Verksamheten 2002 Innehåll

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

VERKSAMHETEN 2002 INNEHÅLL

FRÅN SNS-ÅRET 2002 3

STYRELSEN 4

VD-KOMMENTARER 6 SNS – Studieförbundet Näringsliv och FORSKNINGSOMRÅDEN Samhälle – är ett fristående nätverk av Ekonomisk politik för tillväxt 8 Välfärdsstat i omvandling 12 ledande beslutsfattare i privat och offentlig Politikens spelregler 14 sektor med engagemang i svensk samhälls- Särskilda studier 17 utveckling. Syftet är att skapa underlag för FÖRYNGRING OCH FÖRNYELSE 18 rationella beslut i viktiga samhällsfrågor FÖRKOVRAN 21 genom forskning och debatt.

SNS TYLÖSANDSKONFERENS 22

MEDLEMSVERKSAMHET 24 Medlemsformer och lokalgrupper 24 Medlemskonferensen 26 Företags-, myndighets- och organisationsmedlemmar 28

SNS I MEDIA 30

SNS FÖRLAG 32 Hela utgivningen 2002 34

INTERNATIONELLT SAMARBETE 35

FÖRTROENDERÅDET 36

VETENSKAPLIGA RÅDET OCH FORSKARNÄTVERK 38

FORSKNINGSPROJEKT, HELA LISTAN 40 Omslagsbilder: Möten under 2002 inom ramen för SNS projekt för fler kvinnor på ledandet poster i näringslivet, och SNS Vision. Fr v Berit Rollén; Tomas Nicolin m fl; diskussion om rekrytering MÖTEN, HELA LISTAN 42 av kvinnliga styrelseledamöter; Fredrik Hillelson m fl; Marianne Nivert, Michael Treschow, Alexandra Waluszewski och Lee Wer- PERSONAL 44 melin; Pernilla Petrelius och Peggy Bruzelius; Emanuela Pedroc- co och Carl-Johan Bonnier; Pontus Braunerhjelm, Soki Choi, Clas Reuterskiöld, Peggy Bruzelius och Marcus Storch; Jane Walerud EKONOMI och Jacob Palmstierna; Åsa Tillberg; Jenny Helin; samt Maria Finansiering 46 Edström och Cecilia Stenshamn. Balans- och resultaträkningar 48 Bilder sidan 3: Ernst Billgren, Jane Walerud och Jacob Palmstierna; Claes Dahlbäck, Leif Pagrotsky och Göran Ennerfelt; Birgitta Jo- STADGAR 50 hansson-Hedberg och Stig Hadenius.

2 SNS VERKSAMHET 2002 Från SNS-året 2002

BROBYGGANDE Nya tider, nya branscher, ny teknologi: i augusti samarbetade SNS med bl a Karolinska institutet om en stor forskningskonferens om bioteknikens framtid. Sid 9.

AGENDASÄTTANDE Förra årets stora debattämne i inrikespolitiken var den misslyckade integrationen. Samtidigt som många branscher ropar efter kompetent arbetskraft står invandrare utanför den ordinarie arbetsmarknaden. SNS Välfärdspolitiska råd analyserade problemet och bidrog till förnyad kraft i debatten med Arbete? Var god dröj! Sid 13.

ENGAGEMANG Vem fångar upp samhällsintresse och omvärldsengage- mang hos den yngre generationen i näringslivet? Under 2002 startade SNS Vision där yngre och mer seniora företagsledare träffas och diskuterar aktuella ämnen. Sid 20.

GRÄNSÖVERSKRIDANDE På SNS Förtroenderådsmöten träffas makthavare från skilda samhälls- fält och diskuteras vetenskapliga studier om aktuella frågor. Sid 36.

OBUNDNA Forskarna i SNS Ekonomiråd 2003 intog obekväma stånd- punkter för många av SNS traditionella stödtrupper. Debat- ten blev intensiv och engagerad. Årets studie är en god illus- tration av forskarnas totala frihet och integritet i delvis före- tagsfinansierade SNS-projekt. Sid 8.

KOMPETENSUTVECKLING SNS projekt för fler kvinnor på ledande poster har rönt enorm uppskatt- ning bland såväl kvinnor som män. De studier som hittills publicerats och de seminarier som genomförts bidrar till en konkret höjning av kompetensen inom området chefsförsörjning i näringslivet. Sid 18, 21, 32.

SNS VERKSAMHET 2002 3 Med förankring i STYRELSE näringsliv och samhälle

Carl-Johan Bonnier (f. 1951) Ingemar Hansson (f. 1951) Ordförande 1999, ledamot sedan 1996. Ledamot sedan 1999. Styrelseordförande i Bonnier AB och BonnierCityfastigheter Generaldirektör Konjunkturinstitutet. AB samt styrelseledamot i bolag inom Bonniersfären. Professor i nationalekonomi.

Lars Frithiof (f. 1946) Marianne Nivert (f. 1940) Ledamot sedan 1999. Vice ordförande sedan 2000. Ledamot sedan 2001. Vd och koncernchef Sydkraft. Styrelseledamot i Fjärde AP-fonden, Huddinge Universitets- Ordförande i Svensk Energi. Styrelseledamot i Midway Hol- sjukhus, Lennart Wallenstam Byggnads AB, Svensk Export- ding, Hafslund A/S, Energie Aktiengesellschaft Mitteldeutsch- kredit, Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola, SSAB, Beijer land (EAM), Svenskt Näringliv, EFA, Sydsvenska Industri- och Alma, Systembolaget och Posten. Handelskammaren. Torsten Persson (f. 1954) Carl Bennet (f. 1951) Ledamot sedan 1998. Ledamot sedan 2000. Chef för Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms Styrelseordförande i Elanders, Getinge Industrier, Boliden, universitet samt Centennial Professor vid London School of Högskolan i Halmstad, Lifco, Scanrec, Håells Modul-System, Economics. Vetenskaplig rådgivare till Sveriges riksbank. Re- Sorb Industri. Ledamot av styrelsen för AMS, TeliaSonera och search associate vid Centre for Economic Policy Research Västsvenska handelskammaren. (CEPR). Ledamot av Vetenskapsakademien, Ingenjörsveten- skapsakademien och American Academy of Arts and Sciences. Hans Dalborg (f. 1941) President för European Economic Association 2003. Styrelse- Ledamot sedan 2000. ledamot i Vetenskapsrådet. Ekon dr. Styrelseordförande i Nordea, Kungl Operan, Ung Företagsamhet och Norsk-Svenska Handelskammaren. Sty- Meg Tivéus (f. 1943) relseledamot i Axel Johnson AB, Svenska Spel, Stockholms Ledamot sedan 2002. Konserthusstiftelse, Svenska Turistföreningen, SITE-Stockholm Vd Svenska Spel. Institute of Transition Economics. Ledamot i EFR-European Styrelseledamot i Swedish Match, Billerud, ARK, Nordea Financial Services Round Table och Ingenjörsvetenskaps- Kapitalförvaltning, Kungl Operan och Danderyds sjukhus. akademien. Hans Tson Söderström (f. 1945)* Katja Elväng (f. 1947) Vd och ledamot 1985–2002. Ledamot sedan 1997. Adjungerad professor i konjunkturanalys och makroekono- Tf vd Didaktus Skolor AB. misk politik vid Handelshögskolan i Stockholm. Ledamot av Styrelseledamot i Fastighets AB Tornet, Swedcarrier, Skandia Ingenjörsvetenskapsakademien och Finska Vetenskaps-Socie- Liv, Kammarkollegiet, Svensk Bilprovning och Didaktus Skolor. teten. Styrelseledamot i Observer.

*Stefan Lundgren (f. 1952), tillträdde 1 januari 2003 som SNS vd och styrelseledamot.

Revisorer Revisorssuppleanter Auktoriserad revisor Magnus Fagerstedt, Ernst & Young, och Auktoriserad revisor Lars Träff, Ernst & Young, och Birgit Bengt Rydén, ordf Sjunde AP-fonden. Erngren Wohlin.

4 SNS VERKSAMHET 2002 SNS VERKSAMHET 2002 5 VD-KOMMENTARER Kontinuitet med nytändning och Europafokus

Hans Tson Söderström lämnar... • En tillplattad lönestruktur har ersatts av Vd-skiftet i januari – i SNS femtiofemte verksamhetsår – be- bättre incitament till utbildning och rörlighet. vittnades av två av SNS tre grundare: Tore Browaldh och Lars- • Ett skattesystem med skyhöga marginal- Erik Thunholm. Ett unikt band mellan nutiden och det för- effekter och stora avdragsmöjligheter har gångna. ersatts av mer enhetliga och likformiga Det reser frågan: Har grundarnas intentioner förverkligats? skattesatser. I samtal och minnesteckningar har de bägge haft vänligheten • Köer och byråkrati inom den offentliga sek- att uttrycka att deras drömmar till och med överträffats. Men torn ersätts gradvis av ökad flexibilitet och hur mäter man egentligen framgång för en organisation som valfrihet. SNS? Det blir lätt ett självändamål även för ideella organisatio- • Omfattande subventionssystem i bostads- ner att växa och frodas. Med de flesta kvalitativa mått har det och näringspolitiken har avvecklats. gått bra för SNS. • Osäkerheten kring vår framtida energiför- Vi har sörjning har reducerats. • samlat en stabil medlemskår i näringsliv och förvaltning i • En isolationistisk Europapolitik har ersatts Sverige och utlandet, av ett aktivt EU-medlemskap. • byggt upp ett effektivt kansli med dryga 30-talet hängivna och skickliga medarbetare, Ett bättre Sverige? Visst, för de allra flesta. Men • skapat en solid ekonomi med stöd av företag och myndig- många gamla problem kvarstår och många nya heter i SNS-kretsen, har kommit till. Växande inkomstklyftor, hög sjukfrånvaro, • engagerat internationellt ledande samhällsforskare i SNS- en problematisk integrationspolitik, växande problem med or- studier inom ett brett spektrum av samhällsfrågor, ganiserad brottslighet, minskande hushållsägande i näringsli- • engagerat Sveriges viktigaste företagsledare och myndig- vet, utflyttningen av huvudkontor, etiken i företagens ledar- hetschefer i referensgrupper till dessa studier, skikt… Mycket finns att göra för ett SNS som förblir nyfiket på • byggt upp ett högklassigt universitetsförlag med bred ut- verkligheten, undviker de enkla slagorden och lyckas engage- givning inom ekonomi och statsvetenskap, ra såväl förstklassiga akademiker som ledande beslutsfattare. • spritt våra studier och medverkat till en bred debatt i sam- Sverige behöver mer än någonsin en stark och obunden orga- hället genom förlagsutgivning, konferenser, lokala möten, nisation som vågar se och reagera, som med klar och distinkt debattartiklar och IT-baserad kommunikation. stämma kan föra ut även obehagliga sanningar i debatten. Men hur förhåller sig allt detta till det egentliga syftet med För en ny ledning öppnar sig väldiga perspektiv. Resan har SNS? På det stora hela tycker jag nog att vi har uppfyllt stad- bara börjat… garnas högtflygande ambitioner. Vilken roll vi har spelat i om- vandlingen av samhället måste andra bedöma, men vi ser ändå ett väsentligt annorlunda Sverige idag än när jag fick förmå- nen att leda SNS vid 1980-talets mitt. Låt mig peka på några områden där vi har sökt spela en aktiv och pådrivande roll. • En ryckig keynesiansk stabiliseringspolitik med hög infla- Hans Tson Söderström tion och växande statsskuld har ersatts av en framgångs- rik normbaserad prisstabiliseringspolitik. • En genomreglerad och centralstyrd kreditmarknad har ersatts av en öppen och livaktig finansmarknad med ett väx- ande utbud av finansiella instrument.

6 SNS VERKSAMHET 2002 europeiska, eller till och med globala, aktörer snarare än en- bart svenska. De har därför ett intresse och engagemang för europeiska och internationella frågor. Men också den svenska dagordningen för politiska och ekonomiska frågor styrs i allt högre grad av EU. Därför behöver de europeiska frågorna få en mer central plats i svensk debatt. SNS ska verka för att främja en saklig och konstruktiv samhällsdebatt i dessa frågor. Det gör vi genom att vara en länk mellan akademisk samhällsforskning och beslutsfattare i näringsliv och samhälle. Relevant samhällsforskning ska gö- ras tillgänglig för beslutsfattare och viktig kunskap från denna forskning ska föras ut till en bred debatt i samhället. Det utökade europeiska inslaget i SNS verksamhet kommer att märkas redan under 2003. Exempelvis granskar och analyserar Demokratirådets kommande rapport förslagen från det europeiska framtidskonventet. Årets medlemskonferens går av stapeln i Bryssel och ägnas åt den utvidgade Europeiska unionens framtid. Flera aktiviteter kring den ekonomiska po- Hans Tson Söderström, vd 1985–2002, över- litiken i EU och om EMU-frågan kommer att äga rum. lämnar symboliskt organisationens nyckel till sin SNS fortsätter givetvis med tillämpad samhällsforskning efterträdare Stefan Lundgren i januari 2003. även inom andra aktuella områden. Vi bedriver för närvaran- de högintressanta projekt om fler kvinnor på ledande poster i näringslivet, om entreprenörskap och tillväxt samt om för- fattningsfrågor. SNS framgångsrika arbetssätt – obundna vetenskapliga studier, aktiva referensgrupper till forskningsprojekt, stort mediegenomslag, bred medlemsdiskussion samt kvalificerad debatt mellan ledande beslutsfattare och opinionsbildare – ger oss en stark grund att påverka svensk samhällsutveckling. Men ... och Stefan Lundgren tar vid: även våra arbetsformer går att utveckla. Mötesverksamheten Det är med stor aktning för SNS historia och mina företräda- och formerna för hur vi når ut med forskningsresultat kan res verksamhet som jag tar mig an uppgiften att leda SNS moderniseras. Det finns en potential för att vitalisera med- vidare. Uppdraget är att vårda SNS goda namn och centrala lemsverksamheten. Flera förändringar genomförs i syfte att ställning i samhällsdebatten. Men SNS får aldrig vila på gam- främja medlemsvärvning och ett starkare lokalt engagemang la lagrar. Verksamheten behöver vidareutvecklas och förnyas. kring lokalgrupperna. Aktiva lokalgrupper är oerhört väsent- Det gäller såväl innehållet som de former den bedrivs i. ligt för att få en bred förankring av SNS verksamhet också Sverige är en del av Europa. Efter åtta år som medlem av utanför huvudstadsregionen. den Europeiska unionen skönjs ett spirande intresse för att diskutera europeiska frågor, inte bara ur en begränsad svensk synvinkel, utan också i ett bredare perspektiv kring vad som är gynnsamt för den Europeiska unionen och dess medborgare. SNS ska utöka och fördjupa sitt engagemang i europeiska frågor. Beslutsfattare i näringsliv och samhälle är allt oftare Stefan Lundgren

SNS VERKSAMHET 2002 7 Ekonomisk politik FORSKNINGSOMRÅDE för tillväxt

En lång period av hög tillväxt i den amerikanska ekonomin upphörde under sista kvartalet 2000. Under nästan hela 1990- talet var USA ensamt lokomotiv i världsekonomin medan EU släpade efter och den japanska ekonomin i princip stod still.

Utvecklingen bröts med den kraftiga och långvariga nedgång på världens aktiebörser som inleddes i mars 2000. I kölvattnet av Enron, WorldCom, m fl företagskollapser och skandaler började därtill förtroendet för den amerikanska kapital- SNS Ekonomiråd 2003: marknaden att svikta. Det privata kapitalinflödet till USA har avtagit, vilket inneburit en försvagning av dollarn. Nedgången Bengt Holmström, professor, MIT på börserna har samtidigt medfört en kraftig minskning av Hans Tson Söderström, forskningsledare SNS, adjungerad professor Handelshögskolan, rådets ordförande hushållens förmögenheter. På sikt innebär detta dämpande Eva M Meyersson Milgrom, docent, Stanford University effekter på såväl konsumtion som investeringar. Peter Högfeldt, docent, Handelshögskolan Erik Berglöf, docent, chef för SITE, Handelshögskolan Ekonomirådet 2003 I början av det nya seklet har vi fått bevittna kollapsade före- tagsimperier, kostsamma men förlustbringande investeringar, Modellen utsätts nu för starka reformkrav från flera håll. Med nyintroduktioner av företag som snabbt blivit värdelösa sedan stöd i modern forskning och internationell debatt belyser rå- grundarna sålt ut, finansiell rådgivning som lett i fördärvet, det modellens styrkor och svagheter, diskuterar alternativa svindlande ersättningar till misslyckade företagsledningar, reformvägar och söker ge en vägledning om konsekvenserna insideraffärer och falsarier i redovisningen. av olika vägval. Rådet rekommenderar en reformstrategi som Det är naturligt att de största bristerna i ägarsystemet uppen- bygger på kontraktsfrihet, flexibilitet och självreglering ■ baras när det efter en lång uppgångsperiod drabbas av en snabb nedgång. Men den här gången handlar det dessutom om ytter- Mer corporate governance ligare utmaningar för de existerande strukturerna. Globali- De högaktuella corporate governance-frågorna var också före- seringen av kapitalmarknaderna innebär att olika kulturer och mål för två seminarier våren 2002, och planeras bli ett brett traditioner möts och ibland krockar med varandra. De natio- upplagt internationellt forskningsprogram framöver. I mars nella ägarsystemen ifrågasätts. Som EU-medlemmar har vi att diskuterades frågor om vd-ersättning vid ett frukostseminarium. politiskt ta ställning till (och påverka!) de gemensamma regel- I maj debatterades den differentierade rösträtten med Jacob verk för kapitalmarknaden som där håller på att växa fram. Palmstierna som försvarare och Marcus Storch som kritiker ■ 2003 års rapport från SNS Ekonomiråd analyserar dessa systemfrågor i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Särskilt granskas den specifikt svenska modellen för ägarstyrning, som bygger på starkt kontrollägande med stöd av aktier med skilda röst- värden, ask-i-ask-ägande och ho- mogena ägardominerade styrelser.

Rapporten publicerades den 28 januari och utlöste omedelbart en omfattande Debatt: Vad får en vd kosta? Fr v Johan Munck, Lars-Erik Forsgårdh, debatt kring ägandet i svenskt närings- Per-Olof Eriksson, Lars Otterbeck och Jacob Wallenberg. liv.

8 SNS VERKSAMHET 2002 Tillväxt på mikronivå – entreprenörskap, kluster och Thomas Östros, ekonomisk geografi utbildnings- och forskningsminister, Tillväxt är avgörande för ett samhälles ekonomiska utveck- menade vid bioteknik- ling och välstånd. Inom SNS drivs ett flertal projekt som fo- konferensen att kuserar på olika aspekter av tillväxt, alla under ledning av hoppet står till de kunskapsintensiva Pontus Braunerhjelm. Under året har flera konferenser och företagen. seminarier genomförts, t ex Entreprenörskap och samhälle och Sveriges bioteknikindustri i ett internationellt perspektiv.

