DOCSLIB.ORG

Underklass Heterobranchia Stam Mollusca Klass Gastropoda Underklassen Heterobranchia Utgör En S.K

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Underklass Heterobranchia Stam Mollusca Klass Gastropoda Underklassen Heterobranchia Utgör En S.K 32 • nationalnyckeln till sveriges flora och fauna UNDERKLASS Heterobranchia STAM Mollusca KLASS Gastropoda Underklassen Heterobranchia utgör en s.k. mono­ Den traditionella indelningen av klassen snäckor, UNDERKLASS fyletisk grupp, dvs. den innehåller alla grupper som Gastropoda, i de tre underklasserna framgälade snäck­ INFRAKLASS SUBTERKLASS omfattas av den gemensamma stamformen, men inga or (Prosobranchia), bakgälade snäckor (Opistho­ ÖVERORDNING andra grupper. Heterobranchia omfattar den i sin tur branchia) och lungsnäckor (Pulmonata) baserades på ORDNING mono fyletiska infraklassen Euthyneura med omkring gälarnas placering eller frånvaro av gälar. Det har vi­ UNDERORDNING INFRAORDNING 365 arter i Sverige och ett par grupper som ligger utan­ sat sig att bland dessa är framgälade snäckor en poly­ ÖVERFAMILJ för Euthyneura. En av dessa är en infraklass som preli­ fyletisk grupp, dvs. den innehåller grupper som inte FAMILJ minärt kallas lägre Heterobranchia och som omfattar har en gemensam stamform. Såväl bakgälade snäckor SLÄKTE mestadels marina arter, varav fyra arter i svenska vat­ som lungsnäckor är i denna mening istället parafyle­ ten, men även familjen kamgälssnäckor, Valvatidae, tiska grupper, dvs. de innehåller inte alla grupper som med fyra svenska arter som främst lever i sötvatten. omfattas av den gemensamma stamformen. 1 2 3 4 Underklassen Heterobranchia kännetecknas främst av den inre anatomin (nervsystem, gälar, matsmältningssystem m.m.), och det är svårt att på den yttre morfologin avgöra om en art hör till Hetero branchia eller till någon annan grupp inom klassen snäckor, Gastropoda. Flera arter ser ut som typiska snäckor med ett omgivande, spiralvridet skal (1–6). Några har ett skal som helt eller delvis döljs av manteln (8–9). Slutligen finns det ganska många arter som helt saknar skal. Bland dessa finns de land levande sniglarna (7) och flera marina grupper, bl.a. naken- snäckor (10–12), mantelsköldssnäckor (13), säcktungesnäckor (14, 16) och simsnäckor (15). Bland nakensnäckor har en del arter långa ryggutskott (cerata) som innehåller giftförsedda näs- 5 6 selkapslar från bytesdjuren som utgörs av nässeldjur (12). Även vissa säcktungesnäckor, såsom skennudingar och gröngrening, har rygg utskott, vilka dock inte innehåller något gift. FOTO: MARC COCHU (1), NILS AUKAN (2), MANUEL ANTONIO E. MALAQUIAS (3), JONAS ROTH (4, 5, 6, 7), KLAS MALMBERG (8, 9, 12, 15), FREDRIK PLEIJEL (10, 11, 13, 14, 16) 7 8 9 gastropoda: heterobranchia • 33 1. Tandlösing Graphis albida (hav) – 2 mm 2. Toppvingsnäcka Limacina retroversa (hav) – 6 mm 3. Mindre träsnäcka Scaphander punctostriatus (hav) – 42 mm 4. Större kamgälssnäcka Valvata piscinalis (söt- och brackvatten) – 7 mm 5. Större sumpdammsnäcka Stagnicola corvus (sötvatten) – 30 mm 6. Fläcklundsnäcka Arianta arbustorum (land) – 20 mm 7. Spansk skogssnigel Arion vulgaris (land) – 140 mm 8. Fläckig manteldansare Akera bullata (hav) – skal 15 mm 9. Jättehavsmandel Philine quadripartita (hav) – kropp 70 mm 10. Långhornad sköldnuding Acanthodoris pilosa (hav) – 50 mm 11. Gulskäggsnuding Polycera faeroenis (hav) – 45 mm 12. Rödfläckig rygghorning Amphorina linensis (hav) – 20 mm 13. Dubbelvinge Pleurobranchus membranaceus (hav) – 120 mm 14. Svartvit skennuding Ercolania nigra (hav) – 8 mm 15. Änglavinge Clione limacina (hav) – 40 mm 16. Gröngrening Placida dendritica (hav) – 11 mm 10 11 12 10 13 14 13 15 15 16 16 34 • nationalnyckeln till sveriges flora och fauna Heterobranchia – en grupp med Mollusca) i landets fauna. Arterna i överordning stor mångfald säcktungesnäckor, Sacoglossa, lever oftast av