Gudrtrofastmin00illi.Pdf
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
X I B OF THE UNIVERSITY OF ILLINOIS 284.7775 .Hist. Survey, -;. J. M. Sanngren. GUD AR TROFAST MINNESSKRIFT bfver Illinois Missions -forening J886 WJ TRYCKT HOS CARL F. NORBERG, 361 W. OAK ST. CHICAGO. C. A. Bjork. 777 3 _ -J 'ID Illinois Missionsforenings tjugofjarde arsmote i Grand Crossing, Chicago, 111., beslots utgifvandet af en minnesskrift ined anledning af forcningens tjugufem- ariga verksamliet, som fullbordas ar 1911. Silsom kommitte att redigcra och ombesb'rja utgifvandet af namda skrift tillsattes Axel Mellander, Chicago, Al- bert Johansson, Moline, och J. J. Johnson, Galesburg. Kommitten har sedan sa rattvist som mojligt ford el at arbetet mellan sig. llvarje larare inom vart fait hafva vi sokt fa re- presenterad i afdelningen "Ord och bild af vara predi- kanter", och sa, langt vi lyckats hafva vi anskaffat kort- fattade liistorikei ifrtm vara forsamlingar. Vi hafva vinnlagt oss om att gifva $?\ stor rattvisa at alia som mojligt. Var striifvan har varit den att fa in sa mycket som ]nojligt pa sa litet mm som mojligt. Materialet har darfor till den yttre formen mast sammandragas. Detta har skett, pa det att boken skulle kunna ntgifvas sa billigt som mojligt. For de fiesta klicheerna sta vi i tacksamhetsskuld till Forbnndets styrelse, hvilken godvilligt latit oss anvanda dem, som bestiilldes for Forbundets Jubi O lonmskrift. GUD AR TROFAST Efter traget arbete och med de resurser, som statt till vart forfogande, ar harmed vart uppdrag verkstaldt. I all anspraksloshet utsanda vi den lilla Minnesskriften under bon till Gud att den ma tjana Guds sak och pa- minna oss och vara efterkommande om den Guds nad och trofasthet, som foljt oss detta flydda "fjardedels sekel" i var verksamhet pa Illinois' Missionsforenings fait, sanit tillika sporra oss till troget fortsatt arbete for Herren. Vordsamt Albert Jolianson, Axel Mellander, J. J. Johnson. MINNESSKRIFT J886 * Herren ar trofast ^ J9 J 1 Herren ar trofast, bans hjalp vi fatt rona Under det fjardedels sekel, som flytt. Vara bemodanden Herren tackts krona Rikt med sin nad hvarje dag som har grytt. Herren ar trofast, bans ord, som forkunnats I vara bygder, har brutit sig mark. Under de aren, som flytt, oss fdrunnats Att uti endrakt fa verka Guds verk. Herren ar trofast, ban framgang oss gifvit, Icke forgafves bans ord vi utsatt. Ma vi ock framgent med trohet i lifvet Bruka de pund vi af Herren undfatt. Herren ar trofast, en klippa ban varit, Aldrig ban ryggat sitt eviga ord; Ocb uti nbden bans hjalp vi erfarit, Som har all makt uti himmel, pa jord. Herren ar trofast ocb styrka ban ager, Stadse till bonom var tillit vi baft, Och fastan svaga vi taga till seger, Ty i var svaghet ban varit var kraft. Herren ar trofast ocb ljus ar var framtid, Glada till verket vi an vilja ga, Och sb'ka vinna for Herren var samtid; Saden ar mycken, arbetarne fa. Herren ar trofast, det vare var borgen Afven for kommande verksamhetsar. Han ar var tillflykt i gladjen som sorgen, Evigt densamme i dag som i gar. Albert Johanson. M.J. EGGAN HNSON V.SEKR. RDF. C.A.YOUNGQUIST IIELSON TRUSTEE TRUSTEE CG.PETERSON KASSOR ILLINO^KSIONSFORENINGS 5rYREtsE]^l 1 MINNESSKRIFT Historisk aterblick, Af J. J. Johnson. SONDAGSSKOLAN hafva vi i regel sa kallad aterblick en gang hvarje