Arkeologiska Förväntningar I Mötet Med Ett Landskap Stenålderns Blekinge Ur Ett Kunskapsperspektiv, 2019

Arkeologiska förväntningar i mötet med ett landskap Stenålderns Blekinge ur ett kunskapsperspektiv Mikael Henriksson Södertörn Archaeological Studies 13 Arkeologiska förväntningar i mötet med ett landskap Stenålderns Blekinge ur ett kunskapsperspektiv Mikael Henriksson Södertörns högskola Licentiatavhandling Institution: Historia och samtidsstudier Ämne: Arkeologi Södertörns högskola Biblioteket SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications © Mikael Henriksson Denna publikation ges ut under en Creative Commons-licens Erkännande 2.5 Sverige (CC BY 2.5 SE) Omslagsbild: Lägerplats invid Mossasträtet i samband med fältarbete vid Sandviken, Siretorp 1912. Ur Axel Bagges arkiv, ATA. Foto: Okänd Omslag: Jonathan Robson Grafisk form: Per Lindblom & Jonathan Robson Tryck: Elanders, Stockholm 2019 Södertörn Archaeological Studies 13 ISSN 1652-2559 ISBN 978-91-980346-5-3 Abstract This study is about archaeological knowledge production. It is also about what kind of impact such knowledge may have on an antiquarian/archaeological practice as well as on society as a whole. The work focuses broadly on Stone Age archaeology and specifically on the middle-Mesolithic Age in the county of Blekinge in the South East of Sweden. Until the late 1990’s, large-scale archaeological excavations in this region were rare. In particular, there were significant gaps in early- and middle- Mesolithic archaeological knowledge. The implementation of extensive development projects during the first decades of the 21st century signifi- cantly changed this picture. In light of both old and new empirical data, this study problematizes different aspects of the new knowledge with regard to Blekinge’s Stone Age. This is a comparative study of three cases from con- tract archaeology executed in Blekinge during the latest decade. These cases raise several new questions and allow us to draw completely new con- clusions concerning the Mesolithic in Blekinge. They also show us possible directions for use of this knowledge in the future. The case study touches on remnants with findings and clear examples of houses from the period 6500 to 5800 BC. The material gives perspective on the similarities of the sites as well as differences compared with the surrounding archaeology of other regions. In particular, the study brings up the relationship with the defined Kongemose culture's settlements in Southern Scandinavia. From a knowledge perspective the study discusses how different kinds of methodological practices are important for both archaeology and society, to be able to see and understand a more complete historical picture. Based on this, the focus shifts the role of museums within regional archaeology. The study here argues for a more strategically executed dissemination and presentation of archaeological knowledge towards different stakeholders. Keywords: Blekinge, Listerlandet, South East Sweden, Stone Age archaeology, museum archaeology, Mesolithic huts, Mesolithic houses, Kongemose culture Förord Att det största arkeologiska projektet någonsin i Blekinge skulle ge spän- nande resultat säsongen 2011 tvivlade nog ingen på. Att så verkligen blev fallet kan ingen förneka. En risk med att vara verksam i ett landskap vars arkeologiska upptäckter i dessa tider tycks komma slag i slag är att tid och engagemang ganska snabbt utgör en bristvara när man skall ta sig an nog så angelägna och intressanta arbetsuppgifter. Till slut blev föreliggande upp- sats ändå färdig, och ett flertal personer bör särskilt tackas för att detta fak- tiskt blev möjligt. Först och främst vill jag rikta ett tack till mina handledare Kerstin Cassel och Björn Nilsson för visat tålamod samt tydliga riktnings- anvisningar när min egen kompass ibland krånglade betänkligt. Jag vill även tacka min kollega vid forskarutbildningen Patrik Gustafsson Gillbrand. Alltid var du några steg framför mig under resans gång, men samtidigt aldrig sen med att stanna upp och bistå med konstruktiva synpunkter och positiva tillrop när sådana behövdes som mest. Utgångspunkten för detta arbete var E22-exploateringarna på sträckan Sölve-Stensnäs och många är de strävsamma kollegor inom detta projekt som bidragit till att det blev väl genomfört. I synnerhet måste vår övergrip- ande projektledare Elisabeth Rudebeck tackas för att hon på ett så förtjänst- fullt sätt lyckats föra projektet i hamn. Ett särskilt tack skall även riktas till Carl Persson, en numera mångårig vapendragare på inte minst Listerlandet, som närmast personifierar senare års kunskapsutveckling kring bland annat blekingsk transgressionsarkeologi. Även kollegorna vid Blekinge museum måste uppmärksammas för det arbete som med början 1899 och än idag utförs. Ni bidrar i stor utsträckning till att landskapets kulturhistoria