alger. Underklassen Heterobranchia omfattar ca 33 200 ar­ Den vanliga arten blåprickig solbadare Elysia viridis ter, av vilka nästan 32 500 hör till infraklassen Euthy­ (bild nedan) har små skimrande blå prickar men kan i neura. I Sverige finns lite över 370 arter av vilka ca övrigt vara grön, röd eller gulaktig beroende på vilka 365 hör till Euthyneura medan åtta arter hör till grup­ alger den äter. Den har en extremt nära samverkan pen lägre Heterobranchia. Den senare innehåller någ­ med algerna, vilket har studerats i detalj särskilt hos ra marina arter (bl.a. tandlösing Graphis albida, bild 1 den närstående nordamerikanska arten Elysia chloro- föregående uppslag) och fyra sötvattenslevande arter tica. Det är ett triangeldrama som involverar snäckan, (bild 4); alla dessa är skalförsedda. Av ca 365 arter som algen och ett retrovirus. Snäckan tar upp kloroplaster hör till Euthyneura är ca 170 arter marina, fem arter (de organeller där fotosyntesen sker) från algcellerna är strikt brackvattenslevande medan de övriga ca 190 till sina egna celler. Ett retrovirus flyttar, med hjälp arterna är sötvattens­eller landlevande lungsnäckor. av plasmider, de gener som reglerar fotosyntesen från Variation i form och levnadssätt är störst bland de kloroplasterna till cellkärnorna hos snäckan. Det gör marina arterna, även om de tävlar i artrikedom med att fotosyntesen kan styras av snäckan. Den är nu en de landlevande snäckorna. naturligt genmodifierad organism, som övergår från Den största marina gruppen inom Heterobranchia att äta alger till att sprida ut sina breda mantelflikar är nakensnäckor, ordning Nudibranchia, med 95 arter i solljuset och huvudsakligen vara soldriven. Snäckan i Sverige (bild 10, 11 och 12). Många nakensnäckor har förvandlats till ett så kallat plantimal, som kan ses har ett stort antal ryggutskott (cerata) i vilka de lagrar som både djur och växt (och virus) på samma gång. nässelkapslar från bytesdjuren, som utgörs av nässel­ Sjöharesnäckor, ordning Aplysiida, har bara två djur (bild 12). Andra saknar cerata och kan ha en platt representanter i svenska vatten. Vitprickig sjöhare mantel som täcker kroppen (bild 10). Dessa kan på­ Aplysia punctata är omisskänlig med sina långa, längs­ minna om den närstående ordningen mantelsköld­ rullade huvudtentakler som liknar haröron. Sjöharar näckor, Pleurobranchida (bild 13). kan bli storvuxna och arten svart sjöhare Aplysia vac- Av de övriga drygt 70 marina arterna i Sverige är caria från den amerikanska stillhavskusten kan bli ett 60­tal skalförsedda (bild 3, 8 och 9), medan 13 nästan en meter lång och väga upp till 17 kg. Det gör arter saknar skal. De senare är i många fall mycket den till den i särklass största och tyngsta arten inom snarlika nakensnäckor (jfr bild 14 och 16 med bild Heterobranchia. 11 och 12), men de har annorlunda inre anatomi I det fria vattnet vid Bohuskusten kan man period­ och annat födoval och levnadssätt. Många av dem är vis under vinter och vår finna den pelagiskt levande mycket speciella och liknar inga andra blötdjur (stam arten änglavinge Clione limacina (bild 15 på före gående Blåprickig solbadare Elysia viridis, som hör till överordningen säcktungesnäckor, Sacoglossa, Änglavinge Clione limacina har tre par långa muntentakler äter alger och varierar i färg beroende på vilka alger den äter. Den tar upp de fotosyn- som kan krängas ut, som på denna bild, när den ska fånga tetiserande kloroplaster som finns i algerna till sina egna celler. Med hjälp av ett retrovirus byten. Bytesdjuren utgörs av toppvingsnäcka Limacina flyttas de gener som reglerar fotosyntesen från kloroplasterna till cellkärnorna hos snäckan. retroversa. När änglavingen inte fångar byten hålls mun- Det gör att fotosyntesen kan styras av snäckan, som har blivit en naturligt genmodifierad, tentaklerna indragna i kroppen som på bild 15 (föregående soldriven organism som är både