Populism Och Främlingsmisstro

Populism och främlingsmisstro Sverige i Europa Populism och främlingsmisstro – Sverige i Europa Integrationsverkets skriftserie VI © Integrationsverket 2006 ISSN 1651-1425 Integrationsverket Box 633 601 14 Norrköping

Graﬁ sk produktion och tryck: Elanders AB 2006

2 Innehåll

Förord 5 4. Hur långt till höger? 29 4.1) Högerpopulismens position på en Summary 6 politisk höger–vänster-skala 29

Sammanfattning 8 5. Den högerpopulistiska partifamiljen 35 5.1) Kriterier för bestämning av partifamilj 35 Prolog från författarna 10 5.2) Vem tillhörpartifamiljen? 36

1. En introduktion till forskningsfältet 12 6. Populismens ideologiska grundvalar 38 1.1) En ouppklarad frågeställning: Sverige 6.1) Ideologins betydelse 38 som dubbelt undantag 12 6.2) Fosterlandet 39 1.2) Populismen i Västeuropa 14 6.3) Folket 39 1.3) Populism som empirisk realitet i 6.4) Välfärdschauvinism på etnisk- Europa 1144 nationell grund 41 1.4) Populism som idealtyp 15 6.5) Riktat missnöje 41 1.5) Populism som dubbel artikulering av 6.6) Kritik med den representativa folklighet och småborgerlighet 16 demokratin 42 1.6) Två defi nitioner av populism med 6.7) Populismens dynamiska form 44 fl era beröringspunkter 17 6.8) Främlingsmisstro och främlings- 1.7) Höger-, center - och vänsterpopulism 17 fi entlighet 44

2. En presentation av studien 19 7. Faktorer som gynnat framväxten av 2.1) Syfte 19 dagens högerpopulistiska partier 46 2.2) Populism och högerpopulism – 7.1) Postindustriella ekonomiska system svårdeﬁ nierade begrepp 19 och utvecklingen av välfärdsstaten 46 2.3) Tillvägagångssätt 21 7.2) Legitimetskris inom de etablerade 2.4) Studiens upplägg 24 politiska strukturer 48 7.3) Konvergens i partivärlden 49 3. Populismens utveckling – första, andra 7.4) Ökad individualisering och nya och tredje vågen 25 politiska sakfrågor 50 3.1) Första vågen: Klassisk populism 25 7.5) Det historiska och ideologiska bagaget 51 3.2) Andra vågen – missnöjespartiernas framväxt 27 8. Det högerpopulistiska partiets 3.3) Tredje vågen – högerpopulismen organisation och väljarbas 52 dominerar den populistiska diskursen 27 8.1) Det organisatoriska dilemmat 52

3 8.2) Väljarbas 53 11. Sverige i Europa – från undantag till regel? 81 9. Västeuropeisk högerpopulism – från 11.1) Sverige som undantag 81 nationella till regionala partier 55 11.2) Faktorer som kan förvandla Sverige 9.1) Nationellt orienterade höger- från undantag till regel 83 populistiska partier 55 11.3) Uppenbar fara eller ett övergående 9.2) Regionalt orienterade höger- fenomen? 86 populistiska partier 60 Epilog från författarna 90 10. Populistiska uttryck i Sverige från 1980-talet till 2000-talet 63 Litteraturlista 92 10.1) 1980-talet: Skånepartiet i Malmö och folkomröstningen i Sjöbo 63 Bilaga 1 96 10.2) 1990-talet: Greven och betjänten intar den politiska scenen 68 10.3) 2000-talet: Sverigedemokraterna putsar fasaden 73

4 Förord

Som ett led i att följa samhällsutvecklingen ur Projektgruppen som arbetat med studien har ett integrationspolitiskt perspektiv och arbetet bestått av doktoranderna Jenny Kiiskinen, Sigrid för att motverka och förebygga rasism och främ- Saveljeff och professor Björn Fryklund, alla från lingsfi entlighet, har Integrationsverket tagit ini- Internationell Migration och Etniska Relationer tiativ till en studie som analyserar framväxten av vid Malmö högskola. Björn Fryklund, har varit högerpopulistiska partier och främlingsmisstro i projektledare och är vetenskapligt huvudansvarig Europa. för hela studien och dess genomförande. Jenny Det denna studie syftar till är att beskriva och Kiiskinen och Sigrid Saveljeff är författare till stu- analysera hur relationerna och påverkan ser ut dien med undantag för kapitlet En introduktion vad avser populism och främlingsmisstro på till forskningsfältet. Integrationsverket anlitade en den europeiska politiska arenan. Alltfl er länder i extern anonym expert för genomförande av kva- Europa har fått se högerpopulistiska partier och litetsbedömningar. rörelser växa fram och växa till sig. Därför är José Alberto Diaz, forskningsledare vid Inte- det viktigt att kritiskt analysera denna utveck- grationsverket, har varit ledare för samarbets- ling och förhålla sig till den särskilt med tanke projektet. Johan Andersson, handläggare vid på att de populistiska partierna och rörelserna Integrationsverket har varit ansvarig för uppfölj- utmanar den representativa demokratin på dess ningsarbetet. egna grundvalar. Det sker genom att de i vissa fall Integrationsverket tackar de personer som varit framför uppfattningar som är eller gränsar till att delaktiga i arbetet med rapporten. vara rasistiska eller främlingsfi entliga. Det empiriska materialet baseras på genomgående littera- Abdullahi Aress Jose Alberto Diaz turstudier inom forskningsfältet samt intervjuer Avdelningschef Forskningsledare med svenska EU-parlamentariker. Analysavdelning Analysavdelningen

5 Summary

Populism and xenophobia: xenophobic and racist attitudes. The overall aim of the study is to describe populism and most of Sweden in Europe all right-wing populism as a political phenom- During the last decades, right-wing populist enon. Modern research related to populism and parties have become more and more prominent right-wing populism is therefore central in this within the European societies. This development study. can, in the long run, lead to increased xenophobia The study shows that Sweden at the moment and racism even in Sweden. It is therefore impor- is to be seen as an exception when it comes to tant to discuss what constitutes populism, and successful right-wing populism. Swedish popu- right-wing populism as a central part of populist elements have most of the time been con- lism, but also to discuss how society can handle nected to certain events (such as the referendum and meet this specifi c political movement and its in Sjöbo in 1988) or to political movements that political parties. have been active and successful for only a short Today we can see a number of right-wing period of time (such as New Democracy in 1991– populist parties which are all active within the 1994). What we can see today is a party called the European political arena. Vlaams Belang from Sweden Democrats which, by using right-wing Belgium, Front National from France, Danish populism, uses all its power to mobilize support People’s Party from Denmark and Lega Nord in relation to the national election in September from Italy are all examples of such parties. These 2006. But the Sweden Democrats are still strug- parties have managed to establish themselves as gling with their past – a past which implies strong prominent political factors within the Western connections to racist movements that were active European democracies of today. The political during the 1980s. The history of the party prob- development in Europe can come to infl uence the ably makes it more diffi cult for the party to gain political environment in Sweden even though we the same amount of electoral support as its col- do not have a successful right-wing populist party leagues in Western Europe. in Sweden represented on a national level at this But, as research has shown, there are factors moment. The development in Europe can come within the Swedish context that could work in to infl uence the emergence of a Swedish right- favor of the development of a Swedish right-wing wing political party which takes nourishment populist party. A number of Swedish voters feel from xenophobia and racism. In the long run this that they no longer can identify with the estab- development can lead to increased xenophobia lished political parties. If the voters no longer can and racism even in Sweden. identify with the established parties, this could The study Populism och främlingsmisstro – work in favor of the development and growth of a Sverige i Europa is part of the work done by the right-wing populist party, since parties like these Swedish Board of Integration in order to prevent tend to be favored by the reduction of party iden-

6 tifi cation. These kinds of parties are also favored kind of reluctance towards the European Union by a reduction in class voting. In Sweden, as in the have had the ability to gain support among the rest of Europe, party identifi cation as well as class voters and have been able to establish themselves voting have been reduced among the voters. This on the political scene. One could therefore con- could, in other words, be factors that in the long clude that if a right-wing populist party uses the run could work in favor of the establishment of a negative attitudes towards the European Union, it Swedish right-wing populist party. can have a chance of gaining votes and establish- Political discontent and alienation are other ing itself on the Swedish political scene. relevant factors when it comes to explaining the But, whether the Sweden Democrats gain emergence of right-wing populist parties. This more votes in the next national election or not, can make formerly loyal voters change party loy- or whether a new right-wing populist party alty. Studies made in Western Europe during the establishes itself on the Swedish political scene, last decade show that people’s trust in political we cannot overlook the fact that Sweden is a part institutions has decreased, which could work in of Europe – a Europe where right-wing populist favor of the development of a new party – such as parties have gained major electoral success during a right-wing populist party – that will exploit this the last decades and have become a political agent development. Studies made in Sweden show that, on the European political scene. The existence during the years, the Swedish voter has become of right-wing populist parties can therefore no more and more dissatisfi ed with the established longer be denied; this type of parties are here to political parties and institutions. This is therefore stay. The big challenge for the Swedish society an important factor that can work in favor of the is therefore to handle the existence of this party establishment of a Swedish right-wing populist family – irrespective of its presence within the party that takes nourishment from a widespread Swedish national context. It is therefore important popular discontent. to discuss how the Swedish society could handle Studies conducted among the Swedish popula- the presence of right-wing populist parties within tion also show that the Swedes have quite negative the political system. To neglect this type of parties attitudes towards the European Union and the and refer to them as a temporary phenomenon is Swedish membership. Research has shown that no longer an alternative. right-wing populist parties which feed on this

7 Sammanfattning

Populism och främlingsmisstro: gripande syfte är att med hjälp av en utförlig litteraturgenomgång beskriva populism som Sverige i Europa politiskt fenomen, där fokus läggs på de partier Under de senaste decennierna har högerpopulis- som i dag är aktiva och som kan betraktas som tiska partier och rörelser kommit att bli allt mer högerpopulistiska partier. framträdande runt om i Europa. Det handlar om Studien visar att Sverige är att betrakta som partier som på olika sätt använder sig av främ- något av ett undantag när det gäller framgångs- lingsfi entliga och rasistiska uttryck för att föra rik högerpopulism. De populistiska inslag som fram sin politiska retorik till den breda allmän- varit mest framträdande på den svenska politiska heten. scenen under de senaste decennierna har antingen I dagsläget återfi nns det ett antal högerpo- varit rörelser kopplade till en specifi k händelse pulistiska partier som är aktiva på den politiska (folkomröstningen i Sjöbo 1988) eller politiska arenan runt om i de europeiska länderna. Exem- rörelser som snabbt blossat upp och sedan för- pel på sådana partier är Vlaams Belang i Belgien, svunnit lika snabbt (Ny demokrati 1991–1994). Front National i Frankrike, Dansk Folkeparti i Vad vi kan se i dag är ett parti, Sverigedemokra- Danmark och Lega Nord i Italien. Dessa partier terna, som med hjälp av högerpopulistiska inslag har på ett framgångsrikt sätt lyckats etablera sig försöker mobilisera väljarstöd till riksdagsvalet som bestående politiska inslag och har under de 2006. Men Sverigedemokraterna dras fortfarande senaste åren kommit att bli allt mer framträdande med sviterna av ett förfl utet med alltför uppen- på den politiska scenen. Trots att vi i dag ännu bara kopplingar till rasistiska rörelser aktiva inte ser något högerpopulistiskt parti som nått under 1980-talet, vilket för tillfället försvårar eller nationella framgångar i Sverige, kan den utveck- omöjliggör deras möjligheter att vinna ett större ling som skett i övriga Europa leda till att vi även väljarstöd i likhet med andra högerpopulistiska i Sverige ser ett framgångsrikt högerpopulistiskt partier runt om i Västeuropa. I dagsläget verkar parti som hämtar näring ur främlingsfi entliga det som om Sverigedemokraterna kommer att få och rasistiska tendenser för att vinna politisk mycket svårt att fortsätta konkurrera om en plats framgång. I förlängningen kan detta leda till ökad i riksdagen. främlingsfi entlighet och rasism även i Sverige. Det Forskningen visar dock att det fi nns faktorer blir därför viktigt att diskutera vad populism, med inom den svenska samhällskontexten som skulle högerpopulism som en central del, representerar kunna vara gynnsamma för framväxten av ett och uttrycker. framgångsrikt svenskt högerpopulistiskt parti. Studien Populism och främlingsmisstro – Sverige Det handlar bland annat om att de svenska väl- i Europa ingår som ett led i Integrationsverkets jarna allt mindre känner att de kan identifi era uppdrag att arbeta mot spridning av främlings- sig med de etablerade politiska partierna. Denna fi entlighet och rasism i Sverige. Studiens över- minskade identifi ering har historiskt och traditio-

8 nellt sett varit en betydelsefull faktor som fungerat utveckling som går att skönja i dagens Sverige som förklaringsmodell för att förstå uppkomsten fi nns det incitament som påvisar att vi i framtiden av högerpopulistiska partier. Dessa typer av par- skulle kunna få se ett svenskt högerpopulistiskt tier gynnas när väljarna i allt mindre utsträckning parti som hämtar sin näring ur just ett utbrett identifi erar sig med de etablerade partierna. I folkligt missnöje. såväl Sverige som resten av Västeuropa har anta- Studier visar även att svenskarna hyser starkt let väljare med stark partitillhörighet minskat. negativa attityder gentemot Europeiska unionen Samma trend är synlig när det gäller röstning uti- och det svenska medlemskapet. Forskningen visar från klasstillhörighet. Klassröstningen har sjunkit att högerpopulistiska partier som hämtar politisk allt mer under de senaste åren. Skillnaden mellan näring ur ett sådant EU-motstånd (dock i kom- Sverige och många andra västeuropeiska länder bination med andra ideologiska kärnfrågor) har är att såväl partiidentifi kationen som klassröst- haft stor benägenhet att vinna väljarstöd och har ningen i Sverige under efterkrigstiden legat på en kunnat etablera sig som betydande aktörer på den i särklass hög nivå. Så även om en trend påbörjats politiska scenen. Det fi nns således faktorer som de senaste 10–15 åren, då både partiidentifi katio- visar att ett svenskt högerpopulistiskt parti som nen och klassröstningen minskat, har detta skett väljer att ta utgångspunkt i ett utpräglat motstånd från en sådan hög nivå att denna trend ännu inte mot EU skulle kunna ha möjlighet att etablera sig inverkat gynnsamt på utvecklingen av svenska och vinna gehör på den svenska politiska arenan. högerpopulistiska partier. Men sett ur ett längre Men oavsett om Sverigedemokraterna vinner perspektiv skulle detta kunna vara faktorer som mer mark eller inte i samband med det kom- på sikt kan möjliggöra framväxten av framgångs- mande riksdagsvalet 2006, eller om ett nytt rik högerpopulism även i Sverige. svenskt högerpopulistiskt parti etablerar sig, så Utbrett politiskt missnöje och alienation har befi nner sig Sverige mitt i den västeuropeiska också ansetts vara viktiga faktorer när det gäller kontexten. En kontext inom vilken högerpopulis- att förklara framväxten av högerpopulistiska par- tiska partier har vunnit stora framgångar under tier, faktorer som kan bidra till att tidigare trogna de senaste decennierna och kommit att bli mer väljare blir mer benägna att byta parti. Studier framträdande och infl ytelserika. Den högerpo- i Västeuropa visar att människors förtroende pulistiska partifamiljens existens går således inte för politiska institutioner har minskat under de längre att hantera som ett övergående fenomen, senaste decennierna, vilket i sin tur skulle kunna utan det förefaller som om partier av detta slag medföra incitament för framväxten av höger- kommer att vara betydande inslag på den västeu- populistiska partier. Även studier i Sverige har ropeiska politiska scenen under lång tid framöver. visat att svenskarnas missnöje med de politiska Den stora utmaningen för det svenska samhället partierna och institutionerna har blivit allt mer ligger därmed i att hantera dessa partiers närvaro utbrett under årens lopp. Regelbundna opinions- – oavsett om de agerar inom en svensk nationell mätningar visar ett återkommande missnöje med kontext eller inte. Det är därför av vikt att en dis- regeringens sätt att styra landet och det vardag- kussion förs kring hur högerpopulistiska partier liga talet om politikerförakt tar större utrymme och deras åsikter kan bemötas inom ramen för i den samhälleliga debatten. Graden av politiskt det politiska systemet. Att negligera dem genom missnöje och alienation i ett samhälle är således att betrakta dem som ett övergående fenomen är viktiga faktorer att ta i beaktande, och med den inget alternativ.

9 Prolog från författarna

Amsterdam, november 2004 Rembrandt vann. Utmärkelsen gick i stället till I november 2004 mördas den holländske fi lm- Pim Fortuyn, den kontroversielle partiledaren för regissören Theo van Gogh på en gata i centrala det högerpopulistiska partiet List Pim Fortuyn Amsterdam. Regissören hade, ända sedan hans som mördades i början av 2000-talet.1 fi lm Submission visats på TV (en fi lm som Mordet på Theo van Gogh i november 2004 behandlade kvinnors ställning inom islam), gav eko i hela den västerländska världen och fi ck mottagit ett fl ertal hot från olika grupperingar. stort genomslag inom såväl media som den poli- Även författaren till fi lmens manus, Ayaan Hirsi tiska debatten. Mordet fi ck snabbt en etnisk och Ali, hotas och på van Goghs döda kropp återfi n- religiös stämpel och bland högerextrema grup- ner polisen ett fastnaglat brev som innehåller per i Holland fördömdes islam och det utropades starka hotelser mot Hirsi Ali. Senare grips en slagord om att skärpa invandringslagarna i Hol- man av marockanskt ursprung som misstänkt land och förvisa alla muslimer.2 för mordet. I pressen beskrivs förövaren som Bryssel, april 2005 muslimsk extremist med medlemskap i en isla- Den 20 april 2005 försöker Mario Borghezio, mistisk terrororganisation. parlamentariker för det högerpopulistiska par- Efter mordet på Theo van Gogh påbörjades en tiet Lega Nord i Europaparlamentet, genomföra intensiv debatt i Holland om invandrares rät- en fi lmvisning och presskonferens i parlamen- tigheter och skyldigheter. I kölvattnet av mordet tet. Filmen som han tänker visa (utan tillstånd meddelade den radikale högerpopulisten Geert från upphovsmakarna) är Theo van Goghs fi lm Wilders att han skulle starta ett nytt parti på den Submission. Filmvisningen skulle inledas med yttersta högerkanten. Partiets främsta mål skulle ett kortare tal av Borghezio och därefter skulle vara att motarbeta muslimska extremister, såväl fi lmen visas. Efter fi lmens slut har Borghezio i Holland som i övriga världen. Dessutom skulle inbjudit till en kortare presskonferens. Efter en partiet verka för att genomdriva hårda invand- mycket turbulent inledning ingriper parlamen- ringslagar. Speciellt hårda invandrings- och asyl- tets kvestorer och avbryter den planerade fi lm- regler ville partiet tillämpa gentemot individer visningen. Filmen visas aldrig och den utlovade som kommer från Marocko och Turkiet. En tid presskonferensen kommer av sig. efter mordet på Theo van Gogh genomfördes en Bland de anställda i Europaparlamentet (parla- nationell omröstning om »den största hollända- mentariker, politiska sekreterare och tjänstemän) ren genom historien«. På listan med nominerade diskuterades den förestående fi lmvisningen och återfanns namnkunniga holländare som Anne huruvida man skulle bojkotta den helt eller gå dit Frank och Rembrandt. Varken Anne Frank eller

1 Expressens nätbilaga 2004-11-17; European Race Bul- 2 European Race Bulletin 2005(50):2ff. letin 2005(50):2ff.

10 och se vad som hände.3 Trots att Mario Borghe- kuterade fi lm för att inom ramen för Europa- zios fi lmvisning aldrig blev av lyckades han ändå parlamentet skapa debatt kring etnicitet och skapa en debatt kring händelsen. kultur- och religionstillhörighet. Syftet med att De scener som utspelade sig i Europaparlamen- visa fi lmen handlade troligtvis inte om att mana tet i april 2005 visar tydligt hur en tragedi kan till ökad tolerans mellan olika befolkningsgrup- användas i politiskt syfte. Den högerpopulistiske per, utan snarare ville Borghezio visa sitt mot- parlamentarikern Mario Borghezio använde sig stånd mot det mångkulturella samhället. av mordet på Theo van Gogh och hans omdis-

3 Samtal med Jan-Åke Johansson, politisk utredare för Junilistan, Bryssel, 2005-04-19; samtal med Alexandra Sannerstedt, politisk sekreterare för svenska Socialde- mokraterna, Bryssel, 2005-05-11; mejl från Jan-Åke Johansson, politisk utredare för Junilistan, 2005-05- 13.

11 1. En introduktion till forskningsfältet

1.1 En ouppklarad frågeställning: politiska scenen i Sverige: ett ideologiskt mer vän- sterorienterat, Miljöpartiet, och ett ideologiskt Sverige som dubbelt undantag mer högerorienterat, Ny demokrati. Valet 1991 I studien Populism och missnöjespartier i Norden gav Fryklund & Peterson den dubbelt symboliska (Fryklund & Peterson 1981) fi nns det en oupp- beteckningen Systemvalet för att karakterisera vad klarad frågeställning, där författarna diskuterar valet 1991 i grunden handlade om, mot bakgrund varför det under första delen av 1970-talet inte av 1980-talets systemiska förändringar som före- växte fram något politiskt missnöjesparti i Sve- gick den valhandling som svenska folket utförde i rige som kan jämföras med Fremskridtspartiet i valet 1991. Systemvalet var på en och samma gång Danmark (Mogens Glistrup), Fremskrittspartiet ett folkligt missnöjesuppror mot det politiska Eta- i Norge (Anders Lange) och Landsbygdspartiet i blissemanget eller Systemet. Finland (Veikko Vennamo). Fryklund & Peterson Redan dessförinnan hade Fryklund & Peterson, försökte då, vid ingången till 1980-talet, besvara med studier av den politiska utvecklingen i våra denna fråga genom att analysera motverkande nordiska grannländer som erfarenhetsbakgrund, faktorer eller blockeringar, vilka sammantagna betonat vikten av att studera de drag i samhälls- skulle ha gjort det svenska samhället immunt mot utvecklingen som kan förklara de populistiska populism. Vid denna tid mötte deras användning partiernas fortsatta framgångar. De såg ett sam- av begreppet populism på dessa partier starkt band mellan dessa framgångar och det påfallande motstånd både inom forskningen och inom poli- uppsvinget för nyliberala och liknande idéström- tiken. ningar som ytterst utgår från den enkla varupro- Under 1980-talet blev det allt mer uppenbart duktionens världsbild. Perspektivet hade därmed att dessa motverkande faktorer i stor utsträck- vidgats från att ha gällt till synes perifera partier ning ändrat karaktär eller upphört att verka på och rörelser i det politiska systemets utkanter samma sätt som tidigare. Det gick att skönja att till att beröra centrala frågeställningar både i de ett antal »blockeringar« var på väg att hävas. I det nordiska ländernas samhällsutveckling och i sam- alltid lika säregna samspelet mellan strukturella hällsvetenskaplig teori. förändringar och politiskt handlande aktörer gick Efter det att de populistiska partierna i de nord- det allt eftersom att urskilja hur gamla ekono- iska grannländerna näst intill förintats i slutet av miska, politiska och sociala motsättningar växte 1970-talet fi ck de under 1980-talet, och seder- och fi ck nya uttrycksformer samtidigt som nya mera under 1990-talet, en andra och en tredje motsättningar uppstod. storhetstid. Dessa partier hittade med sin näsa för Genom hela 1980-talet går det att följa en poli- vad som rör sig i folkdjupet en ny organiserande tisk process i tid och rum, en process som först princip att vrida sin samhällskritik kring – fl yk- i 1988 års val och därefter i 1991 års val resulte- tingfrågan. Under den första formativa perioden, rade i framväxten av två helt nya partier på den andra hälften av 1960-talet och första hälften av

12 1970-talet, hade det populistiska systemupproret meister, den ena delen av det populistiska tvilling- på motsvarande sätt formulerats, men då utifrån ledarskapet Greven och Betjänten, bestämde sig skattefrågan. för att lägga ned sitt politiska projekt Ny demo- De populistiska partierna har fungerat som krati. Uppenbarligen gick det inte att föra projek- något av stormsvalor – deras principiella nylibe- tet vidare med bara betjänten Bert Karlsson kvar ralism (ihopkopplad med skatterevolten) avfär- vid rodret, vilket säger något om svårighetsgraden dades av alla politiska läger i början av 1970-talet för ett populistiskt partis möjligheter att nå bestå- men förebådade 1980-talets högervåg, deras ende parlamentariska framgångar i Sverige. Det anammande av främlings- och fl yktingfi entlighe- krävdes dubbel besättning för att »bryta igenom ten syntes grotesk i början av 1980-talet men före- spärrarna« i det svenska systemet – den ene (Ian bådade 1990-talets ideliga reträtter i den offi ciellt Wachtmeister) för att mobilisera nyliberala mode- förda fl yktingpolitiken. rater, den andre (Bert Karlsson) för att mobilisera Det går att konstatera att dessa partiers fram- fl yktingfi entliga socialdemokrater och missnöjda gångar är knutna till vad som kan kallas en poli- icke-politiska/apolitiska grupper för det populistisk systemkris – det kommer upp frågor på den tiska projektet. Valet 1994 kan ges beteckningen politiska agendan som är ytterst svårhanterliga Ångervalet. Väljarmajoriteten markerade att den för det traditionella politiska systemet och de ångrade sitt val av nytt System tre år tidigare, traditionella partierna. Detta beror ofta på ett men för sent (!), samtidigt som den valde bort stort avstånd mellan folkligt förankrade erfaren- populismen i form av Ny demokrati som poli- heter och upplevelser och politikernas hantering tiskt alternativ. När väljarmajoriteten i valet 1998 av de dilemman som uppstår kring dessa frågor. insåg detta blev reaktionen snarast uppgivenhet. Det gäller särskilt hanteringen av fl yktingfrågan, Av denna anledning kan det vara relevant att kalla som är kringgärdad av etiska ställningstaganden valet 1998 för Uppgivarvalet; detta följdes av ett och moraliska dilemman.4 Det uppstår vad vi normalt val och normalt väljarbeteende 2002. kan benämna som ett glapp mellan den offi ciellt I våra nordiska grannländer har i Danmark förkunnade och den reellt upplevda verkligheten, Glistrups Fremskridtsparti avlösts av Pia Kjærs- ett politiskt tomrum som kan fyllas av politiska gaards Dansk Folkeparti (bildades 1995 och fi ck entreprenörer med känsla för vad som rör sig i sitt genombrott i folketingsvalet 2001), som skör- folkdjupet. dat stora framgångar både parlamentariskt, som I dag, nästan 16 år senare, år 2006, går det att oumbärligt stöd- och vågmästarparti för den påvisa en situation i Sverige som liknar den vid nuvarande och den förra borgerliga regeringen, ingången till 1980-talet, om Norden byts ut mot och utomparlamentariskt, i den folkliga opinio- Europa och man betraktar Sverige och Norden nen där främlingsmisstron fått ett starkt fotfäste. som en delmängd av Europa. Ny demokrati har I Norge fortsätter Carl I Hagens Fremskrittspar- försvunnit från den politiska scenen i Sverige och tis framgångar genom att alltjämt vara ett av de inget nytt populistiskt parti har kommit i dess största partierna i Norge. Efter septembervalet ställe. Sverigedemokraterna fi nns visserligen med 2005 blev Fremskrittspartiet det näst största partiet ett 50-tal mandat i ett antal kommuner runtom i med ett valresultat på 22 procent och 37 mandat i Sverige (med dominans i Skåne), men Sverigede- Stortinget. I Finland har det tidigare Landsbygds- mokraterna kan knappast sägas axla Ny demo- partiet spelat ut sin politiska roll och inte efter- kratis populistiska mantel i någon rimlig mening. trätts av något motsvarande. Däremot har den Ny demokrati raderades i stort sett ut helt redan framgångsrika utvecklingen för populistiska par- före 1994 års val i och med att greven Ian Wacht- tier i Norden under 1980- och senare 1990-talet fortsatt i allt fl er länder runt om i Europa, med 4 Fryklund & Peterson i Andersson (red.) 1996. Sverige som något av undantaget som bekräftar

13 regeln. Detta innebär emellertid inte att populis- etablerade partierna och politikerna utan gäller tiskt tänkande och den organiserande frågan som också i stor utsträckning för forskarsamhället populismen väver sin samhällskritik utifrån inte och samhällsforskarna (som statsvetare, socio- påverkat den förda politiken. Påverkan kan vara loger och historiker). Efter att ha »dammsugit« minst lika stark men ta sig andra uttrycksformer forskningsfältet kan vi på goda grunder säga att inom ramen för det etablerade politiska systemet det först är under de tio senaste åren som popu- och den förda politiken. lismen som ideologiskt och politiskt fenomen på Hur ska då denna utveckling förstås och förkla- allvar börjat uppmärksammas i vetenskaplig lit- ras? Och vad är det som gör att det vid ingången teratur och tidskriftsartiklar, och då av en mindre till andra hälften av 2000-talet saknas ett högerpo- grupp samhällsforskare. De etablerade politikerna pulistiskt parti i Sverige medan det samtidigt kan däremot, lyser fortfarande med sin frånvaro i det konstateras att populismen i många europeiska offentliga samtalet och debatten. Det förefal- länder, även i våra närmaste grannländer Dan- ler som om »strutsens sätt att sticka huvudet i mark och Norge, är fortsatt stark och dessutom sanden« inte leder till önskvärt resultat, det vill skördar nya framgångar? säga förhindrar eller minimerar populismens när- Med dessa två frågor som utgångspunkt blir det varo inom politiken. Facit säger något annat. Vid intressant att se på utvecklingen i Sverige ur ett de samtal vi förde med svenska politiker i Europa- jämförande europeiskt perspektiv med avseende parlamentet i Bryssel under besöken våren 2005 på populism och dess historia. var, med några undantag, svaret på våra frågor om vilket/vilka förhållningssätt man förordade gentemot de högerpopulistiska partierna, att det 1.2 Populismen i Västeuropa var bäst att isolera dem politiskt och nonchalera deras framförda uppfattningar och förslag, i par- Populismen i Västeuropa har en historia som är lamentet och utanför – att behandla dem som om nästan 40-årig beroende på vilket startdatum som de inte fanns där. Intervjusvar som bara förstärkte sätts. Här har det satts till mitten av 1960-talet då den bild som vi fått bekräftat fl era gånger om, vid Poujades parti (poujadismen) i Frankrike utma- tidigare möten med politiker och genom uttalan- nade det politiska etablissemanget med sin folk- den som politiker gjort i medierna i frågan. liga skatterevolt med utgångspunkt från den vid den tiden stora skaran av småhandlare och små- köpmän i det franska samhället. I Finland var det 1.3 Populism som Veikko Vennamos Landsbygdsparti som ställde sig i spetsen för ett folkligt uppror från landsbyg- empirisk realitet i Europa dens småfolk. Det handlade främst om villkoren Forskarna Yves Mény och Yves Surel ställer i för det »bortglömda folket« i det fi nska samhället, inledningen till boken Democracies and the Popu- som Vennamo riktade sin populistiska appell till. list Challenges (ett samlingsverk av centrala popu- Här någonstans, i två så skilda länder som Frank- lismforskare, 2002) några grundläggande frågor: rike och Finland, börjar det populistiska ifråga- Är de populistiska partierna/rörelserna verkligen sättandet av det etablerade politiska system som ett hot mot de demokratiska institutionerna eller byggts upp i Västeuropa efter andra världskriget. är det bara ett övergående och återkommande Hur kommer det sig då, mot denna historiska problem med anpassning eller justering (av det bakgrund, att det dominerande förhållningssättet politiska systemet i Västeuropa)? Hur ska dessa har varit och fortfarande är att på olika sätt bort- nya populistiska sociala rörelser, aktörer och orga- förklara eller bortse från (»bara en dagslända«) nisationer klassifi ceras? Ska de förändringar som populismens närvaro och tillväxt på den politiska äger rum inom partisystemen analyseras som scenen i Västeuropa? Det gäller inte bara för de enbart konjunkturella anpassningar eller som 14 djupare politiska, ideologiska och institutionella 1.4 Populism som idealtyp brytningar (eng. realignments)? Svaren på dessa frågor har blivit mera påträng- Den brittiske forskaren Paul Taggart har i sin bok ande och komplexa genom uppkomsten eller sna- Populism (Taggart 2000) sökt defi niera popu- rare återuppkomsten av begreppet populism som lism efter att ha gått igenom och granskat andras en empirisk realitet och ett akademiskt problem. defi nitioner och perspektiv och dessas tillkorta- Tidigare centrala studier av begreppet populism kommanden. Det är särskilt intressant att ta del som Ghita Ionescus & Ernest Gellners Populism av hans försök att defi niera populism generellt and its Meanings and National Characteristics eftersom han i en tidigare bok, The New Populism (1969) och Margaret Canovans Populism (1981), and the New Politics (Taggart(Taggart 1996),1996), analyseratanalyserat liksom Fryklunds & Petersons första studie, Popu- den skandinaviska populismen i samband med lism och missnöjespartier i Norden (1981), försökte att han under en kortare period befann sig som reda ut vad populism kan tänkas vara för något gästforskare i Sverige och därmed kan sägas ha och om det är möjligt att enas kring en gemen- ett både utifrån- och inifrånperspektiv på sam- sam defi nition. Studierna kom till slutsatsen att hällsutvecklingen i de skandinaviska länderna. de olika företeelser och situationer som popu- Taggart börjar med att konstatera att »populism lism försöker fånga svårligen låter sig inbegripas är ett svårt, slipprigt begrepp. Det saknar karak- 6 under en gemensam defi nition. Men som Mény tärsdrag som gör det mer gripbart«. Taggart dis- och Surel påpekar, har det politiska landskapet kuterar sedan utifrån vad idéhistorikern Isaiah förändrats.5 Populismen har återvänt både som Berlin kallat populismens Askungekomplex – hur empirisk verklighet och som akademisk angelä- svårt eller omöjligt det är att bland alla fötter (alla genhet. Ordet pånyttfödelse speglar situationen. olika fall av populism) hitta en fot som passar Skillnaden mot de tidigare populismstudierna är skon (den generella populismen). De olika exem- också att det nu inte handlar så mycket om karis- plen på populism kan passa mer eller mindre bra matiska ledargestalter i tredje världen, utan att in på en generell defi nition men passar aldrig in begreppet populism mer och mer har kommit att helt och hållet. För att attackera denna proble- beteckna situationer mitt i Västeuropas utveck- matik konstruerar Taggart ett generellt popu- ling. Populism har i ökande utsträckning kommit lismbegrepp, kännetecknat av sex nyckelteman att förknippas med europeiska politiker, partier som han ser som en idealtyp i Max Webers anda. och rörelser i allt fl er länder, vilket har inneburit Med Webers idealtyp förstås något som inte fullt att de nya ansatserna kommer mycket närmare ut fi nns i verkligheten (något eller några nyckel- den nordamerikanska populismtraditionen än teman saknas) men som fungerar som en mått- vad som var fallet i de tidigare tredje världen-stu- stock mot vilken (den populistiska) verkligheten dierna. Begreppet populism har i Europa mer och kan mätas, det vill säga de olika populistiska fallen mer kommit att användas på politiska företeel- kan förstås och jämföras med det generella popu- ser och fenomen som inte låter sig passas in i det lismbegreppet. Populism betraktad som en ideal- traditionella politiska systemet. Populism brukas typ kan enligt Taggart hjälpa oss att få en generell som en etikettering på ovanliga politiska framträ- och djupare förståelse av populism. delse- och uttrycksformer, på utmanare som ifrå- gasätter den västeuropeiska demokratins grunder, Taggarts sex nyckelteman som kännetecknar institutioner, värden och regler. Populism har på populism är: så sätt kommit att betraktas som ett potentiellt • Populister är fi entliga mot representativ poli- hot mot den representativa demokratin. tik. • Populister identifi erar sig själva med ett idea-

5 Mény & Surel i Mény & Surel (red.) 2002:2. 6 Taggart 2000:2.

15 liserat fosterland (»heartland«) inom det sam- i sina strävanden att uppnå folklig legitimitet. Det hälle som de älskar. folkliga rör sig vidare om föreställningar, tänke- • Populism är en ideologi som saknar grundläg- sätt och handlingsmönster som är grundade i gande värden. människors arbets- och vardagsverklighet. Dessa • Populism är en kraftfull reaktion på en upplevd kan utvecklas kring teman som berör exem- extrem kris. pelvis nationen, kulturen, religionen, moralen, • Populism innehåller fundamentala dilemman demokratin, arbetet, familjen, miljön och sociala som gör den självbegränsande. gemenskaper. En framgångsrik populistisk appell • Populism är en kameleont som antar omgiv- förutsätter att entreprenörens världsbild kan for- ningens färger. muleras som en trovärdig tolkning av de folkliga Taggart summerar själv sina sex teman på föl- föreställningarna, det vill säga att den också appel- jande täta sätt: populism är en reaktion på idéer, lerar till grupper ur andra klasser och skikt (arbe- institutioner och praktiker av representativ poli- tare och tjänstemän). Men detta förutsätter också tik som hyllar ett implicit eller explicit fosterland en politisk situation där den populistiska appellen som ett svar på en upplevd kris, men som saknar kan konkurrera i trovärdighet med de etablerade universella grundläggande värden, den är kame- partiernas folkliga appeller, eller snarare där väl- leontisk, tar på sig omgivningens attribut och är i jarnas tilltro till dessa sviktar – en situation som praktiken tillfällig. Populism är ett tillfälligt, anti- är relaterad till en kris för det politiska Systemet. politiskt, hjärtlöst, kameleontiskt hyllande av fos- Populism framträder som ett folkligt politiskt och terlandet stående inför en upplevd kris. ideologiskt fenomen, vilket innebär att det folk- Taggart konstaterar också att populism växer liga blir det överbestämmande elementet i den fram inte bara på många olika platser och tider populistiska appellens dubbla artikulering, där Vi utan också i olika former. Den kan bestå av en (Folket) ställs mot Dom (Makthavarna, Etablis- rörelse, ett parti, en ledare eller en idé men är semanget, Eliten). Den populistiska appellen vävs vanligtvis en kombination av några av dessa; dock kring en organiserande fråga (som skattefrågan, sällan alla på en och samma gång. fl yktingfrågan) som måste vara av det slaget (ha den karaktären) att den kan nyttjas för utbredd kritik på många andra samhällsområden. Grun- 1.5 Populism som dubbel den för populism ligger i en reaktion på ett upplevt artikulering av folklighet eller reellt hot mot den enkla varuproduktionens positioner i samhällsutvecklingen. Enkel varupro- och småborgerlighet duktion omfattar produktion av både varor och Fryklund & Peterson har ett annat perspektiv än tjänster inom ramen för det som vanligen kallas Taggart. De defi nierar populism som en kombi- småföretag. Det fi nns fl era skäl till att särskilja nation av det folkliga och det småborgerliga. Den denna typ av produktion från den dominerande populistiska appellen består av en dubbel arti- kapitalistiska produktionen. Småföretagsamhe- kulering av det folkliga och det småborgerliga. ten baseras inte i första hand på en utvidgning Utgångspunkten är småföretagarens och entre- av verksamheten och vinstmaximering utan på prenörens världsbild och perspektiv på samhälls- att man upprätthåller sin självständighet, skapar utvecklingen. Det folkliga består av en uppsättning sin egen existens (reproduceras) och sitt eget icke-klassbundna ideologiska element, deras för- system. Småföretagaren är i likhet med arbetaren ankring i nationens historiska traditioner och de fullt verksam i produktionen, men skiljer sig från sätt på vilka olika klasser använder dessa element arbetaren genom att också vara ägare.

