Kulturen i Värmland 2011
Rapport nr 6, Region Värmland 2011 1 Utgiven av Region Värmland, 2011 Text och faktasammanställning: Ulf Nordström, Region Värmland Foto framsida av Mats Bäcker från Wermland Operas föreställning Ringen, Ragnarök Grafisk formgivning: Lars Falkman, Region Värmland Tryck: Knappen AB Upplaga: 3 000 exemplar
Fler exemplar av rapporten kan du beställa på e-post: [email protected]
Region Värmland Box 1022, 651 15 Karlstad www.regionvarmland.se
Region Värmland är värmlänningarnas organisation för tillväxtfrågor, regional utveckling, kultur och folkbildning. Organisationen är politiskt styrd, huvudmän är landstinget och de 16 kommunerna.
2 Foto: Øyvind Lund
3 Förord
Kulturlivet i Värmland står starkt i dag, men hur vill vi utveckla det? Hur kan vi stärka samverkan? Hur skapar vi förutsättningar för kulturlivets förnyelse? Hur ska de offentliga bidragen till kulturen användas i Värmland? Vad vill vi med kulturpolitiken? Hösten 2012 ska Region Värmland lämna en regional kulturplan till Statens kulturråd. Planen ska beskriva hur vi tillsammans vill utveckla kulturlivet i Värmland. Den ska tas fram av Region Värmland i samverkan med kommunerna och efter samråd med kulturlivet i Värmland. Rapporten Kulturen i Värmland 2011 har tagits fram på uppdrag av regionstyrelsen för att fung- era som ett underlag för den regionala dialogen. Den är också en del av uppföljningen av strategin Kreativ kultur i det regionala utvecklingsprogrammet. Det är viktigt att vi kan skapa en regional samsyn och tydlighet kring kulturpolitiken. Samver- kan – mellan institutioner, mellan regioner, mellan kommuner, mellan amatörer och professionella, mellan skilda konstarter – är grundläggande för att kulturlivet ska utvecklas. Det är också grund- tanken i det regionala utvecklingsprogrammet: att vi bygger vår region tillsammans. Tillgänglighet är ett nyckelbegrepp inom kulturpolitiken. Region Värmland ska verka för att det offentligt finansierade regionala kulturlivet når ut till alla invånare, oavsett bostadsort, ålder, kön eller utbildning. Kulturlivet ska vara öppet för barn och unga, etniska och kulturella minorite- ter, funktionsnedsatta och andra grupper med särskilda behov. Den enskilda kommunen är ibland för liten för att ge underlag för en högkvalitativ kulturell infrastruktur. Där har den regionala kulturpolitiken en central roll att spela. Genom en regional infrastruktur inom till exempel scenkonst och museiverksamhet tryggas tillgången till konstnärlig kompetens och professionell kultur av hög kvalitet. Kulturen är en del av det regionala tillväxtarbetet. Den har ett egenvärde men har också stor betydelse för regional utveckling, regionens attraktivitet, besöksnäringens utveckling, kompetensut- vecklingen, folkhälsan och andra politikområden. Därför är det viktigt att vi tillsammans skapar en fördjupad dialog mellan olika politikområden om kulturens roll i samhällsutvecklingen.
Välkommen att deltaga i dialogen om kulturen i Värmland!
Tomas Riste Catarina Segersten Larsson Regionråd Regionråd
4 Innehåll
Förord
Förutsättningar 6 Kultursamverkansmodellen 6 Nationell kulturpolitik 7 Kulturpolitik – ett gemensamt ansvar 7 Region Värmlands roll 8 Kommunerna 9 Befolkningen 10 Kulturvanor 12
Kulturområden och verksamheter 14 Scenkonst, dans och musikteater 14 Musiklivet 19 Bild och form 20 Kulturarv och museer 22 Hemslöjd 26 Arkivverksamhet 26 Filmkulturell verksamhet 28 Bibliotek och böcker 30 Folkbildning 32 Utbildning och forskning 34
Aspektpolitik och horisontella mål 36 Aspektpolitik 36 Horisontella mål 36 Barn och unga 37 Det civila samhället 39 Besöksnäringen och kulturen 40 Kulturella och kreativa näringar (KKN) 41 Internationellt 43
Kulturens ekonomi Kulturskaparnas situation och villkor 44 Kulturens ekonomi 45
Källor 50
5 Förutsättningar iStockphoto.com
Kultursamverkansmodellen Riksdagen har beslutat att samverkansmodellen för Region Värmlands arbete med kulturplanen leds av statens stöd till regional kulturverksamhet (även en politisk styrgrupp som består av Christer Alne- kallad portfölj- eller koffertmodellen) ska införas bratt (S), Rita Gunnarsson (S), Kenny Svensson (S), successivt från 2011. Syftet med reformen är bland Lena Gynnemo (C) och Torsten Bergstedt (M). annat att flytta vissa kulturpolitiska beslut närmare Kulturplanen ska tas fram av Region Värmland medborgarna och att öka det regionala engage- i samverkan med kommunerna och efter samråd manget för kulturfrågorna. Genom samverkan med det professionella kulturlivet och civila samhäl- ska stat, region och kommuner gemensamt bidra let. Planen ska vara treårig och bidra till att de natio- till att öka tillgången till kultur av hög kvalitet för nella kulturpolitiska målen uppnås. I dokumentet fler människor. Detaljstyrningen ska minska och ska angelägna utvecklingsfrågor presenteras. flexibiliteten bli större. Statsbidragen i samverkansmodellen ska främja Formellt innebär modellen att regioner/lands- en god tillgång för länets invånare till: ting får ett samlat statsbidrag från Statens kulturråd • professionell teater-, dans- och musikverksam- som ska fördelas till regionala institutioner och het, verksamheter. Den regionala kulturplanen som nu • museiverksamhet, tas fram ska ligga till grund för fördelningen. Hit- • biblioteksverksamhet, tills har de enskilda institutionerna sökt statsbidrag • konst- och kulturfrämjande verksamhet, på egen hand. • regional enskild arkivverksamhet, Region Värmland har planerat att införa • filmkulturell verksamhet, modellen i Värmland 2013. Det förutsätter att en • främjande av hemslöjd. regional kulturplan fastställs av regionfullmäktige hösten 2012. Innan dess ska förslaget till kulturplan Statsbidrag kan även ges till länsöverskridande gå ut på remiss i Värmland. och konstområdesöverskridande samarbeten inom
6 ovanstående verksamhetsområden. De nationella målen utgör en samlad nationell I dag ges de statsbidrag som ingår i samverkans- referensram. De gäller alla samhällsområden inom modellen till Wermland Opera, Västanå Teater, stat, kommuner och landsting/regioner och är alltså Värmlands Museum, Folkrörelsernas arkiv för inte enbart statliga mål. Värmland, Föreningen Värmlandsarkiv, Rikstea- Regeringens kulturpolitiska prioriteringar tern Värmland och Region Värmlands verksamhe- under den pågående mandatperioden är barns och ter Dans i Värmland, Länsbiblioteket i Värmland, ungas rätt till kultur, kulturarv för framtiden samt Film i Värmland samt Slöjd i Värmland. förbättrade villkor för den nyskapande kulturen. 2011 är det samlade statsbidraget för dessa verk- I Kulturdepartementets regleringsbrev till samheter cirka 46 miljoner kronor. Medfinansie- Kulturrådet anges att målet för bidragsgivningen ringen från Region Värmland är cirka 44 miljoner till regionala institutioner ska vara att uppnå ett kronor medan kommunerna (främst Karlstad) omfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitet bidrar med cirka 21 miljoner kronor. Totalt handlar för alla i hela landet. det alltså om ungefär 111 miljoner kronor. Kulturpolitik – ett gemensamt ansvar Nationell kulturpolitik Det offentliga stödet till kulturen har sedan 70-talet Enligt ett riksdagsbeslut gäller från 2010 nya natio- (”1974 års kulturpolitik”) setts som ett gemensamt nella mål för kulturpolitiken: ansvar för stat, region och kommuner. Statens kul- ”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande turråd har under senare år blivit allt tydligare med och obunden kraft med yttrandefriheten som att det är regionerna som ska vara pådrivande – det grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. är de som ska tala om vad de vill med de regionala Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska institutionerna och vilka prioriteringar de vill göra. prägla samhällets utveckling. Detta är också en av grundtankarna bakom den nya kultursamverkansmodellen. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: Bidragen från de tre nivåerna samspelar. Van- • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, ligtvis innebär ökade regionala anslag en möjlighet bildning och till att utveckla sina skapande till ökade statsbidrag – liksom sänkta regionala förmågor, anslag till kulturinstitutionerna mer eller mindre • främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, per automatik innebär sänkta statsbidrag. • främja ett levande kulturarv som bevaras, De regionala kultursatsningarna ska vara ett används och utvecklas, komplement till kommunernas insatser – framfö- • främja internationellt och interkulturellt rallt inom områden där det är naturligt att se regio- utbyte och samverkan inom kulturområdet, nen som bas. Det regionala kulturansvaret anses • särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt ligga i att komplettera och samverka med den lokala till kultur.” kulturpolitiken och samspela med den nationella.
7 Region Värmlands roll kulturen till kreativa näringar och utveckla Region Värmland är ett kommunalförbund som arbetet med kultur i skolan länets 16 kommuner och landstinget tillsammans • använda kulturen i profileringen av regionen, har bildat för att ansvara för regional utveckling, satsa på några spetsområden som ger avtryck tillväxtfrågor, kultur och folkbildning. Organisa- internationellt tionen är politiskt styrd. Det högsta beslutande or- • använda kulturen för att stärka den regionala ganet är regionfullmäktige med 49 ledamöter. Den identiteten och som ett medel för samman- politiska sammansättningen i regionfullmäktige hållning i samhället.” speglar sammansättningen i Värmlands kommuner och landsting. Region Värmland är huvudman för Mediecenter Regionstyrelsen består av 13 ledamöter. I styrel- Värmland, fem folkhögskolor och fem egna resurs- sen fattas de flesta beslut som rör Region Värm- centrum inom kulturområdet: Dans i Värmland, lands verksamhet. Film i Värmland, Slöjd i Värmland, Länsbiblioteket Verksamheten styrs av förbundsordningen och i Värmland och Värmlandsarkiv. verksamhetsplanen. Den övergripande, strategiska Dessa resurscentrum har olikartade arbetsfor- inriktningen utgår från det regionala utvecklings- mer och arbetsuppgifter. Det gemensamma är en programmet Värmland växer – och känner inga strävan efter att stå för kunskap, kompetens, kon- gränser 2009–2013. Kulturens roll lyfts framförallt tinuitet och samverkan i breda nätverk och inom fram i strategin Kreativ kultur: ett brett politikområde. Samtliga resurscentrum ”Målet är ett utveckla ett blomstrande och förutsätts så långt det är möjligt vara verksamma i dynamiskt kulturliv som bidrar till utveckling av och samarbeta med aktörer i länets alla kommuner. innovationsförmåga och tillväxt, lockar kreativa De ska utgå från lokala behov och önskemål, men grupper, profilerar regionen, utvecklar besöksnä- aldrig ersätta eller överta kommunalt ansvar, annat ringen och berikar människor. än i form av direkta, kommunfinansierade uppdrag. Region Värmland har haft ambitionen att Vi åstadkommer det genom att: formulera regionala uppdrag för en del externa • bygga vidare på det vi är bra på och vara öppna organisationer och institutioner. Principen med för att kreativiteten ständigt tar sig nya uttryck regionala uppdrag tillämpas inom ett flertal andra • aktivt hämta impulser och intryck utifrån och regionförbund. En första överenskommelse – med stärka samarbeten utanför regionen Västanå Teater – träffades hösten 2008. Senare till- • utveckla kulturlivet mot mer aktivt delta- kom Riksteatern Värmland och Värmlandsoperan. gande för publik och genom en breddning av Processen har tills vidare avbrutits, för att kunna basen av utövare samordnas med arbetet med kultursamverkansmo- • stärka och utveckla mötesplatser och arenor dellen. för olika former av kreativ verksamhet, länka
8 Foto: Øyvind Lund
