Kandidatuppsats inom musikvetenskap

Musikens betydelse - En intervjustudie med skapande musiker om deras yrkes- och fritidslyssning.

Författare: Sonny Nyberg Handledare: Eva Kjellander Hellqvist Examinator: Mischa van Kan Termin: HT2020 Ämne: Musikvetenskap Nivå: Kandidatexamen Kurskod: 2MV10E

Svensk titel: Musikens betydelse - En intervjustudie med skapande musiker om deras yrkes- och fritidslyssning.

Engelsk titel: The meaning and importance of Music - An interview study with creative musicians about their professional and free time listening.

Abstract Huvudsyftet med denna kandidatuppsats är att undersöka musikens betydelse och hur olika skapande musikers förhållningssätt till yrkes- och fritidslyssning ser ut. Metoderna som används för att samla in informationen är intervjuer med fyra låtskrivande musiker samt litteraturstudier av böcker och forskningsmaterial inom ämnet. Informationen som framkommer genom intervjuerna, litteraturen och forskningsmaterialet jämförs med varandra i en avslutande diskussionsdel. För att kort sammanfatta mitt arbete har musiken en otroligt stor och viktigt plats hos de intervjuade musikerna och den tidigare forskningen påvisar musikens stora betydelse på en mängd olika plan och ur olika synvinklar. Att lyssna på musik i sitt yrke och på fritiden skiljer sig på olika sätt där informanterna bl.a. är eniga om att inte lyssna på sin egen musik på fritiden, att inte lyssna på radiomusik och att det bästa sättet att lyssna på musik på är att lyssna själv i ett par lurar. I yrkeslyssningen uppstår ett mer detaljerat lyssnande enligt informanterna och de lyssnar definitivt mer metodiskt och kritiskt i studion.

Nyckelord Musik, Betydelse, Lyssna, Yrke, Fritid, Intervju.

Key Words Music, Meaning, Importance, Listen, Work, Free time, Interview. Tack Jag vill tacka min handledare Eva Kjellander Hellqvist för bra och konstruktiv vägledning genom hela arbete.

Tack till Linus Johansson för dina föreläsningar och guidning i kursen.

Tack till mina kurskamrater för all feedback och givande diskussioner i kursens seminarier.

Tack till min familj och mina vänner som stöttat mig genom mina studier.

Slutligen vill jag ge ett extra stort tack till mina informanter! Utan er hade det inte blivit någon uppsats:

Martin Hjertstedt (pg.lost) Dennis Lyxzén (Refused) Mikael Åkerfeldt (Opeth) Joakim Nilsson (Movits!)

TACK för er medverkan! Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Syfte 2 1.2 Frågeställningar 2 1.3 Bakgrund 2 1.4 Tidigare forskning 4 1.5 Teoretisk utgångspunkt 7 2. Metod 10 2.1 Styrkor och svagheter 11 2.2 Genomförande 12 2.3 Etiska riktlinjer 13 2.4 Databearbetning 14 3. Resultat 15 3.1 Musikens betydelse 16 3.2 Yrkeslyssning 17 3.3 Fritidslyssning 24 4. Diskussion 32 4.1 Sammanfattning 37 4.2 Framtida studier 38 5. Källförteckning/Referenser 39 5.1 Tryckta källor 39 5.2 Elektroniska resurser 40 Bilagor 41 Intervjufrågor 41 1. Inledning Sommaren 1994 drabbades jag av musiken på allvar för första gången. Det var hos min granne och barndomskompis Ted som jag blev helt tagen. Vi hade precis varit uppe och lekt på hans rum när hans tolvårige storebror sa att vi fick komma ner till hans rum i källaren. Vi, eller iallafall jag, såg upp mycket till Teds storebror Kenny och när vi väl kom ner till hans rum kändes han som den coolaste personen i världen. Han hade en cool vit El-gitarr med stor förstärkare och ännu coolare stereo med ännu större högtalare. ”Lyssna noga nu” sa han till mig och Ted. Jag hade aldrig hört något liknande tidigare. Det började med ett ganska lugnt gitarriff men som snabbt blev väldigt pulserande och intensivt tillsammans med bas och trummor och tillslut var det som om hela himlen öppnade sig. Musiken bara öste ur högtalarna och gitarriffet var det häftigast jag någonsin hört. Inför min nionde födelsedag var ett kassettband med Metallicas självbetitlade album först på önskelistan. Albumet med låten ”Enter Sandman” som helt skakade om min värld och fick mig att börja odla ett djupt och stort musikintresse. Våren 2009 blev jag knäsvag och yr samtidigt som jag blev totalt fokuserad. Thåström spelade upp min absoluta favoritlåt bara för mig. Alla andra i publiken försvann. Även min bästa vän Jonas försvann under minuterna som Thåström spelade sin låt för mig. När låten tog slut kom plötsligt alla i publiken tillbaka och jag tittade på Jonas och sa, ”Jag behöver nog ställa mig lite längre bak och titta klart på konserten”. Oräkneliga gånger har jag lyssnat på Thåströms skiva Skebokvarnsv.209 och en del av texten till min absoluta favoritlåt ”Om Black Jim” har jag tatuerat in på min kropp. Med detta som kort egen bakgrund vill jag sammanfatta introduktionen med att musik väldigt länge betytt otroligt mycket för mig och förgyllt mitt liv på så många sätt. Musikhändelserna i mitt liv har format mig och från åttaårig nyfrälst Metallicaälskare till ett 23-årigt Thåströmfan gick min musikstil igenom betydelsefulla förändringar. Denna betydelse av musiken vill jag fördjupa mig mer i och för att göra detta har jag pratat med människorna som skapar en del av den för att förstå vad musiken betyder för dem och hur de lyssnar på musik i sitt yrke och under sin fritid.

1 1.1 Syfte Med min uppsats och intervjustudie vill jag undersöka musikens betydelse och hur olika skapande musikers förhållningssätt till yrkes- och fritidslyssning ser ut. Målet är att ge läsarna en tydlig och informativ rapport om musikens betydelse och musiklyssnandet hos de olika musikerna både ur ett professionellt yrkesperspektiv och ett mer avslappnat fritidsperspektiv. I denna redogörelse vill jag även jämföra de olika svaren med varandra för att se om det finns någon återkommande röd tråd i intervjuerna.

1.2 Frågeställningar De tre grundläggande frågorna som jag genom mina intervjuer vill svara på i mitt arbete är:

1. Vad betyder musiken för musikerna? 2. Hur lyssnar musikerna på musik i sitt yrke? 3. Hur lyssnar musikerna på musik på fritiden?

1.3 Bakgrund Inspirationen till detta arbete kom främst från mitt egna musiklyssnande och mina egna musikupplevelser men inspirationen fördjupades med en del litteratur som jag valt att nämna här. Det är litteratur som beskriver musikaliska händelser, musikens påverkan hos lyssnaren och de hälsoaspekter som finns hos musiken vi lyssnar på. I detta avsnitt tar jag upp viktig inspiration för mig men som inte passar in under den tidigare forskningen för mitt tänkta arbete.

Allt omkring mig försvann, det fanns bara här och nu. Jag blev medveten om min kropp på ett helt annat sätt. Den kändes lätt, ibland kändes den inte alls. Ibland fick jag faktiskt titta på mina fingrar för att se om de fanns kvar. Jag var medveten om allt omkring mig men ändå inte. Det var lite overkligt. Denna behagliga tillvaro bröts genom att skivan tog slut, musiken tystnade.1

Det är en medelålders man i slutet på 70-talet som precis köpt Bob Marleys album Exodus och lyssnar på det för första gången. Enligt Alf Gabrielsson kom denna händelse att förändra personen för alltid. Denna man vänder på skivan och fortsätter sin lyssnarresa, öppnar ett fönster och låter januarisnön

1 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.122.

2 piska hans ansikte. Mannen beskriver hur Reggae-rytmerna kändes som hans pulserande blod och hjärtslag. När skivan återigen tystnade kände han sig helt tom, fick känslan av att en nära vän lämnat honom och började gråta.2 Gabrielsson skriver även om en äldre kvinna som stod och diskade i början på 90-talet och plötsligt hörde sitt 12-åriga barnbarn spela Den blomstertid nu kommer på sin flöjt. Kvinnan fick otroligt svårt att fortsätta diska utan satte sig istället ner, fullständigt avslappnad, och njöt av flöjttonerna.3 Vad det egentligen är vi upplever när vi hör eller spelar musik är enligt Peter Bastian väldigt svårt att exakt beskriva med ord.4 Vi kan gestikulera och sjunga musiken men kan ha svårare för att förklara den. Men vad som kan vara nyttigt för att göra sina upplevelser starkare är att ibland använda sig av musikfasta. Att under en period lyssna på väldigt lite för att på så sätt bli ordentligt mottaglig för musiken och dess innebörd.5

Medan Elton Johns låt flödade i mina lurar, med sina toner och harmonier så kände jag hur de negativa känslorna jag hade löstes upp. Tårarna rann nerför mina kinder som ett vattenfall. Det var befriande sköna tårar. Det var som om musiken tog tag i alla mörka känslor och rengjorde mig inifrån och ut.6

Som citatet tydligt beskriver kände sig Berith Holmqvist sig ”renad”, upplyft och befriad från alla sina mörka känslor när hon lyssnade på Elton Johns låt ”Don´t let the sun go down on me”.7 Följande citat är från en yngre kvinna på 90-talet som såg Depeche Mode för första gången:

När de kom in på scenen började faktiskt mina ögon att tåras och jag blev knottrig på hela kroppen. Jag förvandlades till en sådan där hysterisk tjej som jag alltid fnyst åt.8

2 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.122.

3 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.93.

4 Bastian, Peter (1987) In i musiken, s.15.

5 Bastian, Peter (1987) In i musiken, s.135.

6 Holmqvist, Berith (2016) Med musik och drömmer ur kriser, s.71.

7 Holmqvist, Berith (2016) Med musik och drömmer ur kriser, s.71.

8 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.58.

3 Anledningen till varför jag valt just de citat som uppmärksammas i detta bakgrundsavsnitt är för att jag själv känner igen mig i dem och på så sätt tycker att de är väldigt intressanta. Med detta avslutas inspirationsdelen för att vidare fokusera på den faktiskt forskningen inom mitt valda ämne.

1.4 Tidigare forskning Tidigare forskning kring musikens betydelse finns i en hel del olika former och utföranden. Tia DeNora berättar i boken Music Asylums att musiken kan betyda mycket för det personliga välbefinnandet och att man exempelvis kan använda musiken för att skapa en fristad där man får sin egna plats och som man kan återkomma till när man behöver egentid och vila. Vidare i Tia DeNora undersökning kommer det fram att denna fristad kan hjälpa människor att hantera sin smärta, stress och förtryck och genom att skapa sig en egen privat sfär kan man förhöja nivån på sitt välbefinnande.9 I en del av Eva Kjellanders avhandling Jag och mitt fanskap är musiklyssning i ensamhet en betydelsefull gemensam nämnare för flera av hennes informanter där just bilen var extra bra eftersom man helt själv styr vilken musik man vill spela och på vilken volym den ska spelas. Bilen hjälper informanterna att hitta den där fristaden och kan i en del fall fungera som egenterapi.10 Alf Gabrielsson har lagt ner ett gediget arbete med att sammanställa berättelser om starka musikupplevelser och beskriver hur han genom forskningsarbetet med att samla in berättelser från nästintill 1000 olika människor förstod att musiken är något betydligt större och mer betydelsefullt än att det är bara är olika ljud som spelas upp tillsammans. Musiken finns inte bara för att skapa underhållning utan musikens betydelse kan vara så stor att den ibland känns svår att beskriva.11 Gabrielsson avslutar sin bok med ett citat från filosofen Friedrich Nietzsche att ”utan musik vore livet ett misstag” och speglar tydligt att musiken hos många människor kan ha en väldigt stor betydelse.12

9 DeNora, Tia (2015) Music Asylums: Wellbeing Through Music in Everyday Life, s136.

10 Kjellander, Eva (2013) Jag och mitt fanskap - Vad musik kan betyda för människor, s.168.

11 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.12.

