Emissioner i Perstorps kommun Sektors-, capitajämförelser och lufthaltsmodeller
Joel Eriksson 2015-05-20
Miljövetenskap Examensarbete för masterexamen 30 hp Lunds universitet
Emissioner i Perstorps kommun Sektors-, capitajämförelser och lufthaltsmodeller
Joel Eriksson 2015-05-20
Examensarbete för masterexamen 30 hp, Lunds universitet
Intern handledare: Johanna Alkan Olsson1 , Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC), Lunds universitet
Extern handledare: Tord Andersson, Söderåsens miljöförbund
Abstract
In this study a series of tests have been performed in order to evaluate the air quality of Perstorp municipality. From the SMED database comparisons of several emissions between Perstorp, the neighbouring Klippan municipality, Scania and Sweden were made. Due to its prevalent industry, the emissions from Perstorp were often significantly higher than that of the other groups seen per capita. In order to ensure that the data collected from SMED was correct a comparison was made between it and the SMP database, which was based on measurements performed by the industries themselves. The assumptions made by SMED proved poor in accounting for the combustion and filtration performances of the industries in Perstorp.
Using the SMP data, calculations of emission concentrations were made for NMVOC, particles, mercury and lead. While none of these proved close to exceed any legal limits or environmental performance goals, the lack of data covering background concentrations made any substantial assessment impossible. Other problems that arose during this project were inconsistencies of emission presentations between the SMED and SMP databases and between the legal limits and the swedish environmental performance goals. The last problem encountered was the unsureness of the specifics of the NMVOC originating from Perstorps industries.
In order to ensure that the air quality of Perstorp municipality is in no risk of jeopardizing the health of its inhabitants an environmental surveillance program need to be established. Such a program could potentially account for the problems encountered during the recent air quality assessment.
2
Innehåll Abstract ...... 2
Förkortningsregister ...... 4
Inledning ...... 5 Syfte & avgränsningar ...... 6 Material och metoder ...... 7
Resultat ...... 11 Innehållsförteckning av resultat ...... 11 SMED ...... 12 Utsläpp av CO2 ...... 12 Utsläpp av CO ...... 14 Utsläpp av SOx ...... 16 Utsläpp av NOx ...... 18 Utsläpp av NMVOC ...... 20 Utsläpp av partiklar ...... 22 Utsläpp av tungmetaller ...... 25 Jämförelse av SMP, SMED och lufthalter i Perstorps kommun ...... 31 Diskussion ...... 33 Slutsats ...... 36 Litteraturförteckning ...... 37
Bilaga 1 - SMEDs sektorsindelning ...... 39
Bilaga 2 - Urval av utsläpp ...... 41
Bilaga 3 - Lufthaltsmodeller ...... 43
Tack ...... 47
3
Förkortningsregister
IVL Svenska miljöinstitutet MKN Miljökvalitetsnorm NMVOC Samlingsbegrepp för flyktiga organiska ämnen som inte är metan (Non-methane volatile organic compounds) RUS Regional utveckling och samverkan i Miljömålssystemet SCB Statistiska centralbyrån SLU Svenska lantbruksuniversitetet SMED Svenska miljöemissionsdata SMHI Sveriges metreologiska och hydrologiska institut SMP Svenska miljörapporteringsportalen WHO Världshälsoorganisationen (World health organisation)
4
Inledning
Luftföroreningar kan på många sätt påverka människors hälsa. Antingen genom förhöjda risker för luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlproblem och cancer. Hälsoriskerna varierar beroende på ämne, lufthalter och förekomsten av föroreningarna (Krzyzanowski & Cohen 2008). Eftersom många av de ämnen som utgör en hälsorisk kan sprida sig långt från sin ursprungskälla så blir uppkomsten av dessa emissioner mer än bara en lokal angelägenhet. De tas därför även upp på regional-, riks- och internationell nivå.
Med vetskapen att länder behöver samarbeta och ställa gemensamma krav för att komma till bukt med detta problem har man på EU-nivå stiftat lagar som ska begränsa våra allvarligaste utsläpp (dir 2008/50/EG, dir 2004/107/EG). Dessa direktiv och beslut har sedan anpassats och implementerats i svensk lagstiftning (SFS 2010:477). Bland de krav som tillkommit är åtaganden om begränsade utsläppsnivåer och kontinuerliga emissionsmätningar och rapporteringar. I Sverige utförs dessa mätningar av Svenska miljöemissionsdata (SMED); ett samarbete mellan Svenska miljöinstitutet (IVL), Statistiska centralbyrån (SCB), Svenska lantbruksuniversitetet (SLU) & Sveriges metreologiska och hydrologiska institut (SMHI). SMED:s data lagras i sin tur av Regional Utveckling och Samverkan i Miljömålssystemet (RUS) och allt finansieras av Naturvårdsverket (SMED 2014a).
För att uppfylla krav på utsläpp har Sverige integrerat dessa frågor i sitt miljömålsarbete genom miljömålet Frisk luft. Centralt för kommuners miljöarbete ligger uppfyllandet av dessa miljömål. För de kommuner som inte har råd att anställa personal som arbetar med kommunens miljöarbete på heltid finns möjligheten att genom samarbete med angränsade kommuner bilda kommunalförbund. Ett exempel på detta är Söderåsens miljöförbund som arbetar med miljöfrågorna och miljöförvaltningen för Bjuvs, Klippans, Örkelljungas, Svalövs och Perstorps kommuner.
Den nationella emissionsdatabasen som tagits fram av SMED presenterar inte bara sin utsläppsdata nationellt utan även i regional och kommunal upplösning. Möjligheten finns därmed för kommuner att använda denna databas som underlag i sitt miljöstrategiska arbete.
Perstorps kommun är en kommun på drygt 7 000 invånare där industribolaget med samma namn har sitt ursprung. Detta är en stark industri som tillverkar formalin, plaster och ytmaterial som säljs över hela världen. Med detta följer även en miljöpåverkan att ta hänsyn till och kontinuerliga utsläppsmätningar utförs därför via Svenska miljörapporteringsportalen (SMP) till länsstyrelsen och Naturvårdsverket.
5
I det nuvarande miljömålsprogrammet för Perstorps kommun ingår fem (både lokalt anpassade och nationella) delmål inom miljömålet Frisk luft. Dessa reglerar gränsvärden för lufthalter av kväveoxider, marknära ozon, partiklar och bens[a]pyren, samt en totalbegränsning för utsläpp av flyktiga organiska ämnen (Perstorp 2010). För att uppfylla dessa delmål har Perstorps upprättat en handlingsplan med tre åtgärder för att säkerställa luftkvalitén till år 2015. I åtgärderna ingår föreskrifter kring fastbränsleeldning, krav på bästa miljöklass vid upphandling av fordon, samt att BAT-principen (Best available technology) används vid omprövning av verksamheter enligt miljöbalken. Huruvida målen har uppnåtts och åtgärderna varit tillräckliga är inte säkert än. Övriga miljömål som påverkas av emissionerna är målen för Giftfri miljö och Levande sjöar och vattendrag.
För att uppfylla det kommunala miljöarbetet med somliga av miljömålen är det viktigt att en miljöövervakning upprättas som är anpassad efter de miljömål som är av intresse. Enligt proposition 1990/91:90 och 1997/98:145 så har miljöövervakningars syfte definierats till att: "beskriva tillståndet i miljön, bedöma hotbilder, lämna underlag för åtgärder, följa upp beslutade åtgärder, ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan". Vikt läggs även vid att miljöövervakning ska "vara anpassad till lagstiftning om miljökvalitetsnormer, samt inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen". För Söderåsens miljöförbund, som har fått i uppgift att lägga fram ett nytt miljöprogram för år 2015 och framåt, hade ett miljöövervakningsprogram baserat på SMED eller SMP kunnat innebära stora besparingar. Detta i form av underlättnader vid datainsamling för den kommunala miljöprestandan inom luftområdet.
Syfte & avgränsningar
Examensarbetet kommer fungera som en förstudie till Söderåsens miljöförbunds Miljöprogram för Perstorps kommun 2015. Syftet är att utreda skillnader mellan tillgängliga luftemissionsdata och identifiera risker för kommunens invånare kopplade till de föroreningar som förekommer. Projektet är avgränsat till att fokusera på luftkvalité inom kommunen, samtidigt som jämförelser med grannkommun, region och rike utförs. Frågor som besvaras är: Hur förhåller sig SMED och SMP till varandra ? Hur står sig emissioner och föroreningshalter mot gällande miljökvalitetsnormer och uppsatta miljömål? Vilka risker för kommunens invånare kan kopplas till emissionerna?
6
Material och metoder
Till detta arbete utfördes en analys av SMED:s nationella emissionsdatabas, som sedan jämfördes med SMPS:s utsläppsdata för industriparken i Perstorps kommun. Beräkningar gjordes även av kufthaltsmodeller, vilka ställdes mot miljömål och miljökvalitetsnormer (MKN) där detta var möjligt.
