Samrådshandling Godkänd Av Samhällsplaneringsnämnden 2020-10-22 § 218 ETT FÖRORD OM ATTRAKTIVITET OCH BOENDE

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Samrådshandling Godkänd Av Samhällsplaneringsnämnden 2020-10-22 § 218 ETT FÖRORD OM ATTRAKTIVITET OCH BOENDE RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN samrådshandling Godkänd av samhällsplaneringsnämnden 2020-10-22 § 218 ETT FÖRORD OM ATTRAKTIVITET OCH BOENDE ”Kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre.” Så lyder Simrishamns kommuns vision som togs fram tillsammans med dem som bor, lever och verkar i vår kommun på Österlen. Simrishamns kommun ska sträva efter att gå före i gestaltningen av kommunens olika livsmiljöer. Bostadsförsörjningsprogrammet ska ge tydlig signal till medborgarna om att de har rätt till en vacker och varaktig arkitektonisk utformning av sin livsmiljö. Genom aktiv boendeplanering, i samspel med det kommande arkitektur- och kulturmiljöprogrammet, kan Simrishamns kommun ta ett helhetsgrepp på boendeattraktivitet. Där emotionell och funktionell attraktivitet sammanstrålar bildas en attraktiv livsmiljö för Simrishamns kommuns invånare. Kommunen har har ett unikt vackert landskap som attraherar permanent boende, fritidsboende och turister. Här finns stora variationer av boendemiljöer med närhet till hav och natur. Kommunen har stora möjligheter att utvecklas utifrån dessa förutsättningar. Projektledare och revideringar för samråd: Ann-Sofie Pellas, översiktsplanerare Fotografier: Grace Gustavsson, Karl Gustavsson, Ann-Sofie Pellas samt förvaltningens fotobibliotek. Politisk samrådsgrupp: Representanter från samhällsplaneringssnämnden, byggnadsnämnden, socialnämnden och kommunstyrelsens arbetsutskott Styrgrupp: Marie Leandersson, Anna Eliasson och Linda Larsson Referensgrupp: Arbetet med att ta fram programmet har skett i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, kommunledningskontoret, samt Simrishamns bostäder AB 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING SAMMANFATTNING 4 INLEDNING, SYFTE OCH MÅL 5 BOSTADSFÖRSÖRJNING I ÖVERSIKTSPLANEN 6 BEBYGGELSESTRATEGI FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN 7 KOMMUNENS PLANRESERV 8 FRAMTIDA BEBYGGELSEUTVECKLING 9 OMVÄRLDSANALYS 14 BOENDEATTRAKTIVITET 17 LAGAR OCH STYRDOKUMENT 18 KOMMUNENS VERKTYG 20 RIKTLINJER HUR BYGGER VI I SIMRISHAMN? 22 FÖR VEM BYGGER VI I SIMRISHAMN? 23 MÅL FÖR BOSTADSBYGGANDE 24 RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 25 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER 30 NULÄGESBESKRIVNING SIMRISHAMN INVÅNARE I SIMRISHAMNS KOMMUN 31 BEFOLKNINGSUTVECKLING 32 FLYTTMÖNSTER 33 ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING 34 BREDBAND 35 PENDLING 36 DAGENS BOSTADSSITUATION 38 FRITIDSBOENDE 40 PRISUTVECKLING 41 REGIONAL BOSTADSUTVECKLING 42 BOSTADSBYGGANDE 43 BEFOLKNINGSPROGNOS 44 ORDLISTA 45 KÄLLOR 46 3 SAMMANFATTNING DEMOGRAFI PRISUTVECKLING r Simrishamns kommuns invånare har r Småhuspriserna i kommunen är höga högst medelålder av alla kommuner i jämfört med andra kommuner i östra Skåne och fjärde högst medelålder i Skåne. landet. r Kvadratmeterpriset för bostadsrätter är r Andelen äldre beräknas att öka. lägre än kvadratmeterpriset för småhus. r Kommunen har haft en svag befolk- r Hyressättningen i kommunen är sjätte ningsutveckling, som till stor del beror högst i hela Skåne. på att fler människor avlider än föds i kommunen (negativt födelsenetto) BEHOV AV BOSTÄDER r Kommunen har ett positivt flyttnetto, inflyttningen är större än utflyttningen. r Kommunen bedömer att det främst r Störst inflyttning till kommunen sker i finns behov av hyresrätter, 1–3 rum och åldrarna 20–30 år, i samma åldersspann kök. sker även störst utflyttning. r Samt att det finns behov av bostadsrätter, r Simrishmans kommun har minst hus- 2–4 rum och kök. hållsstorlek av alla kommuner i Skåne. r Sammanlagt bedömer kommunen