“Det Är På Gott Och Ont” En Enkätundersökning Om Googles Insamling Av Användardata

KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT 2020

“Det är på gott och ont” En enkätundersökning om Googles insamling av användardata

OLIVIA BÄCK SOFIA HERNQVIST

© Författaren/Författarna Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande. Svensk titel: “Det är på gott och ont”: En enkätundersökning om Googles insamling av användardata

Engelsk titel: “It’s for better and for worse”: A survey about Google’s collection of user data

Författare: Olivia Bäck & Sofia Hernqvist

Färdigställt: 2020

Abstract: This study focuses on Google’s user agreements and how students within the field of library and information science at the University of Borås are perceiving and relating to these agreements. User agreements are designed as contracts which makes the user data available for Google, but also for the user to protect his or her personal integrity. A problem recent studies show is that few internet users read these agreements and don’t know enough about what Google collect and do with their user data. In this study the concept of surveillance capitalism is used to describe how Google has become a dominant actor on a new form of market. This market is partly formed by Google’s business model which turns user data into financial gain for the company. It is discussed in recent studies that this form of exploitation of user data is problematic and is intruding on people’s personal integrity. The theoretical framework was constructed from theories that social norms influence human behaviour which makes people sign the agreements without reading them. Technological determinism and affordance are also used to discuss how technology contributes to influence people. Surveys where distributed to examine how the students perceived Google’s user agreements. The results of the study show that the students seems to know a lot about what Google collects and how the user data is used, although they rarely read them since they perceive the agreements as complicated and too long.

Nyckelord: Övervakningskapitalism, Google, Användardata, Personlig integritet, Användarvillkor, Sekretesspolicy, Teknologisk determinism

Innehållsförteckning 1 INLEDNING ...... 1

1.1 PROBLEMFORMULERING ...... 3

1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...... 4

1.3 AVGRÄNSNINGAR ...... 4

2 BAKGRUND ...... 5

2.1 GOOGLE LLC ...... 5 2.1.1 Användarvillkor ...... 6 2.1.2 Sekretesspolicy ...... 7

3 TIDIGARE FORSKNING ...... 9

3.1 ÖVERVAKNINGSKAPITALISM ...... 9

3.2 GOOGLE OCH DESS AFFÄRSMODELL ...... 11

3.3 ANVÄNDARES FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL ANVÄNDARVILLKOR OCH

SEKRETESSPOLICY ...... 13

3.4 PERSONLIG INTEGRITET...... 14

4 ANALYTISKA RAMVERK ...... 15

4.1 NORMER ...... 15

4.2 AFFORDANCE ...... 17

4.3 SAMMANFATTNING ...... 18

5 METOD ...... 18

5.1 ENKÄTER ...... 18

5.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ...... 19 5.2.1 Konstruktion ...... 19 5.2.2 Distribution ...... 20 5.2.3 Population och urval ...... 21

5.3 ANALYSFÖRFARANDE ...... 22

5.4 FORSKNINGSETIK ...... 23

6 RESULTAT ...... 24

7 ANALYS ...... 32

7.1 BORTFALLSANALYS ...... 32

7.2 ANVÄNDARDATA ...... 33

7.3 ANVÄNDARVILLKOR OCH SEKRETESSPOLICY ...... 35

8 DISKUSSION ...... 37

9 SLUTSATSER ...... 39

9.1 I VILKEN UTSTRÄCKNING HAR STUDENTERNA INSYN I, SAMT KUNSKAP OM VAD

GOOGLES ANVÄNDARVILLKOR OCH SEKRETESSPOLICY

INNEHÅLLER OCH INNEBÄR? ...... 39

9.2 VILKA ANVÄNDARDATA ÄR STUDENTERNA VILLIGA, RESPEKTIVE OVILLIGA,

ATT DELA FÖR ATT KUNNA ANVÄNDA GOOGLES TJÄNSTER? ...... 39

9.3 I VILKA SYFTEN ACCEPTERAR STUDENTERNA GOOGLES INSAMLING OCH

ANVÄNDNING AV DERAS ANVÄNDARDATA? ...... 40

9.4 KONKLUSION ...... 40

9.5 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ...... 40

10 KÄLLFÖRTECKNING ...... 42

11 BILAGA ...... 45

11.1 ENKÄTFRÅGOR ...... 45

1 Inledning

Majoriteten av Sveriges befolkning äger idag en smarttelefon eller dator med internetuppkoppling och åtkomsten till internet finns nästan i hela landet. Enligt Internetstiftelsen (2019, s. 7) använder 95 % av den svenska befolkningen internet och 91 % använder det dagligen. Internet har funnits sedan 1960-talet och utvecklats mycket sedan dess, framför allt har det kommit att bli en naturlig och självklar del i allmänhetens vardagliga liv. Under början av 2000-talet myntades ett begrepp som definierade internet på ett nytt sätt; Webb 2.0. Utifrån detta begrepp diskuterades det initialt hur internet till större del blivit en social plattform för interaktioner till skillnad från den tidigare ensidiga informationskanalen. Webb 2.0 fick därmed ett större fokus på användarupplevelser vilket möjliggjorde interaktion och deltagande på ett nytt sätt (Olsson, 2017, s. 11).

Utifrån webb 2.0 har otaliga möjligheter skapats och utvecklats. Exempelvis har ekonomin utvecklats då ekonomiska transaktioner till stor del blivit globala mellan företag och länder. Liknande möjligheter finns även för privatpersoner som fått möjligheten att exempelvis internetshoppa över hela världen. Den globala förståelsen gällande både kulturer och relationer anses ha utvecklats på grund av att det går att kommunicera i realtid med personer över hela världen som om alla befinner sig i samma rum och det går att skapa relationer som aldrig annars hade haft möjlighet att utvecklas. Även den enskilda personen har fått möjlighet till större makt och inflytande då en person med rätt typ av kunskap kan påverka både personer och företag. Enskilda individer har även fått möjlighet att uttrycka sina åsikter och starta eller stötta så kallade gräsrotsrörelser, demonstrationer eller manifestationer. Dessutom har journalistiken fått nya möjligheter genom att nyheter kan skapas och spridas på sekunder istället för dagar och privatpersoner kan numera benämnas som så kallade prosumenter av nyheter. Begreppet prosument innebär en kombination av begreppen konsumenter och producenter som utvecklats i egenskap av att människor genom de plattformar som utvecklats både kan skapa och ta del av innehåll och nyheter (Curran, Fenton & Freedman, 2016).

Internetanvändare sågs tidigare som en publik men idag finns det istället en tvåsidig relation och kommunikation mellan internetanvändare och företag. Användarna är därmed mer än bara passiva mottagare, de är nu mer kapabla och mindre förutsägbara än tidigare. På grund av tvåvägskommunikationen på webb 2.0 har användarna fått mer inflytande och ökad frihet att kunna göra val angående vilka tjänster och produkter de vill använda vilket gör dem mindre förutsägbara (Rosen, 2012, s. 15). Google kan ses som en av grundpelarna i hur webb 2.0 utvecklats och formats på grund av att de var det första företaget som utvecklade komplett samlade tjänster bestående av data, mjukvara och en hel plattform. Det är genom detta som Google har bidragit till att ovan nämnda möjligheter kring webb 2.0 kunnat bli verklighet och än idag är de en viktig del på internet som helhet samt ett av dagens ledande internetföretag (O’Reilly, 2012, s. 35). Dessa argument stärks av statistik från Internetstiftelsen (2019, s. 85) där det går att utläsa att 96 % av internetanvändare över 12 år i Sverige använder sig av Google Sök vid internetsökningar och utav dessa är det 61 % som använder sökmotorn dagligen.

Google har som företag stora ambitioner, de vill skapa tillgång till hela världens information, de ska fokusera på användarna och inte investerarna, de vill förändra världen och de säger sig ha något typ av ansvar att förändra världen på grund av att de är ett av världens största och mest framgångsrika företag. Men de har samtidigt fått en del kritik för att måla upp sig själva som en messias-lik gestalt med dessa utopiska ambitioner och missvisande framställt sig som en neutral part i en kapitalistisk värld där företag i första hand fokuserar på ökad tillväxt. Dessa kritiker hävdar att Google är ett vinstdrivande företag som vilket annat företag som helst och därmed beroende av ekonomisk vinning för att kunna utvecklas (Hillis, Petit & Jarrett, 2013, s. 7). Google har dock lyckats bra med att skapa möjligheter för människor genom att göra stora delar av världens information tillgänglig, samt utvecklat produkter och tjänster för praktiskt taget vem som helst med en dator eller smarttelefon med internetuppkoppling. Detta belyser en annan aspekt av Google, att det inte enbart är företag utan även flera olika produkter och tjänster. Huvudsakligen associerar möjligtvis många Google med deras sökmotor och inte företaget bakom produkterna. Denna utveckling av Google som varumärkesord beror på den vedertagna etablering de har i samhället och begreppet “att googla” ses idag exempelvis som ett verb som är synonymt med att söka information på internet (van Dijck, 2013, s. 7).

Det är få i dagens samhälle som inte känner till eller inte använder Googles produkter och tjänster, dock resonerar Haider och Sundin (2019, s. 18) kring att många inte alltid är medvetna om när eller hur de använder Google. Detta på grund av att Googles tjänster har integrerats in i människors liv genom datorer, telefoner och olika plattformar till den grad att företaget blivit osynligt trots tjänsternas ständiga närvaro. Zuboff (2019, s. 9) argumenterar för att det utvecklats en ny typ av webbaserad marknad som i hög grad baseras utifrån Googles affärsmodell och använder begreppet övervakningskapitalism (eng. surveillance capitalism) för att förklara den nya webbaserade marknaden. Det är på denna marknad internetföretag som Google istället för att ta betalt för sina tjänster använder insamling av användardata för att skapa ekonomisk vinning genom exempelvis personligt riktade annonser baserade på användardata. Google insåg även tidigt en problematik med att ta betalt för de tjänster de tillhandahåller med pengar då användandet av tjänsterna steg. De utvecklade därför affärsmodellen som gjorde att användare kan sägas betala för Googles tjänster med sin användardata istället för pengar (Zuboff, 2015, s. 79). Men för att Google ska kunna samla in användardata krävs dock att användaren godkänner företagets användarvillkor och sekretesspolicy där företaget presenterar vilka användardata de samlar in och varför.

Det går därmed att resonera kring hur Google förser användarna med något som kan uppfattas som gratistjänster. Detta på grund av att Googles tjänster och produkter är så pass integrerade i människors vardag att de möjligtvis inte är medvetna om när de använder dem och vilken information de delar med Google i kompensation för att få använda dessa tjänster. På grund av att vi själva är studenter inom bibliotekarieprogrammet på Högskolan i Borås och upplever att integritet på internet är något som vi lärt oss om och som diskuterats under utbildningen är det intressant att undersöka hur andra studenter inom utbildningsprogrammen Bibliotekarie och Webbredaktör upplever och ställer sig till frågor inom ämnet.

1.1 Problemformulering

Enligt Zuboff (2015, s. 83) har den genomsnittlige användaren av Googles tjänster lite insyn i företagets arbetsstrategier och vilka användardata som samlas in. Som ovan nämnts krävs det att användaren godkänner Googles användarvillkor och sekretesspolicy för att möjliggöra insamling av användardata. Zuboff (2019, s. 48) skriver dock att användarvillkor och sekretesspolicyer är en typ av kontrakt som bygger på så kallade “take-it-or-leave-it” klausuler som användaren inte kan ignorera vilket bidrar till att användarna godkänner villkoren utan att egentligen läsa dem. Företagen besitter genom datainsamlingen därmed stor kunskap om användarna medan användarna inte har lika stor kunskap om företagen och deras arbetssätt. Vidare påpekar Zuboff att människor blivit beroende av internet och den digitala utvecklingen vilket lett till en brist på uppmärksamhet kring hur företag hanterar användardata. Den okunskap som finns hos internetanvändare gällande att insamling av användardata sker kan upplevas som problematisk och flertalet människor anser idag att internetföretag inkräktar på deras personliga integritet (Leckner, 2018 s. 56). Enligt statistik från Internetstiftelsen (2019, s. 64) har svenska folkets oro kring personlig integritet i relation till storföretag som Google ökat de senaste 5 åren och 46 % av de tillfrågade hävdar att de känner oro gällande storföretags inkräktande på den personliga integriteten. Både Leckner (2018, s. 57) samt Obar och Oeldorf-Hirsch (2020, s. 131) hävdar att det finns en paradox på internet där användare värdesätter den personliga integriteten, men inte läser in sig på vilka rättigheter och skyldigheter de har gentemot företagen bakom tjänsterna. Leckner resonerar kring att finns ett glapp mellan användarnas attityd och beteende gällande den personliga integriteten. van Dijck (2013, s. 19) belyser normer i relation till sociala medier och digitaliseringen utifrån Foucaults teorier om normer inom sociala konstruktioner, vilket bland annat sociala nätverk och andra webbaserade tjänster och plattformar i dagens samhälle kan ses som. Enligt Foucaults teorier ligger normer till grund för utformandet av lagar och regleringar. Vidare hävdar van Dijck att det i dagens samhälle har blivit norm att godkänna insamling och delning av användardata och därigenom bli övervakade. Fokuset för denna undersökning var studenter inom utbildningsprogrammen Bibliotekarie och Webbredaktör på Högskolan i Borås. Detta val gjordes på grund av att de är två informationsintensiva utbildningar med liknande innehåll. Utifrån program- och kursplaner går det att utläsa att det erbjuds kurser inom ämnena “internet, samhället och politiken”, “sociala medier”, “informationskompetens” och “informationsjuridik” (Högskolan i Borås 2020a; Högskolan i Borås, 2020b). Statistik från Internetstiftelsen (2019, s. 71) visar även på att högskoleutbildade till större del känner oro gällande personlig integritet kopplat till storföretag på internet än personer utan högre utbildning. På grund av detta är det intressant att undersöka hur dessa studenter, som både under sin aktuella utbildning och framtida profession kan komma att stöta på denna problematik, ställer sig till dessa frågor.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning är att kartlägga hur studenter inom utbildningsprogrammen Bibliotekarie och Webbredaktör vid Högskolan i Borås förhåller sig till Googles användarvillkor och sekretesspolicy kopplat till den personliga integriteten. För att undersöka detta tog vi stöd i dessa frågeställningar:

 I vilken utsträckning har studenterna insyn i, samt kunskap om vad Googles användarvillkor och sekretesspolicy innehåller och innebär?  Vilka användardata är studenterna villiga, respektive ovilliga, att dela för att kunna använda Googles tjänster?  I vilka syften accepterar studenterna Googles insamling och användning av deras användardata?

1.3 Avgränsningar

Avgränsningarna för undersökningen var de studenter inom utbildningsprogrammen Bibliotekarie och Webbredaktör som under våren 2020 var registrerade på Högskolan i Borås. Valet att inte inkludera andra utbildningar gjordes på grund av att dessa två program inkluderas inom området biblioteks- och informationsvetenskap där bland annat integritet på internet forskas kring. Därmed antogs det att studenterna kunde ha en förkunskap kring ämnet som diskuteras inom ramen för denna undersökning. Dessa studenter var även som ovan nämnts personer som, inom både sin roll som studenter samt framtida profession, skulle kunna stöta på frågor inom ämnet. Det fanns även en tidsmässig avgränsning för undersökningen då kursen inom utbildning är schemalagd på 10 veckor.

1.4 Relevanta begrepp Nedan följer några begrepp som förtydligas gällande hur de används inom ramen för denna undersökning då de kan misstolkas eller uppfattas som synonyma. Hädanefter kommer begreppen nedan användas och definieras som följande: Data: Grundat i en studie av Lindh och Nolin (2016, s. 649) används begreppet data om sådant som användaren själv skapar inom Googles plattformar och tjänster. Exempel på detta är dokument, kalkylark och presentationer i Google Drive, kalenderhändelser samt lösenord och telefonnummer. Information: Begreppet information, även det utifrån Lindh och Nolin (2016, s. 649), används om sökbeteenden och annan information som inte skapas av någon användare utan som genereras genom att Googles tjänster används. Exempel på detta är sådant användaren söker efter, annonser användaren visar eller klickar på, samt användarens platsinformation. Användardata: Vid diskussion av begreppen information och data tillsammans används samlingsbegreppet användardata.

