Nalism Och Förhandlingssystem Vid Sidan Om Fotbollens Sportsliga Dimension Har Stora Förändringar Skett I Sverige Och De Andra Nordiska Länderna Under Senare År
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 2 - 2 0 0 6 Den skimrande fotbollens pater- nalism och förhandlingssystem Vid sidan om fotbollens sportsliga dimension har stora förändringar skett i Sverige och de andra nordiska länderna under senare år. Ett arbetsmarknadssystem har uppstått med regelrätta förhandlingar om kollektivavtal och spelarkontrakt. I Norge och Danmark har till och med strejker förekommit. Jämfört med den reguljära arbetsmarknaden finns i systemet spelaragenter som har ett betydande inflytande i förhandlingsprocessen. En annan skillnad är att de paternalistiska krafterna är starka i fotbollens arbetsmarknadssystem. Kommersialiserad elitfotboll är numera samhällsföreteelser fångas av magin en del av en idrottsbransch som finns runt fotbollen och blir okritiska. Det är på en internationellt reglerad marknad, en uppenbar fara som även idrottsfors- där även det monopolistiska Interna- kare måste uppmärksamma och förhålla tionella fotbollförbundet, FIFA, och sig aktivt till. Härvid kan Odysses hisk- dess underorganisationer agerar med liga färd genom Messinasundet mellan kraft. Fotbollen har sedan mer än 100 de vackra odjuren Scylla och Charybdis år fängslat generation efter generation. tjäna som ett lärorikt exempel. Den har en klart dominerande posi- När fotbollen fördes vidare till andra tion bland de olika idrottsgrenarna, länder var den redan professionell i BILL SUND och nu har även damfotbollen växt sig England, och en utpräglad arbetarsport StoCKHOLMS Universitet stark. Syftet med denna artikel är att med matcher varje lördagseftermiddag redovisa pågående forskning om hur tills cricketsäsongens gröna gräsmat- den svenska och nordiska fotbollen tor tog över. Den spelades och sågs av organisations- och relationsmässigt arbetare, men styrdes av andra sociala hanterat övergången från blandamatö- krafter som affärsmän och entrepre- rism till kommersiell och professionell nörer: sådana som var vana att fatta fotboll (Sund, 2003, 2004, 2005). I beslut, hantera anställda och pengar. vilka former har fotbollsklubbarna och Men att vara avlönad fotbollsspelare spelarna organiserat sig? Vilken roll innebar inte vid denna tid någon slags har förbunden? Och vilka aktörer och lyxtillvaro med hög lön och frikos- maktrelationer finns i de arbetsmark- tiga förmåner. Inte alls, lönen var helt nadssystem som växt fram? jämförbar med en industriarbetarlön och dessutom var spelaren helt prisgi- Den paternalistiska engelska ven, förslavad till och med, och totalt modellen beroende av den klubb han spelade Fotbollen har någon speciell slags för. Spelaren var klubbens definitiva fascination över sig som det är svårt att egendom; detta ”bäddades in” genom sätta fingret på. Redan vid sekelskiftet tal om klubbkänsla etc. Lönen var låst fick fotbollen epitet ”King Football”, och maximerad och nivån bestämdes och det var en engelsk-brittisk, omot- av ligaklubbarna i en kartell. Det var i ståndlig Kung som kom, sågs och princip inte spelaren som bytte klubb segrade i land efter land (Sund, 1997). (önskemål kunde dock framföras) utan Den Nordamerikanska kontinenten har det var klubben som satte upp spelaren dock ännu inte intagits, med undantag på en transferlista och sålde honom för Mexico. Inför stundande världs- vidare. När spelaren var förbrukad mästerskap för herrar i Tyskland är avskedades han, med ett visst avgångs- intresset minst sagt upptrissat och en vederlag eller med en avslutningsmatch kulturredaktör på Suddeutsche Zeitung (spelaren fick då viss del av biljettintäk- (se SvD 29/3 2006) beklagar sig över terna) om han spelat tillräckligt många att de intellektuella blint lyder minsta år i klubben. Vanligen återgick då lilla vink från denne furste. ”De lyder spelaren till ett ordinärt hantverks- och gärna”, skriver han, ”bara de får tjäna arbetaryrke (Imlach, 2005). som kungens officiella mästertänkare”. Först i vår tid, eller mer bestämt Det ligger något i detta, många som 1961, lyftes maximilönerna bort i annars är mycket kritiska till olika den engelska fotbollen. Det skedde 43 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 2 - 2 0 0 6 efter att spelarnas fackliga organisa- tionerna mellan klubbar i olika länder kopplingen (jfr Sund, 1997 och Anders- tion efter många år tog upp striden kom att kartelliseras med bestämda son, 2002). Dock hade den så kallade mot systemet. Fotbollspelarfacket, regler som alltid till syvende och sist amatörfrågan varit het till och från med Player´s Union, senare Professional missgynnade spelarna. Bosmandomen skarpa meningsutbyten i pressen och Footballers´Association, bildades för bröt definitivt upp hela detta system. sammanträdesrummen alltsedan fotboll övrigt redan 1907 (Douglas, 1973, Spelaren fick nu istället en relativt fri blev en publikbetalande sport, och det Imlach, 2005). Problemet för denna roll, och blev nästan som vilken lönta- redan innan 20-talet då allsvenskan fackliga organisation, som slutli- gare som helst. Men med ”Bosman”, startades (Peterson 1993, Sund, 1997, gen tog stöd av det brittiska fackets domen kom 1995, är vi inne i annan Andersson, 2002), huvudorganisation TUC, var spelar- tid när de kommersiella marknadskraf- Förhållandena på arbetsmarknaden nas samtycke med lönesystemet och terna, genom främst TV-bolagen och var fast reglerade i modeller anpassade anställningsförhållandena. I detta sponsorerna, på allvar börjat blandat till de olika länderna. I Sverige talade hävdvunna system hade paternalis- sig i den ”allvarsamma leken”. Ett man om ”Saltsjöbadsandan” och den men en betydande roll; spelarna satte viktigt initiativ togs redan 1986 av den svenska modellen med sammanfallande sig inte gärna emot reglerna för hur italienske mediemodulen Silvio Berlus- industriella intressen och gemensamma makten utövades i klubben; fotbollen coni när hans bolag Fininvest köpte problemlösningar; de fackliga organisa- var en del av samhälls- och arbetslivet. fallfärdiga AC Milan och började tionerna förfogade över mäktiga resur- Till problemkomplexet hörde även hur förvandla fotbollen till en gigantisk och ser, organisationsgraden var hög - de var fotbollsspelandet skulle definieras: var kommersialiserad TV-sport med hjälp starka. Inom fotbollen var det emeller- det ett vanligt jobb – kunde verkligen av hans nya typ av symbolisk manage- tid helt annorlunda: Fotbollförbundet sport och arbete jämställas? Någon ment i det krisdrabbade Italien. Senare stod i en klass för sig maktmässigt och profession var det definitivt inte. Eller valde han som bekant att även starta elitserieföreningen hade visserligen var det en seriös lek eller rentav under- ett politiskt projekt på samma grundval sedan slutet av 20-talet en kartell, om hållning utförd av artister? Någon kon- genom ”Forza Italia” (Porro-Rosso, än svag, som dock stärktes vartefter. sensus om detta uppstod inte i dåtidens 2000). Maktrelationerna fördunklades genom England (Taylor, 2002), och fortfa- talet om klubbkänsla och metaforen rande hänger denna problemställning i Den svenska och nordiska modellen om fotbollsfamiljen. Spelarna saknade luften till klar nackdel för spelarna. Mot bakgrund av dessa systemsättande länge en facklig organisation. Den blev Herbert Chapman, den legenda- engelska institutioner och den senare först att räkna med efter ”Bosman”, när riska managern för Arsenal, hävdade utvecklingen efter Bosman och de mäk- strukturen öppnades upp för spelarna. för sin del att det handlade om under- tiga TV-bolagens entré, studerar jag i År 2001 kunde de nyblivna parterna hållning. En engelsk landslagsspelare, ett pågående projekt, Fotbollens arbets- Svensk Elitfotboll och spelarföreningen, Raich Carter, menade istället att det marknadssystem. En samtidshistorisk SFS, träffa sitt första kollektivavtal. Det var spelarens ”business” att vinna studie av fotbollens arbetsmarknads- blev femårigt och har precis prolonge- matcher tillsammans med de tio kol- relationer i Norden, hur förhållan- rats ett år. Det är särskilt försäkringsfrå- legorna (Imlach, 2005). Uppfattning- dena i Sverige och de övriga nordiska gorna som skall diskuteras vidare (www. arna skiftade med andra ord. Utan en länderna utvecklade sig när fotbollen svenskfotboll.se). Den svenska spelarför- klar och överenskommen definition övergick till att bli professionell. Stu- eningen är medlem i den internationella blev det därför i det närmaste omöj- dien är samtidshistorisk och omfattar spelarföreningen, men icke i någon ligt att bilda en stark organisation för tiden från slutet av 60-talet till dags facklig huvudorganisation. Däremot har fotbollspelarna. En organisation måste dato. I de nordiska länderna finns den svenska föreningen goda kontakter ha en grundval, en kärna, som den således en känd och klar eftersläpning. med HTF, Handelstjänstemannaförbun- kan byggas på. Gary Imlach, vars far Amatörbestämmelsen skrotades i Sve- det, som ingår i TCO. Enligt uppgift var professionell spelare och bördig rige i slutet på 60-talet och så sent som har spelarfacket i uppbyggnadsskedet från Skottland, har skildrat hela detta på mitten av 80-talet i grannländerna erhållit stöd och bidrag från HTF (www. system som hans far levde i som både Norge och Danmark. Vad hände här? spelarforeningen.com). spelare och senare tränare. Det handlar Uppstod samma slags relationer och Avtalet innehåller i huvudsak om tiden från andra världskriget till system? Gentemot den engelska förla- bestämmelser om lojalitet gentemot 70-talet. En mycket viktig poäng i hans gan var skillnaden mycket stor inled- klubben/arbetsgivaren, arbetsuppgifter resonemang är att även denna del, ningsvis. Här