Kluster, sysselsättning och produktivitet Luis Abascal, stads- delsdirektör Kista, Tillväxt är sällan jämt fördelad mellan regioner eller länder. vid entreprenör- skapskonferensen. Inom länder visar det sig ofta att vissa regioner uppvisar en kraftig tillväxt medan andra faller tillbaka. I projektet ”Kluster, industriell dynamik och sysselsättning” undersöks hur geo- grafisk koncentration av såväl industri- som tjänsteproduk- tion påverkar sysselsättningsutveckling och produktivitet i Sverige under perioden 1975 till 1999. Ökar sysselsättningen i de regioner där kluster vuxit fram? Denna rikstäckande under- sökning kompletteras med två fallstudier av dels dot.com- bolagen (”Getting IT right”), dels musikindustrin (”Madon- nan och musikklustret”). Resultaten publiceras under 2003 ■ David Audretsch, Maryann Feldman, Zoltan Acs, University Indiana University University of of Baltimore Den nya ekonomiska geografin Toronto Vilka faktorer förklarar uppkomsten av regionala kluster och vilka ekonomisk-politiska slutsatser kan dras av detta? Är det en Samvariation mellan nystartade företag och sysselsättningstillväxt lokala arbetsmarknadsregioner i USA, 1991–1996 allmänt entreprenörsfrämjande politik? Beror det på tillgång Nystartade 12 företag per på utbildad arbetskraft, teknologisk specialisering eller helt 1 000 10 invånare slumpmässiga faktorer? Hur påverkar kluster den regionala 8 tillväxten? Projektet omfattar forskare från Stanford Univer- 6 sity, Toronto University, Oxford University m fl. Projektet be- 4 räknas vara slutfört 2004 ■ 2 0 Entreprenörskap skapar tillväxt –10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Källa: Acs, Audretsch, Braunerhjelm och Carlsson, 2003 Genomsnittlig tillväxt i sysselsättning En central och omdiskuterad fråga är vilken roll entreprenör- skap och nyetableringar spelar i ekonomisk tillväxt. En ny litteratur håller på att växa fram som pekar på just rollen av Har donationer några tillväxteffekter? entreprenörer i tillväxtprocessen. Tyngdpunkten i projektet I ett projekt som sträcker sig över ett år studeras donationers ligger på empiriska studier av entreprenörskapets roll i till- effekt på tillväxten. Utgångspunkten är forskning i USA som växten, och vilka slutsatser som kan dras för utformningen av hävdar att donationer har lett till kunskapsackumulering (nästan den ekonomiska politiken. Hur påverkar skattesystem, utbild- alla stora universitet i USA härrör ur donationer), vilken i sin ning, tillgång på venture capital och regleringar entreprenör- tur kunnat exploateras av entreprenörer. Donationer är en del skap, tillväxt och välstånd? Vad betyder attityder och politiska av det samhälleliga kontraktet i USA, att rika människor åter- signaler? Vilka åtgärder krävs för att den svenska entreprenör- för en del av sina tillgångar till samhället anses legitimera det skapsanda som vaknade till liv under 1990-talet ska leva kvar? kapitalistiska systemet. I Sverige har vi valt en annan väg ge- Varför skiljer sig entreprenörskapet mellan olika regioner? nom ett högre skattetryck och en politisk, centraldirigerad Också mer teoretiska frågeställningar ska tas upp, i första hand fördelning. I projektet analyseras skillnader mellan Sverige och hur entreprenörskap kan infogas i gängse tillväxtmodeller. I USA vad gäller legala och etiska aspekter av donationer. Lika- projektet deltar några av världens mest välrenommerade en- så kartläggs donationers omfattning i Sverige över tiden och treprenörskapsforskare, bland andra Zoltan Acs och David vilka ekonomiska effekter dessa haft. I projektet, som beräk- Audretsch. Resultaten kommer att redovisas under de kom- nas vara slutfört hösten 2003, är forskare från Linköpings mande tre åren ■ universitet och USA engagerade ■

SNS VERKSAMHET 2002 9 Ny dynamik i det svenska innovationssystemet Fr v Bo Hallqvist, Ulla-Britt Fräjdin- Betydelsen av innovationer för ett lands utveckling och eko- Hellqvist, Magnus nomiska tillväxt uppmärksammas alltmer. Hur ska Sverige Henrekson, Hans dra fördel av att vi ligger i världstoppen när det gäller FoU- Karlsson, Assar Lindbeck, Anna satsningar? Vad innebär omstruktureringar och nivåföränd- Hedborg, Olle Ros- ringar i statens och näringslivets satsningar på forskning och sander och Birgitta Swedenborg. innovationer? I ett forskningsprojekt, i inledningsskedet finansierat av Varför är svenskarna så sjuka? KK-stiftelsen och Vinnova, analyserar ett internationellt fors- Sjukfrånvaron ökar i hela Europa. Sverige tillhör de länder karteam samspelet mellan näringsliv, högskola och det offent- som har flest sjukskrivna och är även det land där sjukskriv- liga och vilka effekter det kan ge. Projektet avses pågå under ningarna ökar mest. Har svenskarna blivit sjukare eller finns fyra år, varav det första (2002) ägnats åt en förstudie. I en det andra orsaker? Vilka åtgärder krävs för att vända utveck- andra etapp studeras hur innovationsintensiva företag, aka- lingen? Vilket ansvar bör läggas på arbetsgivarna? Dessa sam- demiska entreprenörscentra, ”inkubatorer”, privata och of- hällsekonomiskt viktiga och aktuella frågor diskuterades av fentliga riskkapitalförsörjare, forskningsstiftelser, myndighe- landets ledande experter och beslutsfattare inom området vid ter m fl agerar och samspelar. Forskargruppen består av bl a en konferens i januari. Medverkade gjorde bl a Anna Hed- professorerna Henry Etzkowitz, Science Policy Institute, New borg, Riksförsäkringsverket, Hans Karlsson, arbetslivsminis- York, Luke Georghiou, PREST, Manchester, Merle Jacob, ter, Bo Hallqvist, distrikts- och försäkringsläkare i Norrbot- Handelshögskolan, Köpenhamn, Magnus Klofsten, Linkö- ten, Ed Palmer, professor, Mårten Palme, professor, Mats Pers- pings universitet, Jan-Evert Nilsson, Blekinge Tekniska Hög- son, professor, Eva Nilsson Bågenholm, andre vice ordföran- skola, och Luigi Orsenigo, Universitá Bocconi, Milano, samt de, Läkarförbundet, Eskil Wadensjö, professor, Assar Lind- fil dr Ingrid Schild, Umeå uni- beck, professor, Agneta Kruse, fil dr samt Birgitta Sweden- versitet. borg, forskningsledare, SNS ■ Under försommaren 2003 publiceras en bok på svenska Tio år sedan kronan föll om The Triple Helix and the 19 Dynamics of Innovation, av Den november samlades i SNS lokaler bortåt hundra av 1992 Henry Etzkowitz som förklarar dem som var centrala aktörer och beslutsfattare hösten Merle Jacob och ger exempel på samspel för att diskutera omständigheterna kring och resultatet av det mellan universitet, näringsliv penningpolitiska regimbytet. Seminariebidragen blir en bok 2003 ■ och det offentliga. De finansiel- som utkommer på SNS Förlag våren la flödena i det svenska FoU- systemet utkommer också under våren. Parallellt med forskarna Henry Etzkowitz arbetar en särskild arbetsgrupp av företagsledare m fl med problemanalyser och policy- rekommendationer. Projektet leds av docent Göran Arvidsson, forsknings- ■ ledare vid SNS Luke Georghiou Fr v Nils Lundgren, Veraciter, dåvarande chefekonom Nordbanken, Urban Bäckström, riksbankschef ( t o m december 2002), dåvarande Referensgrupp: statssekreterare i finansdepartementet, Krister Andersson, chef för Näringslivets Skattedelegation, dåvarande chefekonom Riksbanken, Sven-Christer Nilsson, Startupfactory, ordf Carl Bildt, dåvarande statsminister, Carl B Hamilton, professor och riksdagsledamot, dåvarande politisk sakkunnig i finansdepartementet Harry Frank, ABB och riksdagsledamot, Klas Eklund, chefekonom SEB, dåvarande Håkan Gergils, Ecofin chefekonom på Posten, Lars Jonung, professor, rådgivare EU-kom- Gösta Lemne, Ericsson missionen, dåvarande rådgivare till statsministern, samt Bengt Dennis, Lennart Ramberg, Swedestart dåvarande riksbankschef. Som kommentator medverkade Lars Hei- Lars Öjefors, Industrifonden kensten, förste vice riksbankschef (numera riksbankschef), dåvarande chefekonom på Handelsbanken.

10 SNS VERKSAMHET 2002 Det ekonomiska läget I den avslutande paneldebatten deltog förutom Bosse Ringholm, Lars Heikensten och Hans Tson Söderström också professor Assar Den traditionsenliga höstkonferensen gick av stapeln mot Lindbeck. Han efterlyste sänkta skatter på hushållstjänster, minskat bakgrund av en alltmer försiktig optimism: börskurserna hade krångel för småföretagare, för- bättrad konkurrens och friare val fallit i två och ett halvt år och tillväxtprognoserna för många av tjänster som i dag tillhanda- av världens viktigaste ekonomier reviderats ned. För konfe- hålls av kommuner och landsting. Samtidigt passade han på att slå rensens inledande internationella utblickar stod IMF:s vice vd ett slag för ESO:s fortsatta verk- professor Anne O Krueger, OECD:s chefekonom Jean-Philippe samhet och tolkade rykten om Cotis och den italienska professorn Lucrezia Reichlin från nedläggning som ”tryckfel”. Bosse Ringholm gjorde inga CEPR och Université Libre i Bryssel. utfästelser på någon punkt, inte Den svenska ekonomin analyserades av Klas Eklund, SEB, heller vad gällde ESO. Ingemar Hansson, Konjunkturinstitutet, och Irma Rosenberg, då chefekonom vid SBAB. Finansminister Bosse Ringholm lovade krafttag mot sjuk- talen. Blivande riksbankschefen Lars Heikensten öppnade för räntesänkning och Assar Lindbeck var i högform i debatten med dem båda ■

Hans Tson Söderström, avgående vd för SNS, i pausdiskussion med finansminister Bosse Ringholm och professor Assar Lindbeck. Professor Lucrezia Reichlins nya index ¤coin pekar entydigt nedåt för ekonomierna i euroländerna.

Glada mittenpolitiker. Lena Ek (c) och Karin Pilsäter (fp), ekonomiska talesmän för respektive parti, gillade Assar Lindbecks debatt med finansminister Bosse Ringholm.

Irma Rosenberg, då SBAB:s chefekonom, tyckte att KI:s prognos var alltför optimistisk.

OECD:s Jean-Philippe Cotis var inte optimist.

Blivande riksbankschef Lars Heikenstens anförande tilldrog sig stort intresse. I förhandsspekulationerna om Skulle han instämma i årets ekonomipristagare nämn- finansministerns syn på des IMF:s vice vd, professor kronkursen? Anne O Krueger.

SNS VERKSAMHET 2002 11 FORSKNINGSOMRÅDE Välfärdsstat i omvandling

Kan den offentliga sektorn effektiviseras och vad betyder Rapporten söker lösningar av tre slag – institutionella de demografiska förändringarna och internationaliseringen reformer, effektivare produktion av offentliga tjänster och för finansieringen? minskade socialförsäkringsutgifter. Till den första kategorin hör en förbättring av budgetprocessen i kommunerna och Det är de två centrala frågor som ställdes i SNS stora forsk- förstatligande av försäkringskassor och a-kassor. ningsprojekt om den offentliga sektorn. Per Molander, en av Avgifter för offentliga tjänster är en annan väg att avlasta projektets två forskningsledare, menade vid konferensen då den offentliga budgeten. För omsorgstjänsterna kommer vi resultaten presenterades att svaret på dessa frågor innebär en i framtiden förmodligen att tvingas överväga högre avgifter, god och en dålig nyhet. Den goda nyheten är att det går att som då måste bli inkomstprövade. sänka utgifterna som andel av BNP Inom socialförsäkringssystemet finns flera alternativ att utan ett systemskifte. Den dåliga är att avlasta staten. Privatisering till individuell nivå kan bara ge utgiftsminskningen äts upp av kostna- små bidrag, eftersom privatisering i de flesta fall leder till derna för den åldrande befolkningen premier som är så differentierade att de inte är fördelnings- och för internationaliseringen. mässigt acceptabla. Arbetsskadorna och de trafikrelaterade Rapporten Alternativ i välfärdspo- olycksfallen är tänkbara kandidater. Vill man förstärka litiken är skriven av tjugotalet svens- avtalsförsäkringarnas roll, ska taket i de offentliga försäk- ka och utländska forskare som har ringarna hållas konstant eller sänkas och inte höjas. Höjd försökt uppskatta hur stora påfrest- pensionsålder är ytterligare en åtgärd som sannolikt blir nöd- ningarna är och dessutom diskutera vändig ■ hur de kan mötas. Resultaten är i korthet: • De demografiska förändringarna kan framemot 2030 för- väntas försämra den offentliga balansen med 5–6 procent av BNP. • Internationaliseringens effekter är svårare att skatta men kan med oförändrad politik antas leda till en försämring Mattias Lundbäck, Ursula Berge, verksam- Peter Wolodarski, på mellan 1 och 3,5 procent av BNP. ledarskribent, SvD hetsansvarig, Agora ledarskribent, DN • Det går att möta dessa påfrestningar med ett brett spektrum av åtgärder, som håller skattekvoten vid en uthållig nivå kring 50 procent av BNP. • Om inga åtgärder vidtas, kommer skattekvoten att stiga. Arbetsutbudet kommer i så fall med all sannolikhet att minska i en situation då huvudkravet i stället är att det bör öka. Kjell-Olof Feldt, referensgruppens Chris Heister, socialpolitiker (m) Ett huvudproblem för industriländerna är att de arbetande ordförande håller på att bli för få i förhållande till dem som inte arbetar – barn och äldre. Att bryta den långsiktiga tendensen till ökad försörjningsbörda för de förvärvsaktiva är därför den viktigaste ekonomisk-politiska uppgiften under de närmas- te decennierna. Utan motåtgärder kommer skattekvoten att stiga. Men en hög skattekvot tenderar att minska befolk- ningens intresse för arbete. Alternativet att hålla statsskul-

den konstant eller tillåta den att växa skapar stora problem Torben M Andersen, Per Molander, Peter Eriksson, kom- längre fram. professor forskningsledare SNS munalråd i Kalix och nyvalt språkrör (mp)

12 SNS VERKSAMHET 2002 VÄLFÄRDSPOLITISKA RÅDET 2002 Rådets policyslutsatser: Att de senaste decenniernas flykting- och anhöriginvandrare • Ett nytt samhällskontrakt. har en mycket dålig arbetsmarknadsförankring bekräftas i Arbetsmarknadens parter, politiker och myndigheter måste en rad forskningsrapporter. Tvärtemot vad många hoppats, ta ett gemensamt ansvar för invandrings- och flykting- tyder mycket på att även invandrarnas barn – den andra politiken och åtgärda den misslyckade integrationen. generationens invandrare – är dåligt integrerade, trots att de • Inför ett lärlingssystem. är födda och uppvuxna i Sverige. Den nuvarande integrations- Nyckeln till integration för vuxna invandrare ligger i att politiken har inte lyckats med att ge nyanlända flyktingar de snabbt kommer ut i arbetslivet. För att underlätta in- och anhöriga en fast förankring på arbetsmarknaden. Det tegrationen bör infasningen på arbetsmarknaden ske konstaterar Välfärdspolitiska rådet 2002 i sin rapport, genom att träning i svenska språket kombineras med för- Arbete? – Var god dröj! värvsarbete. • Överväg ett riktat statligt skolstöd. En misslyckad integrationspolitik Vägen till integration går dels över förbättrad arbets- Den nuvarande integrationspolitiken har misslyckats. Rap- marknadsförankring för föräldrarna, dels över ökat stöd i porten pekar på några förhållanden av betydelse. skolan till barn med utomeuropeiska föräldrar. Staten måste • Svenskundervisningen har bedrivits separat och inte i ta sitt ansvar för invandringspolitikens långsiktiga kon- kombination med förvärvsarbete. sekvenser: riktade resurser bör anslås till skolan för att • Flyktingmottagandet och introduktionsprogrammens ut- stödja unga förstagenerationsinvandrare och andragene- formning gör att flyktingar under sin första tid i landet rationens invandrare med utomeuropeiskt ursprung ■ hamnar i socialbidragsberoende. • Skolan har inte lyckats förmedla tillräckliga skol- och svenskkunskaper till barn och ungdomar med utomeuropeiskt ursprung.

Välfärdspolitiska rådet 2002:

Peder J Pedersen, professor i nationalekonomi och välfärdsforskning vid Århus universitet och vid Socialforskningsinstitutet i Köpenhamn. Li Bennich-Björkman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Dan-Olof Rooth, lektor i nationalekonomi vid Handelshögskolan BBS, Högskolan i Kalmar. Christer Lundh, rådets ordförande, professor i ekono- Andreas Carlgren, gd vid Inte- Lars Lejonborg, partiledare (fp), misk historia vid grationsverket, betonade att ville bygga integrationen på en Lunds universitet. samordningen mellan olika jobbgaranti som innebär att alla Rolf Ohlsson, pro- myndigheter och beslutsnivåer har rätt att få jobb, samtidigt fessor i ekonomisk nu har förbättrats. som man har skyldighet att historia vid Lunds försörja sig om man är frisk. universitet.

VÄRLDENS BÄSTA ELLER SÄMSTA SKOLA? Lärarbrist, icke godkända elever, klotter och mobbning. Hur allvarliga är egentligen skolans problem? SNS bjöd in ex- Kris i integrationsfrågan perter och debattörer inom skolans område för att presente- Vi befinner oss idag i ett krisartat läge som i framtiden hotar ra ny forskning och bena upp problemen. Bland de medver- att ytterligare förvärras. Den misslyckade integrationspoli- kande fanns Hans Albin Larsson, aktuell tiken har lett till stora kostnader och skapar grogrund för med SNS-boken Skola eller kommunal främlingsfientlighet. Om invandrare hade jobb i samma ut- ungdomsomsorg?, som gav en historisk sträckning som svenskar, skulle 100 000 fler invandrare vara bakgrund. Li Bennich-Björkman, docent sysselsatta. I ett integrationsperspektiv håller även skolpoli- i statsvetenskap, berättade om sin bok Nå- tiken på att misslyckas. Skolan lyckas inte uppväga brister- gonting har hänt – förbättring och frus- na i svenskkunskaper i invandrarfamiljer med utomeuro- tration i svenska lågstatusskolor där hon peisk bakgrund, vilket resulterar i genomsnittligt sämre skol- visar på försök att vända utvecklingen i prestationer för många unga andragenerationsinvandrare. så kallade krisskolor ■

SNS VERKSAMHET 2002 13 FORSKNINGSOMRÅDE Politikens spelregler

Valet i september 2002 ledde visserligen inte till regerings- Oppositionens svaghet beror framför allt på splittringen skifte, men i alla fall till en rejäl debatt om de svenska reg- mellan de borgerliga partierna. Möjligheten till en skuggre- lerna för regeringsbildning. För tjugoförsta året i rad styrs gering har inte på allvar prövats i svensk politik. Ett sådant landet av en minoritetsregering. I en uppmärksammad rap- skuggkabinett skulle bidra till att få till stånd en tydligare port argumenterade SNS Demokratiråd för majoritets- och synligare opposition. regeringar. Det främsta skälet var att förbättra väljarnas möj- Undersökningar visar att de svenska väljarna är relativt lighet att utkräva ansvar. välinformerade. Men väljarna får i dag inte den information som behövs för att kunna utkräva ansvar av regeringen. Demokrati utan ansvar Valmaterialet har ibland allvarliga brister. Partiernas valma- Sambandet mellan valutslag och regeringsbildning är svagt. nifest ägnas till allra största delen åt framtidslöften, medan Politikerna och systemet är inte tillräckligt lyhörda för väl- redogörelserna för vad som faktiskt hänt under den gångna valperioden varit ytterst knapphändiga. jarnas signaler. Regeringspartier sitter kvar oavsett om de går fram eller tillbaka. Under flera år Demokratirådet ansåg också att riksdagen inför varje val har stödpartier haft rollen som både borde förse alla medborgare med en saklig och lättillgänglig skrift som berättar om vad riksdagen har fattat beslut om opposition och regeringsunderlag. Hur ska väljarna då kunna utkräva sedan föregående val. ansvar? För att ansvarsutkrävandet ska fungera måste väljarna veta vad som ligger innanför respektive utanför regeringens Demokrati utan ansvar var titeln på 2002 års rapport från SNS Demo- domän av befogenheter. En otydlig maktdelning innebär dels kratiråd. Forskargruppen argumente- att väljarna dömer regeringen för saker som den inte har makt över, dels att regeringen undslipper ansvar på grund rade för att representativ demokrati inte bara kräver framåtblickande av att väljarna är ovetande. Demokratirådet argumenterade mandat utan också tillbakablickande sanktioner. Väljarna därför för klarare maktdelning: en skarpare gränsdragning mellan offentligt och privat, tydligare uppgiftsfördelning måste ges bättre förutsättningar att avgöra hur väl deras valda representanter tillvaratagit deras intressen och önskemål. mellan å ena sidan staten och å andra sidan EU, regioner Den representativa demokratin behöver följaktligen för- och kommuner samt en bättre rollfördelning mellan politiker och tjänstemän inom staten. stärkas, särskilt väljarnas möjligheter att genom sanktioner utkräva ansvar på valdagen. Riksdagen spelar en avgörande roll för väljarnas möjligheter att påverka regeringens sam- Västeuropeiska regeringars valresultat mansättning. Demokratirådet lade fram flera förslag för att Genomsnitt 1945–1999 stärka väljarnas makt. 4 3 Under minoritetsregeringar blir det ofta oklart vilka par- 2 tier som står bakom olika beslut. Ska vänsterpartiet och miljö- 1 0 partiet betraktas som oppositionspartier eller regeringspar- –1 –0,1 –1,1 –1,4 –2 –2,1 tier? Rådet presenterade undersökningar som visar att väl- –3 –3,4 –4 jarna får allt svårare att urskilja klara regeringsalternativ. –5 Det finns stora nackdelar med grundlagens bestämmelser –6 –7 –6,3 om hur riksdagen väljer statsminister. Regelsystemet har ökat risken för låsningar och behöver därför ändras. Erfarenheterna Regeringar förlorar. Socialdemokraternas valframgång 2002 från andra länder talar för att riksdagen borde utse majori- framstår i internationellt perspektiv som ett undantag. Demokrati- tetsregeringar. Frågan om regeringens partimässiga samman- rådet redovisade en stor undersökning av alla regeringar i Väst- europa sedan 1945. Datamaterialet visar att sittande regeringar sättning bör också prövas efter varje val. klarar sig allt sämre i mötet med väljarna. Under 1990-talet Maktväxling tillhör undantagen i svensk parlamentarism. förlorade en regering med i genomsnitt sex procentenheter.

