■>Ti K
S - Ö2 c p3 W
CT\ ii
fis
fipfi^
m ^ H"rWL,-'.M-, . ‘":siS«ft6B'v- ■ fataburen Nordiska museets och Skansens årsbok1967 FATABUREN
NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK
1967 Redaktion; Gösta Berg • Sam Owen Jansson ■ Skans Torsten Nilsson Redigerad av Ernst-Folke Lindberg Layout: Torsten Stääf Tryck: Ivar Hasggströms Tryckeri AB 1967
Pärmens färgbild; Hagaberg pa Svartsjölandets sydligaste udde. Detalj frän mfdning av Emil Wallenstråle 1887. På den högra villans balkong står v. häradshövd. Eugene Westin, som bodde här på sommarnöje. Stället äges nu av hans barnbarn. Tavlan tillhör fil. dr Hans Hansson och hans maka Ingrid, född Westin. Gösta Berg Artur Hazelius utländska museistudier
Artur Hazelius, Nordiska museets och t. ex. det etnografiska museet i Hanno Skansens skapare, var redan i unga ver, där man fann »vackra saker men år en inom landets gränser mycket för mycket att på en gång öfverses, ur berest man. I september 1863 skrev nor — flintsaker äfven från Sverige».2 han, att han »såsom uppfödd på landet En ny sådan resa företog makarna Ha och allt sedan älskande att vandra om zelius på hösten 1871, då utom Tysk kring i aflägsna bygder och bland de land också Schweiz och Österrike be ras befolkning» hade svårt att förlika söktes. Fredrik Böök har påpekat att sig med vistelsen på familjens sommar det även denna gång gällde en vanlig ställe vid Haga utanför Stockholm. 1 turistresa men att redan av kassaboken Dessa färder fortsatte även senare och framgår att museibesöken spelade en fick, sedan samlingsverksamheten bör stor roll. 3 jat 1872, en mycket betydande omfatt När den samlingsverksamhet satt ning, så att i många landskap praktiskt igång som skulle leda fram till Nor taget varje socken blev besökt. På diska museet koncentrerade sig Haze samma sätt genomströvades stora delar lius resor åter till Sverige, Norge och av Norge, varjämte resor företogs även Danmark. I samband med det upp i Danmark, dock mest till städerna. märksammade deltagandet i den stora Finland förefaller märkvärdigt nog världsutställningen i Paris 1878 besök Artur Hazelius själv inte ha besökt, te han emellertid tillsammans med de- trots att hans maka på mödernet här korationsmålaren Fritz Ahlgrensson stammade därifrån — under sina vid denna stad.* Det är ovisst om tiden lyftiga strövtåg på den europeiska kon denna gång medgav några besök i tinenten kom han inte heller till någon museerna. annan del av det stora ryska riket. I den mån det egna museet växte Utanför Skandinaviens gränser sy fram och planerna på större och ända- nes Artur Hazelius ha kommit första målsenligare lokaler klarnade måste gången 1866, när han den 14 juni till Hazelius emellertid ha känt ett ökat sammans med sin maka Sofi inledde behov att ta del av vad som hittills bli en mer än två månader lång kombine vit gjort på det museala området ute i rad studie- och turistresa i Tyskland. Europa. Den första av dessa resor, som En dagbok förd av den kvinnliga del startades 1882, sammanhänger troli tagaren visar att man jämte andra se gen med det följande år framlagda pro värdheter även besökte de stora städer grammet för ny museibyggnad:' Denna nas antik- och konstmuseer liksom resa kom emellertid att följas av andra