16 1.6 Två defi nitioner av populism • Att populismen har ett inbyggt dilemma genom att dess möjligheter att göra sig gällande med fl era beröringspunkter har varit genom deltagande i de parlamenta- Det kan förefalla som om Fryklunds & Petersons riska valen, och erhållande av representation i defi nition av populism är olik Taggarts förslag att det politiska system som man själv tar avstånd se på populism som en Webersk idealtyp, men ifrån. det går att påvisa fl era tydliga beröringspunk- ter, liksom några skillnader, i sättet att defi niera När det sedan gäller skillnader är den viktigaste att populism. Likheterna är som följer: Fryklund & Peterson har en defi nition av populism som förutom det folkliga också inbegriper • Att det borde vara fullt möjligt att bortom alla en innehållsmässig bestämning av den populis- de olika uttrycksformerna för populism fi nna tiska ideologin som rotad i den enkla varupro- en generell defi nition av populism, som går att duktionen (och tjänsteproduktionen), samt dess använda som en idealtypisk modell eller mått- klassmässiga koppling till urban och agrar små- stock vid studier av de enskilda fallen. borgerlighet. Denna defi nition är då inte förenlig • Att de olika uttrycksformerna för populism med Taggarts uppfattning att populismen saknar aldrig helt överensstämmer med den generella grundläggande värden. Den implicerar vidare att modellen eller idealtypen för populism. det fi nns gränser för hur kameleontisk populismen • Att variationerna av olika populismer bestäms kan vara till sitt innehåll och framträdelseform. av samhällskontexten, det vill säga det ser ut Den småborgerliga världsbilden sätter/begränsar som om populismen är kameleontisk till sin ramarna för den populistiska appellens innehåll karaktär. och framträdelseform, men samtidigt måste sägas • Att populismen kan anta såväl reaktionära som att frihetsgraderna är stora, eftersom småborger- progressiva uttrycksformer, ha en demokratisk ligheten är den klass som förenar lönearbete och såväl som en autokratisk framträdelseform. ägande. Den är på så sätt den klass som är den • Att populismens starka appell till folket som mest folkliga till sin grundläggande karaktär och det mest centrala inslaget i själva defi nitio- den äger en potential att mobilisera grupper från nen handlar om en bestämd uppfattning, eller andra klasser och skikt som går långt utöver de snarare föreställning, om vem eller vilka som egna medlemmarna. inkluderas i folket och vem eller vilka som exkluderas, det vill säga de med annan etnisk, nationell, kulturell och religiös bakgrund än 1.7 Höger-, center- och majoritetsbefolkningen. • Att populismen är en kraftfull reaktion på vad vänsterpopulism vi kallar en systemkris, upplevd eller reell, och Det går att tala om höger-, center- och vänsterpo- där kris handlar om en process av övergång eller pulism inom ramen för en helhetlig populistisk transformation av mer grundläggande karak- ideologisk struktur. Det handlar helt enkelt om tär, från en samhällssituation till en annan. olika positioner på en politisk höger–vänster- • Att populismens demokratiuppfattning är en skala för populismen som helhet. Vi kan illustrera annan än den representativa demokratins och det hela schematiskt (fi gur 1) genom att kombi- att den populistiska kritiken formuleras i folk- nera en höger–vänster-skala för populismen med liga appeller med direktdemokratiska utgångs- inställningen till marknadsekonomin. Denna punkter, i en situation där det uppstått ett stort bör då analytiskt ses skild från den klassiska avstånd mellan de politiskt valda representan- indelningen av politiken på en skala från höger ternas offi ciellt förkunnade verklighet och den till vänster, och som bestäms av inställningen folkligt reellt upplevda verkligheten. till kapitalismen från positiv (höger) till negativ

17 (vänster). Detta synsätt förutsätter att kapitalism är på samma skala placerad i mitten med mindre inte blandas samman med fri marknadsekonomi positiv inställning till fri marknadsekonomi och som analytiskt begrepp. mindre negativ inställning till stat/offentlig sektor Vår utgångspunkt är att högerpopulismens i jämförelse med högerpopulism. Precis som vi främsta angreppspunkt är stat och offentlig delar in politiska ideologier i konservatism, libe- sektor, och att dess största problem är hur den ralism och socialism (och även talar om »höger« ska förhålla sig till fri marknadsekonomi. För och »vänster« inom dessa, till exempel nylibera- vänsterpopulismen gäller det omvända: huvud- lism kontra socialliberalism) utifrån inställningen problemet är hur den ska förhålla sig till stat och till fri marknadsekonomi, kan vi dela in populism offentlig sektor medan dess främsta angrepps- i höger-, center- och vänsterpopulism. punkt är den fria marknadsekonomin. Om vi I den studie som följer ligger tyngdpunkten och dessutom gör en tredelning och tar med center- fokus på tredje vågens populism i Europa, och populism, hamnar denna någonstans däremellan. denna domineras av högerpopulism – vilket inte Den riktar sig åt båda hållen, vagt eller kraftfullt, utesluter att bilden i framtiden kan förändras så och förespråkar en form av reglerad marknadse- att vänster- och centerpopulism återigen (liksom konomi. Högerpopulism har då i jämförelse med framför allt under första vågen men även under vänsterpopulism en mer positiv inställning till fri andra vågen) kan framträda med andra, nya marknadsekonomi och en mer negativ inställ- populistiska appeller på den politiska scenen. ning till stat och offentlig sektor. Centerpopulism

Figur 1. Populism och populistiska partiers inplacering på en politisk höger–vänster-skala och inställning till marknadsekonomi

FRI MARKNADSEKONOMI (NYLIBERALISM)

Högerpopulism VÄNSTER Centerpopulism HÖGER

Vänsterpopulism

REGLERAD MARKNADSEKONOMI (STAT OCH OFFENTLIG SEKTOR)

18 2. En presentation av studien

Under de senaste decennierna har högerpopu- Populism is an unusual concept. […] Populist listiska partier och rörelser kommit att bli allt mer movements have systems of belief which are dif- framträdande runt om i Europa. Denna utveckling fuse; they are inherently diffi cult to control and kan i förlängningen leda till ökad främlingsfi ent- organize; they lack consistency; and their activity lighet och rasism även i Sverige. Det blir därför waxes and wanes with a bewildering frequency. viktigt att diskutera vad populism, och högerpo- Populism is a diffi cult, slippery concept.7 pulism som en central del av denna, kan sägas Det är inte enkelt att defi niera vad högerpopulism representera för politisk rörelse i dagens Europa. kan sägas vara, men enkelt uttryckt kan man säga att högerpopulism rent ideologiskt befi nner sig i en position till höger inom ramen för en helhetlig 2.1 Syfte populistisk ideologisk struktur. Högerpopulism Studiens övergripande syfte är att med hjälp av hyllar fri marknadsekonomi och har en negativ en utförlig litteraturgenomgång beskriva popu- inställning till stat och offentlig sektor och dess lism som politiskt fenomen, där fokus läggs på de intervention i ekonomin. Högerpopulism kom- partier som i dag är aktiva och som kan betraktas binerar detta ekonomiska perspektiv inriktat som högerpopulistiska. på den fria marknaden, med en auktoritär och exkluderande syn på nation, kultur, moral och etnicitet. Vi skulle kort kunna säga att högerpo- 2.2 Populism och högerpopulism pulism idealt hyllar den fria marknaden i kom- – svårdefi nierade begrepp bination med en nattväktarstat med auktoritära inslag. Det fi nns ett antal ideologiska kärnteman Det råder ingen konsensus när det gäller som vi menar är utmärkande för såväl populism begreppsdefi nitioner inom den forskning som generellt som högerpopulism specifi kt – och som bedrivits och som fortfarande bedrivs gällande därigenom skiljer ut denna partifamilj från andra populistiska partier och rörelser i Europa. Det högerorienterade partifamiljer. Det fi nns även förefaller som om i stort sett varje enskild fors- teman som urskiljer högerpopulistiska partier kare använder sig av olika versioner av begreppet från andra populistiska rörelser. populism för att beskriva denna politiska parti- Centralt i den populistiska retoriken generellt familj. Vad som dock är intressant att notera är är fokuseringen på fosterlandet. Detta fosterland att det är samma partiexempel som används för utgörs av en historiskt idealiserad bild av samhäl- att beskriva alltifrån populism till högerpopulism, let och nationen. Värderingar och moral bygger på extremhöger och radikal högerextremism. Partier folkets sunda och enkla förnuft, och det extrema som Lega Nord och Front National har kallats allt och/eller marginaliserade exkluderas. från högerpopulister till radikal höger och neofascister. 7 Taggart 2000:1f.

19 Ett annat betydelsefullt kärntema inom popu- som fi nns för att skydda och ta hand om med- listisk ideologi är populistiska appeller riktade till borgarna när de behöver det. Högerpopulistiska folket. Populistiska partier säger sig företräda »det partier menar dock att detta sociala skyddsnät vanliga« folkets intressen gentemot den styrande enbart bör tillfalla de individer som anses till- eliten i samhället. Partierna försöker vinna poli- höra samhället (ett samhälle baserat på kultu- tisk legitimitet och väljarstöd genom att hävda att rella, nationella och etniska referenser) och som man enbart för fram det vanliga folkets åsikter i på olika sätt varit med om att skapa och upprätt- syfte att möjliggöra mer infl ytande och makt för hålla denna välfärdsapparat. De individer som folket. Implicit i den politiska retorik som popu- inte anses ha bidragit till välfärden bör därmed, listiska partier gärna använder sig av återfi nns en enligt högerpopulismen, inte ges möjlighet att starkt idealiserad bild av folket. Detta folk ses som utnyttja de välfärdsstatliga förmånerna. Implicit bärare av de normer och värderingar som den i välfärdschauvinismen ligger en dikotomisering populistiska retoriken framför allt vill betona. av befolkningen i närande och tärande grupper. Genom den populistiska agendan kan folkets Invandrare är de som kategoriskt utpekas som vilja, värderingar och uppfattningar således kana- tärande grupper av högerpopulistiska partier, då liseras. de anses utnyttja välfärdssystemet ensidigt utan Populistiska partier ges möjlighet att verka och att själva bidra till systemets fortsatta uppbygg- agera inom det representativa demokratisystemet. nad och expansion. Men populism som ideologi har en komplicerad Det som framför allt gör att de högerpopu- relation till de demokratiska strukturerna och listiska partierna särskiljer sig från andra popu- framför allt till den representativa demokratifor- listiska rörelser är att de förstnämnda gör sig till men. Denna relation antar formen av ett dilemma språkrör för attityder som glider längs en skala för dessa typer av partier, vilket är ytterligare ett från främlingsmisstro till direkt främlingsfi entlig- karaktärsdrag för populism. Partier av detta slag het g gentemotentemot i invandrarenvandrare o ochch a andrandra m människoränniskor väljer att enbart fokusera på den makt som folket som inte anses vara en del av en given kontext. har tillgång till, och de anser att fördelningen borde Vanligt är också att dessa partier företräder en vara sådan att folket utgör den enda maktbasen i identitetsuppfattning som är starkt präglad av ett samhälle. Populistisk ideologi kan således sägas nationalistiska drag och som därigenom kommer bygga på en kraftig förenkling av verkligheten och att exkludera de individer eller grupper inom på en politik som är förankrad i direktdemokra- befolkningen som inte uppfattas dela denna natio- tiska former. Sitt deltagande inom den representa- nellt baserade identitet. Den främlingsfi entlighet tiva politiken försöker dessa partier göra så enkelt som ofta återfi nns hos dessa typer av partier består som möjligt utifrån föreställningen om att poli- av två element som kan betraktas som radikala i tiken ska genomsyras av enkelhet och direkthet. sin utformning. För det första bidrar dessa parti- Detta förhållningssätt blir dock ett dilemma för ers radikala politiska retorik till att förändra och populistiska partier, eftersom det endast är inom påverka väljarnas inställning till de effekter som den representativa demokratin som dessa partier nya socioekonomiska förändringar kan komma ges möjlighet att verka och vinna infl ytande. att bidra till. För det andra menar dessa partier Något som särskiljer högerpopulistiska partier att medlemskap i en nation ska bygga på ett antal från andra populistiska uttryck är att högerpopu- specifi ka kriterier – kriterier som på många sätt listiska partier gärna använder sig av en politisk är exkluderande till sin karaktär och bidrar till att retorik som är färgad av vad som brukar kallas utesluta många individer från medlemskap i den för välfärdschauvinism på etnisk-nationell grund. nation de lever i. Välfärden är, enligt de högerpopulistiska parti- Författarna till denna studie ber dock läsa- ernas företrädare, det statliga sociala skyddsnät ren notera att vi inte sätter likhetstecken mellan

20 rasism, främlingsfi entlighet och högerpopulism. I likhet med de vågor av populism som kan Ändå går det att konstatera att fl ertalet av de sägas ha dragit fram över Västeuropa har även högerpopulistiska partier som i dag är aktiva i forskningen antagit ett likartat vågmönster. Europa på många sätt hämtar näring ur främ- Under dessa olika vågor kan forskningen sägas lingsfi entlighet och rasism när det gäller att föra ha varit deskriptiv till sin natur, med fokus på ett ut sin politiska retorik och sitt budskap. eller fl era objekt i en specifi k nationell kontext.9 Ett nordiskt komparativt perspektiv på populistiska fenomen anlades genom avhandlingen 2.3 Tillvägagångssätt Populism och missnöjespartier i Norden. Studier av Studien har byggts upp genom en teoretisk över- småborgerlig klassaktivitet (1981) av Björn Fryk- sikt av den senaste forskningen kring populism lund och Tomas Peterson. Fryklund & Peterson mer generellt och högerpopulism mer specifi kt prövade ett antal hypoteser kopplade till begrep- som politiskt fenomen i ett föränderligt Europa. pen populism och missnöjespartier i en nordisk Studien försöker förklara framväxten och närva- kontext. I avhandlingen framförs tesen att det ron av dagens högerpopulistiska partier i Europa. går att betrakta populism som såväl en ideolo- Den inkluderar ett svenskt perspektiv genom gisk strömning som en rörelse, men med den att avhandla populistiska och högerpopulistiska gemensamma nämnaren att populismen utgår uttryck i en svensk kontext från 1980-talet och från småborgerligheten och de specifi ka intressen framåt. Vidare initierar studien en diskussion som är kopplade till denna klass och dess produk- kring dessa partiers varaktighet på den politiska tionsform, intressen som artikuleras med en spe- arenan – liksom en diskussion om hur samhället cifi k folklig appell. Fryklund & Peterson menar kan hantera närvaron av dessa partier. vidare att en signifi kant markör för populism är den dubbla artikuleringen, som består i att små- 2.3.1 Litteratur borgerligheten smälter samman med den folkliga Studien bygger huvudsakligen på en omfattande populistiska appellen på ett sådant sätt att appel- litteraturstudie med fokus på populism och len kan tränga in även i andra närliggande klasser högerpopulism som teoretiskt begrepp inom en och skikt i samhället. västeuropeisk kontext, samt en studie av befi nt- När det gäller högerpopulism i Västeuropa fi nns ligt sekundärmaterial vad gäller populistiska och det ett ganska digert vetenskapligt material att ta högerpopulistiska yttringar i en svensk kontext. I del av. Flertalet av dessa litterära bidrag fokuserar valet av litteratur har ambitionen varit att presen- dock antingen på fallstudier av existerande höger- tera den senaste forskningen inom fältet, samti- populistiska partier i Västeuropa eller på studier digt som vi har velat bredda perspektivet för att som utifrån ett fl ertal olika empiriska exempel fånga populismforskningens utveckling över tid. försöker förklara den högerpopulistiska partifa- Litteraturvalet har diskuterats fram gemensamt miljens framväxt, förutsättningar och innehåll. inom projektgruppen8 samt i samtal med Jens Hans-Georg Betz studerar i boken Radical Right- Rydgren, docent i sociologi med fokus på höger- Wing Populism in Western Europe (1994)(1994) fråganfrågan populistiska partier i Västeuropa, samt verksam hur det, trots att det enbart är femtiotalet år sedan vid Stockholms universitet. andra världskrigets slut, kan komma sig att partier med ideologier färgade av radikal högerpo- 8 Projektgruppen består av Björn Fryklund, professor pulism har blivit en framträdande politisk familj i sociologi vid IMER (Internationell Migration och i Västeuropa. Utifrån ett antal partiexempel drar Etniska Relationer), Malmö högskola, samt Jenny Betz slutsatsen att framväxten av radikala höger- Kiiskinen och Sigrid Saveljeff, doktorander i IMER vid IMER, Malmö högskola/Tema Etnicitet, Linköpings universitet. 9 Mudde 2000:6. 21 populistiska partier i Västeuropa kan ses som en de givna politiska strukturerna genom att formera direkt respons på övergången från industriell väl- sig på ett nytt sätt, men även genom de sakfrågor färdskapitalism till en postindustriell kapitalism som de valt att fokusera på. som varit och är starkt infl uerad av individualism. Jens Rydgren har varit aktiv i debatten kring Betz menar även att dessa partiers framgång kan högerpopulism i Europa (framför allt med förstås utifrån det faktum att radikala högerpo- utgångspunkt i Frankrike och Sverige) under de pulistiska partier blandar välfärdschauvinism och senaste åren. Han vill genom avhandlingen Poli- marknadsliberalism – en kombination som Betz tical Protest and Ethno-Nationalist Mobilization menar uppenbarligen tilltalar en stor del av de – the Case of the French Front National ((2002)2002) sstu-tu- västeuropeiska väljarna. dera framväxten och etableringen av högerpopu- Genom boken The Radical Right in Western listiska partier utifrån ett sociologiskt perspektiv. Europe ((1997)1997) ggerer HHerberterbert KKitscheltitschelt ssittitt bbidragidrag ttillill Studien bygger på analyser gjorda på makro- och debatten om framväxten av radikala högerpar- mikronivå med fokus på det franska partiet Front tier i Västeuropa. Kitschelt menar att de valfram- National och dess högerpopulistiska uttryck. För gångar som dessa typer av partier haft framför allt att kunna genomföra en studie av detta slag har kan förklaras med att de valt en politisk strategi Rydgren valt att titta närmare på två aspekter som som går ut på att kombinera ett ekonomiskt per- kan sägas befi nna sig inom den högerpopulistiska spektiv inriktat på den fria marknaden med en diskursen, nämligen den politiska efterfrågan auktoritär syn på kultur, politik och etnocentrism (väljarnas attityder) och det politiska utbudet (i vissa fall kryddat med rasistiska inslag). Enligt (partiernas ideologiska strategier). Kitschelt har denna politiska kombination lett till Genom särtrycket Radical Right Populism in att dessa partier kunnat attrahera en bred väljar- Sweden: Still a Failure, But for How Long? (2002) kår, till skillnad från partier som enbart fokuserar har Rydgren valt att studera radikal högerpopu- på ett rasistiskt eller auktoritärt budskap. lism utifrån ett svenskt perspektiv. I särtrycket Ytterligare ett bidrag till diskussionen kring diskuterar och analyserar han det faktum att inget populism i Västeuropa ges genom boken Popu- radikalt högerpopulistiskt parti ännu kunnat slå lism (2000) av Paul Taggart. Taggart studerar sig in på den svenska politiska arenan och vinna olika populistiska rörelser, partier och idéer för nationellt gehör under en längre tidsperiod.10 att kunna skapa en bild av vad populism kan Rydgren fi nner ett fl ertal orsaker till detta och innebära. Taggart påpekar att dessa partier och menar att det bland annat handlar om att de eta- rörelser uppstått inom en begränsad tidsperiod blerade politiska identiteterna inte har skakats i fl era olika länder och att de tar upp i stort sett om på samma sätt i Sverige som på andra ställen samma teman i sin politik, genom att lyfta upp i Västeuropa, men även att ekonomiska sakfrågor sakfrågor som de etablerade politiska parti- i stor utsträckning dominerar den politiska dag- erna inte har monopoliserat. Taggart menar att ordningen i Sverige på ett sådant sätt att det mins- trots diverse olikheter partierna emellan, har kar utrymmet för partier att föra fram alternativa de i dag aktiva partierna alla gemensamt att de politiska sakfrågor. kan betraktas som högerpopulistiska och att de Ytterligare ett bidrag till debatten om höger- vunnit gehör på den europeiska politiska arenan, populism kom genom antologin Från Le Pen till något som manifesterat sig genom att de vunnit mandat i olika nationella parlament (men även 10 Ny Demokrati är det enda svenska högerpopulistiska i Europaparlamentet). En av förklaringarna till parti som lyckats ta sig in i riksdagen. Detta skedde i dessa partiers stora framgångar handlar om att de början av 1990-talet, men partiet lyckades inte hålla uttryckligen gjort sig till företrädare för en »antie- kvar sin nyvunna riksdagsrepresentation utan åkte vid tablissemangspolitik«, det vill säga att de utmanar nästföljande val ut ur riksdagen.

22 Pim Fortuyn – populism och parlamentarisk höger- vänder sig mot att kalla dem för radikal höger extremism i dagens Europa (2004). Tillsammans och väljer i stället att benämna (och kategorisera) med Anders Widfeldt är Jens Rydgren redaktör dem som extremhöger. Ignazi menar att det är för antologin som diskuterar högerpopulistiska ett begrepp som på bästa sätt förklarar partiernas partier i Europa, deras framväxt, utveckling, poli- innehåll, ideologiska tillhörighet och position på tiska budskap och deltagande i de politiska sys- den traditionella politiska höger–vänster-skalan. temen. Bland annat diskuteras Front National i En sista viktig bit av det litterära materialet i Frankrike, Dansk Folkeparti i Danmark och FPÖ studien utgörs av de årliga opinionsundersök- i Österrike. ningarna från SOM-institutet vid Göteborgs Rydgrens senaste bidrag kom 2005 i och med universitet. Framför allt har material från dessa boken Från skattemissnöje till etnisk nationalism undersökningar använts för att understödja vissa – Högerpopulism och parlamentarisk högerextre- slutsatser och resonemang som förs fram i stu- mism i Sverige. I denna bok försöker Rydgren ta dien. ett helhetsgrepp om den svenska kontexten från 1980-talet och framåt. Han presenterar förkla- 2.3.2 Samtal ringar till Ny demokratis uppgång och fall liksom För att komplettera det litterära materialet, och till varför Sverigedemokraterna har haft svårighe- samtidigt utvidga kunskaperna om högerpo- ter att etablera sig på det nationella planet. pulistiska partiers närvaro i Europa, valde vi att Antologin Democracies and the Populist Chal- fokusera på Europaparlamentet som arena för lenge (2002) med Yves Mény & Yves Surel som politisk påverkan. Anledningen till detta är att vi redaktörer är ytterligare ett bidrag inom debat- anser att Europaparlamentet kan fungera som ett ten om västeuropeisk populism. Antologins övergripande forum och en politisk arena inom medförfattare (däribland Paul Taggart och Mar- vilken dagens europeiska högerpopulistiska par- gret Canovan) belyser hur populistiska yttringar tier strålar samman och deltar i den europeiska kommit att bli ett ständigt återkommande inslag politiska debatten. I Sverige är högerpopulis- i de västerländska demokratierna. Dessa popu- men inte speciellt synlig på den politiska arenan, listiska inslag ställer demokratierna inför nya framför allt beroende på att det ännu inte fi nns utmaningar. Antologin försöker problematisera något svenskt högerpopulistiskt parti som lyck- fenomenet europeisk populism med fokus på ats nå nationell representation. Svenska politiker dagens högerpopulism och söker, bland annat och samhällsinstitutioner tvingas därmed inte utifrån begrepp som politisk ideologi och retorik, i sitt dagliga politiska arbete bemöta dessa poli- visa på orsaker och förklaringar till varför denna tiska rörelser, som på olika sätt använder sig av en partifamilj kunnat växa sig stark i Europa under politisk retorik färgad av främlingsfi entlighet och de senaste decennierna. rasism. I Europaparlamentet återfi nns dock ett Piero Ignazi ger ytterligare ett bidrag till debat- fl ertal av de högerpopulistiska partier som i dag är ten genom boken Extreme Right Parties in Western verksamma i Europa. Genom den svenska repre- Europe (2003). Ignazi diskuterar denna partifa- sentationen i Europaparlamentet tvingas därmed miljs uppkomst och framväxt i Europa och pre- svenska politiker dagligen bemöta och hantera senterar därefter en genomgång av de olika partier den högerpopulistiska politiska retoriken. Genom runt om i Europa som han menar kan kategorise- medlemskapet i EU påverkas Sverige i fl era fall av ras som en del av denna partifamilj. Bland annat de direktiv som det beslutats om inom ramen för diskuterar han Alleanza Nazionale i Italien (tidi- EU – med andra ord av direktiv vars utformning gare MSI), Die Republikaner i Tyskland och Front högerpopulistiska partier varit med och påverkat. National i Frankrike. Framför allt fokuserar han Den europeiska högerpopulismen har således en på hur dessa typer av partier bör defi nieras. Han indirekt påverkan på det svenska politiska klima-

23 tet och på olika samhälleliga institutioner. 2.4 Studiens upplägg Redan när studien påbörjades genomfördes samtal med Olle Schmidt, före detta Europapar- Första delen av studien består av en teoretisk lamentariker, och med Ola Nord, Malmö stads genomgång av populism, och framför allt höger- representant i Bryssel. Detta var kontakter som populism, som vetenskapligt begrepp och politiskt delvis redan hade etablerats och som vi ansåg fenomen. Ett antal olika defi nitioner av populism kunde vara behjälpliga i det fortsatta arbetet. De presenteras, diskuteras och jämförs. I fokus för inledande samtalen ledde fram till rekommen- studien står olika parlamentariska högerpopulis- dationer angående vilka parlamentariker och tiska uttryck som återfi nns och är framträdande tjänstemän i Bryssel som kunde vara intressanta i dagens Europa. För att ge substans åt de teore- att kontakta. Under en vecka i april 2005 genom- tiska diskussionerna ges kortare beskrivningar av fördes därför ett antal samtal med svenskar verk- de högerpopulistiska partier som kan anses vara samma inom Europaparlamentet och ECOSOC de mest dominerande på den europeiska poli- (Ekonomiska och sociala kommittén). Att enbart tiska arenan i dag. Dessa partier kan delas in i två svenska parlamentariker och andra tjänstemän huvudsakliga grupperingar, nämligen nationellt tillfrågades berodde främst på att ett redan befi nt- representerade partier och regionalt baserade ligt kontaktnät fanns som underlättade de initie- partier. Till den första gruppen hör Front Natio- rande kontakterna. Samtal genomfördes med Jan nal (Frankrike), Dansk Folkeparti (Danmark), Olsson, ledamot i ECOSOC; Cecilia Malmström, Fremskrittspartiet (Norge) och Freiheitliche Partei parlamentariker för folkpartiet; Jan Andersson, Österreichs (Österrike). Till den andra gruppen 11 parlamentariker för socialdemokraterna; Jan-Åke räknas Lega Nord (Italien) och Vlaams Belang Johansson och Henrik Dahlsson, politiska utre- (Belgien). Gemensamt för samtliga av dessa par- dare för Junilistan; och Alexandra Sannerstedt, tier, med undantag för norska Fremskrittspartiet, politisk sekreterare för socialdemokraterna. Vik- är att de alla har ett eller fl era mandat i Europa- tigt att poängtera är att urvalet av samtalspartner parlamentet. I relation till dessa parlamentariska inte styrdes av partitillhörighet, utan handlade exempel diskuteras populismens ideologiska om personernas tillgänglighet och deras person- grundvalar och de faktorer som främjat framväx- liga erfarenheter av högerpopulism i Europa. ten av dagens högerpopulistiska partier. Samtalen genomfördes utifrån ett semistruk- Andra delen av studien fokuserar på popu- turerat frågeformulär där frågorna kretsade kring listiska, särskilt högerpopulistiska, uttryck i en vilka politiska strömningar i Europa som dagens svensk kontext. Utgångspunkt tas i en diskussion högerpopulistiska partier representerar och hur om svenska populistiska partier och rörelser från dessa partiers närvaro på den politiska arenan 1980-talet fram till dagens datum. bör bemötas. Utöver detta diskuterades även om Studien avslutas med en diskussion kring om dessa partier kan anses vara tillfälliga dagsländor dagens högerpopulistiska partier kan betraktas eller om de representerar ett bestående inslag i den som tillfälliga aktörer på den politiska scenen, eller europeiska politiken (se bilaga 1). Författarna till om dessa partier ska betraktas som permanenta denna studie vill dock poängtera att dessa samtal politiska inslag som i förlängningen kan utgöra inte ingår i någon systematisk eller heltäckande ett hot mot de demokratiska systemen såsom de intervjuundersökning. De svar som samtalen utvecklats i Västeuropa. resulterade i är endast exempel på uppfattningar som inte kan generaliseras.

11 Partiet hette tidigare Vlaams Blok.

24 3. Populismens utveckling – första, andra och tredje vågen Populism är inget unikt för 2000-talets Västeu- 3.1 Första vågen: ropa, utan är något som varit närvarande på den politiska scenen sedan mitten av 1850-talet. Det Klassisk populism går dock att konstatera att populismen antagit Den moderna forskningen om populism har sina olika uttryck och agerat olika beroende på vilken rötter i den klassiska populismen. Denna form av tidsperiod den återfunnits inom. Olika tidsperio- populism bygger dels på den ryska narodnismen der har dominerats av olika populistiska uttrycks- och dels på den amerikanska populismen. Båda former. I detta kapitel görs en kortare genomgång dessa rörelser var som mest framträdande under av populismens historiska utveckling – en utveck- slutet av 1800-talet. ling som kan sägas ha skett i tre vågor. Denna diskussion är nödvändig för förståelsen av de uttryck 3.1.1 Populism i Ryssland – en rörelse av populism, nämligen högerpopulism, som i dag med bas hos den ryska intelligentian är de mest framträdande på den europeiska poli- Rysk populism, eller narodnism som den också tiska arenan. kallas, är intimt förknippad med Lenins analy- Den första vågen domineras av den klassiska ser av småborgerligheten12 och kapitalismens populismen, med andra ord den ryska och ameri- framväxt. Lenin betraktade populistiska yttringar kanska populismen. Den andra vågen domineras som en form av protest från småborgerligheten, av de protestpartier som uppstod i slutet 1960-talet och denna protest riktades mot det kapitalistiska och som framför allt inriktade sig på en missnöj- samhället och dess uttrycksformer. Narodnismen espolitik där skattefrågan var en central politisk hyllade den enkla varuproducenten i det ryska fråga. Den populism som dominerar och är aktu- samhället, ett samhälle som var starkt präglat av ell i dag, och som skulle kunna sägas utgöra den en kollektiv bygemenskap och en romantiserad tredje vågen av populism, kan kategoriseras som bild av allmogen och dess samhällsliv. Den popu- högerpopulism eftersom dessa typer av partier listiska appellen bestod i en vädjan till det ryska riktar stark kritik mot det mångkulturella samhäl- let och fokuserar mycket av sin politiska retorik på 12 I den så kallade småborgerligheten ingår de som för- att agitera för en skärpt invandrings- och invand- sörjer sig på eget arbete, som äger produktionsmed- rarpolitik. Den tredje vågen började växa fram i len i form av verktyg och liknande, eller som försörjer slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet, och sig på den egna egendomen. Inom småborgerligheten har i dagsläget mandat i såväl lokala och regionala ﬁ nns det en skiljelinje mellan en agrar och en urban som nationella parlament runt om i Europa. fraktion. Den agrara delen av klassen består av bönder som arbetar på den egna egendomen med tillhörande arbetskraft. Handlare, butiksägare och småproducen- ter utanför jordbruket tillhör den urbana delen av den småborgerliga klassen (Fryklund & Peterson 1981:37ff, 109).

25 folket från småborgerligheten att försvara den och framför allt vikten av att varje individ skulle enkla varuproduktionen genom att förhindra arbeta hårt för att driva sitt liv (och sin nation) framväxten av ett kapitalistiskt ryskt samhälle.13 framåt. Trots detta upplevde många jordbrukare i Den ryska populismen utvecklades kring en USA att de inte tilläts leva upp till denna allmänt liten samling ryska intellektuella som alla före- rådande norm. Jordbrukarna menade att deras trädde en radikal världsbild och världsordning.14 liv underminerades av staten och av de styrande Mellan 1870 och 1917 stod den ryska populismen strukturerna, och att de tappat kontrollen över på topp, och under denna tidsperiod fanns ett fl er- möjligheterna att själva styra och hantera sina tal olika personer som var speciellt framträdande liv.18 inom rörelsen.15 En av de mest framträdande per- Politiskt utgick den amerikanska populismen sonerna var Aleksandr Herzen, som företrädde från ett parti som grundades i slutet av 1800-talet, radikala ideal och fi ck tillbringa många år i exil det så kallade People’s Party. Utifrån sina rötter i på grund av sina uttalanden. De ideal som Herzen den amerikanska södern kom People’s Party att representerade var en kombination av en väster- formera sig som ett parti som företrädde en form ländskt orienterad socialism och en stark tilltro av agrar radikalism. Partiet riktade sin politik till samhälleligt samarbete av olika slag. Herzen mot de norra delarna av USA, där landets fi nan- själv var alltför aristokratisk och radikal för att siella och politiska centrum fanns. Partiet nådde kunna betraktas som renodlad populist, men kan snabbt framgångar i presidentvalet 1892. En av de ändå sägas ha lagt grunden för den ryska populis- »motstrategier« som de etablerade partierna tog men.16 till för att bemöta det nya partiets framgångar var Den ryska populismens främsta mål handlade demokraternas lansering av sin presidentkandidat om att skapa en rörelse som företrädde folkliga (William Jennings Bryan), en kandidat som skulle perspektiv och intressen, en rörelse som frångick kunna betraktas som »semipopulistisk« och som och tog avstånd från vad som upplevdes som den på många sätt övertog de populistiska budskap kulturella elitens abstrakta värld och perspektiv. som People’s Party fört fram i det tidigare presi- De främsta kraven var att alla ryssar (framför allt dentvalet. Nästföljande presidentval slutade dock jordbrukarna) skulle få var sin del av den ryska med att den republikanska presidentkandidaten jorden och att de små jordbrukssamhällena skulle stod som slutlig segrare, och de tidigare populis- bli självstyrande. Genom denna process skulle tiska framgångarna vändes till ett svidande neder- det ryska folket bli ett fritt folk som inte styrdes lag.19 av olika elitistiska och centraliserade strukturer. Ett sådant samhälle gick endast att skapa genom 3.1.3 Amerikansk och revolutionära medel.17 rysk populism i jämförelse Kan man då säga att amerikansk och rysk popu- 3.1.2 Populism i USA lism är två sidor av samma mynt? En del forskare, – en folklig och agrar gräsrotsrörelse däribland Margaret Canovan, menar att det sna- Populismen i USA hade sin bas hos de ameri- rare handlar om två distinkta populistiska uttryck kanska jordbrukarna. Den rådande kulturella som visserligen befi nner sig inom samma politiska normen i USA påtalade vikten av självständighet spektrum, men som representerar var sin ytter- position inom detta politiska spektrum. Det fi nns självklart en del drag som förenar de båda for- 13 Fryklund & Peterson 1981:19. 14 Canovan 1981:60. merna av populism, men det fi nns samtidigt fl era 15 Canovan 1981:95. 16 Canovan 1981:64ff. 18 Canovan 1981:18. 17 Canovan 1981:76ff, 96. 19 Canovan 1981:17.

26 drag som skiljer dem åt. Det som främst förenar olika sätt utgjort en utmaning för de europeiska de två formerna av populism är att de betraktade demokratierna. De partier som var aktiva under sig som »folkets« företrädare och att den bild av 1970-talet kan kategoriseras som så kallade miss- folket som de förde fram var starkt idealiserad. nöjespartier, främst beroende på att de inriktade Den främsta skillnaden mellan de två popu- sin politiska retorik på att kritisera det politiska listiska uttrycken är den bas utifrån vilken de etablissemanget samt hanteringen av statsap- två populistiska rörelserna växte fram. Den paraten och de offentliga skatterna och avgif- amerikanska populismen hade sin bas hos den terna.22 Under denna andra våg var skattefrågan jordbrukande gräsrotsbefolkningen, medan den den organiserande princip som det populistiska ryska populismen växte fram inom den ryska missnöjet formerades och organiserades utifrån intelligentian. En annan framträdande skillnad när det gällde kritik på andra centrala samhälls- mellan den amerikanska och den ryska populis- områden. Under denna period fanns ett samtidigt men var att den förstnämnda fokuserade på att framträdande av olika uttrycksformer av popu- få igenom sina förslag genom att använda sig av lism – från vänster- över center- till högerpopu- de politiska instrument som fanns till hands, till lism – vävd kring frågan om offentliga skatter och exempel genom olika former av lagstiftning och avgifter och hur dessa användes av de politiska deltagande i de politiska urvalsprocesserna (t.ex. makthavarna. presidentvalet). Den ryska narodnismen kan snarare sägas ha motarbetat de olika konstitutionella uttrycken och förespråkade i stället användandet 3.3 Tredje vågen av politiska verktyg som ansågs ligga närmare det – högerpopulismen dominerar revolutionära hållet.20 den populistiska diskursen Den våg av nyetableringar av högerpopulistiska 3.2 Andra vågen partier som har skett främst under det senaste – missnöjespartiernas framväxt decenniet skiljer sig från de tidigare perioderna i främst tre avseenden. En första skillnad är att eta- Den våg av populistiska missnöjespartier som bleringen av högerpopulistiska partier och rörel- västvärldens demokratier tvingats bemöta under ser i många västerländska demokratier har varit de senaste decennierna är inte något nytt feno- synkron, på så sätt att de fått sina genombrott men i sig; tvärtom har denna typ av rörelser åter- vid ungefär samma tidpunkt i fl era olika länder. funnits på många platser och i olika former runt En andra skillnad är att dagens partier har lyck- om i världen, inte minst i Västeuropa under efter- ats påverka den politiska agendan i mycket större 21 krigstiden. Fremskridtspartiet i Danmark och utsträckning än sina föregångare, och då speci- Fremskrittspartiet i Norge, som uppkom i början ellt i frågor av sociokulturell och sociopolitisk av 1970-talet, är båda exempel på partier som på karaktär. En tredje skillnad mellan dagens partier och deras föregångare är att dagens partier varit 20 Canovan 1981:96ff. 21 Fremskridtspartiet leddes från början av skattejuris- mer framgångsrika i att erövra politiskt infl ytel- ten Mogens Glistrup, men i samband med att Glist- serika positioner och därigenom förbättra sina rup avtjänade ett fängelsestraff tog Pia Kjærsgaard möjligheter till reell maktpåverkan och politiskt över som partiledare. Glistrup marginaliserades allt infl ytande.23 Partierna under denna tredje våg mer och den slutliga brytningen mellan Kjærsgaard har det gemensamt att de alla kan betraktas som och Glistrup kom i slutet av 1995. Kjærsgaard startade då ett nytt parti som gavs namnet Dansk Folkeparti 22 Björklund & Goul Andersen 1999:1; Goul Andersen i (Björklund & Goul Andersen 1999:1f; Goul Andersen i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:148ff. Rydgren & Widfeldt (red) 2004:148ff). 23 Betz i Betz & Immerfall (red) 1998:1.

27 högerpopulistiska eftersom de riktar stark kritik utgöra en ny form av politisk radikalism på den mot det mångkulturella samhället och eftersom yttersta högerkanten.25 de förespråkar strängare lagar och regler när det Den högerpopulistiska våg som i dag är aktuell gäller såväl den nationella som den europeiska i Europa utgör den mest framgångsrika perioden invandrings- och invandrarpolitiken. för denna typ av partier, oavsett om fokus läggs på Flera forskare menar att vi i dag möter en ny typ väljarstöd eller på ideologiska framgångar. För- av politiska partier på den yttersta högerkanten, visso betraktas en del av dessa partier som alltför och att dessa på ett ganska framgångsrikt sätt lyck- extrema för att kunna ingå i ett formaliserat sam- ats göra sig av med ett ideologiskt bagage inﬂ uerat arbete med de etablerade politiska partierna, men av fascism och högerextremism, ett bagage som i under det senaste decenniet har vi ändå kunnat stor utsträckning skulle ha försvårat för dem att se många exempel på hur högerpopulistiska par- erhålla ett utbrett väljarstöd och politiskt inﬂ y- tier vunnit terräng bland väljarna och på allvar tande. I dag framträder dessa partier med en poli- kunnat utmana de etablerade politiska partierna tisk strategi som kombinerar verbal radikalism, på ett eller annat sätt. symbolisk politik och politisk marknadsföring för I det franska presidentvalet 2002 lyckades Jean- att sprida sitt ideologiska budskap.24 Marie Le Pen (Front National) slå ut den socia- Utgångspunkten för dagens högerpopulistiska listiska presidentkandidaten Lionel Jospin i första rörelser är införandet av ett auktoritärt sam- omgången och stod alltså mot Jacques Chirac i hällssystem där rättigheter baseras på tillskrivna kampen om presidentposten i Frankrike. I Dan- karaktärsdrag såsom ras, etnicitet eller religion. mark är det genom sitt samarbete med Dansk Fol- För dagens högerpopulistiska partier är det dock keparti som den borgerliga koalitionsregeringen viktigt att betraktas som demokratiska och lojala har lyckats behålla makten, och i Österrike ingick mot den representativa demokratin, och som en FPÖ år 2000 i regeringsunderlaget. Att avfärda följd av detta är partierna tvungna att fjärma sig dagens högerpopulism som ett randfenomen är från ideologiskt bagage som av politiska motstån- därmed ingen på fakta grundad väg att gå – inte dare och väljare kan uppfattas som alltför extre- minst mot bakgrund av partiernas relativt stabila mistiskt orienterat. Dessa partier kan därför sägas väljarstöd.

24 Betz i Betz & Immerfall (red) 1998:1f. 25 Betz i Betz & Immerfall (red) 1998:3f.

28 4. Hur långt till höger?

