2015

OPERA I NY KOSTYM La Monnaie KRIS I BRYSSEL INTERVJU MED TRE DRAMATURGER TEATRO REAL MADRID

no. 1 2015 pris 110 kr 763-1 Bodensjön FESTSPELEN I BREGENZ FIRAR 70 ÅR VID FOTEN AV PFÄNDERBERGEN och intill Bodensjön är den lilla Vorarlberg symfoniorkester spelar Richard Wagners staden Bregenz vackert belägen. Med storskalig på världens WESENDONCK LIEDER samt Johannes Brahms 4:e symfoni största sjö-scen ”Seebühne” i Bodensjön njuter vi av okonventio- under musikalisk ledning av Gérard Korsten. Resan inkluderar nella uppsättningar och spektakulär scenografi under Festspelen bra boende och utflykter till bland annat blomsterparadiset i österrikiska Bregenz. Regissören och scenografen Marco Arturo Mainau och till Zeppelinmuseet i Friedrichshafen. Vi bor Marelli debuterar med Giacomo Puccinis TURANDOT under musi- trevligt i Heiden. Ciceron är HANS KUMLIEN.

kalisk ledning av Paolo Carigagni med Wiens symfoniorkester, 7/8 • 5 DAGAR Prags filharmoniska kör och Bregenz festivalkör. NJUT AV VERDIS ”LA TRAVIATA” UNDER EN HELG I SOMMARENS MADRID ELLER… I MAJSOLENS ATEN med Catherine Urwitz med Elsa Charapi MAGNIFIKA MADRID i rosornas tid i den vackra renässansparken GUDINNAN ATHENAS STAD myllrar vitt så långt blicken kan nå Buen Retiro och ståtliga Toledo i sällskap med ett av Europas från Akropolisklippan till Pireus och Medelhavets blåa rand. I mest spännande operahus, det historiska TEATRO REAL. Här denna de sköna konsternas stad och demokratins vagga ser vi väntar stadspromenader, ett besök på Prado-museet med en premiären av LA TRAVIATA med världsbaritonen DIMITRIS PLATA- fantastisk exposé över västerländsk konsthistoria och utflykt till NIAS på Olympiateatern. Vi utforskar staden, besöker National- Toledo. Vi utforskar Madrid och njuter av väl utvalda restau- muséet och den olympiska arenan samt kryssar i den grekiska ranger och bra boende. övärlden. Fint femstjärnigt boende på Akropolisklippan.

6/5 • 5 DAGAR 13/5 • 4 DAGAR

EXTRAINSATT AVGÅNG Bratislava med NABUCCO Många flerresor på 16/6 • 4 dagar & WWW.FAVORITRESOR.SE WWW.FAVORITRESOR.SE Tel 08-660 18 00 3

6 12 28 34 43 72 94

INNEHÅLL

FOKUS ALLTID I OPERA 6 Kris på La Monnaie i Bryssel, vilket innebär kraftiga 5 Ledare budgetnerskärningar. 11 Herr redaktör INTERVJU 22 Notiser 12 Sveriges tre fasta operadramaturger berättar 36 FÖRESTÄLLNINGAR Kungliga Operan x 2, Göteborgsoperan, om sina arbeten. Malmö Opera x 3, Wermland Opera, Köpenhamn x 2, Oslo, Berlin, och Wien. REPORTAGE 72 BOKNYTT Tjugo år av scenkonst: Göteborgsoperan 1994–2014 28 Teatro Real i Madrid tog revansch efter 40 år i träda. och The Theatre of Drottningholm – Then and Now. Louise Fauvelle fick en privatvisning av operahuset 76 NYTT PÅ DVD 2 x Hippolyte et Aricie, Lo frate´nnamorato, och intervjuade operachefen Joan Matabosch. Dove è amore è gelosia, , Trojanerna, Medea OPERA & MAT och . 34 Vi ger inblickar i Villa Godthem på Djurgården i . 82 NYTT PÅ CD Pomona, Siroe re di Persia, Adriano in Siria, Villan var först privatbostad åt buffabasen Carl Johan Uddman Philippe Jaroussky (Vivaldi), Franco Fagioli (Porpora), och alltsedan Stockholmsutställningen 1897 har den fungerat Vasco da Gama, Tristan och Isolde, och . som restaurang. Restaurang Villa Godthem återinvigdes 2011 88 IN MEMORIAM Elena Obraztsova, Janis Martin, Hans Wallat, efter en omfattande renovering. Johan Engels, Irene Dalis och Waldemar Kmentt.

91 KALENDER Operalördagar, Folket Hus och Parker samt SF Bio. 92 Die schweigsame Frau 94 SISTA ORDET Mezzosopranen Maria Forsström menar att om Fr. v.: La Monnaie. Foto: Johan Jacobs. Svall, Kungliga Operan 2006. Foto: Alexander Kenney. vi bara skulle framföra verk av upphovsmän utan vare sig Teatro Real i Madrid. Foto: Javier del Real. obehagliga privatliv, dolda sidor eller besvärande åsikter, ja, Villa Godthem. Foto: Dan Sjunnesson, Studio CA. då skulle det eka tomt på scenerna. Hans och Greta, Malmö Opera. Foto: Malin Arnesson. Peter Jöback i Tjugo år av scenkonst. Foto: Mats Bäcker. Maria Forsström. Foto: Jenny Blad.

Omslagsbild: Scen ur Trollflöjten, Köpenhamn. Foto: Miklos Szabo. 2015 Cloud Gates, Chicago av Anish Kapoor Utresor från Stockholm, Göteborg, Foto: Sven-Olov Ohlson Köpenhamn, Oslo och Helsingfors Operafestival i Savonlinna NYÅR I WIEN 2015/2016 OPERA OCH KONST I ST PETERSBURG Reguljärflyg/buss: 11-16/4 2015 Reguljärflyg: 28/12 2015-2/1 2016 BOKNING PÅGÅR! Historia – Vinterpalatset, Peterhof, Jusopovpalatset, Tsarbyn Wienerphilharmonikernas Nyårskonsert Tsarskoje Selo och Katarinapalatset med Bärnstensrummet Konst – Eremitaget och Ryska Museet. i Gyllene Salen på Musikverein! Opera och balett – Marinskijoperan, Musorgskijoperan Kejsarbalen - ”Le Grand Bal” på slottet Hofburg. och Eremitageteatern. Läderlappen på Staatsoper och My Fair Lady på Volksoper. Spanska Ridskolan – Grinzing – Wienerwald - Mayerling. Kultursightseeing med svenskspråkig lokalguide. Stadsrundtur med buss! Besök på Schönbrunns slott. Opera- och balettföreställningarnas repertoar presenteras i februari. Kultursightseeing med svenskspråkig lokalguide! 4- stjärniga Hotel Erzherzog Rainer alt Hotel Kaiserhof och 5-stjärniga Grand Hotel Wien! Svensk färdledning! OPERAFESTIVALEN I VERONA Till Santiago de Compostela i Spanien GALAKONSERT och AIDA Reguljärflyg: 24/7-26/7 2015 Verona – Romarstad med magnifik arena, medeltidsfästningen Castelvecchio ”I PILGRIMERNAS FOTSPÅR” och historisk skådeplats för bl a familjen della Scala. Reguljärflyg/buss: 30/3-7/4 2015

Bilbao – pilgrimstrappa och Guggenheim museum ARENA di VERONA: Logroño - huvudorten i vindistriktet Rioja och mötesplats för flera stora pilgrimsvägar 24/7 Galakonsert – Serata di Gala med operans orkester, kör och solister Burgos och Leon – enorma påskprocessioner, magnifika katedraler och kloster 25/7 Operan Aida av . Astorga – Gaudis biskopspalats Castrojeriz – Pilgrimsbyn, en gång i tiden med sju pilgrimskyrkor Kultursightseeing i Verona. 4-stjärnigt hotell i absoluta centrum. Ponferrada – enorm tempelriddarborg Svensk- och italienskspråkig färdledning. Foncebadon – Cruez de Hierro Santiago de Compostela – slutmålet med mäktig pilgrimskatedral. HELSINGFORS OCH OPERAFESTIVALEN I Kultursightseeing med licensierade lokalguider. SAVONLINNA/NYSLOTT Svenskspråkig färdledning. Reguljärflyg/buss: 19-23/7 och 28-31/7 2015 Helsingfors – stor kultursightseeing, utmärkt boende och gourmétmiddag. KONST- OCH OPERARESA TILL USA Savonlinna – svensktidens Nyslott med fästningen Olofsborg. Konstcentrat Retretti och Lusto, Finlands Skogsmuseum vid Punkaharjuåsen, Reguljärflyg med SAS/United: 14-25/5 2015 Kerimäki Kyrka och Ainola – Jean Sibelius hem. Bussresa kustvägen San Francisco - Los Angeles KONSTUPPLEVELSER OPEROR: Chicago – Museum of Contemporary Art, Art Institute of Chicago Public Art, 20/7 Verdi: La Traviata, 21/7 Puccini: och 22/7 Musorskij: The Smart Museum of Art 29/7 Verdi: La Traviata och 30/7 Musorskij: Boris Godunov San Francisco – California Palace of the Legion of Honor, de Young Museum, Asian Art Museum, Barbro Osher Foundation Museum Svenskspråkig kultursightseeing i Helsingfors! Båtkryssning på sjön Saimen. och Sculpture Garden, 4-stjärniga Hotel Seurahuone i direkta centrum i Helsingfors och The San Francisco Museum of Modern Art, SFMOMA 4-stjärniga Hotel Herttua vid badvänlig insjövik strax utanför Savonlinna stad. Los Angeles – LACMA – Los Angeles Museum of Art, BCAM – The Broad Contemporary Art Museum at LACMA, MOCA –The Museum of Contemporary Art OPERA OCH KONST I Santa Monica Mountains – Getty Center – Getty Museum, Getty Villa Hammer Museum of Art, Hammer Collection VERONA, RAVENNA OCH VENEDIG Pasadena – Norton Simon Museum Reguljärflyg/buss: 5-10/9 2015 Verona – Romarstad med magnifik arena, medeltidsfästningen MUSIKUPPLEVELSER Castelvecchio och historisk skådeplats för bl a familjen della Scala. Opera/concert i Chicago, San Francisco och Los Angeles Ravenna – Mosaikernas stad! Dante Alighieris stad! Venedig – kanalernas, kyrkornas, musikens och konstens stad.

Stadsorienterad kultursightseeing med svensk/engelsk–språkiga lokalguider, OPEROR: 4-5 stjärniga hotell och goda måltider kompletterar våra upplevelser. ARENA di VERONA: 5/9 Nabucco och 6/9 Aida Konstguider: Thomas Kjellgren, tidigare chef för Kristianstads Konsthall LA FENICE i VENEDIG: 8/9 La Traviata och Dr Nils Tryding. Kultursightseeing i Verona, Ravenna och Venedig Detaljprogram för resan presenteras i slutet av februari. Hotell i absoluta centrum. Svensk- och italienskspråkig färdledning Svenska Kulturresor AB Davidshallsg 21, Box 17554, 200 10 Malmö Tel 040-10 35 70, 0735-33 41 34 www.kulturresor.se [email protected] kulturråd samt från Kjell och Märta Beijers Stiftelse. Beijers Märta och Kjell från samt kulturråd Tvåårsprenumeration 820:- inkl. moms [10 moms nr] inkl. 820:- Tvåårsprenumeration Ragnar Lund, Bengt Möller, Sören Tranberg, Tranberg, Sören Möller, Bengt Lund, Ragnar Tidskriften OPERA erhåller bidrag från Statens Statens från bidrag erhåller OPERA Tidskriften (ordförande), Maja Adolphson, Ulrika Ferell, Ferell, Ulrika Adolphson, Maja (ordförande), Ingvar von Malmborg, Mikael Strömberg, Strömberg, Mikael Malmborg, von Ingvar Årsprenumeration 450:- inkl. moms [5 moms nr] inkl. 450:- Årsprenumeration Loretto Linusson, Ingvar von Malmborg, Malmborg, von Ingvar Linusson, Loretto Tel 08-643 95 44. [email protected] 95 44. Tel 08-643 Media, Tysta Gatan 8, 115 20 Stockholm 115 20 8, Tysta Gatan Media, Sören Tranberg. Foto: Anna-Lena Ahlström Tranberg. Anna-Lena Foto: Sören Alex Simonsson, Swartling & Bergström &Bergström Swartling Simonsson, Alex och SEK 1020 [10 1020 SEK och tillkommer. nr]. Porto Redaktion Sören Tranberg, [email protected] Tranberg, Sören Online kundtjänst: opera.prenservice.se opera.prenservice.se kundtjänst: Online Utlandsprenumeration: SEK 525 SEK [5 nr] Utlandsprenumeration: Styrelse Lennart Bromander, Louise Fauvelle, Fauvelle, Louise Bromander, Lennart inumret medarbetare och Skribenter Tel [email protected] 63. 160 08-545 Grafisk formgivning Helén Kvarnlöfformgivning Grafisk Titeldata, kundtjänst: 0770-457 120 120 0770-457 kundtjänst: Titeldata, Chefredaktör och ansvarig utgivare ansvarig och Chefredaktör Marie Kvarnström, Henry Larsson, Larsson, Henry Kvarnström, Marie Larsson, Henry Kvarnström, Marie Väringgatan 27, 113 33 Stockholm. 27, 113 Stockholm. 33 Väringgatan Mikael Strömberg, Claes Wahlin Claes Strömberg, Mikael Maria Forsström, Erik Graune, Graune, Erik Forsström, Maria Annki Andersson director Art Sören Tranberg, Claes Wahlin Claes Tranberg, Sören Yehya Alazem, Hans L Beeck, LBeeck, Hans Yehya Alazem, Marianne von Hartmansdorff Hartmansdorff von Marianne Trydells, Laholm, 2015 Laholm, Trydells, Tryck Yehya Alazem, Erik Graune, Graune, Erik Yehya Alazem, Adress Matilda Paulsson (suppleant) (suppleant) Paulsson Matilda Falck &Co Falck Projektledning Korrektur www.tidskriftenopera.se Tidskriften OPERA, OPERA, Tidskriften www.sb-media.se ISSN: 1651-3770ISSN: Prenumeration Hans LBeeck Hans Annonser Annonser

tycks haglömt. tycks är dettaendemokratifråga, något som endelpolitiker yttrandefrihet. och kräver mångfald samhälle Igrunden läsvanor.”tuellas Tala Ettpluralistiskt om kunskapsförakt! produktionsstödet: vuxnaintellek- skaintefinansiera ”Vi han varinsatti. ner attdra argumentför Hanskraftfullaste som tidigare sattikonstitutionsutskottet sköttefrågor och ordförande Per ihöggrad kulturutskottets Det gäller (M), Bill somväljsutsistnärdetskaspelasbrännboll.bollsinne alltid frågor. Detkännssom enpottpolitikersom meddåligt harblivitöver liktdeskolelever senastevalet. medkultur­ sysslat efter haraldrig avledamöterna i kulturutskottet Flera konstatera attettpolitikensB-lag,Jag kanbara inom ivarjefall borgerligheten, sitter majoritet.utskottets borgerliga Förslaget tillbaka. drogslov och tack uppslutning videttprotestmöte den17 påMynttorget hoskultur­ decembertogskruv Facebook mednästan18 –, 000namnunderskrifter ipressen enmassiv och debattartiklar fyra. Enminskningmed79%. protester isocialamedier–ettupprop på Menkraftfulla 19 från nerproduktionsstödet dra utskott ville landetskulturtidskrifter för miljoner till kultur­ utnärriksdagens före strax julsågläget nattsvart Men mittiförändringsarbetet profilen Heidingtagitfram för Svante ”nya OPERA”. Donar, formgivarenHelénKvarnlöf, director AnnkiAndersson, minart som medkollegan Falck till Falck måsteframföras &Co:svd tack Christian ,Ett stort projektledaren Camilla uttryck. som fördjupats Detärettarbete undermittredaktörskap sedansommaren 2003. och form vimedFalck dessgrafiska 2002samarbetar &CosomSedan ger tidskriften skribenter.medarbetare och finner idagspressen numera. Dettamöjliggörs inteminstavenmängd initierade men även bredd, fördjupning djuplodade och teman, något som duendastundantagsvis ännu flerläsare, prenumeranter annonsörer. och historia, Hososshittarduaktualitetoch svenska kulturlivet, blanddeoperaintresserade ibranschen. och isynnerhet Attrahera OPERAs ärattstärka operakonstens och Målet medvårförändring roll idet Tidskriften Nordens operatidskrift. endarenodlade ärfortfarande Vi landets ledandekulturtidskrifter. område. inmotsvarande täcker Ingen annantidskrift OPERA bytte namntill hösten2002.Tidskriften OPERA sigsom haretablerat enav OPERAs redan föregångare (MD)startade islutetav1970-talet MusikDramatik och aktualitet,fördjupning opera. konstformen kring fortsatt menockså förhandsreportage fler sedanvåren 2014. medvårtidskriftsproduktion har pågåttparallellt vistörre Nu eftersträvar OPERA design. och utkommerform häriny grafisk Tidskriften förändringsarbete Detta Red. beklagar. beklagar. Red. Levonen. Susanna av Curie Marie och Larsson Charlotta av gjordes Wittman Blanche roll. respektive på namn fel skriva iUmeå Norrlandsoperan på &Marie Blanche av recension imin råkade Jag numret: iförra rättelse En Ps. OPERA ömsar skinn ömsar OPERA Chefredaktör och ansvarig utgivare och ansvarig Chefredaktör TRANBERG SÖREN

LEDARE 5 6

KRIS PÅ LA MONNAIE LA MONNAIE LA Sexton fasta tjänster försvinner. Antalet uppsättningarminskar gradvis från niotillsjuperår. helt urrepertoaren, eftersom maniframtiden inte harråd atthyra inbarockensembler. Rosas ochkoreografen AnneTeresa DeKeersmaeker dras nerkraftigt. Barockoperorna utgår Nerskärningen för 2015motsvarar cirka 18 miljonerkronor. Samarbetet meddansgruppen budgetminskning med22,5procent. Konsekvenserna blirallvarliga. Under entioårsperiod fram till2019 kommer operahuset atthafått ensammanlagd Den federala regeringen beslutade dåattverksamhetens budgetskulle skäras nerrejält. Den belgiska nationaloperan LaMonnaieiBryssel drabbades ioktober avenallvarlig kris. KRIS PÅ KRIS REPORTAGE: INGVAR VON MALMBORG

FOKUS 7 8 Peter de Caluwe FOKUS

Nerskärningen är början på en kulturell mörkläggning

– Nerskärningen är början på en kulturell mörkläggning, menar Peter de Caluwe, vd på La Monnaie, eller De Munt som opera­ huset heter på nederländska. Vi har utsetts till syndabockar i något som egentligen är en politisk-etnisk problematik. – La Monnaie kommer aldrig mer tillbaka till den nivå vi haft på senare år, säger han till Tidskriften OPERA. Skiljelinjen mellan det latinska och det germanska Europa går rakt genom Belgien. Landet är helt delat utifrån de franska och flamländsk/nederländska språkgränserna. Kungafamiljen, utrikesministeriet, armén och regeringen är all-belgiska verksam­ heter, allt annat finns det två versioner av. Vallonien och Flandern har varsin kulturminister. Men tre stora institutioner i huvudstaden – nationaloperan La Monnaie, konstmuseet Palais des Beaux-Arts och Belgiens nationalorkester – har förblivit federala. Bryssel är EU:s centrum och till viss del en internationell stad. Något måste man erbjuda besökare och deltidsboende. 9

– Att attackera La Monnaie är detsamma som att attackera Belgien, menar Philippe Moureaux, känd fransktalande oppositionspolitiker. Vilket är logiskt för de flamländska partier som inte längre vill ha en gemensam nation. Man undrar hur mycket av detta som är Shell Shock motiverade kostnadsbesparingar och hur mycket som är ett ideo-­ logiskt krig. Officiellt heter byggnaden Théâtre Royal de la Monnaie på franska och Koninklijke Muntschouwburg på nederländska. Operahuset har tillkommit i olika omgångar; fasaden är uppförd 1818 och den gulddekorerade foajén och salongen i olika nystilar från 1856. Men långt innan dess fanns ett myntverk på tomten. Brysselborna fortsatte att använda samma namn på operan och så har det blivit.

ETT AV EUROPAS FRÄMSTA OPERAHUS La Monnaie har sedan 1980-talet varit ett ledande europeiskt Shell Shock operahus, särskilt när det gäller konstnärlig utveckling. Opera­ chefer som Gerard Mortier och Bernard Foccroulle la ut banan och Peter de Caluwe, vd sedan 2007, har fortsatt längs samma spår. – Alla föreställningar har varit utsålda, berättar Peter de Caluwe. Varje säsong uruppför man två nyskrivna musikteaterverk. Shell Shock kostade drygt elva miljoner kronor att göra totalt, vilket Principen är att välkända teaterregissörer tillsammans med solister här är förhållandevis lite. Eftersom verket sålts vidare kommer vi och musiker arbetar fram uppsättningar där nytänkande dramatisk 2017 att ha fått tillbaka allt vi satsat. scenkonst förverkligas i ett operasammanhang. När La Monnaie – Ett annorlunda verk som krävde lång repetitionstid, tre-fyra i december spelade ett klassiskt verk som Don Giovanni – regi månader. polacken Krzysztof Warlikowski – var målet att uttrycka nutidens Danssekvenserna i Shell Shock gjordes av Sidi Larbi Cherkaoui, syn på en erotisk problematik, inte de frågeställningar som rörde den uppmärksammade flamländsk-marockanske koreografen. Men sig i upphovsmannens tid. sådana inslag kommer att minska väsentligt, vilket medför ett – Verket handlar om sexualitet och för att få en scennärvaro trendbrott inte bara på La Monnaie utan för all belgisk dans. tvingades ensemblen tänka som filmskådespelare, bli medvetna På 1980-talet ville Belgien lansera sig som centrum för modern om varje liten rörelse, påpekar Peter de Caluwe. Ganska nytt för dans och erbjöd koreografer pengar och repetitionslokaler. Sats- en del solister, men med en öppen dialog blev det väldigt bra. ningen föll väl ut. Men på La Monnaie hade dans varit närvarande Höstens stora händelse har varit Shell Shock, ett nyskrivet verk mycket längre, ända sedan Maurice Béjart grundade Ballet du med musik av Nicholas Lens och libretto av den australiske rock- XXème Siècle i Bryssel 1960. Gruppen arbetade i många år med ikonen Nick Cave. Första världskriget bröt ut för hundra år sedan operahuset. och Belgien ville med olika kulturhändelser uppmärksamma detta, – I fortsättningen måste vi sätta vår egen verksamhet först och eftersom Flandern var den största krigsskådeplatsen i Västeuropa. med nedskärningarna försvinner tyvärr vissa saker, påpekar Peter Titeln syftar på de allvarliga psykiska krigstrauman som kunde de Caluwe. Men koreografer och ensembler kan arbeta på andra drabba unga soldater i skyttegravarna. scener i Belgien och i de omgivande länderna. 10

Médulla

Operahusen måste

Europaparlamentets närvaro känns inte nämnvärt. Parlamentariker återta sin roll som och tjänstemän lever i en sluten värld i Maalbeek i sydöstra Bryssel – med egna restauranger, gym och biografer – och åker mötesplatser sällan in till city. – Först efter två-tre år blir de intresserade av stadens kulturliv, förklarar Krystian Lada. Tio procent av publiken är besökare som grupper av japaner, men vi har också en del expats, d.v.s. folk som kommer från andra länder och som vistas här tillfälligt eller permanent. Krystian Lada är 31 år och började som ung copywriter i Warszawa för att sedan utbilda sig till dramaturg i Amsterdam. En idérik person som vill att operahusen ska återta sin roll som mötesplatser. Han är orolig för att publiken åldras, ett faktum i exempelvis Tyskland, och att de yngre inte känner samhörighet med musiken eller karaktärerna på scenen. Detta är ett viktigt skäl till att La Monnaie sätter upp nyskrivna operaverk. Under vårvintern turnerar man med Médulla, byggd på Björks Grammy Award-belönade album Krystian Lada från 2004. Den framförs på en liten scen, sjungs delvis på gammal isländska och kallas ”community opera” eftersom kören består av både barn, ung- KOMMUNICERA PÅ TRE SPRÅK domar och seniorer. Språkfrågan är alltid närvarande. På varje internt möte kan man – Här utforskar man den mänskliga rösten till dess yttersta kommunicera på tre språk: franska, flamländska/nederländska eller gränser, säger Krystian Lada imponerad. Och Björk har låtit oss engelska. Operan har inga anställda solister, men man har en ”familj” få rättigheterna till själva verket. av internationella sångare. Tre fjärdedelar av de kontrakterade Som ett led i publikarbetet genomförde han kvällsträffar efter solisterna arbetar regelbundet på La Monnaie. föreställningarna, med samma upplägg som i en bokklubb. Mötena Publiken är till 60 procent franskspråkig och till 25 procent hölls av en psykolog knuten till en psykologitidning. flamländsk. Belgien har två regionala operahus: Opéra Royal de – Han formulerade intressanta frågor och samtalen blev väldigt Wallonie i regionshuvudstaden Liège och Vlaamse Opera, som bra, säger Krystian Lada. Frågan är hur vi ska fortsätta därifrån. spelar både i hamnstaden Antwerpen och i universitetsstaden Gent. I vår påbörjas en renovering av La Monnaie som varar i knappt – Liègeoperan är mycket traditionell och konkurrerar inte alls ett år. Ombyggnaden 1986 var mycket genomgripande, nu sätter med oss, berättar Krystian Lada, chefsdramaturg och medieansvarig. man in luftkonditionering och gör förbättringar i de publika Majoriteten av våra besökare abonnerar på biljetter. Den fransk­ utrymmena. Under byggperioden spelas uppsättningarna på andra språkiga gästpubliken kommer snarare från Paris, en timme med scener i Bryssel. www.lamonnaie.be tåg, än från Vallonien och Nordfrankrike. De tre operahusen har nästan ingen kontakt med varandra och det gäller även landets kulturinstitutioner. Mons är kulturhuvud­ Interiör La Monnaie och porträtt Peter de Caluwe. Foto: Johan Jacobs. Shell Shock. Foto: Filip van Roe. stad 2015, men La Monnaie har inte fått i uppdrag att bidra med Médulla. Foto: Bernard Coutant / La Monnaie. någonting. Sådant är normalt här i landet, suckar man på operan. Krystian Lada. Foto: Lisandro Suriel. 11 HERR REDAKTÖR

Herr redaktör Hej Sören! Jag läser ju praktiskt taget allt i Hej Örjan, Själv minns jag ett underhållningsprogram på OPERA med förtjusning. I nr 5/14 blir jag Tack för ditt mejl! Av den pressrelease som 60-talet i svartvitt, där Elisabeth Söderström förvånad. Kan inte Meryl Streep sjunga? Vad vi fick angående filmen om Foster sjöng någon amerikansk evergreen, typ Vincent sägs om insatsen i Mamma Mia-filmen, ”The Jenkins framgår det inte om Meryl Streep Youmans ”Tea for Two”, där varannan ton var Winner Takes it All”. Eller ta något av klippen ska sjunga i filmen. Det gör det inte heller i ren och varannan falsk – inte det lättaste en på YouTube. Eller country i någon film jag glömt förhandsinformationen om filmen – en film sångare kan göra. För sådant krävs nästan titeln på? som tydligen kommer att kunna ses under en skolad röst. Jag kan inte sjunga särskilt bra men brukar året. Det är roligt att det görs en film om den säga att jag hör när andra sjunger fel. Har jag Vad jag menade var att det inte är helt lätt egocentriska Florence Foster Jenkins, något fel om Meryl Streep tycker du? att imitera Jenkins och då räcker det inte med som vi kommer att uppmärksamma i OPERA. att ha sjungit musikal med bröströst, om än Vänliga nyårshälsningar, så bra som Streep. Hur ska hon kunna sjunga Sören Tranberg, chefredaktör Örjan Leringe, Stockholm Nattens drottnings ”Der Hölle Rache …”?

Om du som läsare har synpunkter på någonting i OPERA – skriv till oss eller mejla! [email protected]

OperastudiO Musiklinjen Kapellsberg Operastudion vid Härnösands folkhögskola är en av Sveriges största och mest välrenomme- rade förberedande operautbildningar. En mycket viktig del i utbildningen är de fullskaliga opera- produktioner som årligen uppförs. Vi har ett nära samarbete med Kashu-do studios. 2–3 år • Start 24 aug 2015 • Ansökan 10 mars Kurser i sommar Härnösand Summer Opera Academy 10–22 aug • En internationell kurs på folkhög- skolan för operastuderande och professionella sångare. Lärare: Jean-Ronald LaFond m fl. Masterclassdagar på Schymbergsgården 11–15 aug • För sångare och pianister. Lärare: Anne Sofie von Otter, sång, Simon Crawford Phillips, piano, Anders Olsson, textanalys.

