DOCSLIB.ORG

This Is a Published Version of a Book

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
This Is a Published Version of a Book http://www.diva-portal.org This is a published version of a book published by Universus Academic Press. Citation for the original published book: Garberding, P. (2015). Vetenskap mellan diktatur och demokrati: Svensk och tysk folklivsforskning i skuggan av nazismen och kalla kriget. Malmö: Universus Academic Press. N.B. When citing this work, cite the original published book. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27469 Vetenskap mellan diktatur och demokrati Svensk och tysk folklivsforskning i skuggan av nazismen och kalla kriget Vetenskap mellan diktatur och demokrati Svensk och tysk folklivsforskning i skuggan av nazismen och kalla kriget Petra Garberding Denna bok finansieras med stöd av Åke Wibergs stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse och Kungl. Patriotiska sällskapet Universus Academic Press är ett imprint till Roos & Tegnér AB www.roostegner.se www.universus.se © 2015 Petra Garberding Omslag: Johanna Åkerberg Omslagets övre bild: Hitler och Goebbels på balkongen på Ministerium für Volksaufklärung und Propaganda. Berlin, Wilhelmplatz, ca. 1936. Bundesarchiv, Bild 146- 2004-0060/ Fotograf okänd. Nedre bild: Deltagarna i den internationella etnolog- och folkloristkongressen i Stock- holm på Nordiska museets trappa, 1951. Foto: General Foto Stockholm, Nordiska museets bildarkiv. Grafisk form: Universus, Christer Isell isbn 978-91-87439-19-3 Innehåll Förkortningar 7 Förord 9 1. Inledning 13 1.1 Varför så olika etnologier? 13 1.2 Gränsdragningar mellan vetenskap och politik 15 1.3 Ständigt framåt? Vetenskap i förändring 17 1.3.1 En ny forskarroll? Vetenskap och kunskap 17 1.3.2 Vad säger arkivmaterialet? 27 1.3.3 Professorer gillar att prata… men kan man anonymisera en professor? 32 1.3.4 Disposition 36 1.4 Etnologiämnets utveckling i Sverige och Tyskland 37 1.4.1 Ett nytt ämne skapas 38 1.4.2 Etablering av internationella samarbeten 49 1.4.3 Svensk folklivsforskning under 1950- och 60-talen 65 1.4.4 Folklivsforskning i Öst-och Västtyskland under efterkrigstiden 67 2. Vetenskap, politik och ras i de svensk-tyska kontakterna under 1930-talet 74 2.1 ”Tysklands avfall från den strängt vetenskapliga vägen” – Sigfrid Svensson och Åke Campbell 77 2.2 Carl Wilhelm von Sydow och vetenskapen i Nazityskland 83 2.3. Sigurd Erixon och hederspromotionen i Heidelberg 95 2.4 Waldemar Liungman, ett tyskt-skandinaviskt institut i Greifswald och ”judefrågan” 107 2.5 Sammanfattande diskussion 117 3. Nordisk ras på torget i Lübeck? Kongressen ”Haus und Hof” i Lübeck 1936 121 3.1 Förberedelserna inför Lübeckkongressen 121 3.2 Besvärliga nordbor? 127 3.3 ”Nordisk ras” på torget i Lübeck? 137 3.4 Intressant forskning, men ”långtråkiga föredrag” 146 3.5 Sammanfattande diskussion 149 4. Internationaler Verband für Volksforschung under 1930-talet 152 4.1 Grundandet av IAFE 153 4.2 Brittiska varningar för tysk nazistpropaganda 161 4.3 Den tyske representanten – lojal mot alla? 168 4.4 Maktstriderna mellan nazistiska institutioner 171 4.5 Mellan politisk censur och vetenskaplig frihet 179 4.6 Att skapa de rätta allianserna 191 4.7 Svensk-tyska kontakter efter krigsutbrottet 209 4.8 Sammanfattande diskussion 214 5. Vart tog nazisterna vägen? Folklivsforskning efter kriget 217 5.1 Alla var offer för nazismen... Efterkrigsberättelser 219 5.2 En nazists ”hjälteberättelse” och ”comeback” 229 5.3 Waldemar Liungman och det förflutna 238 5.4 Tystnad och tyskhat som avståndstagande? 