PÅ SPANING EFTER EN SVENSK MODELL Idéer Och Vägval I Arbetsgivarpolitiken 1897-1909 1908 Med Amaltheasprängningen Samt Storstrejken 1909
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
JAN O. BERG O. JAN otstridiga idéer kämpade om herraväldet under den dramatiska tid när de JAN O. BERG Msvenska arbetsgivarna organiserade sig, som svar på en växande socialistisk fackföreningsrörelse. Idékampen fördes inte bara över tidens stora sociala gräns utan även på ömse sidor om denna. Genom tre av det förra sekelskiftets framstående industriledare – John Bernström PÅ SPANING EFTER EN (Separator), R.F. Berg (Skånska Cement-koncernen) och Theodor Adelswärd (Åtvida- bergs Industrier) – ges nya perspektiv på hur olika ideologier konfronterades; liberal marknadstilltro, marxistisk kollektivism, hög- och lågkyrklig gudstro. Nya uppgifter SVENSK MODELL presenteras rörande 1902 års rösträttsstrejk, 1905 års metallkonflikt med det första metallavtalet, 1906 års decemberkompromiss mellan SAF och LO, hamnstrejkerna PÅ SPANING EFTER EN SVENSK MODELL SVENSK EN EFTER SPANING PÅ Idéer och vägval i arbetsgivarpolitiken 1897-1909 1908 med Amaltheasprängningen samt storstrejken 1909. En rad av tidens personligheter inom näringsliv, politik och arbetarrörelse passerar revy, som Hugo Hamilton, Hjalmar von Sydow, J. Sigfrid Edström, G.F. Östberg, Hjalmar Branting, August Palm, Herman Lindqvist, Ernst Blomberg, Charles Lindley samt en mycket ung Gustav Möller. Jan O. Berg är civilekonom och var under många år verksam i näringslivets organisationer, bland annat som informationsdirektör i Sveriges Industriförbund. Detta är hans doktorsavhandling i idéhistoria. ISBN 978-91-628-8264-8 BILD RUM& BERG FARG FÖRLAG JAN O. BERG PÅ SPANING EFTER EN SVENSK MODELL Idéer och vägval i arbetsgivarpolitiken 1897-1909 1 Förlagets adress: Solvägen 3 A, S- 182 46 Enebyberg [email protected] Formgivning och produktion: Stig Johansson, Jessica Axberg, Jan Mars Omslag: Anders Klapp Foto: Anders Klapp Tryckning: Trydells, Laholm ISBN 978-91-628-8264-8 © Jan O. Berg samt Berg Bild Rum & Färg Förlag Enebyberg 2011 2 Qui desiderat pacem, práeparet bellum. (Den som önskar fred bör förbereda krig.) Vegetius, ca 400 e.Kr. Samhällen har gjort framsteg i den utsträckning som de, deras undergrupper och deras medlemmar har kunnat stabilisera sina avtal och ge, ta emot och betala igen. För att bedriva handel måste människan först lägga ner sitt spjut. När det är gjort kan hon lyckas utväxla varor och personer inte bara mellan klaner utan också mellan stammar och nationer och framför allt mellan människor. Först då kan människor skapa, tillfredsställa sina ömsesidiga intressen och definiera dem utan att behöva ta till vapen. Marcel Mauss, Essai sur le don, Paris 1925 (Svensk titel Gåvan 1972, översättning Marianne Ahrne). No doubt this mutual spirit is one of the secrets of labor peace and understanding in Sweden. William L. Shirer, The Challenge of Scandinavia, Boston 1955. 3 Innehåll KAPITEL 1 – INLEDNING 7 Patriarkal prolog 7 Syfte och frågeställningar 12 Metod och disposition 17 Tidigare forskning och använt material 24 KAPITEL 2 – BEGREpp OCH bakGRUND 36 Teoretiska verktyg 36 En spaningsflykt över förhistorien 46 De kontroversiella begreppen 58 KAPITEL 3 – JOHN BERNSTRÖM 69 Det religiösa arvet 71 Ett patriarkalt mönsterföretag 76 Rösträttsstrejk och Separatorkonflikt 79 Socialdemokratisk och facklig historieskrivning 93 Bernströms perspektiv på 1902 101 Verkstadsföreningen och 1903 års konflikt 109 1904 – en kamp om ord 123 1905 – från ord till handling 138 Några iakttagelser efter 1905 159 Summering och slutsatser 169 KAPITEL 4 – R.F. BERG 179 Det religiösa arvet 181 Den patriarkale ingenjören 189 Turbulens i Malmö 199 SAF som ett första försök 207 Polemik, handgemäng och samförstånd 211 En ny arbetsgivarhållning 220 ”Arbetarefrågan” 232 Vart syftade SAF och Industria? 243 Patriarkens abdikation 251 4 SAF-kris och handlingsprogram 257 Kompromiss med konsekvenser 263 Två budskap till Hjalmar von Sydow 280 Summering och slutsatser 285 KAPITEL 5 – THEODOR ADElswÄRD 295 Brukstradition och radikalism 296 Samhällsbyggaren 301 Patriark möter fackförening 308 Konfrontationer 1901-05 317 En ny arbetsgivarpolitik 328 Till nationens tjänst 335 I riksdagen 341 Åtvidabergs folkpark 348 Riksdagsvalet 1908 353 Frondör under storstrejken 359 Summering och slutsatser 376 KAPITEL 6 – 00-TALETS KONFLIKTER – EN TILLBAKABLICK 386 KAPITEL 7 – SLUTDISKUSSION OCH AVSLUTANDE KOMMENTARER 400 SUmmaRY 427 EFTERORD 448 KÄLLOR OCH LITTERATUR 451 PERSONREGisTER 465 5 6 Kapitel 1. Inledning Patriarkal prolog Stockholm, sommaren 1897. På södra Djurgården pågår den skandinaviska konst- och industriutställningen. Där demonstreras med produkter och i miljöer de framgångar de nya svenska industrierna nått under drygt tre decennier av näringsfrihet. En ny elit, industriledarna, har under denna tid