Låt kulturutbytet växa! Kostym/maskfilm i nutid stort kursintresse

TEATERFÖRBUNDETS TIDNING NR: 6-2012

AKT nr 6 2012 1

AKT

AKT AKT

akt AKT AKT LEDARE

”Vi vill sprida Sveriges scenkonst utomlands!”

På det nordiska teater- samarbetet, alla ska delta, aktiviteten är ”Jag vill nog gärna tro att den natio- mötet i Reykjavik i slutet av stor och jag ser tydligt hur viktiga dessa augusti sitter jag på den lilla mötesplatser är för utvecklingen av kon- nella krisen skapat ett ökat behov av scenen på Nationalteatern och sten och kulturlivet. konst och kultur! ” lyssnar till ett antal läsningar av nordisk dramatik. Ett hundra- Just detta mål ”att med gränsöverskri- Roligt är det alltid att läsa om de många tal deltagare från alla de nord- dande samarbete stödja kreativa processer” svenska filmer som visas på filmfestivaler iska länderna är där och blir är en av sex punkter som den samlade scen- världen över. Det är viktigt för kunskaps- presenterade för en pjäs från konstbranschen presenterade på ett semi- utbyte, inspiration och kanske kommande varje nordiskt land. Det svenska bidraget narium under politikerveckan i juli. Tea- samverkan. Ett sätt att presentera vår kul- är ”Mira går genom rummen” av Martina terunionen, som Teaterförbundet är en del tur och skapa intresse för alla våra doku- Montelius som också är på plats och berät- av, vill öka närvaron i Sverige av interna- mentärer, kort och långfilm, inte minst för tar mycket engagerande om tillkomsten av tionell scenkonst, öka närvaron av svensk barn och unga där Sverige är en mycket av pjäsen och reaktionerna som följde på Dra- scenkonst utomlands, och öka mångfalden en förebild. maten där den spelades. för publiken, förbättra och fördjupa dialo- I Reykjavik nås jag av det positiva be- Arrangemanget kallas ”Nordic Drama gen med andra länder. skedet att dansscenen i Borås är räddad! Train” och är en utveckling av det som ti- Det är också viktigt att inom det svens- Tack alla på lokalavdelningen som kämpat digare kallades ”Det nordiska dramatiker- ka biståndet öka, inte minska, kulturens för detta och inte gett upp, och varmaste priset”. Tidigare utsåg man en vinnare som roll för demokratifrämjande och utveck- gratulationer, detta stärker danskonsten! fick en prissumma, idag är det viktigaste ling. Här finns en oro över minskade an- ”Efter finanskraschen går fler islän- att presentera texterna på ett sätt så att det slag och en otydlighet för de svenska och ningar till biografer och teatrar än tidiga- inspirerar till produktion. Alla är vinnare! utländska aktörerna om spelreglerna för re” berättas det i Reykjavik. Någon säger Nordic Drama Train kommer att fortsätta detta i Sverige. Ett av Sveriges kulturpo- att det beror på att man väljer kultur där- sina läsningar i alla de nordiska länderna litiska mål är att främja internationellt och för att man inte har råd att resa till andra och avslutas förmodligen för denna om- interkulturellt utbyte och samverkan. Vi länder längre, man måste stanna hemma. gång på scenkonstbiennalen i Jönköping menar att det saknas en samlad kulturpo- Men jag vill nog gärna tro att den natio- 2013. litik och nödvändiga resurser för att för- nella krisen skapat ett ökat behov av konst I Reykjavik finns också ett antal work- verkliga detta mål. och kultur! För utveckling, samhörighet shops och internationella gästspel från Mötesplatser och oväntade (och vän- och kraftsamling! främst Berlin och Dublin, tillsammans tade) möten är nödvändiga för en interna- med Reykjavik Dance Festival. Många tionell utveckling. Möten som är konst- programformer är annorlunda och ny- närligt kreativa och inte enbart handlar skapande – tillsammans vill arrangörerna av villkor och löner som en fackförenings Anna Carlson att vi ska rita nya kartor över det nordiska möten ofta behandlar. ordförande

på omslaget: ur filmen ”Mammas pojkar” Foto: ulf malmros

Akt – Teaterförbundets tidning Utkommer med åtta nummer per år och sänds utan särskild beställning Postadress: Teaterförbundet, Box 127 10, 112 94 Stockholm. kostnadsfritt till Teaterförbundets medlemmar. e-post: [email protected] eller [email protected] Prenumerationspris: 350 kronor/år. Besöksadress: Kaplansbacken 2A. Telefon: 08-441 13 00. Fax: 08-653 95 07. Redaktion: 070-664 55 59. Ansvarig utgivare: Jaan Kolk. Chefredaktör: Magdalena Boman. Annonser: Promega M ediekonsult AB. Tel: 08-541 305 10. Layout: Magdalena Boman. Tryck: DanagårdLitho, Ödeshög 2012. Grafisk form: Mu ab Repro: Cicero Tryck och media. Återkommande medarbetare: Annicka Istemo, Gert Lundstedt, ISSN 0283-8176 Kristian Pohl. Pdf på tidningen finns på TFs hemsida: www.teaterforbundet.se Redaktionskommitté: Åse Axberg, Mireille Bergenström, Gunnar Furumo, Jaan Kolk, Minna Krook, Martyna Lisowska Söderberg, Annikki Wahlöö.

2 AKT nr 6 2012 Innehåll nr 6 - 12

Månadens bild – Judit Benedek 4

Stort intresse för Kulturkraft i Stockholm 6

Lesbiska på teatern upplever förtryck 7

Enträget fackligt arbete räddade dansscenen i Borås 8

Ett tiotal tjänster försvinner från Wermland Opera 8

Bra avtal med SVT/UR om upphovsrätt 9

Akt besöker Spira scenkonsthus 10

Danscentrum vill sänka löner för dansare 14

Kulturutbytet med andra länder brister 15

Intervjun: Lana från Jordanien 16

Unikt samarbete mellan mask och kostym 20

Nya filmavtalet försvagar regissörens roll 26

Teori & praktik: Maria Johansson Maria har doktorerat på skådespelarens dolda kunskap 30

Stärkt forskning väntas på konstnärliga skolor 33

Krönika: Hedda Krausz Sjögren om kvinnliga huvudroller 35

Stark självbiografi av Nahid Persson Sarvestani 38

Baksida: De politiska partiernas vanor av scenkonst 40

Nästa tidning (Akt nr 7) kommer den 24 oktober. Presstopp den 5 oktober.

AKT nr 6 2012 3 Hur kan de forma sina liv?

Namn: Judit Benedek. Ålder: 61 år. Yrke: regissör. Aktuella uppdrag: Undervisar på Operahögskolan. Regisserar ”En pojke med resväska” på Teater De Vill, ett projekt om ensamkommande flyktingbarn. Ska skriva en pjäs 2014 på samma tema . Kulturupplevelse som inspirerat: Suzanne Ostens ”I Lusthuset” på Unga Klara (1988). En av de första fö- reställningarna i Sverige som på en institutionsteater vågade undersöka och ifrågasätta stereotypa könsroller. Tyska kvinnofilmer från 70–80-talen, bland annat ”Christa Klages stora förtvivlan”, av Margarethe von Trotta, 1977 och ”Tyskland Bleka moder” av Helma Sanders-Brahms, 1979. De bröt ny mark för kvinnliga regissörer, men gjorde också upp med synen på kvinnan som sexuellt objekt.

När tar mitt ansvar som vuxen slut och när tar barnets integritet vid? Hur undviker jag övertramp, men ändå lyckas förmedla ett budskap? Hur ska vi vuxna agera för att barnet ska vidmakthålla sin okränkbarhet samtidigt som vi vill vara med och förmedla deras berättelser och erfarenheter till andra barn? När jag i efterhand betraktade den här bilden jag hade tagit, fördjupades min insikt om vikten av att lyssna, ta in och tillsammans med barnen överläm- na en historia, utan att spekulera och sedan prägla med mina egna reflektioner. Fotografiet på flickorna ställer frågor om deras framtid, och vilka möjlig- heter som de kommer att ha att forma sina liv. Men det öppnar även för tankar kring barns utsatthet, särskilt när de är utelämnade till sig själva eller varandra. Bilden är fotograferad vid ett besök i Bódvalenke en liten romby i Ungern. Ett besök som ägde rum inom ramen för SOS-romer ett projekt om attitydför- ändring, som var ett samarbetsprojekt mellan Teater Kolibri i Ungern och Tea- ter De Vill i Sverige. Flickorna på bilden ingår i SOS-projektets referensgrupp och nu hade de börjat tröttna på att ge oss förslag på bra historier och undrade om inte vi hade några egna historier som vi kunde berätta för dem. En historia där man tycker om romer.

Judit Benedek 4 AKT nr 6 2012 Martin Skoog Judit Benedek

AKT nr 6 2012 5 Aktuellt BARometern Har du deltagit i inter- nationellt kulturutbyte de senaste tre åren? ”Ja, jag har varit i Finland och Polen, det är viktigt att möta andra kulturer”

Kerstin Abrahamsson, dan- sare: – Ja, jag har åkt till Finland till en Dans- och teaterfestival i Uleåborg, och till Polen. Det är spännande att komma ut- omlands och se hur föreställ- ningen tas emot. Jag åkte dit med Minna Krooks ”Ah Hallo Bebis”. Många förvånades över dess låg- mälda ton och hur engagerade bebisarna var. Det är både spännande och viktigt att möta olika kulturer och vidga sina vyer Maria Rydén, Netta Frister Aaron och Fredrik Malmgård på Kulturkraft Stockholm. och utbyta erfarenheter med professio- nella konstnärer från andra länder.

Ulla Kassius, scenograf: Otrolig kulturkraft

”Nej, sista gången Backateatern sökte I oktober drar de första kurserna igång hos Kulturkraft bidrag fanns inga pengar” Stockholm. De har fått in många förslag till vidareutbildning.

– Nej, det var länge sedan. Vi – Allt från fritt utövande konstnärer till stora var visserligen i Moskva med institutioner har uttryckt sina behov, det är en otrolig bredd Backateaterns ”Dumstrut” det var 2009, inbjudna med Brott på önskemålen, säger verksamhetsledaren Maria Rydén. och straffprojektet till Big Break Festival och höll också en föreläsning efter föreställning- Kulturkraft håller som bäst på att för att höra vilka tankar de har kring bran- en. I år har Backateatern blivit sortera bland alla idéer för att göra priori- schens behov av kompetensutveckling. inbjuden till den stora teaterfes- teringar, och de använder sig av referens- Det finns många aspekter att ta hänsyn tivalen i Belgrad, BITEF, med föreställ- personer och referensgrupper för att göra till. Vad är viktigt för de olika yrkeskate- ningen ”Yvonne” men det gästspelet blev sitt urval. gorierna, vad gynnar branschen långsik- inte av, bland annat för att det inte fanns – Vi har fått förslag på masterclasses, tigt och vad är viktigt just nu? pengar. På 90-talet gjorde Backa ständiga certifieringskurser och seminarier med så Även om vi inte kan genomföra precis gästspel och reste över hela Latinamerika. kallade Ted.comföreläsare (15 minuters det förslag som var och en lämnat kom- Det var med hjälp av Sidapengar. Det går föresläsningar av intressanta personer). mer aktiviteterna att vara så många och ha inte idag. 700 organisationer, det vill säga 7 000 in- både djup och bredd så sammantaget bör divider, har anmält sig. Vi har fått drygt vårt utbud kännas angeläget för alla, säger ”Nej, nu finansierar vi ett projekt med 400 förslag på aktiviteter, vilket är över Maria Rydén. förväntan. Projektet var beräknat att om- hjälp av EU-pengar” Magdalena Boman fatta ett 40-tal organisationer och cirka 2 500 individer. I mitten av september lägger Kulturkraft Johan Söderberg, ljudtekni- Under våren och sommaren har Kul- Stockholm ut sitt kalendarium över hösten på ker: turkraft talat med centrumbildningarna, hemsidan och då kan man också börja anmäla – Nej det var längre än för tre allianserna och scenkonstinstitutionerna sig till de kommande aktiviteterna år sedan. Men i maj åker jag till Kuba. Det är ett kulturutbyte Vad gör du? mellan en svensk och en ku- bansk dansgrupp, som pågått Har du deltagit i internationellt kulturutbyte de under ett antal år, hittills på ett senaste tre åren? Svara ja eller nej på www.teaterforbundet.se konstnärligt plan. Men med bi- drag från EU ska vi hjälpa till att bygga och rusta en scenkonstlokal. Fråga i förra numret: Brukar du se 31% långfilm via nätet? NEJ JA 69%

6 AKT nr 6 2012 Aktuellt Dubbelt förtryck av lesbiska på teatern

Under årets HBTQ-festival bildades ett lesbiskt nätverk inom TF. Ett uppföljande samtal för att uppmärksamma frågorna hölls på Pride. Lesbiska kvinnor, till skillnad från homosexuella män, blir mer osynliggjorda i sin sexuella läggning på teatrarna. Det kan upplevas som ”dubbelt förtryck”,

konstaterade panelen. Shoshana Kushner

Panelen bestod av regissören Judit Benedek, koreografen finnas en sexuell laddning under repetitioner – vilket anfördes i och dansaren Lollo Denward, producenten Thora Norgård, dra- debatten om sexuella trakasserier. matikern Gertrud Larsson och skådespelaren Helen Sandström. – Som lesbisk riskerar man att bli utesluten i detta. Men det är – Homosexuella män är mer synliga i samhället och har ofta faktiskt en kompetens att vara hbt-person, liksom alla erfarenhe- ett visst stöd från heterosexuella kvinnor, till skillnad från les- ter som skiljer sig från majoritetens bör betraktas som en tillgång biska kvinnor. Detta återspeglas också i teatrarnas repertoar. på teatern. Vi kan komma med nya perspektiv och rucka på gam- Queer scenkonst blir synonym med pjäser om bögar. Väldigt säl- la, heteronormativa föreställningar, menar Helena Sandström. lan blir lesbiska eller transpersoner skildrade. Men varför skulle Ordförande Anna Carlson påpekade vad facket kan göra, att inte publiken vara intresserad även av sådana karaktärer? Här har frågorna mycket väl kan få plats på dagordningen när förbundet teatercheferna ett enormt ansvar att balansera repertoaren, säger för samverkanssamtal med Svensk scenkonst i början av novem- Helena Sandström. ber. Kvinnor – heterosexuella som lesbiska – borde alliera sig mer, Magdalena Boman tyckte panelen. Heterosexuella kvinnor jobbar ju också mot en massa schabloner, de ska spela på sin lockelse. Panelen diskuterade Har du tankar och idéer? Mejla Judit Benedek, kontaktperson för det en del kring det faktum att det finns dem som menar att det ska lesbiska nätverket: [email protected]

Beslut tas i december om scen i Gasklockan

Till årsskiftet ska Stockholms stad bestämma sig för hur Gasklockan i Värtahamnen kan förvandlas till ett scenkonsthus.