Såväl i den allmänna samhällsdebatten som inom lig organisation med stort individuellt ansvar och den vetenskapliga debatten diskuteras var feno- där partier på vänster sida tvärtom propagerar menet högerpopulism ska placeras politiskt på en för en expansiv omfördelningspolitik som kräver höger–vänster-skala. En utgångspunkt för denna en större statlig organisation och intervention diskussion är att diskutera vilken relation höger- i enskilda medborgares liv.27 Under årens lopp populism har till andra politiska högerideologier. har innehållet i begreppen »höger« och »vänster« Genom att man jämför skillnader och likheter kommit att modifi eras och defi nieras utifrån de mellan högerpopulism och olika högerinriktade givna kontexter som de olika politiska partierna ideologier som konservatism, fascism och rasism återfi nns inom. Det går dock att konstatera att kan det på ett tydligare sätt framgå vad högerpo- epitetet »höger« varit relativt stabilt i sin betydelse pulism kan sägas vara, men även vad det inte kkanan genom årens lopp, till skillnad från begreppet sägas vara. »vänster«, som varit betydligt rörligare och mer differentierat till sitt innehåll.28 4.1 Högerpopulismens position Den traditionella politiska höger–vänster- skalan kan sägas bidra till att skapa någon form av på en politisk höger–vänster-skala tydlighet i de annars ganska komplexa politiska För att kunna placera de högerpopulistiska par- systemen. Höger och vänster kan fungera som tierna politiskt kan man ta utgångspunkt i en tydliga koordinater vilka är till hjälp för väljaren höger-vänster-skala kombinerat med inställ- när det gäller att överblicka den politiska kartan ningen till marknadsekonomi. Epiteten »höger« och dess olika deltagare: »[…] Left and Right are och »vänster« trädde in i den politiska vokabulä- just tools that are employed to reduce political ren i samband med franska revolutionen. Denna complexity«.29 politiska distinktion nådde relativt snabbt gehör såväl bland de aktiva politikerna som bland väl- 4.1.1 Högerpopulism i jarna och kom att innebära en strikt uppdelning relation till konservatism mellan två politiska enklaver, nämligen den tra- Hur långt till höger på en politisk skala måste par- ditionella och konservativa högergruppen och tierna befi nna sig för att kunna klassifi ceras som den moderna och mer liberala vänstergruppe- högerpopulistiska? Det är mycket svårt, kanske ringen.26 inte ens möjligt, att placera högerpopulistiska Förenklat kan man säga att den politiska inpla- partier på den klassiska höger–vänster-skalan. En ceringen till höger respektive till vänster mäter inställningen till en statlig omfördelningspolitik 27 Forskarseminarium med docent Jens Rydgren, IMER, där partier på höger sida förespråkar en liten stat- Malmö högskola, Malmö, 2005-06-01. 28 Ignazi 2003:4ff, 9. 26 Ignazi 2003:4ff, 9. 29 Ignazi 2003:9.

29 av anledningarna är att dessa partier är högst rör- gällde det framför allt skattefrågor och missnöje liga i sin framtoning beroende på vilka sakfrågor med de etablerade politiska partierna. Under som står i fokus liksom vilken kontext partierna 1980-talet skiftades fokus och invandringspoli- befi nner sig inom. Ett exempel är synen på med- tiken kom att bli den alltigenom dominerande borgarskap, invandring och lag och ordning, där frågan för de populistiska partierna. När avstån- högerpopulistiska partier normalt sett intar en det mellan de olika traditionella partierna (såväl restriktiv och i många fall starkt konservativ håll- höger- som vänsterorienterade partier) ökade allt ning. På politikområden som behandlar frågor mer, gavs möjlighet för dagens högerpopulistiska kopplade till välfärdsstaten rör sig de högerpopu- partier att ta plats på den politiska scenen, och listiska partierna däremot snarare in mot mitten dessa kunde i allt större utsträckning föra fram på höger–vänster-skalan.30 sina åsikter och politiska budskap. De högerpo- Det fi nns ingen specifi kt uttalad punkt på en pulistiska partierna använde sig av det ökade politisk höger–vänster-skala som partierna måste avståndet mellan de traditionella partierna för att passera för att kunna kategoriseras som höger- spela ut dessa mot varandra, och samtidigt visa populister, utan snarare handlar det om att göra på vad de ansåg vara den representativa demo- denna bedömning utifrån partiernas interaktion kratins stora problem och på den legitimitetskris och dialog med övriga partier som agerar på som de menade att demokratisystemet höll på att den politiska arenan. Vidare spelar även partiets genomgå.32 Ytterligare en aspekt som skiljer de ideologiska perspektiv stor roll i relation till den högerpopulistiska partierna från den traditionella folkliga dimensionen. Utifrån partiernas ideolo- konservativa högern är de förstnämndas starkt giska ståndpunkter går det att göra bedömningar negativa inställning till mångkulturalism samt om var partiet befi nner sig politiskt och om hur den frekventa förekomsten av framför allt xeno- »extremt« partiet kan sägas vara. För att ett parti fobiska perspektiv och åsikter. 33 ska kunna kategoriseras som högerpopulistiskt bör vissa ideologiska element fi nnas närvarande, 4.1.2 Högerpopulism i såsom xenofobiska perspektiv, kritik mot det relation till fascism demokratiska systemet och en uttalad antiplura- Med utgångspunkt i ovanstående diskussion går lism.31 det att konstatera att högerpopulistiska partier, Intressant att notera i sammanhanget är att precis som namnet antyder, befi nner sig på den forskare menar att de traditionellt etablerade politiska högerkanten, men att de skiljer sig från högerpartierna började röra sig allt längre ut på den allmänna politiska högerfalangen framför den högra kanten redan innan de högerpopulis- allt på den punkten att högerpopulism motsät- tiska partierna dök upp på den politiska scenen, ter sig pluralism i samhället. Högerpopulismen troligtvis som ett resultat av de neokonservativa motsätter sig även representativ demokrati och vindar som blåste över Europa under slutet av parlamentarism som politiskt system.34 Det 1970-talet och början av 1980-talet. Det var först förekommer försök att i den allmänna debatten när dessa traditionella högerpartier (mainstream- sätta likhetstecken mellan dagens högerpopu- högern) började röra sig in mot mitten igen som listiska partier och fascistiska rörelser. Fascism de högerpopulistiska partierna började dyka upp. kan, enkelt uttryckt, defi nieras som en ideologi Dessa partier förde med sig nya politiska sakfrågor präglad av antiintellektualism där instinkt och som de placerade på den politiska dagordningen, handling hyllas och premieras på bekostnad av frågor som de traditionella partierna av olika skäl det »småborgerliga« förnuftet. Nationen intar en inte velat eller kunnat ta upp. Under 1970-talet 32 Ignazi 2003:208f. 30 Rydgren (a) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:26. 33 Kitschelt 1997:11. 31 Ignazi 2003:31ff. 34 Rydgren 2002a:16f.

30 speciell position inom den fascistiska ideologin, olika uttryck inom de olika rörelserna. De aukto- och individuella och klassbundna intressen får ritära inslagen inom fascistiska rörelser tydliggörs underordnas nationens intressen. Demokratin i deras explicita avståndstagande från devisen om betraktas som ett hot mot den starka nationen, den fria marknadens betydelse. Högerpopulistiska och av denna anledning har fascismen utvecklats i partier försvarar i stället en fri marknadsekonomi, antidemokratisk riktning. Ett annat viktigt inslag men menar samtidigt att marknaden likväl bör inom den fascistiska ideologin är att nationens omgärdas av auktoritära strukturer och en liten, vilja anses komma till uttryck genom den karis- väl sammanhållen auktoritär statsapparat.39 matiska ledarens ledarskap. Företrädare för fas- En annan tydlig skillnad mellan fascism och cismen anser vidare att statsapparaten ska styras högerpopulism är den tidpunkt då partier har enligt militaristiska principer.35 möjlighet att bryta igenom elektoralt. Forskningen Partier som Front National i Frankrike och visar att fascistiska rörelser och partier framför allt FPÖ i Österrike har defi nierats både som höger- uppkommer i övergången från agrart till industri- populister och som neofascister36 och neonazister. ellt samhälle. Orsakerna till detta är fl era, men en Det fi nns en del forskare som tydligt tar avstånd betydande förklaring kan vara att fascistiska par- från denna sammanblandning (jfr Kitschelt 1997; tier, som ett resultat av den ideologiska och reto- Taggart 2000; Mény & Surel 2002; Rydgren 2002a) riska inriktningen, har en tendens att attrahera och som påvisar en rad olika faktorer som skiljer sympatisörer som inte till fullo funnit sin plats i de två ideologiska perspektiven åt. Viktiga skilje- ett industrialiserat samhälle. Detta kan sägas gälla linjer existerar mellan ideologierna och handlar för till exempel mindre köpmän och outbildade främst om vilka politiska krav som förs fram, jordbrukare. Högerpopulistiska partier har i stäl- men även om sammansättningen av respektive let en tendens att uppstå i övergångsperioden från väljarbaser.37 En annan viktig skillnad ligger i det ett industriellt till ett postindustriellt samhälle, faktum att fascistiska partier och rörelser väljer att och deras väljargrupp tenderar att till stora delar fokusera på att nationen ska styras av ett starkt utgöras av arbetare och ägare till mindre affärsrö- centraliserat ledarskap snarare än av ett sådant relser som – i likhet med jordbrukarna – kan ha folkligt baserat styre som de högerpopulistiska svårt att fi nna sin plats i den nya samhällsforma- partierna förespråkar.38 tionen.40 Tilltron till auktoritära strukturer utgör en Skiljelinjen mellan fascism och högerpopulism signifi kant markör för såväl högerpopulistiska går även bortom ideologiska och retoriska ramar partier som fascistiska partier, men detta tar sig och omfattar också organisationsstrukturen. Fas- cistiska partier bygger ofta upp omfattande organisationer med ett stort antal aktivister. Det är 35 Nationalencyklopedin 2000, sökord: fascism; Ignazi vanligt med ett antal underorganisationer med 2003:15ff; jfr Malnes & Midgaard 1994. 36 Intressant att notera i detta sammanhang är att Natio- paramilitära inslag som enande faktor. Höger- nalencyklopedin defi nierar Front National som just ett populismen organiserar sig vanligtvis utifrån en neofascistiskt parti. Slår man upp begreppet nyfascism relativt hårt sammanhållen ledarstruktur med eller neofascism, kan man läsa följande: »Samlingsbe- centraliserade inslag i kombination med en lös, nämning på högerextremistiska rörelser och partier informell organisationsstruktur. som i fråga om program, symboler och aktionsfor- Det fi nns dock några faktorer som förenar mer anknyter till fascismen och nazismen. […] Bland de två typerna av högerorienterade partier och sådana grupperingar kan nämnas MSI i Italien, Repu- blikanerna i Tyskland [och] Front National i Frank- rike« (Nationalencyklopedin 2000, sökord: nyfascism). 39 Kitschelt 1997:30f. 37 Kitschelt 1997:3. 40 Kitschelt 1997:35f, 42; jfr Betz 1994; Taggart 1996; 2000; 38 Canovan 1981:150. Mény & Surel (red) 2002; Rydgren 2002a; 2002b.

31 rörelser. Dels handlar det om fokuseringen på ett pulistiska partiernas retorik återfi nns teman som karismatiskt ledarskap och dels handlar det om på många sätt skulle kunna relateras till en rasis- att organisationsstrukturen inte antar en sådan tisk diskurs, eftersom högerpopulism i likhet med formell byråkratisk karaktär som annars är vanlig rasism kategoriserar, inkluderar och exkluderar när det gäller formering av politiska partier och individer utifrån statiska kategorier. Det som rörelser.41 dock skiljer högerpopulismen från den »klas- Det fi nns också en del ideologiska preferenser siska rasismen« är de grunder utifrån vilka kate- som är gemensamma för fascistiska och höger- goriseringar görs. Inom den klassiska rasismen populistiska partier. Den gemensamma kärnan utgör individers upplevda rastillhörighet basen utgörs av deras ömsesidiga strävan att skapa ett för kategorisering. Dessa drag kan i vissa fall även nytt samhälle byggt utifrån nationalistiska per- återfi nnas inom den högerpopulistiska retoriken, spektiv. Företrädare för såväl fascistiska som men det som framför allt kan sägas utmärka dessa högerpopulistiska partier och rörelser menar att typer av partier är deras användning av ett neora- en sådan förändring kan åstadkommas genom en sistiskt språkbruk.45 Neorasism innebär att indi- gemensam nationell insats där folket har en aktiv viders upplevda kulturtillhörighet används som roll i förändringsprocessen.42 utgångspunkt för kategorisering och exkludering Det förekommer ibland en tro på att högerpo- av individer. Detta språkbruk blir ofta tydligt i de pulistiska partier enbart får fäste i länder där fas- högerpopulistiska partiernas diskussioner om det cistiska och nationalsocialistiska partier tidigare mångkulturella samhället. I fl era fall förekommer haft stort infl ytande i historien. Forskningen visar en stark skepsis mot det mångkulturella samhäl- dock att detta inte alls är en självklar slutsats. Det let, en skepsis som de högerpopulistiska partierna förefaller snarare som om högerpopulistiska partier återfi nns mer frekvent i länder där fascistiska 45 Under de senaste decennierna har allt fl er forskare och nationalsocialistiska partier enbart haft en börjat diskutera närvaron och användningen av ett mycket svag ställning.43 så kallat neorasistiskt språkbruk. Denna nya rasism använder inte biologiska referensramar när det gäller 4.1.3 Högerpopulism i kategorisering av individer, utan fokuserar snarare på relation till neorasism kulturtillhörighet när det gäller differentiering och exkludering av individer. P.A. Tagiueff väljer att kalla Såväl i den vetenskapliga som i den vardagliga detta för en differentialistisk rasism – med andra ord debatten förekommer sammankopplingar mellan en rasism som fokuserar på olika kulturers särställ- högerpopulism och neorasism.44 Utan att vi här ning. Denna form av rasism byggs upp utifrån före- i detalj redogör för denna koppling anser vi det ställningen om att olika kulturer och traditioner inte ändå vara av vikt att diskutera de båda fenomenen kan kombineras med varandra, och att det fi nns en i relation till varandra på grund av att det handlar stor fara med att försöka reducera vad som anses vara »naturliga« kulturella gränsdragningar (Balibar i Bali- om partier och rörelser som befi nner sig på den bar & Wallerstein 1997/2002:38f). Det som framför allt allra yttersta högerkanten. Det går att konstatera utmärker de neorasistiska perspektiven är den uttalade att det inom fl ertalet av de europeiska högerpo- tudelningen mellan vi (vi som inkluderas i gemenskapen) och de (de som exkluderas från gemenskapen). 41 Kitschelt 1997:32. Dikotomin vi–de är statisk i sin utformning och inne- 42 Ignazi i Schain, Zolberg & Hossay (red) 2002:24f; jfr bär i praktiken att det som skiljer »oss« från »dem« Ignazi 2003:20ff. är skillnader som aldrig kan överbryggas. Implicit i 43 Kitschelt 1997:3. denna kategorisering av vi–de ligger således upplevda 44 Ett sådant exempel är när en domstol i Belgien i början kulturella skillnader. Det är dessa upplevda kulturella av 2005 förbjöd det högerpopulistiska partiet Vlaams skillnader som skapar den statiska dikotomisering av Blok (nuvarande Vlaams Belang) att verka, med hän- befolkningsgrupper som återfi nns inom neorasismen visning till att det var ett rasistiskt parti. (Hervik 2004:253f).

32 baserar på tanken om att »oöverstigliga kulturella anser att denna upplevda gemensamma europe- skillnader« fi nns mellan olika befolkningsgrupper iska kultur är framåtsträvande och liberal. Den och att ett fungerande samhälle inte kan byggas europeiska kulturen ställs mot den muslimska utifrån kulturpluralistiska principer.46 kulturen – en kultur som han betraktar som för- I en debatt på temat »Kvinnor och fundamen- tryckande och intolerant och som han dessutom talism« i Europaparlamentet den 12 mars 2002 menar utgör en stor och överhängande fara för sade Lega Nords parlamentsledamot Mario Borg- det europeiska samhällets grundvalar. hezio följande: Dansk Folkeparti är ett annat högerpopulistiskt parti som ofta väljer att anspela på neorasistiska Det fi nns [ytterligare] två missförstånd: Det perspektiv när det gäller synen på kultur och kul- första är att jämställa den islamiska fundamen- turtillhörighet. Följande exempel är hämtat ur talismen med principerna i den kristna tradi- partiets arbetsprogram: tionen, som avpolletteras som överspelade och bakåtsträvande, när i själva verket den kristna I vor tid er de små landes kulturer kommet och katolska traditionen är en integrerad del under pres. Danmark oplever i disse år, at men- av de europeiska folkens arv av värderingar och nesker fra lande med helt andre normer end vore gemensamma kultur. Det andra är när man strømmer ind i landet. […] Dansk Folkeparti er betraktar den islamiska fundamentalismen som tilhænger af et kulturelt samarbejde med andre en sekteristisk vrångbild av islam, när den i själva lande, men vi er modstandere af at give kulturer, verket representerar den genuina och normala der bygger på helt andre værdinormer end vore, tolkningen av islam, den som lärs ut vid samt- indfl ydelse i Danmark. Den livsform, vi har valgt liga islamiska universitet. Det är möjligt att det i Danmark, er enestående. Den er betinget af är politiskt korrekt att bortse från detta, men det vores kultur, og den kan i et så lille land som vort hindrar Europa från att försvara sig mot den fara ikke overleve, hvis vi tillader masseindvandring som de islamiska samhällena utgör, samhällen i af fremmede religioner og fremmede kulturer. vilka de stränga reglerna i sharia råder, och som Et multikulturellt samfund er et samfund uden tar samma hänsyn till kvinnors rättigheter som indre sammenhæng og sammenhold, og derfor de tar till vår familjerätt och alla våra frihetsprin- er denne verdens multikulturelle samfund ciper.47 præget af mangel på solidaritet og ofte tillige af åben konfl ikt.48 Borghezio väljer att fokusera på islam som kulturell faktor och det blir i ovanstående uttalande Det är i ovanstående exempel tydligt att Dansk tydligt att kulturtillhörighet används som grund Folkeparti använder sig av en terminologi som för exkludering. I sitt anförande tar Borghezio skulle kunna betraktas som neorasistisk. Individer utgångspunkt i något som han betraktar som en som kommer från andra länder än Danmark och gemensam europeisk kultur, en kulturtillhörig- som för med sig vad Dansk Folkeparti anser vara het som utifrån Borghezios perspektiv utgör den »en främmande kultur«, upplevs utgöra ett hot rådande normen. Resultatet blir att individer som mot och en omedelbar fara för det danska sam- av olika skäl inte anses tillhöra denna europeiska hället. Om kulturer blandas, menar Dansk Folke- kultur kategoriseras och betraktas som främ- parti, kommer det som är genuint och unikt för mande och till och med som ett framträdande Danmark och »den danska kulturen« att gå om hot mot det europeiska folket och den »europe- intet och försvinna. Här blir spänningen mellan iska kulturen«. Det blir även tydligt att Borghezio högerpopulism och det mångkulturella samhället

46 Hervik 2004:235f. 48 Dansk Folkepartis arbetsprogram, www.danskfolke- 47 http://www2.europarl.eu.int/omk parti.dk.

33 tydlig. Högerpopulistiska partier menar således det mångkulturella samhället. Flertalet av dessa att det mångkulturella samhället är ett omöjligt partier använder sig av individers (upplevda) samhällsprojekt, ett projekt som enbart bidrar kulturtillhörighet som verktyg för att legitimera till att den »unika nationella kulturen« försvin- exkludering och utestängning från samhället. ner, vilket dessa partier i sin tur menar skapar ett För de högerpopulistiska partierna utgör ett samhälle som karaktäriseras av instabilitet och mångkulturellt samhälle ett direkt hot mot det inre oro. ideala samhälle som eftersträvas – ett samhälle Det går att konstatera att nyckeln till att förstå som består av en kulturellt och etniskt homogen relationen mellan högerpopulism och neorasism befolkning. ligger i de högerpopulistiska partiernas syn på

34 5. Den högerpopulistiska partifamiljen

I detta kapitel diskuteras den högerpopulistiska och väljarnas uppfattning om partiets ideologiska partifamiljen. Efter en inledande diskussion om tillhörighet.50 vad som konstituerar en partifamilj läggs fokus En likartad modell utvecklades av bland andra på vilka partier som kan inlemmas i den höger- Michael Gallagher i syfte att urskilja olika parti- populistiska partifamiljen. familjer i västeuropeisk politik. Denna modell har tre kriterier som verktyg för att kategorisera enskilda partier, nämligen »genetiskt« ursprung, 5.1 Kriterier för bestämning av transnationella sammanslutningar och politiska program. Det första kriteriet, partiernas »gene- partifamilj tiska« ursprung, handlar om att undersöka om En partifamilj är en grupp partier som på ideo- partierna gör anspråk på att representera likar- logiska grunder förenas i en större övergripande tade intressen eller om de mobiliserar i en likartad konstellation som oftast är internationellt orien- historisk kontext. Exempel på två partifamiljer terad, det vill säga det är ideologiskt närbesläk- som kan urskiljas med hjälp av detta kriterium tade partier från olika länder som går samman i är socialdemokratiska partier och bondepartier. en internationell organisation. För att förstå den Kriteriet har dock begränsad nytta när det gäller högerpopulistiska partifamiljens uppbyggnad att identifi era högerpopulistiska partier. Trots att kan vi använda oss av Klaus von Beymes typologi, många partier växte fram under samma histo- som är användbar för att studera denna typ av riska omständigheter – 1980-talets Västeuropa – partifamilj. var dessa partier emellertid inte ensamma om att Det viktigaste kriteriet i typologin återfi nns utvecklas under denna period. Även den politiska på den ideologiska nivån, nämligen familles spi- miljörörelsen utvecklades under samma period, rituelles. Klaus von Beyme identifi erar nio olika och det bildades miljöpartier och gröna partier familles spirituelles, varav den åttonde utgörs av runt om i Europa under hela 1980-talet. högerpopulistiska partier.49 Utgångspunkten för Det är heller inte konstruktivt att identifi era de att placera enskilda partier inom någon av dessa högerpopulistiska partierna på basis av kriteriet nio partifamiljer är (det egenvalda) partinamnet att de säger sig representera likartade intressen, eftersom studier av högerpopulismens väljarbas gett en relativt splittrad bild.51 49 Övriga partifamiljer är de liberala och radikala partierna, konservativa partier, socialistiska och soci- Det andra kriteriet handlar om transnationella aldemokratiska partier, kristdemokratiska partier, band som utvecklats mellan nationellt baserade kommunistiska partier, bondepartier, regionala och etniska partier samt ekologiska partier (miljöpartier) 50 Mudde 2000:2. (Mudde 2000:2). 51 Mudde 2000:3; jfr Betz 1994; Kitschelt 1997.

35 partier. Ett exempel på en sådan transnationell Unionen för nationernas Europa« (UEN), där de koppling är de olika partigrupperna i Europapar- bland annat samarbetar med italienska Alleanza lamentet. Mycket av arbetet inom parlamentet Nazionale.54 äger rum i partigrupper som samlar ideologiskt Det tredje kriteriet som kan användas som närliggande partier från olika länder i samma utgångspunkt för att identifi era en partifamilj grupp, för att utveckla en politisk samsyn i spe- handlar om vilka politiska program som drivs av cifi ka frågor. Det fi nns dock problem med att partier i olika länder. Finns det ett mönster kring uteslutande använda sig av detta kriterium för att vilka politiska frågor som en viss typ av partier klassifi cera högerpopulistiska partier. Framför allt driver i fl era olika länder, skulle detta kunna handlar det om att denna typ av transnationella brukas som ett kriterium för att föra in det par- kopplingar mellan nationellt orienterade partier tiet i en bestämd partifamilj. Detta kriterium har oftast inte är av offi ciell karaktär.52 Förvisso har en dock en inbyggd svårighet när det gäller en kom- del partier varit representerade under en längre parativ ansats, nämligen att ett bestämt politiskt period i Europaparlamentet, men ofta har de program inte nödvändigtvis betyder samma sak olika högerpopulistiska partierna haft påtagliga i skilda nationella kontexter. Denna kompara- inbördes samarbetsproblem som inte bara försvå- tiva svårighet kan dock undvikas genom att man rat ett konstruktivt samarbete utan även medfört i stället fokuserar på partiernas ideologiska bas: svårigheter för dem att samla sina resurser för att »Ideologies function as the normative bases of vinna infl ytande i partigrupperna. Det är även så the pursued policies of political parties and have att de mer framgångsrika högerpopulistiska par- the advantage of being more generally formulated tierna undviker att (öppet) förknippas med andra than the more nationally centred policies that are högerpopulistiska partier för att på så sätt värja pursued.«55 sig mot att kategoriseras som högerextrema eller högerpopulistiska.53 Ett tydligt exempel på detta går att fi nna i de högerpopulistiska partiernas 5.2 Vem tillhör partifamiljen? agerande i Europaparlamentet. De fl esta av de En central fråga inom studiet av högerpopulism högerpopulistiska partierna, exempelvis Front är vilka partier som ska inkluderas i denna parti- National, Vlaams Belang och FPÖ, återfi nns i familj. Vid en snabb genomgång av den forskning partigrupperingen »Grupplösa« (NI). Även Lega och litteratur som producerats under de senaste Nord tillhörde denna gruppering under mandat- tio–femton åren konstaterar man en tydlig kon- perioden 1999–2004, men under den innevarande centration kring en handfull partier runt om i perioden, 2004–2009, har Lega Nord valt att bryta Europa. Detta blir intressant mot bakgrund av den sig ur och återfi nns numera inom partigruppen pågående diskussionen om vad dessa partier ska »Självständighet och Demokrati« (IND/DEM). kallas och vad som kännetecknar dem. Trots att Dansk Folkeparti återfi nns i ytterligare en annan det inte alltid råder konsensus kring dessa frågor, grupp, nämligen partigrupperingen »Gruppen är de empiriska fall som studeras nämligen nästan genomgående identiska i studie efter studie. Cas 52 Ett bra exempel på detta är Sverigedemokraternas Mudde (2000) uttrycker detta som »we seem to påstådda samröre med Front National i Frankrike inför valet 1998. Enligt massmedia hade företrädare know who they are even though we do not exactly 56 för Sverigedemokraterna deltagit på möten arrang- know what they are«. erade av Front National, och uppgifter förekom om att Mudde har listat ett femtiotal partier runt om den svenska valkampanjen delvis fi nansierades med i Västeuropa som kan kategoriseras som tillhö- hjälp från det franska partiet, något som dock ihärdigt förnekades av Sverigedemokraterna. Sydsvenskans 54 www.europarl.eu.int nätbilaga 2003-04-22. 55 Mudde 2000:5. 53 Mudde 2000:4f. 56 Mudde 2000:7. 36 rande den högerpopulistiska falangen med den Ett annat sätt att försöka differentiera den gemensamma nämnaren att de alla deltagit i ett högerpopulistiska partifamiljen är att göra en nationellt val vid minst ett tillfälle under åren uppdelning utifrån ett mer historiskt orienterat 1980–1995. Av dessa är det ett femtontal partier perspektiv. Genom en sådan uppdelning kan man som utgör kärnan i den forskning som bedrivits identifi era två större grupperingar, dels gamla och under de senaste åren, medan merparten av par- traditionella, dels nya och postindustriella höger- tierna är små och relativt dåligt utforskade. Det populistiska partier. Den ena gruppen kan ges fi nns ett antal praktiska orsaker till denna slagsida beteckningen traditionell, neofascistisk extrem- när det gäller det empiriska materialet; inte minst höger. Till denna grupp av partier hör exempelvis är språkliga problem ett hinder som försvårar italienska MSI, belgiska Vlaams Belang och brit- en utvidgning av forskningsunderlaget. Vlaams tiska British National Party. Den andra gruppen Belang (tidigare Vlaams Blok) nämns som illus- av partier kategoriseras som den nya postindu- trerande exempel på ett starkt och framgångsrikt striella extremhögern och representeras av partier parti inom den högerpopulistiska partifamiljen som franska Front National, danska Dansk Folke- som fått begränsad uppmärksamhet, medan det parti och österrikiska FPÖ. Vad som framför allt relativt sett svaga British National Party i Stor- skiljer dessa två grupper av partier från varandra britannien får betecknas som väl utforskat inom är deras förhållande till den fascistiska ideologin. den samhällsvetenskapliga forskningen. I båda Den senare grupperingen har ingen relation till dessa fall är det troligt att språket har en avgö- och hämtar ingen näring ur fascistiska perspek- rande betydelse när det gäller att skapa tillgäng- tiv. Den har även getts tillfälle att växa fram som lighet för forskare att tillgodogöra sig empiriskt ett resultat av de konfl ikter som ägt rum inom material i forskningssyfte. Ett annat problem som det postindustriella samhället under de senaste kan förklara den relativa koncentrationen kring åren. Konfl ikterna har till stora delar handlat om ett tiotal partier runt om i Västeuropa handlar att klassidentifi kationen kommit att bli mindre om att det fi nns en gråzon med politiska partier tydlig eftersom gamla klassgränser allt mer sud- för vilka det saknas enighet om huruvida de ska dats ut och ersatts av andra klassifi ceringskate- kategoriseras som tillhörande den högerpopulis- gorier såsom kulturtillhörighet. Som en följd av tiska partifamiljen eller inte. Ett exempel är Lega detta har samhällets resurser kommit att distribu- Nord (och föregångaren Lega Lombarda), som en eras till andra grupper än tidigare, vilket kommit del forskare betraktar som ett regionalistiskt eller att skapa konfl ikter mellan gamla och nya forma- subnationalistiskt parti snarare än som ett höger- tioner.58 populistiskt parti.57

58 Hainsworth i Hainsworth (red) 2000:5; C.T Husbands i Schain, Zolberg & Hossay (red) 2002:40f; Ignazi i 57 Mudde 2000:8ff. Schain, Zolberg & Hossay (red) 2002:26f. 37 6. Populismens ideologiska grundvalar

Huruvida populistiska partier kan sägas ha en Den politiska ideologin har en viktig funktion i ideologisk förankring eller ej är en fråga som det det demokratiska systemet genom att den ger inom forskarkåren inte råder någon total konsen- systemet legitimitet hos väljarna och får dessa sus kring.59 För fl ertalet forskare verkar det dock att delta i de demokratiska strukturerna.61 Inom vara vedertaget, om än inte oproblematiskt, att det vetenskapliga studiet av populism fi nns det diskutera populismens ideologiska grundvalar. en aktiv diskussion kring huruvida dessa par- Intresset för forskning kring populistiska partier tier bygger sin politik på en fast ideologisk bas. har fl uktuerat under årens lopp, men den popu- En del forskare hävdar att populismen saknar listiska ideologin har även under perioder av stort ideologisk bas, något som anses vara ett resultat intresse från vetenskapligt håll förblivit ett ganska av populismens ombytliga natur och dess avsak- outforskat område. nad av ideologiska kärnfrågor. Andra forskare, Det fi nns många ideologiska teman som för- däribland Margret Canovan, menar tvärtom att enar populism generellt med dagens högerpo- populismen har en ideologisk kärna som både pulistiska rörelser. Men det är även så att dagens bygger upp partierna och stöder deras politiska högerpopulistiska ideologi särskiljer sig på vissa uttryck. Detta ställningstagande bygger Canovan punkter och bygger sin politik kring ideologiska på Michael Freedens teorier kring ideologiska teman som inte var aktuella för tidigare perioders grundvalar. Freeden menar att en ideologi kan ses populistiska yttringar. I detta kapitel diskuteras som en sammanhållande struktur som innehål- ett antal ideologiska kärnteman som både förenar ler ett fl ertal olika aspekter vilka är tätt samman- och särskiljer populismen och högerpopulismen. länkade med varandra. Utifrån detta perspektiv menar Canovan att den populistiska ideologins sammanhållande struktur består av aspekter som 6.1 Ideologins betydelse folket, demokrati och självständighet. Men det är, enligt Canovan, viktigt att komma ihåg att En ideologi […] utgör en någorlunda sam- begreppet demokrati utifrån ett populistiskt syn- manhängande enhet, vilken innehåller såväl sätt handlar om att det självständiga folket utgör antaganden om verklighetens beskaffenhet som det styrande skiktet, inte som i andra fall där det värderingar och handlingsnormer. Att vara styrande skiktet består av byråkrater (visserligen anhängare av en ideologi betyder alltså att man folkvalda sådana) och andra individer tillhörande accepterar dess verklighetsbeskrivning, delar samhällets elit. Den populistiska ideologin fokuse- dess grundläggande värderingar och stöder dess rar även på att demokrati innebär vilja och beslut handlingsprogram.60

59 Se t.ex. Canovan i Mény & Surel (red) 2002. 61 Canovan i Mény & Surel (red) 2002:29ff; jfr Taggart i 60 Nationalencyklopedin 2000, sökord: ideologi. Mény & Surel (red) 2002.

38 – till skillnad från den liberala uppfattningen, som homogen enhet av individer (folket), och det är i poängterar att demokratins grundvalar vilar på denna tanke som såväl den inkluderande som den möjligheten, förmågan och viljan till kompromiss exkluderande faktorn blir tydlig66: »Those who och anpassning.62 Samtidigt menar Canovan att did not belong to ’the people’ of the heartland of även om det går att konstatera att det fi nns något the past do not belong to ’the people’ of today.«67 som skulle kunna betraktas som en ideologisk Man bör dock inte likställa tankarna om foster- kärna inom populismen, blir det problem om landet med nationalism, eftersom »[right-wing] man väljer att kategorisera populism uteslutande populism excludes those outside the nation, [but] som en renodlad ideologi. Problemen uppstår it does not include all those in the nation«.68 eftersom de populistiska uttrycken och den form dessa uttryck väljer att anta i mångt och mycket är beroende av vilken kontext de uppkommer 6.3 Folket inom. Detta innebär således att den ideologiska Ett av de mest framträdande dragen inom såväl kontext inom vilken populismen uppkommer den populistiska som den högerpopulistiska ideo- och agerar kan se väldigt olika ut, och eftersom login är förhållandet till folket. Sociologen Isaiah populism – i likhet med en kameleont (jfr Taggart Berlin (1968) menar att det populistiska uttrycket 2000) – antar form efter kontext, blir det således i olika utsträckning ansluter sig till någon form av missvisande att tala om en rigid och statisk popu- gemenskap, som i sin tur ger upphov till en idé om listisk ideologi. Eller annorlunda uttryckt: det går ett integrerat och homogent samhälle.69 Fryklund att tala om en populistisk ideologi, men denna & Peterson menar att denna gemenskap består av ideologi är kontextbunden och kontextberoende, den så kallade småborgerligheten och att popu- varför de populistiska ideologiska uttrycken ser lismen utgår från denna klass och dess specifi ka väldigt olika ut.63 intressen, intressen som framför allt är präglade av folkliga förtecken.70 Småborgerligheten utgörs av olika samhälleliga grupperingar som tillsam- 6.2 Fosterlandet mans konstituerar folket. Denna samhälleliga Ett av de ideologiska teman som kan återfi nnas gruppering bidrar till en tudelning av samhället, inom såväl tidigare populistiska uttryck som där folket utgör den ena delen och makthavarna dagens högerpopulism, är det så kallade foster- den andra.71 landet. Detta fosterland utgörs av en historiskt Det går att konstatera att partier som defi nie- idealiserad bild av samhället och nationen, där ras som populistiska har en gemensam nämnare värderingar och moral bygger på folkets sunda i form av att de säger sig företräda »det vanliga« och enkla förnuft och där det extrema och/eller folkets intressen gentemot den styrande eliten i marginaliserade exkluderas. Fosterlandet ska samhället. Populismen försöker vinna legitimitet återskapas och återfi nnas inom den kontext där genom att påvisa att man talar med folkets röst populismen verkar.64 Denna kontext kan utgöras och för folket.72 Bilden av folket är starkt ideali- av såväl en nation (jfr Front National) som en serad och folket ses som bärare av de normer och specifi k region (jfr Lega Nord).65 Det som är gemensamt för de högerpopulistiska 66 Betz 1994:4; Rydgren 2002a:15. partierna av i dag är att fosterlandet består av en 67 Rydgren 2002a:15. 68 Taggart 2000:97. 69 Berlin, Hofstadter & MacRae 1968:173; Taggart 62 Canovan i Mény & Surel (red) 2002:34ff. 2000:16f. 63 Canovan 1999:4. 70 Fryklund & Peterson 1981:59. 64 Taggart 2000:3, 96. 71 Fryklund & Peterson 1981:111f. 65 Rydgren 2002a:15. 72 Canovan 1999:4.

39 värderingar som den populistiska och högerpo- ligen driver nationen framåt – till skillnad från pulistiska retoriken framför allt vill framföra.73 den politiska eliten i samhället, som, enligt parti- Genom den populistiska politiska agendan kan erna, enbart är ute efter att tillskansa sig mer makt folkets vilja, värderingar och uppfattningar såle- och infl ytande. Det andra retoriska sättet appel- des kanaliseras.74 lerar till vad populistiska partier brukar kalla för För populismen är folket ofta synonymt med »vårt folk« (eng. our people). Det folk som avses i den så kallade tysta majoriteten (eng. silent majo- detta fall utgörs ofta av en nationellt och kultu- rity). Den tysta majoriteten arbetar, betalar skatt rellt homogen enhet. Det är framför allt här som och bidrar till samhällets utveckling utan att klaga. högerpopulismens exkluderande drag blir synliga De håller sig utanför politiken och betraktas som eftersom det i termen »vårt folk« implicit ligger »goda« medborgare. Tystnaden visar på uthållig- en skarp markering av vilka som inte tillhörtillhör dettadetta het och individens vilja att göra rätt för sig och folk. Det tredje sätt på vilket populistiska partier villigt bidra till samhällets fortlevnad. När denna använder sig av begreppet folket för att appellera tystnad så bryts efter framgångsrika populistiska till väljarna, blir synligt i partiernas fokusering på appeller, förtjänar den tysta majoriteten att bli »det förenade folket« (eng. united people). Popu- lyssnad till eftersom den inte gjort sin röst hörd listiska partier identifi erar det förenade folket under lång tid.75 med nationen, en homogen nationell enhet som Denna specifi ka argumentationsstruktur är en står emot alla de faktorer (och därigenom också av de aspekter som många forskare (däribland andra politiska partier) som önskar splittra och Betz) menar är särskilt framträdande för dagens fragmentera detta förenade folk.77 Ett empiriskt högerpopulistiska partier. Argumentationen exempel på hur denna retorik används av dagens byggs upp kring en stark och tydligt uttalad tilltro högerpopulistiska partier går att fi nna i Dansk till vanliga människors sunda förnuft, en föreställ- Folkepartis arbetsprogram: »Danmark er dans- ning om att det fi nns enkla lösningar på kom- kernes land. […] At gøre Danmark multietnisk plexa problem och anklagelser om att politiker indebærer, at udviklingsfjendtlige, reaktionære och andra dignitärer i samhället under alltför lång kulturer vil nedbryde vores hidtil stabile, homo- tid underlåtit att lyssna på folket. Innehållet i den gene samfund.«78 populistiska strategin blir således att tala i folkets I konkreta termer innebär populismens appel- namn och att ge röst åt de önskningar och behov lering till »folket« framför allt att dessa typer av som under lång tid förblivit outtalade. I strategin partier kan appellera till ett brett spektrum av ingår även att mobilisera folket i en kampanj mot individer. Därmed blir de politiska skiljelinjerna utvalda och identifi erbara fi ender.76 inte längre intressanta, och de populistiska parti- Det går att identifi era tre olika retoriska sätt på erna menar att folket inte längre behöver ledas av vilka populismen väljer att använda sig av kate- de traditionellt etablerade partierna, utan snarare gorin »folket«. För det första väljer dessa partier bör organisera sig som en självständig enhet som att appellera till vad som skulle kunna benämnas agerar gentemot de traditionella (korrumperade som »det vanliga folket« (eng. ordinary people). och byråkratiska) politiska partierna och politi- Det vanliga folket står i kontrast mot den privi- kerna.79 legierade och kosmopolitiska eliten. Dessa partier Termen »folket« är ett huvudobjekt för popu- menar även att det vanliga folket är de som egent- lismen även på grund av vad det inte kankan sägassägas

73 Taggart 2000:91f; Betz i Mény & Surel (red) 2002:198f; Mény & Surel i Mény & Surel (red) 2002:11f. 77 Canovan 1999:5. 74 Rydgren 2002a:15. 78 Dansk Folkepartis arbetsprogram, http://www.dansk- 75 Taggart 2000:91f. folkeparti.dk. 76 Betz i Betz & Immerfall (red) 1998:4. 79 Canovan 1981:262.