både förvaltas och förmedlas. Framför alla andra vill jag dock lyfta fram arkeolog och tidigvarande 1:e antikvarie Thomas Persson för att han funnits där och med fast hand väglett oss alla i arbetet med det blekingska kulturlandskapet. En respektfull hälsning går postumt till en annan ikon inom Blekingearkeologin, Karl-Axel Björkqvist, som jag själv aldrig fick möjlighet att lära känna. Han gläntade på dörren till länets mesolitikum, och vi efterföljande fick äran att åtminstone delvis fullfölja hans värv. Jag vill även minnas Annika Klar, som fick mig att söka den där tjänsten vid Blekinge museum. Som varmt uppskattad chef för samlingarna tog hon ofta aktiv del i mina funderingar kring arkeologin och de fyndmängdersom jag efter hand fyllde upp hyllorna i museets magasin med. Den Allmänna idrottsklubben skall särskilt ihågkommas för ett resolut avslut på 2018, vilket inspirerande i en tid då ett eftersläpande uppsatsarbete skulle forceras ända in i kaklet. Ronneby Kunskapskälla möjliggjorde nytt- jandet av arbetslokaler på min hemort när jag som bäst behövde isolera mig från såväl Södertörn som den blekingska arkeologin. För värdefullt in- formationsutbyte under forskarutbildningen tackas Sofia Lenninger, kultur- och bibliotekschef i Sölvesborgs kommun, Hans Milton och Marcus Bern- hardsson i Sölvesborgs fornminnesförening samt Urban Markus i Siretorp- Mörby Bygdegårdsförening. Tack även till Hans Bolin för genomläsning av manus, Kristina Henriksson för språklig kontroll av engelsk text, Anders Gutehall för kartbearbetning och Jonathan Robson och Per Lindblom för en fint utförd sättning av uppsatsen. Ett sista men nog så viktigt tack går till min hustru Katharina för illustrationer samt för att hon, Theodor och Hilma stått ut med en under alltför många år dubbelarbetande man res- pektive pappa. Gärestad, Ronneby 2019-03-10 Innehållsförteckning 1. Bakgrund ................................................................................................................. 11 1.1 Introduktion .................................................................................................... 11 1.2 Problemformulering ....................................................................................... 14 1.3 Tillvägagångssätt ............................................................................................. 15 2. Teoretisk bakgrund ................................................................................................ 17 2.1 Antikvarisk ingång och uppdragsarkeologi ................................................ 17 2.2 Teoretisk ingång.............................................................................................. 20 2.2.1 Förförståelse för mesolitikum .................................................................... 22 3. Forskningsbakgrund .............................................................................................. 29 3.1 Miljöavsnitt ...................................................................................................... 29 3.2 Arkeologiskt forskningsläge .......................................................................... 35 3.2.1. Tiden fram till omkring 1900 .............................................................. 35 3.2.2. Tiden från sekelskiftet 1900 till 1940 .................................................. 39 3.2.3. Efterkrigstid till 2010 ............................................................................ 44 3.2.4. Sammanfattning .................................................................................... 53 4. Fallstudier ................................................................................................................ 57 4.1 Fallstudie 1 – Lussabacken Norr ................................................................... 57 4.2 Fallstudie 2 – Norje Nordansund ................................................................. 64 4.3 Fallstudie 3 – Bygdegårdsboplatsen, Siretorp ............................................. 69 5. Kunskapsfältet ......................................................................................................... 77 5.1. Kunskapsläget efter E22-undersökningarna 2011 .................................... 77 5.2. Perspektiv på arkeologisk kunskap ............................................................. 80 Boplatsmaterial och sammanhang ................................................................ 81 Rumslighet ........................................................................................................ 84 Arkeologisk kultur ........................................................................................... 88 5.3 Perspektiv på antikvarisk kunskap ............................................................... 92 5.4 Perspektiv på ny praktik ...............................................................................

Load more