tagit plats på samhällsscenen. Utställningen andas teknik, framsteg och modernitet, redan den elektriska belysningen på hela området är en sensation. Skaror av åskådare från alla samhällsklasser har kommit från när och fjärran. Specialtåg och särskilda arrangemang har möjliggjort för arbetarfamiljer från landsorten att besöka huvudstaden och förundras över det nya. Ett outtalat syfte är att utställningen skall verka uppfostrande: stärka gemensamma nationella värderingar och bidra till social ordning i en orolig tid. Ett av de företag som visar upp sig, i en monter ritad av stjärnarkitekten Ferdinand Boberg, är det 1883 bildade Aktiebolaget Separator. Dess ord- förande är uppfinnaren Gustaf de Laval, vars namn de flesta förknippar med det pågående segertåget över världen för bolagets produkter. Den centrifugerande mjölkseparatorn i dess olika versioner är den stora attraktionen. På utställningen visas ett komplett fungerande modernt mejeri. Vad få visste var att de Laval inte längre hade något större inflytande i det bolag som han hade grundat tillsammans med en annan ingenjör, Oscar Lamm. Hans sätt att hantera såväl företagets som sin privata ekonomi hade varit fatalt och lett till att kompanjonen Lamm brutit samarbetet. Kort före utställningens öppnande hade de Laval varit nära ett personligt ekonomiskt sammanbrott, vilket skulle ha inneburit offentlig skandal för bolaget och utställningen. Ett ingripande av Separators verkställande direktör John Bernström hade avvärjt det omedelbara hotet. Saken kom först långt senare till offentligheten. Bernström hade, sedan han tio år tidigare rekryterats av de Laval, snabbt tagit hand om rodret och vänt en ekonomiskt vansklig situation 7 i positiv riktning. Det hade skett sedan han gjort ett kostsamt och djärvt förvärv av ett tyskt patent, som på avgörande sätt kompletterade de Lavals konstruktioner, samt genom att bringa behövlig ordning i bolagets interna organisation och i dess amerikanska dotterbolag. Via det senare hade öppnats en närmast obegränsad och mycket lönsam marknad för de kvalitativt högvärdiga separatorerna. Framgången hade under 1890-talet fortsatt i de flesta av världens jordbruksländer. John Bernström var vid det här laget 49 år och en av de industrichefer som organiserat hela utställningen. Han kunde, med ett uttryck från tiden, kallas en ”self-made man”: en som skapat sin framgång och sin med tiden betydande förmögenhet av egen kraft. Dock hade det, enligt vad han själv ofta framhöll, skett med bistånd av högre makt. Bernström var uppvuxen i ett religiöst skånskt hantverkarhem och hänvisade ofta till att allt vad han åstadkommit hade skett med Guds hjälp. Som företagsledare hade han i patriarkalisk anda utvecklat Separator till vad många såg som ett rationellt mönsterföretag, med för tiden omfattande sociala system för de drygt 1000 arbetarna och goda löner jämfört med vad andra företag erbjöd. I gengäld krävde han lydnad och lojalitet. Strejker och andra konflikter hade under 1890-talet blivit allt mer vanligt förekommande inom industrin, men något sådant hade ännu aldrig inträffat vid Separators verkstäder på Kungsholmen i Stockholm och i Tumba. Det skulle dröja till 1902, rösträttsstrejkens år.1 Ett år senare, en augustisöndag 1898. Platsen är Limhamn vid Öresund, en övergiven brytningsgrav i ett stort kalkbrott. Den är formad som en amfiteater, för dagen smyckad till festlokal, inramad av planterade träd och svenska flaggor. Markägaren, Skånska Cementaktiebolaget, firar sitt 25-årsjubileum i närvaro av landshövding, styrelse och prominenta gäster. Arbetarna, av vilka många har varit med sedan bolagets första år, deltar med sina familjer. Specialtåg har kommit från Malmö och Lomma, där bolaget också har verksamheter. Omkring 3000 personer är på plats. 1 Källor: Aktiebolaget Separator 1883-1908, Stockholm 1908; Torsten Gårdlund, Ett världsföretag växer fram: Alfa Laval 100 år, del 1, Stockholm 1983; Torsten Gårdlund, ”Gustaf de Laval” i Misslyckandets genier, Stockholm 1993; Karl Molin, ”Patriarken möter byråkratin: En aspekt på svensk samhällsomvandling 1870-1914”, i Thorsten Nybom & Rolf Torstendahl (red.), Byråkratisering och maktfördelning, Lund 1989; Anders Ekström, Den utställda världen, Stockholm 1994. 8 Dagens höjdpunkt inträffar när 156 förmän och arbetare tilldelas Patriotiska Sällskapets förtjänsttecken i olika valörer. En och en mottar de sina medaljer från den inbjudne högtidstalaren, lundabiskopen och riksdagsmannen Gottfrid Billing. Han har först förrättat bön och hållit andakt. En barnkör har framträtt. Psalmer har sjungits unisont. Biskopen berör i sitt tal tidens stora sociala fråga, arbetarfrågan. Den har, säger han, ännu inte fått sitt svar, den befinner sig i stark jäsning. Den patriarkaliska perioden i arbetslivet har följts av en emancipationens period och förändringen har sina vådliga sidor. Biskopen talar om den kärlek