Kallelse Kommunstyrelsen Ärenden

Kallelse Kommunstyrelsen

Tid: Onsdagen den 31 maj 2017 kl. 08.00

Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Ärenden Föredraganden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Informationsärenden 4. EU:s nya dataskyddsförordning Anders Kopp, IT-chef Anna-Carin Säll, nämndsamordnare Kl 8.00-08.30

Beslutsärenden 5. Bredbandsstrategi för Lilla Edets kommun Anders Kopp, IT-chef Dnr 2017/KS0195 Kl 08.30-08.45

6. Årsberättelse och årsredovisning 2016 för Ann Kickeus, förbundschef Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Kl 08.45-09.05 Grästorps kommuner Dnr 2017/KS0167

7. Ändring av prioriteringsordning och initiering av Ulrika Ankel, mark- och geoteknisk utredning exploateringssamordnare Dnr 2017/KS0231 Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Kl 09.20

8. Tomtpris Centralen 4 Cecilia Friberg, mark- och Dnr 2017/KS0211 exploateringschef

9. Tomtpris Södra Stallgärdet Cecilia Friberg, mark- och Dnr 2017/KS0212 exploateringschef

Kallelse Kommunstyrelsen

10. Svar på remiss om Svenska Kraftnäts Cecilia Friberg, mark- och ledningssträckning mellan Skogssäter och exploateringschef Stenkullen. Dnr 2017/KS0135

11. Tertialrapport 1, januari-april 2017, Lena Palm, kommunchef Kommunstyrelsen Carolina Andersson, ekonom Dnr 2017/KS0215 Lukas Jonsson, ekonom Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Kl 10.00

12. Tertialrapport 1, januari-april 2017, Lilla Edets Lena Palm, kommunchef kommun Carolina Andersson, ekonom Dnr 2017/KS0216 Lukas Jonsson, ekonom

13. Återremiss avseende begäran från Lena Palm, kommunchef utbildningsnämnden om utökad ram 2017 Dnr 2017/KS0149

14. Årsredovisning 2016 för Tolkförmedling Väst Maria Olegård, administrativ Dnr 2017/KS0198 chef

15. Anställning av socialchef Lena Palm, kommunchef Dnr 2017/KS0232

16. Revidering av kommunstyrelsens Lena Palm, kommunchef delegeringsordning avseende upphandling Dnr 2017/KS0234 (Handlingar skickas senare)

17. Fyllnadsval av ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2014/KS0232

18. Beslutsuppföljning kommunstyrelsen Dnr 2017/KS0233

19. Information om arbetet inom Göteborgsregionens (GR) kommunalförbund Dnr 2017/KS0012

Kallelse Kommunstyrelsen

20. Information om geotekniskt arbete i Lilla Edets kommun Dnr 2017/KS0015

21. Information om flyktingsituationen Dnr 2017/KS0016

22. Anmälan av delegeringsbeslut

Carlos Rebelo Da Silva (S) Ordförande

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2017-04-26 2017/KS0195-2 000

Bredbandsstrategi för Lilla Edets kommun

Dnr 2017/KS0195

Sammanfattning Lilla Edets kommun saknar idag en formell bredbandsstrategi. En sådan är efterfrågad och har därför tagits fram.

Ärendet I allt väsentligt finns beslut redan tagna som tillsammans utgör en god grund för en bredbandsstrategi. Därför hänvisar förslaget till Bredbandsstrategi huvudsakligen till dessa beslut snarare än att föreslå nya beslut.

Beslutsunderlag  Förslag till Bredbandsstrategi för Lilla Edets kommun  IT Infrastrukturprogram Lilla Edet 11KS0321-4_1  ”Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi”, Näringsdepartementet, N2016/08008/D

Finansiering Inga tillkommande kostnader. Kostnader hanteras inom budgetprocessen.

Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Bredbandsstrategin.

Anders Kopp IT-chef [email protected] 0739-82 50 40

Beslutet expedieras till

Beslutet delges

sid- 2 -

Beslutet skickas för kännedom till

sid 2/2

Bredbandsstrategi

Framtagen av: Anders Kopp Datum: 2017-04-26 Version: 1.0

Kommunledningsförvaltningen IT Bredbandsstrategi

Inledning Sedan tidigare har Lilla Edets kommun en Infrastrukturplan (Dnr 2011/KS0321) där bredband är en del av planen.

Tillämpningen av denna bredbandsstrategi tar sin utgångspunkt i Infrastrukturplanen genom att belysa vissa delar, göra andra tydligare samt vi vissa fall komplettera dem.

Nationell bredbandsstrategi Ur ”Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi” som är Regeringens nationella bredandsstrategi som uppdaterades under 2016.

Vision ”Regeringens vision om ett helt uppkopplat Sverige handlar om att bredbandsinfrastrukturen ska motsvara användarnas behov av uppkoppling. Varken fast eller trådlöst bredband ska i praktiken utgöra en begränsning för användning, tillhandahållande eller utveckling av digitala tjänster. Här kan en parallell dras till hur el konsumeras, där det kan finnas en begränsning i hur mycket ström som kan levereras till en fastighet, men där kapaciteten i normalfallet är så hög och leveranssäker för hushållsanvändning att användaren inte upplever någon begränsning. Användaren ska på motsvarande sätt vara trygg i att uppkopplingen fungerar för de bredbandstjänster som den används för. Det bidrar till ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle rustat för framtiden. Det behövs för att digitaliseringens fulla potential ska kunna tillvaratas. ”

Mål ”För att förverkliga visionen om ett helt uppkopplat Sverige krävs ökad tillgång till bredband. Strategin innehåller därför mål om tillgång till snabbt bredband och tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. ”

Sammanfattning av konkreta mål:  År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s  År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband o 98 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 1 Gbit/s o 1,9 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s o 0,1 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 30 Mbit/s

Lilla Edets bredbandsstrategi  Lilla Edets kommun stödjer den nationella bredbandsstrategin och dess mål.  Lilla Edets kommun anser att tillgång till bredband av god kvalitet och kapacitet är en grundläggande faktor för att vara attraktiv för boende, inflyttande och företagande.

Kommunledningsförvaltningen IT Bredbandsstrategi

Praktiska konsekvenser och tillämpning

Ekonomiska medel, IT-Infrastrukturplan 2:1, andra stycket ”Lilla Edets kommun ansluter sig till de nationella målen, men kommer inte att lägga några ekonomiska medel på detta utom möjligen som en medfinansiering om nya bidragsmedel görs tillgängliga via staten eller EU.”

 Ekonomiska medel hanteras inom normal budgetprocess.

Samordningen med annan infrastrukturutbyggnad, IT-Infrastrukturplan 4.8 ”Vid all planering för utbyggnad eller underhåll av gatu- eller ledningsnät skall möjligheten till samordning med utbyggnad av bredband studeras. Se även punkt 5.1.1 nedan. Redan idag lägger Lilla Edets kommun tomslang i samband med all grävning som sker oavsett ändamål. Detta gör att kommunen bygger upp ett ägande av ett kanalisationsnät som kan hyras ut till intresserade operatörer i framtiden.”

 Lilla Edets kommun ska aktivt söka samförläggning när vi genomför eller initierar infrastrukturella projekt. Vi skall säkerställa att kanalisation för fiber alltid läggs ned då grävning sker, oavsett om vi ser en omedelbar nytta av detta eller ej.  Kommunens ägande av kanalisationsnät, enligt sista meningen ovan, är inte ett självändamål.  Kommunens ägda kanalisation kan hyras ut eller säljas på kommersiella grunder.

Ägande, IT-Infrastrukturplan 2:1, sista stycket ”Kommunen har ej intresse av att själva anlägga, äga, driva eller direkt tillhandahålla IT- infrastruktur, bredbandskapacitet eller kommersiella tjänster till näringsliv och invånare. Det är ett ansvar som läggs på kommersiella aktörer.”

 Kommunen har ett intresse av att, om så inte sker av kommersiell aktör, lägga ned kanalisation i samband med andra infrastrukturella projekt. Kanalisation är en förutsättning för en IT- infrastruktur.

Ansvar och roller, IT-Infrastrukturplan 5.1.1 ”Lilla Edets kommun ansvarar inte själv för att bygga IT-infrastruktur. Det ansvarar bredbandsaktörerna på marknaden för. Däremot ska kommunen vara aktiv och i största möjliga mån påverka inriktning och utformning i önskad riktning vid planering och utbyggnad av bredbandsnät. I detta ansvar ligger att förlägga ett kanalisationsnät när kommunen gräver för andra ändamål. Kommunen avser att behålla ägandet av detta kanalisationsnät och vid efterfrågan hyra ut till tele- och dataoperatörer.

Kommunen har en viktig funktion att samverka med olika aktörer för att få så effektiv infrastruktur som möjligt. Därmed kan kostnaderna för etablering av IT-infrastruktur i kommunen kan hållas nere. Sådan samverkan i form av samförläggning kan ske med teleoperatörer, elnätsägare, väghållare, fjärr-/närvärmeleverantörer samt inom kommunens egna organisation. Denna samordning kan lämpligen ske genom fortlöpande planeringsmöten. Inom den kommunala organisationen kommer planeringen av IT-infrastruktur under programperioden att samordnas i den kommunala processen kring planprioriteringen i enlighet med Plan- och Bygglagen.”

Kommunledningsförvaltningen IT Bredbandsstrategi

 Kommunens ägande av kanalisationsnät, enligt första stycket ovan, är inte ett självändamål.  Kommunens ägda kanalisation kan hyras ut eller säljas på kommersiella grunder.

Organisation Övergripande ansvar för att säkerställa tillgång till förutsättningar för bredband i samhället, så väl landsbygd som tätort, skall ligga hos Tekniska nämnden. Bredband är en fråga om grundläggande infrastruktur på samma vis som vägar och VA.

Kommunstyrelsen är ansvarig för kommunens förvaltningsnät. Lilla Edets kommun skall ansluta egna verksamhetsplatser till fiber. Prioritering av medel för utbyggnad och drift sker genom årlig budgetprocess.

Lilla Edets kommun har tillgång till en Bredbandssamordnare på 10%.

 Denne stöttar fiberföreningar i landsbygds och är kontaktyta med operatörer och medborgare.  Denne är också aktivt i samverkansprojekt inom Göteborgs Regionen, Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen samt bevaka nationella planer och projekt.

Fiberföreningar Lilla Edets kommun har beslut om ”Kommunal borgen till fiberföreningar” KF §45/2016.

Lilla Edet stödjer, via bredbandssamordnaren, ideella fiberföreningar med kartor och sammanställningar för deras interna bruk.

Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi Produktion: Näringsdepartementet Diarienummer: N2016/08008/D

Förord

Regeringens vision är ett helt uppkopplat Sverige.

En politisk vision är nödvändig, inte för en teknikdriven utveckling, utan för ett samhälle som tar vara på teknikens möjligheter. Om politiken kan vara en guide till varför och vad så kan forskning och teknologi bidra med hur.

Tillgång till bredband håller på att bli en förutsättning för att kunna ta del av grundläggande samhällsservice och att fullt ut vara delaktig i samhället. Den utvecklingen har redan kommit långt. I framtiden kommer många av våra välfärdstjänster att bäras av den digitala infrastrukturen. Till exempel kommer sannolikt en stor del av vården att ges på distans. Digitaliseringen kommer också att kunna bidra med en omfattande effektivisering av det offentliga och till en förbättrad samhällsservice och livskvalitet för medborgarna. Men för att alla människor ska kunna ta del av samhällsservice på ett jämlikt sätt, för att framgångsrika företag ska kunna utvecklas i alla delar av landet och för att det offentliga ska kunna effektivisera servicen till invånarna måste alla ha säker och snabb tillgång till internet.

Ökad globalisering, digitalisering, urbanisering och klimatförändringar har alla ett samband med, eller påverkas av, ett uppkopplat samhälle. Det är viktigt med ett Sverige som håller ihop och där det finns förutsättningar att bo och verka i hela landet. För att nya företag och nya jobb ska kunna skapas behöver Sverige klara av att skapa en infrastruktur och kompetens i världsklass.

Bredbandsuppkoppling skapar förutsättningar för smarta lösningar som förenklar människors vardag, för människor att vara kreativa tillsammans, för utveckling av affärsidéer oavsett plats och därmed för sysselsättning och tillväxt, utan att tära på vår miljö. I regeringens strategi Smart Industri är bred och påskyndad digitalisering av industrin ett bärande tema, och detsamma gäller i de samverkansprogram som regeringen tagit initiativ till, inte minst det som handlar om smarta städer. För att strategier och program ska gå att genomföra är bredbandsinfrastrukturen ett verktyg av stor betydelse. Studier visar att digitalisering kan bidra till att skapa ett alltmer hållbart samhälle; vi får såväl kvalitetsförbättringar och kostnadsbesparingar som minskad klimatpåverkan och goda förutsättningar för ett socialt sammanhållet samhälle. Samtidigt är det viktigt att privatpersoner och företag i hela Sverige får ta del av digitaliseringens möjligheter. I Sverige har det startats flera företag med digitala affärsmodeller där företagen värderas till över en miljard dollar, s.k. Unicorns (motsvarar 2016 drygt 9 miljarder SEK). Det finns också stöd för att ökad bredbands- penetration har en positiv effekt på BNP-tillväxten. Detta bidrar samlat till att nå regeringens mål att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020.

Regeringen agerar nu för att anpassa infrastrukturen till den digitala eran genom att formulera en bredbandsstrategi som handlar om tillgång till bredband både i och utanför hemmet och arbetet, för alla. Regeringen utformar parallellt en digitaliseringsstrategi för att stödja näringslivet och samhällsutvecklingen.

Regeringens ambitioner när det gäller täckning i hela landet är högt ställda och för att arbeta långsiktigt behöver hela landet en aktiv bredbandspolitik. Genom bredbandsstrategin vill regeringen motivera marknadens alla aktörer till en fortsatt snabb utbyggnad av bredband och, inte minst, se en förbättring för de användare som befinner sig utanför tätorter och småorter så att hela Sverige blir uppkopplat.

För att visionen ska bli verklighet krävs insatser från både privata och offentliga aktörer. Regeringen kommer därför att verka för att den positiva utvecklingen när det gäller bredbandsutbyggnad i högt tempo fortsätter. I den nya bredbandsstrategin är utgångspunkten en fortsatt marknadsstyrd utveckling kompletterad med offentliga insatser.

Det är med stor glädje regeringen presenterar en bredbandsstrategi med mål som för första gången omfattar hela Sverige.

Peter Eriksson, Bostads- och digitaliseringsminister

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...... 6

1. Vision, mål och strategiska områden ...... 8

2. Strategiska områden och aktiviteter ...... 13 Roller och spelregler ...... 13 Kostnadseffektiv utbyggnad ...... 21 Nät och tjänster till alla ...... 26

3. Strategins förvaltning, uppföljning och utvärdering ...... 34

4. Bakgrund: bredband och bredbandsmarknaden ...... 36 Aktörer på bredbandsmarknaden ...... 37 Bredbandsmarknadens värdekedja ...... 40 Konkurrensreglering på bredbandsmarknaden ...... 41 Användning och efterfrågan ...... 42

Sammanfattning

Regeringen formulerar här en bredbandspolitik för att möta människors behov av snabbt bredband och stabila mobila tjänster av god kvalitet. Regeringen har visionen ett helt uppkopplat Sverige eftersom det skapar förutsättningar för att bo och verka i hela landet, driva tillväxt och innovativ produktion.

På kort sikt höjs målsättningen till att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan år 2020.

På längre sikt bedömer regeringen att det behövs mål på två områden; tillgång till snabbt bredband i hela Sverige och till stabila mobila tjänster av god kvalitet – där ledordet är ”användning utan upplevd begränsning”. Hela Sverige omfattar områden där människor och saker normalt befinner sig. Målen innebär att 98 procent bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s i hemmet och på arbetet, resterande 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s, och 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s senast år 2025. Målen innebär också att alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.

Nuvarande bredbandsstrategi beslutades 2009 och innehåller mål som formulerades med sikte på år 2020. Regeringen justerar nu målsättningen om att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s och arbetar för att nå längre. Det finns även mål på EU-nivå som säger att alla i Europa senast år 2020 har tillgång till internet med en hastighet på mer än 30 Mbit/s och att 50 procent av alla hushåll abonnerar på minst 100 Mbit/s. EU-kommissionen har i ett meddelande den 14 september 2016 föreslagit nya mål om konnektivitet år 2025. Regeringens ambition är att målsättningarna i den här strategin korresponderar med EU:s strategiska mål.

Sedan 2009 har utvecklingen, både när det gäller bredbandsutbyggnad och bredbandsanvändning, skett i mycket snabb takt. Enligt Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning avseende 2015 är det färre än 130 hushåll och företag som saknar någon form av bredband på sin fasta adress. För snabbt bredband skiljer sig tillgången inom tätort och småort från mer glest befolkade områden där tillgången är lägre.

För att genomföra politiken krävs nya aktiviteter på flera områden. Det behöver bli tydligare hur olika aktörer på bredbandsmarknaden bör förhålla sig till varandra och hur bredbandsutbyggnaden påverkas av deras inbördes förhållande. Utbyggnaden måste göras smidigare och

underlättas på flera sätt för att skapa förutsättningar för en ökad kostnadseffektivitet. Det måste skapas förutsättningar för att utbyggnaden ska kunna nå allt fler människor och saker där dessa befinner sig. Regeringen har identifierat tre strategiska områden som är centrala för att nå målen år 2020–2025:

• roller och spelregler på bredbandsmarknaden • kostnadseffektiv utbyggnad av bredband • nät och tjänster till alla

Fokus måste ligga på människors behov av bredband oavsett om de bor i tätort, i småort, i lands- och glesbygd eller i områden däremellan. Utgångspunkten är en marknadsdriven utbyggnad som sker i samklang med det ansvar som det offentliga har såsom tillgänglighet till samhällsservice och för att tillväxt och företagande är långsiktigt hållbara. Såväl de privata marknadsaktörernas som det offentligas roll betonas i strategin. Det är viktigt att privata investeringar inte förhindras och trängs ut, samtidigt som det offentligas ansvar när det gäller tillgång till och användning av digitala tjänster måste beaktas. En balanserad försiktighetsprincip bör alltså råda. I delar av Sveriges lands- och glesbygder finns utmaningar när det gäller lönsamhet för bredbands- investeringar vilket kräver administrativa insatser såväl som offentliga investeringar. Ett exempel på administrativa insatser är stöd till bredbandsutbyggnad i områden där förutsättningar för kommersiell utbyggnad saknas. Ett annat exempel är möjligheten för en fiberförening på en mindre ort att till rättvisa och rimliga villkor få tillgång till kanalisation i enlighet med lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät. Det är också viktigt att utbyggnaden möts av efterfrågan och betalningsvilja.

1. Vision, mål och strategiska områden I det här avsnittet behandlas vision, mål och strategiska områden. I avsnitt 2 behandlas strategiska områden och de aktiviteter som är kopplade till respektive område mer ingående, i avsnitt 3 behandlas hur strategin kommer att följas upp. Slutligen, i avsnitt 4, ges en kortare beskrivning i syfte att tydliggöra bakgrunden till de aktiviteter som föreslås i avsnitt 2.

Vision Regeringens vision om ett helt uppkopplat Sverige handlar om att bredbandsinfrastrukturen ska motsvara användarnas behov av uppkoppling. Varken fast eller trådlöst bredband ska i praktiken utgöra en begränsning för användning, tillhandahållande eller utveckling av digitala tjänster. Här kan en parallell dras till hur el konsumeras, där det kan finnas en begränsning i hur mycket ström som kan levereras till en fastighet, men där kapaciteten i normalfallet är så hög och leveranssäker för hushållsanvändning att användaren inte upplever någon begränsning. Användaren ska på motsvarande sätt vara trygg i att uppkopplingen fungerar för de bredbandstjänster som den används för. Det bidrar till ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle rustat för framtiden. Det behövs för att digitaliseringens fulla potential ska kunna tillvaratas.

Mål För att förverkliga visionen om ett helt uppkopplat Sverige krävs ökad tillgång till bredband. Strategin innehåller därför mål om tillgång till snabbt bredband och tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. En förutsättning för att nå målen är en fortsatt hög utbyggnadstakt och samverkan mellan olika tekniker. Regeringen föreslår aktiviteter på områden som handlar om växelverkan mellan marknaden och staten, hur utbyggnaden kan bli mer kostnadseffektiv samt hur den kan nå allt fler och allt längre. Målen i bredbandsstrategin är:

År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s

Målsättningen höjs redan för år 2020, då 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Det innebär

en höjning av målsättningen som finns angiven i Bredbandstrategi för Sverige1 som beslutades 2009. Trenden är alltjämt, såsom det framhölls redan i 2009 års strategi, att efterfrågan på hög överföringshastighet för att kunna ta del av tjänster, ökar.

Målen som finns angivna i En Digital Agenda för Europa2 forsätter också att vara ett riktmärke för bredbandsutbyggnaden fram till 2020 och är en förutsättning för regeringens målsättningar efter 2020. Dessa innebär i korthet att år 2020 bör alla ha tillgång till minst 30 Mbit/s och dessutom att 50 procent av alla hushåll abonnerar på minst 100 Mbit/s. EU- kommissionen har i ett meddelande den 14 september 2016 föreslagit nya mål om konnektivitet år 2025.3 Regeringens ambition är att målsätt- ningarna i den här strategin korresponderar med EU:s strategiska mål.

År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet

– där man normalt befinner sig – situationsanpassat – applikationstäckning

Sverige ska i så stor utsträckning som möjligt ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. Det innebär att det i områden där människor normalt befinner sig bör vara möjligt att använda de mobila tjänster som efterfrågas, situationsanpassat. I normalfallet innebär det att det finns applikationstäckning, det vill säga att det är möjligt att, genom en trådlös uppkoppling, använda tjänster, applikationer och andra funktioner utanför hemmet eller arbetet, till exempel på bussen, i bilen eller på promenaden. Detta gäller på motsvarande sätt för uppkopplade saker. Uppkopplingen bör vara så stabil och av sådan kvalitet att användaren inte upplever begränsningar i sin situationsanpassade användning. En stabil uppkoppling av god kvalitet kan användas utan avbrott och med tillräcklig kapacitet. Ett uttryck som används för det ytområde där användarens applikation eller motsvarande tjänst fungerar som förväntat är applikationstäckning. Målet gäller områden där männi-

1 N2009/00831/ITP. 2 29.4.2010 KOM (2010) 245 slutlig. 3 14.9.2016 KOM (2016) 587 slutlig.

skor normalt befinner sig eftersom ytor som i dag saknar täckning via mobilmaster finns i områden där människor i mycket liten utsträckning befinner sig, exempelvis i delar av den obefolkade fjällvärlden. I dessa områden kan satellitlösningar vara ett bra alternativ bortom 2020.

Målet ska svara mot den förväntade efterfrågan på bredband som människor rimligen har utanför hemmet och arbetet. Målet kompletterar de mål som handlar om snabbt bredband i hemmet eller på arbetet.

År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband

– 98 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 1 Gbit/s – 1,9 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s – 0,1 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 30 Mbit/s

Hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband. Det innebär tillgång till snabbt bredband i hemmet och på arbetet med så hög hastighet och kapacitet att användarna inte upplever begränsningar utifrån de tjänster som de efterfrågar.

Målet om 1 Gbit/s omfattar i stort sett alla användare och uppkopplade saker. De allra flesta hushåll och företag bör ha tillgång till en anslutning som medger en hastighet om 1 Gbit/s och en mindre del av hushållen och företagen, 2 procent, lägre hastigheter. För dessa är målet att 1,9 procent bör ha tillgång till 100 Mbit/s, resterande 0,1 procent omfattas av målet om tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet och bör åtminstone ha tillgång till bredband om minst 30 Mbit/s i hemmet eller på arbetsplatsen år 2025. I ett fåtal fall handlar det om tillgång till samhällsomfattande tjänster på det sätt som fastslås i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Målet om snabbt bredband år 2025 avser endast anslutning i fasta punkter eller på en fast plats, dvs. använd- ning i hemmet eller på arbetet. Användning utanför hem och arbete, exempelvis vid förflyttning mellan arbete och hem, omfattas inte av målet. Där gäller i stället målet om tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet år 2023.

Målet är teknikneutralt, vilket innebär att anslutningen kan tillhanda- hållas genom fast eller trådlös teknik. Fiber och kabel-tv medger i dag kommunikation med 1 Gbit/s. På sikt medger också olika trådlösa lösningar sådan kommunikation. På grund av Sveriges geografi och hur Sverige är befolkat måste ett helt uppkopplat Sverige åstadkommas genom en kombination av olika tekniker – fasta och trådlösa. I vissa fall är frågan om täckning saknas eller är bristfällig en definitionsfråga. Olika faktorer påverkar hur mobilsignaler når fram t.ex. geografiskt läge, husets eller bilens konstruktion, val av terminal och operatör.

Målet innebär att alla bör ha möjlighet till anslutning och målet är beroende av att det finns ett skäligt erbjudande. Målet innebär att hushållet eller företagen har fiber eller motsvarande i sin absoluta närhet och därmed möjlighet att köpa en anslutning. En faktisk anslutning förutsätter efterfrågan och individens vilja samt möjlighet att investera.

Strategiska områden

För att höja utbyggnadstakten ska roller

och spelregler vara tydliga för Roller och spelregler bredbandsmarknadens aktörer.

För att sänka inträdeshindren på Kostnadseffektiv bredbandsmarknaden ska planer, villkor utbyggnad och incitament vara tydliga.

För att nå allt längre och allt fler ska hinder Nät och tjänster för att tekniker och aktiviteter ska kunna till alla samverka undanröjas.

2. Strategiska områden och aktiviteter

För att höja utbyggnadstakten ska roller

och spelregler vara tydliga för Roller och spelregler bredbandsmarknadens aktörer.

Utgångspunkten är en marknadsdriven utbyggnad i samklang med det offentligas behov och ansvar för långsiktigt hållbar tillgång till viktig infrastruktur. Det innebär en fortsatt marknadsstyrd utveckling kompletterad med offentliga insatser. I de flesta fall kan detta lösas genom att konkurrensutsättning sker inför olika insatser, exempelvis genom upphandling. Med upphandling följer en möjlighet att ställa krav.

Strävan är en marknad i harmoni med samhällets behov av tillräckligt täckande robust infrastruktur för att kunna tillgodose samhällsservice och hållbar tillväxt. När nu regeringen höjer ambitionsnivån och bredbandsmålen omfattar alla är det avgörande att marknadens aktörer fortsätter sina investeringar och ges incitament och förutsättningar för det. Samtidigt är det viktigt att det offentliga bidrar med åtgärder som underlättar när geografiska avstånd och lägre befolkningsdensitet leder till dyrare utbyggnad.

Marknaden och det offentliga har en viktig roll att spela för att hela Sverige ska få tillgång till snabbt bredband på ett så effektivt sätt som möjligt. Det är viktigt att privata investeringar inte förhindras och trängs ut samtidigt som det offentligas ansvar för medborgares tillgång till och användning av digitala tjänster måste beaktas. Det innebär att en balanserad försiktighetsprincip bör råda i fråga om hur offentliga aktörer ska investera i bredbandsinfrastruktur för att tillgodose bredbandsbehov. För att tillgodose behovet kan det offentliga ställa krav som ska uppfyllas via upphandlingar.

Det finns ett behov av att lyfta fram både roll- och ansvarsfördelningen mellan olika aktörer när det gäller bredbandsutbyggnad och individers och myndigheters betydelse för att bättre matcha utbud och efterfrågan. Det är ett komplext område med många aktörer där alla har stor inverkan på och betydelse för bredbandsutbyggnaden, och i viss mån är förhållandena mellan aktörerna otydliga och ineffektiva. Vem ska göra vad för att åstadkomma en marknad där konsumenter och företag inte upplever att användningen begränsas på grund av bredbands- uppkopplingen, vare sig hemma, på jobbet eller däremellan?

Alla som agerar på bredbandsmarknaden har viktiga uppgifter och det är viktigt att se de möjligheter som inflytande på marknaden medför, men också det ansvar som följer av detta. Regeringen vill se till att incitament skapas för fortsatta marknadsinvesteringar genom att det blir tydligare hur olika aktörer bör förhålla sig till varandra. I delar av Sveriges lands- och glesbygder finns utmaningar när det gäller lönsamhet för bredbands- investeringar vilket kräver administrativa insatser såväl som offentliga investeringar. Ett exempel på administrativa insatser är stöd till bredbandsutbyggnad i områden där förutsättningar för kommersiell utbyggnad saknas. Ett annat exempel är möjligheten för en fiberförening på en mindre ort att till rättvisa och rimliga villkor få tillgång till kanalisation i enlighet med lagen om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät.

Post- och telestyrelsens (PTS) uppföljning av regeringens bredbandsstrategi4, visar att marknadsaktörernas investeringar i fast och mobil bredbandsinfrastruktur var 12,3 miljarder kronor 2015, varav 9 miljarder kronor avsåg investeringar i fast bredbandsinfrastruktur. De kommunala stadsnäten investerar uteslutande i fast bredbandsinfrastruktur och år 2015 var deras investeringar omkring 2,3 miljarder kronor av de totala investeringarna.

I OECD:s rapport ”Development of high speed networks and the role of municipal networks”5 konstateras att det sannolikt krävs en kombination av både privata och offentliga investeringar för en effektiv utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. OECD:s studie visar att stadsnäten har en viktig roll att spela i utvecklingen av bredbandsinfrastrukturen för att klara av den ständigt ökande efterfrågan. Enligt rapporten finns det också tecken på att förekomst av ett stadsnät driver privata aktörer att investera i fast bredbandsinfrastruktur så att det blir konkurrens inom dessa områden. Andra menar, enligt studien, att stadsnäten ibland konkurrerar med leverantörerna i den privata sektorn eller skapar ett lokalt monopol med följd att privata initiativ hämmas.

De lokala marknaderna har blivit allt mer attraktiva för investeringar de senaste åren. Det är en positiv utveckling och gör att regeringen tydligt vill betona vikten av en bredbandsinfrastruktur som är öppen för alla aktörer på lika villkor. En öppen bredbandsinfrastruktur, på såväl passiv som aktiv nivå dvs. både när det gäller fiberkabel och den utrustning som

4 PTS-ER-2016:17. 5 “Development of high speed networks and the role if municipal networks”, DSTI/ICCP/CISP (2015)1/FINAL, Nov 2015.

överför kommunikation (se vidare om bredbandsmarknadens värdekedja i bakgrundsavsnittet), driver tjänstekonkurrens, tjänsteutveckling och innovation. Av betydelse är då bland annat var olika aktörer placerar sig i värdekedjan. Det krävs betydande investeringar för att anlägga den fysiska infrastrukturen, det är mindre kostsamt att addera den aktiva utrustningen eller att leverera tjänster till slutkunder. Det innebär att konkurrensen är hårdare högre upp i värdekedjan. Offentliga aktörer, som agerar på marknaden, bör därmed befinna sig på lägre nivåer i värdekedjan och parallella infrastrukturer där dessa är möjliga bör inte förhindras. En modell för vertikal separation, dvs. att inte erbjuda slutkundstjänster samtidigt med tillhandahållandet av nät och tjänster på grossistnivån, skulle kunna bereda offentliga aktörer möjlighet att agera i samklang med tjänsteleverantörer för ett ökat utbud av tjänster till slutkunder. Upphandlingar kan genomföras på olika nivåer och i olika tjänstedelar. En positiv utveckling inom sektorn för elektronisk kommunikation och i synnerhet nya fasta och mobila bredbandstjänster kännetecknas av ökad efterfrågan, konkurrens och investeringar.

Bredbandsinfrastrukturen bör vara en central fråga hos berörda offentliga aktörer på statlig, regional och kommunal nivå. En förändring måste till för att bredbandsinfrastrukturen ska betraktas som en fråga av vikt i samhällsplaneringen. Det är även av vikt att beakta att bredbandsmarknaden är konkurrensutsatt, vilket innebär att parallella alternativ inte förhindras t.ex. genom undanträngning av parallella privata fastighetsnät i kommunala fastighetsbolag eller i den tillståndsprocess som föregår anläggning av bredband. Se vidare avsnittet om kostnadseffektiv utbyggnad av bredband.

Staten har ett ansvar för att statligt ägd bredbandsinfrastruktur utnyttjas på ett effektivt sätt. I betänkandet Statens bredbandsinfrastruktur som resurs (SOU 2016:1) finns flera förslag om hur samordning av statens bredbandsinfrastruktur kan ske samt förslag om att utbudet av statligt ägd fiber och kanalisation bör ökas och göras tillgänglig för bredbands- byggare. Det handlar om att ge förutsättningar för att överkapacitet i statlig bredbandsinfrastruktur kan göras mer tillgänglig för marknaden. Det är också viktigt att de regionala bredbandskoordinatorerna tidigt får information om planerad ut- och ombyggnad för att kunna underlätta möjlig samförläggning mellan bredbandsinfrastruktur och annan infrastruktur.

När bredband uppmärksammas i regionala strategier eller planer är det fördelaktigt att utbyggnadsbehovet av både fast och trådlöst bredband beskrivs. Snabbt bredband är i många fall en förutsättning för att kunna

bedriva och utveckla exempelvis agrara och industriella näringar, e- handel eller annan tjänste- och serviceverksamhet som turism, transporter, hantverk m.m. i lands- och glesbygder. Regionala strategier och planer kan i sin tur ha en positiv inverkan på kommunala strategier, planer och genomförande på området. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga, bland annat genom det arbete som de regionala bredbandskoordinatorerna bedriver, och vid behov se över hur samverkan på den regionala nivån kan stärkas ytterligare och hur respektive aktörs roll kan förtydligas.

Regeringen ansvarar för att formulera nationella politiska mål om bredbandsutbyggnad, men det är utan tvivel så att kommunerna har nyckelroller för att målen ska kunna uppnås. Regeringen önskar därför nå en samsyn med kommunerna om de uppgifter som är angelägna i deras bidrag till fortsatt snabb utbyggnad av bredband lokalt. Här kan kommunerna i vissa fall skilja på vad de behöver för sina egna kommunala förvaltningar och vad övriga delar av kommunen kan behöva. Regeringen betonar Sveriges Kommuner och Landstings roll, som är att vägleda kommunerna till utbyggnad av bredband på konkurrensneutral väg och med transparens kring tillstånd och avgifter, inklusive åtkomst till mark samt rättigheter och ersättning för detta, med hjälp av riktlinjer från myndigheter.

Samhällets ökande beroende av bredbandsinfrastruktur och framför allt av digitala tjänster ställer ökade krav på robusthet och driftsäkerhet. Det innebär att infrastrukturen är robust nog att motstå påfrestningar och har så god kvalitet att den fungerar och är tillgänglig också vid störningar. Regeringens utgångspunkt är att ökande krav på robusthet och säkerhet i första hand ska tillgodoses av marknadens aktörer. Som stöd för det finns en tydlig vägledning för hur robusta fibernät byggs, Robust fiber, som har arbetats fram av branschens aktörer under ledning av PTS. Vidare ska PTS föreskrifter (PTSFS 2015:2) om krav på driftsäkerhet säkerställa att marknadens aktörer bedriver ett långsiktigt och kontinuerligt driftsäkerhetsarbete. Syftet är att nät och tjänster ska uppnå en grundläggande nivå av driftsäkerhet. För att åstadkomma en robust bredbandsinfrastruktur är det även viktigt att säkerställa en rättssäker hantering av markåtkomstfrågorna. Det är också en viktig faktor för nätens långsiktiga hållbarhet.

