DOCSLIB.ORG

Per Gessles Förfäder I Södra Halland Proband Är Hans Mormor Anna

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Per Gessles Förfäder I Södra Halland Proband Är Hans Mormor Anna Per Gessles förfäder i södra Halland Proband är hans mormor Anna Gunborg Svensson <1> Familjeuppställningarna hämtade ur mina befolkningsregister (www.roye.se) I flera församlingar innehåller registren också dopdag och faddrar. Stavningen av namnen är hårt normaliserad. Halländska orter saknar länsbokstav. V A läs- R skriv- N för räkne- fel I slarv- N tanke- G Rättelser och kompletteringar är alltid lika välkomna som välbehövliga. R o y E r n e r e d Aprilgatan 31 415 48 Göteborg 031+ 48 67 65 www.roye.se [email protected] Mina egna förfäder är asteriskförsedda (*) ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lars Reinhold Johansson 1898.01.29 Aspelund Gunnarp - - 1979.01.11 Fladje Eldsberga Halmstad (Johan Enok Pettersson - Anna Lovisa Andersdotter) oo 1924.12.31 <1> Anna Gunborg Svensson 1903.09.21 Egla Våxtorp - - 1976.03.06 Fladje Eldsberga Halmstad <2-3> <Sven Petter Svensson 1885 Anna Stina Persdotter> ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- <2> Sven Petter Svensson 1859.04.21 Sibbalt Knäred - - 1930.07.05 Vapnö <4-5> <Sven Pålsson 1848 Anna Lena Svensdotter> oo Ränneslöv 1885.05.15 <3> Anna Stina Persdotter 1864.11.26 Fröabygget Hishult - - 1931.04.02 Kattarp Laholm <6-7> <Per Johansson 1845 Johanna Kristiansdotter> Amalia Karolina 1885.08.28 Edenberga Ränneslöv oo 1919 Elam Samuel Jönsson Jenny Emilia 1888.01.10 Sibbalt Knäred - - 1963.06.06 Hov Ysby Arvid Albert 1890.06.25 Nya Skottorp Skummeslöv oo 1920 Eugenia Potentia Pettersson Johanna Maria 1893.02.25 Rännenäs Skummeslöv oo 1919 Ernst Wiliam Hansson Anton Severin 1895.08.31 Rännenäs Skummeslöv oo 1922 Alma Sofia Karl Vilhelm 1898.05.03 G Skottorp Skummeslöv oo Laholm 1932 Karin Elisabet Gustavsson Gustav Rikard 1900.08.22 Skummeslöv oo 1924 Nanny Elisabet Gustavssson <1> Anna Gunborg 1903.09.21 Egla oo 1924 Lars Reinhold Johansson Elsa Ingeborg 1906.04.13 Egla oo Laholm 1932 Anders Julius Bäckman Verner Evald 1909.03.22 Egla oo Veinge 1936 Vivi Justina Johansson ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- <4> Sven Pålsson 1808.07.06 Norrlia Knäred - - 1871.06.15 Sibbalt Knäred <8-9> <Pål Bengtsson 1806 Elna Jönsdotter> oo Knäred 1848.12.02 <5> Anna Lena Svensdotter 1820.06.27 Baggabygget Knäred - - 1910.12.20 Sibbalt Knäred <10-11> <Sven Andersson 1819 Nilla Nilsdotter> Jöns 1849.09.21 Bengtstorp Bollalt Knäred Kristina 1852.10.03 Bengtstorp Bollalt Knäred oo Laholm 1882 Gustav Svensson Petronella 1856.03.20 Sibbalt Knäred - - 1931.03.22 Vessinge Veinge <2> Sven Petter 1859.04.21 Sibbalt Knäred oo 1885 Anna Stina Persdotter <3> Johannes 1859.04.21 Sibbalt Knäred - - 1869.03.06 Johanna 1862.12.01 Sibbalt Knäred oo 1884 Johan Johansson Östring ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- <6> Per Johansson 1822.06.15 Hannabad Markaryd (G) - - 1879.11.20 Fröabygget Oxhult Hishult <12-13> <Johan Pålsson Hak 180x Pernilla Åkesdotter> oo Hishult 1845.12.30 <7> Johanna Kristensdotter 1818.03.05 Kuskhuset Oxhult Hishult - - 1880.07.04 Fröabygget Oxhult Hishult <14-15> <Kristen Knutsson 1817 Stina Jönsdotter> Johan Petter 1846.03.23 Mosshuset Oxhult Hishult oo Ränneslöv 1875 Maria Åkesdotter Nils Petter 1849.02.25 Mosshuset Oxhult Hishult - - 1852.10.06 Kristina 1850.09.22 Mosshuset Oxhult Hishult uä 1871 Anders oo 1884 Sven Persson Isak 1853.09.03 Mosshuset Oxhult Hishult - - 1855.02.15 Janne 1855.12.02 Fröabygget Hishult oo 1889 Kristina Karlsdotter Roos Isak 1859.03.30 Fröabygget Hishult oo 1888 Lovisa Karlsdotter <3> Anna Stina 1864.11.26 Fröabygget Hishult oo Ränneslöv 1885 Sven Petter Svensson <2> ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- <8> Pål Bengtsson 1778.12.25 Torsakulla Knäred - - 1856.05.03 Norrlia Knäred <16-17> <Bengt Erlandsson 1768 Börta Persdotter> oo Knäred 1806.06.08 <9> Elna Jönsdotter 1788.08.16 Norrlia Knäred - - 1863.07.05 Norrlia Knäred <18-19> <Jöns Svensson 1780 Elna Nilsdotter> Ingier 1807.03.18 Norrlia Knäred - - 1810.08.29 <4> Sven 1808.07.06 Norrliav oo 1848 Anna Lena Svensdotter <5> Bengt 1810.05.06 Norrlia Knäred - - 1810.08.31 Nils 1811.09.10 Norrlia Knäred - - 1811.09.10 Ingier 1812.12.10 Norrlia Knäred - - 1828.07.02 Norrlia Per 1814.11.19 Norrlia Knäred oo 1840 Kerstin Persdotter Johanna 1816.11.09 Norrlia Knäred oo 1844 Sven Nilsson Nils 1819.01.08 Norrlia Knäred oo 1847 Stina Persdotter oo 1849 Nilla Persdotter Elsa 1821.02.05 Norrlia Knäred - - 1838.01.05 Norrlia Börta 1823.05.29 Norrlia Knäred uä Ysby 1868 Johannes Nilsson Lovisa 1825.03.21 Norrlia Knäred oo 1876 Johannes Persson Johannes 1827.10.23 Norrlia Knäred oo 1852 Johanna Erlandsdotter ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- <10> Sven Andersson 1789.06.08 Knäred - - 1847.05.12 Bengtstorp Bollalt Knäred <20-21> <Anders Hansson Hallbäck 1789 Helena Kristina Vadensten> oo Knäred 1819.04.12 <11> Nilla Nilsdotter 1798.09.01 Trälshult Knäred - - 1864.01.22 Kyrkhult Knäred <22-23> <Nils Pålsson 1793 Kerstin Bengtsdotter> <5> Anna Lena 1820.06.27 Baggabygget Knäred oo 1848 Sven Pålsson <4> Sven 1823.03.06 Baggabygget Knäred oo Veinge 1862 Elna Gudmundsdotter Johannes 1825.09.27 Baggabygget Knäred oo Ysby 1850 Elna Persdotter Kristina 1828.06.05 Baggabygget Knäred oo 1863 Olov Larsson Johanna 1831.05.06 Baggabygget Knäred oo Veinge 1867 Johannes Månsson Pål 1834.08.08 Myllehyltan Knäred - - 1834.11.15 Jakob 1836.06.08 Myllehyltan Knäred Pål 1841.03.22 Myllehyltan Knäred oo Ränneslöv 1863 Bengta Jönsdotter ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- <12> Johan Pålsson Hak soldat 1780.02.15 ? - - 1855.01.31 oo <13> Pernilla Åkesdotter 1776.09.04 - - 1860.11.18 Högalt Hishult Åke 1811.05.09 Hannabad Markaryd (G) oo 1836 Pernilla Magnusdotter Kristina 1815.09.18 Hannabad Markaryd (G) Pål 1818.11.18 Hannabad Markaryd (G) <6> Per 1822.06.15 Hannabad Markaryd (G) oo 1845 Johanna Kristensdotter <7> ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- <14> Kristen Knutsson Näver 1787.02.25 Björkeberg Hishult - - 1867.01.27 N Långhultsbygget Hishult <28-29> <Knut Troedsson 1787 Gunnel Johansdotter> oo 1862 Johanna Persdotter oo Hishult 1817.02.22 <15> Stina Jönsdotter 1791.07.14 Ramsjön Hishult - - 1861.10.20 N Långhultsbygget Hishult <30-31> <Jöns Svensson 1791 Gunnel Bengtsdotter> <7> Johanna 