Parkplan Kungsholmen

2008

Del 1

Riktlinjer

för utveckling och skötsel Del 1 av 3, Del1 riktlinjer, Del 2 inventering mm, Del 3 förslag

KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se

TRAFIKKONTORET

Planen har utarbetats av MECAD mark och landskap AB på uppdrag av och i samarbete med Parkmiljögruppen Norra innerstaden, Kungsholmens stadsdelsförvaltning och Trafikkontoret

Medverkande från Stockholms stad: Britt Mattsson Parkmiljögruppen Norra innerstaden Anders Lindgren Parkmiljögruppen Norra innerstaden Thomas Levin Kungsholmens stadsdelsförvaltning Anneli Wallgren Trafikkontoret

Medverkande från MECAD mark och landskap:AB Margareta Jonsson uppdragsansvarig Åsa Blomberg kartbearbetning

Fiskargatan 116 20 Stockholm Tel: 08-6910650 www.mecad.se

Bilder på omslaget från ovan: Pontonjärparken Norr Mälarstrand Historiska foton, Stockholms Stadsmuseum och Trafikkontorets arkiv Övriga foton Margareta Jonsson

INNEHÅLL

Del 1 RIKTLINJER för utveckling och skötsel sida sida Trygghet……………………………28 Inledning………………………………….....5 Belysning…………………………..29 Sammanfattning……………………….…...6 Träd………………………………...30 Bakgrund……………………………….…...6 Skötsel……………………………..34 Målsättning och arbetsmetod …………….7 Finparker…………………………..36 Historik………………………………….…...8 Brukarmedverkan…………………37 Ordförklaring...... 38 Planeringsunderlag………………………. 10 Referenser...... 39 Pågående och planerade projekt ...... 11 Karaktärer………………………………….12 Förutsättningar för parkerna på Kungsholmen…………………………..15 Värden……………………………………...16 Del 2 INVENTERING, ANALYS och - Ekologiska värden……………………..16 ÅTGÄRDSFÖRSLAG för varje park

- Landformer, topografi och stadsbild....18 - Kungsholmens stränder……………….20 - Kulturella värden……………………….22 Del 3 FÖRSLAG till åtgärder och framtida utveckling - Sociala värden...... 24 Tillgångsanalys...... 26 Tillgänglighet...... 28 Nåbarhet...... 28

INLEDNING Målsättning för arbetet med Kungsholmens parkplan ska enligt Parker, natur och vatten i kombination med bebyggelse ger staden parkprogrammet vara: skönhet och identitet. • God parktillgång • Hållbar parkmiljö I en storstad behövs parker som gröna oaser för avkoppling, lek, spel, samvaro, promenader och solbad. • Rik park- och landskapskultur

Parkerna bidrar dessutom till folkhälsan och till att luften renas och syresätts och ger förutsättningar för en livskraftig miljö med biologisk mångfald. Parkplanen för Kungsholmen ska vara en plan för parkernas utveckling och vård, där satsningarna på parkerna ska stämma överens med deras karaktär och värden men också anpassas

till gällande ekonomiska förutsättningar.

På Kungsholmen finns flera parker med höga kulturhistoriska

och estetiska värden som samtidigt är viktiga vardagsmiljöer

för Kungsholmsborna. Parkernas attraktivitet och stadens

täthet innebär stort slitage, vilket kräver intensiv skötsel och

varsam upprustning och förnyelse. De många gamla och

värdefulla träden ställer också krav på hantering för att

garantera säkerhet och succession.

Målsättning

Attraktiva och välskötta parker och planteringar för

Kungsholmens boende och besökare

Enligt Stockholm parkprogram, antaget av kommunfullmäktige 20060123 ska en parkplan tas fram för varje stadsdelsområde.

5 SAMMANFATTNING BAKGRUND

Kungsholmens parkplan har tagits fram utifrån mål, råd och riktlinjer i Syfte Stockholms Parkprogram. Planen ska klarlägga stadsdelsområdets Syftet med parkplanen är att behov av investerings- och skötselåtgärder och vara underlag för stadens budgetarbete. • klarlägga hur stadsdelens parker och friytor ska utvecklas Planen är uppdelad i tre delar. • ta fram förslag till och prioritering av investeringsåtgärder och skötselinsatser för Del 1 beskriver parkernas karaktärer och värden. Här finns även en Kungsholmens parker tillgångsanalys, som visar tillgången på olika parkytor. • vara underlag för det årliga budgetarbetet gällande investering och skötsel Del 2 beskriver de enskilda parkernas mål, historik, storlek, innehåll, • vara underlag för hantering av parkmarken vid karaktär, värden, analys och åtgärdsförslag. kommunens fysiska planering

Del 3 är en sammanställning av de åtgärdsbehov som framkommit i Del 1 och Del 2. Planens upplägg - planen är uppdelad i tre delar. Totala folkmängden i Stockholm är ca 783.000 invånare (nov 2005), varav ca 57.000 bor inom Kungsholmens stadsdelsområde. Totala parkytan i Stockholm uppgår till ca 7160 ha, varav ca 117 ha finns på Kungsholmen. Del 1 Del 2 Del 3 Riktlinjer för parker- Platsbe- Förslag till De viktigaste åtgärderna som föreslås i planen är: nas utveckling och skrivningar åtgärder och • Bevara och utveckla parkernas kulturhistoriska värden. skötsel med historik, Park för park framtida • Bevara och utveckla stadsdelsområdets strandpromenader. beskrivning, värden, utveckling karaktärer, skötsel • Öka tryggheten genom bättre belysning, vegetationsåtgärder och mm förbättrad skötsel. • Satsa mer på skötseln av parkerna för att tåla det stora slitaget men även för att på sikt minska investeringarna. Parkplanens planeringshorisont är ca 10 år. Planen ska dock • Rusta alla parker där skötseln är eftersatt. vara ett levande dokument och investerings- respektive skötselåtgärder bör uppdateras varje år i samband med • Ta fram trädvårdsplaner för att skapa ett varierat och olikåldrigt budgetarbetet. trädbestånd i parkerna. • Fortsätta påbörjat arbete att förbättra förhållandena för gatuträden. Del 3 uppdateras varje år i samband med budgetarbetet och del 2 • Ta fram skötselplaner för parker där stränder och naturområden uppdateras efter varje genomförd åtgärd. prioriteras.

MÅLSÄTTNING

• Kulturhistoriskt värdefulla parker och trädplanteringar ska bevaras Kriterier för prioritering av åtgärder och skyddas. • Parkkaraktär - miljöer med skötselkrävande karaktärer • Grönstrukturen ska förstärkas. t ex skötselintensiva parker prioriteras • Den biologiska mångfalden ska bevaras och utvecklas. • Socialt tryck – parker med högt besökstryck prioriteras • Kungsholmsborna ska kunna nå en park efter 7-8 minuters • Kulturvärde – historiska parker prioriteras promenad från sin bostad. • Objektkvalitet – trygghet och tillgänglighet prioriteras • Kungsholmens stadsdelsområde ska vara en trygg stadsdel. • Stränderna längs Kungsholmen och Essingeöarna ska vara tillgängliga och attraktiva. • Skötseln av parkerna ska anpassas till respektive parks karaktär. Prioritering har skett i tre klasser • Skolor och förskolor ska ha tillgång till en fungerande utemiljö och • Prioritet 1 närhet till parker med pedagogiska kvaliteter. • Prioritet 2 • Förståelsen och kunskapen om Kungsholmens parker ska öka. • Prioritet 3

ARBETSMETOD

Resultatet av inventering och analys har Inom ramen för parkplanen har inventering och sammanställts i åtgärdslistor

analys genomförts av stadsdelens alla parkytor som redovisas i Parkplan Del 3.

• En åtgärdslista med förslag till investeringsåtgärder Arbetsprocess / tillvägagångssätt • En åtgärdslista med förslag till underhållsåtgärder • Inventering – Samtliga parker och platser har inventerats översiktligt • Åtgärdsförslag – Behov av förändring och förnyelse har tagits fram • Åtgärdsförslagen har prioriterats • Samordning med stadsdelsnämndens budget bör ske i samband med det årliga budgetarbetet.

7 och blev stadens nya bergsparker för att ge sundare luft till HISTORIK stadens innevånare. Kronobergsparken anlades efter Lindhagens plan och utformades i den stil som vid denna tid De äldsta parkerna på Kungsholmen var privata trädgårdar eller var förhärskande i norra Europa med slingrande gångar, mjukt institutionsparker. formade gräsytor och många olika sorters träd, gärna exotiska. Rabatter och gräsytor var inhägnade. Parkerna var på den här I slutet på 1600-talet anlade Urban Hjärne en medicinsk trädgård på tiden vackra anläggningar och skulle främst nyttjas för Serafimerlasarettets område och Carl Piper lät på östra Kungsholmen promenader. anlägga en stor barockträdgård med klippta häckar, grottor, orangerier terrasser och trappor. Trädgården Piperska Muren sträckte sig över ett Vid förra sekelskiftet promenerade man snällt på grusgångar- mycket större område än det som i dag finns kvar mellan Scheelegatan na och vilade sig emellanåt på de utplacerade sofforna. Det och Pipersgatan. var inte tillåtet att beträda gräsmattorna i de centralt belägna parkerna. Gräsytorna kunde därför hållas i ett mycket vårdat På nordvästra Kungsholmen uppfördes Kristinebergs Slott 1750 och skick. De klipptes flera gånger i månaden och även blomster- omgavs då av en stor lustträdgård och en lindallé ner mot Ulvsundasjön. rabatterna sköttes med omsorg. Sofforna togs in under vintern Slottet ersatte ett tidigare lusthus med tillhörande barockträdgård. för reparation och målning.