Regeringen anser att det är av vikt att marknadsaktörerna aktivt verkar för en höjd kvalitetsnivå, bl.a. vad avser nätsäkerhet och formulerar miniminivåer för specifika funktioner som motsvarar kraven på säkerhet och robusthet för samhällsviktiga digitala tjänster. Att ha stöd för IPv6

(Internetprotokoll version 6), för digitala tjänster såsom webbplats, domännamnsserver och e-postserver, är en sådan viktig faktor för att en organisation ska kunna behålla och förbättra sin förmåga att kommunicera via internet, särskilt för företag med kunder i andra länder. Staten, landstingen och kommuner är stora användare respektive köpare av nät och tjänster och kan, genom krav vid eventuell upphandling, aktivt bidra till att robusta och driftsäkra nät med god täckning byggs och upprätthålls. Nät behöver vara rustade för att ha beredskap vid svåra påfrestningar. Nät behöver också kunna tjäna som back-up för de samhällsnät som ett offentligt åtagande kring säker samhälls- kommunikation kommer att förutsätta.

En bättre dialog mellan privata och kommunala aktörer behövs, dels för att minska transaktionskostnaderna för bredbandsutbyggnad, dels för ökad förståelse för var gränsen går för vad som kan anses vara marknads- störande i förhållande till betydelsen av att kommunens invånare har tillgång till snabbt bredband. En dialog mellan privata och kommunala aktörer behövs också för att undvika förfaranden som begränsar möjligheten till infrastrukturbaserad konkurrens. Dialogen bör ske på egna initiativ eller via de samverkansfora som redan finns idag.

I de fall kommunala bostadsbolag anlägger ny infrastruktur för bredband är det viktigt att möjligheten att använda befintliga parallella infrastrukturer, såsom t.ex. fastighetsnät för kabel-tv, inte förhindras, om inte särskilda skäl för det föreligger. Därigenom kan en balanserad försiktighetsprincip, där offentliga investeringar inte riskerar att tränga ut privata investeringar, tillämpas på ett ändamålsenligt sätt. Dialogen, som nämns ovan, skulle kunna omfatta hur aktörerna kan samverka avseende tillstånd, å ena sidan transparens från kommunerna kring återställningskostnader och å andra sidan transparens från kommersiella aktörer när det gäller nätsträckningar. Den skulle också kunna omfatta hur konsumenter inom hela kommunens område kan få en anslutning till rimligt pris samt kvalitetskrav på näten. Dialogen skulle vidare kunna öka förståelsen för hur kommuner ser på sitt ansvar i förhållande till en förbättrad hälso- och sjukvård, utbildning eller utbud i övrigt av allmännyttiga tjänster och hur alla ska kunna ta del av dessa tjänster. Den skulle även kunna underlätta mer kostnadseffektiv digital kommunikation och främja ekonomisk och social tillväxt. Det handlar om att gemensamt göra en verklighetsbeskrivning, diskutera hur ett önskvärt läge ser ut och hur ett sådant läge ska nås.

Regeringen vill också särskilt peka på vikten av konsumenters efterfrågan och betalningsvilja. Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja är

mycket viktiga drivkrafter för att få till stånd investeringar i bredbandsutbyggnad.

Aktiviteter Regeringen vill genom nedanstående aktiviteter motivera ett konstruktivt agerande från alla de aktörer som har möjlighet att påverka bredbandsutbyggnaden i positiv riktning.

Aktiviteter för att nå mål om höjd utbyggnadstakt: • regeringens arbete med Bredbandsforum fortsätter

• tydlighet och enklare regler som inriktning vid översyn av EU-direktiv • uppdrag om styrning av stadsnät och tillhandahållande av bredband

• uppdrag om utvecklat arbete med bredbandskoordinatorer • information om nyttan av bredbandsinvestering

• pö

Ökad samverkan genom fortsatt verksamhet för Bredbandsforum

Bredbandsforum har till uppgift att främja samverkan mellan olika aktörer i samhället för en effektiv utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Forumet har också i uppgift att se till att företag, myndigheter och andra organisationer möts för att tillsammans identifiera hinder och hitta lösningar som främjar tillgången till bredband i hela landet.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 22) att regeringens arbete med Bredbandsforum fortsätter.

Tydligare och enklare regler på EU-nivå – översyn av EU-direktiven för elektronisk kommunikation

EU-kommissionen lämnade den 14 september 2016 förslag till rättsakter innehållande nya och ändrade regler för sektorn för elektronisk kommunikation.6 Framtidens telekomreglering kommer t.ex. att behöva anpassas till att det fasta kopparnätet i Sverige ersätts med bl.a. fiber som tillhandahålls av flera olika operatörer. Sverige bidrar aktivt till kommissionens översyn av ramverket och arbetar konstruktivt för bästa möjliga förhandlingsresultat. Det övergripande svenska målet för förhandlingarna i översynen är att den inre marknaden bör främjas på ett

6 14.9.2016 KOM (2016) 587 slutlig.

sätt som tar tillvara den svenska elektroniska kommunikationssektorns positiva utveckling och möjliggör att Sverige fortsatt kan ligga i framkant. Under de senaste åren har investeringarna i sektorn legat relativt högt i Sverige jämfört med övriga OECD-länder.

I arbetet med översynen av EU-ramverket om elektroniska kommunikationer verkar regeringen för att åstadkomma ett slutanvändarperspektiv där regleringen bör vara teknikneutral, flexibel och inte alltför detaljerad för att hålla över tid givet den snabba teknologiska utvecklingen. Reglerna bör vara tydliga och enkla. Utbyggnaden av bredbandsnät måste främjas och konkurrens samt rimlig avkastning i förhållande till risk behöver säkerställas. Utgångs- punkten ska vara att konkurrens är ett medel för att driva nya investeringar.

Ökad tillgång till all kommunal infrastruktur på lika villkor

Kommunernas bredbandsinfrastruktur är en viktig tillgång. Tydligare regler eller riktlinjer behöver övervägas för att tydliggöra att kommunal infrastruktur för bredband tillhandahålls på icke-diskriminerande villkor och tillgodoser den efterfrågan som finns på nättillträde från operatörer. För att kunna utnyttja andras infrastruktur behövs också åtkomst till marken. Åtkomsten bör säkerställas på ett rättssäkert och långsiktigt hållbart sätt.

Regeringen avser att ge PTS i uppdrag att göra en kartläggning och analysera vissa frågor om styrning av stadsnät, tillhandahållande och utbyggnad av bredbandsinfrastruktur och därtill kopplade konkurrens- förutsättningar. I uppdraget ingår bl.a. att utreda om det finns möjlighet och om det är lämpligt, att göra undantag från kommunallagens (1991:900) lokaliseringsprincip. En renodling av stadsnätsmodellen, bl. a. en modell för vertikal separation, där tillhandahållande av nät och tjänster på grossistnivå och försäljning av tjänster till slutkunder över dessa nät skiljs åt, behöver också utredas inom ramen för uppdraget. Uppdraget kommer således inte enbart att omfatta den fysiska infrastrukturen, som kanalisationsrör och fiber, utan hela värdekedjan. I uppdraget ska de möjligheter som finns i dag att ingå exempelvis kommunalförbund beaktas. PTS bör i utförandet av uppdraget tillvarata den kunskap som finns hos Konkurrensverket och samråda med verket.

Utvecklat arbete med bredbandskoordinatorer samt uppdrag till Bredbandsforum att stödja kommuner

I samband med utvärdering av de regionala bredbandskoordinatorerna finns anledning att se över om det finns behov av att utveckla verksamheten ytterligare, vilket eventuellt kan innebära en utvidgning av verksamheten till kommuner där det finns behov.

Regeringen avser att ge Bredbandsforum i uppdrag att utifrån utvärderingen av de regionala bredbandskoordinatorerna ge vägledning till kommunerna om hur de kan åstadkomma bredbandsutbyggnad på ett effektivt, samordnat och konkurrensneutralt sätt. I arbetet ser regeringen gärna ett samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting.

Ökad efterfrågan och betalningsvilja från användare för fortsatta investeringar i snabbt bredband

Det är viktigt att konsumenter och företag investerar i bredbandsanslutningar med tillräcklig kapacitet för att kunna ta del av digitaliseringens fördelar. Digitalisering är en stark förändringskraft för både grundläggande samhällsfunktioner och i kontakter med offentlig sektor samt för utbildning, arbete, service, nöje och kultur. En beskrivning av hur framtidens användning av digitala tjänster kan komma att se ut och hur vardagen kan förenklas bidrar till att förklara och motivera den investering som krävs.

Regeringen avser att ge PTS i uppdrag att analysera, beskriva och sprida kunskap om vilka kvalitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och annan konkret nytta användningen av bredbandstjänster ger för användare i alla delar av landet.

För att sänka inträdeshindren på

Kostnadseffektiv bredbandsmarknaden ska planer, villkor

utbyggnad och incitament vara tydliga.

En utgångspunkt i regeringens strategi är att bredbandsutbyggnaden måste underlättas på flera sätt. Mycket är vunnet om tiden kan kortas ned från det att utbyggnad initieras till dess att tillstånd är på plats, faktiska arbeten genomförts och återställningsarbeten är klara. Transparens och förutsägbarhet gällande villkor är nyckelord. Av betydelse är också rimliga handläggningstider och effektiva förläggnings- metoder. Tydliga regler är viktiga för de kommersiella aktörernas investeringsbeslut. Exempelvis är processen för att etablera en mobilmast lång, relativt komplicerad och omfattar många aktörer som inte har synkroniserade processer.

De bestämmelser som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation, syftar till att sänka kostnaderna för utbyggnad av bredbandsnät, såväl fasta som trådlösa. Bland de hinder som finns kvar och som kan påverka investeringsbeslut är bland annat kommuners processer vid tillstånds- givning och hur villkoren för tillstånd som hör till dessa utformas, t.ex. vad gäller krav på återställningsarbete efter grävning i kommunal mark.

Kommunerna kan underlätta för aktörer som bygger ut bredband genom att förtydliga vilka krav som ställs och vilka avgifter som tas ut vid bredbandsarbete på kommunal mark samt att samlat skapa transparens om t.ex. beräkningsgrunder för återställningsavgifter. En genomgång av hur de avgifter som tas ut påverkar möjligheten att få till stånd bredbandsutbyggnad skulle kunna utgöra ett värdefullt bidrag till den dialog som nämnts i föregående avsnitt om roller och spelregler. Transparens avseende kommersiella aktörers nätsträckningar är ett annat sådant exempel.

Aggregerad efterfrågan driver utbyggnad. Det kan ha en positiv effekt att sammanställa efterfrågepotentialen av mobiltäckning i områden som helhet. Det kan gälla efterfrågan av mobiltäckning mellan kommuner såväl som att beskriva en kommuns interna behov av trådlös infrastruktur tillsammans med de behov av trådlös infrastruktur som boende och företag samt ytterligare människor som rör sig i området har. En sammanställd behovsbild kan uppmärksamma de kommersiella aktörerna

på investeringsmöjligheter som annars inte blir synliggjorda. Statliga myndigheter har också som ett led i arbetet med digitaliseringen av offentlig sektor i många fall behov av en genomlysning av behov och efterfrågan på digitala tjänster och därmed efterfrågan på både fast och trådlös infrastruktur.

Aktiviteter Regeringen vill genom nedanstående aktiviteter sänka inträdeshindren på marknaden och se till att utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur blir snabbare, smidigare och mer kostnadseffektiv.

Aktiviteter för att nå mål om sänkta inträdeshinder: • uppdrag om snabbare processer för anläggning av bredband • vägledning till mer trådlöst bredband i samhällsplanering • utvärdering av hur behov av bredband tillgodoses vid planering och byggande och analys av om vägledning behövs • framtagande av modell för nyttoberäkningar • myndigheter som kan påverka bredbandsutbyggnad – analys av behov av tydliggörande

Enklare och snabbare tillståndsprocesser för anläggning av bredband

Dagens tillståndsprocesser upplevs komplicerade och tidskrävande vilket kan påverka investeringsvilja och utbyggnadstakt i negativ riktning. Riksdagen och regeringen har genom lagen om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät vidtagit åtgärder för att komma till rätta med denna problematik. När det gäller prövning av tillstånd som rör utbyggnad av bredbandsnät enligt väglagen (1971:948) och ledningsrättslagen (1973:1144) finns sedan 1 juli 2016 en tidsgräns om fyra månader. I betänkandet Statens bredbandsinfrastruktur som resurs (SOU 2016:1) finns förslag om att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att dels tydliggöra vad som krävs för att en ansökan om att förlägga kanalisation eller ledningar för bredband i vägområdet ska kunna handläggas, dels hantera sådana ansökningar inom en månad från det att en fullständig ansökan lämnats in.

Regeringen avser att ge PTS i uppdrag att analysera, baserat på opera- törers och tillståndsmyndigheters erfarenheter, på vilket sätt övriga processer kan göras snabbare och vägleda länsstyrelser och kommuner i tillståndsprocessen. Det kan också omfatta tillståndsprocessen för elbolag. Det är avgörande att också tillståndsprocessen för elbolag

fungerar på ett smidigt sätt då elförsörjning är en förutsättning för anläggning av bredband.

Mer trådlöst bredband i regionala och lokala strategier och samhällsplanering

I regionala och lokala bredbandsstrategier är det fördelaktigt om ambitioner eller målsättningar för trådlöst bredband finns med. Det är viktigt att se de två teknikerna, fast och trådlöst, som komplement när det gäller att nå maximal täckning. Det handlar exempelvis om planering för mastplatser och därmed en snabbare och mer effektiv tillstånds- process.

Regeringen avser att ge PTS i uppdrag att ge regionala och lokala aktörer vägledning i hur fasta och trådlösa tekniker kan komplettera varandra för att nå uppsatta mål. För att kompetensstödet ska bli så effektivt som möjligt är det viktigt för både PTS och samordnande regionala bredbandskoordinatorer att en bra dialog etableras med de representanter som kommuner och landsting utser.

Snabbare processer? – Uppföljning och utvärdering av hur regelverket tillämpas i praktiken

Plan- och bygglagen (2010:900) sätter ramarna för kommunernas planeringsansvar och innebär både en skyldighet att inkludera bredbandsinfrastruktur i översikts- och detaljplaner och en möjlighet att i detaljplanen reservera mark för ändamålet. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) aviseras en fortsatt kompetenssatsning för att skapa en enhetlig och effektiv tillämpning av plan- och bygglagstiftningen. Regeringen uppdrog den 14 december 2016 åt Boverket att genomföra sådana kompetensinsatser.

Regeringen avser att ge PTS i uppdrag att genomföra en förstudie med en nulägesbeskrivning avseende hur behovet av infrastruktur för elektronisk kommunikation tillgodoses i samband med planering och byggande. Utöver beskrivningen behövs en bedömning av vilka utmaningar som är förknippade med tillämpningen av lagstiftningen på området, hur genomförandet av utbyggnaden fungerar i praktiken och vilken vägledning och vilka andra insatser som kan behövas för att skapa förutsättningar för en bättre tillämpning. Inom ramen för förstudien ska PTS samråda med Boverket, Lantmäteriet och Sveriges Kommuner och Landsting.

Ökad kunskap om nyttoberäkning och effekter av investering i bredbandsinfrastruktur

Den samhällsomvandling som digitaliseringen innebär kräver ett nytt sätt att betrakta investeringar i infrastruktur för elektroniska kommunikationer. Det krävs långsiktighet för att värdera den nytta som tjänster som använder sig av elektroniska kommunikationer kan ge för exempelvis en kommun. Även icke-monetära värden, såsom trygghets- skapande åtgärder och förutsättningar för en demokratisk samhällsdialog, kan behöva beaktas i sammanhanget. Det finns behov av nyttoberäkningar som bygger på att flera olika verksamheter gemensamt skulle kunna dra nytta av och bära kostnaderna för en investering i bredbandsinfrastruktur.

Regeringen avser att ge PTS i uppdrag att ta fram en modell för nyttoberäkningar som bygger på att flera olika verksamheter, framför allt i en kommun, sammantaget skulle kunna dra nytta av och bära kostnaderna för en investering i bredbandsinfrastruktur. Beräknings- modellen kan sedan användas av andra aktörer. PTS bör i uppdraget samråda med Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Konkretisering av uppdrag till myndigheter som kan underlätta bredbandsutbyggnad

Flera statliga myndigheter såsom exempelvis, Upphandlingsmyndig- heten, Boverket, länsstyrelserna, Lantmäteriet, Statens jordbruksverk och Tillväxtverket har uppgifter relaterade till bredbandsutbyggnad.

Upphandlingsmyndigheten skulle kunna ha en nyckelroll i att underlätta för de kommuner m.fl. som vill upphandla bredbandsinfrastruktur i någon form genom att utbilda och beskriva hur de kan gå tillväga.

Lantmäteriet har en viktig roll i att se till att markåtkomst för bredbandsutbyggnad kan åstadkommas på ett rättssäkert och hållbart sätt. Boverket har en vägledning från 2010 om elektronisk kommunikation, som förtydligar hur kommunernas praktiska arbete med plan- och bygglagen kan bedrivas och vad som bör inkluderas. Länsstyrelserna har till uppgift att utöva tillsyn över kommuners tillämpning av plan- och bygglagen samt ge stöd och vägledning i processen. Länsstyrelsen handlägger även stöd till bredbandsinfrastruktur inom ramen för landsbygdsprogrammet. Statens jordbruksverk är förvaltande myndighet för landsbygdsprogrammet och

därmed ansvarig för genomförandet av de stöd som finns i programmet, bland annat stöd till bredbandsinfrastruktur fram till slutkund. Tillväxtverket är förvaltande myndighet för bland annat de tre nordliga regionalfondsprogrammen där insatser för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur i form av ortssammanbindande nät sker.

Regeringen har en viktig uppgift i att samordna statlig verksamhet och att se till att ansvarsområdena är tydliga. Det är viktigt att ansvaret för en effektiv bredbandsutbyggnad betonas när instruktioner och reglerings- brev till myndigheter utformas, vilket medför att regeringen därmed verkar för en helhetssyn, ökad effektivitet och samordning.

Regeringen avser se över om det finns behov av tydliggörande av uppdrag för de myndigheter som har möjlighet att påverka bredbandsutbyggnaden.

För att nå allt längre och allt fler ska hinder

för att tekniker och aktiviteter ska kunna Nät och tjänster till alla samverka undanröjas.

En utgångspunkt i regeringens strategi är att bredbandsutbyggnaden måste nå allt längre och allt fler i hela landet, även på landsbygden och glesbygden. Den bredbandsuppkoppling som krävs i en viss situation kan vara fast eller trådlös. I vissa delar av Sverige och i vissa situationer är trådlösa bredbandstekniker (inklusive luftfiber som bygger på radiolänk från en punkt till en annan) eller satellitlösningar de mest lämpade, medan fasta tekniker är att föredra i andra situationer. Det innebär att fortsatt utbyggnad av mobilnät och andra trådlösa nät är av avgörande betydelse för bredbandstillgången.

Bilden ger en schematisk beskrivning av hur det kan se ut på marknaden när det gäller bredbandsanslutning till en fast plats (bredband via koppar finns inte med i bilden och hänsyn har inte tagits till hur utbredd respektive teknik är). Bilden illustrerar också att olika tekniker är optimala för att tillgodose bredbandsbehovet i olika delar av landet.

Den globala mobila datatrafiken beräknas växa sig betydligt större de närmsta åren. Trenden drivs av allt kraftfullare mobila enheter och

snabbare mobilnät och av sakernas internet. En förändrad arbetsmarknad ställer nya krav på mobilitet och tillgång till bredband. Företag digitaliseras i allt högre utsträckning, vilket ställer ökade krav på att medarbetare ska kunna vara uppkopplade, inte bara från arbetet utan även i hemmet, under pendling till och från arbete samt på resor och möten.

Täckningen för mobila bredbandstjänster i Sverige har ökat snabbt, i första hand genom 4G-utbyggnaden i yttäckande frekvensband. Det pågår också en utveckling av tekniken för bredbandstjänster på satellitområdet. När mobiltrafiken ökar behövs också omfattande fiberinfrastruktur för att maximera utnyttjandet av värdefullt och begränsat radiospektrum.

Ett förändrat användarmönster och nya avancerade användningsområden kan mötas genom snabb teknikutveckling och tilldelning av nya frekvensband. Det är relevant att fokusera på förbättrad kapacitet och täckning för att öka tillgången till mobila tjänster. Kapaciteten kan förbättras på flera sätt, exempelvis genom förtätning av basstationer eller genom att tillföra nya frekvensband och därmed potentiellt leverera högre datakapacitet och överföringshastighet.

Enligt PTS förväntas den sammanlagda kapaciteten i mobilnäten i Sverige ha fördubblats från 2015 till 2020. Särskilt mobilnäten i 700, 800 och 900 MHz-banden spelar en mycket viktig roll för tillgången till snabba trådlösa bredbandsuppkopplingar. Dessa frekvenser har egenskaper som ger god yttäckning och god kapacitet. Radiofrekvenser är även en nödvändig förutsättning för en rad radiobaserade tjänster, inte minst för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. Förbättrad kapacitet och täckning är två avgörande faktorer för möjligheterna att nå uppsatta mål.

En aktiv och målinriktad radiospektrumförvaltning är också avgörande för utvecklingen av 5G-tekniken. Det är enligt EU-kommissionen, i meddelande den 14 september 20167 , viktigt att facilitera utvecklingen av 5G. 5G ses som en revolutionerande teknik som möjliggör trådlösa bredbandstjänster med gigabithastighet och därmed skapar förutsätt- ningar för nya typer av tillämpningar och innovativa affärsmodeller inom områden som exempelvis transport, hälsa, energi och media. EU- kommissionen föreslår att alla tätortsområden och alla större

7 14.9.2016 KOM (2016) 588 slutlig.

marktransportvägar bör ha kontinuerlig 5G-täckning och att ett antal städer i landet utses för att vara klara för 5G år 2020.

Det finns platser där det är särskilt viktigt med mobilitet men där täckningen i dag är bristfällig. Det rör sig exempelvis om områden i lands- och glesbygder i anslutning till där människor bor och vistas och där vissa näringar är lokaliserade. Samhällets aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar utgör också viktiga användare i sådana områden. Operatörernas utbyggnad av 4G och 5G, liksom existerande och kommande täckningskrav i stora frekvensband, leder till en kontinuerligt förbättrad mobiltäckning. Aktiv radiofrekvens- förvaltning är således viktigt för att nå regeringens mål om möjligheten att kunna använda stabila mobila tjänster av god kvalitet där människor normalt befinner sig. Bland annat ser regeringen att PTS utformning av täckningsvillkor i frekvenstillstånd är ett viktigt verktyg för att möta den ökade efterfrågan på trådlös bredbandsanslutning. Detsamma gäller analys av vilka områden som kan betraktas som normala uppehållsorter.

En snabb utveckling på det digitala området inom olika samhällssektorer kan resultera i helt nya typer av tjänster av vikt för samhället och medborgarna. Allt fler tv-tjänster med rörlig bild distribueras via bredband, framför allt via trådbundet bredband. På sikt kan frågan om möjlighet att ta del av grundläggande tv-utbud bör ingå som en parameter vid bedömningen av vad en bredbandsuppkoppling ska kunna användas till aktualiseras.

Aktiviteter Regeringen vill genom nedanstående aktiviteter se till att erbjudanden om bredbandsuppkopplingar och tjänster når så många som möjligt.

Aktiviteter för att nå mål om mer bredband åt alla: • statliga medel till utbyggnad av bredband • analys av effektiv användning av statliga medel för utbyggnad • uppdrag om framtidens frekvensbehov • genomförande av omvärldsanalys

• analys av nivån för funktionell tillgång till internet

Statliga medel till utbyggnad av bredband

Det kommer även framöver att finnas behov av statliga medel för utbyggnad av bredband i områden där förutsättningar för kommersiell

utbyggnad saknas. I områden där befolkningstätheten är lägre och där det geografiska avståndet mellan byar, samhällen och hushåll är större blir investeringskostnaden per hushåll betydligt högre än i tätorterna, vilket kan göra det svårare att få lönsamhet i projekten. Det kommer även fortsatt att behövas kompletterande åtgärder med statliga medel för att få utbyggnad av bredband med högre överföringshastighet i landets mer glest befolkade områden.

Regeringen avser, som aviserats i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utgiftsområde 22), att öka medlen för stöd till bredbandsutbyggnad i områden där förutsättningar för kommersiell utbyggnad saknas med 850 miljoner kronor under perioden 2017–2020. Dessutom har regeringen beslutat att omfördela 150 miljoner kronor till bredbandsutbyggnad inom ramen för landsbygdsprogrammet. Detta innebär att det befintliga stödet till bredbandsutbyggnad inom landsbygds-programmet ökas från 3,25 miljarder kronor till 4,25 miljarder kronor. Regeringen har även tidigare möjliggjort investeringar i bredbandsinfrastruktur på 1,2 miljarder kronor genom satsningar inom ramen för de tre nordliga regionalfondsprogrammen. Satsningarna inom landsbygdsprogrammet och regionalfondsprogrammen ska komplettera och förstärka varandra.

Översyn av utformningen av insatser med statliga medel för effektiv utbyggnad

Statliga medel för bredbandsutbyggnad fördelas i dag, i form av statsstöd, till allra största delen via landsbygdsprogrammet, men även via regionalfondsprogrammen i de nordliga delarna av landet. Programmen sträcker sig till och med år 2020. Stödgivningen bygger på efterfrågan på lokal och regional nivå som genererar ansökningar om stöd via programmen. Modellen som använts har genererat mycket god utbyggnad på landsbygden, men i takt med att utbyggnaden når allt längre ut och att de områden som framöver kommer att sakna tillgång till snabbt bredband är allt mer glest befolkade och spridda, behöver utformningen av möjliga insatser ses över.

Regeringen avser säkerställa att statliga medel används på ett fortsatt effektivt sätt utifrån mål och prioriteringar för it-politiken.

Framtidens frekvensbehov – samhällsnyttiga tjänster

Radiofrekvenser är en begränsad resurs med ett stort samhälls- ekonomiskt värde. Utgångspunkten är att frekvensanvändning ska ske på ett effektivt sätt. Den ökade användningen, det ökade behovet av datakapacitet och önskemål om bättre geografisk täckning ställer allt större krav på infrastrukturen och gör det särskilt angeläget att radio- frekvenserna utnyttjas effektivt och flexibelt på ett sätt som gynnar allmänintresset. PTS har i uppgift att planera frekvensanvändning samt tilldela frekvenser och besluta om tillstånd med utgångspunkt i lagen om elektronisk kommunikation och med beaktande av de behov av frekvenser för olika radioanvändningar som finns. Flera aktörer som tillhandahåller samhällsnyttiga tjänster som t.ex. transporter, försvar, brottsbekämpning, räddningstjänst, public service-massmedia eller forskning har i dag olika behov och använder frekvenser i olika frekvensområden. Detta behov kan förväntas öka i och med efterfrågan på högre kapacitet, ökad geografisk täckning och nya tjänster, inte minst för att möta krav på framtidens distribution av rörlig bild. I vissa fall kan det finnas behov av särskilt avsatta frekvenser och infrastruktur för en specifik användning. Det finns även ett stort behov av tillgång till mobila tjänster för individer och företag i områden där marknadsmässig utbyggnad inte sker i samma utsträckning som i mer tätbefolkade områden.

Regeringen avser att analysera frekvensutnyttjande och frekvens- användningen för samhällsnyttiga tjänster på lång sikt. Givet den ökade konvergensen mellan olika nät och den framtida utvecklingen av olika typer av tekniker som använder radiovågor, inklusive det faktum att frekvenser är en begränsad resurs, ser regeringen skäl att nu analysera hur dessa samhällsnyttiga tjänster på lång sikt (10–30 år) bäst ska kunna fungera inom frekvensplanen samtidigt som radioanvändningen effektivt utnyttjar frekvensutrymmet.

Ökad kunskap om ny teknik för bredband genom omvärldsanalys

Att samla och sprida information om den potential som ligger i bredbandsutbyggnad ur ett samhälleligt perspektiv är viktigt och har koppling till den nyttoberäkning som beskrivits i avsnittet om kostnadseffektiv utbyggnad. Teknisk utveckling sker hela tiden och det måste finnas en beredskap och förståelse för att förutsättningarna kontinuerligt förändras.

Regeringen avser att ge Bredbandsforum i uppgift att återkommande sammankalla ad-hoc-mässigt sammansatta grupper (anpassade efter teman). Grupperna ska få i uppgift att i en omvärldanalys belysa hur industrin utvecklas. Viktiga teman är exempelvis utvecklingen när det gäller 5G-teknik i Sverige, resultat av forskning om teknik som syftar till att lösa utmaningen med snabbt och kostnadseffektivt bredband till hela Sverige samt samhällseffekter av bredbandsutbyggnad.

En mer ändamålsenlig samhällsomfattande tjänst

Samhällsomfattande tjänster är det minimiutbud av tjänster, exempelvis telefoni och funktionell tillgång till internet av viss angiven kvalitet som ska vara tillgängligt för alla användare med rimliga krav till ett över- komligt pris. För närvarande innebär det att en anslutning till internet ska vara utformad så att en slutanvändare som begär det kan ta emot data med en hastighet om lägst 1 Mbit/s.

Regeringen avser att i arbetet med översynen av EU-direktiven om elektroniska kommunikationer eftersträva teknikneutrala reglerings- lösningar. Bredband respektive funktionell tillgång till internet sammanfaller i allt högre utsträckning som begrepp, då digitala tjänster i dag kräver allt snabbare bredbandsuppkoppling för att fungera.

Regeringen avser att ge PTS i uppdrag att se över nivån för funktionell tillgång till internet.

Översikt nya aktiviteter

Roller och spelregler Kostnadseffektiv Nät och tjänster utbyggnad till alla

Fortsatt verksamhet för Uppdrag om snabbare Statliga medel till Bredbandsforum processer för anläggning utbyggnad av bredband av bredband

Tydlighet och enklare Vägledning till mer Analys av effektiv regler som inriktning vid trådlöst bredband i användning av statliga översyn av EU-direktiv samhällsplanering medel för utbyggnad

Uppdrag om styrning av Utvärdering av hur behov Utredning om framtidens stadsnät och av bredband tillgodoses frekvensbehov tillhandahållande av vid planering och bredband byggande och analys av om vägledning behövs

Uppdrag om utvecklat Framtagande av modell Genomförande av arbete med bredbands- för nyttoberäkningar omvärldsanalys av koordinatorer bredbandsmarknadens utveckling

Information om nyttan Myndigheters påverkan Analys av nivån för av bredbandsinvestering på bredbandsutbyggnad funktionell tillgång till – analys av behov av internet tydliggörande

Översikt pågående aktiviteter

Roller och spelregler Kostnadseffektiv Nät och tjänster utbyggnad till alla

Hantering av Lag (2016:534) om Spektrumförvaltning betänkandet Statens åtgärder för utbyggnad bredbandsinfrastruktur av bredbandsnät som resurs (SOU 2016:1)

Digital Single Market Bredbandskoordinatorer Bredbandsstöd via Telecom Single Market landsbygds- och Översyn av regelverket regionalfondsprogrammen

Nästa generations beslut Bredbandsskola – PTS En samlad om betydande uppdrag om utbildning digitaliseringspolitik, marknadsinflytande av offentliga aktörer framtagande av digitaliseringsstrategi

Bredbandsforum Arbete med driftsäkra och robusta elektroniska kommunikationer

Arbete gällande internets förvaltning

3. Strategins förvaltning, uppföljning och utvärdering PTS bör, genom en ändring i förordningen (2007:951) med instruktion för Post- och telestyrelsen, få aktivt ansvar för strategin, bl.a. att den följs upp men också att analysera och utvärdera strategins mål och aktiviteter. Syftet med att ge PTS det övergripande ansvaret, trots att sakansvariga myndigheter fortsatt har ansvar för och följer upp sina områden, är att det är viktigt att få en samlad bild av insatsernas effektivitet för att nå de mål som regeringen satt upp.

Regeringen avser att ge PTS i uppdrag att långsiktigt: • analysera utvecklingen i förhållande till uppsatta mål, • visa på de möjligheter som en väl utbyggd infrastruktur för med sig, • kommunicera bredbandsstrategin och dess innehåll, och • vara sammanhållande för det arbete som andra myndigheter bidrar med enligt beslutade uppdrag.

Regeringen avser att ge PTS i uppdrag att följa upp strategins mål:

Målet Hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband följs upp:

• genom analys av hur många hushåll och arbetsställen som har fiber eller motsvarande i sin absoluta närhet (s.k. homes passed), och • genom analys av hur många hushåll och arbetsställen som har tillgång till bredband, dvs. på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställa ett internetabonnemang till en stadigvarande bostad eller ett fast arbetsställe.

Det är upp till den enskilde slutanvändaren att besluta sig för att ansluta sig till ett bredbandsnät eller inte, och det är skälet till att målet följs upp genom en analys av möjligheten till anslutning till bredband, dvs. hur många hushåll och arbetsställen som har fiber eller motsvarande i sin absoluta närhet och inte huruvida användarna faktiskt är anslutna till ett fibernät. Måluppfyllelsen görs alltså exempelvis inte beroende av om fastighetsägare väljer att investera i bredband till fastigheten eller inte.

Målet Hela Sverige bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet följs upp:

• genom mätningar i enlighet med de indikatorer som tas fram för årlig uppföljning av ökning i kapacitet och yttäckning,

• genom verifiering och uppdatering av antaganden om kapacitetsutbyggnad i olika frekvensband, och • genom verifiering och uppdatering av antaganden om yttäckning.

4. Bakgrund: bredband och bredbandsmarknaden

I Bredbandsstrategi för Sverige, som lanserades 2009, uttrycktes följande mål:

• År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. • Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

En central utgångspunkt i strategin är att utvecklingen ska vara marknadsdriven. Regeringen ska inte styra marknaden och teknikutvecklingen utan se till att skapa goda förutsättningar och att undanröja hinder för utvecklingen. PTS, som följer upp målen, gör bedömningen att målen i bredbandsstrategin kommer att nås. Tillgången till bredband om minst 100 Mbit/s uppgick 2015 till 67 procent.

År 2010 lanserade EU-kommissionen En Digital agenda för Europa.8 Bland annat innehåller den målen att alla i Europa senast 2020 har tillgång till internethastigheter på över 30 Mbit/s och 50 procent eller fler av de europeiska hushållen abonnerar på internetförbindelser över 100 Mbit/s.

