Nikkpub2009 Familiepolitik Re
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Regnbågsfamiljers ställning i Norden Politik, rättigheter och villkor NIKK Publikationer 2009:1 © NIKK, Oslo 2009 ISBN: 978-82-7864-025-4 Tryck: Reprosentralen, Universitetet i Oslo Omslagsfoto: iStockphoto Upplaga: 200 Denna publikation kan också laddas ner från www.nikk.no. NIKK Nordiskt institut för kunskap om kön Pb 1156 Blindern NO-0317 Oslo Telefon: (+47) 22 85 89 21 Fax: (+47) 22 85 89 50 E-post: [email protected] www.nikk.no Regnbågsfamiljers ställning i Norden Politik, rättigheter och villkor Jennie Westlund (red.) Innehåll Inledning..................................................................................................................... 7 Jennie Westlund Författarpresentation............................................................................................... 15 Regnbuefamilier i Danmark, Sverige og Norge ................................................. 17 Bonnie Barr Danmark............................................................................................................. 23 Sverige................................................................................................................ 62 Norge ................................................................................................................ 119 Erkännandet av finländska regnbågsföräldrar som medborgare – inom familjepolitik, lagstiftning och social- och hälsovårds- tjänsten 1990-2007.......................................................................................... 175 Paula Kuosmanen Rainbow Families in Iceland .............................................................................. 257 Rannveig Traustadóttir & Thorvaldur Kristinsson 7 Inledning Denna publikation har sitt ursprung i en önskan hos Nordiska ministerrådet att utreda effekterna av olika familje- och välfärdspolitiska ordningar i Norden på jämställdheten mellan könen. Det fokuseras ofta på detta poli- tikområde – familj och välfärd – när man skall försöka åtgärda bristande jämställdhet såväl på arbetsmarknaden som i hemmen. I detta sammanhang sidoställs jämställdhet mellan könen, kvinnor och män, med jämställdhet mellan föräldrar, d.v.s. mammor och pappor. Men alla mammor och pap- por ingår inte i familjer där föräldrarna är av olika kön. Följaktligen blir det relevant att fråga på vilket sätt nordisk familjepolitik har lagt till rätta ock- så för jämlikhet mellan föräldrar av samma kön. Regnbågsfamiljer är ett begrepp som ofta används för att beskriva en barnfamilj som inte följer den traditionella heterosexuella kärnfamiljens mönster. Familjen kan t.ex. bestå av två mammor, två pappor, en förälder, flera än två föräldrar eller olika former av nybildade familjer. Familjepoli- tik ur ett regnbågsfamiljeperspektiv innebär att man får backa ett steg och börja med att analysera själva lagstiftningen, eftersom regnbågsfamiljer och -föräldrar ofta faller utanför lagens gränser och därmed också de famil- jepolitiska åtgärderna. Bidragen i denna publikation har därför övervägan- de fokus på kampen för rättigheter, utvecklingen av lagstiftningen, dess villkor och premissser, samt argumenten som använts för att driva på eller hindra icke-heterosexuellas (och deras familjers) lagliga rättigheter. Normer – i lagstiftningen och i debatten Utvecklingen på det lagstiftningsmässiga området följer liknande mönster i samtliga nordiska länder. Förenklat uttryckt handlar processen om att på olika sätt inkludera homosexuella i normen eller i den gängse lagstiftning- 8 en. Det har otvivelaktigt medfört ökade friheter och rättigheter för regn- bågsbefolkningen. En sådan inkludering framstår vid första anblicken som den rätta och rättvisa vägen framåt, men inkludering till varje pris har ock- så problematiska sidor. En del av dessa fäster författarna i denna publika- tion uppmärksamhet vid och i det följande skall jag kort diskutera på vilka grunder man fört ”homopolitik” i Norden, och med vilka konsekvenser. Normativ partnerskapslag erkänner barnlösa regnbågsfamiljer Utgångspunkten för att införa t.ex. partnerskapslagarna1 har i samtliga länder varit en likhets- och rättighetstanke. Historikern Jens Rydström (2005, 314) menar att grunden till att de nordiska länderna blev de första att genomföra en partnerskapslagstiftning var dessa länders ”starka tradi- tioner av konsensus och […] konstruktionen av välfärdsstaten i Norden: ett inkluderande, men också normerande system”. De som kämpat för homo- sexuellas rättigheter har använt en politiskt verkningsfull argumentation, i vilken man hävdat att homosexualitet inte är en avvikande praxis utan en essentiell och medfödd identitet. Enligt det synsättet står de homosexuella på lika fot med alla andra, d.v.s. heterosexuella (par), och bör därför ha de samma