att det behövs byggas cirka 100 bostäder om EFTERFRÅGAN PÅ BOSTÄDER året. r Det kommunala bostadsbolaget har en BYGGPROGNOS lång bostadskö, väntetiden på en bostad är cirka två år. r Under de senaste tio åren har det byggts r Kommunen har en god planberedskap cirka 50 bostäder per år i kommunen. och äger mark i strategiska lägen r Under åren 2021–2025 finns byggplaner r Efterfrågan på bostäder är hög enligt på mer än 500 bostäder. lokala mäklare. ATTRAKTIVITET BOSTADSUTBUD I KOMMUNEN r Kommunen har ett starkt varumärke. r De flesta som flyttar till kommunen gör det på grund av ett aktivt val, kopplat till r Utbudet av bostäder för studenter är begränsat. kommunens attraktivitet. r Bostadsbeståndet består till största del av småhus (68 %). MÅL FÖR r Bostadsbeståndet skulle behöva bli mer BOSTADSBYGGANDE varierat för att öka flexibiliteten och un- derlätta för fler att bo kvar eller flytta till r Målet för bostadsbyggande i tätorter med högre grad av service. Simrishamns kommun är att bygga i snitt r Kommunen har en hög andel fritidshus 100 bostäder per år. (44 %). r Äganderätt är kommunens vanligaste upplåtelseform (59 %). Bostadsförsörjningsprogrammet ska kunna ge stöd för beslut i en rad olika samhällsbyggnadsfrågor, till exempel i prioriteringen av framtagandet av detaljplaner och översiktsplanering. Bostadsförsörjningsprogrammet ska förtydliga och fördjupa översiktsplanens bebyggelsestrategi. 4 INLEDNING INLEDNING, SYFTE OCH MÅL INLEDNING inspirera till inflyttning genom en strategisk och tydlig bostadspolitik som engagerar Ett bostadsförsörjningsprogram fyller en lokalsamhället. Kommunen ska tyd- viktig roll i den strategiska utvecklingen av liggöra vilka områden för bostadsför- en kommuns bostadsförsörjning. Det hand- sörjning man aktivt vill arbeta med lar om planering för att skapa nya bostäder, att förverkliga, på kort och lång sikt. men även att skapa attraktiva bostadsmiljöer Bostadsförsörjningsprogrammet ska ge för- i ett redan befintligt bestånd. Programmet slag till åtgärder för att nå målen. ska grunda sig på bostadsförsörjningslagen (2014) och ska syfta till att öka kommunens MÅL attraktivitet på kort och lång sikt, så att fler kan och vill bo här året runt. Bostadsbyggandet ska vara ett prioriterat område med ett varierat utbud som motsva- Planering för bostäder är starkt samman- rar behov och förväntningar hos dagens och kopplad med planering för infrastruktur, morgondagens medborgare. Kontrasterna grönstruktur och näringsliv. Det är kom- mellan Simrishamns stad och byarna med plexa frågor och kräver nya sätt att tänka på. sina starka identiteter, gör oss unika i för- Samarbete över förvaltningar samt kontakt hållande till andra kommuner. Ny bostads- med bostadsmarknadens aktörer är avgöran- bebyggelse ska följa medborgarnas behov de för en välfungerande boendeplanering. genom livets olika skeden. Ett dialogarbete med olika grupper i sam- hället och näringslivet underbygger detta Målet är att verka för en god livsmiljö över bostadsförsörjningsprogram. lång tid som främjar mångfald och ger en bostadsmiljö där människor trivs och som Programmet innehåller en nulägesbeskriv- kommunens invånare kan vara stolta över. ning av befolkningsutvecklingen, den lokala Det ska även finnas bostäder i tillräcklig om- bostadsmarknaden samt kommunens mål fattning för att fylla bostadsbehovet. och riktlinjer för bostadsförsörjningen. Under perioden 2021–2025 beräknas det SYFTE finnas ett behovav i snitt 100 nya bostäder per år. Syftet är att arbeta med bostadsfrågorna ur ett attraktivitetsperspektiv. Alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder. Simrishamns kommun vill kommunicera och Bostadsförsörjningslagen Riktlinjerna ska enligt bostadsförsörjnings- lagen minst innehålla följande uppgifter: ”Bostadsbyggande” och ”utveckling r kommunens mål för bostadsbyggande av bostadsbeståndet” infördes och utveckling av bostadsbeståndet den 1 januari 2014 i 2 kap 3 § p.5 r kommunens planerade insatser för att plan- och bygglagen, som ett sådant nå uppsatta mål allmänt intresse som kommunerna r hur kommunen tagit hänsyn till ska främja vid planläggning. I relevanta nationella och regionala bostadsförsörjningslagen tydliggörs mål, planer, och program som är av att kommunernas riktlinjer betydelse för bostadsförsörjningen för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpning av denna bestämmelse i plan- och bygglagen. 