Under många år 1900-talet (1864-1928) Flera institutionsparker tillkom i början på 1900-taler såsom nyttjades Kristine- Polis- och Rådhusparkerna. Ungefär samtidigt anlades en bergs Slott av Frimurarorden liten plantering, Kungsholmstorg mellan Hantverkargatan och som barnhem. Norr Mälarstrand. Bild från Stockholms stadsmuseum Strandpromenader började anläggas på 1920-talet när delar av Serafimerlasarettets park togs i anspråk och Stadshuset och dess trädgård byggdes (invigning 1923). När Bolinders fabrik lades ner på 1930-talet fortsatte utbyggnaden av strandpromenader med delen söder om Kungsbroarna. På 1800-talet var Kungsholmen fortfarande en glest befolkad idyll med åkrar och tobaksland. Flera fabriker började dock anläggas och På 1930-talet anlades Pontonjärparken på och vid en Kungsholmen blev en utpräglad fabriks- och arbetarstadsdel. bergsluttning där det tidigare funnits militärkaserner för pontonjärer och andra soldater. De hygieniska och sociala förhållandena i Stockholm var mycket dåliga i mitten på 1800-talet och i slutet av seklet började Albert Lindhagens En brytningstid för utformningen av parkerna ägde rum i och stadsregleringsplan genomföras. Den täta stenstaden, rutnätstaden, med funktionalismens genombrott på 1930-talet. Stadsdelarna anlades på östra Kungsholmen. De svårbyggda bergskullarna sparades Fredhäll och Kristineberg byggdes ut. Sol, luft och grönska 8 skulle omsluta byggnaderna och parkerna skulle ge plats för lek, idrott Andra exempel på Bloms och Glemmes arbete är anläggandet och friluftsliv. De sociala värdena utvecklades. av Kungsklippans och Sankt Göransparkens terrasser. På 1970-talet hade Mälarens vatten blivit så rent att det blev Holger Blom blev stadsträdgårdsmästare 1938. Under hans tid utveckla- möjligt att bada. Smedsuddsbadet anlades och ungefär sam- des den parkstil som blivit känd som ”Stockholmsstilen”. Han och hans tidigt påbörjades även en omfattande utbyggnad av strand- duktiga medarbetare, bl a den framstående arkitekten Erik Glemme, promenader på Lilla och Stora Essingen. Det var inte bara gjorde parkerna mer lättillgängliga. Parkerna blev mötes- och samlings- promenadvägar som byggdes utan även kringliggande platser. Parkleken och parkteatern utvecklades. Parkordningsvakter områden gröngjordes och planterades. infördes. Skulpturer placerades ut i parkerna. Det ursprungliga mälar- landskapet lyftes fram och utbyggnaden av strandpromenader fortsatte. Fridhemsplan genomgick en mindre trafikomläggning 1978 Ett typexempel på denna parkstil är parkstråket med Norr Mälarstrand, varvid en liten park med träd, planteringar och sittplatser Rålambshovsparken och Fredhällsparken. anlades. Fleminggatan planterades med träd i början på 1980-talet.

Delar av Sankt Eriks sjukhus lades ner och området bebygg-

des med bostäder på 1990-talet. Samtidigt skapades

Grubbensparken och området längs stranden ordnades upp

och fick en oval damm.

I samband med ny bebyggelse i Luxområdet på Lilla Essingen utökades och förnyades Luxparken år 2006.

Luxparken fick ny utformning 2006.

I Rålambshovsparken som började byggdes på 1930-talet tillkom denna Inom en snar framtid kan kungsholmsborna ta ytterligare en ny mycket omtyckta teaterplats till Stockholms 700-årsjubileum 1953. park i besittning. Kristinebergs Strandpark kommer att Bild från trafikkontorets arkiv anläggas i stadsdelen Lindhagen. Där kommer även en ny strandpromenad, Hornsbergs Strandpark att anläggas. 9 Stockholms parkprogram PLANERINGSUNDERLAG Enligt parkprogrammet ska en parkplan tas fram för varje stadsdelsområde. Planen ska beskriva parkernas historia, karaktär, värden och andra förutsättningar. Vid förändringar och arbete med Kungsholmens parker bör följande planeringsunderlag beaktas. Barnkonventionen Barnkonventionen slår fast att barnens bästa ska komma i första rummet och att deras rätt till lek, vila och fritid ska tillgodoses. Barn

Nationella miljömål och ungdomar ska vara delaktiga i förändringen av parkmarken. Enligt nationella miljömål ska kulturhistoriska och estetiska värden tas till vara och förstärkas och den biologiska mångfalden utvecklas. Stenstadens gatumiljö I Stenstadens gatumiljö finns råd och riktlinjer för hur grönskan i Framtidsformer gatumiljön bör gestaltas.

Enligt handlingsprogrammet Framtidsformer ska kvalitet och skönhetsaspekter inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden utan kulturhistoriska och Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas. Lagstiftning som gäller tillgänglighet för personer med funktionsned- sättning till allmänna platser, till exempel parker, finns i Boverkets författningssamling. Riksintressen ”Stockholm en stad för alla – Riktlinjer för att skapa en tillgänglig och Innerstadens stenstad är i sin helhet ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område. användbar utemiljö” finns stadens riktlinjer för hur utomhusmiljön ska Enligt stadsmuseets klassificering är även ett antal områden av riksintresse för utformas. kulturminnesvården. Se kapitlet om kulturella värden. I Kungsholmens tillgänglighetsplan finns specifik information för stadsdelsområdet om vilka tillgänglighetsproblem som bör prioriteras. Stockholms översiktplan med byggnadsordning För utformning av lekplatser finns information i ”Mer åt fler på lekplat- Översiktplanen slår fast att Stockholms gröna struktur ska bibehållas och att sen – Bra lekplats för barn med funktionshinder blir bättre för oss varje stadsdelsområde ska erbjuda närrekreation som har gott lokalklimat och är alla” (Sveriges kommuner och landsting). fritt från störningar.

I Stockholms byggnadsordning som är en del av översiktsplanen framgår att innerstadens parker ska vårdas och vidmakthållas efter de kvaliteter som utgår PARKPLANENS från parkernas funktion i staden, deras koppling till planmönster och topografi samt deras kulturhistoriska värden. Gröna ytor och trädplanteringar, som OMFATTNING förvanskats eller undanträngts ska återställas.

Parkplanen omfattar den mark som är parkmark enligt Stockholms miljöprogram 2008 2010 gällande detaljplaner. Planen omfattar även den gatumark som I programmet framgår att särskilt värdefulla mark- och vattenområden ska innehåller någon form av grönska och som upplevs som bevaras, att stadsbyggandet ska vara långsiktigt hållbart, att stockholmarna ska ha god tillgång till variationsrika mark- och vattenområden, att den biologiska parkmark. I planen ingår inte enskilda träd, inte heller mångfalden ska värnas och att den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag kvartersmark, skolgårdar, kyrkogårdar eller idrottsplatser. ska förbättras.

10 5. Ragnar Östbergs Plan, upprustning PÅGÅENDE och PLANERADE 6. Ny esplanad på Lindhagensgatan 7. Smedsuddsbadet, upprustning och handikappbrygga PROJEKT på Kungsholmen 8. Luxparken, upprustning och utvidgning 9. Luxtorget, nytt torg 10. Strandpromenad på Lilla Essingen, nyanläggning på Under årens lopp har parker kontinuerligt upprustats. Målsättningen nordöstra och södra sidan av ön har varit att tillvarata och utveckla parkernas karaktär och värden 11. Vängåvans plaskdamm, upprustning men målet har även varit att återskapa grönska på platser som 12. Fredhällsparkens bäckravin, upprustning under årens lopp har förvanskats. 13. Fredhällsparkens plaskdamm, upprustning 14. Pipers Ficka, ny gatuplantering 15. Rålambshovsparken, upprustning påbörjad 2007 16. Kungsholmstorg, förnyelse och upprustning påbörjad 2007 17. Norr Mälarstrands Kaj, upprustning påbörjad 2007 18. Västra Primusparken, förnyelse påbörjad 2007

Planerade nya parker och upprustningar i samband med exploateringar A. Nelly Sachs Park, upprustning och förnyelse B. Moa Martinssons Torg, nytt torg C. Kristinebergs Strandpark, ny park D. Hornsbergs Strandpark, ny strandpromenad E. Kristinebergs Slottspark, upprustning F. Brovaktarparken, upprustning G. Lindhagensterrassen, ny park på kvartersmark H. Naturområde vid Sankt Görans sjukhusområde, upprustning I. Nya kolonilotter vid Mariedal (inom dpl Glädjen) Exempel på genomförda och pågående parkprojekt under J. Parkstråk vid Stadshagsskolan, upprustning och förnyelse 2000-talet: 1. Thorildsplans parktorg och plats framför T-banestationen, upprustning och förnyelse 2. Rålambshovs amfiteater, upprustning Exploatering i kv Snöflingan tar delar av norra Rålambshovsparken i 3. Norr Mälarstrands parkstråk, upprustning anspråk. Mellan Lindhagensrondellen och upp mot Fridhemsplan 4. Kronobergsparken, trädvård, förnyelse av lekplats och entré kommer trafikleden och tunnelbanan att däckas över med en från Drottningholmsvägen trädplanterad esplanad.