Google: I texten görs hädanefter en distinktion mellan Google som företag och som produkt. Detta kommer att ske genom att företaget vid diskussion benämns som

4 bolagsnamnet Google Limited Liability Company (LLC) medan vid diskussion gällande deras produkter och tjänster används enbart Google.

2 Bakgrund

I detta kapitel presenteras Google LLC utifrån hur de själva presenterar företaget och dess tjänster till användarna samt vad deras användarvillkor och sekretesspolicy innehåller. Detta för att få en överblick över företaget och de tjänster och produkter de tillhandahåller. I nästkommande kapitel, tidigare forskning, presenteras och samman-ställs forskning om Google LLC samt deras produkter och tjänster för att visa på ett kritiskt perspektiv samt en distinktion mellan hur företaget själva anser sig arbeta och hur andra parter ställer sig till företaget och dess arbetssätt.

2.1 Google LLC

Idéerna kring sökmotorn Google startade 1995 på Stanford University i Kalifornien, USA. Från varsitt studentrum började Larry Page och Sergey Brin ihop arbeta med att skapa en sökmotor som använde sig av Pagerank på World Wide Web (Google, u.å.-a.). Funktionen Pagerank patenterades 1997 av Larry Page och bygger på ett typ av citeringsindex som arbetar med citeringsanalys för att tillsätta ett värde för varje individuell källa för att kunna sätta det i relation till andra källor. Grunden för Pagerank användes innan Google även i olika typer av databaser för att kunna tolka relevansen av dess innehåll. Page utvecklade därmed denna funktion ytterligare och patenterade det i syfte att skapa sin och Brins sökmotor (Page, 2001). Sökmotorn fick först namnet Backrub men ändrades sedan till Google med syftet “to organize the world’s information and make it universally accessible and useful” (Google, u.å.-a., [andra stycket]). Företaget Google Inc. grundades sedan 1998 i och med att Page och Brin mottog en check från investeraren Andy Bechtolsheim. Kort därefter flyttade det nyblivna företaget från studentrummen på universitetet till det första kontoret, ett garage i en förort i Kalifornien. Sedan dess har företaget ändrat bolagsform till Google LLC, utvecklat flera olika produkter utöver Google Sök, samt ännu en gång uppgraderat kontoret till det nuvarande huvudkontoret i Mountain View, Kalifornien (Google, u.å.- a.). Nedan följer en sammanställning över vilka produkter som Google LLC erbjuder, denna tabell bygger på de produkter som finns tillgängliga för oss under april 2020. Tabellen visualiserar hur mycket mer som inkluderas under varumärket Google än den söktjänst som många associerar termen Google med. Utöver dessa produkter och tjänster finns det även specifika produkter och tjänster som är anpassade för både företag och utvecklare.

Tabell 1: Google LLCs produkter och tjänster för allmänheten, april 2020. Android Auto Android OS Calendar Cardboard

Chrome Chrome Web Store Chromebook Chromecast

Connected Home Contacts Daydream View Docs

Drive Earth Finance Forms

Gborad Gmail Google Alerts Google Cast

Google Chat Google Classroom Google Cloud Print Google Duo

Google Expeditions Google Fi Google Fit Google Flights

Google Fonts Google Group Google Meet Google One

Google Pay Google Photo Google Play Google Play Books

Google Play Game Google Play Movies & TV Google Play Music Google Shopping

Google Store Google Street View Hangouts Keep

Maps Messages Nest Wifi News

Pixel Pixelbook Go Play Protect Scholar

Search Sheets Sites Slides

Stadia Tilt Brush Translate Voice

Waze Wear OS by Google Youtube Youtube Kids

Youtube Music Youtube TV

2.1.1 Användarvillkor Google LLCs användarvillkor som användaren behöver acceptera för att använda deras tjänster visar hur företaget bedriver sin verksamhet, vilka lagar de förhåller sig till och hur företagets filosofi ser ut. Syftet med användarvillkoren är därmed att belysa Google LLCs relation till sina användare som interagerar med företagets tjänster och produkter. Användarvillkoren innehåller information om vad användarna kan förvänta sig av företaget samt dess tjänster och produkter men även vad Google LLC förväntar sig av sina användare. Det förklaras även i villkoren vilka tjänster och produkter Google LLC tillhandahåller och vad som händer om det skulle uppstå problem mellan företaget och användaren. Sett till den version av användarvillkor som finns tillgängligt genom Google LLC, april 2020, appliceras dessa villkor på användare i länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz (Google, 2020a). Vad användarna kan förvänta sig av Google LLC fokuserar till största del på de tjänster som företaget tillhandahåller. De tjänster som inkluderas av dessa användarvillkor (Google, 2020a) är de appar, webbplatser och plattformar som Google LLC administrerar, integrerade tjänster på andra företag och organisationers appar och webbplatser, samt enheter som exempelvis Google Home. Dessa varor och tjänster är skapade, enligt Google

LLC, för att på bästa sätt fungera tillsammans och inkluderas därmed under samma användarvillkor. Även utvecklingen av dessa varor och tjänster genom bland annat artificiell intelligens (AI) inkluderas i användarvillkoren. För att kunna använda Google finns det flertalet villkor som ställs på användaren. Dessa villkor handlar bland annat om att ge Google LLC tillåtelse att använda den användardata som kan utvinnas från användarens Google-konto samt de mönster och interaktioner som sker vid användning av samtliga tjänster som Google LLC tillhandahåller. För att kunna använda vissa av tjänsterna krävs dock att användaren har ett registrerat Google-konto som kan kopplas till användaren som individ när hen använder tjänsterna. Förutom detta inkluderas även en licens som täcker användargenererat innehåll som annars skyddas av immateriella rättigheter. Denna licens ger Google LLC tillåtelse att använda och dela innehållet om användaren själv har gjort det synligt för andra. Exempel på vad som kan inkluderas under denna licens är: dokument som användaren skapar i Google, blogginlägg via Blogger, recensioner, videor som sparas via Drive samt resplaner som delas med Google (Google, 2020a). Genom att godkänna dessa användarvillkor får Google LLC rättigheter att se över användarens aktivitet och användningen av deras tjänster för att förbättra dem och öka användarupplevelsen. Google LLC får även rättigheter att ta bort innehåll och aktiviteter som användarna har skapat och genomfört, samt stänga ner en användares åtkomst till Google om nämnda villkor inte följs eller om juridiskt krav finns.

2.1.2 Sekretesspolicy Utbudet av de tjänster som Google LLC tillhandahåller är stort och består som ovan nämnt av appar, webbplatser och enheter genom vilka Google kan användas, samt produkter och tjänster som används av tredje part, till exempel integrerade annonser och kartor (Google 2020b). Utifrån dessa samlar Google LLC, enligt företaget själva, in en mängd användardata i syfte att utveckla och förbättra sina varor och tjänster för alla Googles användare. Det gäller bland annat grundläggande information om användaren medan hen använder tjänsterna – vare sig hen är inloggad på ett Google-konto eller inte – som till exempel vilket språk som används. Är användaren inte inloggad har Google LLC så kallade unika identifierare för att lagra insamlad användardata, unika identifierare är en samling tecken som identifierar antingen den webbläsare, app eller enhet som används vilket bidrar till användardata som kan samlas in. Dessa kan även användas för att tillhandahålla säkerhet, upptäcka bedrägeri, synkronisera molntjänster och visa anpassade annonser. Vissa typer av dessa unika identifierare sparas i cookies när användaren inte är inloggad för att kunna anpassa webbsidor utifrån hur användaren brukar vilja ha det. En cookie är en specifik fil där unika identifierare sparas för att kunna assistera användarens dator med inställningar av den webbsida hen besöker. Som användare går det att kontrollera vilka typer av cookies som är aktiva på de webbsidor som besöks då det finns olika cookies med olika inställningar. Medan användaren är inloggad samlar Google LLC in användardata från det Google-konto som används (Google, 2020b). På ett liknande sätt som vi skiljer på begreppen information och data i avsnittet Relevanta begrepp (s. 4) skiljer Google LLC på de olika typerna av användardata. De benämner dock inte skillnaderna med olika begrepp utan genom formuleringarna: “sådant du skapar eller ger oss” och “information vi samlar in när du använder våra tjänster” (Google, 2020b). Det som användaren skapar och därmed delar med Google LLC är det som ovan benämns, av oss, som data och det de samlar in vid användning av deras tjänster är det

7 som ovan benämns som information. Utifrån vad Google LLC skriver att de samlar in för typ av data och information har tabellen nedan sammanställts för att skapa en översikt.

Tabell 2: Vilka användardata Google LLC samlar in (Google, 2020c). Den data Google LLC samlar in Den information Google LLC samlar in

Namn, födelsedag och kön Sådant användaren söker efter

Lösenord och telefonnummer Unika identifierare

Betalningsuppgifter Videor användaren tittar på

E-post som skrivs på Gmail Annonser användaren visar eller klickar på

Foton och videor som sparas Användarens platsinformation

Dokument, kalkylark och presentationer i Appar webbläsare och enheter användaren använde för Google Drive att få tillgång till Googles tjänster

Användarens kommentarer på Youtube Webbplatser användaren besöker

Kontakter

Kalenderhändelser

Förutom det som samlas in kan Google LLC (2020b) även koppla ihop denna typ av användardata med offentligt tillgängliga källor där till exempel ett namn och plats i en dagstidningsartikel kan kopplas ihop med namn och plats på ett Google-konto. De tekniker som används för att samla in denna användardata är exempelvis cookies, pixeltaggar, lokal lagring, cachelagring för appar, samt databaser och serverloggar. Dessa tekniker samlar in olika typer av användardata när Google LLCs tjänster används: pixeltaggar spårar aktiviteter på en webbplats; lokal lagring sparar information från webbplatsen i användarens webbläsare; cachelagring är ett datalager på en specifik enhet vilket kan göra att en webbplats kan fungera utan internetanslutning. Den användardata som samlas in av Google LLC används till största del för att utveckla de varor och tjänster som de tillhandahåller, samt för att kunna tillhandahålla tjänsterna. Genom att samla in användardata kan Google LLC till exempel se till att användarnas konton finns tillgängliga och om en fysisk vara köps används användardata för att se till att den kan levereras till rätt kund samt för att hjälpa till med support om det skulle behövas. Dock använder Google LLC inte så kallade känsliga uppgifter som till exempel sexuell läggning, religion, etnisk tillhörighet eller hälsa för att skapa och visa personligt inriktade annonser för användare inom EES-länderna och Schweiz. Google LLC lägger även stort fokus på kommunikation med användarna, säkerhet och tillförlitlighet. Exempelvis skickar Google LLC notifikationer eller mejl om inloggning skett från en annan enhet eller plats. De utför och sammanställer även olika typer av mätningar genom insamlingen av användardata för att förstå hur deras tjänster används (Google, 2020b). Nedan följer en sammanställd tabell för att skapa en översikt gällande vad Google LLC gör med insamlade användardata.

Tabell 3: Vad Google LLC gör med insamlad användardata.

Tillhandahåller tjänster till användaren

Underhåller och förbättrar sina tjänster

Utvecklar nya tjänster

Tillhandahåller personliga tjänster, t.ex. innehåll och appar

Mäter resultat för hur sina tjänster används

Kommunicerar med användaren

Skyddar Google, användarna och allmänheten

Inom sekretesspolicyn presenterar Google LLC (2020b) hur användaren själv kan reglera vilken information som samlas in och används. De formulerar detta genom att framhäva att det är användaren själv som hanterar, har ansvar och väljer vilka användardata som Google LLC har tillgång till. Förutom detta presenterar de även undantag gällande när de delar användardata med tredje part, samt hur de lagrar och hanterar den användardata de samlar in. Eftersom Google LLC dessutom är ett globalt företag med servrar över hela världen omfattas dem även av flertalet olika lagar och förordningar. Inom EES-länderna och Schweiz har sekretesspolicyn därmed utformats utifrån Dataskyddsförordningen (GDPR) som trädde i kraft under våren 2018 i Sverige. Google LLC (2020b) påpekar att deras sekretesspolicy appliceras på alla tjänster som tillhandahålls av dem och deras partners. Undantag finns dock gällande de företag och organisationer som arbetar med informationshantering i samband med marknadsföring av Googles tjänster, samt de tjänster och produkter som tillhandahålls av andra bolag men som inkluderar tjänster från Google.

3 Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning om Google LLC samt deras produkter och tjänster för att få ett mer nyanserat och kritiskt perspektiv av hur Google LLC arbetar. Forskningen fokuserar på Google LLCs affärsmodell samt hur övervaknings- kapitalismen kan användas för att förklara denna affärsmodell på en webbaserad marknad. Forskningen visar även på hur människor ställer sig till insamling av användardata och deras syn på personlig integritet samt hur det definieras. Det presenteras även i vilken utsträckning användare läser användarvillkor och sekretess-policyer.

3.1 Övervakningskapitalism

Utvecklingen av det internet människor känner till idag har enligt Curran et al. (2016, s. 85) pågått under flera år och är något som har förändrat hur människor bland annat interagerar med varandra, företag och verksamheter. Enligt författarna utgör internet ett

9 slags digitalt DNA i det informationssystem som idag formar våra interaktioner med varandra, men är även grunden för hur innovationer, produkter, byteshandel och samarbeten sker. Att internet formar människors beteenden kan benämnas som teknologisk determinism, detta betyder att det finns en uppfattning om att samhällsutvecklingen styrs av förändringar i samhällets materiella strukturer (Teknisk determinism, 2020). Det har enligt Zuboff (2019, s. 226) utvecklats en odiskutabel acceptans kring teknologin i samhället som delvis beror på att teknologin blivit autonom och att få ifrågasatt om det funnits andra alternativ. Hon framhäver även att idén om att samhällets utveckling är beroende av att teknologin utvecklas har accepterats och att samhället därmed underkastat sig den teknologiska determinismen (Zuboff, 2019, s. 226). Det finns dock en debatt kring att den teknologiska determinismen är ledande och styr samhället framåt, bland annat argumenterar Winner (1980) emot denna utveckling i en artikel där han diskuterar teknologi och politik. Det är människan bakom politiken som formar samhället och inte teknologin, den är endast ett verktyg som används. Teknologin i sig kan inte vara ledande i dessa frågor då ting inte kan ha agendor (Winner, 1980, s. 122). Utifrån detta finns det flera olika synsätt på ämnet, och det finns inget som kan bekräfta om det ena är rätt eller fel. Det finns även utifrån liknande resonemang skillnader och likheter gällande vilket begrepp som används för företeelsen. Denna diskrepans är något uppfattas genom förekomsten av begreppet teknisk determinism i samband med diskussioner kring ämnet. Zuboff (2019, s. 8–9) använder begreppet övervakningskapitalism för att diskutera vad den nya marknaden innebär och hävdar att Google LLC med sin affärsmodell är pionjärer inom övervakningskapitalismen. Grunden i övervakningskapitalism är att forma internetanvändares beteenden för ekonomisk vinning. Enligt Zuboff betraktas människors personliga upplevelser på internet som råmaterial som översätts till användardata. En del av denna användardata bearbetar företag för att utveckla sina produkter och tjänster i syfte att bli bättre anpassade för sina användare och därmed mer effektiva och användbara. Resterande användardata processas med hjälp av maskinell intelligens till så kallade prediction products som kan förutspå vad användaren gör nu, snart och senare. Över tid insåg företag att de inte bara kunde samla in och analysera användardata för att förstå människors beteenden på internet utan även forma deras beteenden genom exempelvis riktade annonser (Zuboff, 2019). I en tidigare artikel använder Zuboff (2015, s. 77) begreppet ackumuleringslogik (vår översättning, eng. the logic of accumulation) för att förklara processen inom övervakningskapitalismen. Denna ackumuleringslogik är en av byggstenarna inom de olika versionerna av kapitalism och innebär att en ansamling av något ökar och blir större över tid. Övervakningskapitalismen har därmed skapats ur en ny form av ackumuleringslogik som formats tillsammans med utvecklingen av internet och internetplattformar. Zuboff (2015) utgår i sin artikel från övervakningskapitalismen i kontext med Google LLC och hur de samlar in och använder användardata. För att undersöka detta har hon studerat två artiklar skrivna av Google LLCs chefsekonom, Hal Varian, som ger en inblick i denna nya ackumuleringslogik. I dessa två artiklar utgår Varian från datorgenererade transaktioner som handlar om att ekonomiska transaktioner sker via datorer som även registrerar och skapar ett register eller logg över transaktionerna. Kopplat till Google LLC presenterar Varian nya användningssätt utifrån dessa transaktioner: “data extraction and analysis; new contractual forms due to better monitoring; personalization and customization; continuous experiments” (Zuboff, 2015, s. 78). Dessa användningssätt är enligt Zuboff ett bevis på hur den nya ackumuleringslogiken fungerar. De slutsatser som framkommer