Kommunerna De stora kultursatsningarna i kommunerna är heterna i kommunen. Karlstads kommun ska göra normalt bibliotek, kultur- eller musikskola, egen en översyn av stödet till studieförbunden under programverksamhet, stödet till folkbildning, för- 2011. eningsliv och kulturevenemang samt arbete inom kulturarv och kulturmiljö. Ibland driver också Hur viktig är kulturen? Hur villiga är medborgar- kommunerna biografer, museer och utställnings- na att stödja kultur med offentliga medel? En ma- lokaler. Kultur och skola samspelar i arbetet med joritet tycker att olika former av kultur ska stödjas, kultur i skolan. Av de 16 kommunerna får 14 statsbi- men kulturen prioriteras oftast lågt i förhållande drag från regeringens Skapande skola-satsning. till andra politikområden. Bibliotek samt barn- och Kommunernas kulturverksamhet utgår i ungdomskultur hör till det som anses viktigast, varierande grad från olika styrdokument. Ett fåtal därefter följer museer och kommuner i Värmland har särskilda kulturpoli- studiecirkelverksamhet och lite längre ner på skalan tiska program eller visioner. Tolv av de värmländska teater, opera/musikal/dans och klassisk musik. 1 kommunerna har en biblioteksplan. Värmlänningarna sätter stort värde på den Flera kommuner har under senare år sett över kommunala servicen inom kulturområdet, men ser hela eller delar av sitt arbete med kultur. Till exem- det också som ett av de områden som i första hand pel gjorde Arvika kommun 2009 en kulturpolitisk kan minskas om nedskärningar ska göras. 2 utredning och en översyn av stödet till kultur- och 1 Västsvenska kulturvanor. (Rudolf Antoni i Regionen och fritidsaktiviteter för barn och unga. Sunne gjorde flernivådemokratin, SOM-institutet, Göteborgs universitet 2008 en översyn av de kulturella verksam- 2008) 2 Värmland 2010 (SOM-institutet, Göteborgs universitet 2011)
9 Befolkningen Befolkningens storlek och sammansättning, utbild- Enligt prognoserna kommer kommunerna som tap- ningsnivån, geografiska avstånd och kommunernas par invånare att fortsätta tappa och kommunerna karaktär är några faktorer som inverkar på kulturli- som ökat fortsätta att öka. Värmland kan komma vets inriktning och dess utveckling på regional och att öka sin totala befolkning i framtiden, men det är lokal nivå. långtifrån säkert. Andelen äldre ökar – och det inne- Värmland är ett av de fem län i Sverige som haft bär att försörjningsbördan för dem i yrkesverksam den mest negativa befolkningsutvecklingen under ålder stiger. Samtidigt minskar antalet ungdomar. perioden 1968–2010. Sedan mitten av 1990-talet har Till exempel fanns det 2008 mer än 3 800 16-åringar Värmlands befolkning minskat med mer än i Värmland. År 2020 beräknas de vara 2 800. 4 10 000 personer, men minskningstakten har planat Slutsatsen är att Värmland måste kunna locka ut under 2000-talet. Under perioden 1998–2008 fler i arbetsför ålder att välja att bo kvar eller flytta ökade Karlstad och Årjäng sin befolkning, men hit. Annars riskerar länet att få brist på arbetskraft. övriga kommuner tappade invånare. Mest minskade kommunerna i norr och öster: Torsby, Hagfors, Munkfors, Filipstad och Storfors.3
Folkmängd 2010-12-31 3
Kommun Antal Kommun Antal
Arvika 26 034 Kil 11 706
Eda 8 524 Kristinehamn 23 808
Filipstad 10 562 Munkfors 3 771
Forshaga 11 266 Storfors 4 273
Grums 9 091 Sunne 13 255
Hagfors 12 480 Säffle 15 547
Hammarö 14 926 Torsby 12 414
Karlstad 85 753 Årjäng 9 855
Totalt 273 265
4 Befolkningsprognos för Värmlands län 2008–2030 (Region 3 regionfakta.com Värmland 2009)
10 Dalarna
Torsby NORGE Hagfors
Sunne Filipstad
Eda Munkfors Arvika
Forshaga Storfors Kil
Karlstad Grums Kristinehamn Årjäng Örebro Hammarö län
Säffle Vänern Västra Götaland Västra Götaland
11 Utbildningsnivån i Värmland är relativt låg. Förut- grupperna. Stigande utbildningsnivå, bättre hälsa om Karlstad och Hammarö har Värmland en lägre bland de äldre, ett ökat kulturutbud och ökat andel invånare med utbildning på högskolenivå än resande är några av förklaringarna. De kulturaktiva riksgenomsnittet. äldre kommer att bli fler i framtiden. Sveriges Kommuner och Landsting har valt att dela in Sveriges kommuner i tio olika grupper. Det finns dock fortfarande betydande skillnader Till gruppen större städer räknas Karlstad, medan mellan unga och gamla, kvinnor och män, arbetare Hammarö, Forshaga och Kil klassas som förorts- och tjänstemän samt storstadsbor och glesbygdsbor. kommuner. Arvika, Hagfors, Filipstad, Grums Några exempel: och Munkfors räknas till de varuproducerande • Kvinnor – inte minst medelålders kvinnor – är kommunerna, medan Årjäng och Torsby klassas mer kulturaktiva än män. som glesbygdskommuner och Storfors som en pend- • Teater-, konsert-, bio- och museibesök är inte lingskommun. Säffle och Kristinehamn ses som oväntat vanligare i storstäder än på landsbyg- kommuner i tätbefolkad region och Eda och Sunne den. som kommuner i glesbefolkad region. • Intresset för viss kultur, till exempel teater, Det finns 66 tätorter i Värmland, det vill dans och opera, ökar med utbildningsnivån. 6 säga områden med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 Vid sidan av medierna – tv, radio, dvd, internet, invånare. Av dem har Karlstad, Kristinehamn, tidningar, tidskrifter, veckotidningar – är de vanli- Arvika och Skoghall mer än 10 000 invånare medan gaste regelbundna kulturaktiviteterna musiklyss- ytterligare 24 tätorter har mellan 1 000 och 10 000 ning och bokläsning, följt av att fotografera och invånare. Tillsammans täcker de värmländska filma, besöka någon historisk sevärdhet eller gå tätorterna bara drygt en procent av landarealen. på bio. Tätortsbefolkningens andel ökar stadigt. Näs- En del undersökningar tyder på att eget ska- tan 75 procent av Värmlands befolkning bor i en pande och utövande minskar, men det är viktigt att tätort, men i Torsby, Årjäng och Sunne kommun komma ihåg att undersökningarna sällan förmår bor mindre än 50 procent av befolkningen i tätort. att fånga upp den senaste teknik- och medieutveck- Genomsnittet för riket är 85 procent. 5 lingen eller det gränsöverskridande och nyskapande. Man frågar till exempel hur många som skrivit Kulturvanor dagbok, men inte hur många som bloggat. Gapet Undersökningar av svenska folkets kulturvanor mellan kulturvaneundersökningarna och verklig- visar att kulturkonsumtionen långsamt ökat och heten tenderar att bli allt större. breddats, inte minst bland de äldre befolknings-
6 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009) samt 5 Tätorter 2010 (Statistiska Centralbyrån) Kulturvanor i Sverige 1987–2010 (Kulturrådet, SOM-institutet)
12 Kulturvanor i Värmland 2010 (procent) 7
Minst någon Minst någon Minst någon Aktivitet gång per år gång per kvartal gång per månad
Läst någon bok 72 63 52
Gått på bio 34 19 6
Gått på museum 24 13 5
Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet 19 16 13
Gått på teater 15 7 2
Sjungit i kör eller spelat musikinstrument 14 12 11 Kulturvanor i Värmland 2010 (procent)7 Tecknat, målat, skrivit poesi 13 10 8
Gått på pop/rockkonsert 12 5 1
Gått på opera/musikal/balett 11 4 1
Gått på konsert med klassisk musik 6 3 1
Många värmlänningar går på bio, konserter, teater, En del kommuner genomför egna kultur- och utställningar och museer – men sällan mer än några fritidsvaneundersökningar. Karlstads kommun har enstaka gånger per år och inte alls i samma utsträck- gjort sådana vart fjärde år sedan 2002. ning som storstadsbor. Sett i ett internationellt perspektiv är Sverige I undersökningen ställdes inga frågor om det starkaste fästet för kultur i Europa, enligt en handarbete, hemslöjd och hantverk, men tidigare rapport från EU-kommissionen 2007. Hela 93 studier visade att det är vanligare förekommande procent av svenskarna uppgav att de sysslar med att man ägnar sig åt det i Värmland än i landet som någon form av konstnärlig aktivitet, som musik, helhet. Eget utövande av kultur, körsång och stu- skrivande eller måleri. EU-snittet var 62 procent. diecirkelverksamhet är i allmänhet högre i gles- och Dessutom toppade Sverige listan när det gällde att landsbygd än i städer. Även andelen biblioteksbesök använda internet för att läsa tidningar, köpa böcker är högre där. 8 och lyssna på radio. 9 I undersökningen frågade man också vilka värmlänningar som de tillfrågade beundrade. På tio-i-topp-listan fanns fyra kulturpersonligheter: Selma Lagerlöf, Lars Lerin, Monica Zetterlund och Gustaf Fröding.
7 Värmland 2010 (SOM-institutet, Göteborgs universitet 2011) 8 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009) 9 European Cultural Values (European Commission 2007)
13 Kulturområden och verksamheter Foton: Mats Bäcker Mats Foton:
scenkonst, dans och musikteater runt 100 personer och under ett normalt år kan Wermland Opera grundades 1975. Operan ska totalt omkring 300 personer vara avlönade under producera opera, musikal, konserter och annan kortare eller längre perioder. programverksamhet med hög konstnärlig kvalitet. Wermland Opera drivs i stiftelseform och ska Teatern har två scener – Karlstads teater och Spin- enligt föreskrifterna ”i första hand inom Värm- neriet – men turnerar också i länet, då främst med lands län med fast ensemble och på annat sätt mindre produktioner. driva konstnärlig teaterverksamhet”. Operan ska Det regionala uppdraget har formulerats på också medverka till att förverkliga den nationella olika sätt under åren men kan sammanfattas med kulturpolitiken. Styrelsen för Wermland Opera att Wermland Opera ska producera opera, musikal, väljs av regionfullmäktige för fyra år. Den uppställer konserter och övrig programverksamhet med hög de ekonomiska ramarna för verksamheten, utser konstnärlig kvalitet inom konstmusikens område operachef och handlägger övriga anställningsfrågor. och med en mångsidigt sammansatt repertoar. I Offentlig basfinansiering 2011: Kulturrådet uppdraget ingår också att utveckla tillgängligheten 33 395 000 kr, regionalt anslag 29 988 000 kr. Den geografiskt – att bedriva uppsökande verksamhet. samlade regionala finansieringen av Wermland Arbetet med ett rikt utbud till barn och ungdom Opera fördelas 2011 med 63 procent från Region är prioriterat, liksom samarbeten med teater- och Värmland och 37 procent från Karlstads kommun. musiklivet, både i och utanför länet. Statsbidrag utgår formellt dels till operan som Under senare år har Wermland Opera bland an- regional musikteater, dels till Region Värmland för nat satt upp La Bohème, Spring Awakening, Sunset länsmusikuppdraget. Boulevard, Rigoletto, Evigt ung, Ringen – alla fyra Enligt en beräkning av Karlstads kommun av operorna i Nibelungens ring – och Crazy for you, turismeffekterna genererade Wermland Opera 2007 men också turnerat med mindre program, bland en total omsättning hos företagen i Karlstad på annat i projektet Kultur på landsbygd. 6,8 miljoner kronor och skatteintäkter på cirka en Orkestern hos Wermland Opera består av 34 miljon kronor. De anställda vid Wermland Opera musiker. Från 2011 har den Karlstad CCC som sin beräknades betala cirka 8 miljoner kronor i kom- fasta konsertscen. Totalt har operan ett 70-tal fast munalskatt, främst i Karlstads kommun. anställda, men medeltalet anställda brukar vara www.wermlandopera.com
14 Wermland Opera, antal besökare
Opera och musikal Orkester Barn- och ungdomsprogram Vuxenturné Övrigt Besökare totalt Varav barn och unga
22597 1489 2198 2008 6188 5636 49171 13321
23657 1588 4649 2009 2477 3184 61139 15630
26899 a) 1763 5066 2010 5506 1235 54331 12376 b)
0 17500 35000 52500 70000
torsdag den 1 september 2011
Wermland Opera nyckeltal 2008 2009 2010
Antal framträdanden
Karlstad 156 185 127
Övriga länet 125 c) 85 d) 116 e)
Nationellt/internationellt 6 20 34
Framträdanden totalt 287 290 277
Varav skolföreställningar 78 127 95
a) Varav Jubileumsfirande Gustaf Fröding 4 500 och turné i Kina 10 500 b) Inklusive 4 200 under turné i Kina c) Tre-i-topp: Kristinehamn, Forshaga, Sunne d) Tre-i-topp: Kristinehamn, Säffle, Torsby e) Tre-i-topp: Forshaga, Sunne, Kristineham
15 Foto: Øyvind Lund Øyvind Foto:
16 Västanå Teater är en ideell förening som fick sitt En publikenkät sommaren 2007 visade att 60–70 stora publika genombrott när teatern flyttade till procent av publiken i Berättarladan är tillresande Berättarladan i Rottneros 1999. Sedan 2009 räknas från andra län eller länder. Teaterns turnéer under Västanå Teater som en regionteater, vilket gav möj- vinterhalvåret riktar sig i stor utsträckning till en lighet till ett större, sammanhållet statligt stöd och ung publik. Vid sidan av teateruppsättningarna en mer långsiktig finansiering. svarar Västanå Teater också för teaterutbildningar Västanå Teater har en unik profil, med den på gymnasie- och högskolenivå. folkliga kulturen som grund: berättarkonsten, Publikintäkterna står för 40–50 procent av musiken och dansen. Det värmländska kulturarvet teaterns omsättning, vilket är en hög siffra för en bevaras, förnyas och når en bred publik genom upp- regionteater. Det normala är 10–15 procent. Of- sättningarna. Teatern har inte minst hämtat kraft fentlig basfinansiering 2011: Kulturrådet 3 134 000 och inspiration ur Selma Lagerlöfs verk. De senaste kronor, Region Värmland 3 366 000 kronor, Sunne åren har Västanå teater satt upp Bannlyst, Kalevala, kommun 500 000 kronor. En midsommarnattsdröm och Gösta Berlings Saga www.vastanateater.se i Berättarladan. I Berättarladans södra del finns sedan sommaren 2010 en utställning med kostymer, masker och rekvisita från tidigare uppsättningar.