244 5.5 Ett ämne återuppstår 252 5.6 Internationellt samarbete som en nystart och en legitimering 256 5.7 Sammanfattande diskussion 274 6. Svenska inspirationer och svensk-tyska kontakter i kalla krigets skugga 279 6.1 Materiell kulturforskning som en nystart och ett avståndstagande mot nazismen 280 6.2 Svensk folklivsforskning som inspirationskälla 282 6.3 Svensk och tysk folklivsforskning i skuggan av kalla kriget 286 6.3.1 Sven B. Ek och den politiska lojaliteten i DDR 290 6.3.2 Svenska etnologer mellan öst och väst 301 6.4 Sammanfattande diskussion 312 7. Folklivsforskning i spänningsfältet mellan diktatur och demokrati 315 English summary 320 Källförteckning 326 Namnregister 338 Förkortningar AA Politisches Archiv des Auswärtigen Amtes (Utrikespolitiska arkivet) ADV Atlas der deutschen Volkskunde (Tysk atlas för folklivsforskning) AdW Akademie der Wissenschaften der DDR (tidigare DAW, idag: BBAW) ASV Atlas der schweizerischen Volkskunde AÖV Atlas der österreichischen Volkskunde BArch Berlin Bundesarchiv Berlin BArch Koblenz Bundesarchiv Koblenz BBAW Berlin-Brandenburgische Akademie der Wissenschaften BLA Brandenburgisches Landeshauptarchiv CIAP La Commission Internationale des Arts et Populaires CICI La Commission Internationale de Coopération Intellectuelle CIFL Congrès International de Folklore DAAD Deutscher Akademischer Austauschdienst DAG Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg DFG Deutsche Forschungsgemeinschaft (Tyska Vetenskapsrådet) DGV Deutsche Gesellschaft für Volkskunde (Tyska sällskapet för folklivs - forskning) DVA Deutsches Volksliedarchiv, Freiburg GAAK Gustav Adolfsakademien, Uppsala GSV Archiv der Gesellschaft für Schweizerische Volkskunde HUB Humboldt-Universität Berlin IAEEF International Associaton for European Ethnology and Folklore IAFE International Association of Folklore and Ethnology/ Internationaler Verband für Volksforschung ILO International Labour Organisation ISOF Institutet för språk och folkminnen, Uppsala, arkivet ISOF, ÅCS Institutet för språk och folkminnen, Uppsala, Åke Campbells efterlämnade material LIS Linköpings Stiftsbibliotek LIS, X Linköpings Stiftsbibliotek, Sigurd Erixons personarkiv, Sigurd Erixons brevsamling LL, IU Lilly Library, Indiana University LUB Universitetsbiblioteket i Lund LUB, CS Universitetsbiblioteket i Lund, Carl Wilhelm von Sydows brevsamling LUB, SL Universitetsbiblioteket i Lund, Sven Liljeblads brevsamling LUF Folklivsarkivet i Lund MNATP Musée National des Arts et Traditions Populaires NM Nordiska museets arkiv NM, Etno 51 Nordiska museets arkiv, material om ”International Congress of European and Western Ethnology Stockholm–Uppsala 1951” NM, IF Nordiska museets arkiv, Institutet för folklivsforskning NM, X Nordiska museets arkiv, Sigurd Erixons samling NM, WL Nordiska museets arkiv, Waldemar Liungmans samling NSDAP Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei RAI The Royal Anthropological Institute of Great Britain and Ireland REM Reichsministerium für Wissenschaft, Erziehung und Volksbildung (Utbildningsministeriet) SIEF