40 vara. Dessa typer av partier växer ofta fram som trädande när det gäller dagens högerpopulistiska en reaktion mot de etablerade partierna, institu- partiers syn på välfärdsstaten. Välfärden är, enligt tionerna och eliten i ett samhälle, och genom detta de högerpopulistiska partiernas företrädare, det skapas en dikotomi mellan det »sunda, enkla« statliga sociala skyddsnät som fi nns för att skydda folket och den styrande, byråkratiserade och kor- och ta hand om medborgarna när de behöver det. rumperade eliten. »Folket« blir därmed lika med Högerpopulistiska partier menar dock att detta dem som inte ingår i de grupper som partier av sociala skyddsnät enbart bör tillfalla de individer detta slag säger sig vilja bekämpa. Genom denna som anses tillhöra samhället (ett samhälle baserat form av exkludering förstärks inte bara den egna på kulturella, nationella och etniska referenser) identiteten, utan det skapas även en sammanhåll- och som på olika sätt varit med och bidragit till ning bland dem som av olika anledningar hyser att skapa och bygga upp denna välfärdsapparat, agg mot en specifi k grupp som utpekats av popu- med andra ord de närande. De tärande blir i detta listiska partier som avvikande och exkluderad fall de individer som inte anses ha bidragit till väl- från folket.80 Dessa exkluderande perspektiv blir färden. En del forskare, däribland Kitschelt och mycket tydliga om man studerar dagens högerpo- Rydgren, väljer att kalla detta synsätt för välfärds- pulistiska partiers syn på medborgarskap. Dessa chauvinism. Det handlar med andra ord om en partier betraktar nämligen medborgarskapet som syn som implicerar att ett lands välfärd inte ska en exklusiv rättighet, en rättighet som enbart inbegripa alla samhällsgrupper. Till skillnad från kan tilldelas vissa delar av befolkningen. Denna tidigare populistiska partier fokuserar dagens befolkning består, vilket nämnts tidigare, av en högerpopulistiska partier på en välfärdschauvi- kulturellt homogen samling individer.81 nism på etnisk-nationell grund. En grupp i sam- hället som ofta utpekas av de högerpopulistiska partierna som tärande är invandrarbefolkningen. 6.4 Välfärdschauvinism på Detta är enligt högerpopulistiska partiföreträdare etnisknationell grund en samhällsgrupp som utnyttjar välfärdssyste- met och som enbart tar del av systemets fördelar, Populistiska, särskilt högerpopulistiska, par- utan att själva ha bidragit till att bygga upp och tier fokuserar gärna på polariseringen mellan understödja systemet. Högerpopulismen uppfat- »närande« och »tärande« grupper i samhället. I tar således välfärdsapparaten som ett system med detta sammanhang innebär det att dessa partier inbyggda exkluderande mekanismer. Har du inte identifi erar vissa grupper i samhället som stän- bidragit till att bygga upp välfärden, kan du heller digt bidragande till den allmänna välfärden och inte räkna med att senare få ta del av dess förde- landets välstånd (närande), samtidigt som det lar.84 fi nns grupper i samhället som inte bidrar till det allmänna välståndet utan enbart utnyttjar dessa strukturer utan att ge något tillbaka (tärande).82 6.5 Riktat missnöje Bland de grupper som inte inkluderas i folket och således räknas till de tärande återfi nns ofta arbets- Inslag av missnöje i den politiska retoriken är lösa, socialbidragstagare, invandrare, byråkrater ett annat återkommande ideologiskt tema inom och intellektuella.83 såväl populism generellt som högerpopulism spe- Perspektivet närande-tärande blir även fram- cifi kt. Implicit i dessa partiers ideologiska uttryck ligger en viss grad av missnöje som riktas mot den styrande eliten och dess agerande i specifi ka poli- 80 Taggart 2000:91f. tiska sakfrågor, exempelvis skatte- och invandrar- 81 Kitschelt 1997:19f. 82 Mény & Surel i Mény & Surel (red) 2002:12f. 83 Taggart 2000:94. 84 Kitschelt 1997:5.

41 frågor. Företrädare för populistiska partier menar ligt missnöje, och det är inte för inte som dessa att den styrande eliten kommit att frångå folkets partier ofta ges epitetet missnöjespartier. I denna intressen och i stället skapat en elitistisk struktur, strategi ingår konstruktionen av lätt identifi erbara karaktäriserad av byråkrati, maktfullkomlighet fi ender som ett huvudspår. Som vi redan varit och korruption.85 inne på kan dessa fi ender vara politiska företrä- Detta missnöje blir även tydligt i populismens dare, byråkrater, akademiker, kulturpersonlighe- relation till den etablerade politiken. Missnöjet ter och invandrare. För dagens högerpopulistiska riktas oftast mot den etablerade politikens sätt partier får invandrare manifestera främlingen och och förmåga att debattera samhällsproblem. det främmande i det omkringliggande samhället, Vidare handlar det populistiska missnöjet om en och ofta utses invandrarna även till syndabockar upplevd känsla av att det saknas reella lösningar för de problem i samhället som dessa partier säger på de problem som dessa partier menar att sam- sig vilja motarbeta.91 hället måste hantera.86 Partierna menar att det Visserligen kan alla demokratier uppleva pro- inte räcker med att de politiska institutionerna blem och en misstro mot de politiska systemen representerar folket för att de ska kunna betraktas och de befi ntliga samhällsstrukturerna, men som legitima, utan politiska institutionerna måste samtidigt kan populism ses som »a fever warning även kunna identifi eras med folkets vilja.87 Det which signals that problems are not being dealt populistiska missnöjet kan också grunda sig på with effectively«.92 en upplevelse av att politiken inte för fram frågor som berör den breda allmänheten och på att medborgarna upplever att de saknar förtroende för de 6.6 Kritik mot den samhälleliga institutionerna och etablerade poli- representativa demokratin tiska strukturerna.88 Det fi nns forskare som väljer Political parties are key political institutions in att kalla dessa partiers användning av riktat miss- the process of representative politics and are thus nöje för en reaktionär populism. Den reaktionära both an object of criticism and a way of mobiliz- populismen kännetecknas just av sin förmåga att ing support for populists.93 kunna mobilisera väljare kring konservativa och ibland fördomsfulla föreställningar, något som Som nämnts tidigare har populismen en kompli- står i opposition till de perspektiv som den liberala cerad relation till de demokratiska strukturerna och välutbildade eliten står för.89 Det populistiska och framför allt till den representativa demokra- missnöjet behöver dock inte enbart rikta sig mot tiformen. Populism kan betraktas som en form dominerande politiska idéer, utan kan även avse av offentlig reaktion mot ett politiskt system (den vissa strömningar och uppfattningar som exis- representativa demokratin) som inte upplevs terar i samhället.90 Dessa partiers retorik handlar fungera speciellt väl.94 Det fi nns visserligen alltid således om att bygga sina framgångar på ett folk- en inneboende motsättning i dagens moderna demokratisystem, nämligen en spänning mellan 85 Betz i Betz & Immerfall (red) 1998:4; Betz i Mény & demokratins ideologiska bas, som består av den Surel (red) 2002:198f; jfr Fryklund & Peterson 1981; folkliga makten, och dess funktionella bas, som i Betz 1994; Canovan 1999; Taggart 2000; Rydgren sin tur konstitueras av den av folket utvalda eliten. 2002a. 86 Betz i Betz & Immerfall (red) 1998:4; Mény & Surel i Mény & Surel (red) 2002:13f. 91 Immerfall i Betz & Immerfall (red) 1998:257. 87 Taggart 2000:11. 92 Mény & Surel i Mény & Surel (red) 2002:15. 88 Mény & Surel i Mény & Surel (red) 2002:13f. 93 Taggart 2000:99. 89 Canovan 1981:137. 94 Betz i Betz & Immerfall (red) 1998:5; Mény & Surel i 90 Taggart 2000:18ff; Canovan 1999:3f. Mény & Surel (red) 2002:1f.

42 Med andra ord handlar denna spänning om en stelbenta och byråkratiska politiska systemet, ständig dragkamp om makten mellan folket och samtidigt som det är inom detta system de måste den styrande eliten. De populistiska partierna verka för att föra ut och förverkliga sin politik. väljer dock att enbart fokusera på den makt som Detta dilemma fungerar som en bromskloss för folket har tillgång till, och de anser att fördel- många populistiska partier – de kan inte bli en ningen borde vara sådan att folket utgör den enda alltför integrerad del av det politiska systemet maktbasen i samhället. Således tar populistiska och etablissemanget eftersom de initialt har byggt partier avstånd från den funktionella basen i en sin ideologi på kritik och motstånd mot institu- demokrati.95 tioner som är avsedda att bevara dessa politiska Denna problematik kan framför allt härledas strukturer. Men i perioder när en samhällelig kris till den form av representativ demokrati som i upplevs vara nära förestående väljer de populis- dag är framträdande i Europa, och som fl ertalet tiska partierna att delta politiskt för att genom forskare menar har kommit att bli ett lätt mål att sitt deltagande kunna lyfta fram nya sakfrågor attackera för dagens högerpopulism. Framför allt som de menar kan avvärja den förestående krisen. beror detta på den ökade byråkratiseringen av de Det är således inom den representativa demokra- demokratiska strukturerna, men en annan orsak tins system som populismen ges utrymme och är det stora avståndet mellan den styrande eliten möjlighet att systematisera sina värderingar och och folket.96 politiska frågor. Med andra ord utgör den repre- Populism kan sägas bygga på en förenkling av sentativa demokratin och dess politiska strukturer verkligheten och på en politik som är förank- paradoxalt nog populismens främsta möjlighet rad i direktdemokratiska former. Sitt deltagande till politisk påverkan.99 inom den representativa politiken försöker dessa Det fi nns forskare som väljer att betrakta popu- partier göra så enkelt som möjligt, och de för- lismens roll inom det demokratiska politiska sys- söker tillämpa föreställningen om att politiken temet ur ett annat perspektiv. Margaret Canovan ska genomsyras av enkelhet och direkthet. Det menar att vetenskapen kan vinna mycket förstå- fi nns forskare, däribland Margaret Canovan, som else för de populistiska uttrycken som politiska menar att populismens vurm för direktdemokrati fenomen, genom att »see it as a meeting point bör ses som ett konkret uttryck för en specifi k for two contrasting styles of politics«.100 Canovan populistisk demokrati.97 Andra forskare menar att menar att det postmoderna demokratisystemet man snarare bör tala om populismen som apoli- kan sägas bestå av två olika delar, nämligen den tisk, i betydelsen att den inte ägnar de politiska pragmatiska delen och den redemptiva101 delen. institutionerna något intresse och att den placerar Det pragmatiskt inriktade politiska perspektivet samhället och folket före staten och dess institu- innebär att det demokratiska systemet ska betrak- tioner.98 tas som ett sätt att hantera olika konkurrerande Antagonismen mot representativ politik i all- intressen och åsikter. Detta förutsätter i sin tur mänhet och mot etablissemanget i form av de eta- att det fi nns tillgång till fria val, fl erpartisystem blerade politiska partierna i synnerhet ger upphov och möjligheter för olika individer att påverka till ett dilemma för de populistiska partierna. den förda politiken.102 Den redemptiva formen Dessa partier bygger sin ideologi på motstånd och av politik identifi erar demokrati som ett sätt att kamp mot vad de anser vara det korrumperade, ge makten till folket – det är människorna själva

95 Mény & Surel i Mény & Surel (red) 2002:8f. 99 Betz i Betz & Immerfall (red) 1998:5; Taggart 2000:3f. 96 Taggart i Mény & Surel (red) 2002:63f. 100 Canovan 1999:9. 97 Canovan 1981:137; Taggart 2000:3. 101 »Redemptiv« betyder »utlösande, befriande, räddan- 98 Berlin, Hofstadter & MacRae 1968:174; Taggart de, frälsande«. 2000:16f. 102 Canovan 1999:11.

43 som ska bestämma över sin framtid och besluta ningen.106 Den adaptiva förmågan kan medföra en om hur det samhälle de lever i ska se ut. Denna del problem för populistiska partier. Bland annat syn på demokrati krockar dock totalt med den anklagas dessa partier ofta för att vara opportu- mer pragmatiska synen på demokrati, eftersom nister i den meningen att de kan ändra perspektiv det i det senare fallet är det (valda) styrande skik- och inställning till politiska sakfrågor beroende tet som bestämmer och beslutar om samhällsut- på hur »vindarna blåser« och vilka sakfrågor som vecklingen. Det är i denna spänning mellan två är framträdande i samhället för tillfället.107 konkurrerande perspektiv som populism, enligt Canovan, ges tillfälle att växa fram, utvecklas och mobiliseras.103 För att förstå populismen och dess 6.8 Främlingsmisstro och roll i det demokratiska systemet kan man således främlingsfi entlighet betrakta populism som en av de bieffekter som det Det som framför allt gör att dagens högerpopu- demokratiska systemet kan ge upphov till, snarare listiska partier särskiljer sig dels från andra ideo- än att betrakta det som en motsträvig och tillfäl- logiska rörelser på högerkanten, dels från tidigare ligt uppblossande reaktion mot själva systemet.104 populistiska partier, är att dagens högerpopulis- tiska partier gör sig till språkrör för attityder som 6.7 Populismens dynamiska form glider längs en skala, från främlingsmisstro till direkt främlingsfi entlighet gentemot invandrare Populismens dynamiska form är ytterligare en och andra människor som inte anses höra hemma ideologisk grundval som måste studeras närmare inom en specifi k kontext. Vanligt är också att och som även kan appliceras på dagens höger- dessa partier företräder en identitetsuppfattning populistiska partier. Den rörliga och dynamiska som är starkt präglad av nationalistiska drag och formen får som konsekvens att populismen har som därigenom kommer att exkludera de indi- förmåga att ändra utseende, och således även vider eller grupper inom befolkningen som inte innehåll, beroende på hur den omgivande kon- uppfattas dela denna nationellt baserade identitet. texten ser ut och beroende på vilka strömningar Den främlingsfi entlighet som ofta återfi nns hos 105 som återfi nns inom denna kontext. Förmågan dessa typer av partier består av två element som att på detta sätt anpassa sig till omgivningen kan kan betraktas som radikala i sin utformning. För betecknas som en »kameleontegenskap«. Förvisso det första bidrar de högerpopulistiska partiernas är anpassning till den omkringliggande kontexten politiska retorik till att förändra och påverka väl- ett karaktärsdrag för alla ideologier – de förmår jarnas inställning till de effekter som nya socioe- inte att existera i ett vakuum – men skillnaden konomiska förändringar kan komma att bidra till. ligger i att populismen skapar symboler, berättel- För det andra menar dessa partier att medlemskap ser och myter som är starkt länkade till upplevel- i en nation ska byggas på ett antal specifi ka krite- sen av fosterlandet. Det innebär att populismen rier, kriterier som på många sätt är exkluderande utifrån många olika aspekter måste korrelera till till sin karaktär och som bidrar till att utesluta en och ta sin utgångspunkt i den specifi ka kontext mängd individer från medlemskap i den nation den befi nner sig inom. Populismens utseende är de lever i.108 I praktiken visar sig detta bland annat således starkt relaterat till den kontextuella inram- genom högerpopulismens uppfattning om att offentligt fi nansierad service ska vara tillgänglig 103 Canovan 1999:2f, 11. endast för infödda medborgare, och inte för dem 104 Canovan 1999:2f. 105 Taggart i Mény & Surel (red) 2002:70. 107 Mény & Surel i Mény & Surel (red) 2002:17. 106 Taggart 2000:4; Taggart i Mény & Surel (red) 2002:70; 108 Schain, Zolberg & Hossay i Schain, Zolberg & Hossay jfr Rydgren 2002b. (red) 2002:7f.

44 som erhållit medborgarskap på grund av migra- dustriella samhället, till exempel arbetslöshet tion. Högerpopulistiska partier framställer gärna och kriminalitet. Det är utan tvivel ett faktum att invandrarbefolkningen som en privilegierad sam- högerpopulismen lyckats vinna väljare på denna hällsgrupp som gynnas av offentliga program för blandning av främlingsrädsla och etniskt-natio- kvotering och som tilldelas fördelar som infödda nellt baserad välfärdschauvinism, inte minst bland medborgare inte har. Invandrare och ﬂ yktingar arbetarklassens och den lägre medelklassens unga utses även till syndabockar och skuldbeläggs för män och bland personer bosatta i socialt utsatta alla de problem som förekommer i det postin- bostadsområden.109

109 Hainsworth i Hainsworth (red) 2000:10f.

45 7. Faktorer som gynnat framväxten av dagens högerpopulistiska partier Det fi nns en mängd teorier som pekar på olika jande decennierna, och den ökade instabiliteten faktorer som kan fungera som viktiga förklarings- kom att utgöra en plattform för högerpopulis- modeller när det gäller förståelse för framväxten tiska partiers möjlighet till etablering på den poli- av dagens högerpopulistiska partier, framför allt tiska scenen.112 inom den västeuropeiska kontexten. En teori är Som denna korta översikt indikerar fi nns det att dessa partiers framväxt kan ses som ett resultat ett antal olika teorier som alla syftar till att för- av återinförandet av fascistiska och nationalsocia- klara framväxten av högerpopulistiska partier på listiska perspektiv och som en reaktion på ekono- den västeuropeiska arenan. Avsikten med detta misk lågkonjunktur och höga arbetslöshetstal.110 kapitel är att fördjupa dessa diskussioner genom Andra teorier fokuserar på att högerpopulistiska att redogöra för ett antal faktorer som kan för- partiers framväxt kan ses som en reaktion mot klara dessa partiers framväxt och etablering. det multikulturella Europa som vuxit fram och att denna reaktion färgas av xenofobiska och rasistiska inslag. En tredje teoribildning menar att de 7.1 Postindustriella ekonomiska högerpopulistiska partiernas framväxt inom den system och utvecklingen av västeuropeiska kontexten kan förklaras med hän- visning till diverse institutionella förändringar välfärdsstaten som medfört att politiska och ekonomiska ledare Framväxten av högerpopulistiska partier kan ses kommit i en position som gett dem möjlighet att som ett resultat av en väsentlig förändring av soci- påverka och kontrollera individer i större utsträck- oekonomiska och kulturella strukturer i fl ertalet ning än tidigare.111 Vidare menar en del teoretiker av de västeuropeiska demokratierna. Det handlar att framväxten av högerpopulistiska partier kan om socioekonomiska förändringar på makronivå ses som ett resultat av den instabilitet som rått i som underminerat den konsensus som tidigare Västeuropa under de senaste decennierna. Den rådde kring förlikningen som var dominerande tid som följde strax efter andra världskrigets slut efter andra världskrigets slut.113 Speciellt viktig i kan betraktas som en tid präglad av stabilitet, ur detta avseende är de västeuropeiska samhällenas såväl ett politiskt som socialt perspektiv. Denna övergång från industriella till postindustriella stabilitet hade i mångt och mycket sin grund i att ekonomiska system, men även utvecklingen av ett visst politiskt samförstånd rådde, där samtliga välfärdsstaten är en betydelsefull faktor.114 Denna inblandade parter var villiga till kompromisser förändring har fått konsekvenser för det omkring- och fortlöpande diskussioner. Det politiska och liggande samhället i form av nya klassklyftor, sociala lugnet utarmades dock under de påföl- 112 Betz 1994:1f; Taggart i Mény & Surel (red) 2002:63f. 113 Taggart 1996:51ff. 110 Jfr Rydgren 2002a. 114 Betz 1994:27ff; Taggart 1996:51ff; Rydgren 2002a:4; 111 Kitschelt 1997:1. Rydgren 2002b:30ff.

46 arbetarrörelsens minskade infl ytande och ekono- ekonomin liksom en dramatisk förbättring av mins omstrukturering. Globaliseringsprocessen befolkningens materiella levnadsvillkor och en och utvecklingen av multilaterala frihandelsavtal ökning av de personliga tillgångarna. I mitten har minskat möjligheterna för staten att kontrol- av 1970-talet började en försämring bli märkbar lera den nationella ekonomin enbart med hjälp av runt om i Europa och i många andra västländer, de klassiska nationalekonomiska efterfrågemeka- vilket synliggjordes bland annat genom minskad nismerna.115 produktivitet. Skillnaderna mellan fattiga och En del forskare, däribland Kitschelt, väljer att rika blev allt mer framträdande och realinkom- fokusera på den fria marknadens betydelse för sterna började stagnera eller till och med falla i framväxten av högerpopulistiska partier. Fram- vissa länder. Målen om full sysselsättning i eko- växten kan, utifrån detta perspektiv, förklaras nomin började halta, och detta följdes av en våg genom deras strategiska val att kombinera ett av uppsägningar. I många länder nådde arbets- ekonomiskt perspektiv inriktat på den fria mark- lösheten nivåer som inte skådats sedan depressio- naden med en auktoritär syn på kultur, politik och nen under mellankrigstiden.119 Perioden i mitten etnocentrism. Denna kombination har lett till att av 1970-talet har fått symbolisera en omfattande de högerpopulistiska partierna kunnat attrahera strukturomvandling av den globala ekonomin en bred väljarkår, till skillnad från partier som som för många länder markerade övergången enbart valt att fokusera på ett rasistiskt eller auk- från industriell massproduktion till fl exibel (eng. toritärt budskap.116 Det är dock viktigt att poäng- on demand) tillverkning, från arbetskraftsintensiv tera att högerpopulistiska partier visserligen kan till kapitalintensiv produktion och från en indu- få genomslag och tillskansa sig uppmärksam- stri fokuserad på tillverkning av varor till en eko- het genom att profi lera sig utifrån etnocentriska nomi mer styrd av service- och tjänstesektorn.120 och ibland även rasistiska perspektiv, men för Omstruktureringen av samhället har bidragit till att kunna etablera en stabil politisk plattform att skapa nya klyftor mellan olika samhälleliga att agera utifrån och därigenom vinna ett långt- grupper. Dessa genomgripande förändringar av gående förtroende bland de potentiella väljarna, de bärande ekonomiska strukturerna i många gäller det för dessa typer av partier att försöka västeuropeiska länder medförde att grupper som kombinera de etnocentriskt präglade inslagen tidigare hade ansetts som byggare och bärare av med vad som skulle kunna kallas för »en bredare den moderna välfärdsstaten helt plötsligt befann högerauktoritär agenda«.117 En sådan agenda sig i en utsatt position med kunskaper och färdig- präglas av en stark tilltro till den fria marknaden heter som var svåra att anpassa till de nya förut- (marknadsliberalism), men även av en auktoritär sättningarna. I en del sammanhang kallas dessa syn på politik och kultur.118 grupper för moderniseringens förlorare.121 De västeuropeiska demokratierna har under Ett konkret resultat av denna utveckling är att de senaste decennierna kommit att genomgå en det bland västeuropeiska arbetstagare skapats två mängd olika förändringar, däribland övergången nivåer av sysselsättning. Dessa två nivåer är var- från industrisamhälle till postindustriellt sam- andras motpoler och består, enkelt uttryckt, av hälle. Den tidigare så dominerande socioeko- krävande och attraktiva jobb å ena sidan och oatt- nomiska modellen genererade höga tillväxttal i raktiva, okvalifi cerade jobb å andra sidan. Dessa två poler bidrar till att dela upp arbetstagarna i två grupperingar: ett »vinnarlag« bestående av hög- 115 Taggart 1996:55ff. 116 Kitschelt 1997:viii. 117 Kitschelt 1997:viii (författarnas översättning från 119 Betz i Betz & Immerfall (red) 1998:7. engelska). 120 Immerfall i Betz & Immerfall (red) 1998:258. 118 Kitschelt 1997:viii. 121 Betz i Betz & Immerfall (red) 1998:7.

47 utbildade individer med tillgång till kvalifi cerade 7.2 Legitimitetskris inom de jobb och ett »förlorarlag« bestående av individer som av olika orsaker inte har eller ges tillgång till etablerade politiska strukturerna? sådana jobb.122 Detta kan i sin tur leda till att indi- Andra faktorer som förklarar framväxten av vider som, av olika anledningar, inte kunnat hänga dagens högerpopulistiska partier handlar om att med i den postindustriella förändringsprocessen de etablerade politiska partierna inte kunnat han- blir osäkra och oroliga eftersom de upplever att de tera effekterna av de snabba förändringarna i de inte längre har en självklar position i samhället.123 ekonomiska och kulturella strukturerna. Detta För att de över huvud taget ska kunna hantera kan utgöra en grogrund för partier som exploa- dessa samhällsförändringar kan osäkerhet och oro terar de etablerade partiernas misslyckande i syfte leda till att de söker sig till strukturer (politiska att vinna röster för egen del. Nyckeln ligger såle- partier i detta fall) som önskar eller ser det som des i studiet av de etablerade politiska institutio- nödvändigt att gå tillbaka till gamla traditionella nernas reaktioner på de strömningar som önskar värderingar och samhällsformeringar.124 Ett van- se en politik i linje med den politiska agenda som ligt argument i detta sammanhang brukar vara att de högerpopulistiska partierna för fram.129 de individer som defi nieras som »förlorare« i det Genomgripande förändringar i samhället kan postindustriella samhället har en tendens att rösta leda till ökad social oro och till att allt fl er männis- på radikala högerpartier.125 kor ser mörkt på framtiden. Det kan i sin tur bidra En av nycklarna till förståelsen av högerpopu- till att människor förlorar tilltron till de folkvalda listiska partiers framväxt ligger således i polari- politikerna och de etablerade partierna, men även seringen mellan vinnare och förlorare i den nya medföra att tilliten till de politiska processernas postindustriella samhällsekonomin.126 Drar man förmåga att hantera konsekvenserna av globala resonemanget till sin spets innebär detta att varje ekonomiska kriser avtar. Detta kan bana väg för individs kulturella kapital, fl exibilitet, möjligheter ett nytt politiskt alternativ som vill etablera sig på och förmåga att tillgodogöra sig de snabba sam- den politiska scenen, ett politiskt alternativ som hällsförändringarna, blir avgörande för vilken delar människornas besvikelse på de politiska position han eller hon intar i samhället.127 Flexibi- institutionernas förmåga att hantera den ekono- litet och individuellt entreprenörskap blir betydel- miska omstruktureringen och de effekter som sefulla verktyg för individens anpassning. De som denna fört med sig – ett alternativ som stipulerar besitter denna förmåga till anpassning kommer enkla lösningar på komplexa problem.130 att bli det postindustriella samhällets vinnare, Högerpopulistiska partier kan utnyttja väl- medan de som saknar förmåga till anpassning jarnas växande misstroende mot de etablerade reduceras till en ny underklass.128 partierna. Genom att dra nytta av de etablerade partiernas försvagade position kan de högerpo- pulistiska partierna vinna makt och utrymme, 122 Betz 1994:27ff; Rydgren 2002a:3f, 42f; Rydgren vilket i sin tur leder till att de etablerade parti- 2002b:30. 123 Rydgren 2002a:49. erna försvagas än mer. Denna utveckling kan få 124 Betz 1994:27ff; Rydgren 2002a:4, 42f; Rydgren ytterligare konsekvenser. När de etablerade parti- 2002b:30ff; Rydgren 2002c:6. erna upptäcker att de förlorar väljare försöker de 125 Schain, Zolberg & Hossay i Schain, Zolberg & vinna tillbaka dem på olika sätt. Den strategi som Hossay (red) 2002:10. oftast anammas för att vinna tillbaka väljare blir 126 Papadopoulos i Mény & Surel (red) 2002:45ff; Rydgren 2002a:3; jfr Betz 1994. 129 Kitschelt 1997:2f. 127 Rydgren 2002a:4, 42f; Rydgren 2002b:30ff; Rydgren 130 Immerfall i Betz & Immer fall (red) 1998:256; Tag- 2002c:6. gart i Mény & Surel (red) 2002:63f; Rydgren 128 Rydgren 2002c:6. 2002b:30f.

48 då att ta upp frågor och perspektiv som på olika De allt mer underminerade traditionellt etable- sätt framförts av de partier som övertagit deras rade partierna och deras agerande inom de demo- tidigare väljare. En annan strategi som också före- kratiska strukturerna har således varit bidragande kommer är att de etablerade partierna försöker till att högerpopulistiska partier kunnat manöv- marginalisera och isolera de nya partierna och på rera sig in på den politiska arenan och ge uttryck så sätt inte bjuda in dem till deltagande på den för sina åsikter, vilka bland annat baseras på en politiska arenan.131 Denna strategi kallas cordon stark kritik mot det demokratiska systemet. Det sanitaire. Det verkar vara en strategi som en del av är dock viktigt att poängtera att det inte råder en parlamentarikerna i Europaparlamentet använ- antidemokratisk inställning bland de europeiska der sig av för att markera sitt motstånd gentemot väljarna i dag och att väljarna inte motsätter sig de högerpopulistiska partierna och dessas repre- det demokratiska systemet som helhet. En del av sentanter. En del av de svenska parlamentariker vi väljarna skulle dock vilja se en radikalisering av talat med menade att de använde sig av en uttalad systemet, och det är bland dessa väljare som höger- strategi som gick ut på att marginalisera och neg- populistiska partier fi nner sina sympatisörer.135 ligera de högerpopulistiska parlamentarikerna för att på så sätt undvika att ge plats åt dem i den politiska debatten.132 7.3 Konvergens i partivärlden Det fi nns ytterligare en aspekt på proble- Om de etablerade partierna kännetecknas av stark met med legitimitetsbrist inom det politiska konvergens, det vill säga att det är svårt att uti- partisystemet: När väljarna och medborgarna från ideologiska parametrar skilja partierna åt, i en demokrati känner att de inte kan göra sina kan detta utgöra en grogrund och möjlighet för röster hörda inom de demokratiska strukturerna, högerpopulistiska partier att träda in på den poli- skapas möjligheter för högerpopulistiska partier tiska spelplanen. Otydliga ideologiska skiljelinjer att växa fram. De högerpopulistiska partierna ges mellan partier kan göra väljarkåren mer mot- utrymme att expandera när de etablerade parti- taglig för såväl populistisk som högerpopulistisk erna och demokratiska institutionerna inte längre retorik, eftersom denna typ av retorik framför allt kan agera på ett sätt som motsvarar medborgar- poängterar de negativa aspekterna av homogeni- nas krav och förväntningar.133 Detta kan resultera tet inom den politiska gruppen.136 i minskat intresse för deltagande i de demokra- En del forskare menar dock att det inte han- tiska processerna, något som många västeurope- dlar om politisk konvergens utan snarare om iska länder upplever bland sina medborgare i dag. politisk kartellbildning: »The cartelisation of the Denna process avskärmar medborgarna från det party system can be defi ned as the securing of demokratiska deltagandet och resultatet blir att the power for a small number of parties through allt fl er väljer att avstå från att rösta i allmänna val. overt or covert co-operation and premised upon Utvecklingen accentueras när medborgarna upp- foreshortening of the ’policy distance’ between the lever att de inte längre kan rösta på ett för dem affected parties.«137 Denna kartellbildning mellan tillfredsställande sätt.134 de etablerade politiska partierna är en reaktion på utmaningen från de olika sociala och samhälleliga 131 Schain, Zolberg & Hossay i Schain, Zolberg & Hossay förändringar som skapat en volatil (rörlig) väljar- (red) 2002:12ff. kår, och därigenom berövat partierna en trogen 132 Samtal med Cecilia Malmström, Europaparlamen- och lojal väljarbas. För att partierna ska kunna tariker för folkpartiet, Bryssel, 2005-04-18; Mejl från Anna Hedh, Europaparlamentariker för socialdemokraterna, 2005-12-08. 135 Ignazi i Schain, Zolberg & Hossay (red) 2002:34. 133 Mény & Surel i Mény & Surel (red) 2002:11f. 136 Kitschelt 1997:viif; Rydgren 2002b:31. 134 Taggart 1996:62ff. 137 Taggart 1996:63.

49 bibehålla makten blir samarbete mellan olika par- Oberoende av om det är skatter eller invand- tier den enda utvägen.138 ring som stått i fokus, har sakfrågan fungerat som en organiserande princip för populistiska partier. Med detta menas att sakfrågan primärt kommit 7.4 Ökad individualisering och att fungera som ett »uttryck för ett missnöje med nya politiska sakfrågor Systemet [som] kunde fogas ihop till en fram- gångsrik folklig (populistisk) appell«.142 Den ökade individualismen i de västeuropeiska Politisering av sakfrågor är ett viktigt inslag i samhällena är ytterligare en faktor som kan för- den populistiska strategin, och innebär en process klara framväxten av högerpopulistiska partier. som leder till att väljare och politiker talar om en De postindustriella samhällena har kommit att specifi k fråga i politiska termer. Det fi nns dock ett karaktäriseras av individualisering och fragmen- antal kriterier som måste vara uppfyllda för att en tering, vilket lett till mindre fokus på bland annat politisk sakfråga ska få genomslagskraft. Frågan ekonomiska dimensioner i politiken.139 Som ett måste skapa eller bidra till att skapa känslor och resultat av denna utveckling började nya sakfrå- beröra väljarna lite mer än vanligt. Frågan måste gor dyka upp på den västeuropeiska politiska även kännas igen av väljarna som en fråga som agendan under början av 1980-talet, delvis som diskuteras i samhället och måste slutligen pre- ett resultat av ett växande medborgerligt missnöje senteras på ett sådant sätt att väljaren uppfattar med de politiska och sociala strukturerna. Denna att detta parti representerar väljarnas uppfatt- omdaning av den politiska agendan kom att bana ning och position bättre än något annat parti.143 väg för dagens västeuropeiska högerpopulistiska Genom att en sakfråga politiseras, som dagens partier. Dessa partier har använt sig av instabili- högerpopulistiska partier gjort med till exempel teten och det politiska missnöjet bland medbor- invandringsfrågan, blir det även tillåtet för indi- garna för att föra fram egna intressen och framför vider »to talk of immigration as being caused by allt för att positionera sig gentemot de etablerade political processes, and as being the cause of other partierna. I praktiken innebär detta att populis- political and social phenomena«.144 tiska och högerpopulistiska partier kunnat vinna Även om många av dagens högerpopulistiska väljarstöd genom att fokusera på nya politiska partier fortfarande är starkt kritiska till det poli- frågeställningar. Inledningsvis kom bland annat tiska etablissemanget, byråkrater och andra grup- skattefrågan att fungera som en hörnsten för de per i samhället, har fokus till stora delar förfl yttats populistiska partiernas politik.140 Flera partier till invandrare och fl yktingar i takt med att många kritiserade den förda skattepolitiken och fi nan- västeuropeiska länder fått en allt mer blandad sieringen genom denna av den växande välfärds- befolkning: »[I]mmigration has proven to be an staten, exempelvis Dansk Folkepartis föregångare ’ideal’ issue for right-wing mobilization because it Fremskridtspartiet, som startades av skattejuris- offers a wide range of points of attack.«145 Invand- ten Mogens Glistrup på 1970-talet.141 Under 1980- rare anklagas för att stjäla jobb från majoritetsbe- talet gick det att skönja en förskjutning såtillvida folkningen, för att vara ansvariga för att lönerna att invandringsrelaterade sakfrågor allt mer ham- dumpas eller för att utnyttja välfärdsstatens gene- nade i fokus för de partier som i dag kan betraktas rositet. Många högerpopulistiska partier menar som högerpopulistiska. också att invandrare utgör ett hot mot natio- nalstatens kulturella traditioner, som antagit en 138 Taggart 1996:63. 139 Betz 1994:27ff; Rydgren 2002b:30. 142 Fryklund & Peterson 1989:63. 140 Betz 1994:3; Rydgren 2002b:30. 143 Rydgren 2002a:71. 141 Björklund & Goul Andersen 1999:1; jfr Fryklund & 144 Rydgren 2002a:100. Peterson 1981. 145 Betz i Betz & Immerfall (red) 1998:6.

50 hegemonisk karaktär. Det mångkulturella sam- tuella kopplingar kommer att försvåra partiets hället hotar denna kulturella hegemoni.146 möjligheter att nå framgångar på den politiska Politiseringen av invandringen som sakfråga är arenan.150 Dessutom bör partiet vara relativt således något som är utmärkande för de höger- befriat från tidigare fastslagna ideologiska mani- populistiska partiernas retorik och möjlighet till fest, eftersom klart uttalade ideologiska strategier etablering på den politiska arenan. Dessa typer för med sig vissa specifi ka intressen som måste av partier vill skapa en nationell identitet base- uppfyllas och upprätthållas.151 Det fi nns tydliga rad på homogenitet, och partierna representerar exempel i Europa på vilken betydelse det ideo- en uppfattning som går ut på att alla pluralistiska logiska bagaget kan ha när det gäller framgångar yttringar i samhället (i varje fall vad befolkningen för högerpopulistiska partier. Det ena fallet gäller anbelangar) inverkar negativt på den nationellt Alleanza Nazionale, ett italienskt parti som har baserade identifi kationen.147 Den främlingsfi ent- sitt ursprung i det fascistiska MSI (Movimento lighet och främlingsmisstro som de högerpopu- Sociale Italiano). I dag ingår Alleanza Nazionale listiska partierna ofta står för är inte bara en del i den italienska regeringen, och partiet har även av dessa partiers retorik, utan kan också ses som ett fl ertal mandat i Europaparlamentet. Trots de en effekt av de högerpopulistiska partiernas fram- historiska kopplingarna till fascismen råder det gångar148: »[…] Xenophobia […] is not only a i dag en uppfattning om att Alleanza Nazionale cause but also a consequence of the radical right’s lyckats frigöra sig från sitt förfl utna och att partiet success.«149 numera kan betraktas som vilket parti som helst inom mainstream-högern. 7.5 Det historiska och Det andra typexemplet utgörs av Sverigedemo- kraterna. Partiet är sprunget ur en rasistisk (och ideologiska bagaget till vissa delar även nazistisk) tradition och har En del forskare menar att det historiska och ide- haft svårt att tvätta bort stämpeln som ett rasis- ologiska bagaget är av betydelse när det gäller tiskt parti. Det skulle kunna vara så att Sverigede- processen kring framför allt högerpopulistiska mokraternas avsaknad av nationella framgångar partiers framväxt och etablering på den politiska delvis kan bero på partiets förfl utna – ett ideo- arenan. För att lyckas bör ett parti inte ha några logiskt bagage och en ideologisk stämpel som uppenbara eller tydliga kopplingar till antide- partiet inte lyckats tvätta bort, utan som ständigt mokratiska strömningar, eftersom sådana even- fi nns närvarande.152

150 I fallet med Sverigedemokraterna är detta en särskilt intressant aspekt. Partiet har alltsedan starten brottats med sitt förﬂ utna, eftersom partiet är sprunget ur en samling nationalsocialistiska och öppet rasistiska organisationer och rörelser. Det historiska och ideologiska bagaget är något som företrädare för 146 Betz i Betz & Immerfall (red) 1998:6. Sverigedemokraterna försöker frigöra sig från för att 147 Ignazi i Schain, Zolberg & Hossay (red) 2002:35. underlätta partiets etablering på den nationella poli- 148 Schain, Zolberg & Hossay i Schain, Zolberg & Hossay tiska arenan (Larsson & Ekman 2001:19ff). (red) 2002:12. 151 Rydgren 2002a:7. 149 Schain, Zolberg & Hossay i Schain, Zolberg & Hossay 152 Slätt (red) 2004:19ff; Rydgren 2005:118ff; jfr Larsson (red) 2002:12. & Ekman 2001.