1818.03.05 Kuskhuset Hishult oo 1845 Per Johansson <6> Anna 1822.02.08 Kuskhuset Oxhult Hishult oo Våxtorp 1852 Anders Persson Gustava 1824.09.09 Kuskhuset Oxhult Hishult oo 1863 Hans Svensson Elsa 1828.10.28 Kållinge Våxtorp - - 1837.09.29 Karl 1833.07.28 Kållinge Våxtorp - - 1837.10.06 ----------------------------------- <14> Kristen Knutsson Näver 1787.02.25 Björkeberg - - 1867.01.27 N Långhultsbygget <28-29> <Knut Troedsson 1787 Gunnel Johansdotter> oo 1817 Stina Jönsdotter <15> oo Hishult 1862.11.13 Johanna Persdotter 1828.08.14 Lagered Knäred <Per Nilsson 1821 Nilla Svensdotter> uä Ränneslöv 1852 oo Knäred 1854 Bengt Svensson Stina 1863.07.01 N Långhultsbygget Hishult oo 188x Johan August Andersson ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- <16> Bengt Erlandsson organist 1732.06.22 Erlandsbygget Veinge - - 1796.09.11 Torsakulla Knäred <32-33> <Erland Persson 171x Svenborg Bengtsdotter> oo Veinge 1750 Gertrud Nilsdotter oo Veinge 1768.06.05 <17> Börta Persdotter 1742.12.01 Bölarp Veinge - - 1823.01.19 Torsakulla Knäred <34-35> <Per Erlandsson 1741 Ingier Esbjörnsdotter> uä Knäred 1768 Nils Johansson Erland 1769.08.17 Torsakulla Knäred oo 1802 Nilla Persdotter Per 1772.12.11 Torsakulla Knäred - - 1796.03.27 Torsakulla Johannes 1776.01.21 Torsakulla Knäred - - 1778.03.04 <8> Pål 1778.12.25 Torsakulla Knäred oo 1806 Elna Jönsdotter <9> Per 1782.02.13 Torsakulla Knäred oo 1810 Kristina Svensdotter ----------------------------------- <16> Bengt Erlandsson organist 1732.06.22 Erlandsbygget Kårarp Veinge - - 1796.09.11 Torsakulla Knäred <32-33> <Erland Persson 171x Svenborg Bengtsdotter> oo 1768 Börta Persdotter <17> oo Veinge 1750.12.30 Gertrud Nilsdotter 1727.12.15 Göstorp Veinge - - 1767.11.29 Torsakulla Knäred <Nils Olsson 1724 Kerstin Pålsdotter> ----------------------------------- Nils Johansson Öringe Veinge uä 17> Börta Persdotter 1742.12.01 Bölarp Veinge - - 1823.01.19 Torsakulla Lnäred <34-35> <Per Erlandsson 1741 Ingier Esbjörnsdotter> oo 1768 Bengt Erlandsson <16> df barn 1768.08.23 Torsakulla Knäred ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- <18> Jöns Svensson 1755.11.12 Norrlia Knäred - - 1830.08.13 Norrlia Knäred <36-37> <Sven Persson 1754 Elna Nilsdotter> oo 1818 Lusse Jönsdotter oo Knäred 1780.11.26 <19> Elna Nilsdotter 1750.12.28
Load more

Recommended publications
  • Vindkraft Och Landsbygdsutveckling Ur Ett Kollaborativt Perspektiv
    Vindkraft och landsbygdsutveckling ur ett kollaborativt perspektiv 2008‐02‐25 Högskolan i Halmstad Mikael Jonasson [VINDKRAFT OCH LANDSBYGDSUTVECKLING UR ETT den 10 april 2008 KOLLABORATIVT PERSPEKTIV] Förord och tack till personer som varit till hjälp Ett stort tack till alla som på något sätt deltagit i, och därmed gjort denna kollaborativa studie om vindkraftsprojektet i Knäredstrakten möjlig. Det är tack vare alla kontakter och möten med människor i Knäred, Hishult, Mästocka, Körsveka och Laholm som denna studie blivit av. Jag vill framföra ett personligt tack till Susanne Paulsson, Landsbygdsutvecklare i Laholms kommun för att hon introducerade mig för frågan om vindkraft och bygdemedel, och för att hon har hjälpt till att öppna dörrar. Jag vill också tacka Gerry Andersson, Laholms kommun. Jag vill även rikta ett tack till Eja Pedersen som väglett mig i vindkraftens audiella och visuella virvlar. Jag vill också tacka Kristina Thorell för att ha gett mig fördjupade kunskaper om landsbygdsutveckling, medborgardeltagande och processledning. Ett tack även till P‐O som låtit mig ställa frågor om vindkraft. 