Cirka 87 procent av alla hushåll och företag i Sverige hade tillgång till bredband om minst 30 Mbit/s i oktober 2015. Det framgår vidare att cirka 40 procent av de som har möjlighet att köpa ett internetabonnemang med en hastighet på 100 Mbit/s hade gjort så i oktober 2015. Enligt PTS bredbandskartläggning 2015 saknade färre än 130 hushåll eller företag tillgång till någon form av bredband på sin fasta adress. Tillgången till bredband via Long Term Evolution (LTE) – även benämnt 4G – är också mycket god. Utbyggnadstakten har varit mycket hög – år 2010 hade mindre än 1 procent av befolkningen och arbets- ställena tillgång till bredband via 4G. Motsvarande siffror för 2015 visar att 99 procent av hela landets befolkning och arbetsställen har sådan tillgång.

Regeringens ambitioner när det gäller täckning i hela landet är högt ställda och för att arbeta långsiktigt behöver hela landet en aktiv bredbandspolitik. Regeringen aviserade därför i budgetpropositionen (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 22) en ny bredbandsstrategi.

8 29.4.2010 KOM (2010) 245 slutlig.

Aktörer på bredbandsmarknaden

I Sverige delas ansvaret för bredbandsutbyggnad mellan flera olika aktörer som arbetar på den nationella, regionala och lokala nivån.

Statens roll är att skapa förutsättningar för aktörerna på bredbandsmarknaden genom att formulera politiska mål och undanröja hinder för utvecklingen och, i den mån konkurrensen inte snedvrids otillbörligt, använda de statliga infrastrukturerna för att främja utbyggnaden och rikta offentliga insatser dit marknadens aktörer inte bedöms investera. De statliga aktörernas infrastruktur i stamnätet är av betydelse för hur långt och brett accessnätet når. Staten har även ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden.

Flera typer av offentliga aktörer på regional nivå har inverkan på bredbandsutbyggnaden: länsstyrelser, landsting och samverkansorgan. I varje län innehar en av dessa aktörer det regionala utvecklingsansvaret. Det handlar bl.a. om det strategiska och operativa arbetet med hållbar regional tillväxt, där investeringar i och främjande av bredband kan ingå. Länsstyrelserna har i uppdrag att verka för att nå bredbandsmålen och hantera bredbandsstöd inom ramen för landsbygdsprogrammet. De regionalt utvecklingsansvariga aktörerna har antagit regeringens erbjudande om att tillsätta bredbandskoordinatorer i länen. Dessa koordinatorer får stöd från ett nationellt sekretariat vid Bredbands- forums kansli. De har också under 2016 genomgått PTS bredbandsskola som är en utbildning om bredband för offentliga aktörer. Bredbands- koordinatorerna spelar en viktig roll för att öka kunskapen och stimulera engagemanget hos kommunerna samt för att skapa ökad samverkan mellan olika aktörer och mellan olika nivåer. I vissa län finns en regional marknadsaktör, exempelvis i Västerbottens och Norrbottens län.

Kommunerna har flera roller, som marknadsaktör, markägare och som tillståndsgivare. Dessutom investerar kommuner i infrastruktur och är användare av digitala tjänster. Kommunernas engagemang i rollen som ägare av bredbandsinfrastruktur/marknadsaktör baseras i stor utsträck- ning på frivillighet. Många kommuner har valt att anlägga och äga bredbandsinfrastruktur i ett stadsnät. Organisationsformen varierar mellan drift i kommunal förvaltning och i offentligt ägt bolag.

De kommunala aktörerna har att förhålla sig till vissa kommunalrättsliga principer, inklusive när de är marknadsaktörer. Enligt dessa får kommunerna själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar. Vidare får kommunerna bedriva näringsverksamhet endast om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmän- nyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget. Om kommuner ska ägna sig åt verksamhet som traditionellt räknas till det privata näringslivet måste det som regel finnas tungt vägande skäl. Andra begränsningar i var och hur verksamheter får bedrivas är lokaliseringsprincipen (de intressen som kommunen vill tillgodose är lokaliserade till kommunen), självkostnadsprincipen (avgifter måste svara mot kostnader), likställighetsprincipen samt möjlighet att ge understöd till enskild eller enskilda företag. Även andra regelverk såsom upphandlings- och statstödsregelverk gäller. Det finns vägledande principer, framtagna av bland annat PTS och Konkurrensverket, för kommunala insatser på bredbandsområdet rörande bland annat konkurrensfrågor.

De privata marknadsaktörernas ageranden styrs av de avkastningskrav som deras ägare ställer på dem. En investering kommer i allmänhet endast att genomföras om den bedöms ge en tillräcklig avkastning, som i sin tur avgörs av de finansiella mål som företagen ställer upp. Bland de faktorer som är avgörande vid investeringsbesluten återfinns investeringshorisont, kapitalkostnad, riskbedömning och konsumenternas efterfrågan. Ju högre upplevda hinder för eller upplevda osäkerheter inför en investering är, desto lägre blir sannolikheten för att investeringen genomförs.

Konsumenternas redan höga förväntningar på de elektroniska kommunikationstjänsternas kapacitet och täckning ökar och statistik visar att det inte är någon större skillnad i användning av datorer och internet mellan könen. Konsumenternas efterfrågan och betalningsvilja är mycket betydelsefulla faktorer för marknadsinvesteringar. I dagsläget står konsumenterna för en del av investeringarna i fasta infrastrukturer genom anslutningsavgifter. Det finns stora skillnader i standardpris och stor spridning mellan högsta och lägsta pris. Priset påverkas av faktorer som avkastningskrav, vilka grävarbeten och vilken utrustning som ingår, avtalstid, område och kommun, aktör samt prissättningsmodell.

Vad gäller trådlösa infrastrukturer är förväntningarna på täckning höga. I vissa fall är det en definitionsfråga om täckning saknas eller om den är bristfällig. En användare reflekterar vanligen inte över vad det kan vara som gör att tjänsten slutar att fungera, utan tolkar det som att det är problem i själva täckningen av nätet. Vidare kan en användare uppleva att täckning saknas för att vald operatör saknar täckning på den aktuella platsen.

Fiberföreningar bildas många gånger för att bygga ut bredband med hjälp av stödmedel i områden där kommersiell utbyggnad inte planeras ske.

Bredbandsmarknadens värdekedja

Bredbandsmarknaden kan beskrivas i termer dels av en värdekedja med olika funktionella nivåer, dels av en hierarkisk nätstruktur. För att kunna leverera ett bredbandsabonnemang(tjänster) till slutkund krävs att bredbandsoperatören antingen äger eller hyr infrastruktur och aktiv utrustning för transmission och kommunikation. Den hierarkiska

nätstrukturen kan beskrivas i termer av stomnät, mellanortsnät och accessnät. Vilken kapacitet som kan levereras till slutkund beror av ett flertal faktorer. Det handlar om vilken teknik som används, hur näten är dimensionerade, hur hög belastningen i näten är, samt vilken änd- utrustning konsumenter respektive operatörer har. Bilden illustrerar bredbandsmarknadens värdekedja.

Konkurrensreglering på bredbandsmarknaden

Inom området för elektroniska kommunikationer finns ett relativt omfattande EU-regelverk i syfte att skapa en gemensam, inre marknad för sådana tjänster. Utgångspunkten för EU-regelverket är att utbud och efterfrågan i första hand ska leda till utbyggnad av marknadsaktörerna. Utrymme för statligt ingripande finns dock när det saknas marknads- mässiga förutsättningar för att nå en ur allmän synpunkt önskvärd utveckling. EU-regelverket gällande konkurrensreglering omfattar inte säkerhetspolitiska överväganden.

Bredbandsanslutningar med hög kapacitet har identifierats vara av strategisk betydelse för att EU ska kunna uppnå uppsatta mål om en smart och hållbar tillväxt samt innovation och för social och territoriell sammanhållning. I EU-kommissionens strategi för en digital inre

marknad, Digital Single Market, DSM, som presenterades 6 maj 20159 ingår en genomgripande översyn av EU-ramverket för elektroniska kommunikationer. Inom ramen för den översynen presenterade kommissionen den 14 september 2016 sina förslag till rättsakter, som rör alla delar av ramverket, inklusive tillträdes- och konkurrensreglering, radiospektrumförvaltningen, konsumentskyddsreglerna och samhällsomfattande tjänster.

EU-kommissionen presenterade också meddelandet Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabit- samhälle. Meddelandet får ses som ett paraplymeddelande för hela översynen av ramverket för elektronisk kommunikation och bland annat föreslås strategiska mål för konnektivitet, som medlemsstaterna uppmanas att godkänna. De strategiska målen handlar om gigabit- konnektivitet för viktiga samhällsfunktioner, om 5G-täckning i tätortsområden och längs marktransportvägar liksom tillgång till 100 Mbit/s (möjlig att uppgradera till gigabithastighet) för alla hushåll i Europa.

Statligt stöd, vilket också omfattar regionala och kommunala stöd till utbyggnad av bredbandsnät, är som utgångspunkt inte tillåtet. Undantag medges av EU-kommissionen om stödet bedöms förenligt med den inre marknaden. Undantag kan ges om stödet inte ger upphov till någon otillbörlig snedvridning av handel och konkurrens och under förutsättning att ett antal villkor är uppfyllda.

Användning och efterfrågan

Digitaliseringens möjligheter, efterfrågan och användarnyttan Jag tror att det finns en marknad i världen för kanske fem datorer lär IBM:s styrelseordförande Thomas Watson ha sagt. Uttalandet från mitten av 1940-talet visar hur svårt det är att spekulera om framtidens utveckling i allmänhet och digital utveckling i synnerhet.

Mindre än en procent av de saker som kan anslutas till internet är anslutna i dag. Industrin förutspår att utvecklingen kommer vara exponentiell. År 2020 väntas mellan 22 och 50 miljarder produkter, eller fem saker per smarttelefonanvändare, vara uppkopplade mot internet. Elektronisk kommunikation kommer att bli en grundråvara i alla möjliga branscher i takt med att allt fler produkter kommunicerar med varandra.

9 6.5.2015 KOM(2015) 192 slutlig.

Människor och anslutna saker kommer alltså att generera stora mängder data. Dessutom handlar det inte bara om uppkopplade saker utan också om uppkopplade institutioner, myndigheter, automatiserade transportssystem, flygplatser och hamnar.

Efterfrågan när det gäller digitala tjänster och applikationer kommer alltså otvivelaktigt att fortsätta öka med hög hastighet. Nya tjänster, applikationer och terminaler väntas växa fram, vilket kommer att ställa ytterligare krav på framtidens nät och på kreativa lösningar. Ett exempel på det är bredband till lyktstolpar eller elskåp som sedan via trådlösa tekniker möjliggör användning av tjänster och applikationer. Det blir tydligt att det, för att möta efterfrågan, behövs tillförlitlig infrastruktur med hög kapacitet, till rimligt pris och med transparenta avtalsvillkor. Lagen om elektronisk kommunikation ställer krav på operatörerna att informera om tjänsternas kvalitet.

Bilden nedan visar områden som troligen kommer att växa och vilka nyckelkrav respektive område ställer på infrastrukturen. Krav på symmetri, dvs. samma hastighet i upp- och nedlänk, kommer exempelvis att bli extra viktigt för tjänster som kräver möjlighet till interaktion, som digitala trygghetslarm, videokommunikation inom sjukvården eller deltagande i distansutbildningar i realtid med ett större inslag av interaktivitet.

När det gäller driftsäkra bredbandsuppkopplingar kommer efterfrågan från flera håll. Medborgare vill ta del av tjänster som underlättar i vardagen. Det offentliga eller företag utvecklar och inför olika typer av

tjänster för medborgarna – som medborgarna förväntas använda. Det sker både för att möta ett stort och varierande behov men också för att driva efterfrågan. Många tjänster kan i dag endast, i vart fall snabbt och enkelt, utföras på elektronisk väg. Det finns exempel på kommuner som erbjuder e-hemtjänst och där bredbandstillgång möjliggör en övergång till digitala tjänster och därmed betydande besparingar. Därutöver ökar behovet av säkra och stabila bredbandstjänster för samhällsviktig verksamhet.

Bilden nedan visar exempel på vilka bredbandshastigheter som kan krävas för vissa enskilda tjänster.

Källa: Ofcom (tillsynmyndighet för telekom i Storbritannien)

Förutsättningar för samhällsomfattande tjänster En förutsättning för digitaliseringen av samhället är den digitala infrastrukturen. Det uppstår klyftor mellan dem som har god tillgång till digitala tjänster och dem som har sämre tillgång till digitala tjänster, exempelvis i områden med dålig tillgång till snabbt bredband.

Med samhällsomfattande tjänster avses det minimiutbud av tjänster, exempelvis telefoni och funktionell tillgång till internet av viss angiven kvalitet, som ska vara tillgängliga för alla användare med rimliga krav till ett överkomligt pris. Det följer av bestämmelser i lagen om elektronisk kommunikation. Regleringen kompletteras med en bestämmelse i förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation som för närvarande innebär att anslutningen till internet ska vara utformad så att en slutanvändare som begär det kan ta emot data med en hastighet om lägst 1 Mbit/s.

Arbetet med att säkerställa tillgången till samhällsomfattande tjänster går ut på att fortlöpande analysera marknaden för att kunna konstatera om ett marknadsmisslyckande föreligger eller inte. PTS upphandlar telefoni till hushåll och företag som har haft men inte längre har fast telefoni. Upphandlingen sker i enlighet med ett regeringsuppdrag.

Robust och driftsäker uppkoppling Tillgängliga tjänster handlar också om robusthet. Tillhandahållare av kommunikationsnät och kommunikationstjänster är skyldiga att säkerställa att verksamheten, exempelvis tillhandahållande av bredband, uppfyller en grundläggande, rimlig nivå av driftsäkerhet. Statliga anslag bidrar också till åtgärder såsom att operatörers centrala driftsledningar och knutpunkter byggs in i bergrum eller insatser som handlar om kraftförsörjning, reservel, redundans och kvalitet. Samhällsviktiga verksamheter som avser allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar har särskilt höga robusthetskrav.

Regeringskansliet Växel: 08-405 10 00 Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 70, Stockholm Webbplats: regeringen.se Dnr 2011/KS0321-4 Dpl 005

Bredbandsutbyggnad

Lilla Edets Kommun

IT-infrastrukturprogram

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 2 (22)

2012-06-04

Innehåll 1 INLEDNING ...... 3

2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING ...... 3 2.1 BEFINTLIGA STRATEGIER ...... 3 2.2 PLAN OCH BYGGLAGSTIFTNING ...... 4 3 INVENTERING AV KOMMUNENS BREDBAND ...... 4 3.1 LILLA EDETS KOMMUNS BEFOLKNING OCH NÄRINGSLIV ...... 4 3.2 BEFINTLIG OCH PLANERAD IT-INFRASTRUKTUR ...... 6 4 BRISTER OCH BEHOV ...... 15 4.1 BEHOV AV BREDBAND DE NÄRMASTE ÅREN I VÅR KOMMUN ...... 15 4.2 OMRÅDEN MED DÅLIG BREDBANDSTÄCKNING ...... 16 4.3 NEDLÄGGNING AV TELESTATIONER ...... 17 4.4 OMRÅDEN DÄR NÄT INTE BEDÖMS KOMMA TILL STÅND PÅ MARKNADSMÄSSIG GRUND ...... 17 4.5 PRINCIPER FÖR PRIORITERING AV ORTER/OMRÅDEN ...... 17 4.6 PRIORITERINGSORDNING FÖR UTBYGGNAD I LILLA EDETS KOMMUN ...... 17 4.7 SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER ...... 18 4.8 SAMORDNINGEN MED ANNAN INFRASTRUKTURUTBYGGNAD ...... 18 5 BREDBANDSMÅL ...... 18 5.1 PRINCIPER FÖR UTBYGGNAD OCH NYTTJANDE AV NÄT ...... 18 5.2 FÖRSLAG PÅ HELTÄCKANDE UPPDELNING AV KOMMUNEN I FIBERFÖRENINGAR/FIBEROMRÅDEN ...... 19 5.3 GLESBYGDEN OCH DESS SAMHÄLLEN ...... 20 5.4 FINANSIERING AV BREDBANDSUTBYGGNAD ...... 21 5.5 SAMORDNING ÖVER KOMMUNGRÄNS ...... 22

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 3 (22)

2012-06-04

1 Inledning Detta är det andra IT-infrastrukturprogrammet som upprättas av Lilla Edets Kommun. Det förra programmet skrevs 2001. Mycket har förändrats sedan dess. Kommunernas roll på bredbandsmarknaden har alltmer klarnat och detta tillsammans med den utveckling som har skett på bredbandsmarknaden samt signaler från svenska staten och EU, är basen för detta program. Nu står kommunen inför nya avvägningar och avgöranden angående bredbandsverksamheten på grund av ökad efterfrågan, nya bidragsmöjligheter och kopparnätets osäkra framtid. Därför föreligger denna nya version av programmet. Det ska ligga till grund för beslut om inriktning och utbyggnad under åren 2011 – 2015. Stora delar av det målnät som beskrevs i det första programmet har blivit byggt och dessutom en del till på rent kommersiella grunder. Detta program visar vilka förbättringar av det redan byggda nätet som kan komma att ske och under vilka förutsättningar detta i så fall ska ske. Denna IT-infrastrukturplan visar kommunens behov av fortsatt utbyggnad av infrastruktur för bredbandskommunikation. Dokumentet skall också kunna användas av Västra Götalandsregionen som underlag för beslut från VGRs regionutvecklingssekretariat gällande bredbandsstöd.

2 Befintliga strategier och lagstiftning

2.1 Befintliga strategier Strategier som ska beaktas vid inventeringen av bredbandsbehoven är den nationella bredbandstrategin och IT-infrastrukturstrategin för Västra Götaland. I regeringens ”Bredbandstrategi för Sverige” sägs att år 2015 ska 40 % av hushåll och företag ha möjlighet att ansluta till bredband med överföringshastighet 100 Mbit/s (PTS (Post- och Telestyrelsen) har i sin strategiska agenda höjt målet till 55 % eftersom målet redan är uppfyllt på nationell nivå). År 2020 ska motsvarande andel vara 90 %. Lilla Edets kommun ansluter sig till de nationella målen, men kommer inte att lägga några ekonomiska medel på detta utom möjligen som en medfinansiering om nya bidragsmedel görs tillgängliga via staten eller EU. Västra Götaland skall enligt länets IT-vision ”Vara en region i internationell tätposition vad gäller IT-infrastruktur”. Detta kräver arbete med både att nå landsbygden med kraftfullt bredband och att förstärka de största orternas konkurrenskraft på detta område. Kommunfullmäktige i Lilla Edet arbetade under 2005 och 2006 fram en ny vision för kommunen. Resultatet blev att kommunen år 2020 skall präglas av Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet. Dessa nyckelord skall kunna tillämpas på sex strategiska områden, nämligen: Medborgarkraft, Samarbete över gränserna, Attraktiv livsmiljö – goda boenden, Goda kommunikationer, Rätt kommunal service och Högre utbildningsnivå. En väl fungerande, väl utbyggd IT-infrastruktur kan på många sätt stödja denna vision.

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 4 (22)

2012-06-04

Kommunen har ej intresse av att själva anlägga, äga, driva eller direkt tillhandahålla IT-infrastruktur, bredbandskapacitet eller kommersiella tjänster till näringsliv och invånare. Det är ett ansvar som läggs på kommersiella aktörer.

2.2 Plan och Bygglagstiftning Plan- och bygglagstiftningen spelar en viktig roll i arbetet för ett hållbart samhällsbyggande. En ny Plan och bygglag gäller från och med 2011-05-02. I den nämns elektronisk kommunikation två gånger. Först i 2 kap, 5§: Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till … 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, … I 4 kap, 6§ står det: I en detaljplan får kommunen bestämma markreservat för sådana trafik- och väganläggningar, energianläggningar, anordningar för elektroniska kommunikationsnät och ledningar som behövs för allmänna ändamål. Den privata fiberleverantörens intresse av att på ett så ekonomiskt sätt som möjligt nå fram till kunden måste samsas med samhällsplaneringens mer omfattande behov av hänsynstagande i relativ tätort såsom mindre samhällen. Lilla Edets kommun har därför tagit fram principer för hur denna åtkomst skall regleras. Tillämpningen av dessa principer gör att dragning av fiber sker på bästa plats och att förutsättningarna för konkurrens skapas, utan att kostnaden för den första leverantören ökar.

3 Inventering av kommunens bredband

3.1 Lilla Edets kommuns befolkning och näringsliv Den 31 december 2010 fanns det enligt SCB 12 282 invånare i Lilla Edets kommun. Det är en minskning med 296 personer på fem år. Antalet hushåll nedan är en uppskattning gjord efter ett antagande om antal personer per hushåll. Beräkningen är gjord efter ett schablonvärde på 2,6 personer per hushåll.

Ort/Område Antal innevånare Uppskattat antal per ort enligt SCB hushåll 2010 Lilla Edet/Ström 4862 1 870 Lödöse 1 266 487 Göta 920 354 Nygård 419 161 Hjärtum 367 141

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 5 (22)

2012-06-04

Landsbygd 4 448 1 711 Totalt för 12 282 4 724 kommunen

Figur 1, Lilla Edets kommun Lilla Edets kommun gränsar till sex kommuner, Trollhättan, Ale, Kungälv, Stenungsund, Uddevalla, och Uddevalla.

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 6 (22)

2012-06-04

3.1.1 Hushåll Majoriteten av Lilla Edets kommuns invånare bor i småhus och vid inflyttning till kommunen sker detta nästan uteslutande till småhus, samt i vissa fall radhuslägenheter. LEIFAB (Lilla Edets Industri- och Fastighets AB) är ett allmännyttigt fastighetsbolag som äger, förvaltar och hyr ut bostäder, industrilokaler samt lokaler till den kommunala verksamheten. Företaget hyr ut 236 lägenheter som finns i Lilla Edet, Ström, Hjärtum och Nygård.

3.1.2 Näringsliv Många av de som bor i Lilla Edets kommun jobbar utanför kommunen. Nettopendlingen ut från kommunen var 100 personer år 2007. De fem största näringsgrenarna i kommunen, räknat i antal anställda, är (källa SCB Kommunfakta 2009): 1. Tillverkning och utvinning 2. Vård och omsorg 3. Handel och kommunikation 4. Byggindustri 5. Utbildning och forskning Det finns cirka 1100 företag i kommunen.

3.2 Befintlig och planerad IT-infrastruktur För respektive kategori anges närmare beskrivning av infrastrukturen, geografisk ut- bredning, ägare samt teknisk och kommersiell tillgänglighet.

3.2.1 Nätägare fasta nät Skanova har ett ortssammanbindande fibernät i kommunen och dessutom till sina telestationer och mobilmaster. Nedanstående bild visar kommunens telestationer och hur de är anslutna. Alla telestationer är fiberanslutna av TeliaSonera utom Hasteröd som är ansluten via en 155 Mbit/s radiolänk. Allt nät som visas i bilden är TeliaSoneras utom förbindelsen söderifrån till Västerlanda, den fibern ägs av Kungälv Energi. De därefter följande bilderna visar TeliaSoneras ortsnät i Lilla Edet, Göta och Lödöse. Materialet är från 2004, något nyare har inte gått att få tag på.

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 7 (22)

2012-06-04

Figur 2, TeliaSoneras och Kungälvs Energis nät till telestationer i kommunen, källa VGR i maj 2011

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 8 (22)

2012-06-04

Figur 3, Ortsnät i Lilla Edet. Källa: kommunens avtal med TeliaSonera, 2004

Figur 4, Ortsnät i Göta. Källa: kommunens avtal med TeliaSonera, 2004

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 9 (22)

2012-06-04

Figur 5, Ortsnät i Lödöse. Källa: kommunens avtal med TeliaSonera, 2004

I kommunen finns två byanät där fibernätet ägs lokalt av byalagen. Dels i Västerlanda där man är kopplad mot Kungälv Energi som är kommunikationsoperatör och driftar den aktiva utrustningen. Dels i Öresjö där det är Uddevalla Energi som har motsvarande roll. Trollhättan Energi planerar att bygga en fiberförbindelse från Sjuntorp till Alvhem. Den kommer att passera Lilla Edets kommun och möjliggöra för kommunen att nyttja förbindelsen till det egna förvaltningsnätet. De senaste årens bredbandsutbyggnad gör att tillgången till bredband i kommunen är mycket god. Enligt PTS bredbandskartläggning från 2010 är tillgången till ADSL 99 % för befolkningen och 97 % för kommunen, möjligheten för mobilt bredband är i stort sett 100 % enligt samma redovisning. När det gäller höga uppkopplingshastigheter är dock inte tillgången till bredband lika stor. Enligt PTS uppgifter har 83 % av de boende och 70 % av företagen förutsättningar att få minst 10 Mbit/s, men andelen boende och företag med möjlighet till 50 Mbit/s via fiberuppkoppling eller kabel-TV är 23 % för befolkningen och 18 % för arbetsställena.

3.2.2 Nätägare mobila nät De mobila bredbandsnäten byggs ständigt ut till större täckning och högre hastigheter och det finns planer på 4G-utbyggnad i alla SOLTAK-kommunerna (Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Kungälv). Utbyggnaden sker dock mest i närheten av tätorterna, vilket ger risk för dålig prestanda på landsbygden. Den täckning som gäller för Lilla Edets kommun framgår av nedanstående kartor. Kartorna är tagna från mobiloperatörernas webbsidor och är teoretiska beräkningar av möjliga

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 10 (22)

2012-06-04

uppkopplingshastigheter. I verkligheten kan dessa beräkningar skilja sig från de verkliga uppkopplingsmöjligheterna beroende på ett antal saker, bland annat: • om man är inne, utomhus eller i en bil • om man använder mobilterminalen som den är eller om man har en extern antenn inkopplad • vilken mobil eller terminalutrustning man använder sig av. Hastigheten för en användare beror alltså på avståndet från mobilmasten, men även hur många som samtidigt använder mobila bredbandstjänster i området. Detta gör mobilt bredband till ett alternativ där fasta nät inte är utbyggda, men det kan inte konkurrera prestandamässigt med fiber för de flesta användarna.

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 11 (22)

2012-06-04

3.2.2.1 TeliaSonera Utbredningen av Telias mobilnät framgår av täckningskartan på deras webbplats, se bild nedan. En utbyggnad av deras 4G-nät inom kommunen kan komma att ske under programperioden.

Figur 6, Telia Soneras mobiltäckning utomhus, källa www.telia.se, oktober 2011

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 12 (22)

2012-06-04

3.2.2.2 Tele2 Karta över Tele2s mobiltäckning. Även för Tele2 kan en utbyggnad av 4G-nätet komma att ske under programperioden. Tele2 och Telenor samarbetar under namnet Net4Mobility med utbyggnaden av 4G.

Figur 7, Tele2:s mobiltäckning utomhus, källa www.tele2.se, oktober 2011

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 13 (22)

2012-06-04

3.2.2.3 Telenor Karta över Telenors mobiltäckning. Även för Telenor kan en utbyggnad av 4G-nätet komma att ske under programperioden. Tele2 och Telenor samarbetar under namnet Net4Mobility med utbyggnaden av 4G.

Figur 8, Telenors mobiltäckning utomhus, källa www.telenor.se, oktober 2011

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 14 (22)

2012-06-04

3.2.2.4 Tre Karta över Tre:s mobiltäckning. Tre har inte lanserat något 4G-nät, men utvecklar 3G så att prestanda i praktiken blir likvärdig med andra teleoperatörers mobila bredband.

Figur 9, Tre:s mobiltäckning utomhus, källa www.tre.se, oktober 2011

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 15 (22)

2012-06-04

3.2.2.5 Net1 Net1 är en mobiloperatör som använder sig av en annan teknik och ett lägre frekvensband än övriga operatörer. Den praktiska följden av detta är att Net1 har den bästa täckningen av alla mobiloperatörer, men de kan inte erbjuda samma hastigheter som de andra, maximalt upp till 3 Mbit/s. De vänder sig i första hand till sommarstugeägare, jordbrukare, båtfolk och andra som brukar ha problem med täckningen. Någon bild över deras möjliga hastigheter är inte tillgänglig.

3.2.3 Konkurrenssituation Konkurrens på nätnivå finns mellan de mobila operatörerna och Telias ADSL-nät. Konkurrens på tjänstenivå finns i Telias ADSL-nät. Ett flertal av de största tjänsteleverantörerna kan leverera sina tjänster via Telia.

4 Brister och behov

4.1 Behov av bredband de närmaste åren i vår kommun Generellt för både hushåll och företag kan sägas att allt fler använder sig av Internet i allt större utsträckning. Myndigheter och företag ger mer och mer av sin service och information över Internet. I och med denna utveckling kommer kraven på rörliga bilder med god kvalitet, hämtning av filer och så vidare att öka bandbreddskraven väsentligt de närmaste åren. Samtidigt kommer behovet av att vara ständigt uppkopplad öka bland allmänheten. Unga människor som flyttar till eget boende förutsätter idag att det finns möjlighet till bra bredband oavsett om de flyttar till en lägenhet i stan eller till ett hus på landet.

4.1.1 Den kommunala organisationen Kommunens förvaltningsnät är väl utbyggt inom kommunens geografiska område. De flesta verksamhetsställen och arbetsplatser är dock kopparanslutna och därmed inte framtidssäkrade. Endast 8 av 32 verksamhetsställen är anslutna med fiber. Det är viktigt att säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet för samtliga verksamhetsplatser oavsett var de är placerade i kommunen. Bandbredden ska finnas där verksamheten finns, inte tvärt om. SOLTAK-kommunerna för diskussioner om att binda samman kommunhuvudorterna med egen eller hyrd fiber för att åstadkomma redundanta accessnoder, dvs koppla ihop kommunerna i ett gemensamt fysiskt kommunsammanbindande nät. Därmed vinner man inte bara större säkerhet i kommunikationerna utan får även möjlighet att på bästa sätt fördela arbetsuppgifter och bandbreddskrävande tjänster mellan kommunerna. Ett exempel på en sådan tjänst kan vara lagring av data som av kostnadsskäl kan göras i en kommun, men med snabb åtkomst från övriga SOLTAK-kommuner.

4.1.2 Näringslivet Även för företag ökar kraven på hög bandbredd i takt med den kommunikationstekniska utvecklingen. Fler och fler företag jobbar med olika typer av media, vilket i ökande utsträckning inte går att göra via ADSL. Även handhållna utrustningar hanterar allt oftare strömmande media. Det gör att det också måste finnas en god mobiltäckning där de anställda rör sig, både på arbetsplatsen och i hemmet.

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 16 (22)

2012-06-04

En trend inom näringslivet är att allt fler får möjlighet att jobba hemifrån i viss utsträckning. Detta innebär en större flexibilitet för den enskilde och kan underlätta planeringen av vardagen för många. Samtidigt är det positivt ur miljösynpunkt då vissa yrkeskategorier kan slippa att resa in till sin arbetsplats alla dagar. Men det ställer också krav på en snabb och stabil bredbandslösning för att kunna koppla upp sig via säkra förbindelser till företagets datasystem. Eftersom många unga familjer väljer att bosätta sig på landsbygden ställer detta krav på bra bredband även utanför tätorterna. För de företag vars anställda kan jobba hemifrån gäller det att ha sådana kommunikationstekniska lösningar att personalen på ett enkelt men säkert sätt kan komma åt nödvändiga datamiljöer och system.

4.1.3 Hushållen Idag pendlar 45% av alla arbetande i Lilla Edets kommun till arbeten utanför kommunen. 18% pendlar in till kommunen och resten både bor och jobbar här. Eftersom det är fler som pendlar ut från kommunen än in så ligger det i Lilla Edets intresse att vara en attraktiv pendlarkommun. För att vara det så krävs det förstås bra vägar till Göteborg och Trollhättan och ett attraktivt boende, men också bra bandbredd och stabila uppkopplingar för att pendlarna i större utsträckning skall kunna jobba på distans. En annan målgrupp i hushållen vars behov liknar de som pendlar till jobbet är studerande på högre utbildningar. Kontakter mellan lärare och studenter går i allt högre utsträckning via elektronisk kommunikation, så det är av stor betydelse att IT- infrastrukturen fungerar för att skolarbetet ska kunna bedrivas på ett tillfredställande sätt. Det tål att sägas att denna trend även finns i grundskola och gymnasium, även om kraven på elevens fysiska närvaro under skoltid gör att effekterna av bristfällig uppkoppling inte drabbar dessa elever lika direkt. Att inte kunna erbjuda goda förutsättningar för högre studier tvingar inte bara studenter att flytta från orten, det innebär med stor sannolikhet också en ökad risk att de ungdomar som växer upp utan människor i sin omgivning som har erfarenheter av att bo och studera på annan ort, inte heller kommer att göra det. Ur det perspektivet är alltså utbyggd fiber en viktig möjliggörare i strävan att få personer från socialgrupper där högre studier är ovanligt att ta steget till att börja studera. En annan aspekt på hushållens ökade Internetanvändning är att den enormt snabba utvecklingen av sociala medier och den ökande tillgången till tjänster för strömmande medier innebär att allt fler i familjerna, inte bara ungdomarna, drar allt mer bandbredd. Utvecklingen väntas fortsätta vilket skyndar på övergången från ADSL till fiber.

4.2 Områden med dålig bredbandstäckning Enligt den definition som används av VGRs regionutvecklingssekretariat utgörs kommunikationsmässigt vita fläckar av områden där någon trådbunden bredbandsinfrastruktur inte finns att tillgå. Grå fläckar är områden där ADSL är utbyggd, men där telestationen endast är ansluten med koppar, vilket gör att den uppkopplingshastighet som är tillgänglig för slutkunderna är kraftigt begränsad, ofta till maximalt 2 Mbit/s nedströms. Några grå eller vita fläckar finns inte i Lilla Edets kommun. Alla telestationer är anslutna med fiber utom en, Hasteröd, som är ansluten via en radiolänk på 155 Mbit/s.

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 17 (22)

2012-06-04

Stationen har 212 abonnenter vilket gör att deras möjlighet att få ett acceptabelt bredband via ADSL är begränsad.

4.3 Nedläggning av telestationer TeliaSonera planerar att lägga ned ca hälften av de 2000 kopparanslutna telestationer som finns. Inga sådana ligger i Lilla Edets kommun.

4.4 Områden där nät inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund Kommunen bedömer att ingen del av kommunen utom orterna Lilla Edet och Ström, kommer att byggas ut med fiber på kommersiell grund, dvs utan några offentliga stödmedel.