10 i artikeln handlar om att utvecklingen av webben innebar att allt fler aktiviteter, både inom institutioner men även för privatpersoner, blev datorgenererade och att Google LLC förstod vilken ekonomisk vinning det fanns i att göra bruk av användardata (Zuboff, 2015). En av anledningarna till att övervakningskapitalismen frodas på det sätt det gör beror, enligt Zuboff (2019, s. 12), på att denna typ av marknad och affärsmodell är vad hon kallar unprecedented, vilket betyder att ingen tidigare hört talas om idén eller konceptet. Det har aldrig funnits något likt detta tidigare som kan användas som referenspunkt för att till fullo förstå övervakningskapitalism. På grund av detta har det därför varit svårt för samhället att värja sig mot den framfart övervakningskapitalismen haft. I samband med att människor blev mer beroende av internet och dess möjligheter samt i högre grad förlitade sig på den digitala utvecklingen, glömdes kapitalismens verklighet av. Detta är bland annat en anledning till att samhället inte var lika vaksamt när informations- kapitalismen utvecklades till övervakningskapitalism och företag i större utsträckning började samla in användardata och exploatera den (Zuboff, 2019, s. 47). Övervakningskapitalism handlar, enligt Zuboff (2019, s. 10–11), inte om det utbyte och insamling av användardata som sker mellan företag och användare, utan om det utbyte som sker mellan företag och tredje part på den nya marknaden, vilket antyder att människors användardata är valutan mellan företag. Denna förståelse för begreppet är en vanlig misstolkning och innebär en skev fördelning där övervakningskapitalister känner till nästintill allt om sina kunder och användare, medan användarna och kunderna har mindre kunskap om dem (Zuboff, 2019). Denna skeva fördelning kan även bero på att företag behöver veta så mycket som möjligt om sina användare för att kunna locka till sig annonsörer. Till skillnad från reklam i traditionella medier behöver reklam på sociala medier vara individanpassad och i viss mån spegla vem användaren är eller antas vara för att anses effektiv (Martínez & Sandberg, 2017, s. 71). Det finns även en del missförstånd kring hur användardata samlas in och en skev syn på teknologin ute i samhället. Att användardata samlas in beror aldrig på att företag är digitala, eller att insamling och delning av användardata är en effekt av digitaliseringen eller användningen av teknologi. Teknologin är enbart ett verktyg företag använder, medan initiativet, arbetet och utvecklingen av processerna för insamling av användardata är företagens (Zuboff, 2019, s. 15–16). 3.2 Google och dess affärsmodell

Lindh och Nolin (2016) har utfört en studie med fokus på tjänsten Google Apps for Education (GAFE) och integritet. De har bland annat undersökt och tolkat retoriken i Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy samt intervjuat ett antal personer inom en svensk utbildningsorganisation kring integritetsfrågor rörande GAFE. Genom att använda sig av att specifika retoriska formuleringar döljer Google LLC enligt Lindh och Nolin (2016) sin affärsmodell i användarvillkoren. Affärsmodellen fokuserar på att skapa ekonomisk vinning genom att exploatera användardata. Fyra övergripande retoriska kategorier med vilka Google LLC i sina villkor förklarade sitt arbete med användardata identifierades: Hands-off rhetoric där de uttryckligen hävdar att de inte säljer vidare användardata, benefiting rhetoric genom vilken de förklarar alla fördelar användaren åtnjuter i form av förbättrad användarupplevelse, dock utelämnas ofta nämnande av personligt anpassade annonser. Sidelining rhetoric förminskar Google LLCs affärsrelaterade arbeten som en liten del av företagets verksamhet och by example

11 rhetoric visar att de gärna använder sig av specifika exempel för att förklara sitt arbete. Även här hamnar skrivningar om affärsmodellen i utkanterna och fokus ligger på att exemplifiera deras användarservice (Lindh & Nolin, 2016, s. 650). Som ovan nämnt bygger Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy på så kallade “take-it-or-leave- it” klausuler. Användaren behöver därmed godkänna villkoren för att kunna använda och få tillgång till tjänsten och ibland endast räcker att besöka eller browsa en webbsida för att automatisk bindas till användarvillkoren (Zuboff, 2019, s. 48). Likt Zuboff (2015) ovan skriver Curran et al. (2016, s. 104) om ackumulering men i förhållande till Google LLCs affärsmodell. Författarna hävdar att de mest framgångsrika företagen inom webb 2.0 är framgångsrika på grund av att de undviker den äldre ekonomiska modellen som byggde på kontroll av kapital och marknad. Istället satsar företagen på modeller och idéer om samarbete inom företagskulturen vilket innebär en ny strategi för ackumulering. Utifrån denna strategi arbetar Google LLC därmed med att bygga olika typer av plattformar som tillåter andra att få möjlighet att utvecklas. Det är genom detta som Google LLC skapar ett nätverk av människor som bidrar till deras framgång och tillväxt. Utifrån dessa plattformar och samarbeten genereras en mängd innovationer som Google LLC sedan kan lansera och introducera till en stor massa vilket gör företaget framgångsrikt utifrån ackumuleringen (Curran et al., 2016, s. 104). De ovan nämnda användningssätt Zuboff (2015, s. 78) analyserar utifrån Varian är således strategier Google LLC använder för att dra vinning ur användardata genom att på olika sätt samla in, analysera, övervaka och i slutändan forma och implementera nya informationsbeteenden hos dem som använder Google. Martínez och Sandberg (2017, s. 73) presenterar liknande affärsmodeller som Google LLC, fast inom sociala medier. Utifrån dessa affärsmodeller sprids användargenererat innehåll genom interaktiva funktioner som gilla-knappar, kommentarsfält och funktioner för känslouttryck vilket sedan skapar användardata som företag kan använda för att rikta annonser. Det finns även på dessa plattformar så kallad inbäddad reklam som användaren interagerar med utan att inse att det är reklam vilket genererar användardata (Martínez och Sandberg, 2017). I sin studie om Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy framhäver Lindh och Nolin (2016, s. 649) en problematik kring användandet av begreppen data och information som kan bidra till otydligheter om hur de arbetar med användardata. Dessa retoriska differenser är något som Google LLC därmed använder för att skydda sig mot etiska och juridiska åtaganden. Enligt författarna definieras begreppet data som olika typer av dokument, e-mejl, bilder, kalenderhändelser med mera som skapas av användaren. Medan begreppet information innefattar sökningar, personlig information, IP-adresser, platsinformation med mera som Google refererar till som beteenden och inte är skapat av användarna. Utifrån den version av användarvillkor och sekretesspolicy som Lindh och Nolin (2016) undersökte fanns det därmed skillnader i hur dessa begrepp appliceras i dokumenten. När Google LLC refererade till begreppet data hävdade de att etiska riktlinjer hindrade dem från att exploatera detta i övervakande syften för att skapa annonser. Medan då begreppet information användes hade Google LLC dock all rätt att använda det som inkluderas i syfte att, vad Google LLC kallar det, höja användarupplevelsen genom att rikta annonser och sökträffar.

3.3 Användares förhållningssätt till användarvillkor och sekretesspolicy

Obar och Oeldorf-Hirsch (2020) undersökte i vilken utsträckning människor läser användarvillkor och sekretesspolicyer när de först går med i sociala medier, samt när dessa villkor och policyer uppdateras. Deltagarna i studien bestod av 543 högskolestudenter på ett universitet i nordöstra USA med ämnesinriktning kommunikation. Författarna utgår ifrån vad de påstår vara den största lögnen på internet: jag godkänner dessa villkor och policy samt jag har läst och godkänner villkoren. Denna paradox kring att människor värdesätter personlig integritet, samtidigt som de sällan läser in sig på vilka rättigheter och skyldigheter de har i användarvillkoren på de internettjänster de använder upplevs som problematiskt (Obar & Oeldorf-Hirsch, 2020, s. 131). En liknande paradox är något som även diskuteras av Leckner (2018, s. 57) som i sin studie visar att internetanvändare sällan gör en riskbedömning, inte värderar fördelar mot nackdelar eller helt enkelt inte anser sig ha något val gällande utlämning av användardata, trots att de anser att internetföretag inkräktar på den personliga integriteten. Hon argumenterar för att det därmed finns ett glapp mellan användarnas attityder kring integritet och deras beteende på internet. Obar och Oeldorf-Hirsch (2020, s. 129) undersökte i vilken utsträckning människor faktiskt läser användarvillkoren genom att skapa ett fiktivt socialt medie benämnt som NameDrop, på denna plattform inkluderade de länkar till villkoren på startsidan. Respondenterna fick även svara på en utvärdering gällande om de läst igenom användarvillkoren och sekretesspolicyn. För att göra plattformen så realistisk som möjligt utgick författarna från den etablerade plattformen LinkedIn, både när det gäller funktion och formulering av användarvillkor och sekretesspolicy. Det formulerades även två falska paragrafer i användarvillkoren för att ytterligare förstärka bilden av hur dåligt människor läser dem och därmed inte alltid förstår vad de godkänner (Obar & Oeldorf-Hirsch, 2020, s. 129). Utifrån tidigare studier drog Obar och Oeldorf-Hirsch (2020, s. 133) slutsatsen att det för en vuxen borde ta mellan 29–32 minuter att läsa igenom sekretesspolicyn och 15–17 minuter för användarvillkoren som formulerats för den fiktiva sajten. 74 % av deltagarna varken såg eller läste något av villkoren och av resterande deltagare spenderade 96 % mindre än 5 minuter på sekretesspolicyn och 98 % mindre än 5 minuter på användarvillkoren. När frågan sedan ställdes om någon av deltagarna hade åsikter kring vad som nämndes i användarvillkoren och sekretesspolicyn, var det endast 15 % som hade något typ av bekymmer med formuleringar där de två falska paragraferna inkluderades. Utifrån de falska paragraferna godkände därmed deltagarna i studien att NameDrop har rätt till deltagarnas förstfödda barn i kompensation för att de använder plattformen. En liten andel av deltagarna valde att inte godkänna vare sig användarvillkoren eller sekretesspolicyn. Obar och Oeldorf-Hirsch (2020, s. 141) reflekterar över att dessa låga siffror i detta fall kunde bero på att studenterna fick till sig att de endast skulle utvärdera NameDrop som ett betaprojekt och därmed inte praktiskt använda plattformen. De spekulerade kring möjligheten att fler läser användarvillkor och sekretesspolicy om de väl ska använda plattformen. Därmed ställde de i slutet av studien även frågan till deltagarna om de läser och tar till sig villkor och policyer på andra sociala medier som till exempel Facebook, Gmail, Twitter och Instagram. På denna fråga svarade 35–39 % att de ignorerar avtalen, och de som läste dem spenderade cirka 5 minuter på det.

De siffror som presenteras av Obar och Oeldorf-Hirsch (2020) kan jämföras med hur Leckner (2018, s. 57–58) presenterar sina argument. Leckner hävdar att väldigt få personer läser de villkor och policyer som presenteras för användaren på internettjänster vilket gör att de därmed inte är medvetna om när de möjligtvis kan utsättas för hot mot sin integritet. Användarnas attityder och åsikter gällande de villkor och policyer som presenteras baseras till stor del på vilken tidigare kunskap användarna har, samt vilken källa den kommer ifrån. Skillnaden i attityd och agerande om källan är primär eller sekundär är enligt Leckner stor då det visar på att användare som har villkor och policy som primärkälla har en större kunskapsgrund att stå på. 3.4 Personlig integritet

Som tidigare nämnts i problemformuleringen finns det ett problematiskt förhållande mellan Googles insamling av användardata och den personliga integriteten. Lindh och Nolin (2016, s. 655–658) presenterar som en andra del i sin studie resultatet av intervjuerna. Dessa visar på att personalen inom utbildningsorganisationen de studerade var nöjda med implementeringen av GAFE men att de såg uppenbara brister i de juridiska restriktionerna kring tjänsterna. En respondent upplevde att dessa problem dock överskuggades av ledningen som ansvarade för att ta beslut kring vilka tjänster som skulle användas på grund av det faktum att GAFE var gratis att använda. Det fanns enligt Lindh och Nolin (2016, s. 656) en stor osäkerhet bland deras respondenter gällande elevernas integritet, huruvida elevernas användardata kunde utnyttjas samt om all raderad data faktiskt raderades. Respondenterna upplevde även att det fanns problem kring känslig information, dels vad som räknades som känslig information om en elev samt hur denna skulle hanteras av Google LLC. En respondent hävdade att det i teorin fanns riktlinjer om att känslig information inte fick sparas i GAFE men att det i praktiken var annorlunda. Vad som kunde klassas som känslig information om elever fanns ändå sparat i tjänsten och det fanns en uppfattning om att GAFE var tillräckligt säkert för att sådan information inte skulle kunna utnyttjas eftersom det ansågs vara ett skolsystem och därmed reglerat. En annan aspekt resulterade i att respondenterna upplevde en oro gällande att inte bara Google LLC skulle få tillgång till elevers användardata och hur lätt det kunde vara att förlora dokument. Lindh och Nolin noterar att mycket fokus bland respondenternas svar ligger på just Google LLCs begrepp data och de molntjänster där dokument sparas och att de missar den information Google LLC övervakar och samlar in genom elevernas informationsbeteenden i form av exempelvis sökningar, platsinformation och användning av appar. Slutsatserna utifrån respondenternas svar var att frågorna kring integritet hamnade i skuggan av GAFEs upplevda möjligheter och fördelar och att frågor om bristerna i tjänsten skulle lösa sig allt eftersom (Lindh & Nolin, 2016). Som tidigare nämnt har svenska folkets oro kring personlig integritet i relation till storföretag som exempelvis Google LLC ökat de senaste 5 åren (Internetstiftelsen, 2019, s. 64). Denna ökning är något som enligt Internetstiftelsen bland annat kan bero på den uppmärksammade Facebook-skandalen Cambridge Analytica. En liknande undersökning gjord av SOM-institutet och presenterad av Leckner (2018, s. 57), visar på att 59 % av tillfrågade svenskar på internet är negativa till insamlandet av användardata i syfte till att förbättra och utveckla de tjänster som internetföretagen tillhandahåller. Utifrån samma siffror är det 24 % av tillfrågade svenskar som är positiva eller delvis positiva till insamlandet av användardata i detta syfte, dessa siffror är enligt Leckner statistik som inte nämnvärt förändrats under de senaste åren. Martínez och Sandberg (2017, s. 76) presenterar även resultat där användare av sociala medier upplever osäkerhet och

14 tvetydighet i hur användardata samlas in och bearbetas vilket resulterar i en oro hos användarna. På grund av detta är det flera användare som anser att den personliga integriteten inkräktas på, men att de trots det känner sig tvungna till att använda dessa plattformar. Hammarlin och Miegel (2017, s. 60) diskuterar människors moraliska ansvar på internet och ställer därmed frågan vilket ansvar den enskilda individen har gällande vad hen gör på̊ internet. Denna fråga gäller även beslut och åsikter gällande personlig integritet och inte bara de aktiviteter som människor gör. Även Martínez och Sandberg (2017, s. 71) diskuterar denna fråga och resonerar kring hur användarnas aktivitet på de olika plattformarna påverkar i vilken utsträckning dessa företag får tillgång till användardata. Trots att användaren inte ordagrant nämnt att de tycker om eller stöttar en viss produkt, företag eller person, går det att utifrån användarens aktivitet utläsa vilka typer av åsikter de har. Utifrån detta uppmärksammas bland annat en problematik i samhället och världen där kommersiella företag har mer data, information och direktkontakt med människor i ett samhälle än vad till exempel politiker har. De argumenterar därmed att människor nu har ett större ansvar att själva hantera och värna om sin personliga integritet än vad de tidigare haft (Martínez & Sandberg, 2017, s. 71).

