Fulltekst (Pdf)
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage ! ! ! ! ! ! "#$%&'!! ()*!+$,'$-.-/0-'! 12$3-! 4)'3!567)'6!8&'9$',:;!+7-'2*-9!<,'9$-!=>'?7>*9.@**)'-! A99#-! BC! D-)'!&<!E#.32/)$2&?! BFGH! E)*-9! IJKLJ! A++8!JILFMCGIL! A++8!&?32?-!CJJCMIGBC!! NNNO.-.@**-39-%29$&'2)O&'*! ! ! Carl Edvard Norström Sveriges förste järnvägsbyggare av Dag Störtebecker Vid adertonhundratalets ingång låg kanalbyggena nikus” och arbetschef vid Karlstads hamn och ka¬ i tiden. Ute i världen hade ångkraften börjat nytt¬ nal. År 1837 i december färdigställdes Carlarnas jas och idéer om nya samfärdsmedel kunde skön¬ sluss i Karlstad med Norström som den praktiske jas. Värmländska bruksägare önskade förbinda arbetsledaren under chefen Nils Ericson. Han hade sjöarna med ett stabilt och ”friktionsfritt” trans¬ då vid 20 års ålder haft minst 400 man under sig. portmedel. Allt är hugget och format för hand. Slussporten har bevarats liksom slussbassängen, den sistnämn¬ Uppväxttid och etablering da byggd i sten och vackert båtformad. I den danske författarens H C Andersen klassiska År 1842 gifte han sig i Karlstad med Emma Mar¬ ”1 Sverrig”, tryckt 1851, redovisas med hänförelse gareta Lundberg, dotter till Peter Lundberg, köp¬ etappmål nummer ett på resan, Trollhätte kanal, man, och dennes hustru Anna Maria Frykman. ett av de djärvaste byggnadsverken som utförts i Det syntes som om Carl Edvard, vågmästare Skandinavien i vatten och berg. I Skälsbo, ett hem¬ 1839—1847, och också engagerad i brandkåren, man beläget ovanför Göta älvs vida lugnvatten in¬ skulle bli fast och etablerad i Karlstad. Så blev det till den nedersta av åtta slussar föddes den 30 maj emellertid inte. 1815 Carl Edvard, son till Maria Luisa f Orup av värmländsk militärsläkt och Holsten Norström Studieresan till Förenta Staterna bergmästaren vid Trollhätte kanal- och slussverk. I Sverige önskade man kunna frakta trä och trä¬ Holsten var av gammal bergsmanssläkt, bördig produkter, järn m m året om. från Norbergs socken i Västmanland, tidigare i sitt Adolf von Rosen (1797—1886) ivrade vid 1840- liv konstmästare vid Nora och Lindes bergslag. År talets början för järnvägsbyggande, ehuru det sak¬ 1800 hade slussarna öppnats för trafik mellan Vä¬ nades tekniskt kompetent personal att leda detta nern och Västerhavet. synnerligen krävande projekt. I Värmland bildade Redan vid 15 års ålder 1830 finner vi Carl Ed¬ några bruksägare bolag för anläggandet av två vard som elev och snart som ”biträdande ingen¬ hästjärnvägar (Fryken—Klarälven och Kristine¬ jör” knuten till de nya arbeten som var på gång för hamn—Sjöändan). att Trollhätte kanal och de åtta slussarna skulle I arbetet Kungl Väg- och Vattenbyggnadskåren hålla Göta Kanals dimensioner. Som övermekani- står följande att läsa 1851—1937 avseende Carl kus och chef fungerade majoren vid Flottans Me¬ Edvard Norströms dagbok över ”studieresa till kaniska Corps Nils Ericson, äldre broder till John John Ericssons America 1848”: Ericsson. Han höll ögonen på den duglige unge Det uppdrogs år 1847 åt den då 32-årige Nor¬ Norström och lämnade allt ansvarsfullare uppgif¬ ström, vilken gjort sig välkänd som skicklig ter över till honom och skulle även framgent bli väg- och vattenbyggare, att planera och leda ar¬ hans betydelsefulla beskyddare. betet. Han stod här inför en maktpåliggande Carl Edvard utnämndes till löjtnant vid samma uppgift, ty