23 Berg: i en omfattning som sannolikt gjorde ter är framställningen belyst av små Hazelius utländska museistudier Hazelius till en av sin tids mest fram anspråkslösa skisser av museala arran stående kännare av museibyggnader gemang, monterkonstruktioner etc. och museiteknik. Det torde vara ända Även från flera av de andra resorna målsenligt att göra en kortfattad över är ett liknande, ehuru inte renskrivet sikt över dessa resor (datauppgifterna material bevarat, ibland kompletterat inkluderar inte vistelse i Danmark i med uttalanden av de museimän som samband med utresa och hemresa). Hazelius sammanträffade med. 1882, 31/8—15/11: England, Sammantaget visar redan reseanteck Frankrike, Tyskland och Österrike. — ningarna att Hazelius snabbt hade fått Sammanlagt besöktes 109 museer; ett konkret grepp på sina arbetsupp 1883, 3/8—24/9: Belgien, Frank gifter och att han nu medvetet strävade rike, Holland, Schweiz och Tyskland; vidare mot det mål han uppsatt: att 1886, 2/5—12/5: Berlin och Ham pedagogiskt nyttiggöra de rika sam burg; lingar han hopbragt, genom utställ 1887, 28/9—7/10: Berlin, Ham ning, genom publicering och på andra burg och Schleswig; sätt. 1889, 20/7 —21/9: Belgien, Frank Det var ett annat Europa än vad vi rike, Holland, Italien, Schweiz, Tysk är vana vid som mötte Artur Hazelius land, Ungern och Österrike. — Sam under dessa omfattande resor och detta manlagt besöktes 118 museer; gäller även den museala sektorn. Åt 1892, 28/5—15/6: Tyskland; skilliga av de stora museerna, särskilt 1896, 11/8—24/9: Tyskland, Ung i huvudstäderna, hade emellertid inte ern och Österrike. så långt dessförinnan blivit grundade Några av de mera kortvariga resor eller hade vuxit ur sin gamla ram av na avsåg närmast besök hos antikvi- hovmuseum eller kuriosakabinett. Det tetshandlare eller som resan 1892 be gavs därför goda tillfällen att studera vakning av de stora Hammerska auk ett urval av museibyggnader i skilda tionerna i Köln. Men Hazelius försum stilarter och mer eller mindre lämpade made inte heller då att begagna lediga för sina uppgifter. Ännu har tyvärr stunder för besök i museer och andra den museala utvecklingen under 1800- anläggningar som hade beröring med talets andra hälft inte funnit sin skild hans egen dagliga gärning. De långa rare, en omständighet som försvårar resorna var omsorgsfullt planerade och utnyttjandet av Hazelius reseanteck mycket noggrant förberedda. Från ningar. Här kan bara ges några glim 1882 och 1889 finns i Nordiska mu tar av deras mångfacetterade innehåll. seets arkiv bevarade listor över alla be De nya museibyggnaderna hade alla sökta institutioner, uppförda stad för det gemensamt att de genom placering stad, liksom även med blyerts förda och utformning var mycket domine reseanteckningar. För resan 1882 har rande i stadsbilden. Både byggherrar han själv excerperat ett stort antal no och arkitekter lade en huvudvikt vid tiser och sammanfört dessa i renskri- deras representativa uppgift. Redan vet skick under olika rubriker i en sär byggnadens storlek i förhållande till skild anteckningsbok. På många punk andra offentliga sådana blev av bety-
24 om Hazelius hade någon bestämd este tisk uppfattning ifråga om en musei- \ u Å byggnads yttre arkitektur. När Isak Gustaf Clason i slutet av 1880-talet var sysselsatt med de definitiva ritningarna till Nordiska museet fick han från s~J~* \ byggherren till ledning några fotogra fier av byggnadsverk på andra håll i världen av rätt skiftande art, bland dem Rijksmuseum i Amsterdam och Frede- , T* .. riksborgs slott i Danmark.” I sina an teckningar riktar Hazelius en viss kri
25 *1 m--
>r- »wit ni!
