Astrid Lindgrens Berättesler I Luthersk Belysning

Astrid Lindgrens berättesler i luthersk belysning

Utifrån Emil, Pippi och Madicken

Astrid Lindgrens stories relationg to Luthers thinking Stories used: Emil Lonnerberga, Pippi Longstocking and Madicken

Desirée Karlsson

Fakulteteten för samhälls- och livsvetenskaper Religionsvetenskap / Tros-livsåskådning D- kurs/15 hp Handledare: Henry Cöster Examinator: Christina Osbeck

2012-05-31 Löpnummer

Abst rac t

I think almost everyone has heard of Astrid Lindgren and some of her books. It is a fantastic world of stories. This essay is a investigation in Astrid Lindgrens stories relating to Martin Luthers thinking. Stor ies used: Emil Lönnerberga, Pippi Longstocking and Madicken. The question is; if there an undercurrant of lutheran thinking in the works by Astr id Lindgren. My conclusion is that I have found some Lutheras thinking in Astrid Lindgrens stories.

Keywords : Mar t in Luther, Astrid Lindgren, Emi l Lönnerberga, Pippi Longstocking and Madicken, analysis.

Sammanfa t tn ing

Jag tror att de f lesta har hört om Astrid Lindgren och hennes böcker . Det är en fantastisk värld hennes berät telse r beskriver. Denna studie

undersöker om det f inns någon luthersk l ivsförståelse i Astrid Lindgrens berättelser, Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump och Madicken. Mitt resul tat är att jag tycker mig se en underströmning av luthersk livsförståelse i Astrid Lindgrens berättelser.

Nyckelord: Mart in Luther, Astr id Lindgren, Emil i Lönneberga, Pippi Långst rump och Mad i cken, undersökning .

Förord

Jag har al l t id tyckt om bra och spännande berättelser . En b ra berättelse skall vara fascinerande, engagerande, rol ig och med en handling som man gärna lever sig in i . Astrid Lindgren har allt id fascinerat mig och jag har allt id älskat hennes berättelser. Jag kan höra Astr i d Lindgren läsa när jag slår upp hennes böcker, hon läste al l t id med en speciel l varm och engagerande röst. Det är l juv musik för öronen att höra Astrid Lindgren läsa. Tack Astrid Lindgren för alla dessa fina böcker du har skrivit. Det är bra för våra barn att få ta del av dessa berättelser.

Tack Henry Cöster som hjä lpt mig och uppmuntrat mig att skriva klart denna uppsa ts . Sist men inte minst ett stort Tack t i l l min man och mina barn som stått ut med mig under t iden jag skrivi t . Jag vi l l också hedra min kära arbetskamrat Ulr ica Norén som lämnade t iden på jorden den 9 maj, alldeles för tidigt endast 54 år. Ulrica var fostrad i sann luthersk anda. Med f l i t och knog, kyrkan var viktig för Ulrica. Ulrica gav aldrig upp. Där det fanns barn var det barn t immar . Tack för den här t i den Ulrica, vi ses på andra sidan i Körsbärsda len .

Desirée Kar lsson

Amnehärad den 11 maj 2012

Abst rac t 2 Sammanfa t tn ing 3 Förord 4

Innehå l l sförteckning 5

In ledn ing 7 Uppg i f t 7

Metod 9

Mater ia l 10 1. Astrid Lindgrens författarskap 10 2. Lutherska tankefigurer 11 2a Lu therforskarnas bi ld 12 2b Li l la katekesen som centraldokument i Lu thers l ivsförståelse 13

3. Disposit ion 14

Astrid Lindgrens berättelser i l uthersk be lysn ing 15

Ordet och Tron 1a Rätt färdiggörelse genom tro 15 Ordet och tron 15 Tron på Gud 16 Skriften allena – ord och sakrament 16 Rättfärdiggörande tro – e t t mot tagande t i l l i t 17

1b Ordet och tron i Astrid Lindgrens berättelser 18 Emil blir bekräftad 18 Här f inns p la t s fö r a l la 19 Gud som haver barnen kär 20 F rä lsn ing 21 Bönen 21 Sammanfat tn ing 23

Skapelsen och försynstanken 2a Gud som skapare 23 Skaparen, försynen och skapelsen 23

2b Skape lse t ron - skaparen, försynen i Astrid Lindgrens författarskap 25 Husförhöret 26 P ipp i kommer till Villa Villekulla 27 Mad icken gör goda gärningar 28 Sammanfat tn ing 28

Kal le lse tanken 3a Kallelsen i det jordiska livet 29

Kallelsen och arbetet 30 Mora l 31

3b Kallelsen i Astrid Lindgrens berättelser 31 Det är inte de mät ta som behöver mat 32 Pippi den li l l a fl ickan med stora skor och ett stort hjärta 34 Mad icken och Mia försonas 34 Våld föder våld 35 För lå te lsen 35 Löss i det fina hemmet på Jun ibacken 36 Sammanfat tn ing 37

Eländets och korsets teologi 4a Korsets teologi 38 E ländets och korsets teologi 38 F rågan om Gud 39 Kristi efter föl j e lse 39 …är en Gud som l i knar oss 39

4b Eländets och korsets teologi i Astrid Lindgrens berättelser 40 L ive t och kär l eken 41 I utkanten av staden 41 Glädje i stället för skamvrån 42 F inns det något helvete? 43 Sammanfat tn ing 44

Slu tsa tser 45

9 Refe renser 46 L i t te ra tu r 47 In te rne t 48

In ledn ing

Under hela min uppväxt har jag lyssnat till Astrid Lingrens barnböcker, det är en fantastisk kulturskatt. Min första barnbok som jag fick i julklapp var Nya hyss av Emil i Lönneberga 1966. Även i mitt arbete som församlingsassistent har jag använt mig mycket av Astrid Lindgrens böcker. Nu när jag läser Tros- och l i vsåskådn ing i Kar ls tad och ska skr iva en D-uppsats så tyck te jag a t t det kunde var intressant att undersöka hennes böcker ur ett teologiskt perspektiv.

Uppg i f ten

Den fråga jag ställer är om jag kan se någon lu thersk l ivsförståelse i Ast r id Lindgrens berätte lse r . För att undersöka detta använder jag f yra tankefigurer som jag hämtar ur luthersk teologi f rån 1900- ta le t . 1. Orde t och t ron , 2. Skape lsen och fö rsyns tanken , 3 . Kalle lse tanken och 4 . E ländets och korset teologi.

Ana lysen kan b l i problematisk om det finns drag i Astrid Lindgrens berättade som på olika sätt motsäger de fyra tankefigurerna. Då uppstår frågan om det kan anses rimligt för ett betydande författarskap att det kan läsas som uttryck för motsägande tankefigurer. Kanske kan det motsägelseful la ses som Svend Åge Madsen skr ive r :

Så v i t t jag kan se ger s ig inte Astrid Lindgren ut för att vara en ”kristen författare” på så sätt att hon vill beskriva eller förmedla en kristen livssyn, men det bl ir så ändå. Utan baktankar fö rmed lar hon det som hon en gång fått. Med ett citat av Tjorven från (Vi på Saltkråkan) ”Det blir så ” . 1

Det motsägelsefulla ses då som en del av ett rikt författarskap men trots detta kvarstår som en intressant möjl ighet att kunna läsa Astrid Lindgrens författarskap som uttryck för luthersk livsförståelse t i l l sammans med det övr iga vågspe l som ryms i hennes mångs id iga och f lödande berät tande.

Jag har stö t t på frågan om Astrid Lindgren var k risten eller inte. Den frågan visade sig dels vara mer kompl i ce rad än den verkade, den b lev intressant för mig som gil lar Martin Luther och att gå i hans sällskap en b i t . Därför tolkar jag denna fråga: Var Astrid Lindgren kristen? Ja hon var kristen, säger en del. Nej, hon var inte kristen säger andra. Var Astrid Lindgren kristen? Det intressanta med en sådan fråga är inte bara att den skulle kunna ge anledning att syssla med kr is tendomen hos As t r id L indgren . Det intressanta eller problematiken är också vad som överhuvudtaget menas med att någon är kristen eller religiös. Och hur kan man se vad som är uttryck för vad kr is ten t ro eller religiositet är? Frågan om en människa är kristen eller religiös visar sig vara en fråga som väcker helt andra frågor, som ibland annat har att göra med vad religion och kristen tro är. Vad är teolog i? Och vilka frågor kan man svara på eller ställa kring det? Den amer ikanske

1 Werner Fischer -N ie lsen, Astrid Lindgren och k r i s tendomen – utifrån Pippi, Emil och Madicken . Varberg: Argument För lag AB 1999, s 13.

romersk -katolske teologen David Tracy har analyserat teologens uppg i f te r i dagens samhä l le . Han talar om teologi som ett samtal som allt id äger rum i ett offentl igt sammanhang. De t ta sammanhang är in te enhetl igt utan består framför allt av tre områden: akademin , samhäl le t och kyrkan. Så länge det teologiska samtalet förs i öppenhet gentemot dessa tre områden behåller teologin sin karaktär av offentlig ange lägenhet , om det in te gör så då förvandlas teologin til l något privat, där teologen enbart talar in i en viss grupp eller visst sammanhang. 2 För att teologin skall fungera krävs två storheter, dels tolkning av traditionen, dels tolkningen av den samtida situationen. 3 Någon l i knande beskrivning av teologins uppgift gavs här i Sverige på 50- talet Gustaf Wingren (1910-2000), när han talade om ”Teologins dubb la fenomenologiska ansats ” 4 För Tracy innebar detta a t t den process som formar teologi och annat offentligt samtal kan betecknas som ”analogical imagination ” . Det förutsätts en analogi mellan tradition och samhälle och det som fantasi åstadkommer, det aktuella teologiska bidraget. Varje nytt teologiskt bidrag kan bara vara ”nytt ” om det har ett samband med den tradition som det framgår ur, något som Gustaf Wingren kallade ” växling och kontinuitet ” . 5

Man kan, som jag ser, det se Astrid Lindgrens berättelser som uttryck fö r en sådan ”analog fantasi ” . Det finns en överensstämmelse mel lan bärande drag i den lutherska livsförståelse, som ingår i hennes tradition och kultur, och hennes berättelser, oavsett om hennes fantasi varit medvetet lutherskt eller inte.

Tillbaka til l frågan om Astrid Lindgren var kristen? Kristen tro kan betyda många o l ika saker . 6 Vad det gäller Astrid Lindgren och hennes författarskap kan man nog påstå att frågan om hon var kristen eller inte och de olika svaren på den frågan riskerar att förminska hennes tankevärld och hennes författarskap. Därför är det nog bäst att inte närma s ig den f rågan. Det handlar då natur l igtvis inte bara om vad hon s jä lv säger , u tan också om vem som bedömer hennes utsagor . Frågan om vem som har en t r o e l le r in te , hur man ska l l bedöma den t ron , har personen en s tark tro eller en svag tro. Det har att göra med den männ iskan som läser hennes tex te r . Det f inns et t samband mel lan människan och texten, mellan det inre och yttre hos människan. Det finns djupare skikt hos en författare än vad hans eller hennes medvetna utsagor kan uttrycka. Det är därför det är möj l igt att läsa sådant som inte ens författaren är medveten om. Det krävs mer än det genetiska sättet att utforska ett författarskap, det är inte t i l lräckligt. Däremot kan man som medläsare läsa eller få tag i skikt

2 David Tracy, The Analogiacal Imagination, Christ ian Theology and the Culture of Plura l i sm. London: SCM Press LTD, 1981, s 3 . 3 Ibid., s 79. 4 Gustaf Wingren, Teo log ins metod f råga . Lund: G leerups , 1954. (Se Margareta Brandby-Cöster , Att uppfatta al l t mänskl ig t , Underströmmar av luthersk l ivsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap . Karlstad Universitet: Karlstad 2001, s 4 -7 ) . 5 Gustaf Wingren , Växling och kontinuitet: teologiska kriterier . Lund: Gleerups, 1972. (Se Margareta Brandby-Cöster , 2001, s 4 -7 ) . 6 Margare ta Brandby-Cöste r , Att uppfatta allt mänskligt , Underströmmar av luthersk l ivsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap . Karlstad Universitet: Karlstad 2001, s 4 -7.

hos författaren som kanske inte har varit så uppenbart för författaren s jä lv. Men som finns i mil jöer el ler i l ivssammanhang. 7 Of ta ta la r man som om kristen tro och religiositet är samma sak. Men kristen tro och rel igiositet är inte riktigt samma sak. Teologiskt kan det f innas avgörande ski l lnader. Därför måsta man avgöra vad man menar när man talar om kr isten tro, innan man definierar någon som kristen e l le r in te . Sedan måste man veta vad som menas med de o l ika u t t rycken. En författare kan vara påverkad av sin tids frågor kring kristen tro, men samtidigt ge uttryck för något som a ld r ig d isku te r as där fö r a t t det ingår i arv, fostran och kultur på ett sådant sätt att det inte enkelt kan särskil j as som fenomenen för s ig. 8

Metod

Det är alltså inte Astrid Lindgrens bild av Luther eller luthersk teologi som är föremål för denna undersökning. Istället handlar det om att visa hur en luthersk teologi kan komma t i l l ut t ryck i e t t författarskap och kanske rent av kan sägas utgöra en osynlig men påverkande tankef igur där. 9 Analysen av Astrid Lindgrens berättelser gör jag med hjälp av Margare ta Brandby – Cöste rs avhand l i ng Att uppfatta al lt mänskligt , Unders t römmar av luthersk livsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap . Det innebär en metod som också använder sig av Johan Asp lund Teorier om framtiden och Dav id Tracy The Ana log ica l Imag ination, Christian Theology and the Culture of pluralism . För att beskriva och formulera fyra l u therska tanke f igurer kommer jag att använda mig av. Brandby-Cöste r ”Att uppfatta allt mänskligt , Unders t römmar av luthersk livsförståelse i Selma Lagerlöfs fö r fa t ta rskap och därmed en metod som Johan Asp lund skr iv i t om i Teorier om framtiden . 10 Asplund laborerar med begreppen tankef igurer . I s in bok ” Luther i Sverige . Svenska lutherbilder under tre sekler ” , använder Car l Aure l ius av det f rån Asp lund hämtade begreppet tankefigurer. Aurelius använder

begreppet tankefigurer om sådana fundamentala och självklara mönster i en given kultur, vilka fungerar som redskap för människors tolkning av livet och orientering i til lvaron, mönster som ligger till grund för även för l i v shå l ln ing och för bestämda hand l ings vägar . At t dessa mönster och redskap i så fa l l är såvä l komplexa som tröga förefal ler r imligt 11

I mitt arbete har j ag va l t a t t med hj ä lp av Brandby-Cös ter ana lysera några av Astrid Lindgrens berättelser för att se om de kan ses som uttryck för några bestämda lutherska tanke f igure r . 12 Min avsikt är att undersöka hur några bärande drag i luthersk teologi kan uppfattas som tankefigurer för Astr id Lindgrens berät telser . Jag avser att i denna studie visa på hur några ” underströmmar av l u thersk livsförståelse ” kommer till uttryck i Astrids Lindgrens berättelser . Jag använder här en l iknande teoretisk och metodisk

7 Margare ta Brandby-Cöste r , Vägen me l lan h immel och jo rd , Unders t römmar av lu thersk l ivsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap . Karlstad Universitet: Karlstad 2000, s 5 . 8 Ib id ., s 5 . 9 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 13 . 10Johan Asp lund , Teor ie r om f ramt iden (Stockholm: Liber 1979), 147 ff . 11Carl Axel Aurelius, Luther i Sverige. Svenska Lutherbilder under tre sekler . Skellefteå: Artos 1994, s 11. 12Margare ta Brandby-Cös t er , 2000, s 5 . 12Ibid., s 8, 12.

förutsättning som den jag här antyder. Hos Aurelius handlar det emellertid om de tankefigurer som formar en medve ten , exp l i c i t Lutherbild. Jag avser istället visa på hur ett författarskap, utan att vara explicit luthersk, kan ses som uttryck för det som rimligen kan kallas lutherska tankefigurer. Johan Asplund betecknar sin arbetsmetod eller modell som heur is t i sk dvs. modell som redskap för att i ett visst sammanhang upptäcka tankar el l er drag som kanske annars skulle förbli osynliga. I luthersk teologi f inns mot iv som man både inom kyrkan och inom Luther forskningen ständigt återkommit ti l l och som därför bör kunna bet raktas som konst i tut iva. Dessa lutherska motiv eller tankefigurer som jag kommer at t använda hämtar jag f rån Brandby -Cösters avhandl ing.

Mater ia l

De böcker, som jag valt att inrikta mig på är bland de mest kända verk som Astrid Lindgren skrivit . Jag kommer i huvudsak behand la och p locka de la r ur barnböckerna , P ipp i Långs t rump går ombord 1946, P ipp i Långst rump i Söderhave t 1948 och Pipp i Långst rump har Julgransplundring 1950 . Nya hyss av Emil i Lönneberga 1966, Än lever Emil i Lönneberga 1970 samt Mad icken och Jun ibackens Pims 1976. Det f inns en studie g j ord av Werner Fischer Nielsen av L indgrens böcker och som inriktar sig på det kristna budskapet. 13 Jag vä l j e r också at t begränsa mig , så att arbetet inte blir för stort, men cent ra l t u tan at t b l i r all t f ö r oöverskåd l ig t .

1. Astrid Lindgrens författarskap

Astrid Lindgrens sätt att skriva är en av anledningarna till hennes stora framgångar. Lindgrens språk är barnsligt och poetiskt på et t positivt sätt . Hon använder ofta metaforer och hon repeterar ord , som ger en speciell känsla til l hennes berättelser. Rytmen i språket har sin grund i barndomens Småland. Pigor på gården där hon växte upp bidrog med historier och inspiration för hennes berättelser. Skvaller och spökh is to r ie r var van l iga . Hennes fa rs h istorieberättande påverkade henne mycket . 14 Barnets prat och tankar formar berättelserna. 15 Astrid Lindgren är fullkomligt lojal med barnet och skriver så att barn förstår. Språket utvecklades mot allt större enkelhet under karriärens lopp

Ast r id Anna Emi l ia L indgren föddes den 14 november 1907 på en gård som kal lades Näs, nära Vimmerby i Småland. Hon var andra barnet av Samuel August Ericsson och hans fru Hanna Er icsson. Ast r id L i ndgren hade en bror, Gunnar och två systrar, St ina och Ingegerd. 16 Ti l l sammans med s i n bror och sina systrar, upplevde de en glad och t rygg barndom, som trol igen har påverkat hennes arbete mycket. Stabi la och trygga vuxna människor omgav Astr id L indgrens och hennes syskon.