Inom Kungsholmens stadsdelsområde har 15 olika parkkaraktärer tagits fram utifrån KARAKTÄRER Karaktären bör användas som parkprogrammets beskrivning och skötsel- målbild för programskrivningar klasser. För vidare beskrivning av olika karaktärer se Stockholms parkprogram Parkernas karaktär används för att och vid upprättande av beskriva hur miljön ser ut och hur den är och kapitlet ordförklaring på sid 38. skötselplaner. gestaltad samt även en grov inriktning på Siffrorna efter namnet hänvisar till kartan skötseln. på denna sida och till Parkplan Del 2. 12 27 Park vid Gyllenborgsgatan 61 Olof Gjödinsgatan Kungsholmen 28 Park vid Kungsholms Strand/Igeldammsvägen 62 Polhemsgatan 29 Park vid John Ericssonsgatan 63 Snoilskyvägen Historiska parker 30 Lidnersplan 64 Stagneliusvägen 31 Park mellan Sagneliusvägen 1 Kungliga Myntet och Atterbomsvägen 2 Piperska Muren Naturområde 3 Rådhusparken 65 Stadshagsklippan 4 Stadshusets Trädgård Parktorg 5 Kristinebergs Slottspark 32 Fridhemsplan Naturkvarter 6 Polishusparken 33 Ragnar Östbergs Plan 66 Område vid Hjalmar Söderbergs 7 Serafimern 34 Kungsholmstorg Väg/Geijersvägen 36 Thorildsplan 67 Område vid Love Almqvists väg Bergsparker 92 Kungsholms Kyrkoplan 68 Område mellan Marieberg och Västerbron 8 Kronobergsparken 95 Moa Martinssons Torg 69 Område vid Nordenflychtsvägen 70 Områden vid Orvar Odds Väg Landskapsparker/aktivitetsparker Gatuplanteringar 71 Områden vid Ryska ambassaden 72 Område vid Rålambsvägen 9 Rålambshovsparken 36 Drottningholmsvägens östra del 73 Område söder om Tranebergsbron 10 Fredhällsparken 10 37 Hantverkargatan/Baltzar von Platens Gata 97 Område vid Sankt Görans sjukhusområde 11 Konradsbergsparken 38 Industrigatan/Svarvargatan 98 Stråk väster om Stadshagsskolan 93 Kristinebergs Strandpark 39 Jaktvarvsplan 40 John Bergs Plan 41 Kungsbroplan Kvartersparker Strandparker 42 Kungsholms Hamnplan 74 Norr Mälarstrand 12 Fredhällsparken vid Fredhällsgatan 43 Lindhagensplan 75 Serafimerstranden 13 Grubbensparken, Grubbens Trädgård och 44 Ola Hanssonsgatan 76 Plättlaggen Grubbens Trappa 45 Parmmätargatan, slänt 77 Strand mellan Kungsbron o Barnhusbronbron 14 Kristinebergsparken vid Olof Dalins väg 46 Sankt Eriksterrassen 78 Strand mellan Barnhusbron o Sankt Eriksbron 15 Sankt Göransparken 47 Serafimergränd 79 Strand mellan Sankt Eriksbron och 16 Pontonjärparken 48 Stadshagsplan koloniområdet Karlbergs Bro 17 Rudbecksparken 49 Västerbroplan 80 Strand vid koloniområdet Karlbergs Bro 18 Spårvägsparken 92 Kungsklippan 81 Hornsbergs Strandpark 19 Sysslomansparken 82 Kristinebergsstranden 20 Signalparken 83 Park vid Adlerbethsgatan 92 Kungsklippas lekplatser Parkgator 84 Fredhällsstranden, västra delen 94 Nelly Sachs Park Lindhagensgatan 51 85 Fredhällsstranden, östra delen 96 Lindhagensterrassen Rålambsvägen 52 86 Mariebergsparken Södra Agnegatan 50 87 Smedsudden Parkkvarter 93 Kristinebergs Strandpark 21 Chapmansgården Förgårdsmark mm 53 Atterbomsvägen 22 Fågelbärsgården Kajparker 23 Jaktvarvsgården 54 Fridhemsgatan 88 Kungsbro Strand 24 Pontonjärgården 56 Hjalmar Söderbergs Väg 89 Kaj vid nordvästra Hornsbergs Strand 25 Rinnmansgården 57 Igeldammsgatan 90 Kaj vid Sankt Eriksbron 26 Park vid Klastorp 58 Messeniusgatan 91 Norr Mälarstrands Kaj 60 Norr Mälarstrand

Förgårdsmark mm 18 Badstrandsvägen Övriga parker 19 Eknäsvägen Parker som inte ligger på 20 Essinge Kyrkväg park- eller gatumark, men 21 Essingeringen, södra delen som är viktiga för stadsdelens 22 Essingestråket, västra delen medborgare. 23 Essingestråket, gatuplantering Instutitionsparker Låganvända parkytor Stadshusets Trädgård 24 Områden längs Essingeleden Landstingshusets Gård Lärarhögskolan Kungl Myntet Rådhusparken

Piperska muren Sankt Görans sjukhus Stockholms sjukhem Lilla Essingen Kyrkogårdar Parktorg Kungsholmens kyrkogård 25 Vid Essinge Brogata Essinge kyrka 26 Luxtorget Sankt Görans kyrka

Strandparker Övrigt 27 Luxparken inkl lekplats vid Luxgatan Lärarnas Hus på Stora Essingen 28 Strandpromenad vid Luxområdet Trygg Hansas gård 29 Västra Primusparken Skolgårdar 30 Park vid Luxgatan/Essingeleden Stora Essingen 7 Oxhålshamnen 31 Östra Primusparken 8 Värdshusbryggan 32 Strand väster och öster om Kvartersparker 9 Område vid Junohällsvägen Mariebergsbron 1 Stenkullaparken (även naturkvarter) 10 Källbergsparken 2 Vängåvan Naturkvarter Naturområden 33 Områden vid Josefinagatan Parkkvarter 11 Oxhålsberget 34 Områden vid Strålgatan 12 Kungsklippan 3 Tvärbaneparker Förgårdsmark mm

Naturkvarter 34 Luxgatan Parktorg 13 Aluddsparken 34 Strålgatan 4 Essingetorget 14 Stråk söder om Vänskapsvägen 15 Eknäsparken Strandparker 16 Område vid Essingeringen Trafikgrönytor 5 Essinge Strandstig Flottsbrovägen 35 Områden vid Primusgatan 6 Broparken 17 Stenkullavägens västra del 36 Områden vid Essingeleden

Förutsättningar för Västra Kungsholmen, där en majoritet av kungsholmsborna bor, har mer parkmark och glesare bebyggelse. Mängden friyta per PARKERNA på KUNGSHOLMEN innevånare på Kungsholmen är 42 kvm. Diagrammet på denna sida visar Kungsholmens friytetillgång jämfört med andra Av Kungsholmens areal på ca 646 ha är ca 227 ha friyta, dvs stadsdelsområden. obebyggd mark. Ca 117 ha av friytan utgörs av parkmark som förvaltas av stadsdelsnämnden och som är tillgänglig för alla. Totala folkmängden på Kungsholmen är ca 57.000 invånare. Be- Kungsholmens östra del har mycket lite friyta/invånare (tillsam- folkningen är ökande, särskilt antalet barn. I stadsdelen finns även mans med Norrmalm och Södermalm minst i Stockholm). många pensionärer. Antalet förvärvsarbetande är stort. Tillkomsten av den nya stadsdelen Lindhagen innebär att befolkningen kommer att öka med ca 12.000 nya innevånare.

Det faktum att allt fler människor använder parkerna och att det sedan 1970-talet skett stora besparingar i driftbudgeten har inneburit att slitaget ökat samtidigt som parkernas skötsel blivit alltmer eftersatt. Den eftersatta skötseln har medfört att många parker har stort upprustningsbehov som idag kräver investeringar.

Trycket på parkerna har ökat genom privatisering av gårdar och genom tillkomst av nya förskolor i parkerna. Antalet evenemang och aktiviteter i parkerna har också ökat. Utnyttjandet av parkerna har även ökat genom att det vid nybyggnation anläggs mycket små och ofta solfattiga bostadsgårdar.

Under senare år har elnätsstationer, ventilationstrummor och andra tekniska installationer byggts i parkerna. Dessa har tagit stora ytor i anspråk och försämrat parkernas upplevelse- och rekreationsvär- den.

Trafiken är både en fysisk barriär och en bullerkälla. Många av parkerna är bullerstörda och har barriärer som gör att parkerna är svåra att nå speciellt för barn.

Stadens invånare engagerar sig alltmer och det finns ett stort intresse för att skapa grönare och vackrare miljöer. Ett exempel på invånarnas engagemang och intresse för mer grönska är projektet Grönskande levande gårdar. Flera av stadsdelsområdets gårdar har förändrats till sociala mötesplatser med mer grönska.

VÄRDEN

Parkerna har olika värden. Värdena bör vara utgångspunkt för kvartersmark. För den biologiska mångfalden är det viktigt att parker planering och framtagande av programförslag för åtgärder i har ett varierat innehåll av träd och andra växter och att det finns parkerna. både träd-, busk- och fältskikt.

Enligt parkprogrammet efterfrågas värdetäthet, dvs att det ska Den biologiska mångfalden kan stärkas väsentligt genom valet av finnas många olika värden i parken. Läs mer om värden i träd, buskar och perenner. Blommande och fruktbärande träd och Stockholms parkprogram. buskar gynnar både insekter och fåglar. Nektarproducerande växter är viktiga för fjärilar, humlor och bin.

Det är angeläget att bevara och förstärka de befintliga gröna Ekologiska värden samband som finns. Där gröna samband saknas bör man utreda På västra Kungsholmen finns flera stora grönområden och parkerna om nya gröna stråk kan skapas. Den biologiska mångfalden kan hänger ofta samman i stråk . Det finns även en hel del inslag av t ex stärkas om isolerade parker förbinds med varandra genom naturmark ofta mellan husen. På öns västra del är inslaget av gamla trädplanterade gator. ädellövträd stort. I Kristineberg finns till exempel många gamla och grova ekar med stort naturvärde. Där har man bl a hittat 11 nationellt rödlistade arter.