51 8. Det högerpopulistiska partiets organisation och väljarbas I detta kapitel läggs fokus på dagens högerpopu- högerpopulistiska partier att förmedla ett bud- listiska partiers organisationsstruktur och väljar- skap som handlar om att förändringar fordras bas. Detta är viktiga ingångar till förståelsen av i politiken. Partierna organiserar sig ofta på ett högerpopulism i Västeuropa och ger betydelsefull sätt som kan betraktas som en motpol till och en kunskap när det gäller att analysera dessa partiers kritik mot den partiorganisation som de etable- utveckling och framgång. rade partierna använder sig av. Detta är ett tecken på de högerpopulistiska partiernas misstro mot de etablerade partisystemen och de politiska insti- 8.1 Det organisatoriska dilemmat tutionerna. Genom att organisera partiet på ett För att överleva som politiskt parti måste man ha sätt som av dess företrädare uppfattas som nyda- en organisation som upprätthåller och utvecklar nande och annorlunda, kan de högerpopulistiska verksamheten. Genom att det skapas en varaktig partierna minimera eventuella likheter med de organisation institutionaliseras partiet. Populis- etablerade partierna, men även mobilisera väl- tiska partier har en förmåga att uppstå relativt jare genom att åberopa att partiet utgör ett »nytt« spontant och att vara fl exibla i sin utformning, politiskt alternativ.155 men denna fl exibilitet kan vara svår att upprätt- Beskrivningarna av organisationsstrukturen hålla över tid när rörelsen så småningom institu- för populistiska partier varierar något beroende tionaliseras. Motståndet mot att skapa strukturer på vilken forskare som konsulteras. Fryklund som är beständiga bidrar till ett organisatoriskt & Peterson karaktäriserar populistiska partiers dilemma för dessa typer av partier – det är svårt organisation som relativt lös i sin struktur men att skapa en bestående verksamhet utan att med en central ledargestalt som sammanhållande utveckla strukturer och institutioner som skapar kraft, där ledaren är tänkt att ses som ett uttryck stabilitet.153 såväl för partiet som för folkviljan.156 Även Taggart Ett sätt att hantera de institutionella och organi- beskriver partistrukturen som starkt centralise- satoriska dilemman som dagens högerpopulistiska rad och menar att det populistiska ledarskapet partier möter, är att förespråka direktdemokrati kan betecknas som ett karismatiskt ledarskap.157 i så stor utsträckning som möjligt. Detta blir ett sätt för högerpopulisterna att vara nära folket och 155 Taggart 2000:75, 99. samtidigt upprätthålla en distans till de etablerade 156 Fryklund & Peterson 1981:81. partierna, som ofta inte förespråkar ett långtgå- 157 Max Weber diskuterade tre olika sorters ledarskap, ende bruk av direktdemokrati.154 nämligen ledarskap baserat på legal auktoritet, tra- Organisationsstrukturen utgör ett sätt för ditionell auktoritet respektive karismatisk auktoritet. Weber menade att en karismatisk ledare får sin legitimitet via sin personlighet och de speciella attribut 153 Taggart 2000:99. han eller hon tillskrivs av sina anhängare. Den karis- 154 Taggart 2000:103f. matiska ledaren anses vara »utrustad med övernatur- 52 Han menar att det fi nns ett antal likheter mellan med Dansk Folkeparti, och mycket av partiets karismatiskt ledarskap i populistiska partier och framgångar och mediala exponering hör samman religiösa rörelser.158 En karismatisk ledare kan med hennes framtoning. Detsamma gäller för inspirera anhängarna på ett sådant sätt att lojali- Front National, där partiledaren Jean-Marie Le tet och legitimitet inte kan ifrågasättas. Det leder Pen är mycket tongivande. Jörg Haider var under ofta till en syn på ledaren som nästintill onåbar, många år synonym med FPÖ i Österrike och övermänsklig och oersättlig. Det karismatiska kunde betraktas som urtypen för den karisma- ledarskapet inom dagens högerpopulistiska par- tiska högerpopulistiska ledaren. Även efter det att tier är ämnat att ersätta behovet av rigida insti- han lämnade över partiledarskapet till Susanne tutioner och strukturer inom partiet; i stället ska Riess-Passer var han en av de starkast lysande partimedlemmarna kunna förlita sig på ledarens stjärnorna inom partiet.160 regler och förmåga att leda partiet framåt. Kon- centrationen på en karismatisk ledare har naturligtvis både för- och nackdelar. En fördel är att 8.2 Väljarbas ledarskapet blir centraliserat och starkt knutet till En yngre man, utan högre utbildning, sysselsatt en enskild person, vilket i sin tur innebär att par- inom den privata sektorn på ett industribase- tiet snabbt kan agera i frågor som dyker upp på rat jobb och bosatt i stadsmiljö – så brukar den den politiska dagordningen och även skifta stånd- typiska väljaren för ett högerpopulistiskt parti punkt i frågor utan tidsödande interna debatter. karaktäriseras.161 Men detta är en kraftig förenk- En uppenbar nackdel är att det uppkommer svå- ling av verkligheten och det krävs en mer nyan- righeter när det gäller partiledarbyten, eftersom serad bild av väljarbasen för en bättre förståelse ett karismatiskt ledarskap är knutet till en enskild av hur väljarsammansättningen för denna typ av individ och därmed inte enkelt kan övertas av en partier ser ut. efterträdare. Detta leder till att många högerpo- Högerpopulistiska partier är inga traditionella pulistiska partier vid ett ledarbyte förlorar väljar- arbetarpartier, även om de många gånger lyckas stöd, och kanske till och med försvinner från den rekrytera väljare från traditionellt socialdemo- politiska scenen.159 kratiska väljarfästen. Högerpopulistiska partier Det karismatiska ledarskapet är tydligt före- lockar väljare från hela det politiska spektrumet kommande i fl era av de högerpopulistiska par- – inte bara från klassiska arbetarpartier på vän- tier som i dag agerar på den europeiska politiska sterkanten. Ändå har forskningen visat att arbe- scenen. Pia Kjærsgaard är i stort sett synonym tare och lägre tjänstemän är överrepresenterade och att anställda inom »högstatusjobb« är under- liga, övermänskliga eller åtminstone speciellt ovanliga representerade bland dem som röstar på höger- krafter eller egenskaper« (Boglind, Eliaeson & Måns- populistiska partier.162 Forskningen visar också att son 1995:158). Dessa egenskaper betraktades som många arbetare röstar på högerpopulistiska par- otillgängliga för det vanliga folket. Sociologen George Ritzer (1996) beskriver det karismatiska ledarskapet 160 Sydsvenskans nätupplaga 2005-04-17. på följande vis: »To put Weber’s position bluntly, if 161 Immerfall i Betz & Immerfall (red) 1998:250. Det the disciples defi ne a leader as charismatic, then he or har visat sig att de partier som attraherat väljare she is likely to be a charismatic leader irrespective of från den mer välutbildade medelklassen är de partier whether he or she actually possesses any outstanding som haft en uttalad neoliberalistisk och individua- traits. A charismatic leader, then, can be someone listisk politisk agenda. När de allt mer xenofoba insla- who is quite ordinary« (Ritzer 1996:132). gen blivit framträdande i den politiska agendan, har 158 Taggart 1996:36ff; Immerfall i Betz & Immerfall (red) detta framför allt lockat väljare med kortare utbildning 1998:252f. från de lägre klasserna i samhället (Betz 1994:166f). 159 Taggart 1996:36ff; Immerfall i Betz & Immerfall (red) 162 Fryklund & Peterson 1981:353; Kitschelt 1997:10f; 1998:257; Taggart 2000:100ff. Rydgren 2002c:6. 53 tier på grund av rädsla för arbetslöshet och oro samman med att väljarbasen framför allt består av för att hamna utanför det sociala välfärdssystemet, yngre individer som saknar sådan identifi kation, och att det inte ligger till som man kan förledas vilket i sin tur kan underlätta valet att rösta på ett att tro, nämligen att det till stora delar skulle vara nybildat parti.165 de facto arbetslösa som lockas av de populistiska När det gäller högerpopulistiska partiers väl- appellernas budskap. Det fi nns även en utbredd jarbas har det även visat sig att dessa partier haft framtidspessimism inom den högerpopulistiska en tendens att locka till sig väljare som vanligt- väljarkåren, liksom en påtaglig rädsla för våld och vis inte deltar i de demokratiska processerna.166 kriminalitet i samhället. Undersökningar visar Inom den högerpopulistiska väljarbasen återfi nns också att väljarna är mer skeptiska än andra till många individer som tidigare avstått från att rösta det demokratiska styrelseskickets funktion och som ett uttryck för en protest mot samhället och effektivitet. En del forskare menar att dessa olika den politik som förts av de etablerade partierna. karaktärsdrag kan förklaras utifrån den socioeko- Genom att presentera sig som ett nytt parti utan nomiska strukturomvandling som många länder större likheter med etablerade partier kan partier runt om i Västeuropa tvingats genomgå de senaste som använder sig av högerpopulistiska appeller tjugo åren.163 övertyga besvikna, desillusionerade röstskolkare Att det förefaller vara fl er män än kvinnor som om att de utgör ett bra alternativ.167 väljer att rösta på högerpopulistiska partier, och Det förefaller även som om högerpopulis- att det framför allt är yngre individer som röstar tiska partier appellerar till de väljare som brukar på dem, beror på en kombination av fl era fakto- befi nna sig långt ut till höger på den politiska rer. Det handlar exempelvis om stora skillnader höger–vänster-skalan. Dessa väljare kan ibland mellan könen när det gäller deltagande och posi- vara osäkra på vad de traditionella högerinriktade tion på arbetsmarknaden, men även om att yngre partierna står för och kan därför attraheras av de väljare inte har hunnit etablera några djupare klara och distinkta budskap som de högerpopu- partipolitiska lojaliteter och därför lättare kan listiska partierna för fram. De högerpopulistiska hoppa mellan olika partier. De högerpopulistiska väljarna skiljer sig från andra väljare genom att de väljarna är även nyckfulla i sina partipreferenser har en tendens att lägga särskilt fokus på fram- och uppvisar en svag partiidentifi kation164 – de för allt två politiska sakområden, nämligen frågor kan i stort sett rösta inom hela det politiska spek- relaterade till lag och ordning respektive invand- trumet. Den svaga partiidentifi kationen kan höra ring.168

163 Immerfall i Betz & Immerfall (red) 1998:250. 164 Jens Rydgren menar att det fi nns resultat som pekar på att graden av partiidentifi kation under de senaste decennierna minskat i hela Västeuropa, inklusive i Sverige. Konsekvensen av detta är att väljarna får betraktas som mer rörliga i sina partipolitiska preferenser. Andelen väljare som byter parti mellan två 165 Betz 1994:142ff; Taggart 1996:38ff; Taggart 2000:76. val ökar alltjämt, liksom den del av väljarkåren som 166 Betz 1994:59f. först sent under valrörelsen bestämmer hur de ska 167 Taggart 1996:38ff; Taggart 2000:76. rösta (Rydgren 2002c:25). 168 Betz 1994:61ff. 54 9. Västeuropeisk högerpopulism – från nationella till regionala partier Vi har valt att diskutera och analysera den 9.1 Nationellt orienterade högerpopulism som fi nns i Europa i dag, det vill säga högerpopulismen som återfi nns inom det högepopulistiska partier demokratiska systemet i form av partisamman- 9.1.1 Front National slutningar av olika slag. Men för att ytterligare kunna illustrera de teoretiska utgångspunkterna I Frankrike är Front National det ledande höger- behöver vi empiriska inslag. Den västeuropeiska populistiska partiet. Partiet skapades under hösten högerpopulismen kan illustreras ur många vinklar 1972 och bestod till en början av en samling och med hjälp av olika empiriska exempel, men vi extrema och högerradikala grupperingar. Ledare har valt att använda oss av några av de mest fram- för denna allians blev Jean-Marie Le Pen, en man trädande högerpopulistiska partierna som fi nns som fokuserade på en politisk retorik färgad av i Europa i dag. Bland dem som anses vara mest konservativa högerpopulistiska inslag. Partiets dominerande på den europeiska politiska arenan historiska förebilder återfi nns i den franska Pou- går det att göra en indelning i två grupper. Det jadiströrelsen, som under 1950-talet kämpade för handlar dels om partier som är nationellt orien- att Frankrike skulle behålla kontrollen och styret terade och som i många fall har representation på över Algeriet. nationell nivå, dels om partier som grundar sig på Front Nationals politik skulle kunna kategori- en politik inriktad på att förändra innehållet i den seras som ett uttryck för en nationell högerpo- regionalt förda politiken. Till den första gruppen pulism. Fokus läggs på den nationella storheten hör Front National (Frankrike), Dansk Folke- och en uppfattning om att hoten mot det natio- parti (Danmark) Fremskrittspartiet (Norge) och nella kommer från individer som står utanför FPÖ (Österrike). Till den andra gruppen räknas nationen, speciellt de individer som kommer från Lega Nord (Italien) och Vlaams Belang (Belgien). länder som ligger långt från Frankrike och vad Gemensamt för samtliga av dessa partier, med man uppfattar som det »franska«, såväl geogra- undantag för Fremskrittspartiet i Norge, är att fi skt som kulturellt. Partiets ledare Jean-Marie de alla har ett eller fl era mandat i Europaparla- Le Pen har uttryckt det som att »Frankrike måste mentet. Fremskrittspartiets avsaknad av mandat förbli Frankrike« – ett måste för att landet ska kunna fortsätta existera och således undgå en i Europaparlamentet beror på att Norge inte är 169 medlem av Europeiska unionen. omfattande nationell kris. Detta kapitel syftar till att ge en kort genom- Den nationella populismen förespråkar, i gång av dessa partier med utgångspunkt i deras likhet med neoliberalistiska uttryck, en fri mark- etableringsfas och mest framträdande karaktäris- nad, individualism och lägre skattesatser. Dessa tika. element anses viktiga framför allt för att kunna

169 Betz 1994:127ff.

55 bevara landets nationella identitet. Front National man, Bruno Mégret, en konfl ikt som bland annat har allt mer kommit att fokusera på en politisk handlade om vilken politisk framtoning partiet retorik som är starkt präglad av protektionism skulle ha. Mégret förordade att Front National och där invandring och framför allt islam utgör skulle börja närma sig de traditionella höger- ett stort hot mot den franska nationella identite- partierna, något som Le Pen starkt motsatte sig. ten.170 Front Nationals lösning på detta är framför Le Pen menade i stället att Front National skulle allt att förorda så kallad repatriering.171 fortsätta på den politiska linje som man varit Efter några år av relativt stora politiska fram- inne på sedan länge och som innebar en form av gångar rasade Front Nationals popularitet under »konfrontationspolitik«. Konfl ikten mellan Le mitten av 1970-talet till för partiet katastrofala Pen och Mégret slutade med att partiet splittrades siffror. Den nedåtgående kurvan vändes dock 1999.173 Le Pen fortsatte som partiledare för Front uppåt under mitten av 1980-talet, och i valet till National medan Mégret startade ett eget parti Europaparlamentet 1984 fi ck Front National mer som sedermera fi ck namnet Mouvement Natio- än 11 procent av rösterna. Det innebar att partiet nal Républicain. Efter en mindre framgångs- blev det fjärde största partiet i Frankrike. I valet rik period i slutet av 1990-talet lyckades Front 1986 stärkte Front National sin politiska ställ- National under början av 2000-talet vända den ning ytterligare och blev det tredje största partiet nedåtgående kurvan och vinna nya framgångar. i landet. I presidentvalet 1988 skördade partiet I presidentvalet 2002 lyckades Le Pen få närmare stora framgångar då Le Pen fi ck över 14 pro- 17 procent av rösterna i första valomgången och cent av rösterna (att jämföra med 20 procent för gick tack vare att han fi ck näst fl est röster vidare till Chirac och 16,5 procent för Barre).172 andra omgången, vilket räknades som en enorm Under slutet av 1980-talet svängde kurvan åter framgång för partiet. Längre än så kom dock inte nedåt och Front National mötte en del motgångar, Le Pen, eftersom många av de etablerade parti- något som dock kom att ändras igen i mitten av erna (framför allt vänstern) mobiliserade för att 1990-talet. Partiet gick återigen framåt och lycka- stötta Chirac och därigenom slå ut Le Pen. I valet des bland annat få närmare 10 procent av rösterna till parlamentet samma år fi ck Front National ca i valet till Europaparlamentet 1994. De riktigt 11 procent av rösterna.174 I regionvalet 2004 gick stora framgångarna kom 1995 då Front National, Front National framåt ytterligare.175 genom sin presidentkandidat Jean-Marie Le Pen, Front National har haft representation i Euro- lyckades få närmare 15 procent av rösterna i den paparlamentet under en längre tidsperiod och har första omgången i presidentvalet. Några veckor i dagsläget sju platser där.176 senare ägde de franska lokalvalen rum, och partiet lyckades få majoritet i tre franska kommuner, 9.1.2 Från Fremskridtspartiet nämligen Toulon, Orange och Marignane. Två år till Dansk Folkeparti senare fi ck partiet majoritet även i Vitrolles. Dessa Fremskridtspartiet i Danmark var ett av de popu- framgångar följdes dock av intern turbulens inom listiska partier i Västeuropa som var först med att partiet. Le Pen kom i konfl ikt med partiets andre- anamma en neoliberalistisk framtoning. I partiets program var perspektiv som fri konkurrens och 170 Betz 1994:127ff. entreprenörskap mycket framträdande. Partiets 171 Det går att jämföra med Sverigedemokraterna, som i ett av sina tidigare handlingsprogram för befolk- 173 Rydgren (b) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:29ff; jfr ningspolitik framhöll vikten av repatriering. I dag har Clinell 2003. kraven på repatriering tonats ned i partiets hand- 174 Rydgren (b) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:32ff. lingsprogram (www.sverigedemokraterna.se). 175 Sydsvenskans nätbilaga 2004-03-21. 172 Betz 1994:13ff; Rydgren (b) i Rydgren & Widfeldt 176 http://wwwdb.europarl.eu.int/ep6/owa/p_meps. (red) 2004:29ff. short_list?ilg=SV&ictry=&ipolgrp=NI&iorig

56 politik var starkt fokuserad på individen, och dess folket. Implicit i detta budskap ligger även en företrädare menade att antalet offentligt anställda mycket utpräglad nationalistisk syn, med stark måste minskas, skatterna sänkas och en fri mark- betoning på vikten av en sammanhållen dansk nad skapas.177 Mannen bakom Fremskridtspar- nation och kultur. En utpräglat negativ syn på tiet var skattejuristen Mogens Glistrup, som invandring och en stark kritik och skepticism första gången uppträdde på den politiska arenan mot det mångkulturella samhället är ytterligare i början av 1970-talet, då han i ett tv-program några av partiets mest framträdande politiska proklamerade sin aversion mot det danska skatte- ståndpunkter.179 Som det uttrycks i partiets Prin- systemet. Glistrups främsta budskap var att ingen cipprogram från 2002: »Danmark er ikke et ind- dansk skulle behöva betala mer i skatt än vad han vandrerland og har aldrig været det. Vi vil derfor eller hon själv tyckte var tillräckligt. Uttalandet ikke acceptere en multi-etnisk forvandling af fi ck naturligtvis stor genomslagskraft och Mogens landet.«180 Glistrup blev ett känt namn och ansikte. För att Dansk Folkeparti vann snabbt framgångar och dra maximal nytta av sitt nyvunna kändisskap gav i folketingsvalet 2001 stärkte partiet sin ställning sig Glistrup in i politiken. Hans första försök att i det politiska etablissemanget genom att erhålla slå sig in i på den politiska spelplanen var genom närmare 12 procent av rösterna. Dansk Folkeparti att erbjuda sig att kandidera för De Konservative, har, tillsammans med regeringspartierna Venstre men partiet ville inte ha honom som politisk kan- och Konservativt Folkeparti, bildat en allians som didat. Trots detta politiska bakslag gav Glistrup ger detta block parlamentarisk majoritet i folke- inte upp sina försök att bli en etablerad politiker, tinget. Dansk Folkeparti har på detta sätt kunnat utan valde i stället att skapa ett nytt politiskt parti. vara med och påverka i stort sett alla stora refor- I mitten av 1972 lanserade Glistrup det så kallade mer som regeringen genomfört under de senaste Fremskridtspartiet, ett parti som han menade åren; den skärpta danska invandrings- och fl yk- hade till främsta uppgift att utmana de traditio- tingpolitiken är ett exempel. I valet i februari 2005 nellt etablerade partierna. Trots att Fremskridts- stärkte Dansk Folkeparti sin ställning ytterligare partiet snabbt vann väljare och politisk mark, gick genom att vinna ca 13 procent av rösterna, vilket etableringen av partiet inte helt smärtfritt. Under innebar ytterligare två mandat i danska folke- lång tid kämpade partiet med interna strider som tinget.181 kom att påverka dess ställning. I mitten av 1980- Dansk Folkeparti är representerat i Europapar- talet dömdes Glistrup till fängelse för skattebrott, lamentet, där de har en folkvald parlamentari- och medan han satt i fängelse tog Pia Kjærsgaard ker.182 över partiledarskapet. De interna konfl ikterna kulminerade i början av 1990-talet då Glistrup 9.1.3 Fremskrittspartiet tillsammans med några andra partimedlemmar År 1970 ansökte Norge om medlemskap i Euro- valde att lämna partiet. År 1995 bröt Pia Kjærs- peiska gemenskapen (EG), och en folkomröst- gaard med Fremskridtspartiet och bildade i stället ning om inträde ägde rum två år senare. Frågan Dansk Folkeparti.178 om Norges medlemskap fi ck stora politiska kon- Dansk Folkepartis politiska retorik består inte, till skillnad från Fremskridtspartiets retorik, av 179 Goul Andersen i Rydgren & Widfeldt (red) kritik mot skattesystemet och välfärdsstaten, utan 2004:150f. man har inriktat sig på en politik som förespråkar 180 Dansk Folkepartis Principprogram 2002, www. förbättrade levnadsförhållanden för det danska danskfolkeparti.dk. 181 http://w1.sydsvenskan.se/Article.jsp? 177 Betz 1994:109ff. article=10109127 178 Betz 1994:4ff; Goul Andersen i Rydgren & Widfeldt 182 http://www.europarl.eu.int/ep6/owa/p_meps.short_l (red) 2004:150f; jfr Hervik (under utgivning). ist?ilg=SV&ictry=DK&ipolgrp=&iorig

57 sekvenser; bland annat splittrades etablerade grundpelaren i den norska samhällsstrukturen partier som Venstre och Det forenede Norske utgjordes av den norska kärnfamiljen. Individen Arbeiderpartiet (DNA) i falanger för och emot och familjen ansågs vara hotade av institutioner ett norskt medlemskap. De som befann sig på ja- och partiet menade att samhället höll på att ero- sidan tillhörde till stora delar statsmakten och det deras av centraliserade och byråkratiserade kraf- splittrade socialdemokratiska partiet. De som var ter.185 Den populistiska strategin gick framför allt motståndare till ett norskt medlemskap i EG var ut på att rikta kritik mot vad som uppfattades som framför allt delar av den splittrade arbetarklassen, bristande demokrati i samhället, och Fremskritts- småborgerligheten och fackföreningsrörelsen. partiet menade att lokalsamhället skulle utgöra Folkomröstningen 1972 slutade med seger för en motpol mot den centraliserade makten. Den nej-sidan.183 En konsekvens av folkomröstningen norska populismen var även mycket noga med att var att tidigare stabila väljarlojaliteter splittrades påpeka vad som konstituerade social klass, fram- i och med partiernas svårigheter att uppvisa en för allt genom att fokusera på dikotomin folket– enad front för eller emot medlemskapet. makthavarna; partiet var noga med att poängtera Bara några veckor före valet till Stortinget 1973 de två samhällsklassernas skilda förutsättningar. bilades ett parti i Norge som fi ck namnet Anders Fremskrittspartiet presenterade sig även som »det Langes Parti (ALP). Partiet kan förstås som ett tredje alternativet« genom att framställa sig som uttryck för en norsk variant av populism och valde ett politiskt alternativ till de etablerade norska att bygga sin retorik på antiintellektualism, miss- partierna.186 tro mot politiker och en starkt utpräglad indivi- Under mitten av 1980-talet ökade invandringen dualism. Partiet utnyttjade skickligt den spricka till Norge, något som kom att diskuteras häf- som skapats mellan väljarna och deras partier tigt såväl i media som i politiken. Det var under i frågan om medlemskap i EG. Störst väljarstöd denna period som Fremskrittspartiet kom att hade ALP i den urbana småborgerligheten. Par- göra invandringsfrågan till sin viktigaste politiska tiet kom dock mer eller mindre att försvinna i sakfråga, och det var även under denna period och med att grundaren Anders Lange dog 1974. som partiet fi ck en mer utpräglad högerpopulis- Anders Langes ersättare i stortinget, Carl I Hagen, tisk framtoning. Det fi nns forskare som menar att kom sedermera att samla ihop de rester som åter- det var Fremskrittspartiet som lyckades politisera stod av det forna ALP. Under Hagens ledarskap invandringsfrågan i Norge. Partiet motsatte sig fi ck partiet namnet Fremskrittspartiet. Carl I den invandringspolitik som fördes i Norge och Hagen var redan från början framgångsrik i sitt det har visat sig att det var under denna tid som ordförandeskap, såväl politiskt som organisato- partiet började vinna allt fl er röster och nå större riskt, och de fraktioner som tidigare brutit sig ur politiska framgångar.187 Anders Langes Parti samlades nu åter kring den Partiets kritik av den förda invandringspoliti- nya ledargestalten.184 ken baserades framför allt på två teman, nämligen Enligt det partiprogram som Fremskrittspar- att invandringen till Norge var alltför kostsam och tiet lade fram tog partiet avstamp i den norska att den utgjorde en stor fara för det unika norska grundlagen och landets kulturarv, men i parti- samhället. Fremskrittspartiet menar att de är ett programmet blev det även tydligt att partiet hyste parti som är byggt utifrån liberala grundvalar och en stark tro på individen och dennas förmåga att att de egentligen är för fri invandring till Norge. agera självständigt. Fremskrittspartiet menade att 185 Fryklund & Peterson 1981:213ff. 183 Fryklund & Peterson 1981:206ff, 212. 186 Fryklund & Peterson 1981:221ff; Björklund & Saglie 184 Fryklund & Peterson 1981:221ff; Hagenlund i Ryd- 2004:17. gren & Widfeldt (red) 2004:178ff. 187 Hagelund i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:175.

58 Partiet menar dock att invandringen under de Då Norge inte är med i EU har Fremskrittsparti- senaste decennierna har kommit att kosta alltför et inte några representanter i Europaparlamentet. mycket och att den därigenom kommit att belasta den norska välfärden, något som i sin tur kommit 9.1.4 Freiheitliche att inverka negativt på den norska befolkningens Partei Österreichs (FPÖ) möjligheter att till fullo ta del av denna välfärd. I Österrike har det högerpopulistiska partiet Det fi nns tydliga inslag av etnisk-nationell väl- FPÖ (Freiheitliche Partei Österreichs) funnits på färdschauvinism i Fremskrittspartiets retorik. den politiska kartan ända sedan 1956, vilket var Partiet menar att välfärden fördelas ojämnt över det år då partiet bildades. Det bakomliggande den norska befolkningen – invandrare upplevs få syftet med skapandet av detta parti var att det tillgång till större och viktigare delar av välfärden skulle utgöra ett så kallat tredje alternativ till den än vad de »ursprungliga« norska medborgarna socialistiskt infl uerade vänsterfalangen och den får – trots att det är den ursprungliga norska katolska högern. FPÖ kom framför allt att pro- befolkningen som från början byggt upp denna fi lera sig som »folkets röst« och som det vanliga välfärdsapparat.188 folkets representant gentemot de dominanta tra- I den politiska retorik som Fremskrittspartiet ditionella partierna.192 Under 1970-talet fokuse- använder sig av framställs även invandring som rade partiet framför allt på att profi lera sig som något som hotar det unika norska samhället. ett liberalistiskt parti med nationalistiska inslag. Framför allt menar partiet att det råder väsent- Jörg Haider tog över partiledarskapet från den liga skillnader mellan vad de anser vara den tidigare ledaren Norbert Steger i september 1986, norska kulturen och den kultur som de menar och under Haiders ledarskap har FPÖ nått större att invandrarna för med sig. Fremskrittspartiet politisk framgång.193 Under 1990-talet ökade par- framhäver vidare ofta att det fi nns en koppling tiets framgångar, och det gick från att ha varit ett mellan invandring och kriminalitet. Carl I Hagen litet oppositionsparti till att bli ett starkt högerpo- har vid fl era olika tillfällen uttryckt att invand- pulistiskt parti med ett påtagligt infl ytande över rare för med sig en kultur som vurmar för vapen den österrikiska politiken. Framför allt fokuse- och gängtillhörighet, något som i sin tur inverkar rade partiet på invandringsfrågor och förordade negativt på det norska samhället och dess sociala att strängare invandrings- och asylregler skulle skyddsnät.189 tillämpas. År 1999 erhöll FPÖ närmare 27 pro- Fremskrittspartiet har varit mycket framgångs- cent av rösterna i valet till nationalrådet och kom rikt i de senaste norska valen. I valet till stortinget därmed att sitta i regeringsställning. Men det var 2001 fi ck Fremskrittspartiet närmare 15 procent även här som problemen började för FPÖ. Efter av rösterna och blev därigenom det tredje största många turer där FPÖ och Haider kritiserade den partiet i Norge.190 I valet i september 2005 gick regering som de själva till vissa delar ingick i, partiet återigen framåt och fi ck närmare 22 pro- ökade missnöjet med de valda representanterna cent av rösterna. Det innebär att partiet numera för FPÖ, vilket till slut resulterade i att de 2002 är det näst största partiet i Norge. Genom valet fi ck avgå från sina poster. Under samma period 2005 vann partiet ytterligare 11 mandat i stor- överlämnade Haider partiledarskapet till Susanne tinget, vilket medför att det nu innehar 37 mandat. Riess-Passer. När nyval utlystes samma år förlo- Carl I Hagen blev även vald till vice talman i stor- rade FPÖ många av sina tidigare röster och fi ck tinget.191 nu endast ca 10 procent av väljarnas förtroende. Efter förhandlingar med ÖVP (Österreichische 188 Hagelund i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:181ff. 189 Hagelund i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:183ff. 190 Hagelund i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:172. 192 Betz 1994:11; jfr Rydgren 2002a. 191 www.stortinget.no 193 Betz 1994:11ff.

59 VolksPartei) kom FPÖ återigen i regeringsställ- av Vlaams Belangs främsta mål är att göra Flan- ning 2003, men med bara hälften så många minis- dern till en mer betydande region i Belgien, och terposter som efter valet 1999.194 partiet menar att fl amländarna ska utses till den Efter en tid av inre stridigheter bröt Jörg Haider dominanta etniska nationella befolkningsgruppen i april 2005 med FPÖ och startade ett nytt höger- i Belgien. Som nämnts tidigare är de xenofobiska populistiskt parti som gavs namnet Alliansen för inslagen tydliga i partiets retorik. Ett stort hot mot Österrikes framtid (BZÖ). I samband med att det nationen och Flandern utgör, enligt partiet, den nya partiet startades gick även många av de reger- muslimska befolkning som fi nns i Belgien. Repa- ingsmedlemmar som tidigare suttit för FPÖ över triering och strängare invandringslagar, menar till Haiders nybildade parti. De främsta målen för Vlaams Belang, är den enda vägen att gå för att det nya partiet är, enligt Haider själv, att ytterli- skapa en stat baserad på etnisk homogenitet. Ett gare skärpa den österrikiska lagstiftningen kring visst undantag görs dock för invandrare från vissa invandring och att på olika sätt försöka bekämpa europeiska länder, eftersom Vlaams Belang menar globaliseringens utbredning.195 att dessa på olika sätt kan relatera till den belgiska FPÖ fi nns representerat i Europaparlamentet kulturen och på så sätt assimileras in i det belgiska och innehar där ett mandat.196 samhället.198 I mitten av november 2004 upplöstes Vlaams Blok och det nya partiet Vlaams Belang skapades. Orsaken till namnbytet var att Bel- 9.2 Regionalt orienterade giens högsta domstol fann att Vlaams Blok var ett högerpopulistiska partier rasistiskt parti. Eftersom partiet befarade att man skulle förlora stora delar av sitt statliga bidrag 9.2.1 Vlaams Belang (f.d. Vlaams Blok) valde man att upplösa partiet och återkomma Det högerpopulistiska partiet Vlaams Belang under nytt partinamn. En del debattörer menade (tidigare Vlaams Blok) grundades i Belgien 1979 att domen i högsta domstolen skulle tvinga fram av två belgiska nationalister vid namn Karl Dillen en förändring av Vlaams Belangs inställning till och Lode Claes. Det tog närmare tio år för Vlaams det multikulturella samhället och invandringspolitiken, men än så länge har partiet inte förändrat Belang att etablera sig på den belgiska politiska 199 scenen, men sedan början av 1990-talet har partiet något annat än sitt partinamn. varit ett framträdande inslag i den belgiska poli- Vlaams Belang har under de senaste åren fått tiken. Partiets politiska framtoning förändrades i allt större väljarstöd och är i dag ett av de mest början av 1990-talet då partiet gick från att ha varit framträdande partierna i Flandern. Vlaams Belang fi nns representerat i Europapar- ett fl amländskt regionalt nationalistiskt parti till 200 att anta rollen som ett parti med mer xenofobiska lamentet och innehar där tre platser. 197 och högerpopulistiska inslag. De nationalistiska 9.2.2 Lega Nord inslagen är fortfarande tydliga i Vlaams Belangs I Italien vann det högerpopulistiska partiet Lega retorik och partiet framhäver ofta att Belgien och Nord stora framgångar i parlamentsvalet 1992. den belgiska nationella identiteten är utsatta för Partiet kan bäst beskrivas som ett parti starkt stora faror och hot i form av ökad arbetslöshet, präglat av etnonationalism och nyliberalism.201 samhällelig instabilitet och ökad invandring. Ett Lega Nord leds av Umberto Bossi och grundades

194 Riedlsperger i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:85ff. 198 Betz 1994:136ff; Mudde 2000:88ff, 115. 195 Sydsvenskans nätbilaga 2005-04-17. 199 European Race Bulletin 2005(50):9f. 196 http://wwwdb.europarl.eu.int/ep6/owa/p_meps. 200 http://wwwdb.europarl.eu.int/ep6/owa/p_meps. short_list?ilg=SV&ictry=AT&ipolgrp=&iorig short_list?ilg=SV&ictry=BE&ipolgrp=&iorig 197 Betz 1994:19f; Mudde 2000:88ff. 201 Ruzza i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:108.

60 under andra hälften av 1970-talet. Ursprungli- mark i början av 1990-talet, framför allt som ett gen handlade det inte om någon form av politisk resultat av att det italienska politiska systemet mer sammanslutning, utan snarare om en rörelse som eller mindre föll sönder. Orsaken till detta sön- anordnade seminarier och diskussionsforum om derfall var i mångt och mycket den korruption regional kultur, språk och historia. I början av som upptäcktes i de politiska kretsarna – varje 1980-talet hade dock rörelsen börjat ta sig sådana dag matades italienarna med nya uppgifter om uttryck att den kommit att formera sig som ett korrumperade politiker och skandaler. En kon- politiskt parti, med fokus på att föra fram de ita- sekvens av denna omfattande förändring av det lienska regionernas tankar och att främja deras italienska politiska systemet var att kristdemokra- bevarande. Partiet gavs namnet Lega Veneta. terna mer eller mindre marginaliserades på den Bossi var under denna tid aktiv med att starta politiska scenen. Kristdemokraterna i Italien hade upp en liknande politisk rörelse för att på så under hela efterkrigstiden intagit en näst intill sätt kunna föra fram sina tankar om lombardisk hegemonisk ställning i landet och suttit i reger- autonomi. Han formulerade sina tankar utifrån ingsställning under större delen av tiden. Lega ett politiskt manifest och partiet gavs namnet Nord utnyttjade detta tillfälle och red på vågen Lega Lombarda. Bossi menade att det som fram- av folklig misstro mot de etablerade partierna för för allt hotade den lombardiska autonomin var att vinna gehör för den egna politiska agendan. immigranter från södra Italien och tredje värl- Hans-Georg Betz menar dock att detta inte kan den. I regionvalet i Lombardiet 1987 vann Bossi ses som den enda förklaringen till att Lega Nord 3 procent av rösterna, vilket gjorde att partiet vann stora framgångar just under denna tid. Den ﬁ ck en plats i senaten.202 I slutet av 1980-talet italienska statens oförmåga att hantera Sovjetu- formerades samtliga rörelser i norra Italien till nionens fall och den snabba moderniserings- en enda rörelse under ledning av Umberto Bossi. processen i Västeuropa var ytterligare faktorer Den nya politiska formationen gavs namnet som hjälpte till att bereda vägen för Lega Nords Lega Nord, och som sina främsta nyckelfrågor politiska framgångar.205 Under samma turbulenta valde partiet federalism och autonomi. För att period skiftade Lega Nord fokus för sin politiska kunna vinna platser i det nationella parlamen- inriktning och valde att inte längre marknadsföra tet i valet 1994 (och framför allt för att krossa sig som ett etno-regionalistiskt parti, utan att i motståndarna i vänsterfalangen), ingick Bossi stället betona partiets okorrumperade image och och Lega Nord en allians med Forza Italia, som att föra in värden som moral och effektivitet i den leds av Silvio Berlusconi. Denna allians ingick politiska diskursen.206 Under början av 2000-talet även i samarbete med det postfascistiska partiet började partiet beskriva sig som ett antieurope- Alleanza Nazionale.203 Den nya politiska samar- iskt parti: »Den stora frågan är den multikultu- betsfalangen vann en majoritet av platserna både rella utmaning som Europa möter, tillsammans i deputeradekammaren och i senaten, vilket gav med invandringens effekter – vilket numera är Bossi en mycket stark ställning och möjlighet att måltavlan för merparten av Legas [Lega Nords] påverka den politiska agendan.204 aktivism.«207 I Italien vann de högerpopulistiska partierna I dag beﬁ nner sig Lega Nord fortfarande i regeringsställning tillsammans med Forza Italia 202 Betz 1994:7ff. och Alleanza Nationale. Dock blev inledningen 203 Alleanza Nazionale är sprunget ur det italienska fas- av 2005 skakig för samtliga regeringspartier, däri- cistiska partiet MSI (Movimento Sociale Italiano), som hade sin mest framgångsrika period efter andra världskrigets slut. 205 Betz 1994:48. 204 Betz 1994:7ff; Ruzza i Rydgren & Widfeldt (red) 206 Ruzza i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:104f. 2004:99ff. 207 Ruzza i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:119.

61 bland Lega Nord. Det gick dåligt i regionvalen, ministerposten. Den nya regeringen har återigen något som senare kom att utlösa en regeringskris byggts upp med hjälp av Alleanza Nazionale och under våren 2005. Premiärminister Silvio Berlus- Lega Nord.208 coni avgick, men bildade ny regering bara några Lega Nord är även representerat i Europaparla- dagar senare och sitter fortfarande på premiär- mentet genom fyra parlamentariker.209

208 Sydsvenskans nätbilaga 2005-04-21; 2005-04-22. 209 http://www.europarl.eu.int/ep6/owa/p_meps.short_l ist?ilg=SV&ictry=IT&ipolgrp=&iorig 62 10. Populistiska uttryck i Sverige från 1980-talet till 2000-talet I detta kapitel diskuteras de populistiska uttryck de nyanlända fl yktingarna. Rykten om organise- som återfi nns inom den svenska kontexten från rade fl yktingsmugglare tog fart och berättelser 1980-talet fram till dagens datum. I kapitlet dis- om hur fl yktingar systematiskt slängde sina pass kuteras Skånepartiet i Malmö, den omstridda för att försvåra identifi eringen och därmed öka folkomröstningen i Sjöbo i slutet av 1980-talet, chanserna till uppehållstillstånd i Sverige började Ny demokratis uppgång och fall under början av cirkulera i samhället, både lokalt i Skåne och på 1990-talet och Sverigedemokraternas försök i dag nationell nivå. I Trelleborg och Ystad fi ck debatten att omvandla sig till ett framgångsrikt högerpo- våldsamma följder: Flera attentat mot fl yktingför- pulistiskt parti i Sverige. läggningar inträffade under hösten; bland annat slängdes brandbomber in på olika lokala förlägg- ningar. Nynazistiska och rasistiska organisationer 10.1 1980-talet: Skånepartiet i fi ck ett uppsving under denna period (i både Trel- Malmö och folkomröstningen i leborg, Ystad och en rad andra skånska samhäl- Sjöbo len), och dessa typer av organisationer blev allt mer synliga i lokalsamhället, bland annat genom Till skillnad från i Norge och Danmark, där de återkommande demonstrationer mot olika fl yk- populistiska uttrycken varit kontinuerliga inslag tingförläggningar och ett ökat våld med nazistiska på den politiska scenen sedan 1970-talet, har de och rasistiska förtecken.210 svenska inslagen av populism varit av mer spora- Händelserna under mitten av 1984 ledde fram disk och kortvarig karaktär. I mitten av 1980-talet till en intensiv debatt, lokalt och nationellt, om uppstod ett samhällsklimat i Sverige som fung- den svenska fl yktingpolitikens form och innehåll. erade som grogrund för populistiska inslag i det I Skåne var det främst ett litet regionalt parti vid politiska livet, och där fl yktingfrågan för första namn Skånepartiet (Skåp) och dess frontfi gur gången fungerade som en organiserande princip Carl P Herslow som drev debatten. Skånepartiet för ett folkligt populistiskt uppror mot den förda hade en aktiv närradioverksamhet som på för- politiken. vånansvärt kort tid lyckades fånga upp de fl yk- Händelseutvecklingen var den att många tingfi entliga strömningarna i Malmötrakten.211 fl yktingar på kort tid sökte asyl i Sverige, och främlingsfi entliga och rasistiska rörelser var på frammarsch. Under sensommaren 1984 anlände 210 Fryklund & Peterson 1989:153f; Fryklund & Peter- oväntat stora fl yktinggrupper till hamnkommu- son i Rystad (red) 1992:111; Fryklund & Peterson i Anderson (red) 1996:74; Rydgren (c) i Rydgren & nerna Trelleborg och Ystad. Detta ledde till prak- Widfeldt (red) 2004:199; jfr, Peterson, Stigendal & tiska svårigheter att på kort tid ordna uppehälle Fryklund 1988. till en stor grupp människor. I Trelleborg och 211 Fryklund & Peterson i Rystad (red) 1992:101; Ryd- Ystad uppstod en reaktion bland invånarna mot gren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:198f.