12 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.548.

4 I annan tidigare forskning kring musikens betydelse finns exempelvis Even Ruuds Varma Ögonblick och Adrian North och David Hargreaves Music, Health & Wellbeing och i dem är det musikens betydelse för hälsa och livskvalitet som nämns. Samma musik för olika personer kan ha olika betydelser som både har för- och nackdelar. En del menar att musiken kan påverka individen till att hantera stress bättre, bli mer fokusera och känna livsglädje medan annan musik kan skapa nedstämdhet, tomhet och tankar om att vilja skada sig själv eller andra. I de fall där musiken anklagats för att vara del i ansvaret vid exempelvis skadebeteende finns det oftast även andra underliggande orsaker som exempelvis en dysfunktionell familj, utanförskap eller ren hjärtesorg.13 Enligt Töres Theorell förklaras musikens kraft med att musiken tar en genväg till känslocentrum. Musiken påverkar genom hjärnstammen och via ljudnerverna alla kroppens muskler vilket gör att spänst, flexibilitet och jämvikt påverkas av ljudet. Kort sagt innebär det att intellektet inte alltid hinner sätta upp ett mentalt försvar och musiken kan nå fram snabbare med sorg- och glädjekänslor än ett samtal som handlar om samma ämne. Musiken kan alltså i vissa situationer gå rakt in i våra hjärnors emotionella delar utan att hinna passera vårt förnuft. Att detta bara sker under vissa situationer beror på att låten eller framförandet kanske enbart i vissa sammanhang får fram tårar eller gåshud. Det är alltså under speciella sammanhang och tillsammans med den speciella musiken som man kan utlösa extra starka emotionella reaktioner.14 Anställda vid Karolinska institutet fick under ett forskningstillfälle välja ut stimulerande favoritmusik och lugnande favoritmusik där sedan pulsen jämfördes när de lyssnade på de olika musikvalen. Kortfattat sjönk pulsen tydligt vid den lugna favoritmusiken och ökade när de lyssnade på den stimulerande.15 Detta relativt väntade resultat ska inte blandas ihop med att man ofta tänker att glad musik gör en glad, att man blir arg av hård musik och ledsen av sorgsen musik. Detta är helt ur betraktarens öron och är otroligt individuellt. En person kanske bli arg och provocerad av allt för glad

13 North, Adrian C & Hargreaves, David J (2013) Music, Health & Wellbeing, s.510.

14 Theorell, Töres (2020) Noter om musik och hälsa, s.12.

15 Theorell, Töres (2020) Noter om musik och hälsa, s.49.

5 musik medan en annan blir glad av sorgsen musik.16 Tia DeNora beskriver att det finns bra musik som kan påverka på både ett bra och ett dåligt sätt, beroende på situation och person.17 Order Flow nämns i forskningen och är ett tillstånd som musiker kan uppnå när allting bara stämmer och exempelvis alla i en orkester spelar helt felfritt och att man i denna samhörighet känner ett rus som gör att tid och rum bara försvinner. Upphovsmannen till begreppet, Mihály Csíkszentmihályi, nämner att om man engagerar sig i en betydelsefull och utmanande uppgift kan uppnå Flow med hjälp av de tre grundpelarna koncentration, tidlöshet och eufori.18 Detta kan liknas vid vad löpare kallar för Runners High19 som är en effekt av när endorfiner frigörs i kroppen (som är kroppens naturliga sätt att döva smärta) men som hos löparen ger känslan av att man kan springa hur länge och hur långt som helst. Ett sätt för just musiker att förmedla känslor på är just melodierna som musiken bygger på och enligt kompositören Wilson Dickson, som nämns i boken Noter om musik och hälsa, är melodierna i den religösa musikens makt ett mer verkningsfullt medel för att uttrycka känslor på i jämförelse med talet.20 En äldre man på 40-talet berättar i Alf Gabrielssons bok Starka musikupplevelser att han fick en fiol av sin pappa och tog några lektioner men tyckte inte det var speciellt intressant. Mannen tyckte att fotbollen var mer intressant. Efter ett tag frågade musikläraren om han ville ställa upp i en konsert med skolorkestern och han tackade tvekande ja. När väl konserten började och mannen hörde sin fiolstämma tillsammans med de andra kände han hur allt flöt samman. Musiken blev en helhet och mannen kände styrka, stolhet och ett otroligt lyckorus. Efter denna upplevelsen berättar mannen att fiolen blev hans vän och känslan av att vara med att skapa detta musikaliska ögonblick glömmer han aldrig.21 För att ytterligare stärka det som den äldre

16 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.20.

17 DeNora, Tia (2015) Music Asylums: Wellbeing Through Music in Everyday Life, s123.

18 https://flowlifesweden.com/vad-ar-flow/ (hämtad 2020-11-13)

19 https://runnersworld.se/vad-ar-egentligen-runners-high/ (hämtad 2020-10-23)

20 Theorell, Töres (2020) Noter om musik och hälsa, s.39.

21 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.87.

6 mannen berättar om beskriver den svenska idéhistoriken Sven-Eric Liedman i sin bok Ett oändligt äventyr: Om människans kunskaper att det personliga liveframträdandet, i ögonblickets aldrig återkommande prestation, är något helt annat än den inspelade tekniska perfektionen.22

1.5 Teoretisk utgångspunkt Med den moderna tidens portabla inspelningsutrustningar är det lätt för musiker att spela in delar av sina kompositionerna för att kunna lyssna på dem och få inspiration för att komma vidare i sin skapelse. Tvärtom var det för den österrikiske kompositören Gustaf Mahler (1860-1911) som hörde musiken i sitt huvud och behövde inte ens sitta vid sitt piano för att höra musiken han skapade utan han skrev den direkt på ett notpapper.23 Att lyssna på musik på sin fritid kan ske på otroligt många olika sätt. I bilen, i hemmet, på tågresan, på jobbet, i skogen, egentligen kan man idag lyssna på musik precis varsomhelst. Musiken i det moderna samhället har blivit mobil i den utsträckningen att människor som växer upp idag ser det som en given självklarhet. Denna mobila musiklyssning kallar Even Ruud för ”Nomadiskt lyssnande”24 och speglar att musiklyssnandet inte behöver ske från en bestämd plats. Att lyssna i lurar har fått en otroligt stor betydelse och är ett sätt att kunna vara ensam i sällskap.25 Man kan omge sig med människor med möjligheten att samtidigt stänga av och tillfälligt bege sig in i sin egen värld. En värld där man som Ola Stockfelt beskriver kan lyssna på precis vad som helst när som helst. En surfare kan lyssna på en smäktande opera ståendes på sin surfbräda och ljudet av en nylon-strängad akustisk gitarr kan fylla en hel fotbollsarena. Eller varför inte western musik uppe bland bergen eller marschmusik i badrummet?26 Eftersom musiken är så otroligt lättillgänglig kan man som musikforskaren Åsa Bergman beskriva musiklyssning tillsammans med annan aktivitet som en parallellaktivitet.27 Ett exempel på detta är när man

22 Liedman, Sven-Eric (2001) Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper, s.104.

23 Lilliestam, Lars (2009) Musikliv: Vad människor gör med musik - och musik med människor, s.87.

24 Ruud, Even (2005) Lydlandskap. Om bruk og missbruk av musikk, s.99.

25 Lilliestam, Lars (2009) Musikliv: Vad människor gör med musik - och musik med människor, s.101.

26 Stockfelt, Ola (2004) Adequate Modes of Listening audio, s.90.

27 Bergman, Åsa (2009) Växa upp med musik. Ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden, s.43.

7 diskar och lyssnar på musik. Eftersom man kan diska och lyssna samtidigt är det svårt att avgöra vilken av sysslorna som är den primära. Man kanske helt enkelt lyssnar på musiken för att det ska bli roligare att diska? Frågan som då dyker upp är ifall man lyssnar aktivt eller passivt? I boken Musikliv nämner Lars Lilliestam Knut Wiggens fyra olika lyssnartekniker som går från att ha ett passivt lyssnande med bakgrundsljud (likt ljudlandskapet som nämns i mitt kommande resultat) till att ”berusas” av musiken vilket innebär ett mer aktivt lyssnade. Utöver dessa två nämner han ett ”hantverkslyssnande” som innebär att man lyssnar mer fokuserat på hur kompositionens olika delarna hänger ihop och kan beskrivas som ett mer kritiskt lyssnande till ett ”innehållslyssnande” som fokuserar på vad musiken innehåller och hur man påverkas av den.28 Bossius och Lilliestam nämner i sin bok Musiken och jag musicsociologen Göran Nylöf och den tyske musikforskaren Helmut Rösings två likartade lyssnartekniker som båda utgår ifrån att man lyssnar antingen på helheten eller på delar av musiken. Sammanfattningsvis för de olika lyssnarteknikerna är det strukturellt lyssnande, där man koncentrerat lyssnar på musiken utan att göra något annat, som är tekniken som fungerar bäst.29 Enligt Thomas Bossius och Lars Lilliestams forskningsprojekt Musik i Människors Liv är det inte många som klarar av att lyssna koncentrerat under en längre tid. De flesta kanske kan koncentrera sig i max tio minuter åt gången innan de blir för rastlösa.30 Tidigare när musiken inte var lika lättillgänglig lyssnade man på ett annat sätt enligt Peter G Christenson och Donald F Roberts. Man satt koncentrerad och analyserade. Nu är det mer vanligt att man gör något annat samtidigt som man lyssnar. Man kan lyssna på musik samtidigt som man tränar, äter och t.o.m. när man ska sova. En amerikansk studie visar att 58% av ungdomarna gör sina läxor till musik.31 I Eva Kjellanders avhandling Jag och mitt fanskap tar hon upp lyssningen med hennes informanter och svaren hon får från t.ex. det stora Status Quo-

28 Lilliestam, Lars (2009) Musikliv: Vad människor gör med musik - och musik med människor, s.91.

29 Bossius & Lilliestam (2011) Musiken och jag: Rapport från forskningsprojektet Musik i Människors Liv, s.109.

30 Bossius & Lilliestam (2011) Musiken och jag: Rapport från forskningsprojektet Musik i Människors Liv, s.122.

31 Christenson, Peter G & Roberts, Donald F (1998) It´s not only rock & roll. Popular music in the lives of adolescents, s.192.

8 fanet Rickard är att han lyssnar aktivt på musiken när han sitter i bilen eller är ute och går medan musiken mer blir bakgrundsljud i form av en ljudmatta när han läser.32 Kiss-fanet Axel däremot lyssnar aldrig på musik när resten av familjen är i närheten utan vill alltid lyssna koncentrerat vilket han gör när han tränar, i bilen eller innan han går och lägger sig.33 Att lyssna på musik samtidigt som man t.ex. studerar kan fungera som en blockering av sånt som annars kan störa koncentrationen enligt Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap. Musiken fungerar på detta sätt eftersom det är olika saker att lyssna på något samtidigt som man skriver eller läser. Musik man är van att lyssna på och framförallt instrumental musik fungerar bäst. Att sätta på helt ny musik med en artist man är nyfiken på kan alltså dra för mycket uppmärksamhet från studierna. Det är därför instrumental musik fungerar bra då ingen text stör koncentrationen.34 Den forskning, litteratur och de beskrivande händelser som jag tagit del av som rör musikens betydelse är väldigt bred och har infallsvinklar från olika håll såsom hälsa, vård, avkoppling, livskvalitet till starka musikupplevelser och rena musikuppenbarelser. Även forskningen kring hur man på fritiden lyssnar på musik fanns det mycket bra litteraturmaterial att arbeta med och välja ifrån. Med detta lämnar jag den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten kring musiklyssning för att vidare presentera min metod.