På östra Kungsholmen saknas naturområden nästan helt och parkerna ligger isolerade från varandra utan samband. Detta är en värdebrist avseende biologisk mångfald men även från social synpunkt.

De flesta parkerna har ett ekologiskt värde genom att grönskan bidrar till den biologiska mångfalden. Särskilt betydelsefullt är att bevara de träd som är gamla och ihåliga, då de i regel har ett rikt insektsliv.

Stränderna är också viktiga för den biologiska mångfalden, då de utgör biologiska spridningsvägar.

För att bevara den biologiska mångfalden är alla gröna ytor av värde, även de som är mycket små och också de som ligger på I området vid Kristinebergs Slott finns flera gamla och värdefulla ekar.

Klass 1 områden: • Kristinebergs Slottspark • Område vid Nordenflychtsvägen

Klass 2 områden • Fredhällsparken

Klass 3 områden: • Kristinebergsstranden • Område söder om Tranebergsbron • Rudbeckparken • Område längs Rålambsvägen • Område öster om ryska ambassaden • Östra delen av Kronobergsparken • Områden mellan husen på Atterbomsvägen • Essinge Strandstig på Stora Essingen • Stenkullaparken • Område runt Kungsklippan på Stora Essingen

Karta från rapporten ”Stockholms unika ekmiljöer” Förutom dessa ekområden finns även ett antal enstaka Röd yta = område klass 1 röd ring = kärnområde Orange yta = område klass 2 grön ring = trakt naturvärdesekar och hålträd. Gul yta = .område klass 3 Några av ekmiljöerna har ett restaureringsbehov inom en period på 10 år. Inga områden kräver akuta åtgärder. Restaurering innebär att återställa området till önskat skick avseende historik och biologisk mångfald. Därefter krävs kontinuerlig skötsel, vilken även bör Ekinventering inriktas på återväxten. Plantering och av ek och skötsel av Stockholms stad har genomfört en inventering av ekar för hela tillväxtekar behövs för att få en återväxt på naturvärdesekar. stockholmsområdet ”Stockholms unika ekmiljöer, förekomst, bevarande och utveckling”. Rapporten omfattar inventering av befintliga bestånd, förslag till skötsel och analys av svaga Djurliv spridningssamband. Ekmiljöernas och de enskilda ekarnas värden Hare och räv är vanligt förekommande och kaninen har under har bedömts i tre klasser, I-3, där I är det högsta värdet. Det ska senare år blivit allt vanligare och blivit en plåga i vissa områden. dock framhållas att alla miljöer med stora ekar är värdefulla, Igelkott finns på flera platser och kan ofta ses i Rålambshovs- eftersom de är få och unika. parken. Där finns även många ekorrar samt ett rävgryt.

Fågellivet är betydande. I parkerna finns många olika fågelarter. Stadshälsa Som exempel kan nämnas bofink, gråsparv, björktrast, koltrast och stadsduva. Den mer sällsynta stenknäcken kan man med lite tur se i Grönska, parker, natur och öppna vattenytor har stor inverkan på Rålambshovsparken. stadens klimat och miljösituation. Parker kan: • Syresätta luften – 25 träd balanserar en bils utsläpp Fladdermus kan man upptäcka bl a i området runt Norr Mälarstrand • Filtrera luftföroreningar liksom i Fredhäll och Kristineberg. • Utjämna temperaturskillnader • Öka luftfuktigheten Skötselplaner • Dämpa regn- och dagvattenavrinning För att stadsdelområdets värdefulla naturområden ska kunna • Parker är också rum för motion och rekreation, vilket har stor bevaras och utvecklas bör skötselplaner tas fram. betydelse för folkhälsan. Grönska, berg, vatten och solljus I planerna bör en inventering av de ekologiska värdena ingå. anses av många forskare ha stor påverkan på vår mentala hälsa.

Genom att bevara en variation av växter, djur och fungerande Åtgärdsbehov ekologiska värden: ekosystem i staden får vi också en god livsmiljö för oss För att kunna bevara och förstärka den biologiska mångfalden ska: människor. • Parker och andra gröna ytor inte tas i anspråk för andra ändamål. • Gamla och ihåliga träd sparas där detta är möjligt. • De gröna sambanden bevaras och förstärks t ex genom Landformer, topografi och stadsbild nya trädplanteringar. Östra Kungsholmen är en del av Stockholms stenstad, där • Hotade och skyddsvärda arter bevaras och skyddas. bebyggelsen präglas av det sena 1800-talets stadsplanemönster med slutna kvarter, trånga gårdar och ett rätvinkligt gatunät. • Flerskiktade växtbestånd skapas där detta är möjligt. Mönstret bryts ibland av torg och parker och trädplanterade gator. • Träd, buskar och perenner som gynnar fåglar, fjärilar och

insekter prioriteras. Västra Kungsholmen byggdes huvudsakligen ut under 1930- och • Skötselplaner tas fram och utformas med hänsyn till 40-talen och består av glesare bebyggelse med hus i park där ekologiska värden. parkerna ofta hänger samman via stråk. Stora Essingen är grön och • Åtgärder enligt ekinventeringen genomföras. lummig. Lilla Essingen är högt exploaterad, men har i huvudsak gröna stränder.

Svart streckad linje = befintligt parkstråk, röd streckad linje = parkstråk som kan skapas, svart båglinje = bergsbranter

Grönstrukturens branter, åsar, dalar och vattenstråk är en väsentlig del av Stockholms landskapsbild och dess skönhet. Konradsberg till Fredhäll. Stråket, en parkanläggning utformat i den så kallade stockholmsstilen, är unikt och har stort bevarandevärde.

Kungsholmen har unika Stränderna och deras utformning är viktiga för stadsbilden både kvaliteter i sin parkstruk- inifrån stadsdelsområdet men även sett från sjösidan. tur genom de mäktiga bergsformationerna Stadshagsklippan, Kristinebergs- och Åtgärdsbehov landformer, topografi och stadsbild: Fredhällsbranten och • Åtgärder som vidtas i stenstaden ska syfta till att bevara, det unika ca 2 km långa återskapa och förstärka dess kvaliteter. • Åtgärder får inte göra ingrepp i stränderna, bergsbranterna parkstråket från Stads- huset via Norr Mälar- eller de gröna stråken. Dessa bör bevaras och utvecklas så strand, Rålambshov och att deras karaktär förstärks.

19 Kungsholmens stränder

Stränderna har stor betydelse för Kungsholmens gröna karaktär, för friluftslivet och för den biologiska mångfalden.

På 1700- och 1800-talen kantades många av stränderna av verksamheter som var smutsiga och illaluktande och behövde ligga utanför stadskärnan.

På 1920-talet påbörjades utbyggnaden av Kungsholmens strandpromenader genom att Stadshuset började byggas och Serafimern blev tillgänglig. Utbyggnaden pågick sedan etappvis under 1930-talet och fram till våra dagar.

Idag är det möjligt att gå i stort sett runt hela Kungsholmen. Den sista felande länken kommer att byggas bort genom att en ny strandpark anläggs i den nya stadsdelen Lindhagen.

svarta prickar = naturstrand På Lilla Essingen är alla ständerna gröna prickar = parkstrand tillgängliga för allmänheten så att det är tjock röd linje = kaj möjligt att promenera runt hela ön. På Stränderna har olika karaktärer. Det finns: Stora Essingen är stränderna tillgängliga • naturstränder på norra, östra och delar av södra sidan. • stränder med parkkaraktär Utsikt från Resterande områden är ianspråktagna av • hårdgjorda stränder i form av kajer Oxhålsberget privata tomter.

20 Olika strandområden

Kungsholms Strand mellan Kungsbron och Norr Mälarstrands Kaj Norr Mälarstrands strandpromenad Barnhusbron

Fredhällsstranden Kristinebergsstranden Hornsbergs Strandpark, ny strandpromenad Illustration Nyréns arkitekter

Enligt Stockholms översiktplan ska alla Åtgärdsbehov stränder: kvarvarande naturständer bevaras. Även • Stadsdelsområdets stränder bör bevaras och utvecklas. övriga ständer är viktiga att bevara. • Skötselplaner bör utarbetas för strandområdena. • Verka för att fler stränder på Stora Essingen blir åtkomliga för allmänheten. • Förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. 21 Kulturella värden Konst / skulpturer Den första parkstatyn på Kungsholmen var ”Vesslan” av Otto Strandman som sattes upp på Kungsholmstorg 1912. Allt eftersom På Kungsholmen finns flera kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Dit nya planteringar tillkom i stadens centrala delar smyckades parker- hör hela stenstadsområdet, västra Kristineberg, Fredhäll, mellersta na med konstverk, först i långsam takt, men från mitten av 1900- och södra delen av Stora Essingen och delar av Lilla Essingen. talet i ökat tempo. Frågorna hanterades av KNAP, konstnämnden Parkerna utgör viktiga delar av kulturarvet och särskild för utsmyckning av allmänna platser. Numera ansvarar Stockholms uppmärksamhet bör ägnas åt de kulturhistoriska värdena. konstkansli för konsten i parkerna.

De kulturhistoriskt värdefulla parkerna är i dagsläget (2008) dåligt Konsten är ett naturligt inslag i undersökta och beskrivna. parkerna, som höjer deras värde

och som kan ge en emotionell Områden av riksintresse för kulturminnesvården koppling till parken. enligt riksantikvarieämbetet och redovisning på karta ”Kulturhistorisk klassificering” (1995) • Stadens front mot vattnet mellan Stadshusbron och Västerbron

• Koloniområdet Karlbergs Bro i Stadshagen

Andra kulturhistoriskt värdefulla parker enligt Stockholms parkprogram Parker kring byggnader Konradsbergsparken Kristinebergs Slottspark Rådhusparken Polishusparken Stadshusets Trädgård

Serafimerparken

Naturparker ”Vesslan” på Kungsholmstorg ”Monument över Yxman” av Fredhällsstrand var Kungsholmens första park- Eric Grate uppsattes 1966 i Kristinebergsstrand staty. Rålambshovsparken. Pontonjärparken Stockholmsstilen Fredhällsparken Kungsholms Strand Åtgärdsbehov kulturella värden: Norr Mälarstrand • Inventera och utreda parkernas kulturhistoriska värden Rålambshovsparken Strandpromenaden på Norr Mälarstrand är en • Bevara och skydda parkernas kulturhistoriska värden av de parker som har kulturhistoriskt värde.