Vi tittar på flera alternativa om- om det går att hitta alternativ finansiering terna från Palatset. Vår grundform för formningar av scenkonstprojektet, säger av projektet. Staden har samtidigt handlat bolagsdelen bygger på exakt samma bo- Mari Dowald på Fastighetskontoret. upp en arkitekt som ska presentera en rit- lagsform som Palatsets. En stiftelse med I våras beviljade Kulturnämnden i ning av föreningens vision. ett helägt aktiebolag, där stiftelsen uppbär Stockholm om ytterligare medel till före- stöd från staden för att sköta driften. ningen ”Internationell scen i Stockholm”, Föreningen menar att efter tio års En viktig fråga blir hur representatio- men stadens politiker har ännu inte sett en drift ska deras affärsplan gå runt utan of- nen i stiftelsen ska se ut. Joseph Josephson ekonomisk plan över projektet. fentlig stöd. Idén är att gasklockan blir en menar att staden ska vara med och utse – Vi har tagit fram siffror på driften ren gästspelscen, med en slimmad tekniskt folk i styrelsen, så att det sker en transpa- som vi presenterat för Kulturförvaltning- och administrativ organisation, som går rens mot staden, konstnärliga organisatio- en. Tjänstemännen har väl inte velat pre- runt på att ta emot stora internationella ner och mot finanisärens. sentera något för politikerna än. Historien gästspel som i dagsläget inte når Stock- Föreningens förslag bygger också på runt Palatset har gjort att saker och ting holm. Affärsidén bygger på att det finns att staden kraftigt subventionerar hyran, dragit ut på tiden, säger Joseph Josephsson, utrymme för en betydande konsertverk- och att det finns sidobyggnader med ut- ordförande för föreningen. samhet, traditionell krogunderhållning rymme för ytterligare två scener bredvid Föreningen fick i våras i uppgift av och en del event. De ska kunna ta in som gasklockan och en restaurangdel som är Kulturförvaltningen att vända på stenarna mest 1 000 sittande matgäster eller 3 000 viktig för intäkterna. ytterligare en gång, för att se om det går stående. Magdalena Boman att hålla nere etableringskostnaderna, eller – Det är viktigt att lära av erfarenhe-

AKT nr 6 2012 7 Aktuellt Ihärdigt fackligt arbete räddade scen i Borås

Dansscenen för barn och unga i Borås räddas. Anslagen höjs från Västra Götaland och Borås sluter avtal med Regionteater Väst, med krav på att verksamheten blir kvar. – Vi är så glada och stolta! säger Sara Nilsson, facklig talesperson för avdelning 27 på Boråsscenen.

Det arbete som det lokala facket lagt kommun visat intresse för att vår scen ska Maria Ulriksson och Rasmus Skaremark-Solberg ned på att motverka att Regionteater Västs vara kvar, att det alltså inte bara blir en i”Blommornas vals”. verksamhet i Borås ska flytta till Uddeval- gästspelsscen i Borås, utan att staden också la, har helt uppenbart lönat sig. får tillgång till all vår kompetens, fortsät- många fler av regionens 49 kommuner. – Beslutet är ett klart erkännande. Vi ter Sara Nilsson. Något som ligger helt i linje med regionens har dragit i alla trådar vi kunnat för att Borås kommun sluter avtal om att ge kulturstrategi om att nå nya publikgrup- peka på hur unika vi är. Vi har gått ut brett bidrag för att Regionteater Väst ska spela per. och talat med alla tänkbara politiker från en föreställning per barn och år i sin kom- – Regionteater Väst får två miljoner alla partier, både lokalt och regionalt för mun. kronor extra med kraven att de fortsät- att de ska få upp ögonen för vår verksam- – Det ger oss större spelrum. Det är fan- ter att jobba mot sin vision om att nå över het, säger Sara Nilsson. tastiskt att få nå ut till alla barn. Det vore 50 000 besökare, att de behåller två pro- Västra Götalandsregionen har till slut härligt om vi fick liknande avtal med fler duktionsenheter, och att de fortsätter att kommit fram till att det är ekonomiskt kommuner, säger Sara Nilsson. upprätthålla den fina kvaliteten på verk- försvarbart att ha kvar båda scenerna – Alex Bergström, ordförande i Västa samheten. Dansen har alla förutsättningar teaterscenen i Uddevalla och dansscenen i Götalands kulturnämnd menar att det på- att göra detta, och att bli starkare i vår re- Borås. går förhandlingar med flera kommuner gion, säger Axel Bergström. – Det är också en stor glädje att Borås om just detta, inte bara i Sjuhärad utan i Magdalena Boman Uppsägningar väntar på Wermland Opera Vermland Opera har hamnat i ekonomisk kris och ett tiotal tjänster försvinner. Risken är uppenbar att Wermland Opera reduceras till ett varumärke utan innehåll, menar Teaterförbundets ordförande Anna Carlson.

Ledningen för operan har inlett förhandlingar med Teater- i en debattartikel i Nya Wermlandstidningen. Teaterförbundet förbundet centralt och flaggar för nedskärningar i personalstyr- centralt har inlett förhandlingar med Wermlands Operan. Sedan kan. Operahuset hotar i stort sett stå utan fast anställda tekniker några månader finns nämligen ingen facklig motpart på operan i och konstnärer. Karlstad. De fackliga förtroendevalda lämnade uppdragen. – Det är en allvarlig situation för ett operahus som har fått Teaterförbundet ser med oro på situationen, bland annat med starkt konstnärligt genomslag, senast med den internationellt tanke på den rapport som löntagarkonsulten Dick Jacobsson har uppmärksammade Nibelungens Ring. Wermland Opera har vi- lämnat. I den riktar han kritik mot det sätt teatern handskats med sat att det går att producera stor scenkonst även utanför storstads- sin ekonomi. Strax före presstopp avslutades förhandlingarna: regionerna, säger Anna Carlson. – Ledningen genomför sitt förslag till punkt och pricka. Vi är Inte nog att anställda riskerar att förlora sina arbeten. ”En scen- kritiska till att de säger upp folk utifrån argument om ekonomisk konstinstitution utan en kärna av fast anställda av tekniskt, admi- kris. De sparar inga pengar utan flyttar bara runt dem, säger Lars nistrativt och konstnärlig personal riskerar att förlora sin själ och Åström, förhandlingschef på Teaterförbudet. hamnar i en nedåtgående spiral där alla är förlorare”, skriver Anna Magdalena Boman

8 AKT nr 6 2012 Aktuellt Upptakt inför avtal med institutionerna

I augusti samlades ett 50-tal fackligt aktiva för att få inblick i hur förhandlingarna på Teaterförbundet största avtalsområde – institutionsteatrarna – slutade sist och för att skapa sig en bild av vilka frågor som kan bli aktuella att driva.

Institutionsteateravtalet, som I en del finns öppningar, bland annat reg- löper ut den sista december, sjösattes som lerna för att kunna lösa in ob- och övertids- ett ettårigt avtal. Det innebar löneförhöj- ersättningar och de avtalade tilläggen för ningar på 2,6 procent, vilket var likvärdigt sjuk- och föräldrapenningen. Andra frågor med arbetsmarknaden i övrigt. Förbundet är svårare. Utöver dansarnas löner gäller drev också igenom en individgaranti med det bland annat yrkandena på arbetstidsför- 308 kronor per person – den lägsta löneök- kortningar för dem som har oregelbundna ningen som alla medlemmar är garanterade arbetstider och för anställningsformerna för år 2012. konstnärlig personal. – Löneökningarna och individgarantin – Det här är bara en första genomgång av var vi nöjda med. Däremot nådde vi inte våra krav. Alla berörda lokal- och yrkesav- fram i de övriga frågorna som vi drev. Det delningar kan lägga yrkanden till och med blev en olycklig låsning kring frågan om en den 17 september. Till dess ska avdelning- löneöversyn för dansarna som Svensk Scen- arna också ha föreslagit vilka delegater som konst sa blankt nej till, sa Lars Åström till de vill ska ingå i förhandlingsdelegationen. den samlade skaran representanter från TFs Därefter tar förbundsstyrelsen beslut innan lokal- och yrkesavdelningar. förhandlingarna med Svensk Scenkonst in- leds under hösten, berättade Lars Åström. Lars Åström, förhandlingschef på Teaterförbun- Inför de kommande förhandlingarna det analyserade det senaste institutionsteater- finns därför en rad frågor kvar på bordet. MagdalenaBoman avtalet.

”Riktigt bra avtal om upphovsrätt med SVT/UR”

När SVT öppnar sitt arkiv ger det upphovsrättspengar till förbundets medlemmar.

Sveriges Television (SVT) öppnar pyswede, där bland annat Teaterförbundet tittarna, påpekar Copyswedes vd Mattias nästa år upp sitt arkiv med tidigare sända ingår, som förhandlat fram ett sexårigt li- Åkerlind. program. Det rör sig om hundratusentals censavtal med SVT. – Den begränsning som finns i avtalet timmar och SVT ska nu först bestämma För rätten att lägga ut tv-arkivet på nä- är att programmen som läggs ut ska ha sig för vad av allt detta som ska bli till- tet betalar public service en årlig klump- sänts före den 1 juli 2005. Nu hoppas vi att gängligt för tittarna via nätet. summa att fördela till alla rättighetshava- det blir program med skådespelare, regis- En kvalificerad gissning är att det blir re. Hur mycket pengar det rör sig om vill sörer, dramatiker… mycket drama, nöje och faktaprogram. Copyswede ännu inte uppge innan över- Teaterförbundets vd för upphovsrätts- Utvalt material digitaliseras sedan för att enskommelser gjorts med alla företrädare organisationen Tromb, Ulf Mårtens är från den första januari 2013 finnas åtkom- för rättighetshavarna hur pengarna ska nöjd. ligt i SVTs ”Öppet arkiv” via internet. fördelas. – Ett riktigt bra avtal som möjliggjorts När material sedan används ger det tack vare att vi har det nordiska avtals- upphovsrättshavare som skådespelare, SVT har av regeringen för 2012–13 licenssystemet i vår lagstiftning. Det ger regissörer, kostymörer, koreografer med fått 60 miljoner kronor för att digitalisera. publiken en möjlighet att ta del av det kul- flera, rätt till ersättning. För detta ska företaget bygga webbstruk- turarv som SVTs tv-arkiv är. Det är upphovsrättsorganisationen Co- turer och marknadsföra materialet för Gert Lundstedt

AKT nr 6 2012 9 Aktuellt Spira i Jönköping – från skäll till succé

Kulturen red ut proteststormen. Spira började som utskällt byggprojekt men idag är landstingets nya kulturhus en av Jönköpings attraktioner. Smålands Musik och Teater har fyra nya scener och massor av förväntningar att infria. Men budgeten för verksamheten ligger på samma nivå som förr.

