Högerpopulism I Sociala Medier

Högerpopulism i sociala medier

En komparativ innehållsanalys och en social nätverksanalys

Right-wing populism on social media, A comparative content analysis and a social network analysis

Johan Ericsson

Fakulteten för samhällsvetenskap och humaniora Medie- och kommunikationsvetenskap IV Avancerad nivå/15 högskolepoäng Michael Karlsson 2019-06-09 Löpnummer?

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att åskådliggöra hur Alternativ för Sverige (AfS) och Sverigedemokraterna (SD) kommunicerar i sociala medier och att bidra med kunskap kring hur respektive parti positionerar sig i relation till högerpopulistiska aktörer och ”alt-right” i de digitala politiska landskap som växt fram under de senaste åren. I uppsatsen undersöks detta genom en innehållsanalys av partiernas kommunikation på Facebook, samt genom en undersökning av vilka relationer AfS och SD har till andra aktörer i sociala medier med hjälp av en social nätverksanalys. Genom att analysera explicit innehåll på Facebooksidan (Facebook-inlägg) och mer implicita relationer till andra personer och/eller organisationer, åsyftar studien att granska partiernas kommunikativa innehåll och kontextuella politiska positionering. Dels utifrån ett nationellt perspektiv, samt utifrån ett internationellt perspektiv avseende ”alt-right- rörelsens” beteende och positionering online de senaste åren. De frågeställningar som följer genom studien är:

• Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de? • Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook? • Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källhänvisning, format och känslor är återkommande, samt i vilken grad svartmålar partierna politiska motståndare? • Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor?

Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från tidigare forskning som kan sammanfattas utifrån två övergripande teman. Det första temat är forskning kring ”alt-right” och den anti-etablissemangsrörelse som denna har utmynnat i under de senaste åren i det digitala landskapet. Det andra temat är högerpopulism online – i vilken kontext finner vi högerpopulism och hur manifesteras den online? Dessa teman överlappar varandra på så sätt att den högerpopulism som manifesteras online ofta sker genom aktörer som kategoriseras som ”alt-right”, samt att ”alt-right” och högerpopulistiska aktörer i hög grad diskuterar samma politiska områden, inte minst migration och kritik gentemot etablerade politiker och massmedia.

I uppsatsen har en komparativ innehållsanalys kompletterats med en social nätverksanalys. I den komparativa innehållsanalysen har kommunikativt innehåll i Facebook-inlägg jämförts mellan AfS och SD:s Facebook-sidor. Samtliga Facebook-inlägg som partiernas officiella Facebook-sidor publicerat veckan inför riksdagsvalet 2018 har kodats genom variabler med koppling till studiens frågeställningar. I den sociala nätverksanalysen har partiernas och partiledarnas officiella Facebook-sidor analyserats. Det har också genomförts en social nätverksanalys baserat på omnämnanden av AfS Twitter-konto på Twitter.

Resultaten visar att AfS hänvisar till och använder sig av alternativmedier i hög grad och av etablerade medier i låg grad, samtidigt som förhållandet är det motsatta hos SD. Båda partierna har dock kopplingar till 1 alternativmedier i deras sociala nätverk. I AfS sociala nätverk ingår många aktörer utanför partiet, ofta sådana med koppling till ”alt-right” i andra länder, medan SD:s nätverk endast består av aktörer som representerar partiet. Partiledarna Gustav Kasselstrand (AfS) och Jimmie Åkesson (SD) är centrala i partiernas sociala nätverk. I AfS sociala nätverk har Kasselstrand i högre grad kopplingar till personer (till exempel andra personer inom ledningen i AfS) medan Åkesson i SD:s sociala nätverk har kopplingar till enheter och funktioner inom partiet.

Migration som nyhetsämne på Facebook är överrepresenterat hos både AfS och SD, särskilt för AfS. Både AfS och SD använder sig mer av negativa känslor än positiva känslor och svartmålar politiska motståndare i hög grad i sina Facebook-inlägg. Sådana Facebook-inlägg genererar också i genomsnitt en högre grad av engagemang än andra inlägg. AfS använder sig av Facebook-inlägg som innehåller mobilisering i högre grad än SD.

Nyckelord: ”alt-right”, högerpopulism, social nätverksanalys, sociala medier, politisk kommunikation.

Abstract (eng) The purpose of this study is to understand how Alternative for Sweden (AfS) and the Swedish Democrats (SD) communicate in social media. The study can contribute with knowledge about how these parties can be seen in relation to right-wing populist actors and "alt-right" in the digital political landscapes that have emerged in recent years. This is done through a content analysis of the parties' communication on Facebook, and by examining the connections and relationships AfS and SD have with other actors in social media through a social network analysis. By analyzing explicit content on the Facebook page (Facebook posts) and implicit relationships with other people and / or organizations, the study aims to examine the parties' communicative content and contextual political positioning. Partly from a national perspective, as well as from an international perspective regarding the "alt-right movement" behavior and positioning online in recent years. The questions that follow through the study are:

• How do AfS and SD's communication on Facebook differ for the parliamentary elections 2018, and what similarities do they have? • What does the AfS network look like compared to SD's? Which actors do they have connections to and does the social networks reflect in the parties' communication on Facebook? • What communicative focus does AfS and SD use in Facebook posts? What news themes, source reference, format and emotions are recurring, and to what extent do the parties focus on political opponents? • What level of engagement gives different focus on the parties' Facebook pages?

The thesis's theoretical framework is based on previous research, which can be summarized based on two general themes. The first theme is research on "Alt-right" and the anti-establishment movement that this has spawned in recent years in the digital landscape. The second theme is right-wing populism online - in what context do we find right-wing populism and how is it manifested online? These themes overlap in such a way that the right-wing populism manifested online often has actors categorized as "alt-right," and they largely discuss the same policy areas, not least migration and criticism of established politicians and the media.

In the study, a comparative content analysis has been supplemented with a social network analysis. In the comparative content analysis, communicative content in Facebook posts has been compared between AfS and SD's Facebook pages. All Facebook posts that the parties' official Facebook pages published the week before the election have been coded by variables linked to the study's issues. In the social network analysis, the parties 'and party leaders' official Facebook pages have been analyzed. A social network analysis has also been conducted based on mentions of the AfS Twitter account on Twitter.

The results show that AfS refers to and uses alternative media to a large extent and of established media to a low degree, while the relationship is the opposite of SD. However, both parties have links to alternative media in their social networks. AfS social networks have connections to many actors outside the party, often those with connections to "alt-right" in other countries, while SD's network consists only of actors

3 representing the party. Party leaders Gustav Kasselstrand (AfS) and Jimmie Åkesson (SD) are central to the parties' social networks. In AfS social networks, Kasselstrand has more connections to people (for example other people in the management of AfS) while Åkesson in SD's social network has connections to units and functions within the party.

Migration as a news topic on Facebook is over-represented by both AfS and SD, especially for AfS. Both AfS and SD use more negative emotions than positive emotions and discredit political opponents to a great extent in their Facebook posts. Such Facebook posts also generate, on average, a higher level of engagement than other posts. AfS uses Facebook posts that contain mobilization to a greater extent than SD.

Keywords: "Alt-right", right-wing populism, social network analysis, social media, political communication.

Förord Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Johan Lindell, min kurskamrat Julia Björknert och min sambo Jenny Bäckvall. Samtliga har bidragit med positiv energi och visat ett engagemang för min uppsats under mitt arbete med den.

Innehållsförteckning 1. Inledning ...... 8 1.1 Bakgrund ...... 8 1.2 Syfte ...... 12 1.3 Problemformulering och frågeställningar ...... 12 1.4 Avgränsningar ...... 12 1.5 Centrala begrepp ...... 13 1.5.1 ”Alt-right” ...... 13 1.5.2 Social nätverksanalys ...... 14 1.6 Disposition ...... 14 2. Teori och tidigare forskning ...... 16 2.1 ”Alt-right” ...... 17 2.1.1 ”Alt-rights” bakgrund ...... 17 2.1.2 Skepticism och anti-etablissemang ...... 17 2.2 Högerpopulism online ...... 18 2.2.1 Alternativmedier i nya digitala landskap ...... 19 2.2.2 ”Kriser som möjligheter” ...... 20 2.3 Sammanfattning ...... 24 2.4 Kunskapsluckor ...... 25 3. Metod och material ...... 27 3.1 Komparativ kvantitativ innehållsanalys ...... 27 3.1.1 Intrakodarreabilitetstest...... 28 3.1.2 Variabler/operationalisering ...... 29 3.1.3 Urval innehållsanalys ...... 36 3.2 Social nätverksanalys (SNA) av Facebook-sidor ...... 38 3.2.1 Operationalisering SNA Facebook-sidor ...... 39 3.2.2 Urval SNA Facebook-sidor ...... 40 3.3 SNA på Twitter ...... 40 3.3.1 Operationalisering SNA Twitter ...... 41 3.3.2 Urval SNA Twitter ...... 41 3.4 Forskningsetiska överväganden ...... 42 3.5 Metodkritik ...... 42 4. Resultat och analys ...... 43 4.1 Kvantitativ innehållsanalys ...... 43 4.1.1 Inläggens fokus ...... 43 4.1.2 Engagemang ...... 49

4.2 Social nätverksanalys (SNA) ...... 54 4.2.1 SNA AfS och Kasselstrands Facebook-sidor ...... 54 4.2.2 SNA SD och Åkessons Facebook-sidor ...... 59 4.2.3 SNA AfS omnämnanden på Twitter ...... 61 5. Diskussion, slutsatser och framtida forskning ...... 64 5.1 Diskussion ...... 64 5.2 Slutsatser ...... 71 5.3 Framtida forskning ...... 73 6 Implikationer för samhället och arbets-/yrkesliv ...... 76 7 Referenser ...... 78 7.1 Böcker ...... 78 7.2 Vetenskapliga artiklar ...... 78 7.3 Webbsidor ...... 80 7.4 Övriga källor ...... 81 8 Bilagor ...... 83 Kodbok med variabler och variabelvärden...... 92

1. Inledning

I detta avsnitt presenteras uppsatsens problemområde, frågeställningar, syfte, samt en bakgrundsbeskrivning av Alternativ för Sveriges (AfS) koppling till Sverigedemokraterna (SD) och en introduktion till varför SD kommer att användas som referenspunkt att jämföra AfS med genom uppsatsen. Det ges en beskrivning över avgränsningar och läsaren introduceras till de centrala begreppen ”alt-right” och social nätverksanalys. Avslutningsvis presenteras uppsatsens upplägg och disposition.

1.1 Bakgrund Den 5 mars 2018 lanserades ett nytt parti i Sverige – Alternativ för Sverige (AfS). Partiledaren Gustav Kasselstrand höll på denna dag ett anförande där han gav sin beskrivning av det nya partiet och delar av dess politiska mål. I beskrivningen lyfte han också fram andra europeiska partier som föredömen, bland annat Österrikiska Frihetspartiet ”FPÖ”, franska Front National och tyska AfD – Alternative für Deutschland, vilket namn AfS är en direkt översättning av. En stor del av Kasselstrands tal fokuserade på Sverigedemokraterna (SD). Kasselstrand beskrev i talet SD som ett parti som blivit ”mätta” och alltmer ”påminner om de andra riksdagspartierna”. Mot denna bakgrund skulle AfS enligt Kasselstrand ha bildats som ett ”alternativ” till de ”etablerade partierna” (riksdagspartierna). (Alternativ för Sverige 2018)

Att Kasselstrand tar avstamp för sitt nya parti genom att rikta ett så pass stort fokus på SD, kan ha med hans politiska historia att göra. Från att ha varit ordförande i Sverigedemokraternas tidigare ungdomsförbund – Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) – uteslöts Kasselstrand ur SD tillsammans med andra centrala personer från ungdomsförbundet, bland annat vice ordförande William Hahne. Enligt Kasselstrand var det SD:s vice partiledare Mattias Karlsson som var ”hjärnan bakom detta” och att det skulle vara en ”krigsförklaring mot hela SDU”. Karlsson skulle enligt Kasselstrand ”aldrig kunnat acceptera SDU-medlemmarnas vilja”. Karlsson själv skrev i ett mejl till Expressen att ”han förstår att den som är föremål för uteslutningsärende reagerar med starka ord men att det är bra att ’medlemsutskottet signalerar att partiets nolltolerans mot rasism och extremism gäller alla och att man tar allvarligt på seriösa indicier om grova ideologiska avvikelser och samröre med antidemokrater’”. (Expressen, 2017)

Figur 1.1 Social nätverksanalys Facebook, Gustav Kasselstrand, djup: 1.

Kommentar: Gustav Kasselstrands (partiledare AfS:s) sociala nätverk på Facebook. Figuren visar bland annat vilka andra Facebook-sidor som Kasselstrands sida gillar.

Tillsammans med personer som tidigare varit centrala i SDU, bildade Kasselstrand AfS. (Sveriges radio, 2017) I Gustav Kasselstrands sociala nätverk på Facebook, baserat på hans Facebook-sida (figur 1.1), kan vi se SD-kopplingen gällande tidigare centrala personer i SDU såväl som ungdomsförbundet i sig självt. Förutom Kasselstrand själv har Jessica Ohlson, William Hahne och Adam Berg ett förflutet i SD. I nätverket kan vi också se internationella kopplingar till de österrikiska FPÖ-politikerna Udo Landbauer och HC Strache och ungdomsförbundet till franska Front National – Génération Nation. För dessa är dock inte ”gillanden” ömsesidiga, vilket fallet är för SDU.

Gällande AfS koppling till SD och SDU, så kan man med andra ord se det som att det som tidigare varit en betydande del av Sverigedemokraterna knoppades av och övergick i det som kom att bli ett helt nytt parti – AfS. Det nya partiet ställde upp i riksdagsvalet 2018 och fick då 0,31 % av rösterna. Det gjorde dem till det näst största partiet bland övriga partiet (efter Fi som fick 0,46 %). (Valmyndigheten, 2018) Detta var ett fiasko för AfS som siktade på riksdagsspärren på 4 %. (Nyheter 24, 2018) AfS har med andra ord inte någon formell makt, men de söker utöva påverkan och mobilisera via sociala medier.

I texten kommer jag hänvisa till AfS som ett högerextremt parti och/eller ett alternativhögerparti. Partiet har i flera olika sammanhang omnämnts som just högerextremt, bland annat i den amerikanska ideella webbtidningen Media matters (2018). Tidningen hänvisar till SD som ett parti med rötter i nynazism vilka de försöker gå bort från, samtidigt som de behåller ett fokus på frågor kring migration, islam och minskad invandring. AfS beskrivs som ett mer extremt parti än SD, som är inspirerat av AfD. De framställs också 9 som ett hot mot SD genom deras mål att rekrytera partiets mer extrema väljare. Även inom svensk massmedia har AfS hänvisats till som ett högerextremt parti, bland annat i Nyheter 24 (2018), Sydöstran (2018) och Västerbottens-Kuriren (2018).

Rörelser och partier med nationalism och patriotistism har funnits som inslag i det svenska politiska landskapet under lång tid tillbaka och i organiserad form framförallt sedan 1930-talet och framåt. Dessa har haft mer eller mindre utav explicit nationalsocialistiskt och rasistiskt innehåll, exempelvis genom att bära uniformer. Ibland har grupperingarna bestått av rika adelsmän som inte minst varit intresserade av att förändra den ekonomipolitiska inriktningen för landet. Ofta har grupperingar haft svårt att hålla samman organisationen under längre tid på grund av interna konflikter, organisationsförändringar, brist på likvida medel, eller som under 40-talet då en stor del av de personer som var involverade tog värvning i armén för att ”beskydda Finland”. (Lööw, 2004) Stora huvudteman för extremhögern under 30–40-talen var antisemitism och antidemokrati. (Lööw 2004, s. 27) Synen på demokrati och hur extremhögern använder sig av begreppet har omvänts. Från att ha sett demokrati och demokrater som någonting problematisk som behöver försvinna, till att se sig själva som demokratins och yttrandefrihetens beskyddare. (Lööw, 2015)

Nordiska motståndsrörelsen var i riksdagsvalet 2018 det parti inom extremhögern som efter AfS fick flest antal röster, om än få (0,03 %). Detta parti har ett hårdare och mer explicit rasistiskt uttryck än AfS, samtidigt delar de vurmandet av demokrati och yttrandefrihet. I partiets partiprogram står det bland annat att de vill ”införa en stark stat med utpräglat folkstyre. Ansvarspositioner ska tilldelas efter kompetens och statens mål blir att främst arbeta för folkets väl och bevarande. Yttrandefriheten ska vara omfattande.” (Nordfront, 2014) AfS använder sig inte mycket av ideologiska beskrivningar av sig själva utan fokus ligger på att de, liksom namnet ”talar om”, är ett ”alternativ för Sverige”. (Alternativ för Sverige 2018) På sin hemsida skriver AfS: ”Alternativ för Sverige är ett parti som företräder Sverige och det svenska folkets gemensamma intressen. Partiet har bildats med syfte att vara ett alternativ till de gamla partierna och ett alternativ för Sverige.” (Alternativ för Sverige, 2018) AfS skriver också att deras viktigaste fråga, utöver ”återvandring” och ”lag och ordning”, är ”demokrati och politiker”. Under denna punkt skriver de: ”Alternativ för Sverige vill revitalisera demokratin och stärka den folkliga förankringen. Vi vill se ett tydligare ansvarsutkrävande av våra politiker, större transparens i den demokratiska processen och vi vill på riktigt öka folkets makt. Vi vill flytta makten från partiledningar till medborgare genom att införa riktiga personval.” (Alternativ för Sverige, 2018)

I denna studie är en aspekt att beakta att AfS har långt färre ”fans” än SD på Facebook (cirka 60 000 i jämförelse med SD:s cirka 250 000 i samband med riksdagsvalet 2018). Dock står här SD i en klass för sig bland de svenska partierna och AfS har ungefär lika många ”fans” (personer som gillar deras Facebook-sida) som flera av de andra riksdagspartierna, vilket kan ses som anmärkningsvärt med tanke på att partiet bildades så sent som i mars 2018.

AfS sätt att uttrycka sig kan relateras till framväxten och den stora spridningen av ”alt-right” online, där yttrandefrihet varit ett centralt element. ”Alt-right” har som rörelse positionerat sig som dem som sätter yttrandefrihet i första rummet. Detta har bland annat skett genom att personer som blivit avstängda i andra sociala nätverk, välkomnats till deras communities. Ett stort tema i dessa communities där ”alt-right” växt i snabb takt (som 4chan och vissa subreddits), har handlat om hur etablerad media spridit desinformation. (Blackburn, 2018)

1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att genom att jämföra AfS och SD i sociala medier bidra med kunskap kring hur dessa partier kan ses i relation till högerpopulistiska aktörer och ”alt-right” i digitala politiska landskap som växt fram under de senaste åren. Tanken är att denna uppsats ska kunna bidra till en bredare kartläggning över högerpopulistiska aktörer online, för att på så sätt minska kunskapsgapet inom fältet. Uppsatsen kan bidra med ny kunskap kring hur de två svenska partierna AfS och SD positionerar sig inom fältet och till tidigare forskning kring högerpopulism och ”alt-right” med fokus på hur partierna kommunicerar veckan inför ett val.

Uppsatsens frågeställningar innefattar i huvudsak tre tydliga beståndsdelar för resultatdelen. Det första är det manifesta som kommuniceras av partierna på Facebook, det andra är vilka sociala nätverk partierna ingår i och det tredje är den grad av engagemang som partiernas kommunikationsstrategier på Facebook genererar. Med dessa tre beståndsdelar är syftet att skapa en god utgångspunkt för att kunna relatera studien till tidigare forskning kring ”alt-right” och högerpopulism och för att bidra med kunskap kring hur de två svenska partier som studeras i denna uppsats kan ses i relation till den forskning som bedrivs inom det fält som undersökt sådana företeelser online under de senaste åren.

1.3 Problemformulering och frågeställningar Problemformuleringen för denna studie är; Hur kan man förstå Alternativ för Sverige och Sverigedemokraternas kommunikativa innehåll på Facebook inför riksdagsvalet 2018, utifrån en komparativ innehållsanalys och en social nätverksanalys?

De frågeställningar som jag kommer att återkomma till genom studien för att besvara denna problemformulering är: - Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de? - Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook? - Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källor, format och känslor är återkommande, samt i vilken grad svartmålar partierna politiska motståndare? - Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor?

1.4 Avgränsningar Jag har inte tagit hänsyn till andra partier än ovan nämnda i studien, utan hållit mig till en avgränsning kring AfS och SD. Jag har avgränsat mig till dessa två partier då en studie som skulle innehålla en analys av fler

12 partier hade inneburit ett omfång som blivit för omfattande för denna uppsats. Dels gällande antal noder (sidor/användare) i nätverksanalysen, dels gällande antal Facebook-inlägg att analysera.

I uppsatsen jämför jag AfS med SD, vilket AfS är sprunget ur genom SDU. Om jag istället hade valt att jämföra AfS med ett parti som politiskt positionerat sig längre ifrån dem ideologiskt och organisatoriskt, eller i vilket fall där det inte funnits någon historisk koppling, hade jämförelsen blivit mer svårgripbar i och med en saknad förståelse av andra mer närliggande partier och referenspunkter. Genom avsnitt 1.1 Bakgrund motiveras det varför just dessa partier blivit utvalda för denna studie. AfS är inom svensk politik det parti som har den tydligaste kopplingen till ”alt-right” och högerpopulism online. SD är en rimlig referenspunkt med tanke på ovannämnda koppling mellan partierna.

I huvudsak består studien av en jämförelse mellan AfS och SD. Jag har även genomfört en social nätverksanalys av omnämnanden på Twitter av AfS Twitter-konto. Denna analys används inte i ett jämförande perspektiv med SD, då den istället är genomförd för att motivera analysen av Kasselstrands sociala nätverk på Facebook (och inte enbart av den officiella sidan för partiet), ty den övergripande bilden utifrån nätverksanalysen av omnämnanden på Twitter (och innehållet på AfS Facebook-sida), ger bilden av att Kasselstrand är en ytterst central aktör för AfS. Därför blev en social nätverksanalys på Facebook utöver dem som genomförts av de officiella partisidorna, även av partiledarnas sidor ett rimligt och givande bidrag till studien.

1.5 Centrala begrepp ”Alt-right” är ett återkommande begrepp som jag hänvisar till genom uppsatsen. Jag ger här en inledande beskrivning av begreppet som sedan kommer att fördjupas under avsnittet ”2. Teori, tidigare forskning”. Jag ger även en sammanfattande beskrivning kring begreppet och metodvalet social nätverksanalys, som kompletterar den komparativa innehållsanalysen i uppsatsen. Dess innebörd är central att förstå för att sedermera begripa kopplingen mellan den sociala nätverksanalysen och den komparativa innehållsanalysen, samt för uppsatsen som helhet.

1.5.1 ”Alt-right” ”Alt-right” eller ”alternativhögern”, är en term som introducerades i USA år 2008 av Richard Spencer och innefattade då olika grupper med olika politiska åskådningar som placerade sig i opposition mot det konservativa etablissemanget. Begreppet innefattade till en början mindre intellektuella sammanslutningar. Efter en flerårig utveckling där begreppet alltmer kommit att förknippas med ”vita nationalister”, var 2015 året då begreppet nådde en mycket bredare publik och blev alltmer av en rörelse på internet. Många aktivister online omfamnade termen. Flera av de nyare ”alt-rights” huserade på diskussionsbaserade

13 plattformar som Reddit, 4chan och 8chan. En del av dessa online-aktivister, kopplade samman nynazism med rörelsen. Många ”alt-rights” sympatiserar med USA:s president Donald Trump och ser sig själva som hans ”beskyddare”. Samtidigt som de sätter press på Donald Trump och hans organisation, eftersom de vet hur de effektivt kan påverka en stor del av Trumps väljarskara. (Lyons, 2017)

1.5.2 Social nätverksanalys Den sociala nätverksanalysen som används som komplement till den kvantitativa innehållsanalysen i denna studie, kan åskådliggöra vilka aktörer (sidor och användare) som AfS och SD har kopplingar till i sociala medier. Den bakomliggande idén och hur man tankemässigt ska närma sig en social nätverksanalys ligger i att interaktion och kommunikation är de grundläggande elementen i sociala grupper. Därvid blir “grupp” och “nätverk” synonyma. En social nätverksanalys ger en bild av grupper eller aktörers virtuella aktivitet och förhållanden sinsemellan. Innehållsanalyser kan med fördel användas för att synliggöra dessa band och förhållanden. (Tateo, 2017)

1.6 Disposition I nästkommande kapitel (teori och tidigare forskning) presenteras tidigare forskning och uppsatsens teoretiska ramverk som består utav två övergripande teman. Det första är ”Alt-right”– där ges en bakgrundsbeskrivning till ”alt-right” och den anti-etablissemangsrörelse denna utmynnat i online. Det andra är högerpopulism online och hur denna verkar genom alternativmedier i nya digitala landskap och genom kriser i omvärlden.

Därefter kommer en presentation av studiens metod att ske. Detta avsnitt innefattar en beskrivning av tillvagångssättet för den kvantitativa innehållsanalysen och sociala nätverksanalysen som genomförts i studien, samt det material som analyserats. Beskrivning av utvalda variabler och operationalisering sker med kopplingar till studiens frågeställningar. Urval, validitet, reliabilitet och generaliserbarhet presenteras och diskuteras. Tillvägagångssätt för den sociala nätverksanalysen presenteras. Metodvalen diskuteras och motiveras genom kapitlet. Avsnittet innehåller även diskussioner om forskningsetiska överväganden och metodkritik.

Nästa kapitel behandlar resultat och analys. Jag valde att ha resultat och analys i samma kapitel då jag fann dessa integrerade i hög grad. Analysen blir också enklare att förstå och följa med i för läsaren om denne kan se resultatet i anslutning till denna. Särskilt avseende de sociala nätverksanalyser som gjorts, eftersom dessa innehåller bilder av abstrakt form som är betydligt mer svårförståelig genom textbeskrivningar än direkta visuella presentationer. Först presenteras resultat och analys av den kvantitativa innehållsanalysen och sedan av de sociala nätverksanalyserna.