2. Rijksmuseum i Amsterdam, ritat av C. J. H. Cuypers och uppfört 1877— 85.
UUOLl B R M I »ii imm 'ÄVtij y«!» "
3. Frederikshorgs slott på Själland. Efter en teckning från 1800-talets mitt av C. F. Chris tensen. jgggjäg T* 4'? 26 Berg: gon lust att kompromissa hade inte hel ten att uppsätta flyttbara väggar och Hazelius utländska museistudier ler Nordiska museets skapare, som att de täckta ljusgårdarna ger dåligt 1884 skriver: »Sky icke de tyngsta och ljus. Däremot hade han intet att erinra mest skrymmande saker.» Vad han såg mot överljus som sådant och antecknar i de europeiska museerna gav honom 1883: »Så mycket takbelysning som ständigt uppslag att vidga samlingsom- möjligt.» — »Kanske farligt att i alla rådet till nya fält, vid den tiden ännu rummen ha stengolf (för kallt i vårt så gott som helt försummade hemma klimat) men väl i förstugor — eller hos oss: taktegel, leksaker, tekniska ock med mattor. (Märk att det klaga modeller (vävstolar m. m.), gamla pro des i Amsterdam, men man kunde kan klamationer, föreningars fanor, även ske teckna mosaikmärken så att plats nyare, åkerbruksredskap etc. där beräknas för gångmattor).» Ifråga om innerarkitekturen finner Ett särskilt problem erbjöd tidens man i anteckningarna många anord förkärlek att pryda museilokalerna ningar som återkommer i Nordiska med monumentalmålningar. Man ser museet, t. ex. när Hazelius skriver: av anteckningarna att inte heller Ha »Förträffliga äro gallerier med takbe zelius stod främmande för denna lysning, eller belysning från öfre delen smakriktning. Men han har samtidigt af väggarna.» De borde vara mycket insett svårigheterna och vid ett par till höga och helst genombrutna, så att de fällen angett målningarna som på inte blir trånga och mörka. Inte heller trängande och störande. Sannolikt har fick de vara för smala, så att montrar han velat reservera den dekorativa ut na skymmer konstruktionen (såsom i smyckningen för de monumentala ut Museum flir Kunst und Gewerbe i rymmena: trappuppgångar och vesti- Hamburg). »Byggnadens bredd bör ej buler etc. Detta överensstämmer i så vara mindre än den i Bayerisches Na fall väl med vad han anger som en tionalmuseum (i Miinchen). Med dess »Hufvudregel: smakfull anordning bredd blifva 2 rader rum med tillräck med noggrann hänsyn till vetenskapens ligt djup. Höjden å rummen där ock fordringar». tillräcklig.» Inga omständigheter är för En huvuddel av Hazelius resean obetydliga för att inte uppmärksam teckningar ägnas ganska naturligt de mas: dörröppningarna bör vara vida, metoder som tillämpades vid utställ det bör finnas tillräckligt med viloplat ning av föremålen. Man lägger även ser, ett inte för litet förfriskningsrum, här märke till hans strävan att undvika noggrant planerade toalettrum, »sär det dekorativa: »I Towern lära sig hu skilt för herrar och damer åt olika ru man ej bör göra i fråga om vapen håll» osv. — förkonstling.» Kravet på åskådlig Vid den noggranna genomgången av het kommer då och då fram: man bor Rijksmuseum — Hazelius har särskilt de inte endast utställa de gjutna järn markerat vad han fört vidare till Cla- hällarna som tavlor utan även i några son — antecknar han bl. a. att värme fall bygga upp hela ugnen, avgjutning- ledningen inte ansågs tillfredsställande, ar borde göras av bröd- och ostformar att kupolvalven i jordvåningen hindrar och utställas bredvid dessa m. m. Det den fria dispositionen genom svårighe var trevande försök att tillämpa den
