Vem Kan Bli Rockstjärna?
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Vem kan bli rockstjärna? - en kvalitativ innehållsanalys av genus inom musikjournalistik Medie och kommunikationsvetenskap Kandidatkurs Examensarbete 15 HP Stockholms universitet, HT 18 Linn Koch-Emmery Handledare: Torbjörn Rolandsson !1 Abstract Denna uppsats undersöker hur musikjournalistik framställer manliga och kvinnliga artister inom genren rockmusik i syfte att undersöka hur dessa representeras i förhållande till deras kön. Studiens material baseras på sammanlagt tio artiklar från magasinen Pitchfork och Rolling Stone Magazine. För att synliggöra maktrelationer kopplat till genus används en kritisk diskursanalys med tyngdpunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell och Roger Fowlers teori om kritisk lingvistik. Den teoretiska ramen innefattar studier om representation, språk och diskursteori samt genus, performativitet och populärkultur. Studiens resultat indikerar att kvinnor och män inom rockmusik beskrivs på olika sätt baserat på normativa föreställningar om deras kön. Nyckelord: Kritisk diskursanalys, genus, musikjournalistik, populärmusik !2 Innehållsförteckning 1. Inledning………………………………………………………………….………………..….. 4 1.1 Syfte och frågeställningar……………………………………………………………….….… 5 2. Bakgrund……………………………………………………………………………………… 6 3. Tidigare forskning………………………………………………………………………….… 8 3.1 Könsperformativitet och populärmusik…………………………………………………….… 8 3.2 Musikjournalistik som maktverktyg………………………………………………………….. 9 4. Teoretiskt ramverk…………………………………………………………………………… 10 4.1 Representation, språk & diskursteori………………………………………………………….10 4.2 Genus och performativitet……………………………………………………………..…..…..12 4.3 Populärkultur………………………………………………………………………..…………13 5. Metod och material………………………….……………………………………..………….15 5.1 Metod………………………….………………………………………………………………15 5.2 Avgränsning………………………………………………………………………………….. 18 5.3 Urval…………………………………………………………………………………….…… 18 5.4 Material………………………………………………………………………….………..….. 20 5.5 Metoddiskussion………………………………………………………………………..….… 23 6. Analys och resultat…………………………………………………………………………… 24 7. Diskussion………………………………………………………………………………….…. 32 8. Källförteckning……………………………………………..……………………..…………. 34 !3 1. Inledning Patti Smith, Courtney Love, Janis Joplin, Stevie Nicks och Joan Jett är alla namn på inflytelserika ikoner inom musikgenren rock. Trots dessa inflytelserika kvinnor är epitetet rockmusiker något som stereotypiskt tillskrivits mannen längst fram på scenkanten. Historiskt har rockmusik skapats och framförts av i huvudsak män. Tidigare forskning inom ämnet har visat tendenser att feminina karaktärsdrag hos manliga musiker kan ha en negativ inverkan på deras popularitet (Laver, 2011) och att media spelar en betydande roll i skapandet av en estetisk diskurs inom musik (Widestedt, 2001). Undersökningar inom ämnet fokuserar ofta på den populärkulturella diskursen generellt och journalistens möjlighet att skapa opinion i vad som är musikaliskt eftersträvansvärt men jag upplever att det finns ett glapp i representationsforskningen på icke mainstream artister. Med den här uppsatsen hoppas jag kunna vidga perspektivet genom att undersöka genus i musikjournalistik och hur det medvetet eller omedvetet får läsaren att tolka musiken. I takt med utvecklingen av ett mer jämställt samhälle finns idag fler kvinnliga musiker inom rockgenren än någonsin och de senaste årens diskussion om jämställdhet i musikbranschen har föranlett en rad händelser och initiativ för att utjämna klyftorna mellan könen. Exempel på detta är bland annat den svenska festivalen Statement festival, Spotify’s podcast Equalizer och det internationella projektet Keychange, ett program bestående av sju festivaler som aktivt arbetar för att stärka kvinnors roll i musikbranschen. De senaste åren har antalet verksamma kvinnliga musiker inom genren ökat markant och kanske kommer vi om tjugo år ha en reviderad syn på vad begreppet rockmusiker är. Med bakgrund av tidigare forskning som antyder att media och genusuttryck spelar en roll för musikens mottagande och med de rådande förändringar i musikbranschen har jag valt att i den här uppsatsen undersöka hur musikjournalistik framställer genus inom genren rock. !4 1.1 Syfte och frågeställningar Tidigare forskning indikerar att medias porträttering av musik styrs av generella diskurser i samhället. Detta motiverar tesen att maktrelationer gällande genus kan ha en betydelse för hur musik uppfattas. Syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av en kritisk diskursanalys undersöka hur manliga och kvinnliga rockmusiker representeras i musikmedia. Detta kommer jag göra genom att analysera artiklar från de två musiktidningarna Rolling Stone Magazine och Pitchfork. Mina frågeställningar lyder: • Hur framställs manliga och kvinnliga rockmusiker i Rolling Stone