2 [VINDKRAFT OCH LANDSBYGDSUTVECKLING UR ETT den 10 april 2008 KOLLABORATIVT PERSPEKTIV] English summary The development within wind power energy has developed from a small scale production to a large industry. I this phase of development it does not seem motivated to repeat all arguments for reducing carbon monoxide sources. Rather, the focus in this study is directed towards processes of implementation of visions to practice, where environmental goals are to be fulfilled and lead to a sustainable development for a local community. The aim of this study is to follow the processes involved in the wind power projects in Laholm municipality, by investigating the wind power discourses in the view of landscape theories concerned with the relation between man, nature and society, and to put concepts and arguments into action by dropping them to actors and networks, through action research.
    [Show full text]
  • Vallberga Version 201 1-01-18
    Lokal utvecklingsplan Vallberga Version 201 1-01-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UTVECKLINGSPLAN VALLBERGA INLEDNING SAMMANFATTNING BYGDEPROFIL Här ligger Vallberga – s 5 Landskapsbild – s 7 Historia – s 7 Infrastruktur – s 8 Befolkning – vilka vi är – s 8 Folkliv och kultur - s 13 Turism – s 13 Service och näringsliv – s 14 Möjligheter till utveckling – s 16 En sammanfattning av Bygdens karaktär – s 16 NULÄGESBESKRIVNING/ UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Styrkor och svagheter – s 17 FRAMTIDSVISION OCH MÅL Vision – s 19 Ansvar för den lokala utvecklingsplanens fortlevnad – s 19 LISA Projekttid – s 20 Syfte – s 20 LISAs projektmål – s 21 Aktivitetsområden inom LISA – s 21 Vallbergaprocessen – s 22 Bilaga - Handlingsplan 2 INLEDNING En lokal utvecklingsplan visar en bygds historia, nuläge och framtidsmöjligheter. Det är ett dokument som beskriver ortens bygdeliv, näringsliv och besöksnäring samt möjligheter till utveckling. Men framförallt är tanken att det ska ge en gemensam plan at t kraftsamla kring och förena ortsbefolkningens engagemang och vilja för att öka attraktiviteten på landsbygden. Planen fungerar också som ett stöd för ortsborna i deras kontakt med kommunens tjänstemän och andra parter, i frågor som rör förändringar i byg den. Utveckling är något som ständigt är i förändring och den lokala utvecklingsplanen kommer att behöva uppdateras ibland för att även i framtiden fylla sin funktion och bidra till just utveckling. Materialet som utgör stommen till Vallbergas lokala utvec klingsplan har sammanställts inom ramen för samarbetsprojektet LISA – Landsbygdsutveckling I SkandinaviA. 3 SAMMANFATTNING Vallberga ligger i sydvästra Halland fördelat på de två socknarna Ränneslöv och Ysby. Samhället har ca 650 invånare varav ca 350 bor i tätorten. Orten har vuxit fram som stationssamhälle och serviceort för den omgivande jordbruksbygden.