Mer information på hfs.se INTERVJU 12 ny publik och väcka intresseopera,ny väcka konstformen publikoch för exempel till i dag.. bredd och kretsarfördjupning Mycket i arbetet kring Att nå föreslå och äldre,ska mantafram okänd som repertoar intespelas attförvalta, enlångtradition historia och också som dramaturg ossidag, för erna skavispeladem?Kungliga har Operan varför perspektivet i finnsfrämst repertoararbetet. Vad klassik- berättar nyatonsättare operor. somskriva dramatiker vill och Samtids- dåtid.samtid och nytt, beställa och framåt måsteblicka Vi möta jobbarmanmedframtid, Aronsson:operadramaturg Som Katarina utåt. inåtoch folkbildningsarbete bedriva i beställningsverk gentemot tonsättare librettister och att och operachefen, regissörerna, för bollplank meddramaturgi attarbeta svar idag: omrepertoarrådgivare attvara till dethandlar operadramaturg. förste 1997somOperan Sveriges Jagger samma jagnärbörjade på Johansson: fick Denfrågan Kungliga Stefan VAD INNEBÄR ARBETET SOM OPERADRAMATURG? Dramats FANBÄRARE

Sveriges tre fasta operadramaturger berättar om sina arbeten. berättar operadramaturger tre fasta Sveriges GÖRAN GADEMAN GÖRAN

INTERVJU: MARIE KVARNSTRÖM KATARINA ARONSSON KATARINA

han började. roll- medattorganisera hastöd iarbetet Hanvill drama, svenska alla sångare ärengelsman kändeintetill och när Langridge,Stephen ledare och som opera ärvårkonstnärlige för harjagfåttenutökadSenare coordinator. tjänstsom casting rådgivare åtoperachefen. ärkonstnärlig arbetsbeskrivning mycket påhurhanstjänstvarupplagd. Första punktenimin operachef, vårdåvarande och Axelsson, Lise-Lotte hade sneglat denendeoperadramaturgen iSverige, 2006varStefan operan Gademan:Göran När jagbörjade som påGöteborgs- dramaturg nya uppsättningavOtello. geroch enDesdemona-monolog isambandmedpremiären påvår andra. Kungliga till Operan Ivårkommerexempel till Dramaten med harhelatidenperspektivet söker utåtoch samarbete Vi perspektiv, attplaceraoperakonsten i ettstörre samhällsperspektiv. samtal, introduktioner programartiklar. och på Jagtänkerockså genom utomhuskonserter. populära Fördjupning skergenom

STEFAN JOHANSSON STEFAN

Foto: Marie Kvarnström Marie Foto: i operahusen i

Orfeus och Eurydike 13 INTERVJU 14

Idomeneo 15 16

Ragnarök 17 INTERVJU

besättningar, så jag jobbar också mycket med det numera. Men forskare och andra bjuds in. Vi måste ha en dialog med många han har alltid sista ordet i castingen. intressenter och fördjupningen är viktig för att ge perspektiv. Vi kan fånga upp allmänmänskliga frågor i samtalen för att lyfta fram KA: Texten är förstås ett av våra viktigaste ansvarsområden. kopplingen till vår tid. När vi gav förra året kom till Dramaturgerna är den dramatiska textens fanbärare i ett operahus, exempel Caroline Krook och Helle Klein och talade om förlåtelse. på många nivåer. Översättningar och textmaskinen hör hit. Att ”Som dramaturg är GG: Vi brukar ju alla tre hålla i samtal hitta bra översättare som förstår man intermediär – man ungefär tio dagar före premiären för en uppsättningens koncept. Anpass- nyuppsättning, då vi samlar teamet och ningen till det sceniska är ofta ett befinner sig mellan olika några sångare. Jag brukar bjuda in petigt arbete där små detaljer blir någon extern gäst med någon special- viktiga, till exempel tajming – en aktörer, mellan musik och kunskap för det aktuella verket. Det textskylt måste komma på rätt text, mellan operaledning har varit allt från en familjeterapeut ställe eller delas upp för att eller språkforskare till en historiker poängen i en komedi ska gå fram. och operateam, mellan eller en supernanny, känd från tv. Vi ska ge dubbeln Riddar Blåskäggs borg/ GG: Ja, det arbetet är jätteviktigt, teori och praktik, mellan Erwartung i vår, och det är inga lätta det är ju länken till publiken. Man saker. Som hjälp till publiken kommer måste alltid gå igenom texten publik och scen.” vi i introduktionen till varje föreställ- noggrant. Det är inte säkert den ning ha en psykologistudent och en stämmer med det som händer på scenen. ”Varför sitter du där?” operahögskolestudent som får ställa frågor till varandra. kan frågan vara till en sångare som står upp, eller ”Sätt ner VILKA EGENSKAPER BEHÖVER EN strykjärnet” ber man någon som håller i en plast­sked. Då får man OPERADRAMATURG HA? anpassa texten lite försiktigt. Jag gör en hel del översättningar till textmaskinen själv, det är ett roligt arbete. KA: Man måste vara modig, kunna tänka kritiskt, analysera och ställa frågor, ibland obekväma frågor. Man måste också vara SJ: En central del som hör till folkbildningsarbetet är samtalen diplomatisk. Som dramaturg är man intermediär – man befinner inför föreställningarna. Det började bl.a. med seminarier till- sig mellan olika aktörer, mellan musik och text, mellan opera- sammans med Tidskriften OPERA och OperaVännerna. Från ledning och operateam, mellan teori och praktik, mellan publik 2003 anses operakvartarna som en självklar del av föreställning- och scen. arna. Men i arbetet med att göra operan tillgänglig är det viktigt att man som dramaturg håller fanan högt och står för att det är SJ: Arbetet kräver väldigt mycket finkänslighet och intuition. verken och föreställningarna som är huvudsaken. Jag kan aldrig i förväg veta riktigt hur mycket de vill ha av mig i arbetet med en uppsättning. Ibland vill regissören att man ska vara KA: Nu har vi förutom operakvartar och premiärsamtal ytterligare det första ögat i salongen, medan en annan vill ha hjälp med att ta fördjupande samtal i samband med våra premiärer där författare, fram all bakgrund för den aktuella operan. En tredje regissör har 18 Stiffelio INTERVJU

ett allmänt behov av stimulans. En stor del av arbetet består i att en pjäs med stöd av maffian. Där finns en livvakt med. Han sitter fråga operaledning och regissör: Vill du verkligen detta? i salongen under repetitionerna och till att börja med ägnar han sig mest åt att läsa travresultaten. Så småningom sänker han tidningen GG: Ofta får man rollen som oberoende samtalspartner och stöd och säger: ”Så där kan ni ju inte göra.” Till slut skriver han mer till regissören. Det kan vara skönt för henne/honom att ha en eller mindre om pjäsen och ser till att man byter ut huvudrolls- förtrogen att diskutera med utan att det förs upp till ledningen. innehavaren. När pjäsen väl har premiär är livvakten skjuten och Men det är viktigt att inte bli alltför involverad i repetitionsarbetet, borta ur bilden – få vet vem som ligger bakom den lyckade för då kan man inte vara det där yttre ögat. Jag brukar inte vara uppsättningen. Det är ju en drastisk beskrivning men ger ändå med på repetitionerna mer än kanske en gång i veckan, så att jag en idé om dramaturgens roll. kan se arbetet med fräscha ögon. NYTOLKNINGAR OCH SCHABLONER

KA: Det mest intressanta som produktionsdramaturg är de SJ: Om man bidragit till att välja en känd opera med tanken att inledande samtalen med regissören när allting är öppet, när man det ska bli en ny tolkning, kan operateamet ibland ha en väldigt ännu inte valt väg och diskuterar mycket fram och tillbaka vilka konventionell uppfattning om den. Jag har ett antal gånger varit möjligheter som finns. med om att de till sin stora överraskning får upptäcka att det här verket uttrycker en massa andra saker än de trodde. Verdi, till SJ: I arbetet med beställningsverk kan det vara bra att säga alla de exempel, är inte en gammal patriark utan en synnerligen intressant hårda sakerna först i dialogen med tonsättare och textförfattare, person som befinner sig i ett brytningsskede när det gäller synen för att ta ur dem en del illusioner. En aldrig så beprövad drama- på kvinnan och mannen i ett förhållande. Och Carmen har nog tiker som ska skriva libretto till en tonsättare är inte alltid klar över aldrig varit ett offer, för i så fall skulle det inte blivit en sådan att 70 % av pjäsen går bort om man ska hinna med musik också. skandal. Det är viktigt att tränga in i verken – inte iscensätta vår Det handlar ibland om väldigt enkla saker som det inte är tids schablonuppfattningar om operaikonerna. konstnärens uppgift att omedelbart se, för hen ska ju vara kreativ och expansiv. Det handlar om att sätta gränser, att upprätta ett KA: Ja, det gäller kanske framför allt regissörer som tidigare har gemensamt ”fängelse” – så har man obegränsad frihet inom det. jobbat med talteater och som har vaga uppfattningar om operans uttrycksformer. I samarbetet med de regissörerna blir dramaturgen KA: En bra skildring av dramaturgens roll finns i Woody Allens en musikens fanbärare som kan hjälpa till att fokusera lika mycket film Kulregn över Broadway, som handlar om uppsättningen av på musiken som på texten. En operadramaturg ska alltså inte bara Julius Caesar 19 INTERVJU

vara publikens öga utan måste också ha tonsättarens öra och lyfta SJ: Innan vi dramaturger kom hade övriga kolleger på Operan ofta fram det som händer i musiken med dess tematik, ledmotiv och uppfattningen att det bara fanns en version av ett visst verk, det klanger. Text och musik går ofta mot varandra, undertexten finns vill säga den man senast gav. Ibland var det en turnéversion där i musiken, och det måste man vara medveten om när man arbetar man hade strukit mycket. När vi så skulle sätta upp ett känt verk med det sceniska uttrycket. kunde vi få frågan om vi hade lagt till en massa musik. ”Nej” blev vårt svar, ”vi har kortat ner originalversionen något”. Det är VERSIONER OCH URVAL dramaturgens roll att ha den här kunskapen så att vi kan skapa GG: En annan sak som tillhör dramaturgens uppgift är att hålla möjligheter för andra att vara kreativa. reda på vilka versioner som finns av ett visst operaverk. Under Gluckåret 2014 ville vi ge Orfeus och Eurydike. Rollen som Orfeus GG: En dramaturg behöver också vara med vid valet av stryk- var vikt åt Katarina Karnéus, men hon sa att den numera låg för ningar i ett verk. Jag har ett särskilt minne från vår uppsättning av lågt för henne. Då kom jag på att det fanns en annan version av Thaïs, där dirigenten ville stryka hela näst sista scenen. Tittar man verket, Parmaversionen, där Orfeus roll ligger högre. Jag lyckades i romanen som är grunden för handlingen är det ungefär halva få tag i den, Katarina Karnéus sjöng igenom och den låg som en boken. Jag lyckades få scenen kvar – annars hade mycket av smäck – och så kunde vi spela Orfeus. sammanhanget gått förlorat. De operor där det verkligen krävs 20 INTERVJU

”En bra skildring av

strykningar är barockoperorna, de kan vara fyra timmar långa. dramaturgens roll finns När vi skulle ge Alcina och Julius Caesar fick jag skapa en spelversion genom att gå in och stryka mycket. i Woody Allens film Kulregn över Broadway, KA: Ja, när vi gav på Drottningholmsteatern i höstas fick jag också korta ned. Alla val man gör är viktiga, de är ju en som handlar om översättning av verket för publiken i ett bredare perspektiv. uppsättningen av NYA OPEROR OCH NYA FORMER

KA: En stor del av mitt uppdrag rör de nya operorna. Operan har en pjäs med stöd arbetat intensivt med beställningar sedan början av 2000-talet. Om operakonsten ska leva vidare måste vi spela verk som speglar av maffian.” den tid vi lever i. Vi har ett antal beställningsverk på gång men söker också internationella samarbeten. Nästa år kommer Medea av Daniel Börtz och sedan planeras ett nytt beställningsverk i repertoaren varje år. Det är Tristessa av Jonas Bohlin, Torbjörn kan fylla ett operahus. Repertoaren ska ju på något förunderligt Elensky och Ann-Sofi Sidén – ett unikt projekt som skapas av sätt både innefatta de kända klassikerna, okända äldre verk och tre upphovspersoner, varav en är bildkonstnär. De andra verken nyskrivna verk, som dessutom gärna bör få en repris. Det är en stor är Dracula av Victoria Borisova-Ollas, Claes-Peter Hellwig och önskelista men det är viktigt att man håller fast vid den. En annan Kristian Benkö, Strandad av Karin Rehnqvist och Kerstin Perski, viktig sak är att på varje vis motarbeta en nygammal elitism, som och Amy av Rolf Martinsson och Stephen Plaice. driver in en kil mellan konstarten opera och dem som ska betala – det vill säga alla skattebetalare. Vi har precis också inlett ett samarbete med tre yngre svenska tonsättare – Johan Ullén, Roger Assar Johansson och Tebogo KA: Jag önskar att Kungliga Operan ska göra nya föreställningar Monnakgotla. De ska få göra varsin kort enaktare ur tilltänkta som bär ut i världen – att få vara med om att internationella hus operor, som vi ger tillsammans för publik på Rotundan. Det är blir intresserade av ett nyskrivet verk som vi har beställt. Jag ser något jag verkligen ser fram emot; de har olika idéer och infalls- också fram emot att följa den vitala utveckling av ny musikdramatik vinklar. Jag hoppas den här nya arbetsformen kan öka intresset som sker internationellt. Min förhoppning är att vi kan få se den för att skriva operor bland yngre tonsättare och dramatiker. på scen också i Stockholm.

GG: Ja, det är viktigt att hitta nya former. Många tonsättare har GG: Jag hoppas att det blir så när vår nya opera Notorious av Hans inte erfarenhet av att skriva för en stor apparat, och har man ingen Gefors har urpremiär i september; den skrivs även i en engelsk erfarenhet får man inga uppdrag. I Göteborg kommer vi under version. Den största huvudrollen är specialskriven för Nina Stemme. en vecka i mars att göra något vi kallar Opera Generator: fem Operan baseras på en av Hitchcocks bästa filmer. Det borde finnas kompositörer och fem librettister får arbeta så att alla träffar alla chanser att den når ut även internationellt, men sådant kan man och skriver kanske en minuts scen om dagen tillsammans. Det här aldrig veta på förhand. Annars önskar jag mig fler operor på är något som Stephen Langridge brinner mycket för. Stephen, jag Göteborgsoperans stora scen. Snart får vi en ny halvstor scen med och vår hustonsättare Hans Gefors kommer att handleda. 550 platser som kan avlasta. Det skulle kunna innebära en femte ny operauppsättning per säsong på stora scenen. KA: En annan sak jag har startat tillsammans med Kungliga Musikaliska Akademien är serien Oerhört ohört, där vi lyfter fram KA: På Kungliga Operan projekteras nu ’en ny opera i operan’, och äldre, okänd musik. Förra året fokuserade vi på kvinnliga tonsättare, i det arbetet finns naturligtvis en ny mindre scen med. Den kommer i år fortsätter vi med kapellmästare med koppling till Operan. att öppna för en större repertoar och ge Unga på Operan en egen Vi kommer bland annat att ge utdrag ur operorna Blenda av P. A. plats i huset. Ölander och Drottningens vallfart av Richard Henneberg.

VILKA ÖNSKNINGAR HAR NI FÖR FRAMTIDEN? Orfeus och Eurydike, Göteborgsoperan 2014. Foto: Mats Bäcker SJ: Det viktigaste är ändå att de verk man vill spela ges i någorlunda Idomeneo, Drottningholms Slottsteater 2014. Foto: Markus Gårder Ragnarök, Kungliga Operan 2007. Foto: Mats Bäcker komplett form i uppsättningar som motsvarar deras krav. Och det Stiffelio, Kungliga Operan 2011. Foto: Hans Nilsson är inte alltid självklart bland alla andra bra och roliga projekt som Julius Caesar, Göteborgsoperan, 2008. Foto: Mats Bäcker 21

GÖRAN GADEMAN (f. 1963) Har varit anställd som dramaturg på Göteborgsoperan

sedan 2006. Dessförinnan var han forskare och lärare vid INTERVJU Teatervetenskapliga institutionen vid universitet. Han disputerade där 1996 med avhandlingen Realismen på Operan, gav ut boken Operabögar 2004 och delar av Ny svensk teaterhistoria 2007, samma år som han blev docent. Han har suttit i styrelserna för Folkoperan och Operahögskolan i Stockholm. Han är en mycket flitig föredragshållare och skribent, med många framträdanden i radio. Hösten 2015 kommer han ut med en operahistoria på Gidlunds förlag.

KATARINA ARONSSON (f. 1962) Efter studier i musikvetenskap (fil.kand.) studerade Katarina Aronsson dramaturgi (Master) vid Dramatiska Institutet (numera Stockholms Konstnärliga Högskola). Sedan 1998 är hon knuten till Kungliga Operan som programredaktör och från 2011 som dramaturg. Hon har bl. a. samarbetat med regissörerna Tobias Theorell, Johanna Garpe, Ole Anders Tandberg och Kirsten Harms. Katarina Aronsson är initiativ- tagare till den uppmärksammade serien med svensk musik Oerhört ohört och redaktör för antologin Författare på operan (2013) samt Nibelungens ring, Kungliga Operan 1895–2007. Hon framträder ofta som presentatör, samtals- och seminarie- ledare och introducerar regelbundet föreställningar på Operan. Hon har under ett flertal år också varit verksam som musikjournalist, bland annat på Sveriges Radio.

STEFAN JOHANSSON (f. 1947) Teater- och musikstudier i Sverige och utomlands. 1968–97 kulturjournalist och producent vid Sveriges Radio. 1969–91 Teater 9 som regissör, skådespelare, konstnärlig ledare, m.m. Med fast scen i Stockholm och gästspel i bl.a. Polen, Tyskland, Italien och Venezuela, arrangerade bl.a. tre Scensommarfestivaler. 1988–95 chef för Radioteatern. 1996–99 regisserade kompakt-Ringen, som invigde Dalhalla som operascen. 1997–2014 chefsdramaturg vid Kungliga Operan. 2011–17 Malmö Opera som chefsdramaturg och regissör (, Lear och Kvartett). Marianne Hellgren Staykov och Per Mattsson har tilldelats 2014-års Gunn Wållgren-stipendier Sopranen Marianne Hellgren Staykov gjorde i höstas Ilia i Mozarts Idomeneo på Drottningholms Slottsteater, en sampro- 1duktion mellan barockteatern och Kungliga Operan. Motivering: ”Hon har en klockren sopran som med sin varma röst låter oss njuta av hisnande höga, glittrande toner som svävar tyngdlöst i rummet ovanför orkestern. Hennes genomarbetade rolltolkningar, vokalt likväl som sceniskt, ger oss den eftertraktade känslan att dramat hela tiden skapas i nuet. Som operasångerska på högsta nivå har hon helt enkelt förmågan att ge sitt yppersta och bjuda 1 på en minnesvärd helhetsupplevelse.” Dramatenskådespelaren Per Mattsson har under våren och hösten spelat i Mats Eks uppsättning av Vilhelm Mobergs Utvandrarna och i Vibeke Bjelkes uppsättning av Tjechovs Måsen. Han tillhör Dramatens fasta ensemble sedan 1972 och är även verksam inom film, radio och tv. På Dramaten har han uppträtt i 60 produktioner. Stipendierna ur Gunn Wållgrens minnesfond utdelas gemen- samt av Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Kung- liga Musikaliska Akademien till ”konstnärligt förtjänta dramatiska och lyriska artister”. Stipendiaterna får vardera 20 000 kronor.

Fler stipendiater Sopranen Sara Swietlicki har utsetts till 2015 års Jenny Lind-stipendiat. Hon är den femtionde sångerskan som får stipendiet,2 som Folkets Hus och Parker delar ut sedan 1965 till en ung sångstuderande. Utöver prissumman, 40 000 kronor, består priset av turnéer i Sverige och USA. Swietlicki tilldelas priset för sin varma, solida klang och självklara närvaro i musicerandet. Swietlicki föddes i Lund 1988. Direkt efter gymnasiet gick hon musiklinjen på Vadstena folkhögskola och de tvååriga studierna utvidgades till tre år, samtidigt som hon bytte röstfack från mezzo- 2 sopran till sopran. År 2010 började Sara Swietlicki studera vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Hon är sedan 2013 elev 3 4 vid Operaakademiet i Köpenhamn. Innevarande säsong gör hon sin praktik på Köpenhamnsoperan. Svenska Wagner-Sällskapets Bayreuthstipendier 2015 har tilldelats Désirée Baraula och Åsa Jäger. Svenska Wagner-Säll­ skapet delar årligen ut stipendier som ger unga lovande artister möjlighet att resa till Wagnerfestspelen i Bayreuth. Stipendierna kommer att delas ut den 27 mars 2015 på Kungliga Operan i Stockholm i samband med en föreställning av Tristan och Isolde. Mezzosopranen Désirée Baraula (f. 1985) har bl.a. utbildats vid Stockholms Elementära Teaterskola (S.E.T.) och på Stock- holms3 Operastudio. Sedan hösten 2012 går hon på kandidatutbild- ningen vid Operahögskolan i Stockholm. Sopranen Åsa Jäger (f. 1984) har gått en treårig utbildning på det Musikestetiska programmet vid Midgårdsskolan i Umeå, därefter4 har hon gått två år på Musiklinjen vid Framnäs folkhög­ skola i Piteå. Hon har även genomgått kandidatautbildningen på Operahögskolan i Stockholm 2011–13 och nu går hon där på Master- utbildningen i sång. 23 NOTISER Den internationellt verksamma sopranen Elisabet Strid har Gilda, Joachim Bäckström libertinen Hertigen och Elisabeth Jansson tilldelats Richard Brodinstipendiet 2014 på 67 000 kronor. gör den förföriska Maddalena. 5Stipendiet delades ut vid OperaVännernas årliga lunch den 18 januari. Enligt Richard Brodins önskan ska detta stipendium tilldelas en operasångare som kommit en bit på sin karriär och får användas Opera på Skäret sätter upp La Traviata i sommar helt efter mottagarens önskan. Giuseppe Verdis mästerverk blir huvudnumret i den tolfte upplagan Den 12 april debuterar Strid som Brünnhilde i i en ny­- av Opera på Skärets sommaroperafestival i år. Opera på Skäret gav uppsättning av Ringen på Leipzigoperan. Hennes Siegfried blir Christian La Traviata i en konsertant version redan 2005, med Charlotta Franz och Vandraren sjungs av John Lundgren. I sommar gestaltar Larsson och Tito Beltrán i huvudrollerna. Tio år senare är det dags Strid titelrollen i på amfiteatern i bulgariska Plovdiv. Därefter för en fullskalig scenisk version. Sångare och produktionsteam sjunger hon sin första Chrysothemis i Elektra på Nationaloperan i presenteras i början av året. Klart är att Svenska Kammar­orkestern Helsingfors. En roll som sångerskan sjungit tidigare är Sieglinde i Örebro, som senast medverkade i Barberaren i Sevilla 2013, är i Valkyrian och som hon åter ska göra i en kommande Nibelungens tillbaka som operaorkester. La Traviata kommer att spelas tolv ring på Lyric Opera of Chicago. gånger mellan den 1 och den 30 augusti.

Norrlandsoperan i Umeå spelar både Operaregidebut Figaros bröllop och under 2015 Teaterregissören Stefan Larsson kommer att göra operadebut Linda Mallik sätter upp Figaros bröllop tillsammans med med Daniel Börtz’ nyskrivna opera Medea, som får sin urpre- ­ scenografen Peder Freiij och kostymdesignern Anna Ardelius. 7miär på Kungliga Operan i Stockholm den 23 januari 2016. Larsson 6Tobias Ringborg dirigerar. Medverkar gör bland andra: Linus (f. 1964) började sin karriär som skådespelare, men regidebuterade Börjesson (Figaro), Mariann Fjeld-Solberg (Susanna), Carl redan 1997. Sedan dess har han regisserat ett tjugotal pjäser på Ackerfeldt (greve Almaviva), Kristina Hansson (grevinnan Almaviva) Dramaten, där han var konstnärlig ledare för scenen Elverket och Annie Fredriksson (Cherubin). Mozartoperan spelas 13 gånger i 2002–09. Därefter var han chef för Århus Teater t.o.m. 2013 och nu Umeå under perioden 28 februari–28 mars. Därefter blir det sju för Betty Nansen teatret i Köpenhamn. turnéföreställningar i Härnösand, Sundsvall och Boden under Nu debuterar Stefan Larsson alltså som operaregissör och perioden 12–25 april. kommer då att få samarbeta med en av Sveriges mest erfarna ton-­ Verdis mästerverk Rigoletto får premiär på Norrlandsoperan den sättare, Daniel Börtz. Dennes opera Backanterna, i regi av Ingmar 1 oktober. Det blir totalt 15 föreställningar t.o.m. den 7 november. Bergman, hade urpremiär på Kungliga Operan 1991. Hans senare Kristofer Steen regisserar tillsammans med scenografen och opera, Goya, spelades i regi av Wilhelm Carlsson på Göteborgs­ ljussättaren Linus Fellbom samt kostymdesignern Behnaz Aram. operan hösten 2009. Medea kommer att dirigeras av Patrik Ringborg. Norrlandsoperans chefsdirigent Rumon Gamba dirigerar. Fredrik Titelrollen sjungs av Emma Vetter. Zetterström drar på sig narrkåpa, Teresia Bokor sjunger

5 6

7 24 NOTISER

9 8

Nytt jobb Savonlinna 2015 Johannes Gustavsson har utsetts till ny chefsdirigent på På den gamla borggården i Olofsborg inleds i år Nyslotts opera- Wermland Opera i Karlstad. Det blir värmlänningen Johannes festspel med ett gästspel av Volksoper i Wien med Glada änkan 8Gustavsson som kommer att leda Wermlands Operas orkester vidare (3-8 juli). Sedan gästspelar Semperoperan i Dresden med Figaros mot nya mål och utmaningar. Han dirigerar ständigt Österbottens bröllop (13–17 juli). Och i samproduktion med Chorégies d´Orange kammarorkester, han är också verksam som förste dirigent hos ges Boris Godunov, dirigerad av Leif Segerstam i regi av Nicola Västerås Sinfonietta och sedan 2010 är han konstnärlig rådgivare åt Raab och med Matti Salminen i titelrollen (11–30 juli). I repris från Nordiska kammarorkestern. År 2012 utsågs Gustavsson till chefs- tidigare ges Tosca (18–31 juli) och La Traviata (20 juli–1 augusti). dirigent under tre år hos Uleåborgs Symfoniorkester. www.operafestival.fi Birgitta Svendéns förordnande som vd och operachef för Kungliga Operan har förlängts t.o.m. sommaren 2019. Beslut 9togs i samband med operastyrelsens decembermöte. Kulturdepar- Påskfestspelen i Salzburg tementet är informerat och har gett sitt fulla stöd till beslutet. Christian Thielemann dirigerar sitt Staatskapelle Dresden i Hösten 2009 tillträdde Birgitta Svendén som operachef och blev Cavalleria rusticana/Pajazzo, regi av Philipp Stölzl, med Jonas från och med februari 2010 även vd för Kungliga Operan. Kaufmann som Turridu och Canio (28 mars–6 april). Helle Solberg blir ny orkesterchef för Kungliga hovkapellet. www.salzburger-festspiele.com Solberg arbetar i dag som musikchef på konserthuset Spira i Jönköping och tillträder sin tjänst den 1 maj. Hon efterträder Fredrik Andersson, som blir programdirektör för Kungliga Filhar- Operafestivaler i England moniska Orkestern. I Glyndebourne ges i sommar Donizettis sällan spelade Poliuto i regi av Mariame Clément (21 maj–15 juli), vidare Mozarts Enleveringen ur seraljen (13 juni–10 augusti), Händels Saul (23 juli–29 augusti), Nomineringar till Opera Awards 2015 Brittens The Rape of Lucretia (5 juli–19 augusti), Ravels L´heure Norrlandsoperans uppsättning av Mats Larsson Gothes Blanche & espagnole/L´enfant et les sortilèges (8–30 augusti) och Bizets Carmen Marie har nominerats i kategorin uruppföranden av Opera Awards. (23 maj–11 juli). www.glyndebourne.com Likaså den sceniska versionen av Arnold Schönbergs Gurrelieder På operafestivalen i Buxton sätter Elijah Moshinsky upp Verdis med Anna Larsson på Den Nederlandse Opera i Amsterdam i kate- Giovanna d´Arco (11, 14, 17, 21 och 24 juli), vidare framförs Donizettis gorin nya uppsättningar. Det är brittiska Opera Magazine som årligen (12, 15, 18, 22 och 25 juli) och konsertant ges utser finalister i olika kategorier som t.ex. dirigenter, regissörer, Charpentiers Louise (16, 19 och 23 juli). www.buxtonfestival.co.uk kostymörer, manliga och kvinnliga sångare, årets nyproduktioner, Garsington Opera ger Intermezzo (5, 7 och 9 juli), uruppföranden och operahus. Bland de nominerade till tidskriftens Mozarts Così fan tutte (3, 8 och 11 juli) och Brittens Döden i Venedig läsartips återfinns Nina Stemme. Vem som blir pristagare medde- (4 och 10 juli). www.garsingtonopera.org Hans L Beeck las den 26 april i . Sören Tranberg

1. Marianne Hellgren Staykov och Per Mattson. Foto: Erika Sjöling 2. Sara Swietlicki. Foto: Erik L. Underbjerg 3. Désirée Baraula. Foto: Giulia Cairone 4. Åsa Jäger. Foto: Privat 5. Elisabet Strid. Foto: Emelie Kroon 6. Linda Mallik. Foto: Mats Bäcker 7. Stefan Larsson. Foto: Sören Vilks 8. Johannes Gustavsson. Foto: Stina Gullander 9. Birgitta Svendén. Foto: Carl Thorborg 25

Möt våren och den förtrollande blomsterprakten i Amsterdam

Foto: Gammelgård Elias Opera och konsertresa Drottningholmsteatern 14–17 APRIL 2015 Marc Minkowski dirigerar på Drottningholms Slottsteater i sommar Han leder Mozarts Figaros bröllop i en nyuppsättning regisserad av Ivan Alexandre, medan Antoine Fontaine skapar både scenografi och kostymer. Denna trio kommer också att svara för Don Giovanni 2016 och Così fan tutte 2017. Drottningholmsteaterns målsättning är att ge alla de tre da Ponte-operorna i en svit sommaren 2017. Figaros bröllop har premiär den 2 augusti och spelas åtta gånger t.o.m. den 16 augusti. Den franske barytonen Florian Sempey sjunger Greven, Camilla Tilling Grevinnan, nederländskan Lenneke Ruiten gestaltar Susanna, kanadensaren Robert Gleadow sjunger Figaro, Miriam Treichl (Marcellina), Anders J. Dahlin (både Basilio och Don Curzio) och Hanna Husáhr (Barbarina). Vem som sjunger Cherubin och Dr Bartolo är inte klart när dessa rader skrivs. Biljettförsäljningen startar den 11 mars. www.dtm.se Ytterligare en produktion kommer att spelas på barockteatern Amsterdam är en metropol som har mycket att ge av både Opera och kulturupplevelser. i sommar, men vad det blir presenteras vid ett senare tillfälle. På Amsterdam, Nationale Opera & Ballet får vi uppleva Sören Tranberg Verdis . Det blir också en konsert med Rotterdam Philarmonisch Orkest MAHLER Symfoni nr.1 Dirigent: Osmo Vänskä, Alexander Gavrylyuk piano. Det blir stadsrundturer med buss och med båt på kanalerna, besök i Van Gogh Museet med över 200 tavlor och 600 teckningar av Vincent Van Gogh. Vi kommer också att besöka ett diamantsliperi för att se hur den skimrande diamanten formas. Resevärd Tomas Svendén.

Resans pris: Pris per person i dubbelrum kronor: 16.550:- Tillägg enkelrum kronor: 1.200:-

RESEFAKTA: Flyg Arlanda/Göteborg/Köpenhamn – Amsterdam T/R. Transfer från och till flygplatsen

Foto: Marco Borggreve i Amsterdam, 3 nätter på Hotel NH Amsterdam Center, 3 frukostbufféer, 3 middagar, 2 lunch, alla måltidsdrycker ingår, utflykter med entréer enligt program, 1 opera och 1 konsertbiljett.

FÖRETAG OCH FÖRENINGAR VI SKRÄDDARSYR ERA RESOR EFTER ÖNSKEMÅL!