I kapitlet Diskussion, slutsatser och framtida forskning återknyter jag i hög grad till syftet med uppsatsen och de frågeställningar som presenteras i det inledande kapitlet. Resultatet tolkas i ljuset av det teoretiska ramverket och utifrån studiens frågeställningar. Identifierade brister i studien diskuteras och förslag på framtida forskning presenteras, utifrån identifierade kunskapsluckor – uppsatsen positioneras gentemot tidigare forskning och dess roll förtydligas. Avslutningsvis diskuteras uppsatsens resultat och slutsatser utifrån ett organisations- och samhällsperspektiv.

2. Teori och tidigare forskning

Forskning kring ”alt-right” och högerpopulistisk kommunikation på internet är fundamental, på grund av två stora utvecklingsförlopp inom fältet ”politisk högerextrem media”. För det första håller det på att utvecklas en stark relation mellan högerpopulistiska politiker och högerextrem alternativ-media, särskilt på internet. För det andra utvecklas dessa medier till att bli alltmer professionaliserade i deras organisation och marknadskommunikation. (Haller et al., 2019) I ljuset av detta är det av stor betydelse att kartlägga och studera olika högerpopulistiska aktörer i dagens digitala landskap, för att på så sätt minska kunskapsgapet inom fältet. Det teoretiska ramverket för denna studie bygger på forskning som framförallt är genomförd i närtid och vars resultat kan ses i relation till resultatet i denna uppsats. Det gemensamma för de studier som presenteras i detta avsnitt är att de åsyftar att bringa klarhet i hur högerpopulistiska aktörer och ”alt-right” kommunicerar i dagens digitala landskap, samt hur samtal och diskurser manifesteras online kring de ämnen som dessa diskuterar. Genom den sammanlagda förståelsen av dessa studier kan man få ett större helhetsintryck kring var högerpopulistisk media och ”alt-right” kan placeras idémässigt och vilket utrymme sådana aktörer innehar online. En rad studier presenteras i uppsatsen vilka utifrån olika metodologiska och teoretiska angrepssätt har gemensamt att de undersöker hur dessa samtal och diskurser uttrycks och hur dessa aktörer kommunicerar online. Dessa studier bidrar med pusselbitar kring fältet och ger ljus till resultatet i denna uppsats som undersöker likartade uttryck online.

Den forskning som presenteras i detta kapitel ger beskrivningar och förklaringsmodeller över hur ”alt-right” och högerpopulistiska aktörer kommunicerat online under de senaste åren, i ett antal länder i västvärlden, kan sedermera jämföras med/relateras till uppsatsens frågeställningar;

- Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de? - Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook? - Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källor, format och känslor är återkommande, samt i vilken grad fokuserar partierna på politiska motståndare? - Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor?

2.1 ”Alt-right” ”Alt-right- rörelsen” online är synonym med en anti-etablissemangsrörelse och skepticism. I detta avsnitt ges en bakgrund till ”alt-right”- begreppet och hur skepticism gentemot etablissemanget och ”eliten” präglar rörelsens kommunikation i det digitala landskapet.

2.1.1 ”Alt-rights” bakgrund Historiskt har forskning om alternativa medier influerats av kulturella studier och av den kritiska skolan. I denna studietradition har alternativa mediers sätt att bedriva journalistik konstruerats för att utmana bourgeois ”mainstreammedia” och dess professionella liksom diskursiva praktiker. ”Alternativa medier” som term har historiskt sett inte varit synonymt med extremhögern och invandrarfientlighet. Vidare kan alternativa medier också innefatta autonoma, konstnärliga medieuttryck. (Haller, A., Holt, K., de la Brosse, R. 2019; Michael, 2017)

Det som vi i nutid talar om som alternativhögern eller ”alt-right” på internet har kopplingar till en anti- etablissemangsrörelse med anor decennium bakåt i tiden, vilken då bestod av människor med en grad olika ideologiska inriktningar, exempelvis libertarianer. Denna anti-etablissemangsrörelse sågs inte som en rörelse vars idéer och motiv var synonyma med nationalism, patriotism och ras, vilket blivit fallet på senare år. (Lyons, 2017)

2.1.2 Skepticism och anti-etablissemang Framförallt år 2015 spred sig begreppet ”alt-right” till en bredare publik och aktivister online som ofta använde sig av ett fokus kring nationalism, patriotism och ras. ”Alt-right” förknippas numera i hög grad med dessa uttryck. (Ibid.) Ny teknik under 00-talet och 10-talet har varit förutsättningar för ”alt-right” att skapa denna rörelse online. Rörelsens idéer, i dess senare skede, har dock enligt Jessie Daniels (2018) funnits långt innan den nya tekniken möjliggjorde dess spridning över världen. Daniels beskriver ”alt-rights” framväxt i USA som en fortsättning på århundranden av rasism, vilken nu fått fäste i nya tekniska funktioner och styrka utifrån dess algoritmer vilket möjliggjort en snabb spridning av dessa idéer på internet.

2015 var året då ”alt-right” expanderade i hög grad online. (Ibid.) Detta år sammanföll också med ”flyktingkrisen” i Europa och under detta år ökade tyska Alternative für Deutschland (AfD) kraftigt i popularitet under ett år. (Carlos, J., Hegelich, S., Serrano, M., Shahrazaye, M., Papakyriakopoulos, O., 2018) Även i Frankrike har ”alt-right-medier” haft stor inverkan på det politiska valet, med samma utgångspunkter som i ovan nämnda tyska och amerikanska val, det vill säga med teman som ”anti-etablissemang” och ”anti- elit”. (Haller et al., 2019) ”Alt-right-rörelsen” i USA har en nära koppling till USA:s president Donald Trump och medverkade i hög grad under hans presidentkampanj fram till valet 2017. ”Alt-rights” stödjer i

17 hög grad Donald Trump, samtidigt som de anser sig ha möjligheten att påverka hans organisation eftersom de själva utgör och/eller kan påverka en stor del av hans väljarskara. (Lyons, 2017)

”Alt-right” anses även ha haft en signifikant betydelse för att Trump skulle vinna det amerikanska valet. I valkampanjen 2016 var bland annat Breitbart news och Steve Bannon en central aktör i Trumps kampanjande. Bannon deklarerade öppet att Breitbart news var ”the platform for the alt-right”. Milo Yiannopoulos var en annan central person i detta sammanhang. Han arbetade också på Breitbart news, som tech editor och politisk provokatör. Tillsammans med Allum Bokhari skrev han artikeln “An Establishment Conservatives Guide to the Alt-Right”, vilken fick stor spridning online. I denna artikel förklarar och försvarar Yiannopoulos ”alt-right” och avviker från tidigare beskrivningar med ideologiska historiska anknytningar, som den Spencer beskriver. (Heikkilä, 2017; Lyons, 2017) I Yiannopoulos och Bokharis artikel riktas fokus mot ”alt-rights” subkulturella ursprung. Bland annat omnämnds plattformarna 4chan och 8chan som centrala sociala nätverk för rörelsen. För dessa ungdomliga och etablissemangkritiska communities ligger ”chockerande” innehåll som en grund till handlande – genom ”chockartade” uttryck fångas uppmärksamheten av kanalernas besökare. Yiannopoulos och Bokhari uppmärksammar att det finns rasistiskt innehåll i form av kommentarer och bilder i dessa communities, de argumenterar dock för att detta bara är ett sätt att skapa reaktioner och att det inte ska tas seriöst. För att stödja denna tes drar de paralleller till 60-talets motkultur och menar att ”alt-rights” rasistiska uttryck går att jämföra med hur ungdomar på 60- talet chockade vuxenvärlden genom stökigt beteende, långt hår och rock’n’roll. (Heikkilä, 2017)

En studie visar att det engagemang som finns för högerorienterade medier bland individer bygger på aktiva och medvetna val som gjorts bland ett urval av alternativa medieplattformar online. Individernas val grundar sig på en skepticism gentemot etablerade politiker och medier, skepticism gentemot journalisters agenda vad gäller val av nyhetsämnen, samt andra varierande anledningar såsom informations- och underhållningsvärde. (Haller, 2019)

Genom de sociala nätverksanalyserna kan man åskådliggöra huruvida AfS och SD inom sina nätverk har kopplingar till aktörer inom ”alt-right” och om det finns liknande samarbeten i Sverige mellan partier och medier som kan kategoriseras som ”alt-right”. I det explicita innehållet på Facebook som innehållsanalysen undersöker kan uppsatsen åskådliggöra om liknande fenomen förekommer och om partierna använder sig av alternativa medier i form av källor eller på andra sätt i sin kommunikation.

2.2 Högerpopulism online Genom sociala plattformar som Facebook kan högerpopulistiska aktörer forma sina budskap på nya sätt. Kopplat till studiens frågeställningar är det av vikt att undersöka hur denna kommunikation bedrivs – vilka format används (bilder, video), vilket känslomässigt fokus har kommunikationen etcetera, för att öka kunskapen kring relationen mellan medie-avsändare-nätverk. I detta avsnitt presenteras tidigare forskning

18 kring alternativmedier i nya digitala landskap och hur högerpopulistiska aktörer sprider och integrerar idéer genom nya plattformar online.

Tidigare studier visar hur kriser i omvärlden används som möjligheter av högerpopulister för att sprida sina politiska budskap. I denna kommunikation som framförs på sociala plattformar relaterade till kriser, är ofta enstaka politiska ämnen kraftigt överrepresenterade och framförda med negativa känslor och svartmålning av politiska motståndare. Denna kommunikationsstrategi har också visat sig framgångsrik sett till viral spridning i sociala medier och sett till valsiffror.

2.2.1 Alternativmedier i nya digitala landskap I takt med att de digitala landskapen förändras så växer också nya alternativmedier fram som är anpassade för dessa. Högerpopulistiska plattformar växte markant efter valet då Trump blev president och de har vartefter fått ett starkare politiskt inflytande. Förhållandet mellan politiker och alternativ-media/medier med högerpopulistisk inriktning stärks och ökar, också i andra länder och andra sammanhang, särskilt på internet. Samtidigt som de olika alternativa kommunikationskanalerna blir allt mer professionaliserade i sin organisation och marknadsföring. (Haller et al., 2019)

Mattias Ekman har skrivit om hur negativa attityder gentemot muslimer tagit allt större plats i diskurser över Europa i sin text Online Islamophobia and the politics of fear: manufacturing the green scare (2015). Studien undersöker diskursiva strategier hos tre framträdande islamofobiska aktörer online. Genom att kombinera en analys av sociala nätverk med en kritisk diskursanalys visar undersökningen att islamofobiska websidor skapar ett dynamiskt nätverk som har kopplingar till olika politiska och geografiska miljöer. Resultatet visar också att aktörerna agerar för att stärka sin politiska ställning genom att motivera rasistiska åsikter med att beskydda ”västerländska värderingar” och yttrandefriheten.

I Journal of computer-mediated communication har Samuel Merril och Mathilda Åkerlund skrivit artikeln Standing Up for Sweden? The Racist Discourses, Architectures and Affordances of an Anti-Immigration Facebook Group (2018). Texten behandlar hat mot invandrare och rasistiska diskurser i Facebook-gruppen ”Stå upp för Sverige”. Studien undersöker hur invandring diskuteras i gruppen, hur och i vilket format rasism blir en komponent i diskussionen kring invandring, samt hur Facebook som plattform möjliggör och influerar rasismen. Författarna integrerar en analys av Facebook som plattform och hur rasistiska diskurser uttrycks just för denna typ av plattform. En stor andel persongenererade data analyseras genom en kvalitativ kritisk diskursanalys. Resultatet visar att Facebook ger möjligheten att använda en hel del olika diskursiva strategier för identifikation och övertalning – däri stängda och öppna rasistiska diskurser finns. Detta sker genom processer som skriftlig kommunikation på internet, rollspel, crowdsourcing och (mot-)reaktioner. Invandring har i gruppen diskuterats utifrån 10 ämnen, vilka innehållit väletablerade anti-immigrantdiskurser som regelbundet stöds förtäckt och ibland öppet. Gruppens användare identifierar sig som ”äkta svenskar”

19 som, till skillnad mot majoriteten av Sveriges befolkning, vet tillräckligt och är tillräckligt modiga för att dela med sig av ”sanningen” kring immigration. I stora drag har de rasistiska diskurserna i gruppen ett pre-digitalt innehåll. Det finns dock även nyare anti-immigrantdiskurser som har koppling till konspirationsteorier och digitala kanaler där de spridits. Den rasistiska diskursen är allt som allt inte helt ny men Facebook som plattform möjliggör en normalisering och integrering av den.

Under senare år har flera alternativa medier växt fram i Sverige som riktar ett stort fokus på att kritisera immigrationspolitik och ”mainstreammedia”. Även om dessa har olika ideologiska profiler så delar de det gemensamma meddelandet som går som en röd tråd även bland utrikes media av liknande slag. Det vill säga att etablerad media döljer eller förskingrar information som rör negativa sociala och kulturella konsekvenser av invandring och migration. Vidare anklagas journalister för att ha ingått i allianser med den politiska eliten, tillsammans förkastar de ”kritiker” (som dessa alternativa medier framställer sig som), samtidigt som journalisterna och politikerna utövar maktmissbruk. (Holt, 2018)

2.2.2 ”Kriser som möjligheter” De ämnen som hamnar i fokus hos högerpopulistiska aktörer är ofta sådana som har en populistisk koppling till händelser i omvärlden, ofta händelser i form av kriser eller tider som präglas av oro. Negativa känslor och porträtteringar av omvärlden är centrala i dessa aktörers verklighetsbeskrivningar.

I texten The rise of the AfD: A social media analysis mäter Juan Carlos med flera (2018) framgångarna för alternativhögern i sociala medier genom att jämföra Alternative für Deutschlands (AfD:s) beteende och utrymme i sociala medier jämfört med övriga partier. I studien har man analyserat alla etablerade partier, på så sätt har man sett om/hur AfD:s tillvägagångssätt i kommunikationen genom sociala medier skiljer sig mot övriga partier. Vidare har en jämförande analys utav AfD:s kommunikation i sociala medier och deras valmanifest gjorts – för att mäta vilka politiska frågor som fått utrymme i sociala medier jämfört med i deras valmanifest. Slutsatsen av detta var bland annat att anti-flyktingpolitik fick ett betydligt större utrymme i sociala medier än i valmanifestet och vice versa när det gällde frågor som berörde ekonomisk politik. Det har med andra ord funnits skevheter mellan mer informell/interaktiv kommunikation på sociala medier och mer officiell kommunikation i partiets manifest. Studien har också relaterat detta till partiets totala stöd utifrån opinionsundersökningar.

I denna studie undersöks också tematiken i Facebook-inläggen och vilka politiska ämnen som diskuteras. I Tyskland har AfD gjort stora avtryck i sociala medier. Bland de 7 etablerade partierna i Tyskland har man flest ”fans”, vilket är dubbelt så många som de två styrande partierna CDU – Christlich Demokratische Union (”Tysklands kristdemokratiska union”) och SPD – Sozialdemokratische Partei Deutschlands (”Tysklands socialdemokratiska parti”). Antalet fans på Facebook ökade kraftigt för AfD i samband med flyktingkrisen 2015 – under detta år dubblerade AfD antalet följare från 140,000 till 260,000. En liknande

20 utveckling gick att följa i opinionsundersökningarna. Under perioden januari 2015 till maj 2018 har AfD mångdubbelt fler kommentarer på Facebook än övriga partier, vilket dock kan förklaras i att inläggen haft fler negativa kommentarer. Mer intressant för att få en bild av räckvidden jämfört med övriga partier är antalet delade inlägg vilket är överlägset övriga partier. AfD har under denna period haft 2,891,377 delade inlägg, att jämföra med Christlich-Soziale Union in Bayern (CSU) som haft näst flest med 634,153. Övriga partier har som mest 437,920. CSU är mer konservativa än CDU och påminner mer om AfD i sitt politiska spektrum. Trots CSU:s spridning på Facebook har de tappat väljare under denna period. Vad gäller antalet postade inlägg följer sig partierna åt enligt ett liknande mönster där de uppdaterar regelbundet med en peak vid månaden då valet infaller sig. AfD sticker dock ut vad gäller tiden efter valet då de till skillnad mot övriga partier fortsätter att posta inlägg i hög grad, medan övriga partier minskar antalet postade inlägg markant. AfD tycks förstå att deras sociala medier-strategi fungerar och fortsätter att publicera inlägg på Facebook. AfD:s poster består i huvudsak av ett meddelande där bild och en kort text kombineras. Tonen i dessa meddelanden är ofta provaktiv och sensationell.

Ämnena som AfD diskuterar på Facebook är ofta kontroversiella vilket gör användare mer mottagliga för att engagera sig och uttrycka sina åsikter. Genom att analysera vilka ord som är frekvent återkommande i AfD:s poster kommer författarna fram till att det finns en röd tråd (återkommande ord) som skapar en bild av att AfD är på ”Tysklands och det tyska folkets sida”, mot EU och de etablerade partierna som framförallt representeras av Angela Merkel och SPD. Det femte mest använda verbet var ”dela” och det visar hur AfD explicit ber sina fans om hjälp för att få viral spridning av sitt innehåll. (Carlos et al., 2018) Denna studie klargör med andra ord flera aspekter av det innehållsmässiga i AfD:s kommunikation på Facebook. Vad gäller AfS kan denna studie ge svar på huruvida partiernas strategier och kommunikativa innehåll på sociala medier påminner om varandra. AfD har med framgång uppmanat sina följare att dela deras budskap i sociala medier och resultatet i denna studie kommer att visa på om AfS gör detsamma.

Imran Awan skriver i Islamophobia and Twitter: A typology of online hate against muslims on social media (2014) om negativa känslor och hat bland högerextrema eller alternativhögern online i samspel med algoritmer Awan identifierar karaktäriserande begrepp och beskrivningar över hur flyktingar porträtteras i sociala medier. I texten har Awan studerat 500 Twitter-inlägg som är skrivna av 100 användare. Efter ”The Woolwich attack” 2013, då en brittisk soldat dödades av islamistiska terrorister, ökade antalet fysiska attacker gentemot muslimer i Storbritannien. Imran Awan har studerat huruvida hatet gentemot muslimer under denna period även ökat på Twitter och jämför det verbala våldet med det fysiska, där uttryck online sedan ”sker på gatan”. Han menar att påhopp gentemot muslimer i sociala medier som Twitter bör tas på lika stort allvar som de fysiska attackerna.

Giulia Evolvis undersöker i Hate in a Tweet: Exploring internet-based islamophobic discourses (2018) hur islamofobiska attityder uttrycks och manifesteras på Twitter. Evolvi analyserar tweets (poster på Twitter) som är skrivna i anslutning till ”Brexit” och Storbritanniens uttåg från EU. Under denna period identifierar

Evolvi att internetbaserade islamofobiska diskurser stärks efter terroristattentat som utförts av muslimer. Diskurserna innehåller beskrivningar av muslimer som ”bakåtsträvande”, ”våldsamma” och oförmögna att anpassa sig till det västerländska samhället. Vidare finns det en likhet i sättet att uttrycka sig hos ”Brexit- förespråkare” och hos deltagare i islamofobiska diskurser; dessa beskrivs som ”Post-Brexit islamofobiska” i texten. De islamofobiska tweetsen har gemensamma karaktärsdrag i form av att de främjar globala nätverk, innehåller meddelanden som är skrivna av ”troll” och ”bottar”, samt bidrar till spridningen av så kallade ”fake news”. Evolvi menar att islamofobi online också stärker islamofobi offline och hävdar liksom Awan att dessa bör betraktas lika allvarligt.

Gajjala och Rettberg Walter (2015) skriver om negativa porträtteringar av flyktingar från Syrien i samband med flyktingströmningarna från Syrien till Europa, i texten Terrorists or cowards: negative portrayals of male Syrian refugees in social media. Dessa flyktingströmningar mottogs till en början mer positivt av den europeiska befolkningen, jämfört med tidigare flyktingströmmar. Gajjala skriver hur främlingsfientliga krafter även har anpassat sig till det politiska landskapet i fall då acceptansen för mottagandet av flyktingar generellt tycks ha ökat – genom att skapa motreaktioner. Exempelvis under hashtagen ”#refugeesNOTwelcome” vilken var en motreaktion mot ”#refugeeswelcome” då flyktingar från Syrien reste till Europa. Vidare har motreaktionerna porträtterat de manliga flyktingarna som ”potentiella terrorister” och ”våldtäktsmän”, att de inte är ”de riktiga flyktingarna” – det vill säga att det finns andra personer i deras hemland som har ett större behov av hjälp eller ”förtjänar” den mer. Samtidigt som kvinnor framställts som ”offer” som lämnats kvar av männen i hemlandet – eller som ”modiga krigare” som stannat kvar i hemlandet för att göra motstånd mot exempelvis IS.

Angående studierna av Evolvi, Awan och Gajjala och Rettberg Walter, så undersöker de i sig inte specifika partier men uttrycken påminner mycket om det innehåll som tidigare påvisats kring sådana och kontexten avseende främlingsfientlighet påminner också i hög grad. Vilket också sker online i angränsande digitala landskap. Man kan med koppling till denna studie se om sambandet är detsamma avseende innehållet – det vill säga om AfS och/eller SD har ett innehåll bestående av svartmålning av folkgrupper med användning av negativa ord, vilket ter sig vara ett genomgående tema.

Utifrån ett nordiskt perspektiv skriver Tina Askanius och Yiannis Mylonas (2015) i sin studie Extreme-right Responses to the European Economic Crisis in Denmark and Sweden: The discursive construction of scapegoats and lodestars, om hur extremhögern i Danmark och Sverige svarar på kriser i omvärlden som ”en möjlighet” att bland annat mobilisera online genom nya mediala och politiska landskap och att ”göda anti-flyktingdiskurser”. I dessa diskurser stärks bilden av instabilitet i samhället och politiken – vilket framställs som ett hot mot välfärdsstaten. Återigen är det negativa känslor som speglar denna bild. Askanius och Mylonas har undersökt empiriskt material utifrån 192 artiklar inom 11 online-källor. De har använt sig av Laclau och Mouffes diskursanalys och riktmärket för analysen var tiden för det nynazistiska partiet Gyllene grynings valframgångar i samband med stora protester och ekonomisk kris i Grekland. Gemensamt för artiklarna är

22 att de beskriver händelserna i Grekland och den ekonomiska krisen i teatralisk dager med beskrivningar som ”Europas undergång närmar sig”, ”Judekrisen – hur judarna förstört Grekland och världen”, ”I tider av kaos” och ”Europas sista andetag”. Syndabockar som pekas ut är den ”globala finansmaffian”, ”muslimer som jagar ’ekonomisk jihad’” och ”judiska bankmän”. Roten till de beskrivna problemen förklaras dock genom ”mångkultur” där icke-skandinavier och personer med icke-europeisk etniskt ursprung beskrivs som det huvudsakliga hotet. Med de genomgående negativa skildringarna kring innehåll och skepsis gentemot etablerade politiker och media, samt flyktingströmmar, finns denna skeptiska syn på världen som ett upprepande tema, alltjämt från ”alt-right- rörelsens” rötter.

I artiklarna som Askanius och Mylonas analyserat beskrivs mångkulturen som en ”invasion”, vilken påverkar samhället och de ”nordiska raserna” negativt. Genom att definiera krisen och rötterna till den konstrueras också gemensamma fiender, vilket stärker relationerna mellan olika organisationer och partier inom extremhögern i olika länder. De gemensamma fienderna som beskrivs är muslimer, flyktingar och okunniga utomeuropeiska arbetstagare, hänsynslösa kapitalister, liberala och borgerliga politiker inom internationella institutioner som EU, ”vänstern”, feminister, antirasistiska rörelser, intellektuella och akademiker. Fienderna är med andra ord många och det finns därför stora möjligheter att hitta yttre fiender att svartmåla eller tolka utifrån negativa känslor. Detta öppnar också upp ”möjligheten” att uppfatta fler ”kriser” i omvärlden, vilket i så fall kan samverka med de mediestrategier som används av extremhögern och ”alt-right” online.

Vidare är det i artiklarna invandrare med låg ekonomisk och social status från ”dysfunktionella länder” som anses vara den invandrargrupp som innebär det största hotet. Om mångkulturen är den ”externa fienden”, så beskrivs sydeuropeiska länder och Grekland i synnerhet som en ”intern fiende inom EU”. Beskrivningar som ”grekisk röra” används för att förklara den ekonomiska krisen och att det finns en ”lathet” och antydan om överkonsumtion bland grekerna som folkgrupp vilket varit en bidragande orsak till denna. Detta ”beteende” beskrivs som negativt för resten av EU-länderna vilka ”dras med i den ’grekiska röran’”. I takt med Gyllene grynings valframgångar som uppfattas som inspirerande ändras dock beskrivningen av grekerna som folkgrupp – de beskrivs istället som jämlikar som blivit ”offer” för marxism och EU. Detta visar på att kommunikationen kring fenomen i omvärlden snabbt kan förändras.

Identitetsskapande sker genom att definiera ”vi”, ”Sverige” och ”Danmark” som en del av ett avgränsat område av vita människor i norden/väst med jämbördig ras och kultur. Det varierar dock mellan olika aktörer hur stor vikt som läggs vid ras kontra politik och kultur, där vissa aktörer inkluderar länder i östra och södra Europa medan andra är mer strikta kring det nordiska geografiska området. ”Lösningen” på den ekonomiska krisen beskrivs i huvudsak genom två vägar – den ena är stärkta politiska apparater för ökad kontroll och disciplin över ekonomi, det andra innehåller våldsamma element och innebär ett mer eller mindre regelrätt krig mellan flyktingar och ”infödda”. (Ibid.)