Den nationella emissionsdatabasen visar de emissionsdata som är framtagna av SMED. Metoden för att uppskatta utsläpp inom regioner och kommuner beskrivs som en top-down-process. Det vill säga en där man utgår från landets eller en regions totala utsläpp och fördelar dessa för att presentera en högre rumslig upplösning (SMED 2014a). I detta ingår insamlingar, uträkningar och uppskattningar vars metoder skiljer sig mellan de olika sektorerna. I databasen har utsläppen delats upp i 42 olika undersektorer, vilka i sin tur indelas i åtta huvudsektorer, vars samband redovisas i bilaga 1. Kvalitén på data skiljer sig åt mellan de olika sektorerna och denna variation presenteras i tabell 1.
Tabell 1: Kvalitetsbedömning av data för huvudsektorerna i den nationella emissionsdatabasen (källa: SMED 2014b). Huvudsektor Kvalitetsbedömning
Energiförsörjning Vissa osäkerheter
Industriprocesser Bra kvalité
Transporter Bra kvalité
Arbetsmaskiner Osäkra resultat
Lösningsmedelsanvändning Vissa osäkerheter
Avfall och avlopp Vissa osäkerheter
Jordbruk Vissa osäkerheter
Internationell luft- och sjöfart Vissa osäkerheter
Beroende på variationen i tabell 1 finns därför även begränsningar på användningsområden för olika data. Huvudsektrorerna Industriprocesser och Transporter anses ha så god kvalité att de bör vara tillförlitliga ända ner på kommunnivå (SMED 2014b). För de huvudsektorer där det finns vissa osäkerheter skiljer det sig mellan vilka undersektorer som kan användas i kommunalupplösning och vilka som bör hållas på regional nivå. Arbetsmaskiner vars resultat klassats som osäkra rekommenderas att endast hanteras i regional och riksupplösning.
7
Av sektorerna i SMED:s sektorsuppdelning (som redovisas i bilaga1) har undersektorn Förbränning inom industrin för energiändamål var särskilt viktig att ta i beaktning i detta arbete på grund av den industriella närvaron i Perstorps kommun. För att ge en mer representativ bild av hur utsläppen är fördelade mellan sektorerna flyttades denna från huvudsektorn Energiförsörjning till Industriprocesser i resultatdelens figurer över sektorsvisa belastningar. Sektorsförflyttningen utfördes med stöd av de rekommendationer från Info och tips för kommunala klimat- och energihandläggare med flera (SMED 2014a). Siffrorna i denna undersektor baseras på uträkningar med data från kvartalsvis bränslestatistik (KvBr) framtaget av SCB på uppdrag av Energimyndigheten (SMED 2014b). KvBr använder i sin tur sig av energi- och bränsleanvändning för industrier som har fler än nio anställda och uppfyller vissa energiförbrukningskrav. En faktor som spelar in i kvalitén för denna undersektor är hur stor andel av industrin som faller utanför dessa ramar och därför inte kommer med i KvBr:s beräkningar. På detta plan anses kvalitén vara mycket god för Perstorps kommun då högst 10 % av CO2-, NOx- och SO2-utsläppen uppskattningsvis består av sådana restposter (SMED 2014c). En annan faktor som spelar roll för undersektorns användbarhet är hur pass korrekta antaganden som gjorts av anläggningens bränslekopplade emissioner och filtreringsegenskaper (SMED 2014b).
Emissionsdata för år 2012 valdes då det under utförandet var de färskaste siffrorna tillgängliga från SMED:s nationella emissionsdatabas. SMED:s data användes för att samla in material från hela Sverige och Skåne, samt Persorp och Klippans kommuner. Dessa datapopulationer valdes för att kunna jämföra utsläppen i Perstorp med en grannkommun, regionen och resten av landet. I denna jämförelse var utsläpp per capita intressantast och emissionerna fick därför fördelas per invånare för det aktuella året. Utöver att jämföra storleken av utsläpp möjliggjorde även SMED:s data jämförelser av hur dessa fördelas mellan de sektorer som orsakat emissionerna. Skillnader i utsläppsfördelningen mellan datapopulationernas sektorer analyserades därför också. För att SMED:s data skulle användas på rätt sätt användes även de olika användar- och metodikmanualer som var tillgängliga för dataserierna. Data från SMED:s nationella emissionsdatabas extraherades från RUS hemsida (RUS 2014).
För beräkningen av utsläpp per invånare användes befolkningsmängden för respektive population. Denna metod användes för varje emission och folkmängderna presenteras i tabell 2.
Tabell 2: Visar befolkningsstorleken av respektive population för år 2012 (källa: SCB 2014). Riket Skåne Perstorp Klippan 9 555 893 1 263 088 7 096 16 660
SMP är en tjänst där tillståndspliktiga industrier med skyldighet att lämna in emissionsdeklaration rapporterar uppmätta utsläpp till länsstyrelsen via Naturvårdsverket. Allt enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapportering (NFS 2006:9). På detta vis samlas relevant emissionsdata från landets största verksamhetsutövare in, vilket hjälper Sverige i sin internationella miljörapportering. För allmänheten görs denna information tillgänglig via Naturvårdsverkets tjänst Utsläpp i siffror, vilket även är var SMP:s data extraherades för detta arbete (Naturvårdsverket 2015).
8
För att kontrollera kvalitetsbedömningen i tabell 1,samt att SMED:s data var användbar i kommunal upplösning för Perstorps kommun, så jämfödes dess emissionsdata med motsvarande industriella utsläppsdata från Perstorp Specialty Chemicals AB. Bolaget är den största industriella verksamhetsutövaren i kommunen och äger även pannorna och avloppsverken i industriparken, vilka används över hela parken.
Med SMP:s siffror kunde även lufthaltsmodelleringar av emissionerna utföras. Via kontakt med Andreas Livbom, miljöingenjör och emissionstekniker på Perstorp Specialty Chemicals AB, kunde mätningsmetodiken för fabrikerna i parken fastställas. Eftersom Andreas endast utförde mätningar på nio av företagets tio fabriker i parken exkluderades data från ättiksyrafabriken. Lufthaltsmodellerna upprättades av Susanna Gustafsson, miljöingenjör på miljöförvaltningen i Malmö. Där det var möjligt jämfördes sedan resultaten från lufthaltsmodellerna med de gränsvärden för MKN och uppsatta miljömål som fanns för de berörda utsläppen.
Endast lufthaltsmodelleringen räcker däremot inte för att bedöma luftkvalitén, eftersom värden över bakgrundshalter för olika utsläpp även behöver tas i beaktning. Av denna anledning undersöktes IVL:s datavärdskap, en tjänst där IVL agerar datavärd för insamlad data kring nationell och regional miljöövervakning (IVL 2015). Dessvärre fanns ingen data för någon av de relevanta utsläppen för något närbeläget område. Ett försök gjordes även i att använda Skånes luftvårdsförbunds statistik för luftföroreningar. Luftvårdsförbundets dataserier sträckte sig däremot endast fram till år 2004 (Länsstyrelsen Skåne 2015). Eftersom lufthalts modelleringen var för år 2012 ansågs dessa bakgrundsvärden inaktuella.
Föroreningarna som undersöktes var koldioxid (CO2), kolmonoxid (CO), svaveloxider (SOX), kväveoxider
(NOX), flyktiga organiska ämnen (NMVOC), partiklar (PM10 & PM2.5) och tungmetaller (Hg, Pb, Cd & As). En förklaring till varför dessa ämnen var intressanta att titta närmare på ges i bilaga 2. När föroreningarna i fråga förekommer i luft omfattas de flesta av dessa antingen av olika typer av miljömål eller MKN:er. I tabell 3 redovisas de som behandlar de utvalda föroreningarna.
Tabell 3:Redogörande av nationella miljömål och gränsvärden för MKN:er av luftutsläpp (Naturvårdsverket 2014) Ämne Tidsmedelvärde Miljömål MKN CO År - 10 µg/m3 1 h - 200 µg/ m3 får överskridas 175 ggr/år SO2 24 h - 100 µg/m3 får överskridas 3 ggr/år 3 SO2 Regional bakgrund - 20 µg/m 60 µg/m3får överskridas 3 NO2 1 h 175 ggr/år 90 µg/m fåröverskridas 175 ggr/år 24 h - 60 µg/m3 får överskridas 7 ggr/år 3 NOX Regional bakgrund - 30 µg/m 30 µg/m3får överskridas 3 PM10 24 h 35 ggr/år 50 µg/m får överskridas 35 ggr/år År 15 µg/m3 40 µg/m3 24 h 25 µg/m3 - PM2.5 År 10 µg/m3 25 µg/m3 Pb År - 0,5 µg/m3 Cd År - 5 ng/m3 As År - 6 ng/m3
9
Eftersom så många ämnen ingår i kategorin NMVOC så kan inga absoluta gränser dras för vilka halter som är acceptabla i vår luft. För de flyktiga organiska ämnena PAH, bens[a]pyren och bensen har dock MKN:er ställts, men eftersom varken SMED eller SMP specificerar vilka former av NMVOC som ingick i mätningarna har möjligheterna till en jämförelse för dessa ämnen försvunnit.