Marc Minkowski YOUR NEXT TOUR AB -DIN BÄSTA RESEKLUBB Lill-Jans Plan 2 114 25 Stockholm Tel: 08-611 51 50 [email protected] www.yournexttour.com 26 NOTISER

FRANSKA KATASTROFER

I Europa hör Frankrike till de länder där konsten och framför allt det statliga och regionala stödet till scen- konsten har en stabil förankring över partigränserna. Som tidigare rapporterats drabbades Les Arts Floris- sants av ett minskat stöd från regionen (330 000 euro, men senare delvis återupprättat). Les Echos (5 januari) rapporterar om ytterligare nerskärningar som bland andra drabbar Marc Minkowski och hans världs­ berömda ensemble Les Musiciens du Louvre. Det är staden Grenoble, som ”brutalt beslutat” att helt enkelt dra in sitt stöd på 438 000 euro, omkring fyra miljoner kronor. Under 2014 gjorde orkestern en förlust på nästan lika mycket och tvingades ställa in fyra konserter. En namninsamling med 8 000 under- skrifter ändrade inte stadens beslut. Orkestern Dijon Bourgogne fick en minskning från 9,5 till fyra miljoner euro i stöd (de har en budget på 22 miljoner och 242 anställda) och är nu i färd med att skramla ihop underskottet på 700 000 euro.

Även talteatern drabbas. Avignonfestivalen tvingas minska sin sommarfestival med två dagar på grund av ett underskott på 300 000 euro och det nationella nätverket för konstnärlig och kulturell verksamhet, Le Syndeac, som representerar över 370 musik- och teaterinstitutioner, hotas av kollaps, medan institutioner för modern konst som Le Wharf i Hérouville-Saint- Clair, Basse-Normandie, har tvingats slå igen. Flera kyrkor går dessutom mot en osäker framtid. Det är ingen överdrift att kalla det som nu sker i Frankrike för en katastrof. Claes Wahlin

Les Musiciens du Louvre. Foto: Sander Buyck Marc Minkowski. Foto: Marco Borggreve

Marc Minkowski Kristian Benedikt och Malin Byström i otello

MÄNNISKANS allra MÖRKASTE DRIVKRAFTER PREMIÄR 14 mars

Musik Giuseppe Verdi OPERAN XTRA: DESSUTOM I VÅR Dirigent Alexander Vedernikov/ Om du ändå hade talat, Desdemona. Paolo Olmi Monolog av Christine Brückner framförd Trollflöjten regi David Alden av Gunnel Fred. Spelas i Guldfoajén 18, 21 mars, 23, 26 april samt 5 maj före Written on Skin Föreställningen är ett samarbete med kvällens föreställningar av Otello. Xerxes English National Opera Fri entré. Tristan & Isolde I samarbete med Dramaten&. Otello sänds Live på bio 21 mars Maria Stuarda

La traviata

Stolta partners till Kungliga Operan KPMG MED-EL Nordea Samarbetspartner Panasonic Savana 28

Teatern som tog revansch

Teatro Real i Madrid 29 REPORTAGE

Joan Matabosch

”Mitt uppdrag är att öppna Madridbornas sinnen”, säger den konstnärlige ledaren på Madridoperan.

REPORTAGE: LOUISE FAUVELLE • FOTO: JAVIER DEL REAL

Teatro Real är det spanska operahuset Det är en ljum höstkväll i Spaniens huvudstad Madrid. Mitt emot det kungliga som tog revansch efter 40 år i träda. palatset och stilfulla Plaza de Oriente ståtar en relativt nedtonad stenbyggnad OPERAs Louise Fauvelle har åkt upp och från 1800-talet. Vid en av ingångarna köar väldoftande herrar och damer – ner mellan de 22 våningsplanen, som majoriteten i övre medelåldern och de allra flesta uppklädda i färggranna dräkter inbegriper allt från perukmakeri och eller välpressade kostymer. Platsen är operahuset Teatro Real. Denna oktoberafton solistloger till ljudstudior och massiva är det premiär för Gaetano Donizettis Regementets dotter. Inne i salongen, som hissanordningar. Hon fick även en ger plats åt 1750 personer, råder ett svagt mummel och några av besökarna viftar intervju med den nye konstnärlige förstrött med programmet för att svalka sig mot värmen som har smugit sig in ledaren Joan Matabosch. med folkhopen. Snart går ridån upp och Donizettis opéra comique sätter igång. Under de två akterna är det den mexikanske tenoren Javier Camarena som får en klar majoritet av publikens applåder och bravorop.

Dagen efter har jag stämt träff med en av Teatro Reals veteraner bakom kulisserna: Graça Ramos. Hon jobbar på kommunikationsavdelningen och är en av få som har arbetat i huset sedan nyinvigningen 1997. Med energiska steg bjuder hon på en rundvandring i Teatro Reals vidsträckta innandöme, som sprider ut sig på 22 våningar – 14 över scenen, åtta under. – Utsidan är så ful och byggnaden ser inte alls särskilt stor ut. En person som bara går förbi på gatan kan inte föreställa sig att det finns en hel värld på insidan, säger hon när vi vid lunchtid möts upp i personalentrén. 30 REPORTAGE

Fasaden är i princip det enda som finns kvar av originalteatern, som stod klar i november 1850 och invigdes med Donizettis La favorita. År 1925 stängdes operan på grund av att sprickor hade dykt upp i bärande väggar och byggnaden riskerade att rasa samman. Ett renoveringsarbete påbörjades men avbröts av inbördeskriget på 30-talet, då huset kom att användas som ammunitionslager. Efter att ha varit stängd under 40 år öppnade Teatro Real 1966, då som konsertlokal. Några år senare bestämde dock general Franco att Madrid behövde ett riktigt operahus som kunde mäta sig med de bästa i världen. Men för det krävdes en omfattande ombyggnad av teatern och det skulle dröja ända till 1991 innan arbetet satte igång. Teatro Real var med om en total inre förvandling som både drog ut på tiden och överskred sin budget. En av utmaningarna var tunnelbanan, som gick under teatern och orsakade skakningar. Den drog man helt Regementets dotter sonika om. Andra förändringar var installationen av luftkonditionering och ett avancerat hissystem för transporter av dekor och rekvisita. Efter sex år, 1997, stod allt klart för invigning. Teatro Real – I dag är vi ett av de teknologiskt mest avancerade operahusen i världen, Byggår: 1850 säger Graça Ramos. Nyinvigning: 11 oktober 1997 med La vida breve av Manuel de Falla. Den nya Teatro Real är byggd för att vara så praktisk som möjligt – för dem som Antal sittplatser: 1746. verkar både framför och bakom ridån. Fyra av våningsplanen är omklädningsrum Rabatter: Alla personer under 30 år har 90 och solisterna har sina loger i direkt anslutning till scenen för att de ska ha kort procents rabatt på ordinarie biljettpriser. väg att gå och för att underlätta mottagandet av alla beundrare efter föreställning- Operachef: Ignacio García-Belenguer Laita. arna. På våning fem finns syateljé, provningsrum och skorum. Ovanför, med utsikt Konstnärlig ledare: Joan Matabosch. över Madrids hustak, ligger repetitionsrummen. När vi tittar in i ett av dem står den polske tenoren Piotr Beczała vid ett piano och Graça Ramos stänger försiktigt dörren igen efter att ha hejat lite snabbt. Vi tar hissen längst ner under Repertoaren jord till de vidsträckta utrymmen som används för förvaring och verkstäder. våren 2015: Under scenen ges även plats för de 18 flyttbara plattformar som används för att El Público av Mauricio Sotelo: transportera rekvisita och skifta dekor under scener och mellan akter. 24 februari–13 mars. – Plattformarna rör sig under själva föreställningarna, men maskineriet är helt La Traviata av Giuseppe Verdi: 20 april–9 maj tyst – publiken märker ingenting. Och vi har aldrig varit tvungna att avbryta en av Ludwig van Beethoven: 27 maj–17 juni. opera på grund av tekniska problem, säger Graça Ramos. Goyescas av Enrique Granados/Gianni Schicchi av : 30 juni–12 juli. Vi åker uppåt igen och går av vid markplan där operan har sina inspelnings- www.teatro-real.com studior. Teatro Real spelar nämligen in alla sina föreställningar, som antingen streamas i samarbete med tv-kanaler eller säljs som dvd:er. Ramos öppnar dörren till en studio, där en ljudtekniker sitter framför ett mixerbord med en uppsjö färgglada knappar och spakar. – Vi har den mest avancerade ljud- och bildproduktionen av alla världens operahus. Visst, Royal Opera House i London och Lincoln Center i New York gör det bättre än vi – men de hyr in externa företag. Vi har anställda på teatern som gör allt själva, konstaterar hon.

En av konsekvenserna med att filma föreställningarna med HD-kameror är att kraven på kostym, smink och hår höjs – alla skavanker syns i närbild. Det har resulterat i att teatern bland annat har ökat kvaliteten på sina peruker. De tillverkas av riktigt hår i stället för billigare syntetiska varianter, så att artisterna inte ska svettas lika mycket. – Alla sångare älskar våra peruker, säger Graça Ramos när hon en stund senare leder oss genom korridoren för smink och perukmakeri. ”Vi har den mest avancerade ljud- och bildproduktionen av alla världens operahus.” Così fan tutte

Brokeback Mountain 33 REPORTAGE

Det är efter ett tag inte alldeles lätt att hålla reda på vilket vånings- dess kreativa förmåga att hitta en stabil finansieringsmodell, bland plan vi befinner oss på. Efter en dryg tvåtimmarstur börjar jag annat genom samarbete med sponsorer och uthyrning av salonger känna mig aningen matt, men Graça Ramos fortsätter med en och mingelytor till externa events och konferenser. I dag är Teatro till synes outsinlig energi. Real det operahus i Europa som har minst andel statligt stöd; – Jag blir aldrig trött på att visa runt här inne, säger hon intäkterna utgörs till 70 procent av egna inkomster och privata när vi slutligen når det öppna kontorslandskap där administra- sponsorpengar. Kanske har detta något att göra med att teatern tionen sitter. inte kånkar på en lång tradition av vedertagna tillvägagångssätt. Nyinvigningen efter Ett av rummen med fönster mot operauppehållet 1925–1997 det övriga kontoret tillhör Joan innebar en fräsch start vad gäller Matabosch, 53, – Teatro Reals ”Att ha en både ledning och repertoar. konstnärlige ledare sedan – Att ha en lång tradition september 2013. Innan dess kan vara positivt om man hade han haft samma post på lång tradition använder den för att skapa operan i Barcelona – Gran något nytt. Om man däremot Teatre del Liceu – sedan 1997. känner att man måste lyda Han är nyligen hemkommen kan vara traditionen och inte kan från en helg i London när han, ifrågasätta den är det inte bra. med ett brett leende och positivt om intensivt glittrande ögon, tar Betyder Teatro Reals brutna emot oss på sitt kontor. tradition att ni kan vara – Min tid i Barcelona var man använder modigare i era uppsättningar underbar, men efter 17 år än andra operahus? kändes det inte fel att byta – Ja, vi är modigare än arbetsplats, säger han när vi den för att många andra, säger han och slagit oss ner i hans soffgrupp. tillägger med ett roat leende: skapa något Men många operahus är å andra När han fick samtalet från sidan inte modiga alls. Teatro Real var det tänkt att han skulle tillträda den nya nytt.” Personligen lämnar han tjänsten 2016. Men på grund av salongen oberörd när han har att hans föregångare, belgaren Gerard Mortier, drabbats av cancer sett en opera som bara är en reproduktion av originalet. (och därtill gjort sig osams med direktionen) fick han börja redan – Du måste ändra saker i en opera för att den ska kommu­ 2013. Det snabba tillträdet gjorde att Joan Matabosch det första nicera vad verket var menat att säga när det gjordes. Ibland året ledde det konstnärliga arbetet i både Barcelona och Madrid. behöver man inte ändra mycket. Ibland måste man ändra allt. – De två operahusen har alltid haft ett naturligt samarbete, så Teatro Real var inte helt obekant för mig. Jag hade varit här en Hur ser du på ditt uppdrag för Teatro Real? hel del, säger han. – Mitt uppdrag är att öppna Madridbornas sinnen genom att sätta upp operor som inte har visats förut. Är man ett av Joan Matabosch lyfter fram den välfungerande och flexibla Spaniens två största operahus är det viktigt att ha en repertoar ledningen som ett av Teatro Reals trumfkort. Han menar att ett av med bra bredd – en blandning av gammalt och nytt. Balansen är skälen till att teatern har överlevt i dessa svåra ekonomiska tider är avgörande, den måste du alltid hitta. 34

TONGIVANDE OPERA & MAT Gastronomi

Nu startar OPERA en serie med koppling kring opera och mat. Vi tog oss ut en vinterdag i början av februari till restaurang Villa Godthem på Djurgården och mötte dess ägare och kökschef Peter Nordin, som berättade om både historiken och vad restaurangen bjuder sina gäster på nu. Lite lugnt vintertid, men full rusch är det under vår- och sommarmånaderna.

Villa Godthem är en grosshandlarvilla och före detta privatbostad TARTAR PÅ SVENSK OXFILÉ, 4 PERSONER på Djurgården i Stockholm, men den har fungerat som restaurang 300 gr svensk oxfilé alltsedan Stockholmsutställningen 1897. Villan är belägen på 20 gr färsk dragon Putsa oxfilén. Tärna den i små bitar eller använd köttkvarnen. Lägg sedan köttet på tallriken du Rosendalsvägen 9, mittemot Wärdshuset Ulla Winbladh. Villan 1 schalottenlök ska servera på. Krydda med salt och peppar och uppfördes 1874 av beundrare till operasångaren och basen Carl Salt och peppar strö på hackad dragon och hackad schalottenlök. Johan Uddman (1821–78), som hade en stor känsla för komik. Han var verksam vid Kungliga Teatern 1846–76. Villans namn DRAGONMAJONNÄS 1 dl rapsolja kommer från Uddmans valspråk ”Godt”. En annan förklaring till 20 gr färsk dragon villans namn var att den voluminöse Udd- Mixa dragonen tillsammans med oljan, så att den 1 äggula blir slät och grön. Vispa sedan upp äggulan till­- man för ovanlighetens skull, trots dålig 1 tsk dijonsenap sammans med dijonsenap. Tillsätt oljan försiktigt kondition, skulle ha promenerat hem från i ägget, samtidigt som du vispar. Smaka av med 1 tsk citronsaft citronsaft, salt och peppar. Om majonnäsen känns Operan och väl i tamburen flåsandes ha Salt och peppar tjock, tillsätt lite kallt vatten på slutet. sagt: ”Jag har gått hem!” FRITERAD ÄGGULA Värm upp frityroljan till 170 grader. Knäck ett ägg Villa Godthem är en envåningsvilla med 5 ägg i en bunke och vispa upp till paneringen. Knäck inredd vindsvåning. Den är ett välbevarat Tips! Ha några extra ägg, försiktigt fyra ägg i en skål. Äggulan får inte gå för de går lätt sönder. sönder! Lyft upp äggulorna och lägg dem i en exempel på tidens rikt utsmyckade träarkitektur i schweizerstil. 1 dl maizena skål med maizena. Luta skålen, så att äggulorna Mot Djurgårdsbrunnsviken finns en inglasad veranda som tillkom rullar runt i maizenan. Lyft sedan över dem i det 2 dl panko (ströbröd) vispade ägget och panera försiktigt i panko. Lyft 1981. Under Stockholmsutställningen 1897 hade Stora Bryggeriet 1 l frityrolja upp ägget med en sked och fritera i 30 sekunder. en populär servering här, som även fortsatte efter utställningen. Numera inrymmer byggnaden restaurang Villa Godthem, som Servera tartaren med en sallad, krutonger och rostade drivs av bl.a. Peter Nordin och hans hustru Carina sedan den pinjenötter. Smaklig spis! 1 januari 2013. Genom förvärvet av restaurangen är cirkeln sluten. Under 1950-, 60- och -70-talen hade nämligen Prinsen och Godthem samme ägare, precis som nu. Båda restaurangerna har samma tillkomstår, 1897. År 2011 nyinvigdes Villa Godthem av kungaparet efter en omfattande och välbehövlig renovering. Restaurang Villa Godthem Rosendalsvägen 9, 115 21 Stockholm I somras sjöng tenoren Oskar Bly operaarior i trädgårdskaféet­ – Bordsbokning: 08-684 238 40 där Uddman f.ö. står som byst –, vilket var mycket uppskattat. [email protected] Även till sommaren hoppas man kunna anordna ett antal opera­ www.villagodthem.se kvällar i restaurangens trädgård. Sören Tranberg 35

Foto: Dan Sjunnesson, Studio CA FÖRESTÄLLNINGAR 36 vilka operans trevilka operans uppträder. änglargärna Dessahardessutom, för Kemner), fönstermed videoprojektionerstort (Martin framför kylrum.vi genom bårhusets ensidodörrkan skymta Ifondenett saklighet.lider avettslagstysk befinnerosspåetthospital, Vi där läderklädda till slaktade från grisar s/m-utövare),av allt menden ändeniBonn merlyckad (somholmsuppsättning måvara bestod påKungliga scen. Operans uppsättning interyms Metzgers Stock- anslående intelligenta och attMitchells ärdetsynd Naturligtvis opera. ennyskriven för framgång helt enkeltensällsynt ägtrum. harockså framföranden konsertanta Written onSkinär ger.Operan Aix-produktionen flera och ienrad operahus gavs andra harsedandesssattsuppavflera och regissörer,Mitchell bland Verket hadeiAix-en-Provence urpremiär 2012iregi avKatie on Skingettsscenen, platspåstora påengelska. därdenframförs Det ärsåledesglädjande attGeorge BenjaminsenaktareWritten Tree). Flowering John Adams A Saariaho, Adams Chineller spelarnuivinter (Göteborgsoperan dehörspåKungliga Operan.ofta Än mindre harviännufåtthöra Börtz, Jonas Forssell Sandström. Sven-David eller Mendetärinte Stockholm, givetvis Daniel glädjas Gotheoch åtMatsLarsson mångafler.Unsuk Chinoch Sverige kanvi, I utanför fall i alla publik:en betydande Saariaho, Kaija John Adams, Peter Eötvös, nya operorsett enradframgångsrika avvårtidskompositörer nå publikfrånvänd, ivärstafall vänd och såhardesenastedecennierna attkonstmusiken under1960-Efter inåt- 70-taletblivitalltmer och Kay Metzger iDetmold,Kay vilkenärdenversion som Kungliga on Skin Written KUNGLIGA OPERAN • RECENSENT:KUNGLIGA OPERAN WAHLIN • GÅRDER FOTO: CLAES MARKUS person. EnligtBenjamin, som vidpremiären uppträdde iettsamtal, episkt drag, itredje idetattrollfigurerna talar gärna omsigsjälva kompositörens. Förutom ett deadderadefinnshärockså änglarna där The Boy’s –illuminatörens attskiljafrån – verk blirsvårt skapelsehistoria, operan, både avhuvudrollen avsjälva Agnèsoch byggt och utberättelsen. möteren harförvandlat Crimp Vi hon tarsittliv. dricka, merskaätaeller aldrig något sågott därför och varefter åtsinhustru.hjärta Honsäger ätit äterdetoch atthon aldrig länsherrensuppvaktat hustru, trubadurens serverar därefter och mördarlänsherren trubaduren, avsvartsjuka som påoccitansktvis (1162–1212), deCabestaing av Guillem om hur som handlar enoccitanskvida,nalen –utgårfrån enkort, berättelse, legendartat i Stockholm,på Teater Hot mothenneslivLandet, och båda Tribu- harspelatsettfåtalgånger dramatik text–Crimps Crimps Martin rent som finnsioperan, avmystiska inteminstitexten. dubblering, viservad viredan hör, eller detmytiska från delsavstår - mensamtidigtskapardelstecken koncentrerade textentydlig text, Crimps lydigtMartin följer ettvalsom möjligen gör den man gjorde påmedeltiden. rekvisitan och Videoprojektionerna illuminatören, The Boy, som skapadesom sina verk påkalvskinn på Agnès, denkvinnligahuvudrollen, om atthandla för istället Titeln ). Petra Mollérus kostym skull,säkerhets och vingarfästade(scenografi påsinavitadräkter Written tolkad bokstavligt, onSkinärockså som tatueringar

Jeremy Carpenter som The Protector 38

handlar det om att sticka hål på illusionsoperan, att hela tiden påminna publiken om att det vi ser är en fiktion. Även denna

FÖRESTÄLLNINGAR dimension förlorar på en alltför saklig iscensättning. I Aix-en-Pro- vence fick de som agerade änglar även agera scenarbetare och på övervåningen syssla med att forska, eller rimligen bevara gamla manuskript. Nutid och medeltid visades simultant.

Musikaliskt och vokalt är det mycket bra. Benjamins musik, med rötter i såväl modernismen som hos Ravel och Debussy (Bergs Wozzeck anas också), är exakt och förhåller sig mycket noga och elegant till Crimps text. Musiken förändrar sig hela tiden och sångarna har knappast haft det lätt då de så att säga måste lära sig alltihopa, i stället för att kunna återkomma till melodier eller fraser. Chefsdirigenten Lawrence Renes befinner sig här också på hemma- plan, han är tydlig och högst närvarande. Det torde vara första gången han förärades en touche av Hovkapellet.

Elin Rombo som Agnès – hon sjöng också rollen i Amsterdam – är något av ett mirakel. Hennes sopran är elastisk, ömsom stark och ömsom vek, och hon agerar som på liv och död. Rollen är som skräddarsydd för henne, där Agnès börjar med att utbrista ”Nej!” och slutar med ett högt C före självmordet, ett C som sedan hörs i violinstämman som en sista yttring av sympati för den en gång hunsade som med hjälp av The Boy’s ord och bilder blivit en egen individ med ett eget, om än kort liv.

Jeremy Carpenter som den patriarkale och grymme The Protector har en snygg baryton med pondus. Möjligen skulle rollen vinna på lite mer svärta i rösten, men han spelar tillräckligt självsäkert diaboliskt för att kontrasten mot såväl Agnès som The Boy ska fungera. The Boy sjungs av countertenoren Bernhard Landauer, som har god erfarenhet av att sjunga samtida musik. Hans röst är mjuk med dragning mot det änglalika och han behärskar scenen med ett slags ödmjuk auktoritet. Det är också, minst sagt, på tiden att detta rollfack, som firat triumfer på europeiska scener i både nutida opera och barockopera det senaste kvartsseklet, nu hörs i Stockholm.

Utmärkta är också de båda andra änglarna, Susann Végh och Daniel Ralphsson, vilka även ikläder sig Agnès syster Maries respektive hennes man Johns kläder. Kort och gott, detta är en häpnadsväck- ande bra opera, utmärkt besatt och framförd i en uppsättning som duger gott, men kunde ha varit bättre sceniskt.

BENJAMIN: WRITTEN ON SKIN Premiär 24 januari 2015. Dirigent: Lawrence Renes Regi: Kay Metzger Scenografi, kostym och mask: Petra Mollérus Ljus: Kay Metzger, Petra Mollérus och Martin Säfström Videodesign: Martin Kemner Solister: , Jeremy Carpenter, Bernhard Landauer, Susann Végh, Daniel Ralphsson Spelas t.o.m. 22 februari. www.operan.se Jeremy Carpenter och Elin Rombo FÖRESTÄLLNINGAR 40 vilt skådespeleri. Hon varknappastenluradflicka, snarare en sopran, dramatisk mycket övertonsrik kombinerat medettungdoms- passarsåotroligt varandra.terna för bra haren AsmikGrigorian ärattsolis- Det positivamedKungliga Butterfly Madama Operans de helttomma. avånger inre fulla och vara lidande,sista ord brukar menhärblev ut attskrika något för istället ”Butterfly” tre gånger. Pinkertons av sig. Denhärgången sent. vardetinteför Hankundehagjort innanButterflytarlivet återvända I slutscenenhinnerPinkerton såhär. det avsnittet fylla scenen underorkesterintermezzot. Detkändesmeningslöstatt med ettrött nätparaply,runt på kvadratiska varv flera som gick sceniskt långdragen. utvarennakenkvinna, Det endasom sticker Norris, Chuck upp till blirnerslagen av. Andraaktenkändes mästare. Hanharmedsigtre ninjassom Pinkerton, utanattleva enninja- och clown Prästen ärenblandningavsvartvit själv entréDen buddhistiskaprästens ärinspirerad avfilmenOctagon. rad, nämligen enunderground-nattklubb iNew Yorks China Town. Bröllopsatmosfären ger enklarare bildavvaruppsättningen ärplace- klädda icocktailklänningar, deserutsom kinesiskaprostituerade. ”once upon atime”. väninnor är Butterflys Denjapanskasläktenoch saknar fantasi. Detfinnsingen tidatt referera till, detärheltenkelt känslamen scenografi ger enimperialistisk Murauers Herbert väntarpåsinbrud.och vägg medettkörsbärsträd. sitterienfåtölj EnuttråkadPinkerton med enjapanskShungamålning, enlysande somneroch senare rivs möbler, medhalvslitna utspelarsigpåenövervåning Allt engardin förförare.kall om handla Denskulle ömsesidig”äkta och kärlek”. enkänslo- och flicka dumfemtonårig och om enoskyldig handla löjtnant.en ansvarslösamerikansk inte skulle Butterfly Madama om opera denjapanskageishantraumatiska som blirutnyttjadav Puccinis Regissören ingångtill harenspeciell KirstenHarms Butterfly Madama KUNGLIGA OPERAN • GÅRDER • RECENSENT: OPERAN FOTO:KUNGLIGA MARKUS YEHYA ALAZEM

Spelas t.o.m.den10juni.www.operan.se Karl-Magnus Fredriksson, NiklasBjörling Rygert Solister: AsmikGrigorian,Katarina Leoson,DanielJohansson, Ljus: Torben Lendorph Scenografi, kostym ochmask:HerbertMurauer Regi: Kirsten Harms Dirigent: Lawrence Renes Premiär 8november 2014. BUTTERFLY MADAMA PUCCINI: ningen annatäntragisk. allt idénomexisterade inte och ”äkta kärlek” gjorde denhär uppsätt- Butterfly. misär, Butterflys gråta,brukar fåpublikenatt som Pinkerton,övergeför Butterfly att allt för som isinturville ge allt Butterfly. intehatillåtit skulle självrespekten Stoltheten och visade upppåmindemeromsom AsmikGrigorian Tosca än motsägelsefull: och starka karaktären denoerhört både förvirrande Musikaliskt vardetenmycket högnivå, menuppsättningen var som temperament handenihandsken. men detpassade Butterflys flöde hosHovkapellet.för hetsigt,Stundtals vartempotkanskelite fantastisk insats. Hanbyggde ettfint och uppenintensivdramatik en Lawrence Renesstodför Kungliga chefsdirigent Operans Suzuki. Hon varinteprecis enstöttandetjänarinna. motButterfly,scenerna intevarsom Leoson något som Katarina aktensscen. iförsta Pinkerton Hanvaräven i väldigtvarm hittade och enfantastiskkemimed Sharpless övertygande och expansiva röst. Fredriksson gestaltade Karl-Magnus enutmärkt kärleksfull. Hanstenorpassade utmärkt ihopmedGrigorians Pinkerton. rollen motsatsentill hansjöng, Hanvarraka alltså väldigtpassionerad och gjorde enövertygande snarare änhopp.frustration kända aria ”Un beldìvedremo”. Väntan av varfull påPinkerton aggressiv tonåring. sentimentalitetiButterflys Detsaknades också

Asmik Grigorian som Madama Butterfly Grigorian Asmik

FÖRESTÄLLNINGAR Elisabeth Meyer och Matilda Paulsson Hans hel del fantasifulla regimässiga infall.hel delfantasifulla scenografiska och IMalmö fantastisksagoopera. och ande skräckfylld en Härfinnsvisserligen i sinaambitioner. presentera enspänn- harmanlyckats Inteheller har manvarken iMalmökommit iGöteborgeller meränhalvvägs nivå. sigpå barnens vuxenperspektivställer och nedlåtande Tyvärr som mestbehöver barnen, LinusFellbom iMalmövill undvika Thoma attdetärföräldrarna I Göteborgpåstårregissören Katharina känna igenrelatera sigioch till. Hans och, Greta gamlasagoschabloner, från fri att enberättelse emancipation. och självständighet ge enuppdaterad Manvill barnen oförmåga,rådig idémixmedfokuspåföräldrarnas utsatthet, barnens Göteborg.och rätt- envarierande Bådaerbjuder uppsättningarna ettproblem.vara bägge Detvisarvinterns produktioner iMalmö med lagomkittlandeskräck, och blandningavsagofantasterier kan rättande, kombinerat attgestörstautdelningen barnen avjulmys sagobe intresseväckande - och finopera Att balansenmellan hålla andra. framför som denklassiskabarnoperan i 120Weimar uruppförandet drygt och årefter 1893 sesverket Hans Humperdincks ochGöteborg Engelbert . Greta Fortfarande svenska ger sion våra operahus maniMalmöoch somför gäller Montelius kaxigauppdatering.- Meddensedvanligarepertoarkolli småienfrustande,och berörande hemskoch uppsättningiMaria scenerjustnu.Sveriges harengageratbåde stora UngaDramaten möjligheter. Detvisardenhypesom avnågon anledninggåröver olikatolknings- medflera parabel samhällskritisk eneffektiv farande ­ omGreta Hansoch tappning ibröderna ärfort Sagan Grimms GÖTEBORGSOPERAN + MALMÖ OPERA • RECENSENT: ERIK GRAUNE • FOTO: MATS BÄCKER + MALIN ARNESSON + MALIN BÄCKER MATS • FOTO: GRAUNE ERIK • RECENSENT: OPERA + MALMÖ GÖTEBORGSOPERAN och Greta - som musik. gåremottextoch ipubliken Manfårhoppasattbarnen hamnarmångagångerstalterna iotydliga, lealösarörelsemönster rollge och - påytan bara Regin idebåde krafsar uppsättningarna i musik text. och somnyfikna knaprandet uttrycks hungerdetvällustiga och knappastblirsärskiltimpadevisarden attsyskonen eller för avsmågodis. täckt praktfullt Menmanharändåstorförståelse stugan,när denlilla hem, som börjanärbarnens från dykerupp, väggarna. På literoligare blirdetvisserligen Göteborgsoperan ligen­ ärenMarabou attdetegent-liknar enmondän innanviförstår arkitektritad villa skimrande och Wagnerklanger?! vinågot som IMalmöskymtar sig, underbyggt avHumperdincksmest pampiga såhänförande pepparkakshus som praktfullt plötsligtuppenbarar härligt ett stort Vad f-närdetsomgammaldagsmed ärsåbanaltotidsenligtoch : DanPotraMan borde Pluss scenograferna Etienne fråga och om förståelse. barnpublikens rådande–inteomtanken harvarit originalitetsjakt och motvilja misstanken attproduktionsansvarigas egen, högstpersonliga antiklimax. ibesvikelseoch ofta hamnar alltför inträder Snart felregisseraskonsekvent och och tiska höjdpunktermotarbetas romantiski enriktigt sagoskog. drama- och Mensådana underbara I Göteborgbeskyddas Greta Hansoch avrävar, grodor uggloroch vänliga damersom görenhimmelskrutschbana. entré nerför blivitäldre skyddsänglarna aktensaftonbön iandra har defjorton chokladkaka som skaersättapepparkaks-