Mattias Ekman analyserar i artikeln Anti-refugee mobilization in social media: The Case of Soldiers of Odin (2018) hur högerextrema rasistiska aktörer använder sociala medier för att mobilisera och organisera en ociviliserad ”gatupolitik” gentemot flyktingar och invandrare. Ekman undersöker relationen mellan sociala medier och ”anti-flyktingmobilisering” i tider av ”upplevd osäkerhet” och ”påtvingad immigration” med utgångspunkt i attackerna i Köln på nyårsafton 2015 och det efterföljande politiska och samhälleliga klimatet gentemot immigration. Återigen kommer mobilisering som ett centralt element, vilket också var fallet för AfD:s kommunikation. (Carlos et al., 2018) Ekman har i sin studie undersökt nätverket Soldiers of Odin (SoO) och hur de kommunicerar genom sociala medier, hur de representeras på webbsidor som tillhandahålls av högerextrema organisationer, samt hur de representeras i traditionella mainstream-medier. Studien visar att SoO på sociala medier lyckas dra nytta av många händelser i omvärlden i deras opinionsbildning. Samtidigt begränsas de genom avsaknad från allmänhetens stöd och av att de framställs negativt av nyhetsmedierna. Studien visar att SoO har svårt att nå en bredare publik, det är främst de redan övertygade som engagerar sig.

Michal Krzyzanowski (2017) har skrivit i samma forskningsprojekt som Mattias Ekman – ”Interaktiv rasism på internet, i pressen och politiken: Diskurser om invandring och flyktingar i tider av kris”. I sin text “We Are a Small Country That Has Done Enormously Lot”: The ‘Refugee Crisis’ and the Hybrid Discourse of Politicizing Immigration in Sweden’’, undersöker Krzyzanowski politiska diskurser i Sverige i anslutning till “flyktingkrisen” i mitten av 10-talet. I studien där Krzyzanowski analyserar svenska Socialdemokraterna skriver han att nya politiska diskurser online tillåter politiska aktörer att ofta legitimera sin immigrationspolitik genom populistisk politisering och användning av nya former av politisk kommunikation online. (Krzyzanowski, 2017) Om ett populistiskt politiskt förhållande gentemot migrationsfrågan normaliseras i delar av det politiska samhället kan det också innebära att åsikter och kommunikativt innehåll som högerextrema/alt- right-aktörer som AfS står för, normaliseras och accepteras i högre grad i det allmänna politiska samtalet. Framförallt så kan normaliseringen stärkas yttreliggare inom sfärer där den redan är accepterad i mer eller mindre hög grad.

2.3 Sammanfattning Jag har i denna teoridel hänvisat till olika forskning som ger ett teoretiskt ramverk att förstå denna studies frågeställningar; - Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de? - Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook? - Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källor,

24 format och känslor är återkommande, samt i vilken grad svartmålar partierna politiska motståndare? - Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor?

De studier kring ”alt-right” och högerpopulism som presenterats i teoriavsnittet kan ge ljus till frågeställningarna i denna uppsats.

Studierna i teoriavsnittet berör kommunikativa aspekter hos ”alt-right- rörelsen” och högerpopulistiska aktörer online. Dels gällande det kommunikativa innehållet hos ”alt-right-rörelsen” och extremhögern online, eller andra aktörers innehåll som är relaterat till de områden och teman som dessa i hög grad kommunicerar kring på internet. Dels sociala nätverk och relationer online, det vill säga diskussioner kring eller förtydliganden kring hur denna typ av aktörer samverkar. Exempelvis i relationen parti-nyhetssida, eller politiker-sociala plattformar.

2.4 Kunskapsluckor André Haller, Kristoffer Holt och Renaud de La Brosse skriver i Journal of Alternative and Community Media; The ‘other’ alternatives: Political right-wing alternative media (2019), om högerextrem alternativmedia från olika länder och utifrån olika kontexter. Författarna framhäver behov av mer forskning inom detta område. Nya trender och uttryck skapas i en lavinartad fart online och forskningen halkar efter och hinner inte med att analysera de nya medielandskap som skapas.

Ett flertal studier har fokuserat på medieuttryck hos radikal/extrem höger, men området är mer komplext än att bara handla om populism eller extremism (eller bådadera). Idag ser vi (särskilt online), ett brett spektrum av alternativa medier med högerpolitiskt innehåll. Det gemensamma för dessa är att de framhåller sig själva som utstötta i någon mån då de enligt dem själva inte representeras på ett rättvist sätt inom de ramar som de etablerade medierna målat upp. Den nya digitala verkligheten är som ett stort pussel i stort behov av empirisk forskning som kan sätta pusselbitarna. (Haller et al., 2019)

En kunskapslucka inom fältet är analyser kring de högerextrema aktörernas visuella kommunikation i sociala medier. Denna studie kommer inte att inrikta sig specifikt på det visuella men det visuella innehållet kommer att vara en betydande del av studien och en stor del av materialet, med tanke på att en stor del av det kommunikativa innehållet på Facebook är visuellt. Det kommer att tas i beaktning och studiens kodbok är utformad kring huruvida kommunikationen innehåller bild och video. Dessa kommer sedan att relateras till flera av de teman som diskuteras i andra studier – såsom mobilisering, negativa känslor och svartmålning.

De flesta av de undersökningar som presenterats i teoriavsnittet har en kvalitativ ingångspunkt, främst baserade på kvalitativa diskursanalyser. Detta innebär att området främst täckt in aspekter som rör texten. Vidare har studierna i hög grad genomfört textanalyser vilka främst utgått från Facebook och Twitter. Denna studie kan bidra till forskningsområdet genom att addera mer kvantitativa aspekter i form av den

25 kvantitativa innehållsanalys som studien består av, vilken också innebär en kvantitativ analys av visuellt innehåll i Facebook-inlägg.

Denna studie kan ställas i förhållande till annan ”alt-right” och extremhöger online, för att se om den följer samma utveckling eller om AfS och SD särskiljer sig på något vis. Till skillnad mot flera andra studier inom fältet fokuserar inte denna studie på en tidpunkt då det funnits en uttalad ”kris”. Exempelvis ”ekonomisk kris” eller ”migrationskris”. Detta innebär att uppsatsen kan bidra med perspektiv kopplat till hur denna typ av aktörer agerar i den absoluta valspurten. Studien kan ge ökad förståelse för hur högerpopulistiska partier agerar de sista dagarna inför nationella val, vilket är den tidsperiod denna studie undersöker.

Jag har inte funnit någon tidigare forskning som behandlar just AfS och SD, så denna studie kan ses som ett bidrag som ger fältet, dels avseende ”alt-right” i internationellt perspektiv och även vad gäller svensk politisk historia.

3. Metod och material

För att besvara mina frågeställningar har jag valt att genomföra en komparativ (jämförande) kvantitativ innehållsanalys, med hjälp av tvärsnittsdesign, som kompletteras med en social nätverksanalys. Detta kapitel presenterar tillvägagångssätt och genomförande av kvantitativ innehållsanalys, tillvägagångssätt och genomförande av social nätverksanalys, samt överväganden kring forskningsetiska frågor.

Studien använder sig av en systematisk urvalsram. (Bryman, 2011) I studien har Facebook-inlägg som publicerats den sista veckan före riksdagsvalet 2018 analyserats, vilket innebär 129 Facebook-inlägg totalt, varav 67 inlägg postats av AfS och 62 inlägg postats av SD. I de sociala nätverksanalyserna har totalt 232 noder (sidor/användare) och 566 ”edges” (gillanden/kontakter) analyserats. 76 noder och 344 ”edges” är kopplade till nätverksanalysen av AfS och Kasselstrand på Facebook, 27 noder och 66 ”edges” är kopplade till SD och Åkesson på Facebook, samt 129 noder och 156 ”edges” är kopplade till nätverksanalysen av omnämnanden av AfS på Twitter. Detta är en skälig nivå för att kunna genomföra en kvantitativ analys av materialet. Urvalet har begränsats för att vara i proportion till studiens omfattning.

3.1 Komparativ kvantitativ innehållsanalys I den kvantitativa innehållsanalysen har variabler och variabelvärden definierats och prövats. Variablerna förankras genom studiens frågeställningar och teori, bland annat i form av förekomst och vinkling – exempelvis positiv/negativ vinkling. Sedan har jag mer ingående beskrivit hur jag ska gå tillväga för att göra dessa variabelvärden mätbara (kodningsbara). Jag tillämpar mer eller mindre identiska metoder för ett studium i två olika och kontrasterande fall. Denna metod innehåller jämförelselogik vilket förutsätter bättre förståelse av en viss social företeelse om vi jämför denna utifrån två eller fler motsatta fall eller situationer. Data har insamlats av två olika fall – Alternativ för Sverige (AfS) och Sverigedemokraterna (SD).

Jag har valt att använda mig av en komparativ (jämförande) kvantitativ innehållsanalys då jag anser att detta är en lämplig metod för att besvara mina frågeställningar. Anledningen till att jag valt just innehållsanalys är då jag arbetar med mycket material, i mitt fall Facebook-inlägg samt att jag önskar undersöka materialets innehållsmässiga kategorier, bland annat gällande frekvens och utrymme. Det vill säga hur ofta och hur mycket. Jag strävar efter att hålla en hög reliabilitet i studien så att resultaten i studien skulle förbli desamma om den upprepades under samma grundförhållanden. För att lyckas hålla en hög reliabilitet är det av stor vikt att studien presenteras på ett så transparant sätt som möjligt. (Bryman, 2011) Kodschemat ska därför vara detaljerat och tydligt ska hålla en hög intrakodarreliabilitet. Vilket innebär att det finns ett sätt att koda materialet på oberoende av person.

Den kvantitativa innehållsanalysen utgår från samma grunder som först publicerades i Bernard Berelsons bok Content analysis in communication research år 1952. Dessa grunder för metoden utgår ifrån att det är meningsfullt att studera och kvantifiera manifest innehåll. Begreppet manifest avser det observerbara; bilder, 27 text, meningar, etcetera. Att kvantifiera innehåll innebär i sin tur ”översätta innehållets språkliga och formmässiga uttryck till siffror med syfte att kunna göra statistiska bearbetningar, beskriva övergripande mönster och dra generella mönster.” En av de grundläggande premisserna för detta är frekvens. En annan metodologisk grundbult är att materialinsamlingen ska ske systematiskt och objektivt. Med detta angreppssätt kan man ta sig an stora volymer av innehåll, vilket möjliggör för en studie att jämföra innehåll och erbjuder potential att generalisera resultaten från undersökningen till en större population. (Karlsson & Johansson, 2019, s.171-172)

Genom att åskådliggöra AfS kommunikation på Facebook jämfört med SD:s, tydliggörs beståndsdelar i kommunikationen för respektive parti. I avsnittet 1.1 Bakgrund tydliggörs partiernas koppling till varandra, vilken ligger till grund för jämförelsen mellan dessa två partier. Genom att åskådliggöra likheter och skillnader i det kommunikativa innehållet hos AfS och SD blir det också enklare att förstå enheterna var för sig. Skillnader framträder, vilka identifierar problemområden och ger innehåll med nyanser. Mer ingående beskrivning av urval av valda partier att analysera presenteras i avsnitt 3.3 Urval.

Data har i den kvantitativa innehållsanalysen samlats in från respektive enhet med hjälp av tvärsnittsdesign i form av en innehållsanalys med en uppsättning kvantitativa data med koppling till flera utvalda variabler. Dessa har sedan granskats för att kunna upptäcka mönster när det gäller olika former av samband. Min komparativa (jämförande) design utgörs i grunden av två eller flera tvärsnittsundersökningar som genomförts vid i stort sett samma tidpunkt där jag mer eller mindre simultant samlat in information om de variabler som används i studien. För att kunna skapa variation i fallen och i den insamlade informationen krävs det en systematisk och standardiserad metod för bedömning av denna variation. Fördelen med kvantifiering är att den ger mig en konsekvent norm och riktlinje. Grunden för en komparativ design är dess förmåga att få de särskiljande dragen i två eller fler fall att fungera som utgångspunkt för teoretiska reflektioner om kontrasterande resultat.

I min studie har jag som mål att förbli objektiv och strävar efter replikerbarhet och reproducerbarhet. För att uppnå detta har jag en väl definierat och avgränsat undersökningsområde och utformat ett detaljerat och noggrant förklarat analysschema. Jag testar att min studie förblir objektiv genom att göra ett intrakodarreliabilitetstest.

3.1.1 Intrakodarreabilitetstest I min studie har jag som mål att förbli objektiv och därmed ska kodningen vara oberoende av person och sammanhang. Målsättningen är att inga personliga tolkningar av data ska förekomma och att min studie ska inneha en hög kvalitet. För att uppnå detta kan antingen pilotstudier eller interkodarreliabilitetstest/ intrakodarreliabilitetstest genomföras. En pilotstudie kontrollerar huruvida de variabler och variabelvärden som tagits fram är användbara eller inte för studien medan ett intrakodarreliabilitetstest kontrollerar att

28 oberoende av person som kodar materialet så ska det endast vara möjligt för att få fram till ett uteslutande resultat. För att kontrollera detta samt att reliabiliteten är hög så anser jag att ett intrakodarreliabilitetstest av lämplig karaktär. Vid genomförandet av ett intrakodarreliabilitetstest finns olika metoder att tillgå. Bland annat ett test med procentandel som jag personligen valt att använda mig av. Det innebär att jag jämför i hur hög utsträckning procentuellt som kodningsresultaten blir desamma på varje enskild variabel. (Karlsson & Johansson, 2019, s. 184) Testet ska utföras på runt 10-15 procent av studiens egna material. För att uppnå goda resultat och hög reliabilitet bör testet med procentandel motsvara likvärdighet i minst 90 procent av fallen annars bör kodboken och dess transparens ses över. (Ibid, s. 183-185) Det bör tas i beaktande att det är det svårt att få en 100 procentig matchning då variablerna som kodas inte är av en numerär karaktär naturligt. Detta gör att det finns ett visst utrymme för egna tolkningar. För att skapa hög intrakodarreliabilitet har jag utformat ett kodschema vars instruktioner ska vara lättförståeliga och nyanserade. (Se Bilaga 2)

I intrakodarreliablitetstestet (se Bilaga 3), har 15 Facebook-inlägg kodats vid två olika tillfällen. 15 Facebook- inlägg motsvarar 255 variabler (15*17). Detta innebär ett utdrag på 12 % av totalt antal kodade Facebook- inlägg. Riktlinjen för ett sådant test är att det bör bestå av minst 10 procent av totalen. (Karlsson & Johansson, 2019, s. 185). I intrakodarreliablitetstestet kodades 249 av 255 variabler likadant vilket innebär 98 % av totalt antal variabler. Variabeln ”svartmålning” var den som innehöll högst felmarginal (3 av 15). Efter intrakodarreliablitetstestet förtydligade jag beskrivningen i kodboken avseende denna variabel. Tydliggörandet innebär att denna variabel ska tolkas utifrån alla former av nedsättande ton riktad mot en uttalad ”fiende”, oavsett om det gäller en enskild person eller en större grupp/nätverk/organisation. Denna omskrivning gjorde variabeln enklare att koda.

3.1.2 Variabler/operationalisering Facebook-inläggen har kodats i datorprogrammet IBM SPSS Statistics, version 25, enligt kodbok (se Bilaga 3). Underlaget för kodningen i SPSS, det vill säga Facebook-inläggen i Excel-format, har exporterats via Facebook-applikationen Netvizz, version 1.6. Kodbokens metodologiska ramverk är inspirerat utifrån Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap (Karlsson & Johansson, 2019), vilket sedan utvecklats och anpassats utifrån mina frågeställningar och teori/tidigare forskning.

Facebook-inläggen har kodats utifrån 17 olika variabler tillhörande tre olika kategorier – identifikationsvariabler, fokus och engagemang. Identifikationsvariablerna har syftet att identifiera Facebook- inlägget. Variablerna som beskriver inläggens fokus-variablerna tydliggör det innehållsmässiga och engagemang- variablerna ger information om vilken grad av engagemang inläggen har genererat på Facebook. Detta utvecklas i avsnitt 3.2.2 Variabler/operationalisering. Urvalet av variabler som behandlar inläggens fokus bygger på studiens problemformulering, syfte, frågeställningar, teori och tidigare forskning.

Jag har valt att utforma mina variabler på ett sådant sätt att relevant data inte bortses. Dels genom att avgränsa dem tydligt till mitt undersökningsområde, dels genom att ingående beskriva varje variabel och dess innebörd. Varje variabel kan beskrivas kvantitativt och hur den kommer att mätas. Jag har utgått från olika typer av variabler i min studie. De vanligast förekommande är kvot-/intervall-variabler vilka innebär ekvidistans, att avståndet mellan kategorierna är lika stora, alltså att avståndet överallt är lika stort mellan två intilliggande mätvärden. Exempelvis; 1 år, 1 kg och så vidare. Båda variablernas mätvärden går att rangordna på ett meningsfullt sätt. Kvotvariabeln rymmer en absolut nollpunkt, det vill säga att noll är det lägsta mätvärdet som kan förekomma. Exempelvis ålder eller vikt. Medan intervallvariabeln saknar denna aspekt och kan vara minus. Exempelvis temperatur.

Ordinalvariabler är variabler vars kategorier kan rangordnas. Men avstånden (ekvidistansen) mellan kategorierna är inte lika stora över hela skalan. Exempelvis 2-3 dagar i vecka eller 4-6 dagar i veckan (det enda man kan avläsa är att 4-6 dagar i veckan sker oftare än 2-3 dagar i veckan) alternativt, skolbetygen A, B, C, D, E och F. Det går då att avläsa att A är bättre än B men avståndet mellan A och B är inte detsamma som mellan B och C. Ordinalvariabler innehåller ingen absolut nollpunkt. Nominalvariabler innehåller varken någon absolut nollpunkt, ekvidistans eller kan rangordnas på ett meningsfullt sätt. Exempelvis kan danska, norska och svenska inte rangordnas. Det går inte heller att säga att exempelvis ”stressa av” är bättre eller sämre än att ”förbättra konditionen”. Den sista datatypen av variabel är diktoma variabler påminner om nominalvariabler då de varken kan rangordnas, har ekvidistans eller absolut nollpunkt. Dessa variabler innehåller endast två kategorier. Exempelvis man/kvinna eller ja/nej. Denna typ av variabler behandlas som nominalvariabler i de flesta fall. (Bryman, 2011) Nedan följer en beskrivning av de variabler som använts i den kvantitativa innehållsanalysen, hur de ska kodas för att mäta dem och vilka kopplingar de har till studiens frågeställningar. Sammanfattning av variabler och tillvägagångssätt för att koda Facebook-inlägg enligt det arbetssätt som använts i denna studie, finns att tillgå i uppsatsens kodbok (Bilaga 2).

Variablerna är uppdelade i tre kategorier – identifikationsvariabler (variabel 1-4), fokusvariabler (variabel 5-14) och variabler som mäter engagemang (variabel 15-17). Identifikationsvariablerna används primärt för att kunna identifiera och spåra Facebook-inläggen. Det utgör också ett verktyg för att kunna lyfta ut detaljer i studien, för att till exempel exemplifiera element i studien. Anledningen att ”källa” används som en variabel är dels att det utifrån studiens syfte och frågeställningar kan vara intressant att se vilka källor sändaren använder. Variabeln kan också användas för att finna samband mellan den sociala nätverksanalysen och det kommunikativa innehållet i Facebook-inläggen. Vidare kan det också användas för att finna ursprunget till nyheten/tematiken, även om Facebook-inlägget skulle raderas. Det utgör ett säkrande av studiens tillgänglighet och därmed betydelse i framtiden. Samt att det bidrar till att underlätta vid en replikering av studien. Fokusvariablerna används för att lyfta det innehållsmässiga i Facebook-inläggen. Det är också dessa som främst besvarar studiens frågeställningar – med ett fokus på hur partierna kommunicerar. Fokusvariablerna är också relaterade till tidigare forskning. De utgör kärnan för studiens analys och diskussion, då de utöver koppling till frågeställningar relateras till teori och tidigare forskning – samt 30 framtida forskning. Variablerna som mäter engagemang sätts i relation till de andra variablerna för att ge djup och högre grad av mening till resultatet. Engagemang-variablerna används också för att se vilken effekt olika teman och fokus i Facebook-inläggen ger – dessa variabler för in respondenterna/mottagarna som tar del av det manifesta kommunikativa innehåller, i studien.

Resultaten presenteras i korstabeller då jag anser att detta är den mest flexibla formen av tabell för att framställa analys av relationer och samband och kan dessutom tillämpas på alla typer av variabelpar. Jag kommer att presentera den oberoende variabeln längs kolumner och den beroende variabeln presenteras längs rader. Korstabeller liknar frekvenstabeller men kan analysera två variabler på samma gång, det vill säga studera relationen mellan två variabler. Ofta inkluderas procentsiffror då det är lätt att tolka vilket jag också kommer att göra till en del av mina utvalda variabler. (Ibid.)

Sambandsmönster kan jag studera i relationer mellan variabler i min tvärsnittsdesign. Det finns ingen hållbar tidsmässig relation mellan variablerna, eftersom informationen om dem samlas in mer eller mindre samtidigt och därmed kan jag inte manipulera någon av dem. Om jag upptäcker ett samband mellan två variabler kan jag inte vara säker på att det handlar om en kausal relation. Allt jag kan säga är att det finns någon form av koppling mellan variablerna, vilket dock inte betyder att det är omöjligt att dra några kausala slutsatser utifrån en tvärsnittsdesign.

Variabel 1: Parti Variabeln mäts genom att avgöra vem som postat Facebook-inlägget – AfS eller SD. I tabellerna i resultatdelen presenteras denna variabel horisontellt. Variabeln är diktom, eftersom det endast är två partier som ingår i studien. Detta är en oberoende variabel som utgör grunden för det komparativa perspektivet och jämförelsen mellan partierna. I kodningen har jag angett om Facebook-inläggets avsändare är AfS eller SD. Denna variabel är nödvändig för att kunna jämföra AfS och SD, för att se vilka likheter och skillnader som finns i partiernas kommunikation på Facebook. Genom att jämföra dessa, tydliggörs enheterna var för sig.

Variabel 2: Publiceringsdatum Variabeln mäts genom att ange när Facebook-inlägget publicerats enligt dd-mm-åååå. Detta är en intervallvariabel, eftersom det går att rangordna efter datum, även om det inte finns någon sådan avsikt att göra just detta i denna studie. Datumangivelsen avser det datum då Facebook-inlägget publicerats, även om Facebook-inlägget i sig hänvisar till en källa som publicerat samma eller liknande innehåll vid ett annat datum. Publiceringsdatumet gör det enklare att identifiera Facebook-inlägget och gör det enklare för personer som genomför studien att navigera bland det empiriska innehållet.

Variabel 3: URL Detta är en nominal variabel, eftersom det endast finns en korrekt länk att hänvisa till. Den tas fram genom

31 att ange Facebook-inläggets direktlänk (URL). Vid utdrag från Facebook-sidorna med hjälp av programvaran Netvizz anges dessa länkar som ”post link”. Med dessa länkar kan man gå direkt till Facebook-inläggen. Detta förenklar studiens genomförande och gör det enklare att lyfta fram facebookinlägg i studien för att exemplifiera dessa i studiens resultatdel.

Variabel 4: Källa Detta är en nominal variabel. Beroende på vilken typ av källa det rör sig om har den kodats utifrån nedanstående beskrivning. Variabeln kan exempelvis visa hur ofta partiet använder sig av alternativa medier som källor. Här anges vilken typ av källa som Facebook-inlägget huvudsakligen hänvisar till, exempelvis via en länk, bild eller video. Källorna har kategoriserats utifrån fem olika teman (exklusive neutral/går ej att koda), vilka beskrivs nedan.

Alternativa medier (alt-media): Detta är medier som inte tillhör traditionella medier och massmedia. De alternativa medierna ger en annan information än traditionell media/massmedia. I och med framväxten av ”alt-right” i slutet av 00-talet har också ”alt-media” i viss mån blivit synonymt med ”alt-right”. ”Alt-right- rörelsen” hade inte kunnat få den framväxt och de framgångar den haft utan tekniska funktioner och det digitala landskap som det senaste decenniet givit. (Daniels, 2018) Alternativa medier framhäver en syn på sig själv som bärare av en sanning som inte kommer till tals i det etablerade medierna. (Meyers, 2008)

Etablerad media/traditionell media: Kan även kallas ”mainstreammedia”. Det är medier som är etablerade i samhället och innehar en övergripande och/eller manifesterande roll i medielandskapet. Exempel på traditionell media är public service, TV 4 och stora kvällstidningar som Aftonbladet och Expressen. De traditionella mediekanalerna härrör främst från TV, radio och press men återfinns idag också i det digitala landskapet då de anpassat sina mediekanaler till detta.

AfS sociala medier: Partiets egna sociala medier-kanaler, exempelvis partiets officiella Facebook-sida eller Facebook-sida som tillhör officiella representanter inom partiet, såsom partiledarens egen Facebook-sida.

SD sociala medier: Partiets egna sociala medier-kanaler, exempelvis partiets officiella Facebook-sida eller Facebook-sida som tillhör officiella representanter inom partiet, eller lokalföreningar.

Andra konton på sociala medier: Det kan exempelvis vara hänvisningar till andra Facebook-konton eller Twitter- konton, exempelvis tillhörande representanter från andra partier eller myndigheter.

Denna variabel har koppling till frågeställningen om hur kommunikationen går att koppla till den sociala nätverksanalysen. Går det att se samband mellan vilka källor som används i Facebook-inläggen och vilka aktörer AfS ingår i nätverk tillsammans med?

Variabel 5: Nyhetstema Nominal variabel. Nyhetsinnehåll beskrivs; huvudsakligt politiskt tema/huvudämne i Facebook-inlägget. Vilken typ av huvudsakligt politiskt innehåll finner vi i Facebook-inläggen? Denna variabel kan användas för 32 att tydliggöra skillnader mellan AfS och SD – den kan också kopplas till engagemang, för att se vilka typer av nyhetsteman som ger högst grad respektive lägst grad av engagemang. Vidare går denna variabel att koppla till hypotesen kring politiskt tema och för att se om vissa nyhetsteman är överrepresenterade. De nyhetsteman som kodats är migration, ekonomi, lag & ordning, miljö/klimat, yttrandefrihet/mötesfrihet, vård, bostadspolitik, skola, jämställdhet, samt neutral/går ej att koda. Facebook-inläggen tolkas utifrån det huvudsakliga politiska ämnet som diskuteras i Facebook-inlägget, vad som är det huvudsakliga ämnet tolkas utifrån vilka ord som används och var inlägget lägger fokus i dess innehåll.