27 Berg: funktionalistiska utställningsmetoden, Hazelius utländska — rummet från Damaskus, i South museistudier för vilken Hazelius var en tidig före Kens. mus., som man ser genom ett språkare. Som bekant var det en lik par fönster å ena väggen — hvilket nande strävan som tog sig uttryck i de medför många lätt insedda olägenhe interiörer, »stugor» som han själv kal ter. » lade dem, som han hade sådan fram Mycken uppmärksamhet ägnas åt gång med. Hela rumsinredningar kun utformningen av montrar och ställ för de han studera i flera av tidens konst uppsättning av föremål, varvid skisser industrimuseer, men de hade uppställts belyser framställningen. På detta om där såsom konstverk i sig själva och råde framträder kanske klarare än el tedde sig skäligen livlösa. Det var Ha jest olikheten i smaken mellan Haze zelius idé att befolka interiörerna med lius tid och vår egen. Men även denna människor i form av mannekänger, sida av den museala tekniken skulle liksom med redskap och annan attiralj. vara väl värd en undersökning. Också Uppslaget hade han väl fått från de färgsättningen av bakgrunder och väg panoptikon som hade blivit mycket po gar i utställningsrummen uppmärk pulära vid denna tid. Hazelius gjorde sammas, i allt högre grad ju närmare panoptikonbesök under sina utländska man kom den installation av samling resor t. ex. 1889 i Hamburg och i Ber arna i museibyggnaden som Hazelius lin, där det fanns två stycken, liksom själv aldrig skulle få uppleva. På en även i Paris, bl. a. också på det stora lös anteckning läses följande: »Från panoramat Histoire du siécle (1789— 1895. Grönt är en förträfflig bakgrund 1889) i Tuilerieträdgården. för skulpturer, såsom föregående resa Frågan om hur interiörerna skulle äfven anmärkt — äfven för träskulp inpassas i museerna var emellertid tur. Färgerna böra uppdragas för att kontroversiell. Hazelius ville ha tre- finna rätta färgskiftningen. 23/11. I väggiga rum med den fjärde sidan Thorvaldsens museum i Köp. användes helt öppen för insyn, då däremot bl. a. jämte rödbrunt och grönt äfven gult.» hans gode vän Bernhard Olsen, ska En fråga som i hög grad intressera pare av Dansk Folkemuseum hade en de Hazelius var den rationella utform annan mening. 8 Det är intressant att ningen av etiketterna. Som bekant är se, vad Hazelius yttrar härom och jag även i våra dagar etiketteringen i de anför därför vad han hade att säga till flesta svenska museer ett sorgligt för försvar för sin synpunkt: »Stugorna. summat kapitel. Hazelius medförde Böra anordnas såsom i N. M., efter- hem från sina resor en hel del prov på följdt i Finland och Frankrike (i Musée etiketter som han på ett eller annat sätt d’ethnogr. i Paris å Trocadero: Tn- funnit förebildliga. Icke oväntat här térieur breton. Préparatifs pour la rörde många av dem från South Kens- noce. Bretagne aux environs de Quirn- ingtonmuseet, d.v.s. Victoria & Albert per vers 1840.’) Detta bättre än såsom Museum i London. Men även på andra i Danmark -— hela rum, genom hvilka håll antecknades goda uppslag, t. ex. i allmänheten får gå, den ena skymman Trocadéromuseet 1882: »Etiketter de den andra, flere än olägenheter att med gul botten hafva fransk, de med förtiga. Och bättre än såsom i London grå utländsk härkomst.» Att han tänkt
28 , Tl t\i 'll’• 1 !|| i J*A- 1
4. Interiör från Hindelopen i Väst frisland, sådan sig ett system med tämligen utförliga ington för inköp disponerade »16 000 den rar utställd i Het Nederlandsch etiketter i sitt eget museum framgår pund (öfver 300 000 kr) om året». Panopticum, bl. a. av en även i övrigt för honom Man förstår att han ägnade också do- Amsterdam. karakteristisk anteckning 1884: »All nationstavlorna i museerna en när tid angifves h[vil]ka delar som restau gången uppmärksamhet — i Germa- rerats.» Detta äkthetskrav utmärkte nisches Nationalmuseum i Niirnberg Hazelius hela museala gärning. mätte han egenhändigt upp den! Självfallet var det mycket annat som 1891 hade Skansen kommit till men Hazelius hade att lära under sina pe- det är naturligt