63 Nästan från en dag till nästa blev fl yktingmot- tas som främmande för och avvikande från det ståndet det mest debatterade ämnet i Skånepar- »svenska«. Det blev mer och mer acceptabelt att tiets närradiosändningar, och fl ertalet av dem uttala sig nedlåtande om människor som upp- som ringde in till radion ställde sig positiva till fattades som annorlunda och avvikande från det Skånepartiets mycket restriktiva inställning till »svenska«. fl yktingpolitiken i Sverige. Tongångarna i radio- Det fi nns ett viktigt samband mellan dessa sändningarna präglades många gånger av hätska olika händelser, det vill säga händelseutvecklingen angrepp på fl yktingar och invandrare, men även i Trelleborg och Ystad, den snabbt uppblossande politiker som lyssnarna menade var ansvariga för debatten lokalt och nationellt om fl yktingpoli- den förda fl ykting- och invandringspolitiken fi ck tiken och Skånepartiets framgångar i Malmö i skarp kritik. Kritiken formulerades ofta utifrån de kommunalvalet 1985. Skånepartiets roll handlade ekonomiska konsekvenserna av fl yktingpolitiken. mycket om att partiet, främst genom närradio- Ledaren för Skånepartiet, Carl P Herslow, menade sändningarna, på ett tidigt skede lyckades fånga själv att kritiken bland vanligt folk inte alls hand- upp strömningar i samhället som kritiserade den lade om rasism, utan att folk i allmänhet i stället förda fl yktingpolitiken, och därmed gavs partiet ansåg att den dåvarande fl yktingpolitiken måste möjlighet att föra ut en genomarbetad argumen- få en annan inriktning eftersom den var för kost- tation i fl yktingfrågan till en bred och relativt sam. »Vi har helt enkelt inte råd« var ett vanligt mottaglig lyssnarskara i Skånes folktätaste område förekommande argument som framfördes i när- (sydvästra Skåne). Genom närradiosändningarna radiosändningar, debattartiklar och insändare. gav partiet också röst åt en opinion i samhäl- Folk var rädda att kostnaderna för fl yktingpoliti- let som tidigare inte tagit så stor plats i debatten. ken skulle komma att drabba deras egen levnads- Denna utveckling – från händelserna i Trelleborg standard, och många arbetskraftsinvandrare från och Ystad i augusti 1984 till Skånepartiets fram- 1960- och 1970-talen uttryckte rädsla för att en gångar i kommunvalet 1985 – kom att leda fram ökad främlingsfi entlighet även skulle gå ut över till ett anmärkningsvärt händelseförlopp i en liten dem. Andra människor, som av olika anledningar kommun, nämligen Sjöbo i Skåne.214 kunde betraktas som marginaliserade i det svenska Sjöbo bildades som kommun 1974 och hade samhället, sökte en syndabock till allt elände och vid mitten av 1980-talet ca 15 000 invånare. behövde därför en lätt identifi erbar grupp (såsom Kommunen har alltid haft en stark koppling till fl yktingar och invandrare) att rikta sin ilska mot. jordbruket och hela det kommunala näringslivet I valet till kommunfullmäktige i Malmö hösten dominerades av sysselsättning och företag kopp- 1985212 fi ck Skånepartiet sitt riktiga genombrott lade till jordbruket. Mer än hälften av arbetstillfäl- med ca 7 procent av rösterna. Partiet kom dock lena i kommunen hade anknytning till de agrara att bli betydligt mer infl ytelserikt eftersom det näringarna. fi ck en vågmästarroll som bidrog till att de bor- Politiskt har centerpartiet dominerat kom- gerliga tog över styret i Malmö efter nästan 70 år munens politiska ledning under lång tid, vilket med socialdemokratisk ledning.213 naturligtvis förklaras av den nära kopplingen till För att på ett förenklat sätt försöka samman- jordbruk och agrara näringar som är så tydlig i fatta samhällsklimatet vid denna tidpunkt, mitten Sjöbo. Socialdemokratin har varit förhållandevis av 1980-talet, kan man säga att samhället mer svag och har haft stöd huvudsakligen i kommu- och mer kom att utmärkas av en uttalad misstro nens tätorter. I slutet av 1980-talet var centerpar- mot främlingar och allt annat som kunde uppfat- tiet i majoritet tillsammans med moderaterna.215

212 Detta var innan man ändrade mandatperioden från 214 Fryklund & Peterson 1989:166f; Fryklund & Peterson tre till fyra år. i Rystad (red) 1992:100ff. 213 Fryklund & Peterson 1989:161ff. 215 Fryklund & Peterson 1989:19ff.

64 Händelseutvecklingen i Ystad och Trelleborg 10.1.1 Den kommunala debatten och Skånepartiets framfart i Malmö kom tillsam- När det väl var ett faktum att Sjöbo, som första mans att utgöra en inspirationskälla för politi- och enda kommun i landet, skulle anordna en kerna i Sjöbo när de under dessa år i mitten av lokal folkomröstning om fl yktingfrågan, möttes 1980-talet fi ck återkommande förfrågningar från beslutet av en storm av kritik, både lokalt i Sjöbo Statens Invandrarverk (SIV) om att ta emot ett och i det övriga svenska samhället. Det kan vara trettiotal fl yktingar i kommunen. Alla förfråg- svårt att i dag föreställa sig vilket enormt genom- ningar behandlades i kommunfullmäktige där slag denna händelse fi ck, inte bara i Sverige utan ledaren för det lokala centerpartiet (och den även internationellt. Det anordnades demonstra- som senare kom att bli starkt förknippad med tioner, och artister, författare och andra välkända den anmärkningsvärda folkomröstningen 1988), debattörer och frontfi gurer ställde upp i annonser Sven-Olle Olsson, varje gång yrkade på att kom- och arrangemang som syftade till att ta avstånd munen skulle avslå förfrågningarna. Visserligen från händelserna i Sjöbo och försöka påverka var inte marginalerna särskilt stora – vanligtvis kommuninvånarna att inte rösta mot ett kom- skilde det bara en röst mellan ett ja och ett nej till munalt fl yktingmottagande. De argument som ett kommunalt fl yktingmottagande – men likväl framfördes i debatten handlade bland annat om avslogs samtliga förfrågningar från SIV. I maj vilket ansvar som ålagts valda politiker i en repre- 1987 tröttnade Sven-Olle Olsson på de återkom- sentativ demokrati. De som var emot folkomröst- mande förfrågningarna från SIV och lämnade in ningen menade att folkvalda politiker hade som en motion till kommunfullmäktige med förslaget en av sina mest centrala uppgifter att fatta beslut att det skulle anordnas en rådgivande kommunal å folkets vägnar samt att i nästa steg verkställa folkomröstning gällande Invandrarverkets för- nationella politiska beslut på den lokala nivån. Vid frågan om fl yktingmottagande. Sven-Olle Olsson denna tidpunkt hade riksdagen redan fattat beslut menade att det var hög tid att låta Sjöboborna om en generös fl yktingpolitik och man menade själva avgöra om kommunen skulle ta emot fl yk- att det därmed var de lokala politikernas uppgift tingar eller inte. Sven-Olle Olsson hade inspire- att genomföra denna politik på kommunal nivå. rats av Skånepartiet i Malmö, som var först med Folkomröstningsmotståndarna menade även att att föreslå kommunala folkomröstningar i denna politiker skulle föregå med gott exempel, vara fråga. I oktober 1987 gick förslaget igenom i full- goda opinionsbildare och förespråka förståelse mäktige och det beslutades att Sjöbo, som första och generositet mellan samhällets medborgare. kommun i landet, skulle hålla en folkomröstning En folkomröstning om ett kommunalt fl ykting- året därpå. Trots att socialdemokraterna, folkpar- mottagande riskerade enligt deras mening att tiet, miljöpartiet och det lokala Allianspartiet rös- bidra till spänningar och att skapa motsättningar tade emot förslaget om folkomröstning, gick det mellan olika grupper i samhället. Ett annat vanligt igenom eftersom såväl centerpartiet som mode- argument mot folkomröstningen var att fl ykting- raterna ställde sig bakom det. Den fråga som frågan var en alltför komplex fråga för att avgöras kommunens invånare skulle ta ställning till i folk- i en kommunal omröstning. Åter andra menade omröstningen löd: »Bör Sjöbo kommun enligt att det var fel att folkomrösta om en fråga som önskemål från Statens Invandrarverk taga emot rörde solidaritet med utsatta människor. Att folk- fl yktingar/asylsökande?« Svarsalternativen var Ja, omrösta om ett kommunalt fl yktingmottagande, 216 Nej samt Blanksedel. och därmed kunna legitimera en vägran att teckna avtal med Invandrarverket, var att skjuta ifrån sig ansvaret till Sveriges övriga kommuner, 216 Fryklund & Peterson 1989:13f; Uddman i Rystad menade de som var emot folkomröstningen. Det (red) 1992:20ff. kanske mest oroväckande av de argument som

65 framfördes av dem som motsatte sig en kommu- cent av väljarna svarade nej på frågan om Sjöbo nal folkomröstning handlade om en rädsla för att skulle ta emot fl yktingar.219 Den stora frågan efter den infekterade debatten skulle ge upphov till en valet handlade därför om varför invånarna i Sjöbo utveckling som legitimerade främlingsfi entliga egentligen hade röstat mot ett kommunalt fl yk- och rasistiska attityder bland invånarna.217 tingmottagande. Handlade det om en negativ och Sven-Olle Olsson och andra lokala politiker intolerant inställning till människor med annan som hade drivit fram frågan om en lokal folk- etnisk bakgrund eller fanns det något djupare omröstning argumenterade även de för sin syn i som låg bakom resultatet? massmedia. Ett centralt argument var att en lokal Studier som gjordes i anslutning till folkom- folkomröstning kunde användas för att lösa den röstningen visade att bland dem som röstade ja i uppblossande konfl ikten i kommunfullmäktige. omröstningen, och därmed ställde upp på tanken Majoriteten hade ofta varit marginell i de olika att Sjöbo skulle ta emot fl yktingar, var de så kall- omröstningar som ägt rum alltsedan den första lade integrerande argumenten de mest framträ- förfrågan från Invandrarverket i mitten av 1980- dande. Man menade att Sjöbo inte borde isolera talet. Det var inte ovanligt med 25 röster mot och sig från det övriga samhället och att kommunen 24 röster för ett kommunalt avtal med Invand- inte borde använda det ovanliga folkomröstnings- rarverket. Vidare menade de som var för folkom- instrumentet för att »klara sig undan sitt ansvar«, röstningen att detta direktdemokratiska verktyg utan att Sjöbo kommun måste vara solidarisk kunde användas för att utröna var väljarna egent- och dela ansvaret för de nyanlända fl yktingarna ligen stod i denna fråga. Under årens lopp hade med Sveriges andra kommuner. De som röstade relationen mellan Sjöbo kommun och Statens ja menade även att kommunen borde stötta den Invandrarverk blivit blockerad av oförmågan att offi ciella fl yktingpolitiken såsom den fastställts av nå en överenskommelse, och man menade att en den svenska riksdagen. I undersökningen fram- folkomröstning kunde användas för att lösa den kom även att många fruktade en ökad rasism uppkomna tvisten med Invandrarverket. Före- genom ett nej till fl yktingmottagande; i stället språkarna för en omröstning menade också att ville man främja en samhällsutveckling som beto- det fanns ett utbrett folkligt missnöje med den nade solidaritet, humanism och anständighet.220 offi ciella svenska fl yktingpolitiken och att en folk- Bland de invånare som röstade nej i den kom- omröstning kunde användas som en tydlig signal munala folkomröstningen, det vill säga bland för att visa makthavarna att det uppkommit en dem som inte ville att Sjöbo kommun skulle ta dissonans mellan dem och folket.218 emot fl yktingar, fanns det två typer av motiv. Den första typen av argument utgick från en kri- 10.1.2 Resultaten av tisk hållning till den offi ciella fl yktingpolitiken i folkomröstningen i Sjöbo Sverige. Ekonomiska argument förekom fl itigt i Trots den massiva debatten och det massmediala motiveringarna och handlade om att den svenska stödet för ett kommunalt ja till fl yktingar i Sjöbo, fl yktingpolitiken var alltför kostsam, vilket i för- led ja-sidan ett svidande nederlag i samband med längningen antogs leda till ökat skattetryck och folkomröstningen i september 1988. Valdeltagan- försämrad välfärd. Sammankopplingen mellan det var högt – ca 83 procent av Sjöbos invånare fl yktinginvandring och kriminalitet var ett annat deltog i folkomröstningen – och närmare 65 pro- argument som ofta åberopades. Man oroade sig för omfattande brottslighet, ökad social oro och risk för terrorism. Det fanns även de som menade 217 Fryklund & Peterson 1989:133ff. 218 Uddman i Rystad (red) 1992:23ff; jfr Fryklund & Peterson 1989; jfr Edgerton, Fryklund & Peterson i 219 Fryklund & Peterson i Rystad (red) 1992:85. Bjurulf & Fryklund (red) 1994. 220 Fryklund & Peterson 1989:134ff.

66 att svenskarna på sikt skulle bli en minoritet i Sve- yttre fi ende. Centerpartiet fångade upp dessa rige genom den generösa fl yktinginvandringen. strömningar, formulerade populistiska appeller En del menade att de röstade nej i folkomröst- kring fl yktingfrågan och gjorde sig därmed till ningen av omsorg för världens hjälpbehövande. talesman för folket i kommunen. Denna appell Man menade att det var fel fl yktingar som skulle formulerades som en motsättning mellan folket anlända (de rika och de som kommer på falska och eliten, det vill säga mellan invånarna i Sjöbo premisser) och att de som verkligen var i behov och politikerna och byråkraterna i Stockholm.222 av hjälp inte hade några möjligheter att lämna sitt land och söka asyl i Sverige. Ett liknande argu- 10.1.3 Var händelseutvecklingen i Sjöbo ment var att man gjorde fl yktingarna en björn- kommun under 1980-talet en parentes tjänst genom att bevilja dem asyl och på så sätt eller en stormsvala? skilja dem från den egna miljön och därigenom På frågan om händelseutvecklingen i Sjöbo var utsätta dem för kulturkrockar. något unikt i svensk historia måste svaret bli både Den andra gruppen av argument bland dem ja och nej. Det fi nns argument för att den kraf- som röstade nej i folkomröstningen handlade i tiga nej-majoriteten i folkomröstningen var något huvudsak om att man ville visa solidaritet med unikt. I den studie som gjordes av Fryklund & de politiker, främst då centerns Sven-Olle Olsson, Peterson i slutet av 1980-talet visade det sig att de som stod bakom folkomröstningen. Många unika inslagen intimt hängde samman med det menade också att de värnade om den kommunala som författarna valde att kalla »det dubbla främ- självbestämmanderätten och som ett led i detta lingskapet«. Det dubbla främlingskapet i Sjöbo valde att rösta nej. handlade inte bara om att en människa uppfatta- Analyser visade att det inte fanns något starkt des som en främling om han eller hon avvek i allt- samband mellan valresultatet och rasistiska före- för stor utsträckning från den sjöboitiska normen ställningar. Det visade sig att endast en av tio Sjö- vad gällde utseende, beteende, språk, kultur och bobor uppgav sig ha röstat nej i folkomröstningen religion. Det dubbla främlingskapet konstruerades 221 utifrån rasistiska motiv. även kring en vi-de-dikotomi, där Sjöbo ställdes En möjlig förklaring till utfallet i folkomröst- mot resten av det svenska samhället. Kontentan av ningen i Sjöbo 1988 är att det lilla samhället Sjöbo detta dubbla främlingskap blev att just förekom- upplevde ett hot från två fronter. Dels handlade sten av en social miljö, som på många sätt var unik det om ett indirekt hot som en konsekvens av för Sjöbo, talar för att händelseutvecklingen där samhällets omstrukturering, vilket lett till för- var en tillfällighet i svensk politik. Sjöbo var vid sämrade livsvillkor för många av kommunens denna tidpunkt på fl era punkter verkligen unikt invånare. Sjöbo var en kommun starkt präglad av i Sverige, och enligt fl era attitydundersökningar jordbruk, och i takt med att det svenska samhället var fl yktingmotståndet i övriga Sverige inte lika övergick från industriellt till ett postindustriellt stort och utbrett som i just Sjöbo. samhälle med fokus på en utökad servicesektor, Men det fi nns omständigheter som talar för blev det också allt svårare för lantbrukare att för- att händelserna i Sjöbo inte vvarar uunika.nika. LLiknandeiknande sörja sig på den egna egendomen. förutsättningar, det vill säga förutsättningar för Det andra hotet kom från det omkringliggande populism, fanns (och fi nns) latenta i hela samhäl- samhället som så kraftigt reagerade och agerade let och i vitt skilda sociala miljöer. Sannolikheten mot kommunens beslut att hålla en folkomröst- för att denna typ av latenta förutsättningar ska ning. Reaktionen i Sjöbo blev att invånarna slöt mobiliseras är olika stor, men den varierar inte sig samman mot vad som uppfattades som en 222 Fryklund & Peterson i Rystad (red) 1992:95; jfr Fryk- 221 Fryklund & Peterson 1989:134ff. lund & Peterson 1989.

67 med andelen lantbrukare – något som det ofta 10.2 1990-talet: Greven och hänvisas till i försöken att förstå händelseutveck- lingen i Sjöbo.223 betjänten intar den politiska Folkomröstningen ägde rum 1988. Bara tre scenen år senare lyckades ett helt nytt politiskt parti på I Sverige var det alltså först genom Ny demokra- mycket kort tid etablera sig på nationell nivå. tis snabba politiska genombrott i början av 1990- Partiet var Ny demokrati, och det bidrog till att talet som ett högerpopulistiskt parti lyckades de borgerliga vann valet och socialdemokraterna etablera sig på den nationella politiska arenan. I förlorade makten efter mer än tio år i regerings- valet 1991 lyckades partiet med konststycket att ställning. Ny demokrati var ett utpräglat högerpo- efter en mycket intensiv valkampanj ta sig in i pulistiskt parti. Det bildades med utgångspunkt riksdagen med 6,7 procent av rösterna. Bara drygt i en kritik av den svenska modellen eller den tio månader tidigare, i november 1990, hade pla- svenska välfärdsstaten, där det retoriska budska- nerna på ett nytt politiskt parti börjat ta form pet kretsade kring en blandning av nyliberala då greve Ian Wachtmeister och skivbolagsdirek- inslag och främlingsfi entliga undertoner. Partiet tören Bert Karlsson träffades för första gången var uttalat kritiskt mot den svenska fl ykting- och på Arlanda. I en artikel i en svensk kvällstidning invandrarpolitiken och förordade en mycket hade Bert utsett Ian till statsminister i sin dröm- strängare lagstiftning på detta område. Kontentan regering. När de båda en tid senare medverkade av detta är att om man studerar händelsen i Sjöbo i ett svenskt debattprogram presenterades en ny enbart som en isolerad företeelse, kan man kon- undersökning som visade att närmare var fjärde statera att det fanns många unika omständigheter. svensk kunde tänka sig att rösta på Bert Karlssons Men sätter man in fallet Sjöbo i en större kontext fi ktiva parti. Ians och Berts deltagande i debatt- och i en utvidgad tidsram, ser man tydligt hur programmet blev upptakten till Ny demokrati. händelserna i Sjöbo varslade om att något nytt Partiets etablering på den politiska scenen under- höll på att ta form inom den svenska politiken, lättades av att båda frontfi gurerna sedan tidigare och framför allt om att något höll på att förändras var välkända personligheter, vilket i sin tur ledde i det svenska samhället. Händelserna i Sjöbo är till att partiet fi ck stort utrymme i massmedia av betydelse även därför att det var första gången redan innan det formellt bildats. Bert Karlsson som ett tidigare dolt folkligt missnöje med såväl var skivbolagsdirektör och ägare till nöjesparken det politiska etablissemanget som med den förda Skara Sommarland, och han hade dessutom upp- fl ykting- och invandringspolitiken i landet visa- märksammats som hårdför kritiker av de höga des. Händelserna visade också att det även i Sve- svenska matpriserna. Ian Wachtmeister var greve rige var möjligt att vinna väljarframgångar med och välkänd affärsman och hade lång erfarenhet ett invandrings- och invandrarkritiskt budskap av styrelsearbete då han under många år varit med främlingsfi entliga undertoner. Denna kun- ledamot i ett antal svenska börsnoterade före- skap använde Ny demokrati sig av tre år senare tags styrelser. Dessutom var han egen företagare när de ställde upp i riksdagsvalet med en politisk och aktiv i Den nya välfärden, som var en tanke- agenda präglad av intolerans och främlingsfi ent- smedja sponsrad av SAF. Ian var även känd för lighet. att kritisera och ironisera över den svenska politiska eliten och byråkratin. Genom en artikel som publicerades i DN under vintern 1990 meddelade Ian och Bert att de startat ett nytt politiskt parti som gavs namnet Ny demokrati. Några månader 223 Fryklund & Peterson 1989:153ff; jfr Edgerton, Fryk- senare var den formella processen avklarad och lund & Peterson i Bjurulf & Fryklund (red) 1994. partiet registrerat, och jakten på potentiella väl-

68 jare inför höstens val kunde påbörjas. Vägen fram eroderades bort, vilket minskade klassröstningen till valet i september 1991 kantades av hinder för och frigjorde nya röster som ett nytt parti kunde det nybildade partiet, men de lyckades ändå över mobilisera.226 förväntan i valet och fi ck alltså nästan 7 procent 10.2.1.2 Den tilltagande högervinden av svenska folkets röster. Detta ledde till att socialdemokraterna fi ck lämna ifrån sig makten till Under senare delen av 1980-talet påbörjades en det borgerliga blocket för första gången sedan förändring av väljarnas sympatier såtillvida att slutet av 1970-talet, och innebar att även Sverige det blev en förskjutning åt höger. Dessa föränd- hade fått ett högerpopulistiskt parti på nationell ringar kunde spåras i attitydundersökningar av nivå.224 en typ som har genomförts i Sverige och i många Det visade sig att partiet lyckades vinna stöd andra länder under en längre tidsperiod. Ett första bland besvikna socialdemokratiska och moderata tecken på denna förskjutning var att allt färre väljare, samtidigt som det lyckades mobilisera väljare defi nierade sig som »vänster« och i stäl- röstskolkare i stor utsträckning. Det visade sig let drogs åt höger. Vidare förändrades synen på även att Ny demokrati stöddes av en relativt stor den offentliga sektorn såtillvida att allt fl er väljare andel arbetarväljare – 10 procent av industriarbe- ansåg att den vuxit sig alltför stor. Dessutom bör- tarna uppgav att de lagt sin röst på Ny demokrati. jade ett växande missnöje med välfärdsstaten att En annan stor grupp återfanns bland småföre- breda ut sig bland invånarna. Dessa förändringar tagarna där 12 procent röstade på partiet. Ny kom tillsammans att ligga till grund för en tillta- demokrati rekryterade även i hög grad sina väl- gande högervridning i det svenska samhället. jare bland män, ungdomar och personer bosatta Det var fl era orsaker som bidrog till att denna utanför storstäderna.225 högervåg drog fram över Sverige (och många andra västeuropeiska länder). Kommunismens 10.2.1 Faktorer som gynnade fall i Östeuropa var en viktig orsak, eftersom framväxten av Ny demokrati denna händelse bidrog till ett uppsving för tilltron till marknadsekonomin. Även högkonjunkturen 10.2.1.1 Makrostrukturella förändringsprocesser under den senare delen av 1980-talet skapade En faktor som mer implicit underlättade för Ny gynnsamma förutsättningar. Den tilltagande demokrati att slå igenom politiskt var att Sverige i högervinden i det svenska politiska systemet kan likhet med övriga Västeuropa genomgick en för- dock inte ensam förklara framväxten av Ny demo- ändringsprocess som innebar en övergång från ett krati, med tanke på konkurrensen från ett redan industriellt till ett postindustriellt samhälle. Detta existerande högerparti i form av moderaterna. märktes bland annat genom att andelen industri- I stället måste förståelsen vidgas till att omfatta arbeten i Sverige kraftigt minskade samtidigt som även ett växande missnöje bland väljarna när det det skedde en tillväxt för serviceinriktade arbeten. gällde etablerade politiker och de politiska insti- Denna övergång till ett postindustriellt samhälle tutionerna, i kombination med minskad klass- främjade framväxten av ett högerpopulistiskt röstning och partiidentifi kation. Detta bidrog till parti bland annat på grund av att den bidrog till att andelen väljare som bytte parti mellan två val att traditionella arbetarmiljöer sakta men säkert ökade från mitten av 1980-talet och nådde sin högsta nivå just 1991, när Ny demokrati fi ck sitt 224 Håkansson i Bjurulf & Fryklund 1994:9ff; Taggart genombrott. Den tilltagande misstron mot poli- 1996:6ff; Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) tiker och de etablerade partierna i kombination 2004:199ff; Rydgren 2005:39ff. med minskat klassröstande, minskad partiidenti- 225 Edgerton, Fryklund & Peterson i Bjurulf & Fryk- lund 1994:140; Westlind i Bjurulf & Fryklund 1994:55f; Taggart 1996:160f; Rydgren 2005:45. 226 Rydgren 2005:45f; jfr Betz 1994.

69 fi kation och tendenser till att skifta parti mellan som ansåg att den svenska fl ykting- och invand- två val medförde således att det fanns ett större ringspolitiken antagit alltför generösa former. antal väljare som var rörliga i sina politiska pre- Detta sammanföll även med att den konsensus ferenser och som därmed kunde attraheras av ett kring den svenska fl ykting- och invandringspo- nytt politiskt parti.227 litiken som rått sedan mitten av 1970-talet sakta luckrades upp i mitten av 1980-talet. Bristen på 10.2.1.3 Nya nischer, nya politiska frågor samsyn bland de politiska partierna när det gällde Traditionellt har frågor kopplade till den socio- den förda politiken blev märkbar i samband med ekonomiska konfl iktdimensionen varit av abso- 1989 års riksdagsbeslut om en ny utlänningslag.229 lut störst betydelse för hur svenska väljare valt att rösta i riksdagsvalen. Men under slutet av 1980- 10.2.2 Ny demokratis talet öppnades det nya nischer där frågor kopp- ideologiska utgångspunkter lade till den sociokulturella konfl iktdimensionen Ny demokrati byggde sin politik framför allt på fi ck ett ökat utrymme i den politiska debatten. De tre teman. Det första temat var en skarp kritik av etablerade partierna var inte särskilt aktiva i denna det politiska etablissemanget. Ny demokrati ansåg debatt, utan fokuserade uteslutande sin politik på sig representera något nytt i det politiska syste- frågor kopplade till den socioekonomiska kon- met: De var ett parti som talade för det svenska fl iktdimensionen. Ny demokrati kan beskrivas folket och som byggde sin politik på vanligt »sunt som ett utpräglat ekonomistiskt och nyliberalt förnuft« – till skillnad från de etablerade politiska parti som satte de ekonomiska frågorna i fokus. partierna, som enligt Ny demokrati endast upp- Men Ny demokrati lyckades kombinerade detta rätthöll en fasad av ideologisk olikhet, men som utpräglade socioekonomiska perspektiv med i allt högre grad kommit att präglas av elitistiska frågor kopplade till den sociokulturella konfl ikt- och byråkratiska maktstrukturer, och som därige- dimensionen. Först och främst gällde detta den nom vänt sig bort från det »vanliga« folket och svenska fl ykting- och invandringspolitiken, men folkets intressen.230 även andra sociokulturella frågor kopplade till Det andra temat bestod av främlingsfi entlig- lag och ordning och familjens betydelse gavs stort het och välfärdschauvinism. Den invandrarkritik utrymme i Ny demokratis politiska retorik. När som Ny demokrati stod för grundade sig på ett Ny demokrati dök upp på den politiska scenen ekonomiskt perspektiv och partiet framhävde fanns det plötsligt ett politiskt parti som var redo ofta de orimligt höga kostnader som man menade att utnyttja den nisch som öppnats upp inom den var sammankopplade med invandringen. Partiet sociokulturella konfl iktdimensionen. Ny demo- förordade även assimilering av de invandrare som kratis främlingsfi entliga budskap passade bra in i kom till Sverige. Ny demokrati förenade ofta sin denna nisch, och eftersom inget av de etablerade invandrarkritik med en form av välfärdschauvi- partierna hade »monopoliserat« denna fråga låg nism, då man menade att kostnaderna för fl ykting- fältet öppet för Ny demokrati.228 och invandrarpolitiken medförde en försämrad Trots detta var Ny demokrati inte först med att välfärd, något som först och främst skulle drabba använda sig av invandrarfrågan för att föra ut sitt svenskarna genom en mindre effektiv välfärdsap- politiska budskap – detta hade redan skett i sam- parat med försämrad vård, skola och omsorg som band med händelserna i Sjöbo. Vad Ny demokrati främsta konsekvenser. Partiet använde sig även av lyckades göra var att utnyttja den opinion i Sverige 229 Edgerton, Fryklund & Peterson i Bjurulf & Fryklund 227 Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:200ff; (red) 1994:85; Rydgren 2005:51f. Rydgren 2005:42ff. 230 Westlind i Bjurulf & Fryklund (red) 1994:51; Ryd- 228 Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:202ff; gren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:203; Ryd- Rydgren 2005:42, 51f. gren 2005:65f. 70 främlingsfi entliga inslag i sin politiska retorik och Eftersom partiet var nybildat hade det inte till- framställde ofta invandrare och fl yktingar som gång till statliga resurser i form av partistöd och en hotfull och skrämmande grupp individer som dylikt. I stället var det nybildade partiet tvunget skulle komma att hota den svenska kulturen.231 att vända sig till alternativa källor för att få fram Det tredje temat utgjordes av partiets radi- resurser. Partiet lyckades med detta genom att kala nyliberalism. Som nämndes tidigare var Ny använda sig av ett redan befi ntligt och stort kon- demokrati ett ekonomiskt präglat parti, vilket taktnät inom det svenska näringslivet. En annan inte minst blev tydligt i de nyliberala inslagen. Det absolut nödvändig resurs för ett nystartat parti är var uppenbart att ekonomiska värden hade före- utrymme i massmedia. Detta fi ck Ny demokrati träde framför kulturella värden. Konkreta nyli- med generösa mått, dels på grund av att de två beralistiska förslag som framfördes av partiet var frontfi gurerna sedan tidigare var välkända profi - till exempel sänkta skatter, privatisering av vård ler i Sverige och dels på grund av att massmedia och omsorg samt ökad självbestämmanderätt för attraherades av de oväntade och med svenska skolor. Det var förslag som alla låg väl i linje med mått mätt spektakulära utspel som partiet stän- traditionella nyliberalistiska perspektiv som för- digt bidrog med. Därmed lyckades Ny demokrati ordade en återhållen statsapparat.232 få ut sitt politiska budskap utan att vara beroende av en ideellt arbetande gräsrotsrörelse.233 10.2.3 Ny demokratis organisatoriska uppbyggnad 10.2.4 Ny demokratis försvinnande Ny demokrati hade en ganska ovanlig partior- från den politiska scenen ganisation. Främst berodde detta på det tude- I samband med valet 1994 försvann Ny demokrati lade partiledarskapet, men även avsaknaden av ur riksdagen med endast 1,2 procent av rösterna. en gräsrotsrörelse spelade in. Partiet var oerhört Det var en lång rad händelser som ledde fram toppstyrt; ledningen handplockade riksdagskan- till denna utveckling. Den högervind som tre år didater i stället för att låta ett nomineringsförfa- tidigare gynnat partiets snabba framväxt hade nu rande vara en del av rekryteringsprocessen. Ett vänt till en vänstervind, som främst berodde på annat mycket ovanligt grepp från partiets sida den djupa ekonomiska kris som Sverige kastades var att ledningen inte uppmuntrade framväxten in i under 1990-talets första år. I samband med av lokala partiorganisationer, utan snarare mot- detta förändrades väljarnas preferenser såtillvida arbetade en sådan utveckling. Partiet utarbetade att allt fl er återigen kategoriserade sig som vän- ett system som gick ut på att låta lokala partier ster- i stället för högerorienterade, det vill säga köpa sig rätten till partinamnet genom speciella det omvända scenariot jämfört med det som avtal, vilket försvårade etableringen av lokala par- tre år tidigare gynnat Ny demokratis etablering. tiavdelningar. I takt med kraftiga besparingar i den offent- Intressant är att det framförts en hypotes om liga sektorn och andra nedskärningar inom den att det var just partiets toppstyrda organisations- svenska välfärdsstaten, som på ett mycket direkt struktur som möjliggjorde det snabba etable- sätt påverkade de fl esta svenskars tillvaro, kom allt ringsförloppet. De beslut som fattades behövde fl er väljare att reagera på den offentliga sektorns aldrig genomgå en långsam byråkratisk process, nedmontering. Även detta var det omvända sce- utan partiledningen kunde fatta beslut helt och nariot jämfört med det som tre år tidigare verkat hållet på egen hand. i positiv riktning för Ny demokrati, då många svenskar ansåg att den offentliga sektorn vuxit sig 231 Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:203; Rydgren 2005:59. 232 Westlind i Bjurulf & Fryklund (red) 1994:50f; Taggart 233 Taggart 1996:7; Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt 1996:7; Rydgren 2005:57. (red) 2004:204f; Rydgren 2005:71ff.

71 alltför omfattande och att delar av välfärdsstaten innersta kretsen. En annan dimension av denna fungerade ineffektivt. Sammanfattningsvis kan konfl ikt mellan gräsrötterna och ledningen hand- man konstatera att många av de faktorer som tre lade om bristen på demokratisk insyn i besluts- år tidigare främjat och underlättat Ny demokratis processerna och de därigenom kraftigt begränsade etablering 1994 i stället kom att bidra till partiets möjligheterna för medlemmar att påverka beslut successiva sönderfall.234 och partiets ideologiska inriktning.236 Utöver detta fanns även ytterligare några fak- En tredje kategori av faktorer som negativt torer som försvårade för partiet att bibehålla sin påverkade Ny demokrati och dess förmåga att ställning på den politiska scenen. En av de vik- bibehålla sin attraktionskraft hos väljarna, hand- tigaste faktorerna handlade om inre stridigheter lade om att den ekonomiska krisen bidragit till att såväl inom partiledningen som mellan partiled- frågor kopplade till den sociokulturella konfl ikt- ningen och partimedlemmarna. Konfl ikten inom dimensionen förlorat sin dragningskraft på väl- partiledningen hade funnits i partiet redan från jarna. I stället var det återigen socioekonomiska starten, men blivit allt mer framträdande och all- frågor som stod i fokus. De delar av Ny demo- varlig under de tre år då Ny demokrati var reger- kratis politik som rörde frågor av sociokulturell ingens stödparti. Dels handlade konfl ikten om karaktär kom därför att bli otidsenliga, och par- en klassisk maktkamp mellan Ian och Bert, dels tiet hamnade i otakt med väljarnas preferenser. På handlade det om meningsskiljaktigheter rörande grund av att partiet under de tre år som gått hade synen på hur partiet på bästa sätt skulle utnyttja hunnit bygga upp någon form av partiorganisa- den populistiska antietablissemangsstrategin. För tion (om än inte lika stabil som en partiorganisa- Ian Wachtmeister fungerade den populistiska tion i traditionell mening), kunde partiet inte lika utgångspunkten som en strategi för att realisera lätt hänga med i dessa förändringar. de ideologiska mål partiet ville uppnå. Enligt Ett annat taktiskt misstag från partiledningens detta synsätt skulle den populistiska antietablis- sida var att de inte var tillräckligt lyhörda för väl- semangsstrategin överges i takt med att partiet jarnas attityder till ett svenskt medlemskap i EU. anpassade sig till det parlamentariska system Partiet höll envetet fast vid sitt stöd för ett svenskt inom vilket det verkade. Detta synsätt delades inträde i unionen, medan många av partiets väl- inte av Bert Karlsson. I stället förordade han att jare var starkt kritiska till denna tanke. Detta var den populistiska strategin skulle vara partiets led- åter ett tecken på hur Ny demokrati hamnade i stjärna i kampen mot de etablerade partierna och otakt med de egna väljarna.237 det politiska systemet. För Bert Karlsson var såle- Det visade sig även att partiets uttalade kritik des antietablissemangsstrategin det övergripande mot de etablerade partierna och det politiska sys- ändamålet per se, medan Ian Wachtmeister sna- temet i stort försvårade för partiet att tre år senare rare använde den populistiska strategin som ett – som stödparti till den borgerliga regeringen tillfälligt verktyg för att uppnå specifi ka politiska – fortsätta att kritisera det system som de själva mål.235 stöttat under mandatperioden. Partiet klarade Konfl ikten mellan partiledningen och parti- inte av att med bibehållen trovärdighet fortsätta medlemmarna handlade främst om medlemmar- att stödja den borgerliga regeringen och samti- nas missnöje med partiets toppstyrning. I och med digt utnyttja den systemkritik som de använt som maktkoncentrationen kring de två partiledarna lockbete inför valet 1991. Därigenom förlorade var dörrarna stängda för partipolitiskt avance- Ny demokrati sin attraktionskraft hos de väljare mang för de medlemmar som inte tillhörde den som lockats av dess budskap om att en ny kraft

234 Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:205ff; 236 Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:208f; Rydgren 2005:75f. Rydgren 2005:79ff. 235 Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:208f. 237 Rydgren 2005:76f.

72 behövdes i det svenska politiska systemet och att främlingsfi entligt budskap.240 Åter andra forskare Ny demokrati var det parti som äntligen skulle anser att det är korrekt att kategorisera Sverigede- föra folkets talan gentemot makthavarna i det mokraterna som ett högerpopulistiskt parti som politiska etablissemanget. baserar sin politiska retorik på en kombination Avslutningsvis kan man konstatera att Ny av etnonationalism och främlingsfi entlighet.241 demokrati var extra sårbara i det förändrade poli- Sverigedemokraterna själva tar dock avstånd från tiska klimatet eftersom partiet saknade en stabil alla sådana kategoriseringar och anser sig vara ett väljarbas. När väljarna inte längre kände igen det mittenparti med en ekologisk grundsyn som inte parti de röstat på tre år tidigare, och när nyhetens ska räknas in vare sig i den rasistiska eller höger- behag lagt sig, vände de Ny demokrati ryggen.238 populistiska partifamiljen. Eller som partiet självt I februari 1994 avgick Ian Wachtmeister som uttrycker det på sin webbplats: »Sverigedemo- partiledare för Ny demokrati. Han lämnade ett kraterna är ett demokratiskt nationalistiskt parti. parti i upplösning, präglat av interna stridighe- Vårt program bygger på en rad ställningstagan- ter samt svårigheter att lyssna på väljaropinionen den med nationell samhörighet, frihet och ett och styra partiet i opinionens riktning. Tiden som ekologiskt medvetande som grund.«242 följde fram till valet i september var kaotisk och kantades av upprepade partiledarbyten och olika 10.3.1 Sverigedemokraternas tradition, skandaler. I valet 1994 föll partiet ur riksdagen framväxt och politiska bakgrund med endast 1,2 procent av rösterna. Därmed var Sverigedemokraternas historia är färgad av rörel- denna epok med ett svenskt högerpopulistiskt ser och partier som var aktiva i Sverige i slutet parti representerat i riksdagen, och fungerande av 1970-talet och framåt. Tiden mellan 1979 som stödparti åt regeringen, ett minne blott. Men och 1986 präglades av den rörelse som kallades bara några år senare började ett annat parti att Bevara Sverige Svenskt (BSS).243 Rörelsen grunda- formera sig med ambitionen att ta vid där Ny des av Leif Zeilon-Ericsson, vars främsta budskap demokrati slutade. handlade om att Sverige inte kunde anses vara en demokrati utan snarare en diktatur, där massme- 10.3 2000-talet: Sverige- dias främsta uppgift inte var att sprida nyheter utan snarare att dölja sanningen för det svenska demokraterna putsar fasaden folket.244 Det som gjorde BSS unikt i samman- Sverigedemokraterna är ett parti som har ett hanget var att de valde att enbart fokusera på en brokigt förfl utet och som på olika sätt varit när- enda politisk fråga, nämligen invandring. Enfrå- varande på den politiska scenen sedan slutet av gepartier var inte något som tillhörde vanlighe- 1990-talet. Partiet skulle kunna betecknas som ett terna i svensk politik.245 parti med starka drag av högerpopulism, men det År 1986 slogs BSS samman med det Stock- är viktigt att poängtera att meningarna går isär holmsbaserade partiet Framstegspartiet. Fram- när det gäller hur detta parti bör uppfattas och kategoriseras. En del menar att partiet bör betrak- 240 Lodenius & Wikström 1997:187. tas som ett »rasistiskt nationellt parti som for- 241 Rydgren 2005:119. mats inom ramen för den traditionella fascistiska 242 www.sverigedemokraterna.se rörelsen«.239 Andra defi nierar Sverigedemokra- 243 BSS hade den engelska rörelsen National Front som terna som ett nationalistiskt parti med ett uttalat främsta förebild. National Front var och är en ut- präglat rasistisk organisation, men den ansåg sig vara en demokratisk och oantastlig sammanslutning. 238 Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:207; 244 Lodenius & Wikström 1997:122, 189; Ekman & Rydgren 2005:92f. Larsson 2001:57. 239 Ekman & Larsson 2001:8. 245 Ekman & Larsson 2001:83ff. 73 stegspartiet hade skapats i början av 1960-talet av Malmö. I valet 1988, som var det första nationella den tidigare (sedermera uteslutne) centerpartisten val som Sverigedemokraterna ställde upp i, fi ck Bertil Rubin. Meningen med partiet var att skapa partiet ca 1 100 röster; i Vårgårda kommun var ett borgerligt alternativ vars uppgift skulle vara partiet enbart 17 röster från att ta ett mandat i att fungera som en bro mellan centern, folkpartiet kommunfullmäktige.251 och moderaterna.246 Trots höga ambitioner höll I samband med valet 1991 lyckades Sverigede- inte partiet måttet, utan Framstegspartiet föll till mokraterna vinna sina första kommunala mandat, slut sönder i en mängd olika småpartier.247 nämligen ett i Dals-Långed och ett i Höör. I valet Ur sammanslagningen skapades ett nytt parti 1994 fi ck Sverigedemokraterna 14 000 röster – en som gavs namnet Sverigepartiet. Partiet miss- stor besvikelse för partiet, som hade hoppats på lyckades dock med sina politiska intentioner och mångdubbelt fl er. Valresultatet för Sverigede- kom att brytas sönder allt mer. Ur de spillror som mokraterna resulterade dock i fem kommunala kvarstod av Sverigepartiet skapades 1988 ytterli- mandat, nämligen två i Dals-Ed, ett i Ekerö och gare ett nytt parti. Partiet gavs namnet Sverigede- två i Höör.252 mokraterna.248 Sverigedemokraterna själva menar I samband med valrörelsen 1994 dök Mikael att partiet inte har några historiska kopplingar Jansson upp för första gången i Sverigedemokra- till svenska nationalsocialistiska partier. Enligt ternas styrelse. Jansson var en avhoppad center- Sverigedemokraternas webbplats bildades partiet partist från Örebro som inte hade några tidigare genom att ett antal politiskt intresserade individer kopplingar till nazistorganisationer och som dess- samlades en kväll i en lägenhet i Stockholm med utom var ostraffad, något som var att betrakta ambitionen att skapa ett nytt svenskt politiskt som en tillgång för ett parti som Sverigedemo- parti.249 Utåt sett menar Sverigedemokraterna kraterna. År 1995 tog Jansson över rollen som att partiet var uppbyggt utifrån demokratiska partiledare, och en av hans första åtgärder var att grundvalar och att såväl partiledning som van- införa uniformsförbud på offentliga möten. Jans- liga medlemmar redan inledningsvis tog avstånd son försökte på olika sätt lansera partiet som ett från rasism, nazism och antisemitism. Men vid en nytt demokratiskt alternativ på den svenska poli- närmare granskning visade det sig att partiet sålde tiska scenen. Under Janssons första år som partile- rasistiska och nazistiska böcker under stora delar dare antogs även ett nytt partiprogram där fokus av 1980- och 1990-talet.250 framför allt lades på en politik som skulle bevara Den förste partiledaren hette Anders Klarström vad Sverigedemokraterna valde att kalla för det och hade tidigare varit aktiv i Nordiska Rikspartiet »genuint svenska« och den svenska nationen. De och var dessutom dömd för en mängd olika brott. följande åren jobbade Jansson hårt för att för- Under samma tid skapades det även ett antal olika ändra partiets image, och partiet har under åren lokalföreningar runt om i Sverige knutna till Sve- tonat ned vissa detaljer i partiprogrammet som rigedemokraterna, bland annat i Stockholm och tidigare varit mycket provocerande och främ- lingsfi entliga.253 Vid årsskiftet 1994/1995 uppstod slitningar mellan olika medlemmar inom Sveri- 246 Ekman & Larsson 2001:90f. 247 Ett av dessa småpartier var det skånska Framstegs- gedemokraterna. De främsta kombattanterna var partiet, som numera ingår i partialliansen Skånes medlemmar som tillhörde det gamla BSS-gardet Väl. och de lite yngre förmågorna. Konfl ikten resulte- 248 Ekman & Larsson 2001:109ff; Wigerfelt & Wigerfelt rade i att ett antal personer bröt sig ur partiet och 2001:94; Andersson 2003:20 (c-uppsats); Lipponen 2004:63; Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) 251 Ekman & Larsson 2001:125ff. 2004:215; Rydgren 2005:118. 252 Lodenius & Wikström 1997:190; Ekman & Larsson 249 www.sverigedemokraterna.se/historik 2001:125ff, 144f. 250 Ekman & Larsson 2001:113f. 253 Lodenius & Wikström 1997:190f.

