Nattfjärilsdiversitet I Jordbrukslandskapet – Markanvändning Som En Nyckel Till Ökad Mångfald I Slättbygd
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Nattfjärilsdiversitet i jordbrukslandskapet – markanvändning som en nyckel till ökad mångfald i slättbygd • Ekologiskt brukade gårdar har högre artantal och individantal nattfjärilar än konventionellt brukade gårdar • Andelen gräsmark har en övergripande positiv effekt på nattfjärilsdiversitet • Arealen kortliggande vall (2-4 år) har en positiv effekt på antalet nattfjärilar i landskap med låg andel gräsmark Rapport 2011:45 Förord Jordbruksverket utvärderar miljöeffekter av landsbygdsprogrammet. Denna studie är en del i detta arbete. Studien utvärderar betydelsen av miljöersättningen till ekologisk och kretsloppsinriktad produktion för förekomsten av gräsmarker och nattfjärilar. Undersökningen har genomförts i Skåne. Inom landsbygdsprogrammet finns möjlighet att söka ersättning till ekologisk och kretsloppsinriktad produktion. Ersättningen kan sökas av dem som brukar sin mark i enlighet med EU:s regler för ekologisk produktion. Ett syfte med ersättningen är den ska bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Resultaten från studien visar att jordbrukslandskapet kan ses som en refug för hotade nattfjärilar. Ekologiskt brukade gårdar hade högre artantal och individantal av nattfjärilar och andelen gräsmark visade sig ha en övergripande positiv effekt på nattfjärilsdiversiteten. Kortliggande vall (2-4 år) visade sig ha en positiv effekt på antalet nattfjärilar i landskap med i övrigt låg andel gräsmark. Genom att ersättningen bidrar till att öka förekomsten av gräsmarker i landskapet ökar också förekomsten av nattfjärilar och därmed den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Den biologiska institutionen vid Lunds universitet har genomfört undersökningen på uppdrag av Jordbruksverket och står för rapportens innehåll. Ann-Marie Dock Gustavsson Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket Förord Jordbruksverket utvärderar miljöeffekter av landsbygdsprogrammet. Denna studie är en del i detta arbete. Studien utvärderar betydelsen av miljöersättningen till ekologisk och kretsloppsinriktad produktion för förekomsten av gräsmarker och nattfjärilar. Undersökningen har genomförts i Skåne. Inom landsbygdsprogrammet finns möjlighet att söka ersättning till ekologisk och kretsloppsinriktad produktion. Ersättningen kan sökas av dem som brukar sin mark i enlighet med EU:s regler för ekologisk produktion. Ett syfte med ersättningen är den ska bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Resultaten från studien visar att jordbrukslandskapet kan ses som en refug för hotade nattfjärilar. Ekologiskt brukade gårdar hade högre artantal och individantal av nattfjärilar och andelen gräsmark visade sig ha en övergripande positiv effekt på nattfjärilsdiversiteten. Kortliggande vall (2-4 år) visade sig ha en positiv effekt på antalet nattfjärilar i landskap med i övrigt låg andel gräsmark. Genom att ersättningen bidrar till att öka förekomsten av gräsmarker i landskapet ökar också förekomsten av nattfjärilar och därmed den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Den biologiska institutionen vid Lunds universitet har genomfört undersökningen på uppdrag av Jordbruksverket och står för rapportens innehåll. Ann-Marie Dock Gustavsson Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket Nattfjärilsdiversitet i jordbrukslandskapet – markanvändning som en nyckel till ökad mångfald i slättbygd Denna studie har undersökt nattfjärilsdiversitet i förhållande till brukningssätt på ett standardiserat nätverk av 18 skånska gårdar under två säsonger. Ekologiskt brukade gårdar har högre artantal och individantal än konventionellt brukade gårdar. Andelen gräsmark har en positiv effekt på nattfjärilsdiversitet. Arealen kortliggande vall (2-4 år) har en positiv effekt på antalet nattfjärilar i landskap med låg andel gräsmark. En stor mängd rödlistade och sällsynta nattfjärilsarter påträffades i jordbrukslandskapet som alltså är en viktig miljö för hotade svenska nattfjärilar. Författare Lars B. Pettersson, Lunds Universitet 4 Förord Jordbruksverket utvärderar miljöeffekter av landsbygdsprogrammet. Denna studie är en del i detta arbete. Studien utvärderar betydelsen av miljöersättningen till ekologisk och kretsloppsinriktad produktion för förekomsten av gräsmarker och nattfjärilar. Undersökningen har genomförts i Skåne. Inom landsbygdsprogrammet finns möjlighet att söka ersättning till ekologisk och kretsloppsinriktad produktion. Ersättningen kan sökas av dem som brukar sin mark i enlighet med EU:s regler för ekologisk produktion. Ett syfte med ersättningen är den ska bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Resultaten från studien visar att jordbrukslandskapet kan ses som en refug för hotade nattfjärilar. Ekologiskt brukade gårdar hade högre artantal och