misslyckades företagen, skulle ovil¬ förband som Nils Ericson vid 21 års ålder. Tio år jan ytterligare försvåra järnvägarnes tillkomst. senare utnämndes han till kapten. Under tiden ha¬ Då ingen här hemma hade tillräcklig erfarenhet de den unge officeren blivit förordnad till ”meka- om Västerlandets framsteg på området beslöts 30 Utsända Norström till Belgien, Holland, Eng¬ land och framför allt Förenta Staterna, där John Ericsson varit bosatt sedan 1839, inflyttad från England, redan världsberömd ingenjör men förbisedd av det officiella Sverige. Nor¬ ström som samarbetat med Nils Ericson, erhöll av denne de bästa vitsord till brodern i New York. Brukspatronerna tog sitt beslut, formaliteterna av¬ skräckte inte och en delegation inkluderande Norström skickades till kung Oscar I för att begära en supplementär kredit ur Handels- och Sjöfarts- fonden. Under fem mörka decemberdagar i ur och skur gick färden med hästskjuts till Stockholm. Men den lönade sig. Anslaget 4 000 Rdr b:o beviljades prompt. Utrustad med ett ståtligt rekommenda¬ tionsbrev från utrikes statsministern och med Nils Ericsons och Adolf von Rosens alla välsignelser kunde ”Captain Engeneer” Norström anträda re¬ san till Amerika den 5 maj 1848. Efter några korta besök i västra Sverige, till Kullgrens i Uddevalla, Nils Ericson i Vänersborg, föräldrarna i Trollhät¬ tan gick färden med järnpropellerångfartyget Wes- tergöthland till Göteborg med besök hos vännerna Car! Edvard Norström vid 33 års ålder då han genomförde sin studieresa i USA. Daguerrolyp av P von Schneidern 1848, Chica¬ Frykmans och handelshuset Ekman & Co. Däref¬ go. Ur Norströms dagbok,Kungt väg- och vattenbyggnadskåren ter ställdes färden till Köpenhamn med ångfartyget 1937. Nordstjernan för ett kortare uppehåll för växling av pengar och valuta. Till Travemiinde den 16 maj om morgonen. Efter en dagsfärd kl 6 em till Ham¬ burg med häst och vagn. Han är förberedd och har språkkunskaper i tyska, engelska och franska. Ur Norströms dagbok: Vägarna i denna del av Tyskland äro superba, överallt antingen makadamiserade eller stenlag- da, 40 fot breda och på många ställen försedda med särskilda trottoarer för fotgängares be¬ kvämlighet. Jag skulle önska, att våra svenska vägingenjörer ville resa hit och se, huru en väg här bygges. Varje den minsta ojämnhet i loka¬ len är borttagen, och ehuru lokalen utan att va¬ ra kuperad dock är långt ifrån jämn, såg jag ingen lutning å vägen överstigande 1:30 å 1:40. Följden härav är, att hästarne förmår mer. Pråmkanaten eller ”Carlarnas Sluss” i Karlstad, som byggdes un¬ Järnvägen var ej ännu anlagd här. Det lönade der Nils Ericsons chefsskap och med Carl Edvard Norström som sig ej förspordes det mig att anlägga en dylik arbetsledare. I december 1837 var slussenfärdig. Foto Göran Lin¬ dahl, 1970-talet. ehuru trafiken var omfångsrik. 31 På Nordsjön 17 maj 1848: En afton går man på spektaklet på Her Maje¬ Strax efter kl 12 på natten lämnade jag det gas- sty’s Theatre och har turen att få höra Jenny Lind upplysta Hamburg på engelska ångskeppet för första gången uppträda i Donizettis ”Lucia di ”Countess of Lonsdale”, överfyllt av passage¬ Lammermoor”. Trots den kollossala salongen rare, däribland även fyrbeningar, ty vi hade 50 hördes ”vår Jennys silfvertoner oöverträffligt, ja kolossala oxar och lika många får ombord tilli¬ även hennes hvartenda ord”. ka med en oändlighet av fraktgods. Jag blev an¬ 26 maj besågs S:t Paul’s Cathedral, detta mäkti¬ genämt överraskad att höra talas svenska bred¬ ga och kraftfulla byggnadsverk. vid mig, och gjorde bekantskap med ett par I London firade han sin 33-årsdag den 30 maj landsmän: konsul G F Göransson från Gävle dagen före sin avfärd med fullriggaren ”American och handlanden PF Haeffner från Sundsvall.