Torpet Nothemmet

Av Sven-Erik Årenäs

Av torpet Nothemmet finns det endast kvar ett par hus som använts av regemenendast kvar ett par hus som använts av regementet som förråd. Området har varit militärt övningsområde där beväringar från I 11 övat krig. Vid det intilliggande torpet Sanden har en skjutbana anlagts. Enligt kyrkböckerna har där funnits tre knekttorp och en backstuga, ”Lilla Nothemmet”. Varje torp födde ett par kor, gris och några höns. Bostadshusen var på ca 50 kvadratmeter med ett rum och kök. I februari 2003 besökte jag Fredrik Ström, 93 år, som är född på Nothemmet 1910. Han berättade att hans far, soldaten och muraren Karl Otto Ström, f. 1866 i Dänningelanda, blev knekt och torpare på Nothemmet 1889. 1891 gifte han sig med Johanna Karolina Roos som var född i Växjö. Fram till avdelningsverkets avveckling i början av 1900-talet övade fadern på Kronobergshed en månad varje år. Som nämnts ovan var han också murare. Hustru och barn fick sköta torpet. Karl Otto och Johanna fick 10 barn. Med något undantag bosatte sig barnen i Bergunda. För att ta det från början: *Klara f. 1893, gifte sig med vedköraren Emil Magnusson , de byggde sig ett hus på Holmen *Karl, f. 1894, gift med Augusta, brukade Nohemmet under några år och övertog sedan Hättorp *Gustav, f. 1895 brukade först Ryafällan, blev välkänd lantbrevbärare, kom sedan till Nedre Hästhagen, gift med Rut *August, f. 1897, blev torpare på Hagen med hustru Vendela *Helga, f. 1898, kom till Norrköping *Gerda, f. 1901, gift med Gunnar, bodde i Banvaktsstugan i Bergsnäs *Ivar, f. 1902, blev polis i Västervik *Ernst, f. 1904, brukar Nothemmet under några år efter brodernKarl, kom sedan till Götatorp med hustru Olga *Erik, f. 1909; blev fjärdingsman i Bergunda och sedan polis i Växjö, gift med Anna *Fredrik, f. 1910. Det var trångt i den lilla stugan på Nothemmet. Fyra fick sova i en bred säng, berättar Fredrik. Efter en tid blev grannstugan, Nothemmet nr två, ledig så pojkarna fick sova där. Men i köket skulle alla äta, det fick ske i omgångar, för köket var litet. Efterhand som de övriga torpen upphörde kom Nothemmet att omfatta 12 tunnland. Ett par ”mossaläggar” lades till och torpet födde häst och sju kor jämte ungdjur. Dagsverksskyldigheten var tre på sommaren och två på vintern jämte 25 hjälpen, vilket var kvinnoarbete vid byk skörd och potatisplockning m m. Mor Johanna hade en tung arbetsbörda. I tre lagårdar hade hon djur att sköta om. Efter morgonmjölkningen skulle matsäckar göras i ordning för pojkar, som skulle ut på arbete. Även barn som gick i skolan skulle ha matsäck med sig. Fredrik hade nog tänkt sig att öveta Nothemmet, men det blev inte så. Brodern Karl brukade Nothemmet en tid men övertar Hättorp 1934. 1932 gifter sig Fredrik med Klara Karlsson, f. på Bjälkudden 1912 och blir torpare på Sanden ett år. Under en tid arbetade Fredrik bl a på tegelbruk och sedan som jordbruksarbetare hos greve Bonde på Teleborg under sju år. Klara arbetade som mjölkerska och trivdes mycket bra med att sköta om grevens fina kor. 1945 övertog de arrendet på Bjälkudden. Ernst blev den siste brukaren på Nothemmet. Han gifte sig med Olga, f. Holm. Men 1952 upphör Nothemmet som torp under I 11 och Ernst och Olga flyttar till Götatorp.

Personer som bott på Nothemmet. Flera uppgifter finns i Hembygdsföreningens arkiv. Av Eric

Nothemmet, Kinnevalds comp. nr 1 1799 bodde här soldaten Johan Goddag, f. 1769 med hustru Kristina, f. 1762 och fyra döttrar. Deras efterträdare blev soldaten Sven Andersson Albrecht, f. 1794, med hustru Sara Wickell, f. 1794, samt två barn

