Till Statsrådet Gunnar Lund
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Till statsrådet Gunnar Lund Regeringen beslutade den 5 september 2002 att bemyndiga stats- ministern att tillkalla en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för det svenska näringslivet (SB 2002:01). Med stöd av bemyndigandet förordnade stats- ministern samma dag Erik Åsbrink till ordförande i kommis- sionen. Till ledamöter förordnades Per-Olof Edin, Bodil Hulgaard, Marianne Nivert och Bengt Rydén. Bodil Hulgaard entledigades på egen begäran från sitt uppdrag den 21 januari 2004 och samtidigt förordnades Lena Torell till ledamot i kommissionen. Till experter förordnades den 19 maj 2003 Rune Brandinger och den 16 december 2003 Jens Wieslander. Den 11 november 2002 anställdes Olle Rossander som huvud- sekreterare. Den 13 oktober 2003 anställdes Per Lekvall som huvudsekreterare, sedan Rossander lämnat uppdraget. Som sekreterare anställdes den 9 december 2002 Monika Byhlén, den 7 januari 2003 Peter Danielsson, den 1 november 2003 Olle Stång- berg (på deltid), den 8 december 2003 Björn Kristiansson (på deltid), den 1 februari 2004 Rolf Skog (på deltid), den 6 februari 2004 Kristian Viidas och den 9 februari 2004 Hans Bäckström. Under oktober-november 2003 ingick också Mårten Steen i sekretariatet. Lena Enstam har varit assistent. Kommissionen har vidare på uppdragsbasis anlitat Ragnar Boman, Greger Hatt, Nils Lundgren, Bo Skarinder, Lars Thalén och Per Thorell för att lämna underlag till olika delar av utred- ningsarbetet. Kommissionen har antagit namnet Förtroendekommissionen. I tilläggsdirektiv den 2 oktober 2003 beslutade regeringen att kommissionen skulle redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2004. I början av år 2003 knöt kommissionen till sig en rådgivande referensgrupp. Gruppens roll beskrivs i betänkandets kapitel 1. I referensgruppen ingick inledningsvis Tomas Billing, Hans Dalborg, Gustaf Douglas, Jacob Palmstierna, Charlotte Petri-Gornitzka, Marcus Storch, Caroline Sundewall och Jacob Wallenberg. Därefter har Marcus Storch och Caroline Sundewall lämnat gruppen och Greger Hatt, Birgitta Johansson-Hedberg, Bodil Hulgaard, Göran Johnsson och Marianne Nilson tillkommit. Kommissionen har tillsammans med ett antal organisationer och andra organ med anknytning till näringslivet bildat en arbetsgrupp, den s.k. Kodgruppen, som har utarbetat ett förslag till en svensk kod för bolagsstyrning. Förslaget har presenterats i SOU 2004:46. Kodgruppens sammansättning och roll beskrivs i betänkandets kapitel 1. Kommissionen har haft 28 protokollförda sammanträden. Kommissionen överlämnar nu betänkandet Näringslivet och förtroendet (SOU 2004:47). Uppdraget är härmed slutfört. Stockholm i mars 2004 Erik Åsbrink Per-Olof Edin Marianne Nivert Bengt Rydén Lena Torell /Per Lekvall Sammanfattning Uppdrag: Förtroendet för näringslivet – dialog, analys, förslag Förtroendekommissionen tillkallades genom regeringsbeslut den 5 september 2002 för att granska förtroendeskadliga företeelser inom det svenska näringslivet. Kommissionen föreslår åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för näringslivet att bygga upp sitt förtroende. I uppdraget ingick att etablera en dialog med näringslivets ägare och företrädare. Kommissionens arbete inleddes därför med ett Internetbaserat Rådslag och en Referensgrupp har fortlöpande lämnat synpunkter på arbetet. Tillsammans med näringslivsorgani- sationer har kommissionen tillsatt Kodgruppen, som utarbetat för- slaget Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46). Materialinsamling i övrigt har skett genom intervjuer, konfe- renser, möten i Sverige, Storbritannien och USA, information från svenska ambassader, böcker, avhandlingar och artiklar samt ett antal särskilt beställda underlagsrapporter. Flertalet underlagsrap- porter publiceras som bilagor till huvudbetänkandet. En översikt över normer och normgivningsorgan med relevans för kommis- sionens arbetsområde redovisas i ett appendix till betänkandet. Förtroende har stort samhällsekonomiskt värde I en inledande forskningsöversikt konstateras att samhälls- vetenskapen skiljer mellan realkapital, humankapital och socialt kapital. Det senare bygger på förtroende mellan samhällets aktörer. Förtroende definieras som ”den förväntan beträffande andra med- lemmar av en gemenskap som uppstår när denna gemenskap präglas av konsekvent, hederligt och samarbetsinriktat beteende grundat på allmänt accepterade normer”. Socialt kapital är ”en förmåga som 13 Sammanfattning SOU 2004:47 uppkommer ur förekomsten av förtroende i ett samhälle eller en del av det”. Förtroende som grund för socialt kapital har flera bakgrunder. Begreppet ”den sociala fällan” betecknar en situation när successivt allt fler av de, som vill hålla överenskommelser, betala sina skatter osv. börjar misstänka att många eller