5 BOSTADSFÖRSÖRJNING I ÖVERSIKTSPLANEN I september 2015 antog kommunfullmäktige Översiktsplanen hålls aktuell genom tillägg Framtiden – översiktsplan för Simrishamns och fördjupningar, varav kommunen kommun. Översiktsplanen är det arbetar med att ta fram en infrastrukturplan övergripande styrdokumentet för den och en fördjupning av översiktsplanen långsiktiga fysiska planeringen inom för Simrishamns stad. Nedan presenteras kommunen. I januari 2020 genomfördes ställningstaganden ur översiktsplanen en aktualitetsprövning av översiktsplanen (s. 25) med bäring på kommunens där kommunfullmäktige beslutade att bostadsförsörjningsansvar. översiktsplanen fortfarande är aktuell som vägledning vid framtida planering. STÄLLNINGSTAGANDEN Bostadsförsörjningsprogrammet ska: 1. Bebyggelsestrategi för Simrishamns r Aktualiseras en gång per mandatperiod kommun ska följas, detta innebär att vid och vara avstämt med aktuell översikts- lovgivning aktivt hänvisa till utpekade plan. områden som prövats lämpliga i stra- r Avstämmas mot det planerade arkitektur- tegin. Uppförande av nya bostäder ska och kulturmiljöprogrammet. vara förenligt med långsiktig ekologisk, Programmet ska redovisa delmål för hur ekonomisk samt social hållbarhet. r man tillmötesgår behovet av och uppfö- 2. Återrapportering om i vilken grad bebyg- rande av flerbostadshus. gelsestrategin följs, sker varje mandat- En prioriterad insats för tillgängliga bo- period till kommunstyrelsen. r städer till ungdomar, medelålders, äldre- 3. Vid planläggning och lovgivning ska sam- och ekonomiskt
Recommended publications
  • LIFE SCIENCE in SKÅNE – a Survey of Companies in the Sector
    LIFE SCIENCE IN SKÅNE – a survey of companies in the sector 426 companies 7 500 employees Medtech largest subsector Half of companies are located in science parks LIFE SCIENCE IN SKÅNE – a survey of companies in the sector PREFACE This analysis has been prepared by Øresundsinstituttet as part of the Interreg- There are 426 life science enterprises in Skåne, and together they employ 7 500 people in the region. That is around 1 500 more than the number of people employed by the same compa- project Greater Copenhagen Life Science Analysis Initiative and was written by nies five years ago. In the interim, 92 new life science enterprises have emerged in Skåne. Kristoffer Dahl Sørensen, Sofi Eriksson, Camilla Neve Lieknins and Emil Persson. More than half of Skåne’s life science businesses are based in science parks, and medtech is the largest subsector in the region: these are several of the main results of the survey of Project manager for analytics: Jenny Andersson companies presented in this report. In addition, Skåne’s life science businesses responded to Overall project manager: Johan Wessman questions about their needs for new staff and for new expertise in the future. It emerged that the primary need is for more competences in STEM, as well as sales and marketing. Translation: Justina Bartoli The coronavirus pandemic has changed the situations of many businesses, but the life Cover photo: News Øresund science sector appears to be one of the sectors to have weathered the crisis well to date. This is also apparent in Skåne; this spring, around 100 of Skåne’s life science companies November 2020 answered questions about whether the coronavirus pandemic had made it necessary for them to dismiss staff members.