1833 arrenderades torpet av Magnus Svensson, f. 1809 med hustru Catharina Persdotter, f. 1809. De fick två döttrar 1848 kom ett torparpar från Härlöv, Anders Svensson, f. 1821 och Catharina Johansdotter, f. 1810. De hade två söner. 1857 kom trumslagaren Sven Magnus Lövgren, f. 1833 med hustru Ingri Stina Svensdotter. De hade sju barn 1889 kom soldaten och muraren Karl Otto Ström, f. 1866, död 1931 och hustrun Johanna, f. Roos 1866 död 1958. Se vidare ovan. Nothemmet nr två, Kinnevalds comp. Mellan åren 1799 och 1828 bodde där corpral Nils Hjelmquist, f. 1744 med hustru Elin Jonsdotter, f. 1762. De hade fem barn. 1828 tog corpral Hjelmquist dottern Britta Stina med sig och blev torpare på Sanden. Corpral Sven Lindgren, f. 1792, med hustru Ingrid Petersdotter, f. 1794 tog nu över torpet.De fick fem barn. Lindgrens efterträdare 1841 blev torparen Anders Nilsson, f. 1810 med hustru Ingrid Jonasdotter, f. 1806. De hade tre barn. De flyttar till Växjö efter ett par år. 1843 kom en ny torparfamilj till Nothemmet. Det var soldaten Andreas Petersson Göte, f. 1823 med hustru Ingrid Cajsa Petersdotter. De fick en son och flyttade 1855 Nästa torpare blev soldaten Karl Gustav Tillström, f. 1828, med hustru Stina Abrahamsdotter, f. 1877. De fick sju barn. 1881 blev Peter Magnus Bengtsson, f. 1835 med hustru Anna Kajsa Johannesdotter, f. 1845 arrendator på torpet. De hade två söner och stannar endast ett år En ny familj flyttar in på torpet 1882. Det var soldaten Adolf Edvard Tillström, f. 1862, gift med Anna Matilda Kristoffersdotter, f. 1859, de fick sju barn. Familjen flyttar till Växjö 1905 Den siste torpare som tillgängliga husförhörslängderna ger upplysning om var Johan Andersson, som kom 1905. Han var född 1837. Hustrun hette Lena Katarina Svensdotter, f. 1843. De hade två döttrar. Som nämnts tillfördes torpet sedan brukaren av Nothemmet nr 1. Nothemmet nr 3, Kinnevalds comp. 1765-1787 Corpral Tor Söderström, f. 1742.med hustru Greta, 1742. Sex barn 1788-1812 Avskedade soldaten Abram Vidman, f. 1743 med hustru Brita Nilsdotter, f. 1752 och en son Soldat Måns Beck, f. 1745, hustru Ingeborg Månsdotter, f. 1742 och en dotter. 1812-1848 Soldat Jonas Berg, f. 1789, hustru Cajsa Petersdotter och sju barn 1849-1860 Soldat Andreas Gustavsson, f. 1823, hustru Maria Petersdotter, f. 1814. De hade två döttrar.Föregående torparpar bor inhyses. 1861-1865 Torparen Peter Jonasson, f. 1815, hustru Sophia Håkansdotter, f. 1813, fyra barn 1866-1875 Torparen Peter Magnus Petersson, f. 1838, hustru Sara Maria Andersdotter, f 1845. De hade fem barn och flyttar till Bergsnäs 1875 1875-1895 Torparen Carl Svensson, f. 1823. Änkling, sedan omgift med Valborg Svensson, f. 1839. De hade 11 barn. Som ovan nämnts sammanfördes torpet därefter med Nothemmet nr 1 Nothemmets backstuga (Lilla Nothemmet) 1799-1811 Backstugutorpare Sven Svensson, f. 1735. En dotter och en piga Torpare Måns Andersson, f. 1768, hustru Lisbeth Håkansdotter, f. 1763 och fem döttrar 1812-1829 Carl Snygg, f. 1765, hustru Ingrid Johannisdotter, f. 1793 och två barn. Familjen kom från Nybygget 1814 Johannes Svensson, f. 1760, hustru Anna Maja Petersdotter, f. 1764 död 1821 i lungsot. De fick en

dotter. Johannes gifte om sig med Sara Jonasdotter, f. 1786 De fick två barn tillsammans. Familjen kom från Nybygget 1820 Enkan Sara övetog backstugan 1832. Mellan åren 1839 och 1864 finns inga uppgifter. 1864-1895 !865 kom torparen Carl Håkansson, f. 1827 med hustru Elin Andersdotter, f. 1827.De fick sju barn. Inhyses bodde soldaten, nu gratialist, Jonas Berg och hans hustru(se ovan) 1891 övertog sonen Anders Johan arrendet efter faden. Han var född 1864 och gift med Anna Maria Jonasdotter, f. 1852. De fick tre barn. Fadern Karl Håkansson med hustru Elin och dottern Johanna Catharina bodde kvar som inhyses.