32 Kjellander, Eva (2013) Jag och mitt fanskap - Vad musik kan betyda för människor, s.101.

33 Kjellander, Eva (2013) Jag och mitt fanskap - Vad musik kan betyda för människor, s.79.

34 Lilliestam, Lars (2009) Musikliv: Vad människor gör med musik - och musik med människor, s.97.

9 2. Metod Huvudmetoden som används i detta arbete är intervjumetoden. Vid uppstarten av arbetet fanns funderingar på att arbeta med enkäter men som Lantz35 beskriver blir enkäter oftast ytligare än intervjuer. Vid exempelvis en mer kvantitativ metod hade enkäter varit mer passande då man enklare når ut till flera kandidater och kan analyserar mer mätbara resultat. Intervjuerna är gjorda med människor som är skapande musiker och som delvis eller på heltid jobbar med musik. Jag vill med mina intervjuer få fram vad som är skillnaden hos dessa musiker när de lyssnar på musik på jobbet och när de lyssna på musik på fritiden. Detta för att se om det är något i musikstilen som skiljer och isåfall vad? Är det någon som inte alls lyssnar på mycket på fritiden eller har väldigt svårt för att lyssna på musik utan att tänka på sitt jobb som musiker? Antalet intervjuer var inte från början helt bestämt men blev till slut fyra. Tillsammans med min handledare bestämde vi att det viktigaste var att börja intervjua så fort en kandidat fanns tillgänglig för att sen utvärdera och se hur många intervjuer som kunde tänkas behövas för arbetet. Detta eftersom det är svårt att veta hur mycket tid det tar med intervjuerna, transkriberingen, bearbetningen och renskrivandet av intervjuresultatet. Fördelen med att göra kvalitativa intervjuer är att man i förväg inte helt behöver bestämma sig för antalet intervjuer utan det är bra att varva mellan intervjuer och analyser av dessa för att besluta om hur mycket material som behövs.36 I boken Intervjumetodik beskriver författaren att den enklaste vägen till att få information om hur personer uppfattar eller känner om något vi intresserar oss för är att ställa frågor.37 Det nämns även med tydlighet vikten av att ha ett kritiskt förhållningssätt. Men samtidigt som man som intervjuare behöver ha ett kritiskt förhållningssätt ska man även i sin intervju försöka ”spegla källan”. Alltså att på bästa sätt fånga informationen som informanten ger på det bästa och mest trovärdiga sätt utan att försköna eller förminska svaren. Det är viktigt att inte glömma skillnaden mellan intervju och samtal.38 I ett

35 Lantz, Annika (2013) Intervjumetodik, s.49.

36 Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015) Kvalitativa metoder, s.42.

37 Lantz, Annika (2013) Intervjumetodik, s.13.

38 Lantz, Annika (2013) Intervjumetodik, s.21.

10 alldagligt samtal finns det inte alltid ett klart syfte för samtalet medan syftet är av yttersta vikt i en intervju. Det måste finnas en genomtänkt tanke bakom och en grund där intervjun kommer ifrån. Att även ha en intervjuplan är viktigt och underlättar inför den faktiska intervjun.39 Att exempelvis förbereda sina tänkta frågor i rätt följd och att skriva ner eventuella följdfrågor för att för sin egen del känna sig väl förberedd och för att informanten ska känna sig sedd och uppmärksammad. Att som intervjuare verkligen lyssna på sin informant är otroligt viktigt och det är därför det är väldigt bra att samtidigt, som man för en intervju, spelar in samtalet. Detta för att intervjuaren inte ska behöva anteckna allt utan kan istället fokusera och ordentligt lyssna på informanten och enbart anteckna små stödord. Både intervjumetoden och enkätmetoden utgår från frågeformulär och är användbara tekniker för att samla information vars utgångspunkt bygger på frågor.40 För att få svar på mina frågeställningar känns just denna tekniken väldigt användbar och konkret i sammanhanget. Under mina intervjuer försökte jag hela tiden hålla mig till följande intervjuregler:41

1. Intervjuaren ska lyssna på den som talar på ett tålmodigt och vänligt men intelligent reflekterande sätt. 2. Intervjuaren ska inte framhäva någon form av auktoritet. 3. Intervjuaren ska inte ge råd eller moraliska förmaningar. 4. Intervjuaren ska inte gräla eller argumentera med den som talar. 5. Intervjuaren ska bara tala eller ställa frågor under särskilda omständigheter.

2.1 Styrkor och svagheter En svaghet med intervjuer är vetskapen ifall berättelsen är sann eller inte och kan leda till bristande trovärdighet. En annan nackdelar är att när man med intervjuer vill väldigt mycket och behöver begränsa antalet informanter och intervjufrågor för att tidspressen annars blir allt för stor. En styrka med intervjuer är att det går relativt snabbt att utföra men samtidigt blir detta en svaghet också. Intervjun är ett samtal som under

39 Lantz, Annika (2013) Intervjumetodik, s.70.

40 Patel, Runa & Davidsson Bo (2019) Forskningsmetodikens grunder, s.94.

41 Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015) Kvalitativa metoder, s.37.

11 enbart en kort tid äger rum och där miljö, avsikt och personliga tankar kan göra att intervjun sticker iväg åt olika håll. Därför är det alltid bra att komplettera sina intervjuer med andra metoder som exempelvis litteraturstudie, fältarbete eller annan observation.

2.2 Genomförande Intervjuer innebär att man pratar med sina informanter under genomförandet via exempelvis telefon, digitala plattformar eller fysiska träffar.42 Alla mina fyra intervjuer skedde via den digitala plattformen ZOOM där vi kunde se varandra och det fanns möjlighet att spela in intervjuerna. Informanterna hade inga problem med att bli inspelade och de var väldigt öppna med eventuell mail-kontakt efter intervjun för att säkerställa en del av svaren eller för att kunna ställa ytterligare följdfrågor. Att spela in intervjuerna var oerhört bra eftersom jag då i lugn och ro kunde titta på intervjuerna i efterhand och transkribera på ett avslappnat sätt. Inför intervjuerna fick de olika musikerna tre alternativ där det första var att använda den digitala plattformen ZOOM. Det andra alternativet var att bli uppringd med pauser för anteckningar under tiden (Ifall personen inte ville bli inspelad). Det tredje och sista alternativet var att maila frågorna till personen så att hen i lugn och ro kunde svara på dem. Nackdelen med det sista alternativet var att det inte blir lika naturligt med följdfrågor och inte alls lika personligt som ett vanligt intervjusamtal. I mailen till informanterna nämndes önskemålet att helst prata med personen för att smidigt kunna ställa följdfrågor och för att mer naturligt kunna ha ett mer öppet samtal men att jag givetvis har full respekt för om personen inte vill bli inspelad. För att få tag på mina informanter skickade jag mail till tio kvinnliga och tio manliga svenska artister i olika genre i hopp om att få en bra blandning. Av dessa 20 var det fem som tackade ja, åtta som tackade nej och resterande sju har jag inte hört något ifrån. Den femte hörde av sig innan vi hunnit bestämma intervjutid och var tvungen att tacka nej då han precis fått ett omfattande studiejobb. Jag valde att intervjua de fyra skapande musikerna som svarade ja och när intervjuerna med dessa var färdiga tog jag beslutet att

42 Patel, Runa & Davidsson Bo (2019) Forskningsmetodikens grunder, s.94.

12 antalet informanter kändes lagom för att få ihop ett varierat svarsunderlag och för ett arbete i examensarbetets storlek.

2.3 Etiska riktlinjer I min intervjustudie har jag följt de etiska riktlinjer som finns beskrivna som vetenskapsrådets fyra krav och anser dem vara tydliga och bra forskningsetiska principer. Informationskravet är det första kravet och innebär att informanterna behöver få tydlig information om vad deras deltagande innebär och att arbetets syfte tydligt förklaras. Samtyckeskravet innebär att informanterna har rätt att bestämma när de själva vill avbryta sin medverkan och har därför full kontroll över sin delaktighet i forskningen. Konfidentialitetskravet betonar vikten av att de inblandade informanterna ska erbjudas anonymitet och att varken deras namn, ålder, etnicitet eller annan känslig information ska behöva användas. Nyttjandekravet handlar om att de insamlade intervjuuppgifterna inte får användas hur som helt utan får bara användas i det syfte som tidigare berättats om i informationskravet. Alltså får den insamlande forskningsfakta enbart användas till forskningens arbete.43 De fyra informanterna har via mail delgetts information om syftet med intervjun och att svaren de ger kommer att användas i ett studiesyfte i form av ett resultatunderlag för en kandidatuppsats i musikvetenskap. I samma mail fick informanterna förklaringen att deras deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avsluta sin medverkan. Allt i linje med Informations- och samtyckeskravet. I samma mail informerades de berörda informanterna om att de har möjlighet att vara anonyma och att den information som jag kommer samla in enbart kommer att användas i kandidatuppsatsen och ingen annanstans. Detta för att tydligt följa konfidentialitets- och nyttjandekravet utan att det för informanterna ska uppstå osäkerhet eller brist på förtroende. Att följa dessa forskningsetiska principer kändes personligen väldigt viktigt och ger

43 Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http:// www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2020-12-02)

13 arbetet en tydlig, proffsig och regelrätt grund. Alla informanter avböjde att vara anonyma. Fortsättningsvis tog jag via mail upp olika intervjumetoder som förslag där en intervju via den digitala plattformen ZOOM var förstahandsalternativet tillsammans med möjligheten att spela in intervjun. Att ringa utan att se varandra var också ett alternativ och då antingen med inspelningsfunktion eller att jag under samtalets gång antecknar svaren. Alla informanter valde ZOOM och gick snabbt med på att bli inspelade. Att använda sina namn och bandnamn var något som alla fyra också godkände vilket gjorde hela intervjuprocessen smidig och sammanhållen då samma metod kunde användas rätt igenom. När intervjuerna var färdiga frågade jag samtliga ifall jag kunde skicka följdfrågor ifall det skulle vara något jag glömt fråga eller något specifikt jag vill fördjupa mig i. Samtliga var enbart positiva till detta.

2.4 Databearbetning Efter att intervjuerna blev färdiga transkriberade jag dem och skrev ner sammanfattande berättelser om dem.