Som en glänsande karamell ligger kulturhuset Spira vid I huset arbetar runt hundra personer. Bernt Munksjön i centrala Jönköping. Från att ha varit stadens mest ut- Lundquist var i över 30 år chef för Länsteatern i skälla byggprojekt har det orange- och vitrandiga glashuset, ri- Jönköping och senare för teaterdelen av SMOT. tat av arkitekten Gert Wingårdh, blivit en succé. Huset har växt Idag är Lars Melin chef för teatern, och utgör fram under långdragna diskussioner, de utsattes för drev i lokal- tillsammans med musikchefen Helle Solberg pressen, demonstrationer och bombhot när landstinget samlades och den administrativa chefen Anne Lene J för beslut. Henning ledningen för Spira. Teatern omfattar – Jag har varit aktiv i politiken i många år, på kommunal, 25 personer. När Lars Melin tillträdde, lagom regional och riksnivå, men aldrig har jag fått så på skallen som till invigningen av Spira, hade byggstormen när det gällt Spira. Vid politiska möten, bland folk på stan och på blåst över men husets barnsjukdomar hamnade släktmiddagar. När det var som värst stod det 80 mot och 20 för i på hans bord. Bland annat tvingades teaterche- opinionen, säger landstingsrådet Rune Backlund (C). fen ställa in ett par föreställningar. Det omstridda huset är byggt med pengar från Landstinget i – Personalen var helt utarbetad efter flytten Lars Melin Jönköpings län för att förse Smålands musik och teater (SMOT) och invigningen, säger han. med ändamålsenliga lokaler. SMOT bildades 1999 genom en En ny demonstration handlade om vilka teatern vill vända sig sammanslagning av Länsmusiken och Länsteatern i Jönköping, till. Vad ska barn och ungdomar få i Spira? Svaret blev att öppna men några gemensamma lokaler har verksamheten inte haft för- huset för en debattkväll som ägde rum i april. rän nu. Teatern höll till på tändsticksindustrins gamla område. – Det är ju underbart att folk demonstrerar för att de vill oss Musiken var utspridd på flera håll och orkestern hade ingen egen något! säger Lars Melin och menar att idag finns det en stolthet scen. över Spira hos invånarna i Jönköping. Från invigningen och fram – Det var inte ändamålsenligt, lokalerna behövde upprus- till midsommar har huset haft 163 000 besökare. tas men hade långsiktigt inte bra förutsättningar. Vi ville också Teaterchefen uppskattar det transparenta i husets arkitektur. samla och samutnyttja resurserna för repetitioner, produktioner Stora fönster i foajén släpper in rikligt med ljus. Träslaget i de och spelningar, säger Rune Backlund om bakgrunden till bygget. vindlande trapporna är ljust och de stora lamporna är glaskonst- Han är ordförande i regionala utvecklingsdelegationen under verk av Ingegerd Råman. Restaurangens luncher är populära, till vilken kulturen inom landstinget sorterar. och med fåglarna tittar in. Protesterna mot kulturhuset handlade som vanligt om kostna- Backstage är det också ljust och högt i tak. Personalrummet der. Och om kulturens nödvändighet och behov, särskilt i relation har finfin utsikt. Lars Melin och musikchefen Helle Solberg har till vården. Men kulturen red ut stormen. båda sina rum närmast intill, men inåt i byggnaden. Teaterchefen När byggbeslutet fattades av landstingsfull- vill ha transparens även i verksamheten. mäktige år 2006 röstade 77 av de 81 ledamöterna för förslaget. När det var dags för invigning av Bekymret är ekonomin. SMOT har fått ett nytt fint hus, Spira den 11 november förra året kom det 23 000 men inte mera pengar för verksamheten som ska fylla det. Drygt personer till festligheterna utanför huset. Opi- 30 miljoner kronor står till förfogande i år. Ändå känns andan i nionen har definitivt svängt. huset positiv. – Vi är underfinansierade och i längden är det ohållbart. Men I Spira finns fyra scener, Konsertsalen, att bygga huset är en symbolhandling. Politikerna är medvetna Teaterscenen, Kammaren och Caféscenen. Målet om situationen och vet att mer resurser behövs för att utveckla de är ett ökat utbud och 30 000–40 000 besökare nya möjligheter som Spira ger. Under tiden får vi göra det bästa per år. SMOT presenterar i höst ett program med med vad vi har, säger Lars Melin. 72 produktioner och 600 speltillfällen. Föreställ- Det betyder bland annat att inte jobba ihjäl sig. Han har infört ningar och konserter, egna och gästarrangemang. övertidsstopp, även om han vet att det drabbar ambitionerna på de

10 AKT nr 6 2012 Foton: Foton: Lars Kroom AKT nr 6 2012 11 Lars Kroon

Henrik Svalander och Karin de Frumerie i Bertold Brechts ”Kritcirkeln” hade premiär i våras på Spira scenkonsthus.

olika avdelningarna, men det handlar om att spara på resurserna. marknadschefen Thomas Tegnér, men han beräknar att Spira kan Övertid är dyrt. dra in runt 800 000 kronor på ett år genom uthyrning. Produktionsvolymen för teatern är nya uppsättningar på både Det har uttrycks oro för att Spiras programläggning skulle få stora och lilla scenen, höst och vår. Kanske ett mindre projekt lättare och bredare inriktning för att locka storpublik. Lars Melin därutöver. SMOT är hela länets teater så turnéerna är självklara. avvisar tanken. – Det är inte min uppgift att vi bara ska ägna oss åt underhåll- Året före invigningen av Spira fick länets alla 13 kommu- ning för att fylla lokalerna. Vi ska göra samtida, samhällsreflek- ner besök tre gånger. ”Du är bjuden” hette programmet, som nu terande scenkonst. När nyfikenheten på huset lägger sig kommer får en uppföljning när grupper kommer och tar sitt kulturhus i efterfrågan på innehållet. besittning. 1000 ambassadörer för Spira finns ute i länet. En ny satsning på dans hör till det han är stolt att presentera. Den administrativa chefen, Anne Lene J Henning, berättar ”Cullberg to come – med SMOT”, ett samarbete mellan Cull- om de påfrestningar som flytten medförde. Nu blir det en hälso- bergbaletten och SMOT. Cullbergbaletten bidrar med nya koreo- satsning för hela personalen. Hon talar om låga trösklar. En sym- grafer och SMOT med produktionsmöjligheter för spel på egna bol för andan inne i huset, men även gentemot publiken. Män- scenen och turné. En anställd konstnärlig danskoordinator är på niskor ska ha lätt att kliva in och hitta allt från klassiska konserter ingång. och nyskrivna teaterpjäser till lunchteater och klubbkvällar. Ett sätt att bättra på ekonomin är att hyra ut lokalerna till bland Musikchefen Helle Solberg och orkestermedlemmarna annat konferenser. Men då kräver Spira en kulturanknytning, att har i Spira för första gången fått en gemensam arbetsplats att gå husets artister bidrar i programmet, eller att biljetter bokas till nå- till. Chefen ser möjligheter och expansion, trots knapp ekonomi. got som spelas i huset. – Det är otroligt inspirerande att vara här. Mötet mellan mu- – Vi är inte en konkurrerande konferensanläggning, betonar sik, dans och teater, tre så annorlunda kulturer och arbetskrav. 12 AKT nr 6 2012 Lars Kroon

Musikchefen Helle Solberg tycker att det är otroligt inspirerande att vara på Spira. Där uppstår ett möte mellan musik, dans och teater, de tre konstformerna har olika kulturer och arbetskrav. Teatersalongen rymmer cirka 400 besökare.

Det kräver respekt, men ger också möjligheter till samarbeten. – Men det som styr är förstås det allmänna läget i ekonomin, Hon betonar vilket attraktivt hus Spira är, och att Jönköpings säger han. län präglas av starkt företagande. Det kan bädda för sponsring. – Men basverksamheten måste finansieras av offentliga medel Lis Hellström Sveningson och där är vi inte hemma än. Men här finns väldigt kunniga poli- tiker, säger Helle Solberg. SMOT: Smålands musik och teater är hemmascen för ensemblerna Smålands dramatiska, Jönköpings sinfonietta, Junekvintetten, John Rune Backlund är en av dem hon syftar på. Han vet att Bauer Brass, Kerstin Jansson och Freja musikteater. verksamheten i Spira är underfinansierad. Uthyrningar kan dra 3 Byggnaden kostade 348 miljoner kronor. 263 miljoner kronor in extra medel, men det finns inga specificerade krav på det. kom från landstinget, 60 miljoner kronor från Jönköpings kommun – Den egna verksamheten får inte trasas sönder av externa, be- tonar Rune Backlund. och 25 miljoner kronor från två privata företagare. Han ser Spira som en satsning i flera steg och tror att det finns 3 Utrustning för 67 miljoner kronor och markkostnader för goda förutsättningar för en utökad verksamhetsbudget. 30 miljoner kronor tillkom. – Jag tror inte alla i länet har förstått vilken uppmärksamhet 3 Närmast sätter Smålands dramatiska upp ”Bitterfittan”, ”En Spira väcker. Alla som kommer hit blir imponerade. Och i vår midsommarnattsdröm”, ”Den bärande väggen”, ”Maria Stuart”, en kommer Scenkonstbiennalen. ny politisk komedi om entreprenörskap av Klas Abrahamsson och Spira är hela länets kulturhus. Regionala utvecklingsdelega- startar Cullberg to come – med SMOT. tionen är även ansvarig för länstrafiken. Rune Backlund talar om 3 21-26 maj 2013 är SMOT värd för Scenkonstbiennalen. bättre bussförbindelser med tätorten på kvällstid och om busspa- ket med Spira som en del. AKT nr 6 2012 13 Aktuellt TF berett att ta strid mot sänkta danslöner

Danscentrum vill sänka danslönerna och riva upp kollektivavtalet. Förbundet är berett att varsla. Läget är låst när det gäller att teckna nytt avtal för dansarna.

Sedan i november förra året har Tea- rar upp lägstalön, och ser över lönebestäm- att inte förlora i status och styrka gentemot terförbundet försökt komma överens med melserna i en arbetsgrupp. anslagsgivare och arrangörer. Danscentrum om ett nytt kollektivavtal Även detta avvisar Danscentrum. Teaterförbundets representanter vid för dansare. Men utan att lyckas. – Vi riskerar nu att tappa hela 2012. mötet var nöjda med både uppslutning och Danscentrums krav är dels att kunna För att bryta dödläget och informera sina mötets mandat att låta förbundsstyrelsen spela fler föreställningar per vecka utan medlemmar om situationen samt disku- bestämma om ett varsel ska läggas. extra ersättning, dels att gällande löneste- tera hur man ska gå vidare kallade förbun- – Om ett varsel läggs betyder det au- ge tas bort – stegen ger utifrån erfarenhet det till ett möte till vilket ett tiotal dansare tomatiskt att en statlig medlare kallas in. dansaren ett extra lönelyft utöver ordina- och koreografer kom, säger Lars Åström. Det finns förstås en osäkerhet om vad ett rie avtal. utlöst varsel kan innebära för var och en. Teaterförbundet avvisar båda yrkan- Efter ett par timmars diskussion Men samtidigt en förståelse för att något dena. fanns en bred enighet om att lönesänk- måste göras. Och att Danscentrums krav – Att spela fler föreställningar för ningar och ett upprivet kollektivavtal som är orimliga, sa Lars Åström efter mötet. samma peng är i praktiken en lönesänk- tagit tid att förhandla fram vore förödande ning och det kan vi inte gå med på, säger för dansarkollektivet. förbundets chefsförhandlare Lars Åström. Mötet menade att DC tillsammans För information om vad som händer. För att hålla liv i förhandlingarna har för- med TF har ett gemensamt intresse av att Läs på TFs hemsida: www.teaterforbundet.se bundet föreslagit att man inte gör någon åtminstone driva på för måttliga förbätt- korrigering av lönestegen utan bara juste- ringar och ett bibehållet kollektivavtal för Gert Lundstedt

Hallå där ”Licensavgiften fortfarande bästa alternativet”

Cilla Benkö, ny vd för Det är inte första gången som Public service- smal kultur som Sveriges Radio producerar idag? Sveriges Radio från och bolagen utreds. Vad skiljer denna utredning från – Jag kommer att försvara såväl våra 17 med första oktober. Den de tidigare? korrespondenter som att vi måste kunna 11 september lägger Public – Sett till direktiven är det skarpare for- ha en smal kultur. Men också att vi har en service-kommittén fram sitt muleringar den här gången när det gäller bred kultur som i mångt och mycket görs betänkande till kulturmi- Public service roll i förhållande till mark- i samarbete med kulturinstitutioner ute i nistern med förslag på hur naden, vilket vi kan se som beklagansvärt landet. Det där är ju en balansgång. den statligt finansierade eftersom Public service i Sverige har en så radion och tv:n ska fungera stark roll. Istället för att fråga sig hur kan Ylva Lagercrantz Spindler i framtiden. Bland annat föreslås att licensavgif- vi göra för att stärka det unika, är det lite ten ska slopas för att istället dras via skattsedeln. för mycket fokus på hur gör vi för att inte Vad tycker du om det? Public service ska förstöra för mycket för – På Sveriges Radio tycker vi att licens- marknaden? avgiften fortfarande är det bästa alternati- Vad händer med Sveriges Radio om ni tving- Efter att Public service-kommittén har vet. Betalningsviljan är hög och den säk- as till ytterligare besparingar i framtiden? lämnat in sitt betänkande 11 september rar vår direktrelation till publiken – och – Vi gjorde ett stort rationaliserings- skickas det på remiss till berörda företag, ett starkt oberoende för publiken. Därmed program 2007. Då kapade vi i princip det myndigheter och organisationer. Därefter inte sagt att det inte kan finnas en annan som går att kapa i ekonomi och adminis- bereds förslagen vidare i Regeringskans- finansieringsform som också ger oss detta, tration. Så nästa gång vi måste spara peng- liet och riksdagen med sikte på att genom- men vi ser ingen sådan idag. För oss är det ar kommer det att ske på journalistsidan föra eventuella förändringar i regelverk ett absolut krav att ett politiskt oberoende och utomståendes kontrakt. och tillståndsvillkor till den 1 januari 2014. värnas. Kommer du ändå försvara det stora utbud av 14 AKT nr 6 2012 aktuellt Öka kulturutbytet med andra länder Till skillnad från våra nordiska grannländer syns Sverige dåligt i internationella scenkonstsammanhang. Det finns lite resurser och ingen tydlig politik för att bedriva internationellt kulturutbyte.