13 Werner Fischer -N ie lsen, Astr id Lindgren och kr istendomen – utifrån Pippi, Emil och Madicken . Varberg: Argument För lag AB 1999 14 V ivi Edström, As t r id L indgren – V i ld to r ing och lägere ld . S tockho l m: Rabén och Sjögren 1992, s 12 . 15 Ibid., s 25. 16 Mary Orvig, En bok om Astr id Lindgren . S tockho lm: Rabén & S jögren. 1977, s 10 .

Samuel arbe tade som bonde på gården och mamma Hanna som hemb i t räde. Barndomen minns Astr id som ljus, men tonårst iden tyckte hon var svår och jobbig. 1926 flyttar Astrid til l Stockholm, hon hade blivit med barn med en ä ld re man och v i l le in te de la l i ve t med honom. Hon födde en po jke Lars , i Köpenhamn. Lars f i ck bo i fosterhem de tre första åren, Astrid är tvungen att försörja sig i Stockholm. As trid fick ett konto rs jobb och utbildar sig till sekreterare. 1930 blir Lars fostermamma sjuk och Astr id tar hem honom ti l l Näs. 1931 gifte hon sig med sin man Sture Lindgren. Den 21 maj 1934 fick de dottern Karin t i l l sammans. 17

Astrid Lindgren var en mycket produktiv författare. Från hennes författardebut som 37-år ing 1944 med Br i t t - Mari lättar sitt hjärta t i l l (senaste) bok Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult f rån 1973/1985, har det blivit 34 huvudtit lar. 18 Även om Astrid Lindgrens böcker är de t ” svenskas te av det svenska ” , deras dof t , b i lder och sinneslag är förknippade med de blågula färgerna, har de ändå nått ut över en stor del av världen, långt utanför Sverige och Norden. Det beror naturl igtvis på att böckerna ytterst behandlar allmänmänskliga teman. Hennes böcker har blivit översatta till 76 språk. Som jämförelse är det nästan dubbelt så många som författarkol legan Selma Lager lö fs . I samband med Ast r id L i ndgrens 90- årsdag kunde hennes förläggare upplysa om att antalet ut ländska boktitlar passerat 3000 med en sammanlagd upp laga på ca 80 mi l j oner , p lus alla piratutgåvor. Så man kan lugnt säga att hon har fått upprättelse för besvikelsen över att hennes första Pippimanuskript blev refuserat. 19

Det är många som har sysselsatt sig med Astrid Lindgrens författarskap. Ja, det har barn och föräldrar naturligtvis gjort i samband med läsning och högläsning i mer än 50 år, och det ä r böckernas viktigaste funktion. Men även forskare har tolkat och analyserat hela författarskapet eller delar av det. I Sverige har det skrivits en doktorsavhandling om ”Århundradets barn” (om Pippi Långstrump, av Ulla Lundqvist). Andra har tolkat Emi lböckerna som småländsk a l lmoge och hembygds l i tteratur eller Pippi från kvinnligt emanc ipa t ionsperspek t i v . Många har tag i t fas ta på sammanhanget mel lan upplevelser, personer och platser från Astrid Lindgrens egen barndom och hur detta kan identif ieras i hennes böcker. Någon räknar upp hur många gånger böckernas personer klättrar i träd, balanserar på hög höjd, hoppar över djupa klyftor eller håller på att trilla ner (det sker många gånger ) , och sä t te r de t i samband med Ast r i d L indgrens egna vilda lekar som barn, speciellt hennes lust till att klättra i t räd . Jag tycker det är intressantare med til l exempel alla de gånger det berättas om barn som ber aftonbön. 20 I ngen annan har be t y t t så mycket för den svenska barnboken som Astrid Lindgren. Hon var förnyare, opinionsbildare, uppmuntrare och ifrågasättare. Barnbokssverige och världen hade inte varit detsamma utan Astrid L indgren . Den 28 januar i 2002 går Astr id Anna Emil ia Lindgren ur t iden 94 år gammal . 21

En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utes tängd f rån det för t ro l lade landet , där man kan hämta den sällsammaste av al l glädje. Astr id Lindgren 22

17 www.astr idl indgren .se 2012-05-08 . 18Werner F ischer -N ie lsen, 1999, s 11 . 19 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 12 . 20 Ibid., s 12. 21 Lena Törnqv is t , As t r id Lindgrens tidiga berättelser I Barn boken . Svenska barnbok institutets tidskrift: 1997. s 6 -13 . 22 www.astr idl indgren.se 2012-05-08 .

2. Lutherska tankefigurer

Kristen tro innebär att man har en ti l l it til l att Jesus från Nasaret är en grundläggande manifestation av livets mening, och är en grund till det mänskliga li v vi alla lever. Kyrkans och teologins historia är en historia om hur människor i den kristna gemenskapen formulerat sig kring denna til l it. Att vara kristen är att vara människa skriver Henry Cöster i sin bok Livsmodets språk . 23 I den kristna traditionen influeras kyrkan och teologin tidigt av tankar som framför allt härstammar från det grekiska, gnostiska tänkandet där en strävan och längtan efter det ideala mytiskt sanna l ivet, präglar tillvaron, och där vägen mel lan h immel och jo rd är t i l l för att beträdas nedifrån och upp. Det sanna livet, som beskrivs som andens frigörande från det kroppsliga och som ett högre medvetande, f inns i idéernas värld. Det kroppsliga och jordiska däremot blir något ont, något mindre verkl igt än idéernas värld, och bakom skapandet av det jordiska står en ond kraft, en demiurg. Denna delning av kropp och själ, av himmel och jord kommer att prägla en stor del av kristendomen och en konflikt uppstår mellan, vad man ka l la r en pi lgrimsmytisk uppfattning, som har rötterna i den he l len istiska kulturen , och å andra sidan kr is tendomen som har rötterna i den hebre iska synen på tillvaron, där jordelivet är en historisk verklighet och platsen där Gud hand la r med männ iskan . 24 I rel igionernas vär ld pågår en ständig kamp om vad som är det centra la i livet och i tron. L ive t kan ses som en kamp mel lan Guds skapade värld och å andra sidan människans strävan uppåt. Re l i g ionen kan vara människans sätt att genom ansträngningar nå fram ti l l Gud. Kristentro centreras kring det man uppfattar som et t gudomligt tilltal som förhindra människan att gå ansträngningens väg som männ iska ska gå för att livet ska bli fullkomligt men istället leva i tillit till Gud som ger l i v . När det sker blir människans ansträngning riktad som omsorg om nästan, men i förhål landet t i l l Gud bor t fa l le r ansträngningen . 25

2a Lu ther forskarnas bi ld

Martin Luther levde 1483-1546. Mart in Luther var med och formade reformat ionen som måste tolkas utifrån den front den hade. Reformationens syfte var en uppröjning i en kyrka som var i förfal l , och där behovet av pengar hade gått ut över innehållet i tron genom att människan med sina egna ansträngningar i form av betalning för e l le r genomförande av botgör ing ansågs kunna nå en b i t på vägen t i l l Gud. Martin Luther fostrades från början in i denna tro. Han blev munk, och han gick ansträngningens väg för att uppnå saligheten och v isshe ten om at t vara innes lu ten i Guds nåd. När han sedan lämnade munklivet var det inte för att han varit otillräcklig munk eller för att hans ansträngningar inte varit tillräckliga . Nej , han lämnade munklivet därför att ansträngningens väg visade sig vara fel väg att gå när det gällde att bli viss om Guds barmhärtighet. 26 Utifrån denna erfarenhet, som var frukten av Luthers professionalitet som munk och bibellärd, skolad i ett filosofiskt och juridiskt tänkande. Sedan följde det som präglar Luthers teologi, koncentrat ionen på ordets makt att skapa tro, tron på Gud som skapare och uppehå l l a ren av a l l t

23 Henry Cös te r , L ivsmodets språk , Förkunnelsen och sakrament i en Luthersk teologi . Lund: Arcus för lag 2009, s 131. 24 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 29 . 25 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 30 . 26 Ib id . , s 33 .

skapat. Försynen, synen på kallelsen ti l l gärningar för medmänniskan samt tron på den Gud som visat sitt ansikte i människan Kristus. At t Luther själv och hans kamp och klarsyn skiljer sig från senare ” lutherdom” är en självklarhet. I varje uppgörelse som senare konsolideras som lära går alltid något förlorat, och annat kommer t i l l . Genom lu thersdomens a l la skeden f inns dock de bärande momenten kvar, och den som fostras och lever i en kultur präglad av denna tro får del av denna verkningshistoria, om än inte allti d medvetet. Var och en som idag v i l l säga något om luthersk tro gör det na tu r l ig tv is utifrån sin egen förförståelse och det omgivande samhällets och den religiösa kulturens prägel. Ändå finns det i varje tid någonting som med rätta bör kunna kallas lutherskt oavsett i vems händer Luther råkar falla. 27 Luther förvandlade sina personliga erfarenheter til l en teo log i och förkunnelse om männ iskans förhållande till Gud. Luther lösg jo rde männ iskan f rån den mede l t ida h ie rarki ns ram och stä l l de henne ensam inför Gud. Frälsningen blev ett drama mellan Gud och den enski lde. Den moderna individualismen har en av sina rötter i Luthers verk. 28 Luthers reformatoriska insats bildade utgångspunkten för hela den evangelisk - lutherska teologins framväxt och ut veck l ing . Lu thers författarskap utgjorde en inspirationskälla för teologiskt tänkande och kyrk l ig förkunnelse under alla de epoker, som förf lutit sedan reformationen. Därmed intar den en central plats i teologins historia. 29

2b L i l la ka tekesen som centraldokument i Luthers l ivsförståelse

I L il la katekesen sammanfattar Mart in Luther den kristna tron i 5 huvudstycken. Han hittar en form för undervisning som går til lbaka till kyrkans äldsta tid och som ville att församlingarna skulle bli kristna. I sin Tyska Mässa från 1526 säger Luther:

Jag vet ingen enklare eller bättre uppläggning av en sådan underrättelse eller undervisning än den som gjordes i kristenhetens barndom och som förbl ivit fram til l idag, nämligen (att man tar sin utgångspunkt ) i dessa t re s tycken: T io Guds bud, Den aposto l i ska t rosbekänne lsen och Vår Fader . I dessa t re s tycken står kor t och got t nära nog a l l t s om en k r is ten behöver ve ta .

Luther har ytterl i gare format två huvudstycken, dopets och nattvardens sakrament . 30

Erik Aurelius skriver i ett brev till alla präster och kyrkoherdar i Skara Stif t 2011 .

Det gäller mig och det gä l le r nu. Det är huvudsynpunkten i den l i l la katekesen som Martin Luther skrev för att alla barn skulle få en sammanfattning av den kristna tron att ha med sig ut i l ivet. Till och med den första trosartikeln, om hela världens skapelse, hand lar om mitt liv idag. ”Vi tror på Gud Fader a l l smäkt ig , h immelens och jordens skapare . Vad betyder det? – Jag t ror at t Gud har skapat mig och al l a vare lser , har get t mig kropp och s jäl ögon,

27 Carl Axel Aurelius, 1994, s 12. 28 Alf Tergel, f rån Jesus t i l l moder Teresa , Stockho lm: Verbum För lag AB 1973 , s 287 - 288. 29 Beng t Hägg lund , Teo log ins h is to r ia , en dogmhistorisk översikt , Malmö: Gleerups För lag 1956, s 185 . 30 Martin Luther, L i l l a katekesen, översättning, inledning och kommentar av Carl Axel Aurel ius och Margareta Brandby-Cös te r . Mö lnda l 2011, s 84 .

öron och a l la lemmar , fö rnuf t och a l la s innen och at t han ännu hå l le r det vid liv; att han ger mig kläder och skor, mat och dryck, hus och hem…” Livet är inget jag ska prestera eller göra mig förtjänt av utan något jag får, från Jesus Kristus. Inte heller t ron är något jag ska pres tera och v isa upp för Gud som en mer i t utan något jag få r av Guds ande. Det gä l le r mig och det gä l le r nu och jag får det t i l l skänks: livet, frälsningen och tron, som säger emot livets oro. Så förklarar Luther trons tre art iklar om Fadern, Sonen och Anden. 31

Katekesen är uppbyggd av f rågor och svar så at t barnen kan f råga och svara varandra, lära varandra och til l slut kunna det utantill, ” by hear t ” . Då äger man det , skriver Aurelius. Då kan det leva i mig när jag bearbetar livets händelser, dess prövningar och glädjeämnen i l juset av den kristna tron. Därför måste alla barn lära sig att läsa. På 1600 – talet, när Frankrike var Europas stora kulturnation, var det i det kalla fattiga svensk - f inska riket långt uppe i norr en betydligt större andel av befolkningen som kunde läsa än i Frankrike. Det är en av katekesens många föl jder för vårt folk. Att man redan har katekesen på s ina fem f ingrar räknade en pedagog isk dompros t i Linköping ut på 1700- talet. Liksom tummen har två leder har Tio Guds bud skrivna på två tavlor. Pekfingrets leder är tre liksom trons artiklar. På långfingrets tre leder ryms Herrens bön som har en inledning, sju böner och en avslutning. Ringfingret och lil lf ingret har vardera tre leder liksom dopet och nattvarden vardera har instiftelseord, ett yttre tecken och en verkan. 32

3. D ispos i t ion

De bärande lutherska drag som jag fö l j t vid analysen av Astrid l indgrens berättelser är , som sagt i inledningen, fyra lu therska tanke f igure r . Först 1. Rättfärdiggörelsen genom tro , och den andra 2. Tron på skaparen och försynen , den tredje är 3 . Kallelsetanken, synen på ka l le lsen och arbe te t samt den fjärde och sista tankefiguren som är 4. Korsets teologi , Jesus korsdöd som en tolkning av hela den kristna t ron . Ef te r presenta t ion av var je tankef igu r ana lyserar jag och redov isa r Astrid Lindgrens berä t te l ser och hur tankef iguren kommer till uttryck.

Tankefigurerna är visserl igen fyra prof i lerade teologiska tema men de utgör sammantaget centrala drag i en samlad luthersk teologi . De fyra hänger ihop och går i varandra. I mi t t arbete kommer jag där fö r a t t disponera analysen så att jag disponerar utifrån de lutherska tankefigurerna och i anslutning till vardera av dem analysera jag Astrid Lindgrens berättelser . Astrid Lindgrens berättelser är komplexa och omfat tande. De olika tankefigurerna återkommer därför i olika berättelser och olika berättelser kan ge uttryck åt olika tankefigurer.

31 Erik Aurelius, ”Brev till prästerna i Vadsbo kon t rak t ” 2011, Skara stift (opub l i ce ra t ) www.skarastift.se . 2012-05-10 32 Erik Aurelius, ”Brev till prästerna i Vadsbo kon t rak t ” 2011 Skara s t i f t (opub l i ce ra t ) www.skarastif t .se

Et t svårhanterat prob lem är a t t när analysen kombinerar komplexiteter så kan det riskera att bli förvirrande . Med hänsyn til l att uppgiften är att genomföra en analys fö r att se hur lutherska tankefigurer kan komma til l uttryck i Lindgrens berättelser så har jag i valet mellan tänkbara strukturer ingar , va l t att disponera utifrån tankefigurerna . På så sätt tror jag mig kunna få en ordnad framställning av två komplexa mater ialgrupper Luthersk teologi och As t r id L indgrens berättelser.

Astrid Lindgrens berättelser i l uthersk be lysn ing

Nu är det dags att titta på de fyra lutherska tankefigurerna 1. Ordet och rättfärdiggörelse genom tro, 2 . Skape lse- och försyns t ron , 3 . Kallelseläran , samt 4. Eländets och korsets teologi att Gud har gjort sig ti l l ett med det mänskliga . V i ska l l se hur dessa tankef igurer kan komma till uttryck i en läsning av Astr id Lindgrens berä t te lse r . 33 Det finns i all luthersk kristendom ett drag som lyfter fram hur Gud förlorar sig i det mänskliga, så att det kristliga blir osynligt för ögat . Den kr is tna t rons Gud är den Gud som bara verkar genom at t höras och genom att låta ting ske. Gud uttalar sitt ord och li vet på jorden blir till, men Gud syns inte uppenbart i det som blir till. När Gud b l i r synlig och blir människa, blir Gud det på ett sätt som gör att man inte kan särskilja honom från andra människor. När Gud blir människa försvinner han i mängden av alla andra människor men låter människan tydl igt se sin plats bland andra människor. Astrid Lindgren har alltså denna l utherska t ro som bakgrund. Den lutherska kristendom som i ny tid försöker tala om Gud i världen. Därför är det väsentligt at t ge kontu re rna av dessa viktiga drag som är genomgående i den lutherska verklighetsförståelsen, nämligen att Gud låter världen vara

33 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 73 .

värld genom att ha försyn om den, låter kallelsearbetet vara en del av hans verk och låter inkarnationen ta människan på al lvar. 34

Ordet och rä t t färd iggöre lse genom t ro

Här visar jag på den första tankefigur som anses som anses grundläggande i luthersk livsförståelse, nämligen den om ordet och tron. Den innebär tanken om rättfärdiggörelse genom tro på och ti l l i t t i l l Guds lö f te .