43 FÖRESTÄLLNINGAR 44 FÖRESTÄLLNINGAR

är mer överseende med inkonsekvenserna mellan text och scen­- vilket ofta verkar bero på regissörernas olyckliga fallenhet att vara aktion, att de inte hinner läsa uppe på textmaskinen eller hör vilken annorlunda. Om det sjungs och hörs i text och musik att man ska text man sjunger – om så vore fallet hade förvirringen blivit ännu klappa i händerna ska man absolut inte göra det! större. Vi har inte någon större hjälp av de svenska översättningarna. Mira Bartovs i Malmö har visserligen en fräsch följsamhet, medan I Göteborg är det bara föräldraparet Carolina Sandgren och Karl Sjunnessons är fylld med underliga sökta ordval och Marco Stella som vokalt och sceniskt orkar ut över orkesterdiket. obegripliga rimflätningar. Det feministiska perspektiv som med all rätt framhävs på olika sätt i programförklaringarna, där de aktiva ledande kvinnorna Det är dock ingen större risk att man hör vilken text som sjungs. (Greta, modern och häxan) ställs mot den räddhågsne Hans och Det förhindras effektivt av dirigenterna. Humperdincks förhöjning den godmodigt passive fadern, tydliggörs knappast. Kopplingen och förstärkning av folkmusikaliska melodier med den wagnerska mellan den vresiga modersgestalten och pepparkakshäxan verkar orkestermuskulaturen har ömsom setts som operans specifika värde hämmande på Susanne Resmark, som under andra förhållanden och charm, ömsom som dess problem. Här är det definitivt det kunde ha blivit en oförglömligt formidabel skräckhäxa. Resmark, senare. I Göteborg gläds man i förspelet åt Henrik Schaefers liksom Jonas Durán i Malmö kämpar trots ansenliga vokala och fräscha lyriska frasering, som lättar upp orkestermassiviteten till en sceniska resurser en ojämn kamp mot obefintliga scenerier och transparens som för tankarna till Mendelssohn – inte till Wagner. idéfattig personinstruktion. Hade Schaefer hållit detta hela föreställningen igenom hade man kunnat glädjas åt ett lysande orkesterspel – emellertid faller han Är det så att ambitionen att ge barnen vad de förmodas vilja ha snart in i ett oflexibelt vevande som dränker sångarna. Hos Gregor begränsar ett konkret och slagkraftigt berättande eller hindras Bühl flyter musiken ännu trögare och Parsifalkompakt – man ambitionen av själva operan? Är Humperdincks Hans och Greta till undrar varför två så renommerade dirigenter undviker att ta vara största delen en vuxenopera, där den wagnerska orkesterapparaten på dynamiken i partiturets säregna skiftningar mellan rustika omöjliggör den tydlighet och det tempo som måste till för att dansvisor, innerlig naturromantik och demonisk kromatik. omedelbart kunna förstås och engagera? Är Hans och Greta inte någon opera för barn utan ett verk för framför allt Wagner­ Tråkigast är distansen mellan scen och publik, vilket går ut över anstuckna vuxna? Det tror jag inte, men upplevelserna av de här sångarna. De båda Hans och Greta-paren sjöngs av några av våra två uppsättningarna får mig att undra. mest lovande och kompetenta sopran- och mezzosopraner. Gretorna Magdalena Risberg (Malmö) och Sofie Asplund (Göteborg) äger betydande röstkapacitet HUMPERDINCK: HANS OCH GRETA (Göteborg) och båda har redan en egen personlig Premiär 22 november 2014, besökt föreställning 10 januari 2015. timbre – vilket är ovanligt för unga Dirigent: Henrik Schaefer lyriska sopraner, men bägge, liksom Regi: Katharina Thoma en så fullfjädrad artist som Matilda Scenografi: Etienne Pluss Paulsson (Hans i Göteborg), är Kostymdesign: Irina Bartels handikappade av otydliga och Ljusdesign: Joakim Brink riktningslösa regiinstruktioner, Solister: Matilda Paulsson, Sofie Asplund, Marco Stella, Carolina Sandgren, Susanne Resmark, Mia Karlsson www.opera.se

HUMPERDINCK: HANS OCH GRETA (Malmö) Premiär 20 december 2014, besökt föreställning 3 januari 2015. Dirigent: Gregor Bühl Regi och ljus: Linus Fellbom Scenografi och kostym: Dan Potra Koreografi och rörelseinstruktion: Lars Bethke Solister: Emma Lyrén, Magdalena Risberg, Daniel Hällström, Kristina Wahlin, Jonas Durán, Ditte Højgaard Andersen Spelas t.o.m. 22 februari. www.malmoopera.se

Elisabeth Meyer och Susanne Resmark Jonas Durán, Magdalena Risberg och Emma Lyrén Leonardo Ferrando borgens kvinnor. emot av taslyckligt genom korsriddarna enhemliggångoch ankomst,dande korsriddarnas flyr medsittsällskap medanOry nästlar siginisängkammaren. Trumpeter annonserar dehemvän- genom attinattensmörker intahennesplatsnär ”nunnan” Ory Isolierskänslor, besvarar motvilligt sitt kyskhetslöfte Ory luras husbondenshjulet för planer. medhenne,Tillsammans som trots Isolier, page, Orys iAdèle är förälskad sätterkäppari som själv grevefruktansvärde Ory. in hosgrevinnan som skyddssökande nunnorpåflyktundanden avnattens mörker medsittanhangnästlasig tillsammans i kraft slottet. inbjudstill vinner hanAdèles och förtroende försöker Ory förklädnader. heligeremit förmågor Som medpsykoterapeutiska Ory, byte för attraktivt som försökernåsittmålmedhjälpavolika umgängeblirsåledesettextra har honsigallt medmänoch avsagt hon stängtinsigislottet. länge hennesbror Så ärutepåkorståget sig idetHeligalandet. har kvinnorna meddeandra Tillsammans grevinnan Adèle,Här ärföremålet denvackra varsbror befinner korsriddaresgräsänkor. bland frånvarande framfart greve Orys vällustingen medeltidsballad som denfruktade en fransk beskriver under1800-talet. opera inom teateroch fransk bygger Operan på textfabrikören ärjudenallestädes närvarande Den förstnämnde Gaspard Delestre-Poirson Charles och . text avEugène Scribe Greve Rossinisnästsistaopera I Malmögavs Ory Greve Ory Greve MALMÖ OPERA • RECENSENT: ERIK GRAUNE • FOTO: MALIN ARNESSON MALIN • FOTO: GRAUNE ERIK • RECENSENT: OPERA MALMÖ från 1828 från med samma inkännande fingertoppskänsla som Ringborghari samma inkännandefingertoppskänsla musiken. detgöri. och manrätt yngre förmåga harisinregi LindaMallik balsal ärförståeligt. en uppdragettill man gärna överlåter Därför Askungens eller somsig medenRossiniopera liggerSevilla utanför meretablerade operaregissörerAtt Sveriges knappastvågarbefatta raffinemang. lyriskt franskt bubbel och Rossini­ spelglädje –medenmedveten intrikat balansmellan leder Malmösoperaorkester av dettaoch –somhar allt spritter lyhördhet, hosdirigenten. kärlek stilkänslaoch Tobias Ringborg Rossinihumöret idiomfordrar franskt medettmersofistikerat Att dehandfastabuffareminiscenserna det balansera och goda operan. franska Tell Wilhelm hanssistaopera till fram , romantiska denförsta ihelaoperalitteraturen,metamorfoser leda densomskulle året därpå enavdemesthäpnadsväckandekomedi inlederdärmed stil­ och X,Karl ResantillReims, lyrisk enfransk dentill menomvandlar använder han, sinvanatrogen, delaravsinkröningsopera stora om av sinaitalienskaoperor förhållanden. franska till IGreve Ory verkarbor och åriParis sedannågra harredan och anpassattvå operalitteraturen. solitär idenitaliensk-franska raffinerad Rossini vaudevillegenren ärverket en idengrovkorniga sin förankring mästare som handihandske. MenGreve Ory som ironisk passarbuffaoperans humör och distans–enhandling Förklädnad, missförstånd, sängkammarfars, medgott skildrat allt ärmeränså. Trots åter­ - 47 FÖRESTÄLLNINGAR 48

I Karin Betz’ labyrintbaserade scenografi blir det en leende och levande musikkomedi med många fina idéer, befriad från flåshurtiga

FÖRESTÄLLNINGAR överdrifter. Ett exempel är operans höjdpunkt, tersetten i andra akten när de smekningar och kyssar som Ory i nattens mörker tror sig ge åt Adèle i stället tas emot av Isolier, som gärna förmedlar dem vidare till den rätta adressaten – en av operalitteraturens mest sexiga och musikaliskt raffinerade scener som här utspelas i en stor säng framför orkesterdiket – en sensuell och humoristisk queer- och bisexscen minst hundrafemtio år innan begreppet ens fanns.

Med undantag för Lars Arvidson, som med sin böjliga bas och diskreta personligt återhållna komik på pricken fångar in figuren som Orys bekymrade informator, står ett internationellt sångarlag på scenen. Den svenska pedagogiken har aldrig bemödat sig om att smida vårt utmärkta sångspråk till det krävande belcantistiska medvetandet. Det är i så fall den enda vemodiga reflektionen man kan göra i Malmö. Här är det fullständig lycka när de utmärkta sångarna kör igång sin eleganta Rossinishow.

Den uruguayanske tenoren Leonardo Ferrando i titelrollen är en lyckad representant för den effekt som har spridit sig bland spansk-­ talande tenorer efter Juan Diego Flórez. Han formar med smidig, rak och välfylld den franska Rossinistilen med stor säkerhet. Dessutom är han snygg och sceniskt begåvad – vad kan man mer begära? Detsamma gäller den ljuvliga ungerskan Erika Miklósa. Ibland kan man få nog av alltför långa koloraturkaskader, men när Miklósa kvittrar och drillar 64-delar vill man aldrig att det ska ta slut. Italienska Daniela Pini är perfekt som Isolier, medan kana­- densiskan Irina de Baghy gör en ung och fräsch husfru Ragonde. Litauern Igor Bakan som Raimbaud, Orys kumpan, har en prakt- full barytonklang, även om han har svårigheter att hinna med i den snabba parlandofranskan i sin djävulskt svåra aria.

Därmed har Malmöoperan än en gång på ett positivt sätt avvikit från den trötta och slentrianmässiga repertoarinskränkthet som utmärker Operasverige i dag. Och Malmöpubliken håller nog med mig om att det är en vitamininjektion som vi behöver och den är betydligt mer vitaliserande än alla dessa oändliga Figaros bröllop som oavbrutet måste springas på våra operascener. Ett helt Mozartfritt år skulle antagligen ses som den största av alla skandaler.

ROSSINI: GREVE ORY Premiär 15 november 2014, besökt föreställning 2 januari 2015. Dirigent: Tobias Ringborg Regi: Linda Mallik Scenografi och kostym: Karin Betz Ljus: Mikael Sylvest Solister: Leonardo Ferrando, Lars Arvidson, Daniela Pini, Igor Bakan, Erika Miklósa, Irina de Baghy www.malmoopera.se

Scen ur Greve Ory

Sara Ekman som sitter parkerad vid någorlunda tidstypiska kafébord. tidstypiska som sitterparkerad vidnågorlunda Enav rekonstruerade paviljongmiljön publiken för denkärleksfullt rar En ”Kvinna itiden”, gestaltad avdansaren Ekman, Sara presente- framfötter.hade attvisakonstnärliga kvinnortillåtelse årsedan, hundra för sommaren 1914, justiÅrstapaviljongen och BaltiskautställningeniMalmö.på denstora avstapeln Dengick hang. Honinden iensceniskpresentation fogar avÅrstapaviljongen samman- iettlitetoväntat sattindramatiseringen Sundqvist Maria Faust och dramatiseras, Helena låtersignaturligt iMalmöhar och Barbe-bleue menärpersonligt, inteeklektiskt. skrev Pelléas och Mélisande avdenDukas, och et som skrev Ariane bakom dethela, Mefisto. avdenDebussysomTonspråket hardrag vibrerande Faust, sångstämmorför manipulatören Helenaoch kantatmedglödandeorkestrala färger tredramatisk och hett delenavGoethesFaustandra . dennaskapade Boulanger en Till förelagdDen textsom hon fick sigvarinspirerad ur avettavsnitt död –enoerhörd förlust. mycket sjuklig. varit sedan barnsben årsenare fem Bara varhon Rompriset. tjugo hade Honåroch dessutom hade dåännuintefyllt vinnare någonsin tonsättare franska det av alla så hett eftertraktade Lili Boulanger som vann1913som kvinnaoch yngsta första MALMÖ OPERA, OPERAVERKSTAN • RIGHETTI RECENSENT: • OPERAVERKSTAN BROMANDER FOTO: CESARE LENNART OPERA, MALMÖ Helena Faust www.malmoopera.se Stina Schmidt,Sara Ekman Solister: CarlUnander-Scharin, Tor Lind, Ljus: Torben Lendorph Scenografi ochkostym: LeifPersson Regi ochmanus:MariaSundqvist Kapellmästare: Annika BjelkWahlberg Premiär 19december 2014. HELENA OCH FAUST BOULANGER: begåvade passionerade och musik. dennasådjupt fram attlyfta hängivnainsatserför De gör dock som Mefistohämmasendelavdennågot långsökta inramningen. som Faust,Scharin som Tor Helenaoch Schmidt Stina Lind piano,enbart violin, viola, cello, harpa. flöjtoch Unander- Carl musik, avenlitenensemble somintekanges heller rättvisa LiliBoulangersheta någon till sensuellt riktigt adekvat bakgrund Det ärettomsorgsfulltutformat, fintarrangemang meninte avLiliBoulanger.ett parsmåinstrumentalpärlor satserursonater avDebussyliksom framför instrumentalsextett Persson Leif scenografen elegantkostymerad, naggandegod liten

51 FÖRESTÄLLNINGAR FÖRESTÄLLNINGAR 52 att bli enleverad till ettlivilyx. till att blienleverad protegé bläddrar i Rosinatrånsjukt Vanity Fair drömmer och om sittrevir, oönskade från hand håller inkräktare borta där hansunga på scenen. som medbössani ärensunkig koleriker Bartolo Dr orkesterdiket medanorkesternmiljö pådetövertäckta sitteruppe igenom. IBarberaren agerar ensemblen ienoglamorös 1950-tals- rent detre fysiskt operorna varieras De sceniskaförutsättningarna dem. sigtill sällat attBartolo/Pizarro – och ärettgänganonymajakobinersomatt detfrämst ärthebad guys gör detverkligen ger det?Ennärmare snarare anblick vidhanden släppsloss. hämndnärpöbelväldet targruvlig tjänstefolket Eller iBeethovens revolutionsopera,sin apokalyps därdethunsade BarberarenFigaro och –mindreänidensenare idenförra –får spanska miljön gemensamt. i klassmotsättningarna Deantydda sintrilogi,när hanutformat därdetre operorna åtminstone harden Nej, fantasi som Kratzers animerat detärpolitiskasprängstoffet ning avBeaumarchais egen uppföljare, Denbrottsliga. modern hadeuppmednågon fallet hankunnatfölja Hade tonsätt- såvarit regissören Tobias närhansattuppsin Kratzer ”trilogi” iKarlstad. Men detärknappastnågonsom intresserat familjehistorik dentyske attgöra.pjäsförlagor inteharnågonting medBeaumarchais naturligtvis denna opera även om fyndigt Att hakapåmedBeethovens kantyckas Fidelio påvarandra. följer ju redan dehandlingsmässigt given eftersom Barberaren mellan Ordningsföljden Figaros och är bröllop iSevilla tre ambitiös.Idén attseriekoppla operor och ärbåde originell Trilogin WERMLAND OPERA • OPERA RECENSENT:• FOTO: MATS BÄCKER WERMLAND HENRY LARSSON , Malmberg Urban även in- varssuggestivt framfördaförtalsaria basbarytonen ståndenvissyttre likhetmellan fåtill har lyckats nämnvärt. musikläraren Detsammagäller Basilio, därmanändå skönsjungande –vilkenfaktotumaria!), AntonLjungqvist åldrats Frida Engström),starkt närvarande (den dendelenFigaro för eller AndersLarsson),(en grandios utanattRosina/Grevinnan (en (Petter) hariFigaros Moen bröllopblivitenmedelåldersbaryton som Almaviva tenoryngling koloratursjungande Barberarens helt nya identiteteriFidelio. attanta för första idetvå varierar delvis sångarna rollfacken och någonhålla konsekvent genom dramaturgi detre operorna eftersom blirdetsvårt,Naturligtvis attintesägaomöjligt, för ­ attupprätt inväntar och sittoblidaöde.bänkraderna perspektivet. i solisterutspridda sitterköroch Medögonbindlar accepteradetomvända attmakasigupppåscenenoch det ärbara av enjättegiljotin. Menenrevolution ärjuingen tebjudning, så isalongen sångarna där publikenplaceraspåscenenoch iskuggan påhuvudetiFidelio, attheltställas salong–för scen och återställd regi bordemindre havarit tondöv. ordningen Härärdock mellan därKratzers musikalisk avsällsam förtätning även ensemblepartier slottssalen. Härhade ettscenbyte. behövts IFigaros bröllopfinns sittinremer för trädgårdsdoftande ögaföreställa siginidenföga fårman fjärde och fotoblixtar aktensnattligaträdgårdsförväxlingar Paulssonsammetssjungande Matilda , Grevinnans för poserar uvertyren. Cherubin, underdenvirvlande kationslös frukost en i parets rokokopalats intardeföre dettaamorösa tuenkommuni - I har Rosinas och Almavivas äktenskap gått i stå och Figaros Almavivasäktenskapgåttiståoch bröllop harRosinasoch Scen ur Figaros bröllop 54 FÖRESTÄLLNINGAR

Anton Ljungqvist och Frida Engström i Barberaren

begriper en smärre interaktion med publiken, och tenoren Fredrik verkan. Barberaren och Figaro avslutas också med var sin cliff hanger af Klints komiska rollkaraktär. I Fidelio dyker Basilio upp med som i brutalitet går långt utanför de ramar Rossinis och Mozarts violinfodralet som den i Barbarina/Marzellina (Anna-Maria världar medger: Bartolo får ögat utskjutet i Barberaren (och upp- Krawe) förälskade Jaquino. träder i Figaro och Fidelio med ögonlapp) och i Mozartoperan förs paret Almaviva bort till viftandet av röda flaggor – och ett Dr Bartolo, som blir gruvligt spöad i Barberarslutet, tar i Fidelio giljotinerat huvud. Naturligtvis har detta ingenting att göra med en gruvlig hämnd som den grymme Pizarro. Den lojale betjänten sensmoralen i dessa komedier och man får intryck av att Kratzer/ Fiorello/Antonio transformeras till fångvaktaren och anpasslingen Sellmaier i allmän nihilism fallit för effektsökeri, något som bidragit Rocco (en elegant Johan Rydh) och i fängelsemörkret lösgör sig till svårigheten att upprätthålla en konsekvent tolkning. både Greven och Grevinnan som i giljotinens skugga berövats sina privilegier (och stora sångpartier) och här som plebejer får nöja Men det hindrar inte att här finns många lyckade poänger och sig med roller som första respektive andra fången. Även Susanna även ett par eleganta scenlösningar, t.ex. inledningsscenen i Figaro. i Figaros bröllop – en vokalt helt underbar Karolina Andersson – Tagna var för sig klarar sig Barberaren bäst med sitt fartfyllda och dyker i slutet upp som ordlös moatjé och nybliven mor till den farsartade spel kring Peter Kajlingers karismatiske Bartolo. Han nerdimpande Figaro/Don Fernando som likt en gudasänd (eller är tillsammans med Malmberg som Basilio det kraftfält som de kostymprydd konsult i konflikthantering?) sätter punkt för övriga sångarna har att förhålla sig till. mörkerväldet. Sångligt är de tre operorna generöst välbesatta kring scenmagneter AnnLouice Lögdlunds intensiva Leonore, en aktivist med t-shirts- som Kajlinger och Anders Larsson, men även Daniel Frank gör en texten Freedom, och Daniel Franks välljudande Florestan är så vokalt imponerande insats med sin smidiga, kraftfulla tenor i att säga enkom förbehållna Fidelio och blir de som vokalt vidgar Florestans korta parti. Orkesterspelet är transparent och rytmiskt trilogin dramatiskt. i takt med sångarna under Emil Eliasson (Barberaren/Figaro) och Per-Otto Johansson (Fidelio), även om jag ibland hade önskat mig Scenografen Rainer Sellmaiers och Kratzers många oblygt mer kraft i Beethovens orkester. Och både den manliga fångkören blandade anakronismer underminerar vad som hade kunnat bli en och den blandade slutkören i Fidelio imponerar storligen med tät, konsekvent genomförd gestaltning. Hade valet av tidsepok varit gedigen klang. striktare i upplägget hade den tänkta metahandlingen fått större 55

Opera av Giuseppe Verdi

SCENOGRAFI & KOSTYM Bente Lykke Moller LJUS Torben Lendorph

Peter Kajlinger i Fidelio KOREOGRAFI Jeanette Langert REGI Så när som på recitativet till Susannas Rosenaria, men också Staffan Valdemar Holm första fången i Fidelio, har Kratzer i alla fall gjort halt inför DIRIGENT en rent musikalisk dekonstruktion. Man får vara tacksam Leif Segerstam/Ralf Kircher för det.

Kelebogile Pearl Besong/Oksana Kramareva Daniel Frank/Lars Cleveman TRILOGIN Tuija Knihtilä/Elena Manistina Dirigenter: Emil Eliasson (Barberaren och Figaro) Taras Shtonda och Per-Otto Johansson (Fidelio) Fredrik Zetterström Regi: Tobias Kratzer Scenografi och kostymdesign: Rainer Sellmaier Reinhard Hagen/Per Bach Nissen Ljusdesign: Björn Skansen Maskdesign: Elisabeth Näsman

ROSSINI: BARBERAREN I SEVILLA Premiär 6 november 2014, besökt föreställning 14 januari 2015. Solister: Anton Ljungqvist, Petter Moen, Frida Engström, Peter Kajlinger, Urban Malmberg

MOZART: FIGAROS BRÖLLOP Premiär 8 november 2014, besökt föreställning 16 januari 2015. Solister: Anton Ljungqvist, Karolina Andersson, Anders Larsson, Frida Engström, Matilda Paulsson BEETHOVEN: FIDELIO Premiär 20 mars Premiär 9 november 2014, besökt föreställning 1 februari 2015. Solister: AnnLouice Lögdlund, Daniel Frank, Johan Rydh, BILJETTER Peter Kajlinger 040–20 85 00 Spelas t.o.m. 27, 29 och 31 maj. www.wermlandopera.com 0775–700 400 www.malmoopera.se FÖRESTÄLLNINGAR 56 Sarastro att räcka varandra handen. varandra atträcka Sarastro en försonligtouche, dåPamina Nattens tvingar drottning och sakivärlden. som dennaturligaste framställs fall fårialla Slutet som helst, arroganta hans prästers och misogyni Sarastros och Morgnyhur ) fårvara utmärkte Bengt-Ola ”schwarz undhässlich” någonting.Marelli till tarinteställning Monostatos (densom alltid ordning. utan egentlig nerv, glädje lidelse. eller staplaspåscenigod Scen dräkter. smakfulla och Menresultatet ödsligTrollflöjten blirenrätt Niefind-Marelli harsomimakensuppsättningarskapatstil- alltid något som helauppsättningen. präglar Dagmar Marellis hustru mot dag, naturmotlärdom. Väggarna färgerna kyliga, ärhögaoch Tecknen liksom påväggarna ljussättningen dualism, signalerar natt genom växlarmedvarandra demultiplasinnrikt vridscenerna. hanskapat, enflottscenografi fall Det ärialla en rad väggar, som tämligen ointresserad.också som regissör.något påhjärtat verkar personinstruktör han Som praktiker,tekniker och som om aldrig Marelli har mendettycks klart,och proffsigt. skötsomsorgsfulltoch allt Hanären god vad manintefår.men också redigt Marelli enhistoria kanberätta erfaren man, Marelli, Marco Arturo dåvet och manvad manfår mycket regissör harmanvaltenibranschen scenograf Som och nya huset. som idensvenska. gången Dettaärförsta Trollflöjten spelasidet likafrekventinte varit förekommande idendanskahuvudstaden Trollflöjten. harpåsenare opera dengradpopulära år Dennasåtill tioårsjubileum.nu alltså Detgör manmedenny uppsättningav firar Det nyaiKöpenhamnöppnade 2005och operahuset ijanuari DET KONGELIGEDET TEATER, KÖPENHAMN • RECENSENT: • BROMANDER FOTO: LENNART SZABO MIKLOS rlflöjten Trollf

Spelas t.o.m.den29mars. www.kglteater.dk Fischesser, Palle Knudsen,Beata Mordal, Bengt-OlaMorgny Solister: Peter Lodahl,SineBundgaard, Burcu Uyar, Christof Kostymdesign: DagmarNiefind-Marelli Regi, scenografi ochljusdesign:Marco Arturo Marelli Dirigent: Rory Macdonald Premiär 15januari2015,besöktföreställning 28janauri. MOZART: TROLLFLÖJTEN värmer hjärtat direkt. hjärtat värmer eleganseniuppsättningen meninte denkyliga anpassat till strömlinjeformat och Mozartspel, iettrappt Kapel som ärväl Macdonald lederDetKongelige Rory Den skotskedirigenten en Pamina måsteha. istämmansom deninnerlighet attutradera till effektivt bidrar senare tidblivitvass, men intestort ärvisserligen vibratot och Bundgaardär däremot som Sine Pamina. harpå Hennessopran utgör högkompetent enmycket erfaren och damtrio. Ettproblem Resmark Susanne och Halling Anne Margrethe Dahl,Elisabeth hade enaktivaremen ärblekscenisktoch behövt personregi. En turkisk Nattens drottning, Burcu Uyar, harplipåkoloraturerna dialogen gårpåtagligthem. i dentyska säkert. och tryggt publikenpådanskamitt Hanssmåinpasstill Papageno gör mycket goda försökattlivauppstämningen, sjunger avfinastemärke. harsonor auktoritet Sarastro Palle Knudsensom Peter klang, tenormedtätvacker Lodahls Fischessers Christof och håll. påflera bra Det sjungsdock flödar enlitettrög start Efter

Scen ur Trollflöjten ur Scen

FÖRESTÄLLNINGAR FÖRESTÄLLNINGAR 58 högre mening och ska därför slippa helvetets alla kval, alla slippa helvetets högre skadärför meningoch fall i alla motiv, har manmenat. ärhaninteens ensyndareinågon HosIbsen guldkalvsaltare. Men han äringen massmördare avpolitiska driven krösus omgiven avrövslickare sålänge hanströr sitt pengarfrån slavhandel, medbedriver somoch till cyniker en kallhamrad en eskapader.han ger sigutpåsinavärldsomspännande Hanblir också hjärtekrossareoch som kommer påkantmedsinomgivning innan högmod gårföre fall. enlymmel, Peer ärförvisso enodåga Gynt både realism.håller sagaoch enligtdevisen Detären moralitet satiröver 1800-talets kritiska inne- liberalism Ibsens frambrytande på Utøya 2011 månganorrmän. harchockerat och äravsiktlig eutanasiprogram.liknar nazisternas KopplingenBreivik-dådet till inågot som imassomfattningattlåtasigavlivas köar folk för eldvapen innanhangårinisinnessjukdomens dimma. Ibakgrunden rejält uppkänslorna rört iNorge. DärgårPeer lösmedhand- Gynt tonsättaren infogadesceneniRomsakten slakthusiandra själv idag.ha gjort Menverket särskilthardenav debattoch harväckt opera, utanattgestalta PeerIbsen skulle som Henrik Gynt-figuren ning). Avsikten attkomponera någon harintevarit specifiktnorsk 2012,fors mednorsköversätt- texten(påtyska skrivit harsjälv uppförd iHelsing- bästsäljareOksanens litterära Utrensning Sofi 1814.norska grundlagen Reinvere, som även efter fåttenopera (f. 1971) avden 200-årsfirande beställningsverk Oslooperans för Det ärinledningsscenenidenestnisketonsättaren Reinveres Jüri stämningenoch surrealistiskt dystopisk. innanhon ivägmedPeer. springer brudgummen Fonden ärmörk tuggummibubblor somattdemonstrera för sinlikgiltighetinför klänning, som Lavransdotter, hämtad urKristin blåsandes bröllopsgäster istatiskköruppställning. itraditionellbrud- Ingrid Mads och medtraktens Ingrid stårbrudparet ibakgrunden och medPeerdockor Gynt-masker. suggestivt Anslaget äroerhört ensuggestiv vipparetthavavgung- till stråkmatta går uppoch ettpappersansiktepåengungdocka. trär clownsminkning Ridån medplommonstop lätt och kostym En ungmanigul-svart-rutig DEN NORSKE OPERA & BALLETT, OSLO • RECENSENT: HENRY LARSSON • FOTO: ERIK BERG ERIK • FOTO: LARSSON HENRY • RECENSENT: OSLO & BALLETT, OPERA NORSKE DEN Peer Gynt

sånglinjerna somsånglinjerna enväviorkestern. Mendetfinnsäven ögonblick tion. Detmusikaliska handorkestralt med tänkandetäri första tilltagenslagverkssek- enkraftigt och harpor kompletteras avtvå Charles Tournemire som enförebild. sägsvara Orkestreringen Schönberg.Arnold symfonikern den franske till också Kanske senromantisk till tankarna expressionism, menäven AlbanBerg- till Men denärintestökigt bullrig. ljusastråkklanger för Ibland Reinveres musik massivkompakthet. spännerilångabågaroch rotlöshet. och förankring påbalans mellan krav andra ställer därför fikationsobjekt änunder1800-talets reglerade bondesamhälleoch det intelängre dåPeer identi- som framstår ettmernaturligt Gynt gäller jorden globalisering äridentitetsförlusten. Idagens virvlande i något annatänsigsjälv. Priset uppbrottet för gården från och Ibsen. sigsjälv”, ärattoffra ”Att sigsjälv menade vara Att uppgå i attförlåta.om detrimliga ienyngreupplagaresonerar uppenbarelse medsigsjälv parallell hos trollenåterseendetmeddenåldradeSolveig, och som härien död, påNordafrikas kust, detdekadentstrandlivet pråliga besöket Ibsens scenerioperan: ReinvereJüri Åses deflestaav harbehållit områden, viärganskavanaviddem. och skojare avPeer mötervidagligdags pålivets alla typ Gynts mycket litenågot och värde. harett pris där allting Samvetslösa annorlunda, meravenjätteliktombolaförluster, medinsatseroch merlegioänundantag.personlighetstyp Världen är tillvaron och komponeradeGrieg sinkändamusik, ärPeer idagsom Gynt skillnadmot1860-talet,Till skrevsittversdrama och dåIbsen okänslighet. allmän för är ettuttryck en delavtonsättarens egen marknadsföring. Omdennuintebara detärlättattmisstänkaprovokationen relevantoch därför är genom, justPeer Gynt Ibsenskådespelare sig, ställt som flera är själ. Frågan Breivik-traumat Norgesigtill varför skaförhålla enligt Knappstöparen, somslutkommeratthämtahans till för

David Hansen David

FÖRESTÄLLNINGAR av skir skönhet där det vokala står i centrum som i den gripande scenen med mor Åses död. Eller som hos den unge kostymmannens märkliga gestalter som Böjgen/Cheshire-katt eller plötsligt ner- dimpande ängel med jättevingar, som hämtad ur Himmel över Berlin eller Angels in America.