22 Fornlämningar Fornlämningar omfattas av kulturminneslagens bestämmelser. Övriga fornlämningar Fornlämningarna ska göras synliga i landskapet och göras • Den mosaiska begravningsplatsen vid Kronobergsparken tillgängliga för allmänheten samt skyddas från skador. (fornlämning 119) • Polishusparken (Piperska Murens äldre trädgård låg här) Fornlämning 103, som innefattar kulturlager från medeltiden och senare berör östligaste delen av Kungsholmen. Inom fornlämnings- området krävs särskilt schakttillstånd enligt kulturminneslagen.

Den mosaiska begravningsplatsen

Fornlämning 103 omfattar området innanför den streckade linjen.

Områden där schakttillstånd krävs enligt fornlämning 103 • Norr Mälarstrand kaj • Ragnar Östbergs Plan • Serafimern • Serafimergränd • Serafimerstranden Här vid polishuset fanns tidigare en stor barockträdgård.

23 För god parktillgång enligt parkprogrammet: Sociala värden Naturområden >50 ha bör nås inom 1000 meter. De bör ha ett varierat natur- och kulturlandskap och en bullernivå < 45 dB(A). Sociotopkartan för Kungsholmen redovisar stadsdelsområdets sociala värden samt bebyggelsens friytetillgång. Kartan är upprättad Stadsdelsparker 5-50 ha bör nås inom 500 meter. Det kan vara år 2000 och senast reviderad 2003. naturparker, landskapsparker, bergparker och stadsparker. De bör ha ett bra lokalklimat och en bullernivå < 50 dB(A) samt fungera för Kartan visar värdefulla grönområden (grönt) och bebyggelsens täthet med god friytetillgång (ljusgult), begränsad friytetillgång (orange) och mycket begränsad lek, motion, avkoppling, samvaro och evenemang. friytetillgång (brunt). Kvartersparker 0,5-5 ha bör nås inom 200 meter. Det kan vara Rödstreckade områden är områden där friytor behöver utvecklas. kvarter, stråk, strandparker, kajparker, parktorg och täppor. De bör Övriga streckade ytor är friytor med viktig landform, dvs ytor av betydelse för ha bra lokalklimat och bullernivå på < 55 dB(A) samt fungera för lek, upplevelsen av landskapsbild och naturkaraktär. promenader, avkoppling och samvaro.

KUNGSHOLMENS SOCIOTOPKARTA

24 Värdebegrepp Enligt parkprogrammet eftersträvas värdetäthet, dvs förekomst av många olika värden. För närmare beskrivning av värdebegreppen hänvisas till parkprogrammet.

Värdebegrepp Förekomst Värdebegrepp Förekomst Bad Lilla Essinge Bryggbad, Oxhålsbadet, Smedsudden Blomprakt Kungsholmstorg (det nyupprustade), Polishusparken, Sankt Picknick Fredhällsparken, Konradsbergsparken, Kronobergsparken, Göransparken, Luxparken, Luxtorget Kristinebergs Slottspark, Rålambshovsparken, Sankt Eriks parker, Serafimern, Broparken, Oxhålsberget , Kungsklippan (Stora Essingen), Luxparken, Primusparken Bollspel, bollek Fredhällsparken, Kristinebergsparken, Kristinebergs Promenader Fredhällsparken, Konradsbergsparken, Kronobergsparken, Strandpark, Kronobergsparken, Rålambshovsparken, Kristinebergsparken, Kristinebergs Slottspark, Luxparken, Västra Primusparken Rålambshovsparken, Stadshagsklippan, Oxhålsberget, Luxparken, samtliga strandområden Evenemang Norr Mälarstrands Kaj, Rålambshovsparkens västra del Pulkaåkning Fredhällsparken vid Fredhällsgatan, Konradsbergsparken, Kronobergsparken, Stadshagsklippan Grön oas Fredhällsparken, Fredhällsparken vid Fredhällsgatan, Rofylldhet Fredhällsparken vid Fredhällsgatan, Fredhällsstranden (västra Konradsbergsparken, Kristinebergsparken, Kristinebergs delen), Grubbensparken, Kristinebergsparken, Strandpark, Kristinebergs Slottspark, Kronobergsparken, Kristinebergsstranden (östra delen), Kronobergsparken, Kungsholmstorg, Lidnersplan, Norr Mälarstrands strandpro- Mariebergsparken, Pontonjärparken, Rudbecksparken, Sankt menad, gårdarna på Norr Mälarstrand, Polishusparken, Göransparken, Serafimern, Stadshagsklippan, Pontonjärparken, Rudbecksparken, Rålambshovsparken, Sysslomansparken, Thorildsplan, Aluddsparken, Essinge Sankt Eriks parker, Sankt Göransparken, Serafimern, Stads- Strandstig (västra delen), Kungsklippan (Stora Essingen), hagsklippan, Sysslomansparken, Thorildsplan, Aluddspar- Oxhålsberget, Stenkullaparken, Värdshusparken, Luxparken, ken, Broparken, Essinge Strandstig, Stenkullaparken, östra Primusparken Oxhålsberget, Vängåvan, Värdshusparken, Luxparken, Primusparken Hundrastning Broparken, Fredhällsparken (V om Nordenflychtsvägen), Skridsko Rålambshovsparken, Kristinebergsparken, Luxparken Kronobergsparken, Kvarnberget (Sankt Eriksområdet), Riddarfjärden, Klara Sjö Rålambshovsparken, Sankt Göransparken, längs Dagny- vägen (L Essingen) Parklek Kronobergsparken, Rålambshovsparken, Vängåvan (Stora Uteservering Fredhällsbranten (norra delen), Kristinebergs Strandpark, Norr Essingen) Mälarstrand, Rålambshovsparken, Smedsudden, strand vid Tekniska nämndhuset Övrig lek Fredhällsparken, John Ericssonsgatans gatuplantering, Vattenkontakt Kristinebergs Strandpark, Rålambshovsparken, Sankt Eriks Kristinebergsparken, Kristinebergs Strandpark, Kungsholms parker, Luxparken, samtliga strandpromenader Hamnplan, Kungsholms Kyrkoplan (Kungsklippan), Lidners- plan, Luxparken, Norr Mälarstrand, Pontonjärparken, Sankt Erik, Sankt Göransparken, Signalparken, Spårvägsparken, Stenkullaparken, Eknäsparken Natur och Fredhällsbranten (delar av), Kristinebergsstranden, Vattenlek Fredhällsparken, Kristinebergs Strandpark, skogskänsla Stadshagsklippan, Essinge Strandstig, Kungsklippan (Stora Rålambshovsparken, Vängåvan essingen), Oxhålsberget 25 På Essingeöarna finns inga stadsdelsparker eftersom de parker TILLGÅNGSANALYS som finns inte uppfyller storlekskravet. Bristen på stadsdelsparker upplevelsevärden där kan dock kompenseras av de många mindre parkområdena under förutsättning att de sköts ordentligt. Bristen på stadsdelspark i Med utgångspunkt från de sociala värdebegreppen på förgående Stadshagen kan kompenseras om Stadshagsklippan utvecklas till sida har en tillgångsanalys utförts. en sådan.

De kvaliteter som människor efterfrågar är olika för olika brukare.

Det finns behov av ro och avkoppling för den stressade storstads- människan, men också behov av mötesplatser och aktivitetsytor.

Kvartersparker 0,5-5 ha Pensionärer behöver rofyllda miljöer. Detta står ofta i konflikt med Det finns relativt gott om barns och ungdomars aktivitetsbehov. kvartersparker. Områden som har brist på kvarters- Vissa kvaliteter behövs nära och andra kan finnas på något större parker finns norr och väster avstånd. Det är oftast av stor vikt att grönskan finns nära stadens om Sankt Eriksgatan samt i innevånare. Ett avstånd på ca 200 meter utan att korsa trafikerade anslutning till Essingeleden. vägar innebär 6-7 minuters promenad vilket är en gräns för Bristen på dessa ställen är vardagsrekreation. Längre tid och sträcka har visat på mycket stor svåra att åtgärda p g a att minskning av användningen. fria ytor saknas.

Kartorna på sidorna 26 och 27 redovisar tillgångar på värden för Även vissa delar av Stadshagen Kvarterssparker 200 meter olika kriterier. Områden utanför de röda cirklarna är bristområden är bristområde, som dock kan för respektive värde. åtgärdas om Stadshagsklippan utvecklas till stadsdelspark. På Stora Essingen finns ett bristområde mitt på ön. Bristen kan Stadsdelsparker > 5 ha åtgärdas om Essingetorget kan utvecklas till en kvarterspark. Inom stadsdelsområdet finns 5 stadsdelsparker, dvs parker som är större än 5 ha och som kan fungera för lek, Natur och skogskänsla > 50 ha motion, avkoppling och Inom stadsdelområdet är det brist på naturområden som är större samvaro. De fem parkerna än 50 ha. Det finns inte heller några sådana som är nåbara inom är: 1000 meter. De största naturområdena som finns är Oxhålsberget, • Kronobergparken Kungsklippan (Stora Essingen) och Stadshagsklippan. • Rålambshovsparken • Konradsbergparken Stadsdelsparker 500 meter Eftersom det är brist på större naturområden är det viktigt att vårda • Fredhällsparken de som finns och absolut inte ta dem i anspråk för annat ändamål. • Kristinebergs Strandpark

26 Bollpspel På Lilla Essingen är västra delen av ön ett bristområde. Västra Det finns tre idrottsplatser i Primusparken, där utrymme finns, är ej lämplig placering för en stadsdelsområdet, Essinge IP, lekplats pga av närheten till Essingeleden. En utredning bör göras Kristinebergs IP och för att klargöra var en lekplats är möjlig att anlägga på norra deleen Stadshagens IP. av ön.