1a Rättfärdiggörelsen i luthersk teolog i

Skriften som är kyrkans norm och rättfärdiggörelse genom tro allena. Ordet som kommer från Gud är det som ligger ti l l grund för kyrkan. Ordet som har stor auktoritet, det delar ut evangeliet och skapar tro. Till ordet hör en l ig t Confessio Augustana, förkunne lse och sakramentsförvaltning35

För vi skola få denna tro, har evange l ie fö rkunne l ses och sakramentsförvaltningens ämbete inrättats. Ty genom Ordet och sakramenten såsom genom mede l skänkes den he l ige Ande, v i l ket hos dem, som höra evangel i um, f rambr ingar t r on, var och när det behagar Gud. 36

Ordet och tron

Ordet kommer ti l l oss i bibeltexter, predikan, och även i sakramenten som tecken från Gud. På det sättet blir ordet närvarande i berättandets verklighet, genom en människa. För att förklara mer om denna tankefigur finns det anledning att titta på forskning kring predikan och lutherska förkunnelsens hi s to r ia . 37 Nu är det så att synen på Skriften i den lutherska teologin har skiftat genom teologi - och kyrkohistoria . 38 Berättandet och berättandets funk t i on i den lutherska teologin och tron har var i t fokus för en omfattande forskning under senare tid. Men det är vikt igt att förhålla sig ti l l vad som menas med den tro som ordet väcker och som innebär rättfärdiggörelse för människan. 39

Tron på Gud

Mar t in Lu ther blev munk och teolog, han fick en stark kallelse och så blev han påverkad av kyrkan. Ordet kom til l honom, Guds ord , och

34 Ibid., s 74. 35 Ibid., s 75. 36 Augsburgska bekänne lsen a r t . V , i Svenska Kyrkans bekänne lseskr i f te r (S tockho lm: SKDB, 1957) , s 58 . 37 Henr ik I va rsson, Predi kans uppg i f t (Lund: Gl ee rups , 1956) , A . F . Norager Pedersen, Praed ikenens idéh is to r i e (Copenhagen: Gylendal, 1980), Gustaf Wingren, Pred ikan (Lund: G leerups , 1949) Jonny Kar lsson , Pred ikans samtal: en studie av lyssnarens roll i prediakn hos Gustaf Wingren utifrån Michail Bachtins teori om dialogicitet (Skellefteå: Artos, 2000). Se Margare ta Brandby-Cös te r , 2001, s 75 . 38 Carl Axel Aurelius, Luther i Sverige: Svenska Lutherbi lder under t re sek le r , Le i f Grane, Pro tes t og konsekvens , och Jan Lindhardt, Martin Luther : Er kende lse og f romid l ing i renaessancen . Se Margare ta Brandby-Cös te r , 2001, s 76 . 39 Eberhard Jünge l , Das Evange l ium von der Recht fe r t igung des Got t lo sen a ls Zent rum des christl i chen G laubens , 1999. Se Margare ta Brandby-Cös te r , 2001, s 76 .

Luther f ick se kyrkan med nya ögon . Det var då Luther vil le reformera kyrkan . Brandby-Cöste r sk r i ve r Den gudomliga auktor i teten kom att här flyttas från kyrkan som i ns t i tu t ion t i l l Guds ord som et t i gudst jäns ten uppl äs t , berättat och förkunnat ord . I den lutherska reformationen b lev i n te Orde t och kyrkan varandras motpar te r . Kyrkokonf l i k ten kom enl igt Luther av fö rs tåe lsen av rä t t färdiggörelsen . Det b lev en konf l i k t om hur man såg på Ordet , Skr i f tens och fö rkunne lsens funk t ion och aukto r i te t . Luther såg att i den romerska kyrkan blev kyrkoinstitutionen själv auktoritet det grundläggande och det som Luther gjorde uppror mot. 40

Skr i f ten allena – ord och sakrament

Den romerska kyrkan föraktar inte ordet men byte r det mot kyrkoinstitutionen. Det är Andens verk som binds till kyrkoinstitutionen som en del av Kristi verk, av Jesus som korsfäst och uppstånden. Inom den lutherska teologin binds Anden ti l l Gud Ord, det Ord som gör Jesus igen levande i världen genom ordet. 41 Man kan a l l t så säga att det var Ordet eller Skriften som fick Martin Luther att kritisera kyrkan . Luther tyckte inte kyrkan följde Skriften och att kyrkan använde sin auktoritet på ett motstridigt sätt som inte var som Luther tolkade Skrif ten.

I evange l ie t uppenbaras näml igen en rä t t fä rd ighet f rån Gud, genom tro till tro, som det stå r skrivet: Den rättfärdige ska l l leva genom t ron (Rom.1 :17) .

Det ordet kom til l Luther och betydde mycket för hans personliga liv, det fick honom att to lka vad Evange l ium, ordet och tron stod för. 42 Luther upplevde att kyrkan inte tog sitt uppdrag på allvar, att kyrkan inte lyssnade til l ordet som ett levande och nyskapande ord . Därav uppstod en konflikt till reformationen . När ordet kom t i l l Luther så tolkar han att det är Kristus som dömer och upprättar. Ordet förändrar Luthers liv, här finner han rättfärdighet inom sig själv. Munken Luther , som kämpat och ansträngt sig får nu istället t a emot s i t t l i v som en given rättfärdighet från Kristus själv. Gustaf Wingren skriver

Guds ord är Kristus, och när evangeliet ljuder är den uppståndne Kristus med sitt liv med i ordet, så att Kristus levande stiger in hos den männ iska , som lyssnar i t ro . 43

När Luther ser sitt liv under Guds ord betyder det in t e en anpassn ing ti l l bibeltexten. Gudsordet är inte heller en storhet vid sidan av eller något utöver sakramenten. Ordet är identiskt med den förkunnelse om Kr is tus som man finner i Skrif ten och som förkunnas i predikan och delas ut i sakramenten, Orde t blir ett tilltal. 44 Ordet ger det som sakramenten ger, liv och salighet. Ordet ger samma sak som sakramenten . Sakramentala tecknet är ett uttryck för löftet som skänks i orde t . 45 Ordet och sakramenten b i lda r t i l l s ammans en de l av Kr is tus och hans Ande. Persson skr iver ”O rde t ” kommer til l oss i

40 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 76 . 41 Per Er ik Persson, Romersk t och evange l isk t (Lund: G leerups , 1965), s 43 -55 . 42 Persson 1965 , s 25 . 43 Gustaf Wingren, Pred i kan, Lund: Gleerups, 1949, s 12. 44 Johannes S løk , Guds fortaell ing Menneskets historie. Norhaven AS, V iborg : Centerum, 1999. s 391. 45 Eberhard Jünge l . Das Evange l ium von der Recht fe r t igung des Got t lo sen a ls Zent rum des christ l ichen Glaubens, 3 Auf lage (Tubingen: Mohr Siebeck, 1999) , s 198 .

skilda former, i predikan, i den enskilda avlösningen, i dop och nat tva rd – och gemensamt för denna enhet under ski lda gestalter är att det har handlingskaraktär och icke uppfa t tas såsom en ” lä ra om någont ing ” e l le r såsom ”b lo t ta ord”… I allt detta är Kristus Själv närvarande med sin Ande och därför är ”ordet ” ett levande och levandegörande ord, som i mötet med människor förverkl igar och utför vad det säger ” . 46 Det som är grundläggande för kyrkan är Ordet, och så är det även för människans l iv och historia . 47

Rättfärdiggörande tro – ett mottagande i ti l l it

Luther och den romerska kyrkan har de t gemensamt at t Kr is tus är grunden. Luther menar att kyrkan övergav sin tillit till Kristus när kyrkoinstitutionen inte til lät någon kritik och inte vi l le reformeras. Luther tyckte att kyrkan inte hjälpte människorna att komma til l a t t t ro och få frälsning. Utan det var något som de var tvungna att förtjäna. För Luther är det endast Gud själv som ger frälsning . Den ges genom förkunnelsen och sakramenten. Luther skr iver:

Mässan är alltså til l sitt väsen egentl igen ingenting annat än de ovan anförda orden av Kr is tus : ” Tagen och äten o.s .v . ” – som om han v i l le säga: ”Se, du synd iga och fördömda människa, av idel fr i kärlek, med vilken jag älskar dig, och enligt Faderns barmhärtiga vilja lovar jag dig med dessa ord före all förtjänst och önskan förlåtelse för alla d ina synder och med ev ig t l i v . Och på det du må vara fullkomligt viss om mitt oryggliga löfte, skall jag utgiva min lekamen och utgjuta mitt blod, och med själva döden vill jag besegla detta löfte samt efterlämna bådadera åt dig ti l l ett tecken och t i l l en åminnelse av detsamma. 48

Det var Kristus som i mässan som gav männ iskan nåd. Att passivt ta emot bröd och v in det gav människan frälsning och salighet. Luther skr ive r

Mässans hela kraft beror på Kristi ord… Där för är he l le r i n te t mer av nöden för dem, som v i l j a höra mässan, än at t de f l i t ig t och med ful l tro betrakta dess ord . 49

När människan tar emot Guds ord och tror på det, då får ordet en dubbel kraft. Människan binds til l ett ömsesidigt liv som kräver att man behandlar sin nästa på ett bra sätt (lagen). Rät t färdiggörelse genom tron gör att vi får vila hos Gud, att Gud al l t id är med oss v i går in te ensamma på vår vandr ing genom l ive t . (evange l ie t ) . Genom människans tro blir det två löften dels att vi får vila hos Gud och de ls göra goda gärningar mot våra medmänniskor. Bekännelseskri f terna uttrycker det så:

Vidare lä ra de, at t denna t ro bör f rambr inga goda f ruk ter och at t det bör göra goda, av Gud befallda gärningar, därför att så är Guds vilja, icke för att vi skola tro, att vi genom dessa gärningar förtjäna rättfärdiggörelse inför Gud. Ty syndernas förlåtelse och rä t t fä rd iggörelse mottages genom tron, såsom även Kristi o rd betygar : ”När haven g jor t a l l t som bl i vi t eder befa l l t , då sko len

46 Per Er ik Persson, Romersk t och evange l isk t , (Lund: G leerups , 1965) s 40 . 47 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 78 . 48 Martin Luther, Om kyr kan baby lon iska fångenskap ett förspel . 1520 (Uppsa la : J .A . L indb lads fö r lag 1918), s 98 -99 . 49 Martin Luther, Om kyr kan baby lon iska fångenskap ett förspel . 1520 (Uppsa la : J .A . L indb lads fö r lag 1918), s 104 .

I säga: ”Vi är blott ringa tjänare; vi hava endast gjort, vad vi voro pliktiga att göra. 50

Luther skriver att Gud är rättfärdig fö r a t t han gör männ iskan rättfärdig. Det bet yder a t t Gud gör männ iskan sådan som hon in te kan göra sig själv. Luther utrycker detta väldigt stark t genom at t säga: ” u tan denna art ikel är världen bara död och mörker ” 51

1b Ordet och tron i Astrid Lindgrens berättel se r

Emi l blir bekräftad

I boken ”Än lever Emil i Lönneberga ” kan man läsa att där f inns något som påminner om konf i rmat ionen, e f te rsom konf i rmat ionen hand la r om att bli bekräftad, konfirmation betyder bekräftelse. Det är en väldigt fin text där Emil utfö r något väldigt stort. Emil får bekräftat från föräldrarna att de älskar honom och det kommer att gå bra för honom i livet. När drängen Al f red har skurit sig i fingret och fått blodförgiftning vill Emil inte se sin vän dö. Av stor kärlek til l Al f red och en envishet som ger Emil mod och kraft åker han med Alfred mitt i snöstormen till Mariannelund och räddar därmed Alfreds liv. Dokto rn blir tagen av vad Emil utfört och skriver ett brev till Emils mamma och pappa: ” Ni har en pojke att vara stolta över. ” 52 His to r ien s lu ta r go t t :

Emil kom til lbaka och rusade in i kammaren för att visa sin far att nu var han hemma igen. Emils pappa tit tade på Emil och blev blank i ögonen. ”Du är en bra po jke , du Emi l ” , sa han, och Emi l b l ev g lad så at t h jä r ta t hoppade i honom. Det var minsann en av de där dagarna när han tyckte om sin pappa. (Än lever Emil i Lönneberga)

Konfirmation eller inte, så är det i alla fall konfirmation det hand la r om. När han står där inför sin fader och blir bekräftad med namn. Gud lovar sin kärlek och tar fram det goda och kärleksfulla hos konf i rmanden. För det är ingen annan som skapar kärlek hos oss än den som vi får oss given. 53

Han var ju så söt där han sat t med s ina röda k inder och s i t t u l l iga hår och sina fromma blå ögon, ja, han var riktigt som en l i ten ju längel tyckte hans mamma (Än lever Emil i Lönneberga)

Emi ls mamma fundera r om at t Emi l någon gång ska b l i något s to r t , ” k anske kommuna lnämndsordförande ” . Emils far tvivlar på sonens ljusa framtidsutsikter. Man blir berörd av deras fromhet och ödmjukhet in fö r l i ve t och deras troskyldiga ti l l i t mot Gud.

Men nog ska l l de t väl ändå b l i en någor l unda kar l av honom. Om han få r leva och ha häl san och om Gud så v i l l . ” Emils mor nickade i ns tämmande. ” Ja , j a! Om Gud så v ill!” ”Och om Emil vill ”, sa l illa Ida. Emil log ett blitt leende. ” Det blir det man får de”, sa han. ( Än lever Emi l i Lönneberga)

50 Augsburgska bekänne lsen a r t . V I , Om den nya l ydnaden , i Svenska kyrkans bekänne lsesk r i f te r . S t ockho lm: SKDB, 1957, s 58 . 51 Eberhard Jünge l , Das Evange l ium von der Recht fe r t igung des Got t lo sen a ls Zent rum des christ l ichen Glaubens, 1999, no t 6 s 14 . 52 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 39 . 53 Ibid., s 40.

At t leva med en l i t en Luther på axeln förknippas ofta med plikt och skyldighet. När Luther talade om frihet och ansvar så tryckte han på friheten till gemenskapen som människorna hade ti l l varandra och att det ställde människan inför ansvar mot varandra. Mitt i plikten fanns fr ihet som var större. Luther talade om Guds olika löftessfärer. Inom familjen och hushål l , polit iken och i kyrkan var Gud verksam. Lu ther talade om att Gud arbetade med två händer, lag och evangelium. Människan var Guds medarbetare. Lagen f ick människor at t göra det som var rätt även om de inte alltid ville det. När de förstått att budskapet är att de var räddade och älskade som de var med br is te r och ofullkomligheter så hände något. Guds kärlek smittade av sig. Plötsligt bröts de tankar och handl ingar som bara kretsade om det egna. Det är t i l l i t som b lommade upp av Guds nåd. 54 Emil tar sitt ansvar och hjälper Alfred till Mariannelund, han t ro tsa r vädre ts makter. Emil visar oss medmänsklighet och hur vi måste hjälpa varandra. Luther talar om människans kall. I vardagslivet fanns hon inte till bara för sig själv utan för sina medmänniskor. 55 Här v isar Emil på sitt kall att hjälpa Alfred som är i stor fara. Han sätter sitt liv framför Alfreds l i v .

Här finns plats för alla.

I boken Pipp i Långstrump har julgranslundring f inns en fristående berättelse som knyter an till sista berättelsen i den tredje Pipp iboken . Anslaget med inbjudan til l julgransp lundr i ngen är uppsat t på rådhusdör ren . Al la barn är inbjudna , det gäller bara att acceptera inbjudan. Alla barnen vil l givetvis komma. Det är bara Elof som är ny i staden och som inte känner Pippi. Han förstår inte att inbjudan gäller även för honom. Därför står han utanför, när festen och måltiden börjar tittar han med stora längtansfulla ögon in på festen. Pippi får syn på honom för hon ser al la och har en speciell blick för den som är utanför. 56

Jag tänkte inte röra någonting. Sedan sa han hast ig t : ” Jag undrar om jag kunde få komma in och sitta i kojan ett slag, ifa l l jag säkert lovar att inte äta någont ing? ” Det där s lank ur honom innan han hann tänka s ig fö r . För han v i l le så gärna vara med i nne i kojan en liten stund åtminstone. ”Aldrig i livet ”, sa Pippi. Ja, det var ju bara vad Elo f hade vänta t s ig förs tås . Men den där k lumpen i ha lsen kändes möj l ig t ännu stö r re än föru t . ”Al d r ig i l ivet får du komma in i kojan om du lovar att inte äta någont ing ” , sa Pipp i . ”Men om du lovar a t t ä ta mer än nån annan, så är du vä lkommen. ” Och så fös te hon Elo f i n i ko jan : ( P ippi har j u lg ransp lundr ing)

Så börjar festen. Den som står i mörkret utanför, blir inbjuden, men endast om man vil l underkasta sig värdens vil lkor att man deltar med l iv och lust i festen. Den som inte vill äta til lsammans och glädja s ig i gemenskapen, kan stanna utanför. I Guds rike är det inte plats för åskådare, endast för deltagare. Även den som är ensam och utanför får vara med och ti l lhöra Pippi, därför a t t han är al l deles ensam och i n te har någon enda människa som bryr sig om honom. 57 Hos Pippi finns det plats för alla, oavsett om man är fa t t ig e l le r rik. Bortsett från en. Det är f ru Finkvist som inte tycker om Pippi eller barn överhuvudtaget. Fru Finkvist är på promenad och får syn på

54 Elisabeth Gerle, Luther som utmaning? Om frihet och ansvar . Verbum 2008, s 7 -8. 55 Ibid., s 10. 56 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 55 . 57 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 56 -57 .

Pippis kalas och al la gräddtårtorna. Gräddtårta är något fru Finkvist kan göra vad som helst för att få en li ten bit av.

” Hör du du ”, skrek hon åt Pippi. ”Om du ber mej riktigt vackert, kan jag komma in och vara med på din julgransplundring. ” Min bästa f r i F inkvist, sa Pippi artigt. Den här julgransplundringen är barntillåten. Det vill säja att den är storförbjuden. (P ipp i Långst rump har ju lg r ansp lundr ing)

Barnen har ingen makt och posit ion. De är beroende av vad andra ger dem. De är utsatta och sårbara. Det föredömliga hos barnen är deras omedelbara t i l l i t och de tar emot vad som ges dem. 58 Pippi stod upp för barnen hon såg de som var utanför, precis som Luther stod upp för de fatt iga och förtryckta. Pippi kämpar mot de som har makten och de som förtrycker, de vuxna som ibland beter sig il la mot barnen. Det leder mina tankar til l när Luther år 1517 spikar upp sina teser på Wittenbergs slottskyrkas dörr där han blir ledare för en rörelse där många strävar efter större frihet. Människorna är trötta på att styras av kejsare och påvemakten. För Luther hand lade det om hande ln med av la t sbrev som han ifrågasatte och var kritiskt emot. Människor skulle betala pengar för mässor och böner som skulle mildra skärselden för dem själva eller andra. Luther tyckte att människan blev förlåten av nåd från Gud, gratis, inte av att hon köpte sig fri. Dessutom skapade avlatshandeln en klyfta mellan de fatt iga och rika. Luther ifrågasatte vad det var för frälsning bara de rika kunde få? Luther skrev till påven i Rom, men kritik under i f r ån var in te så populärt i Rom. Det behövdes pengar ti l l Peterskyrkans restaurering och t i l l byggnad. 59

”Gud som haver barnen kär ”

Madicken ber varje kväll bönen ”Gud som haver barnen kär ” (Sv. Ps 193) . När Madicken bett sin aftonbön ber hon en extra bön om at t hennes famil j samt Alva, Linus - Ida och Abbe skal l komma ti l l himlen en gång. 60

Det bäs ta vore för s tås , om de aldrig behövde fara dit, tycker Madicken, de har ju så trevligt här hemma. Fast det vågar hon inte be Gud om, han kunde b l i l edsen. (Mad icken och Junibackens Pims)

Det är en härlig och barnslig inställning till livet , Madicken tror att det finns något mer efter detta l ivet. I Astrid Lindgrens böcker f inns en tro på att Gud har skapat livet starkt och gott. Man behöver inte oroa sig för vad som kommer ef t er , de t är e t t genomgående tema i Lindgrens böcker. 61 Frä lsn ing

Hur förhåller sig berättelserna til l frälsning och evigt liv? Madicken och Elisabeth funderat över livet och diskuterar. Madicken berättar för El isabet om en kannibal och hur ty st den kan röra sig.

