Kandidatuppsats inom musikvetenskap Musikens betydelse - En intervjustudie med skapande musiker om deras yrkes- och fritidslyssning. Författare: Sonny Nyberg Handledare: Eva Kjellander Hellqvist Examinator: Mischa van Kan Termin: HT2020 Ämne: Musikvetenskap Nivå: Kandidatexamen Kurskod: 2MV10E Svensk titel: Musikens betydelse - En intervjustudie med skapande musiker om deras yrkes- och fritidslyssning. Engelsk titel: The meaning and importance of Music - An interview study with creative musicians about their professional and free time listening. Abstract Huvudsyftet med denna kandidatuppsats är att undersöka musikens betydelse och hur olika skapande musikers förhållningssätt till yrkes- och fritidslyssning ser ut. Metoderna som används för att samla in informationen är intervjuer med fyra låtskrivande musiker samt litteraturstudier av böcker och forskningsmaterial inom ämnet. Informationen som framkommer genom intervjuerna, litteraturen och forskningsmaterialet jämförs med varandra i en avslutande diskussionsdel. För att kort sammanfatta mitt arbete har musiken en otroligt stor och viktigt plats hos de intervjuade musikerna och den tidigare forskningen påvisar musikens stora betydelse på en mängd olika plan och ur olika synvinklar. Att lyssna på musik i sitt yrke och på fritiden skiljer sig på olika sätt där informanterna bl.a. är eniga om att inte lyssna på sin egen musik på fritiden, att inte lyssna på radiomusik och att det bästa sättet att lyssna på musik på är att lyssna själv i ett par lurar. I yrkeslyssningen uppstår ett mer detaljerat lyssnande enligt informanterna och de lyssnar definitivt mer metodiskt och kritiskt i studion. Nyckelord Musik, Betydelse, Lyssna, Yrke, Fritid, Intervju. Key Words Music, Meaning, Importance, Listen, Work, Free time, Interview. Tack Jag vill tacka min handledare Eva Kjellander Hellqvist för bra och konstruktiv vägledning genom hela arbete. Tack till Linus Johansson för dina föreläsningar och guidning i kursen. Tack till mina kurskamrater för all feedback och givande diskussioner i kursens seminarier. Tack till min familj och mina vänner som stöttat mig genom mina studier. Slutligen vill jag ge ett extra stort tack till mina informanter! Utan er hade det inte blivit någon uppsats: Martin Hjertstedt (pg.lost) Dennis Lyxzén (Refused) Mikael Åkerfeldt (Opeth) Joakim Nilsson (Movits!) TACK för er medverkan! Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Syfte 2 1.2 Frågeställningar 2 1.3 Bakgrund 2 1.4 Tidigare forskning 4 1.5 Teoretisk utgångspunkt 7 2. Metod 10 2.1 Styrkor och svagheter 11 2.2 Genomförande 12 2.3 Etiska riktlinjer 13 2.4 Databearbetning 14 3. Resultat 15 3.1 Musikens betydelse 16 3.2 Yrkeslyssning 17 3.3 Fritidslyssning 24 4. Diskussion 32 4.1 Sammanfattning 37 4.2 Framtida studier 38 5. Källförteckning/Referenser 39 5.1 Tryckta källor 39 5.2 Elektroniska resurser 40 Bilagor 41 Intervjufrågor 41 1. Inledning Sommaren 1994 drabbades jag av musiken på allvar för första gången. Det var hos min granne och barndomskompis Ted som jag blev helt tagen. Vi hade precis varit uppe och lekt på hans rum när hans tolvårige storebror sa att vi fick komma ner till hans rum i källaren. Vi, eller iallafall jag, såg upp mycket till Teds storebror Kenny och när vi väl kom ner till hans rum kändes han som den coolaste personen i världen. Han hade en cool vit El-gitarr med stor förstärkare och ännu coolare stereo med ännu större högtalare. ”Lyssna noga nu” sa han till mig och Ted. Jag hade aldrig hört något liknande tidigare. Det började med ett ganska lugnt gitarriff men som snabbt blev väldigt pulserande och intensivt tillsammans med bas och trummor och tillslut var det som om hela himlen öppnade sig. Musiken bara öste ur högtalarna och gitarriffet var det häftigast jag någonsin hört. Inför min nionde födelsedag var ett kassettband med Metallicas självbetitlade album först på önskelistan. Albumet med låten ”Enter Sandman” som helt skakade om min värld och fick mig att börja odla ett djupt och stort musikintresse. Våren 2009 blev jag knäsvag och yr samtidigt som jag blev totalt fokuserad. Thåström spelade upp min absoluta favoritlåt bara för mig. Alla andra i publiken försvann. Även min bästa vän Jonas försvann under minuterna som Thåström spelade sin låt för mig. När låten tog slut kom plötsligt alla i publiken tillbaka och jag tittade på Jonas och sa, ”Jag behöver nog ställa mig lite längre bak och titta klart på konserten”. Oräkneliga gånger har jag lyssnat på Thåströms skiva Skebokvarnsv.209 och en del av texten till min absoluta favoritlåt ”Om Black Jim” har jag tatuerat in på min kropp. Med detta som kort egen bakgrund vill jag sammanfatta introduktionen med att musik väldigt länge betytt otroligt mycket för mig och förgyllt mitt liv på så många sätt. Musikhändelserna i mitt liv har format mig och från åttaårig nyfrälst Metallicaälskare till ett 23-årigt Thåströmfan gick min musikstil igenom betydelsefulla förändringar. Denna betydelse av musiken vill jag fördjupa mig mer i och för att göra detta har jag pratat med människorna som skapar en del av den för att förstå vad musiken betyder för dem och hur de lyssnar på musik i sitt yrke och under sin fritid. 