Variabel 6: Bild Detta är en diktom variabel eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehåller en bild eller ej. Denna variabel mäts genom att ange om Facebook-inlägget innehåller en bild eller ej. Detta innefattar även länkbilder som kan skapas när Facebook-sidan publicerar inlägg som innehåller en eller flera länkar. Dessa bilder kan i sådant fall vara hämtade från den sajt som inlägget länkar till, alternativt har personen som publicerat inlägget valt/laddat upp en egen bild som hen har valt att använda till det postade inlägget. Denna variabel kan användas för att jämföra i vilken grad AfS och SD använder sig av bilder. Den kan också användas för att se hur bildinnehåll påverkar graden av engagemang. Stillbilder av video har ej kodats i denna variabel, dessa kodas i variabel 7 (se nedan).

Variabel 7: Video Diktom variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehåller en video eller ej. Denna variabel mäts genom att ange om Facebook-inlägget innehåller video. Med video avses all rörlig bild. Det kan exempelvis röra sig om en video som direkt laddats upp på Facebook, eller en länk till ett Youtube-inlägg. Denna variabel kan användas för att se om det skiljer sig åt i vilken utsträckning AfS och SD använder sig av rörlig bild. Man kan också koppla variabeln till engagemang, det vill säga se om Facebook-inlägg som innehåller video genererar ett högre eller lägre engagemang än Facebook-inlägg utan video.

Variabel 8: Länk till andra aktörer som representerar partiet Diktom variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehåller en länk till andra aktörer som representerar partiet eller ej. Denna variabel mäts genom att ange om Facebook-inlägget innehåller en eller flera länkar till andra kanaler som representerar partiet (exempelvis partimedlemmars Facebook-sidor eller partiets hemsida). Resultatet kan visa på i vilken grad Facebook-sidan hänvisar till andra delar av partiet än den officiella Facebook-sidan. Detta visar om partiet håller kommunikationen centralt på sin officiella Facebook-sida eller om man valt att gå via andra delar av partiet. Det kan påvisa en centraliserad eller decentraliserad struktur gällande val av avsändare av kommunikativt innehåll på Facebook. Variabeln kan vidare relateras till frågeställningen kring partiets sociala nätverk. Är det noder i det sociala nätverket som det också länkas till i Facebook-inläggen? Finns det en korrelation mellan dessa? Det går även att jämföra AfS och SD i detta avseende, samt vilken grad av engagemang Facebook-inlägg med denna variabel generar. Det vill säga om denna typ av inlägg får fler eller färre reaktioner, kommentarer och delningar.

Variabel 9: Länk till aktör som ej tillhör partiet Diktom variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehåller en länk till en aktör som inte tillhör partiet eller ej. Variabeln mäts genom att ange om Facebook-inlägget innehåller en eller flera länkar till en eller flera aktörer som ej tillhör partiet (till exempel en nyhetssida eller ett annat parti). Med ”andra aktörer” räknas alla aktörer som inte ingår i partiet. Med andra ord kan en ”annan aktör” bestå av medarbetare som ingår i partiet men där den officiella sändaren/distributören inte gör det. Exempelvis en mediekanal som har en chefredaktör som också är medlem i partiet men officiellt företräder mediekanalen när hen verkar där, även om denne i praktiken skulle kunna utföra ett snarlikt arbete som det som sker inom partiet. Variabeln visar i vilken grad partiet lägger fokus på externa aktörer. Det går också att jämföra AfS och SD i detta avseende. Beroende på vilken typ av aktörer det länkas till kan det eventuellt vara länkar till aktörer som återfinns i den sociala nätverksanalysen och därmed ger ytterligare dimension och förståelse för kopplingen mellan det explicita innehållet på Facebook och partiets mer ”dolda” sociala nätverk.

Variabel 10: Hyllar det egna partiet Diktom variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget hyllar det egna partiet eller ej. Denna variabel mäts genom att ange om Facebook-inlägget innehåller en eller flera hyllningar till det egna partiet och/eller personer som representerar partiet. Med en hyllning avses uppmuntrande ord till/om representanter för det egna partiet, till exempel ”heja!”, eller ”vad bra vi är!”. Variabeln anger om partiet och/eller dess representanter framställs i positiv dager. Denna variabel hjälper till att förtälja partiets fokus kring huruvida man i ett Facebook-inlägg väljer att lägga fokus på att hylla det egna – vilket indirekt gör att man kan lägga mindre plats för annat (se de andra variablerna). Den går att använda för att jämföra AfS och SD:s kommunikation. De personer/aktörer som hyllas kan eventuellt återfinnas i partiets sociala nätverk. Vidare kan man genomföra en analys över vilken grad av engagemang Facebook-inlägg med detta innehåll/tema generar.

Variabel 11: Svartmålning av politiska motståndare/andra aktörer Diktom variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehåller svartmålning av politiska motståndare/andra aktörer eller ej. Negativ framställning av andra aktörer (exempelvis andra politiska partier, massmedia eller folkgrupper). Detta mäts genom att bedöma om Facebook-inlägg skriver nedvärderande innehåll om en eller flera aktörer. Med ”aktörer” kan det i detta sammanhang röra sig om andra politiska partier, media eller etniska grupper. Svartmålning som begrepp i detta sammanhang avser all form av negativ framställning av aktören i fråga. Variabeln kan öka förståelsen kring vilken grad av fokus partiet lägger på att kritisera och tala illa om andra. Ett sådant fokus innebär också att man i mindre grad fokuserar på sin egen politik. Även om det naturligtvis också kan fungera som ett retoriskt knep att jämföra sin egen politik (bra) med någon annans (dålig), för att på så sätt framställa sin egen politik som bättre genom att ha ett ”negativt exempel” att jämföra med. Kopplat till studiens frågeställningar kan man genom denna variabel se hur AfS och SD:s kommunikativa innehåll på Facebook skiljer sig åt – använder sig något

34 av partierna mer frekvent av svartmålning? Det går även att se hur denna variabel korrelerar med variabler kopplat till engagemang.

Variabel 12: Känsla Nominal variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehar ett fokus av positiva känslor, negativa känslor eller om Facebook-inlägget är känslomässigt neutralt i dess uttryck. Denna variabel används för tolkning av inlägg och/eller ord som används. Avseende huruvida enheten ämnar väcka känslor hos läsaren eller om den försöker hålla sig objektiv och känslofri. Detta kan samspela med att avsändaren uttrycker sina egna känslor kring ämnet (som i personal-impersonal reporting) men det kan även handla om att man istället låter källor med tydliga åsikter och känslouttryck kring ämnet komma till tals. Känslorna delas in i övervägande positiva, övervägande negativa och neutral/går ej att koda.

Övervägande positiva känslor avser känslor kopplat till ämnen som hopp, glädje, kärlek, framgång, måluppfyllelse och optimism. Då Facebook-inlägg tolkas inneha negativa känslor innehåller de tematik/ord i form av avsmak, avsky, ilska, sorg, rädsla, skam, politiska misslyckanden, kriser, frustration, missnöjdhet och negativa förväntningar. Om inläggen tolkas neutrala/går ej att koda innebär det att det inte går att finna ett tema av någon av ovanstående känslor i dess innehåll.

Denna variabel kan användas för att jämföra i vilken grad AfS och SD använder sig av känslor, samt vilka känslor de använder sig av, i deras Facebook-inlägg. Vidare kan den användas i korrelation med engagemang för att analysera vilka känslor som genererar högst grad av engagemang – positiva eller negativa?

Denna variabel ger också svar på hypotesen avseende negativa känslor bland högerextrema aktörer, vilka härrör från texterna Extreme-right Responses to the European Economic Crisis in Denmark and Sweden: The discursive construction of scapegoats (Askanius et al., 2015) och Online Islamophobia and the politics of fear: manufacturing the green scare (Ekman, 2015).

Variabel 13: Humor Diktom variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehåller humor eller ej. Med ”humor” avses ifall inlägget innehåller humor i någon form – det kan vara i form utav sarkasm, ironi eller lingvistiska skämt. Med denna variabel kan man analysera om det skiljer sig i vilken grad AfS respektive SD använder sig av humor i sina Facebook-inlägg. Variabeln avspeglar också det kommunikativa fokus som avges i de analyserade Facebook-inläggen. Vidare går det att se hur den korrelerar med variabler rörande engagemang.

Variabel 14: Mobilisering Diktom variabel, eftersom variabeln kodar om Facebook-inläggen innehåller mobilisering eller ej. Det vill säga om sändaren av Facebook-inläggen uppmuntrar mottagarna att agera genom att utföra någonting; till exempel att dela inlägget, skriva under listor eller delta vid evenemang. Denna variabel ger också svar på hypotesen avseende mobilisering. Med andra ord om AfS är en aktör som uppmuntrar sina mottagare att agera och mobilisera utifrån kommunicerade idéer och uppmaningar. Att mobilisera sina mottagare i sociala

35 medier kan innebära att uppmana sina mottagare att dela innehåll (Carlos et al., 2018). Mobilisering kan också vara uppmaningar som att ”gå och rösta” och ”delta vid evenemang”. Det kan också röra sig om mer direkta aktioner ”på gatan” (Ekman, 2018) – till exempel i form av uppmaningar att verbalt eller fysiskt angripa uttalade fiender eller meningsmotståndare. Relaterat till studiens frågeställningar så kan man använda denna variabel för att jämföra det kommunikativa innehållet hos SD och AfS. Den går också eventuellt att använda för att se om AfS använder sig av mobilisering för eller om någonting som återspeglas i den sociala nätverksanalysen.

Variabel 15: Engagemang: antal reaktioner Kvotvariabel, eftersom variabeln innehar ett värde som kan vara allt från 0 och uppåt. Denna variabel anger total summa av reaktioner som Facebook-inlägget fått. Med ”reaktioner” avses de fall då mottagare använt reaktion-funktionen på Facebook för inlägget och markerat någon av de emojis som signalerar ”gillar”, ”älskar”, ”wow”, ”arg” eller ”sorgsen”. Resultaten av detta framgår av den data som dras ut från Netvizz. Denna variabel kan användas i relation till någon av de variabler som kartlägger innehåll, för att på så sätt få fram i vilken grad olika typer av innehåll genererar reaktioner.

Variabel 16: Engagemang: antal delningar Kvotvariabel, eftersom variabeln innehar ett värde som kan vara allt från 0 och uppåt. Vid denna variabel skriver man total summa av antal delningar som Facebook-inlägget fått. En ”delning” av ett Facebook- inlägg innebär att en mottagare klickat på ”dela” och därmed delat inlägget på sin egen Facebook-profil eller Facebook-sida, så att dennes vänner och/eller följare kan se innehållet. Detta framgår av den data som dras ut från Netvizz. Denna variabel kan användas i relation till någon av de variabler som kartlägger det innehållsmässiga. Ibland uppmanar avsändaren mottagare att dela inlägg (Carlos et al., 2018), och därför kan det bland annat vara av intresse att se hur variabeln ”mobilisering” korrelerar med denna variabel. Vidare kan denna variabel användas för att se korrelation med andra former av kommunikativt innehåll (fokusvariabler).

Variabel 17: Engagemang: antal kommentarer Kvotvariabel, eftersom variabeln innehar ett värde som kan vara allt från 0 och uppåt. Denna variabel anger total summa av antal kommentarer som Facebook-inlägget fått. Vid Facebook-inlägg har mottagare möjlighet att lämna kommentarer. Facebook-sidan, eller rättare sagt dess administratörer och redaktörer, kan också lämna kommentarer för sina egna inlägg, samt har möjlighet att ta bort kommentarer. Denna variabel kan relateras till olika fokus-variabler för att se hur dessa påverkar graden av engagemang avseende antal kommentarer för Facebook-inläggen.

3.1.3 Urval innehållsanalys I den komparativa innehållsanalysen har samtliga Facebook-inlägg från AfS och SD för perioden en vecka före riksdagsvalet 2018 kodats. Kodningen har skett simultant under samma tidsperiod utifrån mina valda 36 variabler. Inläggen har valts utifrån en systematisk urvalsram från den 2 september 2018, fram till valdagen den 9 september 2018. Totalt har jag kodat 129 Facebook-inlägg från partiernas officiella Facebook-sidor – ”www.facebook.se/altforsverige” och ”www.facebook.se/sverigedemokraterna”. Varav 67 inlägg har postats av AfS och 62 inlägg har postats av SD. AfS har alltså postat något fler inlägg för period men mängden inlägg är snarlik. Se Bilaga 1 för utdrag av samtliga Facebook-inlägg, innehållande data som länkar, text i poster och grad av engagemang (reaktioner, kommentarer och delningar av Facebook-inläggen).

I min komparativa (jämförande) kvantitativa tvärsnittsdesign i form av innehållsanalys har jag valt att göra ett systematiskt urval med en tidsperiod av 7 dagar före riksdagsvalet 2018. (Bryman, 2011) Jag har valt ut enheter, i det här fallet publicerade Facebook-inlägg från Alternativ för AfS och SD, direkt ur urvalsramen. Utifrån min urvalsram kunde jag konstatera att båda partierna hade publicerat ungefär lika många Facebook- inlägg under samma period, vilket stärkte uppfattningen av lämplighet att arbeta vidare med materialet. Jag upptäckte även att det fanns en viss bredd i de publicerade inläggen som skulle vara lämpliga för den fortsätta analysen. Om så inte hade varit fallet hade jag fått ändra min urvalsmetod för att få ett utfall som skulle vara lämpligt för att kunna studera mitt material för att kunna besvara min frågeställning, alternativt hade jag kunnat ändra mina frågeställningar och/eller studiens tillvägagångssätt och struktur. Anledningen till att jag valt att studera Facebook-inlägg för perioden en vecka före valet är att valkampanjerna når sin kulmen och partierna fokuserar på de frågor de prioriterar och har en tro på kan inbringa flest röster. Detta bör rimligtvis också vara de frågor som partierna anser viktigast och som i hög grad avspeglar den politik partierna vill förmedla för att vinna röster. Eftersom just det representativa kommunikativa innehållet är det som eftersöks utifrån min beskrivning av syfte kopplat till den kvantitativa innehållsanalysen, ville jag i den grad det går försäkra mig om att den period jag analyserade inte riskerade att ha annat innehåll än det som är kopplat till dessa frågor. Om analysen hade gjorts för en period långt ifrån valtider hade möjligen innehållet bestått av sådant partierna inte ansett vara lika prioriterat för att mobilisera väljare på, exempelvis allmän information eller enklare, mer avslappnade former av innehåll.

I analysen undersöks Facebook-inlägg och det kommunikativa fokus partierna har i dessa. När det gäller videor har videobeskrivningen analyserats, ej hela videoinnehållet som sådant. Orsakerna till detta är dels att det hade varit svårare att överblicka, samt att engagemang-variablerna baseras på interaktion utifrån det först synliga – det vill säga en stillbild, eller knappt påbörjad video utav ett Facebook-inlägg. Vidare är videobeskrivningen av högsta intresse då den avspeglar på vilket sätt sändaren vill att mottagarna ska uppfatta innehållet.

AfS har flera Facebook-inlägg som innehåller ett fokus på deras kampanj ”Återvandringsturnén”. Även om detta är en kampanj som för fram flera delar av partiets politik har jag valt att koda dessa inläggs nyhetstema som migration/invandring (variabel 5.1), eftersom samtliga av dessa inlägg har detta huvudtema – vilket avspeglas i kampanjens namn.

Facebook-inläggens livslängd kan påverka graden av engagemang. I vissa fall kan reaktioner, kommentarer och delningar ha försvunnit på grund av att personer tagit bort sina konton från Facebook eller blivit borttagna av Facebook, alternativt har personerna ångrat sina reaktioner, kommentarer och reaktioner. I andra fall kan personer ha interagerat genom att ge reaktioner, kommentarer eller delningar till Facebook- inlägg under studiens gång. Jag betraktar dock detta för denna analys vara av ringa betydelse eftersom inläggen som analyserats är publicerade så pass lång tid tillbaka att variationen är minimal. Samt att variabler för engagemang används för att ge en indikation på samband mellan fokus i inläggen och graden av engagemang för större summor och målet är inte att ange en definitiv och specifik summa.

Fördelen med vald metod för denna uppsats är att den bygger på ett distanserat och objektivt förhållningssätt till det som studeras. I och med att jag skapade kodboken för den kvantitativa innehållsanalysen, före analysen skedde, innebär detta att det snarare är denna än någonting annat som styr resultatet. Utvalda variabler och studiens frågeställningar förutsätter ingenting annat än ett forskningsetiskt förfarande i genomförandet av studien. Kopplingen till studiens frågeställningar bygger upp en koherens genom uppsatsen, genom att såväl variabel-utformning, analys av sociala nätverk och analys relateras till dessa. Studien omfattas av totalt 205 noder (sidor/användare) i den sociala nätverksanalysen och 129 Facebook-inlägg (2 193 variabelvärden). Det material som undersökts i studien kan ses som en miniatyr av en större värld online. Storleken på det empiriska underlaget bygger på studiens storlek. Utifrån detta används en induktiv slutledning. Studien kan och bör sättas i samband med och relateras till tidigare skrivna texter inom fältet, den bör ses som en bit i ett större pussel.

3.2 Social nätverksanalys (SNA) av Facebook-sidor I denna uppsats använder jag mig av en så kallad “social network analysis” (SNA) – “social nätverksanalys”, vilken kompletterar den komparativa innehållsanalysen, för att ge studien fler dimensioner. AfS Facebook- sida, AfS partiledare Gustav Kasselstrands Facebook-sida, SD:s Facebook-sida samt SD:s partiledare Jimmie Åkessons Facebook-sida har analyserats.

Med hjälp av de sociala nätverksanalyserna ges en bredare bild av kommunikationen och bakomliggande faktorer till de Facebook-inlägg som kommunikationsstrategierna hos AfS och SD utmynnat i. Vidare tydliggör de sociala nätverksanalyserna vilka nätverk AfS och SD ingår i och de utgör ett kvantitativt hjälpmedel som kompletterar och belyser delar av resultatet i den kvantitativa innehållsanalysen. Det kommer att hänvisas till noder i texten. En nod innebär i detta avseende en aktör/sida/användare i ett socialt nätverk, exempelvis en Facebook-sida eller en Twitter-användare.

En SNA har också genomförts i Mattias Ekmans text Online islamophobia and the politics of fear: manufacturing the green scare (Ekman, 2015) och Luca Tateos text The Italian Extreme Right on-line Network: an Eploratory study using an integrated social network analysis and content analysis approach (Tateo, 2017). I Tateos fall är den applicerad på webbsidor och ej sociala medier men den kommunikativa funktionen är densamma. Ett identifierat och 38 synliggjort virtuellt nätverk visualiseras för att skapa förståelse kring vilka aktörer (noder) som är mer centrala inom nätverket. Tateo beskriver hur nätverk av högerextrema grupper (i detta fall högerextrema organisationer i Italien) kan se ut. Modellen kan även anpassas och appliceras på sociala medier. I texten analyseras 77 webbsidor som är grupperade i 11 kategorier med ett totalt antal av 214 länkar. Antal ingående och utgående länkar för respektive sida analyseras vilket ger en struktur över nätverket och om det finns aktörer inom det som är mer centrala. I studien Using interorganizational communication networks to predict terrorist attacks av Andrew Pilny och Jeffrey D. Proulx (2019), analyseras det hur man kan predicera terrorangrepp genom att med SNA studera nätverksstrukturer på sociala medier. Av studien framgår det att man genom att fokusera på kopplingarnas intensitet i nätverket kan förutspå handling. Detta kan även gälla för nätverk där exempelvis AfS partiledare Gustav Kasselstrand ingår. Då nätverket är centrerat kring honom kan det förstås som att centrala handlingar kommer att ske genom eller av honom. Med ”handling” avses här inte nödvändigtvis terrorhandlingar utan all form av handling där avsändaren vill kommunicera någonting, exempelvis via ett tal, en aktion, eller meddelanden av andra slag. Denna form av analys kring nätverksstruktur och handling kan med andra ord appliceras på alla former av sociala nätverk.

Det vitala för ett nätverk enligt SNA och som identifierar en grupp är kommunikationen som sker mellan olika parter, i Tateos (2017) text avseende webbsidor, men det kan liksom för denna studie vara Facebook- sidor eller Twitter-konton. Resultatet i Tateos studie visar att det i Italien finns ett sammanhängande nätverk inom extremhögern. En SNA kan användas som ett hjälpmedel för att identifiera hur olika aktörer kommunicerar sinsemellan men det krävs även analys av innehållet för de olika sidorna för att se om de faktiskt är en del av samma rörelse och inte bara länkar till varandra av andra skäl. Syftet med SNA i denna undersökning är att synliggöra vilka nätverk AfS ingår i på Facebook och Twitter och undersökningsmaterialet är hämtat från dessa sociala medier.

3.2.1 Operationalisering SNA Facebook-sidor Underlaget för den sociala nätverksanalysen är hämtat genom Facebook-applikationen Netvizz, version 1.6. Netvizz är en Facebook-applikation som kan extrahera data från Facebook. Denna data har sedan visualiserats i programvaran Gephi, version 0.9.2. Gephi är ett verktyg med öppen källkod som används för nätverksanalyser och för att visualisera mjukvara. (Bastian et al., 2009) I Gephi visualiseras noder och ”gillanden”/”kontakter” (”edges”) mellan noderna som tillsammans skapar nätverk. För att förtydliga nätverken har jag valt att visa namnen för alla noder i figurerna som illustrerar nätverken. Jag har valt layout ”ForceAtlas 2” i Gephi, vilken jag anpassat till en skala där jag ansett att nätverk uppnått en tydlighet, sett till layout. Det vill säga så att noderna inklusive deras namn syns så tydligt som möjligt för läsaren. För att förtydliga layouten ytterligare har jag valt en inställning för densitet/storlek på noderna, vilken innebär att ju större grad av interaktion med andra noder – desto större syns noden i nätverket. Vidare, har jag använt mig av programvarans funktion för färgläggning utifrån modularitet, vilket innebär att Gephi färglagt noderna

39 utifrån de kluster eller ekosystem som bildas inom nätverket (gemensamma ”gillanden” bland sidor). Nätverket har visualiserats utifrån två lager (”1” och ”2”). I ”lager 1” synliggörs vilka sidor som den analyserade sidan gillar och vilka av dessa som i sin tur gillar varandra på Facebook. I ”lager 2” kan man se detta för ytterligare en nivå utifrån sidorna som ingår i ”lager 1”, vilket utvidgar nätverket. Det vill säga de sidor som gillas av de sidor som den sidan som analyserats gillar från sin Facebook-sida adderas till nätverket. Det går att se vilka sidor som gillar vilka i nätverket.

3.2.2 Urval SNA Facebook-sidor Sociala nätverksanalyser har genomförts av AfS och SD:s officiella Facebook-sidor, samt av partiledarnas officiella Facebooksidor – Gustav Kasselstrand (AfS) och Jimmie Åkesson (SD). Nätverksanalyserna kompletterar studiens innehållsanalys och valet av sidor har fallit på dem som har närmast koppling till partiet på Facebook, det vill säga som i högsta grad representerar partiet och därmed bäst möjlighet att bidra med kunskap som tillsammans med innehållsanalysen kan hjälpa till att besvara uppsatsens frågeställningar; - Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de? - Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook? - Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källor, format och känslor är återkommande, samt i vilken grad svartmålar partierna politiska motståndare? - Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor?

Inledningsvis genomfördes nätverksanalyser endast av partiernas officiella Facebook-sidor. Då AfS Facebook-sida inte ”gillat” några andra sidor genom partiets officiella Facebook-sida, behövde denna kompletteras med en Facebook-sida som var så nära relaterad till den ursprungliga Facebook-sidan (AfS) som möjligt. Genom den sociala nätverksanalysen av omnämnanden av AfS på Twitter (se rubrik 3.3 SNA på Twitter), framkom det att AfS partiledare Gustav Kasselstrand var en mycket central aktör inom partiet. Denna uppfattning stärks också genom den bakgrundsbeskrivning av partiet som går att läsa under rubrik 1.1 Bakgrund. Därav genomfördes en social nätverksanalys av Gustav Kasselstrands Facebook-sida och tidigare nätverksanalyser kompletterades även med en nätverksanalys av SD:s partiledare Jimmie Åkessons Facebook-sida, för att på så sätt bibehålla det jämförande perspektivet mellan partierna i hög utsträckning.

3.3 SNA på Twitter Den sociala nätverksanalysen på Twitter genomfördes för att kartlägga centrala aktörer runt AfS, vilket ligger till grund för motiveringen att kartlägga AfS sociala nätverk genom en nätverksanalys av partiledare Gustav Kasselstrands Facebook-sida. Detta beskrivs mer ingående under de två rubriker som följer.

3.3.1 Operationalisering SNA Twitter Underlag för nätverksanalysen är också hämtat från Twitter – vilket sedan också visualiserats i Gephi, enligt samma tillvägagångssätt som i operationaliseringen för nätverksanalysen på Facebook (Rubrik 3.2.1). Nätverksanalysen som är hämtad från Twitter baseras på omnämnanden av AfS Twitter-konto och synliggör vilka Twitter-användare som omnämner AfS och vilka andra konton de har kontakt med i nätverket när de gör detta. Storleken på noderna baseras på hur ofta användarna omnämner AfS. För att hämta underlag från Twitter har jag använt mig av ett Twitter-konto och ett Google-konto, samt webbverktyget Tags, version 6.1. (Hawksey 2019) Utdraget är gjort utifrån de omnämnanden som skett 17 till 27 februari 2019. Denna nätverksanalys innehåller 129 noder och 156 edges. Av integritetsskäl har jag valt att censurera namnen på de användare i nätverket som tillhör privatpersoner. Konton som är inte gått att identifiera på grund av avstängning har också censurerats då dessa inte gått att identifiera. Det rör sig totalt om 83 censurerade användarnamn, varav tre är konton som blivit avstängda. Det återstår alltså 46 noder, vilka representerar officiella representanter från politiska partier, medier och andra organisationer, samt anonyma konton.