14 3. Resultat I detta avsnitt kommer jag att presentera mitt resultat med de tre huvudfrågorna som huvudrubriker. För de två stora frågorna som handlar om lyssningen har jag en del underrubriker för att göra det tydligt för läsaren. Grunden till resultatet för mitt arbete kommer från intervjusvaren med fyra informanter som kort beskrivs nedan: Martin Hjertstedt, 33 år, är trummis och låtskrivare i det instrumentala bandet pg.lost. I pg.lost känner Martin att de inte finns några ramar för det musikaliska skapandet och eftersom de inte har någon sång att förhålla sig till har de en väldigt fri låtuppbyggnad som gör att en del låtar kan bli riktigt långa. Det är enligt Martin svårt att säga en exakt genre på musiken men någon form av melankolisk instrumental rock/metal skulle han kalla den. Martin började spela när han var 5 år och har spelat i pg.lost sedan 2006. Joakim Nilsson, 36 år, är saxofonist och låtskrivare i bandet Movits!. Joakim började spela i bandet Planeten Jorden 2003 som senare kom att bli Movits! Joakim berättar att det finns lite mallar när de skapar musiken och förklarar musiken i Movits! som en mix av jazz och hip-hop. Utöver musiken i Movits! skapar han egen instrumental musik som är något helt annat mot vad de skapar tillsammans i Movits! Dennis Lyxzén, 48 år, är sångare och låtskrivare i banden Refused, The (International) Noise Conspiracy, INVSN m.fl. Dennis säger att det finns en del referenspunkter för t.ex. hardcore där skapandet i hardcorebandet Refused går lite efter en mall vilket han tycker är ganska skönt samtidigt som det enligt honom givetvis finns möjligheter att tänja på reglerna. Det finns en speciell energi i musikstilen hardcore som han alltid vill få fram och trots lite ramar skapar han absolut den musik som han vill skapa. Med ett skratt säger han att han kommersiellt skjutit sig själv i foten de senaste 25 åren. Vad han menar med detta är att han inte skapar musik som passar speciellt bra för radio och den stora massan. Dennis har spelat musik sedan han var 14 år och har spelat i fler än tio band. Mikael Åkerfeldt, 46 år, är sångare, gitarrist och låtskrivare i bandet Opeth. Skapandet i Opeth har enligt Mikael inga mallar alls och deras musikstil har genomgått förändringar. Från början kunde man kalla det Death Metal men på senare tid har det blivit mer progressiv rock där de tre senaste

15 albumen inte haft någon inspelad growlsång (en form av grymtande strupsång som i modern tid används mycket i extrem musik som t.ex. Death Metal)44. Mikael började spela musik väldigt tidigt och har spelat i Opeth de senaste 30 åren.

3.1 Musikens betydelse När Joakim Nilsson får frågan om han kan beskriva vad musik betyder för honom börjar han först skratta och säger kort: ”Nej, det kan jag inte”. Efter denna inledning sjunker han in i tankarna och ändrar sitt svar till att musiken för honom har olika betydelser. En del är yrkesbetydelsen som gör att han kan leva och få pengar för att kunna fortsätta med musiken. I denna yrkesbetydelse tillkommer en hel del plikter som innebär att det krävs att han som musiker håller sig i trim rent färdighetsmässigt. Alltså blir det en hel del övning för saxofonisten och låtskrivaren i Movits! Som motpol till denna yrkesbetydelse har musiken enligt Joakim även en existentiell betydelse som han förklarar genom att några av hans första minnen är kopplade till just musik. Musiken har alltid funnits med i hans liv som en viktig parameter och när han i högstadiet började identifierade sig som musikutövare blev musiken plötsligt ännu viktigare för honom och hans existens. Att han började identifiera sig som musiker gjorde att hans existens kändes tydligare och han har sedan dess hållit fast vid sin musikidentitet. Trummisen och låtskrivaren Martin Hjertstedts svar om musikens betydelse är likt Joakims och han säger att han inte vet vad han skulle identifiera sig som om han förlorade musiken. Han anser sig vara musiker i grunden och som person och identifierar sig väldigt hårt med det han håller på med. De senaste fjorton åren har hans identitet varit musiker som i sig inneburit att skapa musik i bandet pg.lost, vilket är helt naturligt för Martin, som har byggt hela sitt liv kring musik och musiken har påverkat alla hans livsval. Musiken har för Martin alltid kommit i första hand i livet medan andra jobb och förhållanden utanför bandet har fått en sekundär prioritet. Opeths sångare, gitarrist och låtskrivare Mikael Åkerfeldt svarar att musikens betydelse för honom är som ett medicinskt nöje och är något som hjälper honom att må bra och som ger honom mycket glädje. Han samlar på

44 https://sv.wikipedia.org/wiki/Growl_(sång) (Hämtad 2020-11-23)

16 musik i olika former som inte enbart innebär fysiska vinylplattor utan han samlar även på musikalisk kunskap. Mikael har inte gått någon musikalisk utbildning utan är självlärd och lär sig genom att lyssna på skivor eller via träffar med andra musiker. Hör han ett ackord som han inte känner igen vill han forska i det och ta reda på vad det kommer ifrån och hur man kan använda det. Det viktigaste för honom är att lyssna, konsumera och att helt enkelt använda musik. Att arbeta med musik är däremot lite skillnad mot vad han trodde eftersom det kan vara en hel del press från skivbolag och indirekt från fans. En del vill att bandet ska låta som förr men Mikael vill hela tiden utvecklas och testa nya musikaliska vägar för musiken. Men skulle Mikael svara kort på frågan om musikens betydelse skulle svaret vara att musiken för det mesta är ett rent nöje. Han mår bra av att lyssna på musik och att omge sig med musik. Att köpa skivor och lära sig allt om alla skivor han tycker om är något han älskar, och han känner att han aldrig blir klar med musiken. Detta är något han verkligen gillar med det, att aldrig bli riktigt färdig. Just nu kan han uppskatta musik som han inte skulle kunnat lyssna på förut och poängterar att hans musiksmak ständigt utvecklas. För sångaren och låtskrivaren Dennis Lyxzén (Refused, International Noise Conspiracy, INVSN m.fl.) blir svaret om musikens betydelse betydligt mer eftertänksamt. Han säger att det är otroligt svårt att svara på för det känns så ogreppbart stort och existentiellt. Musik är precis allt som tagit honom dit han är. Hela hans vardag, hans utbildning, all politik, ALLT kretsar för honom kring musik. Dennis ursäktar sig själv med att låta ”klyschig” men att upptäcka musiken är det absolut viktigaste som hänt i hans liv.

3.2 Yrkeslyssning

I skaparprocessen: När Martin skapar musik lyssnar han efter originalitet, vilket han förklarar är väldigt svårt idag eftersom det finns så otroligt mycket musik, men någon form av originalitet vill han hitta. Med originalitet menar han något som inte har skapats förut och trots att han blir influerad av mycket annan musik försöker han alltid hitta på något nytt och eget.

17 Mikael lyssnar efter något som han själv tycker låter intressant och det kan helt enkelt vara två toner bredvid varandra eller två ackord ihop. Han lyssnar efter saker som sätter igång hans kreativitet och oftast är Mikael själv när han skapar och han blir lite stressad när det är någon annan i rummet som ska få sina behov och sin personlighet in i musiken. När det blir för många kockar känns det inte bra för Mikael och han förklarar att han inte är så demokratiskt lagd i skaparprocessen. Mikael berättar även hur han i efterhand ibland kan höra hur han inspirerats av barnsånger eller gamla nordiska folksånger när han lyssnat igenom sina musikaliska skapelser. Dennis lyssnar alltid på musik för inspiration och för honom finns det alltid en aspekt av inspirationslyssnande som ständigt är påkopplad. Han lyssnar efter snygga textrader, gitarriff, ljudbilder, idéer och säger att det alltid är något i honom som är påkopplat när han lyssnar på musik. För Joakim är lyssnandet i skapandet väldigt känslostyrt och han lyssnar väldigt mycket efter vissa känslor som i sig kan vara väldigt odefinierbara men som han själv känner igen och vet vad det är när han hör det. När Joakim hör denna känsla känner han att han är något på spåren och han känner att han har utvecklat en ganska bra förmåga för att förstå vad som är det där lilla extra och vad som inte är det. När Movits! börjar med en låt från scratch har de ofta en tanken med låten om vart den är på väg. Exempelvis kanske de har ett färdigt album men saknar en viss typ av låt som kan vara en lugnare variant eller en med mer upptempo. Kort sagt en låt som har en viss typ av karaktär som bandet kan plocka in som mall som styr skapandet och Joakim tar med sig denna visionen i lyssnandet för att kunna skapa vidare.

I livesammanhang Dennis mår som bäst när han spelar live men tycker att det är otroligt svårt att i ord beskriva hur det känns och vad han specifikt lyssnar efter. En del spelningar är bara jobb och då går han bara upp och bockar av att ”nu har jag gjort detta” men oftast känner han sig aldrig så bekväm som människa som när han spelar live. Han har alltid känt sig lite alienerad och malplacerad i den här världen men när han är mitt på scenen så känner han sig tillfreds med sig själv. Det är något han känner att han är bra på. När Joakim spelar live med Movits! riktar han oftast in sitt lyssnande på de externa musikerna som är en blåsare, en bassist och en keyboardist. För

18 det mesta handlar detta lyssnande inte om att lyssna ifall de gör fel utan mer för att bli inspirerad och för att det ska bli lite mer som ett samtal i livssituationen. Nuförtiden lyssnar inte Mikael så mycket på det som bandet gör live men i början av karriären gjorde han det betydligt mer och på ett annat sätt. Mikael minns tillbaka på hur otroligt stort det var att höra sitt eget band på scenen för första gången och hur mäktigt det var. Nu tänker han istället på att han inte får sjunga falskt och njutningen av att spela live infinner sig inte på samma sätt längre. Mikael tror att detta delvis beror på att han inte tillhör den delen av människor som bara ställer sig upp på ett bröllop och börjar sjunga. Trots att han är frontman i ett band ser han sig själv som ganska blyg på det sättet och att spela live för Mikael handlar inte så mycket om musikens kvalitet utan mer om att återskapa något som man tyckte var perfekt och fulländat på skiva. Enligt Mikaels sätt att se på livespelningar är de bara en upprepning av den perfekta studioversionen. Skaparprocessen är absolut viktigare än liveprocessen för Mikael men i bandet är han ensam om att tycka så. De andra älskar att spela live och enligt Mikael gillar de spontaniteten med att det kan gå fel och att det kan vara vissa dagar där allt sitter så mycket bättre än andra och dagar då ljudet låter perfekt. Bandets andra gitarrist och deras keyboardist har spenderat större delen av sina musikaliska karriärer med att spela på pubar där de spelat covers med flera set på en kväll och folk har varit fulla och de har också varit fulla vilket har lett till att de har fått en helt annan scennärvaro än Mikael som känner att han hela tiden blir sämre. Han uttrycker det som att han ger en del av sig själv och det vill han göra lika bra som första gången vilket enligt honom är så otroligt svårt att uppnå. När Martin spelar live i pg.lost använder han sig av ett ”In-Ear Click Track” (en metronom som ger trummisen möjlighet att spela till ett valt tempo)45 och följer den och oftast har de repat väldigt hårt inför livespelningarna så han tänker inte så mycket på vad han spelar utan det bara händer. Trots att han är trummis försöker han interagera med publiken vilket gör att han inte alltid tänker på exakt vad han gör. Han vet vad han håller på med men är inte enbart fokuserad på själva spelandet. Han tycker att det är

45 https://custom.ultimateears.com/blogs/custom-made/are-in-ear-monitors-good-for-using-a-click-track (Hämtat 2020-11-25)

19 svårt att förklara men ibland är han helt uppe i något annat och det bara händer och musiken bara flyter på.