Här gör den unge norsk-australiensaren David Hansen remarkabla insatser med sin kraftfulla countertenor, sina välmodulerade kolo- raturer med oforcerad höjd och sin androgyna uppenbarelse. Men även Ketil Hugaas som Dovregubben gör vad han kan för att föra in trollvärlden i nutidsdramat. Marita Sølberg sjunger Solveigs parti ljuvligt liksom mezzon Ingebjørg Kosmo som mor Åse, tillika åldrad Solveig. Deras avslutande scen ger tragedin en mjuk avrundning. Den krävande titelrollen som Peer gestaltas med stor inlevelse av tenoren Nils Harald Sødal och den exotiska Anitras (hon med dansen) höga sopranparti bemästras skickligt av Kari Ulfsnes Kleiven.

Katrin Nottrodts genomarbetade scentablåer serveras som en serie drömscener i Sigrid Strøm Reibos omsorgsfulla regi. Detta bidrar tillsammans med det klangfulla orkesterspelet under John Helmer Fiore till ett gediget helhetsintryck.

Men om Peer Gynt i Reinveres tolkning är riktigt bra som opera är jag mindre säker på. Kanske är det för lite av sångopera och kanske är det dystra greppet och scenen med dödsfabriken lite för brutal för det som ändå skulle vara en nytolkning av Ibsens visserligen samhällskritiska men ändock pikaresk och folklustspel. Men framför allt: Hur relevant är Ibsens frågeställning i dag om hembygd, tillhörighet och uppbrott i en tid som i sig själv ter sig alltmer relativ och diffus i dessa frågor?

REINVERE: PEER GYNT Premiär 29 november, besökt föreställning 15 januari. Dirigent: John Helmer Fiore Regi: Sigrid Strøm Reibo Scenografi och kostymer: Katrin Nottrodt Ljusdesign: Rainer Casper Koreografi: Oleg Glushkov Solister: Nils Harald Sødal, Marita Sølberg, Ingebjørg Kosmo, Ketil Hugaas, Kari Ulfsnes Kleiven, David Hansen, Thor Inge Falch, Johannes Weisser www.operaen.no

Marita Sølberg om Stravinskijs Psalmsymfoni.om Stravinskijs upp, solengårner)itoner som mycket påminner ibland påfallande Predikarens (solengår ordalag cykliskhet kommenterartillvarons liksom enkör,avancerade dansare utrymme ges också som med erotiska urHögavisan. texterna med desåvackert Två gymnastiskt jeremiader Itani)kontrar den gamle Salomos (Aileen Bramhall (Andreasunge medSulamith Salomo Landin)tillsammans karens ordalag fåfänglighet, över alltings lamentera medanden ) sitterinstängd harattiPredi ienburoch Byriel ­ (Sten Salomo poetiskthögstämdabibliska. sångarnas kontrast till Dengamle skådespelare. smågruffande och Vardagliga texter, som ståribjärt ,Ursula AndkjærOlsen litetuddaekiperade framförda avfyra Högavisan,och genom dekontrapunkteras och talade texterav sol går ned, ärdet. heller ärhämtadePredikaren från Sångtexterna skrivit, aldrig dock ärvälom frågan detnya och verket, Sol går op, Nørgaard blanddanskatonsättare. nestorn Någon harhan opera Pelle Gudmundsen-Holmgreen Per ärvidsidanavdenjämnårige anden avnya, danskaverk. experimentella gärna i linjemedvad Takkelloftet för, varavsett enarena uruppför- för attpresentera setttill ettalster fall tioårsjubileetharmanialla till egna produktionerna påenahandensfingrar. därnogräknas Nu underanvänd, tioårkande underdetnyaförsta och operahusets studioscen Köpenhamnsoperans Takkelloftet harminstsagtvarit sol går ned Sol går op, KÖPENHAMNSOPERAN, TAKKELLOFTET • PETRI RECENSENT: • BROMANDER FOTO: THOMAS TAKKELLOFTET LENNART KÖPENHAMNSOPERAN, - Spelas t.o.m.1mars. www.kglteater.dk Solister: Aileen Bramhill Itani, Andreas Landin,Sten Byriel Koreografi: Tonaih C.Pedersen Ljusdesign: MarkusGranqvist Scenografi ochkostymdesign: Marcus Olson Regi: Eva-Maria Melbye Kapellmästare: Jakob Hultberg Premiär 23januari2015. OP, NED GÅR SOL GÅR SOL GUDMUNDSEN-HOLMGREEN: musikdramatiken. gerdism och miglitetstörre ändentämligen tafatta utbyte avantgar- stilpluralistisk Musiken isigbottnarettslagsrörligt ,ledning avJakobHultberg basunertarenmarkant därtvå plats. För ensembleunder entolvhövdad svarar detinstrumentala egendomligt.som ytterst somkastarpåvarandra. alla i olikastorlekar Beteendetframstår scenenmedenmängdförsökt lösagenomfärgglada bollar attfylla intesaken. förändrar skådespelarnas bidrag fyra Dettaharman etttillstånd, Högavisanbeskriver och inteen utveckling, de och saknarhandling. problemet inför ställts attstycket Både Predikaren Regissören har har Melbye MarcusEva-Maria scenografen Olson och

61 FÖRESTÄLLNINGAR Emma Bell och Thomas Lichtenecker Thomas och Bell Emma FÖRESTÄLLNINGAR sin avbrutna måltid framför den måltidframför sin avbrutna ”räddade” Mileslik. slårsigden nuheltpsykotiskaguvernanten lugntnerigen till värv Quint. intetill guvernanten och till fullbordat exorcistiskt Efter pojken.exorcism atthon stryper Hanssistaord ”you devil” ärriktade ägnarsig åt såhandgriplig guvernanten ensammedMilesoch slut,Till MrsGrose sedanhushållerskan medFlora, rest bort blir uppenbaras. iniovissheten, Delederrakt såvälhusetssom själens. svängas runt, mönster djupakorridorer nya och labyrintiska varvid gammalrosa väggarmedmångamörka ekdörrar. Dessaväggarkan ten. missJessel, och För inteQuint publikensyns guvernan- för enbart ihennesinre.syner igångröster provocerande barnens uppträdandetriggar och och utmanande lekar. denoväntadeförälskelsen inför Förvirringen heltsexuellt eller halvt påbarnens honsvara inte alls är förmår Miles. och Flora barnen Pryd, som hon nyförälskad oerfaren och avancerade mötsavdeungaförpubertalt hon slottetoch till kommer avgoda föresatseravljuvatankarpåförmyndaren och Fylld avmötet. bliremotionellt överväldigad tydligt alldeles och i London öppningsscenenförmyndaren pantomimiskt hurguvernanten träffar mentaltsönderfall,fortgående som slutaritotalpsykos. ser i Vi svårare vanföreställningar, vad och som påscenenärett skildras annan väg. För honom ärsakenklar, guvernanten lideravallt enhelt Staatsoper gårisinuppsättningpåBerlins Guth Claus avTherande lämnarpublikenitotalosäkerhet. theScrew of Turn ondska,och oskuld, barnslig illusion. sanningoch - framfö Ettbra starkareallt avfundamentalabegrepp ifrågasättande som godhet mare blirman. liksom innebärettsuccessivt Helanovellen operan idetaljdestotveksam- Miss Jessel?Jumermanförsökeranalysera dentidigare och guvernanten meddendödebetjäntenQuint haft vadrelationerunga guvernantens huvud?Och ärdetför barnen rör eller detsigom överhettade föreställningariden slottet Bly vad som kring egentligenetableras sker. detverkligen Spökar på som ärdentotalaosäkerhet opera Benjamin Brittens och Screw Jamesgeniala The novell bådeDet speciella medHenry the of Turn

harskapatenstarkt suggestiv scenbild, Schmidt Christian höga STAATSOPER IM THEATER STAATSOPER SCHILLER • RECENSENT: • RITTERSHAUS BROMANDER FOTO: MONIKA LENNART of the Screw The Turn www.staatsoper-berlin.de Marie McLaughlin,Richard Croft, Anna Samuil Solister: EmmaBell,ThomasLichtenecker, SóniaGrané, Ljus: Sebastian Alphons Scenografi ochkostym: Christian Schmidt Regi: ClausGuth Dirigent: Ivor Bolton Premiär 15november 2014,besöktföreställning 25november. SCREW THE OF TURN THE BRITTEN: helskärpta ledning.under Ivor Boltonshelskärpta avorkestern Intensiteten idenhäruppsättningen förstärks också Quint. densorgligaMissJesselhörsAnnaSamuil klaga. Som germedan enannanveteran Richard intensivröst Croft åtPeter McLaughlin,vital veteran Marie MrsGrose, ärhushållerskan enfantastiskglödsom direkt tagimig.har också griper Envokalt . avEmmaBell sopran lysande alldeles daggfriska Henneslyriskt gestaltades djupare hennesallt guvernanten och mentalaförvirring kommer inteatthoppainiproduktionen senare. förrän Nu Bengtsson redan avMaria vidpremiären,ligen hagjorts menhon - Den dominerande huvudrollen som ursprung guvernanten skulle Det förstärker gastkramningen. däremot gestalta ageraoch påettheltannatvisänbarnamatörer. sjunga dehärrollerna sagolikt väl, sångare menutbildade kan puberteten. ibegynnande som flicka kan Barn helt illusorisk pojke, enungoperastudiosopran, och , Grané Sónia är som också tenor,, ThomasLichtenecker som låtersom serutoch enung utanavvuxnasångare, barn inte avriktiga counter- enösterrikisk anvisningar. Brittens ifrån Guth dock Milesgestaltas och Flora utan övergrepp påvare sigmusik libretto. eller På enpunktgår tolkningsomDet ärenfullkomligtgastkramande låtersigvälgöras

63 FÖRESTÄLLNINGAR

Ivan Magrì och Nino Machaidze irriterande sätt ryckvis förflytta sig framåt jämfört meddet jämfört sigframåt förflytta sättryckvis irriterande i arior, attpåettlitet ensemblerfårhandlingen duetteroch komna Rigoletto LaTraviata, Trubaduren och . Uppdelningen musikdramatiska flödetlika välsom i de ettparårsenare­ till Verdi fåttordning ännuinteriktigt pådet hariLuisaMiller detoperamässiga. inteatthanförsummar dock betyder tydligt så dramaunderlaget detschillerska fram Att regissören lyfter ränker. sociala konflikter kriminella och ärlagd påintimsfären meddess tyngdpunkten och bortskalad hansdotterärockså och Miller lantligamiljön kring Den idylliskt eget sidodrama. litetantifeodalt rum. dyktuppideras hotfullt som ytterst Kören ett ägnasalltså påenstorgiljotin, stirra slutet servidessaadelsspöken förlamat ett vitklätt, vitsminkat, l´ancienrégime-kollektiv. litettrasgrant På klädda, borgerligt är tidstypiskt ut, serkören markant annorlunda rum.igen ersättsavettkörbefriat och medanprotagonisterna Och under detakterdenharattsjunga. kören snabbtbort vrids Sedan i olikavarianter. somavkören befolkas fårscentidenbart Detrum rekvisita,med varierande påvridscenen som runt helatidenvevas vis.speciellt bestårgenomgående Scenbilden avettinre kaltrum löstpåettlitet PaulDet harHomoki scenografen och Zoller italienskaopera.i belcanto-tidens levererar kommentarer, uppoch ofta såsom göra körer brukar mendykerändåganska många takterattsjungaiLuisaMiller sådant passarinteminstenkörilla. inteså Kören harvisserligen kammardrama, undLiebe ärettslagsborgerligt Kabale iett och operalibretto. Cammaranos urSalvatore ursprunget Schillers hanverkaroch angelägen just om detschillerska attskala fram vadär detivarjefall som sker. Andreas regin, Homoki stårför snarare änsom italienskopera. IHamburgoperansnya uppsättning Verdis som handframstår enSchilleradaption iförsta LuisaMiller I Tyskland kandethändasigattenföreställningavGiuseppe HAMBURGISCHE STAATSOPER • STAATSOPER RECENSENT: • RITTERSHAUS BROMANDER HAMBURGISCHE FOTO: MONIKA LENNART Miller Luisa www.hamburgische-staatsoper.de Nino Machaidze,Oliver Zwarg, Cristina Damian Solister: Tigran Martirossian, Ivan Magrì,George Petean, Ljus: Franck Evin Kostym: GideonDavey Scenografi: Paul Zoller Regi: Andreas Homoki Dirigent: SimoneYoung Premiär den16 november 2014, besöktföreställning den27november. MILLER LUISA VERDI: för diskretför kanske. aktivtförsökaläggasigivadatt egentligen som händer. själv Litet YoungSimone påscenenutan dramat till lederorkestern följsamt legato.fylligt av George Petean, som gör fadermedsköntoch Miller varmt skurk, Verdis ondskefullastenästJago. Briljant Verdisång levereras Zwarggör medsmåmedel Oliver Wurm obehaglig ensällsynt till ping. och med både tryck Snyggt! enslankstämma visarsomuppenslankfiguroch Rodolfo Magrì som älskare som och revoltör motsinegen klass. Ivan Sicilianaren Rodolfo, ärdäremot ungrebell, envälegocentrisk opålitligbåde kämpandekvinna.utan endesperat Hennesälskade, grevesonen stark och närvaro.virtuositet äringetofferlamm armt HennesLuisa person, rollen bemästrar medbåde teknisk Nino och Machaidze Hos Verdi som fram huvud - ryckt drabbadeLuisa harjudenilla uselhetsläpperinteensekund. adlig gesteroch laddas medinnebörd. om idettadrama Spänningen verkar Homoki genom personregi, skickligt noggrann därrörelser flödetimästerverkstrilogin.naturligare Denstelbenthetenmot­

- 67 FÖRESTÄLLNINGAR

Piotr Beczala, Elena Maximova och Ryan Speedo Green som förföljer honom.som förföljer ensamhet, känslanavförbannelsen därhansskuggor understryker ljusdesignspelarenviktigroll,Purkrabeks särskiltiRigolettos äger rum. platsen. slutarpådenförstnämnda börjaroch Allt Bernd tvåvåningskoja,en skallbensliknande därmordet itredje akten iRigolettos hemoch nerföreställandeGildasrum hissas uppoch palats, som medentrappa föreställer Hertigens rum som ettrum olikaspelplatser:med fyra engård naknaträd, mednågra ettlitet ärmycket grafi renskalad. avträ. ärgjort Allt En vridscen roterande sceno ­- utspelasigisinsamtid,operan 1500-talet. Hetzers Christof Pierre Audis ingångärbeprövad konventionell och dåhanlåter den sistatonen. Hertigen,och till den första från ligger iluften därförbannelsen inre känslor. Deärgeometriskt fördelade Rigoletto, mellan Gilda i dessenkelhet. Regissören fokuspåhuvudkaraktärernas lägger stort Audi viktigaelementioperan. alla fårfram ligger Storslagenheten står påscen. centralfigur,gör hovnarren enännutydligare till även närhaninte somRigoletto följer helatiden.känslan avdenförbannelse Det av Audis nyuppsättning Pierre för La Maledizioneärhuvudrubriken Teatro Fenice La i Venedig genast enstorsuccé. blev och letto. imars1851på urpremiär sinefterlängtade fick Operan Lombardiet. Verket hetaLaMaledizioneutanRigo inteheller ­- fick staden till Mantuai handlingen förlade Francesco Piave Maria och operan Verdi vartvungenatthittaenkompromiss. Librettisten Rigoletto för varlikailla Situationen . repetitionerna förbjöds Efter minst likapolitisktladdad som versdramat. urpremiären iFrankrikebjöds direkt efter 1832. Verdis var opera Hugos LeRois’amuse(Kungen roar sig), ettversdrama som­ för VerdisGiuseppe Rigoletto . mästerverk ärbaseradpå Operan Victor La Maledizione, Förbannelsen eller , titelnpå vardenursprungliga Rigoletto Staatsoper. på Wiener frammanar Dysterheten Rigoletto WIENER STAATSOPER •WIENER STAATSOPER • RECENSENT: PÖHN FOTO: MICHAEL YEHYA ALAZEM -

Spelas t.o.m.den30juni2015. www.wiener-staatsoper.at Elena Maximova, Ryan SpeedoGreen Solister: George Petean, PiotrBeczala, ErinMorley, Koreografi: Christian Herden Ljus: BerndPurkrabek Scenografi: Christof Hetzer Regi: Pierre Audi Dirigent: Myung-WhunChung Premiär 20december 2014,besöktföreställning 2januari 2015. RIGOLETTO VERDI: ­operan. Wien vilket resulterade ienoförglömlig Rigoletto. Enstorsuccéför fenomenal uppsättning, ienalldeles Staatsoper der Wiener på ettfantastisktfintsätt. Ettmagnifikt av Orchester musicerande urpartituret fårutharmonierna med kören och solisterna och Myung-WhunDirigenten Chungharettutmärkt samspel ut sista tonen närhanskriker maledizione””La sistagången. för tonen, första lettos misärfrån vilsen, dåhanstodensamoch till ettargt monster,pappa och avhämndlystnad. full HanbärRigo- de onda, både sångmässigt. scenisktoch Enlustigclown, envarm av Rumetz. Petean mångasidor hosrollen, fårfram degoda och ersatteshan vidpremiärföreställningen omedelbart akterna och första sjöngdetvå bara Keenlyside Rigoletto Simon ursprunglige etz viddensistaföreställningen, gör enfantastiskRigoletto. Den George Petean, barytonen Den rumänske som ersattePaolo­ Rum Hennes ”Caro nome” bildarhöjdpunkten. Gilda.tygande Honröst teknik. harenvacker mycket bra och vokalt.och gör enöver­ Morley Erin sopranen Denamerikanska sensualitetmotMaddalena, enunderbar Gilda och både fysiskt scennärvaro. och med enstorutstrålning Hanvisarstorpassion för röst teknikparat medbriljant Han harenskönklingande lyrisk gjorde enutomordentlig Beczala hertig.Den polsketenoren Piotr

- -

71 FÖRESTÄLLNINGAR BOKNYTT 72

Malin Byström, operasolist Malin Byström, Foto: Mats Bäcker Mats Foto: 73 drottningholms slottsteater 2015

TJUGO ÅR AV SCENKONST – GÖTEBORGSOPERAN 1994–2014 Red. Carin Arell. Göteborgsoperan. ISBN: 978-91-637-6819-4

En institution med gott självförtroende behöver inte göra reklam. Det räcker med att informera publiken om vad man håller på med. Det må i dagens kommunikationshysteriska värld vara en liten, men blott en liten, överdrift. Om man tittar på de riktigt stora operahusens generalprogram och annonser – Wien, Salzburg, Paris wolfgang amadeus mozart eller La Monnaie i Bryssel – så håller de sig i hög grad till hårdfak- ta. De har, för att tala kommunikationslingo, ett starkt varumärke figaros bröllop som grundlagts av en rad konstnärligt högtstående produktioner. 2–16 augusti Den första av tre operor med libretto av Lorenzo Samtidigt vill varje institution med självaktning erinra om sin da Ponte, i samarbete med Marc Minkowski historia, vilket oftast sker i samband med ett jubileum. Göteborgs­ dirigent marc minkowski operan fyllde 2014 tjugo år och har med anledning av det gett ut en regi ivan alexandre soffbordsbok, Tjugo år av scenkonst – Göteborgsoperan 1994–2014, där man valt ut tjugo verk från de gångna två decennierna. Men det scenografi och kostym antoine fontaine är inte ett verk från varje säsong, utan urvalet har i stället styrts av i rollerna bl a florian sempey, camilla tilling, lenneke ruiten, robert gleadow, miriam genrerepresentation (opera, dans, musikal), namnkunniga uttolkare treichl, anders j dahlin, hanna husáhr (Nina Stemme, Alexander Ekman, Peter Jöback, Virpi Pahkinen, Sidi drottningholmsteaterns orkester Larbi Cherkaoui, m. fl.) och respektive föreställnings framgång.

Först presenteras verket och uppsättningen, följt av en text av någon av de inblandade samt bilder från föreställningen i fråga, Esprit! kryddade med några översvallande presscitat. Texterna presenteras som vore de skrivna av de olika konstnärerna, men då de stilistiskt Kulisser och tematiskt liknar varandra, undrar jag om de inte är redigerade & krukor intervjuer, vilket i så fall borde ha framgått. I varje text av de olika – en konsthantverksutställning konstnärerna möter vi samma struktur: hur det hela började, något i Déjeunersalongen om karriären och vad Göteborgsoperan har betytt för dem.

Nu har Göteborgsoperan all anledning av att vara stolt. Som ett av de modernaste operahusen i världen har det gång efter annan presenterat konstnärligt starka uppsättningar som vida överträffar övriga operahus i Sverige. Att det finns starka samband mellan konstnärlig framgång och välutrustad scenteknik råder det ingen tvekan om (utom på kulturdepartementet). De 558 miljoner som bygget kostade när det invigdes 1994 (med inte mindre än 100 miljoner från näringslivet) kan inte ses som annat än en investering med hög avkastning.

En jubileumsskrift som kritiskt och analytiskt diskuterar både de enskilda verken och vad Göteborgsoperan som konstnärlig Teaterns kulisser i samspel med unik keramik och institution har betytt – och betyder – för det omgivande samhället screentryck av Annika Wallström och Anna Bergman. skulle ha varit ett mer värdigt sätt att fira tjugoårsjubileum för Öppet dagligen 1–26 april Sveriges mest intressanta operahus. Dessutom kunde man ha Konserter, kostat på sig en fullständig och mer detaljerad förteckning över introduktioner, samtliga produktioner, i stället för att ha nöjt sig med fullständiga dockteater och uppgifter om de verk som behandlas i boken och låtit resten bara en 1700-talsdag förtecknas med kompositör, titel, dirigent, koreograf (men inte www.dtm.se regissör). Claes Wahlin BILJETTFÖRSÄLJNINGEN STARTAR 11 MARS PÅ WWW.TICNET.SE ELLER 077-170 70 70 74 BOKNYTT

THE THEATRE OF DROTTNINGHOLM Vi kan i bästa fall få en aning om hur det lät och hur det såg ut, och – THEN AND NOW: kan – bör, enligt författarna – i stället sträva efter så kallade historiskt Performance between the 18th and 21st centuries informerade iscensättningar. Detta innebär att man använder sig av det man vet om kulisser, kostym, scenmaskineri, gestik, dans, instru- /Willmar Sauter & David Wiles ment, etc etc. Det enda rätta är att närma sig det sena 1700-talets Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Theatre Studies estetik för att därmed låta dagens publik få en aning om vad då- ISBN: 978-91-87235-92-4 tidens publik såg och hörde. Låt oss kalla detta museiestetiken. Denna skrift av teatervetaren Willmar Sauter och hans engelske kollega David Wiles är i många avseenden attraktiv. De båda står Sådana uppsättningar förekommer på Drottningholm, liksom på för vartannat kapitel och vid sidan av att rekapitulera Drottning- andra håll i Europa. Men det vanligaste är att man så att säga holmsteaterns återupptäckt av Agne Beijer i början av 1920-talet kladdar lite på 1700-talet. Man låter några peruker och lite krinolin och några tidsbilder från det sena 1700-talet kring Gustav III och signalera det förgångna, men ignorerar till exempel den kodade teatern, diskuterar man vad barocken, både teatern och dess gestiken eller avstår från, till i alla fall David Wiles besvikelse vid musikaliska uttryck, betydde då och vad den kan betyda i dag. sina få besök på Drottningholm, changements à vue – dekorbyten inför öppen ridå (inspelningen av Scarlattis Dove è amore è gelosia Situationen, det måste erkännas, är en smula speciell. Det finns har några sådana). Den vanligaste, och mest framgångsrika estetiken bara en annan fungerande barockteater, Krumlovteatern i Tjeckien i övriga Europa är däremot att man förhåller sig metaforiskt till från 1765–66 (se dvd-recensionen av G. Scarlattis Dove è amore è verken. I stället för att försöka närma sig hur det egentligen gick till, gelosia på sidan 77). Är det då inte rimligt att man på just dessa så undersöker man utifrån en historiskt informerad kunskap om scener ska ta hänsyn till den genuina miljön, teaterhusets estetiska verken vad som kan ge publiken en liknande effekt eller upplevelse omgivning? som 1700-tals publiken fick, så gott det nu låter sig avgöras.

Sauter och Wiles menar, med rätta, att varje försök att framföra Vad Sauter och Wiles inte nämner, är att mellan oss och 1700-talet historiskt korrekta uppsättningar är dömda att misslyckas. finns en 200-årig operatradition som dagens publik i olika grad inte kan undgå att förhålla sig till. Skulle vi i dag verkligen lyckas se och höra ett absolut genuint verk på 1700-talets alla villkor, så skulle vi 75

PREMIÄR En man. 4 MARS med stor sannolikhet vrida oss i bänkarna, både på grund av hur det lät och vad vi såg på scenen. Jag undrar också en smula över Sauters påstående att dagens publik i första hand fascineras av Drottning- Tre kvinnor holmsteaterns allmänna atmosfär och att den definitivt föredrar uppsättningar som inspirerats av denna historiska ambience. (minst en Problemet med det påståendet, vare sig det är sant eller inte, är att dagens publik inte har sett så mycket annat på Drottningholm. Ja, eller över huvud taget i detta land. Händels Xerxes på Artipelag i är robot). höstas gav åtminstone möjlighet för en svensk publik att höra hur en utmärkt barockorkester ska låta. Och på Drottningholm under detta årtusendes första decennium gavs två Händeloperor och en av Carpe diem. Rameau under Christophe Roussets ledning (där betydande delar av orkestern ersatts av musiker från Roussets Les Talens Lyriques). Dessa musikaliska höjdpunkter nämns inte ens av Sauter, däremot kritiseras den dåvarande konstnärlige ledaren Per-Erik Öhrn för att ha HOFFMANNS ÄVENTYR engagerat konstnärer som saknade kompetens kring barockopera. En av dessa skulle alltså vara Christophe Rousset, en av de främsta barockdirigenterna. BILJETTER: 08-616 07 50 ELLER FOLKOPERAN.SE Nu är varken Sauter eller Wiles opera- eller musikhistoriker, vilket möjligen förklarar bristen på resonemang kring det musikaliska. Wiles har huvudsakligen forskat kring grekisk och elisabetansk teater, Sauter om framför allt svensk talteater genom historien. Frågan är också vilka kunskaper man har om vad som skett inter- nationellt inom barockoperan de senaste decennierna. Kunskapen om dess estetik är stor och man experimenterar inte sällan kring detta. Jag har sett iscensättningar med återskapade scenografier och ljussättningar eller uppsättningar där man till exempel sjunger MasterClass en 1600-talsfranska. Saken är den att man på Europas scener och Birgit Nilsson Museum festivaler växlar mellan detta slags museiestetik och den metaforiska. 4-10 maj 2015

Barockoperans framgång söder om Malmö beror i hög grad just på Foto Studio Fayer att man genom ett slags postmoderna uppsättningar (liksom barocken är postmodernismen inte främmande för radikala mixar) Under ledning av Gitta-Maria Sjöberg, operasångerska och har lyckats vitalisera en genre som tidigare var upptagen med att sångpedagog och Matti Borg, vocal coach, arrangerar Birgit söka återskapa en förlorad estetik. Nilsson Sällskapet, under sju dagar, en Master Class för sångstu- derande. Veckan avslutas med en konsert i Västra Karups kyrka. För Sveriges och Drottningholmsteaterns vidkommande vore det nog bäst om man såg till att åtminstone låta både den historiskt informe- rade och den metaforiskt återskapande estetiken få plats på scenen. Åhörarplatser Konsert Det kräver dock en hög konstnärlig kompetens hos teaterns ledning. Köp biljett till åhörarplats Köp biljett till avlutningskonsert tis-fre kl.11.00-16.30 söndag 10 maj kl.15.00 Den kritik jag här har anfört ska inte hindra någon från att läsa Plats: Birgit Nilsson Museum Plats: Västra Karups kyrka Sauter och Wiles. Boken ger intressanta genomlysningar av hur vi i dag kan förhålla oss till barockteatern och vilka problem ett sådant möte över seklerna stöter på. Dock hade jag önskat att de källor VarmtVälkommen! som citeras inte endast återges på engelska. Originalets svenska Anmälan och betalning görs till: eller engelska hade inte skadat för den som vill närläsa inte minst [email protected] appendixens texter från 1700-talet. Claes Wahlin eller tel: 0431-311 860