Västanå Teater, nyckeltal 2008 2009 2010
Publik
Berättarladan 18 000 20 300 22 500
Turné 3 775 5 880 5 110
Turnésamarbete Riksteatern 8 906 0 0
Totalt 30 681 26 180 27 610
Antal framträdanden
Värmland 71 88 100
Övriga landet 47 a) 37 25
Internationellt 11 10 1
Totalt 129 131 126
Varav skolföreställningar 29 41 (uppgift saknas)
a) Varav 28 i samarbete med Riksteatern
17 Riksteatern Värmland är en obunden ideell Grupperna är viktiga, inte minst för att skapa ett förening av folkrörelsekaraktär. Den är en samord- brett utbud av barnteater. Bland de nu verksamma nande intresseorganisation för de lokala teater- och finner man till exempel Figurteaterkompaniet, arrangörsföreningarna i länet. Totalteatern, Jäders Teater, Teater Duo Danzeros, Föreningen har till uppgift att stärka scenkon- Teatergruppen DOS och Lustens Dans & Teater. sten för vuxna, barn och unga genom att stödja, Riksteatern Värmland gjorde 2009 en genomlys- stimulera och utveckla de lokala teaterföreningarna ning av gruppernas situation.110 Rapporten pekade och andra arrangörer. I Värmland finns totalt elva bland annat på behovet av ökad samverkan och lokala teaterföreningar, inklusive Unga arrangörs- utbildning. Ett förslag var att inrätta en främjan- nätet. dedel – ett ”Teater i Värmland” – och att skapa en Riksteatern Värmland fungerar också som en funktion för att lägga upp skolturnéer med ett del- mötesplats för de fria regionala scenkonstprodu- vis subventionerat utbud. Ingen av de värmländska centerna och har ett särskilt ansvar för att förmedla frigrupperna får statsbidrag, däremot har grupperna professionell scenkonst för barn och unga till fått stöd till sina produktioner av Region Värmland kommunerna inom ramen för deras Skapande skola- och ibland också av enskilda kommuner. satsningar. Offentlig basfinansiering 2011: Riksteatern Amatörteater: I Värmland finns en rik amatör- 300 000 kronor, Region Värmland 804 000 kronor. teatertradition, med bland annat teater av och Projektet Kultur på landsbygd var ett treår- med unga samt revyverksamhet, inte minst i form igt samverkansprojekt 2008–2010. Det drevs av av nyårsrevyer. De två största verksamheterna är Riksteatern Värmland tillsammans med ABF, Värmlandsteatern i Karlstad och SäffleOperan. En NBV, Vuxenskolan, Folkets Hus och Parker, Byg- annan viktig aktör är Lekaresällskapet i Kristine- degårdarna, Våra Gårdar, Wermland Opera och hamn. Film i Värmland. Syftet med projektet var bland annat att skapa kontinuerliga kulturaktiviteter i Värmlandsteatern är en ideell förening som befintliga samlingslokaler, engagera och utbilda startades 1987 och nu har cirka 300 ideella medlem- lokala arrangörer i professionellt arrangörskap samt mar. Föreningen definierar sig som en ”proffsig turnélägga och samordna kulturprogram så att amatörteater”. Föreningen bedriver olika former man uppnår maximal kostnadseffektivitet. Totalt av utbildning inom teaterområdet och gör såväl sågs scenföreställningarna av 10 272 personer. Den större som mindre uppsättningar på olika scener. genomsnittliga platsbeläggningen var 64 procent. Värmlandsteatern har sin bas i teaterhuset Tempel- www.riksteaternvarmland.se riddaren i Karlstad. Två personer är heltidsanställda, som verksamhetsledare och producent. Karlstads Fria teatergrupper: Värmland har sedan 70-ta- kommun är huvudfinansiär av verksamheten. let haft en mångfald av små, fria teatergrupper. 10 Vår Tur Nu! (Riksteatern Värmland 2009)
18 Region Värmland ger ett årligt stöd till föreningens genom Mobila dansverkstaden. teaterskola, 2011 är det 250 000 kronor. Möjligheterna att se professionell dans i www.varmlandsteatern.se Värmland har tidigare varit relativt få, men har ökat genom det arbete Dans i Värmland bedrivit för att SäffleOperan har sedan 1974 gjort ett 30-tal stora knyta samman arrangörer, producenter, dansare föreställningar på Medborgarhuset i Säffle, de och publik. Under 2010 arrangerade eller med- senaste åren musikaler som Guys and Dolls, Zorba verkade Dans i Värmland i arrangemang med en och Cabaret. Till varje uppsättning engageras både total publik på mer än 10 000 personer, varav cirka professionella skådespelare/sångare och en stor hälften under den internationella dansfestivalen grupp amatörer. Operans Scenverkstad är ett samar- Abundance. Dans i Värmland planerar för en ny betsprojekt mellan SäffleOperan, kulturnämnden Abundance-festival 2013. i Säffle och studieförbundet NBV. Inriktningen Dans i Värmland genomför också internatio- är mot barn från grundskolans lågstadium till nella samarbetsprojekt. 2010 avslutades det tvååriga tonåringar och består i första hand av teatercirklar EU-projektet Dansregion, tillsammans med Teater men även av verksamhet innefattande smink och Innlandet i Norge. bildverkstad. SäffleOperan är en ideell förening Offentlig basfinansiering 2011: Kulturrådet med kommunalt stöd. Region Värmland har de se- 200 000 kronor, Region Värmland 2 130 000 naste åren gett stöd till framförallt marknadsföring kronor. Genom projektfinansiering är dock om- av musikalerna med cirka 100 000 kronor per år. sättningen betydligt högre, år 2010 cirka 6 miljoner www.saffleoperan.se kronor. www.dansivarmland.se Dans i Värmland är ett resurscentrum inom Region Värmland som utvecklar och stärker dansen Musiklivet som konst- och uttrycksform. I uppdraget ingår att Det värmländska musiklivet har en stor bredd, inte initiera, driva och samordna utvecklingsprojekt och minst på amatörnivån. Här finns utbildningar, därmed öka möjligheterna att uppleva och utöva utövande musiker inom de flesta genrer, liksom dans inom såväl skola, utbildningar och institu- festivaler och musikstämmor som Forshaga Kam- tioner som på fritiden. Tyngdpunkten ligger på marmusikdagar, Smöga Kammarmusikfestival, Saxå verksamhet för barn och unga. Kammarmusikfestival, Jössejazzen, Spelmansstäm- Mobila dansverkstaden är en regional resurs, man och Dragspelsstämman i Ransäter, Utmarksmu- inte minst för kommunernas dansverksamhet i siken och Fryksdalsdansen. skola och på fritid. Verksamheten har efterhand Viktigt är också det lokala föreningslivet, stu- skapat underlag för fasta tjänster i kommunerna. dieförbund och andra lokala arrangörer, musik- och Under 2010 var det drygt 2 500 barn och unga som kulturskolor, inspelningsstudior, skivbolag etcetera. fick möjlighet att i eget utövande möta danskonsten En betydande del av musiklivet och musik-
19 konsumtionen är kommersiellt finansierad. Det of- åren. Rackstadmuseet, Kristinehamns Konstmu- fentliga stödet till musiken är till stor del en uppgift seum, Värmlands Museum, Laxholmen Lars Lerin, för kommunerna och staten. Region Värmlands Skulpturhuset i Munkfors, numera nedlagda Alma återkommande engagemang inom musikområdet Löv Museum, privata gallerier, konstgårdar, kom- är i stort sett begränsat till Wermland Opera och di- munala utställningslokaler och länets konstrundor striktsorganisationer inom folkmusik och körsång. och skulpturutställningar har erbjudit ett brett Orkestern hos Wermland Opera har ett läns- urval, både av tillfälliga och mer permanenta musikansvar med stöd av Statens kulturråd. utställningar. Flera kommuner har också satsat på Rikskonserter – som avvecklats och delvis tillfälliga utomhusutställningar sommartid. ersatts av Statens musikverk – svarade för cirka 6 200 konserter runtom i Sverige 1997–2010, varav Värmlands Museum har ett särskilt ansvar inom 166 i Värmland.211 konstområdet. Konstverksamhetens övergripande Studiefrämjandet i Värmland/Bergslagen mål är att göra Värmlands konstliv till ett av de har under 2000-talet bedrivit flera stora musik- mest omtalade i Sverige. Museet ställer framförallt projekt med stöd av EU: Skandinavisk Musikunion, ut konst i den äldre museibyggnaden (Cyrillushu- Innovation Music Network och Rookie to Whiz, som set), men också på von Echstedtska gården och i inleddes 2011. en ny konsthall i Långban. Med stöd av Statens En kartläggning av musiklivet i Värmland ge- kulturråd har museet en anställd konstkonsulent nomfördes 2002 på uppdrag av Region Värmland. på halvtid. Den kommer att följas upp inom ramen för arbetet med den regionala kulturplanen. Kristinehamns konstmuseum är ett museum för modern och samtida konst. Uppdraget är att på ett Bild och form pedagogiskt sätt presentera internationell, nordisk, Konstlivet rymmer många organisationer och svensk och värmländsk konst för så många som verksamheter som på olika sätt främjar och utveck- möjligt. Museet presenterar minst fem utställningar lar konsten, dess aktörer och publik. Genom sina per år och har i snitt cirka 10 000 besökare årligen, olika inriktningar kompletterar de varandra inom varav ungefär 1 500 skolelever. Museet drivs i kom- områden som utställnings- och programverksam- munal regi. 2010 var kommunens kostnad cirka 4,9 het, projekt, pedagogiska insatser, konstinköp och miljoner kronor. Region Värmland har under åren utbildning. lämnat projektbidrag, framförallt till marknadsfö- ring. Museet har framgångsrikt sökt svenska och Konstmuseer: Möjligheterna att ta del av konst i nordiska projektmedel till olika utställningar. Värmland har blivit allt fler under de senaste 10–15 www.kristinehamnskonstmuseum.com
11 Kulturen i siffror 2009:3 – Statliga kulturinsatser regionalt (Kulturrådet)
20 Rackstadmuseet är skapat kring Rackstadkolonin, Stadshuset, Hagfors den grupp konstnärer som kring år 1900 slog sig ned Norra Skolan (ABF), Hagfors vid sjön Racken utanför Arvika. Vid sidan av sina Stjärnsfors Kvarn, Hagfors kommun samlingar arrangerar museet tillfälliga utställ- Konsthantverkarna Karlstad ningar, även med inriktning mot konsthantverk och Galleri Konst, Karlstad hemslöjd. De senaste åren har museet satsat på att ta Konstfrämjandet, Karlstad en nationell position inom ”outsider art”-området. Café Gjuteriet, Karlstad 2010 hade museet 24 328 besökare. Museet drivs Galleri Runnevålen, Kil av en ideell förening med lokala sponsorinsatser Galleri Vågen, Kristinehamn och volontärarbete. Förhandlingar om ett ökat Galleri Kvadraten, Kristinehamn kommunalt åtagande pågår. Region Värmland har Kulturhuset, Storfors under åren lämnat projektbidrag, framförallt till Sundsbergs gård, Sunne marknadsföring. Silvénska galleriet, Säffle rackstadmuseet.se Heidruns bok- & bildcafé, Torsby kommun Prostgårdslagår’n, Torsby Laxholmen Lars Lerin är en utställningslokal i Huset på Strand, Årjäng Munkfors för Lars Lerins konst. Den besöks årligen av omkring 15 000 personer. Dessutom har många kommunbibliotek särskilda www.laxholmen.org utställningshallar för konst.312
Övriga utställningsarrangörer/lokaler för hu- Konstrundor: vudsakligen professionell konst: Övre Frykens konstrunda Arvika Konsthall Konstrundan Värmlands hjärta Galleri 39, Arvika Open Art – Kultur i Eda Enggården, Arvika kommun Konstrundan i Årjäng Hamnmagasinet, Arvika Konstrundan Karlstad med omnejd Blå Lagården, Arvika kommun Hammarös Ö-konstrunda Arvika Konsthantverk, Arvika Ärlandhallen, Glava Glasbruk, Arvika kommun Konstfrämjandet Värmland är del av en folkrörelse Museet Kvarnen, Filipstad och har ett 30-tal medlemsorganisationer i Värm- Kulturhuset, Deje, Forshaga kommun land samt 220 enskilda konstklubbsmedlemmar. Sliperiet i Borgvik, Grums kommun Konstfrämjandet samverkar med kommuner, konst- Järnvågen i Borgvik, Grums kommun närer och en rad organisationer, ofta i projektform. Mimmis design, Grums kommun Grums konstförening, Slottsbron, Grums kommun 12 Enligt uppgifter från respektive kommun sommaren 2011
21 Organisationen får årliga anslag av drygt hälften Kommunerna har ofta egna konstsamlingar av kommunerna i Värmland, framförallt Karl- och avsätter i varierande grad medel till inköp av stads kommun där Konstfrämjandets galleri finns. konst och offentlig utsmyckning, mest i Karlstad Region Värmland ger ett årsanslag som 2011 var (2 800 000 kronor), Arvika (100 000 kronor) och 330 000 kronor. Kristinehamn (75 000 kronor). Övriga kommuners www.konstframjandet-varmland.se inköpsanslag ligger på 0–30 000 kronor. Några kommuner tillämpar enprocentsregeln, vilket inne- Konstföreningar: I Värmland finns omkring 35 bär att en procent av bygg- och exploateringsbudge- olika konstföreningar med mer än 7 000 medlem- ten avsätts för konstnärlig gestaltning. mar. Drygt hälften av dem är arbetsplatsanknutna. Konstföreningarna har som mål att öka kunska- Landstinget i Värmland har genom åren förvärvat perna om konstlivet, bland annat genom spridning åtskillig konst och samlingen uppgår till närmare och visning av konst. 19 000 verk. Samlingen är representativ både vad www.sverigeskonstforeningar.nu gäller olika konstformer och som en tidsspegel. Under 2010 avsattes 830 000 kronor för konstinköp. Värmlands konstförening har omkring 1 450 Inköp av löskonst görs från utställningar på gallerier medlemmar. Föreningen har till uppgift att stödja eller liknande, både inom och utom länet, medan konstlivet i Värmland, bland annat som arrangör av uppdrag för byggnadsintegrerad konst sker efter sär- den årliga höstsalongen. Föreningen delar också ut skilda riktlinjer. Landstingets offentliga miljöer ut- årliga konststipendier. formas med omsorg om helheten där konstutsmyck- www.varmlandskonstforening.se ningen är en väsentlig del. Fram till 1995 avsattes medel för utsmyckning utifrån enprocentsregeln vid Konstnärernas kollektivverkstad (KKV) nybyggnation och 0,5 procentsregeln vid ombyggna- Värmland är en ideell förening med ett 80-tal tion. Numera avsätts pengar vid nybyggnation, men medlemmar. Den är en av landets drygt tjugo nivån varierar. kollektivverkstäder. Syftet med verkstäderna är att främja konstnärlig utveckling och förnyelse, minska Kulturarv och museer konstnärernas omkostnader för framställning av Gruvorna och skogen, bruken och sågverken, herr- verk i kostnads- och utrymmeskrävande tekniker gårdarna och kyrkorna, städernas och landsbygdens och skapa mötesplatser för yrkeskåren. KKV driver utveckling, militärhistoria och finnkultur är bara verkstäder för grafik och skulptur, till exempel några aspekter av Värmlands rika och mångskiftan- bronsgjutning. Karlstads kommun bidrar 2011 med de kulturarv. Kulturarvsarbetet engagerar många ett hyresbidrag på 341 000 kr medan Region Värm- olika institutioner, myndigheter och organisationer, land stödjer verksamheten med 208 000 kr. bland andra Värmlands Museum, Värmlandsarkiv, www.kkvvarmland.se Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Sverige Ame-
