Astrid Lindgrens Berättesler I Luthersk Belysning
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Astrid Lindgrens berättesler i luthersk belysning Utifrån Emil, Pippi och Madicken Astrid Lindgrens stories relationg to Luthers thinking Stories used: Emil Lonnerberga, Pippi Longstocking and Madicken Desirée Karlsson Fakulteteten för samhälls- och livsvetenskaper Religionsvetenskap / Tros-livsåskådning D- kurs/15 hp Handledare: Henry Cöster Examinator: Christina Osbeck 2012-05-31 Löpnummer Abst rac t I think almost everyone has heard of Astrid Lindgren and some of her books. It is a fantastic world of stories. This essay is a investigation in Astrid Lindgrens stories relating to Martin Luthers thinking. Stor ies used: Emil Lönnerberga, Pippi Longstocking and Madicken. The question is; if there an undercurrant of lutheran thinking in the works by Astr id Lindgren. My conclusion is that I have found some Lutheras thinking in Astrid Lindgrens stories. Keywords : Mar t in Luther, Astrid Lindgren, Emi l Lönnerberga, Pippi Longstocking and Madicken, analysis. Sammanfa t tn ing Jag tror att de f lesta har hört om Astrid Lindgren och hennes böcker . Det är en fantastisk värld hennes berät telse r beskriver. Denna studie 2 undersöker om det f inns någon luthersk l ivsförståelse i Astrid Lindgrens berättelser, Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump och Madicken. Mitt resul tat är att jag tycker mig se en underströmning av luthersk livsförståelse i Astrid Lindgrens berättelser. Nyckelord: Mart in Luther, Astr id Lindgren, Emil i Lönneberga, Pippi Långst rump och Mad i cken, undersökning . Förord Jag har al l t id tyckt om bra och spännande berättelser . En b ra berättelse skall vara fascinerande, engagerande, rol ig och med en handling som man gärna lever sig in i . Astrid Lindgren har allt id fascinerat mig och jag har allt id älskat hennes berättelser. Jag kan höra Astr i d Lindgren läsa när jag slår upp hennes böcker, hon läste al l t id med en speciel l varm och engagerande röst. Det är l juv musik för öronen att höra Astrid Lindgren läsa. Tack Astrid Lindgren för alla dessa fina böcker du har skrivit. Det är bra för våra barn att få ta del av dessa berättelser. 3 Tack Henry Cöster som hjä lpt mig och uppmuntrat mig att skriva klart denna uppsa ts . Sist men inte minst ett stort Tack t i l l min man och mina barn som stått ut med mig under t iden jag skrivi t . Jag vi l l också hedra min kära arbetskamrat Ulr ica Norén som lämnade t iden på jorden den 9 maj, alldeles för tidigt endast 54 år. Ulrica var fostrad i sann luthersk anda. Med f l i t och knog, kyrkan var viktig för Ulrica. Ulrica gav aldrig upp. Där det fanns barn var det barn t immar . Tack för den här t i den Ulrica, vi ses på andra sidan i Körsbärsda len . Desirée Kar lsson Amnehärad den 11 maj 2012 Abst rac t 2 Sammanfa t tn ing 3 Förord 4 Innehå l l sförteckning 5 In ledn ing 7 Uppg i f t 7 Metod 9 4 Mater ia l 10 1. Astrid Lindgrens författarskap 10 2. Lutherska tankefigurer 11 2a Lu therforskarnas bi ld 12 2b Li l la katekesen som centraldokument i Lu thers l ivsförståelse 13 3. Disposit ion 14 Astrid Lindgrens berättelser i l uthersk be lysn ing 15 Ordet och Tron 1a Rätt färdiggörelse genom tro 15 Ordet och tron 15 Tron på Gud 16 Skriften allena – ord och sakrament 16 Rättfärdiggörande tro – e t t mot tagande t i l l i t 17 1b Ordet och tron i Astrid Lindgrens berättelser 18 Emil blir bekräftad 18 Här f inns p la t s fö r a l la 19 Gud som haver barnen kär 20 F rä lsn ing 21 Bönen 21 Sammanfat tn ing 23 Skapelsen och försynstanken 2a Gud som skapare 23 Skaparen, försynen och skapelsen 23 2b Skape lse t ron - skaparen, försynen i Astrid Lindgrens författarskap 25 Husförhöret 26 P ipp i kommer till Villa Villekulla 27 Mad icken gör goda gärningar 28 Sammanfat tn ing 28 Kal le lse tanken 3a Kallelsen i det jordiska livet 29 5 Kallelsen och arbetet 30 Mora l 31 3b Kallelsen i Astrid Lindgrens berättelser 31 Det är inte de mät ta som behöver mat 32 Pippi den li l l a fl ickan med stora skor och ett stort hjärta 34 Mad icken och Mia försonas 34 Våld föder våld 35 För lå te lsen 35 Löss i det fina hemmet på Jun ibacken 36 Sammanfat tn ing 37 Eländets och korsets teologi 4a Korsets teologi 38 E ländets och korsets teologi 38 F rågan om Gud 39 Kristi efter föl j e lse 39 …är en Gud som l i knar oss 39 4b Eländets och korsets teologi i Astrid Lindgrens berättelser 40 L ive t och kär l eken 41 I utkanten av staden 41 Glädje i stället för skamvrån 42 F inns det något helvete? 