4.5 Principer för prioritering av orter/områden För de områden där marknadsaktörerna inte själva förmår att förse boende och företag med framtidssäkra bredbandsanslutningar, kan det bli aktuellt att gå in med stöd i olika former. De ekonomiska medel som kan göras tillgängliga räcker inte på långa vägar för att stödja alla projekt. En prioritering måste då göras och en princip formuleras som är både logisk och i någon mening rättvis. Den viktigaste principen är ett aktivt intresse från ett byalag eller annan aktör. Då finns förutsättningarna för att kommunen skall få rätt sorts roll i processen i form av ”speaking partner” och kommunicera olika aktörers intressen och på så sätt öppna för bästa möjliga samordning mellan alla inblandade aktörer. Parametrarna skall tillämpas i den ordning som de är skrivna. Prioritering av områden baseras på nedanstående rangordnade faktorer. Även om en område uppfyller ett kriterium högt upp i listan är det ändå en total sammanvägning av alla punkterna nedan som avgör den slutliga prioriteringen mellan områdena. Flera av följande punkter behöver vara uppfyllda för att utbyggnad i området ska prioriteras. 1. Intresse från byalag och andra huvudmän 2. Områdets storlek 3. Företagande inom området 4. Låg kapacitet på nuvarande bredbandslösning. 5. Möjlighet till samförläggning (elnät, fjärrvärme, VA) 6. Närhet till befintligt nät

4.6 Prioriteringsordning för utbyggnad i Lilla Edets kommun I vilken ordning utbyggnad ska ske är till största delen beroende på vilket intresse som visas av de boende och företag i olika delar av kommunen. De andra punkterna i principerna enligt föregående avsnitt får sedan sammanvägas med detta för att få fram en lista i prioriteringsordning på var bredbandsutbyggnad bör ske. Ytterligare en viktig faktor är givetvis intresset från nätägarna för att ta sig till respektive område. Lilla Edets kommun kommer att ordna ett eller flera informationsmöten för att få igång den lokala fiberutbyggnaden runt om i kommunen. Det är säkerligen många i Lilla Edets kommun som vill ha bättre bandbredd och få tillgång till alla de tjänster och kommunikationssätt som den möjliggör. Stat och kommun vill stötta denna process men ska inte leverera själva produkten. Målet med forumet är att visa på olika

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 18 (22)

2012-06-04

alternativ och goda exempel, hjälpa de olika aktörerna till en första kontakt med varandra. Genom detta forum hoppas kommunen få igång en process på flera ställen samtidigt så att dynamik och samordningsvinster uppstår, något som i sin tur gör att kunderna blir mer attraktiva för leverantörerna. Kommunen verkar dessutom tillsammans med VGRs regionutvecklingssekretariat för att få till mer ortssammanbindande nät med extern finansiering. Prioriteringarna ligger till grund för ansökningar om stödmedel både från staten och från EU.

4.7 Samverkan med andra kommuner Som tidigare nämnts i avsnitt 4.1.1 diskuterar kommunerna inom SOLTAK- samarbetet att koppla ihop sig med kommunsammanbindande förbindelser för att förbättra funktionen i förvaltningsnätet. Dessa förbindelser och ett gott samarbete mellan närliggande kommuner kan underlätta för vissa områden som ligger nära en kommungräns att få bredband. Det behöver inte spela någon roll på vilken sida om en kommungräns en anslutning ligger. Om det blir bättre och billigare att ansluta från en annan kommun så ska man kunna göra det.

4.8 Samordningen med annan infrastrukturutbyggnad Vid all planering för utbyggnad eller underhåll av gatu- eller ledningsnät skall möjligheten till samordning med utbyggnad av bredband studeras. Se även punkt 5.1.1 nedan. Redan idag lägger Lilla Edets kommun tomslang i samband med all grävning som sker oavsett ändamål. Detta gör att kommunen bygger upp ett ägande av ett kanalisationsnät som kan hyras ut till intresserade operatörer i framtiden.

5 Bredbandsmål

5.1 Principer för utbyggnad och nyttjande av nät Lilla Edets kommun strävar efter att IT-infrastrukturen i kommunen skall vara öppen och leverantörsoberoende och klara av kommunikation för framtidens slutkundstjänster till kommunens innevånare, företag och offentliga myndigheter.

5.1.1 Ansvar och roller Lilla Edets kommun ansvarar inte själv för att bygga IT-infrastruktur. Det ansvarar bredbandsaktörerna på marknaden för. Däremot ska kommunen vara aktiv och i största möjliga mån påverka inriktning och utformning i önskad riktning vid planering och utbyggnad av bredbandsnät. I detta ansvar ligger att förlägga ett kanalisationsnät när kommunen gräver för andra ändamål. Kommunen avser att behålla ägandet av detta kanalisationsnät och vid efterfrågan hyra ut till tele- och dataoperatörer. Kommunen har en viktig funktion att samverka med olika aktörer för att få så effektiv infrastruktur som möjligt. Därmed kan kostnaderna för etablering av IT-infrastruktur i kommunen kan hållas nere. Sådan samverkan i form av samförläggning kan ske med teleoperatörer, elnätsägare, väghållare, fjärr-/närvärmeleverantörer samt inom kommunens egna organisation. Denna samordning kan lämpligen ske genom fortlöpande planeringsmöten. Inom den kommunala organisationen kommer planeringen av IT-infrastruktur under programperioden att samordnas i den kommunala processen kring planprioriteringen i enlighet med Plan- och Bygglagen.

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 19 (22)

2012-06-04

5.2 Förslag på heltäckande uppdelning av kommunen i fiberföreningar/fiberområden För att den fiberutbyggnad som uppstår framöver skall få så stora samordningsvinster som möjligt och inte begränsa sig till dem som ändå har en relativt kostnadseffektiv fiberutbyggnad inom räckhåll så har Lilla Edets kommun beslutat att i första hand stödja en kommunövergripande fiberutbyggnadsprocess.

Figur 10 – Exempel på strategiska föreningsområden

Vår förhoppning är att principen att inkludera alla som utgångspunkt leder till ett intresse hos kommunmedborgarna, och som en konsekvens av det, också av de aktörer som idag avvaktar eller tvekar att engagera sig i dessa områden. För i varje avgränsat område så finns det förstås fastigheter som ligger mer för sig själva än andra och som därför ur ekonomisk synvinkel är ointressanta för byalaget eller fiberleverantören ifråga, ja kanske t.o.m. oönskade. Det kan därför uppstå en situation där byalagen/fiberleverantören vill göra en gränsdragning som missgynnar dessa. En sådan situation är inte önskvärd ur ett kommunperspektiv så för att se till att alla fastigheter får möjlighet till fiberanslutning till en rimlig kostnad så stöder Lilla Edets kommun en marknadsdriven utbyggnad som sker enligt följande principer:

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 20 (22)

2012-06-04

 Aktörerna tar fram, och/eller enas kring en heltäckande uppdelning av kommunen i separata fiberföreningar och tätortsområden.. Framtagande av denna kan göras av en projektledare utsedd av kommunen eller av marknaden själv men uppdelningen skall godkännas av kommunen.  Alla skall erbjudas en anslutning i det egna området. Ingen fastighet/område får alltså lämnas utanför utan justeringar av den ursprungliga planen skall innebära att fastigheten ifråga i så fall gå över till intilliggande område  Alla inom respektive område har samma anslutningskostnad oavsett den faktiska kostnaden. Det står förstås marknadens olika parter fritt att förkasta ett sådant upplägg och istället erbjuda/finansiera ett upplägg som passar dem bättre ur eget perspektiv. Och all fiberutbyggnad är förstås ett steg framåt och välkomnas av kommunen, men i en situation där kommunen har att välja mellan att lägga sina resurser på dem som jobbar enligt ovanstående principer och dem som inte gör det så går de förstnämnda före.

5.3 Glesbygden och dess samhällen Lilla Edet består till stora delar av glesbygd i form av dels en lantlig miljö där husen ligger glest och/eller långt från centralorten, och dels de relativa av (oftast) enfamiljshus däremellan. De som bor i de relativa tätorterna eller i den rena glesbygden har det gemensamt att de måste engagera sig för att få fiber till fastigheten, men det skiljer sig på hur deras respektive förutsättningar ser ut.

5.3.1 Förutsättningar för ren glesbygd I ren glesbygd så är eget arbete och grannsamverkan genom byalag ofta en förutsättning för att få en fiberanslutning till den egna fastigheten utan att kostnaderna skenar iväg. Ju fler som delar på kostnader och arbete för varje meter fiber desto bättre.

5.3.2 Förutsättningar för relativ tätort Mitt i dessa rena glesbygdsområden finns också mindre samhällen där det är relativt tätbebyggt och där omgivningen består av allmän platsmark med anlagda ytor som administreras av kommunen. Under marken finns det också ett väl utbyggt nät av el, vatten, avlopp och andra dräneringar som i praktiken förhindrar en fiberutbyggnad i form av egen-koordinerad gemensam grävning och gemensamt arbete. Utbyggnad på sådana platser behöver hjälp av en eller flera professionella aktörer som har ett upplägg anpassat för de förutsättningar och den komplexitet som denna mer urbana miljö innebär. Vi tror att kommunikationsoperatörer/fiberleverantörer har ett intresse av att bygga ut fiber här, men det krävs ett aktivt intresse och en kritisk massa av kunder på den specifika orten för att det skall ske.

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 21 (22)

2012-06-04

5.4 Finansiering av bredbandsutbyggnad Vid utbyggnad av byanät kan den nödvändiga finansieringen komma från ett flertal olika parter. För det första måste de blivande kunderna själva stå för en anslutningskostnad. Den kan bestå av både en ren kapitalinsats och av eget arbete. Finns andra aktörer som är intresserade av samförläggning på de sträckor som ska grävas, kan det vara aktuellt att dela på grävkostnaderna i ett samförläggningsavtal. Här är det viktigt att kommunen har koll på vilka grävarbeten som planeras av de kommunala förvaltningarna, el- och fjärrvärmebolag, Skanova, mobiloperatörer m fl. Slutligen finns det vissa offentliga stödmedel att tillgå. Dessa kan komma i form av EU-bidrag från statliga myndigheter eller i vissa fall från den kommun där utbyggnaden sker.

5.4.1 Möjlighet till offentliga stödmedel En sammanfattning av bidragsmöjligheterna finns i nedanstående bild, tagen från Svenska Stadsnätsföreningens bildserie om byanät:

Figur 11, Möjlighet till offentlig finansiering, källa SSNf PTS kan ge kanalisationsstöd vid samförläggning. I vissa fall efter särskild bedömning kan PTS också helt eller delvis finansiera vissa fibersträckor om de bedömer att sträckan bidrar till ”Säker och tillgänglig kommunikation”.

IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 22 (22)

2012-06-04

Tillväxtverket hanterar EU:s strukturfonder där det kan finnas pengar att söka. Jordbruksverket administrerar Landsbygdsprogrammet som kan bidra med projektstöd och Leaderpengar. Slutligen kan fastighetsägare få ROT-avdrag för arbetskostnader i samband med indragningen av bredband i huset. Några summor som finns att söka är svåra att ange då beloppen varierar allt eftersom pengar tilldelas eller tar slut i de olika potterna. En bedömning måste göras vid det tillfälle då det är aktuellt att göra anslutningen. För att ansökan om offentliga bidrag ska beviljas, ska vissa krav på det byggda nätet var uppfyllda. Kraven avser öppenhet och icke-diskriminering och varierar en aning mellan t ex landsbygdsprogrammet och kanalisationsförordningen. I huvudsak kan man säga att nätet ska vara tillgängligt för alla som vill använda det och att de villkor som ställs för nyttjandet ska vara kända i förväg och lika för alla.

5.5 Samordning över kommungräns I en kommun som inte alls eller bara till liten del bygger ut och äger sin IT- infrastruktur är det svårt att påverka hur bredbandsutbyggnaden sker. Den påverkansmöjlighet som finns är genom att bevilja bidrag till utbyggnad av de sträckor och anslutningsprojekt som överensstämmer med de ambitioner som finns för bredbandsutbyggnad på nationell eller regional nivå. Vid utformande av målnät har avstämningar skett med de angränsande kommunerna. Syftet med avstämningarna är att se till att målnätens sträckning över kommungränserna överensstämmer. I alla SOLTAK-kommunerna pågår arbete med att uppdatera de gamla IT- infrastrukturprogrammen. En viss samordning sker via VGRs regionutvecklingssekretariat då det är av stor vikt att de olika kommunerna inte har alltför skilda uppfattningar om den framtida bredbandsutvecklingen och i inställningen till ett mer omfattande regionalt samarbete. Ytterligare ett skäl till att det blir allt viktigare med samordning mellan närliggande kommuner, är att övrig infrastruktur, t.ex. vägar och järnvägar, blir mer och mer utbyggd, vilket gör att arbetsmarknaden blir gemensam för kommunerna. Stora händelser som företagsnedläggelser mm berör då inte bara den kommun där arbetsplatsen är belägen, utan även intilliggande kommuner där många av de som arbetar på arbetsplatsen bor. Planering av utbyggnad och etablering av både kommunal verksamhet och nya företag blir av samma skäl alltmer en gemensam fråga för kommunerna.

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2017-05-19 2017/KS0231-1 000

Ändring av prioriteringsordning och initiering av geoteknisk utredning

Dnr 2017/KS0231

Sammanfattning 2015-10-17 (§ 106) antog kommunstyrelsen ”Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder”. Kommunen har inte något lagreglerat ansvar att vidta åtgärder på fastigheter som inte ägs av kommunen. Dock kan ett allmänintresse motivera att kommunen går in och tar ett visst ansvar för att ras- och skredproblematiken blir utredd.

Kommunstyrelsen antog 2016-05-11 § 61 följande prioriteringsordning för detaljerade utredningar.

1. Hjärtum 2:22 med omnejd. 2. Området nordost om Smörkullen. 3. Skansenvägen. 4. Ivarslund/Idan 5. Graveröd med omnejd.

Ärendet Planuppdrag pågår för Edet 1:17 m fl. med syfte att möjliggöra en utbyggnad av verksamheter samt skrymmande handel med exempelvis bilförsäljning. I planarbetet har det tagits fram en geoteknisk utredning. I den geotekniska utredningen har det framkommit att säkerhetsfaktorn för ”Framtida förhållanden” inte uppfyller kraven på säkerhetsfaktor men är heller inte så låga att någon akut skredrisk föreligger.

SGI påtalar i sitt yttrande att det föreligger risk för långt bakåtgripande skred med sekundärskred som kan sprida sig till område med extrem kvicklera, vilket i vissa fall kan innebära ända fram till fast mark. SGI anser inte att det är klarlagt hur stabilitetsförhållandena vid älven faktiskt ser ut varför SGI önskar ett helhetsgrepp om hur stabiliteten vid Göta älv ser ut utifrån dagens förhållanden och kopplat till eventuell påverkan av klimatförändringen. Utifrån geoteknisk säkerhetssynpunkt krävs att de låga säkerheterna vid Göta älv, dvs utanför planområdet, hanteras för att planområdet, med hänsyn till stabiliteten och sekundär skredutbredning, ska anses lämpligt.

I området mellan Göta älv och fastigheten Edet 1:17 finns kommunala intressen i form av infrastruktur och kommunal service. Utifrån SGIs yttrande anser kommunen att en geoteknisk utredning av ett större område behöver genomföras.

sid- 2 -

I kommunstyrelsen beslutade prioriteringsordning ligger rubricerat område med prioriteringsområde nummer 2. Med beaktande av ny information är det lämpligt att omprioritera ordningsföljden och lägga området nordost om Smörkullen som prioritet 1.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-05-19, Dnr 2017/KS0231-1. Yttrande från SGI daterade 2016-12-23 och 2017-03-02.

Finansiering Befintlig budget.

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. att ändra prioriteringsordningen och lägga området nordost om Smörkullen som prioritet 1. 2. att initiera en geoteknisk utredning för området nordost om Smörkullen.

Ulrika Ankel Mark- och exploateringssamordnare [email protected] 0520-65 96 51

Beslutet delges Ulrika Ankel, mark- och exploateringsavdelningen

sid 2/2 Datum Beteckning

2016-12-23 5.2-1605-0354 Ert datum Er beteckning 2016-03-18 2015/KS0478 402–18223–2016

Vår referens / Regionkontor Göteborg Lilla Edets kommun Maria Kristensson [email protected]

Detaljplan för Edet 1:17 m fl – Stendahls bil, Lilla Edets kommun

Yttrande efter komplettering med geoteknisk utredning daterad 2014-09-01 rev 2016-11-21 Statens geotekniska institut (SGI) har från Lilla Edets kommun erhållit en komplettering av utförd geoteknisk utredning för rubricerad detaljplan. SGI:s yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred och erosion. Grundläggnings- och miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår således inte. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad av verksamheten inom planområdet och tillåta verksamheter samt skrymmande handel exempelvis bilförsäljning och andra skrymmande varor, ej lack- ering eller drivmedelsförsäljning.

Underlag: 1 Stendahls bil, Lilla Edets kommun, Geoteknisk undersökning: PM avseende geotekniska för- hållanden, upprättad 2014-09-01 reviderad 2016-11-21, av Norconsult AB med uppdragsnum- mer 103 26 56. 2 Lilla Edet, Detaljerad stabilitetsutredning, Smörkullen upprättad 2008-04-21 (Rev A) (2005-05- 13 ursprungligt datum) av SGI med diarienummer 2-0409-0611. 3 SGI:s yttrande över aktuell detaljplan i samrådsskedet, daterat 2016-06-14, med beteckning 5.2- 1605-0354.

SGI:s ställningstagande Planområdet är beläget i Lilla Edet, ca 200 m från Göta älv, i anslutning till området Smörkullen. Kon- sulten har sedan samrådsskedet kompletterat utredningen med en bedömning av sekundär skredutbredning. Vid analys av sekundärt skredområde har en linje 1:15 valts för att redovisa hur långt bak ett skredom- råde med sekundära skred skulle kunna sträcka sig. N=15 kan antas gälla för områden med sensitiviteter större än 100. SGI vill påtala att om skreden fortlöper enligt denna linje når de såsmåningom ner i lera med en sensitivitet som är större än 200. I Göta älvutredningens delrapport 32 anges att för extrema kvickleror med sensitiviteter högre än cirka 200 måste man räkna med att ett initialskred som når dessa partier kommer att sprida sig inom hela området med extrem kvicklera, vilket i vissa fall kan innebära ända fram till fast mark.

Statens geotekniska institut Huvudkontor Regionkontor Göteborg Besöksadress: Olaus Magnus väg 35 Besöksadress: Hugo Grauers gata 5B Bankgiro 5211-0053 581 93 LINKÖPING Postadress: 412 96 GÖTEBORG Org nr 20 21 00-0712 Tel 013-20 18 00 Tel 031-778 65 60 E-post [email protected] Fax 013-20 19 14 Fax 031-778 59 40 Datum Beteckning 2016-06-14 5.2-1605-0354

SGI anser inte att den kompletterande utredningen har visat att skreden ej kan nå fram till detaljplane- området. SGI kan konstatera att den sammanställning av sensitivitet som gjorts visar på hög sensitivitet mot djupet i samtliga provtagningar. De punkter som indikerar lägre sensitivitet har utvärderats ur vingsonderingar och baseras inte på provtagningar. SGI anser därför att sammanställningen i själva verket styrker att högsensitiv/kvick lera förekommer genomgående genom jordprofilen mot djupet. SGI vill upplysa om att ett erosionsskydd lades ut i älven 2015. SGI ser skillnader mellan bl a val av hållfastheter och geometrier i den kompletterande utredning som konsulten nu redovisar och i den utredning som redovisas av SGI [2]. SGI anser inte att det är klarlagt hur stabilitetsförhållandena vid älven faktiskt ser ut. Finns det t ex underlag för att väga in empiri för att få en uppfattning om vilka hållfast- heter som är rimliga att använda vid modellering? SGI önskar ett helhetsgrepp om hur stabiliteten vid Göta älv ser ut utifrån dagens förhållanden och kopplat till eventuell påverkan av klimatförändringen. Eftersom leran i området har visat sig ha så hög sensitivitet, beror planområdets stabilitet direkt av hur stabilitetsförhållandena ser ut närmast Göta älv. Det är därför av stor vikt att dessa tydligt analyseras. Lokalstabiliteten ned mot befintlig trafikplats redovisas ej i den reviderade geotekniska utredningen. SGI anser att denna skall klargöras i arbetet med detaljplanen. Stabiliteten mot planerad fördröjnings- damm bör kontrolleras och säkerställas i detaljplaneskedet. SGI ställer sig frågande till lämpligheten att utifrån nu redovisat underlag anta en ny detaljplan. Utifrån geoteknisk säkerhetssynpunkt krävs att de låga säkerheterna vid Göta älv, dvs utanför planområdet, hanteras för att planområdet, med hänsyn till stabiliteten och sekundär skredutbredning, ska anses lämp- ligt.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT Myndighetsfunktionen

HannaSofie Pedersen Maria Kristensson

2 (2)

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2017-05-05 2017/KS0211

Centralen 4 tomtpris Dnr 2017/KS 0211 Sammanfattning Det är sedan tidigare inte fastslaget ett tomtpris för Centralen 4. Centralen 3 såldes för 1 800 000 kr. Fastigheten kan bebyggas med ca 20 hyresrätter och 900 kvm handelsyta. Kvadratmeterpriset sätts till 1640 kr. Fastigheten belastas av ett dagvattennmagasin som måste flyttas och TeleSoneras rikskabel ligger i kanten på fastigheten. Eventuell ombyggnationen av gata och trottoar är ej inkluderat i kalkylen, då denna inte bör belasta en mindre enskild fastighet.

Ärendet Utgifter - kalkylen är enligt följande: Planavgift 560 000 kr Dagvattenmagasin flytt 400 000 kr Rännstensbrunnar 210 000 kr Allmän parkering inom planen 600 000 kr Årlig VA-avgift 4 500 kr 1 774 500 kr

Intäkter - enligt följande: Centralen 4 - hyresrätter och handelsyta 4 428 000 kr 4 428 000 kr

Beslutsunderlag Detaljplan 1462-P68

Finansiering Exploateringsprojektet uppvisar en vinst.

sid- 2 -

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att gällande tomtpris för Centralen 4 är 4 428 000 kr.

Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef [email protected] 0520-65 95 99

Beslutet expedieras till Cecilia Friberg Mark & exploateringsavd.

sid 2/2

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2017-05-05 2017/KS0212

Södra stallgärdet tomtpris Dnr 2017/KS0212 Sammanfattning Del av Södra Stallgärdet är idag exploaterat med 3 tomter som redan är bebyggda. De återstående 10 tomterna, 3 kvarter samt en förskole tomt är aktuella i detta ärende.

Ärendet Utgifter - kalkylen enligt följande: Infrastruktur ovan mark 8 040 000 kr RS brunnar 540 000 kr Lantmäterikostnad 300 000 kr Information, annonsering 40 000 kr Bulleråtgärd 200 000 kr VA årsavgift 63 000 kr 9 183 000 kr Intäkter - kalkylen enligt följande: 10 tomter 4 625 000 kr Kvarter hyresrätter 2 814 000 kr Kvarter Bostadsrätter 1 440 000 kr Kvarter Bostadsrätter 1 800 000 kr Kvarter Förskola 825 000 kr Inkomster för 3 fastigheter sedan tidigare 713 900 kr 12 217 900 kr sid- 2 -

Beslutsunderlag Detaljplan 1462-P59

Finansiering Exploateringsprojektet finansieras med vinst.

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att gällande tomtpris inom Södra Stallgärdet, är följande: Tomtareal 1000-1100 kvm = 450 000 kr och tomtareal över 1100 kvm = 475000 kr. Kvarter för hyresrätter 2 814 000kr. Kvarter för bostadsrätter 1 440 000 resp. 1 800 000kr. Förskole-tomten 825 000 kr.

Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef [email protected] 0520-65 95 99

Beslutet expedieras till Cecilia Friberg Mark & exploateringsavd.

sid 2/2

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2017-04-19 2017/KS0135

Remisssvar: Svenska Kraftnäts ledningssträckning mellan Skogssäter och Stenkullen. Änr EI-2016-102489

Dnr 2017/KS0135

Sammanfattning Energimarknadsinspektionen önskar ett yttrande över Svenska Kraftnäts planerade ledningen som är ca 74 km lång och går mestadels i ny ledningsgata i obebyggd skogsmark mellan station Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Koncessionsansökan skickades in i juni 2016 och beslut väntas senast under 2018. Byggstarten är planerad till 2018 och 2021 förväntas den nya ledningen kunna tas i bruk. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) finns som underlag. Nätkoncessionen beslutas av Energimarknadsinspektionen och gäller tillsvidare.

Där ledningen går i portalstolpar i skogsmark krävs en trädfri skogsgata som är ca 44 meter. Även träd utanför skogsgatan som riskerar att falla på ledningen eller dess komponenter kommer avverkas. Energikommissionen har angett att ledningsgatan blir sammanlagt 115 m. bred. Sträckningen har så långt det varit möjligt planerats för att minimera påverkan på boendemiljöer, landskapsbild samt natur- och kulturvärden. Svenska Kraftnät har också beaktat påverkan på naturresurser som produktionsskog, åkermark och vindbruks- områden. Ledningen går mestadels i skogsmark, vilket betyder att skogsmark kommer att behöva avverkas. De största skogliga naturvärdena längs sträckningen finns i den norra delen av Lilla Edets kommun. Där kommer ledningen medföra negativ påverkan på flera skogsområden och kommer att passera flera vattendrag med höga naturvärden. Dessa kommer endast påverkas till en mindre grad, eftersom strandvegetationen kommer bevaras i största möjliga utsträckning enligt MKB. Ledningen passerar i närheten av värdefulla fågellokaler bland annat i anslutning till Svartedalen och passagen över Göta älv. I dessa områden kommer skyddsåtgärder vidtas för att hindra störning och påverkan på fågelfaunan. Sträckningen påverkar också riksintresse för friluftsliv vid Bredfjället, Svartedalen och Göta älv-Nedre älv.

I dagsläget vet man inte omfattning eller lokalisering av nödvändiga arbetsvägar och eftersom planering av dessa utförs av entreprenör, tas inte dessa upp i aktuell MKB. För arbetsvägar kommer istället samråd med Länsstyrelsen enligt kap 12 § 6 i miljöbalken genomföras. Denna typ av åtgärder regleras av samma miljöåtgärdsplan som Svenska Kraftnät.

Exakta stolpplaceringar är inte fastställda då detaljprojekteringen inte är klar. Dock är alla vinkelstolpar bestämda då de avgör sträckningen för ledningen. Det är således enbart ledningssträckningen som MKB beskriver och inte påverkan av varje enskild stolpes plats eller hur arbete med att anlägga dessa påverkar naturvärden.

sid- 2 -

Den aktuella MKB behandlar påverkan, effekt och konsekvens inom följande intresseområden som har bedömts som relevanta:  Bebyggelse och boendemiljö  Landskapsbild  Naturmiljö  Kulturmiljö  Friluftsliv och rekreation  Naturresurser inklusive areella näringar  Infrastruktur

Under 2015 presenterade förslag avseende nya statusklassningar och normer som prövades våren 2016. Detta projekt berör 11 vattendrag som omfattas av MKN för ytvatten, i Lilla Edets kommun berörs Sollumsån, Brattorpsån, Västerlandån.

Genom Lilla Edets kommun har det varit möjligt att anpassa ledningssträckningen, så att det inom 115 meters avstånd endast finns ett bostadshus. Dock finns några närbelägna små byar inom 500 m avstånd; Vabacken, Hagarna, Änghagen, Häljeröd, Myrtuvan, Korsvägen, Hästemossen och Backarna, enligt MKB.

Påverkan på naturmiljö bedöms bli mest omfattande i den norra delen av ledningssträckan, inom Lilla Edets kommun. Passagen över Valeklinten, Väktorsområdet och öster om Svartedalen berör framförallt skogliga naturvärden i form av krattekskogar, mosseskogar och äldre barrskog. Trots att stora ansträngningar gjorts för att undvika värdekärnor och skyddade områden, påverkas en miljö rik på naturmiljövärden, skrivs i MKB. Områdets naturvärden utgörs främst av ovanliga lavar och mossor som är beroende av lång skoglig kontinuitet och hög luftfuktighet. En ledning i sådana områden innebär att skog avverkas och kontinuiteten bryts, samt att ljusinsläppet gör att luftfuktigheten minskar. I samma område finns även flera Natura 2000-områden och naturreservat, men dessa undviks av ledningsdragningen och bedöms inte påverkas i någon betydande utsträckning. I enstaka fall blir konsekvenserna större, bl.a. mark med orkidéer. Objekten består även av ädellövskog, barrskogar, mossar och kulturmark.

Etablerings- och upplagsområden, arbetsvägar m.m. ska anläggas så att tillgängligheten till friluftsområden såsom Öresjö, Bredfjället och Svartedalen inte hindras. Tillfartsvägar och upplag ska även anpassas för att minimera intrång i områden med skyddad natur eller höga naturvärden såsom Natura 2000, naturreservat, riksintressen eller nyckelbiotoper enligt Svenska kraftnäts ansökan om koncession till Energimarknadsinspektionen.

Följande Naturvårdsplaner blir berörda av intrånget av arbetsmaskiner vid anläggandet av stolpar och arbetsvägar, men troligen främst vid avverkningen för ledningsgatorna då man måste tas sig in och igenom skyddade miljöer.

401 Våtmark kring Stendammen mfl. ingår i Svartedalens naturrreservat. 404 Våtmark syd Tranviken 418 Mossmarker kring Bredvatten 405 Mossmark väster om Spångemossen 194 Häljeröd Triviallövskog 213 Hasterödsbranten Området utgör en av västsveriges allra mest intressanta och innehållsrik lavmiljöer och ett mycket stort antal "rödlistade" arter .

sid 2/4 sid- 3 -

126 Sollumsån – Ett natura 2000 område med flodpärlmussla i bäcken. 152 Kringlevatten en unik och orörd gammelskog 104 Buvattnet. Mycket störningskänslig biotop, område med hotad art 180 Väster om Kvarnevattnet 132 Väster om klädestjärn. Här växer bl.a. rikliga bestånd av den sällsynta orkidén sumpnycklar. Lokalen är den enda kända i landskapet Bohuslän. Ekologiskt känslig naturtyp, förekomst av hotade arter

Ärendet Energimarknadsinspektionen önskar ett yttrande över Svenska Kraftnäts planerade ledningsträckning. Anståndstid till 7 juni är begärd och godkänd av EI.

Beslutsunderlag Svenska kraftnäts ansökan till Energimarknadsinspektionen Svenska kraftnäts miljökonsekvensbeskrivning Konsessionskarta över sträckningen

Finansiering Uppdraget utgör inga kostnader.

Förslag till beslut Helhetsperspektivet är svårt att överblicka som remissinstans, då man i miljökonsekvensbeskrivningen avgränsar till enbart innefatta ledningssträckningen och drift & underhåll av densamma. Resterande delar som berör intrånget i naturkänsliga område vid avverkning för ledningsgata, arbetsfordonens påverkan på naturen vid anläggandet av stolpar och arbetsvägarna, är delar som kommer ge störst skada i de känsliga områdena, är fråntagna i miljökonsekvensbeskrivningen. Vi önskar att Energimarknadsinspektionen tillser att ansökan således kompletteras med planerade arbetsvägar och avverkningsplan för att synliggöra helhetsperspektivet.

Varken detaljplaner eller tätorter är berörda av sträckningen i Lilla Edets kommun.

Flera naturvårdsplaner inom Lilla Edets kommun berörs. Lilla Edets kommun anser att miljön och naturen avsevärt påverkas och att ett stort antal djur och växters levnadsförhållande väsentligt försämras. Arbetet och utförandet av breda ledningsgator och arbetsvägar kommer sätta betydande spår i kommunens unika och skyddsvärda naturområde.

Lilla Edets kommun ifrågasätter om Svenska Kraftnät har säkerställt att utbyggnaden är samhällsekonomiskt motiverad, enligt Ellagen 2 kap §2 .

Cecilia Friberg Mark och exploateringschef 0520-65 95 99 [email protected]

sid 3/4 sid- 4 -

Beslutet expedieras till Cecilia Friberg, Mark & Exploatering Energimarknadsinspektionen [email protected] ange Änr: EI-2016-102489

sid 4/4 REMISS 1 (1) Datum Diarienr 2017-02-27 2016-102489

Tillstånd och prövning Birgitta Månsson 016-16 27 35 Lilla Edets kommun [email protected] [email protected]

Begäran om yttrande över ansökan om nätkoncession

Svenska kraftnät har ansökt hos Energimarknadsinspektionen om tillstånd att bygga och använda en kraftledning (nätkoncession för linje). Ansökan avser en 400 kV luftledning mellan Skogssäter och Stenkullen i Trollhättans, Lilla Edets, Kungälvs, Ale och Lerums kommuner i Västra Götalands län.

Observera att denna ansökan handläggs tillsammans med Vattenfalls ansökan som avser sambyggnation av en del av sträckan och som handläggs i ärende 2016-102595.

Av ert yttrande ska det särskilt framgå om den planerade ledningen är förenlig med detaljplaner och områdesbestämmelser. Om ledningen går inom tätbebyggt område vill vi också veta om den berör skolor, förskolor eller annan liknande verksamhet. Det är viktigt att ni meddelar oss även annat som kan vara av betydelse. I prövningen tittar vi på bland annat samhällsbyggnad, miljön och människors hälsa.

Energimarknadsinspektionen är den myndighet som avgör om ledningen ska få tillstånd. Ni är obligatorisk remissinstans enligt 8 § elförordningen (2013:208), vi måste därför ha ert svar för att kunna fatta ett beslut.

Vi vill ha ert yttrande senast den 2 maj 2017. Ansökan hittar ni på www.ei.se/2016-102489 eller www.ei.se/kungorelser. Skicka svaret per e-post till [email protected], ange diarienumret i ämnesraden. Ni behöver inte skicka originalet per post.

Om ni har frågor får ni gärna kontakta mig på telefon eller e-post.

Med vänlig hälsning

Birgitta Månsson

31 01 - - 2014 4.0, - EI1021, W EI1021,

Box 155, 631 03 Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel 016-16 27 00. [email protected]. www.ei.se. Org.nr. 202100-5695

SVENSKA KRAFTNÄT

Generaldirektören Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 Eskilstuna Kopia: [email protected]

2016-06-13 2012/1169 ANSÖKAN

Nätkoncession for ledningen Skogssäter - Stenkullen i Trollhättans, Lilla Edets, Kungälvs, Ale och Lerums kommuner inom Västra Götalands län

Affärsverket svenska kraftnät söker härmed koncession för att bygga och driva en ny 400 kV-ledning mellan Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Vidare hemställs om medgivande enligt 17 § ledningsrättslagen (1973:1144) för att Lantmäteriet ska få påbörja ledningsrättsförrättningen, trots att koncession ännu inte beviljats.

Den nya ledningen har avgörande betydelse för att komma till rätta med de överfö ringsbegränsningar i det s.k. Västkustsnittet som i dag begränsar handelsflödet till Danmark och södra Norge. Eftersom Svenska kraftnät har ett åtagande gentemot EU- kommissionen att åtgärda dessa begränsningar hemställer Svenska kraftnät om en skyndsam handläggning av denna ansökan.

Förbindelsen

Ledningen Skogssäter - Stenkullen säkerställer driften av de regionala näten vid ett fel på stamnätet i området och vidgar den flaskhals i nätet som idag begränsar importen och exporten av el mellan Sverige, Norge och Danmark. Ledningen är även nödvändig för att kunna förnya de gamla ledningarna som finns i området och omhänderta el från förnybar kraftproduktion. Behovet av ledningen ökar ytterligare när två block i Ring hals stängs i förtid.