22 Foto: Per Eriksson Per Foto:
23 rika Centret, Slöjd i Värmland, Länshemslöjdsför- ställningar. En plats där alla känner sig välkomna eningen i Värmland, folkbiblioteken, länets många och delaktiga.” hembygdsföreningar, länsstyrelsen och de många På Värmlands Museum genomförs årligen 20–30 museer med olika specialinriktningar som vuxit utställningar samt cirka 250 offentliga arrangemang. fram under årens lopp. Museet har omfattande egna samlingar, både av konst och föremål. Andra viktiga delar av verksam- Värmlands Museum invigdes 1929, och utvid- heten är byggnadsvård och arkeologi. gades 1998 med en tillbyggnad som möjliggjorde Barn och unga är en viktig målgrupp. 2010 hade en breddning av verksamheten och ledde till en museet över 30 000 besökare under 20 år, varav femdubbling av antalet besökare. 2004 återinvig- drygt 13 000 i skolgrupper. des den äldre delen, Cyrillushuset, som konstav- Museistyrelsen består av nio ledamöter med delning. nio suppleanter. Dessa utses av Karlstads kom- Värmlands Museum är ett av de mest besökta mun, Värmlands Museiförening och Landstinget i regionala museerna i landet. Museet har fyra Värmland (efter nominering av Region Värmland). filialer som drivs med finansiellt stöd av respek- Styrelsen ska handha stiftelsens angelägenheter, tive värdkommun: Dyvelstens flottningsmuseum utse museichef och fastställa instruktion för denna. i Forshaga kommun, Långbans gruvby i Filipstads Offentlig basfinansiering 2011: Kulturrådet kommun, Torsby Finnkulturcentrum och von 6 044 000 kronor, Region Värmland 11 450 000 Echstedtska gården i Säffle kommun. kronor, Karlstads kommun 7 633 000 kronor, öv- Från 2011 arbetar museet utifrån en ny vision: riga kommuner cirka 1 100 000 kronor. Det sam- ”Dynamiskt och angeläget med hög professionali- lade regionala anslaget till Värmlands Museum tet som förmår att ge perspektiv på samtida fråge- fördelas med 60 procent från Region Värmland
Besök 2008 2009 2010
Värmlands Museum 244 344 246 492 235 323
- varav till utställningarna 88 126 89 345 86 626
Dyvelstens flottningsmuseum 2 100 2 250 2 825
Långbans gruvby 6 000 6 000 5 650
- varav till utställningarna 3 200 4 200 4 750
Von Echstedtska gården 4 500 5 900 4 800
Torsby Finnkulturcentrum 7 638 8 212 7 054
24 och 40 procent från Karlstads kommun. De fyra Kulturmiljövård: Riksantikvarieämbetet förde- kommuner som har filialer bidrar till finansie- lade totalt 3 280 miljoner kronor i bidrag till kul- ringen av dessa. turmiljövård 1998–2010. Cirka 108 miljoner kronor www.varmlandsmuseum.se gick till Värmland, som var ett av de län i Sverige som fick minst.413 En viktig förklaring till det är att Museer: Det värmländska museilandskapet Värmland har relativt få fornlämningar, omkring rymmer ett 40-tal regelbundet öppna museer. 9 700 av landets totalt 651 000. Cirka 250 av dem Här finns till exempel Arvika fordonsmuseum, vårdas med hjälp av bidrag från länsstyrelsen.514 Bruksmuseet i Glava Glasbruk, Eda Glasmuseum, Av Sveriges cirka 2 000 byggnadsminnen finns Lesjöfors Museum, Hammarö skärgårdsmuseum, ett 70-tal i Värmland.615 Sedan år 2000 har staten Nordiska travmuseet i Årjäng, Sillegården, Torsby också bidragit med mer än 110 miljoner kronor till fordonsmuseum, Utmarksmuseet, Knäckebröds- Karlstads stift för vård och underhåll av kyrkliga museet i Filipstad och ett antal konstmuseer. kulturminnen.716 Värmlands Museum organiserar nätverk för I Värmland finns två kulturreservat, områden museerna. som på skilda sätt präglats av äldre tiders markan- vändning och resursutnyttjande. De två är Juhola Minnesgårdar och personmuseer: Vid sidan av finngård och Brattforshedens krigsflygfält. Mårbacka – Selma Lagerlöfs hem – finns ett antal Av Sveriges 1 700 riksintressanta kulturmiljöer minnesgårdar och personmuseer i Värmland, till finns ett 40-tal i Värmland. Några av de mer väl- exempel Alsters herrgård med sin Gustaf Fröding- kända är Eda Skansar, Långban, Persberg, Borgvik, utställning, Erlandergården, konstnären Christian Alsterdalen, Ransäter, Mårbacka och Rottneros. Erikssons Oppstuhage, Sahlströmsgården, Nils Det kyrkliga kulturarvet utgör en viktig del av Ferlin-utställningen på Museet Kvarnen i Filipstad, kulturmiljöerna. I Värmland finns 100 lagskyddade Bovilgården i Utterbyn och Fridolf Rhudin-museet kyrkomiljöer, varav nio modernare. i Munkfors. Regeringen tillsatte 2011 en särskild utredare som ska se över lagstiftningen och de nationella må- Länsstyrelsen Värmland ansvarar för frågor som len på kulturmiljöområdet. Uppdraget ska redovisas rör kulturmiljön, det vill säga bland annat forn- senast 31 mars 2012. lämningar, värdefull historisk bebyggelse och hela www.lansstyrelsen.se/varmland kulturlandskap. Länsstyrelsen företräder kulturmil- jöintressena i samhällsplaneringen, fördelar bidrag 13 Kulturen i siffror 2009:3 – Statliga kulturinsatser regionalt för vård av länets kulturmiljöer och ser till att lagar (Kulturrådet) samt Kulturen i siffror 2011:1 – Statliga kulturinsatser regionalt (Kulturrådet) och andra regler till skydd för kulturarvet följs. 14 Kultursverige 2009 – Problemanalys och statistik (Swecult) 15 Kulturmiljöstrategi Värmland 2011 (Länsstyrelsen Värmland, Under 2011 har länsstyrelsen tagit fram ett förslag remissupplaga, augusti 2011) till en ny kulturmiljöstrategi för Värmland. 16 Kulturmiljöstrategi Värmland 2011 (Länsstyrelsen Värmland, remissupplaga, augusti 2011)
25 Hembygdsrörelsen: Värmland har ett 90-tal Nyckeltal 2010 hembygdsföreningar med drygt 17 000 medlemmar. Besök/hembesök: 316 slöjdare Totalt förvaltar föreningarna nästan 600 byggnader, Föredrag: 22 föredrag för 595 personer över 100 000 föremål och cirka 700 000 foton. Utställningar: 36 396 besökare Hembygdsgårdarna i Värmland har tillsammans Arrangemang för barn och unga: nio arrangemang mer än 315 000 besökare per år.817 Region Värmland med 165 deltagande barn och unga samt 74 pedagoger ger ett årsanslag till Värmlands Hembygdsförbund Kurser, workshops etcetera: 1 226 deltagare på 80 000 kronor för dess regionala verksamhet. slojd-i-varmland.regionvarmland.se Hembygdsförbundets ändamål är att vårda och syn- liggöra hembygdens kultur och miljö så att denna Länshemslöjdsföreningen i Värmland är en blir en naturlig grund för ett gott liv. mångkulturell och opolitisk organisation som www.hembygdvarmland.se arbetar för att bevara och utveckla det kulturella arv på hemslöjdens område som finns representerat i Hemslöjd Värmland, ta tillvara det tekniska kunnandet inom Slöjd i Värmland och dess länshemslöjdskonsulent skilda slöjdarter och främja nyskapande insatser. ska initiera, stödja, samordna och leda regionala www.hemslojden.org/varmland utvecklingsprocesser inom slöjdområdet, för att därigenom bidra till en ekonomiskt, socialt och Arkivverksamhet miljömässigt hållbar utveckling i Värmland. Arkiven är nödvändiga för att bevara, vårda och I uppdraget ingår att arbeta med hemslöjden tillgängliggöra vår historia. I Värmland finns arkiv utifrån ett näringsinriktat, kulturarvsinriktat och i kommunerna, hos myndigheter och institutioner, kunskapsförmedlande perspektiv. hos företag och i föreningar. Inom verksamheten ryms bland annat arbete med rådgivning, utställningar, marknader, utveck- Värmlandsarkiv var ursprungligen ett bruks- och lingsprojekt, temadagar, föredrag och utbildningar. industrihistoriskt arkiv. Ansvaret för detta arkiv Under 2010 tog hemslöjdskonsulenten bland annat vilar numera formellt på Föreningen Värmlands- fram broschyren Slöjd, mat- & konsthantverk arkiv (se nedan). Institutionen Värmlandsarkiv är som trycktes i 20 000 exemplar, samarbetade med en del av Region Värmland och har med tiden fått Skansen för att genomföra ett bondbröllop från allt fler uppdrag som innefattar den kommunala Värmland och var redaktör för Värmländsk Kulturs och statliga sektorns arkiv i länet. Sedan 1998 finns sommarnummer med textil som tema. Värmlandsarkiv i Arkivcentrum, det gamla semi- Offentlig basfinansiering 2011: Nämnden för nariet i Karlstad, tillsammans med Folkrörelsernas hemslöjdsfrågor 297 000 kronor, Region Värmland arkiv för Värmland, Karlstads kommunarkiv och 769 000 kronor. Landstingsarkivet. Forskarsalen på Arkivcentrum besöks årligen av cirka 4 500 personer. 17 Enkät verksamhetsåret 2008 (Sveriges Hembygdsförbund)
26 Foto: stock.xchng
Värmlandsarkiv ska med ett historiskt perspektiv Region Värmlands anslag motsvarar en dryg tredje- arbeta för regional utveckling i Värmland genom del av omsättningen. Basanslaget inkluderar också god arkivstruktur hos arkivbildarna inom statlig, hyresbidrag till Folkrörelsernas arkiv i Värmland kommunal och enskild sektor och god tillgång till för lokaler i Arkivcentrum och Zakrisdalsdepån. regionalt arkivmaterial för brukarna. Värmlandsar- Karlstads kommun bidrar med 27 procent av kiv har i stor utsträckning olika myndighetsuppgif- hyreskostnaden i Arkivcentrum i enlighet med ett ter. Arkivet tar emot, bevarar, vårdar, tillgängliggör avtal som slöts mellan Landstinget i Värmland och och tillhandahåller arkivhandlingar, bland annat kommunen 1999. för den kommunala och statliga sektorn i länet. Värmlandsarkivs övriga intäkter är statliga Värmlandsarkiv har en tämligen komplicerad medel, lönebidrag, ersättning från Föreningen organisations- och finansieringsbild, som till stora Värmlandsarkiv och intäkter från försäljning av delar regleras i olika avtal och statliga förordningar. tjänster, leveransintäkter, konsultuppdrag etcetera. Region Värmland och Kulturdepartementet har in- Offentlig basfinansiering 2011: Riksarkivet cirka gått ett avtal om utförande av statligt arkivuppdrag 4,3 miljoner kronor, Region Värmland 6 311 000 för Värmlands län, vilket innebär att Värmlandsar- kronor, hyresbidrag från Karlstads kommun cirka kiv har så kallad landsarkivfunktion. 850 000 kronor. Värmlandsarkiv omsatte år 2010 Värmlandsarkiv har cirka 24 000 hyllmeter cirka 15,7 miljoner kronor. arkivmaterial. En arkivdepå finns i Zakrisdal. Den varmlandsarkiv.regionvarmland.se har sedan invigningen 2006 byggts ut två gånger, senast under 2010. Depån delas med Folkrörelser- Föreningen Värmlandsarkiv är ett näringslivs- nas arkiv för Värmland, Karlstads kommunarkiv arkiv med ett 50-tal medlemsföretag och en egen och Polismyndigheten Värmland. styrelse. Föreningen har inga anställda, utan köper
Nyckeltal 2008 2009 2010
Antal förfrågningar 4 442 4 826 4 639
Arkivleveranser 580 572 1 153
27 Foto: Stefan Barkman Stefan Foto:
tjänster från institutionen Värmlandsarkiv. Fören- Filmkulturell verksamhet ingen Värmlandsarkiv får statligt stöd som regio- Biografer: Vid årsskiftet 2011 fanns det 20 bio- nalt näringslivsarkiv. År 2011 uppgår statsbidraget grafer (totalt 30 dukar) i Värmland. Det har länge till 140 000 kronor. Medlemmarna bidrar årligen funnits minst en bio i varje kommun, men i dag med omkring 1 miljon kronor. Föreningen omsatte är framtiden oviss för flera av biograferna. Hittills 2010 totalt cirka 1,2 miljoner kronor. har de flesta värmlänningar haft högst 30 minuters resa till närmaste biograf, men det kan förändras, Folkrörelsernas arkiv för Värmland är en ideell beroende på hur många biografer som lyckas ställa förening med drygt 170 medlemsorganisatio- om till biobranschens digitalisering. Alla biografer ner. Arkivet samlar in, bevarar, registrerar och utom Filmstaden i Karlstad och Palladium i Arvika gör arkivmaterial från föreningslivet tillgängligt är förenings- eller kommunägda.918 för forskning och studier. Folkrörelsernas arkiv Filmstudior som visar kvalitetsfilm finns i Karl- för Värmland samverkar med övriga intressenter stad, Kristinehamn och Säffle, medan Arvika har i Arkivcentrum. Under 2010 tog arkivet emot 97 en Bio Kontrast-verksamhet. Under 2011 arrangera- leveranser och hanterade 344 forskarförfrågningar des filmfestivaler i Arvika och Sunne. och andra ärenden. Offentlig basfinansiering 2011: Riksarkivet Biobesök: Karlstad, Torsby, Arvika och Kristine- 291 180 kronor, Region Värmland 327 000 kronor, hamn är kommunerna med flest biobesök per invå- kommunerna cirka 333 000 kronor. Arkivet får nare. Karlstad är en av de tio kommuner i Sverige årliga anslag från drygt hälften av de värmländska som noterar flest besök per invånare. kommunerna, bland annat Karlstad. www.arkivcentrumvarmland.se/fa.html 18 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009) samt Öga för bio (Lars Gillegård och Våra Gårdar 2011)
28 Biobesök i Värmland Film i Värmland ska initiera, stödja, utveckla,
År stärka och samordna filmkulturell verksamhet,
2001 405220 filmproduktion och filmpedagogisk verksamhet, i nära samverkan med bland andra filmarbetare, 2002 393170 produktionsbolag, biografer, föreningsliv och skolor.