Kvicksilver omfattas varken av miljömål eller MKN:er, däremot finns det från luftkvalitetsdirektivet krav på övervakning av luftemissioner (2008/50/EG). Anledningen till att den exkluderats är att dess omvandlingsförmåga är så pass komplicerad att gränsvärden för lufthalter bedömts olämpliga att ställa (Naturvårdsverket 2014).
Tabell 4 ger en översiktlig bild av hur och i vilken form de olika emissionerna behandlats. Där listas vilka utsläpp som täcks av vilka databaser, om dessa ämnen behandlas i MKN:er eller som miljömål, samt om de ingår i lufthaltsberäkningarna över Perstorp.
Tabell 4: Visar hur olika luftemissioner presenteras i olika databaser, om de omfattas av MKN:er och miljömål, samt om de ingår i lufthaltsmodelleringen. Föroreningar Ämnen SMED SMP MKN Miljömål Lufthaltsmodellering
CO2 Ja Ja - - - CO Ja Ja Ja - -
SOX Ja - - - - SOX SO2 - Ja Ja - -
NOX Ja Ja Ja - - NOX NO2 - - Ja Ja - NMVOC Ja Ja - - Ja Partiklar - Ja - - Ja
Partiklar PM10 Ja - Ja Ja -
PM2.5 Ja - Ja Ja - Hg Ja Ja - - Ja Pb Ja Ja Ja - Ja Tungmetaller Cd Ja Ja Ja - - As Ja - Ja - -
10
Resultat
Innehållsförteckning av resultat
SMED* 12
Utsläpp av CO2 12 Utsläpp av CO 14
Utsläpp av SOx 16
Utsläpp av NOx 18 Utsläpp av NMVOC 20 Utsläpp av partiklar 22 Utsläpp av PM10 22 Utsläpp av PM 2.5 22 Utsläpp av tungmetaller 25 Utsläpp av Hg 25 Utsläpp av Pb 25 Utsläpp av Cd 26 Utsläpp av As 26 Jämförelse av SMP, SMED och lufthalter i Perstorps kommun** 31
*Resultatet av denna studie inleds med en presentation av SMED:s emissionsdata av utvalda föroreningar där en redovisning av utsläppen jämförs mellan riket, Skåne, Perstorp och Klippan. För emissionerna redovisas även en utsläppsfördelning av huvudsektorerna i bilaga 1 i varje område.
**Nästa avsnitt behandlar skillnaderna mellan SMED och SMP. Syftet med jämförelsen är att undersöka hur pass väl SMED:s uppskattade data för industriella verksamheter stämmer överens med SMP:s uppmätta data över industriparken i Perstorp. Avsnittet innehåller även uträknade föroreningshalter i luften för några av emissionerna som har sitt ursprung från Perstorp Specialty Chemicals AB. Med detta ska jämförelser kunna göras över MKN:er och miljömål för att undersöka om människors hälsa eller miljöarbetet äventyras av de industriella verksamheterna i kommunen.
11
SMED
Utsläpp av CO2
Av koldioxidutsläpp har Perstorp det högsta relativa utsläppet med 6,9 ton CO2 per invånare och år. Hur detta förhåller sig med de andra populationerna av data illustreras i figur 1a, nedan.
CO2-utsläpp per capita 8 Perstorp; 6,9 7
6 Klippan; 5,1 5 Riket; 4,7 Skåne; 3,8
4
utsläpp (ton) utsläpp -
2 3
CO 2 1 0 2012
Figur 1a: Skillnader i CO2-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 2014).
Den sektorsvisa fördelningen mellan populationerna hittas i figur 1b-e på nästa sida. Figurerna visar att en betydande del av CO2-utsläppen i Perstorp har sitt ursprung från industrin, medan det för övriga populationer är transporter som utgör den största utsläppskällan.
12
Rikets CO2-utsläpp per sektor Skånes CO2-utsläpp per sektor 60000000 7000000
50000000 6000000
5000000 40000000 Lösningsmedel Lösningsmedel 4000000
30000000 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner utsläpp (ton) utsläpp
utsläpp (ton) utsläpp 3000000 -
- Transporter Transporter
2 2
20000000 CO CO Industriprocesser 2000000 Industriprocesser Energiförsörjning Energiförsörjning 10000000 1000000
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 1b: Sektorvisa utsläpp av CO2 i Sverige (källa: SMED). Figur 1c: Sektorvisa utsläpp av CO2 i Skåne (källa: SMED).
Perstorps CO2-utsläpp per sektor Klippans CO2-utsläpp per sektor 140000 140000
120000 120000
100000 100000 Lösningsmedel Lösningsmedel 80000 80000
Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner utsläpp (ton) utsläpp
60000 (ton) utsläpp 60000 - Transporter -
2 Transporter
2 CO 40000 Industriprocesser CO 40000 Industriprocesser Energiförsörjning Energiförsörjning 20000 20000
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 13 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 1d: Sektorvisa utsläpp av CO2 i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 1e: Sektorvisa utsläpp av CO2 i Klippans kommun (källa: SMED).
Utsläpp av CO
I figur 2a ser vi utsläppen av kolmonoxid för de undersökta populationerna. De relativa utsläppen är något större i Perstorp än på andra håll och nästan dubbelt så stor som snittet för regionen.
CO-utsläpp per capita 90 Perstorp; 79 80
70 Riket; 57 Klippan; 55 60 Skåne; 43 50
40
utsläpp (kg) utsläpp (kg) -
30 CO 20 10 0 2012 Figur 2a: Skillnader i CO-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 2014). Figur 2b-e visar en större andel av kolmonoxidutsläpp från Perstorps industriella verksamheter än motsvarande sektorer för de övriga populationerna. Transportsektorn har en mindre utsläppsandel för Perstorps kommun än för övriga populationer.
14
Rikets utsläpp av CO per sektor Skånes utsläpp av CO per sektor 700000 80000
600000 70000
60000 500000 Internationell luft- & sjöfart 50000 Internationell luft- & sjöfart 400000 Lösningsmedel Lösningsmedel 40000
300000 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner
utsläpp utsläpp (ton) utsläpp (ton) -
- Transporter 30000 Transporter CO CO 200000 Industriprocesser 20000 Industriprocesser
100000 Energiförsörjning 10000 Energiförsörjning
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 2b: Sektorvisa utsläpp av CO i Sverige (källa: SMED). Figur 2c: Sektorvisa utsläpp av CO i Skåne (källa: SMED).
Perstorps utsläpp av CO per sektor Klippans utsläpp av CO per sektor 1200 1200
1000 1000
800 Internationell luft- & sjöfart 800 Internationell luft- & sjöfart Lösningsmedel Lösningsmedel 600 600
Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner
utsläpp utsläpp (ton) utsläpp (ton)
- -
400 Transporter 400 Transporter
CO CO Industriprocesser Industriprocesser 200 Energiförsörjning 200 Energiförsörjning
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År 15 År
Figur 2d: Sektorvisa utsläpp av CO i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 2e: Sektorvisa utsläpp av CO i Klippans kommun (källa: SMED).
Utsläpp av SOx
Figur 3a visar de relativa utsläppen av svaveloxidutsläpp för de fyra populationerna. Märkbar skillnad i utsläpp för Perstorps kommun i jämförelse med resten av regionen och grannkommunen.
SOX-utsläpp per capita 10 Perstorp; 9,0 9 Riket; 7,8
8
7 6
5 utsläpp utsläpp (kg)
- 4 X Skåne; 2,7
3 SO 2 Klippan; 0,4 1 0 2012
Figur 3a: Skillnader i SOX-utsläpp mellan populationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 2014).
Sett till sektorsfördelningen i figur 3b-e är de huvudsakliga bidragarna internationell luft- och sjöfart för riket och region, medan det för Perstorps del uteslutande är industriell verksamhet. Samma gäller för Klippans kommun år 2005, innan den industriella andelen minskar och blir försumbar år 2007 och framåt.
16
Rikets utsläpp av SOX per sektor Skånes utsläpp av SOX per sektor
120000 6000
100000 5000
80000 4000 Internationell luft- & sjöfart Internationell luft- & sjöfart
60000 Arbetsmaskiner 3000 Arbetsmaskiner
utsläpp utsläpp (ton) utsläpp (ton) -
- Transporter Transporter X
X 40000 2000 SO SO Industriprocesser Industriprocesser
20000 Energiförsörjning 1000 Energiförsörjning
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 3b: Sektorvisa utsläpp av SOX i Sverige (källa: SMED). Figur 3c: Sektorvisa utsläpp av SOX i Skåne (källa: SMED).
Perstorps utsläpp av SOX per sektor Klippans utsläpp av SOX per sektor 100 100 90 90
80 80
70 70 60 Internationell luft- & sjöfart 60 Internationell luft- & sjöfart
50 Arbetsmaskiner 50 Arbetsmaskiner
utsläpp utsläpp (ton) utsläpp (ton) -
- 40 Transporter 40 Transporter
X X SO SO 30 Industriprocesser 30 Industriprocesser 20 Energiförsörjning 20 Energiförsörjning 10 10 0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År 17 År
Figur 3d: Sektorvisa utsläpp av SOX i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 3e: Sektorvisa utsläpp av SOX i Klippans kommun (källa: SMED).