djur och växt på samma gång. uppslag) och syns inte alls. FOTO: FREDRIK PLEIJEL FOTO: ALEXANDER SEMENOV / SCIENCE PHOTO LIBRARY gastropoda: heterobranchia • 35 uppslag), som placeras i ordningen simsnäckor, Ptero­ poda. Den har en spolformig kropp och simmar med slag av två plattade ”simfenor” som är utskott från manteln. Den ser skenbart änglalik ut men kan plöts­ ligt kränga ut sex långa tentakler ur munhålan för att fånga sitt byte, som utgörs av arten toppvingsnäcka Limacina retroversa (bild 2). Med tentaklerna håller änglavingen fast i toppvingsnäckans skal medan den sliter ut mjukdelarna med ett par knippen med kiti­ nösa krokar som sitter på sidorna av svalget. Ängla­ vinge och toppvingsnäcka finns i stora mängder som plankton ute i Nordatlanten och uppträder period­ vis vid svenska Bohuskusten. I Kosterfjordens djup­ vatten kan man finna en ännu märkligare simsnäcka som heter bläckfiskssnäckaPneumodermopsis paucidens. Den har framtill på huvudet en fångstarm med fem sugskålar, som hos en bläckfisk. I andra havsområ­ den finns arter med flera långa fångstarmar försedda med sugskålar. Det är därför inte så konstigt att man tidi gare trodde att bläckfiskarna utvecklats från dessa snäckor, men detta är i själva verket ett fall av s.k. pa­ Äggmassa från jättehavsman- rallell evolution. Sötvattenslungsnäckor, överordning Hygrophila del Philine quadripartita Jättehavsmandel Philine quadripartita (bild 9), som (bild 5), dvärglungsnäckor, ordning Ellobiida (bild som äts av flera små exemplar av gleshornad skennuding tillhör ordningen huvudsköldssnäckor, Cephala­ 6), och landlungsnäckor, ordning Stylommatophora Calliopaea bellula. spidea, lever grävande i mjuka lerbottnar vid bohus­ (bild 7), har avancerade ögon, vilka hos de två förra FOTO: KLAS MALMBERG kusten på grunt vatten och kommer bara upp till grupperna sitter vid basen av huvudtentaklerna och bottenytan under högsommaren. Plötsligt kan då hos den sistnämnda i spetsen av huvudtentaklerna. en mjukbotten på bara några få meters djup bli full Hos alla tre grupperna har gälarna tillbakabildats med upp
Load more

Recommended publications
  • Biodiversity Journal, 2020, 11 (4): 861–870
    Biodiversity Journal, 2020, 11 (4): 861–870 https://doi.org/10.31396/Biodiv.Jour.2020.11.4.861.870 The biodiversity of the marine Heterobranchia fauna along the central-eastern coast of Sicily, Ionian Sea Andrea Lombardo* & Giuliana Marletta Department of Biological, Geological and Environmental Sciences - Section of Animal Biology, University of Catania, via Androne 81, 95124 Catania, Italy *Corresponding author: [email protected] ABSTRACT The first updated list of the marine Heterobranchia for the central-eastern coast of Sicily (Italy) is here reported. This study was carried out, through a total of 271 scuba dives, from 2017 to the beginning of 2020 in four sites located along the Ionian coasts of Sicily: Catania, Aci Trezza, Santa Maria La Scala and Santa Tecla. Through a photographic data collection, 95 taxa, representing 17.27% of all Mediterranean marine Heterobranchia, were reported. The order with the highest number of found species was that of Nudibranchia. Among the study areas, Catania, Santa Maria La Scala and Santa Tecla had not a remarkable difference in the number of species, while Aci Trezza had the lowest number of species. Moreover, among the 95 taxa, four species considered rare and six non-indigenous species have been recorded. Since the presence of a high diversity of sea slugs in a relatively small area, the central-eastern coast of Sicily could be considered a zone of high biodiversity for the marine Heterobranchia fauna. KEY WORDS diversity; marine Heterobranchia; Mediterranean Sea; sea slugs; species list. Received 08.07.2020; accepted 08.10.2020; published online 20.11.2020 INTRODUCTION more researches were carried out (Cattaneo Vietti & Chemello, 1987).