Magazine och Pitchfork? • Hur beskrivs deras musik? Kan detta kopplas till en eventuell diskurs om kön? • Vilket läsartilltal används när man beskriver manliga respektive kvinnliga rockmusiker? !5 2. Bakgrund Rolling Stone Magazine Rolling Stone Magazine startades av den dåvarande studenten Jann Wenner och jazzkritikern Ralph Gleason 1967 i San Fransisco. Tanken var att tidningen skulle spegla den yngre generationens estetiska och politiska anda genom att kunna vara mer modern och icke-formell i sitt språk utan att förlora trovärdighet. Snabbt blev Rolling Stone Magazine signifikant med att att plocka upp nya trender inom populärkultur och erbjuda välskrivna artiklar med en modern touch. Tidningen har gjort sig känd för sitt varierande innehåll och ett typiskt nummer innehåller allt från recensioner av musik och film till nyheter om mode och politik. Rolling Stone har även gjort sig välkända genom sina listor på temat ”all-time greatest” som ansetts vara en viktig pekpinne inom modern populärkultur. Exempel på dessa inflytelserika listor är bland annat ”500 Greatest Albums of All Time” (Brittanica, 2018). Idag har tidningens nätutgåva och fysiska print en spridning på sammantaget 60 miljoner läsare i månaden och är vida känd för sina ikoniska omslag med välkända personer under den klassiska Rolling Stone Magazine logotypen (Petroff & Kludt, 2017). Pitchfork Magazine Pitchfork Magazine startades 1995 av den då nittonåriga Ryan Schreiber. Fokus var att skriva om indiemusik men utvecklades snabbt till att skriva om både nya och gamla artister inom genren. Idag är tidningen känd för att vara en ”tastemaker” inom musikbranchen och ha en god näsa för nya trender. Tidningen var en av de digitala pionjärerna inom sin genre och startade som en typ av blogg men över tid har konceptet utvecklats och idag ger man ut en fysisk upplaga per kvartal (Singer, 2014). Enligt tidningens grundare skapades Pitchfork ur vad som ansågs vara ett behov av musikaliska plattformar på internet där läsare kunde upptäcka och uppdatera sig om ny musik (Thomas, 2006). Tidningen är känd för att hitta och och lyfta fram nya och ibland helt okända artister inom rockgenren vilket ofta inneburit startskottet för deras karriär. Ett exempel på detta är när Pitchfork gav det då okända kanadensiska bandet Arcade Fires debutalbum toppbetyg och skivan kort därpå blev den snabbast säljande i skivbolaget Merge Records historia (J. Freedom du Lac, 2006). Rockmusik Termen rockmusik, även kallat rock’n’roll, är benämningen på en musikalisk genre som uppstod i USA på 1950 talet. Rockmusiken spreds senare från USA vidare till England och europeiska länder under 60 talet och var globalt erkänd som en populärmusikalisk genre på 90 talet. Musikaliskt !6 härleds rocken till amerikansk country och blues med influenser av afro amerikansk musik som exempelvis gospel. Pionjärer som anses varit tongivande för genren är bland annat Elvis Presley, The Beatles och Jimi Hendrix. Det som separerade rockmusiken från den musik som skapats tidigare var bland annat dess fokus på emotion och personlighet istället för skicklighet. Därav blev sångaren en mer framstående person än vad den varit tidigare inom exempelvis klassisk musik och jazz (Frith, uå). !7 3. Tidigare forskning 3.1 Könsperformativitet och populärmusik Forskning om musiker och vad som påverkat deras framgång har kommit fram till olika saker över tid. Nedan kommer jag lyfta två exempel på liknande studier som gjorts under olika tidpunkter i populärkulturens historia och deras resultat. Den forskning som jag ansett vara av intresse för denna undersökning har bland annat handlat om vilka karaktärsdrag som visat sig varit eftersträvansvärda hos de som historiskt klassats som rockartister. Mark Laver skriver i sin text Gender, genius and rock and roll om musikern Roy Orbison. Trots sitt stora inflytande på musikvärlden uppnådde Orbison aldrig en motsvarande kultstatus som andra framgångsrika musiker. Hans uteblivna popularitet menar Laver kan ha att göra med hans val att inte framhäva sin maskulinitet. I texten beskrivs Orbisons ljusa röst, smala kropp och emotionellt orienterade texter att kollidera med det då rådande idealet av ett manligt geni. Roy Orbison var mest musikaliskt verksam mellan slutet av 50-talet till början av 80-talet (Laver, 2001). En liknande teoretisk vinkel återfinns i Marion Leonards bok Gender in the Music Industry: Rock, Discourse and Girl Power. I studien utgår Leonard från termen rock och ifrågasätter hur den blivit så starkt förknippad med maskulinitet. I sin undersökning utgår hon från filosofen Michel Foucaults teorier om diskurs och applicerar denna på hur det manliga idealet om rockstjärnan reproduceras av olika aktörer inom musikbranschen, lyssnare och media. Likt Laver intresserar sig Leonard för hur artisters könsuttryck påverkar dess musiks