Utsläpp av NOx
För kväveoxidutsläpp är de relativa emissionerna lägre för den skånska områdena lägre än för landet i stort, även om de relativa utsläppen enligt figur 4a är större för Perstorp än grannkommunen och regionen.
NOX-utsläpp per capita 40 Riket; 35 35
30 Perstorp; 25 25 Skåne; 18 20
utsläpp (kg) (kg) utsläpp Klippan; 16 -
X 15
NO 10 5 0 2012
Figur 3a: Skillnader i NOX-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 2014).
Figur 4b-e visar att sektorerna som orsakar mest kväveoxidutsläpp för riket och Skåne är den internationella luft- och sjöfarten, samt transportsektorn. Även för Klippans kommun är utsläppen orsakade av transporter betydande, medan de industriella verksamheterna är störst i Perstorp.
18
Rikets utsläpp av NOX per sektor Skånes utsläpp av NOX per sektor
450000 30000 400000 Internationell luft- & sjöfart Internationell luft- & sjöfart 25000
350000
300000 Lösningsmedelsanvändning 20000 Lösningsmedelsanvändning 250000 Arbetsmaskiner 15000 Arbetsmaskiner
200000
utsläpp utsläpp (ton) utsläpp (ton)
- - X
X 150000 10000 NO NO Transporter Transporter 100000 5000 50000 Industriprocesser Industriprocesser 0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År Energiförsörjning År Energiförsörjning
Figur 4b: Sektorvisa utsläpp av NOX i Sverige (källa: SMED). Figur 4c: Sektorvisa utsläpp av SOX i Skåne (källa: SMED).
Perstorps utsläpp av NOX per sektor Klippans utsläpp av NOX per sektor 450 450 400 400 Internationell luft- & sjöfart
350 350
Lösningsmedelsanvändning 300 Internationell luft- & sjöfart 300 250 Lösningsmedelsanvändning 250 Arbetsmaskiner
200 Arbetsmaskiner 200
utsläpp utsläpp (ton) utsläpp (ton)
- - X
150 Transporter X 150 NO NO Transporter 100 Industriprocesser 100 Energiförsörjning 50 50 Industriprocesser 0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
År 19 År Energiförsörjning
Figur 4d: Sektorvisa utsläpp av SOX i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 4e: Sektorvisa utsläpp av SOX i Klippans kommun (källa: SMED).
Utsläpp av NMVOC
Figur 5a visar en relativt jämn fördelning av de relativa utsläppen av flyktiga organiska ämnen mellan populationerna, med undantag för Perstorp, vars utsläpp överstiger de andra.
Utsläpp av NMVOC per capita 50 Perstorp; 44 45 40 35 30
utsläpp (kg) (kg) utsläpp 25 - Riket; 20 Skåne; 16 20 Klippan; 15 15
NMVOC 10 5 0 2012
Figur 4a: Skillnader i NMVOC-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 2014).
Gemensamt för figur 5b-e är att sektorn orsakat störst utsläpp av flyktiga organiska ämnen är lösningsmedelsanvändningen, varav majoriteten av utsläppen tillhörde undersektorn Lösningsmedel från produkter. Nästa sektor av intresse var transportsektorn, utom för Perstorp, där det istället var industrin.
20
Rikets utsläpp av NMVOC per sektor Skånes utsläpp av NMVOC per sektor
250000 25000
200000 20000
Internationell luft- & sjöfart Internationell luft- & sjöfart 150000 15000
Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning
utsläpp (ton) utsläpp (ton) utsläpp - - Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner 100000 10000 Transporter Transporter
Industriprocesser Industriprocesser NMVOC NMVOC 50000 5000 Energiförsörjning Energiförsörjning
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 5b: Sektorvisa utsläpp av NMVOC i Sverige (källa: SMED). Figur 5c: Sektorvisa utsläpp av NMVOC i Skåne (källa: SMED).
Perstorps utsläpp av NMVOC per sektor Klippans utsläpp av NMVOC per sektor 400 400
350 350
300 300
250 Internationell luft- & sjöfart 250 Internationell luft- & sjöfart Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning
200 200
utsläpp (ton) utsläpp (ton) utsläpp - - Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner 150 Transporter 150 Transporter
100 Industriprocesser 100 Industriprocesser
NMVOC NMVOC
50 Energiförsörjning 50 Energiförsörjning
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 21 År År
Figur 5d: Sektorvisa utsläpp av NMVOC i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 5e: Sektorvisa utsläpp av NMVOC i Klippans kommun (källa: SMED).
Utsläpp av partiklar
Utsläpp av PM10 För både figur 6a och figur 7a är de relativa utsläppen från Perstorps kommun större än för övriga populationer. Båda figurer visar att Perstorps kommun har dubbelt så stora relativa utsläpp som grannkommunen och regionen.
Utsläpp av PM10 per capita 9 Perstorp; 8,4 8
7 6 Riket; 4,8 5
utsläpp (kg) (kg) utsläpp 4 - Skåne; 2,7 Klippan; 2,9 10 3
PM 2 1 0 2012
Figur 5a: Skillnader i PM10-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 2014).
Utsläpp av PM 2.5
Utsläpp av PM2.5 per capita 7 Perstorp; 6,0
6
5 Riket; 3,6
4 utsläpp (kg) (kg) utsläpp
- 3 2.5 Skåne; 1,8 Klippan; 1,9
2 PM
1
0 2012
Figur 6a: Skillnader i PM2.5-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 2014). Tydligt för figur 6b-e och figur 7b-e är den stora andel som de industriella verksamheterna utgör i Perstorps kommun. Den sektorsvisa fördelningen är jämnare bland de övriga populationerna.
22
Rikets PM10-utsläpp per sektor Skånes PM10-utsläpp per sektor
60000 4000
3500 50000
3000
Jordbruk Jordbruk 40000 Avlopp & avfall 2500 Avlopp & avfall Internationell luft- & sjöfart Internationell luft- & sjöfart 30000 2000
Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning
utsläpp (Ton) utsläpp
utsläpp (Ton) utsläpp
-
- 10 Arbetsmaskiner 10 1500 Arbetsmaskiner
20000 PM Transporter PM Transporter 1000 10000 Industriprocesser Industriprocesser Energiförsörjning 500 Energiförsörjning
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 6b: Sektorvisa utsläpp av PM10 i Sverige (källa: SMED). Figur 6c: Sektorvisa utsläpp av PM10 i Skåne (källa: SMED).
Perstorps PM10-utsläpp per sektor Klippans PM10-utsläpp per sektor 70 70
60 60
Jordbruk Jordbruk 50 50 Avlopp & avfall Avlopp & avfall 40 Internationell luft- & sjöfart 40 Internationell luft- & sjöfart
Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning utsläpp (Ton) utsläpp
utsläpp (Ton) utsläpp 30 30
-
- 10 10 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner
20 20
PM PM Transporter Transporter 10 Industriprocesser 10 Industriprocesser Energiförsörjning Energiförsörjning 0 0 2005 2006s 2007 2008 2009 2010 2011 2012 23 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 6d: Sektorsvisa utsläpp av PM10 i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 6e: Sektorsvisa utsläpp av PM10 i Klippans kommun (källa: SMED). Rikets PM2.5-utsläpp per sektor Skånes PM2.5-utsläpp per sektor
40000 3000
35000
2500
30000 Jordbruk Jordbruk 2000 25000 Avlopp & avfall Avlopp & avfall Internationell luft- & sjöfart Internationell luft- & sjöfart 20000 1500
Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning
utsläpp (Ton) utsläpp (Ton) utsläpp
- - 2.5 2.5 15000 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner
1000 PM PM 10000 Transporter Transporter Industriprocesser 500 Industriprocesser 5000 Energiförsörjning Energiförsörjning 0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 7b: Sektorvisa utsläpp av PM2.5 i Sverige (källa: SMED). Figur 7c: Sektorvisa utsläpp av PM2.5 i Skåne (källa: SMED).
Perstorps PM2.5-utsläpp per sektor Klippans PM2.5-utsläpp per sektor 50 50 45 45
40 40
Jordbruk Jordbruk 35 35 Avlopp & avfall Avlopp & avfall 30 30 Internationell luft- & sjöfart Internationell luft- & sjöfart 25 25
Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning
utsläpp (Ton) utsläpp (Ton) utsläpp -
- 20 20 2.5 2.5 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner
15 15 PM PM Transporter Transporter 10 10 Industriprocesser Industriprocesser 5 5 0 Energiförsörjning 0 Energiförsörjning 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 24 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 7d: Sektorvisa utsläpp av PM2.5 i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 7e: Sektorvisa utsläpp av PM2.5 i Klippans kommun (källa: SMED).