    [Show full text]
  • 2018 Volume VI - Numéro 1 ÉDITEURS : Vincent LE GARREC Jacques GRALL
    2018 Volume VI - numéro 1 ÉDITEURS : Vincent LE GARREC Jacques GRALL COMITÉ ÉDITORIAL : Vincent LE GARREC Jacques GRALL Michel LE DUFF IUEM–UBO, Brest IUEM–UBO, Brest IUEM–UBO, Brest Michel GLÉMAREC Frédéric BIORET Daniela ZEPPILLI Professeur Professeur Ifremer, Brest UBO, Brest UBO, Brest Jérôme JOURDE Nicolas LAVESQUE OBIONE, LIENSs, La Rochelle EPOC, Arcachon ISSN 2263-5718 Observatoire – UMS 3113 Institut Universitaire Européen de la Mer Rue Dumont d’Urville Technopôle Brest-Iroise 29280 PLOUZANE France An aod - les cahiers naturalistes de l’Observatoire marin, vol. VI (1), 2018 Table des matières Nouveau signalement de l’algue rouge Centroceras clavulatum (Agardh) Mon- tagne dans les eaux bretonnes New occurence of Centroceras clavulatum (Agardh) Montagne on the coast of Brit- tany 1 Michel Le Duff, Vincent Le Garrec & Erwan Ar Gall Premier signalement de l’espèce non indigène Neomysis americana (Crus- tacé : Mysidacé) dans l’estuaire de la Seine (Normandie, France) First record of the non-indigenous species Neomysis americana (Crustacea: Mysi- dacea) in the Seine estuary (Normandy, France) 7 Cécile Massé, Bastien Chouquet, Séverine Dubut, Fabrice Durand, Benoît Gouillieux & Chloé Dancie First record of the non-native species Grandidierella japonica Stephensen, 1938 (Crustacea: Amphipoda: Aoridae) along the French Basque coast Premier signalement de l’espèce introduite Grandidierella japonica Stephensen, 1938 (Crustacé : Amphipode : Aoridae) au Pays basque dans sa partie française 17 Clémence Foulquier, Floriane Bogun, Benoît Gouillieux,
    [Show full text]
  • The Extraordinary Genus Myja Is Not a Tergipedid, but Related to the Facelinidae S
    A peer-reviewed open-access journal ZooKeys 818: 89–116 (2019)The extraordinary genusMyja is not a tergipedid, but related to... 89 doi: 10.3897/zookeys.818.30477 RESEARCH ARTICLE http://zookeys.pensoft.net Launched to accelerate biodiversity research The extraordinary genus Myja is not a tergipedid, but related to the Facelinidae s. str. with the addition of two new species from Japan (Mollusca, Nudibranchia) Alexander Martynov1, Rahul Mehrotra2,3, Suchana Chavanich2,4, Rie Nakano5, Sho Kashio6, Kennet Lundin7,8, Bernard Picton9,10, Tatiana Korshunova1,11 1 Zoological Museum, Moscow State University, Bolshaya Nikitskaya Str. 6, 125009 Moscow, Russia 2 Reef Biology Research Group, Department of Marine Science, Faculty of Science, Chulalongkorn University, Bangkok 10330, Thailand 3 New Heaven Reef Conservation Program, 48 Moo 3, Koh Tao, Suratthani 84360, Thailand 4 Center for Marine Biotechnology, Department of Marine Science, Faculty of Science, Chulalongkorn Univer- sity, Bangkok 10330, Thailand5 Kuroshio Biological Research Foundation, 560-I, Nishidomari, Otsuki, Hata- Gun, Kochi, 788-0333, Japan 6 Natural History Museum, Kishiwada City, 6-5 Sakaimachi, Kishiwada, Osaka Prefecture 596-0072, Japan 7 Gothenburg Natural History Museum, Box 7283, S-40235, Gothenburg, Sweden 8 Gothenburg Global Biodiversity Centre, Box 461, S-40530, Gothenburg, Sweden 9 National Mu- seums Northern Ireland, Holywood, Northern Ireland, UK 10 Queen’s University, Belfast, Northern Ireland, UK 11 Koltzov Institute of Developmental Biology RAS, 26 Vavilova Str., 119334 Moscow, Russia Corresponding author: Alexander Martynov ([email protected]) Academic editor: Nathalie Yonow | Received 10 October 2018 | Accepted 3 January 2019 | Published 23 January 2019 http://zoobank.org/85650B90-B4DD-4FE0-8C16-FD34BA805C07 Citation: Martynov A, Mehrotra R, Chavanich S, Nakano R, Kashio S, Lundin K, Picton B, Korshunova T (2019) The extraordinary genus Myja is not a tergipedid, but related to the Facelinidae s.