4 Analytiska ramverk

I detta kapitel presenteras det analytiska ramverket för undersökningen som fokuserar på vad normer är och hur de påverkar människors handlande i den digitala kontexten, samt begreppet affordance och hur detta kan influera användare på digitala plattformar. Detta ramverk används för att analysera undersökningens resultat, hur det utifrån aspekter inom normer och digitala plattformars affordance går att tolka och diskutera studenternas förhållningssätt till Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy.

4.1 Normer van Dijck (2013, s. 174) argumenterar för att normer inom den sociala sfären kan ses som mer inflytelserika än lagar och förordningar då människors beteende och egna erfarenheter ibland väger tyngre än officiella lagar. Detta kan kopplas ihop med hur Ziehe (1994, s. 2) resonerar kring normer och livsstilar. Han hävdar att livsstilar och miljöer stärker den självbild som människor har, vilket sedan gör att en viss typ av beteende och kultur klassas som normalt. Det är enligt Hydén (2002, s. 14–15) genom utgångspunkten att normer influerar beteenden som det går att förstå människors handlingar, han hävdar att enbart undersöka människors attityder inte hjälper för att förstå deras agerande. Normer i sig förklarar inte vad som är rätt eller fel, bra eller dåligt i givna situationer, normer belyser vad människor anser vara rätt, fel, bra eller dåligt i situationer och hur det i längden påverkar hur de agerar. Genom att se på normer ur denna aspekt, att dem representerar det accepterade och normala, görs de även till en måttstock över vad som anses normalt och hur människor bör bete sig och agera (Hydén, 2002, s. 14–15). Under mindre än ett decennium har det blivit norm att befinna sig på och använda webbaserade tjänster och sociala medier. Flera av de digitala plattformarna har integrerat etablerade sociala normer i sin utformning och använder en retorik som belyser öppenhet och transparens kring integritet och personlig information (van Dijck, 2013, s. 173). Vidare

15 hävdar van Dijck även att det för människor idag inte är ett alternativ att inte använda webbaserade tjänster då de blivit en naturlig del i allmänhetens vardag. Hon resonerar kring hur valet att använda internettjänster och sociala medier inte alltid kan ses som ett val utan att detta är något som påverkas av normer, det som anses vara normalt på internet är nästintill ett måste i dagens samhälle. Många upplever idag ett måste att använda sociala medier och internettjänster för att inte exkluderas ur sociala sammanhang (Martínes & Sandberg, 2017, s. 76). Detta belyser även Hydén (2002, s. 14) genom att diskutera hur normer kan vara medvetna eller omedvetna. Han poängterar att normer kan vara så pass införlivande i människors tankemönster att de inte uppmärksammas. Utifrån detta går det att se hur den förflyttning som skett från den fysiska vardagen i samhället till internet och sociala medier är något som till stora delar påverkat de normer som finns inom dessa sociala kontexter. Samtidigt har även de sociala plattformarna påverkas av de redan existerande normerna. Ziehe (1994, s. 3) presenterar i sin artikel hur skiftet av välfärden påverkade samhället under 1950-talet och hur det som tidigare ansågs som lyxvaror nu blev tillgängliga för allmänheten vilket påverkade människors livsstil och kulturer. Genom denna förflyttning fick även begreppet normalt en delvis ny betydelse då fler människor fick tillgång till nya varor och tjänster i sin vardag. En liknande jämförelse kan ske gällande den ökade tillgången till internet och digitala produkter, som ovan nämnt använder 91 % av den svenska befolkningen internet dagligen (Internetstiftelsen, 2019, s. 7). Detta bekräftar det resonemang van Dijck (2013, s. 20) har kring hur internettjänster har blivit en naturlig del i allmänhetens vardag. Denna normalisering av internettjänster som skett gällande exempelvis Google, hävdar van Dijck, påverkar människor genom att de i mindre utsträckning ifrågasätter hur dessa medier fungerar, samt vilka syften och mål företaget bakom tjänsten har. Människor ställs idag inför dilemmat att leva ett effektivt och underlättat liv med hjälp av de tjänster Google LLC erbjuder, samtidigt som de behöver göra ett ställningstagande mot det intrång övervakningskapitalismen bidrar till. Utifrån detta rättfärdigar användare därmed att de lämnar ifrån sig användardata genom att exempelvis rationalisera insamlingen av användardata, hävda att de inte har något att dölja eller välja att ignorera det utifrån en känsla av hjälplöshet och frustration (Zuboff, 2019, s. 11). Detta är även något som uppfattas i Leckners (2018, s. 57) diskussion gällande den paradox kring personlig integritet, som diskuteras i tidigare kapitel, att attityder och beteenden inte alltid matchar. Hon belyser även att olika situationer, i vilka olika typer av normer verkar, påverkar människors attityder kring att dela personlig information. Exempelvis anses det mindre viktigt att skydda sin integritet då information delas med vänner på olika plattformar än om information delas med företag. På så sätt argumenterar Leckner för att det finns flera olika typer av faktorer som påverkar vilka typer av normer som tillkommer och has i åtanke vid en människas beteende på internet, men hon påpekar också att normer på internet är ett komplext område med flera motsägelsefulla svar. Både Zuboff (2019, s. 47) och Rodrigues (2010, s. 255) uppmärksammar Facebooks grundare, Mark Zuckerbergs uttalande 2010, där han hävdar att personlig integritet inte längre kan inkluderas i de klassiska sociala normer som existerade innan internet och sociala medier. Vidare beskriver Rodrigues att Zuckerberg hävdar att de nya sociala normerna på internet har gjort att användarna inte längre värdesätter personlig integritet på internet. På liknande vis problematiserar Zuboff (2019, s. 47) även att Google LLC lät

16 samla in användardata från mejlkorrespondens via tjänsten Gmail för att rikta annonser till användare. Då detta uppdagades blev uppfattningen att människors integritet låg i händerna på Google LLC. Rodrigues (2010, s. 255) resonerar dock kring hur internetanvändare antagligen inte skulle välja att ge upp sina rättigheter att själva bestämma över vilken information som delas med företag och andra användare på internet om de skulle få det valet. 4.2 Affordance

Affordance är ett begrepp som myntades av psykologen James Gibson under 1970-talet och används för att beteckna de uppenbara möjliga ageranden en människa kan göra utifrån information från dess omgivning. Under slutet av 1980-talet kom begreppet att bli användbart inom design där det användes på liknande sätt genom att förklara en designers ambition att ett föremål ska utformas så att en person direkt förstår hur föremålet ska brukas. Begreppet har även blivit användbart inom interaktionsdesign och human- computer interaction (HCI) (Kaptelinin, u.å). Andersson (2017, s. 29) använder begreppet i relation till kommunikationsmedier och förklarar hur medieegenskaper och utformning av sociala medier präglar interaktionen på dem. Vidare hävdar Andersson att det inte finns någon bra svenska översättning av begreppet men att det förklarar hur olika mediers och plattformars design uppmuntrar en viss typ av interaktion. Detta kan även kopplas ihop med de normer som bland annat van Dijck (2013) diskuterar. Andersson (2017, s. 29) framhäver att det utöver ett socialt medie eller en plattforms affordance finns särskilda normer och konventioner som styr interaktionerna på dem. Kaptelinin (u.å) har sammanställt flera forskares arbete kring affordance kopplat till interaktionsdesign och HCI, enligt dessa forskare är affordance inte bundet till fysiska objekt utan kan även appliceras på digitala kontexter. Idag är affordance ett grundläggande koncept inom utvecklingen av interaktionsdesign och HCI, framförallt är det användbart för utvecklingen av användargränssnitt. Kaptelinin förklarar att med hjälp av konceptet affordance kan gränssnitten visuellt genom sin design förklara hur dem ska användas och hur användaren förväntas interagera. Inom HCI argumenteras det för att på detta sätt göra affordance synligt och intuitivt för människor att agera utefter. Kaptelinin lyfter fram olika typer av affordance som appliceras inom interaktionsdesign för att hjälpa människor att uppfatta en tjänst eller plattforms affordance. Dessa typer av affordance; kognitiv, fysisk, sensorisk och funktionell, speglar de processer människor genomgår vid problemlösningar. Kaptelinin belyser det faktum att de grundläggande idéerna om att uppfattning och handling är starkt sammankopplade skiljer sig något från Gibsons ursprungliga teori men har blivit centrala inom interaktionsdesign och HCI. Affordance kan även ses i relation till den, ovan nämnda, tekniska determinismen. Enligt Zuboff (2019, s. 226) har mänskligheten underkastat sig denna tekniska utveckling som något normalt och opåverkat eller obehindrat. Vi argumenterar därmed för att det kan finnas en koppling mellan att interaktionsdesignen och HCI grundas i affordance och gör digitala tjänster och plattformar intuitiva och lättförståeliga och att teknologin därmed kunnat utvecklas utan att bli ifrågasatt. Begreppet affordance påvisar och speglar, enligt Kaptelinin (u.å), beteenden som psykologiskt finns inneboende i människan vilket skulle kunna ses som en förklaring till att teknologin kunnat bli deterministisk.

4.3 Sammanfattning

Sammanfattningsvis har detta kapitel belyst hur normer inom sociala konstruktioner i vårt samhälle i hög grad styr människors beteenden och uppfattningar om exempelvis rätt och fel samt bra och dåligt. Dessa normer som utvecklats under lång tid i människans historia har integrerats in i de digitala miljöer och kontexter som bildats i takt med att internet utvecklats. Konceptet webb 2.0 har gjort internet till en plattform där interaktioner och sociala samspel utspelas globalt. Begreppet affordance som förklarar hur designen av tjänster och plattformar gör interaktionen och ageranden på dem naturligt och intuitivt för människor kompletterar bilden av hur människors handlingar och bakomliggande motiv för dem kan förstås. I analysen av resultatet för denna undersökning används dessa förhållningssätt för att skapa en bild av hur studenternas enkätsvar kan tolkas och förstås i relation till hur normer påverkar människor och hur tekniken i sig influerar människors handlingar.

5 Metod

I detta kapitel redovisas den metod som använts vid insamlande och analysförfarande, samt etiska aspekter och andra beaktanden som tagits i åtanke.

5.1 Enkäter

Som datainsamlingsmetod för undersökningen valde vi att använda enkäter på grund av att vi ville kartlägga hur studenterna inom utbildningsprogrammen Bibliotekarie och Webbredaktör förhåller sig till Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy. De fördelar som finns med metoden är bland annat, utifrån Bryman (2011, s. 228), att enkäter medför en större mängd data att analysera vilket skapar en bredare och mer generaliserbar bild av en företeelse. Enkäter går också snabbare att administrera än intervjuer och deltagarna kan själva välja när de vill och har möjlighet att besvara enkäten. Frågorna blir även, som Trost och Hultåker (2016, s. 57) benämner det, standardiserade på det sätt att de är lika för alla deltagare. För att bedöma samhällsvetenskaplig forskning appliceras kriterierna reliabilitet och validitet. Reliabilitet bygger på mätning genom att varje enhet tilldelas ett värde, samt huruvida ytterligare genomförande av en undersökning ger samma resultat (Bryman, 2011, s. 161; Trost & Hultåker, 2016, s. 61). Utifrån detta kan vår undersökning delvis anses ha hög reliabilitet då studenternas förhållningssätt till insamling av användardata med stor sannolikhet kan antas inte skulle ändras drastiskt över en längre period. Detta baseras på tidigare forskning i relation till det analytiska ramverk som används inom undersökningen. Det finns även olika komponenter för en studie inom kriteriet reliabilitet. Kongruens berör likheten mellan frågor som avser mäta samma sak för att skapa nyanserade resultat. Vår undersökning innefattade olika frågor som berörde ett och samma ämne för att belysa olika aspekter och nyanser vilket bidrar till högre reliabilitet. Konstans syftar till tidsaspekten, för att detta ska uppnås ska det inte spela någon roll om en deltagare väljer att svara på en enkät samma dag de får den eller vid en senare tidpunkt inom en kortare

18 tidsperiod. Detta förutsatte vi inte skulle påverka svaren från våra deltagare (Trost & Hultåker, 2016, s. 62). Enkäten skulle dock kunnat skapa en förförståelse hos våra deltagare om hur de borde svara på frågorna ifall studien skulle göras om vilket är något Bryman (2011, s. 161) diskuterar kan bidra till lägre reliabilitet. Det fanns några frågor – exempelvis fråga tre och fyra – i enkäten med specifika begrepp som skulle kunna tolkas på olika sätt av studenterna vilket även det kan sänka reliabiliteten något. Kriteriet validitet fokuserar på huruvida frågorna i enkäten mäter det som sägs att de ska mäta (Trost & Hultåker, 2016, s. 62). I vår undersökning ägnades mycket tid till att försäkra att frågorna utformades för att mäta det vi syftar till att mäta. Sett till hur resultatet för undersökningen kan användas för att besvara frågeställningar kan validiteten generellt sett anses vara hög. Dock kan de frågor med eventuellt svårtolkade begrepp även påverka validiteten då det blir svårare att fastställa om det som avsågs mätas mättes. Det finns olika metoder för att säkerställa validiteten i en undersökning, exempelvis genom att jämföra resultaten av en undersökning med andra sätt att mäta samma sak (Ejlertsson, 2019, s. 119). Detta var dock inte möjligt inom ramen för denna undersökning då vi inte hade möjlighet att fastställa om studenterna agerade i enlighet med sina enkätsvar. Vi kan dock resonera kring att de med största sannolikhet gör det då vi inte såg några tendenser att vårt resultat i hög grad skiljde sig eller motsatte sig liknande tidigare studier. Enligt Bryman (2011, s. 167) följs kriterierna reliabilitet och validitet åt genom att en undersökning kan anses valid om reliabiliteten är hög, samt tvärtom. 5.2 Tillvägagångssätt

I detta stycke redovisas tillvägagångssättet gällande det praktiska kring konstruktion, distribution samt population och urval.