Mer information på www.birgitnilsson.com 76

NYTT DVD PÅ dvd-tips

RAMEAU: HIPPOLYTE ET ARICIE ran 2012 eller som Jonathan Kent valde att göra i Glyndebourne med Lyon, Karg, Connolly, Degout, Lis, Watson, William Christie och Orchestra of the Age of Enlightenment 2013. de Negri, Pasturaud, Lefèvre, Félix, Garnieroperan står för en så kallad historiskt informerad iscensätt- Boden, Quintans. Orchestra of the Age ning, i Glyndebourne handlar det om att hitta ett uttryck som meta- of Enlightenment & The Glyndebourne foriskt översätter den effekt verket kan tänkas ha haft på dåtidens Chorus/Christie publik. Det är stilen som skiljer de båda tillvägagångssätten åt; an- Regi: Jonathan Kent tingen försöker man få dagens publik att närma sig dåtidens uttryck, Scenografi: Paul Brown eller så försöker man få dåtidens uttryck att närma sig dagens publik. Opus Arte 1143 D [2 DVD] Den prioriterade kommunikationsvägen går i första fallet från salong till scen, i det andra fallet motsatt väg. Ivan Alexandre, tillsammans med koreografen och barockdans- RAMEAU: HIPPOLYTE ET ARICIE experten Natalie van Parys, använder sig av målade kulisser, tids- Lehtipuu, Gillet, Degout, Connolly, trogna dräkter och återskapade barockdanser. Det är en elegant och Azzaretti, Haller, Mauillon, Legay, Lis, vacker uppsättning: milda färger, rörelser och scenerier som har- Lefèvre, Hill, Mulroy, Camelino, Varnier, monierar med musiken. Oaktat alla de koder som ryms i gestik eller Fierro. Le Concert d’Astrée/Haïm i de olika danserna som hade sin bestämda funktion, kan vi som pu- Regi: Ivan Alexandre blik i dag uppfatta det hela rent estetiskt – som vackert, elegant och Scenografi: Antoine Fontaine harmoniskt. Men vad publiken 1733 hänfördes av, det är naturligtvis Erato 08256 462291 7 8 [2 DVD] svårare att veta. Att rekonstruera det sceniska innebär inte att man Jean-Philippe Rameau var vid 50 års lyckas rekonstruera publikens uppfattning. ålder etablerad som kompositör av verk Om man i stället gör som Jonathan Kent och hans fantasifulle för cembalo och som författare till en scenograf Paul Brown, så möter vi en uppsättning som vänder på betydelsefull harmonilära. Men han hade ännu inte skrivit någon steken och försöker återskapa det slags verkan operan kan ha haft opera, vilket man måste göra om man önskade bli en kompositör på publiken, upplevelsen av det underbara – la merveilleuse. Detta som räknades. Kompositören Michel Pignolet de Montéclair hade en utesluter inte det historiskt informerade. Gudarnas förhållande till inte obetydlig inverkan på Rameau, och det är efter att ha sett hans människorna och de konflikter som utspelas mellan de senare måste Jephté 1732 som Rameau kontaktar verkets librettist, Simon-Joseph också översättas för att få önskad effekt. Så vad gör då Kent och Pellegrin, som utifrån Euripides, Seneca och framför allt Racine Brown? Jo, de sätter ett gigantiskt kylskåp på scenen. Där ryms väl- omvandlar den välkända historien om hur Fedra blir förälskad i sin kända franska livsmedel och Diana, jaktens och kyskhetens gudinna, styvson till operan Hippolyte et Aricie. Konstruktionen följer Lully med som framträder i frysfacket. Hennes motsats, Cupido – som av Jupi- en prolog och fem akter. Premiären äger rum på l’Académie Royale ter getts en dag om året att slunga sina kärlekspilar omkring sig i Paris 1733. – kläcks ur ett ägg. Rameau ansträngde sig, framgångsrikt kan vi i dag konstatera, Ja, och när vi sedan hamnar i Dianas skog, då plockar kören fram för att skapa täta klanger, inte minst för körpartierna, dynamisk dans broccoli ur kylen som blir till träd, det silverblå smörpaketet vecklas och vackra uttrycksfulla arior. 1733 blev det nästan för mycket, en ut till himmel och ovanifrån seglar blomkål och en apelsinklyfta ner: del tyckte han förrått Lully-idealet. Likväl blev operan med tiden en sol och stackmoln. Men den frid och det lugn Dianas följe sjunger seger, inte minst genom de många musikaliska kontrasterna, från om visar sig innehålla blodsoffer. Nerskjutna hjortar släpas in, hängs högdramatik i helvetet till lyrismer i de älskandes arior och duetter. upp och töms på blod som fläckar de oskuldsvita klänningarna i föl- Urversionen omarbetades för nästa uppsättning 1742 och under jet. Teseus nerstigande till helvetet sker logiskt nog på baksidan av Rameaus livstid räknades hans senare verk, Castor et Pollux eller Dar- kylskåpet, fyllt av diverse otäcka insekter som frodas på apparatens danus, som betydligt bättre. I dag är det tvärtom. Debutverket Hippo- heta baksida. Och var återuppväcks de båda älskande, Hippolyte och lyte et Aricie anses höra till hans främsta. Aricie, i slutet, när Diana av Jupiter tvingats ge vika, om inte i ett I diskussionen kring hur man ska spela barockopera är dessa två annat slags kylrum: i bårhuset. färska upptagningar ett utmärkt tillfälle att se två radikalt skilda vis Det är en fantastisk och i sanning barock uppsättning; visuellt att iscensätta barockopera. Antingen som regissören Ivan Alexandre fantasirik, fylld av detaljer och med ett agerande som flyttar fram med Emmanuelle Haïms Le Concert d’Astrée gjorde på Garnierope- persongalleriet och dess våndor till vår tid. Så vad är då mest auten- ligt underhållandevalt. beror utan tvekan pådetslagsestetik somJonathanKent såljuv- olika estetiska förhållningssätt, menframgången för barockgenren musikaliska. Somallkonstverk ärdebådautmärkta exempel påtvå långsammare tempi, ochharenprecision somäravundsvärd. Christie somleder denengelska orkestern. Christie harvalt aningen Haïm, somleder denförstnämnda, ärnästan iklass medWilliam ment ärtvå avdebästa europeiska barockensemblerna. Emmanuelle snyggt iParis. synnerligen underhållande,menJaëlAzzaretti sjungerminst lika sällsynt finfrasering. Likaså ärAnaQuintans Cupidoidenversionen Aricie iJonathanKents uppsättning,honharenelastisk sopran meden är större iGlyndebourne. Alldeles enastående ärChristiane Kargs det handlar om gradskillnader och om att utrymmet för skådespeleri möjligen ennågotstarkare prestation änTopi LehtipuusiParis, men utmärkta i båda versionerna. Lis somettknippegudareller AimeryLefèvre somArcas. Deäralla Stéphane DegoutsomTeseus, Sarah Connolly somFedra, François en slumpattflera avsångarnaåterfinns påbådainspelningarna: några avdefrämsta barocksolisterna hörs härochdetärknappast gen kan mangöra bådeoch. verkan tillattfungera nästan 300årefter dess födelse. Uppenbarli- att förvandla verkets inneboendemöjligheter ochdess emotsedda bliken får ta delavensvunnen menvackert återskapad estetik, eller tiskt? Ja, detberor påvad man vill uppnå, entidsresa bakåt där pu- föredraÅret framför buffa. innanpremiären, opera 1732, skrev Pergo- handlade omhuruvidadenmer seriösaoperan àlaRameau var att det 1733, utlöste laquerelle des bouffons – den berömda striden som den buffan somvidsin premiär iParis 1752, 20årefter uruppföran- Detaljer skiljerdebådainspelningarnaåtnärdetgäller det Le Concert d’Astrée respektive Orchestra oftheAgeEnlighten- Musikaliskt ärbådadessa upptagningar avmycket högklass,

Pergolesi somärbekant. Detvar också kors) padronasin höjdLaserva (Ettlitet hus ­ För svenska operabesökare ärnogpå Arthaus Musik101652[2DVD] Regi ochscenografi: Willy Landin Europa Galante/Biondi Di Castri, Alegret, Morace. Cherici,Bove, Alaimo, Belfiore, Biccirè, Adamonytè, LO FRATE ’NNAMORATO FRATE LO PERGOLESI: Claes Wahlin Ed Lyons Hippolyte i Glyndebourne gör detendaverk avGiovanni Battista

korrekturläsningen. scenerna. Detverkar somenitaliensk buffafigur haftettfingermedi kande vitala. Mindre vackert ärallastavfel idvd:ns lista över deolika inte minst idemångaeleganta ensemblenumren somäröverras- lesi föreliggande musikaliskakomedi, sopran medutsökt frasering. hävas extra såärdetElena Belfiore somAscanio, enmjuk,bärkaftig Marcaniellos dotter, som får Ascanio på slutet. Om någon ska fram - (Vannella) och mezzosopranen ger rollen karaktär. Kraft ochrondör harsopranen Laura Cherici Boves ta ochkraft, utan attförlora ilätthet. överträffas avNicola Alaimosbaryton, somgerMarcaniello ensvär sal. Menhansjungerbra, enluftigoch effektiv baryton, somförvisso urbota trist hanäridamernasögon;enparodi påÄlskaren medver ker sjungapå franska ochutan någonsomhelst självinsikt omhur lagom fånigt, allra mest FilippoMoraces DonPietro somhelst försö- ­karakteristiska husfasader, enliten barsamtenvespa. Dethelaär med vem somhelst. pektive hansson(DonPietro), somnogkan tänka sigattgifta sig (Marcaniello) somvillgifta sigmedenalltför ungkvinna(Nina),res- som detärhansförlorade systrar. Iövrigt harviengammalman mellan NenaochNina,inte så konstigt, upptäcker han ifinalen, efter- tema. HärärdetAscanio somliderkval för atthaninte kan välja svunnet barnsomivuxen ålder hittar sinasyskon var ettpopulärt att denansågsförlegad eller tråkig, tvärtom. Historien omettför lingen redan påPergolesis tid var konventionell. Detta betydde inte älskade brodern. Europa Galante under Överlag ärdetmycket godasångarinsatser, nämnasmåste Rosa Uppsättningen ärförlagd tillettitalienskt 1950/60-tal, med Persongalleriet liggernära deticommedia dell’arte, liksom hand- Cardella (Marcaniellos husa),vars sträva, vackra mezzosopran

Claes Wahlin Fabio Bondi har god svikt och gott tempo, dekorer och annat från tiden är, efter teater av samma kaliber, därmaskineri, finns en,menendast en,annanbarock Drottningholmsteatern ärinte unik. Det Opus Arte OA 1104D [1DVD] Regi: Ondˇrej Havelka Orchestra/Spurný Klepl, Kupcová. Court Schwarzenberg Máˇciková, Briscein, Kn˘ežíková, Bˇrezina, DOVE È AMORE ÈGELOSIA ÈAMORE DOVE G. SCARLATTI: Barbara DiCastri som Luggrezia, Lo frate’nnamorato–Denför

- - - - - ­ 77 NYTT PÅ DVD 78 NYTT DVD PÅ

Scen ur Dove è amore è gelosia

vederbörliga restaurationer, bevarade. Krumlovteatern i nuvarande ”Non so più cosa son”, Cherubins aria i Figaros bröllop. Handlingen är Tjeckien är möjligen snäppet mer intressant, i alla fall om man ska allt annat än komplicerad. Markisinnan Clarice uppvaktas av greven tro dem som i dag ansvarar för teatern. Klart är att Krumlovteatern Orazio och för att bota först den enes, sedan den andres svartsjuka, är mer barock än Drottningholmsteatern, eftersom dess dekorer inte iscensätter de med hjälp av sina tjänare, Vespetta respektive Patri- vetter mot klassicismens estetik som Drottningholm. Och staden zio, hyss för att råda bot på la gelosia. Också tjänarna är smittade av Cˇeský Krumlovs – i södra Böhmen nära den österrikiska gränsen – svartsjukan och lurar varandra på liknande vis. historiska delar är sedan 1992 upptagna på Unesco världsarvslista. Strävan efter ett autentiskt uppförande (om nu ett sådant existe- Med denna inspelning av Giuseppe Scarlattis Dove è amore è gel- rar) fungerar gott skådat från en utsiktspunkt drygt 200 år senare, osia – Där kärlek finns, finns svartsjuka – från 1768, finns det goda men gestik och uttryck är givetvis något anpassade; tidens koder kan möjligheter att jämföra Krumlov med Drottningholm. Man visar inte endast experter läsa. De fyra solisterna harmonierar vackert med bara några eleganta changements à vue – dekorbyten inför öppen ridå varandra och snäppet bättre än de övriga är Lenka Mácˇiková som – eller korta glimtar från scenmaskineriet, utan dessutom ingår en Clarice, en varm och rund sopran. Aleš Brisceins lätta, men alls inte femtio minuter lång dokumentär om teatern, dess renovering och tunna tenor passar greven Orazio fint, liksom den lite mer spotska hur de olika delarna i teatermaskineriet fungerar. Att man på Krum- sopranen hos Katerˇina Kne˘žíková (Vespetta) eller Jaroslav Brˇezinas lov dessutom använder levande ljus under föreställningen bidrar till mjuka tenor. upplevelsen, även om de flesta svenskar torde betrakta det slags Orkestern kunde ha lite mer svikt, kunde kanske också vara an­ återskapande för onödigt vådligt. ingen bättre samlad, men lättheten och följsamheten med sångarna Det autentiska står högt i kurs, berättar bland andra dirigenten av är god. Claes Wahlin operan, Vojt˘ech Spurný, i dokumentären. Inspelningen från 2011 är den första fullskaliga produktionen efter Krumlovteaterns renove- ring. Det var också första gången sedan 1768 som Giuseppe Scarlat- tis Dove è amore è gelosia framfördes, och på just den scenen i sam- MOZART: band med ett bröllop där slottets arvinge, Jan Nepomuk, gifte sig. DON GIOVANNI Uppförandet dirigerades av Giuseppe Scarlatti själv, den kvinnliga Schrott, Pisaroni, Netrebko, Ernman, huvudrollen (Clarice) sjöngs av prinsessan Maria Theresia av Schwar- Dragojevic, Castronovo. Balthasar-Neu- zenberg och librettisten Marco Coltellini tog rollen som Patrizio, mann-Orchestra, Balthasar-Neu- hertigens tjänare. Det hela var i hög grad en familjeaffär. mann-Choir/Hengelbrock Scarlatti var nevö till antingen Domenico eller Alessandro Scar- Regi: Philipp Himmelmann latti (osäkert vem) och skrev en lång rad opere buffe respektive opere Scenografi: Johannes Leiacker serie, huvudsakligen för italienska scener. Mot slutet av sitt liv fick Sony 88843040109 [2 DVD] han uppdrag från Wien och prinsen Joseph Adam av Schwarzenberg, För några år sedan såg jag Erwin Schrott hertig av Krumlov. Prinsen ska ha haft svårt för tragedier och före- som Leporello och satt då och undrade dragit lättare, komiska verk som buffan. varför han inte gjorde titelrollen. Han var visserligen en utmärkt Le- Musiken är lätt, saknar inte elegans och just i denna opera finns porello, men den här dvd:n från Baden-Baden 2013 bekräftar mina en aria som det är frestande att tro att Mozart 18 år senare knyckte. aningar från den gången: han är en fullkomligt outstanding Don Juan. Det handlar om ”A che serve intisichire”, som starkt påminner om Karln lyser av cynism, arrogans och total brist på empati med sina med- tillfälle. vintern följa påvåren ochsommaren eventuellt infinnasigvidsenare sörens konstnärliga koncept fickmanflytta omårstiderna ochlåta Baden-Baden behövde hennespublikdragande namnmeränregis- Grevinnan iFigaros bröllop utan bara DonnaAnna. Eftersom mani spolierades av att en viss rysk diva kommit på att hon inte ville sjunga Figaros bröllop ochavslutas. Dennaplan medenvintrigDon Giovanni En vårlig Cosìfantutte skulle inleda ochsedanföljas avenhögsomrig göra Mozarts allatre daPonte-operor somenerotisk årstidstrilogi. jag påannathållläst migtillattHimmelmannochLeiacker tänkt sig lövträd mitt på scenen. Men jag förstår intentionerna bättre sedan Leiackers kyligtspartanska scenografi dominerad avettvinterkalt av ThomasHengelbrock ochhansBalthasarNeumann-ensemble. verkligen sammanivå somMozarts rafflande musik,stringent tolkad hans utmanare snabbthinnerväxla flera gånger. Denhåller sceniskt lande upplösningen av första akten, där övertaget mellan Don Juan och en opera sommansettochhörtså mångagånger. Ta bara denraff- aha-upplevelser av att ”ja, så kan man också se det!”. Det är härligt i också atttänka självständigt ivarje scen, och man får ofta små vokala insatser ochensembler sitter somgjutna.Himmelmannvet av rang. Härspelasteater sådetryker omdet,samtidigtsomalla Don Juanochhanstjänare. ansrik gestaltning avdenmärkligtsymbiotiska relationen mellan Sällan eller aldrig harjagsettensåövertygande, rolig ochfintny ivrigt fotograferas ochdokumenteras avLuca Pisaronis Leporello. på väg attåter få ihopdet meddendemoniske sexatleten, vars akter hon ärchanslös, ochnärkommendören överraskar demärhonjust högreståndsmässiga vis merprincipielltmotståndskraftig menäven att honinte får sjunga”Mitradì”. hamnar hondockfarligt nära gränsen tillöverspel. Synd dessutom logiskt porträtt fullt av både dråpliga och rörande poänger. Ibland men kämpar tappert och ilsket emot. Ernman gör ett lysande psyko- sjuke JonathanLemalusMasetto kommer attblienkatastrof. än deniskalle DonJuan.Hennesäktenskap meddenbuffligtsvart- jefull Zerlina,fullavlivsglädje ochmedbetydligt mänskligare charm Katija Dragojevic medsinvarma vackra mezzoärenlättsinnig, kätt- Donna Elviras intervention åter igensugastillhonomgångpågång. framför ormen.Honärräddningslöstefter förloradäven ochhinner reaktioner. Zerlina hypnotiseras av honomsom den klassiska musen sjunger dessutom medsuverän smidighet.Inte undra pådamernas charm ochsex appeal.Hanärlika tilldragande som motbjudandeoch människor kvinnliga som manliga.Samtidigtharhan en förödande Det endajagförst hadesvårt att förlika migmedvar Johannes Regissören Anna Netrebkos makalöst vackert sjungnaDonna Anna ärpåsitt Malena Ernmans DonnaElvira ärlika färdig attfalla somZerlina

Lennart Bromander Philipp Himmelmannäralltså enpersoninstruktör - drottningen. Honärdetdelvis. Hennesperfekt placerade mezzo,tidi- skulle definitivthakunnatbliDanielaBarcellona somdenkartagiska inte lyckas pejladjupenhoshjälten Aeneas. sin effektiva ochonyanserade hjältetenor äracceptabel även omhan inte harenaning om vad eller varför hansjunger. Lance Ryan med Koroibos medenvarm välklingande baryton lyckas förmedla att han gestaltning även vokalt, medanGabriele Vivianisomhennesälskade mulerar sångenmedvetet ochdramatiskt. Hongöreninträngande likbärarna ärimposantochskakande. Matos ärockså densomfor i detkrigsbelägrade Troja medenorma gamarseglandeöver deflitiga gagemang. ett överlastat, statiskt ochrörigt spektakel utan tendens, idéochen- börjar modetsjunka ochmantvingasgenomlidadrygt fyra timmarav tusiastiskt ochohämmadeFura delsBausärsom bäst. Mensnart hockeymålvakters ochMichelingubbars. otympliga rymddräkter, vars rörelsemönster ärlika smidigasom Dido, AeneasochKassandra äromgivnaavgestalter uppumpadei ­­virusinfektioner, hotfullahavsstormar ochdramatiska rymd­ närvarande enormavideoprojektioner avFranc Aleu visasalltfrån dator- kunde vara hämtad från Stanley Kubricks 2001. sin serenad svävande ienrymddräkt motenoändligstjärnrymd som ångestfyllda försök attundgåAlien.Didoshovtrubadur Hylassjunger I Kartagos tronsal kundelika gärnaSigourney Weaver krypaomkringi med 1960-talets rymdexpeditioner ochvår tidsit-värld. – detsomskulle växa tilldetromerska imperiet–ställs härsamman gudomliga påbudattutforska nya världar för attgrundaettnyttTroja grafifantasterier. Vergilius eposiBerlioz’operakostym ochAeneas Hector Berlioz’ bejublade uppsättning av mastodonterna ioperalitteraturen. Efter deras omdiskuterade och Strauss Verkets centralgestalt ärändåDidoochuppsättningensstjärna Allt detta väcker förhoppningar omettvisuelltäventyr närdeen- Trojas undergång sker genomenslutgiltig datorkrasch. Ialle­ Övergripande förebilder är de senaste decenniernas rymdfilmer. Elektra iUmeå,räds verkligen inte attta sigandetyngsta Elisabete Matos entré somKassandra, vithårigi rullstol Trojanerna medsammahurtfriska urflippade sceno- Nibelungens ring i Valencia gav man sig på sina magnifika groteskerier iRichard Fura delsBaus,senast aktuellgenom Den katalanska produktionsgruppen La C Major706008[2DVD] Regi ochscenografi: LaFura delsBaus tat Valenciana/Gergiev Comunitat Valencia- &CordelaGenerali Viviani, Milling,Cutler. Orquestra dela Barcellona, Matos, Ryan, Giuseppini, TROJANERNA BERLIOZ:

visioner. städes städes -

79 NYTT PÅ DVD 80 NYTT DVD PÅ

gare med monokromt utslätad klangbildning, har fått must, djup och Lachner. När Medea sedan återvänder till sin upphovsmans hemland, profil. Lägg därtill en intensiv och intelligent gestaltning som kunde Italien, vilket inte skedde förrän 1909 på La Scala, översattes Lach- ha blivit engagerande och berörande, men den förstörs av produk- ners recitativ till italienska och det var i den versionen som Medea tionsteamets obegripliga hugskott. Barcellona tvingas till att gestalta genom Maria Callas eruptiva nytändning på 50-talet började sin bana drottningens kärlekskval i en uppförstorad geishaperuk som hör som hämndlysten barnamörderska. hemma i ett dåligt studentspex över Madame Butterfly. La Fura dels Montserrat Caballé, Sylvia Sass, Magda Olivero, Leonie Rysanek Baus arbetar ju gärna med en absurd distanserad estetik, men här och Inge Borkh är bara några av de sopranikoner som känt sig ma- blir det bara löjligt och ointressant. nade att tackla detta vokalt exceptionellt krävande parti. Redan på Inte kan man heller glädja sig åt den geniale orkestermålaren Cherubinis tid klagade ingen mindre än Giuditta Pasta över den stora Berlioz, eftersom Valerij Gergievs verksamhet i orkesterdiket knap- djävulska rollen. I Sverige har verket endast getts en gång i full sce- past kan bedömas på grund av det dåliga dvd-ljudet. Vergilius och nisk dräkt, då Margareta Hallin valde Medea som sin avskedsroll på Berlioz’ trojaner har än en gång lidit ett förödande nederlag, denna Stockholmsoperan 1984. gång inte på grund av akajernas härar och den mångförslagne Odys- Medea är inte något oproblematiskt verk, många upplever det som seus trähäst – utan av ett gäng katalaner som kollat för mycket på kyligt och statiskt. Någon har sagt att Cherubini (och därmed också Star Wars. Erik Graune publiken) blir uttråkad så fort Medea inte står på scen. I Bryssel har Warlikowski valt att gå tillbaka till den ursprungliga versionen med en nyskriven talad dialog, där Medeas erotiska besatthet och det äk- CHERUBINI: tenskapliga double-bindförhållandet accentueras. Den nya dialogen MEDEA knyter tydligare an till världsdramatikens våldsamma äktenskaps- Michael, Streit, Stotijn, Le Texier, Van och familjeskildringar, som ju har sin början just i Euripides tragedi Kerckhove. Les Talens Lyriques/Rousset och fortsätter med allt högre grad av psykologiskt raffinemang till Regi: Krzysztof Warlikowski Strindberg, Bergman och Norén – för att nämna några av våra inhem- Scenografi och kostym: ska välkända familjetragöder. Malgorzata Szczesniak Vissa menar att Warlikowski gått för långt i klåfingrighet gente- Bel Air Classiques BAC076 [2 DVD] mot originalet, men det är bara att konstatera att han uppnår en när- Under en av Jasons och Medeas uppgör- het där man följer dramat med en intensitet och en förhöjd spänning elser i andra akten av Luigi Cherubinis som aldrig tidigare. Scenbilden är avskalad i glas och stål med en Medea på Théâtre de la Monnaie i Bryssel genomskinlig fondvägg, som används som avdelare av scenrummet sker något omskakande, nästan chockerande. Jason har firat sitt bröl- med ett påtagligt lågt scentak, vilket ger ett genomgående klaustro- lop med sin nya fru Dircé och bröllopsfesten har nått slutstadiet. fobiskt intryck. Det finns inget tvivel om att samtliga i denna antika Gästerna driver håglöst omkring, bakom scenen hörs dansmusik. Men tragedi är fångna i ett hopplöst ödesbestämt kaos utan utsikter till det är inte balettmusik av Cherubini utan Neil Sedakas ”Oh Carol” som försoning och befrielse. mycket effektivt försätter den klassiska tragedin till en mycket på- Nadja Michael (Medea) är iklädd ett stramt åtsittande galon­ taglig slapp vardaglighet. läderfodral och byter oupphörligt peruker, allt för den erotiska be- Den kontroversielle polske regissören Krzysztof Warlikowskis sattheten som den drivande motorn till konflikten, en besatthet som radikala uppdatering till nutid chockerar inte – det är ju sedan de- eskalerar i psykos och barnamord. Michael är naturligtvis idealisk med cennier mer regel än undantag. Sådana uppdateringar har alltid sin ormlika expressivitet i utspelet, även om en varning för manér är skett i regikoncept, scenografi och kostym, medan musiken hittills på sin plats. Vokalt lyckas hennes tvådimensionella mezzo, förvå- varit okränkbar. Därför är Warlikowskis och dirigenten Christophe nansvärt färgrik, tackla alla svårigheter, vilket ger hennes Medea en Roussets val att konfrontera Cherubinis musik med amerikansk imponerande vokal självständighet. Här är Jason – iförd prydliga la- 60-talspop ett betydligt radikalare brott mot den så kallade troheten gom farliga dreadlocks och smoking – den hållningslöse streber som mot verket och det har mig veterligen aldrig tidigare gjorts. vi har sett honom sedan Euripides ställde honom på scenen men blir Cherubinis opera, som hade premiär i Paris 1797, är i sin origi- mer konfliktfylld och nyanserad, trovärdigt framställd av Kurt Streit. nalversion en opéra-comique, vilket betyder att den är skriven med Likaså Vincent Le Texier som Kreon och Hendrickje Van Kerckhove talad dialog mellan sångnumren. Femtioåtta år senare i Frankfurt som Dircé (Jasons nya brud som i den italienska versionen går under am Main försågs Medea med recitativ på tyska komponerade av Franz det mer bekanta namnet Glauce). 81 NYTT DVD PÅ Foto: Suzanne Schwiertz Suzanne Foto:

Scen ur Carmen

Christophe Rousset och hans Les Talens Lyriques hade gärna fått gå mot ett skallben av en tjur. Andra akten är lika enkel med bara några ett steg längre i renodlandet av den transparenta orkesterklangen, bord och stolar, medan tredje akten är mer magnifik med en stor men de gör Cherubini ändå en stor tjänst i det att de tvättar orkes- måne bakom scenen. terklangen från trött italiensk belcantoromanticism. Medea kan knap- Vesselina Kasarova gör en speciell Carmen. Hon har bra teknik past göras mer engagerande än så här. Erik Graune och rösten känns väldigt mogen och attraherande. Jonas Kaufmann gör ett fint porträtt av don José och han sjunger blomsterarian mycket innerligt och gripande. Trots bra individuella insatser är inte Kasarova och Kaufmann det mest samspelta paret som man har sett i Carmen. BIZET: Det finns ingen personkemi mellan dem och ibland verkar de inte ens CARMEN titta varandra i ögonen. Kasarova, Kaufmann, Rey, Pertusi. Isabel Rey gör en övertygande Micaëla, vilket inte kan sägas om Orchester der Oper Zürich/Welser-Möst Michele Pertusis Escamillo. Han känns redan slutsjungen när han Regi: Matthias Hartmann kommer upp på scen. Likt Kaufmann finner han heller ingen kemi Scenografi: Volker Hintermeier med Kasarova. DECCA 074 3881 [1 DVD] En stor besvikelse är Franz Welser-Möst. Han svarar för en ge- Alltsedan urpremiären på Opéra-Comique digen wienklassicistisk tolkning av en opera med ett sådant vilt parti- i Paris i mars 1875 har Bizets Carmen tur, vilket man inte vill ha till Carmen. Jag förväntar mig betydligt bättre tillhört de mest spelade operorna. Med av en dirigent av Welser-Mösts kaliber. Yehya Alazem tanke på hur många Carmen-uppsätt- ningar som görs varje år blir kraven bara högre och högre. Verkets natur ger ett stort utrymme för fantasi, men ofta verkar nyuppsätt- ningarna likna varandra väldigt mycket. Matthias Hartmanns Zürichuppsättning är modern och exotisk, med en hög känsla av dold erotik. Iscensättningen verkar utspela sig i en spansk kuststad snarare än i Sevilla. Carmen får ett så stort ut- rymme att både don José och Escamillo känns som två personer i mängden. Man undrar om Hartmann blandat ihop Carmen med Bar- beraren i Sevilla; Escamillos entré i andra akten är ett hån mot rollen. Det finns ingen känsla av en charmig matador, snarare en lustig bar- Annonsörer i detta nummer: berare. Och don José känns överlag som en vilsen skolpojke, förutom när han är ensam med Carmen, då han försöker visa andra sidor som Birgit Nilsson Museum | Drottningholms Slottsteater | tyvärr inte räcker till. Favoritresor | Folkoperan | GöteborgsOperan | Härnösands Volker Hintermeiers scenografi är enkel och det känns som att folkhögskola | Kungliga Operan | Malmö Opera | allt utspelar sig på en kulle. I första akten är scenen nästan helt naken. Musikalliansen | Svenska Kulturresor | Vadstena-Akademien Det finns bara ett paraply och en stor sovande hund längst framme | Wermland Opera | Your Next Tour AB vid rampen. I sista akten byts paraplyet ut mot ett träd och hunden 82