    [Show full text]
  • Skane Facts-And-Key-Trends.Pdf
    SKÅNE – FACTS AND KEY TRENDS Utgivningsår: 2017 Rapporten är framtagen av Region Skåne och Helsingborgs Stad 2017 inom ramen för OECD studien OECD Territorial Review Megaregion Western Scandinavia Författare: Madeleine Nilsson, Christian Lindell, David Sandin, Daniel Svärd, Henrik Persson, Johanna Edlund och många fler. Projektledare: Madeleine Nilsson, [email protected], Region Skåne. Projektledare för Skånes del i OECD TR Megaregion Western Scandinavia 1 Foreword Region Skåne and the City of Helsingborg, together with partners in Western Sweden and the Oslo region, have commissioned the OECD to conduct a so-called Territorial Review of the Megaregion Western Scandinavia. A review of opportunities and potential for greater integration and cooperation between the regions and cities in Western Scandinavia. This report is a brief summary of the supporting data submitted by Skåne to the OECD in December 2016 and mainly contains regional trends, strengths and weaknesses. The report largely follows the arrangement of all the supporting data submitted to the OECD, however, the policy sections have been omitted. All the data sets have been produced by a number of employees of Region Skåne and the City of Helsingborg. During the spring, corresponding reports have been produced for both Western Sweden and the Oslo region. The first study mission was conducted by the OECD in January 2017, where they met with experts and representatives from Skåne and the Megaregion. In late April, the OECD will be visiting Skåne and the Megaregion again with peer reviewers from Barcelona, Vienna and Vancouver for a second round of study mission. The OECD’s final report will be presented and decided upon within the OECD Regional Development Policy Committee (RDPC) in December 2017, and subsequently the OECD Territorial Review Megaregion Western Scandinavia will be published.
    [Show full text]
  • Läs-, Skriv- Och Språkstörning
    Logopedmottagningarna i Region Skåne (Eslöv, Helsingborg, Malmö, Kristianstad, Landskrona, Simrishamn, Trelleborg, Ystad, Ängelholm) ANSÖKAN OM UTREDNING AV LÄS- OCH SKRIVFÖRMÅGA OCH/ELLER SPRÅKLIG FÖRMÅGA GÄLLANDE VUXNA INFORMATION OM UNDERLAG INFÖR LOGOPEDUTREDNING Detta ansökningsformulär kan användas som bilaga till remiss från annan vårdgivare. Den kan också användas som egenremiss (vänligen kryssa i nedan): Remiss + ansökningsformulär Ansökningsformulär som egenremiss Ifyllt ansökningsformulär samt eventuell remiss skickas till någon av adresserna nedan. Vid frågor eller svårigheter att fylla i formuläret, kontakta den Logopedmottagning du tän- ker skicka till, se telefonnummer nedanför respektive adress. Logopedmottagningen Logopedmottagningen Logopedmottagningen Helsingborgs lasarett Capio Specialisthuset Närsjukhus Österlen, Simrishamn Olympiahuset Box 514 Odengatan 66 Sjukhusvägen 1 251 87 HELSINGBORG 243 35 ESLÖV 272 32 SIMRISHAMN Tel: 042-406 18 18 Tel: 0413-58 00 00 Tel: 0414-155 60 Logopedmottagningen Logopedmottagningen Logopedmottagningen Lasarettet Trelleborg Ystad Lasarett Skånes universitetssjukhus Hedvägen 46 Kristianstadvägen 3 A Stadiongatan 6 231 85 TRELLEBORG 271 82 YSTAD 214 32 MALMÖ Tel: 0410-552 10 Tel: 0411-90 54 89 Tel: 040-33 10 12 Logopedmottagningen Logopedmottagningen Logopedmottagningen Ängelholms sjukhus Centralsjukhuset Lasarettet i Landskrona 262 81 ÄNGELHOLM 291 85 KRISTIANSTAD 261 24 LANDSKRONA Tel: 0431-811 61 Tel: 044-309 17 80 Tel: 0418-45 42 88 Patientens för- och efternamn Personnummer (10 siffror)
    [Show full text]
  • The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents
    The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents A EVERYBODY ARRIVES SMOOTHLY, THE GREEN AND SAFE WAY Contents Contents Comments from the Director-General 4 B 1. The Swedish Transport Administration in brief 6 2. Transport developments 10 Traffic developments on roads and railways 11 Capacity and congestion 11 Traffic and weather 2010 12 3. The Swedish Transport Administration’s operations 2010 14 The Swedish Transport Administration’s efficiency measures 15 Planning for intermodal transports 16 Investments in roads and railways 17 Operation and maintenance of state roads and railways in accordance with the national plan 26 International work 36 Research and innovation 37 4. Transport policy goals 40 Functional objective Accessibility 42 Environment and health 50 Safe traffic 56 5. Employees 60 6. Other feedback 62 7. Financial report 66 Income and expenditure account 68 Balance sheet 69 Appropriation account 70 Statement of source and application of funds 72 Summary of key figures 73 Notes 74 8. Signing of the annual report 80 9. Auditors’ report 81 10. Board of directors 82 11. Management group 83 Comments from the Director-General Comments from the Director-General be solved in the future. When society chairman of the organisation committee changes, then the transport systems must and then elected as Director-General. The also change. This is why the initial focus was to guarantee ongoing Administration’s challenges are closely operations and to maintain contacts with linked to current developments in society. interested parties and the wider world. Climate changes will impact infra- Much effort was spent ensuring function- structure, at the same time as transports ality in the telecom and datacom system, impact the climate.
    [Show full text]
  • Welcome to Our Beaches 2 CONTENTS
    Welcome to our beaches 2 CONTENTS Welcome to our beaches ................................................................................................................. 4 Park legally and show consideration ......................................................................... 7 Offshore currents at bathing sites ................................................................................... 8 OUR BEACHES Skepparp .................................................................................................................................................................10 Vitemölla .................................................................................................................................................................11 Stenshuvud ..........................................................................................................................................................12 Rörum/Knäbäckshusen ...............................................................................................................13 Baskemölla ..........................................................................................................................................................14 Tobisvik ......................................................................................................................................................................15 Kyls strandbad/Borrby strand ..........................................................................................16 Mälarhusen .........................................................................................................................................................17
    [Show full text]
  • Innovation in Malmöafter the Öresund Bridge