14 SNS VERKSAMHET 2002 Demokratirådet 2002 I en undersökning för SNS författningsprojekt kartlade statsvetaren Carsten Anckar huvuddragen i valsystemen i Sören Holmberg är professor i statsvetenskap vid Göteborgs uni- den demokratiska världen genom att jämföra 80 stater. Den versitet med forskningsinriktning på väljarbeteende och representativ demokrati. Ledare för valundersökningarna, en av ledarna centrala frågan är vilken betydelse som valsystemen har för tre för SOM-institutet, som är en forskningsinriktad opinionsmätnings- organisation vid Göteborgs universitet, ledamot av internationella centrala element i politiken: representationens proportionali- valforskningsorganisationer. tet, fragmentering av partisystemet och regeringsstabilitet ■ Olof Petersson är professor i statsvetenskap och forskningsledare vid SNS. Rådets ordförande. Vem styr? Hanne Marthe Narud är professor i statsvetenskap vid Oslo universitet med huvudinriktning på forskning om val, representation ”Regeringen styr riket”, säger den och regeringsfrågor. Hon är redaktör för Tidsskrift för samfunns- forskning samt medlem av den norska grundlagsutredning som svenska regeringsformen. ”Det kan dis- utvärderar stortingets kontroll av regeringen. kuteras i vilken utsträckning det är Leif Lewin är skytteansk professor i vältalighet och statskunskap och vicerektor vid Uppsala universitet. Han har bedrivit forskning sant”, svarar författarna till en rapport om politiska ideologier, demokratiteori, väljare, rationella beslut, från SNS författningsprojekt – Per korporatism och parlamentarism och leder för närvarande ett forskningsprojekt om demokratiskt ansvarsutkrävande. Molander, Jan-Eric Nilsson och Allen Schick. De menar att Regeringskansliet inte har de resurser som krävs för att regeringen ska kunna ta det strategisk- politiska ansvaret för rikets styrelse. Regeringen har underskattat resultatstyrningens svårig- heter, menar författarna. De politiska beslutsfattarna kän- ner sig inte hemma i styrsystemet och har valt genvägar för att påverka politiken ■

Att förbättra demokratin – en politisk-ekonomisk analys av Sveriges grundlag Ur referensgruppens uttalande Spelar grundlagen någon roll? Har den svenska grundlagen ”Demokratirådet har valt att koncentrera sin granskning påverkat den politik som förts i landet och kan vissa politis- och sina förslag till politiska partier och officiella institutio- ka misslyckanden sedan 1970 rentav återföras på 1970 års ner. Detta perspektiv har den begränsningen att det inte till- grundlagsreform? räckligt uppmärksammar de individer som leder institutio- Boken, som skrivits av amerikanen Roger D Congleton, nerna. Förslaget om en skuggregering skulle exempelvis också en av de ledande företrädarna för public choice-skolan, ana- kunna försvaras som ett effektivt sätt att skola fram en kader lyserar dessa frågor. av skickliga politiker i det eller de partier som för stunden Boken innehåller den första systematiska utvärderingen av ■ befinner sig i opposition.” 1974 års grundlag. Författaren pekar på ett flertal reformer som skulle kunna stärka den svenska medborgarstyrelsen, SNS referensgrupp för demokrati- och bl a en återgång till ett modifierat tvåkammarsystem ■ författningsfrågor

Björn Svedberg (ordf) Inga-Britt Ahlenius, Riksrevisionsverket Fredrik Arnander, Transfer/Sidewalk Express Antonia Ax:son Johnson, Axel Johnson AB Urban Jansson, Proffice Sven H Salén, Salénia Lars Wohlin

Effekter av valsystem De senaste årtiondena har präglats av stora politiska för- Roger D Congleton Per Unckel, dåvarande Björn von Sydow, ändringar på många håll i världen. De nya demokratierna professor vid George ordförande i riksdagens dåvarande försvars- har aktualiserat debatten kring de politiska institutionernas Mason University. konstitutionsutskott, minister, nu talman kommenterade Sveriges riksdag, roll i allmänhet och deras betydelse för demokratins konso- utvärderingen av 1974 medverkade också. lidering i synnerhet. års grundlag.

SNS VERKSAMHET 2002 15 Debatt om Europas framtid En regeringskonferens år 2004 ska fatta beslut om EU:s uppgifter och organisation. Just nu pågår en intensiv debatt om Europas framtid. Den yttersta frågan gäller hur med- borgarna ska kunna delta i de europeiska beslutsprocesser- na och hur man ska kunna utkräva ansvar av dem som har makten i EU. SNS har försökt att stimulera den svenska debatten genom seminarier, böcker, debattartiklar och en sär- skild webbplats. Boken Från Fischer till Giscard – 24 röster om Europas

framtid ger en inblick i hur dagens europeiska beslutsfattare Professor Johan P Olsen, Oslo universitet och Lena Hjelm-Wallén, ser på Europas framtid. Här återges för första gången i sam- regeringens representant i Konventet om Europas framtid. lad form det uppmärksammade tal som den tyske utrikesmi- nistern Joschka Fischer höll i maj 2000 samt de viktigaste de små stegen leder till de mål vi satt upp för samarbetet i debattinläggen som därefter följde. Boken avslutas med Valéry Europa. Johan P Olsen menade dock att det behövs en kon- Giscard d’Estaings tal vid öppnandet av konventet om EU:s tinuerlig debatt som ger vägledning för att denna metod ska framtid 2002. fungera. Ett välbesökt SNS-seminarium om EU:s framtidsfrågor Regeringen ser inget behov av att förändra balansen mel- den 27 september 2002 resulterade i en rad konkreta för- lan EU:s institutioner, förklarade Lena Hjelm-Wallén. Det slag till förändringar samt nyheter så- roterande ordförandeskapet ser man dock som problema- som EP-ledamoten Cecilia Malmströms tiskt med tanke på utvidgningen. EU bör skapa en kort och efterfrågan av en klausul om medlems- lättbegriplig konstitution, men i övrigt bör förändringar ske staters utträde ur EU. med små steg. I seminariet medverkade Johan P SNS Demokratiråd 2003 följer konventet och presente- Olsen, professor vid Oslo universitet, rar i juni 2003 en kritisk analys av debattens ståndpunkter Vernon Bogdanor, professor Oxford och argument. Medlemmarna i det nya Demokratirådet är University, Dennis Mueller, professor statsvetarna Ulrika Mörth, Stockholms universitet, Johan P Universität Wien samt andra forskare Olsen, Oslo universitet, Jonas Tallberg, Utrikespolitiska in- som deltar i SNS stitutet och Lunds universitet, samt Olof Petersson, forsk- författningsprojekt. Lena Hjelm-Wal- ningsledare vid SNS ■ lén, regeringens representant i konventet samt Cecilia Malmström, Europa- parlamentariker (fp) kommenterade forskarnas inlägg. Olof Petersson, forskningsledare SNS, ledde seminariet. Johan P Olsen förklarade att det finns tre alternativa vägar för EU:s Cecilia Malmström, Europaparlamentet utveckling. Med engineering menade Olsen att beslutsfattarna först bestäm- mer hur de vill att det framtida EU ska se ut, sen skapar vi institutioner som speglar dessa beslut. Med evolu- tion menas istället att institutioner och policyområden successivt växer fram som en funktion av vårt europeiska arv. Det tredje alternativet, gardening, förespråkar de små stegen mot för- verkligandet av våra mål. Detta alter- Vernon Bogdanor, professor Oxford nativ förutsätter att beslutsfattare är University så målmedvetna i policyprocessen att Jonas Tallberg, Ulrika Mörth, Johan P Olsen och Olof Petersson.

16 SNS VERKSAMHET 2002 Från vägen ut ur SÄRSKILDA STUDIER bankkrisen till klimat- politikens betydelse

Utvärdering av Securum Ellerman, MIT, Suwala Wojciech, Polska vetenskapsakade- Nordbankens avvecklingsbolag Securum avskiljdes vid års- min, och Bengt Kriström, Skogshögskolan Umeå. Professo- skiftet 1992/1993 från banken med en fjärdedel av dess kredit- rerna Lars Bergman och Marian Radetzki är projektledare. portfölj. Att skapa Securum var en bra idé då avvecklingen av Hösten 2002 redovisades resultaten vid en konferens med de nödlidande krediterna skulle tillåtas ta tid, och bolaget bl a Rolf Annerberg, EU-kommissionen, Tommy Cervin, gavs ett öppet mandat för förvaltningen av tillgångarna. Sydkraft, Thomas Korsfeldt, Energimyndigheten och Per Kå- Den slutsatsen drar Clas Bergström, Peter Englund och gesson, miljö- och energiforskare, som talare ■ Per Thorell i boken Securum och vägen ut ur bankkrisen. Författarna framhåller att om statens stöd till Nordbanken hade ägt rum idag, då EG-rätten gäller, skulle Nordbanken sannolikt tvingats avstå från delar av sin verksamhet. Securums tillgångar omstrukturerades genom fusioner, uppköp och försäljningar. Forskarna finner att flertalet före- tag i en branschjämförelse kunde visa resultatförbättringar Tommy Cervin Rolf Annerberg redan efter ett par år. Slutsatsen är därför att avvecklingen av tillgångarna över- lag sköttes bra. Fastighetsförsäljningar en och en, eller i paket, verkar i allmänhet ha skett till priser som låg nära marknaden. Där- emot förefaller både Norrporten och Castellum ha introdu- cerats på börsen till ett alltför lågt pris. En förskjutning av fastighetsförsäljningarna under något längre tid skulle ha Per Kågesson Thomas Korsfeldt kunnat ge ytterligare 2 miljarder kronor till statskassan. Slutresultatet av ett forskningsprojekt där Securum ut- Referensgrupp för klimatprojektet värderats presenterades i april 2002. Medverkade vid konferensen gjorde Thomas Korsfeldt, Energimyndigheten, ordf i referensgruppen förutom författarna bl a Carl Johan Bo Andersson, Graningeverken Leif Bodinson, Söderenergi Åberg, ordförande i referensgrup- Tomas Bruce, Fortum pen, Arne Berggren och Jan Kvarn- Tommy Cervin, Sydkraft ström, tidigare styrelseledamot res- Anders Ericsson, Nordea Securities pektive vd för Securum ■ Hans G Forsberg, Åforsk Gunnar Fransson, Skellefteå Kraft Stefan Gustafsson/Per-Olof Pehrsson, Svenska Statoil Kenneth Jönsson/Torbjörn Strömberg, Mälarenergi Gerold Lange, Vattenfall Claës Lindroth, Svenska Kolinstitutet Carl-Erik Nyquist, f d Vattenfall Christer Olsson, Öresundskraft Global klimatpolitik och den svenska energisektorn Thore Sahlin, Göteborg Energi Edvard Sandberg, Svensk Energi Projektet, vars övergripande mål är att förklara och analy- Fredrik Segerberg, ABB sera vad innebörden blir för Sverige om Kyoto-överenskom- Christer Sjölin, Fortum Kraft melsen genomförs, slutrapporteras i en forskningsrapport Göran Svensson, Vattenfall under våren 2003. Ett dussintal ekonomer från Sverige, Fin- Stefan Wallin, Svenska Shell land, Norge, Polen och USA deltar i arbetet, bl a Denny

SNS VERKSAMHET 2002 17 SÄRSKILDA STUDIER Fler kvinnor på ledande OCH FÖRNYELSEPROJEKT poster i näringslivet

2002 var året då debatten om den låga andelen kvinnliga Publikationer: toppchefer på nytt tog fart med full kraft. Mycket tack vare SNS arbetsgrupp för fler kvinnor på ledande poster i närings- Publicerade: livet. Under ledning av gruppens ordförande Lars H Thunell, ”Rekrytering av koncernstyrelser. Om nomineringsförfaranden och vd och koncernchef på SEB, skrevs debattartiklar, publice- styrelsesammansättning”. Sven- Erik Sjöstrand, Pernilla Petrelius, rades rapporter, och arrangerades möten, seminarier, work- Handelshögskolan i Stockholm. shops och hearings. ”Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv”. Maria Ed- ström, Göteborgs universitet. Inom ramen för projektet, som sattes igång under ”Så spräcker vi glastaket!”. Handbok av Ronald Fagerfjäll, journalist 2001 som svar på en utmaning till SNS att ”stå och författare. fadder för projekt som syftar till att förändra den Kommande: dåliga representationen av kompetenta kvinnor i företagens Kartläggning av rekryteringsbasen: Monica Renstig, journalist och författare (maj 2003). ledningar och styrelser” (Svenska Dagbladet november Kartläggning av karriärvägar: Anita Göransson, Göteborgs universi- 2000), har arbetsgruppen under året haft flera möten vid tet (våren/sommaren 2003). Analys av de institutionella problemen för kvinnor i tidskrävande beslutspositioner: Magnus Henrekson, Handelshögskolan i Stock- holm, och Anne Boschini, Stockholms universitet (sommaren/ hösten 2003). Kartläggning av tidigare studentkullar och deras karriärval (hösten 2003). Internationellt jämförande studie av kvinnliga chefer (hösten 2003).

chefer i näringslivet? Cecilia Stenshamn, reporter på Veckans Affärer, Anna Körnung, redaktionschef på Svenska Dag- bladet, och journalistikprofessorn Stig Hadenius, var kom- mentatorer. Samma studie var föremål för diskussion vid ett lunchseminarium i december. Birgitta Johansson-Hedberg, Föreningssparbankens vd, kommenterade och bidrog med egna erfarenheter. I augusti presenterade professor Anita Göransson, Göte- borgs universitet, en studie om hur den typiska karriärvägen bland dem som lyckats nå toppen ser ut. Vid samma möte vilka preliminära forskningsresultat presenterats, problem presenterades studien ”Rekrytering av koncernstyrelser. Om och förändringsstrategier diskuterats och åtgärdspaket be- nomineringsförfaranden och styrelsesammansättning” av slutats. professor Sven-Erik Sjöstrand, Handelshögskolan i Stock- En viktig del av projektet är att bilda opinion. Ett antal holm, och doktoranden Pernilla Petrelius. En uppföljning öppna seminarier anordnades därför under året. Diskussio- av studien, baserad på intervjuer med nyckelpersoner i sty- nerna som fördes mellan medlemmar ur arbetsgruppen, re- relser och nomineringskommittéer, visade att även om man ferensgruppen och finansieringsgruppen, samt journalister, inte kunde se någon större förändring i andelen kvinnor i forskare och politiker byggde på de forskningsrapporter som styrelserna efter vårens stämmor, så hade frågan diskuterats. tagits fram inom projektet. Ett av få kvinnliga styrelseproffs, Peggy Bruzelius, medver- I maj presenterade Maria Edström, doktorand vid JMG, kade som kommentator och delade med sig av sina erfaren- Göteborgs universitet, studien ”Mediebilden av kvinnliga chefer heter då studien diskuterades vid ett höstseminarium. i svenskt näringsliv”. Hur skildrar egentligen medierna topp- Arbetsgruppen söker bilda opinion också genom träffar

18 SNS VERKSAMHET 2002 med dem i näringslivet • Se till team-sammansättningen vid rekrytering av styrelse- Kvinnoandel i SNS som har möjlighet att ledamöter – bredda kravprofilerna Ledningsgrupp 56 % (5 av 9) påverka. En hearing med • Inför begränsade mandatperioder för de oberoende Styrelse 30 % (3 av 10) headhunters har hållits, styrelseledamöterna Lokalstyrelserna 26 % (65 av 250) Förtroenderådet 14 % (16 av 115) som bl a resulterade i • Ställ krav på headhunters. löftet att sträva efter att 2001 2004 ■ alltid ha minst en kvinna med bland slutkandidaterna. Vi- Projektet startades i april , avslutas i april dare har en workshop hållits med finansiella placerare. Mö- tesdeltagarna föreslog bl a ett införande av begränsade man- Referensgrupp datperioder för de oberoende styrelseledamöterna för att på Den yngre generationens synpunkter och erfarenheter tas i beak- så sätt få högre omsättning och möjlighet att få in fler kvin- tande genom arbetsgruppens referensgrupp. nor i styrelserna. Emanuela Pedrocco, TeliaSonera (ordf) Fredrik Hillelson, Investor Utgångspunkten för arbetsgruppen är att förändringar Oskar Bjursten, OM Paula Lindgren, Volvo Eva Fröberg, SEB Jonas Norlander, Electrolux inom näringslivet framförallt måste initieras av företagsledarna själva. När jämställdhetsministern efter en intensifierad debatt under hösten gick ut med hot om lagstiftad kvotering till Arbetsgrupp SNS projekt för fler kvinnor på ledande poster i näringslivet bolagsstyrelser svarade gruppen med ett åtgärdspaket som publicerades på DN-debatt (02-10-29). Man efterlyste även en dialog med statsmakterna kring förändringar som måste till i företagens yttre miljö, och i början av 2003 hölls möten med såväl jämställdhetsministern som näringsministern.

Arbetsgruppens åtaganden (publicerades på DN-debatt 02-10-29): För att bredda rekryteringsbasen och för att underlätta för kvinnor att göra karriär strävar vi efter att: Anders Nyrén, vd Carl Bennet, Caroline Sundewall, och koncernchef, styrelseordförande styrelseledamot • alltid ha minst ett kvinnligt alternativ bland kandida- Industrivärden Getinge, Elanders, TeliaSonera, terna till ledande befattningar Boliden m fl Strålfors m fl • tillåta variationer i kravprofilerna • exponera duktiga medarbetare i internt styrelsearbete • uppmuntra kompetenta medarbetare att sitta med i åtminstone en extern styrelse • uppmuntra och underlätta för mentorskap i syfte att stötta och förbereda medarbetare på att ta större ansvar.