3.3.2 Urval SNA Twitter Vid uppstarten av arbetet med denna uppsats var tanken att genomföra sociala nätverksanalyser enbart av AfS och SD:s officiella Facebook-sidor. Gällande SD:s Facebook-sida så gav analysen av den resultat, det visade sig dock att AfS Facebook-sida inte gillade några andra sidor, vilket gjorde en sådan nätverksanalys av AfS sida oanvändbar. För att finna andra ingångsvärden till AfS sociala nätverk riktade jag mitt fokus mot Twitter, genom att genomföra en social nätverksanalys av omnämnanden av AfS officiella Twitter-konto och på så sätt få en bild av centrala aktörer kring partiet. Resultatet av denna nätverksanalys visade sedermera att AfS partiledare Gustav Kasselstrand var en central gestalt kring partiet och jag valde därför att genomföra den sociala nätverksanalysen på Facebook av hans Facebook-sida (och i jämförande perspektiv SD:s partiledare Jimmie Åkessons sida), vilket gav ett tillämpningsbart och relevant material att arbeta vidare med i min studie.

Anledningen till att jag genomförde denna nätverksanalys under en tiodagarsperiod i februari 2019, var att jag ville ha en period som inte var i anslutning till ett val och där jag kunde få en nätverksanalys främst baserad på sympatisörer till partiet – och ej ”uppblandat” med aktörer som omnämnt partiet av andra anledningar med koppling till valet; exempelvis på grund av debatt, svartmålning, ”Twitter-mobbning” etcetera.

3.4 Forskningsetiska överväganden Det har varit viktigt för mig att behålla en hög observerbarhet där egna värderingar och åsikter inte ska påverka läsaren, resultatet eller analysen. Detta finner jag särskilt viktigt i studier som berör politisk kommunikation och det var en av orsakerna till att jag fann det kvantitativa metodvalet ändamålsenligt.

De sociala nätverksanalyserna kartlägger politiska nätverk. Av integritetsskäl har jag därför valt att censurera de användare som är kopplade till privatpersoner som går att identifiera. Denna censur har endast skett i nätverksanalysen av omnämnanden på Twitter då endast denna har innehållit sådana användare, i övrigt består de analyserade nätverken av officiella representanter från politiska partier, medier och andra organisationer, samt av anonyma användare.

3.5 Metodkritik En risk med den kvantitativa essensen som återfinns i denna studie är att det kan finnas svårigheter med att få med alla element av det som ska studeras och att komplexiteten hos de fenomen som studeras reduceras. Vidare kan slumpmässighet påverka utfallet av resultatet, då det inom urvalet kan ske slumpmässiga skeenden som påverkar resultatet. Med detta avses exempelvis oförutsedda och oupptäckta tekniska felräkningar eller den mänskliga faktorn. En fördel med metodvalet är att det minimerar risken för att mina åsikter och värderingar speglas i resultatet. En annan styrka är att metodvalet kan bidra med att verifiera eller avfärda intryck av kommunikationsföreteelser – genom att sätta statistik och siffror på särskilt utvalt textinnehåll. (Bruhn Jensen 2012:109)

Nackdelen med kvantitativa innehållsanalyser kan vara att de endast mäter den uppenbara delen, i mitt fall kan Facebook-inlägg med underliggande outtalade innebörder förbises eller misstolkas vilket är något att ta i beaktande när jag använder mig av min valda forskningsmetod.

4. Resultat och analys

I det här kapitlet kommer jag att redovisa resultaten av den kvantitativa innehållsanalysen och av den sociala nätverksanalysen. Avsnittet presenterar det material som används för att besvara studiens syfte och frågeställningar. - Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de? - Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook? - Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källor, format och känslor är återkommande, samt i vilken grad svartmålar partierna politiska motståndare? - Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor?

4.1 Kvantitativ innehållsanalys Totalt har 129 Facebook-inlägg kodats för perioden 2018-09-02 till 2018-09-09, varav 69 inlägg av AfS och 62 inlägg av SD.

4.1.1 Inläggens fokus Denna resultatdel hjälper till att besvara frågeställningarna; - Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de? - Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källor, format och känslor är återkommande, samt i vilken grad svartmålar partierna politiska motståndare?

Samt till viss del frågeställningen ”Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook?”. Denna frågeställning behöver dock förstås utifrån en komplettering vilken också innefattar resultatet i de sociala nätverksanalyserna.

Tabell 1.1 Använda källor, procent. Parti Källa/kategori AfS SD Neutral/går ej att koda 3 0 Alternativ-media 19 2 Etablerad/traditionell media 4 32 AfS sociala medier 72 0 SD sociala medier 0 60 Andra konton på sociala medier 1 6 Summa 100 100 Kommentar: 67 inlägg av AfS och 62 inlägg av SD har analyserats.

I Tabell 1.1 visas fördelningen över vilka källor respektive parti använt i sina publicerade Facebook-inlägg. AfS hänvisar i högre grad till alternativa medier (19 %) än etablerade/traditionella medier (4 %). För SD är förhållandet det motsatta då partiet i högre grad hänvisar till etablerad/traditionell media (32 %) i jämförelse med alternativa medier (2 %).

Båda partierna använder mycket eget material som publiceras direkt på Facebook, AfS gör detta i 72 % av inläggen och SD i 60 % av inläggen. Båda partierna hänvisar till andra konton på sociala medier i låg grad, SD gör dock detta något mer (6 %) än AfS (1 %).

Figur 2.1 SD hänvisar till sajten Nyheter idag

Kommentar: Facebook-inlägget består av brödtext, en hashtag (#SD2018), en länk till extern sajt, samt en länkbild.

SD använder sig av alternativa medier vid ett tillfälle (2 procent av inläggen). Detta är sajten ”Nyheter idag”. Sajten har av massmedia omtalats som SD-vänlig. (Expressen, 2017) Det är ingen sajt som AfS hänvisar till bland de alternativmedier de använder sig av. Om än i väldigt liten grad finns det alltså ett visst inslag av användning av alterantiv-media som källa, även för SD:s kommunikativa innehåll på Facebook, dock är detta inslag är väldigt litet i jämförelse med AfS. Det inlägg SD hänvisar till Nyheter idag handlar om kostnaden för tolkar inom vården. Se Figur 2.1.

Tabell 1.2 Nyhetsteman, procent. Parti Nyhetstema/politiskt tema AfS SD Inget tydligt tema 58 51 Migration 37 23 Ekonomi 1 2 Lag & ordning 1 11 Miljö/Klimat 0 2 Yttrandefrihet/Mötesfrihet 1 0 Vård 0 5 Bostadspolitik 0 2 Skola 0 3 Jämställdhet 0 2 Summa 100 100 Kommentar: 67 inlägg av AfS och 62 inlägg av SD har analyserats.

För båda partierna saknar ungefär hälften av inläggen (58 % respektive 51 %) ett tydligt nyhetstema/politiskt tema. Migration är det vanligaste temat för båda partierna – 37 % för AfS och 23 % för SD. AfS har i stort sett endast detta nyhetstema representerat bland sina inlägg. Enstaka inlägg handlar om ekonomi, lag & ordning och yttrandefrihet/mötesfrihet (1 % för vartdera av dessa teman). SD har en större variation av nyhetsteman bland sina Facebook-inlägg där lag & ordning är det näst vanligaste (11 %). Därefter finns det flera nyhetsteman som ges ungefär lika stort utrymme – vård (5 %), skola (3 %), ekonomi (2 %), miljö/klimat (2 %), bostadspolitik (2 %) och jämställdhet (2 %).

Tabell 1.3 Känslor i fokus, procent. Parti AfS SD Känsla (tolkning av Övervägande positiv 10 3 inlägg och/eller ord Övervägande negativ 18 24 som används) Neutral 72 73 Summa 100 100 Kommentar: 67 inlägg av AfS och 62 inlägg av SD har analyserats.

När det kommer till inläggens känslomässiga fokus är negativa känslor mer frekvent förekommande än positiva (tabell 1.5). SD har oftare negativa känslor i fokus i sina Facebook-inlägg, jämfört med AfS. AfS har fler Facebook-inlägg som innehåller övervägande positiva känslor. Båda partierna har en övervikt på Facebook-inlägg med negativa känslor, denna skillnad är tydligast hos SD. Både AfS och SD har en majoritet av inlägg som är neutrala, för dessa inlägg har det inte gått att urskilja ett övervägande fokus av positiv eller negativ karaktär. Dessa inlägg kan exempelvis vara av beskrivande eller av informativ karaktär.

Tabell 1.4 Svartmålning av politiska motståndare/andra aktörer, procent. Parti Svartmålning av politiska motståndare AfS SD Ja 27 35 Nej 73 65 Summa 100 100 Kommentar: 67 inlägg av AfS och 62 inlägg av SD har analyserats.

Knappt en tredjedel av AfS inlägg och något mer än en tredjedel av SD:s inlägg innehåller svartmålning av politiska motståndare. Svartmålning är med andra ord ett återkommande inslag i kommunikationen hos både AfS och SD. Utav tabell 1.3 kan man utläsa att AfS och SD svartmålar politiska motståndare i ungefär lika hög grad. SD gör dock detta något mer än AfS.

Tabell 1.5 Andel Facebook-inlägg som innehåller mobilisering, procent. Parti AfS SD Innehåller mobilisering? Ja 45 21 Nej 55 79 Summa 100 100 Kommentar: 67 inlägg av AfS och 62 inlägg av SD har analyserats.

AfS uppmanar till mobilisering i sina Facebook-inlägg i högre grad än SD (se tabell 1.7). Med ”mobilisering” åsyftas inlägg där avsändaren uppmanar mottagarna att ”dela inlägg”, gå och rösta, delta i evenemang och liknande.

Tabell 1.6 Andel Facebook-inlägg som innehåller bild, procent. Parti AfS SD Innehåller bild? Ja 52 65 Nej 48 35 Summa 100 100 Kommentar: 67 inlägg av AfS och 62 inlägg av SD har analyserats.

Ungefär hälften (52 %) av AfS Facebook-inlägg innehåller en bild. SD använder sig av bilder något mer frekvent av bilder – 65 % av inläggen.

Tabell 1.7 Andel Facebook-inlägg som innehåller video, procent. Parti AfS SD Innehåller video? Ja 43 35 Nej 57 65 Summa 100 100 Kommentar: 67 inlägg av AfS och 62 inlägg av SD har analyserats.

Gällande video är detta ett format som AfS använder sig av i högre grad än bild – 43 % av inläggen innehåller video. SD använder sig mer sällan av video (35 % av inläggen). Med andra ord använder sig AfS något mer av videoformat än SD, samtidigt som förhållandet är det motsatta gällande bilder (Tabell 1.6).

Tabell 1.8 Andel Facebook-inlägg som innehåller länk till andra aktörer som representerar partiet, procent. Parti AfS SD Innehåller länk till andra aktörer som representerar Ja 13 0 partiet? Nej 87 100 Summa 100 100 Kommentar: 67 inlägg av AfS och 62 inlägg av SD har analyserats.

AfS länkar till andra aktörer inom partiet i 13 % av Facebook-inläggen, exempelvis representanter eller andra Facebook-sidor som tillhör partiet. SD å andra sidan länkar inte till några andra aktörer inom partiet överhuvudtaget.

Tabell 1.9 Andel Facebook-inlägg som innehåller länk till aktör som ej tillhör partiet, procent. Parti AfS SD Innehåller länk till andra aktörer som ej Ja 30 6 representerar partiet? Nej 70 94 Summa 100 100 Kommentar: 67 inlägg av AfS och 62 inlägg av SD har analyserats.

AfS använder sig mer frekvent av länkar till andra aktörer än SD. I 30 % av deras Facebook-inlägg använder de sig av länkar till aktörer utanför partiet, motsvarande siffra för SD är 6 %.

Tabell 1.10 Hyllar det egna partiet, procent. Parti AfS SD Hyllar det egna partiet? Ja 10 11 Nej 90 89 Summa 100 100 Kommentar: 67 inlägg av AfS och 62 inlägg av SD har analyserats.

Partierna hyllar det egna partiet ungefär lika ofta. AfS gör detta i 10 % av sina Facebook-inlägg, motsvarande siffra för SD är 11 %.

Tabell 1.11 Andel Facebook-inlägg som innehåller humor, procent. Parti AfS SD Innehåller humor? Ja 9 8 Nej 91 92 Summa 100 100 Kommentar: 67 inlägg av AfS och 62 inlägg av SD har analyserats.

AfS och SD använder sig av humor i ungefär lika stor utsträckning. 9 % av AfS Facebook-inlägg innehåller humor och 8 % av SD:s inlägg.

4.1.2 Engagemang Denna resultatdel hjälper till att besvara frågeställningen: ”Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor?” Engagemang för inlägg som innehåller länkar till andra aktörer (inom och utanför partiet) är inte presenterade bland tabellerna då dessa bestod av ett lågt antal inlägg och möjliggjorde ingen givande jämförelse. Övriga innehållsvariabler i relation till engagemang presenteras nedan.

Tabell 2.1 Känslomässigt fokus, engagemang. Övervägande Engagemang: Engagemang: Engagemang: känslomässigt fokus antal reaktioner antal delningar antal kommentarer Övervägande positiv Medelvärde 1263 121 351 Standardavvikelse 1670 151 555 N 9 9 9 Övervägande negativ Medelvärde 2395 584 583 Standardavvikelse 2229 727 1059 N 27 27 27 Neutral/inget tydligt fokus Medelvärde 2446 426 518 Standardavvikelse 2784 741 779 N 93 93 93 Kommentar: Resultaten avser AfS och SD. N-värdet avser antal Facebook-inlägg.

Facebook-inlägg som innehåller ett övervägande negativt känslomässigt fokus genererar fler reaktioner, delningar och kommentarer än inlägg med övervägande positivt känslomässigt fokus. Inlägg som saknar ett tydligt känslomässigt fokus genererar något fler reaktioner än inlägg med ett känslomässigt fokus och färre delningar och kommentarer än inlägg med ett övervägande negativt känslomässigt fokus (dock fler än inlägg med ett övervägande positivt fokus). Sammantaget är det inlägg med ett övervägande negativt känslomässigt fokus som generar högst grad av engagemang.

Tabell 2.2 Facebook-inlägg som innehåller mobilisering, engagemang. Innehåller Engagemang: antal Engagemang: antal Engagemang: antal mobilisering? reaktioner delningar kommentarer Ja Medelvärde 1912 365 661 Standardavvikelse 2248 615 1282 N 43 43 43 Nej Medelvärde 2573 474 449 Standardavvikelse 2768 765 453 N 86 86 86 Kommentar: Resultaten avser både AfS och SD. N-värdet avser antal Facebook-inlägg.

Facebook-inlägg som innehåller mobilisering genererar färre reaktioner och delningar än Facebook-inlägg utan mobilisering. Däremot genererar Facebook-inlägg som innehåller mobilisering fler kommentarer än Facebook-inlägg som inte innehåller mobilisering. Till skillnad från studien kring AfD jämfört med andra etablerade partier i Tyskland (Carlos et al., 2018), går det dock inte att se att inlägg med detta fokus generellt sett delas oftare än andra (tabell 1.6), förhållandet är snarare det motsatta. Däremot genererar de fler kommentarer än Facebook-inlägg utan innehåll av mobilisering. Någonting att ta i beaktande är dock att denna studie endast jämför två partier, där dessa också har relationer inom den sociala nätverksanalysen via SD:s tidigare ungdomsförbund (figur 1.1), därför kan det vara svårt att dra sådana paralleller. Standardavvikelsen är hög även här. Det är stor skillnad mellan olika inlägg kring hur många reaktioner, delningar och kommentarer de får. Särskilt stor är standardavvikelsen avseende antal kommentarer för inlägg som innehåller mobilisering

Tabell 2.3 Svartmålning av politiska motståndare/andra aktörer, engagemang. Svartmålning av Engagemang: politiska Engagemang: Engagemang: antal motståndare/andra antal reaktioner antal delningar kommentarer aktörer? Ja Medelvärde 2402 634 568 Standardavvikelse 2235 778 905 N 40 40 40 Nej Medelvärde 2330 349 498 Standardavvikelse 2782 675 795 N 89 89 89 Kommentar: Resultaten avser AfS och SD. N-värdet avser antal Facebook-inlägg.

Facebook-inlägg som innehåller svartmålning generar i genomsnitt ett högre engagemang avseende reaktioner, delningar och kommentarer (tabell 3.1) än Facebook-inlägg som inte innehåller svartmålning. Standardavvikelsen är hög, vilket innebär att engagemanget kring olika inlägg varierar i hög grad. Facebook- inlägg som innehåller svartmålning av politiska motståndare genererar generellt sett fler reaktioner, fler

50 delningar och fler kommentarer än inlägg som inte innehåller svartmålning. Den tydligaste skillnaden syns avseende antal delningar.

Tabell 2.4 Använda källor, engagemang. Engagemang: Engagemang: Engagemang: Använda källor antal antal reaktioner antal delningar kommentarer Alternativ-media Medelvärde 528 100 144 Standardavvikelse 653 196 210 N 14 14 14 Etablerad/traditionell Medelvärde 3508 894 545 media Standardavvikelse 2673 1208 486 N 23 23 23 AfS sociala medier Medelvärde 681 241 541 Standardavvikelse 953 581 914 N 48 48 48 SD sociala medier Medelvärde 4612 564 648 Standardavvikelse 2657 469 1048 N 37 37 37 Kommentar: Resultaten avser AfS och SD. N-värdet avser antal Facebook-inlägg. Använda källor som förekommit i fem eller färre inlägg har ej räknats med i tabellen (”neutral/går ej att koda” och ”andra konton på sociala medier”).

SD:s sociala medier genererar högst grad av engagemang, särskilt avseende reaktioner, det är också för denna variabel den högsta standardavvikelsen syns. När det kommer till antal kommentarer är variationen mellan olika källor lägst. AfS sociala medier generar i genomsnitt 541 kommentarer att jämföra med SD:s 648, samtidigt som den genomsnittliga mängden reaktioner för SD:s sociala medier är 4612, att jämföra med AfS 681. Alternativ-media som AfS främst använder sig av är den källa som genererar lägst grad av engagemang.

Tabell 2.5 Nyhetsteman, engagemang. Engagemang: Engagemang: Engagemang: antal Nyhetsteman antal reaktioner antal delningar kommentarer Neutral/går ej att Medelvärde 2131 373 569 koda Standardavvikelse 2271 572 1050 N 71 71 71 Migration Medelvärde 2420 553 499 Standardavvikelse 3317 1037 489 N 39 39 39 Lag & ordning Medelvärde 4015 500 415 Standardavvikelse 1951 214 178 N 8 8 8 Kommentar: Resultaten avser AfS och SD. N-värdet avser antal Facebook-inlägg. Nyhetsteman där inläggen varit tre eller färre har inte räknats med i tabellen.

Neutrala inlägg och sådana som ej gått att koppla till ett nyhetstema har färre reaktioner och delningar än inlägg med nyhetstema migration och lag & ordning. Inlägg med nyhetstema migration har i genomsnitt fler reaktioner än neutrala nyhetsteman men färre reaktioner än inlägg med nyhetstema lag & ordning, dock klart flest antal delningar i genomsnitt jämfört med andra nyhetsteman. Nyhetstemat migration har en hög standardavvikelse (3317) jämfört med andra nyhetsteman.

Tabell 2.6 Facebook-inlägg som innehåller bild, engagemang. Innehåller Engagemang: antal Engagemang: antal Engagemang: antal bild? reaktioner delningar kommentarer Ja Medelvärde 2581 384 425 Standardavvikelse 2651 524 840 N 75 75 75 Nej Medelvärde 2035 512 651 Standardavvikelse 2559 922 799 N 54 54 54 Kommentar: Resultaten avser AfS och SD. N-värdet avser antal Facebook-inlägg.

Facebook-inlägg som innehåller bilder genererar i genomsnitt fler reaktioner men färre delningar och kommentarer än inlägg som inte innehåller bilder (majoriteten av dessa innehåller video).

Tabell 2.7 Facebook-inlägg som innehåller video, engagemang. Innehåller Engagemang: antal Engagemang: antal Engagemang: antal video? reaktioner delningar kommentarer Ja Medelvärde 2141 540 679 Standardavvikelse 2594 942 813 N 51 51 51 Nej Medelvärde 2491 371 416 Standardavvikelse 2638 519 826 N 78 78 78 Kommentar: Resultaten avser AfS och SD. N-värdet avser antal Facebook-inlägg.

Facebook-inlägg som innehåller video genererar färre reaktioner men fler delningar och kommentarer i genomsnitt jämfört med inlägg som inte innehåller video.

Tabell 2.8 Facebook-inlägg som innehåller hyllningar till det egna partiet, engagemang. Innehåller Engagemang: antal Engagemang: Engagemang: antal hyllningar? reaktioner antal delningar kommentarer Ja Medelvärde 3443 332 580 Standardavvikelse 4269 454 1264 N 14 14 14 Nej Medelvärde 2220 451 513 Standardavvikelse 2333 744 766 N 115 115 115 Kommentar: Resultaten avser AfS och SD. N-värdet avser antal Facebook-inlägg.

Facebook-inlägg som innehåller hyllningar till egna partiet generar i genomsnitt fler reaktioner och kommentarer men färre delningar än inlägg som inte innehåller hyllningar. Standardavvikelsen för antal reaktioner och kommentarer är hög i jämförelse med andra variabler.

Tabell 2.9 Facebook-inlägg som innehåller humor, engagemang. Innehåller Engagemang: antal Engagemang: antal Engagemang: antal humor? reaktioner delningar kommentarer Ja Medelvärde 2009 492 393 Standardavvikelse 1985 760 422 N 11 11 11 Nej Medelvärde 2390 429 530 Standardavvikelse 2683 719 860 N 117 117 117 Kommentar: Resultaten avser AfS och SD. N-värdet avser antal Facebook-inlägg.

Facebook-inlägg som innehåller humor generar i genomsnitt fler delningar än övriga inlägg men färre reaktioner och kommentarer.

4.2 Social nätverksanalys (SNA) Resultatet som presenteras i denna del hjälper i huvudsak till att besvara frågeställningen: ”Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook?”. Där slutet på den andra frågan besvaras tillsammans med det resultat som framkommit i innehållsanalysen.

I denna del presenteras nätverksanalyserna. Först presenteras AfS och partiledare Gustav Kasselstrands sociala nätverk, därefter SD:s och Jimmie Åkessons sociala nätverk. Slutligen presenteras AfS nätverksanalys över omnämnanden på Twitter.

4.2.1 SNA AfS och Kasselstrands Facebook-sidor

Figur 1.1 Social nätverksanalys Facebook, Gustav Kasselstrand, djup 1.

Kommentar: Nätverket utgår från Gustav Kasselstrands Facebook-sida https://www.facebook.com/gustavkasselstrand/.

Facebook-sidan Sverigedemokratisk ungdom, SD:s tidigare ungdomsförbund, ingår i Gustav Kasselstrands (partiledare i AfS) nätverk på Facebook. Se Figur 1.1.

I Figur 1.1 visualiseras AfS partiledare Gustav Kasselstrands sociala nätverk på Facebook, baserat på hans Facebook-sida. Där bland annat kopplingar till USA:s president, Donald J Trump återfinns. En annan nod som återfinns i nätverket är Génération Nation, vilket är ungdomsförbundet till franska Front National. Det finns även kopplingar till Heinz-Christian Strache (HC Strache) som är partiledare för det österrikiska Frihetspartiet, ett högerpopulistiskt nationalkonservativt politiskt parti i Österrike. (Rydgren, 2004) Även Udo Landbauer är en partimedlem av Frihetspartiet. Gemensamt för dessa noder i nätverket är att de delar likvärdiga politiska åsikter. I Figur 1.2 syns samma sociala nätverksanalys av Gustav Kasselstrand, med ett utökat djup (djup: 2), vilket innebär att även sidor som ”gillas” av sidor som Kasselstrand gillar ingår i nätverket.

Figur 1.2 Social nätverksanalys Facebook, Gustav Kasselstrand, djup: 2, inzoomad.

Kommentar: Nätverket utgår från Gustav Kasselstrands Facebook-sida https://www.facebook.com/gustavkasselstrand/.

AfS använder sig mer alternativmedier som källor till Facebook-inlägg (tabell 1.1), jämfört med SD och alternativa medier återfinns också inom partiets sociala nätverk (figur 1.1 och 1.2).

I Figur 1.2 visualiseras AfS partiledare Gustav Kasselstrands sociala nätverk på Facebook, baserat på hans Facebook-sida. Bland inzoomade Facebook-sidor återfinner vi bland annat de högerorienterade alternativa medierna ”friatider.se” och Kasselstrands egen poddcast ”Den kokta grodan”. Fria tider är en invandringskritisk nättidning, som många följde valet genom redan för riksdagsvalet 2014. (indikatmedia.se 2019) I nätverket kan vi även se kopplingar till Sverigedemokraternas tidigare ungdomsförbund Sverigedemokratisk ungdom (SDU) där Gustav Kasselstrand tidigare var ordförande, samt andra ungdomsförbund. SD bröt med SDU och startade ett nytt ungdomsförbund – ”Ungsvenskarna” vilket blev

56 det definitiva beskedet om det inte tidigare varit klarlagt, att SDU inte längre var en del av SD och att SD inte ville förknippas med dem. (Expressen, 2017)

William Hahne, Adam Berg och Jessica Ohlson var förutom Gustav Kasselstrand med i SDU och SD för att senare bli uteslutna. (Expressen, 2018) Dessa personer, samt SDU, syns i Gustav Kasselstrands sociala nätverk på Facebook, Figur 1.2.