    A Service of Leibniz-Informationszentrum econstor Wirtschaft Leibniz Information Centre Make Your Publications Visible. zbw for Economics Ejermo, Olof; Hussinger, Katrin; Kalash, Basheer; Schubert, Torben Working Paper Innovation in Malmö after the Öresund Bridge ZEW Discussion Papers, No. 21-042 Provided in Cooperation with: ZEW - Leibniz Centre for European Economic Research Suggested Citation: Ejermo, Olof; Hussinger, Katrin; Kalash, Basheer; Schubert, Torben (2021) : Innovation in Malmö after the Öresund Bridge, ZEW Discussion Papers, No. 21-042, ZEW - Leibniz-Zentrum für Europäische Wirtschaftsforschung, Mannheim This Version is available at: http://hdl.handle.net/10419/233936 Standard-Nutzungsbedingungen: Terms of use: Die Dokumente auf EconStor dürfen zu eigenen wissenschaftlichen Documents in EconStor may be saved and copied for your Zwecken und zum Privatgebrauch gespeichert und kopiert werden. personal and scholarly purposes. Sie dürfen die Dokumente nicht für öffentliche oder kommerzielle You are not to copy documents for public or commercial Zwecke vervielfältigen, öffentlich ausstellen, öffentlich zugänglich purposes, to exhibit the documents publicly, to make them machen, vertreiben oder anderweitig nutzen. publicly available on the internet, or to distribute or otherwise use the documents in public. Sofern die Verfasser die Dokumente unter Open-Content-Lizenzen (insbesondere CC-Lizenzen) zur Verfügung gestellt haben sollten, If the documents have been made available under an Open gelten abweichend von diesen Nutzungsbedingungen
    [Show full text]
  • Verksamheter Med Länsstyrelsen Skåne Som Tillsynsmyndighet Sida 1 Av 6
    2020-07-02 Verksamheter med Länsstyrelsen Skåne som tillsynsmyndighet Sida 1 av 6 Nummer Anläggning Kommun 1260-101 Foodhills AB, Bjuv Bjuv 1272-50-001 Bromölla avloppsreningsverk Bromölla 1272-102 Geberit Production AB Bromölla 1272-101 STORA ENSO PAPER AB Bromölla 1272-60-004 Åsens Avfallsanläggning Bromölla 1278-20-017 Förslöv grustäkt Båstad 1278-101 LINDAB VENTILATION AB Båstad 1278-60-001 NSR återvinningsanläggning Bås Båstad 1278-50-004 Torekovs avloppsreningsverk Båstad 1285-50-001 Ellinge Avloppsreningsverk Eslöv 1285-101 Orkla Foods Sverige AB Eslöv 1285-20-006 Rönneholms mosse Eslöv 1285-158 Örtofta Kraftvärmeverk Eslöv 1285-105 ÖRTOFTA SOCKERBRUK Eslöv 1283-109H Filborna Kraftvärmeverk Helsingborg 1283-109A Fjärrvärmecentral,Israel (FCI) Helsingborg 1283-101F GDL Logistik AB Helsingborg 1283-75-001 Helsingborgs Hamn AB Helsingborg 1283-101 KEMIRA KEMI AB Helsingborg 1283-60-001 NSR återvinningsanläggning Hel Helsingborg 1283-60-002 RÖKILLE AVFALLSUPPLAG Helsingborg 1283-102 Solenis Sweden AB Helsingborg 1283-109B Västhamnsverket, (VHV) Helsingborg 1283-101C Yara Helsingborg AB Helsingborg 1283-50-001 Öresundsverket, AVR Helsingborg 1293-60-001 Hässleholms Kretsloppscenter Hässleholm 1293-20-910 Vinne mosse Hässleholm 1293-20-901 Åbuamossen Hässleholm 1284-50-001 Höganäs avloppsreningsverk Höganäs 1284-101B Höganäs Hetvattencentral 1 Höganäs 1284-101 Höganäs Sweden AB Höganäs 1284-105 KULLAPLAST AB Höganäs 1284-60-001 NSR återvinningsanläggning Hög Höganäs 1266-103 KLS Ugglarps Hörby Hörby 1266-50-001 Lyby reningsverk Hörby
    [Show full text]
  • Malmö – Sjöbo – Tomelilla Jarnvag.Ch Förslag Till Återuppbyggnad
    Malmö – Sjöbo – Tomelilla jarnvag.ch Förslag till återuppbyggnad 20210306 Järnvägslinjen ”Simrishamnsbanan” Malmö – Sjöbo – Jag, Birger Tiberg, är civilingenjör, Tomelilla är till större delen tyvärr uppriven, men med järnvägsintresse sedan banvallen ligger kvar på nästan hela sträckan. I barnsben och uppvuxen i Sverige, Skånetrafikens Trafikstrategi 2037 finns planer på att men flyttade 1980 till Schweiz, där återuppbygga denna bana, 2020 till Dalby och 2030 jag nu är bosatt. Efter min resterande sträcka till Tomelilla. Av den gamla pensionering engagerar jag mig banvallen ligger en kortare bit i naturskyddsområdet aktivt i svensk järnvägspolitik, bl.a. Fyledalen, som det finns starka krafter att bevara i med flera konkreta förslag till hur dagens tillstånd och därför förhindrar ett återupp- trafiken kan återupptas på ett urval byggande av hela järnvägen i den gamla sträckningen. nedlagda järnvägar. Följande studie vill belysa hur hela banan ändå kan återuppbyggas, men med en nybyggnad norr om Fyledalen. Sist i studien finns ett förslag på anslutande spår från Lund. Trafikverket har gjort en omfattande rapport för Malmö – Sjöbo – Tomelilla. I rapporten finns flera alternativa linjedragningar, vissa skulle kräva nybyggnad i nästan hela sträckningen. Den här föreslagna sträckningen använder dock den gamla sträckningen till 73 %, varför bygget skulle bli mycket billigare än Trafikverkets förslag och därmed möjliggöra en snabbare realisering. Dagens situation Den tidigare Järnvägslinjen Malmö – Sjöbo – Tomelilla finns efter nedläggningen