Han kommer smygande tys t , tys t , tyst i djungeln, där det går en miss ionär , och – g l uf f – så sät te r kann iba len tänderna i honom, innan missionären har hört så mycket som ett knäpp. ” Lisabet

58 Ibid., s 58. 59 Red. E l i sabeth Ger le , Luther som utmaning, Om fr ihet och ansvar . Verbum 2008, s . 22 60 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 96 . 61 Ibid., s 96.

ryser. Det är hemskt att bära sig åt på det viset mot en stackars missionär som inget ont har g jor t . ”Den kann iba len, han kommer nog aldrig till himlen” , tror Lisabet. ”Nä, det kan du slå dej i backen på at t han i nte gör ” , fö rsäkrar Madicken. L isabet n ickar be lå te t . Men så bör j ar hon fundera . ” Jo, de t gör han i a l la fa l l , den uslingen”, säjer hon till sist. Gör vad då, undrar Mad icken. ”Kommer till himlen, jo för han har ju missionären i magen, och missionären måste komma ti l l himlen, förstår du väl? (Madicken och Jun ibackens P ims)

Det kan man tolka som en ” f rämmande rättfärdighet ” som Luther kallar det. Guds rike är för alla, stora och små syndare även kann iba le r , inte av vad människan har gjort utan av Jesus kraft och Jesus gärningar. Jesus dog för människorna på korset. Alla som tror på Kr is tus få r evigt liv. ”Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt l iv ” (Johannesevangeliet 6:54) 62

…de kommer överens om att det är fisigt av kannibalen att lura sej i n i h imlen så lömskt . Men vänta bara , när Gud får ve ta vad han har gjort, säjer Madicken hotfullt. ”Pilutta honom, då åker han ut ” säjer Lisabet. Och sen struntar de i kannibalen. En sån här dag har de verkligen annat at t tänka på. (Madicken och Junibackens Pr ims)

Madicken och Lisabet är hårda i sin bedömning rätt skall vara rätt. Man be lönas efter förtjänst. Hand för hand, det kan to lkas som gammaltestamentl ig rätt färdighet. 63

Bönen

Vi kan läsa att Madicken ber för andra lite här och var i boken . Nu har Abbe b l i v i t s j uk och fa rb ro r Ni l sson ber Madicken att be för Abbe. Madicken och Abbe är vä ld ig t goda vänner och hon beundrar honom väldigt mycket och lyssnar til l alla hans framtidsdrömmar. När han blir stor skall han göra fantastiska saker och uträtta stordåd. En dag blir Madicken erbjuden en flygtur över staden. Först blir hon överlycklig men sedan ändrar hon s ig när hon få r se Abbe, Madicken kan inte f lyga när hon vet hur mycket det skulle betyda för Abbe. Madicken överlåter sin plats til l Abbe och säger til l pappa att hon inte vågar, men han vet och förstår hur hon tänker. 64

… när man tycker om någon, är det inte svårt att avstå från vad som he ls t…(Madicken och Jun ibackens P ims)

Ty sådan är kärleken, den är inte självisk den brusar inte upp, den v i l l in te något ont . Någon annans g lädj e är min g läd je . (Förs ta Kor in th ie rbreve t 13 : 5)

Farbror Nilsson blir för full en dag och trillar i ån . Abbe hoppade i och drog upp honom men blev liggande för länge i det kalla vattnet. Abbe blir väldigt sjuk i lunginflammation och ligger nu hemma i torpet och svävar mellan l iv och död. Abbe offrade sig för s i n pappa, nu går farbror Nilsson omkring med sku ldkäns lo r över vad han har orsakat . Vad har han ställt till med? Han förebrår sig själv och sitt liv som en försupen bagare. Han tycker sig inte ens kunna be för Abbe för att han är en hedning. 65 Han skr ive r

62 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 97 . 63 Ibid., s 98. 64 Ibid., s 99. 65 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 99 .

Jag är en hedning, Madicken, det har jag alltid vatt, så jag har i ngen Gud att be till. Men det kanske du har, be för Abbe då. Min virrepära här hemma ber hela dagarna i ända men det är l iksom ingen reda med det . Och j ag t ro r a t t han kanske sku l le höra mera på et t oskyldigt barn som du. DU behöver förresten inte be så mycket . Bara fråga honom hur han tror att Emil Nilsson i Lugnet får det om Abbe tas f rån honom. Hurudant hem det ska bl i u tan Abbe, f råga honom det ! Och det ä r b rå t tom nu. Din på fö rhand tacksamme E.P.Ni lsson P.S. Om Abbe dör , t änker jag hänga mej , Men det behöver du kanske inte tala om för honom, jo, förresten gör det! (Madicken och Jun ibackens P ims)

När Madicken kommer hem kryper hon in i garderoben som Lisabet använder när hon är arg och säger sina fula ord. Madicken ber av hela sitt hjärta för Abbes liv och hon talar om för Gud allt som Abbe hade tänkt göra. Flyga till Nordpolen och arbeta som lokförare på Transsibir iska järnvägen och allt annat han hade planerat. Gud måste förstå att Abbe inte får dö . Han kommer att gå miste om så mycket och alla andra som behöver Abbe. Madicken går ti l l skolan och när hon kommer hem besöker hon Abbe. Krisen är över och Abbe ligger i sin säng och ser nöjd ut. Astrid Lindgren vet att en del har en Gud att be t i l l och andra inte tror sig ha det. Men det som är lika för alla är att när stora och svåra saker händer i l ivet står vi där maktlösa. Alla har ett behov av en Gud att be ti l l . Därför kan det vara bra att ha en nästa, en medmänniska att be om hjälp. Farbror Nilsson tycker det är svårt med bön. Han tror att det behövs en speciell tro för att Gud skall lyssna. Farbror Nilsson tror att bönen skall bes med de rätta orden och formuleringarna . Frun som han kallar ”virrepäran ” hon har i ngen chans fö r hon ber i förtvivlan. 66 Frun ber rakt ifrån sitt hjärta och hon säger saker u tan tanke prec i s som hon känner . Hon ta la r t i l l Gud som ti l l en nära vän, som förstår , även om orden kommer hu l le r om bu l ler. Men det är hennes ord och de kommer ifrån hjärtat i ren fö r t v i v lan över det fruktansvärda som har hänt. Här l igger hennes älskade son, Abbe, för döden och det enda hon kan göra är a t t be och hon ber med hela sin själ. Farbror Nilsson ser sig själv som en hedn ing , men han tro r på Gud fö r han vänder s ig t i l l Mad icken och ber henne om hjälp att be för Abbe. Han l i ta r på Mad icken och hennes bön. Om farbror Nilsson är hedning eller inte, så vänder han sig i alla fall t i l l Gud och ber om hjälp. 67

Även om farbror Nilsson är en la t och försupen bagare så har han rätt t i l l Guds ord enligt Luthers tanke. Rättfärdiggörelsen genom til l i ten till Guds löfte. 68 Gud skapar tro när han vill. Människan kan bara pass iv t ta emot denna t ro som en gåva, hon kan v i la i t ro och hand la i det jordiska. 69

Sammanfa t tn ing

Denna första Lutherska tankef igu r hand la r om ordet och tron, som innefattar rättfärdiggörelse genom tron på Gud. Luther s kyrkokonfl ikt

66 Ibid., s 101. 67 Werner Fischer -Nielsen, 1999, s 102. 68 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 118 . 69 Eberhard Jünge l . Das Evange l ium von der Recht fe r t igung des Got t lo sen a ls Zent rum des christl ichen Glaubens, 3 Auf lage (Tubingen: Mohr Siebeck, 1999) , s153.

gällde förståelsen av rättfärdiggörelsen. Luther tyckte inte kyrkan tog s i t t fundament, ordet, på allvar. Därför detta fokus på ordet som et t levande och nyskapande ord . När Guds ord tas emot knyts männ iskan t i l l ömsesidighet i livet som kräver gärningar för sin medmänniska, nästan (lagen) och ger trygghet och vila hos Gud (evange l ie t ) . Eberhard Jüngel förklara r att detta inte bara är en lära bland a l la andra läror i ett teologiskt system. Detta är en lära som visar på den kristna trons cen t r um skriver Margareta Brandby-Cöste r . 70

(Än lever Emil i Lönneberga ) Här ser vi att Emil tar den Lutherska l agen på allvar och hjälper Alfred ti l l Mariannelund. Emil sätter sitt l iv för Alfreds liv, utav stor kärlek til l sin vän som han älskar över allt annat. Han trotsar de vuxna och vädret och ger sig iväg allde les ensam i den stormiga vinternatten. Det är att hjälpa sin nästa, och visa på mod och civi lkurage.

(Pippi Långstrump har julgransplundring) Pippi vandra r i Jesus fo tspår , bägge har ett överflöd av oändlig givmildhet. De lever i nuet och i kär lek. Pippi har många likheter med det Luther står för. Hon känner starkt för de små och utstötta, allt från barn t i l l hundvalpar. Hon blir allt id berörd av någon annans nöd. Hon tar sig an barnen och bjuder in dem til l fest i sitt paradis och ger dem gåvor . Hon öppnar deras ögon och v isar dem generos i te t . Hon ser alltid ti l l sin nästas behov. 71

(Madicken och Junibackens P ims) De sociala orättvisorna visar sig på många sätt. I beskrivningen av socialt utslagna f i nns barnen som funderar och sörjer på sitt sätt över världens orättvisor. De försöker på sitt sätt gripa in och hjälpa de fatt iga och svaga. Då och då lägger de in en extra bön. Här ligger Luthers tankar i botten att hjälpa sin granne och sin nästa. Vi kan allt id göra något för vår nästa, Madicken ställer upp för Abbe och ger honom sin flygtur. Madicken ber för Abbe när han är sjuk, det är det f inaste någon kan göra för sin vän. 72

Skapelsen och försynstanken

Här visar jag den andra tankefigur som bidra till att forma en evange l i sk - luthersk livsförståelse, tron på Gud som skapar världen och har försyn om människorna.

2a Gud som skapare och fö rsynen

Inom den kr is tna kyrkan finns olika riktningar om synen på tillägnelsen av tron, l i ksom också o l i ka syn på t i l l va rons beskaf fenhet . Den tanke f igur som tas upp här u t t rycker att Gud är skapare av himmel och jord samtidigt som han håller världen i sin hand, den så ka llade försynstanken. Denna föreställning har under kyrkans historia både varit självklar och en ifrågasatt, men har samtidigt legat som grund i all luthersk fostran. 73 Innehållet i undervisningen är bestämt av Mart in Luther, men under århundradenas

70 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 118 . 71 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 47 . 72 Ibid., s 84. 73 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 120- 121 .

l opp har denna punkt i tron varit mer eller mindre tydlig. När väckelserörelserna bröt fram, fokuserade man där på den andra trosartikeln och den personliga ti l l ägnelsen av Jesu korsdöd. I Martin Luthers li l la katekes, som sedan reformationen använts som kristen undervisning för folket, sägs det i 1878 års katekesutveckl ing om Gud som skaparen:

Vad t ror och bekänner du at t Gud g iv i t d ig i skape lsen? Jag t ror och bekänner at t Gud g iv i t mig kropp och s jä l , ögon, öron och al la lemmar, förnuft och alla sinnen och han ännu håller det vid makt; därtil l försörjer mig rikligen och dagl igen med kläder och föda, hus och hem och med a l l t det jag t i l l l i ve ts uppehä l le behöver , samt beskärmar och bevara mig för skada, farlighet och allt ont; och det ta a l l t av b lo t ta nåd och fader l iga godhet utan al l min förskyllan eller värdighet; för vilket allt jag är pliktigt att tacka och lova, lyda och t jäna honom. Det är visserl igen sant . 74 Sedan s tå r de t: Huru handlar Gud i föl jd härav med sin skapade värld? Gud drager försorg om allt vad han skapat , men synner l igen vårdar han s ig om människorna och synner l igen om dem, som för t rös tar på honom…. Vad kal las denna omsorg? Guds försyn . 75

I svensk 1900- tals teologi är det främst Gustaf Wingren som under hela sin teologiska verksamhet arbetat med luthersk teologi utifrån den första trosart ikelns tal om den skapade människan och det givna livet, samtidigt som han betonar vikten av att hål la samman trosbekännelsens de la r . Han säger :

At t leva innebär att utifrån mot taga. Så snart dessa tillflöden utifrån täppas till, släckes hela livet. Uppståndelselivet är ett mottagande utifrån, ur en källa som människan redan nu i tron hämtar näring från. Men detsamma gäller redan det kroppsliga livet, och det gäller allt kroppsligt liv, ej blott den troendes. At t andas, att upphämta föda, att söka skydd mot faror, att få värme ut i f rån – allt detta är livsbetingelser för det liv, som fötts ( skapats), och det är livsbetingelser som erbjudits tack vare det födda livets kontakt utåt med annat skapat, en kontakt som ånyo ger l iv och håller det svaga uppe; contra döden. 76

Wingren hävdar att livet är en gåva som man inte kan förtjäna eller ta sig själv. Men det betyder att in te ta sitt liv. Skillnaden mellan att dö och leva är just den att man bara kan leva om man tar emot livet som givet. Försöker man själv att ta sig sitt liv eller förtjäna det, så kan detta leda ti l l död i någon form. Att vara skapad och leva i skapelsen innebär att inte kunna leva ensam eller kunna ta livet i egna händer . 77 Tron på männ iskan som skapad av Gud få r konkre ta konsekvenser för hur livet levs och bör levas. Att livet är skapa t av Gud och är gott kan ju låta som en självklarhet. Ändå var det den uppfattning, som snabbt i den kristna tron blev ifrågasatt inte minst av det gnostiska och nyplatonska tänkandet. Därför var det också den tron som snabbt måste försvaras. Av det skälet s tår talet om den skapade världen först i kyrkans t rosbekänne lse : Tron på Gud som skapare av himmel och jord är alltså inte, vilket man lätt skulle kunna tro, en allmänmänsklig sats, utan en kristen sats, til l värn för det mänskliga. Ordet i trosbekännelsen första artikel uttalades som

74 D : r Mart in Luthers Lil la Katekes med kort utveckli ng. Av konungens gi l lad och s tad fäs t 1878. S tockholm : SKDB, 1961, s 11 . 75 Ibid., s 57. 76 Gustaf Wingren, Skapel sen och lagen . Lund: Gleerups , 1958, s 28 . 77 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 121 .

et t vapen i kampen mot dem som hävdade at t en ond kraf t s tod bakom jordlivet, och som därför också menade att jordelivet var något att t a sig ifrån, att komma bort från. Gustaf Wingren säger ”Vad man bekänner står nämligen al l t id i ett visst samband med vad omgivningen fö rneka t . ” 78 Den första trosar t i ke ln är en kristen trossats, precis som den andra och tredje trosartikeln är det. I bibeln , med det gamla och nya testamentet är det denna trossats som uttrycks först. När Martin Luther skriver sin katekes är det även där som skapel se t ron kommer först, nämligen de tio Guds bud, de berör alla i Guds skapelse. Det här är skillnad ifrån de reformer t a katekeserna där b ibe ln kommer först. Den kristna tron är alltså en tro för människolivets skull. Det som tron ger är möjligheten att leva som människa bland andra människor i den skapelse som är Guds gåva ti l l varje människa, inte bara t i l l dem som genom fromhet eller på annat sätt gjort sig förtjänta av den. Tron på Gud som skaparen är därmed bärande i kr is tendomen, och inte bara tron på Gud som skapare en gång då a l l t började, utan tron på Gud som den skapare som ständigt skapar nytt, och som skapar ny t t i ”m i t t ” l i v . 79

I sin lilla katekes, som sedan reformationen använts som kristen undervisning för folket, skriver Mart in Lu ther i fö rk l ar ingen t i l l den första trosartikeln inte en allmän förklaringsmodell utan en bekännelse ti l l att Gud är skaparen i mit t l i v :

Jag tror att Gud har skapat mig . . och a l la vare lser ” , givit mig ögon, öron och a l la lemmar , förs tånd och a l la s innen och at t han fo r tfarande håller det vid makt; därtil l försörjer mig rikligen och dag l igen med k läder och föda, hus och hem och med allt det jag till l i ve ts uppehä l le behöver , samt beskärmar och bevarar mig för skada, farlighet och allt ont; och detta allt av sin blotta nåd och faderliga godhet utan all min förskyllan eller värdighet; för v i lke t allt jag är pliktig att tacka, l ova, lyda och t jäna honom. Det är visserl igen sant 80

Så det är inte bara att Gud en gång skapade världen, utan han ser ti l l skapelse den som idag är, han håller skapelsen vid makt och har försyn över det han skapat . På samma sätt kan man säga att skapelsetron är ett utf löde av kristustro. Skapelsetron är kristustro även om det inte alltid uttalas att gå ”Guds vägar ” . Till skapelsetron hör tron på Gud, som den som har försyn över människorna, vilket alltså inte är detsamma som att människor skul le vara skyddade f rån ondskan och det destruktiva. 81 Frågan om Guds omsorg om skape lsen hör a l l t så samman med f rågan om det onda? Hur kan det onda ske om Gud hå l le r s in hand över mänskl igheten? Katekesutveckl ingen stäl ler den frågan:

Vad böra vi tänka om de olyckor, som träffa människor här i vär lden? De o lyckor , som t rä f fa r människorna, böra vi aldrig anse som verkan av en slump, eller av ett bl int obevekligt öde, utan såsom för syndens sku l l sk ickade av Gud, de ogudakt iga t i l l s t ra f f ,

78 Gustaf Wingren, Skapel sen och lagen . Lund: Gleerup , 1958, s 14 . 79 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 122-123. 80 D : r Mart in Luthers Lil la Katekes med kort utveckl ing. Av konungens gi l lad och s tad fäs t 1878. S tockholm : SKDB, 1961, s 11 . 81 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 120

varn ing och väcke l se, men de gudf ruk t iga t i l l prövn ing och stadfästelse av deras hopp, kärlek och förtröstan t i l l Gud. 82