International Society of Ethnology and Folklore SMAD Die Sowjetische Militäradministration in Deutschland SS ”Schutzstaffel”, Hitlers livgarde STC, LL, IU Stith Thompson collection, Lilly Library, Indiana University SUA Stockholms universitetsarkiv UG Greifswalds universitetsarkiv UH Heidelbergs universitetsarkiv ULMA Uppsala Landmålsarkiv (idag: ISOF) VDV Verband der deutschen Vereine für Volkskunde (Förbundet för de tyska föreningarna för folklivsforskning) ZfVk Zeitschrift für Volkskunde Förord mormors vardagsrum satt ett fotografi på väggen, ovanför hennes piano. Fotot visade min morfar som jag aldrig har träffat. Morfar omkom, drygt 30 år gammal, under andra världskriget som soldat Iutanför Kiev. Mormor fick uppfostra sina tre småbarn själv. Min släkt talade aldrig om morfar under min uppväxt. Det enda jag fick veta var att han hade dött under kriget. När jag gjorde arkivstudier för mitt avhandlingsarbete på Bundes archiv i Berlin, kunde jag inte låta bli att undersöka om det kanske fanns något om morfar i arkivet. Jag upptäckte en korrespondens mellan morfar och några nazistiska organisationer. Morfar hade varit medlem i SS. Korre- spondensen, som pågick under åren 1937–1939, handlade om att morfar ville gifta sig med mormor och ansökte om tillstånd till giftermålet. Som SS-medlem var han tvungen att visa upp en stamtavla många generatio- ner tillbaka för att garantera ”rasrenhet”. Morfar hade ett problem. Han ville ta över vandrarhemmet i en by som ligger nära den by där jag växte upp, och för att få göra det skulle man vara gift. Vid den tiden fick enbart gifta par leda ett vandrarhem i Tyskland. Av dokumenten framgår att det var av stor betydelse för både honom och hans fästmö, min mormor, att få gifta sig och ta över vandrarhemmet – det var deras framtid tillsammans. SS vägrade honom tillstånd till giftermålet om han inte lämnade in stam- tavlan före bröllopet. Vandrarhemmet skulle dock tas över vid ett visst datum och morfar hann inte lämna in de inkrävda dokumenten till myn- digheterna. Flera gånger bad han om uppskov. Till slut fick han välja: om han gifte sig utan SS:s tillstånd, var han tvungen att lämna organisationen innan bröllopet skulle äga rum. Det andra alternativet var att stanna i SS, men vänta med giftermålet – och då gå miste om vandrarhemmet – och kanske också gå miste om fästmön. Morfar valde att lämna SS; han gifte sig med mormor och de båda tog över vandrarhemmet. Om morfar hade prioriterat SS så hade kanske min mamma och då inte heller jag blivit till. Denna historia berättar jag för att visa hur berättelser om nazismen också handlar om individer och deras personliga historia. Nationella be- 9 rättelser handlar alltid om människor och en nations historia kan ha en djup inverkan på individer och vilka valmöjligheter de har i sina liv. Min familj kände inte till denna historia om morfar. De var chockerade över hur djupt involverad morfar var i Tysklands nazistiska förflutna. Men upptäckten av detta material bröt tystnaden i min familj. Nu började de äldre berätta. Min upptäckt av detta material skedde
Load more

Recommended publications
  • Guides to German Records Microfilmed at Alexandria, Va