    [Show full text]
  • De Marino, A., 1980
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING SERIE C NR 771 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 73 NR 12 ADA DE MARINO THE UPPER LOWER CAMBRIAN STRAT A () "' 3 r:T SOUTH OF SIMRISHAMN :l "' :l SCANIA, SWEDEN A TRANSGRESSIVE- REGRESSIVE SHIFT THROUGH A LIMESTONE SEQUENCE UPPSALA 1980 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING SERIE C NR 771 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 73 NR 12 ADA DE MARINO THE UPPER LOWER CAMBRIAN STRATA SOUTH OF SIMRISHAMN SCANIA, SWEDEN A TRANSGRESSIVE - REGRESSIVE SHIFf THROUGH A LIMESTONE SEQUENCE UPPSALA 1980 ISBN 91 -71 58-188-X A contribution to PROJECT TORNQUIST (IGCP Accession Num ber 86) Address: Ada de Marlno Department of Historical Geology and Palaeontology Sölvegatan 13 S-223 62 Lund UPPSALA OFFSET CENTER AB, 1980 CAMBRIAN STRATA SOUTH OF SIMRISHAMN 3 CONTENTs Abstract 3 Introduction 4 Limestones 6 Carbonate mudstone .................................................... 13 Claystone .......................................................... 13 Sandstone .......................................................... 15 Discusslon and conduslons ........................................... 17 Acknowledgements .................................................. 20 References ........................................................... 21 ABSTRACT de Marine, A., 1980: The upper Lower Cambrian strata south of Simrishamn, Scania, Sweden. A transgressive-regressive shift through a limestene sequence. Sver. geol. undersökn. C 771 Much of the upper Lower Cambrlan strata south of Simrishamn, Scanla, Sweden, Is composed of a llmestone sequence,
    [Show full text]
  • Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag
    Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2020-2030 Bilaga 10 Nedan redovisas den trafik som trafikeras i Region Skånes regi 2018-05-24. Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag Linje 1 Lund-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 2 Göteborg-Helsingborg-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 3 Helsingborg-Teckomatorp-Malmö Tåg Linje 4a Kalmar-Växjö-Hässleholm-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 4b Karlskrona-Kristianstad-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 5 (Kristianstad)-Hässleholm-Helsingborg Tåg Linje 6 Lund-Malmö-Ystad-Simrishamn Tåg Linje 7 Markaryd-Hässleholm Tåg Linje 8 Malmö-Köpenhamn-Helsingör Tåg Linje 9 Helsingborg-Malmö-Trelleborg Tåg Linje 10 Växjö-Alvesta-Hässleholm Tåg Regionbusstrafik Linje Sträcka Trafikslag SkåneExpressen 1 Kristianstad-Malmö Regionbuss SkåneExpressen 2 Hörby-Lund Regionbuss SkåneExpressen 3 Kristianstad-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 4 Kristianstad-Ystad Regionbuss SkåneExpressen 5 Lund-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 8 Malmö-Veberöd-Sjöbo Regionbuss SkåneExpressen 10 Örkelljunga-Helsingborg Regionbuss Linje 100 Malmö - Vellinge - Höllviken - Falsterbo Regionbuss Linje 101 Trulstorp - Mossheddinge - Staffanstorp Regionbuss Linje 102 Hjärup-Staffanstorp Regionbuss Linje 108 Gårdstånga - Odarslöv - Lund Regionbuss Linje 119 Kävlinge - St Harrie - L Harrie Regionbuss Linje 122 Kävlinge - Löddeköpinge - Barsebäckshamn Regionbuss Linje 123 Kävlinge - Furulund - Lund Regionbuss Linje 126 Hänkelstorp - Löddeköpinge - Lund Regionbuss Linje 127 Staffanstorp - Nordanå - Särslöv-Tottarp Regionbuss Linje 132 Löddeköpinge - Bjärred - Lomma - Malmö Regionbuss