2003 404747 Film i Värmland fördelar också samproduktions- medel och andra filmstöd – bland annat teknikstöd 2004 356691 – utifrån särskilda regelverk som fastställs av Region
2005 310805 Värmlands styrelse. Film i Värmland arbetar i bred samverkan. 2006 312310 Bland annat arrangeras den årliga regionala film-
2007 305080 festivalen Filmörnen i samarbete med Värmlands Filmförbund. 2008 328310 Offentlig basfinansiering 2011: Statsbidrag
2009 370666 1 174 000 kronor, Region Värmland 3 133 000 kronor. Statsbidraget fördelas av Svenska Filmin- 2010 309611 stitutet och syftar till att främja regional och lokal 0 125000 250000 375000 500000 filmverksamhet, framförallt med och för barn och torsdag den 1 september 2011 ungdom. Värmlänningar ser fler svenska filmer än riksge- Svenska Filminstitutet fördelade 1998–2008 nomsnittet – och färre amerikanska. De största totalt 284 miljoner kronor i stöd till regional och publikfilmerna på bio i Värmland åren 2001–2010 lokal filmverksamhet, varav drygt 18 miljoner var Sagan om ringen-trilogin, följd av Mamma Mia! kronor till Värmland. Bara Västra Götaland, Skåne, och Såsom i Himmelen. Bland de 20 mest sedda Stockholms län och Norrbotten fick mer.1221 filmerna i Värmland fanns också Ulf Malmros- www.filmivarmland.se filmerna Bröllopsfotografen och Smala Sussie samt 1029 Värmlandsinspelade Rallybrudar. Nyckeltal 2008 2009 2010
Skolbio: Det är allt färre barn och unga som går på Samproduktioner 6 8 4 bio på skoltid. I Värmland bedrevs skolbioverksam- Teknikstöd 30 33 20 het under läsåret 2009/2010 av sex kommuner: Ar- vika, Hammarö, Karlstad, Kristinehamn, Storfors och Sunne.1120
19 www.sfi.se/statistik 21 Kulturen i siffror 2009:3 – Statliga kulturinsatser regionalt 20 Skolbio i Sverige 2010 (Filminstitutet 2011) (Kulturrådet)
29 Bibliotek och böcker Nyckeltal 2009 Värmland Riket Värmland har en lång tradition inom litteratur och Total utlåning per berättande. Arvet från Selma Lagerlöf och Gustaf 7,0 lån 7,6 lån invånare Fröding lever kvar, men i länet finns också nya Barnböckers andel av berättare inom skilda genrer. 46,1% 49,1% total utlåning
Folkbiblioteken: Biblioteken är en av de mest uppskattade samhällsinstitutionerna.1322 2009 fanns Skolbiblioteken ska främja språkutveckling och det totalt 54 utlåningsställen i Värmland, varav åtta stimulera till läsintresse. Omkring en tredjedel av var bokbussar. Sedan år 2000 har nästan hälften av landets skolenheter – främst mindre skolor – saknar filialbiblioteken i Värmland lagts ned, ändå har de skolbibliotek. Vid en inventering 2008 var Värm- flesta värmlänningar inte mer än 30 minuters resa land ett av de fyra län som hade störst andel skolor till ett bibliotek.1423 som saknade skolbibliotek.1726 Bokutlåningen minskar, framförallt skön- och facklitteratur för vuxna, medan efterfrågan på Övriga bibliotek: Sjukhusbiblioteken spelar en musik och filmer ökat. Samtidigt har biblioteken viktig roll, både för personal och patienter. Bibliotek fått en allt tydligare roll som kunskaps- och infor- finns vid sjukhusen i Arvika, Karlstad och Torsby. mationscentrum, social mötesplats och en resurs för Karlstads universitetsbibliotek har som central studerande i alla åldrar. uppgift att effektivt betjäna och främja högre stu- Alla län i Sverige redovisar fler biblioteksbesök dier och vetenskaplig forskning. I biblioteket finns per invånare än Värmland. Bara Stockholms län det 1 300 sittplatser, 230 datorarbetsplatser samt redovisar lägre utlåning per invånare än Värm- 28 grupprum och studieceller. Musikhögskolan land.1524 Nationella kulturvaneundersökningar visar Ingesund är en del av universitetsbiblioteket. att biblioteksbesöken vänt nedåt, främst beroende på en minskning bland ungdomarna. Länsbiblioteket i Värmland ska initiera, stödja Det som lånas mest på de värmländska biblio- och samordna biblioteksutveckling, bidra till att teken är svenska deckare och barnböcker – bland utbudet av och tillgången till information för- annat Alfons Åberg och Lasse Maja-serien. I några bättras i hela länet, exempelvis genom nya digitala kommuner hör också den norska författaren Laila medier och systemlösningar för samordning och Brendens Hannah-serie till det mest utlånade.1625 tillgänglighet, öka intresset för Värmlandslitteratur, förmedla fjärrlån och ansvara för inläsningstjänst Målgruppen är i första hand länets 16 kom-
22 Värmland 2010 (SOM-institutet, Göteborgs universitet 2011) munbibliotek. Länsbiblioteket är en del av Region 23 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009) 24 Kulturen i siffror 2009:2 Folkbibliotek 2008 (Kulturrådet) Värmland. 25 ”Värmlänningarnas boktrender år 2010”, Nya Wermlands- Tidningen 2010-12-29 26 Kulturen i siffror 2009:1 – Skolbibliotek 2008 (Kulturrådet)
30 Länsbiblioteket samordnar bland annat arbetet sörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. inom Bibliotek Värmland, genomför projekt och Landsting och kommuner ska enligt lagen anta fortbildning inom barn- och ungdomsområdet planer för biblioteksverksamheterna. liksom äldreverksamhet, samordnar frågor kring Länsbiblioteket i Värmland ansvarar under regional upphandling och samverkan kring me- 2012 för upprättandet av en ny regional biblio- dier, och utvecklar en gemensam bibliotekswebb. teksplan för länet, med strategier för framtida 2010 genomfördes totalt 72 arrangemang (kurser, biblioteksutveckling. arbetsmöten etcetera) för 660 deltagare. Tolv av de 16 kommunerna har tagit fram Offentlig basfinansiering 2011: Statsbidrag en egen biblioteksplan: Arvika, Eda, Forshaga, 1 426 000 kronor, Region Värmland 3 206 000 Grums, Hammarö, Karlstad, Kristinehamn, kronor. Statsbidraget till länsbiblioteket syftar till Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle och Torsby. att ge varje medborgare en god tillgång till böcker och information samt att öka intresset för läsning Bokmässor: För att lyfta fram värmländsk lit- genom att länsbiblioteken bistår folkbiblioteken teratur bidrar Region Värmland ekonomiskt till med kompletterande medieförsörjning, rådgiv- Värmlandsmontern på Bok & Bibliotek i Göteborg ning, information, fortbildning samt specialtjäns- och den värmländska bokmässan på Värmlands ter. Museum. I Värmlandsmontern genomfördes 2010 lansbiblioteket-i-varmland.regionvarmland.se ett 70-tal scenprogram. Värmländsk Bokmässa erbjöd ett 80-tal scenprogram och 100 utstäl- Bibliotek Värmland är ett begrepp som skapa- lare. Den lockade omkring 2 000 besökare. Inför des 2003 genom ett samverkansprojekt mellan bokmässorna ger Region Värmland ut den årliga biblioteken i Värmland. Målet är att finna publikationen Bok i Värmland – aktuellt om lit- praktiska lösningar som främjar samarbete och teratur från berättarnas landskap. undanröjer både formella och informella hinder för biblioteksanvändarna. Samverkan sker i en rad Bokutgivningen i Sverige har ökat kraftigt under frågor, bland annat kring ett kostnadseffektivt 2000-talet. Över 20 000 titlar ges ut varje år, gemensamt biblioteksdatasystem för tolv kom- varav mer än 2 500 skönlitterära titlar. Allt fler munbibliotek. För närvarande pågår arbetet med ger ut på eget förlag. Normalt har åtminstone ett att bygga upp en gemensam bibliotekswebb för de 100-tal av de nyutgivna böckerna Värmlandsan- tolv biblioteken. knytning, antingen genom sitt tema eller därför www.bibliotekvarmland.se att författaren bor i länet.
Bibliotekslagen stadgar att det bör finnas ett Bokförsäljningen har stadigt ökat sedan 80-talet, länsbibliotek i varje län. Länsbiblioteket ska bistå men började vika nedåt 2008. Det säljs cirka folkbiblioteken med kompletterande medieför- 80 miljoner böcker i Sverige per år. Totalt säljs
31 böcker för 7 miljarder kronor. Försäljningen i skolan, läsfrämjande insatser och bokmarknaden. via internet ökar, medan bokhandlare, varuhus Uppdraget ska redovisas senast 1 september 2012. och bokklubbar minskar sin försäljning. Fack- böcker ökar, medan skönlitteratur samt barn- och Folkbildning ungdomsböcker tappat. Ljudboksmarknaden har Studieförbunden bidrar med sin lokala närvaro stagnerat.1827 Antalet bokhandlare och antikvariat till ett rikt och varierat kulturliv i kommunerna, har stadigt minskat.1928 med främst studiecirklar och olika kulturprogram. En annan viktig aktör inom det samhällsstödda Författare och sällskap folkbildningsarbetet är folkhögskolorna, med både • Av de 200 mest utlånade författarna i folk- och långa och korta kurser och kulturaktiviteter. En stor skolbibliotek 2009 var fem värmlänningar: del av folkbildningsarbetet sker i nära samarbete Inger och Lasse Sandberg, May Bylock, Helene med folkrörelser och andra organisationer. Tursten och Selma Lagerlöf.2029 Folkbildningen finansieras till stor del genom • Litterära sällskap med Värmlandsanknytning: stöd från stat, landsting och kommuner. Det statli- Tage Aurell Sällskapet, Erik Beckman-sällska- ga stödet fördelas av Folkbildningsrådet. Syftet med pet, Nils Ferlin-Sällskapet, Gustaf Fröding- statens stöd är att stödja verksamhet som bidrar till sällskapet. Geijersamfundet, Selma Lagerlöf- att stärka och utveckla demokratin och göra det sällskapet och Gunnar Turesson-sällskapet.2130 möjligt för människor att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Syftet är också att Föreningen Värmlandslitteratur är en ideell utjämna utbildningsklyftor och bredda intresset för förening som vill stimulera till läsning och inköp och öka delaktigheten i kulturlivet. av värmlandslitteratur, bland annat genom sitt medlemsblad Wermlandiana. Föreningen hanterar Studieförbunden: Det finns tio studieförbund på genom ett särskilt avtal Region Värmlands littera- nationell nivå. Störst nationellt är ABF, Sensus och turstipendium på 50 000 kronor. Studieförbundet Vuxenskolan.2231 www.varmlandslitteratur.se En växande verksamhetsgren inom studieför- bunden är kulturprogram av olika slag, främst sång/ Litteraturutredning: Regeringen tillsatte 2011 en musik och föreläsningar. kommitté som ska analysera litteraturens ställning i Cirka 12 800 program ordnades i Värmland dag och identifiera utvecklingstendenser. Kommit- under 2009, med omkring 648 000 deltagare. tén ska bland annat analysera litteraturens ställning Vanligast är program inom sång och musik samt föreläsningar.2332 27 Svenska Förläggareföreningens Branschstatistik 2010 28 http://www.svb.se/nyheter/vad-har-hänt-med-det-svenska- bokhandelsnätet-sedan-1970 31 Kulturen i siffror 2010/3 – Studieförbunden 2008 och 2009 29 De mest utlånade författarna i folk- och skolbibliotek 2009 (Kulturrådet) (Sveriges Författarfond) 32 Kulturen i siffror 2010/3 – Studieförbunden 2008 och 2009 30 http://www.dels.nu/medlem/medlem2.html (Kulturrådet)
32 I Värmland arrangerade studieförbunden under Inom kommuner och landsting/regioner är det 2009 cirka 7 400 studiecirklar med totalt 55 700 folkbildningen som drabbats hårdast av besparingar deltagare. Kvinnor dominerar bland deltagarna, inom kulturområdet de senaste åren.2736 ingen annanstans är andelen så hög som i Värm- Region Värmland ger studieförbunden anslag land: 64 procent. Ämnesområdet Humaniora och utifrån särskilda regler som fastställdes av region- konst dominerar cirkelverksamheten med drygt 60 styrelsen 2007. Målet med anslagsgivningen är att procent av cirkeldeltagarna. Musik, sång, dans och stödja en verksamhet som syftar till att ge männis- teater dominerar. Andra stora ämnen är husdjurs- kor möjlighet att påverka sin livssituation, öka sin skötsel, historia och friskvård. Antalet studiecirklar livskvalitet och skapa engagemang i samhällsutveck- minskar sakta men säkert. Relativt få värmländska lingen. 2011 är anslaget totalt 7 899 000 kronor. ungdomar deltar i studiecirkelsverksamhet jämfört Kommunernas stöd till studieorganisationer med övriga landet.2433 varierar kraftigt. Eda, Kristinehamn och Arvika Inom verksamhetsformen Annan folkbildnings- ger ett stöd på mer än 50 kronor/invånare, medan verksamhet genomförde studieförbunden 2007 om- Hagfors, Kil och Storfors ligger på mindre än 20 kring 2 800 arrangemang med 32 000 deltagare.2534 kronor/invånare.2837 Denna verksamhet har friare och flexiblare former än studiecirklarna och deltagarna kan här vara både Stöd till studieförbunden 2011 fler och yngre. Arvika 1 370 000 Deltagandet i studieförbundsverksamhet är Eda 210 000 generellt högre i sydöstra Sverige och i norra Sverige Filipstad 300 000 (räknat från Värmland och Örebro län) än i övriga Forshaga 300 000 Grums 200 000 landet.2635 Hagfors 250 000 Staten har under tio år ökat sin andel av finan- Hammarö 340 000 sieringen av studieförbunden från 61 till 71 procent. Sunne 360 000 Kommunerna bidrar med 17 procent (att jämföra Karlstad 2 654 000 med 24 procent för tio år sedan), landsting/regioner Kil 205 000 med 12 procent. Kristinehamn 600 000 Statsbidraget till studieförbunden uppgår totalt Munkfors 50 000 Storfors 70 000 till drygt 1,6 miljarder kronor. Säffle 500 000 Torsby 400 000 Årjäng 0
33 Kulturen i siffror 2010/3 – Studieförbunden 2008 och 2009 36 Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider (Kulturrådet, (Kulturrådet) SKL 2010) 34 Kulturen i siffror 2008/2 – Studieförbunden 2007 (Kulturrådet) 37 Kulturen i siffror 2010:7 – Kulturens finansiering 2008–2009 35 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009) (Kulturrådet)
33 Studiecirkeldeltagare per 1000 invånare 2009 400 347
304 300 293 281 272 261 232 231 213 216 217 203 202 200 185 147 154 157 124 100
0 2009
Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Värmlands län Riket
Folkhögskolorna har en nedre åldersgräns på 18 år Vid Karlstads universitet finns bland annat pro- för de allmänna kurserna. De arbetar utifrån olika gram inom kulturvetenskap och turism samt kurser profiler. Hos de sex värmländska folkhögskolorna är inom arkivkunskap, dans, drama, filmvetenskap, torsdag dende 8 september estetiska 2011 kurserna en framträdande del av kurs- konst- och bildvetenskap, litteraturvetenskap samt utbudet. Geijerskolan i Ransäter drivs av en stiftelse, medie- och kommunikationsvetenskap. Musik- övriga fem skolor – Ingesunds folkhögskola i högskolan Ingesund är en del av universitetet och Arvika, Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet, Kris- utbildar musiker, dansare och musiklärare för tinehamns folkhögskola, Kyrkeruds folkhögskola kulturlivet, grundskolan, gymnasiet och för musik- i Årjäng och Molkoms folkhögskola – har Region och kulturskolan. Värmland som huvudman. Regionstyrelsen antog Inom universitetet bedrivs också forskning inom år 2010 en plan för folkhögskolorna. Skolorna ska kultursektorn. vara offensiva med god framförhållning, ha tydliga www.kau.se profiler och en strategi med fokus på samverkan och synergi samt kvalitet och effektivitet. Folkhögskolorna har ett stort utbud av kurser Folkhögskolornas verksamhet finansieras med inom kulturområdet. Här finns bland annat musik anslag från huvudmän och statliga bidrag. Region och teater, film och skådespelarutbildning, musik- Värmlands budget för de egna folkhögskolorna var teater, litteratur och skrivande, dans, hantverk, bild 2011 totalt 37 641 000 kronor. Statsbidraget till dem och form. är drygt 48 miljoner kronor. www.regionvarmland.se www.regionvarmland.se www.geijerskolan.se www.geijerskolan.se Broby Grafiska Utbildning i Sunne har yrkeshög- Utbildning och forskning skoleutbildningar inom foto och grafisk mediepro- Karlstads universitet är ett av landets yngsta uni- duktion, förpackningsdesign samt manusskrivande versitet och har cirka 12 500 studenter samt 1 200 för film och tv. anställda. Där finns omkring 50 utbildningspro- www.brobygrafiska.se gram på grundnivå, cirka 30 program på avancerad nivå och 900 fristående kurser.