Det säger oss att Gud förbjuder styr och straffar det onda men när han ibland tillåter det, gör han det för han har ett syfte med det och styr allt till det bästa. Guds styrande ingår , en l ig t katekesutveckl ingen, alltså i hans försyn. 83

2b Skape lse t ron – Skaparen, försynen i Astrid Lindgrens berättelser

Med bakgrund i kristendomens förankring tycker jag att man kan se hur Astrid Lindgren ger uttryck för skapelsetron i s ina böcker . Hon skriver om det skapande liv som ger oss åt varandra , t ro ts självständiga och svåra val. Relationerna är viktiga, försvinner de så dör en del av livet. Där relationerna hålls ihop där finns livet. 84

Husförhöret

Husförhör är en kyrklig tradition som ingår i årets rytm och som Katthult då och då är värd för. Ett av dessa husförhör äger rum i Katthult den 14 november. Astrid Lindgren beskriver vad ett husförhör är för någonting:

Husförhör, det vet du väl ingenting om, kan jag tro, men det var så på den t iden at t fo lk måste kunna någotsånär vad som s tod i b ib l i ska h is to r ien och katekesen och där fö r sku l le präs ten då och då hålla förhör och ta reda på hur mycket de kunde och visste, inte bara barnen minsann, som man brukar plåga med förhör, utan a l la i socknen, både stora och små. Sådana där husförhör hö l l s i tu r och ordning i alla gårdar i Lönneberga, och även om själva förhöret inta var roligt, så var kalaset efteråt så mycket bättre. Varenda människa i he la socknen f ick vara med, t i l l och med hj onen i fa t igs tugan. (Än lever Emil i Lönneberga)

Prosten berättar om Adam och Eva i Paradisets lustgård, men pigan Lina kan ändå inte hålla isär allt ihop. Hon svara r med en gi ssn ing at t Tor och Freja är de första människorna på jorden. Hon är och förb l i r en hedn ing säger Emils mamma Alma efteråt. Men prosten är en vänlig man och berättar vidare om skapelsen: 85

…hur Gud hade skapat vär lden och a l la männ iskor som bodde där och hur märkvärdig hans skapelse var. ”Till och med Lina är ett r i k t ig t underverk ” , försäkrade pros ten och han f rågade L ina om hon besinnat det och om hon inte tyckte det var märkvärdigt att Gud skapat henne. Det tyckte Lina sa hon, men sen tänkte hon efter. ” Ja, det förstås, själva mej var väl inte så märkvärdig å göra. Men alla di där krumelurerna som jag har i örona, di tycker jag det skulle vara marigt att få ihop! (Än lever Emil i Lönneberga)

I prostens utläggning om skapelsen hör man Luthers förklaring ti l l den första trosartikeln:

82 D : r Mart in Luthers Lil la Katekes med kor t utveckl ing. Av konungens gi l lad och s tad fäs t 1878. S tockholm : SKDB, 1961, s 61 . 83 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 125-126. 84 Ibid., s 127. 85 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 26 -27 .

Jag tror att Gud har skapat mig och alla varelse r…” Och i Linas funderingar över krusidullerna i öronen hör man ett eko från psa lmen: ” Du f lä tade mig samman i min moders liv. Jag tackar Dig, för hur fantastiskt jag är skapad (Psa l t aren 139:13-14) 86

Efter förhöret blir det kalas i Katthult, Alma Svensson b juder på en f in festmåltid. Emi ls far, kyrkvärden Anton tycker Alma bekymrar sig om maten ”det är ju ändå det bibliska historien och katekesen som är det viktigaste ” . Här märker man att Anton är en kyrklig person. Alma visar Anton att det är viktigt med god mat och gemenskapen kr ing det . Hon säger t i l l honom ”Allt har sin tid – ka tekesen har s in t id och ostkakan sin t id! ” (Predikaren 3:1) 87

Pippi kommer t i l l Vi l l a V i l leku l la

Pippi dimper ner i en Villa Villekulla, man kan t ro at t hon kommer från himlen . Hon är ensam, har ingen fami l j . Mamman är död och s i t te r enligt Pippi i himlen och kikar ner på sin lilla flicka genom ett litet hål. Pappan är sjörövarkapten som har blåst överbord och försvunnit. Pippi tror han har kommit i land på en ö och blivit ” n egerkung ” . Pippi drömmer om att han en dag kommer och hämtar henne. Som läsare tänker vi: Ja ja, fin dröm för ett barn som är alldeles ensamt. Men en dag, i slutet av den andra boken (P ipp i Långst rump går ombord ) kommer pappan för att hämta sin lil la flicka. Pippi stannar kvar i Vil la Vil lekul l a hos sina vänner Tommy och Annika hon kan in te lämna dem. Pippi kan inte stå ut med ”att nån människa på Guds gröna jord gråter och är lessen för min skul l ” 88

Pippi kommer på ett mystiskt sätt til l Villa Villekulla de t kan to lkas med Nya testamentet och Jesus. I den tredje boken på sista sidan, Tommy och Annika har varit hos Pippi och firat en extra julafton. När de kommit hem till sitt hus ser de Pippi sitter vid köksbordet. Hon s i t te r där ensam med levande l jus och ” stjärnorna lyste över Villa Villekullas tak ” Julafton och stjärnor över hustaket. Det kan liknas vid julevangeliet från Nya testamentet . (P ipp i Långst rump i Söderhave t ) . 89 Pippi böckerna har ett dubbelt universum. Det finns den normala vär lden med de vuxna som ifrågasätter allt hon gör. Sedan finns Pippis värld där det mesta är tillåtet. I boken (Pippi Långstrump) de la r Pippi ut godis till alla barnen . Det går att dra parall eller till Nya testamentet när Jesus utspisar fem tusen (Matteus evangel iet 14:13-21) Pippi delar ut godis t ill tjugotre barn utanför godisbutiken. Både Pippi och Jesus ger i överf löd t i l l sina medmänniskor. 90 I boken (P ipp i Långs t rump går ombord) får barnen var sin lergök att b låsa i . Polisen säger till barnen att de inte får gå omkring på Storga tan och spe l a. Det kan to lkas som ”Vi spelade för er men ni ville inte dansa” (Matteusevangeliet11:17 -19) . I Nya tes tamente t handlar det om glädje och frihet, Jesus kommer i konflikt med fa r i séerna och den värld som är fixerad av regler. Världen som står för det normala kan inte acceptera Pippis ociviliserade och s jä lvs tänd iga sä t t at t leva . Pippis värld står över den normala, där finns det plats för fantasi, frihet och lek. I barnens värld kan allt

86 Ibid., s 28. 87 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 44 . 88 Ibid., s 45. 89 Ibid . , s 45 . 90 Ibid., s 46.

hända och det händer en hel del saker . Pippi gör som Jesus och Luther : går emot de som är fixerade vid regler. Pippi tar vara på det givna l ivet och försöker göra det bästa av det. 91

Ti l l Pippis paradis kommer det en fin herre och vill köpa Villa Villekulla. Medan han går runt, p lanerar och räknar på hur han kan renovera huset och trädgården hoppar Pippi hage i trädgårdsgången och är vä ld ig t upp tagen. Huset och trädgården är Pippis och barnens paradis och det skulle försvinna om han köpte det. Sockerdricksträdet skulle tas ner, det står där och symboliserar livet. Berättelsen slutar med att Pippi jagar bort mannen. Berättelsen talar ti l l barnet i oss, som tar dagen som den kommer och njuter av livet . Pippi samlar alla barn och bjuder in dem till fest i sitt paradis. Pippi är generös och g ivmi ld . (P ipp i Långstrump går ombord ) 92

Madicken gör goda gärningar

Familjen Nilsson har brist på pengar. Tant Nilsson är förtvivlad och säljer sin kropp ti l l doktorn för vetenskapliga studier. Kroppen skall levereras vid hennes död. De 250 kronorna går t i l l amor te r ingar och en l i t en fes tmåltid. Tant Nilsson börjar oroa sig för att hon inte skall få en hederlig begravning, som är viktigt vid livet s slut. Hon börjar oroa s ig , Madicken står inte ut med att se tant Nilsson bedrövad. Madicken vinner 250 kronor på ett lot teri, och går genast ti l l doktorn och övertalar honom att ta ti l lbaka pengarna. Hon köper tant Nilsson fri och får ett fint formulär som ett kvitto att hon har betalat pengarna. Det blir en stor glädje för tant Nilsson när Madicken talar om det . (Madicken och Jun ibackens P ims) .

Man kan to lka det t a med Nya tes tamente t , Jesus död och uppstånde lse som att människan köper sig fri från synd, död och ondskan. (Mat t 20:28 och Gal 4 :5) Det kan påminna om avlatsbreven som Luther var emot , men frälsningen ut läggs av Luthe r som att Kristus ”förvärvat och vunn i t mig ” . Människan blir fri från sku ld och får rättfärdighet mot Gud. Det ä r me l l an Gud och människorna köpet sker . 93

Sammanfa t tn ing

Den andre tankefiguren visar på en bild av Gud som skapar världen, hå l le r den i s in hand och har omsorg om den. 94 I ka tekesutveckl ingen f rågas de t :

Vad t ror och bekänner du at t Gud g iv i t d ig i skape lsen? Jag t ror och bekänner at t Gud g iv i t mig kropp och s jä l , ögon, öron och al la lemmar, förnuft och alla sinnen.

Och denna bekännelse t i l l Gud som skapare föl j ts av orden:

Huru handlar Gud i föl jd härav med sin skapande värld? Gud drager försorg om allt vad han skapat, men synnerl igen vårdar han sig om

91 Ibid., s 46. 92 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 47 . 93Luther , 2011, s30 . 94 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 151 .

människorna och synnerl igast om dem, som förtröstar på honom… Vad kal lad denna omsorg? Guds fö rsyn . 95

Männ iskan är bunden t i l l Gud som skapat henne , skriver Gogarten , och bunden ti l l medmänniskan som lever et t l iv vid sidan av henne, ett liv som troligtvis inte är så olikt hennes eget. 96 At t t ro på Gud som är skaparen av livet är det som är bärande för kr is tendomen, Gud som skapar och som ständigt skapar nytt. Gud skapar . Nyt t i mi t t l i v och att vila i Gud och arbeta i det jordiska – det u t t r ycker katekesen genom at t ta la om Guds fö rsyn över männ iskan . Så att vara skapad til l Guds avb i ld och leva i skapelsen innebär inte att leva ensam och ta l ivet i sina egna händer. Att tro på Gud innebär att ta emot livet av Gud och se ett ansvarstagande mot omvärlden. Vi har al la ansvar för varandra och naturen. Världen är skapad av Gud men är bara en värld, som har getts åt människorna. Människorna har därmed fått ansvar över världen och medmänniskan. Att trosbekännelsen börjar med art ikeln om skapelsen har därför stor betydelse för att den behöver försvaras. 97 ”Vi tror på Gud Fader a l l smäkt ig , h immelens och jordens skapare. ” 98

Att solen går upp, att det växer på marken, att ett framfött foster är omgive t av h jä lpande händer , som skyddar det späda l ivet mot ky lan och hungerdöden, a l l t det ta är konkre ta handl ingar av Gud Skaparen. Drog Gud ti l lbaka sin omvårdnad om oss – bara för en kor t s tund – skulle allt som lever förgås. 99

Överallt i Astrid Lindgrens författarskap möter vi en positiv grundinstäl lning, l ivsglädje och en förundran över skapelsens skönhet, t i l lsammans med tacksamhet över l ivets gåvor. Även när vemod och sorg tar överhand i berättelserna är utgångspunkten att livet är gott, och skall förbli så. Därför är det så outhärdligt när människor förstör och förgör för varandra . Oftast drabbas de som är svaga. 100

Tron på Gud som skapare av himmel och jord är en kristen tro. Guds omsorg och fortsatta skapelse är en drivkraft för många människor. Där kommer också omsorgen för medmänniskan in. Den tankefigur som i luthersk teologi kan betecknas som skapelsetron kan inte skil jas från de två som kan nämnas ka l le lsetron och korsteologi. Jag skall nu tit ta på kallelsetanken.

Kal le lse tanken

Tron på Gud som ger människan den rättfärdighet hon inte kan ta s ig själv och tron på Gud som skaparen och uppehål laren av himmel och jo rd l eder fram till den tredje tanke f i guren om kallelsen i livet, och synen på arbetet i den lutherska teologin. 101

3a Kallelsen i det jordiska livet .

95 Lu ther , 1961, s 57 . 96 Friedrich Gogarten, Verhängn is und Hof fnung der Neuze i t . Stuttgart: Friedrich Vorwerk Ver lag , 1953, s 26 . 97 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 152 . 98 Den svenska Psa lmboken med t i l l ägg , Verbum, Jongb loeds Neder länderna 2003, s 1722. 99 Gustaf Wingren, Luther frigiven . Tema med sex var iat ioner. Lund: Gleerups , 1970, s 65. 100 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 117 . 101 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 153 .

Den kristna tron i nnebär a t t männ iskan t ro r s ig vara skapad av Gud, skaparen ger människan livet och uppehåller livet genom att ge människan til lit, kärlek, och barmhärtighet. Den kristna l ivsförståelsen kan uttryckas så att livet kräver trohet för livets skull, framför allt för medmänniskans. Till it, kärlek, barmhärtighet är alltså inte prestationer utan en nödvändig del av livet. Det är en fö ru tsättning för det liv jag och alla mina medmänniskor fått. Vi är skapade och världen behöver våra goda gärningar, gärningar som är där för att l ivet skall fungera ti l lsammans med mina medmänniskor. Gustaf Wingren uttrycker det så här:

Om dessa f ramtv ingade gärn ingar är t re t ing at t säga: de är i det yttre lika nyttiga för andra som fritt givna tjänster är, de är för göraren riskabla blott när han inbillar sig att de är tecken på hans privata godhet, de är slutligen mitt i sin yttre effektivitet ank lage lser inåt mot görarens eget h jä r t a. 102

Wingrens tankar har sina grunder från hans studier av kyrkofadern I renaeus och av Mar t in Lu ther och även från K.E. Løgst rup i Danmark . I renaus kämpade mot gnosticismen och deras nedvärderingar av det j o rd iska och mänskl i ga l i ve t . K.E . Løgstrup skriver om det givna livet och po lemiken mot det han kallar nihilistisk och idealistisk f i l oso f i . 103 Løgstrup var inspirerad av Grundtvig och han ta lade om at t leva livet för dess eget skull. Han ut t ryckte att detta liv in te enbart skulle levas som att målet var livet efter döden. Denna tanke gjorde det möjligt för Wingren att utveckla synen på det skapande l ivet. Denna lutherska skandinaviska teologi kom på så sätt att stämma in med den tidiga teologins uppgörelse mot gnosticismen. 104 När Mar t in Luther hade brutit med klosterl ivet, så sätter en kamp in mot det nya l iv som han tror på. Han kämpade för at t helga det vardagl iga l ivet .

Kallelsen och arbetet

Den te rm som Luther vä l je r fö r at t be teckna yrke hämtas f rån klosterlivet, kallelsen. Han använder ka l le lsen som en beteckn ing för yrke t , inte det profana te rmerna Amt och Stand, som man gjort t idigare. Han väljer istäl let den av klosterfromheten använda latinska te rmen ” voca t io ” , som han översätter till det tyska Beruf, kall . Ordet kommer från det grekiska ” k läs is ”, utkallad , som används i 1 Kor 7 :20 i samband med dopet . Det språk som används i Nya tes tamente t har på många punkter tagits upp igen och därmed gett det profana helighet, kyrkans språk görs profant. Att helga vardagen, den kalle lse vi har fått i vårt kristna dop är vardagens liv i Amt och Stand. Arbetet och vardagen hör ihop och skall helgas tycker Luther . 105

Det är samma kallelse vi får i dopet och genom livet, nämligen att leva dödens liv. Den Lutherska kristendomen ser livet som något dubbe l t , l i ve t är g ive t som en gåva f rån Gud, men också som en omsorg där människan förlorar sig i vardagens liv och där döden är oundvikl ig. Vad innebär då kal lelsen i det vardagliga livet? Løgstrup beskriver det som ”de suveräna livsyttringarna ” och ”det tysta krav ” som vi människor ställer på varandra. Dessa livsyttringar , som kär leken, tilliten och barmhärtigheten, de tränger sig på oss och är helt

102 Gustaf Wingren, Credo. Lund: G leerups , 1974, s 71 . 103 K .E . Løgs t rup , Opgor med K ie rkegaard . Köpenhamn: Gy ldenda l , 1968. 104 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 154 . 105 Gustaf Wingren, Luthers lära om kallelsen . Malmö: Gleerups, 1960. s 15.

omotiverade. De är spontana, vi kan inte välja dem själva. De är givna i och med livet som v i leve r och de handlingar vi väljer. De är spontana inte resul tat av medvetet val . 106 Medmänniskan finns vid min sida och bara genom att vara där utgör hon ett krav på mig att gripa in och handla när hon är i nöd. Precis som min medmänniska är en ofrånkomlig del av den skapelse där jag själv ingår. De är livsyttringar som är skilda från prestation och destruktion. Barmhärtighet och till it och kärleken de har en bestämd karaktär. Teologen Knud Hansen beskr iver dem så här:

Dessa yt t r ingar är suveräna där fö r a t t de inte är prestationer, i n te är beroende av vad en männ iska förmår , utan är yt t r ingar som infinner sig av sig själva, kommer före viljan och tränger sig i genom t ro ts vår t mots tånd mot dem. Det betyder i nte at t uppriktighet, tillit och barmhärtighet är allenarådande i fö rhå l landet t i l l männ iskor emel lan , u tan at t de är på språng i den mänskliga t i l lvaron som möjl igheter. 107

Løgstrup menar att livet får konsekvenser och att varje människa ställs inför det tysta kravet från sin nästa. Vi är beroende av varandra , v i är i varandras liv, vi har varandras liv i våra händer. Detta att en annan människas liv är i min hand är det tysta kravet som styr mitt liv. Løgstrup menar att det ta är oberoende av l ivsåskådning. Detta etiska krav är inte kristet grundad etik. Etiken ä r fö r honom ontologiskt förankrad, den växer ur det mänsk l iga ömses id iga beroendet som vi har av varandra. Løgstrup säger om detta et iska krav:

a. Sitt innehåll får det av ett faktum, från ett förhållande människa och männ iska emel lan , som går at t konsta tera empir iskt, nämligen att den ena människans liv är inblandat i den andra människans liv. För kravet går ut på att bära omsorg om det av den andres l iv, som just denna inblandning utelämnar åt en. b. Sin ensidighet får kravet av uppfattningen, att den ensk i ldes liv är en förblivande gåva, så att vi aldrig kan hamna i den situationen att kunna kräva något i gengäld för vad vi gör. Att l ivet är skänkt går inte att konstatera empiriskt, endast att tro eller förneka108

Martin Luthers syn på kallelselivet och på varje människas plats i samhället är den s.k. tvåregementsläran och ”hustavlan” . I samhä l le t har var je männ iska s in bestämda uppg i f t . I hus tav l ans vär ld är ordningen ett uttryck från Gud, där människorna har sin bestämda plats, och fyller sina uppgifter. ” om var och en sin syssla sköter, så går det väl evad som möter ” . 109 Luthers samhälle står för ordning, det är ett hierarkiskt samhälle men inte utan ömsesidighet. I hustavlans värld talas det inte bara om kvinnans plikter gentemot mannen utan också om mannens plikter mot kvinnan. Det talas inte bara om barnens skyldigheter mot föräldrarna utan också om föräldrarnas plikter mot barnen. I hustavlan uttrycks det som ett Løgstrupskt uttryck, ömsesidigt beroende av varandra. Det hand la r om att alla har sina givna platser, a l la har något att ge och något att ta emot från den andre som ingår i mänskl igheten. Alla

106 K .E . Løgs t rup , 1968, s 92-118. 107 Knud Hansen, Den k r is tna t ron . Bonn ie rs : S t ockho lm 1984, s .37 . 108 K .E . Løgs t rup , De t e t i ska k rave t . Göteborg : Da ida los , 1992 , s 153. (Översatt av M Branby- Cös te r f rån Den etiske fordring . Köpenhamn: Gy lenda l , 1956. 109 D:r Martin Luthers Lil la katekes med kort utveckling . Av konungen gi l lad och s tad fäs t 1878. S tockholm : SKDB, 1961, s 117 -123.

hjälps åt för att det vardagliga arbetet skall fungera. 110 När männ iskan är u t lämnad åt medmänn iskan som utgör e t t krav på henne är det ta enligt Luther ett styrande från Gud. Guds styrande sker genom at t Gud regerar och ordnar tvåfalt, dels genom sitt ”osakliga ” evangelium om att människan utan anledning är älskad av Gud, ” rättfärdiggjord av nåd allena ” . Dels genom de sociala och sakliga motiverade ordningar som människan är insatt i och som skapar krav och uppfyl lelse av krav. 111 Det handlar om relationen mellan Gud och människan, Människans arbetsuppgifter ses som ett kall, en kallelse att arbeta med de männ iskor hon arbetar med i den syssla hon har .