Figur 1.3 Social nätverksanalys Facebook, Gustav Kasselstrand, djup: 2.

Kommentar: Nätverket utgår från Gustav Kasselstrands Facebook-sida https://www.facebook.com/gustavkasselstrand/.

I Figur 1.3 kan vi se AfS partiledare Gustav Kasselstrands sociala nätverk på Facebook på en nivå med två lager. Det vill säga nätverket innehåll noder (sidor) som Kasselstrand gillar och sidor som gillas av de sidor som Kasselstrand gillar. På denna nivå utvidgas nätverket avsevärt, jämfört med nivån med ett lager och vi kan se att det skapas olika ekosystem där ett kretsar kring Donald Trump, vilket i grunden bygger på att Kasselstrand själv gillar Donald Trump från sin Facebook-sida. Ett andra ekosystem kretsar kring franska Front Nationals ungdomsförbund Géneration Nation och ett tredje kring HC Strache som är partiledare för österrikiska FPÖ. HC Strache har en bakgrund i FPÖ:s ungdomsförbund. (Reiterer, 2009) Det finns här alltså om inte direkta nätverk så åtminstone kopplingar i form av visat intresse från AfS håll för olika politiska strömningar med koppling till ”alt-right”. Liksom Lyons (2017) skriver har ”Alt-right- rörelsen” i USA har en nära koppling till USA:s president Donald Trump och medverkade i hög grad under hans presidentkampanj fram till valet 2017. ”Alt-rights” stödjer i hög grad Donald Trump, samtidigt som de anser sig ha möjligheten att påverka hans organisation eftersom de själva utgör och/eller kan påverka en stor del av hans väljarskara. ”Alt-right” anses även ha haft en signifikant betydelse för att Trump skulle vinna valet. Högerextrema plattformar växte markant efter valet då Trump blev president och de har vartefter fått ett starkare politiskt inflytande. Förhållandet mellan politiker och alterantiv-media/medier med högerextrem inriktning stärks och ökar, också i andra länder och andra sammanhang, särskilt på internet. Samtidigt som olika alternativa kommunikationskanaler blir allt mer professionaliserade i sin organisation och marknadsföring. (Haller et al. 2019) Trump eller hans administration var ingen politiker som nämndes som en förebild vid AfS installationstal (Alternativ för Sverige 2018), men som man kan se av tidigare forskning inom ”alt-right” (Daniels 2018; Haller et al. 2019; Lyons 2017), har de kopplingar till samma högerorienterade ”alt-right- rörelse”. Man kan i nätverket se kopplingen mellan SDU (och därmed också Gustav Kasselstrand) och ungdomsförbund inom ”alt-right- rörelsen” i andra länder i form av Génération Nation och Freihetlichen Jugend (Österrike). Strukturen på detta nätverk kan sannolikt också synas i vilken typ av innehåll Kasselstrand retweetar (delar poster på Twitter) och delar med sig av på sin Facebook-sida.

Det finns några relationer i Kasselstrands nätverk som är ömsesidiga – det vill säga fall då båda sidorna gillar varandra och inte bara den ena parten har gillat den andra. Dessa är William Hahne, Adam Berg och SDU. Om vi endast ser till ömsesidiga ”gillande” är det alltså utifrån Kasselstrands sida en begränsad skara där SDU är den gemensamma nämnaren. Ser vi däremot till ömsesidiga relationer utifrån Sverigedemokratisk ungdoms Facebook-sida så har SDU en sådan med Freiheitliche Jugend, FPÖ:s ungdomsförbund, vilka i sin tur har en ömsesidig relation med Udo Landbauer. Sverigedemokraterna finns också med i nätverket, den enda kopplingen de har till någon annan sida i nätverket är dock SDU, på grund av att SDU gillar Sverigedemokraternas sida. Detta är inte ett ömsesidigt förhållande i nätverket.

4.2.2 SNA SD och Åkessons Facebook-sidor I detta avsnitt behandlas de nätverksanalyser som avser Sverigedemokraternas och Jimmie Åkessons Facebook-sidor.

Figur 1.4 Social nätverksanalys Facebook, Jimmie Åkesson, djup 2.

Kommentar: Nätverket utgår från Jimmie Åkessons Facebook-sida https://www.facebook.com/jimmieakesson/.

I det sociala nätverk som framträder genom en analys av Jimmie Åkessons officiella Facebook-sida finns på ett första djup, det vill säga bland de sidor som Åkesson gillar, endast en relation. Detta är relationen med SD:s officiella sida. De ytterligare sidor som syns i Figur 1.4 är sådana som SD:s Facebook-sida gillar. De sidor som ingår i nätverket representerar eller tillhör partiet i någon mån. SD-Kuriren är SD:s officiella partiorgan och medlemstidning, vars Facebook-sida (https://www.facebook.com/sdkuriren/) dock varit inaktiv sedan 2016. SD-ekonomen är en officiell sida som rör SD:s ekonomi- och finanspolitik. Noterbart att SD har en särskild Facebook-sida för just dessa politiska områden, som var underrepresenterade i kommunikationen på den huvudsakliga Facebook-sidan inför riksdagsvalet, där endast 2 % av inläggen hade ett sådant fokus. (Tabell 1.2) SD-kvinnor (https://www.facebook.com/SDKvinnor/) är den officiella

Facebook-sidan för SD:s kvinnoförbund. StudioSD (https://www.facebook.com/sdpodden/) är en officiell podcast, även denna är dock inaktiv, sedan 2017. Hepatica (https://www.facebook.com/Hepatica- 1664222277182343/) är partiets insamlingsstiftelse. Samtiden (https://www.facebook.com/samtiden.nu/) är en webbtidning som ges ut och ägs av SD och Ungsvenskarna (https://www.facebook.com/ungsvenskarna/) är partiets ungdomsförbund.

Sammantaget har sidorna nära förankring till SD och tillhör partiet. Förutom den ömsesidiga relationen som går att se mellan SD:s officiella Facebooksida och Jimmie Åkessons Facebooksida så finns det även en sådan mellan SD:s officiella Facebook-sida och Ungsvenskarnas Facebook-sida.

Figur 1.5 Social nätverksanalys Facebook, Sverigedemokraterna, djup 2.

Kommentar: Nätverket utgår från Sverigedemokraternas Facebook-sida https://www.facebook.com/sverigedemokraterna/.

I Figur 1.5 kan man se det sociala nätverket kring SD:s Facebook-sida för ytterligare en nivå jämfört med Figur 1.4. På denna nivå utvidgas nätverket med partiets lokala ungdomsförbund. Även i detta nätverk ingår endast Facebook-sidor som har direkt anknytning till SD, via Ungsvenskarna.

4.2.3 SNA AfS omnämnanden på Twitter

Figur 1.6 Social nätverksanalys, omnämnanden av AfS på Twitter.

Kommentar: ”AfS_riks” är AfS Twitter-konto. Namnen i närverksanalysen är de officiella användarnamn som användas på Twitter. Flera användarnamn är censurerade på grund av integritetsskäl.

AfS sociala nätverk baserat på omnämnanden på Twitter (Figur 1.6) har ett betydligt större lokalt fokus än det sociala nätverk som bygger på Kasselstrands Facebook-sida (Figur 1.3). Partiets koppling till alternativa högerinriktade medier finner vi även i detta nätverk genom Ingrid Carlqvist, ”ingridcarlqvist”, som en central nod. Ingrid beskriver sig själv i sin profil som ”Free journalist at Ingrid & Maria at: 61 http://ingridochmaria.se”. I nätverk framstår åter Gustav Kasselstrand, ”gustavkassel” som en central person runt AfS. Nätverket är uppbyggt kring enskilda individer snarare än organisationer. Noterbart är att AfS officiella konto är aktivt i väldigt låg grad jämfört med övriga centrala noder i nätverket. Gustav Kasselstrands konto ”gustavkassel” har exempelvis ungefär 6 gånger så många tweets (inlägg på Twitter) och nästan dubbelt så många följare. Arvid Haag, ”arvidhaag” som syns som en central nod till vänster i Figur 1.6, uteslöts från partiet Medborgerlig samling (se Figur 2.2). Arvid Haag länkar till inlägget direkt från sin Twitter-bio (beskrivande text i användarens profil).

Figur 2.2 MED inreder uteslutningsärende gällande Arvid Haag.

Kommentar: Inlägget har 56 kommentarer, 29 ”retweets” (delningar av inlägget) och 119 gillanden.

Facebook är som socialt medium uppdelad enligt relationen ”sida-personlig användare”, medan alla konton på Twitter kan benämnas som ”användare”, oavsett om de representerar en enskild individ eller en organisation. Den nod som har näst störst sammankoppling med andra noder i nätverket är partiledare 62

Gustav Kasselstrand. Gustav Kasselstrand och Ingrid Carlqvist är de användare inom nätverket med flest följare. Förutom den mer tydliga lokala kopplingen för Twitter-nätverket i Figur 1.6, så skiljer det sig mycket avseende vilka användare som ingår i nätverken. Den gemensamma nämnaren är partiledaren Gustav Kasselstrand.

5. Diskussion, slutsatser och framtida forskning

I detta kapitel diskuterar jag inledningsvis det empiriska resultatet i relation till uppsatsens teoretiska ramverk. Därefter återknyter jag till uppsatsens frågeställningar och presenterar de slutsatser jag drar av min analys. Avslutningsvis ges förslag på framtida forskning.

5.1 Diskussion I studien av Carlos med flera (2018) angående AfD:s kommunikation på Facebook, visade resultatet att mobilisering var ett centralt tema för denna. Det femte mest använda verbet bland AfD:s Facebook-inlägg var ”dela”. Mobilisering i form av uppmaningar till mottagarna/publiken i sociala medier var också ett centralt element för nätverket Soldiers of Odin. (Ekman, 2018) Även AfS och SD använder sig av mobilisering i sociala medier i form av uppmaningar till handling. AfS gör detta betydligt oftare än SD – i 45 % av inläggen, att jämföra med 21 % bland SD:s inlägg. AfS påminner därmed i högre grad om ovan nämnda politiska aktörer än SD gällande deras sätt att mobilisera sina mottagare på Facebook. Förutom att AfS alternativt vill framställa sig som ett handlingskraftigt parti så har det som nystartat parti också ett stort behov av exponering. Inom alternativa medier finns sällan samma tillgång till korrespondenter, fotografer och marknadsförare i samma utsträckning som hos ”etablissemanget” och de etablerade partierna. (Haller et al., 2019) AfS kan därmed ses som i högre grad beroende av sina följares engagemang i sociala medier för att få spridning av sina idéer.

Under 2015 använde sig AfD i huvudsak av en kort text i kombination med en bild i deras sociala medier. (Carlos et al., 2018) AfS och SD använder sig inte av bilder i samma utsträckning, däremot använder de sig regelbundet av video – ungefär lika många inlägg innehåller video som bilder. AfS använder sig något mer av videoformat än SD, som i sin tur använder sig mer frekvent av bilder. 52 % av AfS Facebook-inlägg innehåller bild och 43 % innehåller video (5 % av inläggen innehåller inget av det). 65 % av SD:s inlägg innehåller bilder och 35 % av inläggen innehåller video. I sammanhanget bör nämnas att denna studie undersöker material från 2018 och ovan nämnda studie undersöker material från 2015, vilket kan ha betydelse för vilka funktioner som varit möjligt för partierna att tillgå på Facebook. Som Merril och Åkerlund (2018) beskriver möjliggör användandet av Facebook som plattform en hel del olika diskursiva strategier för identifikation och övertalning, vilka sker genom processer som skriftlig kommunikation. De format som AfS och SD använder sig av i sina poster ger en bild över vad de tror är bäst ägnat att övertyga, vilket i sin tur genom Facebook som plattform kan generera en normalisering och integrering av de idéer partierna kommunicerar.

Alternativmedier har varit av betydande vikt för att förstå ”alt-right” som rörelse på internet under de senaste åren. Alternativmedierna kan ses som ett uttryck för skepticism och kritik gentemot ”eliten” och etablerade medier. (Haller, 2019; Heikkilä, 2017; Lyons, 2017) Resultaten i denna uppsats visar på skillnader

64 mellan AfS och SD gällande sådana förhållanden. AfS har kopplingar till alternativmedier som representeras av aktörer utanför partiet, vilket syns både i deras kommunikation på Facebook, liksom i deras sociala nätverk. Förhållandet mellan AfS och alternativa medier kan vara en tillgång rent funktionellt – för att hitta andra vägar att nå människor än genom traditionella kanaler. Det kan också fungera som en kommunikativt symbolisk handling för att visa skepsis och kritik mot etablissemanget och etablerade mediekanaler. (Haller et al. 2019, s.3) Till skillnad mot SD, där alternativmedier syns i SD:s sociala nätverk men knappt i posterna på Facebook. Vidare har de alternativmedier som återfinns i det sociala nätverket en direkt koppling till SD som kan ses som distributören av dessa (som partitidning och stiftelse). SD använder sig av partiets egna kanaler vad gäller det som kommuniceras på Facebook, liksom det sociala nätverk som partiet ingår i.

Relationer skapas och byggs utifrån ömsesidigt beroende där bägge parter drar nytta av varandra, framförallt på internet. (Haller, 2018) Detta kan vara en möjlig förklaring till varför AfS och SDU (och även andra noder i nätverket) interagerar med varandra. SDU har trots deras avknoppning från SD fortsatt att verka på Facebook och agerade inför valet 2018 som ett stöd eller hjälp för AfS att sprida sina budskap på Facebook. Se Figur 2.3 där SDU på valdagen visar för sina följare hur man röstar på AfS i riksdagsvalet.

Figur 2.3 SDU visar hur man röstar på AfS

Kommentar: När man röstar på ett parti som saknar valsedlar i röstningslokalen, skriver man själv ut namnet på partiet.

På bilden kan man se hur SDU visar hur man kan rösta på AfS inför riksdagsvalet 2018. Då AfS inte fanns med som ett förtryckt valbart alternativt att kryssa i var väljarna tvungna att skriva partinamnet själva. För att rösten skulle godkännas krävdes det att hela namnet skrevs rätt på valsedeln och att det var korrekt stavat. Förkortningar godkänns inte vilket även SDU demonstrerar i bilden ovan. I detta avseende kan det vara en nackdel att så starkt förknippas med partiets förkortning ”AfS”.

I ungefär vart femte Facebook-inlägg (19 %) använder sig AfS av alternativmedier som källor, att jämföra med 2 % för SD. I den sociala nätverksanalysen av AfS och partiledare Gustav Kasselstrand finner man 66 främst relationer till andra politiker och politiska partier men även till alternativmedierna Ingrid och Maria, Fria tider och Den kokta grodan. Där den sistnämnda har tydlig koppling till partiet då partiledare Gustav Kasselstrand medverkar i den och partiet även livesänt podcasten. (Alternativ för Sverige 2018) Förutom att vara en central person i de sociala nätverken var Kasselstrand under valkampanjen till riksdagsvalet 2018 AfS toppkandidat, frontfigur och ansiktet utåt i partiets kommunikativa innehåll. Ett ”typiskt” AfS-inlägg bland dem som analyserats i den kvantitativa innehållsanalysen syns i Figur 2.4.

Figur 2.4 Gustav Kasselstrand på AfS Facebook-sida

Kommentar: Brödtext med vit bakgrund är AfS kommunicerade meddelande på Facebook, text med grå bakgrund är hämtad via länk till Youtube.com.

I Figur 2.4 har AfS publicerat ett inlägg om partiledare Gustav Kasselstrand som intervjuas av Swebbtv. Swebbtv är, utifrån beskrivningen på deras egen hemsida, ett medborgarfinansierat initiativ som har till uppgift att skapa medborgarjournalistik. Eftersom de anser att etablerade/traditionella medierna inte representerar verkligheten på ett korrekt sätt. Detta gäller enligt dem främst inom feminism, ”massmigration” och klimatlarmen där politisk korrekthet styr innehållet. Det är också inom dessa områden som Swebbtv främst önskar rapportera, utifrån vad de anser korrekt bild utifrån ett medborgarperspektiv. De vill försvara yttrandefriheten och ”förmedla sanningen trots att den är obekväm”. För att göra detta är de därmed partipolitiskt och religiöst obundna. (Swebbtv, 2019) Dessa kommunicerade motiv till och fokus 67 kring mediebevakning går i hög grad igen enligt samma tema som internationell högerorienterad alternativmedia (”alt-right”). (Daniels, 2018; Haller, 2019; Lyons, 2017)

I SD:s sociala nätverk återfinns också alterantivmedier, dessa har dock en än tydligare koppling till partiet i form av de officiella organen SD-Kuriren och webbtidningen Samtiden som ges ut av SD. Förhållandet mellan alterantivmedier och de partier som denna studie undersökt är väletablerat, om än i form av olika uttryck för respektive parti. SD har en tydligare struktur kring vilken typ av alterantivmedier som ingår i det sociala nätverket (sådana som har en direkt koppling till partiet) och dessa nämns knappt i den kommunicerade kommunikationen på Facebook, medan AfS i högre grad – förutom att ingå i nätverk med alterantivmedier – även refererar till dessa i det som kommuniceras på Facebook. Mot bakgrund av den diskussion Haller med flera (2019) för kring det symbiotiska och alltmer professionaliserade förhållandet mellan högerextrema politiker och alternativmedia med högerextrem inriktning, där relationer skapas och byggs utifrån ett ömsesidigt beroende där bägge parter drar nytta av varandra, framförallt på internet, kan vi se att AfS i större grad än SD använder sig av alternativa medier som källor. Det visar sig också att AfS likt internationella motsvarigheter kringgår klassisk mainstreammedia, vilket inom ”alt-right- rörelsen” kan kopplas till en populistisk världssyn där etablerad journalistik konstruerad av ”eliten” motverkar ”folkets vilja”.

Figur 2.5 AfS uppmärksammar SD:s förbud mot alternativmedier.

Kommentar: Brödtexten med vit bakgrund ovanför bilden är den text AfS kommunicerar Texten med grå bakgrund tillhör länken och länkbilden.

Att det finns en skillnad mellan AfS och SD avseende användningen av alternativa medier som källor är också någonting som AfS själva uppfattar och skriver om på sin Facebook-sida. (Figur 2.5) AfS påtalar i samma inlägg ”konsekvenserna av massinvandringen” och de alternativa mediernas roll i att föra fram denna ”sanning”. Detta kan relateras till Holts (2018) diskussion kring framväxten av alternativa medier i Sverige på senare år som riktar ett stort fokus på att kritisera immigrationspolitik och ”mainstreammedia”. Det gemensamma för dessa nya alternativmedier är att de uttrycker att etablerad media döljer eller förskingrar information som rör negativa sociala och kulturella konsekvenser av invandring och migration.

I Mattias Ekmans studie Online Islamophobia and the politics of fear: manufacturing the green scare (2015) analyseras tre framträdande islamofobiska aktörer online. Dessa motiverar bland annat sina åsikter genom att beskriva att de beskyddar ”yttrandefriheten”. Yttrandefrihet är också ett område som högerpopulistiska aktörer i Sverige haft som ett centralt tema i sina budskap, bland annat AfS (se 1.1 Bakgrund). Yttrandefrihet som politiskt nyhetstema är dock knappt synligt avseende det kommunikativa innehåll som AfS och SD använt sig av i sin explicita kommunikation inför riksdagsvalet 2018. AfS använder sig av detta nyhetstema i 1 % av sina inlägg och SD i 0 % av inläggen.

Porträtteringar av verkligheten med negativa känslor och svartmålning av politiska motståndare, inte minst kopplat till migration, är centrala online i olika sammanhang där aktörer med koppling till högerpopulistiska aktörer och ”alt-right” deltar. (Awan, 2014; Askanius et al., 2015; Evolvi, 2018; Gajjala et al., 2015) Sådana fokus och teman är också förekommande i det kommunicerade innehållet på Facebook av AfS och SD. SD använder sig av ett sådant innehåll i något högre grad än AfS och SD använder sig även mer sällan av innehåll med övervägande positiva känslor i förhållande till AfS. 24 % av SD:s inlägg har övervägande negativ karaktär att jämföra med AfS 18 %. När det kommer till inlägg med övervägande positiv karaktär har SD endast 3 % och AfS 10 % sådana. Humor kan användas för att skapa en mer avslappnad ton, detta görs ibland av båda partierna, dock inte i någon större utsträckning – i 9 % av inläggen för AfS och i 8 % av inläggen för SD. Som helhet ger detta en bild av att SD är något mer negativt inriktade avseende sitt kommunikativa innehåll och fokus på Facebook i jämförelse med AfS.

Svartmålningen för AfS och SD påminner i mångt och mycket om varandra, den rör ofta kritik gentemot ”etablissemanget”, eller de mer ”etablerade partierna”. För AfS ingår även SD i denna skara, medan SD riktar kritik mot de andra riksdagspartierna. AfS svartmålar också i högre grad invandrare, ofta genom att hänvisa till alternativa medier. Svartmålning av politiska motståndare och negativa känslor är teman som olika högerextrema partier och organisationer använt sig av för att mobilisera användare på Facebook. Detta framgår bland annat av Askanius och Mylonas text Extreme-right Responses to the European Economic Crisis in Denmark and Sweden: The discursive construction of scapegoats and lodestar (2015). Utav tabell 1.3 kan man utläsa att AfS och SD svartmålar politiska motståndare i ungefär lika hög grad. SD gör dock detta något mer än AfS.

Liksom fallet är för AfD (Carlos et al., 2015), så finns det en skevhet gällande förhållandet mellan både AfS och SD:s politiska innehåll på Facebook och deras politik som helhet. På Facebook är migration ett överrepresenterat ämne för AfS (37 % av inläggen). Även SD har migration som ett överrepresenterat ämne bland deras inlägg (23 % av inläggen), där även ämnet lag & ordning (11 %) sticker ut som frekvent förekommande i jämförelse med andra politiska teman. Bland övriga politiska temat är det inget som förekommer i mer än 5 % av inläggen. Ungefär hälften av alla Facebook-inlägg har inget tydligt tema (58 % för AfS och 51 % för SD), vilket även talar om att partierna inför riksdagsvalet inte valt att lägga något större fokus bland sina Facebook-inlägg på sakpolitik. Dessa Facebook-inlägg kan exempelvis vara mer av

70 informationskaraktär, ”peppande ord” och hyllningar eller svartmålning av politiska motståndare utan att relatera svartmålningen till ett särskilt politiskt tema eller område.

5.2 Slutsatser De frågeställningar som uppsatsen inleddes med var följande:

- Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de? - Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook? - Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källor, format och känslor är återkommande, samt i vilken grad svartmålar partierna politiska motståndare? - Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor?

Nedan presenteras de slutsatser som framkommit genom studien.

AfS försöker mobilisera sina mottagare på Facebook i högre grad än SD. Nästan vartannat av AfS Facebook-inlägg innehåller mobilisering, att jämföra med ungefär vart femte för SD. Facebook-inlägg som innehåller mobilisering genererar färre reaktioner och delningar än Facebook-inlägg utan mobilisering. Däremot genererar Facebook-inlägg som innehåller mobilisering fler kommentarer än Facebook-inlägg som inte innehåller mobilisering.

Alla Facebook-inlägg som postats av SD och i stort sett alla inlägg som postats av AfS innehåller en bild eller en video. AfS använder sig oftare av videoformat än SD som i sin tur mer frekvent använder sig av bilder. Facebook-inlägg som innehåller bilder genererar i genomsnitt fler reaktioner men färre delningar och kommentarer än inlägg som innehåller video.

AfS använder sig av alternativmedier som källor i sin kommunikation på Facebook i ungefär vart femte Facebook-inlägg och kringgår klassisk mainstreammedia. SD använder sig knappt av alternativmedier i sin kommunikation på Facebook (endast ett inlägg), utan i högre grad använder av etablerade medier som källor. Båda partierna har kopplingar till alternativmedier i sina sociala nätverk, de alternativmedier som SD har relationer till har dock genomgående en tydlig koppling direkt till partiet. Vidare använder sig SD mer genomgående av partiets egna kanaler som källor och i sin kommunikation på Facebook i jämförelse med AfS.

Yttrandefrihet är ett politiskt tema som inget av partierna kommunicerar kring inför riksdagsvalet, AfS gör detta i ett inlägg och SD gör det inte överhuvudtaget.

SD:s Facebook-inlägg är överlag av mer negativ karaktär i jämförelse med AfS. SD postar något oftare inlägg med övervägande negativa känslor i jämförelse med AfS, samtidigt som AfS i högre grad postar inlägg med övervägande positiva känslor i jämförelse med SD. Båda partierna har fler inlägg som innehåller övervägande negativa känslor i jämförelse med övervägande positiva känslor. Facebook-inlägg som innehåller ett övervägande negativt känslomässigt fokus genererar fler reaktioner, delningar och kommentarer än inlägg med övervägande positivt känslomässigt fokus. Facebook-inlägg som innehåller svartmålning generar i genomsnitt ett högre engagemang avseende reaktioner, delningar och kommentarer än Facebook-inlägg som inte innehåller svartmålning. Framförallt är antalet delningar betydligt högre för inlägg som innehåller svartmålning i jämförelse med inlägg som inte innehåller svartmålning. Standardavvikelsen är hög, vilket innebär att engagemanget kring olika inlägg varierar i hög grad. Facebook- inlägg som innehåller hyllningar till egna partiet generar i genomsnitt fler reaktioner och kommentarer men färre delningar än inlägg som inte innehåller hyllningar. Humor används ungefär lika ofta av båda partierna – i ungefär var tionde inlägg för respektive parti. Dessa inlägg generar i genomsnitt fler delningar än övriga inlägg men färre reaktioner och kommentarer.

AfS och SD svartmålar politiska motståndare i ungefär lika hög grad, i ungefär var tredje Facebook-inlägg. SD gör detta i något högre grad än AfS.