Ledningen passerar genom fem kommuner inom Västra Götalands län. Dessa kom muner är Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv, Ale och Lerum. Det förordade alternativet sträcker sig söderut från station Skogssäter på den västra sidan av Göta älv och väster om Lilla Edet ner till Solberg i Kungälvs kommun. Vid Solberg, norr om Kungälv i höjd

BOX 1200 STUREGATAN 1 TEL 010-475 80 00 [email protected] 172 24 SUNDBYBERG SUNDBYBERG WWW.SVK.SE med Älvängen, viker ledningen av mot sydost för att passera Göta älv på södra sidan av Älvängen. Ledningen fortsätter sedan öster om älven i sydostlig riktning ner genom Ale och Lerums kommuner. Hela sträckningen redovisas på karta i bilaga i.

Förbindelsen kommer att utgöras av en 400 kV luftledning för växelström. Ledningens längd är ca 74 km. Ledningen byggs med portalstolpar av stål. Ledningen har tre faser som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Jordningen av stol parna sker med en längsgående marklina, eller i undantagsfall med punktjordtag vid varje stolpe. I stolparna finns två topplinor, som fungerar som åskledare. Den ena kommer att förses med optofiber. Teknisk beskrivning bifogas i bilaga 6.

Vid passagen av Göta älv sambyggs ledningen med en 130 kV-ledning som ägs av Vat tenfall. Den sambyggda sträckan är ca 6,2 km och byggs med s.k. julgransstolpar. Från Skogssäters station och ca 3,8 km söderut byggs ledningen av utrymmesskäl parallellt med en befintlig 400 kV-ledning. Se kapitel 8 "Parallella prövningar".

Samrådsprocessen

Svenska kraftnät har sammanställt inkomna synpunkter från första samrådsomgången i en samrådsredogörelse till länsstyrelsen (bilaga 2a i MKB). Länsstyrelsen beslutade 2013-08-07 att ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (bilaga 2).

Samrådsredogörelser från övriga samråd finns även de i bilaga 2 till MKB. Eftersom samråd har genomförts i två omgångar och med en bred samrådskrets är miljöbalkens krav på samråd uppfyllt. Samrådsprocessen beskrivs även i miljökonsekvensbeskriv ningens kapitel 3 (bilaga 3).

Alternativ

Utredda alternativ redovisas i miljökonsekvensbeskrivningens kapitel 5 (bilaga 3). De utredningar som ligger till grund för valet av teknisk utformning visar att växelström måste användas för att uppfylla projektets drivkrafter. Vidare visar utredningarna att växelströmsförbindelsen måste utformas som en luftledning för att uppfylla kravet på driftsäkerhet och Svenska kraftnäts regeringsuppdrag att utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat elöverföringssystem (se miljökonsekvensbeskriv ningens bilaga 3). En av anledningarna till att projektets drivkrafter inte kan uppfyllas med en likströms förbindelse är att en sådan utformning inte kan ge en förstärkning av inmatningen till det regionala nätet. Kostnaderna för kabelalternativen är 4 - 6 mdkr högre än för luft ledning. Tillgängligheten för luftledningen är betydligt bättre beroende på att kabelal ternativen har ett större antal potentiella felkällor och väsentligt längre felavhjälpnings- tider.

Ledningens sträckning har i stor utsträckning anpassats efter boendemiljöerna. De alternativa korridorer som utretts har visat sig vara svårframkomliga med avseende på dessa. Förordad sträckning är också den som har minst påverkan på bl.a. landskaps bild, naturmiljö, arkeologiska värden och andra infrastrukturintressen.

Svenska kraftnät förordar alternativet, eftersom det bedöms ge minst intrång och på verkan i närområdet och dessutom medför hög driftsäkerhet.

Miljöhänsyn

Ombyggnaderna kommer att göras av erfarna entreprenörer, som är väl förtrogna med arbeten av liknande slag. Bästa möjliga teknik ska användas. Arbetena ska planeras för att minimera konsekvenser i form av buller, begränsad framkomlighet etc.

Etablerings- och upplagsområden, arbetsvägar m.m. ska anläggas så att tillgänglighet en till friluftsområden såsom Öresjö, Bredijället och Svartedalen inte hindras. Till fartsvägar och upplag ska även anpassas för att minimera intrång i områden med skyddad natur eller höga naturvärden såsom Natura 2000, naturreservat, riksintres sen eller nyckelbiotoper.

En redogörelse för hur projektet uppfyller miljöbalkens allmänna hänsynsregler redo visas nedan.

Kunskapskravet 2 kap. 2 § I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Svenska kraftnät anser att affärsverket som verksamhetsut övare och genom anlitade konsulter och entreprenörer besitter erforderlig kunskap för att bedriva verksamheten.

Svenska kraftnät har upprättat tekniska riktlinjer i form av Miljökrav i bygg- och an läggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (TR13-01). Detta dokument används vid upphandling och redovisar de krav som affärsverket ställer. Krav finns på att en miljöplan ska upprättas för entreprenaden och att miljöutbildning ska genomfö ras.

Försiktighetsprincipen 2 kap. 3 § Svenska kraftnät iakttar försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och använ der sig av bästa möjliga teknik vid byggande och underhåll av ledningarna. Exempel på försiktighetsåtgärder är följande.

• Vid upplag av utrustning eller annat material där det finns risk för läckage till omgivningen ska åtgärder vidtas för att förhindra detta.

• Om det finns anledning att misstänka förekomst av föroreningar ska detta anmä las till tillsynsmyndighet.

• Om fornlämningar påträffas avbryts arbetet omedelbart enligt bestämmelserna i 2 kap. to § kulturminneslagen. Den som leder arbetet anmäler snarast till länssty relsen att en fornlämning har påträffats.

• Miljöanpassade och biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor samt propylen- glykol ska användas till fordon och maskiner.

Produktvalsprincipen 2 kap. 4 § Vid underhåll och reparationer undviker Svenska kraftnät så långt som möjligt att använda kemiska produkter som kan medföra risk för människors hälsa och miljön.

Svenska kraftnäts anläggningar innehåller många olika material och ämnen, varav en del är miljöfarliga. Verket arbetar aktivt för att minska utsläppen av sådana ämnen. Exempelvis genomför verket årligen åtgärder för att minimera utsläppen av växthus gasen svavelhexafluorid (SFr,) från brytare och gasisolerade ställverk.

I tidigare nämnda tekniska riktlinjer (TR13-01) anges ämnen och material som inte får användas eller som bör undvikas. Hit hör utrustning som innehåller mätbara halter av PCB. Utrustning som innehåller SFö bör vara fyllda enbart med denna gas. Om biandgas krävs accepteras kvävgas (N2) men inte koltetrafluorid (CF4).

Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundlägg ningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosot- impregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas.

Entreprenörer som köper material och utrustning ska säkerställa att leverantörerna lämnar information i samband med försäljningen t.ex. via miljövarudeklaration. Hushållnings- och kretsloppsprincipen 2 kap. 5 § Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet på uppdrag av regering och riksdag. Ett av Svenska kraftnäts uppdrag är att erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. Svenska kraftnät anser att stamnätet innebär ett effektivt sätt att transportera energi.

Lokaliseringsregeln 2 kap. 6 § Svenska kraftnät anser att den plats och utformning har valts som medför minsta in trång och olägenhet. Diskussioner har under samrådstiden förts med berörda fastig hetsägare om alternativa sträckningar.

Samråd har genomförts med myndigheter, intresseorganisationer och allmänheten avseende den föreslagna sträckningen.

Principen att förorenaren ska betala 2 kap. 8 § I de tidigare nämnda tekniska riktlinjerna (TR13-01) anges att entreprenören ska upprätta en skriftlig nödlägesplan för akuta händelser och kommunicera den till per sonal och underentreprenörer.

Svenska kraftnäts projektledare/underhållsingenjör ska omedelbart informeras vid olyckor eller tillbud som kan ge upphov till miljöpåverkan. Olyckor eller tillbud doku menteras i händelserapporter till projektledaren och dokumenteras i Svenska kraftnäts underhållssystem. Berörd tillsynsmyndighet ska alltid informeras vid händelser som kan ge upphov till miljöpåverkan.

Entreprenören svarar för att lämplig saneringsutrustning finns att vid arbetsplatsen, i alla arbetsmaskiner och i andra fordon där behov finns. Entreprenören svarar även för att sanering utförs. Vid större haveri återställs marken i samråd med tillsynsmyndig heten.

Skador som kan uppkomma under byggskedet, exempelvis avgrävda dräneringsrör och uppgrävda vägar, återställs.

Påverkan på andra intressen

I projektet har bl.a. konsekvenser för boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, frilufts liv, kulturmiljö, naturresurser och övriga infrastrukturintressen beaktats. De största konsekvenserna av ledningen bedöms uppstå för bebyggelse/boendemiljö och landskapsbild. Påverkan på bebyggelse och boendemiljö blir störst i Ale kommun, där fem fastigheter har erbjudits förvärv på grund av höga magnetfält vid bostad.

Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli störst vid Läijeån i Lerums kommun där ett landskapsbildskyddat område påverkas. Landskapsbilden kommer även att påverkas i Ale och Kungälv, särskilt vid passagen av Göta älv.

Längs stora delar av sträckningen förekommer en miljö rik på naturmiljövärden. Stora ansträngningar har gjorts för att undvika värdekärnor och skyddade områden. Detta har lett till att de samlade konsekvenserna för naturmiljön blir små eller små till mått liga. Påverkan på naturmiljö bedöms bli mest omfattande i den norra delen av led ningssträckan, i Lilla Edets kommun.

Den samlade bedömningen för hela ledningssträckan för respektive värde/intresse är:

Värde/intresse Samlad bedömning av konsekven ser

Bebyggelse/boendemiljö Måttliga konsekvenser

Landskapsbild Måttliga konsekvenser

Naturmiljö Små eller små - måttliga konsekvenser

Kulturmiljö Små konsekvenser

Rekreation och friluftsliv Små konsekvenser

Naturresurser Små konsekvenser

Infrastrukturintressen Ingen påverkan under driftskedet

Ledningen berör inga detaljplaner. I Lerum har en detaljplan som ligger i anslutning till utredningskorridoren anpassats. Det har förts in en begränsning i detaljplanen som innebär att inga byggnader avsedda för stadigvarande vistelse får uppföras i området närmast ledningen. Begränsningen finns med p.g.a. magnetfältet kring kraftledningen. I övrigt påverkar ledningen inga kommunala planer eller program.

De närmare miljökonsekvenserna och föreslagna åtgärder redovisas i bifogad miljö konsekvensbeskrivning (bilaga 3). Parallella prövningar

Från Skogssäters station och söderut byggs ledningen parallellt med en 400 kV- ledning. Vid passagen av Öresjö är det trångt att passera med en ny ledning. För att minimera påverkan på närliggande bebyggelse har Svenska kraftnät därför utrett att flytta ledningen CL26 österut för att vid passagen kunna använda dess ledningsgata för Skogssäter - Stenkullen. Den del av CL26 som rivs är 1 998 meter. I stället ersätts delsträckan med ny sträcka om 1 994 meter. Som mest flyttas ledningen 70 meter från dagens läge.

Separat ansökan om koncession kommer att göras för den ändrade sträckningen av CL26 i Trollhättans kommun. Svenska kraftnät efterfrågar en parallell prövning av koncessionsansökningarna för Skogssäter - Stenkullen och den ändrade sträckningen för CL26, eftersom åtgärderna är beroende av varandra.

En sträcka om 6,2 km vid passagen av Göta älv sambyggs med del av befintlig 130 kV- ledning ZL1S1-S2 mellan Lerum och Stenungssund. Ny koncession för ändrad sträck ning och utförande av regionnätsledningen har sökts. Miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3) ligger till grund för båda koncessionsansökaningarna.

Svenska kraftnät och Vattenfall efterfrågar en parallell prövning även av koncessions ansökningarna för Skogssäter - Stenkullen resp. ändrad sträckning och utförande för ZL1S1-S2, eftersom även dessa åtgärder är beroende av varandra.

Berörda fastigheter

Förbindelsen kommer att beröra fastigheter i Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv, Ale och Lerum kommuner.

Arbetet med att teckna markupplåtelseavtal kommer att påböijas när koncession er hållits. Markupplåtelseavtalen kommer sedan att läggas till grund för upplåtelse av ledningsrätt vid förrättning enligt ledningsrättslagen. I de fall avtal inte kan träffas kommer frågan om förtida tillträde till marken att tas upp vid förrättning om lednings rätt hos Lantmäteriet.

Av totalt 218 berörda fastigheter längs sträckan har verket erhållit förundersöknings tillstånd genom ansökan hos länsstyrelsen för ca 40 % av dessa fastigheter. Övriga fastighetsägare har tecknat frivilliga medgivanden om förundersökning. Föi-värv har erbjudits för fem fastigheter i Ale kommun; Granne 1:6, Granne 1:12, Granne 1:11, Älebräcke 1:25 och Älebräcke 1:28.

Förteckning av gjorda magnetfältsberäkningar framgår av bilaga 4. Förteckning över samtliga berörda fastigheter framgår av bilaga 5. Fastigheter inom en korridor på 100 meter har inkluderats i fastighetsägarförteckningen.

Tidplan och kostnader

Enligt gällande tidplan behöver arbetena med ledningen påböijas under 2018 för att klara en drifttagning 2021. Kostnaden för ledningen beräknas till ca 700 miljoner kro nor.

Trollhättan Energi Elnät AB, Hjärtums Elförening ek, Vattenfall Eldistribution AB, Kungälv Energi AB, Ale Elförening ek och Lerum Energi AB har områdeskoncessioner i det aktuella området.

Till ansökan fogas bilagor enligt nedan angivna förteckning. Beträffande behörighets handlingar, organisationsplan, årsredovisning m.fl. handlingar hänvisas till motsva rande handlingar i redan ingivna ärenden och till Svenska kraftnäts webbsida www.svk.se. Om Energimarknadsinspektionen önskar att dessa handlingar inges i original emotses besked härom.

Beslut om denna ansökan har fattats av generaldirektör Mikael Odenberg efter före dragning av Jenny Siriand. I ärendets slutliga handläggning har även deltagit enhets chefen Anna Sedvall Wiklund och avdelningsdirektören Malin Werner.

Sundbyberg, dag som ovan

Jenny Siriand

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2017-05-16 2017/KS0215 000

Årsrapport 2017, kommunstyrelsen Dnr 2017/KS0215

Sammanfattning Kommunstyrelsens grunduppdrag fullföljs, bl.a. genom återkommande dialoger med nämndernas presidier och bolagsstyrelse, internkontroll, periodiska rapporter och planering i olika former. Bedömningen kring måluppfyllelsen är att samtliga tre ekonomiska mål beräknas uppfyllas samt 17 av de 18 övriga målen.

Det ekonomiska resultatet för perioden visar på ett överskott om 1,2 mkr. Överskottet förklaras främst av lägre arvoden och övriga kringkostnader för den politiska verksamheten än vad som är budgeterat, låga kostnader för skred, mark och exploatering visar ett överskott då det skett fastighetsförsäljningar samt varit lägre personalkostnader än budgeterat. Den kommungemensamma administrationen visar ett för perioden positivt utfall då driftskostnader för ett nytt ärendehanteringssystem skjutits framåt i tiden. Den oförutsedda posten för utbildningsnämnden finns outnyttjad då det pågår arbete med att utreda utbildningsnämndens ekonomiska läge.

Prognosen visar ett överskott vid året slut på 0,5 mkr. Prognosen för mark och exploateringsverksamheten är ett överskott på ca +0,6 mkr till följd av förväntad vakans under tre månader för lokalsamordningstjänst samt att fastighetsförsäljningarna har skett. Prognosen av den kommungemensamma administrationen visar ett underskott pga delvis ofinansierad ekonomichefstjänst och fortsatta konsultinsatser.

Beslutsunderlag Ekonomi tjänsteskrivelse, Dnr2017/KS0215 Lilla Edets kommun, kommunstyrelsen, årsrapport 2017, Dnr 2017/KS0215

Förslag till beslut Kommunstyrelsens årsrapport 2017 godkänns.

Lena Palm Kommunchef [email protected] 0520-65 95 04

Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen

Tertialrapport 1 2017 Kommunstyrelsen

Datum: 2017-05-08 Version: 1 Dnr: 2017/KS0215

Tertialrapport 2 2017 INNEHÅLL

1. Sammanfattning ...... 3 2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag ...... 4 2.1 Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen ...... 4 2.2 Uppföljning av nämndens grunduppdrag ...... 4 3. Uppföljning av mål ...... 5 3.1 Mål för god ekonomisk hushållning ...... 5 3.2 Medborgarkraft ...... 6 3.3 Attraktiv livsmiljö – goda boenden ...... 9 3.4 Följande mål har beslutats av Kommunstyrelsen, utöver de prioriterade målen från kommunfullmäktige...... 12 3.5 Uppdrag från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen ...... 12 3.6 Övrigt prioriterat arbete ...... 13 4. Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation ...... 14 4.1 Nämndens ekonomiska utrymme ...... 14 4.2 Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur ...... 15 4.3 Analys av driftverksamhetens utfall och prognos ...... 15 4.4 Politisk verksamhet ...... 15 4.5 Näringsliv & turism ...... 15 4.6 Omstrukturering ...... 16 4.7 Fysisk och teknisk planering ...... 16 4.8 Föreningsstöd/organisationstillhörighet ...... 16 4.9 Fackligt arbete ...... 16 4.10 Kommungemensamt och administration ...... 16 4.11 Mark- och exploateringsverksamhet ...... 17 4.12 Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans ...... 17 4.13 Budget- och nettokostnadsutveckling ...... 18 5. Fördjupning till nämnden ...... 19 5.1 Mark och exploateringsverksamhet ...... 19 5.2 Långsiktig fysisk planering ...... 19 5.3 Pågående detaljplanering ...... 19 5.4 Mät- och kart verksamhet ...... 20 5.5 Tomtförsäljning under 2017 ...... 20 6 Investeringar ...... 21

Tertialrapport 3 2017 1. Sammanfattning

Kommunstyrelsens grunduppdrag fullföljs, bl.a. genom återkommande dialoger med nämndernas presidier och bolagsstyrelse, internkontroll, periodiska rapporter och planering i olika former. Bedömningen kring måluppfyllelsen är att samtliga tre ekonomiska mål beräknas uppfyllas samt 17 av de 18 övriga målen.

Tertialrapport 4 2017 2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag

I det här kapitlet sker en uppföljning av det grunduppdrag som anges i nämndens verksamhetsplan. Uppföljningen av det ligger bland annat till grund för kommun- fullmäktiges ställningstagande om nämnden uppfyllt sitt uppdrag.

2.1 Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen

Kommunstyrelsen, KS, leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens verksamheter samt ansvarar för samordningen inom den kommunala koncernen. Styrelsen är kommunens centrala organ för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Till stöd för styrelsen finns kommunledningsförvaltningen med följande avdelningar: Administration, kommunikation, ekonomi, personal samt mark- och exploatering. Mark och exploatering omfattar fysisk planering, mark och exploatering, geografisk information och kartverksamhet. Utöver ovanstående arbetas det även med att geotekniskt kartlägga skredområde, lägenhetsregister, adresser, lokalförsörjning och kommunens statistik.

Vid extraordinär händelse övertar KS andra nämnders beslutanderätt i de frågor som rör den extraordinära händelsen. Grunduppdraget regleras ytterligare i reglementet.

2.2 Uppföljning av nämndens grunduppdrag

Kommunstyrelsen bedöms fullfölja sitt grunduppdrag. Detta sker bland annat genom att styrelsen leder och samordnar arbetet med det kommande årets planer för verksamhet och ekonomi. Uppföljning av kommunens verksamheter sker på ett flertal sätt, exempelvis genom kontinuerliga dialoger med styrelser och nämndernas presidier, genom tertialrapporter och internkontroll.

Tomtförsäljningen förväntas nå de uppsatta målen, det saknas dock tomter för att målen skall uppfyllas nästkommande år. Kartverket underhålls och användningen utvecklas så att allmänhet och andra verksamheter kan få större nytta av informationen.

Tertialrapport 5 2017 3. Uppföljning av mål Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet, Identitet. Visionen är att kommunen präglas av dessa fyra tillstånd år 2020. För att nå dit finns sex strategiska områden antagna. De strategiska områdena, inriktningsmål samt prioriterade mål är beslutade av kommunfullmäktige och nämndens åtagande framgår genom konkretiseringar av de prioriterade målen, vilka framgår av nedanstående tabeller. Hur de prioriterade målen ska anses uppfyllda framgår av rutan ”Mätning/målet uppfyllt”.

3.1 Mål för god ekonomisk hushållning

Utfall Utfall Utfall Prognos Mål Prioriterat mål a år år T1 år år 2015 2016 2017 2017 2017 Inriktningsmål: Lilla Edets kommun ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi Prioriterat mål: Utveckla uppföljning och analysarbete avseende kvalitet och ekonomisk utfall Mätning/målet uppfyllt: När särskilda uppföljningar och analyser påbörjats inom någon av kommunens nämnder (controllerfunktion) Ansvar: Kommunstyrelsen 1) Utforma och organisera arbetet med 0 1 1 controllerfunktionen inom ekonomiavdelningen

Ekonomi: Inom befintlig verksamhet.

Ansvar: Förvaltningschef Klart: 2017-12-31Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut.

1) Ett arbete påbörjades 2016 för att utveckla uppföljnings- och analysarbetet. Vakanser på ekonomiavdelningen samtidigt som ett nytt ekonomisystem implementerats i kommunen har inneburit mycket stora utmaningar för ekonomiavdelningen. Arbetet fortlöper och målet bedöms trots det besvärliga läget kunna uppfyllas.

Utfall Utfall Utfall Prognos Mål Prioriterat mål b år år T1 År år 2015 2016 2017 2017 2017 Inriktningsmål: Redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnader Prioriterat mål: Redovisat resultat är lägst 1,1 av verksamhetens nettokostnader Mätning/målet uppfyllt: När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet uppfyllts Ansvar: Kommunstyrelsen 2) Utforma uppföljningsverktyg för att öka kvaliteten i 0 1 1 analysarbetet.

Ekonomi: Inom befintlig verksamhet.

Ansvar: Förvaltningschef Klart: 2017-12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut.

2) Vakanser på ekonomiavdelningen samtidigt som ett nytt ekonomisystem implementerats i kommunen har inneburit mycket stora utmaningar för Tertialrapport 6 2017 ekonomiavdelningen. Arbetet är något fördröjt men utbildningsinsatser i ett nytt uppföljningsverktyg för chefer förväntas ske under hösten och målet bedöms uppfyllas.

Utfall Utfall Utfall Prognos Mål Prioriterat mål c år år T1 År år 2015 2016 2017 2017 2017 Inriktningsmål: Soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser. Prioriterat mål: För att erhålla långsiktigt handlingsutrymme ska soliditeten öka varje enskilt budgetår. Mätning/målet uppfyllt: När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet uppfyllts Ansvar: Kommunstyrelsen 3) Utforma uppföljningsverktyg för att öka kvaliteten i 0 1 1 analysarbetet.

Ekonomi: Inom befintlig verksamhet.

Ansvar: Förvaltningschef Klart: 2017-12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut.

3) Vakanser på ekonomiavdelningen samtidigt som ett nytt ekonomisystem implementerats i kommunen har inneburit mycket stora utmaningar för ekonomiavdelningen. Arbetet är något fördröjt men utbildningsinsatser i ett nytt uppföljningsverktyg för chefer förväntas ske under hösten och målet bedöms uppfyllas.

3.2 Medborgarkraft

Utfall Utfall Utfall Prognos Mål Prioriterat mål 1 år år T1 år år 2015 2016 2017 2017 2017 Inriktningsmål: I Lilla Edets kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna Mätning/målet uppfyllt: Förbättrad ranking i förhållande till SKL:s samlade rapport (öppna jämförelser) om jämställdhet 2016, den del som avser service till invånarna. Ansvar: Kommunstyrelsen Berörda nämnder: Övriga nämnder 1) Revidera kommunens jämställdhetsstrategi - - 0 1 1 2) Stödja förvaltningarna i arbetet med jämställd service för att erbjuda en jämställd service till medborgarna inom - - 0 1 1 områdena utbildning, kultur och fritid, individ och familjeomsorg samt äldreomsorg

Ekonomi: Inom befintlig verksamhet

Ansvar: Förvaltningschef Klart: 2017-12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut.

1) Arbetet beräknas påbörjas under hösten och färdigställas innan årets slut. Målet bedöms uppfyllas. Tertialrapport 7 2017 2) Kommunledningsförvaltningen kommer att stödja förvaltningarna med informations- utbildningsinsatser angående den nya reviderade strategin samt ge allmänt stöd till nämnder/förvaltningar.

Utfall Utfall Utfall Prognos Mål Prioriterat mål 2 år år T1 år år 2015 2016 2017 2017 2017 Inriktningsmål: Kommunen ska solidariskt arbeta i enlighet med målet för den övergripande svenska flyktingpolitiken.

Prioriterat mål: Arbeta för att nyanlända som kommer till kommunen så snabbt som möjligt integreras och ges lika förutsättningar avseende sysselsättning och boende i kommunen som övriga invånare. Mätning/målet uppfyllt: När nämnderna arbetar i enlighet med kommunens integrationsplan. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen samt individnämnden Berörda nämnder: Övriga nämnder 3) Arbeta utifrån antagen integrationsstrategi och 0 1 1 tillhörande program för ett integrerat samhälle 4) Stödja förvaltningarna i arbetet med integrationsfrågor 0 1 1

Ekonomi: Inom befintlig verksamhet.

Ansvar: Förvaltningschef Klart: 2017-12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut.

3) Kommunfullmäktige har antagit en strategi för ett mångfaldssamhälle och ett program för mångfaldssamhälle kommer att antas innan sommaren. Kommunledningsförvaltningen följer upp och återrapporterar till kommunstyrelsen. 4) Kommunledningsförvaltningen stödjer förvaltningarna i införandefasen avseende program för mångfaldssamhälle.

Tertialrapport 8 2017 Utfall Utfall Utfall Prognos Mål Prioriterat mål 3 år år T1 år år 2015 2016 2017 2017 2017 Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna så att medborgarna känner sig delaktiga. Prioriterat mål: Vidareutveckla en aktiv medborgardialog samt skapa mötesplatser som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Mätning/målet uppfyllt: Mått 13 ”Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna” KKIK Mått 14 ”Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling”, Mått 15 ” Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet” Ansvar: Kommunstyrelsen Berörda nämnder: Övriga nämnder 5) Utveckla stödet till förvaltningarna i deras kontakter - - 0 1 1 och möten med kommuninvånarna 6) Tillsammans med förvaltningarna utveckla arbetssätt så att medborgardialoger startas i ett tidigt skede av - - 0 1 1 förändringsprocesser 7) Starta upp ett arbete för att kunna sända webb-tv på - - 0 4 4 kommunens webbplats

Ekonomi: Inom befintlig verksamhet

Ansvar: Förvaltningschef Klart: 2017-12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut.

5) Kommunikationsavdelningen för dialog och utvecklar stödet till förvaltningarna kontinuerligt som exempel kan nämnas bl.a. föreläsningsserien Tillsammans i Lilla Edet samt kulturveckan. Målet beräknas uppfyllas

6) Arbetet fortsätter att tillsammans förvaltningarna utveckla arbetssätt så att medborgardialoger startas i ett tidigt skede av förändringsprocesser. Målet beräknas uppfyllas.

7) Arbetet startas upp innan sommaren och fyra sändningar genomförs under året. Målet beräknas uppfyllas.

Tertialrapport 9 2017 3.3 Attraktiv livsmiljö – goda boenden

Utfall Utfall Utfall Prognos Mål Prioriterat mål 5 år år T1 år år 2015 2016 2017 2017 2017 Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun.

Prioriterat mål: Kommunen ska ha en långsiktig planering dels för att tillhandahålla mark för bostäder i livets olika skeden, dels för att tillhandahålla mark för verksamhetsområden. Mätning/målet uppfyllt: När arbete bedrivs med utgångspunkt från bostadsförsörjningsprogrammet samt med utgångspunkt från en fortsatt långsiktig planering med inriktning på kommunens totala planeringsbehov. Ansvar: Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Berörd nämnd: Övriga nämnder 8) Aktualisera bostadsförsörjningsprogrammet. 0 1 1 9) Ta fram en försörjningsplan för mark- och 0 1 1 verksamhetsområden

Ekonomi: Inom befintlig verksamhet

Ansvar: Förvaltningschef Klart: våren 2017 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut.

8) Arbetet med att aktualisera bostadsförsörjningsprogrammet pågår och beräknas klart innan sommaren. Målet beräknas uppfyllas.

9) Arbetet med att ta fram en försörjningsplan för mark- och verksamhetsområden påbörjas under våren. Målet beräknas uppfyllas.

Utfall Utfall Utfall Prognos Mål Prioriterat mål 7 år år T1 år år 2015 2016 2017 2017 2017 Inriktningsmål: Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen som ledstjärna Prioriterat mål: Revidera Lilla Edets kommuns miljömålsdokument samt handlingsplan. Mätning/målet uppfyllt: När ett reviderat förslag tagits fram angående kommunens miljömålsarbete.

Ansvarig: Kommunstyrelsen 10) Göra en översyn/uppföljning av Lilla Edets 0 1 1 strategiska miljöarbete med förslag till prioriteringar. 11) Anta en energiplan under 2017. 0 0 1 Ekonomi: Inom befintlig verksamhet.

Ansvar: Förvaltningschef Klart: 2017-12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut.

10) Arbetet påbörjas under våren. Målet beräknas delvis uppfyllas.

11) P.g.a. resursbrist beräknas målet inte uppfyllas.

Tertialrapport 10 2017 Utfall Utfall Utfall Prognos Mål Prioriterat mål 8 år år T1 år år 2015 2016 2017 2017 2017 Inriktningsmål: Lilla Edets kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Prioriterat mål: Lilla Edets kommun ska ha en personalpolitik som syftar till att behålla och utveckla sina medarbetare Mätning/målet uppfyllt: Förbättrat resultat i medarbetarenkäten 2018 Ansvarig: Kommunstyrelsen 12) Fortsätta arbetet med personalförsörjning 0 1 1 13) Arbeta för en hälsofrämjande arbetsmiljö 0 1 1 14) Förstärka ledarskapet utifrån en uppdaterad 0 1 1 ledarskapspolicy

Ekonomi: Inom befintlig verksamhet.

Ansvar: Förvaltning Klart: 2017-12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut.

12) Fortsätta arbetet med personalförsörjning

Informationen på kommunens webbplats om praktik, examensarbete etc i kommunen är uppdaterad. Samarbetet med högskolan Väst i Trollhättan har inletts för att attrahera studenter till kommunen, t ex genom annonsering på högskolan om möjlighet att komma till kommunen på praktik, göra examensarbete här etc.

Introduktionen för nyanställda har utvecklats, bl a genom olika typer av checklistor. Kommunens chefer har även utbildats inom området.

Lokala kollektivavtal beträffande förmånen att kunna växla semesterdagstillägg mot extra semesterdagar, s.k. semesterdagsväxling, har träffats med lärarförbunden och Vision. Information ut i verksamheterna om förmånen påbörjas inom kort.

Pilotprojekt beträffande bemanningspool på socialförvaltningen har planerats och kommer att testas i det närmaste. Utvecklad användning av Time Care Planering för att kunna ta hänsyn till medarbetares önskemål om arbetstider i förhållande till verksamhetens behov har igångsatts.

Avgångssamtal med chefer som lämnar kommunen håller personalavdelningen i fr.o.m. årsskiftet. Sammanställning av svar lämnas i slutet av varje år till kommunchef. Varje chef, även chef över andra chefer, ansvarar för avgångssamtal med medarbetare som lämnar sin anställning, där mall för avgångssamtal skapats och finns i personalhandboken.

Personalavdelningen har sammanställt ännu en avgångsenkät (skickats till alla tillsvidareanställda medarbetare som på egen begäran lämnat sin anställning). Enkäten redovisas av personalstrategerna i respektive ledningsgrupp.

En lönepolicy är under process och strax på väg till de politiska forumen.

Tertialrapport 11 2017 Under året pågår en uppdatering av personalhandboken på intranätet. Det är av vikt att chefer och övriga medarbetare upplever att den fyller sin funktion som kunskapslämnare, vilket inger trygghet och struktur till läsaren. Målet beräknas uppfyllas.

13) Arbeta för en hälsofrämjande arbetsmiljö

Personalstrateg stödjer det pågående arbetet ute i verksamheterna genom att delta på arbetsplatsträffar (APT) för att exempelvis samtala om kommunikation, samarbete och grupputveckling.

Hälsofrämjande aktiviteter som pågår kommunövergripande är t ex yoga, mindfulness, funktionell träning i Slottsparken. Kommunen samarbetar med träningsklubbarna/gymmen STC och Anytime fitness i Lilla Edet.

Hälsoinspiratörerna har haft en intern nätverksträff på temat stress och sömn under tertial 1. I nuläget finns det drygt 40 hälsoinspiratörer i kommunen som representerar de fyra förvaltningarna. De fungerar som bollplank gällande hälsoområdet samt som inspiratörer på sina respektive arbetsplatser.

I inledningsskedet av en rehabiliteringsprocess för medarbetare med hög korttidsfrånvaro har 6 hälsoprofiler utförts av personalstrateg under det första tertialet. Möjligheten att genomföra en hälsoprofil erbjuds de medarbetare som har sex eller fler sjukfrånvarotillfällen under en 12-månadersperiod.

Lilla Edets kommun kommer att medverka i två olika projekt kopplade till Europeiska socialfonden (ESF) under åren 2017-2020, vilka personalavdelningen samordnar. Projektet ”HälsoGReppet” är i samverkan med GR-kommunerna, och projektet ”Friska Vindar – Hållbart arbetsliv” är i samverkan med Samordningsförbundet Trollhättan/Lilla Edet/Grästorp. Målgruppen är både medarbetare (sjukskrivna och i arbete) samt chefer. Båda projekten syftar till att sänka våra sjukfrånvarotal genom att arbeta såväl hälsofrämjande som förebyggande och rehabiliterande. Nu har planeringsfasen startat för de båda projekten. Målet beräknas uppfyllas.

14) Förstärka ledarskapet utifrån en uppdaterad ledarskapspolicy

Ledarskapspolicyn håller på att processas fram i ledningsgruppen på kommunövergripande tjänstemannanivå.

Ett utbildningskoncept för kommunens chefer och emellanåt även fackliga ombudsmän har satts i aktion med personalavdelningen som utbildare. Under första tertialet har utbildning hållits i arbetsmiljöfrågor (med koppling till vikten av en meningsfull introduktion samt till ”nya” OSA-AFS:en, där OSA står för organisatorisk och social arbetsmiljö), grupputveckling, tillbud/arbetsskada samt misskötsel ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Målet beräknas uppfyllas.