I studion I studion är det metodiskt lyssnande som gäller för Mikael och han lyssnar efter den kollektiva prestationen och ”gåshuden”. När han säger att han lyssnar efter ”gåshud" menar han att han vill höra att musiken har det där lilla extra och att det inte bara ska vara bra utan det ska vara väldigt bra. Sen när de går in i mixningen och ska lägga alla nivåer och effekter blir han väldigt kritisk med alla smådetaljer. Han kan bli så pass fokuserad att han ”zoomar” in så mycket på en av trummikrofonerna att han helt kan missa om någon gör något uppenbart fel. Efter detta detalj-lyssnande lyssnar han mer övergripande och försöker få till helheten i låten. Om Martin håller på att spela in nytt material lyssnar han väldigt analyserande och tänker exempelvis i banorna: ”Passar detta in eller inte?”, ”ska det vara mer här och mindre där?”, ”Är uppbyggnaden rätt för låten?” o.s.v. Eftersom musiken de spelar i pg.lost är instrumental har de en större frihet och ingen text att förhålla oss till vilket Martin tycker är väldigt skönt. Även om Joakim skrivit en hel del musik i Movits! och skrev musik innan också blir han väldigt rastlös i studion. Har han skrivit något och sen spelat in det vill han bara gå vidare och passande nog kallar de andra i bandet honom för Jocke ”One-Take” Nilsson. Anders i bandet är däremot helt lagd åt andra hållet och kan ”tweaka” (Innebär att man justerar inställningar om och om igen för att få bästa resultat)46 ett cymballjud och ställa in effekter i timtal och sitter Joakim bredvid Anders när han håller på med det får Joakim riktig panik. Dennis lyssnar mer detaljerat och fokuserat i studion eftersom det är en lite annorlunda process i jämförelse med när de spelar live. I studion är banden verkligen mitt i en skaparprocess och det är viktigt att vara fokuserad på det och enligt Dennis måste man kunna zooma ut för att se helheten vilket inte alltid är så lätt när man ibland fastnar i smådetaljer och lägger för mycket energi på t.ex. det där synth-ljudet som de skruvade med i flera timmar men som ingen hör eller tänker på när skivan väl är släppt. Det blir

46 https://it-ord.idg.se/ord/tweak/ (Hämtat 2020-11-25)

20 ett annorlunda sätt att lyssna på musik på som är ett betydligt mer kritiskt förhållningssätt till musiken. Fokus för Dennis är hela tiden att tänka på hur de kan göra musiken ännu bättre. Kort sagt är det för Dennis absolut mer fokuserat i studion i jämförelse med att spela live som är betydligt mer avslappnat. Dennis förklarar att när man spelar live är ju låtarna redan avklarade och bandet ska bara upprepa dem. Alla de där detaljerna i studion kan skifta och påverkar hur studioversionen av låten blir i slutändan medan detta skiftande på en livespelning bara är något tillfälligt som inte spelas in och marknadsförs på samma sätt som en studioinspelning.

När musiken är släppt Martin lyssnar i stort sett aldrig på sin egen musik efter att en skiva är släppt. När en skiva är släppt är han färdig med den och han lägger sig aldrig i soffan och njuter av sin egen musik. Anledningen till detta för Martin är att det finns så mycket annan musik att lyssna på och den enda gången han lyssnar på egen musik är när han ska komma ihåg hur ett visst parti gick eller liknande. Det är enligt Martin väldigt skönt att släppa det direkt när man är klar eftersom han känner att när han är färdig med musiken är den inte ”hans” längre utan då är den till för andra. Dennis ger ett likartat svar på frågan om den egna musiken och lyssnar mest på musik som han själv skapat som referens. Han kan gå tillbaka efter fem år och lyssna igenom en gammal ”Noise”-platta för att höra lite vad de gjorde då men han säger att han är lite för mycket västerbottning för att kunna sitta och njuta av sin egna musik. Men när han håller på att skapa den lyssnar han väldigt mycket eftersom det är mycket detaljer i skapandet som hela bandet lyssnar efter. På turnéer händer det att han lyssnar igenom låtarna de ska spela för att påminna sig om texten, melodin och hur låten går. Joakim säger att han enbart lyssnar på egen musik när han ska öva på låtar som de inte spelat på ett tag och inte alls i ett njutningssyfte. Det kommer något tillfälle per år då han kan lyssna igenom gamla plattor och nyligen lyssnade han igenom Movits! andra platta i efterforskningssyfte och då kom han på sig själv med att sitta och ”digga” musiken. Joakim anser att deras första skiva (som mångas första skivor är enligt Joakim) är ett hopkok som pågått i flera år där det är både högt och lågt vilket gör att den känns väldigt

21 spretig. På andra plattan hade alla tre blivit bättre och de kunde mer konkretisera sitt skapande och hade spelat ihop mer efter första plattan. Mikael lyssnar bara på egen musik mitt i skapar- och inspelningsprocessen och sen kanske en till två månader efter att skivan blivit klar. Det gör han för att försäkra sig om att det är bra och att han kan stå för den nya skapelsen men sen när skivan släpps är han klar med den. Han lyssnar flera gånger om dagen under skaparprocessen och hela tiden letar han efter den där tidigare nämnda ”gåshudsfaktorn”. Han vill känna att han är duktig och att han har gjort något bra och han vill kunna skivan utan och innan så att ingen ska kunna läxa upp honom med hans egen musik. Mikael poängterar att vem som helst givetvis kan säga att de inte tycker om skivan och att skivan rent av är kass men de kan inte läxa upp honom om vad han själv ska tycka. Han vill vara så säker på vad han tycker om den. Vid tidpunkten som han släpper skivan vet han att musiken han skapat är ”gåshudsbra” för hans personliga smak och kan därefter gå vidare.

Att visa egen musik för andra Dennis berättar att det är intressant när man spelar upp musik som man nästan är helt färdig med och det blir väldigt tydligt vilka låtar man väljer att visa upp. Det blir väldigt självmedvetet och naket när man ska spela upp något nytt man skapat vilket är lite konstigt tycker Dennis. Men som västerbottning är han lite försiktig med att slå sig själv på bröstet och han är inte personen som skulle ställa sig mitt på bordet på en fest och säga ”Nu ska vi lyssna på nya Refused!”. Martin spelar bara upp musiken för folk som förstår musiken för annars fyller det enligt honom inget syfte och ofta när han visar musiken är det för att han vill ha feedback och då kan han inte visa den för vem som helst. Helst ska det vara personer som skapar musik själva som han visar den för och han avlutar frågan med att säga att ”radiohitsfolket får lyssna på sina radiohits, det är helt ok för mig.” Om Mikael ska spela upp sin musik ska den helst vara helt klar och han minns när Opeth senast släppte en skiva så samlades bandet och drack lite vin och lyssnade igenom hela plattan tillsammans. Denna gemensamma lyssning var intressant och väldigt positiv enligt Mikael men att lyssna med ”rödvinsöron” är inte bästa sättet att lyssna på musik på förtydligar Mikael.

22 Speciellt inte när det är något helt nytt och något som han själv skapat eftersom han vill att folk verkligen ska lyssna och vara engagerade och inte missa detaljer. Mikael har andra kompisar som är musiker och när de lyssnar igenom varandras musik sker det genom tre olika lyssningar. Under den första får man inte prata alls för att verkligen försäkra sig om att man inte missar något. Under den andra får man peka ut snygga detaljer som man uppmärksammat som nämnvärda och under den tredje lyssningen får man babbla så mycket man vill. Mikael är inte så himla känslig för kritik men han försöker att inte spela upp musiken vid ”fel” tillfällen. ”Fel” tillfälle kan vara när en låt inte är färdig och han behöver förklara saker för lyssnaren om inspelningstekniska grejer eller låtstrukturer vilket han inte tycker om eftersom han inte vill ha några ursäkter till sin egen musik. Det är därför han lyssnar så mycket innan för att han verkligen ska vara helt säker på sin egen musik. Det finns tillfällen då han spelat upp musiken lite för tidigt för folk som inte lyssnat så noga och då har han känt en form av skam. Mikael tror att musiker är ett ängsligt släkte och fyller ut svaret med att ängsligheten säkert kan kopplas till alla yrken om man har en yrkesstolthet. För att arbeta bort ängsligheten måste han, för sig själv, försäkrar sig om att det han gjort är bra och att han på riktigt tycker om det och när han når hela vägen fram spelar det inte så stor roll vad andra tycker. Joakim pratar om Movits! om det är någon som frågar men han tar inte upp det själv och han tycker att det är ganska skönt att ha det så. Den delen av livet tar för Joakim redan upp så mycket tid och då är det skönt för honom att inte nämna något om Movits! på fritiden. Bandet spelar gemensamt upp musik för andra när de vill ha feedback och själv gör han det för sin sambo och vänner. När Joakim visar upp musiken för andra är han mer fokuserad på deras upplevelse för att se hur de reagerar och påverkas av musiken som kan leda till att han kan höra nya saker i låtarna efter feedbacken. I vilket stadie låtarna är i beror på vilka personer han tänker visa låten för men t.ex. när han är på ett lyssningsmöte med ett nytt eller ett samarbetande skivbolag vill han vara mer säker på att han kan stå för musiken eftersom det då är en otroligt viktig plattform för att sälja in den nya musiken som Movits! skapat.

23 3.3 Fritidslyssning

Fritidslyssning och olika genre Martin lyssnar på mycket musik på fritiden men det sker periodvis. När hans band pg.lost precis spelat in ny musik blir det inte så mycket musiklyssning hemma utan då är det skönt att komma hem och det är tyst istället eftersom han redan lyssnat på musik i tio timmar. Förr brukade Martin jobba i en skivbutik och då blev det blandad musik hela arbetsdagarna vilket gjorde att han blev väldigt trött i öronen. Musiken som Martin lyssnar på skiljer sig ganska mycket mot den han själv spelar. Förutom att spela trummor i pg.lost spelar han i ett hardcoreband men det är ingen musik han själv lyssnar mycket på. Han har massa sån musik på skivor men blir inte att han sätter på det så ofta. Han väljer istället en schysst pop-platta med exempelvis Miriam Bryant som inte många, enligt honom, skulle tro att han lyssnar på. Denna popgenre är ganska långt ifrån vad de gör i pg.lost. Miriam Bryant blir lite av en artist som sticker ut för Martin men det är inte så att han skäms för att han lyssnar på henne. Annat var det när Martin var liten och lyssnade väldigt mycket på Bryan Adams. På låg- och mellanstadiet blev han ett Bryan Adams-fan men när han blev tonåring började han skämmas vilket han inte alls skäms för längre. Bryan Adams betyder otroligt mycket för Martin, det kan han säga rakt ut nu för tiden, och han började lyssna på honom som femåring och har fortsatt lyssna på det hela livet. För Martin är det bra musik, bra låtskriveri och mycket nostalgi inblandat och Miriam Bryants svenska texter gillar han eftersom de tar upp saker som han själv kan relatera till på ett mycket bra sätt. Dennis lyssnar på väldigt mycket musik men inte alltid musik som liknar det han själv håller på med. Han lyssnar nästan på all typ av musik men den mesta musiken är som han uttrycker det ”taggig” och aggressiv musik. Han fortsätter sin beskrivning med att säga att han väldigt sällan lyssnar på musik som stryker medhårs. Han har ingen musik som han skäms över och om han gillar något så omfamnar han det. Förut kunde det vara lite pinsamt att gilla Bonnie Tylers "Total Eclipse of the Heart" när man håller på med aggressiv musik som hardcore men enligt honom är det en av världens starkaste skrivna låtar. Han lyssnar mycket på ambient monoton musik och han hade