SD:s sociala medier där SD är avsändaren/källan genererar högst grad av engagemang, särskilt avseende reaktioner, det är också för denna variabel den högsta standardavvikelsen syns. När det kommer till antal kommentarer är variationen mellan olika källor lägst.

Migration är överrepresenterat som politiskt tema i både AfS och SD:s Facebook-inlägg. Inlägg med nyhetstemat migration har i genomsnitt fler reaktioner än neutrala nyhetsteman men färre reaktioner än inlägg med nyhetstemat lag & ordning, dock klart flest antal delningar i genomsnitt jämfört med andra nyhetsteman.

De sociala nätverksanalyserna visar att partiledarna Gustav Kasselstrand (AfS) och Jimmie Åkesson (SD) är centrala i partiernas nätverk. I AfS sociala nätverk har Kasselstrand i högre grad kopplingar till personer (till exempel andra inom ledningen i AfS) medan Åkesson har det till enheter inom partiet (till exempel ungdomsförbund).

SD:s tidigare ungdomsförbund SDU är en central nod i Kasselstrands sociala nätverk. SD:s nya ungdomsförbund Ungsvenskarna är en central nod i SD:s och Åkessons sociala nätverk. En stor del av de personer som tidigare varit centrala i SD:s tidigare ungdomsförbund SDU, är centrala personer i AfS.

I Kasselstrands och AfS sociala nätverk ingår många aktörer som inte har en direkt koppling till AfS. Kasselstrand gillar exempelvis flera internationella aktörer (sidor) med koppling till alt-right medan SD och Åkesson endast ingår i nätverk med aktörer som har en direkt koppling till det egna partiet. AfS och Kasselstrands sociala nätverk är också större (innehåller fler noder) än SD och Åkessons sociala nätverk. 72

5.3 Framtida forskning Vidare forskning som eventuellt kan ta avstamp i denna studies resultat, kan undersöka drivkrafter som ligger bakom partierna och/eller centrala personers handlande. Detta skulle exempelvis kunna ske med hjälp av en nätverksanalys där noder och handling jämförs, eller genom intervjuer. Syns drivkrafterna i det innehåll som ett parti som AfS publicerar på Facebook? Samt, finns det skillnader i drivkrafter bakom vänsterinfluerade alternativa medier, respektive högerinriktade och vilka i så fall? Om vänsterorienterade alternativmedier uttrycker att de vill hjälpa minoriteter – är förhållandet det motsatta hos extremhögerns/alternativhögerns alternativmedier? Det vill säga att de vill utrota minoriteter. Och/eller förhåller de sig själva som en minoritet gentemot resten av befolkningen, då deras åsikter skiljer sig mot majoriteten?

Jag har i denna studie inte undersökt vilka likvida medel AfS och SD har, eller om det är möjligt att ta reda på. Likvida medel är givetvis någonting som kan påverka partiets framgångar eller brist på framgångar. Om det exempelvis finns internationella samarbeten och gemensamma insamlingar bland ”alt-right- rörelsen”, skulle detta kunna vara en viktig parameter för partiets möjligheter att marknadsföra sig självt digitalt såväl som inom traditionella medielandskap. I jämförelsen AfS-SD finns det troligtvis en stor likvid skillnad då SD är ett riksdagsparti som fått partistöd under flera år och därför bör ha mer likvida medel och kompetent personal att arbeta med, exempelvis gällande mediestrategier i sociala medier. Med detta sagt kan ett parti som AfS som har internationella kopplingar vinna mark på längre sikt, om dessa relationer består, är starka och partiets organisation är funktionell. Genom internationella nätverk kan ”alt-right” också använda sig av andras kunskap och mallar över hur de själva kan vinna framgång. Hur denna kompetensförsörjning och arbete ser ut utifrån digitala möjligheter, är någonting som kräver mer efterforskning.

De motiv och val som ligger bakom de individer som följer och gillar AfS, kan undersökas vidare likt den finska studie där individers val som ledde till konsumtion av högerorienterade alternativmedier undersöktes. (Haller, 2019) Vad gör att personer lockas till att ta del av och sprida den information som AfS delar? Är det liknande anledningar, som stark skepticism gentemot etablerade partier och etablerad media, eller finns det andra anledningar? Vilka värderingar lockas väljare framförallt av? Är det främst en positiv inställning till vissa politiska förslag (till exempel ”återvandring”), eller finns det till exempel en mer djupgående ideologisk lockelse, vilken i så fall skulle kunna innebära högre lojalitet till partiet?

I denna studie framgår det att både AfS och SD i sitt kommunikativa innehåll på Facebook till stor del fokuserar på frågor som rör migration och invandring. Huruvida detta beror på att analysen är gjord för perioden strax före valet och att man då valt att fokusera särskilt på detta tema, eller om det är genomgående tema även för resterande delar av året, skulle det behövas vidare forskning för att undersöka. I och med att båda partierna har partiprogram som tar upp andra frågor har de också annan politik som de kan kommunicera kring. Vid tid för val kan man dock konstatera att innehåll i partiprogram och kommunicerade

73 teman på Facebook inte korrelerar med varandra. Det kan vara så att det är dessa politiska frågor som både AfS och SD har en tro på kommer att generera störst engagemang på Facebook och flest antal röster i valet.

För att få en djupare och bredare bild över partiernas kommunikationsstrategiska principer kan man i framtida studier undersöka AfS och SD:s sätt att kommunicera i sociala medier, utifrån en mer kvalitativ metodologisk utgångspunkt. Detta skulle exempelvis kunna ske genom en diskursanalys. Fördelarna med diskursanalyser relaterat till nya medier är att de är möjliga att applicera på olika medier och kommunikationskanaler. De är inte beroende av ett särskilt format och de kan analysera mer än bara text. En nackdel är att det kan finnas en otydlighet kring var skiljelinjen går för vilka ord eller uttryck som analyseras för vad. Det är inte alltid helt enkelt att förstå hur avgränsningar i urval skett. För att analysera mer visuellt innehåll genom kvantitativ innehållsanalys, skulle Roland Barthes modell över denotation och konnotation och ”levels of meaning” kunna användas som hjälpmedel. (Bruhn Jensen 2012, s. 123–124)

Mer forskning kring AfS och SD behövs för att förstå partierna i högre grad, inte minst AfS som nybildat parti. Vilken riktning kommer de att ta? Kan de förstås som en del av den stora ”alt-right- rörelsen”, eller finns där någonting annat; någonting specifikt? Detta relaterar också till min utläggning ovan kring ideologi och lojalitet. Det går också att ta reda på mer om deras kommunikationsstrategier. Det behövs fortsatt mer forskning för att fylla kunskapsluckor kring vilka drivkrafter som ligger bakom handlandet hos AfS och SD, liksom liknande partier och aktörer online, samt de personer som lockas av det som de kommunicerar. På vilket sätt syns dessa drivkrafter i det som kommuniceras i sociala medier? Vidare behövs det mer forskning kring svensk högerorienterad alternativmedia överlag, då detta fält är i ständig rörelse och förändring. Det tillkommer och försvinner aktörer regelbundet, både online och lokalt och i takt med att digitala landskap förändras behövs det inte minst fler studier kring hur extremhögern och ”alt-right” förhåller sig till detta. Är de långsammare eller snabbare än andra aktörer/organisationer vad det gäller att anpassa sig till nya digitala plattformar och är de själva drivande i utvecklingen, på vilket sätt i så fall?

Liksom Ekman (2018) skriver behövs det alltjämt vidare forskning för att bättre förstå den kritiska relationen mellan ociviliserat beteende ”på gatan” och sociala nätverk online. De negativa skildringar kring invandring och migration är klart synliggjord online men det behövs fler studier som visar på samband mellan det som sker i den virtuella världen och det som sker i den fysiska. En normalisering av ett negativt språk riktat mot folkgrupper, i de största sociala medierna sett till antal användare bör inte ses som en isolerad företeelse av verkligheten. Digitaliseringen har nått många aspekter av människors liv idag och bör inte ses som en avskild verklighet som inte påverkar andra delar av samhället – exempelvis fysiska gator och torg. Vidare finns det behov av att i ännu högre grad förstå hur de sociala mediernas arkitektur påverkar kommunikationen och däri produktionen av ”digitalt hat” och rasistiska diskurser. Facebook är idag utan tvekan den största sociala plattformen online och därför är det logiskt att en stor del av tidigare forskning bedrivits här. Om det behövs mer forskning kring högerorienterad alternativmedia, ”alt-right- rörelsens”

74 beteende på Facebook, så behövs det minst lika mycket för andra sociala plattformar som växer fram, blir en del av människors dagliga liv och idag har en stor andel användare.

I denna uppsats har jag studerat det manifesta innehållet i Facebook-inlägg. Facebook-inlägg som dessa och andra som har ”alt-right” eller högerextrema aktörer som avsändare, har ofta en stor andel kommentarer som i högre grad behöver analyseras. Facebook-inläggen följs ofta av diskussioner och vädrande av åsikter bland individer på Facebook. Dessa kommentarsfält är viktiga att analysera ur flera aspekter. Dels kan sådana analyser tydliggöra diskurser i dessa forum online, dels kan de ses utifrån juridiskt perspektiv och diskussioner kring censur på Facebook. Vilka åsikter och stämningar är lämpliga och var bör Facebook sätta sina gränser, om de bör ha några? Vidare om de sätter gränser, hur bör de göra detta och vilka konsekvenser får det i så fall för gemene man som använder sig av Facebook?

6 Implikationer för samhället och arbets-/yrkesliv

Resultaten som framkommit i studien är av framtida relevans för samhället i stort då alternativmedia och högerextrema partier tagit allt större plats online de senaste åren. Möjliga förklaringar kan vara händelser i omvärlden. Bland annat flyktingkriser och ekonomiska kriser i Europa (Askanius, 2015; Ekman, 2018) och där åsikter splittrar och förenar människor. När nationer sätts på prov utifrån sådana typer av tryck utifrån, kan man se att extremism och skepticism gentemot etablerade politiker och media ökar. En annan aspekt kan vara Donald J Trump – USA:s president och en inflytelserik person som sprider liknande åsikter som högerextrema partier online. Ofta med koppling till politiska ämnen som migration och jämställdhet. Med den starka ställning Trump har ger han avtryck på olika delar av världen, bland annat olika kommunikativa rum i den virtuella världen. Vidare, hur kan beslut som tas av olika politiska instanser i Sverige ses i ljuset av denna studie? Sker det mot-aktioner eller mer av ökad tolerans för den form av kommunikation som ”alt- right” bedriver online?

Ett annat perspektiv utifrån studien är hur minoriteter hjälper varandra och bidrar till varandras framgång. Internet och sociala medier ger små aktörer och enskilda personer möjligheter att till låga kostnader synas för många människor. I detta avseende kan sådana minoriteter också dra nytta av varandra i sociala medier för att stärka varandras varumärken och idéer. För dem som är intresserade av denna typ av samspel kan denna studie bidra med kunskap.

Ett ytterligare tema som kan belysas med hjälp av denna studie är desinformation på internet. Diskussioner kring desinformation och fake news kan sättas i relation till att förstå bakomliggande aktörers motivation till att skapa sådan typ av nyheter och information. En sådan diskussion kan också relateras till en bredare diskussion kring källkritik i stort.

Aktörer i sociala medier som Facebook tävlar om att fånga individers uppmärksamhet. Oavsett om organisationen bakom varumärket är ett politiskt parti eller ett företag har de gemensamt att de utifrån vad de finner är unikt eller lockande med sin verksamhet, försöker få personer att engagera sig i deras verksamhet. Engagemanget kan innebära att man köper en vara, röstar på ett parti eller åtminstone ”reagerar” på ett Facebook-inlägg. Även om ett parti och ett företag naturligtvis skiljer så åt på många sätt så finns det också likheter. För syften där man vill lära sig mer om marknadskommunikation och PR, oavsett om det handlar om att utöva det själv eller att analysera sådana företeelser, kan ett politiskt parti och dess kommunikationsstrategier fungera som ett illustrerande exempel. Båda vad gäller goda exempel och dåliga exempel. Politiska partier har för det mesta tydliga syften med sin kommunikation, det vill säga att sprida sina idéer och budskap på ett sätt som får andra att lyssna och övertygas. Kvalitén på hur partierna lyckas med detta kan variera av olika skäl, till exempel bristande kompetens eller bristande helhetssyn. Genom att granska hur politiska partier kommunicerar, där vi känner till de bakomliggande målen är det också enklare att utvärdera hur väl de lyckats. Ett kvitto över hur partier lyckats med till exempel kampanjer inför val ges

76 genom valresultatet – det går därför att relatera till exempel en framgångsrik kampanj till ett framgångsrikt valresultat, även om det naturligtvis också finns mycket andra saker som spelar in.

Studien kan också användas för ökad förståelse kring svensk demografi och svenskars värderingar och politisk uppfattning i olika delar av Sverige. Genom valresultatet kan man se vilka som röstat på AfS och SD – kön, ålder och var de bor. På så sätt kan man också se vilka människor som i första hand attraheras av det som AfS och SD kommunicerat på Facebook veckan före valet. Ett sådan perspektiv kan vara gynnsamt för en diskussion och ökad förståelse kring vilka idéer och budskap som attraherar vilka personer i landet och varför det är så. Vidare kan man i relation till detta undersöka om dessa personer generellt sett är hälsosamma eller ohälsosamma, har hög eller låg sysselsättningsgrad, låg eller hög utbildningsnivå etcetera, eller om det finns andra faktorer som korrelerar med valet av parti.

7 Referenser

7.1 Böcker Bruhn Jensen, Klaus (red.) (2002). A handbook of media and communication research: qualitative and quantitative methodologies. London: Routledge

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Ekström, M. & Johansson, B. (red.) (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Horaczek, N. & Reiterer, C. (red.) (2009). HC Strache. Sein Aufstieg. Seine Hintermänner. Seine Feinde. Österrike. Carl Ueberreuter Gmbh.

Lööw, H. (2004). Nazismen i Sverige 1924–1979: pionjärerna, partierna, propagandan. Stockholm: Ordfront.

Lööw, H. (2015). Nazismen i Sverige 2000–2014. Stockholm: Ordfront.

Rydgren, J. & Widfeldt, A. (red.) (2004). Från Le Pen till Pim Fortuyn: populism och parlamentarisk högerextremism i dagens Europa. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

7.2 Vetenskapliga artiklar Askanius, T., Mylonas, Y. (2015). Extreme-right Responses to the European Economic Crisis in Denmark and Sweden: The discursive construction of scapegoats and lodestars. Journal of the European Institute for Communication and Culture, 22(1), 55-72. doi:10.1080/13183222.2015.1017249

Awan, I. (2014). Islamophobia and Twitter: A typology of online hate against muslims on social media. Policy and Internet, 6(2), 133-150. doi:10.1002/1944-2866.POI364

Bastian, M., Heymann, S., Jacomy, M. (2009). Gephi: An Open Source Software for Exploring and Manipulating Networks. AAAI Publications, Third International AAAI Conference on Weblogs and Social Media. Hämtad från https://www.aaai.org/ocs/index.php/ICWSM/09/paper/view/154

Blackburn, J., Bradlyn, B., De Cristofaro, E., Haewoon, K., Sirivianos, M., Stringhini, G., Zannettou, S. (2018). What is Gab? A Bastion of Free Speech or an Alt-Right Echo Chamber? WWW ’18 Companion of The Web Conference 2018, 1007-1014. doi:10.1145/3184558.3191531

Carlos, J., Hegelich, S., Serrano, M., Shahrazaye, M., Papakyriakopoulos, O.

The rise of the AfD: A social media analysis. (2018) Bavarian School of Public Policy, Technical University of Munich. Hämtad från: http://blogs.oii.ox.ac.uk/policy/wp-content/uploads/sites/77/2018/08/IPP2018-Serrano.pdf

Daniels, J. (2018). The Algorithmic Rise of the “Alt-Right”. Sage Journals, 17(1), 60-65. doi:10.1177/1536504218766547

Ekman, M. (2015). Online islamophobia and the politics of fear: manufacturing the green scare. Ethnic and Racial Studies, 38(11), 1986-2002. doi:10.1080/01419870.2015.1021264

Ekman, M. (2018). Anti-refugee mobilization in social media: The Case of Soldiers of Odin. Sage journals, 4(1). doi:10.1177/2056305118764431. Hämtad från https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/2056305118764431

Evolvi, G. (2018). Hate in a Tweet: Exploring internet-based islamophobic discourses. Religions, 9(10). doi:10.3390/rel9100307. Hämtad från https://www.mdpi.com/2077-1444/9/10/307

Gajjala, R., Rettberg Walter, Jill. (2015). Terrorists or cowards: negative portrayals of male Syrian refugees in social media. Feminist Media Studies, 16(1), 178-181. doi:10.1080/14680777.2016.1120493.

Haller, A., Holt, K., de la Brosse, R. (2019). The ‘other’ alternatives: Political right-wing alternative media. Journal of alternative and community media, 4(1), 1-6. Hämtad från https://joacm.org/index.php/joacm/article/view/1136

Heikkilä, N. (2017). Online antagonism of the Alt-Right in the 2016 election. European journal of American studies, 12(2). Hämtad från https://journals.openedition.org/ejas/12140

Holt, K. (2018). Alternative Media and the Notion of Anti-Systemness: Towards an Analytical Framework. Media and Communication, 6(4), 49-57. doi: 10.17645/mac.v6i4.1467

Krzyzanowski, M. (2017). “We Are a Small Country That Has Done Enormously Lot”: The ‘Refugee Crisis’ and the Hybrid Discourse of Politicizing Immigration in Sweden. Journal of Immigrant & Refugee Crisis, 16(1- 2), 97-117. doi: 10.1080/15562948.2017.1317895

Lyons, M. (2017). Ctrl-Alt-Delete: The origins and ideology of the alternative right. Political research associates. Hämtad från http://www.politicalresearch.org/2017/01/20/ctrl-alt-delete-report-on-the-alternative- right/?print=print#sthash.KZS0PfOF.dpbs

Meyers, O. (2008). Contextualizing alternative journalism: Haolam Hazeh and the birth of critical Israeli newsmaking. Journalism Studies, 9(3), 374-391. doi:10.1080/14616700801999170

Merril, S., Åkerlund, M. (2018). Standing Up for Sweden? The Racist Discourses, Architectures and Affordances of an Anti-Immigration Facebook Group. Journal of Computer-Mediated Communication, 23(6), 332- 353. doi: 10.1093/jcmc/zmy018

Michael, G. (2017). The rise of the alt-right and the politics of polarization in America. Skeptic, 22(2). Hämtad från: https://go.galegroup.com/ps/anonymous?id=GALE%7CA497859051&sid=googleScholar&v=2.1&it=r&l inkaccess=abs&issn=10639330&p=AONE&sw=w

Pilny, A., J, D. Proulx. (2019). Using Interorganizational Communication Networks to Predict Terrorist Attacks. Communication Research. doi: 10.1177/0093650219848271. Hämtad från https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0093650219848271

Tateo, L. (2017). The Italian Extreme Right on-line Network: an Eploratory study using an integrated social network analysis and content analysis approach. Journal of Computer-Mediated Communication, 10(2). doi: 10.1111/j.1083-6101.2005.tb00247.x. Hämtad från https://academic.oup.com/jcmc/article/10/2/JCMC1022/4614482

7.3 Webbsidor Aftonbladet. (2018). SD utklassar alla på sociala medier. Hämtad 2019-05-04 från https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/J1x8K4/sd-utklassar-alla-pa-sociala-medier

Alternativ för Sverige. (2019). Demokrati och politiker. Hämtad 2019-04-25 från https://alternativforsverige.se/demokrati-och-politiker/

Alternativ för Sverige. (2019). Det här står vi för. Hämtad 2019-05-04 från https://alternativforsverige.se/politik

Alternativ för Sverige. (2019). Om Alternativ för Sverige. Hämtad 2019-05-18 från https://alternativforsverige.se/om-oss/

Expressen. (2015). Gustav Kasselstrand utesluts ur SD. Hämtad 2019-05-18 från https://www.expressen.se/nyheter/gustav-kasselstrand-utesluts-ur-sd/

Expressen. (2015). Här är SD:s nya ungdomsförbund. Hämtad 2019-05-11 från https://www.expressen.se/nyheter/har-ar-sds-nya-ungdomsforbund/

Expressen. (2017). SD-mejl avslöjar dubbelspelet. Hämtad 2019-05-17 från https://www.expressen.se/nyheter/sd-mejl-avslojar-dubbelspelet/

Indikat. Media. (2014). Avpixlat och Fria Tider ökade stort i valrörelsen. Hämtad 2019-05-11 från http://indikatmedia.se/trendtabeller/avpixlat-och-fria-tider-okade-stort-i-valrorelsen/

Media Matters for America. (2018). Steve Bannon reveals plans to visit Sweden to “learn from” the nation’s far-right party. Hämtad 2019-05-18 från https://www.mediamatters.org/stories-and-interests/breitbart- europe

Nordfront. (2015). Vår väg, punkt 4. Hämtad 2019-05-18 från https://www.nordfront.se/var-vag-punkt- 4.smr

Nyheter 24. (2018). Alternativ för Sverige totalfloppade i valet. Hämtad 2019-05-17 från https://nyheter24.se/maktkamp24/914374-alternativ-for-sverige-totalfloppade-i-valet

Nyheter 24. (2018). TV4-profilen Lennart Matikainen kandiderar för Alternativ för Sverige. Hämtad 2019- 05-11 från https://nyheter24.se/noje/906234-tv4-profilen-lennart-matikainen-kandiderar-for-alternativ-for- sverige

Svenska Dagbladet. (2017). Uteslutna ur SD – nu startar de nytt parti. Hämtad 2019-04-03 från https://www.svd.se/nytt-parti-for-uteslutna-sdu-ledare

Sveriges Radio. (2017). Uteslutna sverigedemokrater bildar nytt parti. Hämtad 2019-04-12 från https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6628098

Sydöstran. (2018). ”Högerextremister växer genom delning”. Hämtad 2019-05-11 från http://www.sydostran.se/ledare/hogerextremister-vaxer-genom-delning/

Swebbtv. (2019). Om svensk webbtelevision. Hämtad 2019-05-02 från https://www.swebbtv.se/om-oss

Valmyndigheten. (2018). Valresultat 2018. Hämtad 2019-04-03 från https://www.val.se/valresultat/riksdag- landsting-och-kommun/2018/valresultat.html

Västerbottens-kuriren. (2018). Kravallstaket på torget i Umeå. Hämtad 2019-05-11 från https://www.vk.se/2458069/kravallstaket-pa-torget-i-umea

7.4 Övriga källor Programvaror/app Get Tags (2019). Tags (v6.1). Hämtad från https://tags.hawksey.info/get-tags/

Video Alternativ för Sverige. (2018, 6 mars). Gustav Kasselstrand talar på partilanseringen 5 mars - Alternativ för Sverige. Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=U5mNARMAhho

Alternativ för Sverige. (2018, 9 september). Den kokta grodan (LIVE) - #118 Valdag. Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=4hsnXM0kL8E

8 Bilagor

Bilaga 1 Kodade inlägg

K P T Vi Lä Lä Svar ä H Mo Re De Kom a Da e B d n n H tmå n u bilis akti lni men Kä r tu m il e k. k. y lnin sl m erin on ng tare lla ti m URL Källa a d o P A ll g a or g er ar r _2 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 72 3, 0 ## m/altforsverige/videos/46 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 8,0 51, 143 0 0 ## 9269906908157/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 8,00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 28 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 9,0 4,0 445, 0 0 ## ts/740785606313707/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 0 00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 1, , 2, 2, 64 25 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 34, 01, 570 0 0 ## ts/740730666319201/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 00 8,00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 2, 2, 77 47 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 2,0 3,0 269, 0 0 ## ts/740700369655564/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 0 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 1, 0, 0, , 2, 2, 54 19 3, 0 ## m/watch/?v=2349662171 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 7,0 4,0 254, 0 0 ## 79956 (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 0 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 2, 2, 61 50 3, 0 ## m/altforsverige/videos/49 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 0,0 2,0 226, 0 0 ## 2441301219787/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 0 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 43 3, 0 ## m/altforsverige/videos/21 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 1,0 70, 366, 0 0 ## 75337696080452/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 22 10 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 0,0 2,0 78,0 0 0 ## ts/740599099665691/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 0 0 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 22 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 0,0 65, 64,0 0 0 ## ts/740583053000629/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 0, 0, 0, , 3, 2, 74 11 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 2,0 9,0 119, 0 0 ## ts/740581943000740/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 0 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 16 10 3, 0 ## m/watch/?v=3074502767 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 6,0 0,0 30,0 0 0 ## 31331 (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 0 0 0 83

1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 32 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 5,0 47, 170, 0 0 ## ts/740535363005398/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 1 1 , ## https://www.facebook.co 1, , 0, 0, 1, , 1, 2, 22 1, 0 ## m/270592853332987/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 2,0 12, 17,0 0 0 ## ts/740494579676143/ nyatider.nu 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## Alternativ för 0 2 , ## https://www.facebook.co Sverige - 0, , 0, 1, 0, , 2, 2, 17 3, 0 ## m/270592853332987/pos Skåne 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 8,0 21, 33,0 0 0 ## ts/740484493010485/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 1, , 0, 0, 1, , 2, 2, 44 1, 0 ## m/270592853332987/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 8,0 68, 69,0 0 0 ## ts/740227269702874/ friatider.se 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 1 1 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 0, 0, 0, , 1, 2, 31 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 6,0 25, 51,0 0 0 ## ts/740203493038585/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 0, 1, , 3, 2, 19 1, 0 ## m/270592853332987/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 5,0 27, 97,0 0 0 ## ts/740047266387541/ samnytt.se 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 2, , 1, 0, 0, , 3, 2, 36 3, 0 ## m/altforsverige/videos/51 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 0,0 91, 190, 0 0 ## 0015509464398/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 25 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 9,0 26, 32,0 0 0 ## ts/740087083050226/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 1, , 0, 0, 1, , 3, 2, 47 1, 0 ## m/270592853332987/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 3,0 41, 126, 0 0 ## ts/740074686384799/ friatider.se 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 1, , 0, 0, 1, , 2, 1, 11 24 1, 0 ## m/270592853332987/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 56, 8,0 295, 0 0 ## ts/740059369719664/ samnytt.se 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 0, 0, 0, , 3, 1, 14 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 0,0 44, 77,0 0 0 ## ts/740039966388271/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 1 1 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 0, 1, , 1, 2, 18 0, 0 ## m/270592853332987/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 1,0 21, 11,0 0 0 ## ts/740031733055761/ Spotify 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 1, 29 3, 0 ## m/watch/?v=1831978016 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 0,0 58, 51,0 0 0 ## 867430 (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 https://www.facebook.co 0, 0, 0, 1, 3, 1, 70 2, 1 ## m/270592853332987/pos 0 1 0 0 0 2 0 0 2,0 4,0 58, 167, 0 , ## ts/739988636393404/ sn.se 0 , 0 0 0 , 2,00 0 0 0 0 00 00 0 84