34 Foto: Øyvind Lund
35 Aspektpolitik och horisontella mål
Aspektpolitik Den nationella kulturpolitiken betraktas som Kopplingen mellan närings- och kulturpolitik ett eget politikområde. Det innebär att den kan underströks av att kultur- och näringsdepartemen- samspela med andra samhällssektorer och politik- ten 2010 presenterade en gemensam handlingsplan områden, men inte underställas dessa. I regeringens för kulturella och kreativa näringar med en rad kulturproposition 2009 uttrycktes det så här: deluppdrag till bland annat Tillväxtverket och ”Kulturpolitikens legitimitet behöver inte sökas Vinnova. i de eventuella effekter den får i förhållande till andra politiska målsättningar.” Horisontella mål ”(Det är) inte kulturpolitikens uppgift att lägga De horisontella målen för statsbidragen till regio- ett nyttoperspektiv på kulturen, utan att erbjuda nal kulturverksamhet finns beskrivna i Kultur- kulturen bästa möjliga förutsättningar att utveck- rådets instruktion. Enligt den ska Kulturrådet i sin las på egna villkor. När kulturens egenvärde stärks verksamhet integrera ett jämställdhets-, mång- blir också kulturen mer intressant inom andra falds- och barnperspektiv samt ett internationellt samhällsområden.” och interkulturellt utbyte och samarbete. Region I kulturpropositionen kallades detta för Värmland arbetar i sin bidragsgivning med tre hori- aspektpolitik: kulturen ska vara en aspekt av – och sontella mål: jämställdhet, miljö och integration. en resurs för – bland annat forskningspolitik, Jämställdhetsfrågorna i kulturlivet har upp- näringspolitik, arbetsmarknadspolitik, regional märksammats alltmer. Regeringen har de senaste tillväxtpolitik, folkhälsopolitik, miljöpolitik åren anslagit medel till jämställdhetsarbetet inom och utbildningspolitik (dit också folkbildningen bland annat scenkonsten, filmområdet, musiken räknas). och museisektorn. Bland dem som tagit del av Regioner/landsting lyfter ofta själva fram kul- stödet finns Film i Värmland. turens betydelse för tillväxt, attraktionskraft och Barn och unga är en kulturpolitiskt prioriterad marknadsföring. Redan 1987 skrev Landstinget grupp. Barn- och ungdomsperspektivet grundas i Värmland ett kulturpolitiskt program där man bland annat i FN:s barnkonvention, som Sverige vid sidan av de traditionella kulturpolitiska målen har bundit sig till att förverkliga. Riksdagen antog såg kulturen som en kraft och motor i regionens 1999 en nationell strategi för detta arbete som reger- utveckling. ingen utvecklade i en skrivelse till riksdagen 2005. I den nationella strategin för regional konkur- Bland annat ville man ännu tydligare integrera ett renskraft, entreprenörskap och sysselsättning barnperspektiv i det offentliga beslutsfattandet. 2007–2013 lyfts kulturens roll fram. I strategin be- Mångfalds- eller integrationsmålet återspeglar tonas att naturmiljöer, kultur och kulturarv fått en att Sverige blir ett alltmer mångkulturellt land. ökad betydelse för regioners innovativa utveckling, Cirka 10 procent av dem som bor i Värmland är konkurrenskraft, sysselsättning och attraktivitet. utrikes födda. Största andelen finns i Eda, Årjäng
36 och Storfors. Ytterligare knappt 10 procent av Statistiken visar att barn och unga är flitiga lånta- befolkningen har en eller två utrikesfödda föräld- gare på biblioteken jämfört med andra åldersgrup- rar.2938 EU antog 2007 Meddelande om en europeisk per och att en relativt stor del av scenkonstutbudet agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld. avser barn och unga. Agendan vilar på tre sammankopplade mål, varav ett är att främja kulturell mångfald och interkultu- Region Värmland arbetar strategiskt för att rell dialog. stimulera barns och ungdomars kreativa förmåga och egna skapande, underlätta för dem att visa Barn och unga fram sitt skapande på offentliga arenor, öka deras Det är i gruppen barn och unga man hittar de fli- möjlighet att få uppleva ett rikt professionellt tigaste kulturkonsumenterna och kulturutövarna. kulturutbud och stärka kulturens roll som en del Barn och unga är sedan 70-talet en prioriterad i lärandet. Ansvaret inkluderar det strategiska, grupp i kulturpolitiken. Totalt är drygt en femte- regionalt samlande, stödjande och inspirerande del av befolkningen under 18 år. arbetet med Kultur i skolan och samordning av Ungas kulturvanor är svåra att kartlägga, Ung Kultur Möts (UKM) på länsnivå, detta i nära särskilt med tanke på informations- och medie- samverkan med kommunerna och i samspel med teknikens snabba utveckling och integration med den nationella Skapande skola-satsningen. kulturvanorna. Frågorna i undersökningar om kulturvanor fångar sällan in hela bredden i ungas Ung Kultur Möts (UKM) är ett sätt att skapa mö- kulturutövande. Generellt är dock tjejer mer aktiva tesplatser för unga kulturutövare genom att arrang- än killar, och unga i storstäder mer aktiva än de era kulturfestivaler lokalt, regionalt och nationellt. som bor i övriga kommuner. Det gäller både besök I Värmland startades UKM 1998. Festivalerna har (teater, konserter, bio) och eget kulturutövande.3039 blivit en viktig arena för ungt skapande inom ålders- Svenska ungdomar är flitigare kulturutövare än gruppen 13–20 år. Varje år deltar 800–1 200 unga. andra unga inom EU.3140 2011 genomfördes lokala festivaler av 15 kommuner Det offentliga stödet till kultur för barn och i Värmland, ibland i samverkan. Länsfestivalen unga har sin tyngdpunkt i biblioteksverksamhet arrangerades i Säffle. och musik-/kulturskola, det vill säga verksamhet Värmland ligger långt framme i UKM-arbetet, som huvudsakligen finansieras av kommunerna. bland annat har UKM:s riksfestival förlagts till Betydande belopp går också till museer, teater länet två gånger. Diskussioner pågår om att genom- och dans samt film och bio. föra den i Värmland ännu en gång 2012. www.ungkultur.nu
38 På tal om kvinnor och män; Värmlands län 2010 (Länsstyrelsen Kultur i skolan är en verksamhet inom Region Värmland) 39 Ung idag 2010 (Ungdomsstyrelsen) Värmland med uppgift att samordna och utveckla 40 När – var – hur om ungas kultur (Ungdomsstyrelsen 2011)
37 det regionala arbetet med kultur i skolan genom att inspirationsdagar, utbudsdagar, en årlig resurs- och ge råd, leda processer, identifiera utvecklingsbehov utbudskatalog och kontinuerlig information via den och projektidéer, initiera och bedriva projektverk- gemensamma webbplatsen och ett e-postat nyhets- samhet, initiera forskning, samla och sprida infor- brev. Kultur i skolan var medarrangör till Nordisk mation och erfarenheter samt utveckla formerna för Barnkulturfestival, som genomfördes i Sunne i samspel med Skapande skola-satsningen i kommu- november 2010 och planeras återkomma 2012. Hös- nerna. ten 2011 arrangerar Kultur i skolan den nationella Arbetet sker i samverkan med Karlstads konferensen Av egen kraft tillsammans med bland universitet, Dans i Värmland, Film i Värmland, annat Sveriges Kommuner och Landsting, Kultur- Länsbiblioteket i Värmland, Mediecenter Värmland, rådet, Skolverket och Ungdomsstyrelsen. Riksteatern Värmland, Slöjd i Värmland, Värm- www.kulturiskolan.nu lands Museum, Värmlandsarkiv, Wermland Opera och Västanå Teater. Skapande skola är regeringens stöd till att stärka Skolorna erbjuds konferenser och fortbildningar, skolornas samarbete med professionella kultur-
Statsbidrag till Skapande skola 2008 2009 2010 2011
Arvika 139 000 0 400 000 650 000 Eda 70 000 0 135 000 170 000 Filipstad 0 0 170 000 230 000 Forshaga 58 000 150 000 175 000 110 000 Grums 75 000 0 60 000 0 Hagfors 0 0 208 000 225 000 Hammarö 125 000 220 000 340 000 550 000 Karlstad 600 000 520 000 1 250 000 1 845 000 Kil 0 150 000 260 000 260 000 Kristinehamn 120 000 120 000 300 000 500 000 Munkfors 70 000 75 000 80 000 90 000 Storfors 70 000 0 0 115 000 Sunne 125 000 200 000 280 000 400 000 Säffle 140 000 180 000 250 000 400 000 Torsby 90 000 111 000 177 000 278 000 Årjäng 0 0 85 000 0 Transtrands friskola 0 0 0 20 000 Totalt 1 682 000 1 726 000 4 170 000 5 843 000
38 skapare. Syftet är att ge barn och unga möjligheter Organisationerna samarbetar bland annat inom att möta konst och kultur, liksom att skapa själva. Amatörkulturens samrådsgrupp (sjutton rikstäckan- Sedan 2011 omfattar Skapande skola hela grundsko- de kulturorganisationer med cirka 300 000 medlem- lan. Samtliga kommuner i Värmland har utnyttjat mar) och Ideell kulturallians (ett nätverk av ideella möjligheten att söka Skapande skola-medel. föreningar med mer än en miljon medlemmar).
Mediecenter Värmland tillhandahåller ett medie- Samlingslokaler: Till politikområdet kopplas utbud av pedagogiska läromedel och webbaserade också frågorna om allmänna samlingslokaler. medier i form av strömmande utbud. Mediecenter är Värmland har många allmänna samlingslokaler i en del av Region Värmland. förhållande till invånarantalet: omkring 35 Folkets Hus-föreningar, mer än ett hundratal bygdegårdar Musik- och kulturskolor är frivilliga åtaganden. och cirka 25 lokaler organiserade inom Våra Gårdar. Det utgår inget statbidrag till verksamheten. Trots Dessutom finns kommunägda lokaler som Medbor- detta har de flesta kommuner satsat på kulturskolor. garhuset i Säffle. De lokalhållande organisationerna En del musikskolor har breddat sin verksamhet till har ett gemensamt forum, SAMSAM. att också omfatta bland annat dans och drama. I de Folketshusrörelsen har noterat en kraftig ned- flesta fall är kommunen huvudman, men det före- gång de senaste 30 åren. Många föreningar på bruks- kommer även andra lösningar. I Grums drivs kul- orter har försvunnit, men också på andra orter har turskolan av en ideell förening, i Munkfors ansvarar föreningar lagts ned, gått i konkurs, sålt lokalerna folkhögskolan Geijerskolan för musikskolan. eller överlåtit dem på andra verksamheter.3241 I landet som helhet är cirka 60 procent av delta- Utöver de organisationsägda husen finns många garna i musik- och kulturskolorna tjejer. andra samlingslokaler som spelar en viktig roll inom kulturlivet. Lokalt erbjuder biblioteken ofta föreläs- Det civila samhället nings- och programverksamhet, men här finns också Det civila samhället kan definieras som en arena gamla kulturmiljöer och hembygdsgårdar, kyrkorna, skild från staten, marknaden och det enskilda verksamheter som Heidruns Bok & Bildcafé i Fens- hushållet, skapad av enskilda människor, grupper bol, nöjesarenor som Löfbergs Lila Arena, Karlstad och organisationer som agerar tillsammans för CCC och Nöjesfabriken, liksom teaterlokaler gemensamma intressen. Regeringens politik för det som Scalateatern i Karlstad och Christinateatern i civila samhället har ersatt den tidigare folkrörelse- Kristinehamn. politiken. Inom kultursektorn handlar det till exempel om folkbildningen, hembygdsrörelsen, körföreningar, musikverksamhet inom trossamfunden, teaterfören- ingar och ungdomsorganisationer. 41 ”Folkets hus-föreningarna på väg att försvinna”, Värmlands Folkblad 2009-03-30
39 Besöksnäringen och kulturen Kultur och rekreation är den snabbast växande Några exempel: sektorn inom svensk turistnäring. Många av • Ransäterstämman (folkmusik), Munkfors Värmlands populäraste evenemang och besöksmål • Saxå Kammarmusikfestival, Filipstad hör helt eller delvis hemma inom kultursektorn, till • Smöga kammarmusikfestival, Årjäng exempel Värmlands Museum, Mårbacka Minnes- • Forshaga kammarmusikdagar, Forshaga gård, Klässbols Linneväveri, Rackstadmuseet och • Folk & Rock i Segmon, Grums Mariebergsskogen. Sommartid är det ofta kombi- • Abundance – internationell dansfestival, nationen konst, mat och natur/trädgård som lockar, Karlstad till exempel hos Rottneros Park, Sahlströmsgården, • Sommarkvällar i Heidruns trädgård, Torsby Sillegården och Alsters herrgård. Också Werm- • Gammelvala, Brunskog, Arvika kommun land Opera och Västanå Teater ger turismen ett betydande tillskott. Många aktörer samverkar för att öka besöksnäring- Mer eller mindre regelbundet återkommande ens omfattning i Värmland. Inom det offentliga festivaler och evenemang har blivit en allt vanligare Värmland märks bland annat Visit Värmland och form av kulturverksamhet, inte minst inom konst- Region Värmland-projekten Export 4 Seasons och och musikområdet. De är ofta initierade och Attraktiva Värmland. genomförda av ideella organisationer med starkt I SOM-institutets undersökning Värmland lokalt engagemang. 2010 var turismen det område som flest tyckte var
40 viktigt att satsa på för den framtida utvecklingen Nedanstående tabell visar hur stor andel av det i Värmland, följt av transporter, offentlig service, totala antalet sysselsatta i respektive kommun som detaljhandel och fritidsmiljö. återfinns inom KKN-sektorn. Observera att den renodlade besöksnäringen inte ingår i siffrorna.3544 Kulturella och kreativa näringar (KKN) De senaste 10–15 åren har området kulturella Kommun Procentandel och kreativa näringar uppmärksammats allt Karlstad 4,7 mer. Samtidigt är det inte självklart vilka företag Sunne 3,6 som ska inkluderas i begreppet. I nationella och Torsby 3,2 internationella rapporter har sektorn avgränsats Hagfors 3,1 på skilda sätt, vilket ger olika utfall när det gäller Arvika 2,7 antalet sysselsatta. Kristinehamn 2,3 Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, Årjäng 2,3 kom i en rapport fram till att cirka 434 000 perso- Filipstad 2,2 ner var sysselsatta inom upplevelseindustrin i Sve- rige år 2005, varav 8 674 i Värmland. Nästan alla Forshaga 2,2 andra län redovisade en större andel sysselsatta i Säffle 2,2 upplevelseindustrin än Värmland.3342 Hammarö 2,0 Myndigheten Tillväxtanalys har på uppdrag Kil 2,0 av regeringen tagit fram en definition av begrep- Munkfors 2,0 pet kulturnäringar. Med utgångspunkt från Grums 1,6 definitionen är det möjligt att utifrån officiell Eda 1,5 statistik göra en skattning av den kulturella och Storfors 1,5 kreativa sektorns omfattning i det lokala närings- Värmland totalt 3,1 livet.3443 Sverige totalt 5,0
I studien Sweden in the creative age (2007) utgick man ifrån Richard Floridas metod för att mäta omfattningen av den ”kreativa klassen”. Florida arbetar med 3T-modellen: Talent, Technology & Tolerance. Han menar sig kunna påvisa ett tydligt samband mellan detta ”creativity index” och eko-
42 Kreativ tillväxt? (ITPS 2007) nomisk utveckling och tillväxt. 43 Myndigheten Tillväxtanalys pekar på att statistiken är behäf- tad med en del brister och måste uppdateras och kvalitetssäkras. Den ger dock en indikation om de relativa skillnaderna mellan kommunerna. 44 Siffrorna avser 2007.