För att genomföra förändringar som syftar till att skapa rätt attityder och möjliggöra för medarbetare att kombinera familj Leif Johansson, vd Lilian Fossum, Marcus Wallenberg, och koncernchef, senior vice president vd och koncernchef, och karriär strävar vi efter – med hänsyn tagen till att interna- Volvo organisational Investor development & tionella företag måste acceptera vissa lokala variationer – att: management • verka för att så goda villkor som möjligt ges vid föräldra- resources, Electrolux ledighet • införa utbildning om jämställdhet i alla ledarskaps- och traineeutbildningar • möjliggöra flexibla arbetssätt; fokus på resultat istället för närvarotid • i årsredovisningar redovisa antal kvinnor i lednings- grupper och styrelser

Arbetsgruppens rekommendationer: Marianne Nivert, Per E Larsson, vd Lars H Thunell, vd • Sätt upp tydliga och kvantifierbara mål styrelseledamot och koncernchef, och koncernchef, • Tydliggör målsättningar och nomineringsförfaranden i Fjärde AP-fonden, OM SEB (ordf) SSAB, Wallenstam årsredovisningar m fl

SNS VERKSAMHET 2002 19 SÄRSKILDA STUDIER OCH FÖRNYELSEPROJEKT SNS Vision

BlueFactory, med sig av sina erfarenheter. Deltagarna fick dessutom i mindre grupper diskutera frågor som: Fyller alla typer av investerare en funktion? Hur ska ägandet fördelas i ett spännande nystartat bolag? Vad bör staten ha för roll i riskkapi- talsammanhang? Finns det några särskilt angelägna ekonomisk- politiska åtgärder för att stärka den svenska riskkapitalmark- naden? Vårens andra möte handlade om företagens samhällsan- svar och samlade ett sjuttiotal personer under några varma Pontus Braunerhjelm, SNS, Mats Ryd, United Spaces, John Nevado, majtimmar i Gamla Stans Bryggerier till en diskussion under Sysslingarnas, Hidayet Tercan, Transfer och Pontus Schultz, Finans ledning av (dåvarande) Finans Visions chefredaktör Pontus Vision, vid nätverksträffen på Berns. Schultz. Ikeas Marianne Barner, Tonika Hirdman från Banco Fonder och Tor Krusell från Skanska svarade på frågor som: Hur långt sträcker sig företagens ansvar? Vilka internationella problem kan uppstå? Hur hanterar man problem på hemma- SNS har skapat ett forum där dagens företagsledare och be- marknader? Vad kan ett litet, nystartat företag göra? slutsfattare får träffa och utbyta erfarenheter med morgon- SNS har dessutom inlett samarbete med ett antal fristående dagens chefer. nätverk som samlar yngre samhällsintresserade personer. I september träffades nätverken på Berns för ett seminarium om Som ett led i arbetet med att vidga SNS nätverk mot nya nätverkande. Ca 200 personer lyssnade till Michael Treschow, målgrupper startades under år 2002 ett projekt med syfte att styrelseordförande Ericsson, Marianne Nivert, vid tillfället just skapa en mötesplats där yngre personer i näringslivet och mer avgången vd för Telia, Lee Wermelin, professionell nätverkare etablerade företagsledare och företagare kan utbyta erfaren- på Brainheart Network och Alexandra Waluszewski, nätverks- heter och bli inspirerade av varandra. forskare vid Uppsala universitet, som diskuterade nätverkens SNS Vision har utvecklats till ett forum för erfarenhetsut- roll för individen, företaget och samhället. byte över ålders- och intressegränser. Personer i 30-årsåldern I november var nätverkskontoret United Spaces värd för med ett starkt intresse för samhällsfrågor har fått tillfälle att ett nätverksevent om kreativitet och innovationskraft. Konst- träffa etablerade beslutsfattare som ingår i SNS nätverk. nären Ernst Billgren, bankdirektören Jacob Palmstierna och Under våren 2002 arrangerades två välbesökta seminarier entreprenören Jane Walerud diskuterade kreativitetens betydelse med inriktning på riskkapitalfrågor respektive företagens sam- för företagandet och tillväxten. Efter paneldiskussionen gavs hällsansvar. I mars träffade riskkapi- kreativa smakprov från Foodjam och Cirkus Cirkör ■ talister entreprenörer; unga företagare träffade äldre och erfarna. Efter en överblick över forskningsläget och tillgången till riskkapital, som gavs av Pontus Braunerhjelm, SNS, respektive Tom Berggren, Riskkapital- föreningen, delade riskkapitalister som Christian Salamon, Industri Kapital, Eric Martin, Aldano, och Jussi Saarinen, Brainheart Capital, och mottagare av riskkapital som Yngre lär av äldre – eller om det är tvärtom. Olof Stenhammar tillsam- Michael Treschow och Jenny Helin, Sparetime, Yvonne Mår- Marianne Nivert delar med mans med några av deltagarna vid SNS Visions möte om riskkapital. Till sig av sina erfarenheter. tensson, Cellavision, och Soki Choi, vänster syns Fredrik Arnander, vd för Hybrid och grundare av Transfer.

20 SNS VERKSAMHET 2002 Nya insikter och SNS FÖRKOVRAN värdefulla kontakter

SNS Samhällsprogram EXTERNA MEDVERKANDE I SVERIGE SNS Samhällsprogram är en chefsutbildning i tre etapper om Dan Andersson, chefekonom LO det politiska beslutsfattandets villkor. Den är utformad för Widar Andersson, ordförande Friskolornas riksförbund blivande företagsledare och andra chefer på hög nivå inom Marianne Barner, informationschef Ikea-koncernen både privat och offentlig sektor. I programmet medverkar le- Bo Berggren, f d vd och koncernchef Stora dande beslutsfattare, forskare och journalister. Möten med Carl-Johan Bonnier, styrelseordförande i Bonnier AB, ordf i viktiga politiska aktörer varvas med rollspel och föreläsningar SNS styrelse där aktuella samhällsfrågor tas upp. Henry Bäck, professor Göteborgs universitet Urban Bäckström, riksbankschef Första etappen: Ekonomisk politik, politisk beslutsprocess och Ulf Christofferson, kanslichef Riksdagen opinionsbildning. Lena Ek, riksdagsledamot (c ) Andra etappen: Politiskt beslutsfattande på nationell nivå, med Mats Eklund, programledare och redaktör SvT besök bl a hos riksdagens talman, LO, TCO, Saco, riksbanks- Peter Ekstrand, journalist och kommunikations- chefen och statsråd. Avslutas med mediespel. rådgivare Geelmuyden.Kiese Tredje etappen: Beslutsfattande på EU-nivå med besök i Bryssel Anna Ekström, ordförande Saco vid Europaparlamentet, EU-kommissionen, EU:s ministerråd, Erik Fichtelius, politisk reporter SvT Sveriges permanenta representation samt möten med svenska Marianne Hamilton, personaldirektör Atlas Copco och internationella lobbyister ■ Fredrik Hillelson, personaldirektör Investor Kaj Janérus, f d generaldirektör Sjöfartsverket Gösta Jedberger, vd Praktikertjänst Tomas Johansson, rektor för St Petri gymnasium, Malmö Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO Förre närings- Anders Lundberg, seniorkonsult och vd Railize International ministern Björn Liselotte Lööf, vd Liselotte Lööf AB Rosengren vid Anders Major, kommundirektör Järfälla kommun återförenings- träffen för dem Sven-Christer Nilsson, f d Ericssonchef och grundare av som genomgått Startupfactory SNS Samhälls- Marianne Nivert, f d vd och koncernchef Telia, styrelse- program. ledamot i SNS Sture Nordh, ordförande TCO SAMHÄLLSPROGRAMMET 2002 Sven-Inge Nylund, kommunalråd (s) Upplands-Bro kommun Sören Olofsson, landstingsdirektör Stockholms läns landsting Åke Ortmark, redaktör TV8 MEDVERKANDE I BRYSSEL Per Rosengren, riksdagsledamot (v) Rolf Annerberg, chef Margot Wallströms kabinett, Nyamko Sabuni, riksdagsledamot (fp) EU-kommissionen Pontus Schultz, chefredaktör Finans Vision Horst Bacia, utrikeskorrespondent Frankfurter Allgemeine Annika Ström-Melin, chef för samhällsredaktionen Studio Ett Georg Danell, lobbyist, chef Kreabs kontor i Bryssel Björn von Sydow, försvarsminister och sedermera Michael Daun, ordförande SNS lokalgrupp i Bryssel Rolf Gustavsson, Svenska Dagbladets korrespondent i Bryssel riksdagens talman Jan Herin, chef Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel Daniel Tarschys, professor Stockholms universitet Torbjörn Ihre, SNS lokalgrupp i Bryssel Per Wendel, politisk reporter Expressen Sixten Korkman, generaldirektör EU:s ministerrådssekretariat Sirkka Westberg, konsult Westberg & Co Sven Norberg, direktör Generaldirektoratet för konkurrens, Margareta Winberg, jämställdhetsminister och vice EU-kommissionen statsminister Sven-Olof Petersson, ambassadör Sveriges EU-representation Lasse Åsgård, tv-producent, journalist och författare Gideon Rachman, utrikeskorrespondent The Economist Christer Östlund, chef för näringspolitiska enheten, Olle Schmidt, Europaparlamentariker (fp) Företagarnas riksorganisation

SNS VERKSAMHET 2002 21 Konkurrens och tillväxt SNS TYLÖSANDSKONFERENS i det nya Europa

När företagsledare, politiker och forskare samlades till tradi- tionsenlig konferens i Tylösand kunde Hans Tson Söderström konstatera att SNS har ett gammalt och ärorikt engagemang för ökad konkurrens. En tidig SNS-skrift föreslog förbud mot karteller. Nu är konkurrens högsta visdom men frågan kvar- står: hur ska konkurrens garanteras på bästa sätt?

Programkommitténs ordförande Lars-Eric Petersson, Skan- dia, presenterade årets konferenstema. Mycket tyder på att Sverige har betydande konkurrensproblem. Det är visserligen svårt att mäta konkurrenstryck i ett land men en vanlig indi- kator är internationellt sett höga priser. Och Sverige hamnar Paneldiskussion fr v Pontus Braunerhjelm, Eva Fernvall, Carl Bennet, högt, mycket högt, i sådana prisjämförelser. Bristande kon- Chris Heister och Björn Rosengren. Olle Rossander leder diskussionen. kurrens leder till lägre välstånd och även till lägre tillväxt. Professor Paul Romer vid Stanford University, ofta utpe- lering. I USA har man bedrivit en aktiv konkurrenspolitik under kad som en möjlig Nobelpriskandidat för sin forskning om mycket lång tid med stöd av antitrustlagstiftningen. Trots det ekonomisk tillväxt och dess drivkrafter, gav en mycket peda- finns det mycket liten empirisk kunskap om konkurrenspoli- gogisk inledning om konkurrensens betydelse. Ekonomisk till- tikens effekter. Enligt Cliff Winston är det svårt att påvisa att växt, sade han, kunde analyseras med hjälp av ekonomernas konkurrenspolitiken haft positiva effekter på välfärden. Av- tre grundläggande begrepp: 1) människors preferenser, 2) till- monopolisering tar oerhört lång tid, botemedlen är ineffektiva, gång på resurser och 3) institutioner. De institutioner som ska- det är problematiskt att hitta fokus vid ingrepp vid företags- par effektivitet och tillväxt är de som skapar incitament för sammanslagningar och prissamarbeten. Slutsatsen måste bli individer att självmant göra det som är bra för dem själva och att det är på de mest uppenbara och de allvarligaste kränk- för samhället i stort. ningarna som konkurrenspolitiken måste inriktas. Clifford Winston, Senior Fellow vid det amerikanska forsk- Efter de två amerikanske forskarna talade Europeiska kom- ningsinstitutet Brookings Institution, anlade det amerikanska missionens representant, Dan Sjöblom, Case Manager, Gene- perspektivet på de senaste årens konkurrenspolitik och avreg- raldirektoratet för konkurrens. Konkurrensfrågor är av stort

Gruppredovisning (fr v) Björn Hägglund, Hans van Scherpeenzel, Peter Kleen, Marie Ehrling, Gunilla Arhén och Irma Rosenberg.

22 SNS VERKSAMHET 2002 intresse och allt fler aktörer intresserar sig för hur t ex EU:s förvärvskontrollsregler tillämpas, även om detta bara är en aspekt av EU:s konkurrenspolitik. Svenska företag och politiker var t ex inte riktigt förberedda för efterverkningarna av Volvo–Scania-beslutet. I polemik med dem som anser att EU liksom USA borde införa regler om ”efficiency gain” menade Sjöblom att defini- Toivo Sjörén Göran Grosskopf tionen av sådana vinster är mycket oklar. Empirin utgörs av endast ett par fall från USA. I EU tillkommer dessutom aspekten att EU-kommissionen måste tillse att det inte finns någon nationell bias i bedömning och utfall. Hos vem ska bevisbördan ligga? – Svenskarnas inställning till konkurrens är för närvarande oväntat positiv, konstaterade Sifos opinionsexpert Toivo Sjörén. Han redovisade en pinfärsk attitydundersökning, som var Sifos bidrag till Tylösandskonferensen. Sjuttio procent av de tillfrå- gade hade en positiv värdering av begreppet konkurrens. Ann-Christin Nykvist, generaldirektör vid Konkurrensver- ket (några veckor senare utnämnd till jordbruksminister), konstaterade att konkurrensfrågorna under senare tid fått sär- Gunvor Engström, Lars Wohlin, Bertil Åhnberg och Eva Rosengren. skild uppmärksamhet i Sverige, på EU-nivå och även globalt. Konkurrensen blev bättre under nittiotalet. Internationalise- ringen tillsammans med öppnandet av marknader för konkurrens, den tekniska utvecklingen, medlemskapet i EU och den strängare konkurrenslagen har ökat konkurrenstrycket på svenska marknader. Men många allvarliga konkurrensproblem kvarstår ■ Om konkurrensens betydelse inom idrotten talade för- bundskapten Bengt ”Bengan” Johansson. Lars-Eric Claes Björk Petersson

Anders Lindström, Lennart Grabe och Staffan Håkanson vid grupp- Chris Heister och Björn Rosengren diskussionen.

Christina Rogestam, Eva Fernvall och Meg Tivéus, Jan-Mikael Bexhed, Hans Strå- Dan Sjöblom, Cliff Winston och Ann-Christin Nykvist. berg och Anders Nyrén. Paul Romer.

SNS VERKSAMHET 2002 23 Enskilda personer, MEDLEMMAR företag, myndigheter och organisationer

SNS medlemsverksamhet startade redan 1948, när SNS projekt i särskilda referensgrupper och kan väljas in i SNS bildades. Idag har SNS 4 000 medlemmar, varav ca 250 är Förtroenderåd, och bjuds in till viktiga mötesplatser som t ex företag, myndigheter och organisationer. SNS medlemmar Företagsledarkonferensen i Tylösand. får möjlighet att fördjupa sig i aktuella samhällsfrågor och • SNS vänner: Medlemskapet vänder sig till mindre före- stå i centrum av samhällsdebatten. Medlemmarna kommer tag utanför Stockholm som aktivt vill stödja SNS verk- från olika delar av samhället – näringslivet, den offentliga samhet på orten. sektorn, forskarvärlden och politiken. • Ordinarie medlemskap för enskilda personer • Särskilda medlemskap för skolor, lärare och studenter: Medlemsformer Subventionerade medlemskap som gör det möjligt för Det finns flera sätt att engagera sig i SNS – som företag, personer inom utbildningssektorn att ta del av SNS myndighet, organisation eller enskild person. Alla medlem- verksamhet. skap ger tillgång till ett varierat utbud av SNS-publikationer, konferenser och möten. SNS lokalgrupper – från Kiruna i norr till Tokyo i öst • Medlemskap för företag, myndigheter och organisatio- En central del av medlemsverksamheten är de medlemsmöten ner: Dessa medlemskap utgör stommen i SNS finansie- som arrangeras av SNS lokalgrupper. I dessa träffas man, ring. Samtidigt säkerställer de SNS förankring i svenskt knyter kontakter, lyssnar till intressanta föredrag om aktuella näringsliv och förvaltning. Medlemskapet ger företagens ämnen och diskuterar. Det finns lokalgrupper på 40 orter anställda tillgång till kvalificerade beslutsunderlag. Före- runt om i Sverige och utomlands. Under 2002 ordnades 147 tagsledare och myndighetschefer inom denna medlems- möten i SNS lokalgrupper med sammanlagt ca 7 000 kategori utgör ett nätverk av ledande beslutsfattare i deltagare. svenskt samhällsliv. De får möjlighet att följa forsknings-

Några av årets talare i lokalgrupperna:

Sören Holmberg Cecilia MalmströmAdolf H Lundin Elisabeth Tarras Wahlberg Bengt Dennis

Anne-Marie Pålsson Jacob Palmstierna Marianne Nivert Erik Åsbrink Birgitta Swedenborg

24 SNS VERKSAMHET 2002 Nya ordförande 2002/03: Lokalstyrelserna Arbetet med att ordna medlemsmöten i SNS lokalgrupper leds av lokala styrelser. Över 250 personer har valt att ar- beta frivilligt för SNS genom att med- verka i någon av SNS lokalstyrelser. Sty- relsernas ordförande är valda av SNS Förtroenderåd. Carl Edlund, Ann-Cathrine Haglund, Magnus Grill, Lissabon Uppsala Helsingborg

Nya ordförande, juni 2002 Anders Furbeck, informationsdirektör LKAB, Luleå. Roland Möller, egen före- tagare r.e.m. consult, Frankfurt. Marie Simonsson, vd Almi Jämtland, Öster- sund. Anders Söderholm, rektor Handels- Ines Uusmann, Anders Furbeck, Pernilla Wigren, högskolan, Umeå. Ines Uusmann, general- Karlskrona Luleå Borlänge/Falun direktör Boverket, Karlskrona.

Nya ordförande, januari 2003 Pernilla Wigren, vd Falu Rödfärg, Bor- länge/Falun. Magnus Grill, vd Öresunds- kraft, Helsingborg. Lennart Waara, Lennart Waara, Mona Boström, Peter Ling-Vannerus, näringslivsdirektör, Örebro. Mona Bo- Örebro Halmstad Paris ström, landstingsdirektör, Halmstad. Carl Edlund, egenföretagare, Engeheiro, Lissabon. Peter Ling-Vannerus, bank- direktör SEB, Paris. Ann-Cathrine Hag- lund, tidigare landshövding, Uppsala. Övriga lokalgruppsordförande: se sid 37, SNS Förtroenderåd.

Marie Simonsson, Roland Möller, Anders Söderholm, Östersund Frankfurt Umeå

SNS lokalgrupper Avgående ordförande 2002/03: Sverige Utomlands Axel Beselin, Erik Brolén, Max Broman, Jan-Erik Dahl, Leo Borlänge/Falun Norrköping Bryssel Hassler, Bengt Jäderholm, Hans Lander, Stig Nilsson, Pär- Gävle/Sandviken Nyköping/ Chicago Ivan Pärson, Sören Westin, Anders Åberg. Göteborg Oxelösund Frankfurt am Main Hallstavik Piteå Helsingfors Halmstad Skaraborg Lissabon Helsingborg Skellefteå London Jönköping Stockholm Madrid Kalmar Sundsvall Paris Karlskrona Umeå Tokyo Kiruna Uppsala Washington Kristianstad Västerås Zürich Linköping Växjö Luleå Örebro Malmberget Örnsköldsvik Avtackning vid Förtroenderådets möte i januari 2003. Fr v Bengt Malmö/Lund Östersund Jäderholm, Borlänge/Falun, Stig Nilsson, Helsingborg, Hans Lander, Örebro, Max Broman, Uppsala och Anders Åberg, Paris.

SNS VERKSAMHET 2002 25 Vem skall äga SNS MEDLEMSKONFERENS 2002 Sverige?

Värd för den välbesökta konferensen var SNS ordförande i Helsingborg, Stig Nilsson.