43 Sammanfat tn ing 44 Slu tsa tser 45 9 Refe renser 46 L i t te ra tu r 47 In te rne t 48 6 In ledn ing Under hela min uppväxt har jag lyssnat till Astrid Lingrens barnböcker, det är en fantastisk kulturskatt. Min första barnbok som jag fick i julklapp var Nya hyss av Emil i Lönneberga 1966. Även i mitt arbete som församlingsassistent har jag använt mig mycket av Astrid Lindgrens böcker. Nu när jag läser Tros- och l i vsåskådn ing i Kar ls tad och ska skr iva en D-uppsats så tyck te jag a t t det kunde var intressant att undersöka hennes böcker ur ett teologiskt perspektiv. Uppg i f ten Den fråga jag ställer är om jag kan se någon lu thersk l ivsförståelse i Ast r id Lindgrens berätte lse r . För att undersöka detta använder jag f yra tankefigurer som jag hämtar ur luthersk teologi f rån 1900- ta le t . 1. Orde t och t ron , 2. Skape lsen och fö rsyns tanken , 3 . Kalle lse tanken och 4 . E ländets och korset teologi. Ana lysen kan b l i problematisk om det finns drag i Astrid Lindgrens berättade som på olika sätt motsäger de fyra tankefigurerna. Då uppstår frågan om det kan anses rimligt för ett betydande författarskap att det kan läsas som uttryck för motsägande tankefigurer. Kanske kan det motsägelseful la ses som Svend Åge Madsen skr ive r : Så v i t t jag kan se ger s ig inte Astrid Lindgren ut för att vara en ”kristen författare” på så sätt att hon vill beskriva eller förmedla en kristen livssyn, men det bl ir så ändå. Utan baktankar fö rmed lar hon det som hon en gång fått. Med ett citat av Tjorven från (Vi på Saltkråkan) ”Det blir så ” . 1 Det motsägelsefulla ses då som en del av ett rikt författarskap men trots detta kvarstår som en intressant möjl ighet att kunna läsa Astrid Lindgrens författarskap som uttryck för luthersk livsförståelse t i l l sammans med det övr iga vågspe l som ryms i hennes mångs id iga och f lödande berät tande. Jag har stö t t på frågan om Astrid Lindgren var k risten eller inte. Den frågan visade sig dels vara mer kompl i ce rad än den verkade, den b lev intressant för mig som gil lar Martin Luther och att gå i hans sällskap en b i t . Därför tolkar jag denna fråga: Var Astrid Lindgren kristen? Ja hon var kristen, säger en del. Nej, hon var inte kristen säger andra. Var Astrid Lindgren kristen? Det intressanta med en sådan fråga är inte bara att den skulle kunna ge anledning att syssla med kr is tendomen hos As t r id L indgren . Det intressanta eller problematiken är också vad som överhuvudtaget menas med att någon är kristen eller religiös. Och hur kan man se vad som är uttryck för vad kr is ten t ro eller religiositet är? Frågan om en människa är kristen eller religiös visar sig vara en fråga som väcker helt andra frågor, som ibland annat har att göra med vad religion och kristen tro är. Vad är teolog i? Och vilka frågor kan man svara på eller ställa kring det? Den amer ikanske 1 Werner Fischer -N ie lsen, Astrid Lindgren och k r i s tendomen – utifrån Pippi, Emil och Madicken . Varberg: Argument För lag AB 1999, s 13. 7 romersk -katolske teologen David Tracy har analyserat teologens uppg i f te r i dagens samhä l le . Han talar om teologi som ett samtal som allt id äger rum i ett offentl igt sammanhang. De t ta sammanhang är in te enhetl igt utan består framför allt av tre områden: akademin , samhäl le t och kyrkan. Så länge det teologiska samtalet förs i öppenhet gentemot dessa tre områden behåller teologin sin karaktär av offentlig ange lägenhet , om det in te gör så då förvandlas teologin til l något privat, där teologen enbart talar in i en viss grupp eller visst sammanhang. 2 För att teologin skall fungera krävs två storheter, dels tolkning av traditionen, dels tolkningen av den samtida situationen. 3 Någon l i knande beskrivning av teologins uppgift gavs här i Sverige på 50- talet Gustaf Wingren (1910-2000), när han talade om ”Teologins dubb la fenomenologiska ansats ” 4 För Tracy innebar detta a t t den process som formar teologi och annat offentligt samtal kan betecknas som ”analogical imagination ” . Det förutsätts en analogi mellan tradition och samhälle och det som fantasi åstadkommer, det aktuella teologiska bidraget. Varje nytt teologiskt bidrag kan bara vara ”nytt ” om det har ett samband med den tradition som det framgår ur, något som Gustaf Wingren kallade ” växling och kontinuitet ” .