74 startade en ny sammanslutning som kallade sig på riksdagsvalet 2006, eftersom Sverigedemokra- Nationella gruppen.254 terna ser detta som sin stora chans att komma in i I valet 1998 lyckades Sverigedemokraterna få riksdagen och dessutom utöka sin representation närmare 20 000 röster och genom detta erhöll i Sveriges kommuner.260 partiet åtta kommunala mandat.255 Under 2001 rådde viss turbulens inom Sverigedemokraterna. 10.3.2 Sverigedemokraternas De två partimedlemmarna Anders Steen och Tor ideologiska utgångspunkter Paulsson bröt sig ur partiet och skapade i stället Såväl ideologiskt som organisatoriskt är Sveri- ett eget parti som gavs namnet Nationaldemokra- gedemokraterna mycket inspirerade av franska terna. Detta parti skiljer sig inte nämnvärt från Front National och den politik som detta parti Sverigedemokraterna, men kan nog sägas ha en står för. Sverigedemokraterna har på olika sätt något hårdare politisk linje med ett mer utpräglat etablerat kontakt med Front National och under främlingsfi entligt och rasistiskt budskap.256 valrörelsen 1998 fi ck partiet fi nansiellt stöd från I samband med valet 2002 gick Sverigedemo- Front National till att trycka valbroschyrer.261 kraterna framåt. Partiet lyckades få 1,4 procent Sverigedemokraterna har försökt att ytterligare av rösterna i riksdagsvalet och vann närmare 40 stärka banden till Front National genom att delta kommunala mandat, framför allt i Skåne, bland i det europeiska nätverk som Jean-Marie Le Pen annat fyra mandat i Kävlinge, tre i Helsingborg organiserat och som går under namnet Euro-Nat. och två i Malmö.257 Före valet 2002 fanns det en I nätverket ingår ett antal elektoralt framgångsrika del röster i Sverige som menade att detta var att västeuropeiska högerpopulistiska partier, såsom betrakta som ett ödesval för Sverigedemokra- franska Front National och belgiska Vlaams terna. Man menade att om partiet lyckades vinna Belang. De gemensamma nämnarna för med- 40 kommunala mandat eller fl er, skulle partiet få lemspartierna i nätverket är bland annat att det »den plattform partiet behöver för att i nästa val, uteslutande handlar om partier som förespråkar 2006, kunna uppträda som ett ’nationellt alterna- extrem nationalism, motsätter sig överstatlighet tiv’«.258 (och därigenom EU) och står för en politik som I maj 2005 tog Jimmie Åkesson över partiledar- till stora delar är präglad av främlingsfi entlighet skapet från Mikael Jansson och satsade för fullt på och xenofoba inslag.262 kyrkovalet i september 2005. Partiet gick framåt Till skillnad från Ny demokrati är Sverigede- i valet och fi ck ca 1,7 procent av rösterna, vilket mokraternas ideologi starkt präglad av de främ- motsvarar fyra mandat i kyrkomötet. Att valet lingsfi entliga inslagen, medan de ekonomiska 2005 är en framgång för partiet blir tydligt om perspektiven ges en kraftigt underordnad roll. man jämför med insatserna från föregående kyr- I principprogrammen preciseras den ekono- koval – partiet fördubblade sitt röstantal, även om miska politiken inte i någon större utsträckning, det fortfarande är ett litet parti jämfört med de utan partiet beskriver sig som ett parti i mitten etablerade politiska partierna.259 på höger-vänster-skalan, varvid decentralisering Enligt partiet genomför man nu en storsatsning och utökat småföretagande ges en central roll när det gäller skapandet av en stabil ekonomi och till- 254 Ekman & Larsson 2001:156. växt263: 255 Ekman & Larsson 2001:177ff. 256 Ekman & Larsson 2001:185. 260 www.sverigedemokraterna.se 257 Dagens Nyheters nätupplaga 2002-09-16; Andersson 261 Wigerfelt & Wigerfelt 2001:94; Andersson 2003:2 2003:2 (c-uppsats); Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (c-uppsats); Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) (red) 2004:218f. 2004:215; Slätt (red) 2004:72. 258 Ekman & Larsson 2001:9. 262 Larsson, Lagerlöf, Johansen & Zachrisson 1999:14f. 259 Sydsvenskans nätupplaga 2005-09-19. 263 Sverigedemokraternas Principprogram 2003 (med

75 Sverigedemokraterna betraktar äganderätten färdschauvinism. Det handlar om föreställningen som en nödvändig förutsättning för en lycko- om fl yktingar och invandrare som kommer till sam samhällsutveckling. En ansvarsfull, reglerad Sverige och tär på den gemensamma kaka som marknadsekonomi, byggd på långsiktighet och välfärdsstaten utgör, utan att själva bidra till dess ekologiskt tänkande, är självklart. Tillväxt får uppbyggnad. Konkret handlar det om att Sveri- inte ske på bekostnad av folkhälsa, miljö eller gedemokraterna anklagar invandrare för att leva nationellt självbestämmande.264 på bidrag och utnyttja de generösa välfärdsstatliga förmåner som genom decennier byggts upp. En När det gäller frågor av sociokulturell karaktär intressant aspekt av denna välfärdschauvinism följer partiet en mer traditionell högerpopulistisk synliggjordes i ett upprop som publicerades på linje. De mest provokativa inslagen har förvisso Sverigedemokraternas webbplats i augusti 2005. tonats ned eller helt försvunnit ur partiprogram- Uppropet gavs titeln »Invandrare, din plats är på men under årens lopp, till exempel de tidigare vår sida!« och handlade om varför invandrarbe- kraven på införandet av dödsstraff och kraftiga folkningen i Sverige skulle rösta på Sverigedemo- inskränkningar i aborträtten. I dagsläget betonar kraterna i kommande val. I uppropet, som var Sverigedemokraterna framför allt kärnfamiljens skrivet av en partimedlem med utländsk bak- starka ställning i samhället och vikten av lag och grund, blev Sverigedemokraternas välfärdschau- 265 ordning. vinism mycket tydlig. Fokus lades på budskapet Ett tydligt drag som partiet har gemensamt att de invandrare som i dag befi nner sig i Sverige med högerpopulism är dess användning av antie- har fått tillåtelse avav detdet svenskasvenska folketfolket attatt vistasvistas ochoch tablissemangsstrategin – en strategi som går ut på bo i landet, samt att det svenska folket tillåter att att föra fram kritik mot de etablerade politiska dessa invandrare tar del av välfärden – en välfärd partierna och institutionerna. Kritiken hand- som invandrarna inte själva hjälpt till att bygga lar främst om att anklaga politiker och politiska upp. På webbplatsen skriver den sverigedemokra- institutioner för att inte längre representera folket tiska medlemmen följande: eller tillvarata folkets intressen. Sverigedemokra- terna använder sig fl itigt av denna strategi och Du som är invandrare och jag, en sverigedemo- menar sig utgöra ett nytt politiskt alternativ som krat och invandrare, har en stor och livsavgö- står på folkets sida och som för fram det »vanliga« rande sak gemensamt. Vi har båda valt att leva folkets åsikter. Partiet menar att de vågar säga vad våra liv här. Vi har fått tillåtelse av det svenska gemene man egentligen tycker och tänker om till folket och medgivande att de delar med sig all exempel den svenska fl ykting- och invandrings- välfärd till oss som vi inte hjälpt till att skapa.267 266 politiken. En annan sida av den välfärdschauvinism som Ett inslag som är ganska nytt i Sverigedemokra- Sverigedemokraterna för fram är att partiet vill ternas politiska retorik och ideologi, men som är påvisa ett orsakssamband mellan nedskärningar vanligt förekommande hos andra västeuropeiska i välfärdsstaten och de kostnader som den gene- högerpopulistiska partier, är etnisk-nationell väl- rösa fl ykting- och invandringspolitiken medfört. Symptomatiskt för Sverigedemokraternas väl- ändringar gjorda i samband med årsmötet 8 maj 2005); se även Rydgren 2005:124. färdschauvinism är att partiet inte kan se några 268 264 Sverigedemokraternas Principprogram 2003 (med positiva effekter av invandringen. ändringar gjorda i samband med årsmötet 8 maj Den mest centrala delen av Sverigedemokrater- 2005). nas ideologi kretsar nästan uteslutande kring en 265 Lodenius & Wikström 1997:189; Rydgren 2005:124. 266 Lodenius & Wikström 1997:189; Andersson 2003:22 267 www.sverigedemokraterna.se (c-uppsats); Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) 268 Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:217f; 2004:217f. Rydgren 2005:123f.

76 kombination av främlingsfi entlighet och etniskt Implicit i Sverigedemokraternas föreställning präglad nationalism. Partiets syn på nationen och om det ideala samhället och nationen återfi nns nationalstaten ger uttryck för ett nostalgiskt per- även ett inbyggt motstånd mot ett samhälle base- spektiv; partiet önskar framför allt se en nation rat på kulturpluralistiska principer. Motståndet och ett samhälle som byggts upp på traditionella grundar partiet på uppfattningen om att Sve- grundvalar. Sverigedemokraterna ger ofta uttryck rige under de senaste decennierna haft en allt- för en romantiserad längtan efter att återgå till för omfattande och generös invandrings- och en samhällsbyggnad som ser ut som »det såg ut fl yktingpolitik, som nu måste begränsas för att förr«, vilket i sig är ett centralt ideologiskt tema inte utarma vad de anser vara den unika etniska inom högerpopulismen (jfr Fryklund & Peterson svenska kulturen och identiteten. Det fi nns även 1981; Taggart 2000). Rydgren uttrycker detta som vissa inslag i Sverigedemokraternas ideologiska »myten om det gyllene förfl utna [som handlar om retorik som skulle kunna betraktas som neo- en] längtan tillbaka till en föreställd gemeinschaft rasistiska. Denna form av rasism använder inte utan konfl ikter och sociala problem«.269 Kopp- biologiska referensramar för att kategorisera lat till den nostalgiska tanken om hur samhället individer, utan fokuserar snarare på kulturtill- och nationen rent idealt bör se ut återfi nns även hörighet när det gäller att differentiera, katego- föreställningen om att skapa en nation bestående risera och exkludera (och inkludera) individer.272 av en etniskt och kulturellt homogen befolkning. Sverigedemokraternas resonemang implicerar Sverigedemokraternas syn på nationen grun- ett synsätt som fokuserar på att individer som på dar sig således i en uppfattning om att nationen olika sätt avviker från gängse normen, såväl när är lika med en gemensam kultur och ett etniskt det gäller utseende som när det gäller religiös tro avgränsat folk270270: och kulturtillhörighet, inte ska ges tillträde till »den svenska nationella gemenskapen«.273 Det Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt som särskilt utmärker neorasistiska perspektiv är och solidariskt samhälle är den gemensamma den uttalade tudelningen mellan vi (vi som inklu- identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög deras i gemenskapen) och de (de som exkluderas grad av etnisk och kulturell likhet bland befolk- från gemenskapen). Dikotomin vi-de är mycket ningen. Av det följer att den nationalistiska prin- statisk i sin utformning och innebär i praktiken cipen – principen om en stat, en nation – är att det som skiljer »oss« från »dem« är skillnader grundläggande för Sverigedemokraternas poli- som aldrig kan komma att överbryggas. Implicit tik. […] Den nationalistiska principen bygger på i denna kategorisering ligger således upplevda idén om nationalstaten, att statens territoriella kulturella skillnader. Drar man resonemanget till gränser ska överensstämma med de befolknings- sin spets blir »de« en grupp främmande individer mässiga gränserna. I sin ideala form är alltså ett (invandrare) som Sverigedemokraterna menar sådant samhälle befolkningsmässigt homogent. aldrig kan komma att tillhöra det svenska samhäl- De rådande omständigheterna i Sverige och i let fullt ut. De invandrare och fl yktingar som ändå omvärlden omöjliggör att principen praktiseras befi nner sig i samhället bör, utifrån ett kulturra- till fullo.271 sistiskt perspektiv, därmed inte betrakta sig som 269 Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) 2004:216; jämlika medborgare, utan bör snarare agera och Rydgren 2005:119. 270 Sverigedemokraternas Principprogram 2003 (med (med ändringar gjorda i samband med årsmötet 8 ändringar gjorda i samband med årsmötet 8 maj maj 2005). 2005); Andersson 2003:21 (c-uppsats); Lipponen 272 Balibar i Balibar & Wallerstein 1997/2002:37ff; 2004:66ff; Rydgren (c) i Rydgren & Widfeldt (red) Hervik 2004:253ff, 261; jfr Friedman 1999 och Gul 2004:216; Rydgren 2005:119. lestad 2004. 271 Sverigedemokraternas Principprogram 2003 273 Rydgren 2005:120. 77 se sig själva som besökare och gäster i ett värd- Sverige har genom århundradena upplevt ett land, vilket tydligt framkommer i det upprop som antal invandringsvågor. Främst har det rört sig presenterades på Sverigedemokraternas webb- om ett begränsat antal invandrare från närlig- plats 2005. Detta synsätt implicerar även en ojäm- gande områden. Tendensen i modern tid har lik maktrelation, där det således är värden (i detta dock varit en oerhört omfattande invandring fall den »etniska« svensken) som innehar all makt från avlägsna länder. Ett uttalat mål att skapa och där gästens (invandrarens) främsta uppgift ett pluralistiskt samwhälle har medfört ett all- är att vara tacksam för det han får vara med och varligt hot mot den svenska nationen och dess dela. Dessutom förväntas gästen inte ställa några homogena sammansättning. Det råder ingen som helst krav på sin värd.274 tvekan om att en sådan politik utgör en elak- Vidare grundar Sverigedemokraterna sitt artad kränkning av den nationalistiska princi- motstånd mot kulturpluralism på en uppfatt- pen. […] Principen omöjliggör inte invandring. ning om att den generösa svenska fl ykting- och Däremot måste invandringen hållas på en sådan invandringspolitiken bidrar till att de sociala pro- nivå att den inte i grunden förändrar befolk- blemen snabbt ökar liksom till att samhällsklyf- ningssammansättningen på så vis att etniska torna växer. Enligt Sverigedemokraterna medför enklaver uppstår. När så ändå har skett fi nns det invandring ett samhälle präglat av social oro, två möjliga lösningar: a) återvandring och b) eftersom de menar att invandrare för med sig assimilering – det vill säga att de, som invandrat, ökad kriminalitet.275 För att minimera riskerna tar till sig majoritetskulturen och på sikt uppgår för att ett samhälle av denna typ utvecklas menar i nationen.277 Sverigedemokraterna dels att invandringen kraftigt måste begränsas, dels att samhället i mycket 10.3.3 Sverigedemokraternas större utsträckning måste förorda assimilering av fl yktingar och invandrare. Det innebär att organisatoriska uppbyggnad invandrare och fl yktingar i Sverige måste överge Sverigedemokraterna har försökt bygga upp sin sin kultur, sina sedvanor och sin religiösa tro för partiorganisation utifrån en traditionell struktur att till fullo kunna uppgå i vad partiet kallar för med partiledare, partiledning och en gräsrotsrö- den svenska kulturen och nationen. Lång vistel- relse med aktiva medlemmar. I dag leds partiet av setid i Sverige samt gedigna kunskaper i svenska den nyvalde partiledaren Jimmie Åkesson, som till språket och svensk historia är ytterligare krav som sin hjälp har partistyrelse, verkställande utskott, partiet ställer på de invandrare och fl yktingar som valberedning och programkommission.278 önskar bosätta sig i Sverige276: För en utomstående betraktare verkar det som om Sverigedemokraterna lyckats förhållandevis 274 Balibar i Balibar & Wallerstein 1997/2002:37ff; väl med att bygga upp lokala föreningar runt om i Hervik 2004:253ff, 261; jfr Friedman 1999 och landet. Men partiet har samtidigt brottats med en Gullestad 2004. del interna konfl ikter mellan just partiets ledning 275 På SD-kurirens (partiets offi ciella partitidning) webbplats uppdaterades regelbundet vilka brott som och gräsrotsrörelsen. Dels är gräsrotsrörelsen begåtts av individer som hade någon form av invan- splittrad i åtminstone två falanger – en falang som drarbakgrund. Detta gjordes genom »Lelle Penn« – en förespråkar mer radikala inslag i partiets politik fi gur som fi ck kommentera brottsligheten i Sverige. I och en falang som föredrar en mer moderat håll- dag verkar inte »Lelle Penn« vara lika aktiv och insla- ning i partiets kärnfrågor. Liknande uppdelningar get har tonats ner något, men fortfarande är brotts- i en radikal och en moderat falang har även fun- rapporteringen på SD-kurirens webbplats färgad av etniska inslag där förövarens etnicitet alltid påtalas. feldt (red) 2004:216; Rydgren 2005:120f. (www.sd-kuriren.info). 277 www.sverigedemokraterna.se 276 Lipponen 2004:70; Rydgren (c) i Rydgren & Wid- 278 www.sverigedemokraterna.se/organisation 78 nits inom partiledningen. Denna splittring inom terna att precisera sina viktigaste kyrkopolitiska partiledningen blev bland annat tydlig 2001, då sakfrågor i en av de svenska dagstidningarna. två medlemmar bröt sig ur partiet, tog med sig Sverigedemokraterna bjöds även in till att delta i delar av gräsrotsrörelsen och startade det mycket en partipolitisk debatt i Malmö i relation till kyr- mer radikala partiet Nationaldemokraterna. kovalet. Huruvida massmedias syn på Sverigede- Under 2003/2004 lämnade ytterligare en av Sveri- mokraterna som ett stigmatiserat parti är på väg gedemokraternas frontfi gurer partiet. De offi ciella att förändras är i nuläget för tidigt att uttala sig skälen till avhoppet handlade om att personen i om. Men ytterligare ett exempel på hur partiet har fråga ansåg att partiet var alltför främlingsfi entligt fått framträda i svenska massmedia på sistone är och inte värnade om de demokratiska principerna Jimmie Åkessons deltagande i SVT24:s intervjup- fullt ut. Det avhopp som föranleddes av anklagel- rogram Hetluft. Åkesson deltog i maj 2005 i detta ser om brister i demokratin och ett alltför radikalt program, där han under 25 minuter intervjuades främlingsfi entligt budskap får antas ha haft en om Sverigedemokraternas politiska program. Vis- negativ inverkan på partiets image och ställning i serligen sändes programmet i en kanal som inte är det svenska politiska systemet. Det fi nns däremot tillgänglig för hela den svenska befolkningen, men anledning att tro att förlusten av delar av parti- partiet gavs likväl utrymme i ett svenskt massme- ets mer radikala falanger på sikt kan vara till gagn dium för att tala om sin politik. Åkessons fram- för Sverigedemokraterna. För det första kan dessa trädande kan dock inte räknas som en framgång, avhopp underlätta för partiet att tvätta bort den varken för Åkesson personligen eller för Sveri- stigmatisering som det levt med alltsedan starten. gedemokraterna som parti. Några dagar efter det För det andra kan Sverigedemokraterna peka på att programmet sänts gick det att på Sverigede- förekomsten av ett parti (Nationaldemokraterna) mokraternas webbplats läsa Åkessons förklaring som befi nner sig ännu längre ut på högerkanten till det dåliga framträdandet. Han menade att han än vad Sverigedemokraterna gör, och som därmed haft tillgång till ett felaktigt statistiskt material, torde vara än mer radikalt i sin framtoning.279 och att detta var förklaringen till hans oförmåga Sverigedemokraterna har inte haft lika stor att korrekt besvara en del av programledarens tillgång till resurser som Ny demokrati hade på frågor.281 sin tid. Sverigedemokraterna saknade inlednings- En annan aspekt av Sverigedemokraternas före- vis alla former av statligt partistöd och verkar ha komst i svenska massmedia är att även om partiet begränsade möjligheter att frigöra ekonomiska inte alltid ges m massmedialtassmedialt u utrymme,trymme, tar p partietartiet resurser från alternativa bidragsgivare, såsom sig utrymme i media på eget initiativ. Företrädare det privata näringslivet. Den resurs som fram- för partiet gör återkommande inlägg i framför för allt kan kompensera uteblivna ekonomiska allt dagstidningar om hur de motarbetas av det resurser är tillgången till massmedia. Det är ingen politiska etablissemanget i de kommuner där de överdrift att påstå att Sverigedemokraterna varit har representation. På ett teoretiskt plan kan detta bannlysta från samtliga massmediala forum som förklaras med hänvisning till antietablissemangs- skulle ha kunnat innebära en positiv tillgång för strategin. Sverigedemokraterna tar det politiska partiet. Tvärtom förekommer Sverigedemokra- etablissemangets marginalisering av partiet som terna nästan uteslutande i negativa sammanhang ett konkret exempel på att de har rätt i sin kritik av i svenska media.280 Kanske är denna situation de etablerade politiska partierna och dessas före- dock på väg att luckras upp något. Inför kyrko- trädare. Partiet försöker alltså att göra en politisk valet i september 2005 ombads Sverigedemokra- poäng av att de marginaliseras av övriga partier,

279 Ekman & Larsson 2001:185; Slätt (red) 2004:53ff; 280 Rydgren 2005:127. Rydgren 2005:128f. 281 www.svt.se; www.sverigedemokraterna.se

79 och denna poäng paketeras på ett sådant sätt att inslag, förändra partiledningen och rekrytera den är medialt gångbar. välkända namn till partiet hoppas Sverigedemo- Ett sätt för Sverigedemokraterna att kompen- kraterna få det genombrott på nationell nivå som sera avsaknaden av massmediala och ekonomiska de har som målsättning. Det fi nns dock under- resurser, och samtidigt stärka organisationen, var sökningar som tyder på att partiet bland många rekryteringen av den före detta moderate riks- väljare fortfarande anses som alltför extremt att dagsmannen Sten Andersson. Genom att erbjuda rösta på. Andersson förstaplatsen på samtliga valsedlar till Vilka politiska möjligheter har Sverigedemo- riksdagsvalet och tillgodose några av de (ideolo- kraterna när det gäller att åstadkomma ett natio- giska) krav som Andersson ställde för att ställa nellt genombrott? De fl esta forskare är överens om upp som kandidat för Sverigedemokraterna, att partiet haft svårigheter när det gäller att skapa 282 lyckades partiet med sin rekrytering. Anders- sig en respektabel fasad och att kunna övertala son har på ett mycket medvetet sätt lyfts fram som väljarna om att Sverigedemokraterna inte står för en nyckelperson i partiet, med syftet att förbättra en antidemokratisk politisk linje. Sverigedemo- och stärka partiets image. Andersson har synts kraterna har försökt använda sig av antietablis- på många av partiets valaffi scher och på partiets semangsstrategin, men har inte lyckats ro detta i offi ciella webbplats har han en egen spalt där han land lika framgångsrikt som sina motsvarigheter regelbundet kommenterar läget i den svenska runt om i Europa. Detta i kombination med att de 283 politiken. Rekryteringen av Andersson har av många väljare betraktas som ett antidemokra- samtidigt gett partiet tillgång till viktig partipo- tiskt parti gör att partiet troligtvis även framöver litisk kunskap eftersom Andersson har mångårig får svårigheter att etablera sig ordentligt på den erfarenhet av såväl internt partiarbete som poli- svenska politiska arenan.284 Som nämnts tidigare tiskt arbete på nationell nivå. vann Sverigedemokraterna ett 40-tal kommu- Rekryteringen av Andersson kan också ses som nala mandat bara i Skåne i valet 2002. Frågan är ett led i Sverigedemokraternas strävan att försöka således om detta kan ses som en tillfällig valfram- putsa sin politiska fasad. Genom att en tidigare gång i likhet med den som Ny demokrati hade moderat riksdagsman ansluter sig till partiet under början av 1990-talet eller om Sverigede- hoppas partiet vinna väljare som tidigare varit mokraterna ska lyckas etablera sig som ett svenskt tveksamma till dess politik, och som valt att inte högerpopulistiskt parti med nationell representa- lägga sin röst på Sverigedemokraterna just bero- tion. Valet 2006 blir en mycket intressant markör ende på partiets tidigare uttalade radikala bud- i detta avseende. skap. Genom att tona ned vissa främlingsfi entliga

282 Slätt (red) 2004:14f. 283 www.sd-kuriren.info 284 Rydgren 2002b:49.

80 11. Sverige i Europa – från undantag till regel? Sverigedemokraterna uppvisar till vissa delar tiska hegemonin saknar motstycke i andra väst- inslag som gör att partiet skulle kunna beskrivas europeiska länder. De väljare som var missnöjda som ett svenskt högerpopulistiskt parti, men till med den socialdemokratiska politiken kunde skillnad från sina motsvarigheter i Europa saknar under fl era decennier visa sitt missnöje genom att partiet representation såväl på nationell som på rösta på de borgerliga partierna – det borgerliga europeisk nivå. Det återstår fortfarande att se blocket blev med andra ord ett naturligt alternativ vilken utveckling Sverigedemokraterna kommer för väljare som ville »missnöjesrösta«. Mot denna att genomgå framöver – om brytningen med bakgrund fanns det inget uppenbart behov bland partiets historiska bagage görs grundligt eller om svenska väljare att söka nya politiska alternativ. partiet enbart putsar fasaden. Trots att det både Andra teorier försöker förklara frånvaron av i Danmark och i Norge ända sedan 1970-talet framgångsrik högerpopulism i Sverige genom att funnits populistiska partier, har inget parti från fokusera på det faktum att det inte var förrän på denna partifamilj lyckats slå rot i Sverige utan att 1980-talet som Sveriges befolkning samlades till marginaliseras. Ny demokrati fi ck visserligen ett en stor folkomröstning kring en politisk kärn- visst politiskt genomslag genom att få 6,7 procent fråga (i detta fall handlade det om kärnkraften) – av rösterna i valet till riksdagen 1991, men vid till skillnad från i Norge och Danmark, där frågan nästkommande val hade partiet splittrats i olika om inträde i EG skapade stor politisk oro och par- falanger och lyckades inte hålla sig kvar i riksda- tisplittringar redan under början av 1970-talet, gen.285 Sedan dess har inget svenskt högerpopulis- vilket i sin tur skapade en gynnsam plattform för tiskt parti lyckats vinna nationell representation utvecklingen av Fremskrittspartiet/Fremskridts- genom riksdagsmandat. Varför ser vi då inte ett partiet. framgångsrikt högerpopulistiskt parti med nationell representation i Sverige i dag? 11.1.1 Avsaknad av långvarig ekonomisk kris 11.1 Sverige som undantag En del forskare menar att det går att koppla samman framväxten av högerpopulistiska partier Den forskning som fram till 1990-talets slut foku- med konjunkturläget i det aktuella landet. Ska- serat på Sverige som undantag, har som förklaring parna av denna teoribildning menar att uppkom- till bristen på mobilisering av högerpopulistiska sten av en djup och långvarig ekonomisk kris kan krafter främst framhållit socialdemokratins starka gynna framväxten av högerpopulistiska partier. ställning i Sverige, avsaknaden av en stor politisk Det går inte att förneka att Sverige befann sig i en samhällsfråga som kunnat ena eller splittra befolk- djup ekonomisk kris under början av 1990-talet, ningen, samt den ekonomiska utvecklingen. En vilket borde ha utgjort en god grogrund för fram- del forskare menar att den unika socialdemokra- växt och etablering av högerpopulistiska partier. 285 Rydgren 2002b:33f. Men eftersom konjunkturen förändrades under 81 de senare delarna av 1990-talet varade inte denna tik genom att rösta på ett av de etablerade oppo- situation tillräckligt länge för att något högerpo- sitionspartierna, utan att det enda reella politiska pulistiskt parti skulle kunna etablera sig under alternativet är att rösta på ett politiskt parti som en längre sammanhållen tidsperiod. Trots att Ny stått utanför de politiska processer som lett fram demokrati växte fram under 1990-talets första år till den upplevda konvergensen.288 I den forskning lyckades partiet inte konsolidera det inledande som bedrivits har dock inga tendenser till upp- väljarstödet, utan försvann helt från den politiska levd konvergens i det svenska politiska systemet scenen efter bara fyra år.286 Den forskning som ännu kunnat spåras. I stället har merparten av de bedrivits under början av 2000-talet visar dock att svenska väljarna en fortsatt tydlig bild av de eta- det är svårt att fi nna samband mellan graden av blerade politiska partiernas ideologiska skiljelin- arbetslöshet och ekonomisk kris å ena sidan och jer, och väljarna kan utan större avvikelser placera framväxten av högerpopulistiska partier å den de olika partierna längs en höger-vänster-skala.289 andra. Detta blir speciellt tydligt i den svenska kontexten. Trots att Sverige haft högre arbetslös- 11.1.3 Sverigedemokraterna het än till exempel Österrike och Danmark, har som bromskloss det inte utvecklats något högerpopulistiskt parti I dag går det med andra ord att betrakta Sverige i Sverige som blivit lika framgångsrikt som FPÖ som ett undantag när det gäller nationellt repre- eller Dansk Folkeparti.287 Än i dag är situationen senterad högerpopulism. Men dagens forskning sådan att Sverige, trots en i övrigt god ekonomisk visar samtidigt att det fi nns incitament i det utveckling, brottas med en relativt hög arbetslös- svenska samhället som på sikt skulle kunna verka het. Men inte heller de senare åren har vi kunnat gynnande för framväxten av ett starkt högerpo- se någon trend mot att detta skulle gynna Sveri- pulistiskt parti. Ännu befi nner vi oss dock inte i gedemokraternas strävan efter nationella fram- ett sådant läge. Kanske kan det vara så att avsak- gångar. naden av ett framgångsrikt nationellt representerat högerpopulistiskt parti i Sverige beror på det 11.1.2 Inga tecken på konvergens enkla faktum att Sverigedemokraterna existerar i det svenska politiska systemet och fungerar som en bromskloss för andra partier Konvergens i det politiska rummet är ytterligare tillhörande samma partifamilj. Så länge Sverigede- en faktor som kan användas för att förklara fram- mokraterna befi nner sig i utkanterna av den poli- växten av högerpopulistiska partier. Konvergens tiska arenan, med ett väljarstöd på ett par procent, kan resultera i en känsla bland väljarna att alla bromsar partiet möjligheterna för att ett höger- partier är lika och har samma politiska principer, populistiskt parti ska kunna etablera sig på den och att det inte längre fi nns några skiljelinjer av politiska arenan, eftersom Sverigedemokraterna ideologisk eller partipolitisk art mellan de etable- redan fyller ut delar av denna elektorala nisch. rade partierna. Det kan i sin tur leda till misstro och missnöje bland väljarna. Högerpopulistiska partier på frammarsch kan utnyttja en sådan situ- 11.2 Faktorer som kan förvandla ation genom att påvisa för missnöjda väljare att Sverige från undantag till regel det politiska etablissemanget representerar en likartad politisk linje utan större inbördes skillnader. 11.2.1 Invandringsfrågans politisering Högerpopulistiska partier argumenterar ofta att Invandring, xenofobi och rasism är nyckelord i väljarna inte kan förvänta sig att få en annan poli- 288 Taggart 1996:63; Kitschelt 1997:viif; Rydgren 286 Betz 1994:45ff; Rydgren 2002b:28ff. 2002b:47. 287 Rydgren 2002b:35. 289 Rydgren 2002b:47.

82 studiet av högerpopulistiska partier. Ökad foku- 11.2.2 Minskad partiidentifi ering sering på invandringsrelaterade frågor har varit bland svenska väljare en viktig del i de högerpopulistiska partiernas strävan att skapa politisk mobilisering. Denna typ Väljarnas minskade identifi ering med politiska av partier använder sig ofta av xenofobiska stäm- partier har historiskt och traditionellt sett varit ningar i syfte att skapa syndabockar (i detta fall en betydelsefull faktor som fungerat som förkla- utgörs syndabockarna av invandrarbefolkningen) ringsmodell i strävan att förstå uppkomsten av som de menar är ansvariga för de problem som högerpopulistiska partier. Högerpopulistiska par- samhället dras med. Dessa attityder blir även syn- tier gynnas när väljarna i allt mindre utsträckning liga i den form av välfärdschauvinism som höger- identifi erar sig med de etablerade partierna. Till populistiska partier använder sig av i sin politiska denna bild kan läggas det faktum att högerpopu- retorik.290 Forskningen visar dock att varken före- listiska partier även gynnas av minskad klassröst- komsten av xenofobiska stämningar eller foku- ning. Såväl i Sverige som i resten av Västeuropa har seringen på frågor kopplade till invandring är en antalet väljare med stark partitillhörighet minskat. Samma trend är synlig när det gäller röstning tillräcklig förutsättning för att högerpopulistiska 295 partier ska växa fram och vinna gehör. För att till utifrån klasstillhörighet. Skillnaden mellan Sve- exempel frågor kopplade till invandring ska bli rige och många andra västeuropeiska länder är att betydelsefulla för hur folk väljer att rösta gäller såväl partiidentifi kationen som klassröstningen i det att dessa frågor blir betraktade som politiska Sverige under efterkrigstiden legat på en i särklass frågor – att frågorna politiseras. hög nivå. Även om en trend påbörjats de senaste I den svenska kontexten har invandringsfrågor 10–15 åren, då både partiidentifi kationen och inte varit avgörande för hur de svenska väljarna klassröstningen minskat, var utgångsnivån så hög valt att rösta.291 Undantaget är inledningen av att denna trend ännu inte inverkat gynnsamt på 1990-talet, då undersökningar visade att invand- utvecklingen av högerpopulistiska partier. Men ringsfrågan blev mer betydelsefull för de svenska på längre sikt skulle detta kunna vara faktorer väljarnas val av politiskt parti. År 1991 var också som kan möjliggöra framväxten av en framgångs- det år som Ny demokrati lyckades ta sig in i den rik högerpopulism även i Sverige. 292 svenska riksdagen. Ett annat undantag är valet 11.2.3 Missnöje och 2002, då frågor rörande fl ykting- och invandringspolitik åter kom i fokus. Folkpartiet, som var det alienation breder ut sig parti som drev dessa frågor hårdast i valrörelsen, Utbrett politiskt missnöje och alienation har också gick starkt framåt i detta val, som också blev ett ansetts vara viktiga förklaringsfaktorer när det av partiets bästa.293 Men 1991 och 2002 får ändå gäller att förstå framväxten av högerpopulistiska betraktas som undantag i sammanhanget, efter- partier. En del forskare menar att detta är viktiga som aktuell forskning visar att invandringsfrågan faktorer framför allt därför att politiskt missnöje inte politiserats över tid i samma stora utsträck- och alienation bidrar till att tidigare trogna väljare ning i Sverige som i många andra västeurope- blir mer benägna att byta parti. Västeuropeiska iska länder där högerpopulistiska partier skördat studier visar att människors förtroende för poli- framgångar.294 tiska institutioner har minskat under de senaste decennierna, vilket i sin tur skulle kunna medföra 290 Rydgren 2002b:37. positiva incitament för framväxten av högerpopu- 296 291 Rydgren 2002b:38f. listiska partier. Även svenska studier har visat att 292 Demker i Holmberg & Weibull (red) 2001:73; Demker i Holmberg & Weibull (red) 2005:33. 295 Rydgren 2002b:44f. 293 Demker i Holmberg & Weibull (red) 2004:33. 296 Taggart 1996:62ff; Mény & Surel i Mény & Surel (red) 294 Rydgren 2002b:38f. 2002:11f; Rydgren 2002b:41ff. 83 svenskarnas missnöje med de politiska partierna till stora interna splittringar inom det politiska och institutionerna blivit allt mer utbrett under etablissemanget, och dessa sprickor kunde höger- årens lopp. Regelbundna opinionsmätningar visar populistiska partier utnyttja på ett tämligen fram- ett återkommande missnöje med regeringens sätt gångsrikt sätt. Detta scenario inträffade alltså att styra landet, och det vardagliga talet om poli- aldrig i Sverige, och därmed fanns inte heller någon tikerförakt får större utrymme i den samhälleliga tydlig spelplan för potentiella svenska högerpopu- debatten.297 Graden av politiskt missnöje och alie- listiska partier att agera på. En annan skillnad i det nation i ett samhälle är således viktiga faktorer att svenska fallet var att det fanns etablerade politiska ta i beaktande. Med den utveckling som går att partier som sedan länge hade motståndet mot skönja i dagens Sverige fi nns det således tecken EU på sin politiska agenda. Dessa partier – mil- som tyder på att vi i framtiden möjligen kan få jöpartiet, vänsterpartiet och delvis centerpartiet se ett svenskt högerpopulistiskt parti som hämtar – kunde av den anledningen attrahera de väljare näring just ur ett utbrett folkligt missnöje. som var kritiska till ett svenskt medlemskap i EU. I andra länder, såsom Norge och Danmark, kunde 11.2.4 EU-skepticism som högerpopulistiska partier fylla denna nisch – som hävstång för politiskt missnöje inte hade ockuperats av de norska och danska Negativa attityder mot EU bland invånarna etablerade partierna – genom att inta en EU-kri- brukar ibland användas som argument för att tisk hållning i den politiska debatten.298 Men trots förklara framväxten av högerpopulistiska par- detta kan ett högerpopulistiskt parti fortfarande tier. Många partier inom den högerpopulistiska utnyttja de svenska väljarnas inställning till EU partifamiljen har i andra länder använt sig av för att vinna framgångar. När människor i Europa befolkningens negativa inställning till EU för att tillfrågades om huruvida de upplevde att EU haft attrahera och vinna väljare, gärna genom en kom- någon positiv inverkan på deras land, var svensk- bination av främlingsfi entlighet, nationalism och arna det folk i Europa som hade störst benägen- EU-motstånd. Ett av de mest framträdande insla- het att ge ett negativt svar.299 Det kan alltså fi nnas gen i många högerpopulistiska partiers retorik en betydande andel väljare som är emot EU men handlar om att värna den nationella identiteten. som inte delar ideologi med miljöpartiet eller En långtgående integration inom EU utgör enligt vänsterpartiet och därmed skulle kunna tänka sig samma partier ett hot mot de enskilda nationer- att rösta på ett annat EU-kritiskt parti. Ett sådant nas unika nationella identitet. Den svenska folk- parti skulle kunna vara ett högerpopulistiskt parti. omröstningen om medlemskap ägde rum 1994. Undersökningar har visat att attityderna till EU Den diskurs som kringgärdade folkomröstningen bland svenska väljare varit positiva under några om svenskt inträde i EU bidrog inte till att frågor år i början av 2000-talet, men 2004 bröts denna rörande invandring och nationell identitet kom i trend och antalet EU-motståndare ökade återigen fokus på samma sätt som i många andra europe- i det svenska samhället.300 iska länder. En annan betydelsefull skillnad var att Det intressanta i sammanhanget, och något folkomröstningen inte ledde till splittringar inom som fortfarande visar på EU-frågans aktualitet, de etablerade politiska partierna eller till skapan- är att det inför valet till Europaparlamentet 2004 det av nya politiska bundsförvanter på samma bildades ett nytt parti: Junilistan. Detta parti kan dramatiska sätt som skedde i andra länder runt i sin framtoning inte defidefi nierasnieras somsom ettett höger-höger- om i Europa. I andra länder med folkomröst- populistiskt parti, men det använde populistiska ningar om medlemskap bidrog frågan nämligen appeller när det gällde att attrahera väljare. 298 Rydgren 2002b:39f. 297 Rydgren 2002b:41ff; Holmberg & Weibull i Holm- 299 Rydgren 2002b:41ff. berg & Weibull (red) 2005:69ff. 300 Lindahl i Holmberg & Weibull (red) 2005:191.