individantal av nattfjärilar och andelen gräsmark visade sig ha en övergripande positiv effekt på nattfjärilsdiversiteten. Kortliggande vall (2-4 år) visade sig ha en positiv effekt på antalet nattfjärilar i landskap med i övrigt låg andel gräsmark. Genom att ersättningen bidrar till att öka förekomsten av gräsmarker i landskapet ökar också förekomsten av nattfjärilar och därmed den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Den biologiska institutionen vid Lunds universitet har genomfört undersökningen på uppdrag av Jordbruksverket och står för rapportens innehåll. Ann-Marie Dock Gustavsson Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket Moths in the agricultural landscape – land management as a key to increased biodiversity in intensively farmed landscapes This study has investigated moth diversity in relation to land management using a standardized network of 18 South Swedish farms during two seasons. There are more moth species and higher moth abundance on organic farms than on conventional farms. The relative proportion of grassland in the agricultural landscape has a positive influence on moth diversity Short-term ley (2-4 years) has a positive influence on moth abundance in landscapes with a low proportion of grassland. Numerous red-listed and rare moth species were found in the agricultural landscape which thus is an important environment for threatened Swedish moth species. Author Lars B. Pettersson, Lund University Sammanfattning Detta arbete har under två säsonger, somrarna 2009 och 2010, undersökt nattfjärils- diversitet i förhållande till brukningssätt och GIS-analyserade miljöparametrar. Studien baseras på ett standardiserat nätverk av arton gårdspar i Skånes mellanbygd. Gårdarna har valts ut parvis i landskap (ytor med 1500 m radie) som domineras av ekologiskt respektive konventionellt brukningssätt. Landskapen har matchats med avseende på närhet, medelskiftesstorlek, andel jordbruksmark, andel gräsmark (betesmark, vall, träda, äng, skyddszon), samt andel skogsmark, sjö och vattendrag. Andelen gräsmark har en övergripande positiv effekt på nattfjärilsdiversitet. Under enskilda månader är effekten av gräsmark positiv i juli och i augusti men svagt negativ i september. Studiens resultat visar att ekologiskt brukade gårdar har högre artantal och individantal än konventionellt brukade gårdar. Utkläckning av nattfjärilar från gräsmark visade sig vara svårstuderad med de fälltyper som var tillgängliga. Bättre fällor har testats under slutfasen av projektet. Arealen kortliggande vall (2-4 år) har en positiv effekt på antalet nattfjärilar i landskap med låg andel gräsmark. Projektet har visat att en stor mängd rödlistade och sällsynta nattfjärilsarter lever mitt i det jordbrukslandskap som litteraturen anger som artfattigt och utarmat. Den här kunskapen fanns inte tidigare i Sverige och väckte stor uppmärksamhet i media. Resultaten betonar vikten av att se jordbrukslandskapet som en synnerlig viktig miljö för Sveriges nattfjärilar. Sammanfattning Detta arbete har under två säsonger, somrarna 2009 och 2010, undersökt nattfjärils- diversitet i förhållande till brukningssätt och GIS-analyserade miljöparametrar. Studien baseras på ett standardiserat nätverk av arton gårdspar i Skånes mellanbygd. Gårdarna har valts ut parvis i landskap (ytor med 1500 m radie) som domineras av ekologiskt respektive konventionellt brukningssätt. Landskapen har matchats med avseende på närhet, medelskiftesstorlek, andel jordbruksmark, andel gräsmark (betesmark, vall, träda, äng, skyddszon), samt andel skogsmark, sjö och vattendrag. Andelen gräsmark har en övergripande positiv effekt på nattfjärilsdiversitet. Under enskilda månader är effekten av gräsmark positiv i juli och i augusti men svagt negativ i september. Studiens resultat visar att ekologiskt brukade gårdar har högre artantal och individantal än konventionellt brukade gårdar. Utkläckning av nattfjärilar från gräsmark visade sig vara svårstuderad med de fälltyper som var tillgängliga. Bättre fällor har testats under slutfasen av projektet. Arealen kortliggande vall (2-4 år) har en positiv effekt på antalet nattfjärilar i landskap med låg andel gräsmark. Projektet har visat att en stor mängd rödlistade och sällsynta nattfjärilsarter lever mitt i det jordbrukslandskap som litteraturen anger som artfattigt och utarmat. Den här kunskapen fanns inte tidigare i Sverige och väckte stor uppmärksamhet i media. Resultaten betonar vikten av att se jordbrukslandskapet som en synnerlig viktig miljö för Sveriges nattfjärilar. 7 Innehåll 1 Bakgrund ................................................................................................................. 3 1.1 Tidigare studier ................................................................................................. 3 1.2 Hypoteser .........................................................................................................