alla andra i systemet inte gör så och därför själva börjar bryta mot spelets regler. En annan bak- grund utgörs av mer kulturellt betingade, endast långsamma, för- ändringar och denna förefaller samvariera med graden av korrup- tion i ett samhälle. Exakta beräkningar av förtroendets eller det sociala kapitalets värde saknas, men ökade transaktionskostnader på grund av brist på förtroende bedöms kunna uppgå till tiotals procent av brutto- nationalprodukten. Kommissionen konstaterar därför att för- troende är en väsentlig förutsättning för välstånd och tillväxt. För- troendefrågan är därmed en samhällsfråga och inte bara en ange- lägenhet för enskilda grupper eller institutioner som vid olika till- fällen möter sviktande förtroende. Näringslivets förtroendeproblem Under senare år har ett stort antal företagsskandaler inträffat i USA och Europa, där redovisningsfusk, ekonomisk brottslighet och överdrivna ersättningar har exponerats. I USA har hårdare lag- stiftning (Sarbanes-Oxley Act) och reglering (Spitzer Rules) till- gripits. I Europa har koder för Corporate Governance utvecklats i bl.a. Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Italien, Finland, Tyskland, Danmark, Norge och Spanien. Utvecklingen i Sverige bör bl.a. ses i ljuset av avreglerade marknader, internationalise- ringen, hushållens ökade indirekta aktieägande, medias ökade rapportering om näringslivsfrågor och börsbubblan 1997–2002. Förtroendet för storföretagen har sjunkit kraftigt under de senaste tio åren medan förtroendet för bankerna delvis återhämtats efter bankkrisen i början av 1990-talet. Svenska undersökningar som kommissionen analyserat visar följande: • I en gradering av förtroende för institutioner hamnar storföre- tagen långt ner tillsammans med fackliga organisationer, politiska partier, Europaparlamentet och EU-kommissionen. 14 SOU 2004:47 Sammanfattning • När det gäller vilka samhällsinstitutioner de tillfrågade litar på hamnar din bank i topp strax över partiet du röstar på. Närings- livet i stort hamnar i mitten. Regeringen placeras mitt på den undre halvan av tabellen samt massmedia i botten. • Ifråga om förtroende för yrkesgrupper hamnar köpmän och handlare högt följda av bankers privatrådgivare och ledare för banker och strax därunder storföretagsledare. Längst ner på listan hamnar fondförvaltare och börsmäklare. I en internationell jämförelse av förtroendet för storföretag ligger Sverige väl till. I Transparency Internationals korruptionsindex bedöms Sverige vara ett av världens minst korrupta länder. De företeelser som särskilt påverkat allmänhetens förtroende för näringslivet i Sverige är: • Brister inom löne- och ersättningssystem. Under perioden 1997– 2002 ökade VD-lönerna med 70 % samtidigt som industri- arbetarlönerna steg med 16 % och Stockholmsbörsen sjönk med 16 %. • Dålig kontroll över bolagen och misskötsel av verksamheten. Några av Stockholmsbörsens största företag har under perio- den hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter. Härutöver bedöms främst följande faktorer ha påverkat närings- livets förtroendesituation: • Snäv rekryteringsbas för styrelser. Informella rekryteringssystem har störst betydelse för vem som rekryteras och förstärker tendensen att homogena chefsgrupper gärna väljer chefer som liknar dem själva. • Mäklares och finansanalytikers bristande integritet. Intresse- konflikter och risker för intressekonflikter är vanliga samtidigt som kunskapen om verksamheten är låg i omvärlden och branschen präglas av en ”tystnadens kultur”. • Ekonomisk brottslighet. Bokföringsbrott och bedrägeri är särskilt allvarliga från förtroendesynpunkt. Enligt SOM-institutet är det företagens eget handlande och inte hur medierna framställt händelserna, som gett utslag i förtroende- fallet för storföretagen. Näringslivsföreträdare som intervjuats framhåller emellertid att det förekommer en onyanserad bild av en förtroendekris för näringslivet. Man delar i stort synen ovan med 15 Sammanfattning SOU 2004:47 tillägget att bristande tillsyn och brottsbekämpning spelar en viktig roll. Öppenhet är enligt de intervjuade en avgörande faktor för att undvika förtroendeskadligt beteende och stärka tilliten. Strategier för att stärka förtroendet för näringslivet Förtroendekommissionen konstaterar att det inte kan anses före- ligga någon generell förtroendekris för det svenska näringslivet. Tvärtom förefaller förtroendet vara högre än i många andra länder för att näringslivet verkar för hela samhällets bästa. Däremot har det under de senaste åren förekommit ett bety- dande antal förtroendeskadliga företeelser inom delar av närings- livet. Dessa har väckt stor uppmärksamhet i massmedia och lett till en offentlig debatt med i många fall berättigade kritiska förtecken. Främst gäller förtroendeproblemen högre befattningshavare i större börsnoterade företag samt delar av den