Mora l

I Luthers teologi f inns det en motsättning mel lan at t var kr is ten och vara moralist. En kristen människa kan vara moralist men borde inte vara det . Det som skil jer moralisten från en kristen är att moralisten ser plikten som en möjlighet att bl i människa – en f rom god, g lad männ iska – men plikten för den kristne är att vara den människa man redan är av Gud skapad. Det hand la r om i fa l l vägen mell an h immel och jord går uppåt eller nedåt för människans del. Moralisten vill kräva av andra ett visst handlande, v isa att det finns människor med olika värde . Mora len b l i r för moral isten ett tillägg till livet. Men man kan säga att moralen är ett tecken på ett trasigt liv. Hade livet varit helt hade inte moralen behövts. 112 Nu är livet inte helt och behöver därför hjälpas upp och i det arbetet är moralen en hjälp. Til l den som l å te r medmänn iskan, som är skapad av Gud , utgöra ett krav på hjälp när hon är i nöd. Moralen är inget man kan berömma sig själv av. Mora len är hjä lpen som medmänniskans rop fö rvänta r s ig e t t svar på jus t när hon behöver hjälp. 113

Evangeliet befriar människan från skuld och får henne därmed att höra t i l l himlen. Lagen har til l uppgift att lägga på människan et t tvång att handla väl mot sin nästa och lindra det dåliga samve te t som annars dyker upp. Gud låter både evangeliet och lagen verka. Luther håller i sä r och hål ler samman h immel , evange l ie ts nåd och jo r d, lagens krav . Evangeliet gör att vägen nedåt kan man gå frimodigt sakligt. Mora l i s tens sy f te är att förvärva himlen utan att höra nöden. 114

Gärn ingarna drivas i kallelsen ut mot nästan, mot jorden, och tron ensam, förtröstan, bönen – utan gärningar – st iger mot himmelen. 115

3b Kallelsen i Astrid Lindgrens berättelser

Berättelsen om Emils julkalas ”När Emil gjorde stora tabberaset i Katthult och fångade Kommandoran i varggropen ” (Nya hyss av Emi l i Lönneberga) det framstår som en höjdpunkt i den andra Emilboken. Det är den Emilberättelsen som tydligast anspelar på en biblisk berättelse, nämligen liknelsen om festen (Lukasevangel iet 14:15-24) Det är den historien som visar på Emils goda gärningar och drar l iknelser till Jesus. Han bjuder in de fattiga till fest, och fångar

110 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 156 . 111 Ibid., s 157. 112 Ibid., s 157. 113 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 158 . 114 Ibid., s 159. 115 Gustaf Wingren , Skapel sen och lagen . Lund: Gleerups , 1958, s 43 .

deras elaka fångvaktare och får till råga på allt til lbringa dagen därpå i snicka rboden. 116

Det är inte de mätta som behöver mat

Även om livet i Katthult först och främst präglas av trygghet, värme, kärlek och glädje är Astrid Lindgrens värld inte enbart en idyll. Ett bevis på livets obarmhärtighet och världens orättvisa är fattighuset som i varje socken låg mitt i byn. Här blev alla stackare, som inte kunde ta vara på sig själva, inhysta under usla förhållanden. Den som har ett gott hjärta är Emils mamma, hon får hjälpa till i alla väder. ” Jo kära mor i Katthult, hon vet vad den fattige behöver ” (Nya hyss av Emi l i Lönneberga) . Så sa man om Emi ls mamma, (A lma Svensson) och på l iknade sätt omtalades Astr id Lindgrens mamma på Näs. 117

Kommandoran är föreståndare på fat tighuset, hon är själv fattighjon men har ti l lsyn över de andra. Hon styr i fattighuset med hård hand och beskr ivs som ond och egoistisk. Stolle -Jocke , e t t av fa t t igh jonen, som är lite speciel l och talar allt id som han läste ur Bibeln, säger at t

hon far fram som ett rytande lejon bland fårahjordar (Nya hyss av Emi l i Lönneberga) . Det är ord som är hämtade ur (Första Petrus breve t 5 :8) djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka .

Så elak är Kommandoran att hon förstör fatt ighjonens julafton. Och med Astrid Lindgrens varma känslor för julen kan man fö rstå att det är en av de värs ta synder man kan begå. Ida och Emil hade varit till fattighuset med en stor korg julmat från s in mamma men den e laka Kommandoran hade ät i t upp allt själv, så julafton i fatt igstugan blev ” så att Guds änglar gråter åt det ” , som stol le Jocke sa. 118 Då Alfred, Emil och Ida är ensamma hemma Annandag ju l och få r höra hur allt gått til l, agerar Emil på egen hand utan att fråga om lov först. I hela berättelsen är det en spänning mellan hyss och goda gärningar:

Emil försäkrade att det (ett hyss) var det inte alls. Det var en god gärn ing som Guds äng lar sku l le k lappa i händerna åt l i ka mycket som de föru t hade gråt i t över fa t t igs tugans e länd iga ju l (Nya hyss i Lönneberga)

Emil räknar med att änglarna i himlen brukar glädjas åt en omvänd syndare och även gläds åt a t t hungriga blir mät ta . Emil s pappa däremot är när han får reda på vad han har ställt ti l l med in t e så g lad på s in po jke . Emil lyckas befr ia fatt ighjonen från Kommandorans inlåsning. De tar emot inbjudan t i l l fest i Katthul t som en räddning från Gud. Emil bjuder in alla på fattighuset till Katthults kök där allt vad Emils mammas skaf fe r i förmår kommer upp på borde t . Det fy l le r en och en ha lv sida i boken att räkna upp alla härligheter. En himmelsk överdådighet som räcker ti l l alla. Man tänder ljus och måltiden kan börja. Här kan man se anknytn ingen t i l l fö l jande B ibe ls tä l le . (Mat teusevange l ie t 5:15–16) 119

116 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 30 -31 . 117 Ibid., s 31. 118 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 32 . 119 Ibid., s 32-33 .

Emil hade tänt fem stora grenljus som speglade sina lågor i väggarnas nyskurade kopparbunkar… Sto l l e – Jocke t rodde at t han redan hade kommit til l himlen. ”S i , där är ljus och sa l ighet u tan gräns ” , sa han och grät. (Nya hyss av Emil i Lönneberga).

Måltiden, överflödet och fattighjonens rovdjursaktiga glupskhet beskr ivs på ett speciellt sätt. Språket är religiöst. Fattighjonen tror att de är i himlen, visserligen bara en kort s t und. Men ingen ägnar en tanke åt framtiden i detta hel iga och lyckl iga nuet. Mitt under måltiden börjar Ida att bli bekymrad och frågar vad gästerna som kommer i morgon skall äta? Då svara Emil med barmhärt ighetens logik: 120

Där är d i redan t jocka så det räcker, sa Emil lugnt, det är vä l bät t re at t maten kommer där den gör ny t ta . (Nya hyss av Emi l i Lönneberga)

Även här kan man tolka in c i ta te t av Jesus ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka ” (Matteusevangel iet 9:12) . Vilket kan översä t tas t i l l det är inte de mätta som behöver mat utan de hungr iga . 121

Emi ls mamma A lma förstår sin pojke och skriver i sin blå skrivbok:

Viss t är han egent l i gen f rom den gåssen fas t ib land t ror jag han är skvatt galen (Nya hyss av Emil i Lönneberga).

Pappan, Anton Svensson , ser in te så mycket f romhet , så dagen därpå sitter Emil i sn i ckarboden och tä l j er t rä figurer. När Jesus gjorde goda gärningar från sitt hjärta och när han sa at t i Guds rike fanns plats för alla, även de enfaldiga och fattighjonen, fanns de t de som sa att det var fel. Jesus behövde inte s itta i snickarboden han f ick bära ett kors vilket han hängdes upp på. I l iknelsen om den stora festen handlar inbjudan och måltiden om Guds rike. Guds rike är verksamt när människorna befr ias från sin ensamhet och de hungriga får mat. Då sker Guds vi l ja i Katthult när Emil bjuder in ti l l fest. 122 Luther betonar människan personl igt ansvar . För Luther fanns männ iskan inte bara till för sig själv utan för sin nästa, medmänniskan. Jag tycker att Emil verkligen visar på personligt ansvar när han bjuder hem s ina medmänn i skor, fattighjonen på stor festmåltid i Katthult. Emil har en hög moral och tycker synd om hjonen som är fattiga och hungr iga . 123

Pippi den l i l la f l i ckan med stora skor och e t t stort hjärta

Pipp i kan man likna vid Jesus, båda har ett smittande överflöd och en oändlig givmildhet. Båda lever i nuet och med kärlek. Pippi känner starkt för de små och utstötta i samhället. Hon tar hand om allt och alla, hundvalpar och barn. Pippi känner med sin medmänniska som är i nöd. Hon föraktar allt som är tillgjort och ögontjäneri, Pippi tar strid mot detta var hon än är . Hon möter alltid människor til l itsfullt och lockar fram det bästa hos dem. Luffarna som kommer till Villa Villekulla får lära henne att dansa och de blir bjudna på mat eftersom

120 Ibid., s 33. 121 Ibid., s 33. 122 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 34 . 123 Elisabeth Gerle, Luther som utmaning? Om frihet och ansvar . Verbum 2008, s 200.

de är hungriga. (Pippi Långstrump) Pippi bjuder in barnen till sitt parad is . 124

Pippi gråter när hon hittar en död fågelunge på skolutf lykten. Mot döden har inte Pippi några krafter al ls. Hon gråter, även om hon inte v i l l v i sa de t och med en djup suck säger hon: ” Om jag kunde skul le jag göra den levande igen ” (P i pp i Långst rump går ombord) .

När Pippi ser bonden Blomsterlund misshandla sin häst, blir hon rasande. Hon hjälper hästen och drar lasset åt honom och bonden den l äxar hon upp och lä r honom l i te hyfs genom at t ge honom några l u f t tu re r . (Pippi Långstrump går ombord).

Man kan säga att dessa två berättelser berättar om en etisk lärosats. Man kan använda sina krafter ti l l det som man kan göra något åt, det man inte kan gö ra något åt det får man lämna ti l l Gud. 125

Fröken berättar för barnen i sko lan , vi skall vara goda och vänliga mot andra människor det är därför som vi har kommit til l världen. Då säger Pippi: ”Haha, varför har de andra människorna då kommit ti l l världen? ” (Pippi Långstrump går ombord) . Det kan man ju förstå Pippi i .

Pippi gråter när hon möter döden, så gör även Jesus i (Johannesevange l ie t 11:35 ) Jesu seger över döden vinns just i hans makt löshe t också Pippi är maktlös. Men annars kan Pippi nästan allt. Men l idande och död är f rämmande för Pippi . 126

Madicken och Mia försonas

Att ge något av sig själv för att hjälpa någon annan, det handlar den händelsen om som får Madicken och Mia att försonas. Tidigare hade de haft några rejäla konfrontationer i form av l i v l iga d i skuss ioner och slagsmål. Mia blir avslöjad med att ha stuli t överlärarens plånbok och köpt godis för pengarna. Överläraren tar fram rott ingen och börjar slå Mia inför hela klassen. 127

Överläraren lyfter rottingen igen, och då är det verkligen någon som skriker. Men det är inte Mia. ”Nej, nej, nej, nej ”, skriker Madicken med tårarna spru tandes ur ögna (Madicken och Jun i backens Pims) .

Madicken gör uppror mot det onda, som en liten Jesusfigur sitter hon där och skriker ”Ne j ”. Hon struntar i om hon får några til l sägelser och repressa l ie r fö r det . Efter bestraffningen skall Mia be överläraren om ursäkt, men det kan hon inte och läraren får henne inte till det. Hon säger istället ” p i sspo t ta ”, till stor glädje för barnen och alla som läser den berättelsen, och som motsät ter s ig över lä ra rens metoder . Snabbt som en l i t en vess la springer Mia ut genom dörren innan överläraren h inner få tag i henne. 128

124 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 47 . 125 Ibid., s 48. 126 Ibid., s 48. 127 Werner Fischer -Nielsen, 1999, s 104. 128 Ibid., s 104.

Våld föder våld

Madicken berättar för sin pappa om händelsen med Mia och överläraren i sko lan . Mad ickens pappa som är redaktör på tidningen i staden tar genast Mia i försvar. Det gör även hembiträdet Alva, som säger att hon ska slå ihjäl läraren med ett vedträ om han så rör Madicken. Det tycker visserl igen inte Madicken pappa om och så säger han ” f ö r då har ju hon in te mer förstånd än överläraren, säjer han ”. Det är en radikal pacifistisk hållning. Om man tar til l våld, oavsett om det är i självförsvar , så har man erkänt våld. Jesus säger: Om någon s lå r d ig på högra k inden, så vänd den andra mot honom (Mat teusevange l ie t 5 :39) Våld föder våld, det bästa sättet att undvika våld är att själv låta b l i . 129

För lå te lsen

Den här dagen lär sig Elisabet ett nytt ord, nämligen pisspotta. Vilket hon glatt säger fem gånger inne i garderoben. Och sedan säger hon : och jag behöver in te be aftonbön heller för det gjorde jag i söndags . Sju gånger! Då räcker det för hela veckan (Madicken och Jun ibackens P ims) .

Händelsen visar på barns intresse för det förbjudna. Det är spännande att säga så hemska ord att de vuxna reagerar, när de hör o rden. Det visar hur barnets jordnära syn på förhållandet mellan försyndelse och fö r lå te lse är. Inkomster och utgifter går ihop, tycker barnet. Om man ber om förlåtelse i sin aftonbön ett antal gånger så svara r det mot de gånger man har sagt något el ler gj ort något som är fel. 130 Astrid Lindgren sätter fingret på den pedagogik som överläraren använder som uppfostringsmetoder. Han försöker tvinga Mia ti l l att be om förlåtelse. Men det kommer inte ett ord ur flickan. Det kommer aldrig något gått ur det när man försöker tvinga någon till att säga förlåt. Det kommer aldrig något bra ur den förlåtelsen, den blir bara till förödmjukelse och förtryck. På kvällen kommer Mia hem till Madicken med godiset som hon köpt för överlärarens pengar. Hon st icker sina kladdiga f ingrar genom staketet och lämnar över chokladb i ta rna som en försoningsgåva . Madicken tar emot chokladbitarna och stoppar genast in dem i munnen och njuter av godsakerna. Det är ingen moral isk berättelse, den handlar ju om snatteri och häleri, vå l d och övergrepp mot den som är svag men så kommer til l sist försoningen mellan två små barn . 131

Löss i det fina hemmet på Jun ibacken

En dag kommer Madicken hem med löss i f rån skolan. Troligtvis har hon fått dem från sin nya lil la vän Mia, som tillsammans med sin li l la syster Matti allt i d har huvudet fullt med löss. Och det passar inte in i det f ina hemmet på Junibacken, men Madicken tycker at t detta är så spännande. 132 När den stora avlusningen skal l äga rum tar Madicken med sig både Mia och Mat t i hem. Både Alva och Madickens mamma ser det som en vikt ig händelse att hjälpa de två fatt iga barnen. Barnen leker, självklart så

129 Ibid., s 106. 130 Ib id . , s 107 . 131 Werner Fischer -Nielsen, 1999, s 107. 132 Ibid., s 107.

leker de liknelsen om den barmhärt ige samariern (Lukasevange l ie t 10:25-37) Leken inleds med att någon nämner ordet ”härbärge ” . Leken hand la r om at t man fö r l i ve t sku l l måste motverka den nöd som man stöter på. Och man sviker Gud och människorna om man låter bli och bara går förbi den. De båda fattiga barnens löss är den nöd som Madickens mamma och hembi t räde t A lva gör något å t . Madi ckens pappa ser l i t e annorlunda på situationen. I all välmening gör han narr av sin f rus goda gärningar. 133

Fina f run på Jun ibacken, sä jer han. ” J ag har hör t at t du har avlusat två små fattiga barn, det får vi nästan sätta in i t idningen i morrn. ” Då blir mamma svart i ögona. Hon reser se j ur korgstolen. ”Å hut” , säjer hon, och pappa ångrar se j genast . (Madicken och Junibackens Pims)

Madickens mamma går och lägger sig och får huvudverk när något går emot henne. Madicken blir arg på sin pappa som förstört den fina s tämningen. 134

Madickens pappa försöker förklara sig ur si tuationen och säger:

Jag menade väl kanske, att det inte hjälper så mycket, om man tar bor t l i te löss här och var , när det är så mycket annat som är fe l och som man borde ta i tu med. Men det kan ju förs tås in te mamma rå fö r (Mad icken och Jun ibackens P im) .