kvartal. Det torde darfbr vara pa sin plats att efter en tjugufemarig verksamhet i Missions- foreningen kasta en blick tillbaka pa de flydda aren. Predikoverksamheten inom Illinois bland missionsvannerna ar atminstone 18 ar aldre an Missions- foreningen. Den kan sparas tillbaka till ar 1868, kanske nagot tidigare. De platser inom Illinois, dar fria evan- geliska sammankomster forst borjade ballas, aro: ISTorr, (Chicago, Rockford, Galesburg, Princeton, Lockport, Ge- neseo ocb Lake Station, Ind. I allmanbet borjade verk- samhetcn liar likasom i Sverige; de troende tillborde den pj\ platsen varancle Augustanakyrkan och samlades till bonembten och bibelsamtal. Detta missbagade kyrko- radet och presterskapet. De varnade hogljudt mot vill- farelse, separatister och svarmeri, niedan uppenbara synder och ett ogudaktigt vasen bland unga och gamin fick ostraffadt florera. En och annan lekmannapredi- kant anlancle fran Sverige. Andra uppstodo ur folkets led bar i landet, kraftiga man af den gamla iikta stam- men. Till de forra raknades J. M. Sanngren (dod i Sept. 1878), en af pastor Ahlbergs gossar, eldig, fri och origi- nell. Han kimde predika s;i att det tog, sla bakat med riiticrna lika kiickt som framsit med armarna. Icke kunde ban f}\ nun i en "tunna", upphangd pa kyrko- viiggen. Det nya lifvets krafter vallde fram ur bans sjal. Liksom Luther fick ban stundom ka'mpa med djafvulen, t. o. m. vid toalettbordet blir ban anfaktad. "Hvarfor icke lata rakknifven skara djupt en gang och 10 GUD AR TROFAST gora slut pa striden", hviskades det i bans inre. Fran den stun- den kom aldrig mer ett sadant verktyg i bans hand. A. W. Hedensclioug, Missions-Vannens forste redaktor (dod 1878), ha- de ocksa atskillig skolbildning fran Sverige, liksom P. Undeen, liockfords forste apostel, en ori- ginell och rikt begafvad man A. w. HEDENSCHOUG. (hemforlofvad 1876). Nagra af de mer bemarkta, som vid den tiden upp- stodo direkt ur folkets led aro : C. A. Bjork fran Swede Bend, la., Sanngrens eftertradare i forsamlingen pa Norr, Chicago, under 17 ar och bans eftertradare sasom forestandare for Missions- Synoden och sedan Missions- Forbundet tillsammans 32 ar. Hvad Waldenstrom varit for missionsverksamheten i det gamla Sverige, det bar Bjork varit i Amerika. Sasom evangelisk predikant ar ban oofvertraffad bland missionsvannerna, i sitt upp- tradande lugn och vardig, fri fran ofverdrifter, med klar uppfattning och sjalfstandig ofvertygelse. An- dra medarbetare voro: C. J. Magnuson fran Lake Sta- tion, Ind., P. Wedin, den strange lag- predikanten och dogmatikern (dod 1907) samt John Peterson fran Gen- eseo (dod 1871) och skraddaren och predikanten C. P. Mellgren fran Princeton, sedermera bosatt i Kansas, N. P. Z'akrison, C. J. Magnusons ef- tertradare i Lake Station, samt den JOHN PETERSON. fryntlige predikanten John Peterson MINNESSKRIFT 11 fran Chicago, sedermera bosatt i Oakland, Neb., rikt begafvad som predikant och sangare xned den vackraste baritonrost. Han hb'r egentligen i sin verksamhet till Iowa och Nebraska, men ar genom predikoresor och infly- tande afven forbunden med Illinois. Den valkande predikanten S. W. Sund- berg uppstod ocksa vid den tiden ur i'olkets led. Han tjanade sasom hjalp- predikant at Auguslanapastorn Dahl- s - w - SUNDBERG. sten i Galesburg och sandes af ho- nom hit och dit att predika Guds ord. Detta fortro- ende tog dock snart slut, nar pastor Dahlsten markte att Sundberg hyste tillgifvenhet for de frikyrkliga tenden- serna. Han var en af dem som utgingo ur Augustana- kyrkan pa platsen och stallde sig i spetsen for att bilda en ny forsamling. For en kort tid tjanade han sasom hjalp-predikant i den nybildade Missionsforsam- lingen i Galesburg. Sedan har han gjort en kraftig insats i missionsarbetets utveckling bade i Ostern, Nord- western och i Illinois. Darefter kommer den stora vackelsetiden, som borjar med ar 1876. Missionsverksamheten pa bada sidor om varldshaf- vet ar ett barn af vackelsen, en foljd af ett andligt uppvaknan- de fran stelt, forsoffadt stats- kyrkovasende. Alia predikanter voro vid den tiden vackelsepredi- A. E. SKOGSBERGH. kanter. Bland de framste i ledet trader E. A. Skogsberg fran Ahlbergs skola, nyss an- land till Chicago fran Sverige, dar han idkat studier 12 GUD AR TROFAST och predikoverksamhet. Pa den tiden brann vackelsens eld bland det anierikanska folket i Chicago genom den kraftige evangelisten Moody, och hvad denne var bland amerikanarne, det blef Skogsberg bland svenskarne. Han kallades allmant "den svenske Moody". Hvarhelst han predikar samlas folket och ett "tabernakel" vaxer upp ha'r och ett annat dar, som rymmer skarorna. Sa bygdes ett stort i tabernakel pa, Soder Chicago; det var annat det an "Svithiods Hall" ofver en usel kroghala, dar de troende fb'rut samlats. Norr och Soder aro nn i Chicago central punkterna for den andliga verksamheten. C. ANDERSON. J. AN.IOU. Ingen Missionsforening var annn bildad, icke ens patankt. Man hade annat att ordna mod. Samfunds- iden kampade sina hard a strider. Tvanne synoder ver- kade sida vid sida med hvarandra, Missionssynoden och Ansgari-synoden. Den forra bildades i Keokuk, la., den 22 maj 1873. En dansk pastor, Charles Anderson, fo- strad i amerikansk-luthersk anda och tillhorande Norra Jllinois-synoden, hjiilpte de i engelska spraket och ameri- kanska forhallanden oerfarna broderna vid Missions- synodens bildande. Han skref in sitt namn bland in- korporatorerna och tillhorde synoden i 3 timmar; men MINNESSKRIFT 13 liar styrelsen invalts gick ban ut ur synoden. Hans strafvan att forena Missions-synoden med Norra Illinois- synoden var alkkles fruktlos, och hans hopp, att sasom den lardaste bland broderna blifva patankt vid forestan- ilarcvalet, slog fel. Han grat men allt slog fel ancla. Orsaken dartill var den, att ban sasom dansk-luthersk anierikan icke forstod den svenska missionsandan. ill it =1. II 1 ANSGARII COLLEGE. Nagon predikantskola farms icke aiinu bland do frireligibsa kristna forsamlingarna. Charles Anderson insag bchofvet at' en sadan; icke alia kunde ga direkt fran plogen och verkstaden upp pa predikstolen. Han upprattade en missionsskola i Keokuk, la. Den varm- bjartade och gudfruktige J. Anjou fran St. Paul blef hans medhjalpare. Lasaren 1873 1875 holls skolan 14 GUD AR TROFAST i Keokuk i en hyrd lokal. Skolfb'restandaren Anderson agde fbrmaga att gbra foretaget kandfc, och uti en for- mogen bankir, Mr. Knox i Knoxville, 111., fann skolan en understodjare. Lasaret 1875 1876 kunde hallas un- der eget tak i en ny byggnad, som uppfbrts for en kost- nad af 20 tusen dollars. Det gick nastan som en drb'm. Ett skolfb'retag behbfde ett samfund till stod.