    [Show full text]
  • An Annotated Checklist of the Marine Macroinvertebrates of Alaska David T
    NOAA Professional Paper NMFS 19 An annotated checklist of the marine macroinvertebrates of Alaska David T. Drumm • Katherine P. Maslenikov Robert Van Syoc • James W. Orr • Robert R. Lauth Duane E. Stevenson • Theodore W. Pietsch November 2016 U.S. Department of Commerce NOAA Professional Penny Pritzker Secretary of Commerce National Oceanic Papers NMFS and Atmospheric Administration Kathryn D. Sullivan Scientific Editor* Administrator Richard Langton National Marine National Marine Fisheries Service Fisheries Service Northeast Fisheries Science Center Maine Field Station Eileen Sobeck 17 Godfrey Drive, Suite 1 Assistant Administrator Orono, Maine 04473 for Fisheries Associate Editor Kathryn Dennis National Marine Fisheries Service Office of Science and Technology Economics and Social Analysis Division 1845 Wasp Blvd., Bldg. 178 Honolulu, Hawaii 96818 Managing Editor Shelley Arenas National Marine Fisheries Service Scientific Publications Office 7600 Sand Point Way NE Seattle, Washington 98115 Editorial Committee Ann C. Matarese National Marine Fisheries Service James W. Orr National Marine Fisheries Service The NOAA Professional Paper NMFS (ISSN 1931-4590) series is pub- lished by the Scientific Publications Of- *Bruce Mundy (PIFSC) was Scientific Editor during the fice, National Marine Fisheries Service, scientific editing and preparation of this report. NOAA, 7600 Sand Point Way NE, Seattle, WA 98115. The Secretary of Commerce has The NOAA Professional Paper NMFS series carries peer-reviewed, lengthy original determined that the publication of research reports, taxonomic keys, species synopses, flora and fauna studies, and data- this series is necessary in the transac- intensive reports on investigations in fishery science, engineering, and economics. tion of the public business required by law of this Department.
    [Show full text]
  • Blötdjur Sidopalpssnäckor – Taggsäcksnäckor Mollusca: Cimidae –Asperspinidae
    Blötdjur Sidopalpssnäckor – taggsäcksnäckor Mollusca: Cimidae –Asperspinidae Denna volym omfattar samtliga svenska arter nationalnyckeln till sveriges flora och fauna Blötdjur Sidopalpssnäckor–taggsäcksnäckor Mollusca: Cimidae–Asperspinidae TEXT Kennet Lundin Klas Malmberg Fredrik Pleijel Bidrag har dessutom lämnats av Ted von Proschwitz BILD Fredrik Pleijel Klas Malmberg SLU Artdatabanken Sveriges lantbruksuniversitet • 19 Inledning et ligger ett skimmer av sagoväsen över nakensnäckor och deras havs- levande släkting ar. De befinner sig mellan poesi och verklighet. De är D osynliga ovan ytan men finns ändå och befolkar havets landskap som är lika verkligt och påtagligt som världen ovan. En av dem suddar ut gränsen mellan djur och växt. En är änglalik men har en djävulsk insida. Många är färgsprakande med utskott som innehåller apte- rade nässelkapslar, vilka de får från de nässeldjur de äter. Pussar du någon av dem så svider det rejält på läpparna. En är stor, vit och mjuk med ett skal dolt av tjocka mantelflikar och kom- mer bara upp ur den mjuka bottenleran för att lägga en äggmassa som liknar finska marmeladkulor. Ingen fisk äter dock den vita snäckan eftersom den har körtlar i huden som kan producera svavelsyra. Denna volym av Nationalnyckeln är den inledande volymen om under- klassen Hetrobranchia och omfattar marina bakgälade snäckor samt de lim- niska kamgälssnäckorna. Här finns övergripande presentationer av såväl un- derklassen Heterobranchia som av infraklasserna lägre Heterobranchia och Euthyneura med tillhörande arttexter och nycklar. Övriga taxa inom Hetero- branchia presenteras i en annan volym. Vetigastropoda PatellogastropodaVetigastropoda Gastropoda Neritimorpha Caenogastropoda Släktträd som visar evolution och släktskap mellan underklasser inom Gastropoda. Heterobranchia Källa: Cunha & Giribet 2019 ILLUSTRATION: JAN-ÅKE WINQVIST Draknuding Facelina bostoniensis.