Panelen svarade på frågan om det är viktigt med blå-gult ägande. Den delade också med sig av sina egna erfarenheter av vad som händer när en utländsk ägare tar över. Från vänster: Roland Bengtsson, tidigare vd Ramlösa, Lars Frithiof, vd Sydkraft och vice styrelseordförande i SNS, Lars-Erik Forsgårdh, vd Aktiespararna, Staffan Håkanson, vd Bombardier Transporation och Kai Hammerich, generaldirektör ISA. Moderator: Mie Jernbeck, journalist.

I samarbete med lokalgruppen i Helsingborg arrangerades Till grund för konferensen årets medlemskonferens på det aktuella temat ”Vem skall ”Vem skall äga Sverige?” låg äga Sverige”. Konferensen ägde rum den 6 september och helt nya forskningsresultat, inleddes kvällen före med en visning och middag på väl- som presenterades i boken kända Dunkers Kulturhus. med samma namn. Flera av bokens författare var på plats På senare år har ett stort antal svenska företag övergått i för att besvara konferensens utländsk ägo. Sedan 1990 har det utländska ägandet på tre huvudfrågor: Vad kan för- börsen ökat från 8 till 36 procent och mer än en femtedel av klara att allt fler företag helt eller delvis försvinner utom- alla anställda svenskar arbetar idag på utlandsägda företag. lands? Vilka följder får detta för Sverige? Och vilken ekono- Många svenska företag har också flyttat sina huvudkontor misk politik bör föras beträffande ägandet? utomlands.

Ikeas koncernchef, Anders Dahlvig, förklarade att Ikea fortfarande vill betraktas som ett svenskt företag, trots att huvudkontor och ägare finns utomlands.

26 SNS VERKSAMHET 2002 Professor Magnus Henrekson pekade på att svenska före- tag var billiga för utländska ägare i samband med av- regleringarna på mitten av 80-talet. Få svenskar hade kapital nog att bjuda mot de utländska köparna.

Docent Anne-Marie Pålsson ifråga- satte fondbolagens lämplighet och Jan Rudberg, Telias kompetens att agera som ansvars- verkställande ledning, fulla och aktiva ägare. utfrågades av Pontus Braunerhjelm om driv- krafterna bakom fusioner.

Professor Lars Jonung förklarade utflytten av företag och ägande med internationaliseringen och skillnader mellan olika skattesystem.

Dåvarande SNS-chefen Hans Tson Söderström och Industrivärdens vd, Anders Nyrén, förde en diskussion om för- och nackdelar med olika ägarstrategier.

Hans Wallmark, kommun- styrelsens ordförande Ängelholm, avslutade konferensen.

Intresserade deltagare på konferensen lyssnade intensivt till vad talarna hade att säga. 180 personer deltog vid årets medlemskonferens i Helsingborg.

SNS VERKSAMHET 2002 27 Företags-, myndighets- MEDLEMMAR & organisationsmedlemmar

I SNS nätverk ingår för närvarande ca 250 företag, myndig- trädare är personligen engagerade i referensgrupper till heter och organisationer. De stöder SNS-idén genom en projekt, som medverkande i konferenser och möten årlig avgift och ett aktivt engagemang. Ett brett spektrum samt som deltagare i SNS chefsutvecklingsprogram. av företagsledare, generaldirektörer och organisationsföre-

AVGIFTSKLASS I AVGIFTSKLASS II AVGIFTSKLASS III

Alecta AGA Alfred Berg Holding AMF Apoteket Avesta Polarit Andra AP-fonden Bonnier Bergman & Beving Asea Brown Boveri Bure Bilia AstraZeneca Cardo Bilprovningen Atlas Copco Danske Securities Birka Energi Axel Johnson AB Esselte Boliden (fr om 2003) Electrolux Hennes & Mauritz Bombardier Transportation Ericsson Holmen Capio Fjärde AP-fonden Länsförsäkringar Carema vård och omsorg FöreningsSparbanken NCC Cloetta Fazer Första AP-fonden Nobia Nordisk Bygginteriör Danisco Sugar Handelsbanken Praktikertjänst Deloitte & Touche ICA Rikspolisstyrelsen Duni IKEA International Sapa Elanders Industrivärden Scancem Elekta Investor Sjunde AP-fonden Eniro Nordea Sjätte AP-fonden Ernst & Young Posten Sparbanken Finn Försvarets materielverk SAAB SSAB Svenskt Stål Getinge Samhall Sveaskog Graninge Sandvik Swedish Match Gunnebo SAS Sydkraft Göteborg Energi SCA Vägverket Göteborgs Hamn Scania Östgöta Enskilda Bank (fr o m 2003) Göteborgsposten (fr o m 2003) SEB Höganäs Skandia If skadeförsäkring (fr o m 2003) Skanska J M SKF KappAhl (fr o m 2003) Statens Bostadsfinansierings AB KPMG Stockholms läns landsting Kreab Stockholms stad Lantbrukarnas ekonomi AB STORA Enso LKAB TeliaSonera Nynäs Petroleum Tetra Laval Observer Tredje AP-fonden OM Vattenfall Outokumpu Copper Volvo Previa (fr o m 2003) Riksgäldskontoret Riksskatteverket Scribona Sjöfartsverket

28 SNS VERKSAMHET 2002 ts- Skånemejerier (fr o m 2003) House of Prince SABO Statistiska centralbyrån Högskoleverket Salénia Strålfors IBS (fr o m 2003) Scanrec Sweco IGNIS Försäkringsförening Segulah Svenska Shell IL Recycling Senea (fr o m 2003) Systembolaget Industri Kapital Servisen Fondkommission Södra Skogsägarna Industrifonden SIKA 3i Nordic Integrationsverket (fr o m 2003) Sjukvårdsleverantörerna Tibnor Interverbum Skanditek TietoEnator Invest in Sweden Agency Skanska Sverige Tullverket Investment AB Latour Smurfit Munksjö Vasakronan JKL Socialstyrelsen Vin & Sprit Jones Lang LaSalle Sophiahemmet (fr o m 2003) Öhrlings PricewaterhouseCoopers KK-stiftelsen Statens fastighetsverk Kommerskollegium Statens kvalitets- och kompetensråd Konjunkturinstitutet Statens väg & transportforskningsinstitut Konkurrensverket Statskontoret AVGIFTSKLASS IV Kronans Droghandel Stena Lagerkvist & Partners Stockholm Information Service Advokatfirman Vinge (fr o m 2003) Landstinget i Halland Stockholms hamnar Affärsstrategerna Lifco Stockholmsbörsen Akademiska Hus Lindex (fr o m 2003) Stångåstaden Alumni (fr o m 2003) Lundbergföretagen Swedfund International AP-fastigheter (fr o m 2003) Läkemedelsindustriföreningen Svenska Kraftnät Arbetslivsinstitutet Länsarbetsnämnden i Stockholm Svenska Lantmännen Arkitektkopia (fr o m 2003) Svenska Spel Arvid Nordquist Martin Olsson Sveriges Exportråd Askus McKinsey & Company Teknikbrostiftelsen i Stockholm Baker & McKenzie Mellby Gård Jordbruks AB Upplands Motor Beijerstiftelsen Morgan Stanley Uppsala universitet Bibliotekstjänst (fr o m 2003) Myndigheten för kvalificerad Wildeco Booz Allen & Hamilton yrkesutbildning Wilhelm Sonesson AB Blomqvist & Ivarsson Nacka kommun Vinnova Boverket Naturvårdsverket Vårdalstiftelsen (fr o m 2003) Brottsförebyggande rådet NewSec Örebro Bostäder Carnegie Nobelstiftelsen Öresund Castellum Nordea Liv Öresundskraft (fr o m 2003) Catella Nordea Securities Centrumutveckling (fr o m 2003) Nordisk Renting (fr o m 2003) Cerberus Nordstjernan ORGANISATIONSMEDLEMMAR Citibank Nutek Concours Cepro OEM International Civilekonomerna Coop Bank Ogilvy Public Relations HSB (fr o m 2003) Custos Pensionsgaranti FPG AMFK Landstingsförbundet CV Search Pharmacia Ledarna Dresdner Bank Philips SACO Ecofin Post- och telestyrelsen SBC EIM Scandinavia Premiepensionsmyndigheten Svensk Energi-Swede Energy Ekonomistyrningsverket Procuritas (fr o m 2003) Svenska Petroleuminstitutet ELFA Programkontoret (fr o m 2003) Svenskt Näringsliv Energimyndigheten Proliva ( fr o m 2003) Sveriges Fastighetsägareförbund Erik Penser Fondkommission Proventus Sveriges Försäkringsförbund Exportkreditnämnden Ratos Sveriges Läkarförbund Fastighets AB Tornet Research International (SIFO) Sveriges Verkstadsindustrier Finansinspektionen Revisorsnämnden Vårdförbundet Fondbolagens förening (fr o m 2003) Riksbankens Jubileumsfond FSO Riksförsäkringsverket Förenade Kommunföretag Riksrevisionsverket SNS VÄNNER (ny medlemsform) Försvarshögskolan Ruter Dam Heidrick & Struggles Rylander Executive Development Aspekta

SNS VERKSAMHET 2002 29 Aktiva i debatten – SNS I MEDIA intensiv publicitet

Vad är måttet på medial framgång? Att synas mycket eller ansvar (se s 14) och Välfärdspolitiska rådets Arbete? Var att synas på rätt ställen, vid rätt tidpunkt? Statistiken över god dröj! (se s 13) knöt båda an till valet och valrörelsen: SNS-publicitet under 2002 talar sitt tydliga språk: forsknings- den förstnämnda genom att diskutera väljarnas möjlighet rapporter, konferenser och andra evenemang får upp- till ansvarsutkrävande, och minoritetsregerande; den andra märksamhet och gott medialt genomslag. Innebär det att vi genom att integrationsfrågorna diskuterades intensivt i val- också påverkar samhällsdebatten? rörelsen. Vem skall äga Sverige? (se s 26) har också blivit mycket citerad och kommenterad, liksom Makten över arbets- Det är en svårare fråga att svara entydigt på. Men det om- marknaden (se s 32). vända är nästintill omöjligt: syns man inte i media är det omöjligt att påverka samhällsdebatten. SNS strategi att delta i debatten är raka motsatsen till de särintressen som via professionella lobbyister eller egna kanaler till makthavare Inte endast i Stockholmsområdet: söker påverka speciella beslut till sin egen fördel. Det kan Dagstidningar med minst tio artiklar man göra utan medieuppmärksamhet. med SNS-inslag under 2002 SNS sätter en ära i att delta just i det offentliga samtalet. Dagens Nyheter 84 Att genom välunderbyggda studier väcka debatt, bidra med Svenska Dagbladet 81 nya insikter, stimulera fram reaktioner och motreaktioner. Dagens Industri 51 Numera förs det offentliga samtalet inte endast i tidningar, Sydsvenska Dagbladet 32 radio och tv, utan i växande grad på webbplatser, i elektro- Upsala Nya Tidning 23 niska nyhetsbrev och andra kanaler som den nya tekniken Finans Vision 22 tillhandahåller. Vårt eget nyhetsbrev är ett exempel på det, Göteborgs-Posten 21 liksom vår alltmer välbesökta webbplats. Vid två tillfällen – Jönköpings-Posten 21 Demokratirådsrapporten 2002 och Ekonomirådsrapporten Nerikes Allehanda 17 2003 – har vi också testat webb-tv. Var och en som har till- Skånska Dagbladet 17 gång till dator kan sitta vid sitt eget skrivbord och lyssna till Barometern 15 kända forskare som berättar om sin analys och sina policy- Vestmanlands Läns Tidning 15 slutsatser. Västerbottens-Kuriren 14 Ett mått på genomslag för ett visst SNS-projekt är om det Helsingborgs Dagblad 13 hänvisas till det också sedan själva nyhetsrapporteringen kla- Kristianstadsbladet 12 rats av, dvs i sammanhang där angränsande ämnen berörs, Oskarshamns-Tidningen 12 eller andra aktörer tar upp samma ämne. Ett sådant exem- Expressen 11 pel är projektet Fler kvinnor på ledande poster i närings- Gefle Dagblad 11 livet, som under året utvecklats till något av en referens- Smålandsposten 11 punkt för alla som sysslar med jämställdhet, kvinnorepre- Bohuslänningen m Dals Dagblad 11 sentation och mångfald i näringslivet. Under 2002 referera- Borås Tidning 12 des det till detta projekt i såväl nyhetsrapportering som i Smålands-Tidningen 10 debattartiklar och ledare i många sammanhang där ämnet Sundsvalls Tidning 11 kvinnor på ledande poster, inte minst styrelserepresentation, Västerbottens Folkblad 10 var på tapeten. Östran 10 Bland de rapporter som citerats flitigast under året kan nämnas Ekonomirådsrapporten 2002 Gränslös konkurrens 2002 Spridningen utanför storstadsregionerna har ökat som presenterades i januari och tog upp konkurrens- jämfört med föregående år. Fler tidningar finns frågorna i EU. Demokratirådsrapporten Demokrati utan med på listan över ”minst tio artiklar” i år.

30 SNS VERKSAMHET 2002 SNS i media Styrelsestudien (kvinnor) Vd-löner Tio år sedan kronan föll Antal artiklar per månad Alternativ i välfärdspolitiken Välfärdspolitiska rådet Mediebilden av kvinnor Vem ska äga Sverige? 200 Vad får en vd kosta? Eftervalsanalys Fler kvinnor… 180 Världens verkliga tillstånd Fler kvinnor... Befolkningsfrågan Ny vd i SNS 160 Ekonomirådet Ekonomiska läget

140 Demokrati utan ansvar Skattemiljarder i Kvinnor i styrelser trafikpolitiken Arbete? Var god dröj! 120 EMU-debatten Demokrati GPs flygresor Mediebilden av kvinnor utan ansvar 100 Demokrati utan ansvar Makten över 80 arbetsmarkn. Securum Vem styr? 60 Populärpress 40 Nyhetsbyråer 20 Fackpress Dagspress 0 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

Dagspressen dominerar. SNS aktiviteter genererade totalt nästan 1 300 klipp under 2002. Till detta kommer inslag i etermedia.

SNS VERKSAMHET 2002 31 I centrum för SNS FÖRLAG utbildning och debatt

Under 2002 publicerade SNS Förlag 40 titlar, varav åtta var osynligt, menar bokens båda redaktörer Carin Holmquist och nya upplagor. Elva titlar är sprungna ur SNS forskningspro- Elisabeth Sundin. Här ges exempel på skillnader och likheter, jekt. Övriga är läroböcker/kunskapsböcker, debattböcker och fördelar och nackdelar med kvinnors förtagande i traditio- essäer inom områdena ekonomi och politik. nellt manliga, blandade och kvinnliga branscher. En angelägen uppgift för SNS Förlag är att få våra främsta, I Skapar innovationer jobb? visar Charles Edquist, Leif aktiva forskare att skriva läroböcker och kunskapsböcker inom Hommen och Maureen McKelvey hur komplexa relationer- sina respektive områden – att den senaste forskningen får na är mellan innovationer, till- genomslag i nya högkvalitativa läroböcker för universitet och växt och sysselsättning. högskolor. Det är också viktigt att dessa forskare deltar i de- Affärsänglar, dvs privat- batten genom sina debattböcker, i vilka de formulerar policy- personer med affärskunnande slutsatser i centrala samhällsfrågor. Dessa böcker, rapporter som investerar i nya företags- och skrifter utgör ett omistligt underlag för SNS konferens- projekt, har bedömts som de och lokalgruppsverksamhet. mest värdefulla av alla externa stödjande aktörer under de Arbetsmarknaden tidiga faserna av företagets ut- Om Svante Nycanders mycket veckling. I boken Affärsänglar uppmärksammade bok Makten och teknikbaserade tillväxt- över arbetsmarknaden skrev företag beskriver och analyse- Anders Isaksson i Dagens Nyhe- rar Göran Lindström och ter: ”En imponerande presta- Christer Olofsson vad som händer i relationen mellan ett ungt tion, i sin lärdom och i sin över- företag i kunskapsfronten och en affärsängel. blick det överlägset mest insikts- fulla som skrivits om både rela- Tre industriella revolutioner tionerna mellan parterna och om I Industrialismens tid. Ekonomisk- politikernas roll i spelet på ar- historiska perspektiv på svensk in- betsmarknaden.” Christer Lunds Spelets regler behandlar också dustriell omvandling under 200 år den svenska arbetsmarknaden. Det är en insiktsfull analys av prövar fjorton forskare idén om tre hur institutionerna på arbetsmarknaden och lönebildningen industriella revolutioner. har förändrats under den industriella epoken. Med den mänskliga naturen Lottningen som demokratins redskap Huvudkontoret skars ned med en Hur ska man bära sig åt för att organisera det gemensamma tredjedel, långtidsplanering och beslutsfattandet? I Den representativa demokratins principer budgetering avskaffades och man – en fascinerande genomgång av de demokratiska styrelse- avstod från reklam och central marknadsföring. I sin nya bok skickens historia – visar Bernard Manin att lottning är den Med den mänskliga naturen – inte mot! redogör Jan Wallan- demokratiska urvalsprincipen framför andra. Denna banbry- der i detalj för hur en sådan annorlunda organisation funge- tande och djupt originella bok kommer att ge många läsare rat framgångsrikt under starkt skiftande förhållanden. en aha-upplevelse. Vilket inflytande har Internet på ekonomin? Entreprenörskap Det är en fråga som två ledande amerikanska ekonomer, Robert Företagerskan. Om kvinnor och entreprenörskap är en under- E Litan och Alice M Rivlin, ställer i boken Bortom dot.com- sökning om kvinnors företagande. Kvinnor startar en tredje- företagen. Genom att fokusera på effekterna på produktivite- del av alla nya företag i Sverige, men kvinnors företagande är ten inom en mängd olika branscher i den ”gamla ekonomin”

32 SNS VERKSAMHET 2002 förutspår författarna positiva, långvariga och bestående effek- ovanligt djärvt”, skrev Jonas Frykman om boken. Den första ter av Internetrevolutionen. upplagan såldes slut, likaså den andra och därefter kom den ut i pocket. Upplevelsesamhälle Varför blir det allt viktigare för Pocketutgivning politiker, tjänstemän och företa- Under året valde SNS Förlag att lansera ytterligare några tit- gare att hålla reda på sjötomt, lar i pocket. Från Fischer till Giscard – 24 röster om Europas teater, fritid, natur, design, dato- framtid ger en bred inblick i hur dagens europeiska besluts- riserade ljusshower och mycket fattare ser på Europas framtid. annat i kampen om invånare och I pocketboksformat har också återlanserats två uppmärk- arbetstillfällen? Initierat och med- sammade titlar som SNS Förlag publicerade i början av 1990- ryckande berättar Bengt Wahl- talet: Nathan Rosenbergs Västvärldens väg till välstånd och ström i Guide till upplevelsesam- Robert B Reichs Arbete – folkens välstånd. hället om trenderna i det svenska upplevelsesamhället med fokus på Pocketuniversitetet det lokala och regionala. Pocketuniversitetet är namnet på en ny serie som håller pocketvärldens Två debattinlägg låga priser, men samma höga kvali- Birgitta Swedenborg har redigerat två tet som förlagets övriga läroböcker. uppmärksammade debattböcker i två SNS Förlag är det första svenska heta samhällsfrågor: Skattemiljarder förlaget som på detta sätt introduce- i trafikpolitiken – till vilken nytta? och rar en serie billiga läroböcker för stu- Varför är svenskarna så sjuka? denter. Det är dessutom en möjlig- het för den intresserade allmänheten Bokserien LUSTRO att för en billig penning ta del av hög- LUSTRO är en serie fackböcker – kvalitativ facklitteratur. populärvetenskap utgiven i essäfor- mat. Nya i serien är Leif Lewins Bråka De fyra första titlarna är Tillämpad inte. Om vår tids demokratisyn. Under våren 2003 utkom- makroekonomi, Statsskick, Svensk mer Moses Abramovitz Tankar om tillväxt och Kjell Gold- författningspolitik samt Industriell mans Övernationella idéer. ekonomi som alla utkom under de första månaderna 2003. Skola i kris Svensk utbildnings- och skolpolitik har varit föremål för analys och debatt i flera SNS-böcker. Hans Albin Larsson förkla- rar i sin bok Skola eller kommunal ungdomsomsorg? varför skolan trots många högt ställda ambitioner och betydande ekonomiska satsningar ändå uppfattas som krisbransch. Hur det går till när en skola lyckas vända motgång till framgång visar Li Bennich-Björkman i Någonting har hänt, Totalabonnemang på SNS-böcker en inspirerande bok om en högstadieskola som lyckats. Inger Vi erbjuder företag och myndigheter att abonnera på SNS Enkvists bok Feltänkt har blivit en riktig ögonöppnare för Förlags hela utgivning för år 2003, inklusive nya upplagor, många. ”Det är rappt och roligt, förödande insiktsfullt och för 4 600:-. Hitintills har vi fått 72 abonnenter.