Det konstaterades under Almedalsveckan, då Svensk tea- flesta länder finns en typ av informationskontor där kunskaper terunion, Teaterförbundet och Svensk Scenkonst arrangerade ett tas tillvara så att det också blir möjligt för enskilda konstnärer att seminarium under rubriken ”På spaning efter en internationell medverka i internationella sammanhang, men inte här. Det krävs kulturpolitik”. Ett av landets kulturpolitiska mål är att ju främja därför både projekt och kompetensutveckling av enskilda konst- internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. närer för att möjliggöra ett konstnärligt kvalitativt utbyte. Ett – Men idag styr UDs prioriteringar vilka resurser som finns problem idag är att enskilda konstnärer bara kan söka ekonomiskt och Sidas kulturbistånd har nästan helt lagts ned. Problemen är stöd till resor, men inte till uppehälle. många. Kulturutbytet sker slumpmässigt, det präglas av stor – Dagens kulturutbyten präglas av kortsiktighet. Dessutom osäkerhet och bristfällig finansiering. Sverige har ingen mot- bör konstnärliga skäl, och inte utrikespolitiska ligga till grund för svarighet till Goetheinstitutet, Alliance Française eller British bedömningarna. Men ansvariga politiker fanns inte på plats. Om Council, och våra nordiska grannländer lägger långt mer pengar något ska kunna ske måste utrikesdepartementet och kulturde- på kulturutbyten med andra länder, säger Ann Mari Engel, från partementet uttrycka att vi ska ha en internationell kulturpolitik Svensk Teaterunion. och säga hur den ska finansieras, säger Ann Mari Engel. Till seminariet i Almedalen inbjöds politiker – inga kom. Dä- Magdalena BOman remot närvarande tjänstemän från Svenska institutet och kultur- nämnden, liksom en ansvarig från kulturdepartementet. Den finska kulturministerns statssekreterare fanns dock på plats och berättade inspirerande om finska institutets stora autonomi. De Branschens sex krav för en kulturpolitik över gränserna har 25 institut världen över och en speciell fond för internatio- nella kulturutbyten. Dessutom medverkade två kulturråd – ett 3 Bättre finansiering från Bryssel och ett från Belgrad vid seminariet. 3 Samordning och tydlighet av myndigheter – Bilden var samstämmig. Vi har stora brister i kulturutbytet. 3 Anpassa regelverken Det saknas samordning mellan departement och myndigheter 3 Ökad närvaro utomlands för svensk scenkonst och det råder kunskapsbrist på många håll, säger Ann Mari Engel. 3 Samverkan och kunskapsförmedling inom branschen Svenska myndigheter måste samordnas tydligare. EUs regel- 3 Personutbyten och kompetensutveckling verk gör också internationellt kultursamarbete svårt. Det krävs alltså även en större samarbetsvilja mellan departement och myn- digheter i EU-länder. Steg måste tas också inom branschen. I de Läs mer på www.teaterunionen.se Arbetsmiljöverket stämmer ”Big Brother” Produktionsbolaget bakom Big Brother har anmälts för brott mot arbetstidslagen. Arbetsmiljöverket hävdar att de anställda haft för långa arbetspass under inspelningen.

Teaterförbundet fick uppgifter om Han framhåller vidare att det är nöd- Arbetsmiljöverket anmälde samtidigt att det rådde missförhållanden vad gällde vändigt att grunderna i arbetstidslagen produktionsbolaget för lagbrott. arbetstiden på inspelningsplatsen för Big respekteras. Stora övertidsuttag och för- – Vi vet att det i film- och teaterpro- Brother, bland annat för de personer som kortad nattvila leder ofta till hälsopro- duktioner är nödvändigt att hitta bransch- arbetar som avsnittsredaktörer och av- blem för den enskilde anställde och ökar anpassade lösningar på arbetstiderna och snittsassistenter. Teaterförbundets regio- riskerna för olyckor inom teamet. har många gånger medverkat till att skapa nala skyddsombud Mårten Gunnartz tog sådana, säger Teaterförbundets förbunds- då kontakt med produktionsbolaget En- Endemol kontaktade därefter själva direktör Jaan Kolk. demol. Arbetsmiljöverket för att söka dispens för – Och en bra grund för detta är ett kol- – Att inte följa reglerna i arbetstidsla- två yrkesgrupper. Arbetsmiljöverket gav lektivavtal vilket produktionsbolaget sak- gen är ett lagbrott. Det går dock att söka dispens i vissa delar men avslog ansökan nade. dispens – men det måste ske innan produk- när det gäller överskridandet av den ordi- tionen påbörjats, säger Mårten Gunnartz. narie arbetstiden. Åse Axberg AKT nr 6 2012 15 INtervju Lana Nasser i Sverige med pjäs om västvärldens fördomar

Drömmar, myter och ordens dolda betydelser är pusselbitarna Lana Nasser jobbar med när hon dekonstruerar västvärldens fördomar om muslimska kvinnor. I augusti gästade hon Women Playwrights International Conference som för första gången ägde rum i Stockholm.

När tvillingtornen rasade i New York hade den jordan- – När jag var liten sa en religiös ledare att jag var besatt av en ska allkonstnären Lana Nasser precis flyttat dit för att bli skåde- djinn, och sedan dess har jag varit väldigt fascinerad av dem, be- spelare. Med färska artistbilder i hand var hon den 11 september rättar Lana Nasser som skrivit en magisteruppsats i ämnet. Hon på väg ut för att hitta en agent. håller också workshops med unga tjejer på temat gudinnor från – Det fick jag så klart lägga ner direkt. Diskrimineringen bör- antik, egyptisk och västafrikansk mytologi. jade omedelbart. Folk som stod och rökte kunde slänga cigaretten – Jag känner att det är viktigt att ta tillbaka de uråldriga gudin- med en menande blick och gå iväg om jag ställde mig bredvid. norna, eftersom världsreligionerna är så maskulint laddade. Min När jag väl fick roller kunde jag välja i spektrat terrorist eller favorit är Artemis för att hon är en mästerjägare och den första mamma till en terrorist. Och det var ju ganska långt från min feministen på Olympen, som insisterade på att ha bekväma kläder drömroll – Bette Midlers karaktär i ”Beaches”. och leva ett fritt liv. Gudinnorna har alltid varit mina förebilder. Elva år senare gästar hon Women Playwrights Internatio- Det är därför jag intar en kvinnlig gudapose i slutet på ”Lost and nal Conference i Stockholm med monodramat ”In the Lost and Found”. Found: Red Suitcase” – en uppgörelse med just västvärldens för- domar om kvinnor från Mellanöstern. Det är inte bara gudinnor som talar genom Lana Nas- I pjäsen upprepar hon idiotiska frågor som folk ställt till henne ser. Tillsammans med den belgiska fotografen och performance- genom åren och använder sig effektivt av en röd sjal för att ge- konstnären Kristof Persyn försöker hon i ett pågående fotoprojekt stalta allt från slöjor och självmordsbomber till mensblod. förmedla vad Döda havet skulle säga om det kunde prata. – För mig är den värsta föreställningen att alla arabiska kvin- – Det skulle nog vara besviket över namnet. Dess ursprungliga nor är tysta och förtryckta. Ja, vi har patriarkala lagar, men också var mycket finare. På en av bilderna illustrerar vi havets tillstånd starka, intelligenta kvinnor. Därmed inte sagt att jag inte blir med att vira ett rep runt min arm så blodet har svårt att passera. rasande när jag ser kvinnor som saknar makt över sina liv, säger Jag är övertygad om att lyckade samarbeten kring vatten och na- hon och förklarar att hon började arbeta med pjäsen innan den turresurser är en förutsättning för fred i regionen. arabiska våren, men att allt antagligen hänger ihop i ett kollektivt medvetande. Nanushka Yeaman Den tysta sensuella magdansösen är en annan stereotyp som Lana Nasser ibland råkar ut för. Hon uppträder ibland med sam- tida dans, men blir ständigt ombedd att dansa magdans med Lana Nasser: manusförfattare, skådespelare, regissör och över- myntsjal. sättare samt förra årets vinnare av Etel Adnan Award for Women – Då får jag förklara: Nej, jag är inte bara rumpa, säger hon Playwrights. trött. Född: i Jordanien Bor: sedan 1994 i USA, där hon studerat psykologi, drömmar och När man hört Lana Nassers etymologiska resonemang medvetandeforskning. Hon ordnar storytelling-resor till Jordanien om genus i det arabiska språket är det svårt att föreställa sig att och är också översättare och medgrundare av Aat Network of någon kan se henne som ”bara rumpa”. Hon erkänner själv att hon är besatt av ordbetydelser och lexikon, till den grad att hen- Women Artists. Hennes nu botade ormfobi har gått som en röd nes kreativa skrivande lossnade först när hon började jobba som tråd genom hennes skapande där hon ofta jobbat med rep som en översättare. Andra centrala inspirationskällor i hennes skapande metafor. är drömmar och myter, inte minst de som rör djinnerna, ett slags Aktuell: med pjäsen ”In the Lost and Found: Red Suitcase” – ett ökenandar med övernaturliga krafter som skildras i Koranen och monodrama om västvärldens syn på kvinnorna i Mellanöstern, om ofta förknippas med djävulen. sociala tabun och projiceringar.

16 AKT nr 6 2012 Magdalena Boman AKT nr 6 2012 17 Aktuellt Dags att stödja regissörer nu, SFI? Vad hände med den utlovade manusmiljonen, det initiala skedet av filmprocessen. Vi ger Charlotta Denward, SFI: stipendier till regissörer från våra fortbild- – Den delades ut. Det kom in över 300 ningspengar, och de kan också söka från ansökningar och vi kallade ett tjugotal vårt utvecklingsstöd. Vi har inte listat ut personer till samtal för att de skulle få en något särskilt för just regissörer. Fast det chans att berätta om sina idéer för oss. Jag kanske man kan tänka sig. Bäst blir det om tror att 14 av dem gick vidare och fick initiativet kommer från branschen. Och 75 000 kronor vardera. Manusmiljonen regissörerna kommer med förslag och det kom till på önskemål av Dramatikerför- ryms inom budgeten är vi jätteintresse- bundet, eftersom många författare inte rade. trodde att SFI var öppet för dem, så det Hur mycket pengar lägger ni ner på fortbild- var ett sätt att öppna dörren ordentligt och ning? få dem att förstå att de var välkomna. Vi – Vi lägger ungefär en och en halv mil- gick vidare på samma spår och satsade på jon kronor på fortbildningsstöd. fortbildning för dramatiker. Vi har dragit igång ett mentorprogram för dramatiker med hjälp av SFIs pengar. Magdalena Boman Är det inte dags att satsa på en regimiljon nu, och stödja regissörer så som man gör i Norge? Marie-Therese Karlberg – Även regissörer kunde söka pengar Läs om filmregissörernas allt mer utsatta Charlotta Denward, chef för produktionsstöd. ur manusmiljonen. Tanken var att satsa på position i reportaget på sidorna 26-29.

Seminarium om upphovsrätt ”Bli tydligare med vad ni vill, politiker!”

En stark upphovsrätt medför en starkare kulturpolitik. Det i sin tur ger bättre villkor för kulturskaparna. Det sa Teaterförbundets ordförande Anna Carlson på kulturskaparnas seminarium i Almedalen.

På ett seminarium med titeln ”Behövs upphovsrätten i C Carlsson (S) framhöll att det gäller att ha mod och uthållighet kulturpolitiken” fick kulturskapare och representanter från riks- att stå emot de som verkar mot upphovsrätten, och Christer Ny- dagens kulturutskott mötas och debattera. Kulturskaparna, bland lander (FP) efterlyste en större dialog mellan kulturutskottet och andra Janne Schaffer, Gunnar Ardelius och Johan Wingestad, po- andra instanser som ger bäring på kulturpolitiken, exempelvis nä- ängterade att upphovsrätten var central för deras möjligheter att ringsutskottet, justitiedepartementet och kulturdepartementet. verka och att den utmanas från flera olika håll. De uppmanade Simon Norrthon, ledamot i Teaterförbundets styrelse påpe- politikerna att försvara och stärka upphovsrätten för den enskilda kade att en försvagad upphovsrätt slår oerhört hårt mot kultur- kulturskaparen. skaparna, och poängterade att det är viktigt att kulturpolitiker Agneta Börjesson (MP) efterlyste en dialog mellan alla parter och kulturskapare är tydliga med vad de vill med upphovsrätten vare sig de betraktas som kulturfientliga eller inte, i syfte att föra i Sverige. Han efterfrågade en tydligare kulturpolitisk styrning kulturpolitiken framåt och finna lösningar på kulturskaparnas och frågade sig om Sverige har intresse och råd med kultur och problem att få betalt för vad de gör. Att belägga nätanvändarna hur samhället skulle se ut utan. med en slags STIM-avgift, kan vara ett sätt att lösa frågan, men hon påpekade att det också finns andra sätt att tillgängliggöra kulturen genom så kallade creative commonlösningar. Gunilla Magdalena Boman

