DOCSLIB.ORG

Medias Berättelser Om Jane Horney Från 1945 Till Idag

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Medias Berättelser Om Jane Horney Från 1945 Till Idag Lunds universitet HIS K01 Seminarieledare: Yvonne Maria Werner Handledare: Marie Cronqvist Tid och plats: 6 oktober 10.00-12.00 i sal 2 Medias berättelser om Jane Horney från 1945 till idag Torbjörn Salenius Lundberg 2 Innehållsförteckning FÖRORD ..............................................................................................................................3 1. INLEDNING .....................................................................................................................4 1.1 JANE HORNEY ................................................................................................................4 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING .........................................................................................5 1.3 TEORI ............................................................................................................................6 1.4 KÄLLMATERIAL OCH METOD ..........................................................................................9 1.5 FORSKNINGSLÄGE ........................................................................................................ 10 1.6. INFÖR ANALYSEN ........................................................................................................ 14 Mediaberättelsernas nyckelord & nyckelfraser ............................................................. 15 2. MEDIEBILDEN AV JANE HORNEY .......................................................................... 16 2.1 BERÄTTELSER, NYCKELORD OCH NYCKELFRASER ......................................................... 16 Berättelserna i media under 1940-talet ......................................................................... 16 Berättelserna i media under 1950-talet ......................................................................... 17 Berättelserna i media under 1960-talet ......................................................................... 20 Berättelserna i media under 1970-talet ......................................................................... 21 Berättelserna i media under 1980-talet ....................................................................... 222 Berättelserna i media under 1990-talet ......................................................................... 25 Berättelserna i media under 2000-talet ......................................................................... 26 2.2. ANALYS AV MEDIAS BERÄTTELSER OM JANE HORNEY .................................................. 27 2.3. HYPOTES OM EN MÖJLIG ORSAK TILL DE NEGATIVA BERÄTTELSERNA ............................ 31 3. SAMMANFATTANDE ANALYS ................................................................................. 33 3.1 ÅTERKOPPLING TILL SYFTE, FRÅGESTÄLLNING OCH TEORI ............................................. 33 3.2 MINA RESULTAT I RELATION TILL TIDIGARE FORSKNING ................................................ 36 3.3 SAMMANFATTANDE RESONEMANG OM MIN HYPOTES .................................................... 37 4. MATERIAL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ................................................. 39 4.1.MATERIAL. KÄLLMATERIAL FETSTIL ............................................................................ 39 4.2.LITTERATUR ................................................................................................................ 40 4.3.BILDER ........................................................................................................................ 41 3 Förord Jag inleder med att tacka dem som har bistått mig under arbetet med min uppsats. Dem som jag främst vänder mig till är Jane Horneys brorsdotter, Eva Seilitz, som har lämnat mig tidningsartiklar och låtit mig ta del av utskriften av en tv-intervju, skådespelerskan Ewa Carlsson Hallberg som gestaltade Jane Horney i Stellan Olssons tv-film och regissören Stellan Olsson själv. Dessa tre har berättat för mig hur de uppfattat bilden av Jane Horney. Till de initierade räknar jag också utställningsproducenten Tina Nordborg på Armémuseet i Stockholm som under 2007 hade en utställning om Jane Horneys liv och öde och som även hon har lämnat mig intressant material i ämnet. Marie Cronqvist, min handledare, tackar jag för god vägledning i mitt uppsatsarbete. Jag vill också tacka professor Tiina Rosenberg vid Institutionen för genusvetenskap vid Lunds universitet för de värdefulla anvisningar på litteratur som hon har lämnat mig ifråga om vad som sker då en kvinna i likhet med Jane Horney överskrider gränsen för den etablerade genusordningen. Denna litteratur har