24 en period nyligen då han bara lyssnade på Thrash Metal i två månader där Thrash Metalbandet Slayer är medlemmarna i Refuseds gemensamma nämnare. Alla älskar Slayer i Refused säger Dennis med tydlighet i rösten. Vissa band kan han undra varför han lyssnar och gillar så oproportionerligt mycket. Ett exempel på detta är bandet Manic Street Preachers som är ett av banden som han gillar så där orimligt mycket. De är, enligt Dennis, så melankoliska och deras svulstighet är så olikt det han egentligen borde gilla och han kan förvånas över hur ofta han faktiskt lyssnar på dem. Personligen har han väldigt svårt för Spotify och hemma lyssnar han bara på vinyl samtidigt som han säger att han tycker om Spotify på det sättet att han har möjligheten att varje dag hitta någon helt ny musik. Han vill gärna veta allt om en artist och är det något han tycker är bra så köper han vinylen direkt. Han lyssnar mest på Spotify när han är ute och reser men då tycker han att han har svårt att hitta musik på grund av det enorma utbudet och musikvalet på Spotify blir då ofta Nick Cave & the bad seeds, filmmusik eller Manic Street Preachers. Han blir som sagt förvånad över hur mycket det blir att han lyssnar på just dem. Periodvis lyssnar Joakim på mycket musik med det är svårt att jämföra tycker han. Han har haft perioder då han kan behöva stänga av helt, exempelvis när Movits! är ute på turné och det är mycket musik igång hela tiden. Då kan han välja att tyst sitta och läsa istället för att lyssna på musik. Musiken han lyssnar på på fritiden skiljer sig väldigt mycket mot den musik han själv skapar. Han anser sig själv vara den i bandet som går längst ifrån den musiken de skapar. Han lyssnar mest på jazz och instrumental musik. Det finns en saxofonist som heter Colin Stetson som skapar mer ljudmiljöer istället för ”vanliga” låtar som han lyssnar mycket på och så blir det en del klassisk musik. Joakim har även perioder då han lyssnar på mycket musik från gymnasietiden vilket för honom är sing/songwriter-musik och annan akustisk lugn gitarrmusik. Sen har han en förkärlek till hardcore och framförallt Refuseds The shape of punk to come som är en av Joakims topp- tio plattor och är en skiva som han inte bara lyssnar på när han behöver energi utan han kan bara sitta och lyssna på den. Han hittar nya saker hela tiden när han lyssnar på den. Som kontrast till Refused tycker Joakim att ”Toxic” med Britney Spears är ”asfet” och är för honom en låt som sticker ut

25 ur hans fritidslyssnande. Under den senaste tiden har han även lyssnat mycket på barnmusik som är kopplat till Disneyfilmer där han kommer på sig själv med att sjunga på låtarna och kunna texterna utantill. Det är välgjord musik och han måste erkänna att han tycker att många av låtarna är riktigt bra. Mikael säger att han lyssnar på musik hela tiden och om han inte lyssnar på musik så är det P1 med prat. Han sätter på radion till katterna i tron om att de vill omge sig med ljud och för hans egen del vill han helst att skivor går på hela tiden men vill samtidigt kunna sitta och prata med vänner när han lyssnar. För honom blir bakgrundsmusik aldrig enbart bakgrundsmusik och helst sitter han och konsumerar musik själv, med skivomslaget i handen och lyssnar. Mikael lyssnar på väldigt mycket blandad musik, så blandad mot det han själv lyssnar på att han kunde skämmas för en del av musiken han lyssnade på när han var yngre. Han växte upp med ABBA och Carola och gillade Carolas ”Främling" och gillar den låten fortfarande. Men när han samtidigt lyssnade på Death och Morbid Angel kunde han inte berätta det för kompisarna på 80-talet. Han kunde absolut inte nämna Carola eftersom han ville tillhöra den coola gruppen som lyssnade på ”rätt” musik och gick med ”rätt” kläder. Så känner han absolut inte idag och skäms aldrig för sin musiksmak. Men det är samtidigt inte så att han skulle kunna ha på sig en Carola-tröja när de spelar live eftersom det skulle kunna uppfattas som någon form av skämt. Han skäms inte för någon musik han gillar och precis som med sin egen musik vill han vara säker och han är lika säker på sin egen musiksmak. Det fanns en tid då han ville passa in i en grupp som inte nödvändigtvis var just musikalisk utan en grupp med kompisar. När detta gäng med kompisar började spela dödsmetal i slutet på 80-talet och början på 90-talet i Stockholm skulle man lyssna på en viss typ av musik vilket gjorde att han sålde en del skivor bara för att kunna köpa ”rätt” skivor. Detta ångrar han i efterhand och han kunde gå med en tröja med ett band han inte visste något om eller kanske inte ens gillade.

På konsert Det är väldigt sällan som Dennis tycker att det är avkopplande att gå på konsert eftersom han hela tiden känner sig påkopplad och lyssnar efter

26 inspiration. Dennis går på mycket punkspelningar för att det är en väldigt härlig energi men han anser sig vara väldigt yrkesskada och lyssnar mycket på hur bandet löst vissa delar som t.ex. hur ljudet låter och likande saker som är så viktiga i hans egna yrke. För Joakim beror det helt på vad det är där typ av konsert och när han lyssnar på något som liknar det Movits! gör lyssnar han mer på helhetsupplevelse och funderar kritiskt på hela liveframträdandet, ljusshowen och ljudet. Om han lyssnar på en jazzkonsert med en saxofonist kan han börja jämföra sig med denne vilket inte alltid är så konstruktivt. Han förklarar att det inom framförallt instrumentalister finns en viss typ av elitism. Han kan tänka ”Åh, där gjorde du något som jag hade kunnat göra bättre”, eller ”det där har jag ingen aning om hur du gjorde”. Det där är något han jobbar med att komma bort ifrån för att bättre kunna uppleva musiken. Han uppskattar även fri improvisationsjazz väldigt mycket live, för det blir som att uppleva en musikalisk konversation, en dialog på väldigt hög nivå. Det är något som Joakim tycker är ”supermäktigt" att ta del av. Det är ingen musik han sätter på i hörlurarna när han är själv utan det passar bäst som helhetsupplevelse på en livekonsert. Det kan både vara fantastiskt och ibland ganska jobbigt men när det är bra är det riktigt bra tycker Joakim. Likt Joakims svar säger Mikael att det helt beror på vilka som spelar och att han har varit på jättemycket spelningar. Ett band som Mikael sett live väldigt många gånger är Iron Maiden där han ofta går direkt till baren, köper en öl och snackar med folk. Detta beteende säger han själv inte är så respektabelt för bandet som spelar men går han på något helt nytt så lyssnar han ordentligt och försöker verkligen ta in det. Han upptäckte bandet Heart och var tyst och fokuserad hela spelningen och han tyckte just då att det var det bästa han hört på länge. Men livekonserter för honom betyder egentligen fest och att dricka öl oavsett om det är en jazzkonsert eller något annat blir det med en öl i handen för Mikael. Martin ger ett solklart svar och säger att han helt klart går på livespelningar för njutningen. Om det är en bra konsert försöker han koppla bort att han själv håller på med musik för att bara njuta men om en konsert är dålig blir det ett mer kritiskt lyssnande för honom. Då börjar han funderar på vad bandet gör, och varför det blir som det blir och om t.ex. tekniken inte

27 fungerar vill han nästan hoppa upp på scenen och fixa det åt dem och minns tillbaka till sitt tidigare yrke som ”backline”-tekniker.

Hemma När Mikael lyssnar på musik hemma är det alltid i syftet att koppla av och njuta. Han berättar att han i stort sett bara är kritiskt när gäller hans egen musik och när han lyssnar hemma handlar det även om att samla kunskap vilket också är njutningsfullt för honom. För Joakim är det mer atmosfärs-skapande bakgrundsmusik som spelas när han lyssnar på musik hemma och detta ofta samtidigt som han skriver eller läser. Målet med bakgrundsmusiken är att hjälpa honom att bli konstruktiv och kreativ. Men sen kan han givetvis även lyssna mer aktivt och då stänger han gärna in sig i lurar för att verkligen ta del av musiken. För att få en liten extra energikick sätter han ibland på discofunk som t.ex. Chromeo för att det för honom är så extremt energigivande musik. Njutning och avkoppling är även det största syftet för Martin när han lyssnar hemma och för Dennis finns även här den ständiga kreativa påkopplingen med. Men hemma kan Dennis lyssna på ett lite mer annorlunda sätt som ibland är lite mer åt det avslappnade hållet. Exempelvis när han svarar på mail och har en Lana Del Rey-platta i bakgrunden som bara, enligt honom, sköljer över honom lite skönt i bakgrunden. Alltså kan det vara lite mer avkopplat även för Dennis. Han läser ganska mycket och då kan han ha på filmmusik eller någon ambient-platta som bakgrundsljud bara för att få till ett härligt ljudlandskap. Men samtidigt måste Dennis påpeka att det trots allt alltid är något påkopplat och han kanske slutar läsa och behöver kolla vad låten heter och skriva ner något han blir inspirerad av i bakgrundsmusiken.

Ny musik Mikael älskar när vänner visar ny musik och han har två döttrar som bokstavligen lyssnar på ny musik som enligt honom just nu är svensk hiphop och han låter nästan lite glad när han säger att det är ”den värsta skiten han hört”. Han älskar att de spelar upp det för honom och han älskar att de tycker om musik även om han själv verkligen inte gillar den genren. Som motreaktion till när han visar musik för dem kan de säga samma sak tillbaka, att det är ”den värsta skit de hört”.

28 Joakim säger att det helt beror på vem som visar och vad de visar. Han får absolut förslag på artister och låtar från vänner men är det helt nya musikstilar kan han vara lite motsträvig. Han har en uppfattning om vad han tycker om och om han kan relatera det till någonting kan det vara lättare men är det helt nytt kan det ta längre innan han lyssnar på det. Martin däremot är väldigt öppen för ny musik och tycker det är positivt att människor visar musik även om han inte alltid gillar musiken de visar. Dennis försöker att vara öppensinnad och han försöker förstå vad folk gillar och han kan villigt erkänna att han har kommit till en ålder där han inte måste ha koll på allt och lyssna på allt men när vänner tipsar om ny musik kollar han alltid upp vad det är, varje gång.

Radiomusik Inledningsvis vill jag redogöra för hur begreppet ”radiomusik” används i detta avsnitt. När informanterna pratar om radiomusik handlar det om musiken som spelas på de kommersiella radiostationerna och som för informanterna innebär den mest populära musiken för allmänheten. Mikael lyssnar inte på mycket musik på radio för att han blir så otroligt irriterad av musiken där och den får honom bokstavligen att må dåligt. TV- program som Så mycket bättre och Idol tycker han är rent förfärliga och urvattnande för kulturlivet och han tycker att allt det där bara låter konstlat och underligt. Joakim säger att han inte alls lyssnar på radio och förtydligar att det iallafall inte är musiken han lyssnar på som spelas där. Blir det radio blir det P1 och om han sätter på radion är det för att lyssna på dokumentärer eller andra intressanta pratprogram och inte alls för musiken. Han kan inte komma på att han lyssnat så mycket på radio för just musiken. Nuförtiden kan han inte ens relatera till musiken på exempelvis P3, även om Movits! spelas där. ”Aldrig”. Exakt så kort svarar Dennis på frågan om han lyssnar på musiken på radio. Han utvecklar svaret med att det fanns en tid när han var ung då radio var viktigare och Spotify inte fanns. Han berättar att det alltid kom ny hårdrock som spelades varje söndag i P3 och det var den vägen man fick höra ny hårdrock. Idag behövs inte radion för att man ska hitta ny musik menar han men lite mer så var det förut. Nu är det mest som han själv utrycker det ”Svennebanan”-hits i radion och enligt honom är det effektivare

29 att sitta och klicka runt på Spotify i en timma eller två för då kommer man snabbt att ha upptäckt tio nya hårdrocksband. Martin lyssnar inte heller på radio och han säger att han inte lyssnat på radio på över tio år. Det kan givetvis hända att han lyssnar på radio när han åker bil med någon och radion är på men det är inget han väljer själv och han har aldrig varit intresserad av att lyssna på den musik som spelas på radion.