18 AKT nr 6 2012 Notiser Global framgång för upphovsrätten Det danska kulturdepartementet meddelar att FN-organisationen WIPO har slutit ett avtal om immaterialrätt som merparten av världens länder ställer sig bakom. Avtalet ger utövande konstnärer – skådespelare, sångare och dansare med flera – skydd mot att deras konstnärliga framträdanden utan (S) kulturpolitik – med hjälp Pussy-stöd samtycke görs tillgängliga på till exempel tv och internet. En rätt som i och för sig av professionella På den stora internationella konferensen både danska och svenska konstnärer idag Socialdemokraterna tar redan nu grepp för kvinnliga dramatiker, Women Playw- redan har, men avtalet får betydelse om till om partiets kulturpolitik inför valet 2014. rights International Conference (WPIC), exempel en svensk sångare skriver kon- I likhet med Vänsterpartiet tar man hjälp gjordes ett stöduttalande för den ryska trakt utomlands. av professionella författare. Dagens Ny- musikgruppen Pussy Riots vars medlem- – Avtalet sänder en viktig signal om heter rapporterar att P O Enquist, Majgull mar nyligen dömdes till två års fängelse utövande konstnärers insatser och rättig- Axelsson och Kristian Lundberg har er- för sitt agerande och sina blasfemiska ut- heter, säger danska skådespelarförbundets bjudits och accepterat uppdraget att skriva talanden i en rysk kyrka. ordförande Katja Holm. det nya S-kulturprogrammet. I WPICs stöduttalande står inlednings- vis att ”yttrandefrihet är en grundläg- gande mänsklig rättighet och domen en Stor operasatsning i Umeå oacceptabel kränkning av denna”. Umeå är europeisk kulturhuvudstad 2014. På WPIC i Stockholm deltog sam- Enligt ett pressmeddelande från arrangö- manlagt 260 kvinnor från 51 länder, dess rerna blir ett av de största evenemangen huvuduppgift är att skapa erkännande för under året NorrlandsOperans utomhus- kvinnors arbete inom teatern. Nästa kon- produktion Elektra i nära samarbete med ferens hålls i Sydafrika. den katalanska scenkonstgruppen La Fura dels Baus. Projektet, Richard Strauss en- Bättre jämställdhet? aktsopera Elektra, kommer att engagera Svenska filminstitutets vd Anna Serner både Umeåbor och flera internationella presenterade under Almedalsveckan ett samarbetspartners. Umeå kommun har ”åtgärdspaket för en jämställd filmpro- beslutat bevilja 3 380 000 kronor, och Bal- duktion”. Med hjälp av fem åtgärder ska ticgruppen går in med fem miljoner kro- till 2015 skrivningarna om jämställdhet ha nor. NorrlandsOperan söker även finan- uppnåtts i det filmavtal som träder ikraft siering från EU:s kulturprogram, Statens vid årsskiftet. Åtgärderna ska se till att kulturråd och sponsorer. nyckelpositioner: regissör, manusförfattare – Det blir en kulturhändelse som verk- La Fura dels Baus i Istanbul i somras. NorrlandsOperan ligen kommer att sätta Umeå på kartan, ska samarbeta med den katalanska scenkonstgruppen och producent, ”ska fördelas jämnt mellan 2014, då Umeå blir kulturhuvudstad. kvinnor och män”. Aktuella åtgärder är: säger Kjell Englund, vd och konstnärlig • En filmportal som synliggör kvinn- ledare för NorrlandsOperan. Kulturbryggan förlänger liga nordiska filmare • Ett mentorsprogram för etablerade Sedan 2010 har Kulturbryggan regering- och debuterande kvinnliga regissörer ens uppdrag att föreslå en verksamhets- • Ett forskningsprojekt om filmbran- form som fungerar för en långsiktig bi- schens egna strukturer dragsgivning till förnyelse och utveckling • En intensifierad uppföljning av stöd- inom kulturområdet. Vidare gavs Kul- givningens utfall turbryggan uppdraget att få igång en för- • Pedagogiska insatser för att stärka söksverksamhet för att under 2011–2012 jämställdheten bland unga filmintresse- fördela bidrag till nyskapande kulturpro- rade tjejer och killar. jekt. I våras lämnade Kulturbryggan förslag Bandler i helfigur till hur den fortsatta verksamhetsformen Välbesökt dansmöte kan se ut. En slutredovisning skulle ha I augusti hölls ”Det stora dansmötet” – det Stockholms stadsteater visar utställningen lämnats vid kommande årsslut. Nu har första av flera. Då samlades 120 dansare ”Viva Vivica” om den legendariska tea- regeringen förlängt tiden för uppdraget och koreografer för att diskutera de usla terchefen Vivica Bandler. Utställningen och slutredovisningen till den 31 decem- lönevillkoren i branschen, hur branschen pågår fram till årsslutet och visas i Klara- ber 2013. ska motverka att produktionsbolag ut- foajén. Vivica Bandler var teaterchef på nyttjar danselever som gratis arbetskraft i Stockholms stadsteater 1969–1979. Rättelse stora tv-evenemang som Melodifestivalen – Hennes idé var att teatern alltid skulle I Akt nr 5-12 fanns några faktafel. Det och Idol. För ilskan rasar i leden. Utöver kommunicera med sin publik vilket ledde var Headweb som hyrde ut filmen ”Häls- de som kom deltog 170 personer i mötet till ett starkt tilltal – och nya publikgrup- ningar från Skogen” och Anders Sjöman via internet. Nästa dansmöte sker i no- per, säger Stockholms stadsteaters chef är kommunikationsansvarig på Voddler. vember. Benny Fredriksson. AKT nr 6 2012 19 YrkesrepoRtage När mask och kostym får tiden de behöver

Maskören Sara Klänge och kostymören Jaana Fomin har utvecklat ett unikt samarbete. De är måna om att träda in ett tidigt skede när en film ska göras. Nu har de gjort något så ovanligt som en mask- och kostymfilm i nutid: Ulf Malmros ”Mammas pojkar” med premiär på juldagen.

Sara fixar håret på Johan Östling i rollen som Oden, en av Mammas pojkar.

Sommaren är över och Sara är i full gång med maskprov på Oscarsteatern inför premiären av ”La Cage aux folles”. Hon visar bilder på Loa Falkman i fantastiska frisyrer gjorda av äkta hår och buffelhår för att stärka upp de storvulna perukerna. – Jag fick argumentera för det dyrare äkta håret. Men det blir riktigt bra. Jag försöker ha med minst en peruk i varje produk- tion för att visa vilka möjligheter det innebär. Många är rädda för peruker, särskilt inom filmens värld, säger Sara Klänge. Hon, liksom kostymören Jaana Fomin, arbetar med både tea- ter och film, och tycker att de två världarna kan låta sig inspireras av varandra långt längre. Teatern skulle må bra om den fick in mer av filmens improviserande flexibilitet, medan filmens värld skulle kunna skaffa sig tydligare struktur i förberedelsearbetet och ta in flera konstnärliga yrkesgrupper på ett tidigt skede i pro- duktionen, menar de. – Alla skulle tjäna på det. Det behöver inte kosta mer. Men av gammal vana tar många filmproducenter inte in traditionella kvinnoyrken som mask förrän två veckor innan inspelning, se- dan vill de att vi ska vara på plats under hela inspelningen, säger Sara. Jaana och hon har arbetat tillsammans med flera filmproduk- Johan Östling och Mia Skäringer som tioner från och till under de senaste tio åren. spelar byns nya lärarinna, Jenny. Ulf Malmros

20 AKT nr 6 2012 När mask och kostym får tiden de behöver

AKT nr 6 2012 21 Ulf Malmros

Jaana målar stövlarna på Johan Östlings rollfigur Oden.

I den senaste ”Mammas pojkar” inleddes deras samarbete med utrymme att rätta till misstag vid inspelningen. Alla pusselbitar förmöten närmare ett år före inspelning. Med produktionsbola- måste ligga på plats. Finns det tid att ta bilder på alternativa mask- get Bob-film kom teamet överens om att påbörja ett visst arbete och kostymlösningar, går mycket att ordna via kunniga assisten- redan innan produktionsbeslutet var fattat, eftersom en av skåde- ter, och kan lösas via e-postkorrespondens och sms. Så gjorde jag spelarna Lotta Tejle, skulle vara bortrest under flera månader och till exempel när jag jobbade med Ella Lemhagen i ”Kronjuve- först komma hem kort före inspelningen. lerna”, där jag också fick den förberedelsetid jag ville ha. Jag kun- – Bob-film har varit väldigt tillmötesgående, säger Jaana. de sköta mycket av korrespondensen på distans till inspelningen i Litauen. På 90-talet var det vanligt att kostym fick två månaders Faktum är att det går att spara pengar om mer tid läggs på för- förberedelsetid inför en inspelning som var lika lång. Så är det arbetet, påpekar Jaana. inte längre. – Är en inspelning dåligt planerad ökar övertiden. Då tas inte Numera försöker Jaana alltid att få minst tio veckor till förbe- heller den kompetens som finns i teamet tillvara och folk brän- redelser. Maskörer i sin tur kan hamna på sex veckor närvaro vid ner ut sig. Erfarna och kunniga kollegor lämnar branschen för inspelning och två veckors förberedelsetid. att de tycker att villkoren är för dåliga. Det handlar ju också om – I den här produktionen gjorde Sara tvärtom. Hon la fem att öka statusen på våra yrken, särskilt traditionella kvinnoyrken veckor på förberedelse och närvarade tre veckor vid inspelning. som mask och kostym. Är arbetet tydligt och strukturerat blir det Det visade sig vara en bra modell att förskjuta tiden. Även andra ingen övertid. produktioner skulle må bra av att lägga mer tid före inspelning- en, för att kunna jobba ikapp. Men det kan vara svårt att hävda. Jaana visar sina kostymskisser från ”Mammas pojkar”. Nu hade vi tid till att bygga kostymer och karaktärer, säger Jaana – Vi beslutade oss för att göra våra hårdrockskillar inifrån och Fomin. ut. Allt är ordentligt sytt på, färgat och patinerat. Det är bara or- I ”Mammas pojkar” bär alla sex huvudkaraktärer peruk. Sara ganiska material. Kläderna skulle vara som ”en andra hud” för och Jaana använde sig av teaterns modell med tre tillfällen för dem. Vi har använt oss av äkta material, som skinn, siden och kostym- och maskprovningar. Även denna gång ville Sara och bomull. Naturmaterial är ofta enklare att färga, säger Jaana. Jaana ha kostym- och maskprovning på statister före inspel- Efter att de gjort en peruk till Björn Starrin och prövat ut den ningsstart – vilket inte är självklart med dagens pressade produk- på honom så ändrade Sara formen på peruken och knöt in mer hår. tionsvillkor inom film. – Det blev så sorgligt med kort hår, det blev ett mycket bättre – Får vi tillräckligt med förberedelsetid, finns det ett större uttryck med längre och mer fnösigt hår, säger Sara.

22 AKT nr 6 2012 Ulf Malmros Ulf Malmros Ulf Malmros

Lotta Telje är byns präst Gunilla, och mamma till bröderna. Skisserna ner till höger visar Johan Östling som Oden och Björn Starring som Thor. hur Jaana tänkte sig kläderna från början. Skissen nedan är gjord av Sara och visar Mia Skäringers hårfärg innan peruken gjordes. ”Alla skulle tjäna på det på att ta in mask och kostym tidigt i förberedelsearbetet. Det behöver inte kosta mer. I den här produktionen försköt vi tiden från inspel- ningen och ökade på förberedelseperioden istället. Det är en bra modell att jobba efter.” Sara Klänge

AKT nr 6 2012 23 Tuva Novotny lät sig inspireras från skissen när hon formade sitt kropps- språk. Det är roligt när det blir så, säger Jaana, bild till höger. Bild ovan: Sara Klänge på inspelningen av Kron- juvelerna.

Flera skådespelare som Tuva Novotny och Mia Skä- ringer är väl exponerade i film. Sara och Jaana, men givetvis också regissören Ulf Malmros, ville presentera dem på ett nytt och annorlunda sätt. Jaana tar fram skisserna på Tuva och visar också en bild från inspelningen – resultatet blev väldigt snarlikt. Tuva lät sig inspireras från skissen när hon formade sitt kropps- språk. – Det är roligt när det blir så. Det kan tyckas konstigt, men folk i filmbranschen är inte så vana att tolka skisser, därför jobbar långt från alla kostymskapare med det när de gör film. Men jag känner en större frihet med skisser. Det blir diffusare, men är bra som diskussionsunderlag. Har de svårt med läsbarheten säger jag att de ska koncentrera sig och titta på siluetten. Ulf Malmros film handlar ju om en mamma som är präst och som har två söner som hon tycker ska skaffa familj. – Idén var att det skulle kännas som om de båda sönerna lever ensamma i en kvinnovärld, så vi la till många kvinnliga statister, idén genomsyrade hela produktionsdesignen. Det är väldigt ro- ligt när man får genomföra en tanke hela vägen ut. Ofta är det så att det dyker en massa opatinerade kläder i sista stund precis innan inspelningen ska starta, vilket tar jättemycket tid från själ- va inspelningen och så hinner man inte färdigt i tid, säger Jaana. I ”Mammas pojkar” har mask och kostym medvetet hållit nere färgskalorna, däremot har de tillåtit siluetterna att bli lite skruvade. – Alla Tuvas kläder till exempel går i grönt. Jeansen doppades i grönt stick, håret blev grönt. Hela hon blev lite möglig. Ofta blir det så att vi går i en cirkel runt och prövar olika idéer och hamnar åter igen på skissen. Men med Tuvas kläder var det inte så, de satt klockrent från första början. Jag började med siluetten och adderade sedan. Sydde in mycket i lädret. Den korsett hon har på sig är gjord av laxskinn och kattfisk. Det blev mycket de- taljer till sist, säger Jaana. Om provningstillfället sker i god tid före inspelningen, så både växer och utvecklas projektet. Är tiden däremot knapp och allt ska ske på inspelningsplats finns inget utrymme för impro- visationer. Idéerna bli fastlåsta och prövas inte tillräckligt väl. – Det gäller ju att använda kreatörer till vad de är duktiga på. Kommer vi in redan på idéstadiet, så går den konstnärliga processen igång tidigare och filmen får ut mycket mer, processen hinner helt enkelt landa. Och det behöver inte kosta mer, säger Sara Klänge. Ulf Malmros Magdalena Boman