bl. a. tjänat som underlag för en diskussion om de bilder av Jane Horney som vissa av texterna om henne förmedlar. Jag tackar också personalen på Malmö stadsbibliotek, personalen på Riksarkivet i Stockholm, Stefan Bengsson på UB:s klipparkiv i Lund och Anna-Karin Sandell på Sigtunastiftelsens klipparkiv, vilka har hjälpt mig att snabbt hitta det som jag har sökt. Vad är det då som jag tror mig kunna bidra med genom min uppsats? Jo, eftersom det har skrivits åtskilligt om Jane Horney under alla de år som förflutit sedan hon försvann – eller mördades, har det också genom dessa skriverier förmedlats en mängd bilder av henne, bilder eller berättelser som ingen hittills har analyserat och klassificerat. Det är således det som jag saknar och genom att ta itu med den uppgiften, kommer mitt arbete förhoppningsvis att innebära påbörjandet att fylla ut detta tomrum i historien. Till sist är det kanske på sin plats att ange ytterligare ett skäl till mitt val av uppsatsämne. Det förhåller sig nämligen så att denna kvinna, Jane Horney, och hennes öde har gjort ett utan jämförelse bestående intryck på mig alltsedan jag som mycket ung mötte henne i en veckotidningsartikel och då greps av tragiken i berättelsen om henne, en berättelse vars essens bestod av ensamhet och utstötthet i en kall och fördömande omvärld, ett intryck som alltsedan dess har stannat kvar hos mig. 4 1. Inledning 1.1 Jane Horney Under andra världskriget verkade flera unga kvinnor som spioner i de nordiska länderna. Det var kvinnor med skiftande nationella bakgrunder. Det rörde sig om tyskor, svenskor, norskor, danskor, finskor och ryskor. Den största delen av dem tjänstgjorde inom den tyska militära underrättelsetjänsten, Abwehr, eller inom säkerhetsorganen, Sicherheitspolizei (SiPo) och Sicherheitsdienst (SD). Under krigsåren etablerade sig dessa organisationer i Norden och hade i sin tjänst en rad kvinnor. Några av de kvinnor som Tore Pryser, professor i historia vid högskolan i Lillehammer i Norge, berättar om var dessutom dubbelagenter som samtidigt arbetade både för Tyskland och för de allierade eller för det neutrala Sverige. På frågan om det fanns något gemensamt drag hos dessa kvinnor, svarar han att de ofta var mycket attraktiva och visste hur de skulle uppträda i högre samhällsklasser, särskilt i diplomatkretsar. Några av de bästa var journalister, skådespelerskor, och dansöser, vilka genom sitt yrke hade en bred kontaktyta mot samhället. Ofta var dessa kvinnor i hemlig tjänst enligt författaren invecklade i transnationell verksamhet. I detta sammanhang berättar Pryser också om Jane Horney. Tina Nordborg, utställningsproducent vid Armémuseum i Stockholm, skriver i utställningstexterna att Jane Horney föddes 1918 i Stockholm och växte upp i en övre medelklassmiljö. Som nittonåring företog hon en resa till Grönland där hon studerade eskimåernas liv, vilket kom att våren 1939 resultera i en artikelserie i Stockholms-Tidningens söndagsbilaga. Bilagans redaktör, Herje Granberg, förälskade sig i Jane, och den 27 december samma år gifte de sig. Hösten 1941 sändes Herje som Aftonbladets korrespondent till Berlin. Genom sin sociala begåvning var hon maken till stor hjälp då det gällde att skaffa fram nyheter. Deras hem i Berlin blev en mötesplats för många olika slags människor, och även en del av den nationalsocialistiska regimens toppar infann sig emellanåt där. Efter skilsmässan från maken i början av 1943 kom Jane i kontakt med Ernst Gilbert, som var chef för Skandinavisk Telegrambureau i Köpenhamn och som arbetade för den tyska militära säkerhetstjänsten, Abwehr. Gilbert ingick i den grupp som kom att stå bakom det misslyckade attentatet mot Hitler i juli 1944. Jane engagerade sig i hjälpverksamhet för förföljda judar, och under ett besök i Danmark kom hon i kontakt med den danske motståndsmannen Jörgen Winkel. 5 I september 1944 förhördes Jane av SÄPO i Stockholm, och i oktober hämtades Jörgen Winkel dit och förhördes tillsammans med henne. Hon frikändes på samtliga av de anklagelsepunkter som danskarna hade framfört och släpptes. Den 17 januari 1945 tog hon kvällståget till Malmö i sällskap med två män och en kvinna från den danska motståndsrörelsen. Enligt densammas officiella rapport avrättades Jane Horney ombord på fiskebåten ”Tärnan” i Öresund på internationellt vatten den 18 januari 1945 anklagad för att ha bedrivit spioneri för Tysklands räkning och för att ha angivit danska motståndsmän till Gestapo, den hemliga tyska polisen.1 1.2 Syfte och frågeställning Många är de berättelser som har förmedlats om Jane Horney. Min uppsats kommer att handla om dessa bilder, d. v. s. hur hon har framställts i media under de drygt 65 år som har förflutit sedan hennes död. Begreppet media avser här nästan uteslutande artiklar tagna ur dagstidningar och tidskrifter men även två icke-artiklar, nämligen en tv-intervju samt Stellan Olssons tv-film, Jane Horney, alltså ett källmaterial på 13 utsagor, som har valts ut ur det sammanlagda materialet på 37 skildringar. Hit skulle man kanske också