5.2.1 Konstruktion Enkäten konstruerades i programmet SUNET Survey som tillhandahålls och används av studenter och anställda på Högskolan i Borås. Det ägnades mycket tid åt att fundera över och konstruera utkast gällande hur frågorna skulle formuleras för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna. Vi tog stöd i Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy, tidigare forskning, handböcker och metodböcker samt även våra egna tankar kring ämnet för att formulera frågorna på bästa sätt. Frågorna utformades i slutändan som stängda en- och flervalsfrågor samt några öppna frågor. Vi resonerade kring att enbart använda stängda en- och flervalsfrågor men insåg att det för studiens syfte även krävdes öppna frågor. Enligt Jacobsson och Skansholm (2019, s. 94) kan öppna frågor i enkäter vara svårare att hantera vid analys eftersom de behöver kodas för att kunna bearbetas. Dock hävdar Ejlertsson (2019, s. 43) att det kan fungera som en motivation för deltagarna att kunna uttrycka särskilda åsikter som annars inte är möjligt vid enbart stängda frågor. Det finns svårigheter med öppna frågor i en enkät då det finns risk för uteblivet svar om deltagarna inte vet vad de ska svara (Trost & Hultåker, 2016, s. 74). Detta löste vi dock genom att göra alla frågor, förutom den avslutande kompletterande frågan, i enkäten obligatoriska. Svarsalternativ som exempelvis vet ej, ibland och liknande alternativ som inte är ställningstagande valdes bort för att vi ville att studenterna skulle tänka över sina svar och därmed ta ställning till frågorna och ämnet. Det kan ses som omoraliskt att vi på detta sätt tvingade våra deltagare att svara på alla frågor. Dock var enkäten helt frivillig

19 och skulle den uppfattas som tvingande på det sättet skulle det troligen resultera i att deltagarna inte slutförde den. Men som ovan nämnt ville vi att studenterna själva skulle ta ställning och tänka över de frågor som ställdes, därmed togs beslutet. Bryman (2011, s. 234) resonerar även kring formatering av frågorna utifrån valet att ha vertikala eller horisontella svarsalternativ i enkäten och hävdar att vertikala svar gör det lättare för deltagarna att förstå vilket svarsalternativ som tillhör vilken fråga. Därmed gjordes valet att använda vertikala svarsalternativ, vilket även föll sig naturligt utifrån hur vi förstod att programmet SUNET Survey fungerade. Denna precision av svarsalternativen och formateringen av enkäten är också en komponent som Trost och Hultåker (2016, s. 61) hävdar höjer reliabiliteten i studien. Antalet frågor diskuterades också under arbetet, enligt Bryman (2011, s. 228) finns det risker med för många frågor då deltagarna kan drabbas av enkättrötthet och därmed avbryta sitt deltagande vilket kan innebära ett stort bortfall. Även Trost och Hultåker (2016, s. 141) belyser problematiken med för många frågor i specifikt webbenkäter eftersom det är svårare att få en uppfattning om hur lång enkäten är och hur lång tid det kan tänkas ta att besvara den. På grund av att enkäten skickades ut digitalt fanns heller ingen möjlighet att guida eller hjälpa studenterna genom enkäten. Detta är något som enligt Bryman (2011, s. 228) dock minskar eller helt eliminerar risken för intervjuareffekt vilket betyder att respondenten kan påverkas av personen som ställer frågan. Bryman hävdar även att det inte finns möjligheter att kunna ställa följdfrågor samt att det inte går att redigera och anpassa enkäten i efterhand utifrån de svar som samlas in. Därmed försökte vi utforma lättförståeliga frågor som enbart gick att tolka på ett sätt. Dessa problem och försiktighetsåtgärder samt språk, formalia och personers upplevelse av enkäten kontrollerades med hjälp av en pilotenkät. Denna skickades ut under den 20:e april 2020 till en grupp vänner där sju stycken personer svarade. Ejlertsson (2019, s. 99) skriver bland annat att en pilotstudie kan vara till hjälp för att försäkra att frågorna tolkas rätt av deltagarna. Det är nämligen vanligt att den som konstruerar enkäten skriver frågorna och svarsalternativen med en bakomliggande tanke eller förståelse som deltagarna inte besitter. Pilotenkäten resulterade i att deltagarna uppmärksammade vissa oklara formuleringar som därmed redigerades, men utöver detta var upplevelsen att det inte var en för lång enkät och att det var relativt enkelt att besvara frågorna. Vi var även medvetna om att vår undersökning kunde begränsas av det som Ejlertsson (2019, s. 76) benämner som socialt önskvärda svar. Frågor om integritet på internet skulle kunna uppfattas som känsligt och att studenterna därmed svarar annorlunda från vad de egentligen upplever och att det skulle kunna leda till en överrapportering av positiva beteenden.

5.2.2 Distribution Torsdagen den 23:e april 2020 skickades den slutgiltiga enkäten ut genom ett anslag i programaktiviteterna tillhörande utbildningsprogrammen Bibliotekarie och Webb- redaktör på kommunikationsplattformen PingPong som används av Högskolan i Borås. PingPong är ett internt kommunikationsverktyg som används för att förmedla information mellan både studenter och lärare. Programaktiviteter är speciella sidor inom plattformen som alla studenter inom respektive utbildningsprogram har tillgång till för att nås av samma information. I anslaget som publicerades presenterades kort vår undersökning och syftet med den samt en länk till enkäten eftersom den var digital. Denna distributionsmetod, genom det digitala verktyget PingPong, valdes utifrån motiveringen

20 att det fanns en begränsad mängd personer som därmed kunde nås av enkäten vilket gav en kontrollerad population som gick att hantera. I samband med utskicket av enkäten, genom anslaget på PingPong, togs även beslutet att den till en början skulle vara aktiv till och med den 3:e maj 2020, vilket gav enkäten cirka en och en halv aktiv vecka. Utifrån den mängd insamlade svar togs efter första deadline beslutet att förlänga tiden på enkäten och den 4:e maj skickades därmed en påminnelse ut till samtliga studenter på utbildningsprogrammen. Påminnelsen publicerades både som ett nytt anslag i respektive programaktivitet samt skickades som direktmeddelande till studenterna. I figur 1 nedan går det att utläsa att påminnelsen där alla studenter, utöver anslaget, även fick ett direktmeddelande genererade en till våg av svar som ökade den totala svarsfrekvensen. Den slutliga deadlinen blev, efter påminnelsen, den 6:e maj 2020 för att möjligtvis öka antalet deltagare i enkäten. Utskick av påminnelser är något som Trost och Hultåker (2016, s. 120) argumenterar för då detta kan uppmuntra de personer som haft syfte att besvara enkäten men som möjligtvis glömt av den eller generera en andra våg av svar från personer som i första hand valt att inte delta. Författarna hävdar även att en påminnelse kan uppmuntra de personer som tidigare känt sig osäkra på att delta.

5.2.3 Population och urval Undersökningen kan ses som en totalundersökning där populationen var distans- och campusstudenter inom utbildningsprogrammen Bibliotekarie och Webbredaktör på Högskolan i Borås som under våren 2020 var registrerade på programmen. Utifrån statistik från Högskolan i Borås fanns det 499 studenter på bibliotekarieprogrammet och 316 studenter på webbredaktörsprogrammet. Populationen var därmed totalt 815 studenter som i teorin borde nåtts av enkäten vid distribution. Det går dock endast att spekulera kring hur många som såg inläggen till enkäten då det var statistik vi inte hade tillgång till. Urvalet genererades sedan automatiskt utifrån en självrekryterad svarsgrupp utifrån de studenter, av den totala populationen, som aktivt valde att delta i undersökningen. Att använda denna metod till urval kan enligt Bryman (2011, s. 179– 186) medföra risken för ett så kallat urvalsfel där urvalet framstår som skevt eller bias. Till skillnad från exempelvis ett sannolikhetsurval gick det inte, genom vår urvalsmetod, att beräkna sannolikheten att alla i populationen hade lika stor chans att ingå i urvalet. Eftersom inget aktivt val togs om att välja ett urval på det sättet gick det inte att veta om hela populationen uppmärksammade anslaget i programaktiviteten och därmed hade möjlighet att delta. Det gick därmed inte att påverka vilken mängd studenter från respektive utbildningsprogram som valde att delta. Det totala svarsantalet vid avslutande av enkäten, torsdagen den 7:e maj 2020, resulterade i ett totalurval med 86 stycken studenter. Detta representerade en svarsfrekvens på cirka 10 % utifrån populationen.

Figur 1: Kumulerat antal enkätsvar utifrån datum.

Det gick även i programmet SUNET Survey se hur många studenter som öppnade enkäten men som sedan valde att inte slutföra och lämna in den. Utifrån detta kunde vi se att cirka 30 stycken studenter tog valet att inte delta i studien eller slutföra den efter att de öppnat enkäten. En annan viktig aspekt som uppmärksammades var att det kunde finnas studenter i programaktiviteterna som inte längre var aktiva och studerade. Detta baserades på att vi i vår egen programaktivitet uppmärksammade studenter som inte längre studerade på programmet. Vi kunde dock inte undersöka hur många studenter detta rörde sig om, samt hur det såg ut i de andra grupperna. På grund av detta genererades därmed ett bortfall redan från start som var svårt att beräkna storleken på. Det gick inte heller att veta hur många studenter som i praktiken öppnade och läste anslagen eller det personliga meddelandet som skickades ut.

5.3 Analysförfarande

Från programmet SUNET Survey gick det att exportera en automatgenererad rapport i pdf-format vilket gav en tydlig överblick över den sammanlagda svarsfrekvensen, samt även en excel-fil med antingen textvärden eller svarsvärden. För att få en överblick gällande varje specifik enkät exporterades resultatet till en excel-fil med textvärden där det gick att se varje enkät för sig. Detta gjorde att det gick att jämföra och analysera de olika variablerna, både inom enskilda enkäter och mellan alla enkäter. Svaren exporterades därefter manuellt över till Google Kalkylblad där svaren fördelades på olika blad beroende på vilken fråga det gällde för att lättare kunna sammanställa tabeller och figurer till resultatkapitlet nedan. Varför valet blev att använda Google Kalkylblad som verktyg att arbeta med berodde på att vi hade datorer med två olika operativsystem vilket gjorde att de inte var kompatibla med varandra. Detta påverkade även att vi gjorde valet att skriva i Google Dokument, vilket ytterligare motiverade valet av Google Kalkylblad då det enkelt gick att importera tabeller och figurer därifrån. Under arbetet med att

22 sammanställa de tabeller och figurer som används skapades även ytterligare en översikt över empirin vilket underlättade vår hantering av den mängd data som samlats in. Fördelningen och kategoriseringen som skedde i Google Kalkylblad grundades även utifrån hur Bryman (2011, s. 242) resonerar kring kodning av kvantitativa data, specifikt i relation till öppna frågor. Svaren fördelades som ovan nämnt utifrån de olika frågorna, men även utifrån vilket utbildningsprogram studenterna tillhörde. Den nivå av kodning som utfördes berodde på om frågan hade formulerats som öppen eller stängd. Denna distinktion påverkas av det som Bryman benämner som kodning i förväg och kodning i efterhand där alternativen på de slutna frågorna i förväg kodas och sammanställs av skaparen av enkäten. De stängda frågorna sammanställdes därmed relativt enkelt utifrån en överblick mellan pdf-filen och excel-dokumentet utifrån vilka svar som valts. Vissa av de stängda frågorna inkluderade alternativet Annat där studenterna kunde fylla i ytterligare observationer gällande Google LLC samt deras produkter och tjänster för att kunna täcka in alla möjliga svar som kunde ha missats. Detta gjorde att kodning i efterhand behövde ske även på dessa frågor. Kodningen som skedde i efterhand gjordes i samråd mellan oss som författare för att inga missförstånd skulle ske vid analys av resultatet. Ett sådant samarbete är även något som enligt Trost och Hultåker (2016, s. 61) bidrar till en högre reliabilitet i undersökningar. Kodningsmallen utformades utifrån studenternas svar för att kunna göra distinktioner mellan de olika typerna av svar som getts samt för att kunna sammanställa alla versioner av svar. För att få fram de olika distinktionerna mellan svaren användes färgkodning för att skapa en överblick och därmed lättare placera in studenternas svar i kodningsmallen. Svaren på de öppna frågorna och svarsalternativen Annat presenterades och inkluderades i den utsträckning det gick i tabeller och figurer. Vissa svar som stack ut redovisades även som citat för att upplysa och skapa ett djup i frågorna.

5.4 Forskningsetik

Det går att etiskt resonera kring valet att specificera vilka utbildningsprogram samt vilken högskola undersökningen utfördes på. Dock drogs slutsatsen att det utifrån de svar som gavs inte gick att identifiera vilka studenter som deltog i undersökningen. Därmed implementeras konfidentialitetskravet och det går därmed inte att identifiera någon av studenterna utifrån deras svar. Studenterna informerades om att det var frivilligt att delta och att det gick att avbryta enkäten när helst de kände för det, men eftersom svaren var anonyma gick det dock inte att ta bort en deltagares svar efter att enkäten lämnats in. Genom att de lämnade in enkäten godkände studenterna sitt deltagande i undersökningen och att deras svar fick användas. Användandet av de svar och uppgifter som samlades in i samband med enkäten användes inte i något annat syfte än att besvara de frågeställningar som formulerats inom ramen för denna undersökning. Information gällande detta presenterades innan studenterna valde att delta i undersökningen. Eftersom Högskolan i Borås rekommenderade SUNET som verktyg vid skapandet av enkäter vid studier på högskolan sparades svaren i detta program och sedan bearbetades som data av oss i både Google Kalkylblad och Google Dokument. Även i Google användes de konton som tillhandahölls av Högskolan i Borås och inget hanterades därmed på privata konton. För att dessutom kontrollera att formuleringar och språk i enkäten var

23 på god nivå och inom korrekta etiska ramar godkändes enkätfrågorna, av handledare, innan enkäten skickades ut till studenterna. Utifrån detta har de fyra etiska principer som Bryman (2011, s. 132) diskuterar och tar upp – konfidentialitetskravet, informationskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet – tagits i åtanke vid utförandet av undersökningen.

6 Resultat

Resultatet av undersökningen presenteras i detta kapitel utifrån den ordning frågorna ställdes till studenterna. Detta analyseras och diskuteras i kommande kapitel i relation till tidigare forskning samt det analytiska ramverket. De rubriker som tilldelats figurerna och tabellerna hämtades direkt från enkäten och formulerades därmed på samma sätt som frågorna ställdes till studenterna. Resultatet i tabellerna nedan redovisas i fallande ordning. Av de totala antalet studenter som deltog i undersökningen motsvarade de bibliotekariestudenter som deltog cirka 11 % av det totala antalet studenter inom bibliotekarieprogrammet. De webbredaktörsstudenter som deltog motsvarade cirka 9 % av det totala antalet studenter inom webbredaktörsprogrammet. I figur 2 nedan går det att utläsa hur många av studenterna som valde alternativen första, andra eller tredje året, respektive alternativet Annat. Alternativet Annat består i detta fall av studenter som antingen läste ikapp, kompletterade studier i efterhand eller som studerade på distans.

Figur 2: Det utbildningsprogram studenterna läste och hur länge de studerat.

Det ställdes även en fråga gällande ifall studenterna själva ansåg ha lärt sig om integritet på internet under utbildningen. På denna fråga svarade cirka två tredjedelar av studenterna att de ansåg att integritet på internet var något som de lärt sig om under utbildningen, medan resterande svarade att de inte gjort det. Vid separering av utbildningsprogrammen var det fortfarande en majoritet av studenterna inom båda program som ansåg att integritet på internet var något som har tagits upp inom utbildningen.

Figur 3: Studenternas uppfattning gällande ämnet integritet på internet inom utbildningen utifrån utbildningsprogram och hur länge de studerat.

På frågan gällande ifall studenterna brukar reflektera över att Google LLC samlar in och använder användardata svarade majoriteten att detta är något de brukar reflektera över.

Figur 4: Brukade studenterna reflektera över att Google LLC samlar in användardata.

I figur 5 nedan sammanställdes resultatet på frågan om hur säkra studenterna känner sig på att de vet vilka användardata som samlades in om dem. Utifrån denna figur går det att utläsa att majoriteten av studenterna valde de mellersta alternativen: ganska säker och ganska osäker. Det är endast två studenter som ansåg sig vara mycket säkra på att de visste vilka användardata som Google LLC samlar. Det är dock en större andel av studenterna som valde något av de osäkra alternativen än de som ansåg sig säkra på att de visste vilka användardata som samlades in.

Figur 5: I vilken utsträckning studenterna kände sig säkra, respektive osäkra på vilka användardata Google LLC samlade in.

Nästkommande fråga berörde vilka kategorier av användardata som studenterna tidigare hade uppmärksammat att Google LLC samlar in. Utifrån tabell 4 nedan går det att se att nästintill alla studenter någon gång hade uppmärksammat att det de söker efter är sådant som samlas in av Google LLC. Även kategorierna “webbplatser användaren besöker”, “användarens platsinformation”, “annonser användaren visar eller klickar på” samt “videor användaren tittar på” var sådant majoriteten av studenterna uppmärksammade. Av de kategorier som presenterades för studenterna hade alla kategorier uppmärksammats av minst en person.

Tabell 4: Vilka användardata studenterna hade uppmärksammat att Google LLC samlade in.