NYTT CD PÅ avlyssnat

KEISER: nummer i gängse neapolitansk operastil, även om några av numren POMONA är nog så intrikata med svårbemästrade melismer. Medverkar gör Hirsch, Sandmann, Vermeulen, nio instrumentalsolister som delar på stråkar, två oboer, två block- Harer, Podger, Schoch, Kobow, flöjter, en fagott, cembalo, orgel, chitarrone och gitarr. Den utom­ Spogis, Gottschick. Capella Orlandi ordentliga Capella Orlandi Bremen grundades 1990 och dess ledare Bremen/Ihlenfeldt Thomas Ihlenfeldt, även musikhistoriker med just Keisers operahus CPO 777 659-2 [2 CD] som specialitet, och även medutgivare av en Keiserutgåva, har spelat Distr: Euroton in flera verk av tonsättaren tidigare, bland annat med vår svenska Sieg der fruchtbaren Pomona (Den fruktsamma Pomonas seger) som barocksångerska Susanne Rydén. denna ”operettan” till text av Christian Heinrich Postel heter, kom- Samtliga solister, de flesta tyskar, i detta lilla förnämliga verk ponerades till den danske kungen Fredrik IV:s födelsedag 1702. En håller yppersta klass. Henry Larsson operett i 1800-talets bemärkelse var det naturligtvis ännu inte frågan om, utan mer ett relativt kort och effektivt musikaliskt skådespel, till­ägnat den danske monarken och hans gemål Louise. Reinhard Keiser (1674–1739), vid sidan av Georg Philipp Telemann HASSE: den fria riksstaden Hamburgs store operakompositör, komponerade SIROE RE DI PERSIA gärna tyskspråkiga operor för stadens borgerliga köpmannaklass. Cencic, Lezhneva, Fagioli, Nesi, Sancho, Den välmående staden hade också en välutvecklad diplomati och i Snouffer. Armonia Atenea/Petrou den ingick att hålla sig väl med sina många grannar och handelspart- DECCA 478 67 68 [2 CD] ners. En eftertraktad kapellmästarställning i Danmark (vars gräns ju Distr: Universal gick längs med Hamburgs stadsgräns) och gärna även en adelstitel, Det begav sig på den tiden då antikens medförde att Keiser inte komponerade mindre än fyra operor till den lärde skattades högt och människan hade danske kungens ära. Pomona uppfördes första gången på Oper am så mycket att lära av de grekiska och latinska författarna att man Gänsemarkt (föregångaren till Hamburgoperan), där Keiser verkade använde sig av deras visdomar för att skriva opera. Det gjorde många, som kapellmästare. Den fruktsamma Pomona var, som det visar sig för att inte säga de flesta, under barocken med librettister som Pietro i styckets slut, en omskrivning för kung Fredriks gemål Louise. Metastasio, som också Johann Adolf Hasse anlitade. I operan om den En handfull gudar sammanstrålar för att delta i en tävling med persiske kungen Siroe, som även Vivaldi och Händel gjort opera av gudafadern Jupiter själv (Jan Kobow) som domare. Handlingen saknar efter Metastasios libretto, har sagan (från Tusen och en natt) laddats förvecklingar i sedvanlig stil och är mer ett kalejdoskop över person- med aristoteliska dygder. lighetstyper i gudagestalter. Merkurius (Julian Podger) fungerar Dramat gestaltar en strid om kungakronan mellan en far (Cosroe) som spelledare och bland de poetiskt och musikaliskt sinnade delta- och hans två söner (Siroe och Medarse), som förvärras av Emiras garna finns blommornas och ungdomens gudinna Flora (Doerthe kluvenhet – kär i Siroe, men önskar hämnas Cosroe (som dödat hennes Maria Sandmann), som dyker upp med västanvinden Zephyrus (Knut far) – och Laodice, som söker förföra Siroe. Alla förkroppsligar dygder Schoch). Här finns spannmålens och jordbrukets gudinna, Ceres (Olivia från Aristoteles Den nikomachiska etiken, där människans handlingar Vermeulen) som har ett förhållande med Jason. Vinguden Bacchus bör bestämmas av hennes strävan efter godhet och, ytterst, lycka. (Raimonds Spogis) är på plats, kanske inbjuden av sig själv, för att prisa Personerna hos Hasse/Metastasio strävar mot detta mål, med de lider vinets förträfflighet och hamnar gärna i gräl med Pomona själv (Mela-­ av vissa brister. Cosroe har tappat sinnet för proportioner, hans förnuft nie Hirsch), de fruktbärande trädens och trädgårdarnas gudinna vars vacklar. Hos Laodice härskar lusten, hos Medarse girigheten medan man Vortumnus (Magdalene Harer) är förvandlingskonstens gud. Siroe är överdrivet dygdig. Endast Arasse, Laodices bror, är klok redan Vidare Vulcanus (Jörg Gottschick), eldens och smideskonstens gud. från början. Operan slutar med en fjäskig och delikat skönklingande hyllning Johann Adolf Hasse kan betraktas som den felande länken mellan till det danska kungaparet, anförd av Jupiter i ett ståtligt recitativ barocken och klassicismen. Här finns fortfarande opera seria-struk- med kör och samtliga solister. turen, men musikaliskt, vilket redan Charles Burney konstaterade, Den lilla operettan, vars speltid dock är dryga två timmar, är mer hade han en känsla för melodi och lyrismer som överskrider barock- kammarmusikalisk än pompös. De många ofta visartade ariorna ut- ens konventioner. Hans operor spelas allt oftare (nej, naturligtvis inte märks av espri och rytmisk, instrumental och vokal variationsrikedom. i Sverige), och Siroe re di Persia finns i flera versioner, den första från Honnörsorden är poesi och grace och här finns inga uppvisnings- 1733 och en omarbetad från 1763. Framförandet av operan varierar barockscenerna finnsstrax utanför Stockholm. som dethärlandetlyckas prestera, trots attenavdemest eftertraktade europeiska länder harnubarockensembler som vidaöverträffar något het, menkanske kundeklangenvara någotbättre samlad.Likväl, alla Kungliga Operan) ledning spelarutmärkt,godspänst förenad medlätt- spår iörat medsintäta ochvälbalanserade röst. Lauren Snouffer gör den minsta rollen, Arasse, men sätter vackra utmärkt, enovanligt mjukröst menmedgodskärpa. Amerikanskan hon tillsinrätt. Mezzosopranen Mary-Ellen Nesi(Emira) ärlikaså marknadsförs rätt hårt(måtte honhålla)ochidennaroll kommer Alldeles häpnadsväckandeka. ärJuliaLezhneva somLaodice. Hon Cosroe sjungsavJuanSancho,enhögtenor medmycket godstyr problematiken ytterligare skärpa; svaghet ochstyrka iettsåattsäga. sjungs avcountertenorer ger, ialla fall för modernalyssnare, moral- den kraftfullaste isittfack idaggerMedarse pondus.Attdessa roller röst ochFranco Fagiolis omfångsrika countertenor hantorde vara listerna. Allihop.Cencicharbådestyrka ochkänsla isinalltsäkrare grekiska ensemble. också Cencicmedcd:n Rokoko från den av allt att döma anslående uppsättningen. Förra året kom len. Mankan –ivarje fall närdetta skrivs –hitta några klipppåyoutube av countertenoren Max EmanuelCencic,somockså sjungertitelrol- Atenea härframför. Grauns 1763 (mednågra inskott från Hasses Tito Vespasiano ochkollegan från fem ochenhalv timmenertilltvå ochenhalv. Versionen från hus. För denna adelsopera skrev Veracini 1735 sin musikdramatiska var adelnshätska konkurrent tillHändels avkungengynnadeopera- engelska huvudstaden. Hananslöt sigtillOpera oftheNobility, som operafeber, och även 1733Veracini den han kom till drogs när med det ärdenhankänd för idag.Men i London på 1730-talet rådde konster. Hanskrev också mängderavmusikför sittinstrument, och nini for han land och rike runt och förevisade sina violinistiska häx- Atenea under George Petrous (somnyligen dirigerade Xerxes på Anslående, idennaförsta inspelningavoperan någonsin, ärso- Verket gavs i Aten och på Versaillesoperan sommaren 2014 i regi Britannico) ärvad dengrekiska barockensemblen Armonia virtuoser. Somenföregångare tillPaga- en av den sena barockens största violin- Francesco Maria Veracini (1690–1768) var Fra Bernardo fb1409491[3CD] Cirillo, Guagliardo. Europa Galante/Biondi Prina, Hallenberg, Basso, Invernizzi, SIRIA IN ADRIANO VERACINI , därhansjungerHasse medsamma :

Claes Wahlin - tal gånger. tastasio. Premiären blev succé, ochoperan kom attspelasetttjugo- förstling Konzerthaus ijanuari 2014.För attAdrianoinSiriaska lyfta krävs ett av finns mycket vital musik att glädjasåtiVeracinis opera. Inspelningen gliardo uttrycker sigiförtörnade bastirader somdenbesegrade Osroa. rollen somAdrianosdesavouerade fästmö Sabina, medanUgoGua- vaktad avsegerherren Adriano.Romina Basso medsinvarma mezzo gör besegrade parterkungen Osroa, förlovad med Farnaspe men nu upp- sökt som möjligt schablonfiguren Emirena – hon är dotter till den emotionella hadeinte Veracini. Roberta Invernizzi tolkar docksåut- Händel skrev underbara ariorför henne, mensammatalang för det specialist på att känsligt och tonskönt gestalta kvinnor i trångmål. Cuzzonis parti,Emirena, sjungsavRoberta Invernizzi , ochCuzzonivar ett oerhörtenergiskt vitalt orkesterspel –vilket degör genomgående. sång. Särskilt som ”Tutti nemici”!Härexcellerar Prinaverkligen iexpressiv ochbriljant lisk intelligens görenstorartat pregnant kejsare. Lyssna bara påarian kombination av personlig timbre, extrem vokal smidighetochmusika- Det partietsjungshäravdenmakalösa SoniaPrina,sommedsin håller snabba tonräckor, men de fungerar mer musikaliskt expressivt. cirkuskonstnär, ochjaggissar attdetta inte ärhennesfavoritparti. dimensionerade ego.AnnHallenberg harjustörre talanger änsom bakom allekvilibristik, ochalltsomuttrycks ärFarinellis egetöver fem istället, enhalvton högre för varje!” Snartförsvinner Farnaspe takt förstås!” Eller: ”Varför bara enuppåtgående skala, ta fyra eller och påpekat: ”Läggtilltjugotre toner därmellandochf–isamma man harenkänsla avattFarinelli stått ochtittat över axeln påVeracini bergs oförfärade vokalteknik. Menmusikaliskt? Eller dramatiskt? Nja, kan mycket väl vara sant,ochdetärlättatttappa hakan inför Hallen- rispetto”, somharkallats densvåraste ihelabarockrepertoaren. Det att agera superkastrat. Andra akten slutar medenaria”Amor, dover, Farnaspe. DetärAnnHallenberg somhardenlätttvivelaktiga äran rekt avläsaderas röster irespektive sångstämma. partier perfekt skrivna i strupen på alla dessa sångare. Man kan di- Veracini hadeattleverera musiktill,ochAdrianoinSiriainnehåller och ytterligare enutmärktsopran iFrancesca Bertolli. Detvar dem nelli. Dessutom fanns därenbeundrad basiAntonio Montagnana pengar attengagera tidensstora fixstjärna, kastraternas kastrat Fari- Cuzzoni. Somgrädde påmosethademanockså lyckats skaka fram gare främsta sångare, kastraten Senesinoochsopranen Francesca Adriano inSiriagjordes vid ettkonsertant framförande i Wiener Till adelnsoperakompani hademanlockat ettparavHändelstidi- Även omdenmusikdramatiska tätheten inte äröverväldigande, Även övriga roller är besatta av högkompetenta artister. Francesca Även titelpartiet, kejsar Adriano,somskrevs för Senesino,inne- Mest extrem ärnaturligtvisdenroll somskrevs för Farinelli, Adriano inSiriatillenredan väl beprövad text avPietro Me- Fabio Biondi och hans Europa Galante bistår med -

83 NYTT PÅ CD 84 NYTT CD PÅ

absolut toppframförande, och det hade man verkligen lyckats få till PORPORA IL MAESTRO i Wiens Konserthus. Franco Fagioli, countertenor Texthäftet är tryckt med liten vit text mot svart botten och inne- Academia Montis Regalis/De Marchi håller endast originaltexten, ingen översättning. Den som ord för ord vill NAÏVE V5369 [1 CD] följa med i vad som händer bör alltså någorlunda hänga med i Meta- Distr: Naxos stasios snirkligt poetiska 1700-talsitalienska. Lennart Bromander Han var en av de främsta i sin tid, både som pedagog och kompositör, Nicola Por­ pora, om vars storhet såväl Charles Burney som Joseph Haydn vittnade. Den senare ansåg sig ha uppnått VIVALDI: fullkomlig kunskap om den italienska sång- och ackompanjemang­ PIETÀ stilen tack vare sin tid som assistent åt Porpora i Wien i början av 1750- Philippe Jaroussky, countertenor. talet. En lång rad av tidens stjärnkastrater skolades av Porpora: Ensemble Artaserse/Jaroussky Caffarelli, Appianini, Salimbeni, Porporino, Farinelli. Som kompositör ERATO 0825646257508 [1 CD, 1 DVD] intro­ducerade han vad som kallades den galanta stilen. Den hörs i alla Distr: Warner Music drillar, långa koloraturer eller mjuka, likaledes långa fraseringar. Frågan är vilka eller vad som kom först, Franco Fagiolis omfångsrika countertenor, över tre oktaver, är som de moderna countertenorerna eller re- skapt – eller tränad – för Porporas vokala kompositioner. I sin hyll- nässansen för barockmusiken. Rimligen har just renässansen för ning i texthäftet till Porpora beskriver Fagioli sig också, förvisso som barockens vokalmusik skapat ett intresse och en – som det heter – i en hyllande dedikation à la 1700-talet, som en ständig elev till Por- marknad för det röstfack som ligger närmast kastraten. Men utan pora. Omfånget är en sak, men styrkan är minst lika imponerande. countertenorerna, så hade vi förmodligen gått miste om en rad verk Även då jag har hört honom live finns kraften där, låt vara att han som blir som nya just tack vare den ständigt ökande kadern av allt kanske inte håller i de riktigt stora operahusen, som Covent Garden, bättre countertenorer. där han nyligen sjöng Idamante i Mozarts Idomeneo, en prestation Philippe Jaroussky hör än så länge till de främsta i facket och har flera engelska kritiker förhöll sig tveksamma till. nu kommit ut med en tredje cd ägnad Antonio Vivaldi, Pietà – Sacred För den som följer countertenorerna finns det en möjlighet att Works for Alto. De två tidigare rymde kantater respektive operaarior av jämföra Fagioli med Philippe Jarousskys cd Arias for Farinelli. Det är Vivaldi, medan denna tredje bjuder på två kända och ett knippe rätt visserligen endast två arior som sammanfaller mellan dem och Fagi- okända motetter. ”Stabat mater” och ”Gloria” hör till repertoaren, medan olis (man anar en viss, vänskaplig konkurrens), nämligen ”Nell’at- cd:ns kanske största överraskning är kantaten ”Longe mala, umbrae, tendere il mio bene” och ”Alto Giove”, båda ur operan Polifemo, som terrores”. Den sistnämnda, som besvärjer ondska, skuggor och andra anses vara Porporas mästerverk. Fagiolis röst är något mörkare, han hemskheter, är en motett som i dramatisk uttrycksfullhet gränsar till har inte Jarousskys ljusa, lätt överjordiska klang. Tekniskt är de lik- opera. Liturgin i början av 1700-talet, i varje fall i Venedig där Vivaldi värdiga, och det Fagioli har i kraft, matchar Jaroussky med sin till länge verkade, behövde alltså inte alltid ha det slags inåtvända inner- synes ansträngningslösa prestation, även när han tävlar med trum- lighet som är så framträdande i exempelvis ”Stabat mater”. peten i ett par takter. Fagioli må också prestera snygga legaton i ”Alto Stabat mater” var för övrigt inte bara Vivaldis första religiösa Giove”, men Jarousskys är helt enkelt elegantare. Dessutom tar han komposition (1710), det var också ett av de första verk av Vivaldi som en minut längre (i en tiominuters aria) på sig än Fagioli. Det finns 1900-talspubliken fick höra, närmare bestämt 1939 i Brescia, där annars också en lekfullhet i Jarousskys framföranden som Fagioli prästen, violinvirtuosen och komponisten Antonio Vivaldi föddes. Men tycks avstå ifrån. han verkade främst i Venedig, där han var maestro di violino och skrev Academia Montis Regalis spelar precist och tätt under Alessandro verk för Ospedale di Pietà, en institution som än i dag upprätthåller en De Marchis ledning och ingen ska nu tro att Franco Fagiolis hyllning hjälpverksamhet och som Jaroussky på den medföljande dvd:n pekar till Porpora saknar kvaliteter. Tvärtom. Drillarna är häpnadsväckan- ut i sin promenad runt staden. de, uttrycket dramatiskt och hans röst har auktoritet, kraft och kan Dvd:n har också några smakprov ur cd:n från inspelningen i Paris, nog ställa en och annan sopran i skuggan. Claes Wahlin och nog är Jarousskys röst sällsynt lämpad för denna musik. Hans mjuka, eleganta frasering har något änglalikt över sig och hans En- semble Artaserse, som han denna gång själv dirigerar, följer och stödjer rösten med stor känslighet. Claes Wahlin utan även iHugenotterna ochProfeten exempel religiös fanatism ligger, inte bara iAfrikanskan/Vasco daGama heten iMeyerbeers operor för vår tidochhur väl hanskritikav till förändras. På sistone har allt fler operascener börjat upptäcka giltig- uppgång kan te signär depolitiska ochgeografiska förhållandena prästerskap. Ettgenomgående tema är hur skör och nyckfull social fart, utan även somdenkundeta siguttryck hosBrahmas indiska enbart knuten till europeisk kolonialism ochkatolska kyrkans fram- nämnda finnsockså. Jessye Norman/Veriano Luchetti.Endvd-upptagning meddeförst- finns, blandannatmedShirley Verrett ochPlácido Domingosamt sudda utMeyerbeers namnioperahistorien. Några liveinspelningar och ibörjanpå1900-talet innannazisterna gjorde vad dekunde för att kanskan trots attdenlängevar oerhörtpopulärislutet på1800-talet låter skämmas för sig. som otryckt, isinhelhetochdeten inspelningsomsannerligeninte musikpublik ta del av Meyerbeers vackra och storslagna musik, tryckt på lika mångacd-skivor. För första gångenkan nueninternationell stymmelse tillnågon”afrikanska” ihandlingen. den skulle behålla sitt ursprungliga namn, trots att det inte fanns till­ Joseph Fétis somsammanställde ettuppförandematerial, ville att bes arbetsnamn påoperan blev medtidenVasco da Gama, menFrançois- notmaterialet var bådeomfattande ochosovrat. Meyerbeers ochScri- tiden ochnärMeyerbeer doglågoperan fortfarande ouppförd och på 2018 Profeten med Patrizia Ciofiititelrollen. 2016 ska mangeHugenotterna och som redan ihöstas inleddes medettkonsertframförande avDinorah på Deutsche OperiBerlinsomettled iettstörre Meyebeerprojekt, tyska Chemnitz2013(seOPERA3/13). Ihöst ska mansätta uppoperan baserad pådennya Meyerbeerutgåvan, uppfördes för första gångeni efter medsäkerhet attbenämnasVasco daGama.Dennaversion, beer (1791–1864) sompostumt harkallats Afrikanskankommer hädan­ Den aldrig slutligtsammanställda grand opéran avGiacomo Meyer Afrikanskan/Vasco daGama redan 1837.Menarbetet drog utpå Vasco daGamahandlaromfanatism ochfrämlingshat, ingalunda Märkligt nogfinnsingentidigare kommersiell inspelningavAfri- Nu har den över fyra timmar långa Chemnitzuppsättningen hamnat Meyerbeer och hans librettist EugèneScribe påbörjadearbetet . Distr: Euroton CPO 777828-2[4CD] harmonie/Beermann - Chemnitz, Robert-Schumann-Phil Räsänen, Broman. ChorderOper Sorokina, Berchtold, Yang, Pruvot, GAMA DA VASCO MEYERBEER: .

- - -

är utan anmärkning. terspel underChemnitzoperans musikaliske chefFrank Beermann tragikomiska roll förtjänstfullt. Robert-Schumann-filharmonins orkes- som slavinnanSélika. Claudia Sorokina med sitt betydligt bredare och mer kraftfulla register Yang sjungerInèsmedkänslig ochglasklar sopran, liksom uzbekiskan manhang medencabaletta medkör. Denkoreanska sopranen Guibee höjden idenberömda paradisarian somhärframträder isittsam varo ochvarm timbre även omenviss bravurmässig lyster saknaspå Den österrikiske tenoren Bernhard Berchtold sjungermedstor när busken. Enannorlundakärleksdöd. tjugo minuter långofferritual, därhoninandasdengiftigamanzanilla­ förvecklingar slutar triangeldramat medattSélika tar sittlivienöver även honförälskat sigidendriftigeupptäcktsresanden. Efter många Inès får honomfrisläpptochhanfår ta emotslavinnanSélika, som färder protesterar kyrkan avprestigeskäl ochhankastas ifängelse. oupptäckta länderbortom Afrika. Närhanvillutpåvidare upptäckts- hem medtvå slavar, Sélika ochNélusko sombevis påattdetfinns ficeren Vasco daGamasomefter atthavarit ute påhaven kommer bortgift med Don Pédro, medlem av det kungliga hovet.of Hon älskar Handlingen ikorthet: Inès,portugisiskamiralsdotter, ärmotsinvilja som i den andra akten betonar Isoldes feminina och mjuka egenska- vredgad och bedragen tillkärleksfull byggs briljantuppavWennberg, teras påettmycket nyanserat ochövertygande sätt.Utvecklingen från genom helaföreställningen. Andra aktens kärleksfulla Isolde porträt- är återhållna menväl understödda avenvokal stabilitet somlöper låts ta överhand ochbliöverdrivet. Denförsta aktens explosiva utspel sam. Samtligakaraktärsdrag balanseras mästerligt utan attnågottill- Stockholms Konserthus 1988. två ärTristan ochIsolde inspeladvidettkonsertant framförande i serie skivor medtiteln ”SivWennberg –AGreat Primadonna”. Volym bergs 70-årsfirande påbörjadeskivbolagetSterling utgivningen aven Men också basenPierre-Yves Pruvot sjungerNéluskos delvis Inspelningen ärmusikaliskt gedigenochrekommenderas varmt. Isolde iWennbergs tolkning ärnobel,karaktärsstark och känslo-

Henry Larsson Lagom tillhovsångerskan SivWenn- Distr: Sterling MusicDistribution Sterling CDA 1690/92-2[3CD] Welser-Möst Asker. Norrköping Symphony Orchestra/ Wennberg, Wenkoff, Wilkens, Meven, OCHTRISTAN ISOLDE WAGNER:

- - -

85 NYTT PÅ CD 86 NYTT CD PÅ

per mer än vad som är brukligt. Trots en perfekt högdramatisk sopran man med hennes lidelsefulla utspel och den trots hennes relativt förmår Wennberg skala ner Isoldes kärleksmöte och frigöra subtila späda kropp voluminösa och outtröttliga stämma. När man lyssnar nyanser, vilket medför en exceptionellt mångbottnad Isolde. till henne på cd ställer sig saken annorlunda. Här stöts man bort av Som Tristan är nästan lika övertygande. Han växer vibratot, och av att hennes intensiva röst klingar tämligen oskönt i från en relativt ostadig start till en dramatisk och fullödig avslutning. forte, något man har lättare att bortse från när man upplever henne Rösten når sin topp i tredje akten, där Wenkoff träffsäkert pendlar live eller på dvd. mellan hopp och förtvivlan i väntan på sin älskade. Omkring Tristan Anne Schwanewilms är en erfaren Chrysothemis och bygger upp och Isolde lyser flera starka insatser, framför allt Peter Mevens Marke rollen till en magnifik kulmen i slutscenen. Waltraud Meier gör ett och Anne Wilkens Brangäne. Men även Kurwenal signerad Björn porträtt av Klytämnestra mer baserat på finciselerad psykologi än på Asker bidrar till att göra denna inspelning till ett riktigt kraftpaket. det groteska och motbjudande i karaktären. René Pape är en i alla av­ På dirigentpulten visar den unge Franz Welser-Möst framfötterna. seenden storartad Orest. Aldrig vacklande, aldrig översvallande utan med en säregen precision Det finns många utmärkta inspelningar av Elektra, och denna och stringens bygger Welser-Möst en formidabel orkesterklang. Tem- hamnar knappast i toppskiktet. Där finns förstås Soltis med Birgit pot är återhållet med en perfekt känsla för detaljer och nyanser. Att Nilsson eller varför inte just Sinopolis, trots att Alessandra Marc framför allt andra aktens början känns osäker, förtar dock inte helhets- kanske inte är idealisk i titelrollen. Och glöm inte Götz Friedrichs intrycket. Inspelningen och Wennbergs insats som Isolde är ett väl- Elektra-film på dvd med en formidabel trio damer, Leonie Rysanek, kommet tillskott till den svenska Wagnerskatten. Mikael Strömberg Catarina Ligendza och Astrid Varnay, ledda av en mycket vital 87- årig Karl Böhm. Lennart Bromander

STRAUSS: ELEKTRA STRAUSS: Herlitzius, Meier, Schwanewilms, Pape. INTERMEZZO Staatskapelle Dresden/Thielemann Schneider, Eiche, Homrich, Welschen- DG 479 3387 [2 CD] bach. Münchner Rundfunkorchester/ Distr: Universal Schirmer Denna inspelning av Elektra gjordes vid CPO 777 901-2 [2 CD] en konsert i Filharmonin i Berlin i janu- Distr: Euroton ari 2014, då Staatskapelle Dresden under sin chefsdirigent Chris- Ett av Richard Strauss mindre spelade tian Thielemann gästspelade. Thielemann har ju ett gediget anseende sceniska verk är hans självbiografiska opera Intermezzo, som urupp- som Straussdirigent, och det har i än högre grad hans orkester. Deras fördes i Dresden 1924 efter att han lämnat chefskapet för Wienoperan. anfäder uruppförde Elektra 1909, och statskapellisterna i Dresden har Fritz Busch dirigerade och Lotte Lehmann gestaltade den komplice- genom 1900-talets stormar vårdat sina traditioner bättre än de flesta rade titelrollen Christine Storch. Strauss ständige librettist Hugo von och förblivit en strålande Straussorkester. Hofmannsthal ville inte svara för textboken eftersom han ansåg det Partituret träder fram glasklart, och Thielemann har tagit ad notam alldeles för personligt: denna borgerliga musikkomedi handlar om Strauss ofta citerade yttrande om att Elektra ska spelas lika lätt och ett kärleksbrev som feladresserats och höll på att kosta paret Richard genomskinligt som Mendelssohn. Det medför dock att det ibland brister Strauss och Pauline de Ahna deras äktenskap. Detta skedde under i laddning och elementär uttryckskraft. För mig är Strauss Elektra deras tid i Berlin på 1910-talet. Så Strauss skrev själv librettot. den rika tyska expressionismens främsta verk överhuvudtaget oav- Intermezzo har bara spelats i en svensk uppsättning på Stora sett genre. Nervspänningen måste hela tiden vara mycket manifest. Teatern i Göteborg 1982, där Rut Jacobson gjorde huvudrollen. Elisa- Även vid en så vacker genomlysning av partituret som Thielemann beth Söderström sjöng rollen i Glyndebourne (finns utgiven på cd, gör. Jag jämförde litet med Giuseppe Sinopolis inspelning, och den har Chandos) och i Santa Fe, båda på engelska. Den senare uppsättning- samma klarhet men en mycket starkare expressivitet och en skräm- en regisserades f.ö. av Göran Järvefelt. På dvd finns en Glyndebourne­ mande vildhet under ytan. uppsättning med Felicity Lott (NVC Arts). På senare år har verket Evelyn Herlitzius är nog i dag vid sidan av Iréne Theorin den mest spelats med stor framgång både på Zürichoperan och inte minst i anlitade Elektra på världens stora scener. Det hänger främst sam- Christof Loys omtalade uppsättning på 2008. kategorin bästa cd-inspelning. UlfSchirmerleder MünchnerRund- rande iMünchen2011. Den harnominerats tillårets Opera Award i båda akternas slutscener somsångarnaharmersångbara partier. sonernas inre personlighetsutveckling. Detäregentligenbara i de sakligen idemångaorkestermellanspelen, somåterger huvudper symfoniska elementen reduceras tillantydningar. Deutvecklas huvud­ är det viktigaste, kantilenan erbjuderfå utvecklingsmöjligheter ochde Intermezzo har detta genomförts tillsin yttersta konsekvens. Dialogen till fiss-dur. mässa, menalltslutar medenförsoningsmåltid mellanmakarnai allians med just nämnda Mitzi Maier. Christine försöker ta ut skils herrar, bl.a.Robert ochenviss kapellmästare Stroh, somharenmes- ingenting. Christine skriver ochanklagarmaken för otrohet, men hanförstår leksbrev adresserat tillRobert från enviss lättfotad dam,MitziMaier. senare ärhanpåbesökhemmahosChristine, somfår ettrosa kär vigga hennepåpengarför sinastudier, vilket inte lyckas. Två scener unge baronen, somärlättuttråkad avhennespladder. Hanförsöker vals ochbyskvallret tar fart. Sedanfixar honett uthyrningsrum åtden vill honprotegera sonen.Honsveper inpåvärdshuset ienvirvlande slädfärd hörs bjällror. Denungebaronens far kände Christine ochnu hon åker utför, ochprecis somnärtitelpersonen ska iArabella utpå baronen Lummer(MartinHomrich)vilket hörs imusiken. Manhörnär ut ochåker kälke iskidbacken, därhonråkar krocka meddenunge innehåller. men utanohne Schatten det överlastade tankegods som den operan . Man kantra också serollen somen pendang till färgarfrun Die i Frau aktens final,enbitterljuv kantilena) ochChrysothemis utbrott iElek innans silverstrofer iRosenkavaljeren (Christines soloscen iförsta operans tretton scener. Röstligt liggerpartietmellanfältmarskalk mellan tal, talsång ochmerariosapartier. Honstår påscen itioav kaliskt somgestaltningsmässigt medständiga taktbyten, växlingar elser. Vokalt ställer detta sopranparti mycket stora krav såväl musi- ha stannat kvar ochomgärdat hennemedsåmångakärleksbetyg­ absolut inte göras osympatisk för dåskulle Robert (Richard) aldrig grälar, stökar ochstår i.Christine ärenkomplicerad figurochhonfår Robert ska åka tillWienpåetttremånaders dirigentuppdrag. Hustrun österrikisk by. Iinledningsscenen ärdetuppbrottsstämning eftersom intim salong för attkomma tillsinrätt. Och i sommar ges verket i engelska Garsington. Ariadne påNaxos var Strauss innepåliknandetankegångar. I Den nuaktuellacpo-inspelningen ärfrån ettlivekonsertframfö- Intermezzo innebärenheltnykompositionsstil. Redan iförspelet Andra akten inleds med ett partiskat, ettkortspel, mellanfyra När väl kapellmästare Storch lämnathemmetbegersighustrun I operan heter paret Christine ochRobert Storch ochdeborien Intermezzo kräver en - - - ­ -

ningen återkommer viiettkommande nummer. i encpo-inspelningmedsammadirigentochorkester. Tilldeninspel­ som DiemutochKunrad iRichard Strauss (1902), också det sångarna äruppeiinternationella karriärer ochdekan snarthöras Eiche (Robert Storch) harentät baryton ochäridealiskför sinroll. Båda överjordiska lyster ochskimmer. Åandra sidan,vem hardet?Markus just Straussroller. Honharen närmast bronserad röst men inte Popps lyrisk-dramatiska sopranen SimoneSchneiderharstor erfarenhet av Adolf Dallapozza. med dess oslagbara trio:LuciaPopp, DietrichFischer-Dieskau och stora dynamiksomWolfgang Sawallisch påEMI-inspelningen(1980) funkorchester iettdifferentierat orkesterspel, ominte medsamma Teaterpaket från 1050:-/person •www.wermlandopera.com Nu får vimöta enheltnygeneration sångare, därdenmångsidiga BASED ONATRUESTORY Sverigepremiär 19februari