Tertialrapport 12 2017

3.4 Följande mål har beslutats av Kommunstyrelsen, utöver de prioriterade målen från kommunfullmäktige.

Utfall Utfall Utfall Prognos Mål Nämndens egna mål år år T1 år år 2015 2016 2017 2017 2017 15) Revidera kommunens bredbandsstrategi. 0 1 1 16) Inventera behovet av fiber vid kommunens 0 1 1 verksamhetslokaler 17) Utveckla den tekniska plattformen så att den stödjer 0 1 1 omsorgsnämndens tekniska behov 18) Ta fram en planering för revidering av kommunens 0 1 1 övergripande styrdokument

Ekonomi: Inom befintlig verksamhet

Ansvar: Förvaltningschefen Klart: 2017-04-30 (mål 15-16), 2017-12-31 (mål 17-18)

Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut.

15) Revidera kommunens bredbandsstrategi. En bredbandsstrategi och medföljande praktiska konsekvenser är överlämnat för den politiska hanteringen under våren. Målet beräknas uppfyllas.

16) Inventera behovet av fiber vid kommunens verksamhetslokaler. Ett arbete pågår med inventering av vad som finns i respektive lokal samt vilka behov av anslutning och wifi verksamheten har. Sammanställningen blir klar under T2. Målet beräknas uppfyllas men inte i rätt tid.0

17) Utveckla den tekniska plattformen så att den stödjer omsorgsnämndens tekniska behov. Arbete pågår kontinuerligt via Soltak att skapa en modern och effektiv teknisk plattform som vi dels kan flytta över våra befintliga system till, dels ge oss en möjlighet att realisera de tekniska krav som finns från teknik inom e-hälsa och liknande. Den grundläggande tekniska plattformen är realiserad senast under våren 2018. Nästa steg är att genom samarbete med Soltak och övriga Soltaks-kommuner se över hur en ”e- hälsoplattform” skall se ut. Detta arbete påbörjas under våren 2017. Målet beräknas delvis uppfyllas.

18) Arbetet påbörjas under hösten. Målet beräknas uppfyllas.

3.5 Uppdrag från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen

- Ta fram en detaljplan för Tingberg 14:1 Otzenska tomten – detaljplanen är påbörjad. - Påbörja arbetet med att aktualisera översiktsplanen för Lilla Edets kommun. Arbetet inte påbörjad, aktualiseringsförklaring skall beslutas under hösten. - Fortsätta arbetet med lokalförsörjning/planering ur ett koncernperspektiv med utgångspunkt från kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet. Tertialrapport 13 2017 Kommunstyrelsen antog riktlinjer för lokalresursplanering 2016. Ett arbete pågår under 2017 för att ansvaret ska övergå till kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen avseende att leda och samordna arbetet med lokalresursplaneringen - Webbsända kommunfullmäktige samt möjliggöra att det kan ses i efterhand. Webbsända fullmäktigesammanträden startar under hösten 2017. - Tillse att projekt påbörjas inom ramen för den sociala fonden. Projekt beräknas inledas under 2017.

3.6 Övrigt prioriterat arbete - Arbete med SOLTAK AB - Arbete med Risk- och sårbarhet - Arbete med Risk- och sårbarhet - För kommunens samtliga verksamhetssystem har vi påbörjat arbetet med att göra en Informationssäkerhetsklassning. Detta är första steget i att säkerställa att vi har kontroll över våra system och de data vi behandlar inför att Dataskyddsförordningen, GDPR, börjar gälla maj 2018. - Arbete med skredfrågor - Projektplanering inför införande av nytt ärendehanteringssystem - Förstudie telefonilösning - Arbete med kommunens interna jämställdhetsarbete

Tertialrapport 14 2017

4. Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation

4.1 Nämndens ekonomiska utrymme

Beslutsdatum Beslutet avser Beslutat belopp Nämndens totala i KF utrymme 2016-11-30 MoR-beslut 73 959 tkr 73 959 tkr

Tabellerna redovisar kommunstyrelsens ekonomiska utrymme och dess fördelning mellan olika verksamheter. Inga förslag om förändring finns i denna rapport.

Förändring Verksamhet tkr Budget 2016 Budget 2017 2016/2017

Politisk verksamhet 3 610 3 610 0 Näringsliv & turism 1 627 1 655 28 Omstrukturering 1 750 1 193 -557 Fysisk & teknisk planering 1 216 1 118 -98 Föreningsstöd/ organisationstillhörighet 3 756 3 833 77 Fackligt arbete 1 413 1 413 0 Mark & exploatering 5 306 6 432 1 126 Kommungemensamt och administration 37 422 40 249 2 827 Räddningstjänst 13 457 13 457 Oförutsett utbildningsnämnden 1 000 1 000 SUMMA 56 100 73 959 17 859

Tertialrapport 15 2017

4.2 Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur

Periodens Periodens Periodens Prognos Budget Prognos Organisatorisk struktur utfall budget avvikelse helår helår avvikelse Politisk verksamhet 1 212 1 288 76 3 610 3 610 0 Näringsliv och turism 535 574 39 1 655 1 655 0 Omstrukturering 269 252 -17 1 193 1 192 0 Fysisk och teknisk planering 225 373 148 1 118 1 118 0 Föreningsstöd/organisationstillhörighet 1 263 1 278 15 3 833 3 833 0 Fackligt arbete 464 471 7 1 413 1 413 0 Mark och exploatering 1 686 2 144 458 5 832 6 432 600 Kommungemensamt 13 648 13 797 149 40 405 40 250 -156 Räddningstjänst 4 486 4 486 0 13 457 13 457 0 Oförutsett UN 0 333 333 1 000 1 000 0 Totalt, ordinarie driftverksamhet 23 789 24 996 1 207 73 515 73 960 445

4.3 Analys av driftverksamhetens utfall och prognos

Prognosen visar ett överskott vid året slut på 0,5 mkr. Prognosen för mark och exploateringsverksamheten pekar på ett överskott på ca +0,6 mkr till följd av förväntad vakans under tre månader för lokalsamordningstjänst samt fastighetsförsäljningarna som skett under den första perioden. Prognosen av den kommungemensamma administrationen visar ett underskott främst pga delvis ofinansierad ekonomichefstjänst och fortsatta konsultinsatser.

4.4 Politisk verksamhet

Omfattar kommunstyrelsen, kommunchefen samt andel av nämndsekretariat.

Periodens resultat visar ett överskott det förklaras av lägre kostnader för utbetalda arvoden och övriga kringkostnader än budgeterat.

4.5 Näringsliv & turism

Tertialrapport 16 2017 Omfattar en näringslivsutvecklare, köpt verksamhet/bidrag med totalt 0,6 mkr (handelsorganisation, företagscentrum, leaderinsats, turistsamverkan) samt utrymme för köp av material och diverse tjänster.

Utfallet visar ett marginellt överskott men förväntas följa budgeten vid årets slut.

4.6 Omstrukturering

Omfattar de till kommunstyrelsen uppsagda lokalerna, och åtaganden i samband med dessa.

Utfallet följer budgeten och förväntas göra det under året.

4.7 Fysisk och teknisk planering

Här inryms de kostnader som kommunstyrelsen har för avfarten Alvhem, E20 Mariestad – Vårgårda, Rondell Lödöse/Ekeberg samt åtaganden avseende skredåtgärder.

Skedkostnader under årets första tertial har varit lägre än budgeterat.

4.8 Föreningsstöd/organisationstillhörighet

Omfattar det stöd och medlemsavgifter till olika organisationer som kommunstyrelsen ansvarar för. Stöd ges till Folkets hus samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Medlemsavgifterna avser Kfi, GR, SKL, Samordningsförbundet med Trollhättan och Grästorps kommuner samt Tolkföreningen Väst.

Utfallet följer budgeten och förväntas göra det under året.

4.9 Fackligt arbete

Omfattar kommunövergripande fackligt arbete.

Utfallet följer budgeten och förväntas göra det under året.

4.10 Kommungemensamt och administration

Omfattar kommungemensamma åtaganden samt den gemensamma administrationen inom kommunledningsförvaltningen.

Den kommungemensamma administrationen visar ett för perioden positivt utfall då driftskostnader för ett nytt ärendehanteringssystem skjutits framåt i tiden. Den oförutsedda posten för utbildningsnämnden finns outnyttjad då det pågår arbete med att utreda utbildningsnämndens ekonomiska läge.

Prognosen av den kommungemensamma administrationen visar ett underskott främst pga delvis ofinansierad ekonomichefstjänst och fortsatta konsultinsatser. Underskottet motverkas av uteblivna kostnaderna för ett nytt ärendehanteringssystem som skjutits framåt i tiden. Prognosen för posten oförutsett utbildningsnämnden är att den kan behövas Tertialrapport 17 2017 användas då resultatet i utbildningsnämnden visar ett stort underskott. Utbildningsnämndens ekonomiska situation är under utredning.

4.11 Mark- och exploateringsverksamhet

Mark- och exploateringsverksamheten (inklusive kart- och planverksamhet samt teknisk- och fysik planering) redovisar ett överskott på knappt 0,5 mkr för perioden.

Verksamheten löper i allt väsentligt enligt plan. Överskottet förklaras i huvudsak av fastighetsförsäljningar samt lägre personalkostnader till följd av tjänst med 25% ledighet under perioden.

Prognosen för året är att verksamheten redovisar ett överskott på ca +0,6 mkr till följd av förväntad vakans under tre månader för lokalsamordningstjänst samt att fastighetsförsäljningarna under den första perioden har genomslag vid årets slut.

4.12 Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans

Kommunstyrelsens har fortfarande kostnader för konsulttjänster då vissa funktioner inom ekonomi, upphandling och it har utförts av konsulter. En it-chef är nu på plats och upphandlingstjänsten ska fr om juni köpas av Stenungsunds kommun. Till hösten förväntas även en ekonomichef vara på plats.

Tertialrapport 18 2017 4.13 Budget- och nettokostnadsutveckling

Tabellen nedan visar nettokostnadsutvecklingen för Kommunstyrelsen för åren 2013-2017.

Kommunstyrelsen 100 000

90 000

80 000

70 000

60 000

50 000 Tkr 40 000

30 000

20 000

10 000

0 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Nettokostnad 43 364 52 153 54 553 87 797 73 515 Budget 44 000 53 720 55 600 56 100 73 959

Tertialrapport 19 2017 5. Fördjupning till nämnden

5.1 Mark och exploateringsverksamhet

Tomtförsäljningen följer de uppsatta målen. Länsstyrelsen använder kommunens bostadsförsörjningsprogram som föredöme mot andra kommuner. Kommunens lokalförsörjning är flyttad till Mark- och exploateringsavdelningen från och med 1 jan., där socialförvaltningen är undantagen beslutet.

Exploateringsprojekt Inkomster Utgifter Utfall Budget Utfall Budget Lödöse Boplatsvägen, Lekplats 1 000 Lödöse Norra Gossagården, infrastruktur 6 400 Lödöse Ekeberg, ”nya tomter”, infrastruktur 56 2 100 Lödöse, Södra Gossagården, Plankostnad 950 utredningar Lödöse, Otzenska tomten, plankostnad 38 1 500 Ström, Norra Stallgärdet, infrastruktur 6 4 810 Ström, Södra Stallgärdet, infrastruktur 7 500 VA-anslutningsavgift, osålda tomter 8 000 Detaljplan Stallgärdet 57 Projekt Göta E45 7 Detaljplan Norra Gossagården 47 Gata, Wallströmsliden 21 Sålda tomter och övrig mark 2 725 7 770 Summa 2 725 7 770 232 32 260

5.2 Långsiktig fysisk planering

Den fysiska planeringen omfattar övergripande samhällsplanering, detaljplaner, översiktsplaner och programplaner. ÖP2012 tillsammans med bostadsförsörjnings- programmet och befolkningsprognosen innefattar den långsiktiga planeringen för hela kommunen. Kommunstyrelsen behandlar inkommande ansökningar om planbesked och hela planprocessen, med utredningar, annonsering, samråd och utställning enligt plan- och bygglagen. Även detaljplanernas genomförande och exploatering, fastighetsjuridiska utredningar, markberedskap för kort och långsiktig planering är arbetsuppgifter. Kommunstyrelsen förvaltar och underhåller markreserven, köper och försäljer mark samt sköter taxeringen av kommunens fastighetsinnehav.

5.3 Pågående detaljplanering

 Ängshöken 1 – Antagen, men överklagad till Mark och miljödomstolen.  Stendahls bil – Geoteknisk utredning pågår.  Norra Gossagården – detaljplan i egen regi, i samrådsskedet.  Ljungbacken 3 och 4, detaljplanearbetet igång och planavtal finns.  Tingberg 3:77 – detaljplan antagen o klar  Tingberg 4:147, planarbetet fortgår, Skredårgärder behöver innan fortsatt handläggning.  Ekeberg – ändring och förtätning av detaljplanen, pågående. Tertialrapport 20 2017  Södra och Mellersta Gossagården – detaljplanen påbörjad, utredningarna pågår.  Norra Stallgärdet – ändring av detaljplan är antagen och klar.  Wäxthuset har varit vilande och avslutas. Slutfakturering sker under 2017.

5.4 Mät- och kart verksamhet

Kart och GIS-verksamhet underhåller kommunens kartverk. Enligt gällande geodatasamverkansavtal hämtas olika kartprodukter eller kartskikt, för att användas i ”Mappen”. Ett företag är kontrakterat att utföra kommunens mätuppdrag. GIS (geografiska informationssystem) är en omfattande arbetsuppgift, då verksamheten producerar olika specifika skikt i kartan som används av, och är unika för, varje förvaltning. Exempelvis kan nämnas skolskjutsberättigade barn, hemtjänstbrukare, felanmälningar, skolområdet, snöröjningskartor och GC-vägar. Förvaltningarna har fått tillgång till digitalt material, som används vid beslutsunderlag och underlättar för verksamheterna. Kommunens servicekarta till allmänhet och kommuninvånare, finns att tillgå på hemsidan. Servicekartan innehåller skolor, förskolor, papperskorgar och annan information ur ett kommunalt serviceperspektiv. Statistik, adress- och byggnadsregistret underhålls kontinuerligt, då kommunen har avtal med Lantmäteriet och SCB, om att utföra ändringar/kopplingar mellan adress, fastighet och byggnad.

5.5 Tomtförsäljning under 2017

Exploateringsinkomster 2017 Antal tomter Inkomst Stallgärdet 3 -1 425 000 Lödöse, Ekeberg 1 -350 000 Ryrsboholmsvägen 2 -950 000 Summa 6 -2 725 000

Genomförandetid och täckningsgrad för exploateringsprojekten

Genom- Sålda Avst. Täckning – Kvarstående Område förandetid tomter tomter april 2017 tomter

Lödöse Ekeberg 2 år kvar 55 56 98% 1

Göta, Ryrsboholm 2 år kvar 15 15 100% 0

Södra Stallgärdet 5 år kvar 6 6 100% 0

Norra Stallgärdet 6 år kvar 17 17 100% 0

Norra Stallg. Etapp II 6 år kvar 0 21 0% 21

Smörkullen 0 år kvar 6 7 86% 1

Hjärtum Ljunghedsv. utgick 1999 0 8 0% 8

Tertialrapport 21 2017 6. Investeringar

Kommunstyrelsens investeringsbudget är efter året i allt väsentligt outnyttjad. Investering av arkivförteckningsprogram förväntas ske 2017. De investeringar som gjorts under året består dels av inköp av inventarier samt investeringsutgifter för övergång till enhetligt koordinatsystem i samarbete med Ale och Göteborg.

Budget Periodens Investeringsredovisning 2016 Årets utfall Helår avvikelse

Arkivförteckningsprogram 0 50 50 Oförutsett 245 1 300 1 055

Summa investeringar 245 1 350 1 105

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2017-05-23 2017/KS0216 000

Tertialrapport 1, januari – april 2017, Lilla Edets kommun

Sammanfattning Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kom- munfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 1, det vill säga perioden januari till och med april 2017.

Nämnderna klarar i stort sina grunduppdrag. Nämnder och styrelser har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för 2017. Nedan redovisas uppföljningen av dessa. Tre av de nio målen kommer att uppfyllas, ett mål bedöms som svårt att nå, medan övriga fortfarande utvecklas alternativt inte går att bedöma ännu.

Direktivet till Lilla Edets Industri- och fastighetsbolag om försäljning av Hägerska villan är uppfyllt. Måluppfyllnaden avseende uppdraget till kultur- och fritidsnämnden går ännu inte att bedöma. Uppdraget till omsorgsnämnden kommer att uppfyllas under året.

Kommunens prognostiserade resultat för helåret är efter årets första fyra månader + 9,0 mkr, vilket är 0,7 mkr bättre än budget. Det som är viktigt att observera är verksamheternas prognostiserade resultat är minus 19,0 miljoner kronor. Den stora avvikelsen gentemot budget är inom utbildningsnämnden, som redovisar en prognos gentemot budget på – 21,4 mkr. Nämndens stora avvikelse gentemot budget är inom barnomsorgen, på – 20,0 mkr. Eftersom den största delen av nämndens budget är personalkostnader så är avvikelsen gentemot budget närmare -19,0 mkr inom personalkostnader. Förkla- ringen från nämnden är ett ökat antal barn inom befintliga lokaler.

Kommunen står inför stora utmaningar både ekonomiskt och verksamhetsmässigt och är således i behov av starkt förbättrade resultat. De nedskrivningar som genomfördes 2016 har försämrat kommunens soliditet. Det är således nödvändigt att framgent ha resultat enligt god ekonomisk hushållning för att stärka kommunens soliditet och förbättra förut- sättningarna inför framtiden.

sid- 2 -

Kommunen har antagit finansiella mål som bl a avser kommunens soliditet. I Mål- och resursplanen (MoR) fastslås att en stabil ekonomisk utveckling är en förutsättning för kommunens framtida verksamhet och för att nå de mål som anges i MoR. För att bygga upp en ekonomisk stabilitet, och därigenom bl a minska riskerna för en allt för ryckig styrning samt minska behovet av att låna kapital till bl a investeringar, krävs ekonomiska överskott. Varje nämnd har ansvaret inför fullmäktige och kommunstyrelsen att hålla verksamheten inom anvisade ekonomiska resurser. Nämnderna är alltså skyldiga att vidta och/eller initiera förändringar om så erfordras. Förvaltningarna ska fortlöpande hålla nämnderna underrättade om den ekonomiska utvecklingen. Om sådana förändringar sker att nämnden befarar att man inte kan hålla sig inom anvisade ekonomiska ramar ska nämnden begära en analys och konsekvensbeskrivning om de åtgärder som behöver vidtas. Därefter får nämnden ta ställning till om ärendet ska gå vidare till kommunstyrelse och fullmäktige. Det noteras att utbildningsnämnden har ett särskilt uppdrag från fullmäktige. Detta uppdrag måste genomföras innan fullmäktige kan ta ställning till begäran om utökad ram för utbildningsnämnden. Eventuella ramökningar innevarande år försämrar utgångsläget nästkommande år.

Det som medför att det prognostiserade resultatet blir positivt för hela kommunen är ökade skatteintäkter och statsbidrag. Enligt prognosen per april månad erhåller kommunen 17, 0 mkr mer i skatt o statsbidrag än budgeterat. Den främsta förklaringen är ett ökat invånarantal, samt högre bidrag till fastighetsavgiften än tidigare. Lägre finansiella räntekostnader bidrar också positivt till resultatet med 4,6 mkr.

I och med ett prognostiserat resultat på +9,0 mkr klarar kommunen i år att upprätthålla en god ekonomisk hushållning genom att de finansiella målen uppnås.

Resultatförbättringen beror helt på ökade skatteintäkter och statsbidrag. Det som behö- ver beaktas är skatteunderlagets utveckling dvs. konjunkturutvecklingens förändringar. Skatteprognosen per april månad visar en konjunkturnedgång för 2017 vilket beror på färre arbetade timmar.

Enligt ekonomirapporten för maj 2017 kan vi se en sämre skatteunderlagsutveckling mellan åren 2018–2020. Detta i kombination med mycket snabbt växande behov, väntas ge svagare resultat och betydande effektiviseringsbehov inom de närmaste åren för att uppnå ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Detta måste beaktas i kommande MoR-beredning.

Beslutsunderlag Kommunchefens skrivelse, dnr 2017/KS0216. Tertialrapport 1 januari – april 2017 avseende Lilla Edets kommun, dnr 2016/KS0216.

sid 2/3 sid- 3 -

Finansiering Rapporten visar på att kommunen prognostiseras göra kraftiga underskott inom driftverksamheterna, huvudsakligen inom utbildningsområdet, och åtgärder måste vidtas i omfattning och kvalitet för att nå en god ekonomisk hushållning.

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar för egen del: - Kommunfullmäktiges återremisser till utbildningsnämnden 2017-05-17 behandlas på kommunstyrelsens sammanträde 2017-08-30. Underlag från utbildnings- nämnden ska vara kommunledningsförvaltningen tillhanda 2017-08-19. - Kommunchefen får i uppdrag att stödja utbildningsförvaltningen med utredningsresurser. Kommunchefen får ta medel i anspråk från anslaget för kommunstyrelsens oförutsedda behov.

Kommunfullmäktige beslutar följande - Tertialrapport 1 godkänns. - Styrelse och nämnder får i uppdrag att iaktta stor restriktivitet för att minska konsekvenserna av det prognostiserade underskottet hos utbildningsnämnden. Nämnderna ska hålla sina prognosticerade överskott. Nämnder med negativ budgetavvikelse ska vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans.

Lena Palm Kommunchef [email protected] 0520-65 95 04

Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen Samtliga nämnder

sid 3/3 Tertialrapport per april 2017

Tertialrapport 1 januari – april 2017

Lilla Edets kommun

Uppföljning av kommunfullmäktiges Mål- och Resursplan

Framtagen av: Lena Palm Datum: 2017-05-xx Version: 1 Dnr: 2017/KS0216

sid 1/19 Tertialrapport per april 2017

INNEHÅLL

1. Förvaltningsberättelse ...... 3 2. Uppföljning av nämndernas grunduppdrag ...... 4 3. Måluppföljning ...... 4 4. Ekonomisk uppföljning ...... 4 4.1. Avstämning av finansiella mål, god ekonomisk hushållning samt avvikelser av redovisningspraxis ...... 8 4.2. Analys av utfall och prognos - kommunen ...... 8 4.3. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans ...... 9 4.4. Utfall och prognos enligt kommunens organisatoriska struktur ...... 10 5. Investeringar ...... 10 6. Exploateringsområden ...... 11 7. Väsentliga personalförhållanden - sjukfrånvaro ...... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8. Jämställdhet ...... Fel! Bokmärket är inte definierat. 9. Sammanfattning per nämnd ...... 12 9.1. Kommunfullmäktige ...... 12 9.2. Kommunrevisionen ...... 12 9.3. Kommunstyrelsen ...... 13 9.4. Överförmyndarnämnden ...... 13 9.5. Individnämnden ...... 13 9.6. Omsorgsnämnden ...... 14 9.7. Utbildningsnämnden ...... 15 9.8. Kultur och fritidsnämnden ...... 16 9.9. Miljö- & byggnämnden ...... 17 9.10. Tekniska nämnden ...... 17 9.11. Finans inkl. pension ...... 18 10. Resultaträkning ...... 18

sid 2/19 Tertialrapport per april 2017

1. Förvaltningsberättelse

Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 1, det vill säga perioden januari till och med april 2017.

Nämnderna klarar i stort sina grunduppdrag. Nämnder och styrelser har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för 2017. Nedan redovisas uppföljningen av dessa. Tre av de nio målen kommer att uppfyllas, ett mål bedöms som svårt att nå, medan övriga fortfarande utvecklas alternativt inte går att bedöma ännu. Direktivet till Lilla Edets Industri- och fastighetsbolag om försäljning av Hägerska villan är uppfyllt. Måluppfyllelsen avseende uppdraget till kultur- och fritidsnämnden går ännu inte att bedöma. Uppdraget till omsorgsnämnden kommer att uppfyllas under året.

Kommunens prognostiserade resultat för helåret är efter årets första fyra månader + 9,0 mkr, vilket är 0,7 mkr bättre än budget. Det som är viktigt att observera är verksamheternas prognostiserade resultat är minus 19,0 miljoner kronor. Den stora avvikelsen gentemot budget är inom utbildningsnämnden, som redovisar en prognos gentemot budget på – 21,4 mkr. Nämndens stora avvikelse gentemot budget är inom barnomsorgen, på – 20,0 mkr. Eftersom den största delen av nämndens budget är personalkostnader så är avvikelsen gentemot budget närmare -19,0 mkr inom personalkostnader. Förklaringen från nämnden är ett ökat antal barn inom befintliga lokaler. Det som medför att det prognostiserade resultatet blir positivt för hela kommunen är ökade skatteintäkter och statsbidrag. Enligt prognosen per april månad erhåller kommunen 17, 0 mkr mer i skatt o statsbidrag än budgeterat. Den främsta förklaringen är ett ökat invånarantal, samt högre bidrag till fastighetsavgiften än tidigare. Lägre finansiella räntekostnader bidrar också positivt till resultatet med 4,6 mkr. I och med ett prognostiserat resultat på +9,0 mkr klarar kommunen att upprätthålla en god ekonomisk hushållning genom att finansiella målen uppnås. Rapporten visar dock på att kommunen prognostiseras göra kraftiga underskott inom driftverksamheterna, huvudsakligen inom utbildningsområdet, och åtgärder måste vidtas i omfattning och kvalitet för att nå en god ekonomisk hushållning. Resultatförbättringen beror helt på ökade skatteintäkter och statsbidrag. Det som behöver beaktas är skatteunderlagets utveckling dvs. konjunkturutvecklingens förändringar. Skatteprognosen per april månad visar en konjunkturnedgång för 2017 vilket beror färre arbetade timmar. Enligt ekonomirapporten för maj 2017 kan vi se en sämre skatteunderlagsutveckling mellan åren 2018–2020. Detta i kombination med mycket snabbt växande behov, väntas ge svagare resultat och betydande effektiviseringsbehov inom de närmaste åren för att uppnå ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Detta måste beaktas i kommande MoR-beredning.

sid 3/19 Tertialrapport per april 2017

2. Uppföljning av nämndernas grunduppdrag

Nämnderna klarar i stort sina grunduppdrag. Nämnder och styrelser har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för 2017. I följande kapitel redovisas uppföljningen av dessa.

3. Måluppföljning

Nämnder och styrelser har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för 2017. Nedan redovisas uppföljningen av dessa. Tre av de nio målen kommer att uppfyllas, ett mål bedöms som svårt att nå, medan övriga fortfarande utvecklas alternativt inte går att bedöma ännu. Direktivet till Lilla Edets Industri- och fastighetsbolag om försäljning av Hägerska villan är uppfyllt. Måluppfyllelsen avseende uppdraget till kultur- och fritidsnämnden går ännu inte att bedöma. Uppdraget till omsorgsnämnden kommer att uppfyllas under året.

Prioriterat mål Mätning/målet uppfyllt Uppföljning Värdering Kommunen ska arbeta för en Förbättrad ranking i Arbetet med att revidera jämställd service till förhållande till SKL:s kommunens medborgarna. samlade rapport (öppna jämställdhetsstrategi beräknas

jämförelser) om påbörjas under hösten och jämställdhet 2016, den färdigställas innan årets slut. del som avser service till Kommunledningsförvaltningen invånarna. kommer att stödja Ansvar: förvaltningarna med Kommunstyrelsen informations utbildningsinsatser Berörda nämnder: angående den nya reviderade Övriga nämnder strategin samt ge allmänt stöd till nämnder/förvaltningar.

sid 4/19 Tertialrapport per april 2017

Arbeta för att nyanlända som När nämnderna arbetar Kommunfullmäktige har antagit kommer till kommunen så snabbt i enlighet med en strategi för ett som möjligt integreras och ges kommunens mångfaldssamhälle och ett lika förutsättningar avseende integrationsplan. program för mångfaldssamhälle sysselsättning och boende i kommer att antas under året kommunen som övriga invånare. Kommunledningsförvaltningen Ansvarig nämnd: kommer att stödja Kommunstyrelsen samt förvaltningarna i införandefasen individnämnden avseende program för Berörda nämnder: Övriga mångfaldssamhälle nämnder Integrationssamordnande arbete pågår genom Individnämnden och integrationssamordnaren.

Prioriterat mål Mätning/målet uppfyllt Uppföljning Värdering Vidareutveckla en aktiv KKIK mått Kommunikationsavdelningen för medborgardialog samt skapa Mått 13 ”Hur god är dialoger och utvecklar stödet till mötesplatser som ökar kommunens förvaltningarna. Under perioden möjligheten för medborgarna webbinformation till har man bl a arbetat med medborgarna” att delta i kommunens föreläsningsserien Tillsammans i utveckling. KKIK Mått 14 ”Hur väl Lilla Edet samt kulturveckan. möjliggör kommunen för medborgarna att delta i Arbetet fortsätter att tillsammans kommunens utveckling”, med förvaltningarna utveckla Mått 15 ” Hur väl upplever arbetssätt så att medborgarna att de har medborgardialoger startas i ett insyn och inflytande över tidigt skede av kommunens verksamhet” förändringsprocesser. Ansvar: Kommunstyrelsen Fyra sändningar med webb-tv Berörda nämnder: Övriga nämnder genomförs under året. .

Fokusera på ett övergripande När samverkan och Samverkan pågår bl a i arbetet barn- och ungdomsperspektiv för helhetssyn utvidgats med ungdomar och unga vuxna, att förebygga utanförskap och inom ordinarie 16-24 år) inom KAKADUA ohälsa. verksamheter och samt i integrationsarbetet för projektarbete samt när nyanlända kostnader för externa placeringar minskar. Ansvarig: Individnämnden

sid 5/19 Tertialrapport per april 2017

Berörda: Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden samt kommunstyrelsen

Kommunen ska ha en långsiktig När arbete bedrivs med Arbetet med att aktualisera planering dels för att utgångspunkt från bostadsförsörjningsprogrammet tillhandahålla mark för bostäder i bostadsförsörjnings- pågår och beräknas klart innan livets olika skeden, dels för att programmet samt med sommaren. Arbetet med att ta tillhandahålla mark för utgångpunkt från en fram en försörjningsplan för verksamhetsområden. fortsatt långsiktig mark- och verksamhetsområden planering med inriktning påbörjas under våren. på kommunens totala planeringsbehov. Ansvarig: KS Berörd: Övriga nämnder Satsningar genomförs på IT- och När satsningar Lilla Edets hemtjänst har under teknikstöd inom äldreomsorgen genomförts avseende våren anslutits till ett nytt digitalt för att öka möjligheterna för IT- och teknikstöd för larmsystem äldre att leva tryggt i hemmet så kommunikation inom Till hösten startar arbete med att länge de önskar. äldreomsorgen som ökar införa trygghetskamera i ordinärt tryggheten för äldre i boende, inköp av system för hemmet.. mobil dokumentation inom Ansvarig: ON hemsjukvården samt införande Berörd nämnd: av digital nyckelhantering i Kommunstyrelsen hemtjänsten, Ström.

Revidera Lilla Edets kommuns När ett reviderat förslag Arbetet påbörjas under året men miljömålsdokument samt tagits fram angående kommer inte kunna uppnås handlingsplan. kommunens under 2017 p g a. bristande miljömålsarbete. resurser. Ansvarig: KS Berörda nämnder: övriga nämnder

Lilla Edets kommun ska ha en Arbeta med insatser för Arbete pågår med personalpolitik som syftar till att att uppnå ett förbättrat personalförsörjning, med

behålla och utveckla sina resultat i hälsofrämjande arbetsmiljö samt medarbetare. ledarbetarenkäten 2018. med att förstärka ledarskapet Ansvarig: KS utifrån en uppdaterad Berörd nämnd: Övriga ledarskapspolicy nämnder

sid 6/19 Tertialrapport per april 2017

Stödja alla elever så att de kan KKIK mått 18 Systematiskt arbete pågår för att fortsätta sina studier på ”Andelen behöriga främja ett gott klimat för barn, gymnasienivå. elever till något elever och personal, motverka nationellt program”. skillnad i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor, Ansvarig: Utbildningsnämnden, upptäcka barn och elever i behov av stödinsatser, fördela ekonomiska medel utifrån förskole- och skolenheternas behov.

Uppdrag till kultur- och fritidsnämnden Genomföra en projektering, där bl a detaljplanebestämmelser, skredrisk och VA-frågor berörs, för nya eller renoverade omklädningsrum vid Strömsvallen. Projektering ska fungera som underlag för ett äskande till fullmäktige för investering i detsamma under året. Måluppfyllelsen avseende uppdraget till kultur- och fritidsnämnden går ännu inte att bedöma.

Uppdrag till omsorgsnämnden Inom omsorgsnämndens ram ska det avsättas 0,65 miljoner kronor till arbetskläder. Uppdraget till omsorgsnämnden kommer att uppfyllas under året.

Direktiv till Lilla Edets Industri och Fastighets AB Försälja Hägerska villan i syfte att möjliggöra ytterligare bostadsbyggnation i Lilla Edets tätort. Direktivet innebär att Lilla Edets kommun frånträder hyresavtalet avseende Hägerska villan fr o m 2017-01-01. Hägerska villan är försåld under våren 2017.

sid 7/19 Tertialrapport per april 2017

4. Ekonomisk uppföljning

4.1. Avstämning av finansiella mål, god ekonomisk hushållning samt avvikelser av redovisningspraxis

Enligt kommunallagens kap 8 § 5 är kommunen skyldig att anta finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har i Mål- och resursplan 2017 beslutat om två sådana mål.

Inriktningsmål: Lilla Edets kommun ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi.

Prioriterat mål Mätning/målet uppfyllt Utveckla uppföljning och analysarbete avseende När särskilda uppföljningar och analyser kvalitet och ekonomiskt utfall. påbörjats inom någon av kommunens nämnder (controllerfunktion).

Uppföljning:

Ett arbete påbörjades 2016 för att utveckla uppföljnings- och analysarbetet. Vakanser på ekonomiavdelningen samtidigt som ett nytt ekonomisystem implementerats i kommunen har inneburit mycket stora utmaningar för ekonomiavdelningen. Arbetet fortlöper och målet bedöms trots det besvärliga läget kunna uppfyllas.

Inriktningsmål: Redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad

Prioriterat mål Mätning/målet uppfyllt Redovisat resultat är lägst 1,1 % av När kommunens ekonomiska verksamhetens nettokostnad. redovisning visar att målet uppfyllts. Uppföljning:

Det redovisade resultatet motsvarar 1,2 % av verksamhetens nettokostnad. Målet bedöms därmed uppnås.

4.2. Analys av utfall och prognos - kommunen

Verksamhetens nettokostnad är för perioden 247 mkr, att jämföra med 238 mkr för samma period föregående år, vilket är en ökning med 3,7 %. Samtidigt så har intäkterna från skatter

sid 8/19 Tertialrapport per april 2017 och utjämningssystem ökat med 7,4 %. Helårsprognosen pekar mot ett resultat på 9,0 mkr, vilket är 0,7 mkr över det budgeterade resultatet.