rättigheterna. Uppfattningen av homosexualitet som en essentiell identitet är i dag mycket utbredd i den politiska antidiskrimineringsdiskur- sen i förhållande till homosexuellas rättigheter. Men kritiker påpekar dock att likhetsprincipen innebär ”lika på heteronormens villkor”. De som kriti- serat utvecklingen menar att partnerskapslagen är normativ i det att den baserar sig på det patriarkala äktenskapet. Partnerskapslagen medför att också homosexuellas samliv assimileras i och därmed stärker det tvåsam- hetsnormativa kärnfamiljsidealet. En sådan kritik ifrågasätter homosexuali- tet som essens eller som något medfött och tar istället avstamp i förståelsen av homo- (och hetero)sexualitet som en praxis och en konstruktion. Men att kritisera normen eller idealet blir lätt liktydigt med att vara motståndare till homosexuellas rättigheter (se t.ex. Edenheim 2005). Då är det lätt att förstå att det istället kan framstå som en mer tilltalande politisk lösning att förespråka instiftandet av en banbrytande partnerskapslag och välja den synlighet och popularitet en sådan för med sig. 1 Lagen om registrerat partnerskap trädde i kraft i Danmark 1989, Norge 1993, Sverige 1995, Island 1996, Grönland 1996 och Finland 2002. 9 Gemensamt för de nordiska länderna är att dessa kritiska röster har för- blivit marginella både i den politiska debatten och inom homorörelsen. Oavsett är det både intressant och relevant att fråga sig på vilket sätt politi- ken (och eventuellt lagens utformning) skiljer sig beroende av om man tar utgångspunkt i en förståelse av (homo)sexualitet som något givet och med- fött, eller som en praktik, ett sätt att leva sitt liv. Väger kravet på rättigheter tyngre om det kopplas till ett oundvikligt faktum så som en medfödd identi- tet? Kunde inte också andra omständigheter legitimera kravet på rättigheter? Priset de homosexuella har varit tvungna att betala för att få ett civil- rättsligt partnerskap erkänt, är en reglering av reproduktionen. Genom att exkludera rätten att viga sig kyrkligt och bilda familj (genom adoption och/eller assisterad befruktning) ur partnerskapslagarna, kunde de i sin tid röstas igenom i de respektive nordiska parlamenten. Men kampen för att få gifta sig och bilda familj, på lika villkor som heterosexuella, fortsatte bland både aktivister och politiker efter att partnerskapslagarna antagits. Att man inte omfattats av varken lagens beskydd eller regleringar har naturligtvis inte betytt att det inte bildats regnbågsfamiljer. Lagar hindrar inte männi- skor från att skaffa barn, men de påverkar på vilket sätt, och de fastställer vilka juridiska rättigheter barn i regnbågsfamiljer har till sina föräldrar, och vice versa. På detta plan finns det fortfarande många brister när man utgår ifrån att föräldrarna borde vara jämlika i förhållande till varandra och barnen. Regnbågsfamiljerna utmanar reproduktionens gränser En av de viktigaste kamperna för regnbågsfamiljer har kretsat kring frågan om assisterad befruktning. Även om partnerskapslagen var en kontroversi- ell lag och processen tog sin tid2 har lagstiftningen för att reglera assisterad befruktning varit ännu mer omtvistad.3 Frågan om vem som skall få delta i reproduktionen utmanar det heterosexuella kärnfamiljsidealet på ett ge- nomgripande sätt. En jämförelse mellan t.ex. Sveriges och Finlands lagtex- ter på detta område illustrerar två länders olika normativa gränsdragningar, till vissa delar lika men också med avgörande skillnader. Lagarna drar gränser för vem som omfattas av lagen och på vilka villkor. I båda länder- 2 T.ex. i Danmark inleddes diskussionen redan 1968 med ett lagförslag i Folketinget, men det räckte ända till 1989 innan partnerskapslagen godkändes. 3 Exempelvis i Finland jobbade man för en lag i över 20 år innan man 2006 till slut kunde anta en lag som för första gången reglerar omständigheterna kring assisterad befruktning i Finland. 10 na grundar sig lagstiftningen på en hegemonisk kärnfamiljsdiskurs, men till skillnad från den finska lagen är den svenska tvåsamhetsnormativ i det att den förutsätter en kärnfamilj (som också kan bestå av två kvinnor). Den finska lagen är å sin sida heteronormativ i det att den enbart erkänner olik- könade par (trots att den godkänner att alla kvinnor oavsett civilstånd kan ges assisterad befruktning, däribland alltså även lesbiska kvinnor). I Sveri- ge kan således inte ensamstående kvinnor få assisterad befruktning, vilket de kan i Finland, medan den biologiska mammans partner är helt osynlig i den finska lagtexten, vilket hon inte är i Sverige (se Moring 2007). Detta är ett exempel på olika normativa gränser i den nordiska lagstiftningen, som utestänger vissa familjeformer och inkluderar andra. Det är uppenbart att regnbågsfamiljernas mångfald och okonventionella former utmanar både familjebegreppet, politiken och lagstiftningen.