84 Under hösten 2005 meddelade Junilistan att att Sverigedemokraternas invit å det bestämdaste man även planerar att ställa upp i riksdagsva- avvisades av Junilistan.302 let 2006. Det intressanta inför den kommande valrörelsen blir frågan om vilken politik partiet 11.2.5 »Om det fungerat i Danmark och kommer att driva i vidare bemärkelse – vilka poli- Norge, varför inte i Sverige?« tiska nischer de planerar att fylla, men framför När debatten om skärpt fl ykting- och invand- allt vilken hållning partiet kommer att ha i frågor ringspolitik blossar upp, när etablerade poli- kopplade till den sociokulturella konfl iktdimen- tiska partier vill införa obligatoriska språktest sionen. Ytterligare en intressant dimension av för erhållande av svenskt medborgarskap, eller Junilistans kandidatur till riksdagen är den inbju- när journalister wallraffar i valbås runt om i Sve- dan till samtal som Sverigedemokraterna gick ut rige för att avslöja fördomar och främlingsfi ent- med i slutet av oktober 2005. Sverigedemokrater- liga föreställningar bland folkvalda politiker, så nas partiledare motiverade inbjudan på följande målar delar av det politiska etablissemanget ofta sätt: upp en skräckinjagande bild av vilket samhälle Jag är medveten om att enskilda företrädare det svenska folkhemmet kommer att reduceras för Junilistan tidigare har givit sitt stöd för den till om dessa »högerspöken« tillåts träda fram i pågående massinvandringen, men det skulle ljuset. Vi menar dock att denna skrämselstrategi vara intressant att få veta om denna uppfattning knappast kan anses som allena saliggörande när delas av hela partiledningen, säger Sverigedemo- det gäller att förhindra framväxten av högerpo- kraternas ordförande Jimmie Åkesson. […] Det pulistiska partier i Sverige. Ett skäl till att strate- fi nns ett stort, undertryckt, folkligt missnöje med gin lätt kan slå fel är att de människor som kan den förda invandringspolitiken och en kursänd- anses hysa ett allmänt misstroende mot männis- ring inom detta område är helt nödvändig för kor från andra länder och kulturer bara behöver att kunna bevara välfärdsstaten och den samhäl- kasta en blick på våra två närmaste grannländer, leliga stabiliteten. Junilistan kan inte, med bibe- Danmark och Norge, för att se att samhället inte hållen trovärdighet, försöka upprätthålla bilden raseras »bara« på grund av ett parti som »lyss- av sig själva som ett antietablissemangsparti nar till folket« äntligen nått maktens korridorer. baserat på sunt förnuft om man inte närmar sig Argumentet »om det fungerat i Danmark och den folkliga uppfattningen i invandringsfrågan. Norge, borde det ju fungera i Sverige också« har Jag förutsätter därför att det även från deras sida blivit allt mer populärt att använda i såväl offent- fi nns ett intresse för en dialog och ett eventu- liga samtal som i olika debattinlägg. Risken för att ellt riksdagssamarbete i den här frågan, avslutar svenska väljare låter sig inspireras av sina norska Åkesson.301 och danska meningsfränder får alltså inte neglige- ras eller underskattas. Sverigedemokraternas invit till Junilistan kan tolkas på fl era sätt. Antingen fi nns det en rädsla 11.3 Uppenbar fara eller ett inom Sverigedemokraterna för att Junilistans övergående fenomen? inträde på den inrikespolitiska scenen ska för- sämra Sverigedemokraternas möjligheter till par- [Right-wing populist parties] have already tipolitiskt avancemang. Eller också fi nns det något existed for some time, but they were considered i Junilistans politiska framtoning som företrädare marginal and their strong presence in countries för Sverigedemokraterna ser som kompatibelt like Austria was explained by specifi c national med de egna politiska visionerna. Noteras bör 302 Email från Junilistans informationsansvarige 301 www.sverigedemokraterna.se 2005-10-27. 85 idiosyncrasies, so it was possible to dismiss them Danmark ryckte fram och fi ck en avgörande poli- as a ghost from the past, soon to be brushed away tisk roll i det danska folketinget. År 1999 lyckades by the advances of the process of ’modernisation’. även många av de högerpopulistiska partierna […] Instead of being seen as an exception, those i Europa ta sig in i Europaparlamentet, och det parties are now presented as the main threat to fi nns inga tecken på att dessa framgångar skulle our democratic institutions.303 vara på väg att mattas av. Under den innevarande valperioden (2004–2009) lyckades de högerpopu- Oavsett om ett högerpopulistiskt parti utveck- listiska partierna utöka sin representation i Euro- las och vinner representation på nationell nivå paparlamentet, trots att den generella trenden var i Sverige eller inte, kvarstår ändå det faktum att att alla partier tappade mandat till följd av EU: högerpopulistiska partier utgör ett beständigt s utvidgning. Över lag ser det ut som om denna och påtagligt inslag på dagens europeiska poli- trend håller i sig även i de nationella parlamen- tiska scen. Genom denna närvaro påverkar de ten. I det senaste valet till det danska folketinget högerpopulistiska partierna den politiska dag- 2005, utökade Dansk Folkeparti sitt väljarstöd ordningen också i Sverige, direkt eller indirekt. ytterligare.304 Samma mönster syntes även i årets Sverige är en del av Europa, varför den europeiska norska stortingsval, där Fremskrittspartiet gjorde debatten på olika sätt kan antas få återverkningar ett bra val och fi ck en nyckelposition i det nya på det svenska politiska klimatet – som medlem i stortinget.305 EU tvingas Sverige förhålla sig till frågor som dis- Vi anser att vi med råge har passerat den tid- kuteras och till debatter som förs inom ramen för punkt då man skulle kunna betrakta de höger- det europeiska samarbetet. Utgör då de högerpo- populistiska partiernas framgångar som ett pulistiska partiernas närvaro på den europeiska övergående fenomen. Det råder inget tvivel om politiska scenen en uppenbar fara för de västeuro- att denna partifamilj är här för att stanna. Med peiska demokratierna, eller är deras närvaro inget detta konstaterande följer att det är viktigt att annat än ett övergående fenomen? Det fi nns fors- noga betänka hur dessa partier bemöts inom det kare som menar att dessa partier i sig inte utgör demokratiska systemet: »Although the extreme något reellt hot mot demokratin (i jämförelse right may not threaten democracy tout court, thethe med de nationalsocialistiska och fascistiska partier failure of more-established parties to respond som etablerade sig på 1920-talet och decennierna adequately to this challenge may function to därefter). Dock innebär de högerpopulistiska par- undermine the quality of liberal democracy.«306 tiernas närvaro på den politiska scenen att många Frågan är dock hur de västerländska demokra- av de västeuropeiska demokratierna står inför en tierna bör reagera och agera när högerpopulistiska stor utmaning. Det fi nns en tydlig trend som visar partier dyker upp och i förlängningen etablerar sig att partier med högerpopulistisk profi l vuxit sig på den politiska scenen. Ska dessa partier bjudas allt starkare i Europa sedan slutet av 1990-talet. in till aktivt deltagande i det demokratiska syste- Åren 1999–2000 kan ses som en brytpunkt när det met, så att deras argument därigenom kan bemö- gäller dessa partiers deltagande på den politiska tas och utmanas? Eller är den bästa lösningen scenen. Det var under dessa år som Front National att marginalisera och isolera dem och på så sätt gick starkt framåt i Frankrike och Jean-Marie Le utesluta dem från deltagande i den demokratiska Pen kom att utmana Chirac om presidentposten. processen? Naturligtvis är detta en problematisk Under samma period växte sig FPÖ allt starkare i fråga, för det handlar om politiska partier som Österrike och hamnade i regeringsställning. Det var även under dessa år som Dansk Folkeparti i 304 www.sydsvenskan.se 2005-02-08. 305 www.sydsvenskan.se 2005-09-10. 306 Hossay & Zolberg i Schain, Zolberg & Hossay (red) 303 Mouffe i Panizza (red) 2005:50. 2002:305 (originalets kursivering). 86 på demokratisk väg valts in av en väljarkår som politiska rummet.308 Vissa svenska parlamentari- utnyttjat sina medborgerliga rättigheter att delta ker väljer att marginalisera de högerpopulistiska och rösta i fria val. Det moraliska dilemmat ligger partierna så mycket som möjligt och vill över i att det handlar om partier som använder demo- huvud taget inte ta någon debatt med partier av kratins grundfundament, det fria valet, till att föra detta slag.309 Andra väljer hur de ska agera utifrån fram en politik som syftar till att exkludera vissa kontext och situation i det enskilda fallet. I prak- samhällsgrupper från rätten till ett fullständigt tiken innebär det att dessa parlamentariker vid deltagande i det samhälle som de bor och lever vissa tillfällen väljer att marginalisera de högerpo- i. Det görs försök att utestänga dessa partier från pulistiska partierna och vid andra tillfällen väljer deltagande, men samtidigt som de högerpopu- att ta en debatt och argumentera mot dem.310 Det listiska partierna till viss del har marginaliserats, fi nns ytterligare en strategi som de svenska par- har de traditionellt etablerade partierna valt att lamentariker vi varit i kontakt med använder sig plocka upp delar av de högerpopulistiska partier- av när det gäller att bemöta de högerpopulistiska nas retorik och anammat en del av de frågor som partiernas närvaro i Europaparlamentet. Denna dessa partier fört fram. Med andra ord har man strategi handlar om att ta debatten med dessa lyckats isolera själva partiet, men inte dess retorik partiers företrädare när den uppkommer, men och politik. Detta förfarande blir problematiskt att inte aktivt bjuda in dem till debatt i onödan. eftersom det implicit legitimerar de perspektiv De parlamentariker vi talat med menar att det är och politiska ståndpunkter som de högerpopu- viktigt att ta debatten, men att man samtidigt inte listiska partierna fört fram och på grund av vilka får ge dessa partier för mycket politiskt utrymme de nu blir exkluderade från aktivt deltagande. I eller på olika sätt understödja deras åsikter genom förlängningen kan detta förfarande komma att att debattera med dem i fel forum.311 negativt påverka graden av tolerans (gentemot till Den verkliga utmaningen mot de västeurope- exempel invandrare eller andra individer som inte iska demokratierna ligger således inte i de höger- »passar in« i den nationella och kulturella mallen populistiska partiernas närvaro och existens, utan och normerna) inom de västeuropeiska demo- snarare i det sätt med vilket de västeuropeiska kratierna, vilket i sin tur kan leda till att de libe- demokratierna väljer att reagera på denna närvaro. rala inslagen i de västeuropeiska demokratierna Förekomsten av högerpopulistiska partier inom påverkas negativt till förmån för mer konserva- de liberala demokratierna i Europa kan ses som tiva och exkluderande perspektiv.307 ett tydligt tecken på att någonting inom demokra- I Europaparlamentet har de högerpopulistiska tistrukturen inte fungerar som det ska. Liberalism partierna ett 20-tal politiska mandat och det före- innebär ju att alla individer tillskrivs lika rättighe- faller som om strategierna för att bemöta dessa partiers närvaro varierar beroende på vilken parlamentariker som konsulteras. En del parlamen- 308 Mejl från Carl Schlyter, Europaparlamentariker för miljöpartiet, 2005-11-18. tariker vi samtalat med föredrar att ta debatten 309 Samtal med Cecilia Malmström, Europaparlamenta- direkt med de högerpopulistiska partierna, dels för riker för folkpartiet, Bryssel, 2005-04-18; Mejl från att kunna bemöta och avväpna deras argument, Anna Hedh, Europaparlamentariker för socialdemo- dels för att kunna förebygga eventuella argument kraterna, 2005-12-08. om att dessa partier inte får komma till tals i det 310 Samtal med Jan Andersson, Europaparlamentariker för socialdemokraterna, Bryssel, 2005-04-19. 311 Mejl från Eva Hedkvist Petersen, Europaparlamenta- 307 Hossay & Zolberg i Schain, Zolberg & Hossay (red) riker för socialdemokraterna, 2005-11-07; Mejl från 2002:309ff; Samtal med Jan Olsson, ledamot i Hélène Goudin, Europaparlamentariker för Junilis- ECOSOC (Ekonomiska och sociala kommittén), tan, 2005-11-08; Mejl från Åsa Westlund, Europa par- Bryssel, 2005-04-18. lamentariker för socialdemokraterna, 2005-11-08.

87 ter och möjligheter, och att graden av tolerans för tande över den politiska agendan. Trots att Sverige oliktänkande är hög. Vad som händer när höger- i dagsläget saknar ett framgångsrikt högerpopu- populistiska partier träder in på den politiska listiskt parti som lyckats bryta igenom den elekto- banan är att de ifrågasätter de liberala perspekti- rala spärren, kan vi inte avfärda den populistiska ven och kräver att graden av tolerans sänks genom partifamiljen och det infl ytande som denna typ skapandet av ett samhälle som enbart inkluderar av partier ändå får över den europeiska politiska de individer som »verkligen hör till« och exklu- agendan. Sverige är en del av Europa – ett Europa derar dem som inte anses tillhöra den nationella, där högerpopulistiska partier numera är ett van- etniska eller kulturella gemenskapen. ligt förekommande inslag i de politiska systemen. Men skulle inte de högerpopulistiska partier- För Sveriges del är det mot denna bakgrund vik- nas inträde på den politiska banan kunna ses just tigt att skapa ett sätt att förhålla sig till skeendena som ett uttryck för graden av liberalism inom de på den europeiska arenan. Ett led i att skapa detta västeuropeiska demokratierna? Implicit i libera- förhållningssätt är att initiera och underhålla en lismens grundtanke ligger just toleransen för olik- aktiv, kritisk och offentlig debatt runt om i det tänkande. Detta synsätt är dock problematiskt när svenska samhället om hur de högerpopulistiska ett visst oliktänkande inriktar sig på att försöka partiernas närvaro bäst bör bemötas. begränsa individers rättigheter och när det står för Som föreliggande studie visar är detta ingen en människosyn där inte alla individer anses vara enkel debatt – mycket beroende på att det hand- lika värda. Det fi nns ju även forskare (Margaret lar om partier vars politik och ideologi bygger på Canovan till exempel) som menar att populism erkännandet (och bruket) av exkluderande meka- (därigenom även högerpopulism) i olika former är nismer gentemot vissa befolkningsgrupper. Under en oundviklig effekt av det liberala demokratiska decennier har den förhärskande strategin från det systemet, och således något som alltid kommer att politiska etablissemanget runt om i Europa varit uppkomma. Utifrån detta perspektiv skulle såle- att försöka marginalisera dessa partier från sam- des populism, och högerpopulism som en del av hällsdebatten. Men denna marginaliseringsstra- denna, vara en naturlig del av det demokratiska tegi har snarast visat sig vara kontraproduktiv och systemet. Men även detta synsätt, menar vi, ställer föga effektiv och framgångsrik – de populistiska krav på att det demokratiska systemet ska agera partierna har under åren i stället skjutit fram sina när det gäller partier som vill exkludera individer positioner ytterligare. Det politiska etablissemang- från deltagande i samhället eller begränsa vissa ets strategi har dessutom i fl era fall fått allt annat samhällsgrupperingars medborgerliga rättigheter. än önskvärda effekter – högerpopulistiska partier Det gäller att de demokratiska institutionerna på har ibland på ett retoriskt skickligt sätt lyckats ett tydligt sätt visar vad som kan accepteras och utnyttja denna strategi i sina populistiska appeller tolereras när det gäller politiska perspektiv, men till folket, genom att anklaga etablissemanget för framför allt att man tydligt visar vad som inte att vara odemokratiskt och för att bortse från det accepteras. väljarstöd som partierna de facto erhållit i fria val. De populistiska partierna är här för att stanna! Eftersom marginaliseringsstrategin inte fungerat I mer än fyra decennier har dessa partier varit fullt ut vore det kanske konstruktivt att ta debat- framträdande på den europeiska politiska scenen. ten med de högerpopulistiska partierna för att på Det går därmed inte att avfärda den populistiska så sätt kunna bemöta deras argument? partifamiljen som ett fenomen av övergående Ett sådant förfarande medför naturligtvis kon- karaktär. Dagens situation visar att många av de sekvenser som det politiska etablissemanget och europeiska högerpopulistiska partierna under det samhället i stort bör förhålla sig till, nämligen att senaste decenniet genomgått en lyckad konsolide- högerpopulistiska partier ges utrymme att venti- ringsfas och dessutom kommit att utöka sitt infl y- lera sina åsikter i den samhälleliga debatten och

88 att de kan utnyttja den mediala uppmärksamhet emotionella element och den etiska dimension som följer för att ge ytterligare spridning åt den som kringgärdar ﬂ yktingfrågan«.313 Denna typ högerpopulistiska retoriken, politiken och ideo- av dilemma beskrivs som »samhällsvetenska- login. Precis i denna skärningspunkt uppträder pens genteknik« – frågor som hanterar den svåra ett moraliskt dilemma där både vi som forskare balansgången mellan en oetisk tystnad och ett och de politiker som väljer att bemöta dessa par- etiskt ställningstagande. Kontentan av detta reso- tier riskerar att oavsiktligt legitimera budskapet nemang är att vi inte kan underlåta att bedriva i partiernas ideologi och retorik. Just häri ligger forskning kring frågor som kretsar kring den den svåra balansgången mellan att som forskare samhällsvetenskapliga gentekniken, av rädsla för skapa förståelse för och sprida kunskap om ett att legitimera uttryck som vi i själva verket vill ta politiskt fenomen som vi menar är här för att ställning emot. Lika lite kan vi alla underlåta att stanna inom överskådlig tid, och att tiga ihjäl föra ett öppet offentligt samtal i samhället kring fenomen som vi anser är förkastliga och som vi närvaron, och framför allt konsekvenserna, av inte kan sympatisera med. Andra forskare har högerpopulistiska yttringar innanför och utan- formulerat detta dilemma i termer av »kolla- för de svenska gränserna. borationens problem – hur långt kan man gå i Här intar det svenska samhället och dess insti- förståelse för avskyvärda reaktioner?«.312 Frågor tutioner en central roll. Det gäller nu att våga som kan kopplas till ﬂ yktingar, invandrare och bemöta den högerpopulistiska partifamiljens deras position i det svenska samhället laddas argumentation inom ramen för det demokratiska med starka känslor och väcker ofta reaktioner systemet, och att lära sig hitta den känsliga balan- hos gemene man på ett sätt som skapar dikoto- sen mellan att sakligt bemöta dessa argument och mier i svart och vitt i form av »onda« och »goda« att ge politisk legitimitet till partier som kan vara debattörer. Men »utmaningen blir […] att hitta beredda att sätta grundläggande likabehandlings- explicita kriterier för att uppnå den optimala principer ur spel för att återskapa ett samhälle balansen mellan den opersonliga analysens såsom det en gång kan ha sett ut. skärpa och rationalitet och hanteringen av de

312 Fryklund & Peterson i Andersson (red) 1996:77. 313 Fryklund & Peterson i Andersson (red) 1996:82.

89 Epilog från författarna

Paris, november 2005 ligt i kölvattnet av kravallerna. Politiker, forskare I november 2005 dödas två unga pojkar i en och andra debattörer diskuterade händelseut- transformatorstation i Parisförorten Saint Denis vecklingen i Frankrike i ljuset av den svenska när de försöker undkomma en polispatrull. Detta fl ykting-, invandrings- och integrationspolitiken. blir gnistan som sätter Paris förorter i brand. Kan samma sak hända i Rosengård, Botkyrka och Varje natt brinner tusentals bilar runt om i lan- Bergsjön? Någon konsensus gick inte att spåra i dets förorter. Skadorna på fastigheter och annan debatterna, men en sak går att konstatera, och det egendom uppgår till stora belopp. Människor i är att händelserna i Frankrike aktualiserar denna förorterna blir som fångar i sina kvarter av rädsla typ av samhällsfrågor och ger dem en framskjuten för att drabbas av våldsamheterna. Undantagstill- plats på den politiska dagordningen även i Sverige. stånd utfärdas. Inrikesministern Nicolas Sarkozy Med andra ord tvingas vi, som en del av Europa, likställer förorternas ungdomar med slödder att agera och förhålla oss till händelser som sker som ska rensas ut ur förorterna med en hög- utanför våra egna territoriella gränser. Europa är trycksspruta. Högtryckssprutan antar formen av inte »där ute« utan påtagligt närvarande bland oss hårdför kravallpolis som intar förorterna för att i Sverige. återställa lugnet. Debatten blossar upp. Vad är det I likhet med Front National ville även Sverigede- som händer i det franska samhället? Vad har gått mokraterna ta chansen att vinna politiska poänger fel? Hur kan situationen bäst lösas? Jean-Marie på händelserna i Frankrike. Partiet applåderade Le Pen – ledare för det högerpopulistiska partiet den franska statens hårdföra linje och menade att Front National – vädrar morgonluft och pro- det fi nns en uppenbar risk för en likartad händel- klamerar segervisst att kravallerna är ett uttryck seutveckling i Sverige. I ett pressmeddelande från för det mångkulturella samhällets misslyckande. partiledaren Jimmie Åkesson formuleras partiets Den franska regeringen anammar delar av den syn på kravallerna i Frankrike och risken för en högerpopulistiska retoriken och för fram förslag likartad händelseutveckling i Sverige: till lagändringar som ska göra det möjligt att Det är uppenbart att risken för svårhanterliga återta franska medborgarskap och utvisa oön- konfl ikter har ökat avsevärt på senare år. […] skade medborgare ur den franska gemenskapen. Om det inte genast sker en radikal omläggning Under två veckor i november nåddes vi av dagliga av den svenska integrations- och invandrings- rapporter om protesterna från människor – före- politiken, så är det dessutom bara en tidsfråga trädesvis ungdomar – bosatta i de ghettoliknande innan Sverige står inför det krigsliknande till- förorterna runt om i Frankrike. Kravallerna stånd som nu råder i Frankrike.314 utgjorde en dramatisk och våldsam protest mot den franska statens misslyckade integrationspoli- tik. Att Sverige fi nns i Europa blev märkbart påtag- 314 www.sverigedemokraterna.se

90 Sverigedemokraterna var inte ensamma om att tragiska exempel på händelser som på olika sätt framföra denna uppfattning; ﬂ era av de svenska utnyttjats av högerpopulistiska partier runt om i etablerade partierna, exempelvis folkpartiet och Europa med syftet att motarbeta framväxten av den etablerade vänstern, ringde också i alarm- ett mångkulturellt samhälle – ett mångkulturellt klockan. Europa. Högerpopulistiska partier är här för att Studien Populism och främlingsmisstro – Sverige stanna – de försvinner inte om vi vänder bort i Europa tar sin utgångspunkt i ett brutalt mord i blicken. Det är hög tid att vi, det vill säga alla vi Amsterdam i november 2004, och den slutar med som vill se en demokratisk och civilisatorisk sam- Paris brinnande förorter i november 2005. Dessa hällsutveckling, på allvar börjar diskutera hur båda situationer utgör två uppmärksammade och dessa partier bäst ska bemötas.

91 Litteraturlista

Balibar, E (1997/2002) »Finns det en ’nyrasism’?« i Balibar, Demker, M. (2005) »Både tolerans och kritik i attityderna E. & Wallerstein, E. (red) Ras, nation, klass. Mångtydiga till invandrare« i Holmberg, S. & Weibull, L. (red) identiteter. Uddevalla: Daidalos. Lyckan kommer, lyckan går. Trettio kapitel om politik, medier och samhälle. SOM-undersökningen 2004. Göte- Betz, H-G. (1994) Radical Right-wing Populism in Western borg: SOM-institutet. Europe. London: MacMillian Press LTD. Edgerton, D. & Fryklund, B. & Peterson, T. (1994) »Sys- Betz, H-G. (1998) »Introduction« i Betz, H-G. & Immer- temvalet« i Bjurulf, B. & Fryklund, B. (red) Det poli- fall, S. (red) The New Politics of the Right: Neopopu- tiska missnöjets Sverige. Statsvetare och sociologer ser på list parties and movements in established democracies. valet 1991, Lund: Lund University Press. Basingstoke: Palgrave Macmillian. Ekman, M. & Larsson, S. (2001) Sverigedemokraterna Betz, H-G. (2002) »Conditions Favouring the Success and – Den nationella rörelsen. Stockholm: Ordfront Förlag. Failure of Radical Right-Wing Populist Parties in Con- temporary Democracies« i Mény, Y. & Surel, Y. (red) Friedman, J. (1999) »The hybridization of Roots and the Democracies and the Populist Challenge. Basingstoke: Abhorrence of the Bush« i Featherstone, M. & Lash, S. Palgrave Macmillian. (red) Spaces of Culture: City – Nation – World. London, Boglind, A., Eliaeson, S. & Månson, P. (1995) Kapital, Thousand Oaks and New Delhi: Sage. rationalitet och social sammanhållning. Smedjebacken:Smedjebacken: Fryklund, B. & Peterson, T. (1981) Populism och missnöjes- Rabén Prisma. partier i Norden. Studier av småborgerlig klassaktivitet. Canovan, M. (1981) Populism. New York: Harcourt Brace Malmö: Arkiv avhandlingsserie. Jovanovich. Fryklund, B. & Peterson, T. (1989) ’Vi mot dom’ Det dubbla Canovan, M. (2002) »Taking Politics to the People: Popu- främlingsskapet i Sjöbo. Lund: Lund University Press. lism as the Ideology of Democracy« i Mény, Y. & Fryklund, B. & Peterson, T. (1992) »The Refugee Question Surel, Y. (red) Democracies and the Populist Challenge. – The Touchstone of the Swedish System?« i Rystad, Basingstoke: Palgrave Macmillian. G. (red) Encounter with Strangers – Refugees and Cul- Clinell, B. (2003) De hunsades revansch. En resa i fascis- tural Confrontation in Sweden. Lund: Lund University mens Frankrike. Stockholm: Ordfront. Press. Demker, M. (2001) »Minskat fl yktingmotstånd – svår Fryklund, B. & Peterson, T. (1996) »Solskenskollabo- marknad för främlingsfi entlig politik« i Holmberg, S. ratörerna – om samhällsvetenskapens genteknik« i & Weibull, L. (red) Land du välsignade. SOM-under- Andersson, G. (red) Egensinne och mångfald. Från 19 sökningen 2000. Göteborg: SOM-institutet. sociologer till Bengt Gesser. Ystad: Arkiv. Demker, M. (2004) »Vänster och höger i fl yktingopinio- Goul Andersen, J. (2004) »Danmark: Fremskridts- nen« i Holmberg, S. & Weibull, L. (red) Ju mer vi är partiet och Dansk Folkeparti« i Rydgren, tillsammans. Tjugosju kapitel om politik, medier och J. & Widfeldt, A. (red) Från Le Pen till Pim Fortuyn samhälle. SOM-undersökningen 2003. Göteborg: SOM- – populism och parlamentarisk högerextremism i dagens institutet. Europa. Malmö: Liber.

92 Hagelund, A. (2004) »En fråga om anständighet? Frems- Politics of the Right: Neopopulist Parties and Movements krittspartiet och den norska invandringspolitiken« i in Established Democracies. Basingstoke: Palgrave Mac- Rydgren, J. & Widfeldt, A. (red) Från Le Pen till Pim millian. Fortuyn – populism och parlamentarisk högerextremism i dagens Europa. Malmö: Liber. Kitschelt, H. (1997) The Radical Right in Western Europe – A comparative Analysis. Förlagsort saknas: The Uni- Hainsworth, P. (2000) »Introduction: the extreme right« versity of Michigan Press. i Hainsworth, P. (red) The Politics of the Extreme right – From the margins to the mainstream. London & New Larsson, S. & Lagerlöf, D. & Johansen, S. & Zachrisson, K. York: Pinter. (1999) EURO-NAT. Sverigedemokraternas internatio- nella nätverk. Stockholm: EXPO. Hervik, P. (under utgivning) »The Emergence of Neo- nationalism in Denmark 1992–2001« i Banks, M. & Lindahl, R. (2005) »Svensk opinion om EU-medlemska- Ginrich, A. (red) Neo-nationalism in Western Europe pet« i Holmberg, S. & Weibull, L. (red) Lyckan kommer, and Beyond: Perspectives from Anthropology. Förlagsort lyckan går. Trettio kapitel om politik, medier och sam- och förlag saknas. hälle. SOM-undersökningen 2004. Göteborg: SOM- institutet. Holmberg, S. & Weibull, L. (2005) »Rimligt förtroende?« i Holmberg, S. & Weibull, L. (red) Lyckan kommer, Lipponen, S. (2004) Nationens sista försvarare: en religions- lyckan går. Trettio kapitel om politik, medier och sam- vetenskaplig studie av neonationalistisk samhällssyn och hälle. SOM-undersökningen 2004. Göteborg: SOM- livstolkning i Sverige. Åbo: Åbo Akademis förlag. institutet. Lodenius, A-L. & Wikström, P. (1997) Vit makt och blågula Hossay, P. & Zolberg, A. (2002) »Democracy in Peril?« drömmar – Rasism och Nazism i dagens Sverige, Stock- i Schain, M. & Zolberg, A. & Hossay, P. (red) Sha- holm: Natur och Kultur. dows over Europe: The development and Impact of the Extreme right in Western Europe. New York: Palgrave Malnes, R. & Midgaard K. (1994) De politiska idéernas his- Macmillian. toria. Lund: Studentlitteratur. Husbands, C. T. (2002) »How to Tame the Dragon, or Mény, Y. & Surel, Y. (2002) »The Constitutive Ambiguity What goes Around Comes Around: A Critical Review of Populism« i Mény, Y. & Surel, Y. (red) Democracies of Some Major Contemporary Attempts to Account and the Populist Challenge. Basingstoke: Palgrave Mac- for Extreme-Right Racist Politics in Western Europe« millian. i Schain, M. & Zolberg, A. & Hossay, P. (red) Sha- Mouffe, C. (2005) »The ’End of Politics’ and the Challenge dows over Europe: The development and Impact of the of Right-wing Populism« i Panizza, F. (red) Populism Extreme right in Western Europe, New York: Palgrave and the Mirror of Democracy. London, New York: Macmillian. Verso. Håkansson, A. (1994) »Det socialdemokratiska valneder- laget och utvecklingen mot ’dealignment’ i Sverige« i Mudde, C. (2000) The ideology of the extreme right. Man- Bjurulf, B. & Fryklund, B. (red) Det politiska missnöj- chester & New York: Manchester University Press. ets Sverige. Statsvetare och sociologer ser på valet 1991, Papadopoulos, Y. (2002) »Populism, the democratic Ques- Lund: Lund University Press. tion, and Contemporary Governance« i Mény, Y. & Ignazi, P. (2002) »The Extreme Right: Deﬁ ning the Object Surel, Y. (red) Democracies and the Populist Challenge. and Assessing the Causes« i Schain, M. & Zolberg, A. & Basingstoke: Palgrave Macmillian. Hossay, P. (red) Shadows over Europe: The development Peterson, T. & Stigendal, M. & Fryklund, B. (1988) Skåne- and Impact of the Extreme right in Western Europe. New partiet – om folkligt missnöje i Malmö. Lund: Arkiv. York: Palgrave Macmillian. Riedlsperger, M. (2004) »Jörg Haider och det österrikiska Ignazi, P. (2003) Extreme Right Parties in Western Europe. ’frihetspartiet’: Uppgång och fall?« i Rydgren, J. & Wid- New York: Oxford University Press. feldt, A. (red) Från Le Pen till Pim Fortuyn – populism Immerfall, S. (1998) »Conclusion: The Neo-Populist och parlamentarisk högerextremism i dagens Europa. Agenda« i Betz, H-G. & Immerfall, S. (red) The New Malmö: Liber.

93 Ritzer, G. (1996) Sociological Theory. New York: The Taggart, P. (2000) Populism. Buckingham: Open Univer- MacGraw-Hill Companies INC. sity Press. Ruzza, C. (2004) »Lega Nord i italiensk politik: Vunna argument men förlorat inﬂ ytande« i Rydgren, J. & Wid- Taggart, P. (2002) »Populism and the Pathology of Repre- feldt, A. (red) Från Le Pen till Pim Fortuyn – populism sentative Politics« i Mény, Y. & Surel, Y. (red) Democra- och parlamentarisk högerextremism i dagens Europa. cies and the Populist Challenge. Basingstoke: Palgrave Malmö: Liber. Macmillian. Rydgren, J. (2002a) Political Protest and Ethno-Nationalist Uddman, P. (1992) »Democracy and Refugee Policy« i Mobilization – The Case of the French Front National. Rystad, G. (red) Encounter with Strangers – Refugees Stockholm: Department of Sociology Stockholm Uni- and Cultural Confrontation in Sweden. Lund: Lund versity. University Press. Rydgren, J. (2002b) Radical right populism in Sweden: still Westlind, D. (1994) »Politiskt missnöje och uppkomsten a failure, but for how long? Stockholm:Stockholm: SociologiskaSociologiska av nya partier« i Bjurulf, B. & Fryklund, B. (red) Det Institutionen Stockholms Universitet. politiska missnöjets Sverige. Statsvetare och sociologer ser på valet 1991, Lund: Lund University Press. Rydgren, J. (2002c) Varför inte i Sverige? Den radikala högerpopulismens relativa misslyckande. Lund: Arkiv. Wigerfelt, B. & Wigerfelt, A. (2001) Rasismens yttringar – Exemplet Klippan, Lund: Studentlitteratur. Rydgren, J. (a) (2004) »Vad är radikal högerpopulism?« i Rydgren, J. & Widfeldt, A. (red) Från Le Pen till Pim Fortuyn – populism och parlamentarisk högerextremism Konferens-paper i dagens Europa. Malmö: Liber. Björklund, T. & Saglie, J. (2004) The Norwegian Progress Rydgren, J. (b) (2004) »Nationella fronten: Etnisk natio- Party: Building Bridges across Old Cleavages, paper nalism och politiskt missnöje i Frankrike« i Rydgren, presenterat vid 12th Nasjonal fagkonferanse i statsvi- J. & Widfeldt, A. (red) Från Le Pen till Pim Fortuyn tenskap, Tromsö 7–9 januari 2004. – populism och parlamentarisk högerextremism i dagens Europa. Malmö: Liber. Rydgren, J. (c) (2004) »Från skattemissnöje till etnisk Artiklar i tidskrifter nationalism: 15 år med den radikala högerpopulismen Berlin, I. & Hofstadter & MacRae (1968) »To deﬁ ne popu- i Sverige« i Rydgren, J & Widfeldt, A (red) Från Le Pen lism« i Governmental Opposition: A journal of Com- till Pim Fortuyn – populism och parlamentarisk höger- parative Politics, London School of Economics and extremism i dagens Europa. Malmö: Liber. Politics, s. 137–179. Rydgren, J. (2005) Från skattemissnöje till etnisk nationa- Canovan, M. (1999) »Trust the people! Populism and the lism. Högerpopulism och parlamentarisk högerextre- Two Faces of Democracy« i Political Studies, Oxford: mism i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Blackwell Publishers, s. 2–16. Schain, M. & Zolberg, A. & Hossay, P. (2002) »The Deve- Gullestad, M. (2004) »Blind Slaves of our Prejudices: lopment of Radical Right Parties in Western Europe« Debating ’Culture’ and ’Race’ in Norway« i Ethnos, vol i Schain, M. & Zolberg, A. & Hossay, P. (red) Sha- 69, no.2, s. 177–203. dows over Europe: The Development and Impact of the Extreme right in Western Europe. New York: Palgrave Hervik, P. (2004) »The Danish Cultural World of Unbrid- Macmillian. geable Differences« i Ethnos, vol. 69, no.2, s. 247–267. Slätt, R. (2004) (red) Sverigedemokraterna från insidan: Berättelsen om Sveriges största parti utanför riksdagen. Expo, Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag E-post AB. Goudin Hélène, Europaparlamentariker för Junilistan, 2005-11-08. Taggart, P. (1996) The New Populism and the New Politics. New Protest Parties in Sweden in a Comparative Per- Hedh Anna, Europaparlamentariker för socialdemokra- spective. London: MacMillian Press LTD. terna, 2005-12-08.

94 Hedkvist Petersen Eva, Europaparlamentariker för social- Johansson Jan-Åke, politisk utredare för Junilistan, Brys- demokraterna, 2005-11-07. sel 2005-04-19.

Johansson Jan-Åke, politisk utredare för Juni-listan, 2005- Malmström Cecilia, Europaparlamentariker för folkpar- 05-13. tiet, Bryssel 2005-04-18. Junilistans informationsansvarige, 2005-10-27. Olsson Jan, Ledamot ECOSOC (Ekonomiska och sociala Schlyter Carl, Europaparlamentariker för miljöpartiet, kommittén), Bryssel 2005-04-18. 2005-11-18. Sannerstedt Alexandra, politisk sekreterare för svenska Westlund Åsa, Europaparlamentariker för socialdemokra- socialdemokraterna, Bryssel 2005-05-11. terna, 2005-11-08. Övriga källor Internetkällor Andersson, J. (2003) Globala och lokala faktorer som berett Dagens Nyheters nätupplaga 2002-09-16. väg för Sverigedemokraternas valframgång i Landskrona www.danskfolkeparti.dk 2002, C-uppsats, IMER, Malmö högskola. Expressens nätupplaga 2004-11-17. Björklund, T. & Goul Andersen, J. (1999:4) Anti-immigration Parties in Denmark and Norway: The Progress www2.europarl.eu.int/omk Parties and the Danish People’s Party. Arbetspapper www.sd-kuriren.se från Institutet för Ekonomi, Politik och Förvaltning, www.stortinget.no Ålborg Universitet. www.sverigedemokraterna.se Dansk Folkepartis Arbetsprogram. www.svt.se Dansk Folkepartis Principprogram. http://w1.sydsvenskan.se/Articlejsp?article=10109127 European Race Bulletin, Institute of Race Relations, Bul- Sydsvenskans nätbilaga 2003-04-22, 2004-03-21, 2005-02- letin no. 50 Winter 2005. 08, 2005-04-17, 2005-04-21, 2005-04-22, 2005-09-10, 2005-09-19. Forskarseminarium med Jens Rydgren, IMER, Malmö högskola, 2005-06-01. Samtal Nationalencyklopedin, 2000, cd-rom. Andersson Jan, Europaparlamentariker för socialdemo- Sverigedemokraternas Principprogram 2003 (med änd- kraterna, Bryssel 2005-04-19. ringar gjorda i samband med årsmötet 8 maj 2005).

95 Bilaga 1

Diskussion kring högerpopulistiska partier i Europaparlamentet • Vad associerar du till begreppet populism/högerpopulism? • Vilka är dina reﬂ exioner och erfarenheter kring dessa partiers agerande och framträdande i Europaparlamentet? Vilka frågor tar de upp? Vilken framträdelseform använder de sig av? • Vilka politiska strömningar i Europa menar du att dessa partier representerar? Är de enbart tillfälliga dagsländor eller kommer de att vara bestå- ende inslag i den europeiska politiken?

96 97