1 1.1 Syfte Med min uppsats och intervjustudie vill jag undersöka musikens betydelse och hur olika skapande musikers förhållningssätt till yrkes- och fritidslyssning ser ut. Målet är att ge läsarna en tydlig och informativ rapport om musikens betydelse och musiklyssnandet hos de olika musikerna både ur ett professionellt yrkesperspektiv och ett mer avslappnat fritidsperspektiv. I denna redogörelse vill jag även jämföra de olika svaren med varandra för att se om det finns någon återkommande röd tråd i intervjuerna. 1.2 Frågeställningar De tre grundläggande frågorna som jag genom mina intervjuer vill svara på i mitt arbete är: 1. Vad betyder musiken för musikerna? 2. Hur lyssnar musikerna på musik i sitt yrke? 3. Hur lyssnar musikerna på musik på fritiden? 1.3 Bakgrund Inspirationen till detta arbete kom främst från mitt egna musiklyssnande och mina egna musikupplevelser men inspirationen fördjupades med en del litteratur som jag valt att nämna här. Det är litteratur som beskriver musikaliska händelser, musikens påverkan hos lyssnaren och de hälsoaspekter som finns hos musiken vi lyssnar på. I detta avsnitt tar jag upp viktig inspiration för mig men som inte passar in under den tidigare forskningen för mitt tänkta arbete. Allt omkring mig försvann, det fanns bara här och nu. Jag blev medveten om min kropp på ett helt annat sätt. Den kändes lätt, ibland kändes den inte alls. Ibland fick jag faktiskt titta på mina fingrar för att se om de fanns kvar. Jag var medveten om allt omkring mig men ändå inte. Det var lite overkligt. Denna behagliga tillvaro bröts genom att skivan tog slut, musiken tystnade.1 Det är en medelålders man i slutet på 70-talet som precis köpt Bob Marleys album Exodus och lyssnar på det för första gången. Enligt Alf Gabrielsson kom denna händelse att förändra personen för alltid. Denna man vänder på skivan och fortsätter sin lyssnarresa, öppnar ett fönster och låter januarisnön 1 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.122. 2 piska hans ansikte. Mannen beskriver hur Reggae-rytmerna kändes som hans pulserande blod och hjärtslag. När skivan återigen tystnade kände han sig helt tom, fick känslan av att en nära vän lämnat honom och började gråta.2 Gabrielsson skriver även om en äldre kvinna som stod och diskade i början på 90-talet och plötsligt hörde sitt 12-åriga barnbarn spela Den blomstertid nu kommer på sin flöjt. Kvinnan fick otroligt svårt att fortsätta diska utan satte sig istället ner, fullständigt avslappnad, och njöt av flöjttonerna.3 Vad det egentligen är vi upplever när vi hör eller spelar musik är enligt Peter Bastian väldigt svårt att exakt beskriva med ord.4 Vi kan gestikulera och sjunga musiken men kan ha svårare för att förklara den. Men vad som kan vara nyttigt för att göra sina upplevelser starkare är att ibland använda sig av musikfasta. Att under en period lyssna på väldigt lite för att på så sätt bli ordentligt mottaglig för musiken och dess innebörd.5 Medan Elton Johns låt flödade i mina lurar, med sina toner och harmonier så kände jag hur de negativa känslorna jag hade löstes upp. Tårarna rann nerför mina kinder som ett vattenfall. Det var befriande sköna tårar. Det var som om musiken tog tag i alla mörka känslor och rengjorde mig inifrån och ut.6 Som citatet tydligt beskriver kände sig Berith Holmqvist sig ”renad”, upplyft och befriad från alla sina mörka känslor när hon lyssnade på Elton Johns låt ”Don´t let the sun go down on me”.7 Följande citat är från en yngre kvinna på 90-talet som såg Depeche Mode för första gången: När de kom in på scenen började faktiskt mina ögon att tåras och jag blev knottrig på hela kroppen. Jag förvandlades till en sådan där hysterisk tjej som jag alltid fnyst åt.8 2 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.122. 3 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.93. 4 Bastian, Peter (1987) In i musiken, s.15. 5 Bastian, Peter (1987) In i musiken, s.135. 6 Holmqvist, Berith (2016) Med musik och drömmer ur kriser, s.71. 7 Holmqvist, Berith (2016) Med musik och drömmer ur kriser, s.71. 8 Gabrielsson, Alf (2013) Starka musikupplevelser, s.58. 3 Anledningen till varför jag valt just de citat som uppmärksammas i detta bakgrundsavsnitt är för att jag själv känner igen mig i dem och på så sätt tycker att de är väldigt intressanta. Med detta avslutas inspirationsdelen för att vidare fokusera på den faktiskt forskningen inom mitt valda ämne. 1.4 Tidigare forskning Tidigare forskning kring musikens betydelse finns i en hel del olika former och utföranden. Tia DeNora berättar i boken Music Asylums att musiken kan betyda mycket för det personliga välbefinnandet och att man exempelvis kan använda musiken för att skapa en fristad där man får sin egna plats och som man kan återkomma till när man behöver egentid och vila.