24 AKT nr 6 2012 AKT nr 6 2012 25 Aktuellt

Nya filmavtalet försvagar regissören

Vår roll är på väg att marginaliseras, menar flera regissörer. Det tydliggörs inte minst i det nya filmavtalet. Är vi på väg in i ett nytt 1930-tal där regissören reduceras till ett ”hired gun” och oroliga producenter bara vill satsa på dagens

motsvarighet till pilsnerfilmer? Erik Aavatsmark

Paragraf 8 i det nya filmavtalet som träder i kraft den bara klargör vad som redan råder. Men det kan naturligtvis kon- 1 januari 2013 har vållat debatt och oro bland upphovsmännen stateras att eftersom Film- och tv-producenterna är part i filmav- inom svensk film. Formuleringen definierar filmproducenten talet, och varken Sveriges filmregissörer eller någon annan upp- som konstnärligt huvudansvarig för filmen, och slår också fast hovsmannaorganisation är det, har Film- och tv-producenterna att det är producenten som förvärvar de i filmverket ingående tolkningsföreträdet vad gäller filmavtalets definition av produ- rättigheterna. centens roll. Invändningarna mot avtalsformuleringen är många men i hu- vudsak inriktade på två punkter: Stefan Jarl slår som så ofta i sina filmer hårt mot det han • Det går inte att definiera producenten som konstnärligt hu- ser som orättvisa förhållanden och menar i senaste numret av tid- vudansvarig eftersom regissören har ”final cut” enligt kollektiv- skriften Film & TV att formuleringen i det nya filmavtalet är ett avtalet som förhandlats fram mellan Teaterförbundet och Med- led i en utveckling där ”producenten blir ett bemanningsföretag ieföretagen. som hyr in ett antal konstnärliga yrkesutövare, plockar av dem • Att slå fast att det är producenten som förvärvar de i film- alla rättigheter, blundar för övertidsersättning och annat trams verket ingående rättigheterna kan i bästa fall tolkas som att gå under inspelningen, avskedar de som inte accepterar det nyupp- händelserna i förväg. Vilka rättigheter producenten förvärvar i funna löpande bandets villkor, testar filmen på marknaden för att förhållande till upphovsmännen är, som flera organisationer och uppnå flesta möjliga skratt och därmed högsta möjliga inkomst jurister påpekat, föremål för avtal som sluts i varje enskilt film- samt belönar sig själv med ersättningen för alla förvärvade rät- projekt. Film- och tv-producenterna hävdar att formuleringarna tigheter och kallar sig slutligen för Den Egentlige Konstnären”.

26 AKT nr 6 2012 Ur filmen ”Nobels testamente” som gick en kortare tid på biograferna. Historien bygger på Liza Marklunds bok med samma namn. Produktionen gjordes i en serie om sex filmer och idén bygger på ett slags koncepttänkande, vilket är vanligt förekommande idag. Enligt Stefan Jarl är det en växande trend med producenter som likt bemanningsföretag gör filmer och serier med inhyrda regissörer, och plockar av dem sina rättigheter.

Sveriges filmregissörers ordförande Håkan Bjerking under- dålig ekonomi och hårdnande producentklimat under tjugotalet stryker att film självklart är en viktig del av den svenska kulturen regissörsflykt från Sverige då Victor Sjöström och Mauritz Stil- – precis som teater, litteratur, musik och konst – och menar att ler emigrerade. Trettiotalet var pilsnerfilmens förlovade årtionde lika självklart är att regissörer ska ha det konstnärliga huvudan- och knappast regissörernas. Först mot slutet av fyrtiotalet klev svaret för sina filmer. profilstarka svenska filmskapare åter fram i ljuset i form av Alf – Sveriges filmregissörer och Teaterförbundet hade ett möte Sjöberg och naturligtvis Ingmar Bergman. Slutet av femtiotalet med Lennart Foss, som höll i filmavtalsförhandlingarna, där vi sa innebar tv:s intåg och många profilstarka regissörers uttåg. Sedan att vi var villiga att betala X antal miljoner kronor per år för att filmreform, filminstitut och filmavtal under sextiotalet och en ny bli en avtalspart, just för att ha möjligheten att göra upphovsmän- guldålder med Sjöman och Widerberg i spetsen. Är det återigen nens röster hörda. Men vi fick kalla handen från avtalets parter. ekonomiskt tuffa tider med finanskris och urholkade intäkter på Dessutom ville kulturdepartementet till varje pris få fram ett av- grund av fildelning som tvingar producenterna ut på krigsstigen? tal till Göteborg filmfestival. Skandalöst agerande på båda punk- Filmproduktionernas finansiärer har fått mycket större infly- terna, säger Håkan Bjerking. tande, även om det i grunden finns ett kollektivavtal som garan- terar att en del av rättigheterna tillfaller upphovsmännen via rät- Försöker man angripa konflikten ur en historisk vinkel kan tighetsbolaget Tromb. man naturligtvis se en dragkamp mellan konstnärliga och eko- – Ett nytt landskap växer fram och det är klart att man försö- nomiska intressen genom hela filmhistorien. Redan efter svensk ker flytta fram sina positioner på nya spelplaner där det inte heller films första guldålder kring första världskrigets slut, orsakade finns en praxis utarbetad om att upphovsmän ska ha en viss andel

AKT nr 6 2012 27 Precis som Sveriges filmregissörers Håkan Bjerking är Johan Kling besviken över att kul- turdepartementet som part i filmavtalet inte tydligare tar filmkonstens, det vill säga upp - hovsmännens, perspektiv. Bild ur filmen ”Darling”, som Johan Kling bara fick biorättigheter i utbyte mot sitt regiarvode.

”SFI har gått från att stödja film till att stödja en industri. Filmen som förmedlare av en vision är inte längre intressant”.

Kombinationen med Svenska Filminstitutets strävan att skapa starka produktionsbolag snarare än starka regissörer är det en utveckling som på sikt riskerar att urholka den svenska filmen som konstart , me- nar. Håkan Bjerking.

av rättigheterna. När jag lade in stora delar av mitt kopplas till entreprenörskap. Det är synd, säger Johan Kling. regissörsgage i Darling var det bara biorättigheter Beata Gårdeler, som arbetar som regissör både inom tv och jag fick i utbyte, inga andra fönster. Kanske inte den film, menar att det har funnits några tunga regissörer som alltid bästa positionen i dag, säger regissören Johan Kling. har vågat säga vad de tycker, men att de är på utdöende. – Det finns också en urgammal konflikt mellan – Bergman och Widerberg skulle i dag betraktas som extremt regissör och producent om ”final cut” så proble- besvärliga regissörer eftersom de skapade egna förutsättningar met är inte nytt. De som investerar pengar i en film för att nå sina konstnärliga uttryck. Men jag ser det inte nödvän- Johan Kling måste självklart få ha en åsikt om verket, men for- digtvis som att man är en ”besvärlig regissör” för att man har muleringen i det nya filmavtalet är olycklig, menar höga krav och bryr sig om sin film, säger Beata Gårdeler. han. Hon tycker att regissörens roll har ändrats under de senaste Precis som Sveriges filmregissörers Håkan Bjerking är Johan åren och att det finns en ökad rädsla i yrkesgruppen eftersom ar- Kling besviken över att kulturdepartementet som part i filmavta- betstillfällena är så få: let inte tydligare tar filmkonstens, det vill säga upphovsmännens, – Sverige är litet. Hamnar du i en stor konflikt med SVT eller perspektiv. finansiärer, så tror jag många är rädda att inte få göra fler produk- – Jag tycker att regissörerna ska vara representerade i förhand- tioner. Som vårt samhälle ser ut idag räknas framgång i tittarsiff- lingarna. Men för mig är regeringens filmpolitik höljd i dunkel. ror och försäljning mer än kvalitet, och självklart vill jag liksom Man är resultatorienterad och tycker att man uppnått något när producenten att så många som möjligt ska se min film, men det är man fått ihop ett nytt avtal men tycks inte så intresserad av de inget jag kan tänka på i en skapande process. Både respekten och konstnärliga aspekterna. Man verkar ibland också ha svårt att re- statusen för konstnären/regissörens arbete borde vara högre. Det latera till konst om det inte angrips ur en ekonomisk vinkel och skulle vara sorgligt om utvecklingen gick mot den amerikanska

28 AKT nr 6 2010 Framgång räknas med tittarsiffror och försäljning, mer än kvalitet, menar flera regissörer, bland annat Beata Gårdeler. Många producenter satsar på säkra kort med en succébok som förlaga. Det finns dock regissörer som använt sig av ett redan producerat material, men som lyckas göra det till sitt eget. Exempelvis ”Låt den rätte komma in” av Tomas Alfredsson. Resultatet är egensinnigt och filmen har nått en bred och ny publik.

där regissören är utbytbar. tryck, och just de regissörerna lär inte komma igen. Men kanske Håkan Bjerking menar att en riktigt bra pro- är det ändå möjligt att skapa ett kreativt regissörsklimat av samma ducent vågar ge regissören utrymme att genom- typ som födde ovan nämnda auteurer. Dock konstaterar många föra sin vision, men att tendensen hos de flesta att det kräver en filmpolitik med en långsiktig strävan mot, och producenter nu är att satsa på säkra kort, ofta med en långsiktig finansiering av, ett sådant kreativt klimat. I sam- en succébok som förlaga. band med debatten kring paragraf 8 i det nya filmavtalet tycks – Det blir snabbmatsfilmer. Filmer som till- allt fler fråga sig om den viljan verkligen finns hos någon svensk Håkan Bjerking godoser ett behov istället för att väcka ett behov. politiker. Men problemet med det repetitiva är att man Love Klein Svensson tröttnar på det. Sådana filmer kan lika gärna bli totalfloppar ef- tersom de är så spekulativa, säger Bjerking. Detta gäller enligt TFs kollektivavtal med Medieföretagen I kombination med Svenska Filminstitutets strävan att skapa starka produktionsbolag snarare än starka regissörer är det en ut- • Filmproducenterna är skyldiga att erlägga royaltyersättning av veckling som på sikt riskerar att urholka den svenska filmen som producentnettot. Med det avses alla intäkter från filmens exploa- konstart menar Håkan Bjerking. tering, med avdrag för distributionskostnader. – Man har gått från att stödja film till att stödja en industri. • Privatkopieringsersättning ska utgå och ersättning för Filmen som förmedlare av en vision är inte längre intressant, sä- oförändrad vidaresändning av filmer i tv (kabelersättning). ger han. Teaterförbundets rättighetsbolag, Tromb, fördelar sedan ersätt- Bergman och Widerberg har båda gått in i filmhistorien som ningarna till medverkande upphovsmän och utövande konstnärer. exempel på unika svenska filmskapare med unika personliga ut- AKT nr 6 2012 29 Teori & praktik

Maria synar dold kunskap hos skådespelaren

Efter tio år är hon äntligen färdig. Strax före sommaren lade Maria Johansson fram sin avhandling ”Skådespelarens praktiska kunskap” vid Universitetet i Nordland, Bodø. Hon är den första av sitt slag och hoppas att forskning i den konstnärliga praktiken med tiden ska få växa och belysas i sin mångfald.

Maria Johansson är klart lättad. Det var länge sedan använder sina erfarenheter som skådespelare och ställer dessa mot hon upplevde en sommar utan att avhandlingen hängt över henne den utbildning hon fick på Scenskolan, där studenterna skolades så fort hon läst en billig deckare. Hon var också den första skå- via den så kallade Penkametoden, baserad på Stanislavskij och despelaren i Sverige som fick en doktorandtjänst vid Teaterhög- Brecht. skolan i Stockholm. Skolan betalade tjänsten, men rent formellt – Jag har funderat mycket över varför skådespelare av hävd har hon varit tvungen att lägga fram sin avhandling antingen är så metodskeptiska. Metoder är som ett rött skynke för många hos Teatervetenskapen eller via institutionen i Norge, eftersom för att de så lätt misstolkas. Och jag tror det är så som Aristoteles Teaterhögskolan inte har rätt att examinera doktorer. Maria valde säger: ” De handlande personerna måste varje gång se själva vad Norge och ”Senter for praktisk kunnskap”. Under åren har hon som lämpar sig för tillfället”. gjort avbrott i forskningen, den effektiva arbetstiden har varit dryga fem år. Det blir sålunda Aristoteles som vägleder Maria i av- – Jag ville angripa frågan inifrån, rota från botten. Det är ju så handlingen. Hon utgår från att skådespelarens kunskap är situa- sällan vi ges möjlighet att lyfta fram vår dolda kunskap om före- tionsbunden och kroppslig – vilket inte är en nyhet i sig. Men teelser i vårt yrkesliv. Jag reflekterar kritiskt över mitt arbete som Maria vill föra en diskussion kring varför det är så och lyfta vad skådespelare, och det har absolut varit en vits att jag inte längre det faktiskt innebär. jobbar på scen. Jag kan ta ett steg tillbaka och betrakta processerna – Aristoteles skriver om den lesbiska linjalen, en linjal som utifrån. användes på Lesbos för att mäta oregelbundenheter i byggnads- Maria har ansträngt sig att för att skriva en personlig avhand- konst. En linjal i bly som anpassar sig till stenens form och kräver ling: den är tänkt att läsas, betonar hon, och den kan mycket väl en böjlighet. Jag menar att skådespelaren måste vara som en les- användas som ett underlag för diskussioner på teatrarna. Maria bisk linjal.