82 26 Sådant du söker efter Kommentarer på Youtube (95,3 %) (30,2 %)

79 E-post du skriver och tar emot 25 Webbplatser du besöker (91,9 %) på Gmail (29,1 %)

78 Dokument, kalkylark och 23 Din platsinformation (90,7 %) presentationer (26,7 %)

71 21 Annonser du visar eller klickar på Foton och videor du sparar (82,6 %) (24,4 %)

68 21 Videor du tittar på Kalenderhändelser (79,1 %) (24,4 %)

Appar, webbläsare och enheter du 51 18 använder för åtkomst till tjänster från Kontakter du lägger till (59,3 %) (20,9 %) Google

36 Jag har inte uppmärksammat 3 Namn, födelsedag och kön (41,9 %) vad de samlar in (3,5 %)

34 2 Lösenord och telefonnummer Annat (39,5 %) (2,3 %)

Det var även ett par studenter som valde alternativet Annat där de ansåg och upplevde att Google LLC samlade in användardata från Google Assistant samt genom ljudupptagningar via telefonen under samtal där telefonen inte aktivt användes. Förutom detta var det några få studenter som svarade att de inte uppmärksammat något som Google LLC samlar in. För att komplettera resultatet i tabell 4 ställdes i enkäten en följdfråga som baserades på studenternas tidigare svar. Denna fråga berörde huruvida studenterna uppfattade ovanstående kategorier utifrån Google LLCs användarvillkor eller sekretesspolicy, eller om denna kunskap samlats in från sekundära källor. Detta resultat redovisas i figur 6 nedan.

Figur 6: Huruvida studenterna uppmärksammat insamlingen av användardata från Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy.

Figur 6 visar att majoriteten av deltagarna svarade att det inte var utifrån Google LLCs användarvillkor eller sekretesspolicy de uppmärksammat kategorierna av användardata. De hade istället tagit till sig det via exempelvis inlägg på sociala medier, nyheter, utifrån personliga intressen, inom utbildningen eller egna observationer när något de sökt efter dykt upp som reklam innan videoklipp de skulle titta på. Bland dessa är det mestadels svar gällande annonsering och reklam som dyker upp som anledningar till att studenterna själva observerat att Google LLC samlar in deras användardata. Det fanns även de studenter som svarade att vissa kategorier av användardata var sådant de uppmärksammat i användarvillkoren och sekretesspolicyn medan andra kom från sekundära källor. En student beskrev det helt enkelt som “något man bara lägger märke till”. På frågan gällande vilken typ av användardata som studenterna tycker är okej att Google LLC samlar in ansåg lite mer än hälften att det var acceptabelt att Google LLC samlar in sådant de söker efter. Även annonser som användaren visar eller klickar på var en stor del av studenterna som ansåg var acceptabelt då nästan hälften av studenterna valde detta alternativ. Ungefär en tredjedel ansåg att videor de tittade på var okej att Google LLC samlade in, resterande alternativ var dock inte lika frekvent valda.

Tabell 5: Vilka användardata studenterna accepterade att Google LLC samlade in. 50 Dokument, kalkylark och 10 Sådant du söker efter (58,1 %) presentationer (11,6 %)

42 10 Annonser du visar eller klickar på Din platsinformation (48,8 %) (11,6 %)

30 7 Videor du tittar på Övrigt (34,9 %) (8,1 %)

29 6 Webbplatser du besöker Lösenord och telefonnummer (33,7 %) (7 %)

Appar, webbläsare och enheter du använder 25 5 Namn, födelsedag och kön för åtkomst till tjänster från Google (29,1 %) (5,8 %)

14 5 Inget Foton och videor du sparar (16,2 %) (5,8 %)

10 E-post du skriver och tar emot 5 Kommentarer på Youtube (11,6 %) på Gmail (5,8 %)

10 4 Kalenderhändelser Kontakter du lägger till (11,6 %) (4,7 %)

Totalt var det 21 studenter som valde alternativet Annat på denna fråga och besvarade därmed frågan i fritext. Dessa svar kodades och separerades sedan till två olika kategorier, Inget där studenterna svarade att de inte ansåg att någon typ av användardata var okej att Google LLC samlade in och Övrigt (Tabell 5). Det som inkluderades inom Övrigt var enskilda svar som att studenterna exempelvis tyckte det var okej att Google LLC samlade in sådant som hjälpte dem i vardagen, ord de använde samt att de själva ville kunna välja vilka användardata Google LLC samlar in. En student valde inget av alternativen utan

28 svarade i fritext att hen kände sig kluven till frågan och en annan hävdade att det var irrelevant vilka användardata Google LLC samlade in, det berodde snarare på hur de använde och hanterade den. I enkäten formaterades fråga 8 som en helt öppen fråga där studenterna i fritext kunde svara på vilken typ av användardata de inte tyckte var acceptabelt att Google LLC samlar in, denna fråga har därmed inte sammanställts genom en tabell eller figur. Majoriteten av studenterna skrev att de inte ansåg det acceptabelt att Google LLC samlade in sådant studenterna benämnde som personuppgifter eller personliga data vilket utifrån studenternas svar tolkades som samma kategorier av användardata. De exempel som getts av studenterna berörde nästintill enbart de kategorier som placerats i den högra kolumnen i Tabell 5, samt känsliga uppgifter som exempelvis sexuell läggning och religion. Flera studenter hävdade att ingen insamling av användardata var acceptabel, men vissa av dem förstod varför det skedde. Några studenter belyste specifikt Google Drive och det innehåll som fanns sparat där som mindre okej, en av dem beskrev att det var på grund av att innehållet var lösenordsskyddat. En student beskrev insamlandet av användardata genom att “det handlar mer om hur den används, jag tycker inte om att det används i ett kommersiellt syfte”. Några studenter angav på denna fråga att det inte fanns någon användardata de inte tyckte var okej att Google LLC samlade in men att de kunde uppleva vissa funktioner som utkom av att Google LLC samlade in användardata som irriterande. Vissa studenter kände sig osäkra på vilka användardata de ansåg var okej eller inte och en student skrev att hen personligen fick skylla sig själv om hen aktivt valde att använda Google. Nästkommande fråga berörde i vilka syften som studenterna ansåg det acceptabelt att Google LLC samlade in och använde deras användardata. Mer än hälften av studenterna ansåg att det var acceptabelt i syftet att göra Googles tjänster mer användbara för individen själv. Cirka en tredjedel ansåg att insamlandet av användardata var acceptabelt i syftet att utveckla nya varor och tjänster, samtidigt som lika många ansåg att detta inte var acceptabelt (Tabell 6).

Tabell 6: I vilka syften studenterna accepterade att Google LLC samlade in användardata Göra Googles tjänster mer användbara för mig som individ 45 (52,3 %)

Utveckla nya varor och tjänster 26 (30,2 %)

Jag tycker inte det är okej 26 (30,2 %)

Utforma personligt riktade annonser 24 (27,9 %)

Kartlägga sökaktiviteter för att utforma personligt riktat sökinnehåll 23 (26,7 %)

Utvärdera spridningen av annonser 21 (24,4 %)

Utforma AI-tjänster som förutsäger vad jag vill söka efter 17 (19,8 %)

Google ska kunna skapa intäkter och erbjuda min “gratistjänster” 14 (16,3 %)

Annat 3 (3,5 %)

Utav de tre studenter som valde alternativet Annat var det en person som skrev att hen inte hade reflekterat över detta. En student ansåg det vara ett moment 22 då hen inte ville att Google LLC skulle samla in användardata samtidigt som hen använde deras tjänster nästan varje dag. Den tredje ansåg att det var acceptabelt i syfte att utforma och utveckla tjänster som gynnade individen när individen gett ett tydligt medgivande till det (Tabell 6). För att visa på hur medvetna studenterna i undersökningen var gällande vad som presenteras i Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy ställdes frågan om hur ofta de läser dessa när de blir uppmanade till det. Cirka hälften av studenterna svarade att de sällan läste dem medan ungefär en tredjedel svarade att de aldrig läst användarvillkoren eller sekretesspolicyn. Två studenter svarade dock att de alltid läser Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy när de blir uppmanade (Figur 7).

Figur 7: Huruvida studenterna läste Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy när de blev uppmanade till det.

Anledningen till att studenterna sällan eller aldrig läste användarvillkoren eller sekretesspolicyn berodde i de flesta fall på att dokumenten var för långa, att de inte hade tid eller ork, att texterna var svårtydda eller att de ändå behövde godkänna villkoren för att kunna använda tjänsten. En annan aspekt i detta var att många studenter ansåg att det var dåligt att Google LLC samlade in användardata, en del var kluvna och gillade det inte men förstod samtidigt att det handlade om ett utbyte för att kunna använda tjänsterna “kostnadsfritt”. En av studenterna tog upp det faktum att det idag är svårt att klara sig utan Google och att det mesta hen gör ändå övervakas. En annan student svarade att hen sällan läste villkoren för att det inte skulle göra någon skillnad, för hen handlade det i slutändan om ifall hen skulle sluta använda Google utifrån vad som stod i villkoren och hur företaget arbetade och hävdade att hen med största sannolikhet inte skulle sluta använda Google LLCs tjänster, därför ansågs det onödigt att läsa villkoren. Nästa fråga fokuserade på i vilken utsträckning studenterna läste Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy. På denna fråga svarade ungefär hälften att de inte läste dem, en tredjedel ungefär läste specifika delar, medan en liten andel studenter läste dem i sin helhet (Figur 8, nedan).

Figur 8: I vilken utsträckning studenterna läste Google LLCs användarvillkor och sektretesspolicy.

Utifrån den fråga som finns representerad i figur 8, kompletterades denna med en fråga där studenterna fick definiera vilka delar av villkoren de läste. De flesta svarade att de oftast antingen skumläste eller snabbt scrollade igenom användarvillkoren och sekretesspolicyn för att se om något specifikt fick dem att reagera eller om något uppfattades som intressant. En av studenterna poängterade att hen brukar fokusera på att läsa in sig på hur hen kunde säga nej till saker. Förutom detta var det flera som påpekade att de läste in sig på just delarna om insamling av användardata, personlig integritet, algoritmer och upphovsrätt. En av de avslutande frågorna i enkäten berörde hur studenterna ställde sig till Google LLCs insamling av användardata. På denna fråga svarade lika många studenter att de inte hade någon åsikt gällande frågan som antalet som ansåg det var dåligt och tjugo studenter valde alternativet Annat där de med egna ord förklarade sina tankar gällande frågan (Figur 9).

Figur 9: Hur studenterna ställde sig till att Google LLC samlar in och använder användardata.

Det var många av studenterna som valde alternativet Annat som skrev att de förstod varför Google LLC samlade in användardata men gillade det inte och att det var “på gott och ont”. Förutom detta fanns det studenter som upplevde att de inte hade tillräckligt bra kunskap i ämnet för att kunna ta ställning till påståendet samt studenter som menade att “jag accepterar att de gör det eftersom jag använder dess tjänster”. Ytterligare en student skrev att “jag är medveten men ogillar det, men jag tror att eftersom man är så beroende av funktionen så väljer en att bortse (blunda) från det faktum att en utnyttjas”. Den sista frågan formulerades som en helt öppen fråga där studenterna kunde ge sina svar i fritext om det var något med de ville tillägga som inte tagits upp i enkäten. Denna fråga var inte obligatoriska som resterande i enkäten och resulterade i 12 svar. Svaren gällde både sådant som tagits upp tidigare samt allmänna kommentarer inom ämnet. En student skrev att hen tidigare hade raderat sitt Google-konto helt och hållet på grund av frågor och problematik som nämndes i enkäten och en annan student påpekade att hen använde andra företag som möjligtvis erbjöd sämre produkter och tjänster, men som hade bättre villkor är Google LLC.

7 Analys

I detta kapitel analyseras resultatet av enkäten utifrån det analytiska ramverket som valts samt jämförs med tidigare forskning. Även detta kapitel är strukturerat utifrån hur enkätfrågorna ställdes till studenterna.

7.1 Bortfallsanalys

Som tidigare nämnt hade enkäten en svarsfrekvens på cirka 10 % och det relativt låga antalet deltagare i undersökningen skulle kunna bero på flera saker. Dels skriver Ejlertsson (2019, s. 17) att allt färre människor generellt sett deltar i enkätstudier jämfört med för cirka 30–40 år sedan och dels skrevs denna uppsats inom en begränsad tidsram vilket bidrog till att enkätens aktiva period var begränsad. Det går även att diskutera kring hur det skulle kunna bero på rådande situation i samhället på grund av viruset Covid-19, möjligtvis var studenterna stressade över detta, själva drabbade eller hade anhöriga som drabbats och därmed inte kände prioritet att svara på en enkät. Enkäten skickades även ut under slutet av vårterminen då studenter har fullt upp med att skriva inlämningar och uppsatser vilket kan ha påverkat att de prioriterade bort att svara. Ejlertsson (2019, s. 37) skriver att tidpunkten för utskicket av en enkät kan påverka hur hög svarsfrekvensen blir, detta var dessvärre inget vi hade möjlighet att påverka eftersom perioden var schemalagd i förväg. Det går dock att se utifrån figur 2 (s. 24) att det trots allt var störst andel tredjeårsstudenter som svarat, detta skulle kunna bero på att personerna själva skriver uppsats och därmed vill hjälpa till med datainsamlingen. Personerna inom tredje året på bibliotekarieprogrammet är även våra medstudenter vilket skulle kunnat ha bidragit till att denna kategori är större (Figur 2, s. 24) då de känner oss personligen.

7.2 Användardata

Vårt resultat visade på en relativt jämn fördelning mellan de som känner sig säkra kontra de som känner sig osäkra gällande vad Google LLC samlar in för användardata (Figur 5, s. 26). Det är dock en något större andel – 53 % – som uppgav att de i olika grad känner sig osäkra, av dessa är fördelningen mellan programmen jämn vilket är intressant. Det kan diskuteras om det beror på att utbildningarna är lika gällande integritet på internet eller att utbildningarna inte spelar någon roll gällande hur studenterna uppfattar detta Svaren ganska säker, samt ganska osäker är tydligt högst representerade och kan uppfattas som mer neutrala alternativ där studenterna inte förstärker sina svar åt antingen det positiva eller negativa hållet. Jämförs detta med vad studenterna har uppmärksammat att Google LLC samlat in representeras alla kategorier av användardata som Google LLC själva hävdar att de samlar in (Tabell 4, s. 27). Detta skapar en bild av att studenterna i vår undersökning trots den upplevda osäkerheten verkade ha relativt bra kunskap kring vad som samlas in. Möjligtvis är denna medvetenhet ett resultat av att studenterna utbildade sig inom informationsintensiva utbildningar med viss fokus på frågor som dessa. Kanske är medvetenheten ett bevis för den statistik Internetstiftelsen (2019, s. 71) presenterar om högskolestudenters större oroskänslor kring integritet och storföretags insamling av användardata. Den oro studenter, enligt statistiken, i högre grad verkar känna kan bidra till att våra deltagare i högre utsträckning har gjort sig uppmärksamma på vilka användardata som samlas in. Det fanns enligt vårt resultat vissa kategorier av användardata som studenterna i större utsträckning accepterade att Google LLC samlar in (Tabell 5, s. 28). Dessa kategorier berörde huvudsakligen sådant som användaren söker efter samt annonser de visar eller klickar på. Sammanfattningsvis inkluderade dessa kategorier rörelsemönster och beteenden på internet och inte faktiskt information om användaren. Att dessa kategorier upplevdes som mer acceptabla kan bero på att studenterna rättfärdigar att deras användarbeteende kan utveckla tjänsterna de använder samt att denna typ av data är mindre trolig att härleda tillbaka till individen själv. Detta återspeglas i tabell 6 (s. 29) där 52,3 % av studenterna accepterade att Google samlar in användardata i syftet att optimera tjänsterna för användarna. Det näst mest accepterade syftet handlade om att Google LLC skulle kunna utveckla nya varor och tjänster. Detta skulle kunna återkopplas till att studenterna kände att Google uppfyller ett behov, samt att dessa tjänster kan underlätta vardagen. Enligt Rodrigues (2010) har Mark Zuckerberg uttalat sig om att användare på internet inte längre värdesätter personlig integritet, medan vårt resultat snarare belyser det motsatta. Studenterna var mer benägna att acceptera att användardata gällande vad de söker efter eller annonser de klickar på samlas in, än användardata som berör mer personlig information. Detta speglar även det resonemang Rodrigues för kring att användare vill kunna bestämma och kontrollera vilken typ av användardata som delas med internetföretag vilket även går att se utifrån studenternas svar i tabell 5 (s. 28). En student belyser detta genom att förklara att hen vill kunna välja vilken typ av användardata som Google LLC får samla in i likhet med hur valen i vår enkät har formaterats. Enligt Google LLC kan dock användare själva, genom sekretess-inställningarna, välja vad de vill dela med företaget (Google, 2020b). Vid närmare inblick i vilken typ av användardata studenterna inte ansåg vara acceptabelt utmärkte begreppen personliga data och personuppgifter sig bland fritextsvaren. Enligt