Sören Tranberg -

87 NYTT PÅ CD IN MEMORIAM 88 1939 obraztsovaelena – 2015 helst kännasiglitenvidsidanavhenne. ord enexplosivhöjd–medandra och kundevilkensångare som en stark attack, dramatisk storsceniskutstrålning, brösttoner saftiga är en storunderdrift. hade mezzosopran dramatisk ElenaObraztsova Delila, Werther, Furst. Lecouvreur Igor Adriana och Atthenne kalla dirigenter,och bl.a. Trubaduren , Maskeradbalen, Simsonoch, Aida sångarkolleger medvärldsledande pletta inspelningartillsammans avsinastörstaroller ikom­ harsjungitinmerparten Obraztsova enromanskonsert påStockholmsoperan.gav ElenaObraztsova karaktärsroller somdam. GrevinnaniSpader Islutetav1980-talet senare och ikarriären Lecouvreur Bouillon iCileasAdriana Azucena iTrubaduren, iWerther Charlotte (sebild), prinsessan filmversion 1982. iAida, betydande var Andra roller Amneris 1978. iZeffirellis rusticana iCavalleria Hon gestaltade Santuzza ledning. Uppsättningen sändesf.ö. iSveriges Television julhelgen Domingo, karismatiska Kleibers Carlos underdirigenten allt Plácido iFrancoCarmen Staatsopermot Wiener Zeffirellis regipå underAbbadosCarlos ledning. Påföljande årsjöng hon titelrollen i iMilanomedattsjungaEboli Verdissäsongen Scala påLa Don von Karajan. Idecember1977 öppnade hon dentvåhundrade dirigenterna, främsta allra som t.ex. ClaudioAbbadoHerbert och deltogflitigtiBolsjojsgästspelväst.Obraztsova Hon sjöng medde Godunov . iBoris Marina Scala-debuten. kom Redanåret La därpå iMoskva,mang påBolsjojteatern därhon debuterade1963som av 75år. Hon sigiSt. utbildade Petersburg tidigtengage- fick och ienålder haravlidit † Obraztsova Elena mezzosopranen Den ryska Foto: Klotz/Metropolitan OperaWinnie Elena Obraztsova somCharlotte iMassenets Werther. - Venus iMünchen. påBayerische Staatsoper som 30årsedanoch drygt för iBerwaldhallen i enoperakonsert ledning.under GeorgSoltis gånger, hennetvå Jagupplevde dels medNormantillsammans Bailey, Martti Talvela Kollo, och allt (EMI). inspelning avDenflygande iDeccas holländaren Senta Adriano Colonna motRenéKollo, Siv Wennberg och Theo Adam sommed Pierre Boulez dirigent. I Wagners Rienzisjunger hon påettparkomplettaHon inspelningar: finnsbevarad Erwartung scenen år2000. Wagners Ariadne. Strauss Isoldeoch drog från sigtillbaka Martin , Kvinnan monodrama Erwartung och Schönbergs iArnold det samtKundry. roller Andrabetydande var Venus iTannhäuser , iRagnarök nornan andra och Gutrune Fricka Freia och i Rhengul- sångarna iNürnberg, Fricka, iValkyrian Brünnhilde och Sieglinde , åren 1968–97. Därsjöng hon bådeMagdalene Evaoch iMäster- Hon varäven enflitiggästvid iBayreuth under Wagnerfestspelen operahus. 1971–88. OperiBerlin HonvidDeutsche varanställd titelrollenholländaren och iTosca. sjöng mycket ieuropeiska Martin iParsifal,roller som Kundry iWozzeck Marie , i Den flygande Senta Met sjöng1997, hontill i147föreställningarfram iledande ofta sopran, sopranfacket. detdramatiska snabbttill menövergick På iLaTraviata Bervoix .Flora - som Hon mezzo inleddesinkarriär gammal. Hon debuteradepåMetropolitan iNew York 1962 som 75år haravlidit JanisMartin sopranen † Denamerikanska janis martin 1939 – 2014 han avled. ennytill Nibelungens 2016–17när påChicago-operan ring på Zürichoperan. Johan Engels var precis klarmedscenmodellerna Turandot enradoperauppsättningar och vidSalzburgfestspelen Opernwelt. operamagasinet årets avdettyska scenograf Vidare spelen iBregenz 2011, atthanutsågstill vilketisinturleddetill Berlin, Weinbergs Mieczysław DiePassagierin opera vidfest- David Pountney innefattarbl.a. Operi TrojanernapåDeutsche och Benedict. Beatrice opera medregissören Hanssamarbeten uppsättningar, iflera har hansamarbetat bl.a. iBerlioz’ komiska i operahusen Valencia, Angeles. Los och Helsingfors MedRaab 2010, iregi vidare avNicola –enuppsättningsom gick till Raab ThaïspåGöteborgsoperan Massenetoperan till scenografin för konst designpåuniversitetet och iPretoria. ärEngels känd ISverige isitthemLondon,i enhjärtattack 62årgammal. Hanstuderade Johan avlidit Engels† Densydafrikanske scenografen haroväntat Mästersångarna iNürnberg Denflygande och holländaren. i New York. WagnerfestspelenVid iBayreuth leddehanockså Staatsoper,på Wiener påMetropolitan iMoskvaoch Bolsjojteatern bäst. allra tetralogi RingenhanblandannatiBayreuth, dirigerade som varen dedirigenter musikaliskt och kunde Ringcykler Wagners (1986–96). Wallat 90kompletta drygt undersinkarriär dirigerade OperamRheiniDüsseldorf/Duisburg Deutsche och (1980–85) iMannheim(1970–80),(GMD) vidoperahusen Dortmund enlängre tidssjukdom.efter Han varblandannatchefsdirigent HansWallat dirigenten † Dentyske vid85årsålder haravlidit johan engels hans wallat 1929 1952 – – 2014 2014

Foto: Eduard Straub Eduard Foto: Foto: /andereart Bregenzer Foto: 89 IN MEMORIAM IN MEMORIAM 90 att Opera San Josébildades. San att Opera workshopsutvecklade ungaoperasångare1984 för och såghon till University.hon professor JoséState till imusik vidSan Irene Dalis José,hemstaden San därhon resten levde avsittliv. Härutsågs hemlandet. Met1976 från avskedet Efter hontill flyttade tillbaka huvudsakligeni framträda valde sångerskan attifortsättningen iEuropa USA operascenerna och atthadelatsintidmellan Efter iElektra framhållas. Klytämnestra Herodias och iSalome Delila iSimsonoch Delila, titelrollen, iCarmen Venusi Adalgisa iNorma, AzucenaiTrubaduren, iMaskeradbalen, Ulrica i som Ladyn Verdis Macbeth. sidanavredan nämndaroller bör Vid jämn höjd, vilketgjorde atthonroll kunde sjungaensåkrävande medenfin djupoch medettfylligt Rösten varbåderak slankoch Irene Dalishade enstorspännvid både vokalt blandsinaroller. och Ortrud,hon också menäven Amman iDieFrau ohne Schatten. vidBayreuthfestspelen.Lohengrin På Francisco-operan San sjöng Prixsen Grand duDisc. i sommar sjöng hon Samma även Ortrud ledning.Knappertsbuschs Inspelningen belönades medutmärkel- Thomas (Parsifal) HansHotter(Gurnemanz), och underHans allt Parsifal iBayreuth 1961. detinspelningmedJess blev Året därpå roll i Irene som sjöng amerikanska Kundrys Dalisvardenförsta Domingo gången. påMetsscenförsta framträdde närPlácido Lecouvreur gestaltade BouilloniAdriana hon prinsessan Price debuterade påLincolnCentersom Aida.Leontyne Likaså Isolde iTristan och Isolde. Två årsenare sjöngnär DalisAmneris Hon närBirgitNilsson varBrangäne Metdebuterade 1959 som 274 föreställningarunder20säsonger. York 1957, succé. enenorm vilketblev På Metsjöng Irene Dalis iJenůfa.nicka MedEboligjorde hon sinMetropolitandebut iNew Opersföregångare)(Deutsche i Västberlin, därDalissjöng Kolstel- Oldenburg. ityska Carlos Bühnen Städtische följde Därefter debutenskedde1953sångstudier iMilanooch som EboliiDon pianist,hon till sigförst mensedantogsången över. följde Därpå gammal. härutbildade och JoséiKalifornien Hon växteuppiSan Irene 89år Dalisharavlidit mezzosopranen † Denamerikanska 1925 dalisirene – 2014 Tannhäuser,

Hartelius. kannämnas namnkunniga elever Wolfgang Malin Bankloch blandhansmest och i Wien studion vidMusikkonservatoriet Bernstein.Leonard åren Mellan 1995leddehanopera- 1978och von Karajan, Klemperer, Otto Kleiber, Carlos Eugenoch Jochum sjöng Waldemar dirigenter: Kmenttmedsintidsfrämsta Herbert Nürnberg), Aix-en-Provence. Edinburghoch Ikonsertsammanhang iSalzburg,vid festspelen iMästersångarna Bayreuth (Stolzing i i Milano, iRom, Paris, såvälsom Bryssel, och München Förutom sjöng hanpå på VolksoperWienoperan i Wien, Scala La New York.i denna talroll påMetropolitan debuterade Kmenttsom 72-åring på Naxosber 2005gjorde där. hanHaushofmeisteriAriadne Med 1955 medverkade hansom Jaquino iFidelio. sentsom inovem­ Så ohne Schatten. hösten Staatsoper återinvigningen av Wiener Vid i i flöjten,, HansiBrudköpet titelrollen iHoffmanns,äventyr Ferrando .erna roller kannämnas BlandKmenttsskiftande Tamino iTroll-­ apelsinOperadebuten varPrinsen iProkofjevs tilldetre ­ Kärleken därgestaltadeensemble och han79roller i1 480 föreställningar. ledning. Från 1951 under35årtillhörde och Kmentt Wienoperans Böhms 21 årgammaldebuteradehaniBeethovens niaunderKarl Kunst fürMusikundDarstellende schule ihemstaden. Endast före sin86-årsdag. Född­ isångvidHoch utbildad och i Wien † Tenoren Kammersänger och Rucklarens väg,Rucklarens på Naxos kejsaren och Bacchus i Ariadne iDieFrau Così fantutte, iEugen Onegin, Lenskij Jenůfa, i Laca Tom Rakewell 1929 waldemar kmentt – 2015

Sören Tranberg Waldemar strax Kmentt har avlidit

- 91 KALENDER

21/2 DON GIOVANNI 14/3 LA DONNA DEL LAGO 24/2 DEN FLYGANDE Mozart. D: Gilbert. Mattei, Pisaroni, Rossini. D: Mariotti. R: Curran. HOLLÄNDAREN Morris, van den Heever, Korchak. DiDonato, Barcellona, Flórez, Wagner. R: Alberny. D: Nelson. Direktsändning från Metropolitan, Osborn. Med Bryn Terfel i titelrollen. New York. Direktsändning från Metropolitan, Direktsändning från Royal Opera New York. House, Covent Garden i London. 28/2 FALSTAFF Verdi. D: Harding. Gallo, Cavalletti, 21/3 OTELLO Podles, Polverelli, Giordano, Gritton. Verdi. D: Vedernikov. R: Alden. Konsert 12/2, Berwaldhallen. Benedikt, Byström, Styoanov. Direktsändning från Kungliga Operan 6/3 PELLÉAS OCH MÉLISANDE i Stockholm. Debussy. D: Harding. Gerhaher, Karthäuser, Lehmkuhl, Maltman, 5/4 PÅSKKONSERT Stuber, Tomlinson. från festspelshuset i Baden-Baden Direktsändning från Berwaldhallen. med Berliner Philharmoniker.

7/3 CARMEN 18/4 EN SVENSK Bizet. D: Langrée. Garan�ca, MIDSOMMARNATTSDRÖM Kaufmann, Bretz, Pérez. Musik: Mikael Karlsson. Direktsändning från Metropolitan, Koreografi: Alexander Ekman.

New York. Thorborg Carl Foto: 17/3 SVANSJÖN 21/3 ALCINA Tjajkovskij. Koreografi: Marius Händel. D: Mortensen. Dam-Jensen, Petipa, i Anthony Dowells produktion. Briegel, Lee, Semmingsen, Donose, Direktsändning från The Royal Ballet Gierlach, Zethner. i London.

Föreställning 10/3, Det Kongelige Foto: Alice Pennefather Teater, Köpenhamn.

28/3 OTELLO Verdi. D: Vedernikov. Benedikt, Byström, Stoyanov, Végh, Hedlund. Från premiären 14/3 på Kungliga Operan, Stockholm.

4/4 ERNANI Verdi. D: Levine. Meli, Domingo, 19/4 IVAN DEN FÖRSKRÄCKLIGE Beloselskij, Maede. Prokofjev. Koreografi: Jurij Grigoro- Direktsändning från Metropolitan, vitj. Från Bolsjojteatern i Moskva. New York. 25/4 CAVALLERIA RUSTICANA 11/4 LA DONNA DEL LAGO /PAJAZZO Rossini. D: Mariotti. DiDonato, Mascagni/Leoncavallo. D: Luisi. 1/4 STADEN MAHAGONNYS Barcellona, Flórez, Osborn. R: McVicar. M Álvarez, Westbroek, UPPGÅNG OCH FALL Föreställning 14/3. Metropolitan, Lu�cic´/M Álvarez, Racette, Gagnidze. Weill. D: Wigglesworth. R: Fulljames. New York. Direktsändning från Metropolitan, White, Rice, von Otter. New York. Direktsändning från Royal Opera 18/4 RIDDAR BLÅSKÄGGS House, Covent Garden i London. BORG/ERWARTUNG livepabio.se Bartók/Schönberg. D: Rogister. facebook.com/livepabio sf.se/opera Lorentzson och Giotas resp. Karnéus. twitter.com/livepabio Direktsändning från premiären på instagram.com/livepabio Göteborgsoperan. youtube.com/folketshusparker 92

Kungliga Operan i Stockholm gemensamt hålla ett stadigt tag i en ”nyrysk” fana. Samtidigt skänker tycks ha gjort en historisk upp­- hon Tsarjov en check på 15 000 euro, som ska gå till operahuset täckt av dignitet. På Operans i Donetsk. Frun kan för den skull inte sluta att hänföras av den hemsida i samband med George ryska divans fantastiska röst men sörjer liksom i fallet Valerij Benjamins Written on Skin, kunde Gergiev över att ett fantastiskt musiköra inte är något skydd mot man läsa att den berömda novellsamlingen politisk tondövhet. Decamerone från 1300-talet är skriven av en viss Bocciccio. Samme upphovsman anges i Operans generalprogram. Nyfikenheten väcktes; hur skiljer sig denna version från den mer berömda som skrevs av Giovanni Boccac- cio? Dessvärre var det ingen ny författare man hade upptäckt. Utan det rörde sig om ett fatalt stavfel av någon mindre bevandrad som senare har rättats av någon bevandrad.

När frun skulle meddela en utländsk kollega med intresse för det italienska 1300-talet upptäckten, så hänvisades denne till Operans engelska hemsida, där kollegan på en aningen knagglig engelska kunde läsa att “Opera based on a medieval ballad also narrated in Bocciccio’s Decamerone”. Vidare framgick det om operan att … ”it has played and praised by the audience in the major opera houses …” Något konfunderad letade sig kollegan vidare på hem- sidan och upptäckte raskt att någon översättning av kunglig rang rörde det sig knappast om. Tvärtom. Man låter google sköta översättningen.

Dronning Margrethe

Det har väl knappast undgått någon att Det Kongelige Teater i Köpenhamn har flera sångare av internationell rang inom sin egen ensemble. Dessa gör ett visst antal föreställningar om året på hemmascenen, och åker sedan ut och rosar den internationella marknaden. Bland dem kan nämnas Iréne Theorin, Susanne Resmark, Johan Reuter och Stephen Milling. Frun hörde dock att deras tjänster varit i farozonen för några år sedan, i samband med chefsbytet efter Kasper Holten. Han tilläts inte planera kommande säsonger eftersom de skulle läggas av den kommande ledningen. Men dessa fulltecknade sångare var tvungna att få besked angående sin frånvaro. Då inget hände, gav Holten dem ändå ledigt vissa perioder, varpå den nya ledningen svarade med att säga upp deras kontrakt eftersom de inte var tillgängliga hela Anna Netrebko säsongen. Men då kom hjälp från oväntat håll, för den som gav sig in i diskussionen var – dronning Margrethe. Hon tog ledningen Det väckte en del misstämning i Ryssland, när Anna Netrebko i örat och påpekade att det var ett stort misstag att Köpenhamns- för några år sedan antog österrikiskt medborgarskap. Men alla borna inte skulle få höra sina allra största sångare. Så det hela gick chauvinistiska ryssar kan vara lugna, stjärnans hjärta klappar tillbaka igen. Frun skulle allt vilja se vår svenske kung Carl XVI fortfarande så starkt för det gamla hemlandet att Vladimir Putin Gustaf ge sig in i debatten angående de internationella sångarnas har all anledning att gnugga händerna. Nyligen framträdde Anna kontrakt vid vår Kungliga Opera … . Netrebko i St. Petersburg tillsammans med Oleg Tsarjov, en rebelledare från det synnerligen illegala ”Nya Ryssland”, som med avgörande rysk hjälp bildats i östra Ukraina. På ett foto kan man Anna Netrebko. Foto: Anna Ruven Afanador se den vackra operastjärnan och den av EU svartlistade rebellen Dronning Margrethe av Danmark. Foto: Keld Navntoft Annons Musik 95x140_Layout 1 2015-01-20 13:31 Sida 1 93

MUSIK•ALLIANSEN anställer frilansande musiker och sångare!

Ansök 16 februari–27 mars 2015.

Information om Musikalliansen och hur man ansöker finns på www.musikalliansen.org VÅRNUMRET KOMMER DEN 16 APRIL!

◆ Vi rapporterar om Nina Stemmes Elektradebut på Wiener Staatsoper.

◆ Numret innehåller bl.a. ett reportage om Kungliga Operans kostymavdelning.

◆ Vi uppmärksammar att Carl Nielsen föddes för hundrafemtio år sen. Han var ju en betydande symfoniker, men han är också känd för sina två operor, Saul och David och ”den danska Son of nationaloperan” Maskerad. ◆ Och så recenserar vi bl.a. Skandinavienpremiären Heaven av John Adams A Flowering Tree i Göteborg, musik moto osada, text kerstin Perski (2015) Verdioperorna Otello på Kungliga Operan och vadstena slott 17 juli–5 aug Aida på Malmö Opera, Hoffmanns äventyr på Folkoperan, Alcina i Köpenhamn, Wagneroperorna Les Grandes Nuits

Lohengrin (Oslo) och Mästersångarna i Nürnberg Fransk barockFest På gamla teatern 10–16 juli (Helsingfors) samt Lucia di Lammermoor på Bayerische Staatsoper i München. biljettsläPP 1 aPril www.vadstena-akademien.org

Fr. v.: Nina Stemme. Foto: Anna-Lena Ahlström. Carl Nielsen. Foto: Okänd. A Flowering Tree, Göteborgsoperan. Foto: Mats Bäcker. SISTA ORDET 94 av otillåten lust. Britten tecknar hennes psyke med smärtsam smärtsam med psyke hennes tecknar Britten lust. otillåten av Folk Songs Phaedra kantat Brittens sjunga bägge Vi skulle Ernman. Malena med delade jag turné en aldrig jag glömmer Själv imponerande. är tonsättarproduktion Hans huvudpersoner. sina med medkänsla Brittens av Vi grips utanförskap. och utsatthet Budd Billy operor Brittens Benjamin fönster. mot upp Lydias blickande Stockholmsnatten, i kyrkogård Johannes över vandringar honom hans på följer och våndor Stjärnbloms Arvid av del ta att dock fortsätter Jag hysteri. hennes för intäkt som tas fängelse sitt inifrån brev förtvivlade makas hans medan konstnärskap, sublima sitt uttrycka fortsätta att fri var Författaren skräckscenario. Ett diagnos. risk psykiat- 1932, död utan sin till fram inrättningar olika på instängd lever Hustrun Lydia. till förebild von Platen, Maria med dubbelliv leva börjat redan han hade Själv omyndigförklarad. och sjukhus på mental inspärrad Söderberg Märta hustru sin fick vänner, mäktiga av hjälp med Söderberg, att nyheten släpptes året Förra Doktor Glas ungdom, Bircks Martin däremot: verk Hans för. mig intresserat inte tidigare jag har var, själv Vem författaren vis!” hedniskt på älska du får ”Mig blossande. är kärlekshistoria deras som frustrerande lika är obeständighet Lydias älskarinnan och vekhet Stjärnbloms Arvid djupt. lika 1907–1912 ständigt anno mig griper skildring Stockholms- vackra smärtsamt Denna inte. jag vet meningen, inledande den läser och leken allvarsamma Den Söderbergs Hjalmar upp slår jag iordningen gång För vilken upphällt. glas ett och tänd är fåtölj min bakom Lampan ensam.” bada brukade ”Lydia med Mahler Chamber Orchestra. Phaedra slits sönder sönder slits Phaedra Orchestra. Chamber Mahler med . klarhet. Hon intar min kropp, får min min får kropp, min Hon intar klarhet. röst. Vi dör på slutet, i en extatiskt extatiskt ien Vi slutet, dör på röst. instrumenterad klangbädd. instrumenterad Att Britten dessutom hade ett ett hade dessutom Britten Att stort intresse för mycket unga unga mycket för intresse stort Peter Grimes Peter och pojkar, trots sin relation relation sin trots pojkar, till Peter Pears, är är Peter Pears, till honom som tonsätta som honom förminskar inte det Även om formation. trevlig bakgrundsin mindre en dock re, vore det önskvärt önskvärt det vore re, att han hade haft en en haft hade han att och Luciano Berios Berios Luciano och sundare sexua- sundare litet? Operahusen Operahusen litet? kommer ändå att att ändå kommer Brittens verk på på verk Brittens upp sätta fortsätta scen utifrån hans hans utifrån scen problematisera vi Bör verk. hans handlar om handlar böjelser? böjelser? -

- - Maria ForsströmMaria

Operasångare, mezzosopran Operasångare, voice. There are only multiple readings.” readings.” multiple only are There voice. is no authoritative author. There the by implied that necessarily not is meaning its unstable, is art ”All glasklart: det uttryckt har Bowie David kvalitet. musikaliska sin av ikraft överlevt kanske då som verken, konnotationerna troligtvis lämnar till generationer antal ett Efter mening. dess den ger som kontext, egen ivår vi, är det utan isig, tala inte kan Musiken man? upphovs sin verket Överskrider idiskussionen? vi landar var Så jude. var ens inte Bruch Max Kol Nidrei Samt vit. var immigranter, ryskjudiska Bess och Porgy släppa vi får hållningen den Med erfarenheter. persons svart en diskutera lovatt får ens person vit en huruvida diskuteras identitetspolitiken Inom självklart. tycktes förr som det gärna problematiserar vi Och varelser. sammansatta är Vi människor given. vara torde Succén rabatter. offentliga stadens försköna gemensamt att iver isin samman går som om parkarbetare opera en över skicka kan om de akademi musikaliska Nordkoreas med höra Eller handlar. och åker som Östersundsbor nöjda exempelvis gestalta att iuppdrag får som tonsättarkollektiv valt demokratiskt representativt, ett torde vara kritik, undan komma att sättet Lättaste iradion! spelas han att Ifrågasätt orkestern? mot skitstövel en Var dirigenten inte barn? sina Händel inte Slog heller. själva Cosby. vi Inte eller Callas Wagner, sig Birgit, vare fri, gå att kommer Ingen tid? gången ien artister av Nagelfarande steg? nästa sanningskommissioner Är tomt scenerna. på eka det skulle åsikter, besvärande sidoreller dolda privatliv, obehagliga sig vare utan upphovsmän av verk framföra skulle enbart vi Om behöver”. tid vår som disciplinerat, och ”rent, som stormigt Beobachter Völkischer nazitidningen av hyllades i nazikretsar signaturmelodi Verket, var som operakonsten. av förnyare ingen sannerligen Wagner –var från skillnad – till liv mitt till Soundtracket uppsättningen uppskattade mycket den i berättelser kvinnors beledsaga 1937häromåret fick från Burana Carmina fantastiska Hans nazistregimen? till koppling starka Orffs Carl tonsättaren på Folkoperan månne såg Hur potatis.” har blott om han nöjd, är och brist och nöd han fördrager sidan Å andra våldsamheter. för böjd och (…) lättretlig är kallas, irländaren ”Paddy, 1904–1926: som åren från uggleupplagan Familjebok, Nordisk till går Priset folkslag. olika av skildringar roande vi läser helst som uppslagsverk äldre ivilket och page svart en trippar Thaïs Massenets och verk som Molières Borgaren som adelsman Molières som verk fantastiska dock oss ger Orienten t.ex. på blick Västerlandets judar. Tavlor utställning porträtteras en två på IMusorgskijs Europa. gamla idet förhållningssätt allmänna var rasism och Judeförakt iprogramhäftena? essäer in Lägga , då George Gershwin, född Jacob Gershowitz i USA av av iUSA Gershowitz Jacob född Gershwin, George , då . Genom Richard Strauss Rosenkavaljeren Strauss Richard . Genom , Ravels Schéhérazade , Ravels , då tonsättaren tonsättaren , då . Orff . Orff

-

RIGA OPERA FESTIVAL 2015 11-15 JUNI 2015 SPÄNNANDE OPERA-MUSIK-OCH KONSTRESA I PUCCINIS MUSIKSPÅR TILL RIGA. Följ med till en av EU:s mest spännande städer, Riga, med fantastiska sevärdheter och vackert operahus. Vi reser när försommaren är som vackrast. På Nationaloperan i Riga får vi uppleva Puccinis LA BOHÈME och MADAMA BUTTERFLY. Förutom härliga musikupplevelser får vi även en stadsrundtur där vi ser kulturskatterna i Lettlands huvudstad med omgivningar. Riga har norra Europas i original bäst bevarade Jugendbyggnader. Utflykt till slottet Rundale, sommarresidens till greven av Courland. Innan vi reser hem så gör vi ett besök med lunch i Jurmala. Vi bor på Tallink Hotel Riga ****.Musikciceron Johan Molander.

OPERAFESTIVALEN PÅ ÖSEL, ESTLAND 22-26 JULI 2015 Vi upprepar förra årets sommardestination till Estland och operafestivalen i KURESSAARE på Ösel Puccinis MADAMA BUTTERFLY och Rossinis BARBERAREN I SEVILLA, gästspel av Teatro di Milano. Vi reser under höjdpunkten av den vackra nordiska sommaren till gamla svenskbygder på Ösel (på Estniska SAAREMAA). ÅRETS ”WAGNERRESA” TAR OSS TILL ERL, SOM LIGGER I ÖSTERRIKE i TYROLEN VID KUFSTEIN NÄRA GRÄNSEN TILL TYSKLAND 29 JULI-3 AUGUSTI 2015 Vi upplever här Wagners NIBELUNGENS RING. Stadspromenad i medeltida Innsbruck med trevlig lunch i Kung Ludwig II:s fotspår gör vi ett ovanligt och spännande besök på Herrenchiemsee, ett av hans många slott. Ciceron Johan Molander från Kungliga Operan som berättar om operaföreställningarna, Wagner som operakompositör och grundare av ”Wagnertraditionen”.

OPERAFESTSPELEN I MACERATA, ITALIEN 5-10 AUGUSTI 2015 Tre kvällar tillbringar vi på operafestivalen i Macerata, där vi får uppleva Puccinis LA BOHÈME, Mascagnis och Leoncavallos klassiker CAVALLERIA RUSTCANA och PAJAZZO dessutom Verdis RIGOLETTO på utomhusarenan Sferisterio.Vi bor på det charmfulla förstaklasshotellet Gallery Hotel Recanati i medeltidsstaden Recanati. Musikciceron Johan Molander från Kungliga Operan i Stockholm. OPERAFESTSPELEN I VERONA utfärd till Gardasjön och vindistriktet Valpolicella 10-16 AUGUSTI 2015 Arena di Verona, Här upplever vi Verdis storslagna AIDA (1913 års version). Dekor och kostymer har återskapats från festvalens invigning år 1913 och Verdis NEBUKADNESSAR i en nyuppsättning. Reseledare Tomas Svendén.

HÖSTEN PÅ METROPOLITANOPERAN I NEW YORK MED STJÄRNSPÄCKADE FÖRESTÄLLNINGAR 2-9 OKTOBER 2015 Puccinis TURANDOT med Marcelo Alvarez och Donizettis ANNA BOLENA med Elina Garanca och Sondra Radvanovska Verdis med Anna Netrebko och Dolora Zajick samt Dimitri Horostovsky. Varje årstid har sin charm i New York. Följ med till ”The Big Apple” en vecka i oktober och upplev fantastiska operaföreställningar, otroliga enastående konstmuseer, shopping och underbara måltider! New York är staden som har allt, inte minst ett av världens främsta operahus ”The MET”. Besök på Museum of Modern Art (MoMA) och utflykt till Brooklyn med bl.a. det berömda Brooklyn Museum ingår också i programmet. Resevärd Tomas Svendén.

FÖRETAG OCH FÖRENINGAR VI SKRÄDDARSYR ERA RESOR EFTER ÖNSKEMÅL!

YOUR NEXT TOUR AB -DIN BÄSTA RESEKLUBB Lill-Jans Plan 2 114 25 Stockholm Tel: 08-611 51 50 [email protected] www.yournexttour.com ”Lysande, lyrisk, lättillgänglig” – Chicago Tribune A FLOWERING TREE OPERA AV JOHN ADAMS

SKANDINAVIENPREMIÄR 7 FEBRUARI SPELAS T O M 28 MARS. FRAMFÖRS PÅ ENGELSKA.

Den unga Kumudha har en magisk förmåga: hon kan förvandla sig själv till ett träd. Genom att sälja trädets blommor hjälper hon sin fattiga familj. Den kärlekskranke Prinsen ser Kumudhas förvandling. Hänförd friar han till henne. Men, hans avundsjuka syster lurar Kumudha att förvandla sig – och hugger därefter av trädets grenar och rötter. Till hälften stubbe, till hälften stympad människa flyr Kumudha.

Med förförisk sinnlig musik och mycket dans berättar A Flowering Tree en flera tusen år gammal indisk saga. Operan är skriven av en av dagens mest hyllade operatonsättare: John Adams. Librettot är skrivet av Peter Sellars, som fick Polarpriset 2014.

För regin står Nicola Raab, regissören bakom GöteborgsOperans internationellt hyllade Thaïs. Dirigent är Joana Carneiro som efterträdde Kent Nagano som ledare för Berkeley Symphony.

A Flowering Tree är en samproduktion mellan Teatro Comunale di Bolzano och Chicago Opera Theatre, med generöst stöd från The Boeing Company, Chicago Community Trust, The Mazza Foundation, The Andrew W. Mellon Foundation, Mr. and Mrs. William D. Staley.