Detta är den klassiska konfl ikten mel lan de välordnade familjerna och de som in te har det så välordnat. Syftet är att hjälpa till och försöka skapa goda villkor för alla människor på jorden, och göra något go tt för den enskilda människan, i den enskilda situationen. Det blir en konflikt mellan de stora visionerna och vardagens rea l i te te r . Konfl ikten mellan hjärnan och hjärtat. Det är ingen tvekan på hur Luther ser på saken han följer Jesus. Luther ser all nöd i världen, och den enskildes behov och den enskildes ansvar att hjälpa til l i världen. Vad gör du när din medmänniska behöver din hjälp? Den resande mel lan Jeriko och Jerusalem blir räddad därför att en medmänniska tar sig tid att stanna och hjälpa till. Men det är inte prästen för han har bråttom upp till templet för att tjäna Gud och predika om medmänsklighet. Det är väl inte det som är meningen, att man har så fullt upp med att frälsa världen att man inte ser det lilla som man verk l igen kan göra något å t . Med all nöd som finns i världen så är det ju endast en droppe i havet, men havet består av många d roppar ! 135 Det är en allvarlig fråga som Astrid Lindgren pekar på i barnboken (Madicken och Junibackens Pims) .

Sammanfa t tn ing

I Martin Luthers syn på livet ingår tvåregementsläran med hustavlan, det innebär att varje människa är infogad i den samhäll iga ordningen och genom det har hon sin bestämda uppgift i livet. Kallelsen i det jordiska livet är den tredje lutherska tankefiguren som jag har titta t på i Ast rid Lindgrens berättelser . Den kristna människans plikt är inte prestationerna som gör henne ti l l människa. Gud som har skapat

133 Ibid., s 108. 134 Ibid., s 109. 135 Ibid., s 109.

henne t i l l männ iska, men som männ iska stä l l s de t krav på henne. Mar t in Luther talar om dessa krav, att handla väl mot sin nästa och ut fö ra s i t t arbete med gott samvete. 136

I Astrid Lindgrens berättelse (Nya hyss av Emil i Lönneberga) räddar Emil fatt ighjonen ur Kommandorans hjärngrepp och sedan bjuder Emil fattighjonen på julfest i Katthult. Emil är en sann kristen människa som ser s in nästa och deras behov. Emil säger:

Det är väl bättre att maten kommer där den gör nyt ta

Pippi som hjälper hästen och blir rasande på bonden Blomsterlund, det visar också på en sann kristen människa Vi ska vara snälla mot djuren för de ingår i skapelsen (Pippi Långstrump går ombord) .

Luther skriver: När Gud i s in b lo t ta nåd och utan någon för t jäns t från min sida vil l ge mig sådan outsägliga rikedomar, skall jag då inte villigt, helhjärtat, med glädje och utan tvång göra allt som j ag vet behagar honom? Jag ger mig som en Kr is tus åt min nästa så som Kristus gav sig själv åt mig.

Här ger Luther alltså tydliga uttryck för tanken att erfarenheten av Guds kärlek och offer stäl ler moraliska krav på den kristne. Samtidigt är han medveten om att det inte är så lätt alltid. Luther skriver

Det sägs att vi skall vara goda, med det står inte att vi är det. Vi skall bli goda, vi håller på att bli det. 137

Madicken och Mia som försonas, när Madicken ställer upp för Mia. Överläraren ger sig på Mia och vil l uppfostra på et t opedagog isk t sätt, det är civilkurage och hög mora l som Madicken visar upp. Det sku l le vi alla behöva ha lite mer av i världen. Sedan s lu ta r berättelsen med hur de två flickorna försonas (Mad icken och Jun ibackens P ims) .

Det kan tolkas till ”Her rens bön” Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. ” Tred je huvudstycket i Martin Luther ” L i l l a Katekesen ” 138 Vi gör misstag i l ivet dagligen och vi vill förlåta varandra , ib land kan det vara svår t men det är nödvändigt och viktigt i livet för att gå vidare.

Korsets teologi

Den fjärde tankefiguren jag prövar på Astrid Lindgren är eländets och korsets teologi. Denna tankefigur återknyter framföra all t t i l l den första tankefiguren om ordet och den rättfärdiggörande tron . 139

4a Eländets och korsets teologi

136 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 193 137 Ann Heber le in , Bed du, men lå t Gud bära omsorgen, Lu ther och bönen . Luther som utmaning, Om fr ihet och ansvar . Verbum 2008, s 105. 138 Mart in Luther, Li l la katekesen, Översättning, inledning och kommentarer av Carl Axel Aurel ius och Margareta Brandby-Cös te r . Mölnda l 2011, s 35 . 139 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 193

Mart in Luther använder sig av begreppsparen theologia crucis (korse ts teo log i ) och theologia gloriae ( härlighetens teologi). 140 Frågan gä l le r , Guds ex is t ens e l le r om det kan f innas en Gud. Kan man med förnuftets hjälp spekulera sig fram till ett svar på den f rågan. Brandby – Cöster skriver:

Man kan alltså inte spekulera sig til l Gud, endast kring frågan om Gud. Om man försöker spekulera sig fram t i l l Gud försöker man göra den osynlige Guden synlig. Själva spekulationen över vem Gud är i ngår då i människans vilja att göra Gud hanterlig, så att han blir det männ iskan anser honom vara och ser ut så som människan vi l l se honom. Gud, som är osyn l ig kan in t e ses. Då har människan förvanskat Gud. Den Gud som däremot låter sig inkarneras, är visserligen synlig, men framträder som dold under sin motsats. Kristus kan alltså ses, men ser så att säga inte ut som Gud. Att Kristus är Gud kan man inte med förnuftets hjälp se, det måste man tro. Och för att kunna tro detta måste ordet vit tna om at t den Kristus som inte ser ut som Gud, han är Gud. 141

Att ti l lvaron har en ordning och ett sammanhang kan förnuftet räkna ut . Men vad som kännetecknar den Gud, som get t männ iskan hennes l i v , det kan människan inte med sitt förstånd räkna ut. Männ iskan får där tro på det löfte som förkunnelsen ställer henne inför. 142 När männ iskan får denna tro och ställer sig inför Gud, och står i relation till honom, kan den relationen beskrivas av Gerhard Ebeling som en forum- re la t ion :

Denne forum-relasjonen står i mots ige lsens og motsetn ingens tegn, riktignok ikke i form av ubevegelige antiteser, men som det dynamiske i en åpenbaring som skjuler seg under sin motsetning. Og det vil si at målet i siste instans er å etablere den riktige t i l svar ighet , s l i k at Guds ord tilsvares av den tro som tilkjenner Gud guddommel ighet . 143

När människan har slutat att spekulera och vågar lita till Guds t i l l it, och historien om inkarnationens förkunnelse, det som verkar enbart som elände och misslyckande, först då ”vet ” människan vem Gud är. Genom ordets förkunnelse kan människan ta ti l l sig detta som ett evangel ium, som ett ord från Gud. Gud blev människa i Jesus Kristus. 144

Genom Gud knyts var je människas värde och mening ti l l Jesus Kristus l iv. Från Betlehem där Jesus föds, ti l l korset på Golgata där han dör. Genom uppståndelsen får detta liv en egen tolkning. I förkunnelsens ord om att Gud själv levt livet från Maria til l Pilatus. 145

Frågan om Gud

Frågan om Guds exi s tens är inte självklart Bibelns fråga och inte heller är det Luthe rs. Däremot är det upplysningens fråga, individualismens och pietismens fråga. Likaså är det med frågan om

140 Gerhard Ebling, Lu ther - en innforing i hans tenkning . Oversa t t av Sve in Aage Christoffersen. Oslo: Gyldendal norsk forlag, 1978, s 177-188. 141 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 196 142 Jakob Wol f , Den skjulte Gud. Om naturl ig teologi. Köpenhamn: För l aget Anis 2001, s 77 . 143 Gerhard Ebling, Lu ther - en innforing i hans tenkning . Oversa t t av Sve in Aage Christoffersen. Os lo : Gyldenda l norsk fo r lag, 1978, s 186 . 144 Eberhard Junge l , Das Evange l ium von der Recht fe r t igung des Got t lo sen a ls Zent rum des chr is l i chen G laubens 3 . Auf lage. Tubingen: Mohr Siebeck 1999, s 64 . 145 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 196 .

tron på Kristus som frälsaren, om man tar bort den från skapelsetron, piet ismens fråga. Gustaf Wingren sk river :

Liksom man icke i gudslärans ingress skall ställa frågan om Gud ” f inns ”, så bör man icke heller i kristologins ingress placera frågan om ”Krist i gudom”. 146

Trosbekännelsen bekänner Gud som skaparen, Kristus, frälsaren och den helige Anden, och livgivaren så är denna bekännelse inte en speku lation över tillvaron utan ett uttryck för den kristna tron. 147 Trons artiklar är som jag skrev om i kapitlet skaparen och försynen, uttryck för en och samma tro.

Kristi efterföljelse

Till den kristna trons bekännelse hör också uppmaningen att ” följa Jesus ” som i Förs t a Petrus brevet 2:21: ” Det är vad ni kallats till, ty också Kristus led, för er skull, och gav er et t exempel för att ni skulle följa i hans fotspår. ”

Det kan tolkas på två sätt. Att man härmar Jesus sätt att vara, man blir som Kristus. Det andra är att man går dit Kristus gick, att i kallelsen leva livet för sin medmänniskas skull. Det andra alternativet var det som Luther provade på genom att bl i munk och leva i klostret. Därefter följde Luther sin kallelse ut i världen. 148 Men att leva i Kris ti efterföljd innebär inte att härma honom utan att leva sitt eget l iv och låta kallelsen bestämma det l ivet. 149

… är en Gud som l iknar oss

I bland säger man skämtsamt att de kristna församlingarnas inbjudan till människor är så här: ” Kom som du är - och b l i som vi ” A t t Gud gör sig ti l l människa vil l trons människor hålla fast vid, men snabbt är vi där och förkunnar ett evangelium som blir til l en lag som skall följas. Det gäller att följa Jesus fotspår eller att likna Jesus. Det man menar när man säger så är att man skall vara snäll, hjälpsam och ödmjuk inför l ivet. 150 Ett framträdande drag i luthersk teologi är att himmel och jord samt id ig t sk i l j s åt och hå l ls samman av en och samme Gud. 151 Människan står mellan himmel och jord och där kämpar också djävulen. Kämpar för att människan skall hålla fast vid den tanke som gärningarna upptar hos henne, att människan kan leva sitt l i v utan Gud. Om Djävulen vinner den kampen blir människan en l i ten ensam människa , där hennes egen prestation påverkar hennes l i v . Det fö r bort människan från det gemensamhetsl iv som hon är sat t av i Gud. 152

Det berättas i Luthers bodsamtal om bönen och människans kontak t med Gud

146 Gustaf Wingren, Skapel sen och lagen . Lund: Gleerups , 1958, s 43 . 147 Hara ld Øs te rgaard -N iel sen , Navnet og Ordet . Översa t t av Jorgen Kri s tensen. Hols tebro : Vest jydsk Boghandel, 1979, s 39. 148 Gustaf Wingren , Luthers lära om kallelsen . Malmö: Gleerups, 1960, s 165. 149 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001 s 199 . 150 Ibid., s 210. 151 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 214 . 152 Ibid., s 215.

En gång, när i fromma, glada samtal vi si t t middagsbord den gamle Luther sat t som van l i g t b land för t rogna vänner , ta l te en av dessa så med k lagan: ”Svårt och ond att leva i är världen, full av vanklig id och jordisk omsorg; intet under därför, att så mången sökt i k los t rens lugn en saknad st i l l he t . Även mig de p låga, dessa o l jud av en outtröttlig världslig strävan mi t t grannskap bu l tas , smids och hamras oupphör l i g t he la dagen genom och hur t id ig t än jag vaknar, störa dån och hammarslag min morgonandakt ” . Luther log och sade: ”Var fö r s tö ras? Tänk lång t he l l re : Jag har sov i t länge. Hör min f romme granne, hur han redan hunnit stiga upp och bör jan bönen! Ty en bön, min vän, är f l i t och arbete . Sanner l igen, när den svar te smeden vaknar upp och tänker : ” Gud har gett mig åter en dag och krafter att arbeta, och med hurt igt mod begynner smidet, är hans trötta flämtning för vå r Herre icke mindre kär än d ina suckar , och på h imlens por ta r s lå r hans sl ägga kanske s ta rkare än di na böner . 153

4b Eländets och korsets teologi i Astrid Lindgrens berättelser

Astrid Lindgrens världsåskådning är ett glatt budskap, som ger en käns la av värme mitt i livets svårigheter, som erbjuder en fast grund för en stark och glad kärlek til l detta livet. 154

Vilken bild ger då Astrid Lindgren uttryck för? Som jag ser det, är det bilden av Kristus som gör sig låg genom att bli människan, utan at t k räva at t människan skall bl i annat än människa och genom att gå till sina bröder istället för att överge dem. Inlemmandet i den mänsk l iga gemenskapen och fö rsv innandet i denna gemenskap, u t t ryck t som i berättelsen om döden på korset ti l lsammans med två rövare blir då inkarnationens kännemärke. Lidandet blir hos Kristus uttryck för gemenskap med människor istäl let för särski l jande från dem.155

Astrid Lindgren berättar utifrån den påverkan hon f ick i barndomen. Det trygga hemmet med kärlek och frihet, berättartraditionen och kr is tendomen som trad i t ioner och berättelser. Och hon berättar mot de upp leve lser som hon var med om genom kr ige ts fasor och den smär tsamma erfarenheten att inte kunna ta hand om sitt eget barn och mot tonårstiden som bara var håglöshet och tomhet. V i behöver goda och l ivsbejakande berättelser som visar oss livets och kärlekens seger över det onda. 156

Men ibland verkar det som om vi tar t i l l oss berättelser om olycka och död på ett särskilt sätt . Berättelser som slutar olyckl igt och där det onda segrar gör oss olyckl iga. Det finns de människor som bara genom att höra ett litet ord räknar upp en mängd händelser om liv och död. De tolkar allt som de möter i livet på det mest dramat iska sätt och förväntar sig att allt ska bli fel. Krösa -Maja i Emilböckerna är en dem.157

Krösa-Maja är så besviken när Ida inte har ” t y f i s ” så att prosten måste trösta henne på kyrkkaffet i Katthult. Men när Alfred får

153 Bönboken tradition och liv , redakt ion: Johan Dalman, Margareta Gramner, Per Ingvarsson, Maria Mannberg, Mart in Modéus, Kr ist in Molander, och Håkan E Wilhe lmsson. S tockho lm: Verbum 2004, s 224 . 154 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 200 . 155 Ibid., s 200. 156 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 76 . 157 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 76 .

blodförgiftning och ligger helt utslagen i sängen är hon i sitt esse. (Än lever Emil i Lönneberga )

Hon kände t ill åtminstone ett halvt dussin människor bara i Lönneberga socken, som hade dött i blodförgiftning, hon räknade ordentligt upp dem al lesammans. ” ”Fast nu skall vi ju inte ge opp Al f red för det ” , sa hon. Men sedan t i t tade hon bor tå t drängkammardör ren och mumlade för s ig sj ä l v : ” f as t vad jag in te begr iper , det är hur d i ska få in nån l i kk is ta genom den där smala dör ra ! (Än lever Emil i Lönneberga) .

Då Emil hörde detta började han gråta. Det var fruktansvärd at t få höra de orden för en liten pojke. Nu slutade historien lyckligt och Al f red hade blivit någorlunda frisk då fö rsäkra r Krösa-Maja att han inte skall känna sig fö r säker där för a t t ”en är sjuk långt ätter sen en har blitt frisk, ja minsann, så är det” (Än lever Emil i Lönneberga) . Så ville Krösa-Ma ja t ro att det var.

Livet och kärleken

Astrid Lindgren låter Krösa -Ma ja vara med som en parod i i böckerna. Även om man in te kan ge a l la Astrid Lindgrens berättelser bibliska förtecken så har alla drag av kr is tendomens grundinnehål l . At t det goda segrar över det onda. Det finns ingen synd som är för stor för att inte få förlåtelse. Det som är grundläggande inom kristendomen är att Gud har skapat livet gott (skapelsen) och även om vi ib land förstör livet för andra (syndafallet), så är alltid kärleken starkare än allt det onda som vi kan hitta på. Det har Jesus gjort verkligt genom sitt liv, sin död och sin uppståndelse (försoningen). Han är Guds s jälvutgivande kär lek ti l l människorna och omfattar därmed oss i kärlekens kamp mot det onda (Det nya Livet). Det ta slår igenom när Astrid Lindgren börjar skriva. Alla hennes historier har ett gott slut. Inte banalt utan ofta genom dramatiska och sorgliga förlopp. Alltid realistiskt inför hur människor och världen ser ut. Men hoppfullt, vilket är nödvändigt för att barn inte skall gå under. Så är evangeliets budskap att efter alla katastrofer, til l och med efter l i ve ts och världens slut, är tillvaron i Guds hand och då har frälsningen infunnit sig. 158

I utkanten av staden

Pippi bor i utkanten av den lilla staden i ett gammalt hus, med en gammal trädgård där bor Pippi Långstrump. Pippi bor precis där man lämnar den borgerliga trygghetens ordning och reda. Där man rör sig mellan verklighet och myt, som en resa til l utgården i den nordiska mytologin. Det är inte heller några riktiga levande personer med i berättelsen. Endast Pippi är riktigt levande. De vuxna är antingen sporadiskt med i bilden eller så tecknas de som karikatyrer. De välartade barnen från grannhuset , Tommy och Annika, är bif igurer som med skräck eller hänförel se är med i bakgrunden. De påminner här om Emils lillasyster Ida. I Pippiböckerna finns det inga direkta bibelanknytningar. Det finns några dolda bibelcitat i stil med kapten Långst rumps anmärkning om att för honom var det l i k a omöjligt att drunkna (P ipp i Långst rump går ombord ).