Ett flertal nämnder har positiva prognoser: kommunstyrelsen +0,4 mkr, individ- och omsorgsnämnden +0,4 mkr respektive +0,5 mkr samt tekniska nämnden +1,5 mkr.

Den mest anmärkningsvärda budgetavvikelsen visar dock utbildningsnämnden med ett prognostiserat underskott på -21,4 mkr.

I tertialrapporten för utbildningsnämnden anges att det prognostiserade underskottet beror på volymökningar i form av ett ökat barn- och elevantal i utbildningsnämndens verksamheter. Som en konsekvens av detta är personalkostnaderna högre än budgeterat.

4.3. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans

Enligt de direktiv och anvisningar som gäller för tertialrapporterna så ska nämnderna tillse att verksamheten inte bedrivs så att det ekonomiska utrymmet överskrids. Förvaltningen ska också till nämnden presentera förslag till anpassningsåtgärder i tertialrapporten, om underskott prognostiseras. Utbildningsnämnden redovisar en prognos gentemot budget om - 21,0 mkr, men det saknas förslag till åtgärder för få en ekonomi i balans. Däremot pågår ett särskilt uppdrag med anledningen av ett ökat barn- och elevantal. Kommunen redovisar en prognos i enligt budget och därmed beräknas de finansiella målen att uppnås, vilket medför att soliditeten förstärks. Det som är viktigt att notera är att det positiva resultatet beror helt på ökade skatteintäkter och statsbidrag och att det råder ett stort underskott inom verksamheterna. Detta underskott inom verksamheterna och då främst inom utbildningsnämnden behöver åtgärdas inför kommande budgetår. Enligt senaste ekonomirapporten kommer konjunkturen gå ner och därmed minskar skatteintäkterna och statsbidragen till kommunen. Utmaningen de närmaste åren är ökningen av antalet barn och äldre. Denna ökning kommer enligt SKL:s bedömningar inte motsvaras av en lika stor tillväxt i skatteunderlaget. Fram till År 2020 kommer ett gap uppstå mellan underliggande intäkter och kostnader om verksamheten fortsätter att utvecklas som hittills. Detta bör noteras inför kommande MoR- beredning för att erhålla ekonomi i balans och en god ekonomisk hushållning i framtiden.

sid 9/19 Tertialrapport per april 2017

4.4. Utfall och prognos enligt kommunens organisatoriska struktur

Tertial 1 2017 Helår 2017 T1 2016 Utfall Budget Budget Prognos Utfall Netto T1 Avvikelse 2017 2017 Avvikelse Netto Fullmäktige/ revision -0,4 -0,4 0,0 -1,3 -1,3 0,0 -0,5 Kommunstyrelsen -23,8 -25,0 1,2 -74,0 -73,5 0,4 -21,5 Överförmyndarnämnden -0,7 -0,6 -0,1 -1,7 -1,7 0,0 -0,7 Individnämnden -27,6 -29,1 1,4 -87,2 -86,8 0,4 -28,2 Omsorgsnämnden -68,2 -69,5 1,3 -209,2 -208,7 0,5 -65,3 Utbildningsnämnden -108,6 -101,7 -6,8 -294,2 -315,7 -21,4 -101,1 Kultur- och fritidsnämnden -7,2 -7,5 0,3 -22,5 -22,9 -0,4 -6,1 Tekniska nämnden -4,8 -6,9 2,0 -20,6 -19,1 1,5 -5,9 Miljö- och byggnämnden -1,8 -1,7 0,0 -5,2 -5,3 -0,1 -5,6 Avgiftsverksamheten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nämnder -243,1 -242,5 -0,7 -716,0 -735,1 -19,1 -234,9

Finans 252,4 241,4 11,0 724,3 744,1 19,8 233,4 Summa kommunen 9,3 -1,0 10,3 8,3 9,0 0,7 -1,5

5. Investeringar

Nedan återfinns en kort redovisning över genomförda och planerade investeringar.

Extra Invest.ram Nämnd Utfall MoR-ram tilldelat 2017 Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 245 1 350 1 350 1 350 0 Omsorgsnämnden 0 500 500 500 0 Individnämnden 0 500 500 500 0 Utbildningsnämnden 324 3 100 3 100 3 100 0 Kultur- och fritidsnämnden 0 900 900 900 0 Tekniska nämnden - skattefinansierad 13 6 000 3 300 9 300 9 300 0 Tekniska nämnden - avgiftsfinansierad 1 865 21 700 21 700 19 700 2 000 Miljö- och byggnämnden 0 1 700 1 700 1 700 0 Summa investeringar nämnder 2 447 35 750 3 300 39 050 37 050 2 000

- De investeringar som gjorts under året består dels av inköp av inventarier samt investeringsutgifter för övergång till enhetligt koordinatsystem i samarbete med Ale och Göteborg. - Individnämndens investeringsutrymme avser inventarier m.m. i flyktingboenden. - Omsorgsnämnden har ett än så länge outnyttjat investeringsutrymme för diverse reinvesteringar. - Kultur- och fritidsnämnden planerar att investera i motionsspår samt övriga reinvesteringar under senare delen av året.

sid 10/19 Tertialrapport per april 2017

- Tekniska nämndens skattefinansierade verksamhet har fått ett utökat investeringsutrymme, motsvarande outnyttjade investeringsmedel under 2016, som avser planerat underhåll av gator. Prognosen är att dessa investeringar i asfaltåtgärder och vägunderbyggnad landar enligt budget. - Tekniska nämndens avgiftsfinansierade investeringsram är 21,7 mkr. Prognosen för året är att investeringsutrymmet i allt väsentligt utnyttjas med undantag för VA- investeringar i Lödöse som är kopplade till att detaljplanearbetet inte förväntas avslutas under året. - Miljö- och byggnämndens verksamhet har inga investeringar under årets första period. Investeringsutrymmet avser investering i nytt verksamhetssystem. Prognosen är att nämndens investeringsram utnyttjas. 6. Exploateringsområden

Exploateringsinkomster 2017 Antal tomter Inkomst Stallgärdet 3 -1 425 000 Lödöse, Ekeberg 1 -350 000 Ryrsboholmsvägen 2 -950 000 Summa 6 -2 725 000

sid 11/19 Tertialrapport per april 2017

6.1. Långsiktig fysisk planering

Den fysiska planeringen omfattar övergripande samhällsplanering, detaljplaner, översiktsplaner och programplaner. ÖP2012 tillsammans med bostadsförsörjnings- programmet och befolkningsprognosen innefattar den långsiktiga planeringen för hela kommunen. Kommunstyrelsen behandlar inkommande ansökningar om planbesked och hela planprocessen, med utredningar, annonsering, samråd och utställning enligt plan- och bygglagen. Även detaljplanernas genomförande och exploatering, fastighetsjuridiska utredningar, markberedskap för kort och långsiktig planering är arbetsuppgifter inom kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen förvaltar och underhåller markreserven, köper och försäljer mark samt sköter taxeringen av kommunens fastighetsinnehav.

6.2. Pågående detaljplanering

 Ängshöken 1 – Antagen, men överklagad till Mark och miljödomstolen.  Stendahls bil – Geoteknisk utredning pågår.  Norra Gossagården – detaljplan i egen regi, i samrådsskedet.  Ljungbacken 3 och 4, detaljplanearbetet igång och planavtal finns.  Tingberg 3:77 – detaljplan antagen o klar  Tingberg 4:147, planarbetet fortgår, Skredårgärder behöver innan fortsatt handläggning.  Ekeberg – ändring och förtätning av detaljplanen, pågående.  Södra och Mellersta Gossagården – detaljplanen påbörjad, utredningarna pågår.  Norra Stallgärdet – ändring av detaljplan är antagen och klar.  Wäxthuset har varit vilande och avslutas.

7. Sammanfattning per nämnd

I följande avsnitt redovisas sammanfattningar ur respektive nämnds/styrelses rapport. För kommunfullmäktige, kommunrevisionen, överförmyndarnämnden och finans lämnas inga andra rapporter än denna, vilket innebär att den analys som återfinns för dessa är nedanstående skrivning.

7.1. Kommunfullmäktige

Utfallet visar på ett resultat enligt budget. Alla kostnadsposter bedöms följa planen.

7.2. Kommunrevisionen

Utfallet är enligt budget och prognosen är att verksamheten inte visar någon avvikelse från budget.

sid 12/19 Tertialrapport per april 2017

7.3. Kommunstyrelsen

Det ekonomiska resultatet för perioden visar på ett överskott om 1,2 mkr. Överskottet förklaras främst av lägre arvoden och övriga kringkostnader för den politiska verksamheten än vad som är budgeterat. Låga kostnader för skredutredningar samt intäkter inom mark- och exploateringsverksamheten bidrar till överskottet. Den kommungemensamma administrationen visar ett för perioden positivt utfall då driftskostnader för ett nytt ärendehanteringssystem skjutits framåt i tiden. Den oförutsedda posten för utbildningsnämnden finns outnyttjad då det pågår arbete med att utreda utbildningsnämndens ekonomiska läge.

Prognosen visar ett överskott vid året slut på 0,5 mkr. Prognosen för mark och exploateringsverksamheten är ett överskott på ca +0,6 mkr till följd av förväntad vakans under tre månader för lokalsamordningstjänst samt att fastighetsförsäljningarna har skett. Prognosen av den kommungemensamma administrationen visar ett underskott p.g.a. delvis ofinansierad ekonomichefstjänst och fortsatta konsultinsatser.

7.4. Överförmyndarnämnden

Nämndens grunduppdrag uppfylls genom samverkan med Stenungsund, Orust och Tjörns kommuner, där överförmyndarverksamheten i Stenungsund handlägger alla ärenden. Kostnadsläget ligger på en högre nivå än tidigare år, men verksamheten har expanderat i och med att ensamkommande barn erhåller en god man, bl.a. med en hel del tolkbehov. Prognosen är att verksamheten visar ett utfall i enlighet med budget.

7.5. Individnämnden

Individnämndens sammanlagda resultat för perioden visar ett överskott på 1,4 mnkr. Det förväntade årsresultatet är ett överskott på 0,4 tkr. Resultat beror till stor del på att försörjningsstödet är lägre än budgeterat samt att ersättning för etableringsbidrag från migrationsverket betalas ut för fler personer än vad som räknades med i budget. Ersättningarna från Migrationsverket gällande ensamkommande redovisas separat.

Kostnaden för försörjningsstöd har fortsatt minska även innevarande år och är betydligt lägre än förväntat. Antalet hushåll som var i behov av försörjningsstöd, 201 under perioden, är nu på den lägsta nivån på 14 år (202 hushåll år 2003). En tjänst är avsatt att arbeta enligt den s.k. Gävlemodellen och ser ut att kunna lyckas med att få ut långvariga försörjningsstödstagare till annan försörjning. Dessutom avlastas övriga socialsekreterare och får mer tid över för att stödja och hjälpa sina klienter. Även genomsnittstiden ett hushåll är i behov av försörjningsstöd har fortsatt minska.

Arbetslösheten har fortsatt minska något bland både vuxna (5,6 %) och ungdomar (11,3 %).

sid 13/19 Tertialrapport per april 2017

Inflödet av både barn- och vuxenärenden har däremot fortsatt att öka. Under perioden har 249 nya aktualiseringar gjorts gällande barn och unga (192 olika barn). Samma period föregående år gjordes 164 respektive 88 aktualiseringar barn och unga. När det gäller vuxna har under perioden 114 aktualiseringar gjorts gällande 85 olika individer. Motsvarande period 2016 gjordes 66 respektive 75 aktualiseringar.

Kostnaden för HVB-placeringar av barn har varit högre än förväntat. Orsaken är bland annat att några placerade ungdomar på öppna HVB har behövt omplaceras till SiS-institutioner med betydligt högre dygnskostnad. Dessutom har fyra barn placerats tillsammans med föräldrar under perioden, vilket medfört en hög dygnskostnad. Flera insatser för barn har också behövt köpas externt, bl.a. korttidsboende för barn med större behov än vad en kontaktfamilj kan tillgodose, fritidsplats i annan kommun samt MST, en hemmaplansinsats med tillgänglighet dygnet runt, något vi inte kan själva erbjuda. Stödinsatser till vuxna visar för perioden ett underskott. Två personer har under perioden placerats enligt tvångslagen LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) och dessa platser på SiS-institutioner har betydligt högre dygnskostnad.

Sammanlagt finns det idag 64 flyktingar (vuxna) med den tvååriga etableringsplanen jämfört med 36 i april förra året. För 16 av dessa kommer ersättningen från staten att upphöra under 2017 och försörjningen kan bli en kommunal angelägenhet i form av försörjningsstöd. Lilla Edet har i år ett lagstadgat mottagande om ytterligare 35. Nio personer är s.k. egenbosatta. Bristen på bostäder är fortsatt stor.

Antalet ensamkommande barn har minskat från 41 vid årets början till 25 i april. Verksamheten är nu samlat till ett boende. Ytterligare 25-30 ungdomar bor i externa HVB, familjehem samt stödboenden. Antalet barn beräknas fortsätta minska, men prognosen är för tillfället osäker på grund av förändringar i lagstiftningen. Ett nytt boende planeras stå färdigt under hösten.

Genom projektet KAKADUA har ett särskilt fokus riktats på ungdomsgruppen 16 – 24 år i samverkan med skolan, IFO, AMA och Arbetsförmedlingen. 27 av 30 inskrivna i projektet vid årsskiftet har fått praktikplats eller börjat studera. AMA planerar för fler utbudspunkter förutom de nuvarande fem arbetslagen, för att kunna tillgodose individuella behov för de personer, som anvisas till avdelningen. Växthuset och tvättstugan för biståndsbedömd tvätt är de senaste tillskotten, som startade 2015/2016.

7.6. Omsorgsnämnden

Omsorgsnämndens redovisar för perioden ett överskott gentemot budget på 1,3 mkr. Ett prognostiserat resultat för 2017 beräknas visa ett överskott på 0,5 mkr. Periodens positiva avvikelse beror bland annat på ökade intäkter med 1,2 mkr. Dessa intäkter avser bland annat återbetalning avseende kostnader för färdtjänst, höjda avgifter samt statliga bidrag.

Under perioden har behovet av äldreomsorg inom såväl särskilt boende som hemtjänst varit något lägre än förväntat. Konsekvensen har varit att personalkostnaderna kunnat hållas lägre. Omorganisationen som genomfördes inom hemtjänsten under föregående år då hemtjänsten

sid 14/19 Tertialrapport per april 2017 indelades i mindre arbetsområden har både förbättrat personalens arbetsmiljö och ökat effektiviteten. Gentemot budget redovisar äldreomsorgen ett överskott för perioden med drygt 0,7 mkr.

Värt att notera är att målgruppen för hemtjänst/hemsjukvård vidgas allt mer och omfattar förutom personer som har svårigheter i sin vardag på grund av hög ålder även personer som kräver mycket kvalificerad vård på grund av svåra diagnoser. Cirka 9 % av brukarna inom hemtjänsten är under 65 år.

Kommunen har hittills inte haft några kostnader till Regionen för medicinskt utskrivningsklara utan kunnat erbjuda vård i kommunens regi efter utskrivning från sjukhus.

Periodens överskott beror även på att Funktionshinderverksamheten redovisar ett överskott på 1,1 mkr främst beroende på att avsatta medel för ett nytt serviceboende inte tagits i anspråk då byggstarten blivit senarelagd. Kostnaderna har även kunnat minskas genom omförhandling av avtal för extern vård. Periodens resultat har även påverkats positivt av intäkter avseende bland annat återbetalning av felaktigt debiterade avgifter.

Den sammanlagda helårsprognosen för Omsorgsnämnden beräknas till ett överskott på 0,5 mkr. Det förväntade helårsresultatet sammanhänger med att flera nya kostnadskrävande beslut om bland annat boende och personlig assistans beräknas tillkomma inom Funktionshinderverksamheten. Årsresultatet påverkas även av att personalsituationen inför årets sommarperiod förväntas bli mycket ansträngd och kostnadskrävande inom hela verksamhetsområdet. Bristen på bland annat sjuksköterskor är besvärande och konkurrensen bland arbetsgivarna hård, vilket medför ökade lönenivåer.

7.7. Utbildningsnämnden

Nämndens huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla barnomsorg och utbildning av god kvalitet.

Målen som nämnden formulerat i verksamhetsplan 2017 har processfokus och är de samma som föregående år.

Under 2016 inspekterades utbildningsnämndens olika verksamheter av Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Arbete med att åtgärda de brister som Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen konstaterat har åtgärdats och ett kontinuerligt arbete med att vidmakthålla kvalitén pågår.

sid 15/19 Tertialrapport per april 2017

Nämndens nettobudget är 294,3 mnkr för verksamhetsåret 2017. Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med -6,8 mnkr och prognosen visar på ett underskott för året på -21,4 mnkr. Barn- och elevantalet i Utbildningsnämndens verksamheter har ökat de sista åren.

Barnomsorgen visar ett underskott på -7,2 mnkr för perioden och prognosen för helår visar - 19,9 mnkr. Volymökningen väntas bli 82 fler barn än föregående år.

Ramen 2016 var för barnomsorgen 72 976 tkr och utfallet var 77 981 tkr. Ramen 2017 är 76 672 tkr. Utbildningsnämnden har begärt utökad ram för att klara av förra årets underskott samt årets volymökning av antal barn och löne- och prisökningar.

Grundskolan visar ett underskott på -0,6 mnkr. Intäkterna från Migrationsverket har varit högre än budgeterat. Övriga kostnader visar en negativ avvikelse där den största delen beror på en ökning av tilläggsbeloppen för elever i ickekommunal regi samt högre kostnader förköpta platser.

Prognosen visar ett underskott -2,3 mnkr. Elevantalet förväntas öka till hösten vilket leder till ökade personalkostnader för terminen. Underskott av övriga kostnader består till stor del av högre kostnader för tilläggsbeloppen samt kostnader för köpta platser.

Gymnasiet visar ett överskott för sin verksamhet med 0,7 mnkr. Överskottet består av en prissänkning av köpta platser från Kunskapsförbundet Väst. Prognosen visar ett nollresultat.

7.8. Kultur och fritidsnämnden Grunduppdraget anses vara uppfyllt. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott under första tertialet på +290 tkr.

Nämnd- och styrelsekostnader samt ledningskostnader löper enligt plan och visar ett utfall i enlighet med budget.

Allmän fritidsverksamhet visar i allt väsentligt ett utfall enligt budget.

Allmän kulturverksamhet visar ett överskott på +113 tkr. Bidrag till Lödöse museum och Tösslandagården saknas i utfallet. Efter nämnda justeringar följer allmän kulturverksamhet budgeten.

Biblioteket visar för perioden ett utfall enligt budget. Verksamheten har dock högre personalkostnader för vikarier, vilket bidrar till att verksamheten prognostiseras visa underskott på -250 tkr vid årets slut.

Musikskolan gör ett marginellt överskott på +25 tkr. Detta som en följd av att lokalhyran för januari till mars belastade 2016 års resultat.

sid 16/19 Tertialrapport per april 2017

Verksamheten för idrotts- och fritidsanläggningar visar en positiv budgetavvikelse på +120 tkr. Avvikelsen förklaras i huvudsak av lägre kostnader för reparationer och underhåll under perioden. Verksamheten prognostiseras ett underskott på ca -75 tkr vid årets slut på grund av högre personalkostnader än budgeterat.

Prognosen på helåret är att nämnden visar ett underskott på sammanlagt -375 tkr. Den huvudsakliga orsaken till det prognostiserade underskottet är högre personalkostnader inom biblioteksverksamheten och verksamheten för idrotts- och fritidsanläggningar.

7.9. Miljö- & byggnämnden

Miljö- och byggnämndens verksamheter löper i allt väsentligt enligt plan och visar för perioden ett marginellt negativt resultat på -50 tkr. Nämnden visade efter motsvarande period föregående år ett underskott på -25 tkr. Periodens avvikelse förklaras huvudsakligen av lägre intäkter inom bygglovsverksamheten samt högre kostnader för kompetensstöd i samband med framtagandet av nämndens behovsutredning och tillsynsplan.

Produktionsmässigt är prognosen för helåret något osäker då det är osäkert om såväl skuld avseende tillsyn-, och kontroll som planerad tillsyn och kontroll hinner utföras. Ekonomisk prognos för helåret är för närvarande att nämnden visar ett underskott på -110 tkr. Orsaken till det prognostiserade underskottet är ett fortsatt behov av externt kompetensstöd i samband med det fortsatta arbetet med verksamhetsutvecklingsprojektet. Vidare förväntas ytterligare ej budgeterade kostnader för juridiskt stöd i samband med fartygshaveriet i Göta älv uppstå. En nämnvärd osäkerhetsfaktor för prognosen är intäktsnivån inom bygglovsverksamheten.

7.10. Tekniska nämnden

Samtliga verksamheter inom den tekniska nämndens ansvarsområde fortlöper enligt planerat och förvaltningen har uppfyllt nämndens grunduppdrag. Nämnden har satt upp fem egna mål och förvaltningens prognos är att alla målen ska vara uppfyllda vid årets slut.

Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för perioden ett överskott på +2 045 tkr. Överskottet förklaras huvudsakligen av delar av verksamheten är säsongsberoende som t.ex. skötsel av gröna ytor och asfaltering (lagningar/akut underhåll) av gata. Under större delen av året har den egna personalen utfört delar av skötsel och underhåll av skattefinansierad verksamhet i avvaktan på upphandling av ny entreprenör för skötsel av allmän platsmark. Periodens budget för åtgärder på kommunens gatubelysning är inte heller förbrukad.

Prognosen för den skattefinansierade verksamheten är ett överskott på +1 450 tkr i förhållande till årets budget. Prognosen baseras på kostnadsbedömning för skötsel av allmän platsmark av upphandlad entreprenör.

sid 17/19 Tertialrapport per april 2017

VA-verksamheten visar för perioden ett negativt resultat om -1 050 tkr och beror huvudsakligen på högre akut underhållskostnader för rörnätet samt inköp av verktyg, material och utrustning i samband med övertagande av rörnätsdriften i egen regi.

Prognosen för VA-verksamheten är ett negativt resultat på -1 600 tkr vid årets slut. Prognosen baseras på att ökade kostnader för akut underhåll under årets första månader har genomslag vid årets slut.

Avfallsverksamheten löper enligt plan, men redovisar för perioden ett negativt resultat på -170 tkr.

Prognosen för avfallsverksamheten är ett negativt resultat på ca -175 tkr på grund av högre kostnader för kvittblivning och transporter av större mängder insamlat ÅVC-material samt högre kostnader för tillfälligt inhyrd personal på ÅVC i samband med att medarbetare avslutade sin anställning på ÅVC.

En nämnvärd generell osäkerhet i både utfall och prognos för den skattefinansierade verksamheten och VA-verksamheten berör kapitalkostnadernas storlek. I samband med byte av ekonomisystem saknas avskrivningar och ränta. Dessa har, med utgångspunkt i bokförda värden per 2016-12-31, simulerats för 2017 och bokats upp för perioden

7.11. Finans inkl. pension

Under denna rubrik redovisas kommunens intäkter via skatte- och, utjämningssystem, finansiella intäkter och kostnader samt åtaganden för pensioner och förändrad semesterlöneskuld. Kommunen har erhållit 17,0 mkr mer än budget i den senaste skatt- och statsbidragsprognosen. Detta beror främst ett ökat invånarantal 2016 och ökat bidrag till fastighetsavgiften. Däremot har skatteunderlaget för 2017 minskat något mellan prognosen i februari och april vilket medför en negativ slutavräkning med 5,9 mkr. Lägre räntekostnader har medfört en positiv avvikelse gentemot budget med 4,6 mkr.

8. Resultaträkning

Belopp i Mkr T1 T1 Förändr. T1 Budget 2017 2016 2017 ‐ 2016 2017

Verksamhetens intäkter 56,1 62,9 ‐6,8 177,1

sid 18/19 Tertialrapport per april 2017

Verksamhetens kostnader ‐298,1 ‐297,2 ‐0,9 ‐894,5 Avskrivningar o nedskrivningar ‐5,1 ‐4,0 ‐1,1 ‐15,6 ‐ varav nedskrivningar ‐ jämförelsesstörande 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnader ‐247,0 ‐238,2 ‐8,8 ‐733,0

Skatteintäkter 199,1 188,6 10,5 591,6 Generella statsbidrag o utjämning 56,4 49,4 7,0 157,6 Finansiella intäkter 3,2 1,3 1,8 1,8 Finansiella kostnader ‐2,3 ‐2,6 0,3 ‐9,8 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 9,3 ‐1,5 10,8 8,3

Periodens resultat 9,3 ‐1,5 10,8 8,3

Det prognostiserade resultatet uppgår till + 9,0 mkr vilket är 0,7 mkr bättre än budget. Verksamheterna prognostiserar ett underskott gentemot budget om -19,1 mkr. Detta underskott hämtas upp i år av förbättrade skatteintäkter och statsbidrag om totalt +17,0 mkr än budget. Detta beror främst på ett ökat invånarantal. Verksamheternas underskott är inom utbildningsnämnden som prognostiserar totalt ett underskott gentemot budget med – 21,0 mkr.

sid 19/19 TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2017-05-23 2017/KS0149 000

Kommunstyrelsen

Återremiss avseende begäran från utbildningsnämnden om ut- ökad ram 2017 Dnr 2017/KS0149

Sammanfattning Kommunfullmäktige behandlade 2017-05-17 ärendet om utbildningsnämndens begäran om utökad ram för 2017.

Utbildningsnämnden har fattat beslut om att begära en utökad ram för 2017 på 13 miljoner kronor. Utbildningsnämnden begär också att fullmäktige ska ta fram en plan för att utbildningsnämnden på sikt ska få en tilldelning av ekonomiska resurser i nivå med jämförbara kommuner. Beräkningen som tagits fram av bildningsförvaltningen uppgår till totalt 32 780 tkr.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde bifölls två minoritetsåterremisser:

1. Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till utbildningsnämnden som får i uppdrag att till kommunfullmäktige i september återkomma med en handlingsplan per verksamhetsområde för att anpassa kostnaderna till beslutad budgetram samt att redovisa en analys över hur föreslagna besparingsåtgärder påverkar samtliga verksamhetsområden.

2 Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen som får i uppdrag att till kommunfullmäktige i juni omfördela budgeten utifrån de förväntade ökade intäkterna på grund av den ökade befolkningen. Enligt återremiss 2 ska ett förslag till omfördelning av budgeten ske till fullmäktiges sammanträde i juni. Det är kommunledningsförvaltningens uppfattning att en analys enligt återremiss 1 måste genomföras innan en omfördelning av budgetramar kan över- vägas. I kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse avseende Tertialrapport 1 för kommunen finns också åtgärdsförslag som berör detta ärende enligt följande: Kommunstyrel- sen fastställer tidplan för beredning av ärendet samt uppdrar till kommunchefen att stödja utbildningsförvaltningen avseende utredningsresurser. Fullmäktige föreslås också besluta om stor restriktivitet för styrelse och nämnder för att minska konsekvenserna av det prognostiserade underskottet hos utbildningsnämnden. Nämnderna ska hålla sina prognosticerade överskott. Nämnder med negativ budgetavvikelse ska vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. sid- 2 -

Finansiering Tertialrapporten visar på att kommunen prognostiseras göra kraftiga underskott inom driftverksamheterna, huvudsakligen inom utbildningsområdet, och åtgärder måste vidtas i omfattning och kvalitet för att nå en god ekonomisk hushållning. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse 2017-05-23. Kommunfullmäktiges beslut 2017-05-17/§ 76. Kommunstyrelsens beslut 2017-05-17/§ 84. Kommunchefens tjänsteskrivelse 2017-05-08. Utbildningsnämndens paragraf 2017/§ 28 Utbildningsnämndens paragraf 2017/§ 19

Beslutsförslag Kommunfullmäktige beslutar följande: En analys enligt återremiss 1 måste genomföras innan en omfördelning av budgetramar kan övervägas.

Lena Palm kommunchef [email protected] 0520-65 95 04

sid 2/2

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2017-04-26 2017/KS0198-4 000

Årsredovisning 2016 för Tolkförmedling Väst Dnr 2017/KS0198

Sammanfattning

Tolkförmedling Väst har genom att bedriva språktolk- och översättningsförmedling i uppdrag att tillgodose behovet av språktolkning och översättning till dess medlemmar.

Förmedlingsarbetet innefattas av plats- och distanstolkning samt meddelandeservice och översättning av text. Under 2016 har förbundet utfört ca 355 000 uppdrag. Tillsättning av inkomna beställningar uppgick till 97,6%.

Det kraftigt ökande antalet beställningar under hösten 2015 indikerade att även 2016 skulle ha ett högre antal beställningar än budgeterat. Utfallet blev ca 50 000 fler uppdrag och resultatet blev 2,3 mkr. De största differenserna mellan budget och utfall härrör till det ökade antalet beställningar som inkom under året. Utfall för personalkostnad ligger 2,9 mkr över budgeterat belopp och beror främst på kostnader för timanställda, personalens pensionsförsäkringsavgifter och sjuklön. Kostnader för köpta tjänster överskrider budgeten med drygt 400 tkr där den största kostnaden är konsulttjänster i samband med den arbetsmiljöutredning som pågått under året och upphandlingsstöd av extern partner i samband med ny upphandling av verksamhetssystem. Övriga kostnader under året ligger i nivå med budget.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad 2017-04-26 Revisorernas bedöming Årsredovisning 2016 för Tolkförmedling Väst

Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisning 2016 för Tolkförmedling Väst samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet för 2015 års verksamhet.

Maria Olegård Administrativ chef [email protected] 0520-65 95 12

Beslutet expedieras till Tolkförmedling Väst PROTOKOLLSUTDRAG DIREKTIONEN 2017-04-07 Dnr 17/0135-2

275 § Årsredovisning 2016

Beslut Direktionen godkänner Årsredovisning 2016 och översänder den till medlemmarna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet.

Sammanfattning Direktionen ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december.

Tolkförmedling Väst har genom att bedriva språktolk- och översättningsförmedling i uppdrag att tillgodose behovet av språktolkning och översättning till dess medlemmar. Förmedlingsarbetet innefattas av plats- och distanstolkning samt meddelandeservice och översättning av text.

Under 2016 har förbundet utfört ca 355 000 uppdrag. Tillsättning av inkomna beställningar uppgick till 97,6%.

Det kraftigt ökande antalet beställningar under hösten 2015 indikerade att även 2016 skulle ha ett högre antal beställningar än budgeterat. Utfallet blev ca 50 000 fler uppdrag och resultatet blev 2,3 mkr. De största differenserna mellan budget och utfall härrör till det ökade antalet beställningar som inkom under året. Utfall för personalkostnad ligger 2,9 mkr över budgeterat belopp och beror främst på kostnader för timanställda, personalens pensionsförsäkringsavgifter och sjuklön. Kostnader för köpta tjänster överskrider budgeten med drygt 400 tkr där den största kostnaden är konsulttjänster i samband med den arbetsmiljöutredning som pågått under året och upphandlingsstöd av extern partner i samband med ny upphandling av verksamhetssystem Övriga kostnader under året ligger i nivå med budget.

Beslutsunderlag Årsredovisning 2016 Internkontrollrapport

Paragrafen skickas till Förbundsmedlemmarna Revisorerna

ÅRSREDOVISNING 2017-04-07 Dnr 17/0135-1

Direktionsmöte 2017-04-07

Årsredovisning 2016

______

Direktionen för Tolkförmedling Väst, organisationsnummer 222000-2972, avger årsredovisning för 2016

Innehåll Förvaltningsberättelse ...... 3 Inledning ...... 3 Omvärldsanalys ...... 4 Vision ...... 4 Övergripande verksamhetsmål ...... 4 Måluppfyllelse ...... 4 Verksamhetsmål 2016 och måluppfyllelse ...... 5 Måluppfyllelse ...... 5 Verksamhet...... 6 Tolkar och översättare ...... 7 Kunder ...... 8 Organisation ...... 8 Direktionen ...... 8 Personal ...... 9 Tillsvidare- och visstidsanställda ...... 10 Sysselsättningsgrad ...... 10 Sjukfrånvaro ...... 10 Pensionsavsättningar ...... 11 Händelser av väsentlig betydelse ...... 11 Ny förbundschef ...... 11 Upphandlingar ...... 11 Arbetsmiljöproblematik ...... 11 Ordförandes bortgång ...... 12 Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi ...... 12 Förbundets investeringsverksamhet ...... 12 Upplysningar om hur förbundet definierats/avgränsats, vilka juridiska personer den består av ... 12 Ekonomi ...... 13 Likviditetsprognos ...... 13 Mål för god ekonomisk hushållning ...... 13 Utvärdering av ekonomisk ställning ...... 13 Utfall i förhållande till budget ...... 14 Bakgrund till budget ...... 14 Utfall ...... 14 Balanskrav utifrån årsresultat ...... 14 Resultaträkning ...... 14 Resultaträkning ...... 14 Balanskravsavstämning ...... 15 Balansräkning ...... 16 Kassaflödesanalys...... 17 Noter ...... 18 Redovisningsprinciper ...... 18 Noter ...... 18

2 (20)

Förvaltningsberättelse

Inledning Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med uppdrag att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk-och översättningstjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö.

En direktion med ledamöter från respektive medlem leder kommunalförbundet. Särskilt utsedda revisorer finns för att granska förbundets verksamhet. Tolkförmedling Västs verksamhet har varit i drift sedan 1 april 2013. Förbundet har kontor på fem olika orter samt ett kansli med säte i Göteborg.

3 (20)

Omvärldsanalys På grund av konflikter och förtryck runt om i världen tvingas människor på flykt. I slutet av 2015 hade 65,3 miljoner människor av olika anledningar lämnat sina hem. Av dessa är 21,3 miljoner flyktingar enligt UNHCRs definition. 1

I migrationsverkets senaste prognos för 2016 sänks antalet asylsökande till 28 000 - 32 000 människor, jämfört med tidigare prognos om 30 000 - 50 000. För 2017 sänks prognosen ytterligare. 30 700 - 50 700 jämfört med tidigare prognos 35 700 - 77 700 för 2017. 2 Behovet av förbundets tjänster bedöms ändå vara fortsatt stort.

Vision Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället.

Tillhandahållandet av tolk regleras i Förvaltningslagen § 8: När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad bör myndigheten vid behov anlita tolk. Detta område berörs även i Regeringsformens bestämmelser om likabehandling, saklighet och opartiskhet.

Övergripande verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska erbjuda tolktjänster som är av hög kvalitet. Verksamheten ska präglas av professionellt bemötande, rättssäkerhet och tillgänglighet i alla led.