SNS VERKSAMHET 2002 33 Hela utgivningen SNS FÖRLAG år 2002

Carsten Anckar: Effekter av valsystem. En studie av 80 Svante Nycander: Makten över arbetsmarknaden – ett stater perspektiv på Sveriges 1900-tal Li Bennich-Björkman: Någonting har hänt – förbättring och Olof Petersson (red), Sören Holmberg, Leif Lewin och Hanne frustration i svenska lågstatusskolor Marthe Narud: Demokratirådets rapport 2002: Demokrati utan ansvar Clas Bergström, Peter Englund och Per Thorell: Securum. Vägen ut ur bankkrisen Olof Petersson (red): Från Fischer till Giscard. 24 röster om Europas framtid Pontus Braunerhjelm (red), Johan Stennek, Mattias Ganslandt, Sten Nyberg och Nils Wahl: Ekonomirådets rapport 2002: Joakim Reiter och Christer Jönsson (red): Handelspolitik i Gränslös konkurrens. Sverige i ett integrerat Europa förändring. Organisation och förhandling i Sverige, EU och WTO Martin Brothén: I kontakt med omvärlden. Internationa- lisering och riksdagsledamöters internationella kontakter Marcus Radetzki, Marian Radetzki och Niklas Juth: Att nyttja genetisk information Roger D Congleton: Att förbättra demokratin. En politisk- ekonomisk analys av Sveriges grundlag Bo Sandelin: Ekonomin i EU Charles Edquist, Leif Hommen och Maureen McKelvey: Bo Sandelin, Hans-Michael Trautwein och Richard Wundrak: Skapar innovationer jobb? Produktinnovationer och A Short History of Economic Thought processinnovationer i den kunskapsbaserade ekonomin Sven-Erik Sjöstrand och Pernilla Petrelius: Rekrytering av Maria Edström: Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt svenska koncernstyrelser. Nomineringsförfaranden och styrelse- näringsliv sammansättning med fokus på kvinnors ställning och möjligheter Carin Holmquist och Elisabeth Sundin (red): Företagerskan. Om kvinnor och entreprenörskap Eivind Smith: Grundlagen som politiskt instrument och som rättslig norm Maths Isacson och Mats Morell (red): Industrialismens tid. Ekonomisk-historiska perspektiv på svensk industriell om- Birgitta Swedenborg (red): Skattemiljarder i trafikpolitiken – vandling under 200 år till vilken nytta? En granskning av 2001 års infrastruktur- proposition Lars Jonung (red): Vem skall äga Sverige? Bengt Wahlström: Guide till upplevelsesamhället. Från Hans Albin Larsson: Skola eller kommunal ungdomsom- musik & museer till sushi & spa sorg? Om att försöka skapa en jämlik och demokratisk skola Jan Wallander: Med den mänskliga naturen – inte mot! Att organisera och leda företag Göran Lindström och Christer Olofsson: Affärsänglar och teknikbaserade tillväxtföretag Robert E Litan och Alice M Rivlin: Bortom dot.com-företagen Nya upplagor: 2 Christer Lundh: Spelets regler. Institutioner och lönebildning Bo Rothstein: Vad bör staten göra?, :a upplagan på den svenska arbetsmarknaden 1850–2000 Olof Petersson: Statsbyggnad, 3:e upplagan Christer Lundh (red), Li Bennich-Björkman, Rolf Ohlsson, Leif Lewin: ”Bråka inte!”, 2:a upplagan Peder J Pedersen och Dan-Olof Rooth: Välfärdspolitiska Magnus Klofsten: Den nya affärsplattformen, 2:a upplagan rådets rapport 2002: Arbete? Var god dröj! Invandrare i välfärdssamhället Inger Enkvist: Feltänkt, 3:e upplagan, pocket Bernard Manin: Den representativa demokratins principer Karl Magnus Johansson (red): Sverige i EU, 2:a upplagan Per Molander (red): Alternativ i välfärdspolitiken. Hur möter Nathan Rosenberg och LE Birdzell Jr: Västvärldens väg till vi en åldrande befolkning och internationalisering? välstånd, 2:a upplagan, pocket Per Molander, Jan-Eric Nilsson och Allen Schick: Vem styr? Rolf Lind (red): Ledning av företag och förvaltningar, 3:e Relationen mellan regeringskansliet och myndigheterna upplagan

34 SNS VERKSAMHET 2002 INTERNATIONELLT SAMARBETE Globaliseringstema för forskare och företagsledare

CEPR-samarbetet School of Economics, och Alan Winters presenterade var sin SNS har sedan mitten av 1990-talet ett samarbete med det studie, Making Sense of Globalization: A Guide to the Eco- europeiska forskarnätverket, CEPR, Centre for Economic nomic Issues, respektive Trade Liberalization and Poverty: A Policy Research. CEPR (med säte i London) inkluderar ca 600 Handbook. akademiskt verksamma forskare, främst nationalekonomer, Forskare från CEPR:s nätverk har också medverkat i flera och har en betydande bok- och rapportutgivning kopplad till SNS-konferenser under året ■ en bred mötes- och konferensverksamhet. SNS och CEPR:s samarbete täcker såväl forskning som bokutgivning och mötes- och konferensverksamhet. ”Storasyster” fyllde 60 år I maj 2002 anordnade SNS tillsammans med CEPR och SNS systerorganisation i USA, Committe for Economic De- det amerikanska NBER, National Bureau of Economic Re- velopment, var en förebild när SNS skapades 1948. Vid 60- search, en forskningskonferens i Stockholm, International årsjubileet i maj 2002 samlades företagsledare, politiker och Seminar on International Trade: Challenges to Globalization, forskare kring temat The Economics and Politics of Globali- med många ledande forskare inom området. Vetenskapliga zation i New York. Hans Tson Söderström medverkade i organisatörer var Robert Baldwin, University of Wisconsin- en av panelerna och framhöll betydelsen av frihandel, inte Madison, och Alan Winters, University of Sussex. Bland del- minst i ljuset av den pågående konflikten om amerikanska tagarna märktes bl a Robert Lipsey, City University of New ståltullar ■ York, som presenterade ett papper om direktinvesteringars effekter på hemlandets och värdlandets ekonomier, och Kim- berly Ann Elliott, Institute for Inter- national Economics i Washington, som granskade globaliseringskritikernas argument. Forskningspapperen kommer att publiceras i NBER:s bokserie vid University of Chicago Press. I samband med forskningskonfe- rensen ordnades också ett utåtriktat

möte där Anthony Venables, London Vera Pires Coelho, Jere Lahti, Hans Tson Söderström och Linda Distleralh i paneldiskussion om Expanding International Trade and Investment: Providing Opportunities for Economic Growth and Higher Incomes.

SNS systerorganisationer inom Network of Private Business Organizations

■ Centre for Finnish Business and Policy Studies, EVA (Finland) ■ Circulo de Empresarios (Spanien) ■ Committee for Economic Development (USA) ■ Committee for Economic Development of Australia ■ Forum de Administradores de Empresas (Portugal) ■ Institut de l’Entreprise (Frankrike) ■ Institut der deutschen Wirtschaft (Tyskland) ■ Professorerna Anthony Venables och Alan Winters vid presentatio- Keizai Doyukai (Japan) nen av två globaliseringsböcker i maj 2002. ■ Stichting Maatschappij en Onderneming (Nederländerna)

SNS VERKSAMHET 2002 35 Ett vittförgrenat FÖRTROENDERÅDET nätverk

Ordförande Vice ordförande Vice ordförande Göran Ennerfelt, Axel Johnson AB Anna Hedborg, Riksförsäkringsverket Jacob Palmstierna, Crédit Suisse First Boston

Förtroenderådet är SNS högsta beslutande Mona Boström, Landstinget Halland Bjarne Holmquist, Gunnebo organ med för närvarande 115 valda leda- Bengt Braun, Bonnier AB Roger Holtback, Holtback & Partner AB möter. Ordförandena i lokalgruppernas Tomas Bruce, Fortum Power and Heat Staffan Håkanson, Bombardier Transportation styrelser är därutöver självskrivna leda- Hans Brundin, Siemens Building Ulf Jakobsson, IUI Technologies möter av rådet. Rådet sammanträder två Kjell Jansson, Tullverket Peggy Bruzelius gånger per år. Urban Jansson, Proffice Håkan Bryngelson, Vasakronan Gösta Jedberger, Praktikertjänst Birgitta Böhlin, Försvarets Materielverk Leif Johansson, Volvo Hedersledamöter Madeleine Caesar, KK-stiftelsen Lars G Josefsson, Vattenfall Tore Browaldh 1988 Fredrik Cappelen, Nobia Nordisk Peter Kleen, Kommerskollegium Claes Dahlbäck 1999 Bygginteriör Gerhard Larsson, Landshövding Väster- Erik Dahmén 1990 Maria Curman, Bonnier Förlags AB norrlands län Agneta Dreber, Livsmedelsföretagen (Li) Gustaf Douglas 1998 Hans Larsson Stig Ramel 1993 Lars Engwall, Uppsala universitet Per E Larsson, OM Sven H Salén 1997 Per Eriksson, Vinnova Maria Lilja Marcus Storch 1997 Per-Olof Eriksson Assar Lindbeck, IIES, Stockholms universitet Sven Söderberg 1996 Roland Fahlin Anders Lindström, Upplands Motor Holding Lars-Erik Thunholm 1988 Kjell-Olof Feldt Fredrik Lundberg, L. E. Lundbergföretagen Jan Wallander 1990 Eva Fernvall, Vårdförbundet Nils Lundgren, Veraciter Ulrika Francke, SBC Bernt Magnusson, Swedish Match Thomas Franzén, Riksgäldskontoret Övriga valda ledamöter Johan Malmquist, Getinge Per From, AstraZeneca Sverker Martin-Löf, SCA Inga-Britt Ahlenius, Riksrevisionsverket Christer Gardell, Amaranth Capital Advisory Anders Milton, Röda korset Carl Ameln, LKAB Eva Gidlöf, Inveritas Arne Mårtensson, Handelsbanken Antonia Ax:son Johnson, Axel Johnson AB Sören Gyll, Svenskt Näringsliv Tomas Nicolin, Tredje AP-fonden Erik Belfrage, SEB Lars Gårdö, 3i Lennart Nilsson, AP-fastigheter Lars M Berg, Net Insight Lennart Hagelin, AB Svensk Stiftelse- Sven-Christer Nilsson, Startupfactory Lars Bergman, Handelshögskolan i förvaltning Stockholm Anders Nyrén, Industrivärden Sven Hagströmer, Investment AB Öresund Hans Bergström, Dagens Nyheter Stefan Persson, H&M Carl B Hamilton, Handelshögskolan i Nils Gunnar Billinger, Post- och telestyrelsen Stockholm Lars-Eric Petersson, Skandia Johan Björkman, Skanditek Tom Hedelius, Industrivärden Susanna Popova Staffan Bohman, Sapa Clas Åke Hedström, Sandvik Lars Ramqvist, Skandia

36 SNS VERKSAMHET 2002 Clas Reuterskiöld, Industrivärden Jan-Erik Sundgren, Chalmers Tekniska Christina Ullenius, Karlstads universitet Högskola Bengt Rydén, OM Gabriel Urwitz, Segulah Bo Sundquist, Uppsala Universitet Björn Savén, Industri Kapital Anders Wall, Beijerinvest Björn Svedberg Melker Schörling, Securitas Jacob Wallenberg, SEB Kjell Svensson, Cardo Jan Sjöqvist, Swedia Networks Bengt Westerberg, Vetenskapsrådet Roland Svensson, Coop Norden Ingemar Skogö, Vägverket Sten Westerberg, Nordea Securities Bo Södersten, Internationella Handelshög- Michael Sohlman, Nobelstiftelsen skolan i Jönköping Kerstin Wigzell, Socialstyrelsen Anitra Steen, Systembolaget Sverker Sörlin, SISTER Lars Wohlin Olof Stenhammar, OM Daniel Tarschys, Stockholms universitet Björn Wolrath, Momentum Ingemar Ståhl, Lunds universitet Lars H Thunell, SEB Carl Johan Åberg Lennart Sundén, Swedish Match Michael Treschow, Ericsson Erik Åsbrink

Nya i förtroenderådet 2002 (valda ledarmöter; lokalgruppsordförande se s 25)

Ingemar Skogö Susanna Popova Per From Christina Ullenius Nils Gunnar Billinger Gösta Jedberger

Maria Curman Fredrik Cappelen Inga-Britt Ahlenius Per Eriksson Ulrika Francke

Lokalgruppsordförande 2002 Ola Johnsson, LKAB (Kiruna) Leif Rönnbäck, LKAB (Malmberget) Bengt Jäderholm, Vägverket Mati Sallert, Boliden (Skellefteå) Roger Ankarbranth, Bendiro (Borlänge/Falun) (Finnveden) Robert Serén, Ericsson (Helsingfors) Tord Kyhlstedt, Electrolux (Tokyo) Axel G Beselin (Lissabon) Marie Simonsson, Almi Jämtland Hans Lander, Örebro Bostäder (Örebro) (Östersund) Sven Björkman, SEB (Göteborg) Göran Landerdahl, Advokatfirman Bengt B:son Sjögren, InnoVisions Group Erik Brolén, Motor AB Halland Landerdahl AB (Västerås) (Chicago) (Halmstad) Jan-Olof Lindberg, Öhrlings Robert Stenram, Swedbank (London) Max Broman, Bromans konsult & fastig- Coopers&Lybrand (Gävle/Sandviken) heter AB (Uppsala) Mitsuru Suzuki, Växjö universitet Åke Lönnberg, IMF (Washington) (Växjö) Jan O Cedwall, Thorsman & Co (Nyköping) Roland Möller (Frankfurt) Anders Söderholm, Handelshögskolan i Umeå (Umeå) Michael Daun, Fluidminds (Bryssel) Nils Nilsson, Högskolan i Kalmar (Kalmar) Peder Treschow, Karsholms Gods Claes Ericson, Handelsbanken (Kristianstad) (Jönköping) Stig Nilsson, Ernst&Young (Helsingborg) Ines Uusmann, Boverket (Karlskrona) Bengt Fredäng, Trima (Sundsvall) Björn Ogard, Samhall Gripen (Malmö) Anders Åberg, Advokatfirman Vinge Anders Furbeck, LKAB (Luleå) Anders Rahm, Östgöta Brandstodsbolag (Linköping) (Paris) Anders Grahn, GHL (Örnsköldsvik) Ulf Riese, Handelsbanken (Stockholm) Håkan Åström, ABB (Zürich) Ralph Hellman, Stenqvist (Madrid) Lars Erik Roos, Holmen Paper Kjell Öhman, Föreningssparbanken Erik Hägglöv, Sparbanken Nord (Piteå) (Hallstavik) (Skövde)

SNS VERKSAMHET 2002 37 Förankring i VETENSKAPLIGA RÅDET forskarsamhället

SNS Vetenskapliga Råd medverkar till utformningen av SNS SNS Vetenskapliga Råd 2002 forskningsstrategi. Rådet bidrar också till att stärka SNS kontakter med det svenska och internationella forskarsam- Lars Calmfors (ordförande), professor vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet hället. Per Davidsson, professor i företagsekonomi, särskilt entreprenör- Under året har rådet diskuterat olika angelägna ämnen skap, Internationella Handelshögskolan i Jönköping för SNS framtida forskning. Flera av ledamöterna betonade Tore Ellingsen, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i betydelsen av att undersöka avregleringar och konkurrens- Stockholm utsättning. Konkreta fallstudier behövs för att analysera om Lauri Karvonen, professor i statsvetenskap vid Åbo akademi ökad konkurrens verkligen leder till ökad effektivitet. Rolf Ohlsson, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet Ett återkommande ämne i Vetenskapliga rådets diskus- Lars Bergman, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, adjungerad till rådet. sioner gäller det europeiska perspektivet i SNS forskning. SNS har stora möjligheter att utveckla sin roll som forum för Europafrågor i Sverige, inte minst som träffpunkt för samhällsforskare från olika ämnen och universitetsorter.