Utsläpp av tungmetaller
För samtliga tungmetaller var de relativa utsläppen från Perstorps kommun störst. I figur 8a utgjorde riket som den näst störta populationen ett relativt kvicksilverutsläpp som var nästan hälften av motsvarande utsläpp i Perstorp. För figur 9a och figur 10a var rikets utsläpp av bly och kadmium nästan en nästan tredjedel av utsläppen i Perstorp. I figur 11a hade Perstorp mer än dubbelt så höga relativa utsläpp som riket och för samtliga tungmetaller var regionens och Klippans relativa utsläpp bråkdelar av de högsta.
Utsläpp av Hg
Utsläpp av Hg per capita 100 Perstorp;88 90
80
70 60 Riket; 47 50
utsläpp (µg) utsläpp 40 - Skåne; 25
Hg 30 20 Klippan; 6 10 0 2012
Figur 8a: Skillnader i Hg-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 2014).
Utsläpp av Pb
Utsläpp av Pb per capita 4000 Perstorp; 3300 3500 3000
2500 2000 Riket; 1300 1500 Skåne; 770
utsläpp utsläpp (µg) 1000 - Klippan; 560
Pb 500 0 2012
Figur 9: Skillnader i Pb-utsläpp mellan datapopilationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 2014).
25
Utsläpp av Cd
Utsläpp av Cd per capita 200 Perstorp; 180 180 160 140 120 100
utsläpp utsläpp (µg) 80 - Riket; 54
Cd 60 Skåne; 31 Klippan; 26 40 20 0 2012
Figur 10a: Skillnader i Cd-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 2014).
Utsläpp av As
Utsläpp av As per capita 250 Perstorp; 220
200
150
Riket; 95
utsläpp utsläpp (µg) 100
- As 50 Skåne; 24 Klippan; 5,6 0 2012
Figur 11a: Skillnader i As-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 2014).
Figur 8b-e visar att de sektorer som ger upphov till mest kvicksilver utsläpp är energiförsörjning, industriella verksamheter och avlopp & avfall. Perstorps utsläpp har nästan uteslutande industriell härkomst. För blyutsläppen i figur 9b-e är sektorerna transporter, industrier och energiförsörjning. Även här är en betydande del av Perstorps utsläpp från industrier. Kadmiumemissionerna i figur 10b-e kommer till främst från energiförsörjning och sedan industriella verksamheter för alla populationer utom Perstorp, där det omvända gäller. I figur 11b-e utgörs arsenikutsläppen från såväl industrier som energiförsörjning. Perstorps sekorsbelastning av arsenikutsläpp kom huvudsakligen från kommunens industriella verksamheter.
26
Rikets Hg-utsläpp per sektor Skånes Hg-utsläpp per sektor 700 40
600 35
30
500 25 400 Avlopp & avfall Avlopp & avfall
Lösningsmedelsanvändning 20 Lösningsmedelsanvändning utsläpp (kg) utsläpp
utsläpp (kg) utsläpp 300 -
- Transporter 15 Transporter Hg Hg 200 Industriprocesser Industriprocesser 10 Energiförsörjning Energiförsörjning 100 5
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 8b: Sektorsvisa utsläpp av Hg i Sverige (källa: SMED). Figur 7c: Sektorsvisa utsläpp av Hg i Skåne (källa: SMED).
Perstorps Hg-utsläpp per sektor Klippans Hg-utsläpp per sektor 900 900 800 800
700 700
600 600 Avlopp & avfall Avlopp & avfall 500 500
Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning utsläpp (g) utsläpp
utsläpp (g) utsläpp 400 400 -
- Transporter Transporter Hg Hg 300 300 Industriprocesser Industriprocesser 200 Energiförsörjning 200 Energiförsörjning 100 100 0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 27 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 8d: Sektorsvisa utsläpp av Hg i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 8e: Sektorsvisa utsläpp av Hg i Klippans kommun (källa: SMED). Rikets Pb-utsläpp per sektor Skånes Pb-utsläpp per sektor
18000 1400
16000 1200 14000
1000
12000 800 10000 Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning
8000 Transporter Transporter utsläpp utsläpp (kg)
utsläpp utsläpp (kg) 600 -
- Industriprocesser Industriprocesser Pb Pb 6000 Energiförsörjning 400 Energiförsörjning 4000 200 2000
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 9b: Sektorsvisa utsläpp av Pb i Sverige (källa: SMED). Figur 9c: Sektorsvisa utsläpp av Pb i Skåne (källa: SMED).
Perstorps Pb-utsläpp per sektor Klippans Pb-utsläpp per sektor 30 30
25 25
20 20 Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning 15 15
Transporter Transporter
utsläpp utsläpp (kg) utsläpp (kg) -
- Industriprocesser Industriprocesser Pb Pb 10 10 Energiförsörjning Energiförsörjning 5 5
0 28 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 9d: Sektorsvisa utsläpp av Pb i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 8e: Sektorsvisa utsläpp av Pb i Klippans kommun (källa: SMED). Rikets Cd-utsläpp per sektor Skånes Cd-utsläpp per sektor
600 45
40 500
35
400 30
Lösningsmedelsanvändning 25 Lösningsmedelsanvändning 300
Transporter 20 Transporter
utsläpp utsläpp (kg)
utsläpp utsläpp (kg)
- -
Industriprocesser Industriprocesser Cd Cd 200 15 Energiförsörjning Energiförsörjning 10 100 5
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 10b: Sektorsvisa utsläpp av Cd i Sverige (källa: SMED). Figur 9c: Sektorsvisa utsläpp av Cd i Skåne (källa: SMED).
Perstorps Cd-utsläpp per sektor Klippans Cd-utsläpp per sektor 1600 1600
1400 1400
1200 1200
1000 1000 Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning 800 800
Transporter Transporter
utsläpp utsläpp (g) utsläpp (g)
- -
600 Industriprocesser 600 Industriprocesser
Cd Cd 400 Energiförsörjning 400 Energiförsörjning
200 200
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 29 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
År År
Figur 11: Sektorsvisa utsläpp av Cd i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 10: Sektorsvisa utsläpp av Cd i Klippans kommun (källa: SMED). Rikets As-utsläpp per sektor Skånes As-utsläpp per sektor
1200 35
1000 30
25
800
Lösningsmedelsanvändning 20 Lösningsmedelsanvändning 600
Transporter 15 Transporter
utsläpp utsläpp (kg) utsläpp (kg) -
- Industriprocesser Industriprocesser As As 400 Energiförsörjning 10 Energiförsörjning
200 5
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 13b: Sektorsvisa utsläpp av As i Sverige (källa: SMED). Figur 12: Sektorsvisa utsläpp av As i Skåne (källa: SMED).
Perstorps As-utsläpp per sektor Klippans As-utsläpp per sektor 2500 2500
2000 2000
1500 1500 Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning
Transporter Transporter
utsläpp utsläpp (g)
utsläpp utsläpp (g) -
- 1000 1000 As As Industriprocesser Industriprocesser Energiförsörjning Energiförsörjning 500 500
0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 30 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År År
Figur 15: Sektorsvisa utsläpp av As i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 14: Sektorsvisa utsläpp av As i Klippans kommun (källa: SMED).
Jämförelse av SMP, SMED och lufthalter i Perstorps kommun
Utsläppen från de nio anläggningar som inkluderas i undersökningen av Perstorp Specialty Chemicals AB hittas i tabell 5. Data i tabellen är hämtad från SMP.
Tabell 5: Visar uppmätta luftemissioner från Perstorp Specialty Chemicals fabriker under 2012 (källa: SMP).
Fossilt CO2 CO SO2 NOX NMVOC Partiklar Hg Pb Cd Anläggningar (kg) (kg) (kg) (kg) (kg) (kg) (kg) (kg) (kg) Allyleterfabriken - - - - 1 909 - - - - Di-TMP-fabriken 73 000 28 - 15 141 - - - - Formalinfabriken 9 002 000 14 990 - 1505 12 690 - - - - Myrsyralinjen 154 000 10 - 38 976 - - - - Neo-fabriken 123 000 41 - 17 4 765 - - - - Pentafabriken 188 000 5 - 7 11 469 - - - - Pharma - - - - 5 488 - - - - TMP-fabriken 176000 316 - - 1 791 - - - - Ångcentralen 38 963 200 - 4 472 46157 - 874 1,036 18,543 2,025 Totalt 48 679 200 15 390 4 472 47 739 39 229 874 1,036 18,543 2,025
I tabell 6 visas ett utdrag ur SMED:s nationella emissionsdatabas med data motsvarande tabell 5 för samma år.
Tabell 6: Visar uppskattade luftemissioner från sektorerna Industriprocesser och Förbränning inom industrin för energiändamål för Perstorp år 2012 (källa: SMED). Fossilt CO2 CO SOX NOX NMVOC PM2.5 PM10 Hg Pb Cd Sektrorer (kg) (kg) (kg) (kg) (kg) (kg) (kg) (kg) (kg) (kg)
Industriprocesser 31 994 519 264 000 62 000 108 000 88 000 31 340 39 690 0,6 21 1,1 & Förbränning inom industrin för energiändamål
Skillnaderna mellan SMED:s emissionsdata för industriella verksamheter och SMP:s mätningar av Perstorps industripark för år 2012 illustreras vidare i figur 12, nedan. Eftersom mätningar av Perstorp Specialty Chemicals AB:s arsenikutsläpp inte genomfördes kunde en jämförelse av denna tungmetall inte utföras.
