Myntstudier 2019-2 Läsvänlig
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
myntstudier 2019:2 - december Mynttidskriften på Internet www.archaeology.su.se/numismatiska Medeltida kollekttavlor från Redaktionellt Myntstudier utges av Numismatiska Gotland Forskningsgruppen (Gunnar Ekströms professur i numismatik och penning Pia Bengtsson Melin och Kenneth Jonsson historia) vid Stockholms Universitet. Ansvarig utgivare och redaktör är Bakgrund Kenneth Jonsson. Artiklarna kommer enbart att behandla mynt och därmed Under medeltiden var Gotland ett mycket rikt område. relaterad information, d.v.s inte me Det framgår inte minst av att de många kyrkorna på dalj er, sedlar och polletter. ön under medeltiden kunde byggas större och större Distribution sker endast i detta på ett sätt som saknar motsvarigheter på det svenska elektroniska format (PDF), som alla fastlandet. Det gjorde att de under befolkningstillväxten intresserade själva kan skriva ut på på 1800-talet inte behövde rivas och byggas större för papper. För att skriva ut den laddar att rymma alla församlingsmedlemmar. Kyrkorna hade man ner filen till sin egen dator. För också blivit rikt försedda med inventarier, som tack vare utskrift krävs Adobe Reader. den ekonomiska nedgången fr.o.m. 1300-talets mitt, till Skriv lämpligen ut uppslag som mycket stor del har blivit bevarade eftersom man inte börjar med udda sidor först och vänd hade råd att förnya dem. Till de många inventarier som därefter sidorna och skriv ut jämna si dor. Efter vikning har man tidskriften bevarats på detta sätt hör kollekttavlor, som användes i A5format. Bilderna blir bäst om man när man tog upp kollekt. De medeltida kollekttavlorna använder en laserskrivare med 1200 på Gotland, varav de äldsta är tillverkade på 1200-talet, punkters upplösning per tum. Äldre har tidigare omnämnts i olika artiklar, men en samlad nummer kan hämtas från hemsidan redovisning har saknats, vilket kommer att ske här (se ovan). för första gången. De kommer också att sättas in i Antalet nr per år varierar. När sitt sammanhang och den koppling de har till de rika insända manuskript fyller ut ett nytt myntfynden i medeltida kyrkor. nr läggs det ut på hemsidan. Myntfynd i medeltida kyrkor utgör sedan länge en Artiklar kan skickas med epost till: mycket betydelsefull fyndkategori inom numisma- [email protected] tiken (Malmer 1948; Olsen 1958). Malmer menade Bilder kan skickas i elektroniskt format (TIFF eller JPEG) eller per att mynten var tappade och Olsen tillfogade offrets post till: betydelse. Olsens arbete blev utgångspunkten för en Kenneth Jonsson, Numisma debatt om myntfynden i kyrkor. Henrik Klackenberg tiska Forskningsgruppen, Gunnar skrev 1992 en avhandling som behandlade myntfynden Ekströms professur i numismatik och i landsortskyrkor för att analysera monetaringen av penninghistoria, Stockholms Univer landsbygden under medeltiden i Sverige och Finland, sitet, 106 91 Stockholm d.v.s. hur mynten började användas av be- myntfynden i de gotländska kyrkorna utan Skriftliga belägg i kyrkliga I räkenskaperna från Stöde kyrka (Cor- folkningen på landet. Hans slutsats var att här redovisas endast totalantalet mynt, anta- räkenskapsböcker nell 1918) nämns stockpenningar, men inte myntfynden skulle uppfattas som offerspill, let medeltida mynt, samt de äldsta myntens Jonas L:son Samzelius har registerat räken- tavelpenningar (kollekt). Summorna är låga d.v.s. tappade i samband med offer på altaren tidigast tänkbara präglingstid. Mera detalje- skapsböcker från sex kyrkor i det medeltida och endast under två år överstiger de ½ mark eller i offerstockar. Han kunde konstatera en rade översikter finns redovisade i Fridh 2014 Sverige (exkl. Finland). Det gäller Fundbo årligen (fig. 1). I det ena fallet är den summa fyndkoncentration kring högaltaret i koret (passim) och även för de äldsta gotländska (1395-1483) och Hammarby (1478-1498) som anges i räkenskaperna 14 mark, vilket samt altaren i långhuset. Det överensstämmer i Myrbergs fyndkatalog (Myrberg 2008, kyrkor i Uppland, Kumla (1421-1590) kyrka uppenbarligen är fel och Cornell har antagit med skriftligt källmaterial som också visar 284-298). Gränsen för medeltida mynt har i Närke, Visnums (1510-1539 samt några att det istället ska tolkas som 1 ½ mark, att inkomsterna av offren inte var obetydliga här satts till 1537, då myntningen på Gotland senare år) kyrka i Värmland, Bolstads (1451- vilket även det är mycket högre än alla andra (Klackenberg 1992, 35-36). I en tidigare skedde för sista gången. 1557 samt några senare år) kyrka i Dalsland, värden. Avsaknaden av redovisning för kol- artikel nämnde han kollekt, men utan att Att kollekttavlor även har funnits på det samt Stöde (1501-1534) kyrka i Medelpad lekt kan tyda på att man inte tog upp kollekt koppla den till myntfynden (Klackenberg svenska fastlandet, där det också finns rika (Samzelius 1946, xi-xiii). För samtliga kyrkor under medeltiden i Stöde kyrka. 