    [Show full text]
  • On a New Genus and Some New Species of Opisthobranchiate Gastropods of the Family Eubranchidae from the Gulf of Mannar^
    ON A NEW GENUS AND SOME NEW SPECIES OF OPISTHOBRANCHIATE GASTROPODS OF THE FAMILY EUBRANCHIDAE FROM THE GULF OF MANNAR^ K. PRABHAKARA RAO* Central Marine Fisheries Research Institute, Mandapam Camp, India ABSTRACT A new genus Annulorhina based on the type species A.mandapamensis and three new species mmely Eubranchus mannaremis, Capellinia fuscanmdata, and Eubranchopsis indicus of the ftmily EtbKr.chidae are <lNaJbed from the Indian Ocean. The present record of the genera Capellinia end Eubianihopsis extend OTBjr ^stribution to the Indian Ocean. The detailed structure and specific characters of each species have been given and their •<. fiinities discussed. fHJE family Eubranchidae, according to Baba (1960), consists of six genera namely, Eubranchus fotb^s, 1838; Ca/>e//wte Trinchese, 1929; Eubranchopsis li&h&, 1929; Galvinella Eliot, 1907; ^gljilyina Odhner, 1929, and Cumanotus Odhner, 1907. During the course of study of the nudi- ^H'fauna of Gulf of Mannar and Palk Bay around Mandapam from the intertidal Mon near the jetty of Central Marine Fisheries Research Institute, certain specimens representing ^ wew species under the known genera Eubranchus, Capellinia, and Eubranchopsis and a fourth \nt under a genus not hitherto known have been collected and described in the present communi- itjiOD. i 1. Genus Eubranchus Forbes (1838) ; Synonyms : Amphorina Quatrefiages (1844), Galvina Alder and Hancock (1855) j ; Acldo^oct Eolidacea with triseriate radula; a single row of denticles on the masticatory boijders; anal opening about the middle of the body, in front of the right post-anal row; rhino- pjhOres smooth; cerata simple; foot comers round, angulate or tentaculiform; ptyaline glands present; penis unarmed with a separate preputial sac.
    [Show full text]
  • Boletin 20 NUEVO
    BOLETÍN INSTITUTO ESPAÑOL DE OCEANOGRAFÍA An annotated and updated checklist of the opisthobranchs (Mollusca: Gastropoda) from Spain and Portugal (including islands and archipelagos) J. L. Cervera1, G. Calado2,3, C. Gavaia2,4*, M. A. E. Malaquias2,5, J. Templado6, M. Ballesteros7, J. C. García-Gómez8 and C. Megina1 departamento de Biología 5Mollusca Research Group Facultad de Ciencias del Mar y Ambientales Department of Zoology Universidad de Cádiz The Natural History Museum Polígono Rio San Pedro, s/n Cromwell Road Apdo. 40, E-11510 Puerto Real, Cádiz, Spain. London SW7 5BD, United Kingdom E-mail: [email protected] 6Museo Nacional de Ciencias Naturales (CSIC) instituto Portugués de Malacologia José Gutiérrez Abascal 2 Zoom arine E-28006 Madrid, Spain E. N. 125 km 65 Guia, P-8200-864 Albufeira, Portugal 7Departamento de Biología Animal Facultad de Biología 3Centro de Modelaçâo Ecológica Imar Universidad de Barcelona FCT/U N L Avda. Diagonal 645 Quinta da Torre E-08028 Barcelona, Spain P-2825-114 Monte da Caparica, Portugal 8Laboratorio de Biología Marina 4Centro de Ciéncias do Mar Departamento de Fisiología y Zoología Faculdade de Ciéncias do Mar e do Ambiente Facultad de Biología Universidade do Algarve Universidad de Sevilla Campus de Gambelas Avda. Reina Mercedes 6 P-8000-010 Faro, Portugal Apdo. 1095, E-41012 Sevilla, Spain ""César Gavaia died on 3rd July 2003, in a car accident Received January 2004. Accepted December 2004 ISSN: 0074-0195 INSTITUTO ESPAÑOL DE OCEANOGRAFÍA Vol. 20 • Núms. 1-4 Págs. 1-122 Edita (Published by): INSTITUTO ESPAÑOL DE OCEANOGRAFÍA Avda. de Brasil, 3 1. 28020 Madrid, España Madrid, España 2004 Bol.