* Eagle” över Atlanten. Ej mindre än 347 passagerare finnes ombord, London, 12 dagars vistelse. Naturligtvis tedde sig varav 57 är logerade i hytter. Och av alla dessa rese¬ London överväldigande. Först efter ett par dagar närer har blott tre eller fyra returbiljett! fyllda av intryck, 8 juni passeras Eddystones fyrtorn, 92 eng fot i oredigt virrvarr, blef även jag en lugn och re¬ högt, utfört i huggen granit med i varandra flekterande betraktare. Tillsammans med ett ingri¬ pande falsar, stående på klippan. par officerskamrater ur flottan jag slumpvis 9 juli till New York efter 40 dagars segling. stött samman med på den pension, som von Ro¬ 10 juli besöktes svenske konsuln CE Habicht, sen rekommenderat, gör man staden. Den förs¬ kapten John Ericsson, Herrar Boorman Johnstone ta järnvägsresan i mitt lif avlöper med ”ång- 0 Co, ”av vilka sistnämnda jag emottog de så myc¬ vagnstrainen” från Circus Minories till West ket efterlängtade breven från hemmet”. India Dock för att vi skall se på en äkta kinesisk II juli uppvaktades Sveriges chargé d’affaires djonk och förflytta oss med 3 eng miles per 5 norrmannen A C Lovenskiold. minuter (58 km/tim). 12 juli mötte han kapten L H A Fleetwood, kap¬ De närmaste föremålen har man svårt att ur¬ ten P von Schneidern, bruksförvaltare Köhler, f d skilja men de mer avlägsna presenterar sig så presidenten M van Buren. mycket fördelaktigare på denna upphöjda plats Direkt därefter kopierade han ritningar och ut¬ och passera för den åkande som en vacker rund¬ kast ur John Ericssons produktion på kontoret i målning. Vägen har dubbla spår och man möter New York som skulle skeppas över till Sverige för oupphörligt ”trainer”, vilka visserligen ej kun¬ framtida bruk. na skönjas annat än som en ögonblickligen för- 13 juli en avstickare till Boston. Först med ång¬ biskyndande mörk massa, men de kännas där¬ båten Empire States, 350 fot lång, 30—40 fot bred, emot betydligt genom den häftiga lufttryck¬ 1000 hästars maskineri, 12—13 miles fart till Pro¬ ningen och jag avråder den ovane eller nervsva¬ vidence och därifrån med järnbanan. Boston ”en ge att titta utom vagnen, ty vagnarna passera stor och vacker stad, den andra handelsstaden i varandra på några få fot och i lyckligt fall skulle Staterna. Jag imponeras av många utomordentligt en dåning eller hattens förlust bli följden av en sköna byggnader, mycken liflighet, en stor och god sådan oförsiktighet. Men det kunde även lätt hamn”. Med hjälp av sina introduktionsbrev fick hända, att man tappade huvudet. han granska den största ”järnvägsdepån” i Ameri¬ Den påträngande överdådiga lyxen och galanteriet ka där sju linjer sammanstrålar. finns överallt även i Hyde Park med den sörjande Han dröjde sig likväl inte kvar i staden utan av¬ drottning Victoria i egen hög person. reste kl 6 påföljande morgon med järnvägen. Och på rekordtid är han redan kl 6 på kvällen tillbaka i New York trots att den längsta etappen av de 300 *G F Göransson (1819— 19(X)) vid denna tid ännu grosshandlare eng miles gått till sjöss.