41 Nedanstående tabell är hämtad från undersökning- Region Värmland initierar, stödjer, samordnar och en, som omfattade samtliga 290 svenska kommuner. leder regionala utvecklingsprocesser, bland annat Siffran inom parentes anger vilken placering kom- inom området kulturella och kreativa näringar. De munen hade totalt sett. Det var tre värmländska senaste åren har Region Värmland medfinansierat kommuner som hamnade på övre halvan. en rad projekt inom området kulturella och kreativa näringar, bland annat: Kommun Procentandel • KKN-projektet (strukturfondsprojekt i samver- Karlstad (19) 38,05 kan med Dalarna och Gävleborg), Hammarö (84) 28,61 • Innovation Music Network (Interreg-projekt Torsby (125) 25,96 i samverkan mellan Värmland, Dalarna och Säffle (167) 24,20 Hedmark) samt Rookie to Whiz (Interreg-pro- Kristinehamn (173) 23,99 jekt i samverkan mellan Värmland, Hedmark Arvika (178) 23,81 och Örebro kommuner), Kil (203) 22,61 • Kil Innovation Food Arena, Forshaga (210) 22,33 • processen Modell A i Arvika samt Model A Sunne (222) 21,86 Next Level, Hagfors (225) 21,66 • forskningsprojekt vid Karlstads universitet (bland annat inom CERUT, Centrum för Storfors (244) 21,01 forskning om regional utveckling). Grums (262) 20,40 Munkfors (269) 20,01 Även Almi Företagspartner Värmland (där Region Filipstad (276) 19,68 Värmland är regional ägare) och Region Värmlands Årjäng (278) 19,59 resurscentrum inom kulturområdet bedriver ett Eda (279) 19,51 arbete som stödjer de kulturella och kreativa näring- arna, liksom näringslivsfrämjandet organisationer av olika slag. Region Värmland och Karlstads universitet har 2009–2010 deltagit i projektet Pascal Universities’ Regional Engagement, PURE, som följt upp ett OECD-projekt som Värmland deltog i 2004–2007. Den rådgivande gruppen har gett fem rekommen- dationer för regionens fortsatta utveckling mot en integrerad kunskapsbaserad region. Ett av dem är att integrera kulturfrågor och främja entreprenör- skapet inom de kulturella och kreativa näringarna.
Foto: Per Eriksson
42 Foto: Øyvind Lund
Internationellt Internationaliseringen av kulturlivet är viktig av Rumänien, Ungern och de nordiska länderna, flera skäl. Ökade samarbeten och kontakter med med Värmland som svensk representant. aktörer från övriga världen stärker den konstnär- • Rackstadmuseet genomförde 2010 den inter- liga utvecklingen och berikar det värmländska nationella Outsider Art Biennalen och Kris- kulturlivet. Öppenhet och mobilitet är avgörande tinehamns Konstmuseum har sedan starten för förnyelse och bidrar till ett varierat kulturutbud presenterat en rad internationella konstnärs- av hög kvalitet. namn. Sommaren 2011 visades utställningen Från senare år finns det flera exempel på inter- Nordic Darkness. nationella utbyten och influenser i värmländskt • Värmländska bild- och glaskonstnärer har med konst- och kulturliv. Ett urval: stöd av bland andra Region Värmland deltagit • Wermland Opera har ofta en omfattande i internationella samarbetsprojekt som Gräns/ internationell medverkan i sina större produk- Grense och Glimmering Gone. tioner. 2010 besökte orkestern hos Wermland • Inom flera kulturområden förekommer ett Opera Kina. livaktigt utbyte med Norge, med bland annat • Västanå Teater har länge haft en livaktig sam- större interregprojekt inom dans och musik. verkan med det norska kulturlivet. • Dans i Värmland har etablerat kontakter med • Dans i Värmland genomförde 2010 den inter- dans-/kulturorganisationer i Colombia om nationella dansfestivalen Abundance med 120 framtida samarbete. medverkande danskonstnärer från 30 länder. • Riksteatern Värmland har initierat en dialog • Film i Värmland har genomfört en rad om kulturellt utbyte med en engelsk organisa- internationella samarbetsprojekt, till exempel tion som bedriver en verksamhet liknande Nordic Film Camp sommaren 2011. projektet Kultur på landsbygd. • Värmlands Konstnärsförbund har sedan 2006 • Värmländska ungdomar deltar i augusti 2011 i deltagit i ett ambulerande internationellt Art Connexion i Antwerpen efter en uttagning konstnärssymposium med deltagare från på UKM Länsfestival.
43 Kulturens ekonomi
Kulturskaparnas situation och villkor Hur många professionella kulturskapare finns det Egenföretagandet ökar – det blir allt vanligare att i Värmland? Den offentliga statistiken ger ett svar, man lägger ut uppdrag på andra företag.3645 medlemsförteckningar hos intresseorganisationer Mer än 40 procent av konstnärerna bedriver ett annat. Det är svårt att ge en helt rättvisande bild. egen näringsverksamhet. I en näringslivsprognos Det finns ingen vedertagen definition av be- för Värmland 2005–2030 beräknas kultur och sport greppet konstnär eller kulturskapare. Dessutom är växa i relativt snabb takt.3746 gränsen mellan professionellt verksamma och ama- törer inte alltid tydlig. Ett kriterium för att anses Kulturarbetare är en högutbildad låginkomst- som konstnär kan vara genomgången utbildning, grupp på en osäker arbetsmarknad. Hälften av dem ett annat kan vara medlemskap i konstnärernas or- har en månadsinkomst under 17 000 kronor. Å an- ganisationer. dra sidan är inkomstspridningen extremt stor, både Beroende på vilka definitioner man väljer finns mellan olika yrken och inom varje kategori. Förfat- det 25 000–80 000 konstnärer i Sverige inom ord, tare av facklitteratur, scenografer och teaterregissö- bild och form, ton samt scen och film. KLYS, Konst- rer har högst medianinkomst, konsthantverkare och närliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, bildkonstnärer lägst.3847 har medlemsorganisationer med cirka 30 000 med- Kulturskapare arbetar generellt mer än befolk- lemmar. SCB räknar med cirka 55 000 anställda ningen i helhet. Verksamma inom film, bild och inom kulturbranscherna år 2010. form samt ord uppgav att de i genomsnitt arbetat I Värmland har Värmlands Konstnärsförbund mer än 45 timmar per vecka. Skälet är ofta att det cirka 200 medlemmar och Värmländska Författar- krävs för att kunna klara försörjningen. Arbetslös- Sällskapet lika många. het är ett problem, men bara två procent uppgav att de varit arbetslösa minst 75 procent av tiden.3948 Sysselsättningen inom kultur och media minska- Varför väljer kulturskapare att arbeta med kul- de kraftigt under 2009 och 2010, men har vänt upp- tur? I en studie 2008 var de vanligaste motiven ”kre- åt 2011. Konkurrensen om jobben är dock skarp och ativitet”, ”personlig utveckling”, ”ha roligt”, ”utma- kraven på en bred yrkesprofil ökar. Utvecklingen ningar” och ”frihet/oberoende”.4049 går mot allt fler kortare och tillfälliga anställningar. På den svenska arbetsmarknaden har totalt cirka 85 procent av alla anställda fast anställning, men bland
kulturskaparna är motsvarande siffra omkring 50 45 Arbetsmarknadsutsikter Kultur och media 2011 (Arbetsförmedlingen) procent. Många har dessutom flera deltidsanställ- 46 Näringslivsprognos för Värmlands län 2005–2030 (Region ningar eller uppdrag. I en undersökning uppgav Värmland 2009) 47 Konstnärernas inkomster – en statistisk undersökning av SCB en tredjedel att de haft minst sex arbets- eller upp- inom alla konstområden 2004–2005 (Konstnärsnämnden) 48 Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och dragsgivare under 2008. försörjningsmönster (Konstnärsnämnden 2011) 49 Leva på kultur (Uppsala universitet 2008)
44 Stipendier med mera: Det finns en rad priser och Statsbidrag till kulturlivet fördelas av en rad oli- stipendier till kulturarbetare i Värmland. Någ- ka myndigheter, bland annat Kulturrådet, Svenska ra exempel: Region Värmland utdelar årligen ut- Filminstitutet, Folkbildningsrådet, Riksantikvarie- märkelsen Årets Värmlandsförfattare samt Region ämbetet, Riksarkivet och Nämnden för hemslöjds- Värmlands litteraturstipendium på 50 000 kronor, frågor. Landstinget i Värmland utdelar sedan 1960 Frö- Kulturrådets medel går framförallt till tea- dingstipendiet och Karlstad kommun delar ut sitt ter, dans, musik, konst, museer och utställning- kulturstipendium, också det till Gustaf Frödings ar. I relation till sin befolkningsmängd får Värm- minne. Värmlands konstförening delar ut ett an- land relativt stora statsbidrag till verksamheter som tal årliga stipendier, liksom flera kommuner. Värm- Värmlands Museum, Film i Värmland och Länsbib- ländska Akademien delar sedan 2003 ut utmär- lioteket i Värmland. kelsen Lagerlövet till välförtjänta personer i det År 2010 fördelade staten cirka 3 066 miljoner värmländska kulturlivet. Mest nationellt uppmärk- kronor till regional kulturverksamhet. Av dem gick sammat är förmodligen Selma Lagerlöfs litteratur- 81,4 miljoner kronor till Värmlands län. De största pris, som delats ut sedan 1984. mottagarna var Wermland Opera och Värmlands Museum. Värmland fick 298 kronor/invånare, vil- Kulturens ekonomi ket innebar plats åtta bland 21 län. Kulturrådet sva- Hushållen står för den enskilt största delen av de rar för 46 procent av den totala offentliga basfi- pengar som finansierar kultur och media i Sverige, nansieringen av kulturinstitutionerna i Värmland, cirka 70 procent. Utgifterna för fritid och kultur har vilket är förhållandevis högt jämfört med riksge- ökat de senaste 30 åren. Sedan mitten av 1990-talet nomsnittet.4352 lägger vi mer pengar på fritid och kultur än på livsmedel. Tidigare var det tvärtom.4150 Regionen: Landstingen/ regionerna anslår i ge- Offentliga medel: Under 2009 avsat- nomsnitt 351 kronor/ 41% tes totalt nästan 23 miljarder kronor 45% invånare till kultur. från stat (45 procent) landsting/re- Västra Götalandsre- gioner (14 procent) och kommuner gionen anslår över- (41 procent) till kultur. De senaste 20 lägset mest, 623 kro- åren är det landstingen/regionerna i 14% nor/invånare. Sverige som procentuellt sett ökat sina insatser inom kulturområdet mest.4251 Stat Landsting/regioner Kommuner
50 Välfärd nr 3 2009fredag (SCB) den 2 september 2011 51 Kulturen i siffror 2011:1 – Statliga kulturinsatser regionalt 52 Kulturen i siffror 2011:1 – Statliga kulturinsatser regionalt (Kulturrådet) (Kulturrådet)
45 Värmland ligger med 412 kronor/invånare över Årsanslag 2011, fördelning per område (tkr) riksgenomsnittet.4453 Bidragen går framförallt till musikverksamhet, museer, teater och dans samt
folkbildning. 37 641 För att stärka och utveckla det regionala kulturlivet ger Region Värmland årsanslag till 3 133 regionala kulturinstitutioner och kulturföreningar Teater, dans, musik Arkiv, bibliotek, museer, hemslöjd i Värmland samt till lokalhållande organisationer. Film 7 899 Årsanslag ges till organisationer som verkar med 22 443 Folkhögskolor regionen som bas och anses bidra till Värmlands 971 Studieförbund 4 790 Övriga distriktsorganisationer kultur utveckling, attraktionskraft, kulturprofil och Övrigt (barn och unga, bokmässor m.m.) kreativa klimat. 25 457 Årsanslagen syftar till att stärka arbetet med att 37 641 skapa förutsättningar för varierade kulturupplevel-
ser, konstnärligt skapande3 133 och bildning, bevara och bruka kulturarvet, främja konstnärlig förnyelse och Teater, dans, musik Arkiv, bibliotek, museer, hemslöjd utveckla ett dynamiskt kulturliv, främja delaktig- Film 7 899 22 443 Folkhögskolor het och tillgänglighet samt bygga upp samverkan, måndag den 5 september 2011 971 Studieförbund strukturer och nätverk. Verksamheter inriktade4 790 Övriga distriktsorganisationer kultur mot barn och ungdom prioriteras. För studieför- Övrigt (barn och unga, bokmässor m.m.) bund och ungdomsorganisationer gäller25 457 särskilda riktlinjer för stöden. Därutöver beviljas projektmedel löpande under året. Region Värmland har avsatt drygt 102 miljoner Region Värmland har särskilda riktlinjer för pro- kronor till årsanslag för kultur, folkbildning och jektmedel till evenemang och mindre kulturprojekt. föreningsliv 2011. Riktlinjerna avser i första hand projektbidrag till scenkonstproduktioner (teater, dans, performance måndag den 5 september 2011 etcetera), konstprojekt, barn- och ungdomsprojekt samt kulturevenemang. Region Värmland prioriterar projekt och evenemang som: • bidrar till regional tillväxt, • är konstnärligt och kulturellt nyskapande, • ökar tillgängligheten till konst- och kultur- yttringar, 53 Kulturen i siffror 2010:7 – Kulturens finansiering 2008–2009 • har förutsättningar att uppnå en hög konstnär- (Kulturrådet)