    GUIDES TO GERMAN RECORDS MICROFILMED AT ALEXANDRIA, VA. No. 32. Records of the Reich Leader of the SS and Chief of the German Police (Part I) The National Archives National Archives and Records Service General Services Administration Washington: 1961 This finding aid has been prepared by the National Archives as part of its program of facilitating the use of records in its custody. The microfilm described in this guide may be consulted at the National Archives, where it is identified as RG 242, Microfilm Publication T175. To order microfilm, write to the Publications Sales Branch (NEPS), National Archives and Records Service (GSA), Washington, DC 20408. Some of the papers reproduced on the microfilm referred to in this and other guides of the same series may have been of private origin. The fact of their seizure is not believed to divest their original owners of any literary property rights in them. Anyone, therefore, who publishes them in whole or in part without permission of their authors may be held liable for infringement of such literary property rights. Library of Congress Catalog Card No. 58-9982 AMERICA! HISTORICAL ASSOCIATION COMMITTEE fOR THE STUDY OP WAR DOCUMENTS GUIDES TO GERMAN RECOBDS MICROFILMED AT ALEXAM)RIA, VA. No* 32» Records of the Reich Leader of the SS aad Chief of the German Police (HeiehsMhrer SS und Chef der Deutschen Polizei) 1) THE AMERICAN HISTORICAL ASSOCIATION (AHA) COMMITTEE FOR THE STUDY OF WAE DOCUMENTS GUIDES TO GERMAN RECORDS MICROFILMED AT ALEXANDRIA, VA* This is part of a series of Guides prepared
    [Show full text]
  • Alfred Quellmalz – Volksliedforschung in Südtirol (1940-1942)
    Alfred Quellmalz – Volksliedforschung in Südtirol (1940-1942) Masterarbeit zur Erlangung des Grades Master of Arts (MA) im interuniversitären Masterstudium Musikologie an der Karl-Franzens-Universität Graz vorgelegt von JULIA MAIR am Institut für Musikwissenschaft der Karl-Franzens-Universität Graz Begutachter: Univ.-Prof. Dr.phil. Michael Walter Graz 2017 Inhaltsverzeichnis 1. Einleitung 1 2. Alfred Quellmalz – Jugend, Krieg und Studium 2 2.1 Das Deutsche Volksliedarchiv 4 2.2 Das Staatliche Institut für Deutsche Musikforschung in Berlin 7 2.3 Die Abteilung II Volksmusik 9 2.4 Die Frage nach Quellmalz' politischer Motivation und das Leben nach Kriegsende 14 3. Südtirol – Die Option 21 3.1 Das Ahnenerbe 30 3.2 Die Südtiroler Kulturkommission 34 3.3 Zusammenarbeit zwischen der Arbeitsgemeinschaft für Optanten und der Kulturkommission 36 3.4 Die Gruppe Volksmusik 39 3.5 Alfred Quellmalz' Mitarbeiter in Südtirol 43 3.6 Ähnliche Forschungen im Faschismus 57 4. Die Feldforschungen in Südtirol 60 4.1 Aufnahmetechnik – Das Magnetophon 62 4.2 Beispiele 63 5. Die Zusammenarbeit mit den faschistischen Behörden 73 6. Die Bedeutung der 'Sammlung Quellmalz' für die Südtiroler Volksmusik nach 1945 – Rezeption und Verwendung 76 7. Schlusswort 81 8. Bibliographie 82 1. Einleitung Übersende eine Aufstellung der Daten von Märkten, Almabtrieben und Kirchtagen, die bis Neujahr im Kreis Bruneck abgehalten werden. Von Wahlen bei Toblach ist eine gute Beschreibung der Bräuche beigelegt. Für Dr. Wolfram und Quellmalz dürfte die sogenannte Knittelmusik von Interesse sein. Von Mühlbach ob Gais im Tauferertal wird folgendes gemeldet: Von grösserer Bedeutung dürfte für die Kulturkommission das Vorhandensein des alten 5-stimmigen deutschen Bauerngesangs in der Kirche sein, mit vielen schönen alten Liedern.