30 AKT nr 6 2012 Kristina Holmberg-Ståhl Magdalena Boman

AKT nr 6 2012 31 Magdalena Boman

Regler och metoder är som raka linjaler. Det upplevde hon Intuition kan ju dessutom både vara fysisk och intellektuell. själv tydligt när hon gick på scenskolan och alla studenter slet sig – En viktig företeelse för mig som skådespelare har varit att blåa för att försöka följa Penkas metod, fram tills han själv kom ständigt ha en öppen beredskap och lära mig att det ständigt är så. till skolan och undervisade – då ställdes allt på ända. Men hur länge ska man behålla öppenheten och samtidigt värna slutenheten, och säga: nu är det så här. I återkommande samtal med sju andra skådespelare reflek- terar hon över fyra begrepp som hon tycker innesluter många Vad menar skådespelaren slutligen med begreppet ska- aspekter av skådespelararbetet. Hon vill ta reda på vad de här be- pande, vilka är ramarna och hur vet vi om dem? Hur upplever vi greppen betyder för skådespelaren i sin yrkesfunktion. öppenhet och slutenhet i den processen? – Vad är det vi pratar om, vad innehåller vårt prat? Det finns – En av skådespelarna berättade en intressant historia om två en mängd ord som ingår i vårt yrkesutövande, och som ständigt helt olika processer som pågick samtidigt. I ett fall repeterade han utsätts för prövning. Dessa har jag destillerat och sorterat in under en pjäs där alla var delaktiga, inspirerade och det pågick öppna ge- fyra begrepp: mod, anekdoter, intuition och skapande. nomgångar i timmar efter repetitionerna. Samtidigt befann han Anekdoter, till exempel, kan vara ett slags positionsverktyg sig i ytterligare en repetition där det var precis tvärtom. för att berätta vem man är. Det kan också vara ett sätt att delge sin För att bättre förstå vad som egentligen hände när de här två kunskap på. Men skådespelaren använder också anekdoter för att olika processerna drog igång placerade Maria in händelserna i en de är vana att omsätta historier i sina kroppar. kommunikationsplan. – Vad menar skådespelaren när den talar om intuition? En – Vi kan lära av detta, var finns blockeringarna och varför slags aning som skaver och pockar. Den kan ju fungera både som uppstår de? Det finns psykologer och sociologer som tittat på det en stoppkloss och en öppning. Men vad händer när intuitionen här. Men denna gång gör jag det från mitt skådespelarperspektiv. blockeras? Min tanke är att om vi pratar om det kan vi också lyfta Vi behöver formulera oss, säger Maria, som till hösten ska hålla det i arbetslivet. Vad menar just du med begreppet? kurser för alla studenter på Stockholms dramatiska högskola i kri- Aristoteles talar om urskiljningsförmåga som en slags intui- tisk reflektion. tion, och vad händer med begreppet intuition i det kollektiva ar- betet – när kollektivet stöttar sina olika intuitioner mot varandra? Magdalena Boman 32 AKT nr 6 2012 Aktuellt Tre konstnärliga skolor begär examensrätt I oktober får tre konstnärliga högskolor i Stockholm med fokus på scen och film besked om de kan bilda en gemensam plattform för konstnärlig forskning och rätten att examinera doktorer. – Det kan ge oss en forskning i världsklass, säger Bo Erik Gyberg, rektor för Stockholms dramatiska högskola.

För två år sedan fick Sverige en ny högskoleförordning som ett gemensamt lärosäte för att samordna den konstnärliga forsk- introducerar konstnärlig doktorsgrad. ningen och få examensrätt av doktorer på konstnärlig nivå. Kra- – Det var ett stort erkännande av konstens betydelse. Vi har vet skolorna har ställt är att alla utbildningar får behålla sin egen hållit på med konstnärligt utvecklingsarbete, sedan 70-talet. Den autonomi, och att det finns finansiering för detta. nya förordningen konstaterade att det görs ett väldigt kvalifice- – Får vi det, kan vi skapa en livskraftig forskningsmiljö och rat arbete med att studera konstnärliga processer, jämförbara med samla spetsutbildningarna i Stockholm på forskarnivå. Vi får vetenskaplig forskning, säger Bo Erik Gyberg. en gemensam mötesplats för utveckling av strategier inom den Hittills har skolorna fått vända sig till andra institutioner för konstnärliga forskningen, och kan erbjuda kompetens för inter- att kunna genomföra promovering av doktorer. Och det har skett nationella samarbeten, säger Bo Erik Gyberg. med hjälp av olika samverkansavtal. Nu vill regeringen gå ett steg I budgetpropositionen får skolorna ett hum om hur mycket längre. I en ny proposition vill regeringen likställa konstnärligt regeringen tänker avsätta till forskning. Men först i oktober läm- utvecklingsarbete med forskning och föreslår att högskoleför- nas besked om hur pengarna ska fördelas, och om de konstnärliga ordningen skrivs om. skolorna då kan bilda ett eget lärosäte. Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan och Stock- holms dramatiska högskola bad för ett år sedan om att få bilda Magdalena Boman Så är du försäkrad vid arbetslöshet Teaterförbundet har ingen så kallad inkomstförsäkring som ger ett kompletterande skydd vid arbetslöshet, däremot erbjuds ett skydd i form av ett omställningsavtal med TRS.

Orsaken till att förbundet inte er- löshet har rätt till personligt omställnings- hos en eller flera arbetsgivare så omfattas bjuder inkomstförsäkring är kulturarbets- stöd och på vissa villkor även avgångser- du av omställningsavtalet TRS. Är du marknadens särart med många korta jobb sättning (AGE). AGE är en påbyggnad på tillsvidareanställd och blir uppsagd kan med mellanliggande perioder av inkomst- a-kasseersättningen. du ansöka om en förmånlig avgångsersätt- bortfall. Samma skäl som tvingade TAK Den som arbetar som frilansare har säl- ning, AGE. TRS ingår i kollektivavtalen till höga a-kasseavgifter gör att också en lan rätt till AEG. Frilansare kan däremot med Svensk Scenkonst, Teatercentrum inkomstförsäkring på Teaterförbundets få hjälp och stöd från TRS för att bredda och Danscentrum. område skulle bli orimligt dyr. eller byta yrkesinriktning, genom per- Åse Axberg Det innebär också att de inkomstför- sonligt omställningsstöd. Då räcker det säkringar som andra förbund har i mycket med att du under de senaste fem åren haft begränsad utsträckning ger ersättning till anställningar under 18 månader hos ar- Är du under 60 år betalas AGE ut i max 18 frilansare som går mellan korta jobb. In- betsgivare som omfattas av TRS. Anställ- månader. De första sex månaderna får du 75 komstförsäkringarna är konstruerade för ningarna kan vara hos olika arbetsgivare procent av din lön (a-kassa + AGE). Följande att i första hand ge ett skydd till tillsvida- och behöver inte vara sammanhängande. reanställda som blir uppsagda. De grupper som främst kan få del av sex månader får du 70 procent. De sista sex Arbetar du under Teaterförbundets ersättning från en inkomstförsäkring får månaderna får du 50 procent. kollektivavtal finns däremot ett komplet- redan AGE av TRS. Som uppsagd får de Är du 60-65 år betalas AGE ut i max 24 må- terande skydd genom omställningsavta- en bättre ersättning genom den än via en nader: De första sex månaderna får du 75 let med Trygghetsrådet TRS. TRS finns inkomstförsäkring. procent av din lön (a-kassa + AEG). Följande med i alla Teaterförbundets avtal på scen- Trots de olika försämringar som gjorts sex månader får du 70 procent. Efter ytterli- området (avtalen med Svensk Scenkonst, i a-kassereglerna är grunden fortfarande gare sex månader får du 65 procent. De sista Teatercentrum och Danscentrum). ett medlemsskap i a-kassan. Har du arbe- månaderna får du 50 procent. TRS-avtalet innebär att du vid arbets- tat en sammanhängande tid i minst fem år, Mer om stöden se: www.trs.se.

AKT nr 6 2012 33 Rädd att jobba fackligt? Har du blivit utsatt för repressalier eller hot för att du är fackligt engagerad? Vill du dela med dig av dina erfarenheter anonymt? Dalateatern i Falun söker Uppmuntrar din arbetsgivare dig till att arbeta fackligt? Akt vill göra ett temanummer om rädsla och höra din Teaterchef berättelse. Ring/eposta redaktionen.

Vår teaterchef bör ha erfarenhet av att Stockholms dramatiska högskola självständigt driva konstnärlig projektverksam- söker het eller en konstnärlig institution och därmed följande arbetsgivar-, ekonomi- och personalansvar. Högskolelektor till inriktningen Tillträde 1 juli 2013 eller enligt överenskommelse. Scenkonstproducent Ansökan lämnas senast 10 november. Läs mer på www.stdh.se Mer info om tjänsten och kontaktuppgifter på

Välkommen med din ansökan senast 20 september.

www.dalateatern.se www.dalateatern.se Krönika Därför ska kvinnliga huvudroller inte dö

Kägelbanan i Stockholm, augusti. röra. SHE, som jag tolkar som Översätta- sen är allt annat än döda. Jag sitter i publiken och ser den första av rens kroppsliga jag, den som blöder, svet- Deras röster är allt an- tre föreställningar under den gemensam- tas, simmar och leker, snuddar vid väskan. nat än kuvade. När vi ma rubriken ”Afghan Voices” på Women Då tar väskan kommandot och dansar med framför den i Sverige, Playwrights International Conference. henne tills hon slutligen öppnar den. Väs- Serbien, Turkiet eller Flickclownen har språk men inga ord, sång kans innehåll väller ut i form av en tross el- något annat av de tiotal men ingen melodi. Hon faller omkring ler kanske en orm. Repet fortsätter dansen länder som vi besökt får på scenen, älsklig och plastisk. Jag önskar med SHE. SHE ger sig hän. Hon blir allt- jag nästan alltid frågan: att jag hade tagit med min nioårige son. mer insnärjd. Till slut faller hon ned död. ”Varför har ni inte med en kvinna från Han hade skrattat sig blå åt clownens alla Strypt. Sverige/Turkiet/Serbien i pjäsen?” charmerande svårigheter. Efter 20 minu- Även denna gång återuppstår Översät- När närmare 300 kvinnliga dramatiker ter undrar jag vart föreställningen är på taren/SHE i slutscenen. Hon är en orm från 50 länder samlas i Stockholm i augus- väg. I samma ögonblick upptäcker clow- med vingar och ser världen ur fågelper- ti, finns många röster från alla tänkbara nen att hon på klassiskt manér är instängd spektiv. Hon blir fri ”to choose my mea- länder skildrade och representerade. När i en genomskinlig låda. Hon når inte fram nings”. Via en högtalarröst, rapporteras vi träffas igen för Women Playwrights till noter eller kastruller i sitt hem. Snabbt om hur kvinnor över hela arabvärlden de- International Conference i Kapstaden krymper lådan och klämmer ihjäl clow- monstrerar och tar politiskt initiativ. 2015 hoppas jag att clownen kan sjunga nen. I paradiset förses hon med vingar och utan att ha förpassats till paradisets isole- en utlevelsefull sångröst. Jag gråter igen och minns något ring och att Nassers nästa pjäs skildrar de Jag gråter på hemvägen, clownflickans som genusprofessorn Tiina Rosenberg sa demonstrerande kvinnorna i arabvärlden. död drabbar mig hårt. till mig efter en föreställning som jag, en Framför allt hoppas jag att en ny genera- Jag ser också den Jordanska skådespe- ung svensk scenkonsttjej, gjorde på en li- tion kvinnliga scenkonstnärer, vare sig de lerskan Lana Nassers monologföreställ- ten teater i Stockholm för tolv år sen: ”I kommer från Afghanistan, Jordanien eller ning ”In the Lost and Found: Red Suit- din nästa pjäs hoppas jag att den kvinnliga Sverige kan finna sin röst och sitt språk case”. Huvudkaraktären ”Översättaren”, huvudpersonen inte dör”. Jag förstod inte längs helt andra dramaturgiska vägar än de kämpar med språk och identitet. Frågan är riktigt vad hon menade. Nu gör jag det. som bär till himlen. om det finns frihet från hämmande defini- Sedan ett antal år producerar jag en tioner i den bortglömda röda väskan? Den dokumentär pjäs om kvinnorättskämpar Hedda Krausz Sjögren väska som shejken säger att man inte får från hela världen. De sju kvinnorna i pjä- dramatiker, producent /

Tänkte berätta lite om oss i Kultursektionen på Unio- Vi tar emot besök i Stockholm tisdagar och torsdagar nens A-kassa. Vår lilla sektion består av fem utredare 9.00-12.00 och 13.00-15.00 och i Malmö 9.00-11.00 och en sektionschef. Vi handlägger alla kulturärenden, och 13.00-15.00. konstnärligt som icke konstnärligt, och vi tar även hand om er som valt att arbeta med kulturen i ett annat EU/ Handlingar skickar du till: EES land. Vi är med andra ord precis samma gäng som Unionens A-kassa, Box 701, 101 33 Stockholm tidigare fanns på TAK. Vi vill att ni fortfarande ska se oss som er branschkassa fast i en större kostym. Kassakort skickar du till: Förtryckt på kassakortet eller via Internetkassan Att vara med i Unionens A-kassa (Kultursektionen) innebär att det finns personer som kan din bransch Information om arbetslöshets- och förstår din situation. Är du inte med… varför försäkringen finns på vår webb- vänta? plats, unionensakassa.se. Där kan du även skicka frågor till Ring oss på 0770-77 77 88. För att komma till oss via e-post eller via Internet- Kultursektionen väljer du knappval 4 måndag till kassan. fredag 9.00-11.00. För övriga frågor har vi öppet Ulrika Malmenklev måndag till fredag 9.00-12.00 och 13.00-15.00. Sektionschef

AKT nr 6 2012 35 STOCKHOLMS STAD SÖKER

Eftermiddagsseminarium i Göteborg 17 sept Handläggare - Kultur och EU-projekt: ett konkret exempel Teaterdialog Öresund (Malmö-Köpenhamn) är ett exempel på med fokus på teater EU-kulturprojekt utanför det stora kulturprogrammet, där man sökt och beviljats medel inom ett interregionalt program för och litteratur perioden 2011-2013. Malmö Stadsteater är huvudpartner och samarbetar med två Vi söker dig som med publiken i fokus vill bidra till mindre danska fria teatergrupper, Malmö Högskola och att utveckla ett angeläget och utmanande kulturliv i Roskilde Universitet. Stockholm inom området teater och litteratur. Våra gäster kommer från Malmö Stadsteater: • Peter Lindgren – projektledare för marknadsföring och kommunikation inom projektet. Läs mer på www.stockholm.se/jobb • Jenny Månström – publikutvecklare på Malmö Stadsteater med lång erfarenhet av samarbeten med fria grupper och andra externa partners. Vi hoppas även på en gäst från en medverkande dansk frigrupp. Ändringar eller tillägg kommer att finnas på TF:s hemsida. För vidare info om projektet gå in på www.teaterdialog.eu Plats: Folkteaterns foajé, Olof Palmes Plats, Göteborg Tid: måndag 17 september kl 13.15–15.45. Vi bjuder på fika. OSA senast fredag 14 september till [email protected] KULTURFÖRVALTNINGEN Seminariet är gratis!