158 Ib id . , s 78 .

som för en kamel a t t komma igenom et t nå lsöga (Mat teusevange l ie t 19:24) .

Men under ytan av sång och glam, finns det många associationer ti l l bibelberättelser, speciellt Nya testamentet. I Pippis värld finns i ngen kyrka , den skull nog b l i l i te malplacerad. Pippi är Jesus f iguren och hennes trädgård är ett paradis. 159

Glädje i stället för skamvrån

Pippi ordnar en frågesport för barnen. Det är en berättelse som anknyter ti l l Nya testamentet. Det är den dagen i skolan som fröken Rosenb lom skall dela ut gåvor till de barnen som varit flitiga och snälla. Barnen är rädda för fröken Rosenblom, därför att hon håller ett förhör med dem, som avgör vilka barn som är flitiga och snälla. Hon delar ut kläder och soppa ti l l de barnen som klarar förhöre t . Det måste gå rätt til l och enligt fröken Rosenbloms måttstock. Några svarade rätt och fick sina gåvor. En del svarade fel och fick ingenting, hur mycket de än behövde det. För kan man inte sin läxa så har man inte fört j änat något sa fröken Rosenblom. De barnen f ick smyga iväg och ställa sig i skamvrån. Då kommer Pippi ridande på sin häst och tränger sig fram til l fröken Rosenblom och får en fråga, för hon vi l l så gärna vara med.

Fröken Rosenblom letade i rättstavningsboken efter ett svårt ord åt Pipp i att stava. ”Hör du min lilla flicka”, sa hon till sist, ” vi l l du tala om för mig hur man stavar till sjösjuk ”? ”Hjärtans gärna”, sa Pippi. ”S -k -ö -s -k -u-c -k ” . Fröken Rosenblom log ett sötsur t leende. ” Jasså ” , sa hon ”Rättstavningsboken stavar det he la annor lunda. ” ” Då var det en vä l d ig tur a t t du v i l l e veta hur jus t jag stavar det ”, sa Pippi. ”S -k -ö -s -k -u-c -k, det är på det sättet jag alltid har stavat det, och det har jag bara mått bra av. ”Anteckna det ” , sa f röken Rosenb lom t i l l sk r i varna och knep b is te r t ihop munnen. ” J a gör det ” , sa Pipp i . ”An teckna denna f ina s tavn ing och se t i l l att det blir ändrat i rättstavningsboken fortast möjligt. ” (Pippi Långst rump går ombord) .

Efter ett par frågor som Pippi svarat lika bra eller dåligt på så måste hon gå den t unga vägen bor t t i l l barnen i skamvrån. En de l av barnen är ledsna och gråter för att de inte får någonting. Pippi känner med barnen: ”Vi tar och ordnar en alldeles egen frågesport! ” . Och genast är de igång och svarar på frågor. Men alla Pippis frågor har antingen svaret i sig själv, eller så viskar hon svaret så att alla svarar rätt. Pippi frågar till sist:

Om Per och Pål ska l l de la en tår ta , och Per abso lu t in te v i l l ha något mer utan sätter sig i ett hörn och knaprar på en torr liten f j ä rdede l , vem bl i r då tvungen at t uppof f ra s ig och köra i sig he la tårtan? ” ”PÅL! ” skrek alla barnen. ”Om det ska finnas så duktiga barn någon annanstans? ” , undrade Pipp i . ”Men så ska n i också få en belöning. ” Och ur fickorna tog hon en massa guldpengar, och var je barn f ick en gu ldpeng. Var je barn f i ck också en stor påse med karameller som Pippi hämtade upp ur sin ryggsäck. Och så kom det sig att det blev en stor glädje bland barnen som egentligen skulle skämmas. Och när fröken Rosenbloms förhör var slut och alla skulle gå hem, så var det i nga som sprang for t are än de som hade s tå t t i

159 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 44 .

skamvrån. Men först trängdes de all ihop omkring Pippi. ”Tack, tack snälla Pippi ” , sa de. ”Tack för pengarna och karamellerna!” ”Å, för all del ”, sa Pippi. ”Det behöver ni inte tacka för. Men att jag har förskonat er från skära yl lebyxor, det får ni inte glömma” (Pippi Långstrump går ombord) .

Här är ett tydligt drag av Nya testamentet både vad gäller detaljer och innehåll. Det blev stor glädje bland barnen som egentl igen skulle skämmas. Det är det centrala i hela evangeliet. Jag tror inte Astrid L indgren kunnat hit ta på den här berättelsen om Pippi om hon inte känt till Jesu ord:

Människosonen har kommit för att söka ef ter det som var förlorat och räddat de t (Lukasevange l ie t 19 :10) . Det blir stö rre glädje i himlen över en syndare som omvänder sig än över nittionio rättfärdiga som in te behöver omvända s ig (Lukasevange l ie t15:7) .

Fröken Rosenb lom är som far i sérna i Nya testamentet. De kontrol le rade l agen som Moses hade get t dem, och om människorna l evde upp t i l l reglerna. Och det f inns ingen nåd och barmhär t ighet om man in te kan ”stava till livet” på rätt sätt. Men när Pippi (Jesus) kommer går nåd före rätt och det blir fest och glädje. Här viskas de rätta svaren även om man inte gjort sig förtjänt av det . Här kal las den osäkre och uts lagne för ett duktigt barn, det största i himmelriket. Evangeliet säger att Gud inte kan undvara något av sina barn, inte heller dem som vi gärna vil l visa av plan så att de kan stå där och skämmas, eftersom de inte är l ika duktiga på att stava sig igenom livets utmaningar som v i ä r . Om de hamnar vid sidan av rättstavningsbokens och samhällets normer, vid sidan av livets spe l reg le r , så vi l l vi helst hålla de där. Och där skall man gråta och skära tänder. Men så kommer Jesus han ger inga duktiga gåvor, för de behöver inte gåvorna , de k la ra r sig ändå. Utan han ger t i l l dem som behöver skämmas. P ipp i ändrade i rättstavningsboken det stämmer bra överens med vad Jesus gjorde. 160 Han sa :

Ni har hör t a t t det b lev sagt om fäderna… men jag säger er (Matteusevangel iet5:21) .

Jesus kastade ut det gamla livets rättstavningsbok och gav oss nya skrivregler, för hela livet. Ett testamente. Orden makt och f ramgång f inns in te i hans ordbok. Störst stavas – mins t . Rät t s tavas – fö r lå te lse . Livets regler, påbud och krav, samhällets lagar och normer och all etik och moral stavar han med endast sex bokstäver - Kär lek . Man kan på egen hand fo r tsä t ta a t t göra en l i s ta över ord som Jesus stavade annorlunda. Men framför allt lärde han oss ett nytt sä t t a t t s tava t i l l Gud: Vår Fader . 161

Finns det något helvete?

Madicken och Elisabet har en bestämd uppfattning om helvetet som de fått från Linus - Ida. L inus- Ida är väl bevandrad i bibelns berättelser och hon har en typ isk folkrel igiös uppfattning om domedagen och helvetet . 162

160 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 53 -54 . 161 Ibid., s 54. 162 Ibid., s 95.

Domedagen, det är den där hemska dagen när a l la som är döda ska stå upp ur sina gravar och Gud skall bestämma vi lka som får komma ti l l h imlen och vilka som måste til l helvetet (Mad icken och Jun ibackens Pims) .

Hon vet också vilka som till slut hamnar i helvetet, det är de som inte uppför sig ordentl igt här på jorden, bland annat de som svär och dricker. Madickens mamma vil l inte at t hon skall berätta sådana saker fö r f l i cko rna, för det finns inget helvete , säger hon. Men Linus- Ida ve t mycket väl att det f inns och håller fast vid sin teori och säger 163

… vänta bara til ls den domedagen kommer, så får vi se hur det är med den saken! (Madicken och Junibackens Pims) .

Jag kan inte säga vad som finns på andra sidan efter döden, för jag har in te var i t där. Men jag tror att det finns något f in t , kanske kommer vi till Körsbärsda len. Jag tror i alla fall inte det finns något helvete. Då är det nog mera viktigt att se ondskan i vär lden som f iendskap, svartsjuka och oförsonlighet. Fatt igdom, elände och nöd som bör bekämpas här på jorden .

Sammanfa t tn ing

Detta är den fjärde tankefiguren som behandlats här . Gud hade kanske varit lite mer begriplig om han räddat människorna ur allt elände, til l något som varit till det bättre. I skapelsetrons perspek t iv kan den skapande Guden bara vara t rogen det l i v som han skapat här på jorden, det har skapats til l Guds avbild. Jesus kommer som en räddare t i l l världen sänd av Gud, Jesus ger l ivet ett värde. Korsets teologi låter Gud utblotta sig och dela människans liv, från födelsen i Betlehem ti l l korset på Golgata. 164

(Än lever Emil i Lönneberga) Krösa-Maja som tror alla är sjuka och att de in te b l i r friska. Det är så att Krösa -Maja älskar elände, sjukdomar och gottar sig i andras olycka. Desto värre desto bättre.

(P ipp i Långs t rump går ombord) I kyrkan hålls också ett förhör som kan l i knas v id P ipp is f rågespor t . Det är vid dopet som det frågas : ”V i l l ni att ert barn skall döpas til l denna tro och leva med församlingen i Krist i gemenskap? Det tackar man ja t i l l som till en fest .

(Mad icken och Jun i backens P ims)Hos As t r id L indgren f inns också tecknet på människans bristande til l it ti l l Gud. Här tänker jag på Linus - Ida som tror att de som inte sköter sig kommer t i l l helvetet .

163 Werner Fischer -N ie lsen, 1999, s 95 . 164 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 226 .

Slu tsa tser

Syf te t med undersökningen var att se om det f inns någon lu thersk l ivsförståelse i Astrid Lindgrens böcker Emil, Pippi och Madicken. Jag har använt fy ra l u therska tanke f igurer för att analysera Ast r id L indgrens berättelser :

Luthersk l ivsförståelse framstår som osynl iga självklara ingenting. En utbredd fördom om luthersk tro är bland annat att den skulle vara trångsynt, ger dåligt samvete, är dyster och allvarlig, betonar slit och släp på bekostnad av njutning och vila. Men det lutherska arvet kan också uppfattas som bakgrund till läskunnighet, gemensam sångskatt, stor folkl ig körverksamhet , uppskattning av arbete ts värde och bekämpningen mot arbetslöshet och delakt ighet i samhällets arbete. Det är många självklara förnuft iga och bra saker men som kanske inte ses som något lutherskt. Men om man börjar undersöka hur den lutherska teologin faktisk ser u t , så kommer man i berättelser lätt finna l u therska ins lag av skilda slag. 165 Genom att beskriva hur lu thersk l ivsförståelse uttrycks i Astrid Lindgrens författarskap har jag ve la t visa hur denna livsförståelse framträder och kan ut t ryckas genom några av Astrid Lindgrens berättelser . Det som ib land kan uppfa t tas som ingenting eller en självklarhet kan visa sig vara en profilerad l ivsförståelse. I Astrid Lindgrens berättande kan man i de berättelser jag analyserat se de fyra lutherska tankefigurer en vidare uppgift vore att på motsvarande sätt undersöka he la författarskapet . Förmodligen upptäcker man då ett mer komplext förhållningssätt ti l l de bärande dragen i luthersk teologi. Den slutsats jag drar efter ana lysen av de huvudberättelser jag valt att koncentrera undersökningen kr i ng är a t t vi i dessa berättelser kan se belysning av l u thersk livsförståelse, tankar som l i k t en röd t råd kan upptäckas i berättelsernas väv.

Det ta r t id innan en inledande analys av ett författarskap som Astrid L indgrens kan få syn på de frågor som leder vidare. Det är lätt att hamna i återvändgränder eller fara iväg på en stig vid sidan om den stora vägen. Jag har valt att begränsa arbetet till böckerna Emi l , Pippi och Madicken. Det har jag gjort för att inom ramen för denna uppsats med hänsyn till begränsningen uppsatskursens tid och omfattningen av Astr id Lindgrens författarskap inte vandra längs för många återvändsgränder el ler uppslagsrika inbjudande följdfrågor. Det vore in t ressan t a t t t i t ta närmare på de andra böcke rna Astr id Lindgren har skrivit. Det finns ett flertal där som är intressanta att följa upp och man kan fördjupa sig ytterligare i det materialet för att gå v idare med denna och andra uppsatsupps lag . Et t v ik t ig t och in t ressant spår i relation til l den lutherska teologins tankefigurer är att titta närmare på om det finns någon ”pilgrimsmytisk ” uppfattning i

165 Margare ta Brandby-Cöste r , 2001, s 227 .

berättelserna. Detta skulle vara ett annat spår än det denna uppsats följt och det är enbart en liten antydan om att det f i nns mycket man kan fortsätta med.

Referenser

L i t te ra tu r

Asplund Johan, Teorier om framtiden (Stockholm: Liber 1979).

Augsburgska bekännel sen a r t . V I , Om den nya l ydnaden , i Svenska kyrkans bekännelseskr i f te r . Stockholm: SKDB, 1957.

Aure l ius Car l Axe l , Luther i Sverige. Svenska Lutherbilder under tre sek le r . Skellefteå: Artos 1994.

Brandby-Cöster Margareta, Att uppfatta al l t mänskligt, Underströmmar av luthersk l ivsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap. Karlstad Universitet: Karlstad 2001.

Brandby-Cöster Margareta, Vägen mel lan h immel och jord, Underströmmar av luthersk l ivsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap . Karlstad Universitet: Karlstad 2000.

Bönboken t rad i t ion och l i v , redaktion: Johan Dalman, Margareta Gramner , Per Ingvarsson, Mar ia Mannberg, Mar t in Modéus, Kr i s t in Molander, och Håkan E Wi lhe lmsson. Stockholm: Verbum 2004.

Cöste r Henry , L ivsmodets språk, Förkunnelsen och sakrament i en Luthersk teologi . Lund: Arcus förlag 2009.

Den svenska Psa lmboken med t i l l ägg , Verbum, Jongbloeds Neder länderna 2003.

Ebling Gerhard, Lu t her - en innforing i hans tenkning . Oversa t t av Svein Aage Christoffersen. Oslo: Gyldendal norsk for lag, 1978.

Edström Vivi, Astrid Lindgren – Vildtor ing och Lägereld . Stockholm: Rabén och Sjögren 1992.

Fischer -N ie lsen Werner , Astr id Lindgren och kr istendomen – u t i f rån Pippi, Emil och Madicken . Varberg: Argument För lag AB 1999.

Gerle Elisabeth, Luther som utmaning, Om fr ihet och ansvar . Verbum 2008

Gogarten Friedrich , Verhängn is und Hoffnung der Neuze i t . Stuttgart: Friedrich Vorewer Verlag, 1953.

Grane, Protest og konsekvens , och Jan Lindhardt, Mart in Luther : Erkende lse og f romid l ing i renaessancen .

Hansen Knud, Den k r i s tna t ron . Bonniers: Stockholm 1984.

Heber le in Ann, Bed du, men låt Gud bära omsorgen, Luther och bönen . Luther som utmaning, Om fr ihet och ansvar . Verbum 2008.

Hägg lund Bengt , Teologins historia, en dogmhistorisk översikt, Ma lmö: Gleerups För lag 1956.

Ivarsson Henrik, Predikans uppgif t (Lund: G leerups, 1956),

Jüngel Eberhard. Das Evangel ium von der Rechtfert igung des Gott losen als Zentrum des christ l ichen Glaubens, 3 Auf lage (Tubingen: Mohr Siebeck, 1999).

Karlsson Jonny, Predikans samtal: en studie av lyssnarens rol l i predikan hos Gustaf Wingren utifrån Michail Bachtins teori om dialogicitet (Skellefteå: Artos, 2000).

Luther Mart in , Li l l a Katekes med kort utveckl ing. Av konungens gi l lad och s tad fäs t 1878. Stockholm: SKDB, 1961.

Luther Martin, Li l l a katekesen, översät tning, inledning och kommentar av Carl Axel Aurel i us och Margareta Brandby -Cöste r . Mölndal 2011.

Luther Mar t in , Om kyrkan babylonisk fångenskap ett förspel. 1520 (Uppsa la : J .A . Lindblads förlag 1918).

Løgst rup K .E . , De t e t i ska k rave t . Göteborg: Daidalos, 1992. (Översatt av M Brandby- Cöster f rån Den etiske fordring . Köpenhamn: Gylendal , 1956.

Løgst rup K .E . , Opgor med K ie rkegaard . Köpenhamn: Gyldendal , 1968.

Nø rager Pedersen A . F . , Praedikenens idéhistorie (Copenhagen: Gylendal, 1980),

Or ig Mary , En bok om Astr id Lindgren . Stockho lm: Rabén & Sjögren . 1977.

Persson Per Er ik , Romerskt och evangeliskt (Lund: Gleerups, 1965).

Sløk Johannes, Guds fortael l ing Menneskets historie. Norhaven AS, Viborg: Centerum, 1999.

Tergel Alf, från Jesus t i l l moder Teresa , Stockholm: Verbum För lag AB 1973.

Tracy Dav id , The Analogiacal Imagination, Christ ian Theology and the Culture of Pluralism. London: SCM Press LTD, 1981.

Törnqvist Lena, Astrid Lindgrens t idiga berättelser I Barn boken . Svenska barnbok institutets tidskrift: 1997.

Wingren Gusta f Predi kan , Lund: Gleerups, 1949.

Wingren Gusta f , Teologins metodfråga . Lund: Gleerups, 1954.

Wingren Gusta f , Skapelsen och lagen . Lund: Gleerups, 1958.

Wingren Gusta f , Luthers lära om kallelsen . Malmö: Gleerups, 1960.

Wingren Gusta f , Luther frigi ven . Tema med sex var iat ioner. Lund : Gleerups, 1970.

Wingren Gusta f , Växl ing och kontinuitet: teologiska kriterier . Lund: Gleerups, 1972.

Wingren Gusta f , Credo. Lund: Gleerups, 1974.

Wol f Jakob Den skjul te Gud. Om naturl i g teologi. Köpenhamn: För laget Anis 2001.

Østergaard -Nielsen Harald, Navnet og Ordet. Översatt av Jorgen Kristensen. Ho ls tebro : Vest jydsk Boghandel, 1979.

In te rne t www.astr idl indgren.se 2012-05-08 . Erik Aurelius, ”Brev till prästerna i Vadsbo kon t rak t ” 2011, Skara stift (opublicerat ) www.skarast if t .se . 2012-05-10