    [Show full text]
  • Download This PDF File
    our esolit i sites in out ern allan ro lems on erning ronology an territoriality Staffan Anberg stra t Research on the Mesolithic of Southern Halland has been limited until 1990. Late Paleolithic sites are not known at all, even if the climate provided good possibilities for making a living. The focus of the paper is on four sites in the area excavated until 1991. They are all inland sites. Karsefors lies by the river Lagan. It has thick cultural layers and the richest find material of the sites discussed. It was inhabited c. 8000 - 3500 BP. The stratigraphy of Ysby, Perstorp and Hästhagen consisted of thin find bearing layers between the topsoil and the underlying sand. They may all be roughly dated to c. 8500 - 8000 BP. All sites have varied tool kits, including microliths. The typological differences of Western Sweden and South Scandinavia is discussed in terms of in which area to put Southern Halland. It seems to share similarities whith both regions. A proposal is given to see some of the differences between the regions as a result of differing research traditions. ntro u tion Of course, the existence of mesolithic sites has been known for many years, as a relatively intense surface collecting activi- In Halland, the main archaeological activities in the southern ty has yielded a huge material including mesolithic artefacts part of the county, south of the river Ätran, are conducted (Ewald 1925, Welinder 1975). But although there is a rich by Stiftelsen Hallands länsmuseer, while Riksantikvarieäm- collected material, up till now no deeper analyses have been betet, UV-Väst executes archaeological surveys and excava- made concerning the Mesolithic in Southern Halland.
    [Show full text]
  • Regional Implementation of the EU Water Framework Directive in the Baltic Sea Catchment
    "%2.%4#!4#( Network on the implementation of EU Water Framework Directive in the Baltic Sea Catchment BERNET (Baltic Eutrophication Regional Network) is a network cooperation between water managers in seven regions of the Baltic Sea Region. The network was founded in 1999 to help improve the aquatic environment in the BERNET CATCH Executive Summary: Baltic Sea region and of the regional waters in its catchment. Right from the start, BERNET has focused especially on Eutrophication problems. Doing this, the BERNET Partners have wished to contribute to full-fi lling the aim of the Helsinki Declaration in “assuring the ecological restoration of the Baltic Sea”. Regional Implementation of The present BERNET-CATCH project running for the period 2003-2006 focuses primarily on the regional implementation WestWest FinlandFinland of the EU Water Framework Directive (WFD). Through their activities in BERNET CATCH, the partners present and the EU Water Framework evaluate different regional (and national) solutions in order to fulfi ll the objective of achieving at least “good ecological status” of all EU waters before 2015. Viru-PeipsiViru-Peipsi FFynyn LaholmLaholm Directive in the Baltic Sea LaholmLaholm The co-operation involves the actual water managers in the regions, and takes place through face-to-face exchange CCountyounty BayBay of experiences and cross regional comparison of environmental threats to the waters within the Baltic Sea catchment, KaliningradKaliningrad including cause-effect relationships. The main activities of BERNET-CATCH is the provision of Water Management Schleswig-Schleswig- OblastOblastOblast Catchment GdanskGdansk Plans within regional pilot catchments in order to disseminate knowledge and experiences that may serve as good HolsteinHolstein examples to Water Managers and Stakeholders involved in the implementation of the EU-Water Framework Directive.
    [Show full text]
  • Swedish Fairy Tales
    o 6^ SWEDISH FAIRY TALES BY HERMAN HOFBERG;:*' TRANSLATED BY W. H. MYERS. CHICAGO: BELFORD-CLARKE CO, 1890. COPYRIGHT BY BELFORD, CLARKE & CO. 1888. It is probably known to most readers that there is a distinction between Tradition and Saga. Tradition has, or at least seems to have, to do with facts, usually designating some particular spot or region where the incident is said to have taken place, often even giving the names of actors, while the Saga is entirely free in its scope, equally as regards incident, and the time and place of its happening. Not infrequently the traditions of a people are founded upon actual historical occurrences, which, often repeated in the naive manner of the peasantry, become, finally, folk-lore. A great many are, however, drawn from ancient myths, which, in time, become clad in historical garb, and are located in some particular place. We already possess various collections of traditions drawn from the rich treasury of our peasantry, but up to the present there has been no attempt at a formulated compilation of Swedish folk-lore. As I now put into the hands of the public such a collection, I ought to state that I have thought it better to select the most typical of our traditions than to gather everything that I might in this line, much of which has already been written, and which would require a many times larger volume, and occasion a repetition of the same matter when occurring, as many do, in different localities. Instead, I have accompanied each tale with a historical and ethnographical note in which I have so stated if the tradition is found in different places.