Förutom dessa finns ett antal

Rofylldhet mindre lekbollplaner markera- Inom stadsdelsområdet finns de med en röd prick på kartan. många parker som upplevs som Av denna framkommer att det gröna oaser, men flera av dessa är brist på bollplaner på Kungs- Bollspel 500 meter är kraftigt bullerstörda p g a av holmens östra del, runt många hårt trafikerade gator och Stadshagens IP och runt Essinge IP. Bristen på östra Kungsholmen leder. Det finns behov av att är svår att åtgärda men vid idrottsplatserna är det viktigt att det finns utreda om det är möjligt att tillgång till planer som kan användas för spontan idrottsverksamhet. minska bullerstörningarna t ex

genom lägre hastighet, utbyte av beläggning och uppsättning av Rofylldhet 200 meter Lek bullerskydd. Bemannade parklekar finns i Rålambshovsparken, Krono- bergsparken och i Vängåvan. Bad Inom stadsdelsområdet finns tre ordnade badplatser, nämligen Ett antal lekplatser finns Smeddsudden, Oxhålsbadet och Lilla Essinge Bryggbad. För övrigt utspridda i stadsdelsområdet. är det vanligt med bad från klippor bl a i Fredhäll och Kristineberg. Det är dock stora brister i tillgången på lekplatser. För Åtgärdsbehov sociala värden: att minska bristerna behövs • Utveckla Stadshagsklippan till en stadsdelspark nya lekområden i Kristinebergs Lek 200 meter • Utveckla Lindhagensterrassen och Essingetorget till slottspark (södra delen), Stads- kvartersparker hagsklippan (västra delen), i området runt Thorildsplan, • Värna om stadsdelsområdets naturområden och inte Konradsbergparken, Sysslomansparken och området runt ianspråkta dem för andra ändamål Polishusparken. Dessutom är det viktigt att den planerade och • I anslutning till stadsdelsområdets idrottsplaner bör det finnas delvis utbyggda Lindhagenterrassen förses med attraktiv och planer som kan användas för spontan idrottsverksamhet. funktionell lek. • Anlägga ett antal nya lekplatser

På Stora Essingen behövs en ny lekplats alt upprustning av befintlig • Utreda om bullerstörningarna kan minskas i parker som ligger i anslutning till hårt trafikerade gator eller trafikleder vid Vänskapsvägens västra del.

TILLGÄNGLIGHET

Nyligen genomförda tillgänglighetsprojekt: Stockholm har som målsättning att vara världens mest tillgängliga Tillgängligt parkstråk på Lilla Essingen huvudstad år 2010 vilket innebär att tillgängligheten för personer Tillgänglig entré till Kronobergsparken med funktionsnedsättning ska väga tungt i samtliga projekt som Parkleken i Kronobergsparken staden driver

Planerade tillgänglighetsprojekt: Vissa tillgänglighetsproblem som finns i Kungsholmens parker är Parklekarna i Rålambshov och Vängåvan svåra att åtgärda, till exempel branta lutningar på gångvägar i Upprustning av trappor branta och sluttande parker, som finns just därför att marken var för bergig för att kunna bebyggas.

Andra tillgänglighetsproblem är enklare att åtgärda, till exempel kontrastmarkering och räckeskomplettering i trappor, komplettering NÅBARHET med armstöd på befintliga soffor eller utplacering av nya tillgängliga soffor. Gatustruktur, trafikmängder och topografi påverkar parkernas nå- barhet och möjligheterna att ta sig runt i staden och för att mötas. Vid all förnyelse och förändring av parkerna måste dock tillgänglig- Många parker kan vara svåra att nå speciellt för barn p g a den hetsaspekterna beaktas. Så kallade enkelt avhjälpta hinder på stora trafikintensiteten. Det är angeläget att skapa fler trafiksäkra allmänna platser ska åtgärdas snarast. Vid nyanläggning och större skolvägar. Bättre skyltning till parker och friområden kan öka investeringsprojekt gäller mer omfattande krav som bör tas med i nåbarheten. planeringen i ett tidigt skede.

Enligt lagstiftning från 2003 ska hinder i form av brister i lekplatsers utformning eller utrustning undanröjas. Inventering över vilka TRYGGHET tillgänglighetsproblem som finns i stadsdelsområdets lekplatser saknas och en sådan inventering är angelägen att ta fram. Trygghet och säkerhet har fått allt större uppmärksamhet i planeringen av det offentliga rummet. En tillgänglighetsplan har tagits fram för Kungsholmens stadsdelsområde 2006. Det är angeläget att de åtgärder som För att öka tryggheten är det viktigt att parkerna är befolkade med föreslås genomförs. olika sorters människor och att det pågår verksamhet i parken. Det

28 är t ex viktigt att höra skratt och röster när man går genom parken. För flera av parkerna på Kungsholmen bör belysningsplaner tas fram med målsättningen att belysningen och därmed tryggheten ska Områdets skötsel är avgörande för hur trygg man känner sig. Ska förbättras. parkerna upplevas som trygga måste de ge ett prydligt och omhän- dertaget intryck. En vacker och välskött utemiljö prioriteras högt. Andra saker som kan påverka tryggheten är växtligheten, som bör Nyligen genomförda belysningsprojekt: anpassas så att det inte skapas mörka områden. Särskilt viktigt är Lindhagensgatan att röja längs gångstråk. Luxparken

Missnöje med lösspringande hundar, hundbajs och annat skräp kan Planerade belysningsprojekt: också påverka parkernas trygghet. Rålambshovsparken, effektbelysning samt ny belysning längs Smedsuddsvägen Trygghetsvandringar tillsammans med polis och allmänhet kan vara Kristinebergs Slottspark ett bra sätt att få kännedom om vad som upplevs som tryggt och Kungsholmstorg otryggt i den yttre miljön. Lindhagensplan Nordenflychtsvägen Västerbroplan, belysningsprogram

BELYSNING

Belysning av en park ska bidra till att göra parken vacker och orienterbar, men också trygg och säker. Åtgärdsbehov – tillgänglighet, trygghet I Stockholms byggnadsordning och i Stockholms nattljusvision från belysning mm 1998 betonas att parker bör ha en mörkare karaktär än staden i • Genomföra åtgärder enligt tillgänglighetsplanen för övrigt. Det är i princip endast vissa målpunkter och de viktigaste Kungsholmen gångstråken och deras närmiljö som ska belysas. • Inventera tillgänglighetsproblem i stadsdelsområdets lekplatser Nya undersökningar om otrygghet, överblickbarhet och utevistelse • Bättre skyltning till parker och friområden har dock visat att det även kan vara lämpligt att belysa vid sidan av • Se till att parkerna är välskötta för att öka tryggheten gångstråken. Belysningen kan bidra till känslan av en tryggare miljö. • Röja vegetation längs viktiga gångstråk för att förbättra sikten En av principerna för belysning är att det är bättre att belysa objekt • Genomföra trygghetsvandringar än att ha ett flödande allmänljus. Valet av ljuskälla är också viktigt, • Ta fram belysningsplaner för att förbättra belysningen många gånger viktigare än valet av armatur.

29 med buskar eller marktäckare. Det är bättre både för träden och TRÄD även för miljön i stort. Träden utgör parkernas ramverk och är parkernas Problemträd på Kungsholmen viktigaste rumsskapande På följande gator finns träd som mår dåligt. Träden kan behöva element. Träden kan ge bytas ut eller andra åtgärder kan behöva vidtas. skugga och lä. De renar Maria Sandels gränd Sankt Göransgatan Södra Agnegatan och syrsätter stadsluften Norr Mälarstrand Scheelegatan Wennerbergsgatan och är viktiga för stads- PO Hallmans Gata Serafimergränd Wivalliusgatan bilden. Rålambsvägen Sysslomansgatan Västerbroplan Sankt Eriksgatan

Målsättning enligt parkprogrammet Trädplaner Parkerna ska innehålla ett varierat och olikåldrigt trädbe- För stadsdelens gatuträd finns en trädplan, ”Trädplan för Kungsholmen från 2002”. stånd som stämmer överens med parkernas karaktär.

Trädplanen är ett dokument som ska tjäna som riktlinje för vilka gator som på 20 års sikt ska planteras och vilka åtgärder som

Ansvarsfördelning behöver vidtas för befintliga träd.

För gatuträd ansvarar trafikkontoret och för parkträden ansvarar stadsdelsförvaltningen/nämnden.

Gatuträd Många av gatuträden, dvs de träd som växer i hårdgjord yta längs våra gator, mår dåligt. Trädens situation i gaturummet blir alltmer ohållbar på grund av stressfaktorer som minskade livsrum både ovan och under mark. En inventering av gatuträdens status pågår. Inventeringen kommer att följas av åtgärdsförslag för att förbättra trädens livsmiljö.

Den inventering som hittills genomförts visar att ca 30 % av gatuträden är döende. Många andra träd mår heller inte bra och många träd saknar tillväxt. Parallellt med inventeringsarbetet pågår en fortlöpande renovering av växtbäddar för att ge träden större tillgång till luft och vatten som många saknar idag.