    [Show full text]
  • Die Monatswende Juni—Juli Des Jahres 193 J Brachte Ein Für Die Kulturpolitik Des Dritten Reiches Bedeutungsvolles Ereignis. Am Samstag, Dem 29
    Erstes Kapitel DIE GRÜNDUNG DES VEREINS „DAS AHNENERBE", 1935 1. Herman Wirth Die Monatswende Juni—Juli des Jahres 193 j brachte ein für die Kulturpolitik des Dritten Reiches bedeutungsvolles Ereignis. Am Samstag, dem 29. Juni, lud Reichs- kanzler Adolf Hitler in der Hauptstadt der nationalsozialistischen Bewegung Mün- chen zum Richtfest des „Hauses der Deutschen Kunst" in der Prinzregentenstraße. Die erste Ausstellung, so hatte der Führer schon bestimmt, sollte unter dem Motto „Tausend Jahre Deutsche Kunst" stehen, als ein „Denkmal für unsere Ahnen, eine Lehrstätte für unsere lebenden Künstler"1. Unter den zahlreichen Ehrengästen der nationalsozialistischen Prominenz befanden sich der Münchener Gauleiter Adolf Wagner, der bayerische Ministerpräsident Ludwig Siebert, die Reichsleiter Otto Dietrich und Martin Bormann und verschie- dene SS-Gruppenführer — ihnen allen wurde von einer Ehrenkompanie der SS-Ver- fügungstruppe München Reverenz erwiesen2. Deren oberster Kommandeur aber, Reichsführer-SS Heinrich Himmler, hatte sich entschuldigen lassen. Denn am dar- auffolgenden Sonntag hatte er, dessen Schutzstaffel gerade erst im Aufbau begriffen war, in Braunschweig die zweite und bisher größte SS-Führerschule zu eröffnen3. Im übrigen plante er für Montag, den 1. Juli, die Gründung einer Kultureinrich- tung ganz eigener Art, und zwar am Orte seines Amtssitzes, in Berlin. Gleich am Montag, dem 1. Juli, traf er sich in den Diensträumen der Schutzstaffel mit sechs Gleichgesinnten, um, nach unterschriftlicher Anerkennung einer Satzung, die sog. „Studiengesellschaft für Geistesurgeschichte ,Deutsches Ahnenerbe'" ins Leben zu rufen4. Einer der Mitunterzeichner und eigentliche Vater dieser Gesellschaft „Ahnenerbe" war der deutsch-holländische Privatgelehrte Herman Wirth, geboren 1885 als Sohn eines Gymnasiallehrers in Utrecht5. Nach dem Studium der niederländischen Philo- logie, Germanistik, Geschichte und Musikwissenschaft in Utrecht und Leipzig hatte er bereits 1910 über den „Untergang des niederländischen Volksliedes" bei dem Volkskundler John Meier promoviert.
    [Show full text]
  • RANDALL-DISSERTATION-2015.Pdf
    Copyright by Amanda Ziemba Randall 2015 The Dissertation Committee for Amanda Ziemba Randall Certifies that this is the approved version of the following dissertation: Translating the Discipline: On the Institutional Memory of German Volkskunde, 1945 to Present Committee: Katherine Arens, Supervisor Sabine Hake John Hoberman Marc Pierce Angela Nonaka Translating the Discipline: On the Institutional Memory of German Volkskunde, 1945 to Present by Amanda Ziemba Randall, B.A.; M.A. Dissertation Presented to the Faculty of the Graduate School of The University of Texas at Austin in Partial Fulfillment of the Requirements for the Degree of Doctor of Philosophy The University of Texas at Austin May 2015 Acknowledgements I would like to thank my adviser and mentor, Katherine Arens, for her patient guidance and sustaining enthusiasum over these last years, and for the many opportunities she gave me for professional and scholarly growth. I also would like to thank Sabine Hake for her mentorship in scholarly writing and for two wonderful years at German Studies Review watching our field’s institutional memory unfold together; John Hoberman for his careful reading and insistence on clarity, especially concerning the theoretical elements of this work; Marc Pierce for valuable professional advice and for reminding me not to overlook Volkskunde’s shared genealogy with Germanic linguistics; and Angela Nonaka for enthusiastic encouragement and for providing a structured intellectual space within which to articulate this project in its beginning stages. For her feedback and encouragement in the last phase of writing, I also would like to thank Janet Swaffar. A number of anthropologists in the U.S.
    [Show full text]