Parkplan Kungsholmen 2008 Del 1 Riktlinjer för utveckling och skötsel Del 1 av 3, Del1 riktlinjer, Del 2 inventering mm, Del 3 förslag KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se TRAFIKKONTORET Planen har utarbetats av MECAD mark och landskap AB på uppdrag av och i samarbete med Parkmiljögruppen Norra innerstaden, Kungsholmens stadsdelsförvaltning och Trafikkontoret Medverkande från Stockholms stad: Britt Mattsson Parkmiljögruppen Norra innerstaden Anders Lindgren Parkmiljögruppen Norra innerstaden Thomas Levin Kungsholmens stadsdelsförvaltning Anneli Wallgren Trafikkontoret Medverkande från MECAD mark och landskap:AB Margareta Jonsson uppdragsansvarig Åsa Blomberg kartbearbetning Fiskargatan 116 20 Stockholm Tel: 08-6910650 www.mecad.se Bilder på omslaget från ovan: Pontonjärparken Norr Mälarstrand Historiska foton, Stockholms Stadsmuseum och Trafikkontorets arkiv Övriga foton Margareta Jonsson 2 INNEHÅLL Del 1 RIKTLINJER sida för utveckling och skötsel sida Trygghet……………………………28 Inledning………………………………….....5 Belysning…………………………..29 Sammanfattning……………………….…...6 Träd………………………………...30 Bakgrund……………………………….…...6 Skötsel……………………………..34 Målsättning och arbetsmetod …………….7 Finparker…………………………..36 Historik………………………………….…...8 Brukarmedverkan…………………37 Ordförklaring................................................38 Planeringsunderlag………………………. 10 Referenser...................................................39 Pågående och planerade projekt ........... 11 Karaktärer………………………………….12 Förutsättningar för parkerna på Kungsholmen…………………………..15 Värden……………………………………...16 Del 2 INVENTERING, ANALYS och - Ekologiska värden……………………..16 ÅTGÄRDSFÖRSLAG för varje park - Landformer, topografi och stadsbild....18 - Kungsholmens stränder……………….20 - Kulturella värden……………………….22 Del 3 FÖRSLAG till åtgärder och framtida utveckling - Sociala värden.................................... 24 Tillgångsanalys........................................26 Tillgänglighet........................................... 28 Nåbarhet..................................................28 3 4 INLEDNING Målsättning för arbetet med Kungsholmens parkplan ska enligt Parker, natur och vatten i kombination med bebyggelse ger staden parkprogrammet vara: skönhet och identitet. • God parktillgång • Hållbar parkmiljö I en storstad behövs parker som gröna oaser för avkoppling, lek, spel, samvaro, promenader och solbad. • Rik park- och landskapskultur Parkerna bidrar dessutom till folkhälsan och till att luften renas och syresätts och ger förutsättningar för en livskraftig miljö med biologisk mångfald. Parkplanen för Kungsholmen ska vara en plan för parkernas utveckling och vård, där satsningarna på parkerna ska stämma överens med deras karaktär och värden men också anpassas till gällande ekonomiska förutsättningar. På Kungsholmen finns flera parker med höga kulturhistoriska och estetiska värden som samtidigt är viktiga vardagsmiljöer för Kungsholmsborna. Parkernas attraktivitet och stadens täthet innebär stort slitage, vilket kräver intensiv skötsel och varsam upprustning och förnyelse. De många gamla och värdefulla träden ställer också krav på hantering för att garantera säkerhet och succession. Målsättning Attraktiva och välskötta parker och planteringar för Kungsholmens boende och besökare Enligt Stockholm parkprogram, antaget av kommunfullmäktige 20060123 ska en parkplan tas fram för varje stadsdelsområde. 5 SAMMANFATTNING BAKGRUND Kungsholmens parkplan har tagits fram utifrån mål, råd och riktlinjer i Syfte Stockholms Parkprogram. Planen ska klarlägga stadsdelsområdets Syftet med parkplanen är att behov av investerings- och skötselåtgärder och vara underlag för stadens budgetarbete. • klarlägga hur stadsdelens parker och friytor ska utvecklas Planen är uppdelad i tre delar. • ta fram förslag till och prioritering av investeringsåtgärder och skötselinsatser för Del 1 beskriver parkernas karaktärer och värden. Här finns även en Kungsholmens parker tillgångsanalys, som visar tillgången på olika parkytor. • vara underlag för det årliga budgetarbetet gällande investering och skötsel Del 2 beskriver de enskilda parkernas mål, historik, storlek, innehåll, • vara underlag för hantering av parkmarken vid karaktär, värden, analys och åtgärdsförslag. kommunens fysiska planering Del 3 är en sammanställning av de åtgärdsbehov som framkommit i Del 1 och Del 2. Planens upplägg - planen är uppdelad i tre delar. Totala folkmängden i Stockholm är ca 783.000 invånare (nov 2005), varav ca 57.000 bor inom Kungsholmens stadsdelsområde. Totala parkytan i Stockholm uppgår till ca 7160 ha, varav ca 117 ha finns på Kungsholmen. Del 1 Del 2 Del 3 Riktlinjer för parker- Platsbe- Förslag till De viktigaste åtgärderna som föreslås i planen är: nas utveckling och skrivningar åtgärder och • Bevara