1989, 213). Det är emellertid troligt att en myntfynd i kyrkorna, finns det belägg för gäller att det finns luckor i räkenskaperna. De bevarade räkenskaperna från Kumla del av myntfynden i kyrkorna ska kopplas trots att endast ett fåtal har bevarats. Inget Uppgifterna från Fundbo och Hammarby kyrkas räkenskapsbok har publicerats i till kollekten. Frågan är när man började ta försök kommer att göras här att dokumentera är inte publicerade (Hammarby kommer att sin helhet (Samzelius 1946, 1-151). I fig. 2 upp kollekt i kyrkorna och vad det finns för de som är bevarade på fastlandet utan här be- publiceras av Herman Bengtsson). De publi- redovisas summorna år för år 1421-1527 material som kan påvisa att man tog upp gränsas det till att nämna de som vi har hittat cerade räkenskaperna från Visnums (Noreen för stockpenningar resp. kollektpenningar. kollekt under medeltiden. De medeltida i publicerad litteratur. Kollekttavlorna från 1925) resp. Bolstads (Hallström 1936) kyrka Som framgår slås summorna ofta ihop. De kollekttavlor som har bevarats på Gotland Gotland är även enastående i ett europeiskt utgör bara ett litet urval och där nämns var- redovisade intäkterna ligger normalt mellan utgör ett utomordentligt viktigt källmaterial perspektiv, vilket för övrigt gäller många ken intäkter från kollekt eller stock. Bolstads 2 och 6 mark årligen. De skiftande summorna som kommer att behandlas mer i detalj här. andra medeltida inventarier i de gotländska kyrkas räkenskaper betecknar Samzelius och hur de redovisas kan bero på flera fak- Det har inte varit möjligt att redovisa alla kyrkorna. som de noggrannaste. torer. Under den redovisade perioden hade Stp + Tp Tavelp. Stockp. Mark Stockpenningar Mark 110 1,5 9 8 7 1,0 6 5 4 3 0,5 2 1 0 0,0 1421 1430 1440 1450 1460 1470 1480 1490 1500 1510 1520 1528 1501 1505 1510 15151520152515301534 1425 1435 1445 1455 1465 1475 1485 1495 1505 1515 1525 Fig. 1. Stockpenningar per år i räkenskaperna från Stöde kyrka. Fig. 2. Stockpenningar resp. kollektpenningar per år i räkenskaperna från Kumla kyrka. 2 3 Kumla kyrka sammanlagt sju präster och älvdalsbygd, betydligt större i Kumla jämfört är en kombination av en ovanligt bildtolerant i räkenskaperna har Samzelius identifierat med Stöde. Kollektsummorna i Kumla är reformation utan några större inslag av 26 olika handstilar. Det är uppenbart att emellertid alldeles för små om man hade bildstormar och ett undslippande av större såväl olika präster som olika skrivare kan tagit upp kollekt varje helg. Det bekräftas förödelse i samband med krig. På Gotland ha påverkat hur redovisningen utformades i vid några tillfällen i räkenskaperna. År finns ett stort antal medeltida kyrkor och räkenskapsboken. 1491 redovisas kollekt under sammanlagt där finns även ett flertal kyrkliga inventarier Kumla kyrka var en vallfartskyrka som fyra helgdagar: Långfredagen (3 öre), Kristi bevarade som i övriga landet under århund- under 1200-talet hade byggts ut till en kors- Himmelfärdsdag (4 öre), S:t Eriks dag (18 radens lopp har gått förlorade. Här kan som kyrka med stora korsarmar i norr och söder maj - 4 öre), S:t Torgils dag (firades under maj exempel nämnas glasmålningar från 1300-ta- för att rymma fler altare. I den norra korsar- eller juni - 6 öre och 2 örtugar). S:t Torgil var let bevarade in situ, korbänkar i skulpterad men fanns ett altare till ett lokalt helgon, S:t ett lokalt helgon. År 1508 redovisas totalt 1 Fig. 3. Offerkista i Gamla Uppsala kyrka. Foto: sten och även ett större bestånd av dekorerade Pia Bengtsson Melin. Torkel och i den södra fanns sannolikt ett mark och 1 öre i kollekt, varav 4 öre under S:t väggfasta sakramentsskåp, avsedda att hysa altare till S:t Olov (och andra helgonaltare?) Stefans dag (Annandag jul) och 5 öre under liturgiska kärl. En annan mycket speciell (Bonnier 1982b, 62, 75, 78, 88-90). Efter att jungfru Marie reningsdag (Kyndelsmässoda- – 1209 av påven Innocentius III påbjuder att föremålskategori är kollekttavlorna som bara kyrkan utvidgats och återinvigts 1488 med gen). Den sammanlagda summan tillhör de man i kyrkorna skall ställa upp offerstockar förekommer i enstaka bevarade exemplar på sex nya altaren (Ullén 1982, 104-106) fanns lägre som redovisas i räkenskaperna, men är för att samla in allmosor (Klüssendorf 1993, fastlandet. Till exempel finns i Historiska inte mindre än åtta altaren i Kumla kyrka. ändå inte osannolik eftersom det t.ex. 1508 3). Intressant och relevant i hänseende till museets i Stockholm samlingar en kollekt- Med ett medeltal på 3 mark årligen i offer endast redovisas 1 mark i kollekt. Av dessa påbudet är det faktum att de äldsta bevarade tavla som troligen är från 1200-talet och som i Kumla kyrka noterade Klackenberg att man bevarade specifikationer framgår således att offerstockarna i Sverige troligen är från strax ursprungligen kommer från Everöds kyrka i under en hundraårsperiod offrat mellan ca man inte tog upp kollekt varje söndag utan att efter 1200. Dessa kan då tolkas som ett direkt Skåne (SHM 6724) (Fig. 4). Den skulpterade 57.600 och 7.200 mynt beroende på de valörer det endast skedde i samband med speciella resultat av föreskriften.