31
Emissionsmängder från SMED i förhållande till SMP 250
200
150 SMED SMP
100 Relativa utsläpp utsläpp Relativa(%) 50
0 Fossilt CO2 NOx NMVOC Hg Pb Cd
Figur 16: Visar hur utsläpp från industriell verksamhet skiljer sig mellan SMED:s och SMP:s uppgifter för år 2012 (källa: SMED & SMP).
I figur 12 visar att de fossila utsläppen av CO2 för SMED var drygt en tredjedel mindre av de uppmätta mängderna från SMP (SMED utgjorde 66 % av SMP). För NOX och flyktiga organiska ämnen var SMED:s data mer än dubbelt så stor som motsvarande utsläpp från SMP (SMED utgjorde 226 % respektive 224 % av SMP). Värdena för kvicksilver var större för SMP:s uppmätta utsläpp än vad SMED uppskattat (SMED utgjorde 58 % av SMP). Data för blyutsläpp var närmast varandra (SMED utgjorde 113 % av SMP).
Kadmiumutsläpp var lägre från SMP än för SMED (SMED utgjorde 54 % av SMP). Utsläpp av CO, SOx och partiklar exkluderades ur figuren på grund av SMED:s storlek i förhållande till SMP. CO-utsläppen var enligt SMED drygt 17 gånger större än motsvarande utsläpp från SMP. För SO2-utsläpp var SMED:s nästan
14 gånger större än SMP:s uppmätta mängder av SOX. Utsläppen av SMED:s PM10 var mer än 45 gånger större än SMP:s mängd partikelemissioner.
Spridningen av Perstorp Specialty Chemicals AB:s utsläpp från industriparken finns illustrerade i bilaga 3. Lufthaltsmodellerna i bilagan är baserade på emissionsdata från SMP och täcker utsläppen av NMVOC, partiklar, kvicksilver och bly. I tabell 7 anges uträknade årsmedelhalter i luften vid utsläppskällan och närmsta bostadsområde.
Tabell 7: Årsmedelvärde för föroreningshalter i luft vid Perstorps industripark och närliggande bostadsområde angivet i µg/m3 Område NMVOC (ng/m3) Partiklar (ng/m3) Hg (ng/m3) Pb (ng/m3) Industripark 1 390 - 350 57,2 - 7,15 0,068 - 0 1,21 - 0,15 Bostadsområde 700 - 350 14,3-7,15 0,017 - 0 0,3 - 0,15
De högsta halterna i tabellen är för utsläppen av NMVOC, men som tidigare nämnt finns inga MKN:er eller miljömål ställda för dessa eller kvicksilverhalter i luft. För såväl partikel- som blyhalterna i det närliggande bostadsområdet så förekommer dessa långt under de nivåer som presenterades i tabell 3.
32
Diskussion
Viktigt att ha med sig i jämförelsen mellan SMED:s och SMP:s databaser är vilka användningsområden och begränsningar de båda systemen har, samt med vilken metodiks som data tagits fram. SMP:s utsläppsdata är baserad på de emissioner som uppmätts och rapporterats in till Naturvårdsverket av verksamhetsutövarna själva. Denna bottom-up metod innebär att information hämtad från SMP är användbar oavsett vilken upplösning man är intresserad av eftersom det ända ner på anläggningsnivå går att se vilka emissioner som uppkommer var. Användningsområdet för SMP:s data begränsas dock till industriella emissioner, då detta är de enda utsläpp denna databas täcker.
Den top-down modell som används av SMED där Sveriges totala utsläpp fördelas mellan landets regioner och kommuner innebär som tidigare nämnt att data blir tillförligare desto lägre upplösningen är. I tabell 1 visades vilken kvalité data för de olika huvudsektorerna höll och i bilaga 1 presenteras fördelningen mellan huvudsektorer och undersektorer. Kvalitetsbedömningen som presenterades i tabellen var också vad som avgjorde om data från en sektor var lämpad att använda ända ner på kommunalupplösning. Huvudsektorn Industriprocesser ansågs hålla en god kvalité, men det tillkom osäkerheter när undersektorn Förbränning inom industrin för energiändamål inkluderades i sektorsbedömningen. Medan undersektorerna i Industriprocesser baserades på insamlad utsläppsdata framtagen av industrierna själva så ser metodiken för undersektorn Förbränning inom industrin för energiändamål annorlunda ut. Eftersom utsläppen från denna undersektor baseras på emissionerna som förväntas uppkomma av verksamheternas bränsleförbränning så tas varken hänsyn till anläggningsspecifika förbrännings- eller filtreringsegenskaper. Även om data från Perstorp i denna undersektor enligt Kvalitetsklasser per kommun för undersektorn Förbränning inom industrin för energiändamål håller högsta möjliga klass (på grund av den lilla andel utsläpp som inte omfattas i undersökningen) så saknar detta betydelse när problemen kring antaganden av just förbränning och filtrering kvarstår. I Perstorps kommun blev detta tydligt när man såg hur data för emissionerna som uppkommit från industriella verksamheter stod i kontrast mellan SMED och SMP. De 17 gånger större CO- utsläpp som SMED uppskattat var särskilt intressanta i jämförelsen mellan databaserna. Dessa emissioner bildas främst till följd av ofullständig förbränning, vilket gav en bild av hur SMED:s antaganden kring förbränning skiljde sig från verkligheten. På samma sätt visar skillnaderna i partikelutsläpp hur ångcentralens filtreringsegenskaper är långt bättre än SMED förväntat. Det unika SMED som databas har att erbjuda är just en jämförelse av utsläpp mellan olika sektorer, i olika upplösningar, även om kvalitén för de olika sektorerna kan påverka hur representativ en sådan jämförelse kan vara.
För de MKN:er och miljömål som berörde utsläpp till luft var dessa reglerade efter lufthalter i olika typer av medelvärden (med undantag för det lokala miljömålet i Perstorp för emissioner av bens[a]pyren). Detta var ett problem när data som var tillgänglig presenterades i absoluta utsläpp genom året. För några av utsläppen gjordes lufthaltsberäkningar, men i inget av fallen bedömdes lufthalterna överstiga vare sig MKN:er eller miljömål. I tabell 3 visas att de striktaste haltbegränsningarna för årsmedelvärdet av partiklar i luft var för
33
3 3 miljömålet där PM10 och PM2.5 begränsas till 15 µg/m respektive 10 µg/m . Från lufthaltsmodellerna i bilaga 3, vars resultat även presenteras i tabell 7, bedömdes de högsta halterna av partiklar i närmsta bostadsområde ligga kring 14 ng/m3. Emissionerna av bly omfattades inte av något miljömål, men den högsta tillåtna lufthalten enligt MKN:en låg på 0,5 µg/m3. Lufthaltmodelleringens bedömning var att det som högst ligger på 0,3 ng/m3, för närmsta bostadsområde. För NMVOC och kvicksilver fanns varken miljömål eller MKN:er och en överträdelse var därför inte möjlig. Däremot var halterna av NMVOC:er anmärkningsvärt höga i förhållande till de övriga utsläppen, med en högsta uppskattad halt på 0,7 µg/m3.
Under arbetets gång uppstod en del problem i jämförelser av olika data och i bedömningen av kommunens luftkvalité. Ett av dessa problem var bristen på enhetlighet för föroreningarna mellan olika databaser, miljömål och MKN. Tabell 4 listar hur de olika utsläppen som undersöktes presenteras, samt i vilka sammanhang. För partikelutsläpp var detta problem särskilt tydligt. Medan SMP summerade alla partikelutsläpp oavsett storlek så presenterade SMED dessa utsläpp i grupperna PM10 och PM2.5. Eftersom storleksspannen för de två partikelgrupperna går in i varandra finns ingen möjlighet att sammanställa dem på SMP:s vis.
Ett annat bekymmer var bristen på användbar data för bakgrundshalter. Även om halterna av föroreningar i lufthaltsmodellerna låg långt under både miljömål och MKN:er så är det viktigt att komma ihåg att dessa värden inte utgör den totala föroreningshalten i luft. Vikten av att fånga upp bakgrundsvärden vid bedömning av luftkvalité styrks av Persson, Ferm och sjöberg (2011). De hävdar att just bakgrundshalterna är den enkom viktigaste indikatorn att mäta vid bedömning av luftkvalité. På sin höjd visar däremot modellerna i bilaga 3 hur stora förhöjningar av utsläppen som förekommer i närområdet till följd av den industriella verksamheten. En bedömning av de totala halterna av föroreningar kräver däremot även data över bakgrundshalterna för emissionerna, vilket är nödvändigt för att kunna göra en mer fullständig bedömning av luftkvalitén. Avsaknaden av tillförlitliga och aktuella värden för bakgrundshalter gör sådana bedömningar omöjliga. Skulle det däremot visa sig att miljömål eller MKN:er för partikel- eller blyhalter (för vilka utsläpp en modellering och jämförelse var möjlig) överskrids innebär de låga halterna från industriparken att skulden förmodligen inte ligger på kommunens industriella verksamheter.