0 ## 0 0 0 ## 0 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 13 25 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 20, 4,0 549, 0 0 ## ts/739965423062392/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 1 ## 1 1 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 0, 1, , 1, 2, 63 1, 0 ## m/270592853332987/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 4,0 55, 150, 0 0 ## ts/739917886400479/ friatider.se 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 1, 0, 1, , 3, 2, 25 1, 0 ## m/270592853332987/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 9,0 47, 73,0 0 0 ## ts/739685269757074/ swebbtv.se 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 1 1 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 1, 1, 42 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 6,0 25, 108, 0 0 ## ts/739678416424426/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 13 12 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 90, 4,0 479, 0 0 ## ts/739670969758504/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 1, 0, 1, , 3, 2, 18 1, 0 ## m/270592853332987/pos Swebbtv 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 8,0 14, 26,0 0 0 ## ts/739621843096750/ (Youtube) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 1, , 0, 1, 1, , 3, 2, 66 2, 0 ## m/270592853332987/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 8,0 46, 87,0 0 0 ## ts/739615383097396/ svt.se 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 45 3, 0 ## m/altforsverige/videos/24 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 1,0 41, 265, 0 0 ## 9075339084638/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 49 3, 0 ## m/altforsverige/videos/16 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 8,0 67, 536, 0 0 ## 70272359765980/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 26 3, 0 ## m/altforsverige/videos/33 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 1,0 27, 209, 0 0 ## 8106096930913/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 82 16 3, 0 ## m/altforsverige/videos/26 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 0,0 1,0 133 0 0 ## 1038217879650/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 0 0,00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 15 3, 0 ## m/altforsverige/videos/29 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 2,0 1,0 26,0 0 0 ## 0944244834379/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 0 0 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 19 3, 0 ## m/altforsverige/videos/18 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 6,0 10, 58,0 0 0 ## 25252594194561/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0

1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 26 3, 0 ## m/altforsverige/videos/12 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 2,0 50, 190, 0 0 ## 58290060980073/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 0, 0, 0, , 2, 2, 21 32 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 02, 43, 135 0 0 ## ts/739079156484352/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 00 4,00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 0, 1, , 3, 2, 12 1, 0 ## m/270592853332987/pos Nya tider 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 9,0 11, 0 0 ## ts/739067603152174/ (Youtube) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 5,00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 3, , 1, 0, 0, , 2, 2, 89 18 3, 0 ## m/watch/?v=4768673361 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 4,0 4,0 348, 0 0 ## 49823 (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 0 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 1, 0, 0, , 3, 2, 12 41 3, 0 ## m/watch/?v=5289740742 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 39, 7,0 451, 0 0 ## 18725 (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 1, 0, 0, , 2, 3, 18 84 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 02, 4,0 710, 0 0 ## ts/738903726501895/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 1, 0, 0, , 3, 2, 10 31 3, 0 ## m/altforsverige/videos/55 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 02, 7,0 173 0 0 ## 1920095237347/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 5,00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 1, 0, , 3, 2, 57 0, 0 ## m/270592853332987/pos alternativfors 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 1,0 64, 132, 0 0 ## ts/738756833183251/ verige.se 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 1, 0, 0, , 3, 2, 47 3, 0 ## m/altforsverige/videos/24 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 3,0 98, 722, 0 0 ## 5685786132843/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 0, 0, 0, , 3, 2, 18 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 2,0 19, 35,0 0 0 ## ts/738711966521071/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 0, 1, , 2, 2, 21 1, 0 ## m/270592853332987/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 7,0 44, 79,0 0 0 ## ts/738473299878271/ samnytt.se 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 0, 1, , 3, 2, 26 1, 0 ## m/270592853332987/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 1,0 20, 41,0 0 0 ## ts/738449993213935/ nyatider.nu 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 1, 0, 0, , 1, 2, 70 10 3, 0 ## m/altforsverige/videos/67 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 2,0 2,0 171 0 0 ## 5270662849082/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 0 1,00 0 https://www.facebook.co Alternativ för 1, 1, 0, 0, 2, 2, 65 17 3, 1 ## m/watch/?v=9643730104 Sverige 0 0 0 0 0 2 0 0 2,0 9,0 2,0 359, 0 , ## 33474 (Facebook) 0 , 0 0 0 , 1,00 0 0 0 0 0 00 0 86

0 ## 0 0 0 ## 0 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 1, 0, 0, , 3, 2, 80 14 3, 0 ## m/altforsverige/videos/18 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 9,0 4,0 140 0 0 ## 70821556336703/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 0 9,00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 0, 1, 0, , 3, 2, 19 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 5,0 21, 15,0 0 0 ## ts/738128466579421/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 22 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 1,0 27, 71,0 0 0 ## ts/738125273246407/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 1 1 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 1, , 1, 2, 66 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 4,0 88, 134, 0 0 ## ts/737835996608668/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 0, 1, , 3, 2, 73 2, 0 ## m/270592853332987/pos sverigesradio. 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 1,0 77, 420, 0 0 ## ts/737724533286481/ se 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 1, 0, 0, , 3, 1, 71 18 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 1,0 0,0 382, 0 0 ## ts/737655536626714/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 0 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 1, 0, 0, , 3, 2, 53 3, 0 ## m/altforsverige/videos/19 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 0,0 74, 769, 0 0 ## 09968202637956/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Feministiskt 5, , 0, 0, 1, , 3, 2, 67 5, 0 ## m/270592853332987/pos initiativ 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 4,0 73, 428, 0 0 ## ts/737233710002230/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 1, 1, 0, , 3, 2, 50 10 3, 0 ## m/altforsverige/videos/21 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 7,0 6,0 579, 0 0 ## 07835792583422/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 0 00 0 1 ## 1 1 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 0, 1, , 3, 2, 41 1, 0 ## m/270592853332987/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 7,0 39, 177, 0 0 ## ts/736986856693582/ samnytt.se 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 1, 0, , 3, 2, 12 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 1,0 18, 62,0 0 0 ## ts/736970263361908/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 0, 1, 0, , 3, 2, 11 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 6,0 6,0 44,0 0 0 ## ts/736934616698806/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 0 0 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 1, 1, , 3, 2, 19 1, 0 ## m/270592853332987/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 4,0 29, 33,0 0 0 ## ts/736737236718544/ friatider.se 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 0 0

1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 1, 1, 0, , 3, 2, 79 24 3, 0 ## m/altforsverige/videos/30 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 3,0 8,0 170 0 0 ## 7809493380882/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 0 4,00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 0, 0, 0, , 3, 2, 18 3, 0 ## m/270592853332987/pos Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 6,0 24, 0 0 ## ts/736336113425323/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 00 6,00 0 2 ## 0 1 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 89 47 4, 0 ## m/sverigedemokraterna/v kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 68, 2,0 488 0 0 ## ideos/562704174147691/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 9,00 0 2 ## 0 1 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 1, 0, 0, , 1, 2, 33 37 4, 0 ## m/watch/?v=1833177830 kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 67, 1,0 729, 0 0 ## 093120 (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 62 69 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 10, 7,0 592, 0 0 ## ts/1835001716618065/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 1, , 0, 0, 0, , 3, 2, 15 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 44, 86, 482, 0 0 ## ts/1834380273346876/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 00 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 12 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 27, 63, 195, 0 0 ## ts/1834192383365665/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 00 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 0, 0, , 2, 2, 26 63 2, 0 ## m/676246449160270/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 29, 5,0 560, 0 0 ## ts/1834146980036872/ vg.no 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 1, , 1, 0, 0, , 3, 2, 13 14 4, 0 ## m/watch/?v=1801252266 kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 28, 5,0 155, 0 0 ## 637144 (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Mattias Hans 0, , 0, 0, 0, , 2, 2, 27 45 5, 0 ## m/676246449160270/pos Karlsson 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 75, 0,0 469, 0 0 ## ts/1834022370049333/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 0, 0, , 3, 1, 26 88 5, 0 ## m/676246449160270/pos @MsLouiesbl 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 28, 2,0 628, 0 0 ## ts/1833984880053082/ ues (Twitter) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 37 19 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 34, 5,0 306, 0 0 ## ts/1833924620059108/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 48 39 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 43, 4,0 335, 0 0 ## ts/1833855816732655/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 https://www.facebook.co Sverigedemo 0, 0, 0, 0, 2, 1, 42 47 4, 2 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 1 0 0 0 2 0 0 1,0 25, 3,0 453, 0 , ## ts/1833802770071293/ (Facebook) 0 , 0 0 0 , 1,00 0 0 0 00 0 00 0 88

0 ## 0 0 0 ## 0 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 2, 2, 16 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 97, 59, 138, 0 0 ## ts/1833624416755795/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 00 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co @Martin_Kin 0, , 0, 0, 0, , 2, 2, 42 35 5, 0 ## m/676246449160270/pos nunen 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 50, 6,0 717, 0 0 ## ts/1833181523466751/ (Twitter) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 24 39 2, 0 ## m/watch/?v=2154605571 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 13, 1,0 127 0 0 ## 534035 SVT 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 0,00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 59 23 2, 0 ## m/sverigedemokraterna/v 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 46, 32, 238 0 0 ## ideos/963826460485309/ SVT 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 00 6,00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 19 26 2, 0 ## m/watch/?v=5745682362 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 45, 7,0 143, 0 0 ## 96925 SVT 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 76 22 2, 0 ## m/watch/?v=2197746273 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 16, 52, 731, 0 0 ## 802405 SVT 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 00 00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 3, , 1, 0, 0, , 3, 2, 49 79 2, 0 ## m/watch/?v=1797129563 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 20, 0,0 327, 0 0 ## 656002 SVT 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 1 13 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 1, , 0, 0, 0, , 3, 2, 44 12 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 0,0 48, 712, 0 0 ## ts/1833072576810979/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 1, , 1, 0, 0, , 3, 2, 16 24 2, 0 ## m/watch/?v=3133124025 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 75, 1,0 178, 0 0 ## 84319 SVT 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 0 2 11 , ## https://www.facebook.co 1, , 1, 0, 0, , 3, 2, 79 54 2, 0 ## m/watch/?v=3665579938 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 6,0 66, 832, 0 0 ## 84592 SVT 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 0 00 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 4, , 0, 0, 0, , 3, 2, 22 37 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 55, 2,0 243, 0 0 ## ts/1833027553482148/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 1 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 1, , 0, 0, 0, , 2, 2, 92 14 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 04, 09, 539, 0 0 ## ts/1833025796815657/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 00 00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 1, , 1, 0, 0, , 3, 2, 39 52 2, 0 ## m/watch/?v=2925217082 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 11, 9,0 512, 0 0 ## 46683 SVT 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0

2 ## 0 1 , ## https://www.facebook.co 6, , 1, 0, 0, , 3, 2, 12 12 2, 0 ## m/watch/?v=2299024478 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 80, 7,0 121, 0 0 ## 73268 SVT 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 1, , 0, 0, 0, , 3, 2, 38 32 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 89, 1,0 171, 0 0 ## ts/1832998713485032/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 1, 0, 0, , 3, 1, 62 26 4, 0 ## m/watch/?v=2260818924 kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 26, 49, 155 0 0 ## 148652 (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 00 1,00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 7, , 1, 0, 0, , 2, 2, 84 39 4, 0 ## m/watch/?v=2228590330 kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 1,0 4,0 197, 0 0 ## 686788 (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 2, 1, 17 41 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 91, 7,0 357, 0 0 ## ts/1832741156844121/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 2, 2, 70 62 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 62, 0,0 534, 0 0 ## ts/1832635490188021/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 3, , 0, 0, 0, , 3, 2, 29 23 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 54, 8,0 120, 0 0 ## ts/1832585206859716/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 1, 2, 48 39 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 62, 3,0 250, 0 0 ## ts/1832518163533087/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 57 56 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 75, 9,0 299, 0 0 ## ts/1832378860213684/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 1, , 0, 0, 0, , 2, 2, 18 40 2, 0 ## m/676246449160270/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 61, 6,0 306, 0 0 ## ts/1832309360220634/ SVT 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 38 42 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 52, 5,0 278, 0 0 ## ts/1832200433564860/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 1, 0, 0, , 2, 2, 22 29 2, 0 ## m/watch/?v=8433824525 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 55, 8,0 372, 0 0 ## 35794 TV4 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 1, , 1, 0, 0, , 3, 2, 69 20 2, 0 ## m/watch/?v=2070575259 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 01, 58, 630, 0 0 ## 628714 TV4 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 00 00 0 https://www.facebook.co 8, 1, 0, 0, 3, 2, 23 20 2, 2 ## m/watch/?v=2931672212 0 0 0 0 0 2 0 0 2,0 57, 9,0 271, 0 , ## 70731 TV4 0 , 0 0 0 , 2,00 0 0 0 00 0 00 0 90

0 ## 0 0 0 ## 0 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 8, , 0, 0, 0, , 3, 2, 78 87 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 95, 5,0 396, 0 0 ## ts/1831754826942754/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 1 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 6, , 0, 0, 0, , 2, 2, 36 35 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 76, 9,0 130, 0 0 ## ts/1831742266944010/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 1, , 0, 0, 0, , 3, 2, 82 79 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 55, 0,0 576, 0 0 ## ts/1831722083612695/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 3, , 0, 0, 0, , 3, 2, 62 60 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 25, 0,0 264, 0 0 ## ts/1831707700280800/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 6, , 0, 0, 1, , 3, 2, 25 74 1, 0 ## m/676246449160270/pos nyheteridag.s 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 99, 9,0 823, 0 0 ## ts/1831328730318697/ e 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 51 11 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 53, 02, 477 0 0 ## ts/1831251726993064/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 00 4,00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 1, , 1, 0, 0, , 3, 2, 55 13 2, 0 ## m/watch/?v=2233011683 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 36, 41, 299, 0 0 ## 586876 SVT 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 00 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 58 73 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 74, 7,0 462, 0 0 ## ts/1831093167008920/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 24 29 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 01, 7,0 381, 0 0 ## ts/1830979550353615/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 1, 0, 0, , 3, 2, 26 10 2, 0 ## m/watch/?v=2124923844 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 50, 25, 641, 0 0 ## 394175 SVT 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 00 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 26 34 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 66, 0,0 183, 0 0 ## ts/1830182870433283/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 3, , 0, 0, 1, , 2, 2, 24 47 2, 0 ## m/676246449160270/pos aftonbladet.s 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 69, 4,0 569, 0 0 ## ts/1830020103782893/ e 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 35 44 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 97, 2,0 320, 0 0 ## ts/1829907983794105/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0

2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 3, , 0, 0, 0, , 3, 2, 64 45 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 13, 4,0 559, 0 0 ## ts/1829434067174830/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 3, , 1, 0, 0, , 3, 2, 50 53 2, 0 ## m/watch/?v=2203553793 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 97, 0,0 630, 0 0 ## 261383 TV4 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 3, 2, 40 38 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 33, 5,0 415, 0 0 ## ts/1828780657240171/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 0, 1, , 3, 2, 24 70 2, 0 ## m/676246449160270/pos 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 24, 8,0 439, 0 0 ## ts/1828717947246442/ expressen.se 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 9, , 1, 0, 0, , 3, 2, 28 96 4, 0 ## m/watch/?v=2165683166 kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 08, 7,0 905, 0 0 ## 788011 (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 0, , 0, 0, 0, , 3, 1, 38 38 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 1,0 00, 1,0 254, 0 0 ## ts/1827667420684828/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 2, , 0, 0, 0, , 2, 2, 97 19 5, 0 ## m/676246449160270/pos @shekarabi 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 0,0 2,0 200, 0 0 ## ts/1827500120701558/ (Twitter) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 0 0 00 0 2 ## 1 1 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 1, , 0, 0, 0, , 3, 2, 54 39 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 03, 6,0 346, 0 0 ## ts/1826999730751597/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co 1, , 1, 0, 1, , 3, 2, 29 31 2, 0 ## m/watch/?v=3113338461 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 08, 0,0 639, 0 0 ## 13783 SVT 0 0 0 0 0 0 2,00 0 0 0 00 0 00 0 2 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Sverigedemo 3, , 0, 0, 0, , 2, 2, 31 73 4, 0 ## m/676246449160270/pos kraterna 0 0 0 0 0 0 0 0 2,0 45, 2,0 504, 0 0 ## ts/1826639390787631/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 0 0 00 0 00 0

Bilaga 2 Kodbok

Kodbok med variabler och variabelvärden.

Identifikationsvariabler: Variabel 1. Parti [oberoende variabel] 1: AfS 2: SD Kodinstruktioner: Ange om Facebook-inlägget avser Alternativ för Sveriges Facebook-sida eller Sverigedemokraternas Facebook-sida. 92

Variabel 2: Publiceringsdatum Kodinstruktioner: Skriv datum då Facebook-inlägget publicerades enligt dd-mm-åååå. Datumet avser det datum då Facebook-inlägget publicerades, även om det hänvisar till en källa som publicerat det på ett annat datum.

Variabel 3: URL Kodinstruktioner: Ange Facebook-inläggets direktlänk (URL). Vid utdrag från Netvizz har dessa namnet ”post link”.

Variabel 4: Källa 0) Neutral/går ej att koda 1) Alternativ-media (alternativa internetkällor) 2) Etablerat/traditionell media (publik service, kvällstidningar etc.) 3) AfS sociala medier (partiets egna kanaler, exempelvis Facebook-sida) 4) SD sociala medier (partiets egna kanaler, exempelvis Facebook-sida) 5) Andra konton på sociala medier Kodinstruktioner: Ange vilken typ av källa inlägget huvudsakligen hänvisar till. Exempelvis via en länk, bild eller video.

Fokus-variabler: Variabel 5: Nyhetstema 0) Neutral/går ej att koda 1) Migration 2) Ekonomi 3) Lag & ordning 4) Miljö/klimat 5) Yttrandefrihet/mötesfrihet 6) Vård 7) Bostadspolitik 8) Skola 9) Jämställdhet Kodinstruktioner: Ange vilket politiskt tema/huvudämne Facebook-inlägget har.

Variabel 6: Bild 0) Ingen bild 1) Bild 93

Kodinstruktioner: Ange om Facebook-inlägget innehåller en bild. Inklusive länkbilder, det vill säga länkar som visas som bilder i Facebook-inlägget (ej video).

Variabel 7: Video 0) Ingen video 1) Video Kodinstruktioner: Ange om Facebook-inlägget innehåller video. Med video avses all rörlig bild.

Variabel 8: Länk till andra aktörer som representerar partiet 0) Ingen länk till andra kanaler som representerar partiet 1) Länk till andra kanaler som representerar partiet Kodinstruktioner: Ange om Facebook-inlägget innehåller länk till andra kanaler som representerar partiet (exempelvis partimedlemmars Facebook-sidor eller partiets hemsida).

Variabel 9: Länk till aktör som ej tillhör partiet 0) Ingen länk till aktör som ej tillhör partiet 1) Länk till aktör som ej tillhör partiet Kodinstruktioner: Ange om Facebook-inlägget innehåller länk till aktör som ej tillhör partiet (t ex en nyhetssida eller ett annat parti).

Variabel 10: Hyllar det egna partiet 1) Ja 2) Nej 3) Neutral/går ej att koda Kodinstruktioner: Facebook-inlägget innehåller en eller flera hyllningar till det egna partiet och/eller personer som representerar partiet. Ange om partiet och/eller dess representanter framställs i positiv dager.

Variabel 11: Svartmålning av politiska motståndare/andra aktörer 1) Ja 2) Nej 3) Neutral/går ej att koda Kodinstruktioner: Negativ framställning av andra aktörer (exempelvis andra politiska partier, massmedia eller folkgrupper).

Variabel 12: Känsla 1) Övervägande positiv (hopp, glädje, kärlek, intresse, framgång, måluppfyllelse, optimism)

2) Övervägande negativ (avsmak, avsky, ilska, sorg, rädsla, skam, politiska misslyckanden, kriser, frustration, missnöjd, negativa förväntningar) 3) Neutral/går ej att koda Kodinstruktioner: Tolkning av inlägg och/eller ord som används. Avseende huruvida enheten ämnar att väcka känslor hos läsaren eller om den försöker hålla sig objektiv och känslofri. Detta kan samspela med att avsändaren uttrycker sina egna känslor kring ämnet (som i personal-impersonal reporting) men det kan även handla om att man istället låter källor med tydliga åsikter och känslouttryck kring ämnet komma till tals.

Variabel 13: Humor 1) Innehåller humor (sarkasm, ironi eller lingvistiska skämt) 2) Innehåller ingen humor 3) Neutral/går ej att koda Kodinstruktioner: Ange om Facebook-inlägget innehåller humor.

Variabel 14: Mobilisering 1) Innehåller mobilisering 2) Innehåller ingen mobilisering 3) Neutral/går ej att koda Kodinstruktion: Facebook-inlägget uppmuntrar mottagarna att agera genom att utföra någonting, till exempel genom att dela inlägget, skriva under listor eller delta vid evenemang.

Engagemang: Variabel 15: Engagemang: antal reaktioner Kodinstruktion: Skriv total summa av antal reaktioner som Facebook-inlägget fått (”gillanden”, ”älska”, ”wow”, ”arg” och ”sorgsen”).

Variabel 16: Engagemang: antal delningar Kodinstruktion: Skriv total summa av antal delningar som Facebook-inlägget fått.

Variabel 17: Engagemang: antal kommentarer Kodinstruktion: Skriv total summa av antal kommentarer som Facebook-inlägget fått.

Bilaga 3 Intrakodarreliabilitetstest

P T Vi Lä K H Mo a e B d n Lä H Svar ä u bilis Rea Del Kom rt Dat m il e k. nk y tmål ns m erin ktio nin men i um URL Källa a d o P .A ll ning la or g ner gar tarer

1 ## 0 3 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 0 ## m/altforsverige/videos/46 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 3, 728 51, 1438 0 ## 9269906908157/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 3,00 0 00 3,00 ,00 00 ,00 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 2, 0 ## m/270592853332987/post Sverige 0 0 0 0 0 0 0 2, 289 4,0 445, 0 ## s/740785606313707/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 00 1,00 ,00 0 00 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 1, , 2, 643 25 0 ## m/270592853332987/post Sverige 0 0 0 0 0 0 0 2, 4,0 01, 5708 0 ## s/740730666319201/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 00 1,00 0 00 ,00 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 2, 47 0 ## m/270592853332987/post Sverige 0 0 0 0 0 0 0 2, 772 3,0 269, 0 ## s/740700369655564/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 00 1,00 ,00 0 00 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 1, 0, 0, , 2, 19 0 ## m/watch/?v=2349662171 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 2, 547 4,0 254, 0 ## 79956 (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 00 1,00 ,00 0 00 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 2, 50 0 ## m/watch/?v=4924413012 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 2, 610 2,0 226, 0 ## 19787 (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 00 1,00 ,00 0 00 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 0 ## m/altforsverige/videos/21 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 3, 431 70, 366, 0 ## 75337696080452/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 3,00 0 00 1,00 ,00 00 00 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 3, 10 0 ## m/270592853332987/post Sverige 0 0 0 0 0 0 0 2, 220 2,0 78,0 0 ## s/740599099665691/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 00 1,00 ,00 0 0 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 3, 0 ## m/270592853332987/post Sverige 0 0 0 0 0 0 0 2, 220 65, 64,0 0 ## s/740583053000629/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 00 1,00 ,00 00 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 1, , 0, 0, 0, , 3, 11 0 ## m/270592853332987/post Sverige 0 0 0 0 0 0 0 2, 742 9,0 119, 0 ## s/740581943000740/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 00 1,00 ,00 0 00 1 ## 0 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 1, 0, 0, , 3, 10 0 ## m/altforsverige/videos/30 Sverige 0 0 0 0 0 0 0 2, 166 0,0 30,0 0 ## 7450276731331/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 1,00 0 00 1,00 ,00 0 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co Alternativ för 0, , 0, 0, 0, , 1, 0 ## m/270592853332987/post Sverige 0 0 0 0 0 0 0 2, 325 47, 170, 0 ## s/740535363005398/ (Facebook) 0 0 0 0 0 0 2,00 0 00 1,00 ,00 00 00 1 ## 1 1 , ## https://www.facebook.co 0, , 0, 0, 1, , 1, 0 ## m/270592853332987/post 0 0 0 0 0 0 0 2, 222 12, 17,0 0 ## s/740494579676143/ nyatider.nu 0 0 0 0 0 0 2,00 0 00 2,00 ,00 00 0 https://www.facebook.co 0, 0, 1, 0, 2, 1 ## m/270592853332987/post Alternativ för 0 0 0 0 0 2 0 2, 178 21, 33,0 , ## s/740484493010485/ Sverige - 0 , 0 0 0 , 1,00 0 00 2,00 ,00 00 0 96

0 ## Skåne 0 0 0 ## (Facebook) 0 0 1 ## 1 2 , ## https://www.facebook.co 1, , 0, 0, 1, , 2, 0 ## m/270592853332987/post 0 0 0 0 0 0 0 2, 448 68, 69,0 0 ## s/740227269702874/ friatider.se 0 0 0 0 0 0 1,00 0 00 2,00 ,00 00 0