Tore Ellingsen Lauri Karvonen Lars Calmfors

Lars Bergman Rolf Ohlsson Per Davidsson

38 SNS VERKSAMHET 2002 ÖVRIGA EXTERNA FORSKARE Forskarnätverket Professor Zoltan Acs, University of Baltimore Professor Claes G Alvstam, Handelshögskolan i Göteborg SNS associerade forskare bildar ett informellt nätverk i vilket Professor David Audretsch, Indiana University också forskarna i SNS Förtroenderåd och Vetenskapliga Råd Professor Vernon Bogdanor, University of Oxford ingår. Deras gemensamma nämnare är den höga akademiska Professor Michele Boldrin, Universidad Carlos III, Madrid kompetensen och en forskningsprofil som motsvarar SNS Doktorand Per Broomé, Malmö högskola intresseinriktning. Samtliga talar också något skandinaviskt Professor James M Buchanan, Center for Study of Public Choice, Fairfax, Virginia språk. Professor Roger D Congleton, Center for Study of Public Choice och George Mason University, Fairfax, Virginia ASSOCIERADE FORSKARE 2002/2003 Jur dr Per Cramér, Handelshögskolan i Göteborg Professor Eirik S Amundsen, Universitetet i Bergen Doktorand Maria Edström, JMG, Göteborgs universitet Professor Torben M Andersen, Århus universitet Professor Theodore Eisenberg, Cornell University Docent Fredrik Andersson, Lunds universitet Universitetslektor Denny Ellerman, Massachusetts Institute of Technology Ekon dr Anders Anell, Inst för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) Professor Henry Etzkowitz, State University of New York Professor Thomas Aronsson, Umeå universitet Professor Maryann Feldman, University of Toronto Docent Li Bennich-Björkman, Uppsala universitet Fil dr Martin Flodén, Handelshögskolan i Stockholm Docent Erik Berglöf, SITE, Handelshögskolan i Stockholm Professor Raymond Florax, Free University of Amsterdam Professor Clas Bergström, Handelshögskolan i Stockholm Professor Luke Georghiou, University of Manchester Professor Anders Björklund, Stockholms universitet Professor Peter Hall, University of London Professor Magnus Blomström, Handelshögskolan i Stockholm Fil dr Martin Hill, Handelshögskolan i Stockholm Docent Benny Carlson, Lunds universitet Professor Lennart Hjalmarsson, Göteborgs universitet Professor Bo Carlsson, Case Western University Professor Bernd Huber, Ludwig Maximilian Universität, München Professor Charles Edquist, Linköpings universitet Jur dr Jan Kjellgren, Linköpings universitet Professor Per-Anders Edin, Uppsala universitet Professor Magnus Klofsten, Linköpings universitet Professor Peter Englund, Handelshögskolan i Stockholm Professor Kai Konrad, Freie Universität, Berlin Fil dr Lena Ewertsson, JMG, Göteborgs universitet Professor Alan Krueger, Princeton University Fil dr Per Kågeson, Svenska Naturskyddsföreningen Docent Peter Fredriksson, Uppsala universitet Professor Leif Lewin, Uppsala universitet Fil dr Mattias Ganslandt, IUI Professor Thomas Lindh, Uppsala universitet Professor Thorvaldur Gylfason, Islands universitet Professor Rutger Lindahl, Göteborgs universitet Professor Anita Göransson, Göteborgs universitet Professor Robert E Lipsey, NBER, New York Professor Magnus Henrekson, Handelshögskolan i Stockholm Fil dr Karl-Johan Lundquist, Lunds universitet Professor Sören Holmberg, Göteborgs universitet Professor Jonathan R Macey, Cornell University Professor Bengt Holmström, Massachusetts Institute of Technology Professor Dennis C Mueller, Universität Wien Professor Lars Hultkrantz, Högskolan Dalarna Tf professor Per Månsson, Göteborgs universitet Docent Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm Fil dr Jan-Eric Nilsson, VTI Professor Merle Jacob, Handelshögskolan i Köpenhamn Professor Claes Norberg, Lunds universitet Docent Karl Magnus Johansson, Södertörns Högskola Professor Johan P Olsen, Universitetet i Oslo Professor Bengt Kriström, Umeå universitet Professor Luigi Orsenigo, Universitá Bocconi, Milano Professor Christer Lundh, Lunds universitet Professor Walter Powell, Stanford University Docent Eva M Meyersson Milgrom, Stanford University Professor Cliff Pratten, University of Cambridge Docent Ulrika Mörth, Stockholms universitet Professor Jørn Rattsø, Norges Teknisk-naturvetenskapliga universitet, Professor Hanne Marthe Narud, Universitetet i Oslo Trondheim Professor Jan-Evert Nilsson, Blekinge Tekniska Högskola Doktorand Johanna Romare, Linköpings universitet Fil dr Erik Norrman, Lunds universitet Professor Nathan Rosenberg, Stanford University Docent Sten Nyberg, Stockholms universitet Professor Sheldon Rothblatt, University of California, Berkeley Professor Peder J Pedersen, Århus universitet Adj professor Hans-Fredrik Samuelsson, Handelshögskolan i Göteborg Fil dr Dan-Olof Rooth, Högskolan i Kalmar Professor Allen Schick, University of Maryland och The Brookings Instituition Fil dr Ingrid Schild, Umeå universitet Fil dr Lena Schröder, Stockholms universitet Professor Göran Skogh, Linköpings universitet Professor Hans Sjögren, Linköpings universitet Professor Eivind Smith, Universitetet i Oslo Professor Sven-Erik Sjöstrand, Handelshögskolan i Stockholm Docent Johan Stennek, IUI Professor Dennis Snower, Birkbeck College, London Professor Bengt Stymne, Handelshögskolan i Stockholm Docent Ann-Charlotte Ståhlberg, Stockholms universitet Docent Patrik Söderholm, Luleå tekniska universitet Professor Stefan Sundgren, Svenska Handelshögskolan i Vasa Professor Lars Söderström, Lunds universitet Professor Roy Thurik, Erasmus University, Rotterdam Professor Örjan Sölvell, Handelshögskolan i Stockholm Professor Nils Wahl, Stockholms universitet Fil dr Jonas Tallberg, Lunds universitet Professor R Kent Weaver, The Brookings Institution Professor Gunnar Törnqvist, Lunds universitet Professor Clas Wihlborg, Handelshögskolan i Köpenhamn

SNS VERKSAMHET 2002 39 En välfylld FORSKNINGSPROJEKT forskningsportfölj

SNS forskning är tillämpad och policyinriktad. Syftet är att forskare. Flertalet projekt följs av en referensgrupp samman- bidra med vetenskapligt baserat underlag för debatt och satt av bl a företrädare för SNS medlemsföretag. Merparten beslut i viktiga samhällsfrågor. av SNS forskning bedrivs inom tre huvudområden: Ekono- misk politik för tillväxt, Välfärdsstat i omvandling och Poli- Forskningen bedrivs av akademiskt välmeriterade svenska tikens spelregler. Härtill kommer särskilda studier som fal- och utländska forskare i samarbete med en forskningsledare ler utanför dessa områden. Projekt bedrivna under 2002 och från SNS. Forskarna åtnjuter full akademisk frihet. SNS påbörjade 2003 framgår av sammanställningen nedan, lik- Vetenskapliga Råd medverkar vid sökandet efter lämpliga som projekt under beredning ■

Projekt Huvudansvarig Övriga forskare Referensgrupps- forskare (SNS-ansvarig) ordförande

1. EKONOMISK POLITIK FÖR TILLVÄXT

SNS Ekonomiråd 2002 Pontus Braunerhjelm Mattias Ganslandt, Sten Nyberg, Projekttid: 2001–2002, avrapp: jan 2002 Johan Stennek, Nils Wahl SNS Ekonomiråd 2003 Hans Tson Söderström Erik Berglöf, Bengt Holmström, Projekttid: 2002–2003, avrapp: jan 2003 Peter Högfeldt och Eva Meyersson Milgrom Universitetens betydelse för nationell Sverker Sörlin, Henry Etzkowitz, Raymond Florax, konkurrensförmåga och regional utveckling Gunnar Törnqvist Peter Hall, Nathan Rosenberg, Projekttid: 1997–2003, avrapp: (Jan-Olof Edberg) Sheldon Rothblatt m fl svensk rapport april 2000; medlemskonferensen hösten 2000; internationell publikation 2003 Kluster, industriell dynamik och Pontus Braunerhjelm Bo Carlsson, Per Thulin sysselsättningsutveckling Projekttid: 2000–2003 Ny dynamik i det svenska innovations- Göran Arvidsson Henry Etzkowitz, Luke Georgiou, Sven-Christer systemet Merle Jacob, Magnus Klofsten, Nilsson Projekttid: 2001–2005 Jan-Evert Nilsson, Luigi Orsenigo, Ingrid Schild m fl Den nya ekonomiska geografin Pontus Braunerhjelm David Audretsch, Bo Carlsson, Projekttid: 2002–2005 Maryann Feldman, Christian Helgesson, Walter Powell m fl Elektronisk kommunikation Lars Hultkrantz Lena Ewertsson Ann-Marie Nilsson Projekttid: 2002–2003 (Stefan Sandström) Entrepreneurship growth and Pontus Braunerhjelm Zoltan Acs, David Audretsch, Bo entrepreneurial values in society Carlsson, Per Thulin, Roy Thurik m fl Projekttid: 2002–2005

Donationer, forskning, entreprenörer Pontus Braunerhjelm Zoltan Acs, Jan Kjellgren, Michael Sohlman och ekonomisk tillväxt Johanna Romare, Hans Sjögren, Projekttid: 2002–2003 Göran Skogh

40 SNS VERKSAMHET 2002 Projekt Huvudansvarig Övriga forskare Referensgrupps- forskare (SNS-ansvarig) ordförande

2. VÄLFÄRDSSTAT I OMVANDLING

SNS Välfärdspolitiska råd 2002 Christer Lundh Li Bennich-Björkman, Rolf Ohlsson, Projekttid: 2001–2002, avrapp: nov 2002 (Göran Arvidsson) Peder J Pedersen, Dan-Olof Rooth SNS Välfärdspolitiska råd 2003 (Göran Arvidsson) Anders Björklund, Per-Anders Edin, Projekttid: 2001–2003 Peter Fredriksson, Alan Krueger Den offentliga sektorns dimensionering Per Molander Torben M Andersen, Martin Flodén, Kjell-Olof Feldt och styrning Jørn Rattsø, Dennis Snower, Projekttid: 1999–2002, avrapp: 2002 Ann-Charlotte Ståhlberg m fl Integration och mångfald i arbetslivet Rolf Ohlsson Per Broomé, Benny Carlson m fl Projekttid: 1999–2003, avrapp: mars 2001 (Göran Arvidsson)

3. POLITIKENS SPELREGLER

SNS Demokratiråd 2001 Olof Petersson Karl Magnus Johansson, Ulrika Mörth, Sven H Salén Projekttid: 2000–2001, avrapp: juni 2001 Daniel Tarschys SNS Demokratiråd 2002 Olof Petersson Sören Holmberg, Leif Lewin, Björn Svedberg Projekttid: 2001–2002, avrapp: juni 2002 Hanne Marthe Narud SNS Demokratiråd 2003 Olof Petersson Ulrika Mörth, Jonas Tallberg, Björn Svedberg Projekttid: 2002–2003 Johan P Olsen SNS Författningsprojekt Olof Petersson Karl-Göran Algotsson, Carsten Anckar, Björn Svedberg Projekttid: 1999–2003, avrapp: successivt Per Molander Dag Anckar, Roger D Congleton, Birgitta Swedenborg Eivind Smith, Lauri Karvonen, Jan-Eric Nilsson, Allen Schick m fl

4. SÄRSKILDA STUDIER

SNS Europa Rutger Lindahl Claes G Alvstam, Per Cramér, Per Projekttid: 1999–2003 (Jan-Olof Edberg, Månsson, Hans-Fredrik Samuelsson, Olof Petersson) Clas Wihlborg Utvärdering av Securum Clas Bergström Theodore Eisenberg, Jonathan R Carl Johan Åberg Projekttid: 1998–2002, avrapp: april 2002 Peter Englund Macey, Claes Norberg, Stefan Per Thorell Sundgren, m fl (Stefan Sandström) Global Climate Policy Analysis and Marian Radetzki Eirik S Amundsen, Denny Ellerman, Thomas Korsfeldt Implications for the Swedish Energy Sector Lars Bergman Lennart Hjalmarsson, Bengt Kriström, Projekttid: 2000–2003 (Jan-Olof Edberg) Per Kågeson, Patrik Söderholm Svensk energipolitik och lärdomar för Marian Radetzki framtiden (Jan-Olof Edberg) Projekttid: 2003–2004 Fler kvinnor på ledande poster i Göran Arvidsson Maria Edström, Anita Göransson, Lars H Thunell näringslivet (Johanna Laurin) Magnus Henrekson, Pernilla Petrelius, Projekttid: 2001–2004 Sven-Erik Sjöstrand m fl

PROJEKT UNDER BEREDNING

SNS Ekonomiråd 2004 Stefan Lundgren Ägande och företagsstyrning Hans Tson Söderström Erik Berglöf, Bengt Holmström, Peter Högfeldt, Stefan Sandström Konkurrensproblem och konkurrenspolitik Birgitta Swedenborg

SNS VERKSAMHET 2002 41 Konferenser, seminarier MÖTESPLATSEN och utbildningar 2002

SNS arrangerar årligen i central regi drygt 50 konferenser, avdelningen genomförde 40 konferenser, åtta måndags- seminarier och utbildningar, som speglar SNS prioriterade klubbar, tre utbildningsmöten i Samhällsprogrammet, två områden inom forskning och bokutgivning. Basen är kon- möten i serien ”Vård och omsorg”, sammanlagt 53 möten ferenser som kompletteras med snabbmöten och utbild- (50 föregående år). Antalet deltagare uppgick till 4 150 ningar. Utbudet 2002 var större än någonsin. Konferens- (3 200 föregående år).

16 januari 18 mars 2 maj World Economic Outlook After Måndagsklubb. Ledarskap i balans. Vårbar på Berns med de fyra nät- September 11. Tamim Bayouimi. Christian Berggren, Peggy Bruzelius. verken Sysslingarnas, Transfer, United 85 deltagare 33 deltagare Spaces och Zedir.se. 280 17 januari 21–24 mars deltagare Samhällsprogrammet återförening. Vinterkonferensen 2002 i Åre. Olle 14 maj Michael Treschow. Djerf, Irma Rosenberg, Lars Hultkrantz, Hur stor ska den offentliga sektorn 42 deltagare Stefan Lundgren, Nils Lundgren. vara? Kjell-Olof Feldt, Torben Ander- 42 21 januari deltagare sen, Ilija Batljan, Peter Eriksson, Chris Måndagsklubb. Retail Banking – 15 april Heister, Karin Pilsäter m fl. nischbanker och storbanker. Thomas Vårbudgeten. Jens Henriksson, Ingemar 95 deltagare Idermark. Hansson, Mats Kinnwall m fl. 17 maj 40 deltagare 74 deltagare En aktie – en röst. Frukostseminarium. 29 januari 18 april Lars-Erik Forsgårdh, Tor Marthin, Förtroenderådets möte. Ordförande- Vård och omsorg, etapp 3. Kjell Thor Jacob Palmstierna, Marcus Storch. möte. Ekonomirådets rapport. m fl. 54 deltagare 213 deltagare 35 deltagare 23 maj 1 februari 22 april SNS Vision. Tema: Företagens sam- Kaliforniens elmarknad i kris – risk för Vem styr? Regeringskansliet och myn- hällsansvar. Marianne Barner, Tonika svensk repris? Paul Joskow, Lars Berg- digheterna. Per Molander, Jan-Eric Hirdman, Pontus Schultz. man, Kjell Jansson m fl. Nilsson, Per Unckel. 70 deltagare 142 deltagare 145 deltagare 23 maj 7 februari 22 april Globalisering. Alan Winters, Anthony 2 Vård och omsorg, etapp – ny tekno- Måndagsklubb. Medicinska framtids- Venables, Georg Andrén m fl. logi. Ulf Pettersson, Thomas Ihre m fl. visioner. Ulf Pettersson. 60 deltagare 35 deltagare 30 deltagare 27 maj 18 februari 25 april Entreprenörskonferens i samarbete Måndagsklubb. Stockholm 750 år – Securum 10 år efter bankkrisen. Clas med Esbri. Howard Aldrich, Jane staden igår, idag och i framtiden. Berit Bergström, Peter Englund, Per Thorell, Walerud, Luis Abascal, Ellen Svedberg, John Skår. Jan Kvarnström, Carl-Johan Åberg m fl. O’Connor, Widar Andersson. 29 deltagare 80 deltagare 120 deltagare 7 mars 26 april 30 maj SNS Vision. Tema: Riskkapital. Soki Att förbättra demokratin. Robert Choi, Christian Salamon, Jenny Helin, Congleton, Björn von Sydow m fl. Skolkonferens. Metta Fjelkner, Yvonne Mårtensson, Jussi Saarinen, 49 deltagare Johnny Nilsson, Hans Bergström, Inger Enkvist, Hans Albin Larsson, Eric Martin. 2 maj 80 deltagare Lennart Grosin. Kvinnochefsprojektet. Mediebilden av 103 deltagare 15 mars kvinnliga chefer i näringslivet. Maria Vad får en vd kosta? Jacob Wallen- Edström, Cecilia Stenshamn, Stig 13 juni berg, Lars Otterbeck, Per-Olof Eriks- Hadenius, Anna Körnung, Carl-Johan Roger Ferguson. Frukost i samarbete son, Lars-Erik Forsgårdh. Bonnier. med Riksbanken. 68 deltagare 60 deltagare 24 deltagare

42 SNS VERKSAMHET 2002 13 juni 19 september 13–16 november Förtroenderådets möte. Ordförande- Feltänkt! Seminarium Bok & Utbildning. Samhällsprogrammet, möte. Demokratirådets rapport. Bibliotek. Inger Enkvist. etapp 3. Rolf Gustavsson, Sven-Olof 112 deltagare 78 deltagare Petersson, Sixten Korkman, Olle 16 augusti 20 september Schmidt, Sven Norberg m fl. 18 Kvinnochefsprojektet. Rekrytering av Sociala fällor och tillitens problem. deltagare koncernstyrelser och karriärvägar. Seminarium Bok & Bibliotek. Bo 18 november Sven-Erik Sjöstrand, Pernilla Petrelius, Rothstein. Fungerar elmarknaden? Lars Bergman, 45 Anita Göransson. deltagare Kjell Jansson, Yvonne Fredriksson, 58 deltagare 20 september Lars Josefsson, Jan Magnusson, Lars 2 september Skola eller kommunal ungdoms- Erik Roos m fl. 130 Måndagsklubb. Ombytta roller – omsorg. Seminarium Bok & deltagare debatt om valdebatten. Peter Esaiasson, Bibliotek. Hans Albin Larsson. 19 november 15 deltagare Lars Engqvist, Gunilla Carlsson m fl. Tio år sedan kronan föll. Carl Bildt, 43 deltagare 22 september Urban Bäckström, Bengt Dennis, Lars 20 augusti Demokrati utan ansvar. Seminarium Heikensten m fl. Sveriges bioteknikindustri i ett inter- Bok & Bibliotek. Olof Petersson. 118 deltagare 30 deltagare nationellt perspektiv. Bo Carlsson, 20 november Gunnar Eliasson, Thomas Östros, Per 27 september Seminarium om europeiska folkom- Eriksson m fl. Författningsprojektet. Konferens om röstningar. Representanter för riks- 168 deltagare EU:s framtid och internationellt fors- dagspartierna samt experter från 22–23 augusti karseminarium. Lena Hjelm-Wallén, Baltikum och Skandinavien. Företagsledarkonferensen i Tylösand. Cecilia Malmström, Wernon Bogda- 58 deltagare Björn Rosengren, Paul Romer, Cliff nor, Johan P Olsen. 93 deltagare 22 november Winston, Ann-Christin Nykvist, Eva Kvinnochefsprojektet. Rekrytering av 30 september Fernvall m fl. koncernstyrelser. Lunchseminarium. 151 deltagare Måndagsklubb. Näringslivets Pernilla Petrelius och Peggy Bruzelius. Garbo. Johan Björkman. 6 september 73 deltagare 41 deltagare Medlemskonferensen i Helsingborg. 25 november Anders Dahlvig, Lars Jonung, Anne- 9 oktober Måndagsklubb. Ledarskap i kristid. Marie Pålsson m fl. Det ekonomiska läget. Anne Michael Treschow. 174 deltagare Krueger, Bosse Ringholm, Lars 43 deltagare Heikensten, Ingemar Hansson m fl. 11 september 142 deltagare 28 november SNS Stockholm. Demokratirådets Välfärdspolitiska rådets rapport: rapport. Ulf Adelsohn, Jesper Bengtsson, 14 oktober Arbete? Var god dröj! Christer Lundh, Li Olof Petersson, Sören Holmberg. Global Climate Policy and Implica- 80 tions for Sweden. Denny Ellerman, Bennich-Björkman, Rolf Ohlsson m fl. deltagare 112 Marian Radetzki m fl. deltagare 12 september 89 deltagare 28 november Nätverk om nätverk. På Berns. SNS Vision. Tema: Kreativitet och Marianne Nivert, Michael Treschow, 17–19 oktober innovationskraft. Ernst Billgren, Jacob Lee Wermelin. Utbildning. Samhällsprogrammet, Palmstierna, Jane Walerud m fl. 180 deltagare etapp 2. Björn von Sydow, Urban Bäckström, Margareta Winberg m fl. 180 deltagare 16 september 18 deltagare 4 december Valanalys. Lena Askling, Mats Vad betyder upplevelsen för välfärd Johansson, Johan Pehrson, Jöran 22 oktober och tillväxt? Bengt Wahlström m fl. Hägg-lund, Ewa Larsson, Göran Bortom dot.com-företagen. Klas 48 deltagare Hägglund, Per Unckel, Mats Eklund, Sven-Christer Nilsson m fl. 41 Einarsson, Bengt Westerberg. deltagare 19 december 80 deltagare 28 oktober Kvinnochefsprojektet. Mediebilden 18–21 september Måndagsklubb. EMU-debatten kan av kvinnliga chefer i näringslivet. Utbildning. Samhällsprogrammet, börja! Nils Lundgren, Thomas Maria Edström och Birgitta Johansson- etapp 1. Olof Petersson, Erik Fichtelius, Franzén. Hedberg. 33 87 Annika Ström-Melin, Carl-Johan Bonnier deltagare deltagare och Marianne Nivert m fl. 18 deltagare

SNS VERKSAMHET 2002 43 Bredd, djup och PERSONAL arbetsglädje

Jan-Olof Edberg Anna-Maria Nilsson Barbro AnderssonOlof Petersson Birgitta Wijkman