I arbetet med att förbättra livsbetingelserna för gatuträden ingår Gröna linjer = befintliga gatuträd, röda linjer = förslag till nya gatuträd enligt även att verka för att ytorna under träden i möjligaste mån planteras trädplanen 30 Förslag till nya gatuträd enligt trädplanen grund av mörkret är det heller inte möjligt att plantera in nya unga • Agnegatan träd. Det är dock mycket angeläget att kunna plantera in nya träd för • Elersvägen att få ett olikåldrigt trädbestånd. • Essinge Brogata En förnyelse av trädbeståndet behöver genomföras i flera av • Fridhemsgatan stadsdelområdets parker för att få in ljus och för att kunna plantera • Hornsbergs Strand nya unga träd så att parkernas lummiga karaktär kan bevaras för • Inedalsgatan framtiden. • Kjellgrensgatan • Kungsholms Strand (vid Sankt Eriksbron) Förnyelsen bör föregås av en professionellt utförd trädvärdering, • Polhemsgatan som kan ligga till grund för upprättande av trädvårdsplaner. Vid • Sankt Göransgatan, delvis planterad varje parkupprustning bör trädvårdsplaner tas fram. • Sankt Eriksgatan, södra delen • Scheelegatan Trädvårdsplaner Nya gatuträd som planteras inom Lindhagens exploatering Trädvårdsplaner bör tas fram för de parker där det finns gamla träd. • Franséngatan • Nordenflychtsvägen Planerna ska innehålla: • Riktlinjer och förslag till förnyelse av träd Trafikkontorets policy är att i första hand ta hand om de befintliga • Akuta engångsinsatser träden och vidta åtgärder för att dessa ska må bra. I andra hand kan • Kontinuerliga skötselåtgärder nya träd planteras.

Trädfällning Vid upprättande av trädvårdsplaner kan det bli aktuellt att föreslå Parkträd fällning av vissa träd. I parkerna finns många värdefulla träd. Många av träden planterades vid förra sekelskiftet (speciellt på östra Kungsholmen) Samråd och dialog mellan staden och allmänheten bör prägla och är således ca 100 år. De är gamla och en del är i dålig varje trädsituation. kondition.

Det finns även många ursprungliga träd som funnits på plats innan Åtgärdsbehov träd: bebyggelsen tillkom. Generellt sätt mår parkträden något bättre än • Ta fram trädvårdsplaner för parkträden och genomför gatuträden. dem • Fortsätta planerat åtgärdsprogram för befintliga gatuträd De många stora träden gör att parkerna kan upplevas som mörka och otrygga. Mörkret gör också att det saknas gräs eller annan • Plantera nya träd enligt trädplanerna växtlighet på marken under träden eftersom ljuset aldrig når dit. På • Verka för att marken under träden planteras med buskar eller marktäckare. 31 Särskilt intressanta träd

”Retziuskastanjen” på Hantverkargatan vars föregångare var Stockholmsparkernas vårdträd.

Lindarna i Sysslomansparken kan ha varit en del av allén till gården Lilla Rålambshov.

I Polishusparken finns många intressanta träd bl a några av stadsdelens få blågranar.

Dessa lindar planterades på Kungsholmstorg år 1908 och är några av Kungs- holmens äldsta planterade gatuträd. I Fredhällsparken finns den här stora hängalmen.

Den här stora eken fanns i Fredhällsparken långt innan parken anlades på 1930-talet.

I Kristineberg finns ett stort antal gammel- ekar varav flera finns längs Nordenflychts- vägen och vid Kristine- bergs Slott.

Här har hittats säll- synta vedskalbaggar, hålträdsknäppare och flera röd- listade art

På Stora Essingen finns också många värdefulla ekar.

SKÖTSEL Förr kunde det gå 40 år innan en park behövde rustas upp. Idag För att säkra parkernas karaktär, värden och hållbarhet krävs en behöver parker rustas upp redan efter 8-10 år. fungerande skötsel. Attraktiv och värdetät parkmark kräver extra intensiv skötsel. Nuvarande skötsel Slitaget i stadsdelsområdets parker har ökat. Ökningen beror bl a Parkskötseln utförs av den entreprenör som i konkurrens på att allt fler människor använder parkerna. upphandlas av beställaren, stadsdelsnämnden.

Det ökade slitaget men även neddragning av skötselanslagen Upphandlingen baseras på ett förfrågningsunderlag, som beskriver (alltsedan 1970-talet) har medfört att skötseln är eftersatt i många mål och avsikter med det arbete som ska utföras av entreprenören. av stadsdelsområdets parker. Detta förhållande gäller även för övriga delar av Stockholm. Nuvarande status = otillräcklig skötsel Inom ramen för parkplanen har en inventering av skötseln gjorts. Ordförklaring Inventeringen som genomfördes genom studier i fält under vår, • Skötsel – samlingsbegrepp för drift och underhåll sommar och höst 2007 har visat följande: • Drift – kontinuerlig vård, som t ex gräsklippning och ogräsrensning • Parkerna har en bra grundutformning med många unika • Underhåll – små anläggningsåtgärder, som reparerar, byter värden både ekologiska, sociala och kulturhistoriska. ut, kompletterar eller tar bort. Underhållet delas upp i • Många värdefulla träd finns i parkerna. förebyggande-, felavhjälpande- och förändringsunderhåll • Behov av trädförnyelse finns. • Projekt – större anläggningsåtgärder, samlingsbegrepp för • Stadsdelsområdets stora och välkända parker är i relativt nyanläggning och upprustning bra skick medan många andra parker är eftersatta och • Nyanläggning – projekt som avser att förändra utformning slitna. och karaktär • Många lekplatser är i dåligt skick. • Upprustning – projekt som avser att bibehålla utformning • Murar och trappor är i varierande skick, en del behöver och karaktär rustas upp. • Underhållsbehovet är stort. • Ogräsrensningen är otillräcklig. Skötsel-historik • Bristande trygghet - otillräcklig belysning, behov av gallring På 1970-talet var Stockholms parker fortfarande relativt välskötta, av vegetation. men i mitten på 80-talet kom det krav på rationaliseringar och • Många gräsytor är dåliga speciellt under stora träd . nerdragningar av parkverksamheten. Sedan dess har skötsel- • Bristfälligt målade bänkar, skräpkorgar, räcken och anslagen minskats. Idag är skötseln av Stockholms parker eftersatt gräskantsskydd. och som en följd därav har upprustningsbehovet ökat kraftigt. 34 Troliga orsaker till den otillräckliga skötseln totalrenoveras på nytt. Det innebär att parkerna under hela sin • Ökat användande av parkerna med ökat slitage livslängd har en nedsatt funktion. • Bristande skötselanslag • Ökad vandalisering och nerklottring Parkdatabas För att en nyanlagd park ska bevara sin karaktär och sina värden Dataprogrammet ”PARK” är ett hjälpmedel för skötsel och måste den skötas. Drift och underhåll måste utföras. Vid brist i drift förvaltning av Stockholms parker. Programmet används som t ex på grund av otillräckliga driftmedel uppkommer snart ett under- underlag för stadens skötselupphandlingar. I PARK lagras hållsbehov (saker som gått sönder behöver lagas), som i sin tur information om parkens innehåll som träd, möbler, lekredskap mm. orsakar ett bristande underhåll. Om underhållsåtgärder inte utförs Dessutom är alla ytor försedda med en skötselkod. uppstår snart ett upprustningsbehov av hela parken. Sker ingen upprustning blir parken otrygg och ett tillhåll. Vandalismen ökar. En Staden svarar för uppdatering av programmet efter genomförda kapitalförstöring har uppstått. Parken är inte längre attraktiv för förändringar. En förutsättning för en effektiv skötsel är att PARK parkbesökarna och den behöver nyanläggas och en investering uppdateras och a-jourhålls. måste ske.

Ekonomisk diskussion Många av Kungsholmens parker är intensivt använda med högt Förslag till förändring av skötseln framgår av besökstryck och slitaget är stort. Tendensen idag är att de mest Parkplan del 3. använda parkerna måste förnyas i en takt som understiger 10 år. Att förnyelsetakten är så hög är en direkt följd av att de ekonomiska resurserna inte är anpassade till kraven på drift, underhåll och reinvesteringar som tillsammans behövs för att bibehålla en anläggnings funktion, karaktär och värden. Åtgärdsbehov skötsel: Att vidmakthålla parkerna i dagens utformning kan ske med olika Satsa mer på parkernas skötsel så sänks investeringarna på sikt. metoder. Under senare år har skötselanslagen hållits nere och parkerna har behövt totalförnyas med mindre än 10 års mellanrum. Om de årliga skötselanslagen ökar minskar investeringsbehovet.

Dagens metod är inte den mest kostnadseffektiva metoden. En nyanlagd park kräver alltid en arbetsintensiv etableringstid på mellan 3 och 5 år. Det betyder att parkerna behöver ”intensivvård” (garantiskötsel/etableringsskötsel) under halva sin livslängd och under resterande tid förfaller de så att de inom 5-7 år behöver

35 FINPARKER I stadsdelsområdet bör finnas ett antal finparker, dvs parker eller del av en park, som har extra intensiv skötsel och där det finns vackra

blomsterplanteringar.

Serafimerstranden med sitt centrala läge intill Stadshuset är en av de parker som behöver skötas extra intensivt och få vackra blomster-

planteringar.

Målsättningen är att alla boende ska ha tillgång till en finpark inom 500 meter från sin bostad. Följande parker bör skötas som finparker:

• Kristinebergsparken, nordöstra delen • Kungsholmstorg • Norr Mälarstrand • Plättlaggen • Polishusparken • Rudbecksparken, södra delen • Sankt Göransparken, område vid blomstergården • Serafimerstranden, delen närmast Stadshuset • Luxparken, västra delen Även Essingetorget bör utvecklas till en finpark och få nya blomster- • Essingetorget planteringar.