Följande övergripande verksamhetsmål gäller för verksamheten:  Kvalitetssäkrad, rättssäker och enhetlig tolkservice.  Tillgång till tolk när beställaren behöver. God tillgänglighet vid beställning.  Tolkarna har hög kompetens; i språken samt om de verksamheter tolkarna används inom, vad gäller sin roll och sitt bemötande samt om myndighetens ansvar att göra vård och service tillgänglig för alla på lika villkor.  Antalet uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska öka.  Synpunkter och klagomål tas omhand och leder till förbättring  Tolkarna som arbetar för Tolkförmedling Väst ska följa Kammarkollegiets vägledning "God tolksed".

Dessutom ska Tolkförmedling Väst vara  En attraktiv uppdragsgivare.  Kostnadseffektiv

Måluppfyllelse Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att kvalitetssäkra sin service till kund. Detta sker bland annat genom utbildning av tolkar och uppföljning av kund- och tolksynpunkter. Förbundets tolkaspiranter genomgår grundutbildning som innefattar ämneskurser, terminologi, handledning och god tolksed. Aktiva tolkar inom förbundet erbjuds såväl allmän som specialinriktad fortbildning och handledning i förbundets regi. Förbundet har under året haft en godtagbar tillgänglighet på tolkar och arbetar ständigt med att ytterligare förbättra tillgång och tillgänglighet vid beställning.

1 UNHCR 2016 Global Trends World At War 2 Migrationsverket, Verksamhets- och kostnadsprognos juli 2016

4 (20)

Förbundet har en rutin för att ta hand om klagomål och synpunkter från kunder, uppdragstagare och internt inom förmedlingen. Såväl negativa avvikelser som positiva bokförs. I slutet på 2016 påbörjades ett projekt med att förbättra rutinen för att kvalitetssäkra att förbundet arbetar mer proaktivt med de avvikelser som inkommer.

Som ett led i arbetet med att vara en attraktiv uppdragsgivare för tolkar och översättare har en översyn av såväl arvodesmodell som arvodesnivåer påbörjats under senare delen av 2016. Målet är att den nya arvodesmodellen ska tas i drift under 2017.

Verksamhetsmål 2016 och måluppfyllelse För 2016 har direktionen fastslagit följande mål:  Antal tillsatta beställningar från medlemskunder ska vara minst 99 %.  Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska vara minst 17 %.  Andel sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvårdstolkning ska vara minst 10 %.  Andel uppdrag som utförs av tolkar på nivå 1 C ska vara minst 30 %.  Antalet avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar ska vara max 1 % på bokade uppdrag.  Tolkbeställningar som inkommer via webben ska utgöra minst 50 % av alla beställningar.  Antalet kundbesök och kundutbildningar ska öka  samtliga nya tolkaspiranter på de mest frekventa tolkspråken ska genomgå utbildning så att de uppnår nivå 1C inom 2 år

Måluppfyllelse Antal tillsatta beställningar från medlemskunder ska vara minst 99 %. Under 2016 tillsatte förbundet 99,9% av medlemskundernas beställningar. Detta är en ökning jämfört med 98,1% 2015. Målet är därmed uppfyllt.

Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska vara minst 17 %. Andelen uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar under 2016 är 11,04 %. Den stora efterfrågan på tolkar som idag råder resulterar i att tolkar inte behöver vara auktoriserade för att få uppdrag vilket minskar motivationen för att auktorisera sig. Kammarkollegiet auktoriserar heller inte i alla språk som idag efterfrågas. Målet är inte uppfyllt.

Andel sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvårdstolkning ska vara minst 10 %. Förbundet tillsatte 5,5% av andelen sjukvårdsuppdrag med auktoriserad tolk med specialkompetens inom sjukvård. Den stora efterfrågan på tolkar som idag råder resulterar i att tolkar inte behöver vara auktoriserade för att få uppdrag vilket minskar motivationen för att auktorisera sig. Kammarkollegiet auktoriserar heller inte i alla språk som idag efterfrågas. Målet är inte uppfyllt.

Andel uppdrag som utförs av tolkar på nivå 1 C ska vara minst 30%. Andelen plats och distanstolkning som utförts under 2016 av tolkar på nivå 1C har varit 35,9%. Målet är därmed uppfyllt.

5 (20)

Antalet avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar ska vara max 1% på bokade uppdrag. Andelen avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar har under 2016 minskat från 1,2% till 1%, målet är därmed uppfyllt.

Tolkbeställningar som inkommer via webben ska utgöra minst 50% av alla beställningar. Under 2016 har 37% av beställningarna inkommit via webben. Eftersom nytt verksamhetssystem inte upphandlats och implementerats som planerat under 2016 så har heller inte webbmiljön utvecklats enligt plan. Därmed har målet inte kunnat uppfyllas.

Antalet kundbesök och kundutbildningar ska öka Under 2016 genomfördes 32 kundbesök vilket är en minskning med fyra besök jämfört med 2015. Långtidssjukskrivningar och vakanta befattningar har påverkat möjligheten till ökat antal kundbesök. Målet är därmed inte uppfyllt.

Samtliga nya tolkaspiranter på de mest frekventa tolkspråken ska genomgå utbildning så att de uppnår nivå 1C inom 2 år. Under 2014 registrerades 84 nya tolkaspiranter i förbundet. 32 av dessa har genomgått hela grundutbildningen och därmed uppnått nivå 1 C inom två år. Målet är därmed inte uppfyllt.

Verksamhet Under 2016 har Tolkförmedling Väst utfört ca 355 000 språktolkuppdrag. De mest efterfrågade språken är arabiska och somaliska som tillsammans står för drygt 50 % av uppdragen. Dari, persiska, BKS (bosniska, kroatiska och serbiska), tigrinja och sorani följer därefter. De tio största språken utgör drygt 85 % av samtliga tolkuppdrag.

Polska 1,8% Turkiska 1,6% Albanska 2,1% Sorani 2,8% Övriga 14% Tigrinja 3,0% Arabiska 32,1%

BKS 4,0% Persiska 7,5%

Dari 12,1% Somaliska 18,8%

6 (20)

För bokning av förbundets tjänster kan såväl telefon som webb användas. Förmedlingskontoren har öppet vardagar på kontorstid. Övriga tider administreras bokningen av Västra Götalandsregionens regionservice.

Tolkförmedling Väst har haft godtagbar tillgänglighet vid beställningar av språktolktjänster. Under året har förbundet utfört ca 355 000 uppdrag (jmf 307 000), vilket innebär 97,6% (jmf 97,3% 2015) tillsättning av inkomna beställningar. Under hösten gjordes en avstämning med förbundets kunder avseende tolkleverans. Resultatet visade på att flera av medlemmarna vänder sig till andra leverantörer av språktolktjänster. Förbundet har påbörjat ett arbete för att identifiera orsakerna till detta. Tolkförmedling Väst har under perioden förmedlat språktolktjänster på 98 språk.

Tolkar och översättare Den 31 december 2016 hade förbundet 969 aktiva tolkar och 138 aktiva översättare registrerade som uppdragstagare (38 uppdragstagare arbetar som både tolk och översättare). 261 av de aktiva tolkarna och översättarna är auktoriserade och 52 har även speciell kompetens inom sjukvårdstolkning. Ca 17 % av samtliga uppdragstagare är registrerade för F-skatt.

Kammarkollegiet som ansvarar för auktorisation av tolkar erbjuder för närvarande endast auktorisation i ca 40 språk för tolkar och i ca 30 språk för översättare att jämföra med de ca 200 språk som talas i Sverige.3 Tillgången på utbildning för tolkar är därmed begränsad varför stor del av tolkuppdragen utförs av tolkar som inte är auktoriserade. Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att rekrytera och utbilda såväl nya som befintliga tolkar för att säkerställa tillgång och kvalitet på de tjänster som erbjuds. Inför 2016 har urvalsprocessen för rekryteringstest förändrats vilket innebär att endast 251 personer genomförde testet jämfört med 475 föregående år. Antalet som erhöll godkänt resultat är dock avsevärt högre, 52% mot 33% året innan.

Förbundet erbjuder grundutbildning till sina tolkaspiranter. Under 2016 har 56 personer genomgått hela grundutbildningen med ämneskurserna; sjukvård, juridik, samhälls- samt migrationstolkning och språkhandledning. Under 2016 har 195 (224) personer genomgått olika ämneskurser inom förbundet. I samarbete med Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen ger Tolkförmedling Väst utbildning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Under 2016 har 35 (76) personer genomgått denna utbildning och totalt har förbundet utbildat 282 personer. Ambitionen är att alla förbundets tolkar ska genomgå utbildningen. Samtliga nyregistrerade tolkaspiranter tilldelas dessutom en mentor, som ger råd och återkoppling. Under hösten har förbundets verksamhetschefer bjudit in till informationsmöten för tolkar på samtliga kontor i syfte att ge information, samt föra dialog med uppdragstagarna. Förbundschefen har varit närvarande vid informationsmötena på samtliga kontor. I slutet av året bjöd samtliga kontor även in förbundets uppdragstagare till gemensam julfika. Såväl informationsträffarna som julfika har varit uppskattade kommunikationstillfällen för såväl förbundet som uppdragstagarna.

Genom förbundets utbildningar får tolkarna möjlighet att öka sin kompetens och därmed höja sin arvodesnivå. Arvodena är indelade i fem nivåer baserade på utbildning och auktorisationsnivå.

3 www.sprakochfolkminnen.se 7 (20)

Kunder Den 31 december 2016 hade förbundet 4 823 registrerade medlemskunder. Varje månad förmedlas uppdrag till c a 1 900 kunder. 99,9 % av förmedlade uppdrag köps av medlemskunder. Största kund är Västra Götalandsregionen, som står för ca 66 % av de bokade uppdragen.

Organisation

Direktionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och den förbundsordning som medlemmarna har antagit. Direktionen har haft fem möten under 2016.

Tolkförmedling Västs direktion utgjordes 2016-12-31 av:

Göteborgs Stad Västra Götalandsregionen Vakant (S), ordförande Björn Thodenius (M), vice ordförande Rustan Hälleby (M), ersättare Jonas Kristiansen Adelsten (S), ersättare

Alingsås kommun Borås Stad Leif Hansson (S), ledamot Lars-Åke Johansson (S), ledamot Daniel Filipsson (M), ersättare Birgitta Bergman (M), ersättare

Essunga kommun Falköpings kommun Daniel Andersson (M), ledamot Hans Johansson (C), ledamot Niclas Eringsfors (S), ersättare Pia Ragnar (M), ersättare

Grästorps kommun Gullspångs kommun Tobias Leverin (C), ledamot Ann-Christin Erlandsson (S), ledamot Jens Persson (S), ersättare Eric Mellberg (M), ersättare

Götene kommun Hjo kommun Anders Månsson (GF), ledamot Ann-Christine Fredriksson (M), ledamot Lars Holmberg (FP), ersättare Bodil Hedin (S), ersättare

Karlsborgs kommun Lerums kommun Elise-Marie Samuelsson (S), ledamot Eva Andersson (C), ledamot Kjell Sjölund (C), ersättare Ulf Utgård (M), ersättare

8 (20)

Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lena O Jenemark (S), ledamot Ingemar Ottosson (S), ledamot Rasmus Möller (M), ersättare Julia Färjhage (C), ersättare

Mariestads kommun Mölndals stad Björn Fagerlund (M), ledamot Gun Kristiansson (S), ledamot Ida Ekeroth (S), ersättare Merjem Maslo (M), ersättare

Munkedals kommun Orust kommun Hans-Joachim Isenheim (MP) Bertil Olsson (S), ledamot Malin Corner (M), ersättare Ulf Sjölinder (FP), ersättare

Skara kommun Skövde kommun Michael Karlsson (S), ledamot Birgitta Johansson (C), ledamot Markus Hagberg (M), ersättare Anita Löfgren (S), ersättare

Tibro kommun Tidaholms kommun Rasmus Hägg (S), ledamot Hajrudin Abdihodzic (V), ledamot Maria Maric (KD), ersättare Gunilla Dverstorp (M), ersättare

Trollhättans Stad Töreboda kommun Margreth Johnsson (S), ledamot Mikael Faleke (M), ledamot Michael Meijer (M), ersättare Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare

Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Stefan Skoglund (S), ledamot Inga-Kersti Skarland (S), ledamot Elving Andersson (C), ersättare Per Johansson (M), ersättare

Vara kommun Öckerö kommun Ulf Genitz (C), ledamot Kent Lagrell (M), ledamot Agneta Edvardsson (M), ersättare Jan-Åke Simonsson (S), ersättare

Personal På uppdrag av direktionen leds verksamheten av förbundschef. Tjänstemannaorganisationen består i övrigt av ett kansli och översättningsförmedling vilket leds av förbundschef. I Göteborg, Borås, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla finns lokalkontor vilka leds av verksamhetschefer. Administrativa stödfunktioner inom IT, ekonomi, HR och lön köps av Mariestads kommun. Verksamhetsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat.

I mars månad slutade verksamhetschefen för Mariestadskontoret sin tjänst och fram till årets slut har verksamhetschefen för Fyrbodal varit tillförordnad chef i Mariestad utöver sitt ordinarie chefsuppdrag.

Under maj månad blev verksamhetschefen för Göteborgskontoret långtidssjukskriven och ersattes av verksamhetschefen för Boråskontoret. En tillförordnad chef tillsattes i Borås och även denna blev inom kort sjukskriven. Den tidigare ordinarie verksamhetschefen för Boråskontoret blev permanent verksamhetschef för Göteborgskontoret i slutet av sommaren och var utöver detta uppdrag även tillförordnad chef för Boråskontoret året ut.

Såväl den tidigare verksamhetschefen som arbetsledaren för Göteborgskontoret lämnade sina anställningar på egen begäran efter överenskommelse med arbetsgivaren om avgångsvederlag. En

9 (20)

förlikning träffades i slutet av året med en tidigare medarbetare med anledning av en pågående tvist mellan denne och arbetsgivare.

I september inleddes rekrytering av två nya verksamhetschefer, en till Boråskontoret och en till Mariestadskontoret, vilka kommer att tillträda sina tjänster i januari 2017.

Översättningsverksamheten, vilken organisatoriskt varit placerad under Göteborgskontorets ansvar har flyttats till kansliets ansvar. Visstidsanställd personal har avslutats och befintlig personal inom förbundet med särskild kompetens inom området har fått nya uppdrag inom översättningsverksamheten.

Den geografiskt utspridda utbildning- och rekryteringsverksamheten har setts över. Rollerna har renodlats, arbetet har samordnats och placeringen av medarbetarna har centraliserats till Göteborg. En av fyra utbildningssamordnare har gått över till förbundets översättningsverksamhet och en ny utbildningssamordnare har externrekryterats.

Arbetet och bemanningen i receptionen i Göteborg har setts över och det tidigare delade ansvaret, mellan kansli och Göteborgskontoret har flyttats över till Göteborgskontorets ansvar. Receptionen har även byggts om för att ge ett mer öppet och välkomnande mottagande av besökare och uppdragstagare.

Förmedlingsarbetet på Göteborgskontoret har under hösten delats in i tre språkteam och arbetet samordnas av tre tolkförmedlare med särskilt samordningsuppdrag. Förmedlingsarbetet på Göteborgskontoret har även setts över och samtliga medarbetare arbetar sedan december med hela förmedlingsprocessen på samma sätt som övriga kontor gjort sedan tidigare. Även lokalerna har omdisponerats för bättre att bättre möta verksamhetens behov.

Tillsvidare- och visstidsanställda Under hösten har en översyn gjorts av förbundets bemanning och anställningsformer , vilket resulterat i att flera visstidsanställda medarbetare erbjudits tillsvidare anställningar och vakanta tjänster tillsats genom extern rekrytering.

Den 31 december 2016 hade förbundet 52 tillsvidareanställda och 10 visstidsanställda. 73 % av de tillsvidare- och visstidsanställda är kvinnor och 27 % är män. Totalt antal tillsvidare- och visstidsanställda har ökat med två personer jämfört med samma tid 2015. Förbundet har även ett antal timavlönade medarbetare, vilka anlitas för tolkförmedlingsarbete i perioder av ökad belastning. Dessa motsvarade för perioden 8,3 antal årsarbetare. Förbundet har två studielediga och två föräldralediga medarbetare per den 31 december 2016.

Av de tillsvidareanställda är 39 kvinnor och 13 män. Av de visstidsanställda är fyra kvinnor och tre män. Den största personalgruppen är förmedlare.

Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda medarbetarna är 96,2%. 84,6% av kvinnorna respektive 92,3% av männen arbetar heltid inom förbundet.

Sjukfrånvaro Förbundet har under 2016 haft en hög sjukfrånvaro med ett snittvärde om 11,2 %. Sjukfrånvaron nådde sin topp med 14,6% under mitten av hösten, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2015, då snittvärdet var 6,3%. Ökningen tros främst bero på den arbetsmiljöproblematik som funnits i förbundet sedan hösten 2015. Korttidsfrånvaron på Göteborgskontoret och kansliet har 10 (20)

dominerat sjukfrånvaron. Omfattande resurser har i dessa verksamheter därmed satts in för utredning och bearbetning av den problematik som präglat verksamheten. Under årets sista månader noterades en nedgång av sjukfrånvaron i förbundet.

45,00 Total frånvaro (%) 2016 40,00

35,00

30,00

25,00

20,00 procent 15,00

10,00

5,00

0,00 1601 1602 1603 1604 1605 1606 1607 1608 1609 1610 1611 1612

Kansli Göteborg Mariestad Borås Trollhättan Uddevalla TOTAL TFV

Pensionsavsättningar Kommunalförbundet betalar löpande pensionspremier till KAP-KL och AKAP-KL till pensionsförvaltaren KPA. Ingen uppbyggd pensionsskuld finns för de anställda

Händelser av väsentlig betydelse

Ny förbundschef Åsa Andersson tillträdde som ny förbundschef den 1 september. Den tidigare förbundschefen avslutade sin anställning i juni.

Upphandlingar Förbundets andra upphandling av nytt verksamhetssystem överklagades och förvaltningsrätten tilldömde 2016 förbundet att göra om upphandlingen. En tredje upphandling av nytt verksamhetssystem påbörjades under hösten.

Förbundet har under året haft pågående tvister med två olika leverantörer från de två tidigare upphandlingarna av verksamhetssystem. Under senare delen av hösten har förbundet nått förlikning med berörda parter.

Arbetsmiljöproblematik Förbundet har under en längre tid påverkats av arbetsmiljöproblematik, vilken under början av året uppmärksammades av arbetstagarorganisationen. En arbetsmiljöutredning har gjorts av Avonova, samt Hälsan och arbetslivet. Under hösten har berörd personal tillsammans med ansvariga chefer under ledning av konsult från Avonova arbetat med den arbetsmiljöproblematik som funnits. En förbundsgemensam dag för all personal genomfördes även i slutet av året i syfte att förbättra arbetsmiljön, även denna dag leddes av konsult från Avonova.

11 (20)

Ordförandes bortgång Mats Karlsson, Förbundets ordförande avled under hösten efter en tids sjukdom.

Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Antalet uppdrag har ökat med ca 50 000 under 2016 jämfört med samma period 2015. Migrationsverket har skrivit ner sina prognoser för 2017 och efterfrågan på framtida uppdrag är svårbedömt, men förväntas ändå ligga på en fortsatt relativt hög nivå. Antalet uppdrag har återkommande säsongsvariationer. Generellt minskar antalet beställningar i samband med storhelger och skollov. Minskningen ligger på ca 10 – 20 % jämfört med intilliggande veckor. Vid planering och bemanning av verksamheten beaktas såväl säsongsvariationen som den övergripande prognosen av efterfrågan på förbundets tjänster.

Rekrytering av nya uppdragstagare och vidareutbildning av befintliga kommer fortgå för att möta de i dagsläget förväntade behoven av språktolk- och översättningstjänster. Förbundet har en utmaning i att attrahera och rekrytera ny uppdragstagare till yrket och förbundet.

Under 2017 kommer ett nytt verksamhetssystem att införas, vilket kommer att involvera flera olika medarbetare och chefer inom hela förbundet. Det nya verksamhetssystemet kommer med stor sannolikhet att såväl minska administrationen som förenkla och förändra rådande arbetsprocesser och roller inom förbundet.

En projektgrupp inom förbundet har påbörjat ett arbete med att förbättra rutiner för kvalitetsarbetet. Detta i syfte att arbeta mer förbyggande med avvikelser och därmed kvalitetssäkra leverans till kund.

Fokus kommer även att läggas på hur distanstolkning kan utvecklas. En projektgrupp arbetar tillsammans med Västra Götalandsregionen kring frågan om tolkning via Skype.

Förbundets investeringsverksamhet Tolkförmedling Väst har under året inte haft någon investeringsverksamhet. Tidigare gjorda investeringar 2013 på inventarier skrivs av på fem år. Avskrivningen baseras på anskaffnings- värdet.

Upplysningar om hur förbundet definierats/avgränsats, vilka juridiska personer den består av Kommunalförbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina medlemmar. Förbundet har övertagit uppgiften och ansvaret för språktolkförmedling från sina medlemmar och är huvudman för verksamheten. Medlemmarna har kvar ett yttersta ekonomiskt ansvar för verksamheten.

Tolkförmedling Västs medlemmar är Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Varje medlem har tillskjutit 1 krona per kommuninnevånare som andelskapital. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet.

12 (20)

Ekonomi Förbundsordningen reglerar att kommunalförbundets årliga kostnader minst ska täckas av årets intäkter. Som övergripande verksamhetsmål anges att verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Intäkter fås genom förmedling av språktolk- och översättningstjänster. Största kostnaden för kommunalförbundet är arvoden till uppdragstagare. Den totala kostnaden för arvoden och totala intäkter är beroende av hur mycket tjänster som beställs. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen.

Direktionen fastställer varje år verksamhetsplan och budget för de tre kommande åren i enlighet med kommunallagen. Budgeten är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten och i budgeten anges de ekonomiska resurserna samt de av direktionen fastställda målen.

Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 2,8 mkr.

Likviditetsprognos Förbundet har en checkkredit på 10 mkr och under 2016 har den endast nyttjats vid enstaka tillfälle under våren. Årets kassaflöde har varit positivt och verksamheten har genererat ett överskott som gjort att krediten, med undantag för ett fåtal dagar, inte behövts användas under året.

Mål för god ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning både i ett kort- och i ett långsiktigt perspektiv. Kännetecken för detta är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt.

Direktionen har fastslagit följande finansiella mål rörande god ekonomisk hushållning: • Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat. • Nyttjande av checkkrediten ska upphöra.

Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat, dock har checkkrediten nyttjats under ett tillfälle våren 2016. Anledningen är lägre antal fakturerade uppdrag i februari samt ett antal dagar senarelagd fakturering i januari. Detta är en normal säsongsvariation.

Utvärdering av ekonomisk ställning Förbundet finansieras av intäkter från de tjänster som medlemmarna köper enligt självkostnadsprincipen. Under de tidigare verksamhetsåren har förbundet gjort ett kraftigt överskott och tillsammans med medlemsandelarna har detta genererat ett stabilt eget kapital vilket gör att den ekonomiska ställningen är god. Det ekonomiska överskottet tillsammans med medlemsandelarna är de likvida medel som förbundet byggt upp. Direktionen har fastställt att lägsta nivå på eget kapital ska vara 25 mkr innan eventuell återbetalning av överskjutande belopp till medlemmarna blir aktuell, samt att de årligen ska fatta beslut om återbetalning av eget kapital. Checkkrediten kommer därför att finnas kvar. Inga investeringar har skett sedan driftstarten 2013 som påverkat likviditeten och därmed har inget behov av lån uppstått.

Det överskott som genererats under de två senaste verksamhetsåren gör att den ekonomiska ställningen är god.

13 (20)

Utfall i förhållande till budget Bakgrund till budget I budget för 2016 budgeterades ett nollresultat.

Utfall Det kraftigt ökande antalet beställningar under hösten 2015 indikerade att även 2016 skulle ha ett högre antal beställningar än budgeterat. Utfallet blev ca 50 000 fler uppdrag och resultatet blev 2,3 mkr att jämföra med budgeterat nollresultat. De största differenserna mellan budget och utfall återfinns på raderna för förmedlingsintäkter och arvoden till uppdragstagare och härrör till det ökade antalet beställningar som inkom under året. Utfall för personalkostnad ligger 2,9 mkr över budgeterat belopp och beror främst på kostnader för timanställda, personalens pensionsförsäkringsavgifter och sjuklön. Kostnader för köpta tjänster överskrider budgeten med drygt 400 tkr där den största kostnaden är konsulttjänster i samband med arbetsmiljöutredningen som pågått under året och upphandlingsstöd av extern partner i samband med ny upphandling av verksamhetssystem Övriga kostnader under året ligger i nivå med budget.

Balanskrav utifrån årsresultat 2016 fanns inget balanskrav att återställa.

Resultaträkning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året.

Resultaträkning Belopp i tkr Not 2016-01-01 2015-01-01 2016-12-31 2015-12-31

Verksamhetens intäkter 1 193 198 176 915 Verksamhetens kostnader 2 -190 564 -171 404

Resultat före avskrivningar 2 634 5 511

Avskrivningar 3 -248 -248

Resultat efter avskrivningar 2 386 5 263

Finansiella intäkter 4 4 24 Finansiella kostnader 5 -46 -60

Redovisat resultat 2 344 5 227

14 (20)

Balanskravsavstämning

Belopp i tkr 2016 2015 2014

Årets resultat enligt resultaträkningen 2 344 5 227 13 966

minus samtliga realisationsvinster/förluster 0 0 0 plus sänkning av diskonteringsränta 0 0 0 plus realisationsvinster som inte står i överensstämmelse 0 0 0 med god ekonomisk hushållning plus orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 minus återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0

Årets resultat efter balanskravsjusteringar 2 344 5 227 13 966

Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) 0 0 0 Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) 0 0 0

Årets balanskravsresultat 2 344 5 227 13 966 Balanskravsresultat att reglera 0 0 0

Budgetomslutning (tkr) Verksamhetens kostnader 190 564 171 404 154 389 Personalkostnader egen personal 28 613 26 914 23 183 A-tolkar (ej anställda av kommunalförbundet) 150 646 133 583 122 082 Nettoinvesteringar 0 0 0 Likvida medel 31/12 respektive år 11 768 11 070 4 475

Resultat Årets resultat 2 344 5 227 13 966 Ingående Eget kapital 21 737 16 510 2 096

Nyckeltal Kassalikviditet 171% 165% 153% Soliditet 42% 40% 36%

15 (20)

Balansräkning Belopp i tkr Not 2016-12-31 2015-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 6 352 600 Summa anläggningstillgångar 352 600

Omsättningstillgångar Fordringar 7 45 251 42 363 Likvida medel 8 11 768 11 070 Summa omsättningstillgångar 57 019 53 433

Summa tillgångar 57 371 54 033

EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital Eget kapital 9 18 958 13 731 Andelskapital, medlemskommuner 9 2 779 2 779 Årets/periodens resultat 9 2 344 5 227 Summa eget kapital 24 081 21 738

Skulder Kortfristiga skulder 10 33 290 32 295 Summa skulder 33 290 32 295

Summa eget kapital och skulder 57 371 54 033

Panter och ansvarsförbindelser Ställda panter 0 0 Ansvarsförbindelser 0 0

16 (20)

Kassaflödesanalys

Belopp i tkr 2016-01-01 2015-01-01 Not 2016-12-31 2015-12-31 Den löpande verksamheten Årets resultat 2 344 5 227 Justering för av- och nedskrivning 248 248

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 2 592 5 475

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -2 888 -3 217 Ökning/minskning kortfristiga skulder 994 3 889

Kassaflöde från den löpande verksamheten 698 6 147

Investeringsverksamheten Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar 0 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0

Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 11 0 0 Andelskapital 12 0 448 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 448

Årets kassaflöde 698 6 595

Likvida medel vid årets början 11 070 4 475 Likvida medel vid årets slut 11 768 11 070

17 (20)

Noter Redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter redovisas i den period som tolkuppdragen har utförts. Eftersom fakturering sker i efterskott uppskattas upplupna intäkter för att hänföras till rätt period. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras av förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Likvida medel omfattar kassa och tillgodohavande hos bank samt kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader. Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen. Avskrivning av inventarier sker på fem år.

Noter Belopp i tkr 2016-01-01 2015-01-01 2016-12-31 2015-12-31 Noter

1 Verksamhetens intäkter Förmedlingstjänster 192 643 175 365 Övriga intäkter 555 1 550 Summa 193 198 176 915

2 Verksamhetens kostnader Personalkostnad inkl direktion 21 751 20 641 Sociala avgifter personal inkl direktion 6 862 6 273 Arvoden och ersättning tolkar 122 582 107 864 Sociala avgifter tolkar 28 064 25 719 Tolkutbildning 1 436 2 047 Lokalkostnader 2 793 2 685 Dator/IT/telefoni/post 2 414 2 219 Inventarier, förbrukningsmaterial 868 656 Administrativa- och konsulttjänster 3 794 3 299 Summa 190 564 171 404

3 Avskrivningar Inventarier 248 248 Summa 248 248

4 Finansiella intäkter Ränteintäkter 4 24 Summa 4 24

18 (20)

5 Finansiella kostnader Räntekostnad 13 28 Övriga finansiella kostnader 33 31 Summa 46 60

Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet i den period de hör hemma.

6 Anläggningstillgångar

Inventarier Anskaffningsvärde 1 241 1 241 Ackumulerade avskrivningar -641 -393 Årets investering Årets avskrivning -248 -248 Utgående bokfört värde 352 600

Fordringar 7 Kundfordringar 24 673 22 090 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 578 20 273 Summa 45 251 42 363

Kassa och bank 8 Bank 11 768 11 070 Summa 11 768 11 070

Allmänt eget kapital 9 Balanserat resultat 18 958 13 731 Andelskapital, medlemskommuner 2 779 2 779 Årets/periodens resultat 2 344 5 227 Summa 24 081 21 738

Kortfristiga skulder 10 Leverantörsskulder 2 483 2 542 Moms 7 253 6 808 Personalens skatter och avgifter 3 178 3 129 Skulder till anställda 2 3 Upplupna semesterlöner 1 158 946 Upplupet arvode A-skatt tolkar, inkl sociala avgifter 12 253 15 171 Övriga upplupna kostnader 6 963 3 697 Summa 33 290 32 295

En checkkredit på 10 mnkr finns. Ingen kredit var nyttjad per 31 december 2016.

19 (20)

Andelskapital 11 Årets förändring av andelskapital 0 448 Varje medlem i förbundet har andelar motsvarande antalet invånare Under 2015 har 22 nya medlemskommuner tillkommit Summa 0 448

Tolkförmedling Väst, Göteborg 2017-04-07

Aslan Akbas Björn Thodenius Ordförande Vice ordförande

20 (20)

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2017-05-22 2017/KS0233-1 000

Beslutsuppföljning för kommunstyrelsen 2017 Dnr 2017/KS0233

Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2016-12-07 § 142 att punkten ”Beslutsuppföljning” ska vara en punkt på föredragningslistan för styrelse och nämnden. Vid dagens sammanträde redovisas uppdrag från kommunstyrelsen under 2016 och fram till dagens datum.

Förslag till beslut Kommunstyrelsens noterar informationen.

Maria Olegård administrativ chef [email protected] 0520-65 95 12

Beslutsuppföljning Uppföljning av nämndbeslut - uppdrag till förvaltningen

Avser: Kommunstyrelsen

Förvaltninge Besluts- Nämnds ns Färdigt datum Diarie-nummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdraget Status färdigdatum beräknade datum

Samråda med Leifab inleda en gemensam idé/programprocess kring framtida användning för Lödöse varv. KLF och Leifab får i uppdrag i samråd och Särskilt ägardirektiv till samförstånd möjliggöra ett Leifab avseende köp av behovsanpassat, fastigheten Klostret 4:1 i kostnadseffektivt och flexibelt 160330 2016/KS0049 Lödöse KCH nyttjande av de lokaler..... Samtal inledda Justering av Utreda konsekvenserna av att kommungränsen mellan överföra hela enklaven till Dialog med 160608 2015/KS0122 Lilla Edet och Alingsås MEX-chef Alingsås kommun Alingsås pågår. Svar på motion om Kartläggning av vilka bredband i hela kommunala anläggningar som 160608 2015/KS0407 kommunen IT-chef är aktuella för fiberanslutning Förhandling Dialog med trafikverket Inleda dialog med trafikverket med avseende vägrätten för vv avseende vägrätten utmed del Trafikverket 160824 2016/KS0275 2002 MEX-chef av vv2002 i Lödöse pågår 171231 Kontaka migrationsverket för att erfterhöra möjligheten att ta emot de anvisade personerna i slutet av 2017 i Information om stället för jämt fördelat över 161005 flyktingsituationen KSO året. Information om att lösa den akuta 161005 flyktingsituationen KCH bostadsbristen Pågår Komplettera T2 med redovisning av utfall och Terialrapport 2, 2016 prognos för 161005 2016/KS0323 Lilla Edets kommun EK-chef flyktingverksamheten 161019 Uppdatera Bostadsförsörjningsprogr Bostadsförsörjningsprogram 170111 2016/KS0425 am 2017-2020 MEX-chef 2017-2022 Samråd pågår Hösten -17 förvaltningschef för 170111 2016/KS0442 socialförvaltningen KCH Påbörja rekrytering. 170531 Initiera processen med TV av väg 2002 mellan korsningen Förhandling av väg 1996 och 2002 och med Utredning om vägrätten norra avfarten till Lödöse Trafikverket 170215 2017/KS0053 för vv 2002 MEX-chef station pågår Revidera Svar på motion om ordningsföreskrifterna tillägg i de lokala avseende fyrverkerier och 170215 2016/KS0149 ordningsföreskrifterna KCH pyrotekniska varor 170503 Begäran om utökad Se över kommunkoncernens kommunal borgen till finansiering avseende 170215 2016/KS0431 Leifab KCH kommande investeringsbehov Planärendet ska inkluderas i Prövning gällande bostadsförsörjningsplanen vid Inarbetat i planbesked för bostäder nästa aktualiseringstillfälle förslaget till på fastigheten Klostret och bör på sikt ingå i bostadsförsörjni 170329 2017/KS0065 5:1 MEX-chef varvsområdets planprogram ngsprogram Hösten -17 LILLA EDETS KOMMUN Sammanträdesdatum

Kommunstyrelsen 2017-05-31 Sidan 1 / 1

DELEGATIONSBESLUT

Diarienummer Ärende

2016/KS0449 Köpebrev del av Fuxerna 6:32 2017/KS005-19,25,29-31 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2017 2017/KS0010-10 Kompensation för förflyttad semester för vissa befattningskategorier under semesterperioden 2017 inom socialförvaltningen 2017/KS0010-11 Tillämpning av flextidsavtal för bibliotekets medarbetare 2017/KS0010 Särskilda ersättningar för sjuksköterskor under semesterperioden 2017 inom socialförvaltningen

2017/KS0197 Köpeavtal Fuxerna 6:252 2017/KS0199 Diagona AB - Ansökan om kameraövervakning med drönare 2017/KS0200 Sydved AB - Ansökan om kameraövervakning med drönare 2017/KS0201 Orica Sweden AB - Kameraövervakning med drönare

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2017-04-19 och 2017-05-17 i de delar de inte blir föremål för beslut i kommunstyrelsen.