    [Show full text]
  • Boletin 20 NUEVO 4/9/06 12:34 Página 1
    Boletin 20 NUEVO 4/9/06 12:34 Página 1 BOLETÍN INSTITUTO ESPAÑOL DE OCEANOGRAFÍA An annotated and updated checklist of the opisthobranchs (Mollusca: Gastropoda) from Spain and Portugal (including islands and archipelagos) J. L. Cervera1, G. Calado2,3, C. Gavaia2,4*, M. A. E. Malaquias2,5, J. Templado6, M. Ballesteros7, J. C. García-Gómez8 and C. Megina1 1Departamento de Biología 5Mollusca Research Group Facultad de Ciencias del Mar y Ambientales Department of Zoology Universidad de Cádiz The Natural History Museum Polígono Río San Pedro, s/n Cromwell Road Apdo. 40, E-11510 Puerto Real, Cádiz, Spain. London SW7 5BD, United Kingdom E-mail: [email protected] 6Museo Nacional de Ciencias Naturales (CSIC) 2Instituto Português de Malacologia José Gutiérrez Abascal 2 Zoomarine E-28006 Madrid, Spain E. N. 125 km 65 Guia, P-8200-864 Albufeira, Portugal 7Departamento de Biología Animal Facultad de Biología 3Centro de Modelação Ecológica Imar Universidad de Barcelona FCT/UNL Avda. Diagonal 645 Quinta da Torre E-08028 Barcelona, Spain P-2825-114 Monte da Caparica, Portugal 8Laboratorio de Biología Marina 4Centro de Ciências do Mar Departamento de Fisiología y Zoología Faculdade de Ciências do Mar e do Ambiente Facultad de Biología Universidade do Algarve Universidad de Sevilla Campus de Gambelas Avda. Reina Mercedes 6 P-8000-010 Faro, Portugal Apdo. 1095, E-41012 Sevilla, Spain *César Gavaia died on 3rd July 2003, in a car accident Received January 2004. Accepted December 2004 ISSN: 0074-0195 MINISTERIO INSTITUTO ESPAÑOL DE EDUCACIÓN DE OCEANOGRAFÍA Y CIENCIA Vol. 20 · Núms. 1-4 Págs. 1-122 Edita (Published by): INSTITUTO ESPAÑOL DE OCEANOGRAFÍA Avda.
    [Show full text]
  • Redescripción De Cuthona Pallida (Eliot, 1906) (Mollusca: Nudibranchia)
    Rev. Acad. Canar. Cienc, XIII (Num. 4), 123-132 (2001) (publicado en Julio de 2002) REDESCRIPCION DE Cuthona pallida (ELIOT, 1906) (MOLLUSCA: NUDIBRANCHIA) UN PEQUENO AEOLIDACEO DE LAS ISLAS DE CABO VERDE Y CANARIAS J.A. Ortea*, L. Moro** & M. Caballer*** *Dep. Biologia de Organismos y Sistemas, Lab. de Zoologia, Univ. de Oviedo. *** Centro de Planificacion Ambiental, Ctra. de La Esperanza km 0'8, -38071- Tenerife, Islas Canarias. ***Area de Ecologia. Dept. de C.C. y T.T. del Agua y del Medio Ambiente. Universidad de Cantabria. ABSTRACT Cuthona pallida (Eliot, 1906) is redescribed from specimens collected on shallow waters in Cape Verde and Canary Islands; data about its anatomy are also presented. A new name for Cuthona pallida (Baba, 1949) from Japan coasts is proposed, because it is occu- pied previously by the macaronesian species, and Cuthona miniostriatra Schmekel, 1968 is considered a recent synonymous of Eliot's species. Key words: Molluscs, Nudibranchia, Tergipedidae, Cuthona, Cape Verde Islands, Canary Islands. RESUMEN A partir de ejemplares recolectados en aguas someras de las islas de Cabo Verde y Canarias se redescribe Cuthona pallida (Eliot, 1906), aportando datos sobre su anatomia. Se propone un nombre nuevo para Cuthona pallida (Baba, 1949) de las costas de Japon, por estar preocupado por la especie macaronesica, y se considera a Cuthona miniostriatra Schmekel, 1968 un sinonimo reciente de la especie de Eliot. Palabras clave: Moluscos, Nudibranchia, Tergipedidae, Cuthona, islas de Cabo Verde, islas Canarias. 1. INTRODUCCION Uno de nuestros primeros objetivos al estudiar la fauna de Moluscos Opisto- branquios de las islas de Cabo Verde fue establecer el status taxonomico de las especies des- critas por otros autores a finales del siglo XIX y principios del XX, tal y como habiamos hecho en las islas Canarias (ORTEA & BACALLADO [14]).
    [Show full text]
  • Marine Recorder Report 2020 V3
    Marine Recorder’s Report 2020 Simon Taylor The pandemic significantly limited marine recording activity during 2020 as for long periods of the year, including the best low tides in the spring, non-local travel was prohibited and only those residing near the shore could reasonably travel there for exercise. Recreational diving was also prohibited for much of the year. The Society was able to run a single one-day field visit (to Bembridge on the Isle of Wight, led by Bas Payne) although the Marine Recorder was able to conduct a week’s intensive surveying on Benbecula and the Uists in the Outer Hebrides during autumn spring lows. For those fortunate enough to be within “daily exercise” distance of the shore, lockdown presented the opportunity to conduct some relatively intensive fieldwork over a small area. David Notton, in Edinburgh, was able to make regular excursions in the Granton area where he recorded a variety of molluscs including an intriguing LWB (little white bivalve) which was identified as the first Scottish observation of Theora lubrica Gould, 1861 (Notton, 2020). This non-indigenous species was mentioned in last year’s report (Taylor, 2020) following its first UK discovery in Lowestoft Harbour as publicly reported last year in the Society’s Journal (Worsfold et al., 2020). It has followed the increasingly familiar pattern of colonisation of continental Europe (in this case the Mediterranean first, before spreading around into the NE Atlantic) and then the UK, as well as establishing populations elsewhere around the globe. Although David’s find was of a single valve it seemed relatively fresh; an establishing population in the vicinity of a busy harbour would come as no huge surprise.