    [Show full text]
  • Baltic Towns030306
    The State and the Integration of the Towns of the Provinces of the Swedish Baltic Empire The Purpose of the Paper1 between 1561 and 1660, Sweden expanded Dalong the coasts of the Baltic Sea and throughout Scandinavia. Sweden became the dominant power in the Baltics and northern Europe, a position it would maintain until the early eighteenth century. At the same time, Swedish society was experiencing a profound transformation. Sweden developed into a typical European early modern power-state with a bureaucracy, a powerful mili- tary organization, and a peasantry bending under taxes and conscription. The kingdom of Sweden also changed from a self-contained country to an important member of the European economy. During this period the Swedish urban system developed as well. From being one of the least urbanized European countries with hardly more than 40 towns and an urbanization level of three to four per cent, Sweden doubled the number of towns and increased the urbanization level to almost ten per cent. The towns were also forced by the state into a staple-town system with differing roles in fo- reign and domestic trade, and the administrative and governing systems of the towns were reformed according to royal initiatives. In the conquered provinces a number of other towns now came under Swe- dish rule. These towns were treated in different ways by the state, as were the pro- vinces as a whole. While the former Danish and Norwegian towns were complete- ly incorporated into the Swedish nation, the German and most of the east Baltic towns were not.
    [Show full text]
  • Landsbygdsdialog Skottorp 20190918
    Landsbygdsdialog Skottorp 20190918 Din ålder Namn Antal % - 15 år 0 0 16 - 25 år 1 3,7 26 - 50 år 18 66,7 51 - 65 år 7 25,9 66 - 1 3,7 Total 27 100 Svarsfrekvens 100% (27/27) Ditt kön Namn Antal % Kvinna 17 65,4 Man 9 34,6 Annat alternativ 0 0 Total 26 100 Svarsfrekvens 96,3% (26/27) Vad tycker du är bäst med att bo i eller kring Skottorp? Vad är de främsta tillgångarna/fördelarna? Skolan, dagis, fritids, närhet till skog o hav samt motorväg. Närheten till motorvägen, närheten till havet, närheten till skolan/förskolan Återstår att se då vi är nyinflyttade Närheten till barn o barnbarn. Lugnet Lugnt o närheten till E6an Närhet till motorväg vilket gör det lätt att ta sig överallt. På landet men ändå ʺcentraltʺ (geografiskt). Närhet till havet, Båstad station och motorvägen. Bra fördelning vad gäller hus, skola och industri. Spännande med satsningen på det nya bostadsområdet Haga. Närheten till allt. Till skogen, havet och stan. Lätt att pendla till jobb utanför kommunen. Nära E6an och cykelavstånd till havet. Närheten till havet och motorvägen. Mysigt samhälle. Fördelar-närheten till E6, havet och skolaNackdelar-ingen lekplats, ingen affär, inga bra promenadslingor/motionsslingor Liten gemytlig by, närhet till E6:an, bra cykelvägar till Laholm, Båstad, Mellbystrand. Det absolut bästa är att det finns en förskola och skola! Nära till motorvägen, underlättar vid pendlingen med bil. Lugn och trevlig by. Tomtpriser inte lika dyra som väster om järnvägen. Relativt nära till stormarknad. Ett litet samhälleEn bra pizzeria och bra blommsterbutik tyvärringen vanlig affär herrekipering finns oxså Lugnet & att man har nära till mycket.
    [Show full text]
  • Developing Sustainable Cities in Sweden
    DEVELOPING SUSTAINABLE CITIES IN SWEDEN ABOUT THE BOOKLET This booklet has been developed within the Sida-funded ITP-programme: »Towards Sustainable Development and Local Democracy through the SymbioCity Approach« through the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR ), SKL International and the Swedish International Centre for Democracy (ICLD ). The purpose of the booklet is to introduce the reader to Sweden and Swedish experiences in the field of sustainable urban development, with special emphasis on regional and local government levels. Starting with a brief historical exposition of the development of the Swedish welfare state and introducing democracy and national government in Sweden of today, the main focus of the booklet is on sustainable planning from a local governance perspective. The booklet also presents practical examples and case studies from different municipalities in Sweden. These examples are often unique, and show the broad spectrum of approaches and innovative solutions being applied across the country. EDITORIAL NOTES MANUSCRIPT Gunnar Andersson, Bengt Carlson, Sixten Larsson, Ordbildarna AB GRAPHIC DESIGN AND ILLUSTRATIONS Viera Larsson, Ordbidarna AB ENGLISH EDITING John Roux, Ordbildarna AB EDITORIAL SUPPORT Anki Dellnäs, ICLD, and Paul Dixelius, Klas Groth, Lena Nilsson, SKL International PHOTOS WHEN NOT STATED Gunnar Andersson, Bengt Carlsson, Sixten Larsson, Viera Larsson COVER PHOTOS Anders Berg, Vattenfall image bank, Sixten Larsson, SKL © Copyright for the final product is shared by ICLD and SKL International, 2011 CONTACT INFORMATION ICLD, Visby, Sweden WEBSITE www.icld.se E-MAIL [email protected] PHONE +46 498 29 91 80 SKL International, Stockholm, Sweden WEBSITE www.sklinternational.se E-MAIL [email protected] PHONE +46 8 452 70 00 ISBN 978-91-633-9773-8 CONTENTS 1.