Det sista problemet rörde oklarheten av vilka ämnen som ingick i utsläppen av NMVOC. Eftersom detta är en samlingsbenämning på olika sorters flyktiga organiska ämnen finns inga generella hälsorekommendationer. Riskerna associerade till att exponeras för dessa ämnen varierar nämligen från ämne till ämne. Exempel på två organiska ämnen som hör till denna population är PAH och bensen. I bilaga 2 bedöms lågrisknivån för dessa föroreningar ligga på 0,1 ng/m3 respektive 1,3 µg/m3. De uppskattade halterna av NMVOC för närmsta bostadsområde enligt tabell 7 var 0,7 µg/m3. En vidare undersökning av vilka organiska ämnen som Perstorps emissioner består av borde därför vara intressant att genomföra.
Bristerna i bedömningen av föroreningarnas halter i luft gör det svårt att uttala sig om eventuella hälsorisker kopplade till kommunens luftkvalité. Ett annat miljöproblem kopplat till den industriella verksamheten är mängden tungmetaller som årligen kommer från industriparken. Även om dessa utsläpp inte nödvändigtvis
34
utgör en stor hälsopåverkan för närområdet i luftburen form så ackumuleras dessa föroreningar i marken kring anläggningarna. Industriparken i Perstorp har varit verksam länge och det är svårt att uttala sig om hur effektiv filtreringen av anläggningens emissioner har varit genom åren. Denna osäkerhet försvårar eventuella bedömningar av de totala mängderna tungmetaller som lämnat området. Ett möjligt bekymmer som kan uppkomma från detta är om dessa föroreningar transporteras till känsliga miljöer i närområdet. En sådan riskbedömning faller utanför ramarna för detta projekt, men kan vara en intressant fråga att titta närmare på för kommun, länsstyrelse eller andra intressenter.
Utsläppen från Perstorp är koncentrerade snarare än diffusa eftersom så stor del av utsläppen har sitt ursprung i industriparken. I vanliga fall är koncentrerade utsläpp lättare att åtgärda eftersom det endast rör sig om en verksamhetsutövare. Nackdelen i detta fallet är att kommunen inte har den största rådighet över industriernas verksamheter. Så länge dessa håller sig till upprättade villkor kan en kommun därför inte ställa krav. Det är inte heller nödvändigtvis så att det ligger i en kommuns främsta intresse att sätta restriktioner på sin främsta arbetsgivare. Vad som däremot hade kunnat göras är att upprätta ett övervakningsprogram för att vara säker på att lufthalterna av föroreningarna i kommunen är låga. Skulle ett sådant övervakningsprogram träda i kraft finns möjligheten att utforma denna på ett sådant sätt att de nuvarande problemen för arbetets luftkvalitetsbedömning åtgärdas. Genom att utföra mätningar på utsläppsformer som är enhetliga med andra databaser, som exempelvis SMP, kan jämförelser och bedömningar av bli lättare att utföra och genom kontakt med Perstorp Specialty Chemicals AB kan man ta reda på vilka former av NMVOC man kan behöva utföra mätningar av. Eftersom emissioner inte bara är ett bekymmer på lokal nivå så borde även angränsande kommuner i Perstorps vindriktning följa resultatet av en sådan luftmätningarna med intresse. I synnerhet med de stora utsläppen av NMVOC och tungmetaller i åtanke.
I vidare studier finns möjligheten att skapa en mer representativ sektorsfördelning av utsläppen i kommunen genom kompletteringar från SMP:s utsläppsdata. En sammanställning av olika databaser är inte utan komplikationer och riskerna som medföljer är att vissa utsläpp kan räknas dubbelt medan andra faller ur undersökningen. Förutsättningarna för att utföra detta har inte behandlats i arbetet.
35
Slutsats
Hur förhåller sig SMED och SMP till varandra? Utsläppsfördelningen i den top-down modell som SMED använder innebär att data för en del av dess sektorer lämpar sig bäst i rikes eller regional upplösning. För de sektorer som lyckas hålla en hög datakvalité kan data däremot även användas på så hög som kommunal upplösning. Användningsområdet för SMED är brett och med denna databas finns möjlighet att jämföra utsläppsfördelningen mellan olika sektorer.
Bottom-up modellen hos SMP innebär att upplösningen för dess data är väldigt hög. Så pass så att man kan spåra utsläppen ända ner på anläggningsnivå. Den data som samlas in till SMP berör däremot enbart industriella utsläpp och användningsområdet för databasen kan därför vara något begränsad för kommuner och regioner. Jämförelser mellan de båda databaserna kan vara bevärlig eftersom utsläppen som ingår i databaserna inte nödvändigtvis har samma format. En annan faktor som försvårar jämförelsen är att påverkan från industriella verksamheter från SMED:s databas sträcker sig över flera sektorer.
Hur står sig emissioner och föroreningshalter mot gällande miljökvalitetsnormer och uppsatta miljömål? Av utsläppen som undersöktes i arbetet så utfördes lufthaltsmodelleringen för fyra av dem. För de ämnen som ingick här var det endast för partiklar och bly som MKN:er och miljömål hade etablerats. I båda fallen var de förhöjda lufthalterna i bostadsområdet i närheten av parken mindre än en tusendel av de lägst tolererade gränsvärdet för respektive utsläpp. I samtliga fall innebar däremot avsaknaden av bakgrundshalter för emissionerna att lufthaltsmodelleringarna endast gav värden för föroreningarna med ursprung från den industriella verksamheten och inte de sammanlagda halterna i området. Tills faktiska luftprover i närheten är det svårt att med säkerhet avgöra hur luftkvalitén egentligen ser ut för kommunens mest närbelägna invånare. De låga halterna från den industriella verksamheten i förhållande till vad miljökvalitetsmålen och miljömålen tillät för partiklar och bly innebär dock att potentiella överskridningar av gränsvärden sannolikt skulle bero på annat än industrin.
Vilka risker för kommunens invånare kan kopplas till emissionerna? En risk för kommunens invånare är att utsläppen av NMVOC innehåller halter av ett ämne som kan medföra hälsorisker redan vid låga doser. Ett annat potentiellt bekymmer är att utsläppen av tungmetaller från industriparken med åren ackumuleras i marken för den närliggande omgivningen.
Med liten rådighet över de industriella verksamheterna är det bästa som kan göras att uppföra ett miljöövervakningsprogram som kan mäta och kontrollera de föroreningar man som bedöms utgöra störst problem för kommuninvånarna. Detta program hade då kunnat utformas på ett sådant sätt att insamlad data med lätthet kopplas till Perstorp Specialty Chemicals AB:s utsläpp, eller annan databas av intresse. Genom dialog med bolaget kan även urvalet av flyktiga organiska ämnen för programmet preciseras.
36
Litteraturförteckning
Direktiv 2008/50/EG. Om luftkvalitet och renare luft i Europa.
Direktiv 2004/107/EG. Om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften.
Environmental Health Perspectives. 2002. Cancer risk assessment, Indicators, and Guidelines for Polycyclic Aromatic Hydrocarbons in the Ambient Air.
IVL. 2015. [http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap.4.4a08c3cb1291c3aa80e80007082.html].
Hämtat 2015-03-15.
Krzyzanowski, M & Cohen, A. 2008. Update of WHO air quality guidelines. Air quality, Atmosphere &
Health.
Länsstyrelsen Skåne. 2015. [http://www.skaneluft.nu/]. Hämtat 2015-03-15.
Naturvårdsverket. 2014. Luftguiden - Handbok om miljökvalitetsnormer för luft. CM Gruppen AB. Bromma.
266 pp.
Naturvårdsverket. 2015. [http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Sok/]. Hämtat 2015-03-15.
NFS 2006:9. Naturvårdsverkets förekrifter om miljörapport.
Persson, K, Ferm, M & Sjöberg, K. 2011. Utredning avseende indikatorer för luft.
Proposition 1990/91:90. En god livsmiljö.
Proposition 1997/98:145. Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige.
Perstorp. 2010. Miljömålsprogram för Perstorps kommun - Handlingsplan 2010-2015.
RUS. 2015. [http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/nationell- emissionsdatabas/Pages/default.aspx]. Hämtat 2015-01-30.
37
SCB. 2014. Folkmängden i Sveriges kommuner 1950-2013. [http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik- efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/#c_undefined]
Hämtat 2015-03-16
SFS 2010:477. Luftkvalitetsförordning.
Sjöberg, K, Haeger-Eugensson, M, Forsberg, B, Åström, S, Hellsten, S, Tang, L. 2007. Quantification of population exposure to nitrogen dioxide in Sweden 2005.
SMED. 2014a. Info och tips för kommunala klimat- och energihandläggare med flera.
SMED. 2014b. Metod och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft under 2014.
SMED. 2014c. Kvalitetsklasser per kommun för undersektorn Förbränning inom industrin för energiändamål.
WHO. 2013. Review of evidence on health aspects of air pollution - REVIHAAP project.