Bästa sättet att lyssna på musik Martin tycker att bästa sättet att lyssna på musik på är när han lyssnar själv och är hemma där han har en vinylspelare som han absolut helst lyssnar på. Han har genom åren samlat på sig en hel del och tycker att vinylomslag blir som konst. Joakim tycket att det blir bäst med ett par ”Noise-canceling”-lurar så att han kan lyssna helt fokuserat. Ännu bättre är om han dessutom är på resande fot för då lyssnar han väldigt mycket på musik. Han tycker om att sätta ett soundtrack på resan och enligt honom går det att motivera lyssnandet lite mer eftersom man hemma kan göra andra saker samtidigt medan man på tågresan gör lyssnandet helt motiverat. Att bara lyssna på en plats där man ändå inte behöver göra något annat. Enligt Dennis är livemusiken det bästa stället att lyssna på musik på. Han tycker att det blir en annan intimitet och en annan energi med det som händer i nuet än det som är inspelat på en platta. Men han tycker samtidigt att det givetvis är otroligt härligt att lyssna själv på en vinylplatta eller att vara ute och gå och lyssna i lurar och känna sig helt omsluten av musik. Men han håller ändå fast vid att live är det absolut bästa sättet. Han förtydligar att livemusiken kanske inte alltid låter bäst, men att felmarginalerna som finns gör att det händer något, det blir spännande och det finns en explosivitet som, för honom, gör det till det absolut bästa sättet att uppleva musik på. Mikael tycker att det bästa sättet är att lyssna på musik på är som han lyssnade när han var liten, innan mobiltelefonen. Vad Mikael menar med detta är att han fortfarande har kvar det lugnet att han bara kan sitta med skivomslaget och lyssna på en hel skiva. Han gillar verkligen vinylformatet väldigt mycket och med en vinylplatta blir det inte att han lyssnar igenom 30 sekunder på 10 plattor utan han lyssnar igenom hela skivor. När han lyssnar

30 på en vinylskiva låter han hela skivan spela klart vilket han menar på krävs ett lugnt som man antingen har eller inte har. Hans döttrar har definitivt inte det och kan få panik när ett intro är för långt och sången inte kommer direkt. Enligt Mikael förtjänar musik respekten att lyssnas igenom ordentligt.

31 4. Diskussion Resultatet jag kommit fram till är väldigt intressant och till viss del känns det som att svaren hör ihop. Att musiken betyder otroligt mycket för alla musikerna kanske inte var helt oväntat men att tre av fyra skulle förespråka det äldre formatet med vinylskivor var oväntat och att de alla fyra verkligen inte tycker att radion för deras egen skull ger så speciellt mycket var också lite oväntat. Även att ingen av dem lyssnar på sin egen musik är intressant och vidare i diskussionen tar jag upp vad jag anser är den röda tråden hos varje intervjuad musiker. Citatet som Gabrielsson avslutar sin bok Starka musikupplevelser med ”utan musik vore livet ett misstag”47 är ett citat som passar in väldigt bra på det Dennis nämner om musikens betydelse. Dennis betonar att ALLT kretsar kring musik i hans vardag oavsett om det gäller politik eller utbildning och säger att musiken är det absolut viktigaste som hänt honom. Att Dennis vid flertalet tillfällen påpekar att livespelningar är det bästa sättet att uppleva musik på blir som en röd tråd i hans olika resonemang eftersom han ser sig själv som mest tillfreds i denna världen när han själv står på scenen. Han älskar att se livemusik och i alla hans band är det just livespelningar i den musikaliska processen som, för honom, får den absolut största fokuseringen. För att jämföra Dennis resonemang om livespelningar med den tidigare forskningen nämner den svenska idéhistoriken Sven-Eric Liedman att det personliga liveframträdandet, i ögonblickets aldrig återkommande prestation, är något helt annat än den inspelade tekniska perfektionen.48 Både Dennis och Mikael ser livemusiken som en upprepning av en studieversion men med olika känslor kopplade till detta. Dennis älskar att själv stå på livescener världen över medan Mikael mer uppskattar livespelningar där han själv tittar på med en öl i handen. Som kontrast till Dennis trygghet på scenen är alltså Mikael inte alls lika trygg och ser studiomusiken och den skaparprocessen som den absolut viktigaste. Detta speglar också hans fortsatta resonemang kring hur han helst lyssnar på musik vilket är att sitta själv med vinylomslaget i handen och verkligen lyssna på den musikaliska inspelningen. Mikael använder tekniken koncentrerat och

47 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.548.

48 Liedman, Sven-Eric (2001) Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper, s.104.

32 aktivt lyssnande fullt ut. Likt musikforskare och musikfilosofer som nämns i den tidigare forskningen lyfter han fram det aktiva lyssnandet som det ideala sättet att lyssna på musik på. Mikael nämner i intervjun att han är glad över att ha kvar lugnet att kunna sitta stil och lyssna på ett helt album, med vinylomslaget i handen, utan telefon eller annat som stör. Vid en jämförelse mellan Mikaels svar och den tidigare forskningen, från framförallt Thomas Bossius och Lars Lilliestam, som skriver att det är väldigt få som verkligen kan koncentrera sig i mer än tio minuter och faktiskt kan sitta stil och lyssna igenom ett helt album,49 blir slutsatsen att Mikael är en av få som klarar av detta. För att ytterligare knyta an Mikaels musiklyssning till den tidigare forskningen använder han tillsammans med sina nära musikvänner metoderna innehållslyssnande och hantverkslyssnande50 i ett väldigt intressant upplägg. I resultatdelen nämner han tre olika steg som han och hans vänner utgår ifrån när de visar ny musik för varandra. I det första steget får de inte prata alls för att verkligen försäkra sig om att de inte missar något i musiken. Under den andra får de peka ut snygga detaljer som de uppmärksammat som nämnvärda och under den tredje lyssningen får de prata så mycket de vill. Personligen låter detta både proffsigt och är en försäkran om att man som lyssnare verkligen lyssnar efter både innehållet och hantverket i musiken. Som kontrast till denna, enligt mig, professionella lyssning nämner Mikael att när Opeths senaste album släpptes hade bandet en gemensam lyssning tillsammans där de samtidigt drack rödvin. Att lyssna, som Mikael uttrycker det, med ”rödvinsöron”, är inte alls bästa sättet att lyssna på musik på och min tolkning av detta är att Mikael vill att de som lyssnar ska lyssna fokuserat och inte vara distraherade eller förändrade på grund av alkoholen i rödvinet. Samtidigt kan jag förstå varför denna lyssning ändå blev positiv för Mikael eftersom skivan redan var färdig och att han innan ”rödvinsöronen” var helt säker på sin nya musik. Han hade hittat ”gåshuden” (som han nämner vid ett flertal tillfällen under intervjun) och kunde, tillsammans med rödvinet, lyssna avslappnat och njutningsfullt istället för kritiskt och hantverksfokuserat. Joakim är i jämförelse med de andra väldigt känslostyrd i sin musik och

49 Bossius & Lilliestam (2011) Musiken och jag: Rapport från forskningsprojektet Musik i Människors Liv, s.122.

50 Lilliestam, Lars (2009) Musikliv: Vad människor gör med musik - och musik med människor, s.91.

33 gillar att lyssna på fri improvisationsjazz, att ”prata” med sina medmusiker på scenen via musiken och tonsätter gärna sitt resande. Som jämförelse till att Joakim tonsätter sitt resande kommer här ett citat från Lars Lilliestams bok Musikliv som på ett bra sätt beskriver det Joakim tar upp i intervjun:

Det satt en kille i 20-årsåldern på spårvagnen. Han hade hörlurar på sig kopplade till en freestyle i jackfickan. Han satt helt stilla med en koncentrerad blick som tycktes titta på något långt bort i fjärran.51

Citatet ovan är passande för att enkelt beskriva hur en person kan uppfattas som är helt inne i sin egen musikvärld. Precis som Tia DeNora, från boken Music Asylums, berättar i den tidigare forskningen kan man använda musiken för att skapa en fristad där man får sin egna plats och som man kan återkomma till när man behöver egentid och vila.52 Eva Kjellander nämner i hennes avhandling att bilen som lyssningsplats hjälpte hennes informanterna att hitta den där fristaden och i en del fall fungerade det även som egenterapi.53 Ytterligare koppling mellan Joakims resonemang och den tidigare forskningen är Töres Theorells förklaring om musikens kraft och att musiken under vissa tillfällen kan ta en genväg till människans känslocentrum.54 Joakim nämner att en konsert med fri improvisationsjazz kan vara lika underbar som jobbig och de tillfällen då allt stämmer kan det, enligt min tolkning, vara extra känslofyllt för Joakim som ser hur musikerna, via sina instrument, pratar med varandra och uppnår något alldeles extra i sitt musikaliska framförande. Martin är lite mer lättsam men ser musiken som otroligt viktig och identitetsskapande och njuter av att lyssna hemma, gå på spelningar och spela musik i sitt band. Han är väldigt öppen mot människor som visar honom ny musik och tycker att ”bra musik är bra musik”. För att även knyta an till Martins röda tråd till den tidigare forskningen drar jag paralleller till vad bra musik egentligen innebär. Vad som är bra musik är självklart något som varierar från person till person och en

51 Lilliestam, Lars (2009) Musikliv: Vad människor gör med musik - och musik med människor, s.100.

52 DeNora, Tia (2015) Music Asylums: Wellbeing Through Music in Everyday Life, s136.

53 Kjellander, Eva (2013) Jag och mitt fanskap - Vad musik kan betyda för människor, s.168.

54 Theorell, Töres (2020) Noter om musik och hälsa, s.12.

34 avgörande bedömning på bra musik är ytterst objektiv. Precis som i den tidigare forskningen beskriver Tia DeNora att det finns bra musik som kan påverka på både ett bra och ett dåligt sätt, beroende på situation och person. Alltså musik som gör gott men som man själv kanske inte tycker låter speciellt bra.55 En egen tolkning av detta är att en person kanske inte alls tycker om låten Sommartider med Gyllene Tider men blir ändå glad när den spelas på radion för den får en att tänka på sommaren medan någon annan inte alls förstår varför den blev en hit från början och blir arg och provocerad varje gång den spelas. Likt Gabrielssons resonemang i den tidigare forskningen från Starka Musikupplevelser kan man bli provocerad av glad musik och lugn av aggressiv musik.56 Alltså uppfattar alla individer låtar på helt olika sätt. Tia DeNora jämför våra olikheter med exemplet att säga till en person att ”huset är rött”, vilket i sig kan vara ett helt korrekt påstående, men om man talar med en färgblind person som aldrig sätt färgen, som uppfattas som röd för den som ställer frågan, kanske dennes uppfattning om färgen blir något helt annat. Den objektiva synen på vad som är bra och vad som är dåligt är oerhört svår att helt definiera och bestämma.57 Alla informanter är ganska noga med vem de spelar upp sin nya musik för och de spelar inte upp en ofärdig version för vem som helst. Mikael går in i musiken tills han 100% kan stå för den och då spelar det ingen roll vad folk tycker när han väl släpper den. Martin utrycker det med att han bara visar sin egen musik för ”folk som förstår musiken” och att ”radiohitsfolket” får lyssna på sin musik samtidigt som han i intervjun nämner att han gärna lyssnar på Miriam Bryant och Bryan Adams som är musik som spelas på just radion. Detta förstärker uppfattningen om att det är otroligt svårt att bestämt beskriva vad som är bra och dålig musik. Om Martin visar upp sin musik för ”radiohitsfolket” skulle säkert en del av dem förstå och uppskatta hans musik och genom detta ingå i Martins kategori av ”folk som förstår musiken”. Martin och Joakim nämner båda två att de ibland blir trötta av musik och under perioder tar de avstånd från musiken och är något som kan liknas vid

55 DeNora, Tia (2015) Music Asylums: Wellbeing Through Music in Everyday Life, s123.

56 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.20.