Anna Wabréus Torgny Wadensjö Marie Ottosson Stefan Lundgren Helena Hegardt, i bakgrunden Gabriella Stjärnborg

Kerstin Lundgren Ingela Hallingstam Marian Radetzki Louise Berg-Pouron Allan Seppa

Pontus BraunerhjelmGabriella Stjärnborg Jan-Olof Edberg och Ulrika Stuart Göran Arvidsson Helena Gullström

Christian Helgesson Nadja Zaier och Margareta Matz Alma Zunic Katarina Ström Anita Angelryd

44 SNS VERKSAMHET 2002 Barbro Andersson – VD-sekreterare Anita Angelryd – ekonomiassistent Göran Arvidsson – organisationschef/forskningsledare Louise Berg-Pouron – projektledare, konferenser och utbildningar Pontus Braunerhjelm – forskningsledare Jan-Olof Edberg – finanschef Susanne Franchi – medlems- och registeransvarig Stina Färje – projekt- och konferensassistent Per Thulin Christina Rosengren Helena Gullström – projektledare Ingela Hallingstam – receptionist Maria Hedström – kamrer Helena Hegardt – redaktionschef Christian Helgesson – forskningsassistent Håkan Jacobson – projektledare, lokalgrupper Johanna Laurin – projektledare/forskningsassistent Niklas Lenner – vaktmästare/receptionist Niklas Lenner Stefan Sandström Kerstin Lundgren – förlagsredaktör Stefan Lundgren – verkställande direktör Margareta Matz – ekonomichef Anna-Maria Nilsson – chef SNS medlemsverksamhet Pernilla Norlin – informationsstrateg Marie Ottosson – informationsredaktör SNS Förlag Olof Petersson – forskningsledare Marian Radetzki – forskningsledare Christina Rosengren – chef konferenser och utbildningar Pernilla Norlin Susanne Franchi och Stefan Sandström – forskningsledare Håkan Jacobsson Allan Seppa – IT-ansvarig, webmaster Gabriella Stjärnborg – förlagsredaktör Katarina Ström – konferensadministratör Ulrika Stuart – informationschef Birgitta Swedenborg – forskningsledare Hans Tson Söderström – forskningsledare Per Thulin – forskningsassistent Anna Wabréus – marknadsansvarig SNS Förlag Hans Tson Söderström Birgitta Swedenborg Torgny Wadensjö – chef SNS Förlag Birgitta Wijkman – personalsekreterare Nadja Zaier – ekonomiassistent Alma Zunic – forskningsassistent

Tjänstlediga: Åsa Ahlin Petra Larsson Katarina Ström och Johanna Laurin Stina Färje Rebecca Rabbie

SNS VERKSAMHET 2002 45 SNS EKONOMI 20 000 fristående beslut bakom intäkterna

SNS samlade rörelseintäkter för 2002 uppgick till 49,8 mkr. ansträngning, om ett fåtal stora finansiärer långsiktigt förband Av cirkeldiagrammet nedan framgår hur dessa intäkter förde- sig att säkra verksamhetens finansiering. Men det vore definitivt lade sig på de olika verksamhetsgrenarna. Under det gångna inte bra för SNS oberoende och integritet. Med nuvarande året bidrog ca 250 företag, myndigheter och organisationer finansieringssystem garanteras en balans mellan många olika samt nära 4 000 personliga medlemmar till SNS grundfinan- delfinansiärer. Denna balans är en poäng i sig – SNS är inte och siering. Därutöver bidrog 20 forskningsråd och stiftelser samt vill inte vara något särintresse och går inte någons ärenden. ett 70-tal företag och myndigheter till den särskilda projekt- Dessutom är det breda intresse som SNS röner via bokköpare, finansieringen. Konferenser, seminarier och utbildningspro- konferensdeltagare, medlemmar och forskningsfinansiärer ett gram attraherade drygt 4 000 deltagare, och över 11 000 bok- kvitto på dess relevans och betydelse i samhällsdebatten. Det läsare bidrog till finansieringen av SNS Förlag. Totalt krävs är endast genom att ständigt ta upp de viktigaste samhälls- det således under ett år nära 20 000 fristående beslut för att frågorna och producera god forskning, läsvärda böcker och säkra SNS finansiering. intressanta konferenser som SNS har ett existensberättigande. Måhända vore det mer praktiskt, och förknippat med mindre Och detta prövas alltså varje nytt år av tusentals beslutsfattare ■

SNS finansiering 2002 Totalt 49,8 Mkr

Företags-, myndighets- och organisationsmedlemmar 33 % Forskningsbidrag 35 % Bokförsäljning 15 % Personliga medlemmar 4 % Avgifter för konferenser och utbildning 12 % Övrigt 1 %

46 SNS VERKSAMHET 2002 Forskningsfinansiärer

Företag, myndigheter och Praktikertjänst Forskningsråd, stiftelser m fl organisationer som under Ratos som lämnat anslag till SNS 2002 bidragit till särskilda Riksförsäkringsverket forskning under 2002 SNS-projekt Riksskatteverket Robur Axel och Margret Ax:son ABB Sapa Johnsons stiftelse Akademiska Hus SBAB Forskningsrådet för arbetsliv Alecta SBC och socialvetenskap AMF Pension SCA Foundation for Economics Andra AP-fonden Scania and Law Apoteket SEB AstraZeneca Skandia Jan Wallanders och Tom Hedelius Axel Johnson Skanska stiftelse för samhällsvetenskaplig Bergman & Beving Skellefteå Kraft forskning Bonnier AB SKF Knut och Alice Wallenbergs Carl Bennet AB Skolverket stiftelse Cardo Statens Energimyndighet Citibank Statskontoret Marianne och Marcus EDF Sveaskog Wallenbergs stiftelse Elanders Svensk Energi Riksbankens Jubileumsfond Electrolux Svenska ESF-rådet Stiftelsen för kunskaps- och Ericsson Svenska Kolinstitutet kompetensutveckling Ernst & Young Svenska Kraftnät Fjärde AP-fonden Svenska Shell Stiftelsen Marcus och Amalia Fortum Kraft Svenska Spel Wallenbergs Minnesfond FöreningsSparbanken Svenska Statoil Sven och Dagmar Saléns Stiftelse Första AP-fonden Sydkraft Graninge Systembolaget Sydkrafts forskningsstiftelse Göteborg Energi Söderenergi Tore Browaldhs stiftelse för Handelsbanken TeliaSonera vetenskaplig forskning och Holmen Teracom undervisning ICA Tredje AP-fonden Industri Kapital Unisys Torsten och Ragnar Söderbergs Industrivärden UPC Sverige Stiftelser Investment AB Öresund Uppsala Energi Vinnova Investor Vasakronan Ångpanneföreningens forsknings- Konkurrensverket Vattenfall stiftelse Nordea Venantius Nutek Vin & Sprit Nynäs Petroleum Volvo OM Vårdförbundet Pharmacia Sverige Västerås Energi & Vatten Post- och telestyrelsen Öhrlings PricewaterhouseCoopers Posten Öresundskraft

SNS VERKSAMHET 2002 47 Balans- och SNS EKONOMI resultaträkningar

BALANSRÄKNING (TKR) 2002 2001 RESULTATRÄKNING (TKR) 2002 2001

TILLGÅNGAR Rörelseintäkter Anläggningstillgångar Nettoomsättning 49 843 47 025 Immateriella anläggningstillgångar Varumärken samt liknande rättigheter 300 – Rörelseintäkter 49 843 47 025 Byggnader och mark 14 793 15 031 Inventarier samt konst 806 935 Rörelsekostnader –26 897 –23 388 Finansiella anläggningstillgångar Externa kostnader Långfristiga värdepappersinnehav 23 835 38 543 Personalkostnader –25 031 –23 127 Långfristiga fordringar 717 905 Summa anläggningstillgångar 40 451 55 414 Avskrivningar av materiella Omsättningstillgångar anläggningstillgångar –604 –770 Varulager m m Färdiga varor 2 531 2 425 Rörelsekostnader –52 532 –47 285 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 617 1 153 Rörelseresultat –2 689 –260 Övriga fordringar 867 1 014 Förutbetalda kostnader och Finansiella poster upplupna intäkter 935 869 Resultat från finansiella 6 952 9 758 Kassa och bank anläggningstillgångar –8 209 –3 576 Summa omsättningstillgångar 12 902 15 219 Ränteintäkter och liknande Summa tillgångar 53 353 70 633 intäkter 296 396 EGET KAPITAL OCH SKULDER Räntekostnader –239 –350 Eget kapital Bundet eget kapital Finansnetto –8 152 –3 530 Bundna reserver 310 310 Fritt eget kapital Resultat efter finansiella poster –10 841 –3 790 Insatskapital 39 845 41 345 –10 841 –3 790 Balanserat resultat –335 3 454 Årets resultat Årets resultat –10 841 –3 790 Summa eget kapital 28 979 41 319

Avsättningar Avsättning för pensioner – 1 123 Stockholm i mars 2003 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 4 000 4 000 Carl-Johan Bonnier Lars Frithiof Kortfristiga skulder ordförande vice ordförande Leverantörsskulder 900 1 442 Carl Bennet Marianne Nivert Övriga skulder 599 4 287 Hans Dalborg Torsten Persson Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 875 18 462 Katja Elväng Meg Tivéus Summa kortfristiga skulder 20 374 24 191 Ingemar Hansson Stefan Lundgren Summa eget kapital och skulder 53 353 70 633 verkställande direktör

STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Vår revisionsberättelse har avgivits i mars 2003 Ställda säkerheter 7 500 7 500 Fastighetsinteckning Magnus Fagerstedt Bengt Rydén Ansvarsförbindelser Inga Inga auktoriserad revisor

48 SNS VERKSAMHET 2002 Kommentar till balans- och resultaträkningen 2002

För 2002 redovisar SNS en betydande förlust. Resultatet blev utbildning och medlemsverksamhet har således gått runt även –10 841 tkr. Även resultatet före finansiella poster visar på en under 2002. förlust på ca 2,7 mkr. De här dystra siffrorna har i allt väsent- SNS sammantagna egna kapital i inledningen av 2003 kom- ligt två förklaringar. Huvudförklaringen är att värdepappers- mer efter förra årets negativa resultat att uppgå till ca 29 mkr. portföljen (som byggts upp som reserv för framtida forsknings- De medel som tillfördes forskningen under jubileumsåren 1988 projekt) skrivits ned med ca 8 mkr. Det är emellertid i detta och 1998 uppgick nominellt till knappt 23 mkr. Trots de senaste sammanhang viktigt att notera att samma forskningsreserver årens något turbulenta utveckling på finansmarknaderna över- så sent som för två år sedan tillfördes 13,5 mkr i realiserade stiger marknadsvärdet på aktuella placeringar således det ur- vinster i samband med utförsäljning av värdepapper efter det sprungliga insamlade kapitalet med ca drygt 25 procent. Där- att styrelsen fattat beslut om nya placeringsregler. Resterande till kommer ”dolda reserver” i fastigheterna på Sköldungaga- del av förlusten under det gångna året förklaras av engångs- tan. kostnader i anslutning till vd-skiftet. Det samlade resultatet För 2003 är SNS mål att det redovisade resultatet ska vara för SNS egentliga rörelse, dvs forskning, förlag, konferens, i balans.

Jacob Wallenberg, Stefan Lundgren, Agneta Dreber, Meg Tivéus och Claes Dalborg vid stafettväxlingsmottagningen i januari 2003.

SNS VERKSAMHET 2002 49 ”... främja en saklig och STADGAR konstruktiv samhällsdebatt ...”

§ 1. Ändamål flesta rösterna avgivits. Vid lika röstetal avgöres fråga rörande val genom Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) har till ändamål att främ- lottning, medan för övriga frågor den mening gäller, som biträdes av ja en saklig och konstruktiv samhällsdebatt med tonvikt på frågor som ordföranden. rör näringslivet och dess roll i samhället, att verka för en samhällspolitik som skapar gynnsamma betingelser för det allmänna framåtskridandet § 6. Styrelsen på marknadsekonomins grund samt att främja ökad effektivitet och Styrelsen, som har sitt säte i Stockholm, består av ordförande, vice ord- fördjupad samarbetsvilja i arbetslivet. Förbundet skall bedriva sin verk- förande samt ytterligare högst åtta ledamöter. Ordföranden i styrelsen samhet obundet av intresseorganisationer och politiska partier. utses av förtroenderådet. Styrelsens ledamöter väljes vid ordinarie för- troenderådssammanträde för tiden t.o.m. nästkommande ordinarie § 2. Verksamhetsformer förtroenderådssammanträde. Förbundets verkställande direktör utses av Förbundet verkar genom utredningar och vetenskaplig forskning, genom styrelsen och är självskriven ledamot av denna. konferenser, genom studier och debatt i lokala grupper sammansatta av Förtroenderådets ordförande skall genom kallelse till styrelsens samman- personer med intresse för förbundets ändamål samt genom publicering träden beredas tillfälle att närvara vid dessa. och spridning av resultaten från dessa verksamhetsfält. Av förtroenderådet vald styrelseledamot kan genom beslut av för- troenderådet skiljas från sitt uppdrag även om den tid, för vilken han § 3. Förvaltning blivit vald, ej gått till ända. Förbundets angelägenheter omhänderhas av ett förtroenderåd och en av förtroenderådet utsedd styrelse. Styrelsen är beslutsför, när samtliga ledamöter kallats och minst halva antalet är tillstädes. Vid omröstning gäller den mening, om vilken mer än § 4. Förtroenderådet halva antalet röster förenat sig, eller, vid lika röstetal, den mening, som Ledamöter av förtroenderådet är dels ordförandena i de för förbundets biträtts av den vid sammanträdet fungerande ordföranden. Vid styrelsens ändamål verksamma lokalgrupperna, dels av förtroenderådet för en tid sammanträden skall föras protokoll, upptagande alla ärenden som före- av högst fem år valda ledamöter. De senare skall uppgå till ett antal kommit och de beslut som fattats. minst lika stort som antalet lokalgrupper och väljas av den del av för- troenderådet som utsetts genom val. Ledamotskap kan upphöra före § 7. Revision mandattidens slut efter skriftlig uppsägning, som skall vara förtroende- För granskning av styrelsens förvaltning och förbundets räkenskaper rådet tillhanda senast 14 dagar före ordinarie förtroenderådsmöte. utses årligen vid ordinarie förtroenderådssammanträde för tiden till nästa ordinarie förtroenderådssammanträde två revisorer varav minst en auk- Avgår vald ledamot före mandattidens slut väljes ny ledamot för åter- toriserad samt två suppleanter för dessa. stoden av nämnda tid.

Till hedersledamöter i förtroenderådet kan väljas speciellt förtjänta per- § 8. Räkenskaper soner. Förbundets räkenskaper skall per den 31 december varje år sammanföras i ett fullständigt bokslut. § 5. Förtroenderådssammanträden Senast den 1 mars påföljande år skall räkenskaperna med tillhörande 1. Ordinarie sammanträde med förtroenderådet hålles en gång varje år handlingar samt av styrelsen avgiven förvaltningsberättelse jämte vinst- före juni månads utgång vid tid, som av styrelsen bestämmes. Vid detta och förlusträkning samt balansräkning för senaste räkenskapsåret över- sammanträde skall förtroenderådet inom sig utse ordförande och vice lämnas till revisorerna för granskning. Revisorerna skall avgiva skriftlig ordförande, samt efter det att förvaltnings- och revisionsberättelserna berättelse över sin granskning, vari de bestämt tillstyrker eller avstyrker föredragits, fastställa balansräkning för förbundet, besluta om ansvars- ansvarsfrihet för styrelsen. Berättelsen skall årligen inlämnas till styrelsen frihet för styrelsen samt förrätta val av styrelse och revisorer. Andra före den 30 april. frågor få upptagas endast om de uttryckligen angivits i kallelsen eller står i omedelbart samband med annat vid sammanträdet handlagt ärende. Förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen skall genom styrelsens försorg tillställas förtroenderådets medlemmar senast i samband med Ledamot av förtroenderådet är berättigad att få ärende hänskjutet till kallelsen till ordinarie förtroenderådssammanträde. prövning vid ordinarie förtroenderådssammanträde, om han hos styrelsen skriftligt framställt yrkande om detta minst en vecka före samman- § 9. Stadgeändring trädet. För ändring av dessa stadgar fordras enhälligt beslut av förtroenderådets 2. Extra sammanträde med förtroenderådet skall utlysas, när styrelsen samtliga ledamöter eller att beslut om sådan ändring fattats av förtroen- finner så behövligt eller då ledamöter av förtroenderådet till ett antal, derådet vid två på varandra följande sammanträden, därav minst ett motsvarande minst 1/5 av samtliga ledamöter, gör framställning härom ordinarie och att beslutet vid det sammanträdet, som hålles sist, biträdes hos styrelsen. Vid extra sammanträde få ej andra ärenden förekomma än av minst 3/4 av de röstande. de som angivits i kallelsen eller står i omedelbart samband med sådant ärende. § 10. Förbundets upplösning 3. Kallelse till förtroenderådssammanträde utfärdas av styrelsen minst tre Fråga om förbundets upplösning behandlas i samma ordning som fråga veckor före ordinarie förtroenderådssammanträde samt minst en vecka om stadgeändring. Dock fordras för sådant beslut vid andra samman- före annat förtroenderådssammanträde. trädet en majoritet av 4/5 av de avgivna rösterna. 4. Ledamot av förtroenderådet får vid förtroenderådssammanträdet Om förbundet upplöses, skall samtliga dess tillgångar tillfalla förening, företrädas endast av annan ledamot. Vid omröstning i förtroenderådet stiftelse eller institution, som har till huvudsakligt ändamål att främja de äger varje ledamot en röst. Såsom sammanträdets beslut gäller, såvida syften, som angivits i 1. Beslut om medlens användning för sådant syfte icke annorlunda bestämmes i dessa stadgar, den mening, för vilken de skall fattas i samband med beslutet om förbundets upplösning.

50 SNS VERKSAMHET 2002 ..”

Projektledning: Ulrika Stuart (redaktör), Jan-Olof Edberg, Pernilla Norlin, Anna-Maria Nilsson, Christina Rosengren och Gabriella Stjärnborg. Foto: Rolf Adlercreutz, Stig-Göran Nilsson, Claes Löfgren, Stenssons bilder, Christian Thörnqvist, Louise Berg-Pouron, Johanna Laurin, Allan Seppa m fl Original: West Studios. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri, 2003.

SNS VERKSAMHET 2002 51 SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsut- veckling. Syftet är att skapa underlag för rationella beslut i viktiga samhällsfrågor genom forskning och debatt.

SNS ■ bedriver tillämpad samhällsforskning i samspel mellan ledande akademiker och högre chefer i privat och offentlig sektor ■ publicerar forskningsrapporter, debattböcker och läroböcker på eget förlag ■ arrangerar konferenser, kurser, seminarier och lokala möten under medverkan av forskare, företagsledare, myndighetschefer, politiker, intresseföreträdare, publicister och andra opinionsbildare ■ samarbetar med universitet, högskolor och forsk- ningsorganisationer i Sverige och utlandet samt med ett tiotal systerorganisationer världen över ■ är en allmännyttig ideell förening som står fri från politiska partier och intresseorganisationer ■ har 4 000 medlemmar, och lokalgrupper på ett fyrtiotal orter, i Sverige och utomlands ■ har sitt kansli i Stockholm med 35 anställda, varav ett tiotal med forskarbakgrund ■ finansieras genom medlemsavgifter, forsknings- anslag, bokförsäljning och konferensavgifter samt genom årsavgifter från företag, myndigheter och organisationer ■ grundades 1948 av enskilda personer i svenskt näringsliv med intresse för samhällsfrågor.

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Sköldungagatan 1–2, Box 5629, 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Fax: 08-507 025 15 E-post: [email protected] Webbplats: www.sns.se