38
Bilaga 1 - SMEDs sektorsindelning
De åtta huvudsektorerna i den nationella emissionsdatabasen har . I tabell 6 i denna bilaga listas huvudkategorierna Energiförsörjning, Industriprocesser, Transporter och Arbetsmaskiner med sina respektive undersektorer. Motsvarande lista för resterande huvudkategorier Lörsningsmedelsanvändning, Jordbruk, Avfall och avlopp & Internationell luft- och sjöfart hittas i tabell 7 på nästa sida.
Tabell 6: Huvudsektorerna Energiförsörjning, Industriprocesser, Transporter & Arbetsmaskiner med tillhörande undersektorer. Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Energiförsörjning via el- Mineralindustri Personbilar Arbetsmaskiner och värmeverk verksamheter
Förbränning inom Kemisk industri Lätta lastbilar Hushållens arbetsmaskiner industrin för
energiändamål Stationär förbränning Metallindustri Tunga lastbilar och Skotrar och fyrhjulingar inom areella näringar bussar
Raffinaderier Pappers- och Mopeder och massaindustri motorcyklar Diffusa utsläpp från Användning av Slitage från däck och bränslehantering flourerade gaser bromsar
Panncentraler Övrig industri Slitage från vägbanan Egen uppvärmning i Avdusntning från småhus vägfordon Inrikes civil sjöfart (inkl. fritidsbåtar) Inrikes flygtrafik (civil trafik under 1000 m höjd) Övrig trafik (trafik över 1000 m, järnväg och militär)
39
Tabell 7: Huvudsektorerna Lösningsmedelsanvändning, Jordbruk, Avfall & avlopp & Internationell luft- och sjöfart med tillhörande undersektorer. Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Avfall och avlopp Internationell luft- och sjöfart Färganvändning Tarmgaser Avfallsupplag Internationell luftfart under från idisslare 1000m höjd i svenskt luftrum
Lösningsmedel från Kogödsel Behandling av Internationell sjöfart på svenskt produkter avloppsvatten vatten
Svingödsel Förbränning av farligt avfall Hästgödsel Övrig avfallshantering (majeldar, deponibränder och smådjursavföring) Hönsgödsel Gödsel från får mm. Odling på organogena jordar
Övrigt jordbruk
40
Bilaga 2 - Urval av utsläpp
CO2 är ett utsläpp som dokumenteras väl. Till skillnad från övriga emissioner som behandlas har den ingen direkt hälsopåverkan, men dess effekt på klimatet gör den till ett relevant utsläpp ur ett miljöperspektiv. Av denna anledning var det specifikt fossila CO2-utsläpp som var av intresse.
CO förekommer i gasform som resultat av en ineffektiv, ofullständig förbränning och påverkar kroppens möjlighet att binda syre till blodet (Naturvårdsverket 2014). Trots detta var det främsta intresset för CO- emissioner inte dess hälsopåverkan, utan snarare för jämförelsen mellan SMED och SMP. Skillnader mellan databaserna kan skildra olikheter mellan SMED:s uppskattning av och den faktiska förbränningseffektiviteten.
SOX är benämningen för svavelföreningarna SO och SO2. I jämförelsen mellan SMED och SMP finns det olikheter i hur dessa svavelutsläpp presenteras, där SMED redovisar totala svavelutsläpp i form av SOX och
SMP endast redovisar mätningar av SO2. Detta är en brist som inte kunnat undvikas. Hälsoeffekterna av svavelutsläpp är ofta kopplade till luftvägsproblem och bedöms ha en negativ påverkan på människors hälsa redan vid låga halter (Naturvårdsverket 2014).
NOx-utsläpp leder till ökad känslighet hos astmatiker, men det har även observerats att ökade halter i tätorter har haft en betydande påverkan på befolkningens förtida dödlighet (Sjöberg, Haeger-Eugensson, Forsberg, Åström, Hellsten & Tang 2007). Utsläppen är främst kopplade till utsläpp i transportsektorn, men förekommer även vid övrig förbränning.
NMVOC är flyktiga organiska ämnen där metan exkluderats ur beräkningen. Hälsoriskerna kopplade till dessa utsläpp brukar vara cancer, där riskhalterna och formen av cancer varierar beroende på vilka organiska föreningar man talar om. För utsläpp som PAH och bensen bedöms lågrisknivån ligga på 0,1 ng/m3 respektive 1,3 µg/m3 (Environmental Health Perspectives 2002).
Partikelutsläpp är ett samlingsbegrepp för emissioner av varierande mått och kemisk uppbyggnad. Dessa brukar delas upp i storlekarna PM10 (aerodynamiska diameter mellan 0,001 µm upp till 10 µm) och PM2.5 (aerodynamiska diameter mindre än 2,5 µm). Partiklarna uppkommer främst i samband av slitage från exempelvis transporter eller vid förbränning. Partiklar som bildas vid slitage tenderar att vara större i storlek, medan de som uppkommer från förbränning är mindre. Eftersom det finns ett stort överlapp i storleksspannet för de båda partikelmåtten kan man inte säkerställa ursprunget enbart utifrån storlek. Riskerna som kommer av att exponeras för partikelhaltig luft är förhöjd insjuknads- och dödlighetsrisk till följd av hjärt- och lungproblem (WHO 2013). Även här förekom skillnader i rapportering mellan SMED och SMP, där den föregående gör skillnad mellan partikelstorlekarna och den andra summerar de båda. Efter samråd med
41
Susanna Gustafsson om hur partikeldata från SMP skulle användas i lufthaltsmodelleringen beslutades att dessa skulle agera likt PM10.
Tungmetaller är grundämnen som antingen i ren form eller via olika föreningar kan tas upp av kroppen. Där kan de vara svåra att bli av med och orsaka cancer, såväl som skador på organ och nervsystem. Kvicksilvrets förmåga att sprida sig långa sträckor, samt dess möjlighet att förkomma i både gas-, jonform och bundet i organiska ämnen gör det till en förorening som kan vara svår att spåra källan till (Naturvårdsverket 2014). I kroppen orsakar ämnet skador i vårt nervsystem. Bly har inte samma möjlighet att färdas och binda sig i olika föreningar, men ger även den nervskador och detta redan vid låga nivåer. Användning av kol och olja med lägre blyhalter har på senare tid inneburit en betydande minskning av blyutsläpp i landet (Naturvårdsverket 2014). Kadmium stör njurfunktionen och kan orsaka en försvagning av skelettet, vilket kan leda till benskörhet (Naturvårdsverket 2014). Främst exponeras vi för denna tungmetall i maten vi äter, och när den förekommer i luft är den vanligaste orsaken förbränning av osorterade nickel-kadmiumbatterier, metalltillverkning och fossil förbränning. Exponering för arsenikhaltig luft orsakar ökad risk för lungcancer (Naturvårdsverket 2014). De vanligaste luftväga källorna för denna metall långväga lufttransport och i vissa fall metallindustri.
42
Bilaga 3 - Lufthaltsmodeller
Bild 1: Kartläggning av årsmedelvärdet för NMVOC-halter (µg/m3) i Perstorp och föroreningens spridningområde (källa: Miljöförvaltningen Malmö). Haltområde 1: 1,39 Haltområde 2: 0,70 Haltområde 3: 0,35 Haltområde 4: 0,17 Haltområde 5: 0,087
43
Bild 2: Kartläggning årsmedelvärdet för partikelhalterna (ng/m3) i Perstorp och föroreningarnas spridningområde (källa: Miljöförvaltningen Malmö). Haltområde 1: 57,2 Haltområde 2: 28,6 Haltområde 3: 14,3 Haltområde 4: 7,15 Haltområde 5: 3,75
44
Bild 3: Kartläggning av årsmedelvärdet för kvicksilverhalterna (ng/m3) i Perstorp och föroreningens spridningområde (källa: Miljöförvaltningen Malmö). Haltområde 1: 0,068 Haltområde 2: 0,34 Haltområde 3: 0,017 Haltområde 4: 0,0 Haltområde 5: 0,0
45
Bild 4: Kartläggning av årsmedelvärdet för blyhalterna (ng/m3) i Perstorp och föroreningens spridningsområde (källa: Miljöförvaltningen Malmö). Haltområde 1: 1,21 Haltområde 2: 0,61 Haltområde 3: 0,30 Haltområde 4: 0,15 Haltområde 5: 0,076
46
Tack till
Johanna Alkan Olsson, Universitetslektor, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. Tord Andersson, Miljöstrateg, Söderåsens miljöförbund. Helena Ensegård, Verksamhetsledare, Miljöbron. Susanna Gustafsson, Miljöingenjör, Miljöförvaltningen Malmö. Andreas Livbom, Miljöingenjör, Perstorp Specialty Chemicals AB. Karin Söderholm, Miljöprövningsenheten Länsstyrelsen. Marie Eriksson, Forskningsavdelning, Enheten för farliga ämnen och avfall, Naturvårdsverket.
47
Miljövetenskaplig utbildning Centrum för klimat- och miljöforskning Ekologihuset 2236248 Lund