57 DeNora, Tia (2015) Music Asylums: Wellbeing Through Music in Everyday Life, s.126.

35 musikfastan som nämns i bakgrundsavsnittet som innebär att man under en viss period lyssnar på väldigt lite musik för att senare kunna bli ordentligt mottaglig för musiken och dess innebörd. Dennis däremot är enligt han själv ”ständigt påkopplad” och säger att musiken är det absolut viktigaste som hänt honom och Mikael vill helst att vinylskivor spelas upp hela tiden, utan avbrott. För både Dennis och Mikael blir bakgrundsmusik aldrig riktigt bakgrundsmusik och de vill kunna lyssna på musik samtidigt som de pratar med vänner för att under samtalen samtidigt lyssna på musiken. Detta är något som kan jämföras med den tidigare forskningen där Åsa Bergman beskriver musiklyssning tillsammans med annan aktivitet som en parallellaktivitet.58 Både Dennis och Mikael har musiken som en ständigt pågående aktivitet där Dennis själv säger att han hela tiden är ”påkopplad” och Mikael säger att han vill lyssna på musik hela tiden och aldrig känner sig färdig med den. För Mikael finns det alltid mer att lyssna på, mer att lära sig och mer att samla på. Vid intervjuerna nämner både Dennis och Mikael att de samlat på musik länge och att de båda har över 10.000 (!) vinylskivor i sina personliga skivsamlingar. En gemensam nämnare för alla fyra informanterna är att de aldrig lyssnar på sin egen musik efter att den släppts. De gånger de lyssnar är det för att de ska memorera ett musikaliskt stycke, en text eller för att jämföra en ljudbild från en tidigare inspelning. Anledningen till varför de inte lyssnar på sin egen musik på fritiden är bl.a. för att som Martin säger ”det finns så mycket annan musik att lyssna på” och för att de redan lyssnat så otroligt mycket på den under deras olika skaparprocesser. Joakim tycker att det är väldigt skönt att knappt nämna att han spelar i band när han t.ex. studerar eller träffar någon han inte känner. För honom tar Movits! redan upp så mycket tid att han inte behöver lägga till mer. Dennis säger att han nog har för mycket ”jante” i sig och menar att han inte är den som slår sig för bröstet, hoppar upp på köksbordet på en fest och högt skriker ut ”Nu ska vi lyssna på nya Refused- plattan!”. Denna ödmjuka inställning är en tydlig kontrast till den självsäkra Dennis på livescenen där han istället tar för sig och detta behöver inte betyda att han inte tror på sin nya inspelade musik utan som han säger själv kan det

58 Bergman, Åsa (2009) Växa upp med musik. Ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden, s.43.

36 vara en del av att han har för mycket ”jante” i sig som syftar på jantelagen och dess innebörd att man inte ska tro att man är bättre än någon annan.59 En sista gemensam nämnare för mina informanter är att en musikupplevelse blir bäst när man lyssnar i ett par bra hörlurar. Detta gemensamma svar har likheter med Eva Kjellanders avhandling Jag och mitt fanskap där musiklyssning i ensamhet är en betydelsefull gemensam nämnare även för informanterna i hennes arbete.60 Att musiklyssnandet inte behöver ske från en bestämd plats kallar Even Ruud för ”Nomadiskt lyssnande”61 och Ola Stockfelt utvecklar detta med att beskriva att tack vare den mobila teknikutvecklingen kan en surfare lyssna på en smäktande opera på sin surfbräda och ljudet av en nylon-strängad akustisk gitarr kan fylla en hel fotbollsarena.62 Detta är som sagt något som återkommer hos mina informanter och oavsett om de sitter hemma vid vinylspelaren eller är i rörelse så är det med musik i hörlurar som för dem anses vara det bästa sättet att lyssna på.

4.1 Sammanfattning För att kort sammanfatta resultatet av mitt arbete utgår detta avslutande avsnitt ifrån de tre huvudfrågorna som presenterades i den inledande delen av uppsatsen.

1. Vad betyder musiken för de olika musikerna? Musikens betydelse för mina informanter innefattar identitetsskapande, nöje, yrke, känslor, utbildning, politik till att musiken kan vara så betydelsefull att den är det absolut viktigaste i livet. Gemensamt för de fyra musikerna är att musiken betyder otroligt mycket och de har svårt att tänka sig ett liv utan musik.

2. Hur lyssnar de olika musikerna på musik i sitt yrke? Hur informanterna lyssnar på musiken i sitt yrke varierar beroende på i vilket sammanhang det gäller. När det handlar om själva skaparprocessen lyssnar

59 https://www.tidskriftenscandia.se/2018/12/17/jantelagen/ (Hämtad 2020-12-02)

60 Kjellander, Eva (2013) Jag och mitt fanskap - Vad musik kan betyda för människor, s.168.

61 Ruud, Even (2005) Lydlandskap. Om bruk og missbruk av musikk, s.99.

62 Stockfelt, Ola (2004) Adequate Modes of Listening audio, s.90.

37 de efter originalitet, ”gåshud” och drivs mycket av känslor. När det är live blir lyssnandet bitvis mer praktiskt som att inte sjunga falskt eller ett ”klick-track” i öronen till att spontant försöka uppnå en live- diskussion med medmusiker på scenen och att ta in ljuden och känna sig absolut tillfreds med sig själv på scenen. I studion blir lyssnandet för de flesta mer metodiskt och de fokuserar på smådetaljer och effekter samtidigt som det framkommer att man ibland bara vill spela in sin skapelse och snabbt gå vidare till nästa.

3. Hur lyssnar de olika musikerna på musik på fritiden? På fritiden lyssnar de intervjuade musikerna på mycket musik på olika sätt. Tre av fyra förespråkar vinylformatet medan den fjärde framhäver fri improvisationsjazz som ett live-format som kan vara lika jobbigt som underbart. Alla har låtar eller musikgenrer som sticker ut mot vad de själva skapar och en del skämdes för en del musik vid tidig ålder men är inget de bryr sig om i nuläget. Bra musik är bra musik, om det inte är radiomusik, för radiomusiken är något som ingen av dem lyssnar på. De förstår den inte och kan inte relatera till den, trots att en del av deras egna musik spelas på radio. En gemensam nämnare är att en musikupplevelse kan bli riktigt bra om man sitter själv och lyssnar i ett par bra hörlurar (som för tre av fyra informanter helst ska vara kopplade till en vinylspelare).

4.2 Framtida studier Förslag till framtida studier är att göra ett större forskningsarbete likt denna studie men att gå ut på bredare front och intervju 20 musiker i 20 olika genre för att sedan jämföra hur svaren skiljer sig åt beroende på genre. Mer ingående forskning om musikers yrkes- och fritidslyssning och jämförelse emellan är något jag saknar i den tidigare forskningen och stärker relevansen för mitt egna arbete. Att musiken har stor betydelse är uppenbart i flertalet avseenden men att ytterligare få reda på hur musiker lyssnar på musik i både sitt yrke och under sin fritid är otroligt intressant och kan vara användbart för att kunna analysera hur låtskrivare och musiker kan skapa musik som kan betyda så mycket för andra.

38 5. Källförteckning/Referenser

5.1 Tryckta källor

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015) Kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Bastian, Peter (1987) In i musiken. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Bergman, Åsa (2009) Växa upp med musik. Ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden. Göteborg: Göteborgs universitet.

Bossius & Lilliestam (2011) Musiken och jag: Rapport från forskningsprojektet Musik i Människors Liv. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Christenson, Peter G & Roberts, Donald F (1998) It´s not only rock & roll. Popular music in the lives of adolescents. New Jersey: Hampton Pr.

DeNora, Tia (2015) Music Asylums: Wellbeing Through Music in Everyday Life. Cambridge: Ashgate Publishing Limited.

Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser. Möklinta: Gidlunds förlag.

Holmqvist, Berith (2016) Med musik och drömmer ur kriser. Stockholm: BoD.

Kjellander, Eva (2013) Jag och mitt fanskap - Vad musik kan betyda för människor. Örebro: Örebro Universitet.

Lantz, Annika (2013) Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur AB.

Liedman, Sven-Erik (2001) Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper. Stockholm. Albert Bonniers Förlag AB.

Lilliestam, Lars (2009) Musikliv. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

North, Adrian C & Hargreaves, David J (2013) Music, Health & Wellbeing. Oxford: OUP Oxford.

39 Patel, Runa & Davidsson Bo (2019) Forskningsmetodikens grunder. Lund. Studentlitteratur AB.

Ruud, Even (2005) Lydlandskap. Om bruk og missbruk av musikk. Oslo: Fagbokförlaget.

Ruud, Even (2012) Varma ögonblick. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Stockfelt, Ola (2004) Adequate Modes of Listening audio. New York: Continuum.

Theorell, Töres (2020) Noter om musik och hälsa. Stockholm. Carlsson.

5.2 Elektroniska resurser

https://flowlifesweden.com/vad-ar-flow/ (hämtad 2020-11-13) https://runnersworld.se/vad-ar-egentligen-runners-high/ (hämtad 2020-10-23) https://sv.wikipedia.org/wiki/Growl_(sång) (Hämtad 2020-11-23) https://custom.ultimateears.com/blogs/custom-made/are-in-ear-monitors- good-for-using-a-click-track (Hämtat 2020-11-25) https://it-ord.idg.se/ord/tweak/ (Hämtat 2020-11-25) http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2020-12-02) https://www.tidskriftenscandia.se/2018/12/17/jantelagen/ (Hämtad 2020-12-02) Vetenskapsrådet (2020) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2020-12-02)

40 Bilagor

Intervjufrågor

Musikens betydelse: 1. Kan du berätta vad musik betyder för dig?

Yrkeslyssning: 2. Vad lyssnar du efter när du skapar musik? Vad gör musiken med dig när du skapar? Vad betyder skapandet för dig? 3. Hur lyssnar du på musiken när du spelar live? Vad gör musiken med dig? Vad betyder livemusiken för dig? 4. Hur lyssnar du på musiken i studion? Vad betyder studiomusiken för dig? 5. Lyssnar du på musik som du själv skapat? Betydelser? 6. Vad gör din egen musik med dig när du lyssnar med andra? Betydelser? 7. Följer ditt yrkesskapande några mallar? Skapar du musiken du verkligen vill skapa?

Fritidslyssning: 8. Lyssnar du på mycket musik på fritiden? Skiljer den sig mot det du själv skapar? Genre? Har du “skämslåtar”? Vad betyder dem för dig? 9. Känner du att du har en egen musiksmak? Brukar du skryta om din musiksmak? Bred? Smal? 10. Hur lyssnar du på musik på konsert? Njutning? Kritiskt? Avkoppling? För ditt musikyrke? 11. Hur lyssnar du på musik hemma? Njutning? Kritiskt? Avkoppling? 12. Är du mottaglig för nya musikstilar som vänner visar? Vad betyder det för dig? 13. Visar du mycket musik för andra? Vad betyder det? 14. Vad gör musiken med dig när du lyssnar tillsammans med andra? 15. Vad gör musiken med dig när du lyssnar själv? Betydelser? 16. Hur lyssnar du på musik när du är i publikhavet på en konsert? 17. Hur lyssnar du på “radiomusik”? 18. Vilket är det bästa sättet att lyssna på musik på?

41