att det inte fanns myc regrinationer till museerna i Europas ket att lära ute i Europa om flyttning huvudstäder. Han förtecknar öpp- av gamla byggnader eller över huvud ningstider och avgifter och konstaterar taget om detta slag av museer. Artur med tillfredsställelse att hans egen in Hazelius var ju på detta område själv stitution åtminstone i förstnämnda nydanaren och hans anläggning blev hänseende ligger väl framme i konkur som bekant förebilden för all världens rensen. Med en viss bävan bör han väl friluftsmuseer. På en punkt måste man ha erfarit att Rijksmuseum i Amster emellertid göra ett undantag, nämli dam utom arbetsbefäl hade 39 uppsy- gen för den zoologiska avdelning som ningsmän och med avund är det sä redan från början avsåg att komplette kert som han antecknar att South Kens ra byggnadsmuseum och festplats. Re-
29 Berg: dan innan Skansenplanerna kom till ut Hazelius utländska ser. En del av de utställningsmetoder museistudier förande hade Hazelius för övrigt under han möter och som han accepterar fö en resa 1883 antecknat: »Hvad vi i refaller oss urmodiga, men andra är Stockholm sakna: Zoologisk trädgård, lika aktuella nu som då och några av Akvarium...» Den förra kom till dem som övergivits är sannolikt värda stånd och i den byggnad som nu kallas att prövas på nytt i den dynamiska mu- Sagaliden fanns några år även ett seipedagogikens tjänst. akvarium, fastän dess utbyggnad och flyttning till Framnäs vid stranden av Djurgårdsbrunnsviken aldrig blev av. 1 G. Berg, Artur Hazelius, 1933, s. 5. Se Det var helt följdriktigt att Hazelius om ungdomsresorna detta arbete och resa 1896 i betydande omfattning F. Böök, Artur Hazelius, 1923. Den se kom att inbegripa studiebesök i de nare har särskilt utförligt refererat rese stora zoologiska trädgårdar som kun dagboken från sommaren 1857 (s. 80ff). de ge ledning vid utbyggnaden av Dagboken från Jämtlandsresan 1852 är denna avdelning på Skansen. Anteck in extenso utgiven av Erik K:son Leijon- ningarna härom faller emellertid utan hufvud i Jämten 1934, s. 49 ff. 2 Sofi Hazelius dagbok i familjens ägo. för ramen av denna framställning, 3 Böök, s. 253 f. som endast avsett att ge några antyd 4 Hazelius framställning härom i Medd. ningar om de rent museala studierna. från Nord. mus. 1898. s. 275 f. Sammanfattningsvis måste sägas att 5 Medd. 1883, s. 84 ff. dessa studier inger respekt och för Det av mig i boken om Artur Hazelius. träffligt kompletterar bilden av Artur s. 90, nämnda konvolutet, som innehöll Hazelius som en målmedveten musei även andra viktiga dokument till mu man. klarsynt även i fråga om rent seets historia, har sedermera genom tekniska förfaringssätt. I en tid när oförstånd blivit avsöndrat från arkivet dessa ännu inte blivit allmängods och och är sannolikt förintat. 7 S. Curman i Nordisk tidskrift 1908, s. när antalet museer heller inte blivit så 14 ff. överväldigande som i våra dagar gör 8 Jfr härom Holger Rasmussen i Dansk han sina ibland självfallet tidsbetonade Folkemuseum & Frilandsmuseet. His men ofta sunda och kritiska iakttagel tory & Activities, 1966, s. 10.
SUMMARY
Artur Hazelius’ Studies of Foreign Museums
The archives of the Nordic Museum seology in general of that time. Hazelius’ contain travel diaries and notes from the judgements are often characterized by very extensive visits to museums in Eu great far-sightedness and, especially in ropean countries outside Scandinavia his later notes, he proves to be a very made by Artur Hazelius, particularly experienced and able museologist, who during the 1880’s. They contain im probably got to know in person more portant contributions to our knowledge museums than most of his contempo of the museum buildings and of the mu rary colleagues.
30