Leckner (2018) spelar olika typ av normer in vid valet att dela information med vänner eller med storföretag, användare är i allmänhet mer benägna att skydda sin integritet i relation till storföretag. Intressant i vårt resultat är att studenterna visade på en benägenhet att inte vilja dela personlig information med Google LLC och därmed värdesätter sin integritet. Ändå visade vårt resultat på att flera studenter vill kunna bestämma vad som delas med Google LLC. Privat och personlig information som exempelvis lösenord, dokument, telefonnummer, personnummer, bilder och liknande ansåg majoriteten av studenterna att Google LLC inte bör ha rätt till att samla in. Det var dock några studenter som ändå ansåg sig förstå varför denna användardata samlas in. Denna förståelse studenterna hävdar sig ha kan ses som det Zuboff (2019) beskriver som rationalisering av att Google LLC samlar in användardata. Det kan även ställas i relation till van Dijcks (2013) resonemang om att normaliseringen av internettjänster bidragit till att människor i mindre utsträckning ifrågasätter insamlingen av användardata. Utifrån den fördelning som Google LLC gör av de två övergripande kategorier av användardata, som vi benämner och skiljer på med hjälp av begreppen data och information, går det dock att problematisera studenternas svar. Utifrån hur Google LLC beskriver att de samlar in information och data (Tabell 2, s. 8) går det att se att delar av de kategorier studenterna i störst utsträckning accepterar att Google LLC samlar in skulle kunna inkludera så kallad personlig information. Då Google använder kategorin information syftar detta till uppgifter som automatisk samlas in genom att människor använder deras tjänster. Detta kan kopplas till den retorik Lindh och Nolin (2016) argumenterar för att Google LLC använder sig av. Sett till studenternas svar blir det tydligt att denna retorik kan missleda och förvirra människor till vad för typ av användardata det är som samlas in, samt vad det med hjälp av inställningar går att påverka. Det finns därmed utifrån resultatet i tabell 5 (s. 28) en vilja att värna om integriteten men det kan uppfattas som svårt eftersom villkoren är utformade som de är. Flera av studenterna i vår undersökning svarade att de upplevde att Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy är utformade för att trötta ut och förvirra användarna. Detta kan kopplas till hur Zuboff (2019) argumenterar för att människor har begränsad kunskap om hur Google LLC arbetar. Genom att använda en retorik som försvårar för användaren att skapa sig en överblick kring vad Google LLC samlar in och hur de arbetar med användardata blir insynen, som en effekt av det, mindre. I direkt följd till frågan om vilken typ av användardata studenterna uppfattat att Google LLC samlar in ställdes följdfrågan gällande hur studenterna har tagit till sig dessa kategorier av användardata. Majoriteten av deltagarna i enkäten – 62,8 % (Figur 6, s. 27) – svarade att de inte har uppmärksammat insamlandet av användardata från Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy. De har istället tagit till sig detta via exempelvis inlägg på sociala medier, nyheter, utifrån personliga intressen, inom utbildningen eller genom egna observationer när något de sökt efter dykt upp som reklam innan exempelvis videoklipp de ska titta på. Bland dessa svar är det övervägande svar gällande annonsering och reklam som dyker upp som anledningen till att studenterna observerat insamlingen av användardata. Det fanns även de studenter som ansåg ha tagit till sig olika delar av insamlandet av användardata från både primära och sekundära källor. Insamlingen av kunskap från en sekundär källa, istället för den primära som kommer direkt från Google LLC kan, som Leckner (2018) påpekar, bidra till att studenterna känner större osäkerhet kring hur och varför insamling av användardata sker. Detta på grund av att de då enligt Leckners argument har en sämre kunskapsgrund att stå på för att bygga

34 sina åsikter och argument. Däremot ansåg studenterna att Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy var svårtolkade vilket förmodligen inte bidrar till att information från dem som primärkälla bygger en större kunskapsgrund än från sekundära källor. Skillnaden mellan om informationen kommer från primära eller sekundära källor skulle kunna påverkas av hur användarna upplever att Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy är utformade. Eftersom Google LLC använder en speciell retorik som kan uppfattas som förvirrande kan det i motsättning till Leckners argument uppfattas som en sämre kunskapsgrund. Studenternas egna erfarenheter och sekundära källor som exempelvis familj och vänner kan därmed snarare ses som mer tillförlitliga. Detta är något som exempelvis kan återspeglas i en av studenternas svar då hen upplevt att användardata från konversationer samlas in utan att hen aktivt använder sin mobiltelefon, trots att detta inte är något som Google LLC uppger i sina avtal.

7.3 Användarvillkor och sekretesspolicy

Huruvida studenterna brukar reflektera över att Google LLC samlar in och använder användardata svarade 83,7 % att de brukar göra det (Figur 4, s. 25). Detta visar på en hög medvetenhet hos studenterna att insamling av användardata är något som Google LLC gör. I relation till detta går det att belysa resultatet i figur 9 (s. 31) som visade på att 37,2 % av studenterna ansåg att insamlandet av användardata är dåligt samtidigt som lika stor andel svarade att de inte har någon åsikt i frågan. I samma figur gick det att se att 23,3 % svarade Annat där det bland annat specificerades att en del studenter förstod varför Google LLC samlar in användardata men inte gillar det. Dock var det få studenter som faktiskt läste Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy (Figur 7, s. 30). Detta visade på ett liknande beteende hos våra deltagare som respondenterna i Obar och Oeldorf-Hirschs (2020) studie då majoriteten endast godkänner dem. Dessa resonemang kan ses som en direkt koppling till Leckners (2018) diskussion om paradoxen kring människors attityder versus beteenden. Studenterna i vår undersökning visade generellt sett en negativ attityd till att Google LLC samlar in användardata, men utifrån resultatet i figur 7 (s. 30) läste majoriteten av studenterna sällan eller aldrig Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy. Hur studenterna läste användarvillkoren (Figur 8, s. 31) är också något som kan återkopplas i hur Obar och Oeldorf-Hirsch (2020) resonerar kring i vilken utsträckning användare läser användarvillkor och sekretesspolicy. Likt deras resultat var det få av våra deltagare som läste användarvillkoren i sin helhet, vissa av dem valde istället att läsa specifika delar de ansåg relevanta. Flera studenter svarade att de oftast antingen skumläser eller scrollar igenom användarvillkoren och sekretesspolicyn för att se om något får dem att reagera eller om något uppfattas som intressant. Övervägande andel av våra deltagare svarade även på frågan gällande hur ofta de läser Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy att de sällan eller aldrig läser dem (Figur 7, s. 30). Anledningar till detta var i de flesta fall att dokumenten ansågs för långa, att studenterna inte har tid eller ork, att texterna var svårtydda eller att personerna ändå behöver godkänna villkoren för att kunna använda tjänsterna. En av studenterna i vår undersökning tog specifikt upp det faktum att det idag är svårt att klara sig utan Google och att det mesta hen gör ändå övervakas. En annan student svarade att hen sällan läser villkoren för att det inte skulle göra någon skillnad. För denna student handlade det i slutändan om ifall hen skulle sluta använda Google utifrån vad som står i villkoren och hur företaget arbetar och hävdar att det med största sannolikhet inte skulle vara ett alternativ. Dessa beteenden kan kopplas till van Dijcks (2013) samt Martínez och Sandbergs (2017) argument om hur det blivit

35 norm att använda digitala plattformar och tjänster, att valet att använda dem näst intill försvunnit och människor upplever att de måste använda tjänsterna för att inte exkluderas. Det kan argumenteras att det utifrån detta kan uppfattas som ett måste att bara acceptera användarvillkoren utan närmare läsning eller reflektion eftersom människor är beroende av tjänsterna, vilket även gör godkännandet till norm. Resultatet kan även tolkas i relation till begreppen affordance och teknologisk determinism. Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy kan ses utifrån affordance som utformade att vara jobbiga att läsa. Som Lindh och Nolin (2016) argumenterar använder Google LLC en viss retorik i sina villkor som kan uppfattas som svårtolkad och förvirrande. Google LLC kan därmed ses ha designat sina användarvillkor med en affordance som uppmuntrar till att godkänna dem utan reflektion. Även Kaptelinins (u.å) presentation om hur människors uppfattning och handling är sammankopplade blir tydligt i vårt resultat, uppmuntras det till att godkänna villkoren utan att läsa dem kommer människor med största sannolikhet även göra det. Den tidigare forskningen om Google LLCs användarvillkor och dess affärsmodell lägger stor betoning på att de kränker människors personliga integritet och överlag verkar attityden kring insamling av användardata vara negativ. Upplevelsen är dock att få användare tar ansvar eller engagerar sig i att faktiskt förstå hur och varför insamling och bearbetning av användardata sker genom att läsa villkoren (Lindh & Nolin, 2016; Zuboff, 2019). Stora delar av resultatet från vår studie kan tolkas och ses utifrån dessa förhållningssätt men det bör betonas att mycket av det förmodligen är kopplat till normers och affordance inflytande, vilket är svårt att motsätta sig. Bland studenterna är det endast åtta stycken – 9,3 % (Figur 7, s. 30) – som säger sig läsa Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy ofta. Tre av de åtta hävdade dock att de mest skummade igenom villkoren och ibland inte läser alls om de upplever tidsbrist. En student svarade att hen läser men godkänner oavsett och en annan läser allt som kräver hens underskrift. Det är dock två studenter som sticker ut och säger sig läsa villkoren för att de vill veta vad Google gör. En av dem hävdade att hen alltid läser igenom villkoren efter att hen började studera och därmed fått kunskap om hur företag arbetar med användardata. Dock svarade samma person på den senare frågan i enkäten om hur studenterna ställer sig till att Google LLC samlar in användardata att hen inte har en åsikt. Den andra studenten är mån om att vara medveten om uppdateringar och ändringar och hävdade att hen förstår att villkoren är utformade för att människor snabbt ska godkänna dem och väljer därför att ta hjälp av Googles hjälpcenter för att inte råka godkänna saker av misstag. Hammarlin och Miegels (2017, s. 60) diskussion om internetanvändares moraliska ansvar kring sin personliga integritet är intressant i relation till dessa resultat. Författarna belyser en viktig aspekt om att det inte enbart handlar om hur företag måste förhålla sig till moraliska och etiska aspekter gällande användardata. Det är därmed även användarens ansvar att utbilda sig, skaffa kunskap inom området och skydda sin integritet. Denna kunskap är något som återspeglades i våra deltagares svar då de delvis ansåg att det är deras uppgift att skydda sin personliga information. Martínez och Sandberg (2017) diskuterar också frågan och hävdar att människor har ett mycket stort ansvar att värna om sin personliga integritet på internet. Utifrån vårt resultat uppfattades det därmed en motsättning, studenterna var medvetna och verkade ha kunskap men genom att de i liten utsträckning läste villkoren tas inte det ansvaret. Som en följd av detta blir van Dijcks (2013) argument att godkännande av insamling av användardata och användning av internetbaserade plattformar och tjänster är norm idag tydligt. Det synsätt Hydén (2002)

36 har gällande att normer kan ses som en måttstock för hur människor bör tänka och agera kan även förstärka argumentationen kring att studenterna tänker på ett sätt men gör på ett annat. Det bör dock betonas att normer i sig inte är negativa utan en förklaringsmodell för beteenden som psykologiskt ligger rotade i människor och gör att människor, ibland omedvetet, handlar kollektivt. I detta fall har det lett till att godkännande av användarvillkor sker utan reflektion kring vilka rättigheter och skyldigheter användarna har gentemot internetföretagen. Trots att den tidigare forskningen framhäver negativa förhållningssätt och resultaten i vår undersökning i många aspekter följt detta mönster är det intressant att notera att två studenter ansåg att det är bra att Google LLC samlar in användardata. Samma två deltagare svarade dock att de sällan eller aldrig läser användarvillkoren, studenten som aldrig läser dem svarade att hen inte orkar eller bryr sig om att läsa dem. Detta kan tolkas antingen som att personen i fråga faktiskt inte bryr sig och inte anser det vara problematiskt eller i relation till Zuboffs (2019) resonemang om att människor rättfärdigar insamlingen genom att ignorera det utifrån känslor av hjälplöshet eller frustration. Möjligtvis kände studenten likgiltighet inför insamlingen på grund av detta. Studenten som sällan läste villkoren hävdade dock att hen läser dem i sin helhet då de läses, utifrån studentens svar på andra frågor i enkäten verkade hen vara väl införstådd i vad Google LLC samlar in och ansåg det vara bra att tjänsterna kan underlätta i vardagen. Det går inte att generalisera denna students svar över en större population men det visade inom ramen för denna undersökning att det fanns attityder kring insamlingen av användardata som inte var negativa. Studenten valde istället att se de fördelar som finns med Google LLC och deras produkter och tjänster.

8 Diskussion

Personlig integritet på internet, kopplat till Google både som företag och dess tjänster är ett ämne som det forskats mycket om inom biblioteks- och informationsvetenskapen och det var därmed inga svårigheter att hitta tidigare forskning. Under arbetets gång insåg vi dock hur komplext ämnesområdet är och behövde i flera steg avgränsa undersökningen samt fundera över vilka begrepp som fungerade bäst i vår kontext. Eftersom vi är två författare till uppsatsen som därmed behövde en gemensam plattform att skriva arbetet på då vi använde datorer med olika system och mjukvaror valde vi Google Drive. Vi är därmed medvetna om att detta kan uppfattas som komiskt och motsägelsefullt då uppsatsen delvis belyser Google LLCs insamling och användning av användardata utifrån sina produkter och tjänster ur kritiska perspektiv. Detta belyser dock många av de aspekter som argumenteras för genom undersökningen, att Google LLC har stort inflytande och är en naturlig del i vardagen då andra alternativ att använda inte var något som reflekterades över. Det visade även på hur effektivt Google LLCs tjänster kan tillgodose och underlätta olika behov som dess användare kan ha i vardagen där andra program och tjänster begränsar. Metoden för undersökningen, även om svarsfrekvensen blev relativt låg, resulterade i användbara och intressanta svar. En del svar förvånade oss men de flesta bekräftade hur vi trodde att frågorna skulle komma att besvaras, dels utifrån hur vi själva reflekterade kring frågorna samt utifrån tidigare forskning. Vi kunde även besvara undersökningens

37 frågeställningar för att uppfylla syftet. Då enkäten hade avslutats och resultatet sammanställts insåg vi dock att de första frågorna gällande vilket utbildningsprogram deltagarna studerade, hur länge de studerat samt om de lärt sig om integritet på internet under utbildningen inte var användbara eller värdefulla att inkludera i analysen. Det framstod som att de frågorna enbart kunde kopplas till den hypotes vi diskuterat om att integritet på internet är något som lärts ut under utbildningarna och att det därmed var intressant att undersöka hur dessa studenter förhöll sig till Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy. I resterande analys av resultatet ansåg vi heller inte att en jämförelse mellan utbildningsprogrammen var möjlig samt att det inte upplevdes relevant i relation till syfte och frågeställningar. Anledningen till att vi inkluderade båda programmen var för att de båda är informationsintensiva och ansågs likna varandra snarare än att de var jämförbara. På en del frågor kunde vi dock se likheter samt små skillnader mellan utbildningsprogrammen, men vi insåg att det inte fanns något underlag att grunda diskussioner om dessa orsaker i. Då analysen av resultatet inleddes insåg vi att två frågor i enkäten kunde uppfattas som tolkningsfrågor vilket inte var något som reflekterats över under konstruktionen av enkäten. En av frågorna i enkäten fokuserade på ifall studenterna själva ansåg att integritet på internet lärts ut under utbildningen. Frågan formulerades utifrån en förförståelse kring vad som diskuteras inom ramen för denna undersökning. Integritet är ett begrepp utan en enda gällande definition vilket kan göra att det uppfattas och tolkas olika för studenterna. Deras uppfattningar gällande integritet på internet stämmer möjligtvis inte överens med våra tankar om begreppet vilket skulle kunna påverka utfallet på frågan. En av studenterna upplevde att personlig integritet inte var något som hade tagits upp i bredare fokus än aspekter inom biblioteksprofessionen. Detta kan som sagt påverkats utifrån den enskilda individens tolkning av begreppet men även utifrån hur det kan ha presenterats av lärare och medstudenter under utbildningen. Oklarheter hade kunnat undvikas genom att skriva en kort definition av integritet inom ramen för undersökningen i början av enkäten, dessvärre var detta något vi kom att tänka på under analysen av resultatet. Den andra frågan fokuserade på ifall studenterna brukade reflektera över att Google LLC samlar in användardata. Definitionen av hur någon brukar göra saker kan även vara olika mellan personer och då begreppet inte definierades i enkäten skulle studenterna kunna tolka det olika. Genom arbetets gång framstod valet av teori som problematiskt och svårt. I slutändan applicerades ingen vedertagen teori utan ett ramverk som vi konstruerade utifrån forskning kring normer i digitala kontexter samt begreppet affordance som ger en inblick i hur tekniken påverkar våra beslut och handlingar. Dessa kombinerade aspekter ansåg vi gav en nyanserad bild av hur studenternas beteenden utifrån resultatet kunde förstås och tolkas.