    [Show full text]
  • Download Full Article in PDF Format
    The types of Recent and certain fossil opisthobranch molluscs in the Muséum national d'Histoire naturelle, Paris Ángel VALDÉS & Virginie HÉROS Laboratoire de Biologie des Invertébrés Marins et Malacologie, Muséum national d'Histoire naturelle, 55 rue de Button, F-75231 Paris cedex 05 (France) [email protected] [email protected] Valdés A. & Héros V. 1998. — The types of Recent and certain fossil opisthobranch mol­ luscs in the Muséum national d'Histoire naturelle, Paris. Zoosystema20 (4): 695-742. ABSTRACT Three hundred and fifty seven lots of Recent and certain fossil opisthobran­ ch mollusc type-specimens deposited in the Laboratoire des Invertébrés Marins et Malacogie of the Muséum national d'Histoire naturelle (MNHN) are catalogued by original binomen and arranged alphabetically within fami­ KEYWORDS lies. Most of the fossil type specimens are housed in the Laboratoire de type specimens, Paléontologie, and therefore are not included in this catalogue. The essential opisthobranchs, bibliographical, geographical and taxonomic information is provided for each Mollusca, MNHN, Paris. taxon. RÉSUMÉ Les types actuels et de quelques fossiles de mollusques opisthobranches du Muséum national d'Histoire naturelle, Paris. Trois cent cinquante-sept types d'opistho- branches actuels et quelques fossiles déposés au Laboratoire de Biologie des Invertébrés Marins et Malacologie du Muséum national d'Histoire naturelle (MNHN) ont été identifiés et listés par ordre alphabétique d'espèces à l'inté­ MOTS CLES rieur de chaque famille. La plupart des types fossiles se trouvent au types, Laboratoire de Paléontologie et ne sont pas mentionnés dans cette liste. Les opisthobrancnes, principales références bibliographiques, géographiques et taxonomiques Mollusca, MNHN, Paris.
    [Show full text]
  • ÉOLIDIEN MÉCONNU DU LITTORAL MÉDITERRANÉEN Philippe Bouchet
    TRINCHESIA GENOVAE (O’DONOGHUE, 1926) ÉOLIDIEN MÉCONNU DU LITTORAL MÉDITERRANÉEN Philippe Bouchet To cite this version: Philippe Bouchet. TRINCHESIA GENOVAE (O’DONOGHUE, 1926) ÉOLIDIEN MÉCONNU DU LITTORAL MÉDITERRANÉEN. Vie et Milieu , Observatoire Océanologique - Laboratoire Arago, 1976, XXVI, pp.235 - 242. hal-02989621 HAL Id: hal-02989621 https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-02989621 Submitted on 5 Nov 2020 HAL is a multi-disciplinary open access L’archive ouverte pluridisciplinaire HAL, est archive for the deposit and dissemination of sci- destinée au dépôt et à la diffusion de documents entific research documents, whether they are pub- scientifiques de niveau recherche, publiés ou non, lished or not. The documents may come from émanant des établissements d’enseignement et de teaching and research institutions in France or recherche français ou étrangers, des laboratoires abroad, or from public or private research centers. publics ou privés. Vie Milieu, 1976, Vol. XXVI, fasc. 2, sér. A, pp. 235-242. TRINCHESIA GENOVAE (O'DONOGHUE, 1926) ÉOLIDIEN MÉCONNU DU LITTORAL MÉDITERRANÉEN par Philippe BOUCHET Laboratoire de Biologie des Invertébrés marins et Malacologie Muséum National d'Histoire Naturelle, Paris ABSTRACT Two différent species of Trinchesia currently appear in the literature under the name T. (oliata (Forbes & Goodsir). This name should be restricted to the Atlantic species, whereas the Mediterranean form should be named Trinchesia genovae (O'Donoghue). Au cours du mois de juillet 1975, j'ai récolté dans des algues et des Posidonies ramassées au Racou, près d'Argelès, une petite Trinchesia que je n'ai pu rapporter tout d'abord à aucune de celles connues en Méditerranée ou sur le littoral atlantique.
    [Show full text]