och utveckla parkernas kulturhistoriska värden. skötsel med historik, Park för park framtida • Bevara och utveckla stadsdelsområdets strandpromenader. beskrivning, värden, utveckling karaktärer, skötsel • Öka tryggheten genom bättre belysning, vegetationsåtgärder och mm förbättrad skötsel. • Satsa mer på skötseln av parkerna för att tåla det stora slitaget men även för att på sikt minska investeringarna. Parkplanens planeringshorisont är ca 10 år. Planen ska dock • Rusta alla parker där skötseln är eftersatt. vara ett levande dokument och investerings- respektive skötselåtgärder bör uppdateras varje år i samband med • Ta fram trädvårdsplaner för att skapa ett varierat och olikåldrigt budgetarbetet. trädbestånd i parkerna. • Fortsätta påbörjat arbete att förbättra förhållandena för gatuträden. Del 3 uppdateras varje år i samband med budgetarbetet och del 2 • Ta fram skötselplaner för parker där stränder och naturområden uppdateras efter varje genomförd åtgärd. prioriteras. 6 MÅLSÄTTNING • Kulturhistoriskt värdefulla parker och trädplanteringar ska bevaras Kriterier för prioritering av åtgärder och skyddas. • Parkkaraktär - miljöer med skötselkrävande karaktärer • Grönstrukturen ska förstärkas. t ex skötselintensiva parker prioriteras • Den biologiska mångfalden ska bevaras och utvecklas. • Socialt tryck – parker med högt besökstryck prioriteras • Kungsholmsborna ska kunna nå en park efter 7-8 minuters • Kulturvärde – historiska parker prioriteras promenad från sin bostad. • Objektkvalitet – trygghet och tillgänglighet prioriteras • Kungsholmens stadsdelsområde ska vara en trygg stadsdel. • Stränderna längs Kungsholmen och Essingeöarna ska vara tillgängliga och attraktiva. • Skötseln av parkerna ska anpassas till respektive parks karaktär. Prioritering har skett i tre klasser • Skolor och förskolor ska ha tillgång till en fungerande utemiljö och • Prioritet 1 närhet till parker med pedagogiska kvaliteter. • Prioritet 2 • Förståelsen och kunskapen om Kungsholmens parker ska öka. • Prioritet 3 ARBETSMETOD Resultatet av inventering och analys har Inom ramen för parkplanen har inventering och sammanställts i åtgärdslistor analys genomförts av stadsdelens alla parkytor som redovisas i Parkplan Del 3. • En åtgärdslista med förslag till investeringsåtgärder Arbetsprocess / tillvägagångssätt • En åtgärdslista med förslag till underhållsåtgärder • Inventering – Samtliga parker och platser har inventerats översiktligt • Åtgärdsförslag – Behov av förändring och förnyelse har tagits fram • Åtgärdsförslagen har prioriterats • Samordning med stadsdelsnämndens budget bör ske i samband med det årliga budgetarbetet. 7 och blev stadens nya bergsparker för att ge sundare luft till HISTORIK stadens innevånare. Kronobergsparken anlades efter Lindhagens plan och utformades i den stil som vid denna tid De äldsta parkerna på Kungsholmen var privata trädgårdar eller var förhärskande i norra Europa med slingrande gångar, mjukt institutionsparker. formade gräsytor och många olika sorters träd, gärna exotiska. Rabatter och gräsytor var inhägnade. Parkerna var på den här I slutet på 1600-talet anlade Urban Hjärne en medicinsk trädgård på tiden vackra anläggningar och skulle främst nyttjas för Serafimerlasarettets område och Carl Piper lät på östra Kungsholmen promenader. anlägga en stor barockträdgård med klippta häckar, grottor, orangerier terrasser och trappor. Trädgården Piperska Muren sträckte sig över ett Vid förra sekelskiftet promenerade man snällt på grusgångar- mycket större område än det som i dag finns kvar mellan Scheelegatan na och vilade sig emellanåt på de utplacerade sofforna. Det och Pipersgatan. var inte tillåtet att beträda gräsmattorna i de centralt belägna parkerna. Gräsytorna kunde därför hållas i ett mycket vårdat På nordvästra Kungsholmen uppfördes Kristinebergs Slott 1750 och skick. De klipptes flera gånger i månaden och även blomster- omgavs då av en stor lustträdgård och en lindallé ner mot Ulvsundasjön. rabatterna sköttes med omsorg. Sofforna togs in under vintern Slottet ersatte ett tidigare lusthus med tillhörande barockträdgård. för reparation och målning. Under många år 1900-talet (1864-1928) Flera institutionsparker tillkom i början på 1900-taler såsom nyttjades Kristine- Polis- och Rådhusparkerna. Ungefär samtidigt anlades en bergs Slott av Frimurarorden liten plantering, Kungsholmstorg mellan Hantverkargatan och som barnhem. Norr Mälarstrand. Bild från Stockholms stadsmuseum Strandpromenader började anläggas på 1920-talet när delar av Serafimerlasarettets park togs i anspråk och Stadshuset och dess trädgård byggdes (invigning 1923). När Bolinders fabrik lades ner på 1930-talet fortsatte utbyggnaden av strandpromenader med delen söder om Kungsbroarna. På 1800-talet var Kungsholmen fortfarande en glest befolkad