9 Slutsatser

9.1 I vilken utsträckning har studenterna insyn i, samt kunskap om vad Googles användarvillkor och sekretesspolicy innehåller och innebär?

Resultatet av undersökningen framstår i vissa aspekter som motsägelsefullt. Överlag visade studenterna en bra förståelse och insyn för hur internetföretag i allmänhet arbetar och varför. De framstod veta vilka användardata Google LLC samlade in och vad de sedan gör med den, men de flesta beskrev att det inte var från användarvillkoren och sekretesspolicyn de fått denna kunskap. En stor del av denna kunskap kom enligt studenterna från sekundära källor vilket kan tänkas påverka den kunskap och förståelse studenterna hade kring vad Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy innehåller och innebär. Utifrån detta gick det att dra en slutsats kring att det därmed fanns en lägre kunskapsnivå kring innehållet i Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy, då en stor del av våra deltagare inte läser dem. Det är dock intressant att utifrån detta fundera över i vilken utsträckning läsning av användarvillkor och sekretesspolicyer som därmed krävs för att förstå dem. Utifrån studenternas svar upplevdes det finnas mycket kunskap att hämta om dels innehållet i villkoren, samt vad dem innebär och Google LLCs arbetssätt ute i samhället. Denna utbredda kunskap skapar därmed en medvetenhet i samhället om hur Google LLC arbetar. Detta visar på komplexiteten gällande dessa frågor. I den tidigare forskningen framhävs att människor har lite insyn i hur internetföretag arbetar och hur de kränker människors integritet. Detta kan dock bero på att fokus läggs på just läsningen av användarvillkor och sekretesspolicy vilket i lite utsträckning, även utifrån vårt resultat, sker. Det är framför allt här normerna blir synliga, hur dem i stor utsträckning styr människors handlande utan att matcha de attityder som finns i samhället. Enligt den tidigare forskningen och vårt resultat anser de flesta att insamlingen och exploateringen av användardata är dåligt men få gör aktivt något åt det. 9.2 Vilka användardata är studenterna villiga, respektive ovilliga, att dela för att kunna använda Googles tjänster?

Vilka användardata studenterna därmed är villiga, respektive ovilliga att dela med Google LLC visar till stor del fokusera på beteendemönster och personlig information. Den typ av användardata studenterna var mer villiga att dela med Google LLC var sådant de sökte efter eller annonser de klickade på och personlig information var majoriteten ovilliga att dela. Mestadels på grund av argumentet att detta enklare går att koppla ihop med en enskild individ och därmed till större del inkräktar på den personliga integriteten. Det framstod därmed tydligt att studenterna värnar om sin integritet men samtidigt influeras av normer, vilket blir en visualisering av paradoxen om människors attityd versus beteenden.

9.3 I vilka syften accepterar studenterna Googles insamling och användning av deras användardata?

Vissa studenter upplevde dock utbytet av användardata som ett förståeligt pris för att kunna använda Google gratis. De kategorier av användardata som studenterna ansåg mer acceptabelt att Google LLC samlar in kan kopplas ihop med i vilka syften de ansåg att det är acceptabelt. Studenterna ansåg att insamlandet av användardata är mer acceptabelt i syftet att optimera tjänsterna samt utveckla nya produkter och tjänster. Detta kan som ovan nämnt ställas i relation till Zuboffs (2019) diskussion kring att användare till större del kan rättfärdiga insamlandet av användardata eftersom de är så pass frekventa användare av just dessa tjänster. Trots att det framgår att insamling av användardata är ett förståeligt pris för att få använda Google gratis är genererandet av en inkomst till företaget det syfte studenterna upplevde minst acceptabelt. Denna aspekt visar på en koppling till den problematisering Zuboff (2019) genom begreppet övervakningskapitalism belyser gällande företags exploatering av användardata i vinstdrivande syften.

9.4 Konklusion

Övervakningskapitalismen anses frodas i okunskap bland allmänheten och frihet för företagen (Zuboff, 2019, s. 495). Att samhället har lite insyn i marknaden gör att övervakningskapitalister, som Google LLC, har friheten att arbeta och verka som de gör utifrån sin affärsmodell. Slutsatsen är dock utifrån vårt resultat att kunskap är det som krävs för att förstå hur marknaden fungerar och på vilka grunder vissa val görs. Internetanvändare har idag både friheten samt kunskapen att kunna ta ställning för eller mot detta och den personliga integriteten på internet. Sett till den kunskap som framstår finnas kring insamlingen av användardata och hur den används av internetföretag är det anmärkningsvärt att en stor del av befolkningen, samt bland de studenter som deltog i undersökningen, inte väljer att göra mer för integriteten på internet. Sett till de möjligheter som skapats bör det rimligtvis även finnas stora möjligheter att påverka den upplevda oron kring personlig integritet på internet. Ignoransen som kan uppfattas hos människor gällande bristen på aktion mot övervakningskapitalismen och som har blivit en ny typ av social norm på internet, är det som kan anses vara problematiskt när det kommer till personlig integritet på internet och övervakningskapitalism. Dock bör det finnas i åtanke att den utveckling som skett på grund av övervakningskapitalismen, internet och Google har skapat nästintill oändliga möjligheter för internetanvändare över hela världen.

9.5 Förslag till fortsatt forskning

Forskningsområdet kring Google, övervakningskapitalism, insamling av användardata och personlig integritet är som ovan nämnt ett komplext ämne med många åsikter som till stor del grundas i människors kunskap, normer och värderingar. Genom arbetets gång har många av våra frågor fått sitt svar, men det har även uppkommit nya frågor som inte har några universella svar, utan endast kan besvaras av den enskilda individen. Under undersökningens gång har även några intressanta sidospår uppmärksammats gällande hur undersökningen skulle kunnat genomföras samt även inriktningar som möjligtvis gått utanför området biblioteks- och informationsvetenskap. Nedan följer därmed några idéer och förslag på fortsatt forskning inom området som inte passat in, fått

40 plats eller som vi inte haft någon klar grund till att utforska närmare inom ramen för denna undersökning.

 En kvalitativ undersökning med exempelvis intervjuer som fokuserar på hur Google LLCs användarvillkor och sekretesspolicy kan tänkas påverka människors användande och åsikt kring Google.  En mer teknisk undersökning på hur insamlingen av användardata faktiskt går till och fungerar.  En bredare undersökning för att se hur medvetenheten ser ut hos en annan population eller allmänheten.  En kvalitativ undersökning med exempelvis intervjuer där det djupare går att undersöka användarnas tankar och åsikter kring datadelning och integritet på internet.

10 Källförteckning

Andersson, M. (2017). Medierad social interaktion. I T. Olsson (Red.) Sociala medier: Vetenskapliga perspektiv (s. 55-65). Malmö: Gleerups.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Övers. 2. rev. uppl.). Malmö: Liber.

Curran, J., Fenton, N., & Freedman, D. (2016). Misunderstanding the internet (2. uppl.). Abingdon, Oxon: Routledge. van Dijck, J. (2013). The culture of connectivity: a critical history of social media. New York, NY: Oxford University Press.

Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Google. (2020a). Användarvillkor. Hämtad 2020-04-09 från https://policies.google.com/terms?hl=sv

Google. (2020b). Sekretesspolicy. Hämtad 2020-04-09 från https://policies.google.com/privacy?hl=sv

Google. (2020c). Datainsyn. Hämtad 2020-04-06 från https://safety.google/privacy/data/

Google. (u.å.-a). From the garage to the Googleplex. Hämtad 2020-04-23 från https://about.google/our-story/

Google. (u.å.-b). Products. Hämtad 2020-04-23 från https://about.google/products/

Haider, J., & Sundin, O. (2019). Invisible search and online search engines: the ubiquity of search in everyday life. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge

Hammarlin, M-M., & Miegel, F. (2017). Digital (o)moral. I T. Olsson (Red.) Sociala medier: Vetenskapliga perspektiv (s. 55-65). Malmö: Gleerups.

Hillis, K., Petit, M., & Jarrett, K. (2013). Google and the culture of search. New York, NY: Routledge.

Hydén, H. (2002). Normvetenskap. Lund: Sociology of Law, Lund University

Högskolan i Borås. (2020a). Bibliotekarie. Hämtad 2020-04-23 från https://www.hb.se/Student/Mina-studier/Kurs-och- programtorget/Programtorget/Antagen-HT-2017/Bibliotekarie/

Högskolan i Borås. (2020b). Webbredaktör. Hämtad 2020-04-23 från https://www.hb.se/Student/Mina-studier/Kurs-och- programtorget/Programtorget/Antagen-HT-2017/Webbredaktor/

Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och internet 2019. Hämtad från https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019- a4.pdf

Jacobsson, K., & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande - för utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Kaptelinin, V. (u.å). Affordance. I The Encyclopedia of human-computer interaction, 2nd ed. Hämtad från https://www.interaction-design.org/literature/book/the- encyclopedia-of-human-computer-interaction-2nd-ed/affordances#

Lawrence, P. (2001). Patent US 6,385,999 B1. Washington, VA: United States Patent and Trademark Office.

Leckner, S. (2018). Vem är positiv till insamling av användargenererad data på internet? I U. Andersson, A. Carlander, E. Lindgren & M. Oskarson (Red.) Sprickor i fasaden (s. 55-70). Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Lindh, M., & Nolin, J. (2016). Information We Collect: Surveillance and Privacy in the Implementation of Google Apps for Education. European Educational Research Journal, 15(6), 644–663. doi:10.1177/1474904116654917

Martínez, C., & Sandberg, H. (2017). Sociala medier som affärsmodell: kritiska perspektiv. I T. Olsson (Red.) Sociala medier: Vetenskapliga perspektiv (s. 67-82). Malmö: Gleerups.

Obar, J., & Oeldorf-Hirsch, A. (2020). The biggest lie on the Internet: ignoring the privacy policies and terms of service policies of social networking services. Information, Communication & Society, 23(1), 128–147. doi:10.1080/1369118X.2018.1486870

Olsson, T. (2017). Sociala medier - en introduktion. I T. Olsson (Red.) Sociala medier: Vetenskapliga perspektiv (s. 9-20). Malmö: Gleerups.

O’Reilly, T. (2012). What is Web 2.0? I M. Mandiberg (Red.) The Social Media Reader (s. 32-52). New York, NY: New York University Press

Rodrigues, R. (2010). Privacy on Social Networks: Norms, Markets, and Natural Monopoly. I S. Levmore & M. C. Nussbaum (Red.) The Offensive Internet: Speech, Privacy, and Reputation (s. 237-256). Cambridge, MA: Harvard University Press.

Rosen, J. (2012). The people formerly known as the audiens. I M. Mandiberg (Red.) The social media reader (13-16). New York, NY: New York University Press.

Teknisk determinism. (2020). I NE.se. Hämtad från https://www-ne- se.lib.costello.pub.hb.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/teknisk-determinism

Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (5. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Winner, L. (1980). Do Artifacts Have Politics? Daedalus, 109(1), 121–136. http://search.proquest.com/docview/1304198245/

Ziehe, T. (1994). From living standard to life style. Young, 2(2), 2–16. (R. Baines Över.) doi:10.1177/110330889400200201

Zuboff, S. (2015). Big other: Surveillance Capitalism and the Prospects of an Information Civilization. Journal of Information Technology, 30(1), 75–89. doi:10.1057/jit.2015.5

Zuboff, S. (2019). The age of surveillance capitalism: The fight for a human future at the new frontier of power. London: Profile Books.

11 Bilaga

11.1 Enkätfrågor

1. Vilket program läser du? Bibliotekarie Webbredaktör 2. Vilket år på utbildning går du? Första året Andra året Tredje året Annat, specificera… 3. Är integritet på internet något som du lärt dig om under utbildningen? Ja Nej 4. Brukar du reflektera över att Google samlar in och använder din användardata? Ja Nej 5. Hur säker känner du dig på att du vet vad Google samlar in för typ av användardata? Mycket säker Säker Ganska säker Ganska osäker Osäker Mycket osäker 6a. Vilken/vilka av följande kategorier av användardata har du tidigare uppmärksammat att Google samlar in? (flervalsfråga) Sådant du söker efter Videor du tittar på Annonser du visar eller klickar på Din platsinformation Webbplatser du besöker Appar, webbläsare och enheter du använder för åtkomst till tjänster från Google Namn, födelsedag och kön Lösenord och telefonnummer E-post som du skriver och tar emot på Gmail Foton och videor som du sparar Dokument, kalkylark och presentationer som du skapar på Drive

Dina kommentarer på YouTube Kontakter du lägger till Kalenderhändelser. Jag har inte uppmärksammat vad de samlar in Annat… (öppet alternativ) 6b. Är det från Googles användarvillkor/sekretesspolicy du uppmärksammat dessa? Ja Annan källa (specificera) 7. Vilken typ av användardata tycker du det är okej att Google samlar in? (flervalsfråga) Sådant du söker efter Videor du tittar på Annonser du visar eller klickar på Din platsinformation Webbplatser du besöker Appar, webbläsare och enheter du använder för åtkomst till tjänster från Google Namn, födelsedag och kön Lösenord och telefonnummer E-post som du skriver och tar emot på Gmail Foton och videor som du sparar Dokument, kalkylark och presentationer som du skapar på Drive Dina kommentarer på YouTube Kontakter du lägger till Kalenderhändelser. Annat, specificera… 8. Finns det någon typ av användardata du inte tycker är okej att Google samlar in? Öppen fråga (fritext) 9. I vilka syften tycker du det är okej att Google samlar in och använder din användardata? (flervalsfråga) För att… Utforma personligt riktade annonser Utvärdera spridningen av annonser Kartlägga sökaktiviteter för att utforma personligt riktat sökinnehåll Utforma AI-tjänster som förutser vad jag vill söka efter Göra Googles tjänster mer användbara för mig som individ Google ska kunna skapa intäkter och erbjuda mig “gratistjänster” Utveckla nya varor och tjänster Jag tycker inte att det är okej Annat, specificera…

10a. När du blir uppmanad att läsa Googles användarvillkor och sekretesspolicy, hur ofta gör du då det? Alltid Ofta Sällan Aldrig 10b. På grund av vilken anledning valde du svaret ovan? Öppet fråga (fritext) 11a. I vilken utsträckning läser du Googles användarvillkor och sekretesspolicy? I sin helhet Jag läser dem inte Jag läser specifika delar 11b. Om du läser specifika delar av användarvillkoren och sekretesspolicyn, vilka? Öppen fråga (fritext) 12. Hur ställer du dig till Googles insamling och användning av din användardata? Jag tycker det är bra Jag tycker det är dåligt Jag har ingen åsikt Annat… (öppet alternativ) 13. Är det något du vill tillägga angående Googles användarvillkor och sekretesspolicy som inte tagits upp i enkäten? Öppen fråga (fritext)