    [Show full text]
  • Detta Gjorde Vi 2017! Glimtar Från Arbetet I LRF:S Kommungrupp I Laholm
    Detta gjorde vi 2017! Glimtar från arbetet i LRF:s kommungrupp i Laholm Vi arbetar för att företagen inom de gröna näringarna ska få de bästa möjliga förut- sättningarna för tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft – i det hållbara samhället. En av våra viktigaste uppgifter är därför att bevaka och påverka den kommunala nä- ringspolitiken. Vi deltog i kommunens näringslivsträffar LRF:s kommungrupp deltar återkommande vid de luncher, frukostar och näringslivsdagar som arrangeras av Laholms kommun. Så också under 2017. Vi pratade vattenbrist med länsstyrelsen och kommunen Vattenbristen och bevattningsförbudet satte lantbruket i södra Halland i en svår situation i början av sommaren. LRF:s kommungrupper i Laholm och Halmstad bjöd därför in förtro- endevalda till dialogmöte, där det allvarliga läget diskuterades med länsstyrelsen och Laholmsbuktens VA. I brist på fiberförening fick LRF under sommaren ta emot många samtal från medlemmar som stördes i samband med fiberdragning. Kommungruppen tog sig an saken och arbetade tillsammans med fiberföretaget IP Only för att få ett bättre bemötande av kunderna, för att förtydliga innehållet i markavtalen och för att öka kvaliteten i grävningsarbetet. I november arrangerades en informationskväll om juridik vid fiberdragning. Cirka 70 med- lemmar kom till Ysby bygdegård för att lyssna på intrångsexpert Maria Nilsson från LRF Konsult i Malmö. Även Sven-Arne Thorstensson, chef för IP Onlys tekniska kontor, medver- kade. Vi startade samarbete med räddningstjänsten Räddningstjänsten och LRF:s kommungrupp i Laholm har inlett ett samarbete som innebär att lantbruket kan hjälpa till vid framför allt skogsbränder. På en träff i maj fick LRF nya kun- skaper om skogsbrandsbekämpning och räddnings- tjänsten fick veta vilka maskiner, gödseltunnor med mera som LRF:s medlemmar kan ställa upp med.
    [Show full text]
  • Information Sheet on Ramsar Wetlands Categories Approved by Recommendation 4.7 of the Conference of the Contracting Parties
    Information Sheet on Ramsar Wetlands Categories approved by Recommendation 4.7 of the Conference of the Contracting Parties. NOTE: It is important that you read the accompanying Explanatory Note and Guidelines document before completing this form. 1. Date this sheet was completed/updated: FOR OFFICE USE ONLY. April 2002 DD MM YY 2. Country: Sweden Designation date Site Reference Number 3. Name of wetland: Tönnersjöheden - Årshultsmyren 4. Geographical coordinates: 56°46’N, 013°19’E 5. Altitude: (average and/or max. & min.) 152.4 – 230.2 m 6. Area: (in hectares) 12 300 ha 7. Overview: (general summary, in two or three sentences, of the wetland's principal characteristics) Two large areas, highly valued for their representativity and diversity in wetland types, as well as their size. The bird life and flora are rich, and include several rare and threatened species. 8. Wetland Type (please circle the applicable codes for wetland types as listed in Annex I of the Explanatory Note and Guidelines document.) marine-coastal: A • B • C • D • E • F • G • H • I • J • K inland: L • M • N • O • P • Q • R • Sp • Ss • Tp • Ts • U • Va • Vt • W • Xf • Xp • Y • Zg • Zk man-made: 1 • 2 • 3 • 4 • 5 • 6 • 7 • 8 • 9 Please now rank these wetland types by listing them from the most to the least dominant: U, W, Xp, Tp, Ts, O, M 9. Ramsar Criteria: (please circle the applicable criteria; see point 12, next page.) 1 • 2 • 3 • 4 • 5 • 6 • 7 • 8 Please specify the most significant criterion applicable to the site: ______1____ 10.