36 Brukaravtal, vänföreningar och brukarsponsring Brukarinflytande och kan kopplas till en speciell park. brukarmedverkan Följande funktioner kan då möjliggöras: • Engagemang och inspiration kan skapas hos brukare och förvaltare. Enligt parkprogrammet ska följande gälla: • Staden får kännedom om allmänhetens behov och önskemål. Dialog med allmänheten och sakkunniga samt samarbete • Engagemang och klagomål kan få förbättringar till stånd. mellan förvaltningar ska prägla varje parkprojekt. • Delar av en park kan skötas av en förening eller av en grupp medborgare.

• Specifika projekt kan genomföras genom sponsring.

Programskedet som inleder varje projekt ska ske i dialog med medborgarna. Tyck om dina parker En enkätundersökning ”Tyck om dina parker” genomfördes år 2000. Programsamråd ska genomföras för stora och medelstora projekt. För Kungsholmens del anger de svarande att de kvaliteter som Staden kallar till samrådsmöten 1-2 ggr under projektets i program- uppskattas mest i parkerna är utsikt, sola, promenader och motion. skede. Dialogen kan också ske i form av parkvandringar, enkäter De förbättringar man helst vill se är bättre städning och underhåll. och arbetsgrupper.

Projekteringsskede och entreprenadskede ska vara effektiva processer, där allt samråd ska vara klart.

Brukarmedverkan kan vara allt från att sköta en liten blomsterrabatt till att delta i skötseln av ett större naturområde.

Ordförklaring

Annueller. Ettåriga blommor som nyplanteras varje år Naturkvarter. Skogsbeklädd höjdrygg, bergssluttning eller Bergspark. Park anlagd runt förra sekelskiftet på kuperad mark ofta strandområde som ofta utgör gröna stråk 0,5-5 ha med berghällar och pålagd jord Naturmark. Skog, ängar och hagmarker som härrör ur natur- och Drift. Daglig vård som gräsklippning och ogräsrensning odlingslandskap Ekologiskt värde. Fenomen av värde för den biologiska Naturområde. Sluten till halvsluten skogsmiljö ofta på höjdrygg mångfalden eller naturen som helhet 5-50 ha Entreprenad. Åtagande att mot ersättning utföra en arbetsuppgift - Naturpark. Park som har mycket kvar av ursprunglig natur upphandling har i regel skett i konkurrens Nyanläggning. Projekt som avser förändra utformning eller Exploatering. Mark tas i anspråk för byggnation karaktär Estetiskt värde. Fenomen av symboliskt eller konstnärligt värde Parkgata. Bred gata med trädplanterat grönt stråk Friyta. Parker, natur eller annan obebyggd mark som inte används Parkkaraktär. Parkens utformning och sammansättning av innehåll för trafik- eller terminaländamål såsom träd, gräs mm Förgårdsmark. Mark mellan hus och gata Parkkultur. Förvaltning av park- och naturmarkens karaktärer, Förnyelse. Överlagring eller nydaning av en befintlig parks karaktär värden, identitet och funktioner Gfk. Gatu- och fastighetskontoret 1993-2005 Parkkvarter. Parkområde mindre än 0,5 ha Garantiskötsel. Skötsel efter byggskede då parkanläggningen Parklek. Bemannad lekplats, ofta i en park etableras Parkplan. Plan för utveckling och skötsel av stadsdelarnas park- Gatuplantering. Små gröna ytor i anslutning till gata och naturmark samt grönstruktur Grönstruktur. Strukturen av gröna ytor, såsom parker, natur och Parkprogram. Dokument som ger råd och riktlinjer för utveckling grönska och vård Historisk park. Äldre park med kulturhistoriskt värde ofta i Parkprojekt. Förvaltningsprocess som omsätter gestaltningsidéer anslutning till värdefull byggnad till ritningar och anläggning Kajpark. Kajområde med nära vattenkontakt, terrasser, bryggor och Parktorg. Torg med grönt golv och blom- och trädplanteringar grönska Perenner. Fleråriga blommor och växter som återkommer och Kretslopp. Omsättning och återvinning av materia och blommar varje år naturmaterial Programskede. Skede av ett projekt där idén detaljutreds och Kulturhistoriskt värde. Fenomen av värde för sin kultur- eller förslag tas fram samhällshistoria. Projekteringsskede. Skede av ett projekt där ritningar tas fram Kvarterspark. Parkområde 0,5-5 ha Regionala parker. Parker som besöks både av närboende och av Landform. Brant, dal eller vatten av betydelse för stadsbildens turister och besökare från andra stadsdelar naturkaraktär. Sbk. Stadsbyggnadskontoret Landskapspark. Park med stiliserat regionalt eller kontinentalt Skötsel. Samlingsbegrepp för drift och underhåll odlingslandskap Skötselplan. Plan som visar skötselslag och mål för park- och Lekplats. Område med lekredskap i första hand avsedd för lek naturmarksskötseln

Referenser

Socialt värde. Fenomen av värde för människors vardagsliv t ex Ekologisk utredning av nordvästra Kungsholmen, lek, rekreation och samvaro Ekologigruppen Ekoplan AB 2000 Sociotop. Avgränsad miljö av en grupp eller kultur använd och Evenemangsplatser, Riktlinjer för lämplighetsbedömning av mark upplevd som livsplats för evenemang i Stockholms innerstad, Gfk 1997 Stadspark. Starkt kultiverad park utan spår av ursprunglig natur Gatuvisioner, Idéer för en grön och levande innerstad, Gfk, Sbk Stadsdelspark. Parkområde 5-50 ha 1994 Strandpark. Långsträckt park som ligger längs vattenområde Gestaltningsprogram, detaljplan för Gångaren 11, S-DP 2006- Tillgänglighet. Möjligheten och känslan att ha tillträde eller komma 17139-54 fram i en miljö Grön stadsvandring för Kungsholmen, Gfk 1998 Underhåll. Små anläggningsåtgärder som t ex reparation eller Illustrationsplan kv Glädjen, Nyréns Arkitektkontor 2005 komplettering Illustrationsplan Kristinebergs nya strandpark, Sydväst Upprustning. Projekt som avser bibehålla utformning och karaktär arkitektur och landskap 2005 Värdetäthet. Mångfunktionalitet – flera värden i samma miljö Illustration Moa Martinsssons Torg, Nyréns Arkitektkontor 2005 Kronobergsparken programförslag till upprustning, Landskapslaget 2001 Kulturhistorisk klassificering av Stockholms innerstad, Karta, Sbk och Stadsmuseet 1995 Naturen innanför tullarna, Björn Möllersten 2006 Rapport från Artarken, Miljöförvaltningen 1999 PARK, Karta, funktions- och resultatbeskrivning av stadsdelens parkskötsel, Gfk, 2002 Parkplan för Norrmalm, Norrmalms stadsdelsförvaltning och trafikkontoret 2007 Parkplan för Östermalm, Östermalms stadsdelsförvaltning 2002 Parkplan för Tensta, Markkontoret 2006 Parkplan för Vantör, Markkontoret 2006 Program för utveckling av Stadshagsklippan, praktikantarbete Lina Andersson, 2007 Rålambshovsparken, program för upprustning, Landskapslaget 2007 Stenstadens gatumiljö, Råd och riktlinjer vid upprustning och förändring, Gfk 2000 Stockholms byggnader, En bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm, H Andersson, F Bedoire 1991

Övriga medverkande

Stockholm en stad för alla, Riktlinjer för att skapa en tillgänglig Britt-Marie Alvem, Trafikkontoret, trädfrågor och användbar utemiljö, Gfk 2001 Marika Andersson, Trafikkontoret, belysningsfrågor Stockholms biotopkarta, Sbk och miljöförvaltningen, 1999 Magnus Björkman, Parkmiljögruppen norra innerstaden, Stockholms byggnadsordning, Ett förhållningssätt till stadens skötselfrågor karaktärsdrag, Sbk 1997 Bo Höglund, Parkmiljögruppen norra innerstaden, skötselfrågor Stockholms gatunamn, Stockholms kommun 1983 Virginia Kustvall Larsson, Parkmiljögruppen Norra Innerstaden, Stockholms miljöprogram 2008-2010, miljöförvaltning 2007 miljöfrågor Stockholms nattljusvision, Gfk 1998 Sara Malm, Trafikkontoret, tillgänglighetsfrågor Stockholms parker, Bertil Asker, 1986 Liselotte van den Tempel, Parkmiljögruppen norra Stockholms parkprogram, Handlingsprogram för utveckling och innerstaden, samhällsplanerare skötsel av Stockholms parker och natur, Gfk/Markkontoret 2006 Stockholms sociotopkarta, Sbk 2002 Stockholms unika ekmiljöer, Ekologigruppen AB och Exploateringskontoret 2007 Stockholms översiktplan, ÖP99 Sbk, 2001 Tillgänglighetsplan för Kungsholmens stadsdelsområde, Trafikkontoret 2006 Trädplan för Stockholm, Policy, Gfk 1995 Trädplan för Kungsholmen, Gfk 2002 Upptäck naturen på Kungsholmen, Stockholms Naturskyddsförening och Kungsholmens stadsdelsförvaltning, 2007 Utrymmesstandard för skolgårdar och förskolegårdar, Redovisning av enkät vid seminarium 2006, Maria Nordström, Anders Sandberg Vision för Stockholm 2030, Sbk 2004

41 Parkplanen finns också att läsa på www.stockholm.se/kungsholmen

Kungsholmens stadsdelsförvaltning Trafikkontoret Box 49039 Box 8311 100 28 Stockholm 104 20 Stockholm Tel – 08 508 080 00 Tel – 08 508 272 00