    [Show full text]
  • SDU Samarbetskommittén För Demokratiskt Uppbyggnadsarbete (The Swedish Joint Committee for Democratic Reconstruction)
    Uppsala University Department of History For the Sake of Democracy Samarbetskommittén för demokratiskt uppbyggnadsarbete and the Cultural Reconstruction of Post-World War II Europe Master thesis, Fall 2011 Author: Christin Mays Supervisor: Lars M. Andersson Evaluator: Torkel Jansson Defense Date: October 12, 2011 Table of Contents 1. Introduction ........................................................................................................................... 3 1.1. Research Issues ....................................................................................................................................... 4 1.2. Sources ..................................................................................................................................................... 4 1.3. Method ................................................................................................................................................... 10 1.4. Theoretical Underpinnings ................................................................................................................. 12 1.4.1. As an Organizational Network ................................................................................................... 12 1.4.2. Using a Swedish Identity ............................................................................................................. 14 1.5. Structure ................................................................................................................................................. 17 2.
    [Show full text]
  • Regional Transport Infrastructure for Skåne 2018–2029 Short Version
    REGIONAL TRANSPORT INFRASTRUCTURE FOR SKÅNE 2018–2029 SHORT VERSION Foto: Johan Wessman, News Öresund Summary Good accessibility is a one of the factors necessary for the well as increasing investment in public transport and bicycling. growth and development of Skåne. Skåne is facing many The resources earmarked for this plan do not cover the need challenges along with many opportunities. Improving Skåne’s for new infrastructure in Skåne, as increased costs for the transport system requires focus and prioritization. All planning identified projects will render it unlikely that new projects should thus be directed toward a sustainable growth that takes can be prioritized during the period. There is a number of into account social, economic and ecological sustainability. identified roads and railways in need of correction in the Region Skåne has been tasked by the Government with plan, which will be studied during the plan period, and may preparing and adopting a new regional transport infrastructure be prioritized in the next plan. A number of bottlenecks in plan for 2018 to 2029. This plan primarily relates to capital the regional road network will also be eliminated. The plan investment projects regarding regional road network in Skåne. also contains co-financing of municipal measures to improve At the same time, the Swedish Transport Administration public transport and bikeways, as well as traffic safety and has drawn up a national transport plan for investments on the environment. Given the budgetary limit for Skåne of SEK the rail network and the national highway network. There is 4,526 million, Region Skåne has prepared and adopted the a broad consensus on the key prioritizations should be the Regional Transport Infrastructure Plan for Skåne for 2018– implementation of projects during plan period 2014 to 2025, as 2029, based on the following points: • SEK 664 million will be committed for co-financing of investment projects in the national transport plan.
    [Show full text]