    [Show full text]
  • Hallåndsk Sjofart I Danska Arkiv
    HALLÅNDSK SJOFART I DANSKA ARKIV Av ALBERT SANDKLEF Den tidligere chef for Varbergs Museum, fil. dr. Albert Sandklef, har bl.a. gjort sig fortjent ved sine omfattende bidrag til Hallands historie. Her be­ handler han det interessante kapitel „bondesejlad• sen", dvs. søfart drevet som binæring af bønder. En righoldig kilde har kæmnerregnskaberne fra Ålborg i 1500- og især 1600-tallet været, idet de har re­ gistreret talrige søfarende bønder fra Nordhalland, som sejlede på Ålborg og her betalte bropenge. Disse lister, suppleret med regnskaberne fra Varbergs len, giver et godt begreb om bondesejladsen i de sidste tiår, da Halland endnu var en dansk provins. I ALDRE tid var Halland ett magert landskap. Man saknade nodiga redskap for drånering av sanka marker, och odlingen omfattade dår­ for enbart de hogt belågna, sjålvdrånerade morån- och rullstensåsarna. Dår var jordmånen fattig på både humus och mineralåmnen. Skorden blev mycket svag, vilket omvittnas från många olika hall, bl.a. av de båda kommitterade, som av landshøvding G. Tungel år 1687 utsågos att rannsaka jordagods i Halland. De båda voro lantmåtaren Johan Soderlingh och håradshovdingen Gerlindh, och de funno att jordens avkastning var betydligt såmre i Halland ån i de delar av mellersta Sverige som de tidigare stiftat bekantskap med. En av de allra såmsta socknarna når det galler jordens avkastning var Onsala i Fjåre hårad. Den svaga avkastningen av jordbruket i Halland gjorde det nod- våndigt for bbnderna att skaffa sig extra inkomster av binåringar. I sydligaste Halland hade bonderna i Hishult, Knåred och Veinge sedan gammalt idkat jårnhantering. Stållvis forekommande myrmalm 240 liksom ofta forekommande jårnockra, ofta kailad or, nytt jades som råvara.
    [Show full text]
  • Vandringsstigar Och Motionsslingor I Laholms Kommun Välkommen
    Vandringsstigar och motionsslingor i Laholms kommun Välkommen... att besöka Laholms kommuns vandringsstigar och motionsslingor. En hel del blir nog förvånade över att det finns så många markerade slingor i Laholms kommun. Några troligtvis helt okända även för dem som bor här. Det var en av anledningarna till att vi ville göra den här broschyren. Dessutom har det funnits en stor efterfrågan på en folder med samlad information om våra slingor. Vandringar i naturen har blivit alltmer populärt. Det är ett billigt fritidsnöje som alla generationer kan samlas kring och ha glädje av. Nuförtiden känner alla också till nyttan av att röra på sig. Dessutom är det ett sätt att uppleva och komma nära naturen, där vardagsstressen försvinner och naturens lugn griper tag i en. Det har varit en glädje att ha fått arbeta med denna broschyr och vandra på de olika slingorna. Jag upp- täckte snart, att trots att de flesta finns i skogsmiljö, är stigarna helt olika med egen atmosfär och själ. Vandringarna gjordes under våren och sommaren 2009. Den färgprakt av blommor och växter som naturen bjöd oss på, var helt hänförande. Varje vår när växtligheten vaknar till liv och bjuder oss på sin rikedom, förundras man av hur vackert det är i vår natur. För att inte tala om hösten med dess färger från mörkaste grönt till djupaste rött. Denna prakt är svår att föreställa sig en mörk och kall vinterdag när all växtlighet har gått till vila. Hallandsleden... är inte med i vår broschyr. Den börjar vid Skånele- den i Koarp på Hallandsås och sträcker sig 57 km genom Laholms kommun till Halmstadsgränsen.
    [Show full text]