Arr: Teaterförbundets avd 112, yrkesavdelningen för administratörer, producenter och kommunikatörer inom scen och film. www.stockholm.se/jobb Saknar du SAMI-pengar? Vi saknar inspelningslistor! Inspelningslistorna ligger till grund för din ersättning - utan dem kan vi inte veta vilka som medverkat på inspelningen och därmed inte heller vem som har rätt till ersättning när den spelats.

Har du varit med på en inspelning där inspelningslistor inte skickats in till SAMI? Fyll i inspelningslistan online på: www.sami.se/inspelningslista Utan musiken tystnar Sverige! www.sami.se | [email protected] Får vi lov?

Västerbottensteatern söker en TeaTerchef för konstnärlig och administrativ ledning. Tillträde 1 juli 2013. Västerbottensteatern är en väl fungerande länsteater med sammansvetsad organisation som de närmsta åren går in i en spännande utvecklingsfas. Vi har som mål att bli Europas ledande berättarteater och inom ett par år börjar bygget av ett nytt teaterhus i Skel- lefteå. Kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 är en annan stor händelse där vi är en självklar aktör. Västerbot- tensteatern har en unik spetskompetens i barn- och ungdomsavdelningen UngHästen som i över tio år jobbat med teater som pedagogik i klassrummen. Under sommaren 2012 har vi spelat Lars Molins ”Tre kärlekar” som sommarteater. En publiksuccé som åter- kommer nästa sommar. Vi söker nu en teaterchef som på ett drivet, tryggt och engagerat sätt kan leda denna fantastiska tea- ter i ett expansivt skede. förordnandet gäller 4 år. ansök senast 1 oktober! Läs mer om tjänsten och teatern på Västerbottensteatern AB www.vasterbottensteatern.se Nordlandergatan 1 93133 Skellefteå 0910-71 56 00 Medlemssidan Bokanmälan: Medlemsannonser Bostad i Stockholm sökes Nyutbildad skå- despelare som från i höst kommer att arbeta Självbiografi fylld på Dramaten i Stockholm söker bostad. Då jag egentligen bor ute på landet i Norge så för- söker jag hitta någonstans att bo i Stockholm med starka historier med lugna omgivningar för minst 6 månader. Jag önskar inte bo i kollektiv eller innebo - ende, men hyr gärna i andrahand och möb- lerat. Jag letar boende från 1. Nov, men kan Nahid föds i byn Sarvestan i Iran. Män- är fylld med både starka historier – den även tänka mig från 1. Okt. om det skulle vara nen rider till häst och vattnar sina frukt- som hörde henne Sommarprata härom- aktuellt. Jag är pålitlig, betalar i tid och röker odlingar, gifta med kvinnor som knyter året minns – och av målande bilder från inte. Tycker mycket om friluftsliv och hundar mattor i hemmet. Kvinnor som i likhet uppväxtens landskap med granatäpplen så har du hund går jag gärna promenad med med Nahids mamma inte själva valt sin och tryffel. Efter 17 år i Märsta och Upp- man. Nahid är rädd för men älskar sin salatrakten åker hon 2001 tillbaka till den! Hör av dig till mig på: marianne.boende@ far: ”så noga med att visa alla i familjen Iran för första gången. I bagaget har hon gmail.com att det var han som hade makten”. en filmkamera. När Nahid börjar i skolan hänger Tack vare Studiefrämjandet, Utbild- drottning Farah i guldram i klassrum- ningsradion och en projektanställning på Administratörer met. När hon är elva lämnar familjen programmet Mosaik har hon börjat göra byn för miljonstaden Shiraz där hennes film. Resten är som det sägs historia. På mamma vuxit upp. Här börjar Nahids plats i det forna hemlandet gör Nahid Sök stipendium till väg ut i världen, Shiraz blir tröskeln till Persson Sarvestani prisbelönta filmer seminarium i Bryssel hennes universitet och geografiska exil som ”Prostitution bakom slöjan” (2004) och filmskapande i Sverige. och ”Drottningen och jag” (2009). Culture in motion anordnar den 16–17 oktober ett seminarium i Bryssel med in- I ”Alltid i mitt hjärta” skriver Men livet som filmare är inte bo- riktning på det aktiva arbetet med publi- filmaren Nahid Persson Sarvestani om kens huvudtema. Boken handlar mer om ken och publikgrupper. Detta i linje med sitt liv. Om hur hon, född i början av sex- livet än om konsten. Fast som oftast är förslaget för Europa program 2014–2020. tiotalet, som nybliven vuxen upplever fallet med intressanta konstnärskap är det Det finns möjlighet för 112ans med- revolutionen 1979. Hur Rostam, bro- livets erfarenheter som är motorn. Och lemmar att söka resestipendium från för- dern, liksom hon själv väljer fel sida om om livet i allmänhet och sitt liv i synner- bundet för att delta. Mer information om de styrande. Om hur Rostam arresteras het berättar Nahid Persson Sarvestani detta kommer på hemsidan. och avrättas 17 år gammal. generöst i sin självbiografi. Hur Nahid flyr med man och barn. Mer att läsa på www.cultureinmotion.eu Nahid Persson Sarvestanis självbiografi Gert Lundstedt

Teaterförbundet – för scen och film Skyddsombudet firar 100 rå

Verkställande utskottet Det har hänt åtskilligt på arbetsmiljö- Anna Carlson, (skådespelare) ordförande, Gunnar Lundberg (sångare), förste vice ordförande, sidan sedan 1912 då skyddsombudet fick Minna Krook (dansare/koreograf), andre vice ordförande, samt Simon Norrthon, skådespelare och rättslig status. Lokaler och utformning av Thomas Nording (scentekniker). arbetsplatser är fortsatt en viktig fråga, så- som ergonomi och ljudmiljö. Men till det Övriga förbundsledamöter har arbetsmarknaden fått upp ögonen för Viktoria Dahlborg, (cirkusartist), Ulrika Dalenstam, (administratör), den sociala arbetsmiljön, psykisk hälsa och Eleonor Fahlén, (kostymör, film), Mathias Lafolie (regissör), Karin Larson, (skådespelare), Jenny jämställdhet. Larsson,( tekniker), Beatrice Järås, (skådespelare/musikalartist), – Vi vet idag hur viktigt ett helhets- Pontus Plaenge, (skådespelare/regissör), Peter Schildt, (filmregissör) perspektiv kan vara för en långsiktigt och Ulla Svedin, (skådespelare). hållbar arbetsmiljö. Arbetsvillkor som delaktighet och tid för återhämtning står Vill du kontakta en förbundsstyrelseledamot: i direkt relation till prestation och trivsel, Gå in på hemsidan: www.teaterforbundet.se säger Mårten Gunnartz, TFs representant Under fliken organisation finns e-postadresser. i Teater- och musikområdets arbetsmiljö- grupp (TMA). TMA är frukten av ett avtal Teaterförbundets kansli: på teater- och musikområdet, där Svensk Besöksadress: Kaplansbacken 2A Scenkonst, Musikerförbundet, SYMF, Postadress: Teaterförbundet, Box 127 10, 112 94 Stockholm. Telefon (växel) 08–441 13 00 Teaterförbundet, Unionen, Ledarna och Fax 08–653 95 07 DIK samarbetar för att nå en god arbets- Öppettider: Vardagar 09.00–16.30, lunchstängt 12.00–13.00. miljö i branschen, och håller kurser för alla intresserade. 38 AKT nr 6 2012 TEATERUNIONEN SWEDISH ITI // Kaplansbacken 2 // SE-112 24 Stockholm // T +46 8 462 25 30 // [email protected]

Välkommen som medlem i Teaterunionen!

Teaterunionens medlemmar är alla teat- rar, organisationer, högskolor med flera som arbetar professionellt med scenkonst. På senaste årsmötet beslutade vi att även inbjuda till medlemskap för enskilda pro- ducenter, koreografer och andra scen- konstutövare. Vi ser också detta som en möjlighet till direkt medlemskap för små teater- el- ler dansgrupper. Årsavgiften för enskilda medlemmar är 600 kronor och ansökan ställs till Teaterunionens styrelse. Mer information om vår verksamhet hittar du på vår nya hemsida: www.tea- terunionen.se Planeringen inför Scenkonstbiennalen är i Ni som är våra medlemmar är också full gång! Glöm inte att boka in den 21–26 välkomna att dels komma med förslag Blir vår supporter! maj 2013, då vi samlas i Jönköping till den till programpunkter, dels att själva ordna första Scenkonstbiennalen. möten och aktiviteter av olika slag under Nytt är också att enskilda personer, med Scenkonstbiennalen, som är en ut- Scenkonstbiennalen. Det finns också en professionell koppling till scenkonsten, veckling av Teater- och Dansbienna- möjlighet att ordna specifika yrkessemi- kan bli ”supporter” till Teaterunionen. lerna, kommer att innehålla alla former narier/workshops med kunskapsförmed- Supporterskap innebär rätt att närvara av scenkonst: svenska och internationella ling på speciella områden. vid alla öppna möten, delta i program- föreställningar, seminarier, workshops Tänk dock gärna igenom formerna arbete samt hjälpa till att sprida kunskap och möten av olika slag. Det blir också – vi välkomnar mer interaktiva former om Teaterunionen och dess verksamheter. ett internationellt musikteaterevenemang och färre paneldebatter. Yrkesseminarier/ Supportrarna får också ett internationellt Music Theatre Now och en presentation workshops bör ha en preciserad målgrupp. medlemskort. Kostnaden är 200 kronor av nordiska pjäser i Nordic Drama Train. Vi vill ha in era programförslag under per år. Vi tycker att det vore roligt att på Vi vill också påminna om att det går hösten, gärna före den 23 oktober, då pro- detta sätt hålla kontakt med de många utö- bra att fortsätta att nominera föreställ- gramgruppen har ett möte. Det är bra om vare inom scenkonsten som vi mött i olika ningar till vår urvalskommitté. ni hör av er och berättar vad ni planerar, ITI-sammanhang och som har intresse för Skicka information och en motivering även om det inte är klart. vår verksamhet utan att direkt represen- (högst 1 A4) på varför just er föreställning Ni når oss lättast på: scenkonstbienna- tera någon medlemsinstitution. Välkom- bör spelas på Biennalen till: scenkonstbi- [email protected]. men! [email protected] Teaterunionen.se Stöd Swedstage Teaterunionen har en ny hemsida! Här Föreningen Swedstage 2012 är det första showcaset för kan du hitta information om våra projekt, Sveriges teater i Sverige. Under tre dagar i novem- våra medlemmar, ladda ner trycksaker ber presenterar vi svenska föreställningar med mer: www.teaterunionen.se. Dövblinda! och pjäser för internationella turnéläg- gare, festivalarrangörer och inköpare. De utvalda produktionerna är turnébara och lämpade för en internationell publik. Pg 90 00 16-7 Läs om Swedstage och om de utvalda produktionerna på vår hemsida: www. teaterunionen.se.

AKT nr 6 2012 39 Bistånd till kultur minskar kraftigt

Svenskt stöd till renodlade kulturprojekt har minskat kraftigt sedan alliansreger- ingen tog över, trots att ett av våra kulturpolitiska mål är att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Kulturbidragen från Sida har sjunkit med 75 procent de senaste sex åren. I övrigt lägger regeringen ner lite resurser på inter- nationellt kulturutbyte och det råder dålig samordning mellan myndigheter. Mer om det på sidan 15 i tidningen.

2006 2007 175MSEK 180MSEK 2008 136MSEK 2009 117MSEK

2010 67MSEK 2011 43MSEK

40 AKT nr 6 2012 FAKTA: SIDA ILUUSTRATION: ANNICKA ISTEMO SIDA ILUUSTRATION: FAKTA: