S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 2 - 2 0 0 6 Den skimrande fotbollens pater- nalism och förhandlingssystem Vid sidan om fotbollens sportsliga dimension har stora förändringar skett i Sverige och de andra nordiska länderna under senare år. Ett arbetsmarknadssystem har uppstått med regelrätta förhandlingar om kollektivavtal och spelarkontrakt. I Norge och Danmark har till och med strejker förekommit. Jämfört med den reguljära arbetsmarknaden finns i systemet spelaragenter som har ett betydande inflytande i förhandlingsprocessen. En annan skillnad är att de paternalistiska krafterna är starka i fotbollens arbetsmarknadssystem.

Kommersialiserad elitfotboll är numera samhällsföreteelser fångas av magin en del av en idrottsbransch som finns runt fotbollen och blir okritiska. Det är på en internationellt reglerad marknad, en uppenbar fara som även idrottsfors- där även det monopolistiska Interna- kare måste uppmärksamma och förhålla tionella fotbollförbundet, FIFA, och sig aktivt till. Härvid kan Odysses hisk- dess underorganisationer agerar med liga färd genom Messinasundet mellan kraft. Fotbollen har sedan mer än 100 de vackra odjuren Scylla och Charybdis år fängslat generation efter generation. tjäna som ett lärorikt exempel. Den har en klart dominerande posi- När fotbollen fördes vidare till andra tion bland de olika idrottsgrenarna, länder var den redan professionell i Bill Sund och nu har även damfotbollen växt sig England, och en utpräglad arbetarsport universitet stark. Syftet med denna artikel är att med matcher varje lördagseftermiddag redovisa pågående forskning om hur tills cricketsäsongens gröna gräsmat- den svenska och nordiska fotbollen tor tog över. Den spelades och sågs av organisations- och relationsmässigt arbetare, men styrdes av andra sociala hanterat övergången från blandamatö- krafter som affärsmän och entrepre- rism till kommersiell och professionell nörer: sådana som var vana att fatta fotboll (Sund, 2003, 2004, 2005). I beslut, hantera anställda och pengar. vilka former har fotbollsklubbarna och Men att vara avlönad fotbollsspelare spelarna organiserat sig? Vilken roll innebar inte vid denna tid någon slags har förbunden? Och vilka aktörer och lyxtillvaro med hög lön och frikos- maktrelationer finns i de arbetsmark- tiga förmåner. Inte alls, lönen var helt nadssystem som växt fram? jämförbar med en industriarbetarlön och dessutom var spelaren helt prisgi- Den paternalistiska engelska ven, förslavad till och med, och totalt modellen beroende av den klubb han spelade Fotbollen har någon speciell slags för. Spelaren var klubbens definitiva fascination över sig som det är svårt att egendom; detta ”bäddades in” genom sätta fingret på. Redan vid sekelskiftet tal om klubbkänsla etc. Lönen var låst fick fotbollen epitet ”King Football”, och maximerad och nivån bestämdes och det var en engelsk-brittisk, omot- av ligaklubbarna i en kartell. Det var i ståndlig Kung som kom, sågs och princip inte spelaren som bytte klubb segrade i land efter land (Sund, 1997). (önskemål kunde dock framföras) utan Den Nordamerikanska kontinenten har det var klubben som satte upp spelaren dock ännu inte intagits, med undantag på en transferlista och sålde honom för Mexico. Inför stundande världs- vidare. När spelaren var förbrukad mästerskap för herrar i Tyskland är avskedades han, med ett visst avgångs- intresset minst sagt upptrissat och en vederlag eller med en avslutningsmatch kulturredaktör på Suddeutsche Zeitung (spelaren fick då viss del av biljettintäk- (se SvD 29/3 2006) beklagar sig över terna) om han spelat tillräckligt många att de intellektuella blint lyder minsta år i klubben. Vanligen återgick då lilla vink från denne furste. ”De lyder spelaren till ett ordinärt hantverks- och gärna”, skriver han, ”bara de får tjäna arbetaryrke (Imlach, 2005). som kungens officiella mästertänkare”. Först i vår tid, eller mer bestämt Det ligger något i detta, många som 1961, lyftes maximilönerna bort i annars är mycket kritiska till olika den engelska fotbollen. Det skedde 43 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 2 - 2 0 0 6

efter att spelarnas fackliga organisa- tionerna mellan klubbar i olika länder kopplingen (jfr Sund, 1997 och Anders- tion efter många år tog upp striden kom att kartelliseras med bestämda son, 2002). Dock hade den så kallade mot systemet. Fotbollspelarfacket, regler som alltid till syvende och sist amatörfrågan varit het till och från med Player´s Union, senare Professional missgynnade spelarna. Bosmandomen skarpa meningsutbyten i pressen och Footballers´Association, bildades för bröt definitivt upp hela detta system. sammanträdesrummen alltsedan fotboll övrigt redan 1907 (Douglas, 1973, Spelaren fick nu istället en relativt fri blev en publikbetalande sport, och det Imlach, 2005). Problemet för denna roll, och blev nästan som vilken lönta- redan innan 20-talet då fackliga organisation, som slutli- gare som helst. Men med ”Bosman”, startades (Peterson 1993, Sund, 1997, gen tog stöd av det brittiska fackets domen kom 1995, är vi inne i annan Andersson, 2002), huvudorganisation TUC, var spelar- tid när de kommersiella marknadskraf- Förhållandena på arbetsmarknaden nas samtycke med lönesystemet och terna, genom främst TV-bolagen och var fast reglerade i modeller anpassade anställningsförhållandena. I detta sponsorerna, på allvar börjat blandat till de olika länderna. I Sverige talade hävdvunna system hade paternalis- sig i den ”allvarsamma leken”. Ett man om ”Saltsjöbadsandan” och den men en betydande roll; spelarna satte viktigt initiativ togs redan 1986 av den svenska modellen med sammanfallande sig inte gärna emot reglerna för hur italienske mediemodulen Silvio Berlus- industriella intressen och gemensamma makten utövades i klubben; fotbollen coni när hans bolag Fininvest köpte problemlösningar; de fackliga organisa- var en del av samhälls- och arbetslivet. fallfärdiga AC Milan och började tionerna förfogade över mäktiga resur- Till problemkomplexet hörde även hur förvandla fotbollen till en gigantisk och ser, organisationsgraden var hög - de var fotbollsspelandet skulle definieras: var kommersialiserad TV-sport med hjälp starka. Inom fotbollen var det emeller- det ett vanligt jobb – kunde verkligen av hans nya typ av symbolisk manage- tid helt annorlunda: Fotbollförbundet sport och arbete jämställas? Någon ment i det krisdrabbade Italien. Senare stod i en klass för sig maktmässigt och profession var det definitivt inte. Eller valde han som bekant att även starta elitserieföreningen hade visserligen var det en seriös lek eller rentav under- ett politiskt projekt på samma grundval sedan slutet av 20-talet en kartell, om hållning utförd av artister? Någon kon- genom ”Forza Italia” (Porro-Rosso, än svag, som dock stärktes vartefter. sensus om detta uppstod inte i dåtidens 2000). Maktrelationerna fördunklades genom England (Taylor, 2002), och fortfa- talet om klubbkänsla och metaforen rande hänger denna problemställning i Den svenska och nordiska modellen om fotbollsfamiljen. Spelarna saknade luften till klar nackdel för spelarna. Mot bakgrund av dessa systemsättande länge en facklig organisation. Den blev Herbert Chapman, den legenda- engelska institutioner och den senare först att räkna med efter ”Bosman”, när riska managern för Arsenal, hävdade utvecklingen efter Bosman och de mäk- strukturen öppnades upp för spelarna. för sin del att det handlade om under- tiga TV-bolagens entré, studerar jag i År 2001 kunde de nyblivna parterna hållning. En engelsk landslagsspelare, ett pågående projekt, Fotbollens arbets- Svensk Elitfotboll och spelarföreningen, Raich Carter, menade istället att det marknadssystem. En samtidshistorisk SFS, träffa sitt första kollektivavtal. Det var spelarens ”business” att vinna studie av fotbollens arbetsmarknads- blev femårigt och har precis prolonge- matcher tillsammans med de tio kol- relationer i Norden, hur förhållan- rats ett år. Det är särskilt försäkringsfrå- legorna (Imlach, 2005). Uppfattning- dena i Sverige och de övriga nordiska gorna som skall diskuteras vidare (www. arna skiftade med andra ord. Utan en länderna utvecklade sig när fotbollen svenskfotboll.se). Den svenska spelarför- klar och överenskommen definition övergick till att bli professionell. Stu- eningen är medlem i den internationella blev det därför i det närmaste omöj- dien är samtidshistorisk och omfattar spelarföreningen, men icke i någon ligt att bilda en stark organisation för tiden från slutet av 60-talet till dags facklig huvudorganisation. Däremot har fotbollspelarna. En organisation måste dato. I de nordiska länderna finns den svenska föreningen goda kontakter ha en grundval, en kärna, som den således en känd och klar eftersläpning. med HTF, Handelstjänstemannaförbun- kan byggas på. Gary Imlach, vars far Amatörbestämmelsen skrotades i Sve- det, som ingår i TCO. Enligt uppgift var professionell spelare och bördig rige i slutet på 60-talet och så sent som har spelarfacket i uppbyggnadsskedet från Skottland, har skildrat hela detta på mitten av 80-talet i grannländerna erhållit stöd och bidrag från HTF (www. system som hans far levde i som både Norge och Danmark. Vad hände här? spelarforeningen.com). spelare och senare tränare. Det handlar Uppstod samma slags relationer och Avtalet innehåller i huvudsak om tiden från andra världskriget till system? Gentemot den engelska förla- bestämmelser om lojalitet gentemot 70-talet. En mycket viktig poäng i hans gan var skillnaden mycket stor inled- klubben/arbetsgivaren, arbetsuppgifter resonemang är att även denna del, ningsvis. Här i Norden hade fotbollen (förutom träning, förberedelser och transfersystemet och relationerna inom alltid varit amatörbaserad, fotboll var matcher även deltagande i reklam- och klubben mellan spelare och managers, i definitivt inget jobb och ingen under- sponsoraktiviteter), bisysslor (ingen den engelska fotbollen kom att expor- hållning utan ett fritidsnöje, som man annan verksamhet tillåts), semester, teras till andra länder. Spelarna, klub- inte skulle kunna tjäna pengar på. Det information och samråd, kompetensut- barna och engelska FA fanns således var befängt, ansåg ledande krafter, att veckling, försäkringar och anställning på en fotbollsmarknad som var strängt se fotboll som jobb och ”business”. samt förhandlingsordning och tviste- reglerad i en kartell, där spelarna och En av de fotbollsledare som stod emot lösning. Det är kort sagt ett ordinärt spelarfacket mest fick stå vid sidan om detta synsätt var i Malmö kollektivavtal, som har stora likheter och se på när löner och villkor bestäm- FF, som menade att fotbollen måste ta med vanliga tjänstemannaavtal. HTF: des. Agenterna hade då ännu inte gjort sitt sociala och ekonomiska ansvar för s uppbackning har satt sina tydliga entré inom fotbollen. spelarna. Den nordiska fotbollen var spår. Lön, arbetstid och anställningstid Detta arbetsmarknadssystem skilde inte alls heller på samma sätt arbetar- regleras däremot i personliga kontrakt sig avsevärt från det reguljära systemet relaterad; med bruksfotbollens genom- med klubben (se spelaravtal, www. där fackföreningarna hade betydande brott under 30-talet i Sverige skedde spelarforeningen.com). Det säregna med resurser och därmed makt. Även rela- dock en fördjupning av arbetarklass- dessa idrottsavtal, inklusive ishockeyns 44 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 2 - 2 0 0 6

kollektivavtal som träffades något år fått fart har den gått desto snabbare. främst förmedlat kontakter mellan spelare innan fotbollens, är att arbetstiden Man lämnade amatörstadiet på ett mer och klubbar i andra länder. Men nu (längd och förläggning) och anställ- omvälvande sätt skulle man kunna säga. trädde denna aktörsgrupp, så främmande ningstiden ligger utanför avtalen. De I Sverige har processen varit betydligt i andra arbetsmarknadssammanhang, in i kompletterande spelarkontrakten tas mer långdragen. förgrunden även i de nordiska länderna. också in och godkänns av förbundet. Klubbledarnas paternalistiska drag Så småningom och kring sekelskiftet Det är kontraktsförhandlingarna som har också varit mer framträdande i 2000 uppstod fotbollens arbetsmar- är mest kända av den breda fotbolls- Norge och Danmark. I Sverige har vi kandssystem i de nordiska länderna med publiken och är det dessa kontrakt dock haft Stig Svensson i Östers IF och förhandlingar om kollektivavtal och kon- som uppmärksammas och debatteras i Lennart Nyman i Hammarby IF. Två trakt. Jämfört med den reguljära arbets- media. Det som fokuseras brukar vara slående nordiska exempel är Nils Arne marknadens system kom dock fotbollens kontraktstiden och lönen. Eggen i Rosenborg/Trondheim och paternalistiska relationer att få betydelse I förhandlingsprocessen förhandlar Flemming Ostergaard i FCK/Köpen- genom att aktörerna också skulle ta parterna med varandra: Svensk Elit- hamn. Deras stil och mentalitet bidrog hänsyn till fotbollens bästa i varje land fotboll mot spelarföreningen när det knappast till konstruktiva samverkans- och bidra till landets framgångar i de gäller kollektivavtalet. Vid kontrakts- relationer med spelarfacken. Det blev internationella turneringarna (EM och förhandlingarna handlar det istället om istället maktspråk som kom att gälla. VM). Vad som är fotbollens bästa uttol- förhandlingar mellan klubben/idrotts- Den så kallade familjeideologin är emel- kas inte enligt traditionen av spelarna bolaget och spelaren, som ofta före- lertid densamma i samtliga tre länder. utan framför allt av förbundens ledningar. träds av en spelaragent. Dessa agenter Man talar om en fotbollsfamilj, där alla I dessa ledningar finns också av hävd de fungerar som länkar mellan klubbarna har gemensamma nationella intressen främsta klubbarna representerade. Om och mellan klubbarna och spelarna, (fotbollens bästa); dessa intressen tolkas man ser till var makten finns, finns den såväl nationellt som internationellt. bäst av förbundens ledarskap. Denna inbäddad i hela systemet, men främst Fotbollen agerar på en internationell doktrin har på ett helt annat sätt ifråga- således i förbundsledningarna och i stor- spelarmarknad. Till skillnad mot de satts i Norge och Danmark jämfört med klubbarna. Dock kan frågor och problem- reguljära arbetsmarknadssystemen i Sverige (Sund, 2005). Till skillnad mot lösningar blockeras av förbundens distrikt inom industrin till exempel finns Sverige är de fackliga huvudorganisa- (små- och mellanstora klubbar), vilka ytterligare en aktörsgrupp nämligen tioner inte så partipolitiskt uppknutna förfogar över de flesta rösterna. I dessa spelaragenterna, vilka här till bety- som svenska LO, vilken här är en del av frågor har emellertid ännu inga sådana dande del ersätter spelarfacken. Dessa socialdemokratin. Denna koppling har större kontroverser uppstått. Fotbollens spelaragenter sågs länge av den kon- säkerligen lett till att svenska spelarför- arbetsmarknadssystem har institutionali- servativa fotbollen som ”främmande eningen inte kunnat eller velat ha några serats i såväl Sverige som grannländerna. fåglar”, men med fotbollens kommer- direkta kontakter med LO. I Norge och sialiseringsprocess och Bosmandomen Danmark är LO-organisationen vidare Referenser fick agenterna en tydlig roll i systemet. en organisation för såväl arbetare som Andersson, T (2002). Kung fotboll.Den svenska Agenterna erhåller efter ansökan och tjänstemän. Det gör en viss skillnad. fotbollens kulturhistoria från 1800-talet till 1950. prov licens från förbunden och FIFA, Grannländernas fotbollsspelare har Eslöv: Stehag allt är noggrant reglerat. Det finns därför inte behövt ta ställning till frågan Backman, J (2005). Fotbollsfamiljens struktur och också ett av FIFA uppsatt kontrakts- om de är arbetare eller tjänstemän, soci- dess tvistelösning, och frågan om demokrati och formulär, ett Standardrepresentations- aldemokrater eller icke. monopol, Svensk idrottsforskning 2005: 3 kontrakt (jfr spelarkontrakten), där Douglas, P. (1973). The Football Industry. agenten respektive klienten (kan vara Slutsatser London: George A & Unwin Ltd. en spelare eller en klubb) tecknar ett Det system, som fann sina grunder Imlach, G (2005). My Father and Other Work- ing-Class Football Heroes. London: Yellow Jersey avtal om att agenten skall företräda redan på 60-talet i England, växte fram Press klienten i olika sammanhang mot viss betydligt senare i de nordiska länderna. Peterson, T (1993). Den svengelska modellen. ersättning. Innevarande år 2006 upptar Först efter Bosmandomen i mitten av Lund: Arkiv förlag den svenska listan på licensierade agen- 90-talet kan man tala om att kontu- Porro, N – Rosso, P (2000). “ Berlusconi and ter 18 personer (Kent Carlzon, Martin rerna börjar synas till ett sådant system. Other Matters: the Era of `Football-Politics´”. Dahlin, Roger Ljung m fl.). Elitserieföreningar, alltså karteller för att Journal of Modern Italian Studies. Vol. 5 No. 3, tillgodose de främsta klubbarna intres- 2000 Norsk och dansk militans sen gentemot spelare, andra klubbar och Sund, B. (1997). Fotbollens maktfält. Svensk fot- I Norge och Danmark är förhållandena respektive förbund, fanns sedan tidigare, bollshistoria i ett internationellt perspektiv. Solna: Fotbollförlaget i huvudsak likartade med de i Sverige. och dessutom ingick förbunden i den Sund, B ( 2003). ”The Move of Swedish Football. Dock finns några markanta skillnader monopolitiska internationella fotbollsor- Towards Professionalism and Labour Relations. på spelarsidan. Det handlar dels om en ganisationen med UEFA och FIFA i spet- Moving Bodies. Vol. 1 No. 1, 2003 mer påtaglig facklig militans och dels sen (Backman, 2005). Där fanns såväl Sund, B (2004). Den professionella idrottens om att de nordiska broderorganisa- maktresurser som intresse av att bemöta arbetsmarknad – exemplet fotboll, Perspektiv på tionerna har anslutit sig till respektive klubbarnas och spelarnas krav. Den Sports Management. : SISU idrotts- huvudorganisation eller LO. Militansen felande länken i de nordiska länderna böcker har lett till utbrott av regelrätta spe- var således länge och väl välorganise- Sund, B (2005). Dansk fodbold som arbejds- marked – mellem paternalisme og ret, Professio- larstrejker i båda länderna: i Norge år rade spelarföreningar, alltså regelrätta nell fodbold. KLIM: Århus 2002 och i Danmark 2004. En möjlig fackliga organisationer. De fick kraft Taylor, M (2002). Work and Play: The Profes- orsak till militansen i grannländerna och uppgifter i och med Bosmandomen. sional Footballer in England c.1900-c.1950. The är att kommersialiseringsprocessen I detta läge fanns redan spelaragenter, de Sport Historian, No. 22, May, 2002 kom igång senare, men när den väl hade då funnits förhållandevis länge och 45