46 lig kvalitet, Finansiering av kulturen (kr/invånare) 2009 års • syftar till att långsiktigt bygga upp samverkan, priser strukturer och nätverk, Värmlands län Riket • överskrider gränser – mellan nationer, regioner
262 och kommuner, mellan grupper, organisatio- 1998 163 ner och konstområden. 243 2000 206
247 2002 2010 fördelades totalt 2,3 miljoner kronor till evene- 214 mang och mindre kulturprojekt. Bidragen gick till 241 2004 ett 40-tal evenemang och projekt, bland annat de 218 254 2006 internationella konstprojekten Glimmering Gone 266
265 och , uppsättningar med Totalteatern, 2007 Gräns/Grense 316
Jäders teater och Lustens Dans & Teater samt dans- 399 2008 festivalen Abundance. 342 412 2009 Större kulturprojekt, förstudier etcetera kan 351 söka stöd i enlighet med riktlinjerna för Region 0 125 250 375 500 Värmlands regionala utvecklingsmedel (inklusive fredag den 2 september 2011 de statliga regionala utvecklingsmedlen), utifrån de 1013 Arvika 1027 1048 övergripande riktlinjerna för bidragsgivning. 1060 Eda 983 952 www.regionvarmland.se 774 Filipstad 744 789 847 Forshaga 1007 968 728 Kommunerna i Värmland satsade 2009 i genom- Grums 714 627 887 snitt 942 kr/invånare på kultur. Mest per invånare Hagfors 830 768 727 2007 satsade Torsby, Säffle, Kristinehamn, Sunne och Hammarö 652 663 2008 4554 906 Karlstad 904 Arvika, minst Kil, Hammarö och Grums. 939 2009 664 Kil 689 718 986 Kristinehamn 1046 1096 866 Munkfors 823 798 896 Storfors 953 888 819 Sunne 825 1081 1058 Säffle 1284 1167 1019 Torsby 1007 1186 882 Årjäng 896 869 908 Värmland totalt 918 942 1009 Riket totalt 1009 54 Kulturen i siffror 2010:7 – Kulturens finansiering 2008–2009 1000 (Kulturrådet) samt Vad kostar verksamheten i Din kommun? – 0 325 650 975 1300 Bokslut 2009 (SKL, SCB) måndag den 5 september 2011
47 Nationellt tenderar större städer och glesbygdskom- a) Varav 620 000 kronor till Grums kulturskola. muner att satsa mer på kultur än andra kommu- b) Varav 2 007 000 kronor till hembygdsgårdar och lokal- ner.4655 hållande organisationer. Därutöver ges stöd till Wermland Kommunernas stöd till det lokala kulturli- Opera och Värmlands Museum, totalt 17 436 400 kronor. vet är utformat på skilda sätt i olika kommuner. Några kommuner har valt att inte ge årsanslag till kulturföreningar, utan bara stödja arrangemang och Stöd till projekt och evenemang 2011 projekt. Ibland ges stöd också i form av subventione- rade lokaler. Detta gör att nedanstående siffror inte Kommun Anslag (kronor) är helt jämförbara. Uppgifterna är hämtade från Arvika 1 670 000 respektive kommun. Eda 70 000 Filipstad 880 600 c)
Kommunala föreningsstöd 2011 Forshaga 245 000 Grums 104 000 Antal för- Totalt anslag Kommun eningar (kronor) Hagfors 50 000
Arvika 60 2 405 000 Hammarö 400 000
Eda 22 95 000 Karlstad 2 380 000
Filipstad 18 395 000 Kil 50 000
Forshaga 0 0 Kristinehamn 242 500
Grums 18 653 000 a) Munkfors 15 000
Hagfors 16 161 000 Storfors 10 000–15 000
Hammarö 11 185 500 Sunne 457 000
Karlstad 93 6 425 550 b) Säffle 720 000
Kil 0 0 Torsby 200 000
Kristinehamn 21 1 094 900 Årjäng uppgift saknas
Munkfors 6 560 000
Storfors 6 15 000 c) Varav 800 000 kronor med anledning av kommunens Sunne 43 360 000 400-årsfirande 2011. Säffle 18 1 490 000
Torsby 35 115 000
Årjäng 10 62 000
55 Vad kostar verksamheten i Din kommun? – Bokslut 2009 (SKL, SCB)
48 Samverkansmodellen: Nedanstående tabell visar drygt 2 miljoner kronor gått till Värmland (0,8 de offentliga anslag som 2011 utgår till de verksam- procent). heter som närmast omfattas av den nya kultursam- • Konstnärsnämnden har fördelat 1 256 miljoner verkansmodellen. kronor i bidrag och stipendier 1998–2010. Av dessa har cirka 6,5 miljoner gått till Värmland (0,5 procent). • Stiftelsen Framtidens kultur har fördelat 504 miljoner kronor i bidrag 2000–2010. Av dessa Belopp R egion Kommun- erna Värmland i tkr S taten har knappt 4,5 miljoner kronor gått till Värm- land (0,9 procent).4756 Wermland Opera 33 395 18 891 11 097*
Värmlands Museum 6 044 11 450 8 733 EU-medel: EU:s strukturfonder har gett bety- dande bidrag till museer, kulturarvsprojekt och Västanå Teater 3 134 3 366 500 andra satsningar med kulturturistisk inrikt- Riksteatern 300 804 - Värmland ning, framförallt under 1990-talet och början av Folkrörelsernas 2000-talet. Värmländska verksamheter som fått 291 327 333 arkiv för Värmland del av bidragen är till exempel Rackstadmuseet, Föreningen 140 - - Värmlandsarkiv Kristinehamns Konstmuseum, Eda Glasmuseum, Laxholmen Lars Lerin, Alma Löv Museum, Dans i Värmland 200 2 130 - Ångaren Freja av Fryken, Västanå Teater, Arvika- Länsbiblioteket i 1 426 3 206 - festivalen och Film i Värmland. Värmland Under den pågående programperioden Film i Värmland 1 174 3 133 - (2007–2013) har projekten som beviljats EU- Slöjd i Värmland 297 769 - medel oftast haft en ”tillväxtanknytning” och tenderat att bli färre och större.4857 EU-medel från Totalt 46 401 44 076 20 663 strukturfonderna och Interregprogrammet har bland annat gått till Dans i Värmland, Studie- *Preliminärt anslag. främjandet Värmland/Bergslagen (Innovation Music Network och Rookie to Whiz), KKN – Kul- Projektbidrag: Det värmländska kulturlivet har turella och kreativa näringar (Värmland, Dalarna erhållit relativt blygsamma projektbidrag från natio- och Gävleborg i samarbete), Rottneros Park nella bidragsgivare. Några exempel:
• Allmänna Arvsfonden har under perioden 56 Kulturen i siffror 2009:3 – Statliga kulturinsatser regionalt (Kulturrådet) samt Kulturen i siffror 2011:1 – Statliga kulturinsatser 2000–2010 fördelat 259 miljoner kronor i regionalt (Kulturrådet) bidrag till kulturverksamhet. Av dessa har 57 Stöd från EU:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning 2009 (Kulturrådet)
49 Källor
Trädgård AB och Karlstads universitet (sam- Arbetsmarknadsutsikter Kultur och media 2011 (Ar- verkansprojektet Pentaplusbiblioteken). Region betsförmedlingen) Värmland har varit medfinansiär i många av Besöksnäringen i Sverige – Kommunindex 2010 (Svensk Handel, SHR) projekten. Inom landsbygdsprogrammet fick tio projekt Bokmarknaden 2010 (Kjell Bohlund, Svenska Förläg- gareföreningen) i Värmland stöd under 2009 med totalt drygt 2,6 Budgetpropositionen, prop 2009/10:1, Utgiftsområde 17 miljoner kronor. Det var bara tre län som beviljade mer pengar i stöd. Likadant var det inom Leader- Budgetunderlag 2012–2014 (Kulturrådet 2011) programmet, där 2,6 miljoner kronor beviljades Cultural statistics 2011 (Eurostat, European Commis- sion) till nio olika projekt i Värmland, bland annat starten av en bio i Ambjörby, utveckling av Monica Det bortglömda företagandet – hur många företagare finns det i Sverige? (Tillväxtverket 2010) Zetterlund-museet i Hagfors och festivalen Folk och Det här är Riksteatern samt årsredovisning för 2010 Rock i Segmon. En politik för det civila samhället – Faktablad (Integra- tions- och jämställdhetsdepartementet 2009) Sponsring och partnerskap mellan kulturverk- Enkät verksamhetsåret 2008 (Sveriges Hembygdsför- samheter och näringsliv har stått i fokus för bund) kulturdebatten under senare år. Kulturrådet gjorde European Cultural Values (European Commission 2010 en kartläggning av kulturens icke offentliga 2007) finansiering, som visade att det finns goda exempel Fakta om folkbildning 2010 (Folkbildningsrådet) på genomtänkta och väl fungerande sponsringssam- Frågor & svar om musik- och kulturskolan (Lärarför- arbeten och mecenatskap. Sponsring är vanligast bundet 2010) inom musikinstitutioner, operaverksamhet, museer Hemslöjden som näringsgren (NUTEK 2008) och konstområdet. Rapporten redovisade inga Kommungruppsindelning 2011 (Sveriges Kommuner värmländska exempel. och Landsting) Konstnärernas inkomster – en statistisk undersökning av SCB inom alla konstområden 2004–2005 (Konst- närsnämnden) Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörj- ningsmönster (Konstnärsnämnden 2011) Kreativ tillväxt? (ITPS 2007) Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009) Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider (Kul- turrådet, SKL 2010) Kulturen i siffror 2008/1 – Teater & dans 2006 (Kultur- rådet)
50 Kulturen i siffror 2008/2 – Studieförbunden 2007 Leva på kultur (Uppsala universitet 2008) (Kulturrådet) När – var – hur om ungas kultur (Ungdomsstyrelsen 2011) Kulturen i siffror 2008#6 – Nya kulturvanor: Svenska Näringslivsprognos för Värmlands län 2005–2030 kulturvanor i ett 30-årsperspektiv 1976–2006 (Kultur- (Region Värmland 2009) rådet) På tal om kvinnor och män Värmlands län 2010 (Läns- Kulturen i siffror 2008/7 – Kulturens finansiering 2007 styrelsen Värmland) (Kulturrådet) Skolbio i Sverige 2010 (Svenska Filminstitutet 2011) Kulturen i siffror 2009:1 – Skolbibliotek 2008 (Kultur- rådet) Snabbguide till Region Värmland (2009) Kulturen i siffror 2009:2 – Folkbibliotek 2008 (Kultur- Statistisk årsbok 2011 (SCB) rådet) Strategiplan för utveckling av turismen i Värmland Kulturen i siffror 2009:4 – Museer & konsthallar 2008 (2009) (Kulturrådet) Stöd från EU:s strukturfonder till svenska projekt med Kulturen i siffror 2010:1 – Barns och ungas kultur kulturanknytning 2009 (Kulturrådet m fl) (Kulturrådet) Svenska Förläggareföreningens Branschstatistik 2010 Kulturen i siffror 2010:2 – Scenkonst och musik Tid för kultur – Regeringens proposition 2009/10:3 2007–2008 (Kulturrådet) Tätorter 2010 (Statistiska Centralbyrån) Kulturen i siffror 2010:3 – Studieförbunden 2008 och 2009 (Kulturrådet) Underlag till Region Värmlands kulturpolitiska pro- gram samt sammanställning av remissvar (2006) Kulturen i siffror 2010:4 – Bibliotek 2009 (Kulturrådet) Ung idag 2010 – En beskrivning av ungdomars villkor Kulturen i siffror 2010:5 – Bild och form 2009 (Kultur- (Ungdomsstyrelsen) rådet) Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2009 Kulturen i siffror 2010:6 – Museer 2009 (Kulturrådet) (SKL, SCB) Kulturen i siffror 2010:7 – Kulturens finansiering Vår Tur Nu! (Riksteatern Värmland 2009) 2008–2009 (Kulturrådet) Välfärd nr 3 2009 (SCB) Kulturen i siffror 2011:1 – Statliga kulturinsatser regio- nalt (Kulturrådet) Värmland 2010 (SOM-institutet, Göteborgs universitet 2011) Kulturens värden och effekter (Svensk Scenkonst 2010) Värmland i Sverige och Europa (SOM-rapport nr Kulturmiljöstrategi Värmland 2011 (Länsstyrelsen 2010:17) Värmland, remissupplaga, augusti 2011) ”Värmlänningarnas boktrender år 2010”, Nya Werm- Kulturrådets skriftserie 2010:4 – Kulturens icke of- lands-Tidningen 2010-12-29 fentliga finansiering Västsvenska kulturvanor (Rudolf Antoni i Regionen Kulturrådets årsberättelse 2010 och flernivådemokratin, SOM-institutet, Göteborg Kultursverige 2009 – Problemanalys och statistik universitet 2008) (Swecult) Öga för bio (Lars Gillegård och Våra Gårdar 2011) Kulturvanor i Sverige 1987–2010 (Kulturrådet, SOM- institutet)
51 Region Värmland är värmlänningarnas organisation för tillväxtfrågor, regional utveckling, kultur och folkbildning. Denna rapport är ett led i uppföljningen av det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer – och känner inga gränser 2009–2013. Den utgör också underlag för dialogen om den regionala kulturplan som ska tas fram för perioden 2013–2015. Kulturplanen upprättas av Region Värmland i samverkan med kommunerna och efter samråd med kulturlivet. Rapporten ligger till grund för den nuläges- beskrivning av kulturen i Värmland som ska ingå i kulturplanen. Innan planen lämnas till Statens kulturråd hösten 2012 ska nulägesbeskrivningen revideras och kompletteras. Där behöver vi din hjälp. Du är välkommen att lämna dina synpunkter på regionvarmland.se/kulturplan
52