Load more

Recommended publications
  • Historisk Samling Fra Besættelsestiden
    Historisk Samling fra Besættelsestiden Arkivregistrant Denne registrant er en vejviser til arkivet på Historisk Samling fra Besættelsestiden. Arkivet indeholder et bredt materiale fra og om modstandsbevægelsen – fra illegale blade over Frihedsrådets proklamationer til beretninger fra modstandsfolk landet over. Desuden omfatter arkivet fx britisk propagandamateriale, rapporter og skrivelser fra danske myndigheder, materiale fra de politiske partier, tysk og dansk-nazistisk propaganda, kopier af sager fra retsopgøret samt forsknings- og personarkiver. Dele af materialet er kun groft registreret, og den store samling af illegalt materiale venter stadig på en gennembearbejdning og er kun nævnt i hovedtræk i denne arkivregistrant. En stor del af arkivalierne er indsamlet af tidligere modstandsmand og seminarierektor Palle Schmidt. Men indsamlingen er fortsat efter hans død i 1991, og HSB modtager hvert år – og med glæde – fra hele landet nyt materiale fra og om besættelsestiden. Således vil registranten løbende blive opdateret. Opbygning Arkivregistranten er bygget op om hovedgrupperne 01-60 med tilhørende undergrupper. Opdelingen i hovedgrupper er kronologisk/tematisk, suppleret af forsknings- og personarkiverne (Grupperne 50 og 60). Gruppeinddelingen kan ses umiddelbart nedenfor denne indledning. Med visse ændringer og tilføjelser følger opbygningen registranten for dokumentsamlingen på Frihedsmuseet i København – helt fra HSB’s grundlæggelse under Palle Schmidt har denne registrant udgjort et vigtigt ordningsinstrument på HSB. Søgning Det er en god ide at begynde med at gennemse gruppeinddelingen nedenfor. På den måde kan man orientere sig om arkivets opbygning. Derefter kan man gå direkte til de hoved- og undergrupper i selve arkivregistranten, man interesserer sig for. Vær opmærksom på, at der er overlap i mellem en del arkivgrupper.
    [Show full text]
  • The Historian-Filmmaker's Dilemma: Historical Documentaries in Sweden in the Era of Häger and Villius
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historica Upsaliensia 210 Utgivna av Historiska institutionen vid Uppsala universitet genom Torkel Jansson, Jan Lindegren och Maria Ågren 1 2 David Ludvigsson The Historian-Filmmaker’s Dilemma Historical Documentaries in Sweden in the Era of Häger and Villius 3 Dissertation in History for the Degree of Doctor of Philosophy presented at Uppsala University in 2003 ABSTRACT Ludvigsson, David, 2003: The Historian-Filmmaker’s Dilemma. Historical Documentaries in Sweden in the Era of Häger and Villius. Written in English. Acta Universitatis Upsalien- sis. Studia Historica Upsaliensia 210. (411 pages). Uppsala 2003. ISSN 0081-6531. ISBN 91-554-5782-7. This dissertation investigates how history is used in historical documentary films, and ar- gues that the maker of such films constantly negotiates between cognitive, moral, and aes- thetic demands. In support of this contention a number of historical documentaries by Swedish historian-filmmakers Olle Häger and Hans Villius are discussed. Other historical documentaries supply additional examples. The analyses take into account both the produc- tion process and the representations themselves. The history culture and the social field of history production together form the conceptual framework for the study, and one of the aims is to analyse the role of professional historians in public life. The analyses show that different considerations compete and work together in the case of all documentaries, and figure at all stages of pre-production, production, and post-produc- tion. But different considerations have particular inuence at different stages in the produc- tion process and thus they are more or less important depending on where in the process the producer puts his emphasis on them.
    [Show full text]
  • Historical Documentaries in Sweden in the Era of Häger and Villius
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historica Upsaliensia 210 Utgivna av Historiska institutionen vid Uppsala universitet genom Torkel Jansson, Jan Lindegren och Maria Ågren 1 2 David Ludvigsson The Historian-Filmmaker’s Dilemma Historical Documentaries in Sweden in the Era of Häger and Villius 3 Dissertation in History for the Degree of Doctor of Philosophy presented at Uppsala University in 2003 ABSTRACT Ludvigsson, David, 2003: The Historian-Filmmaker’s Dilemma. Historical Documentaries in Sweden in the Era of Häger and Villius. Written in English. Acta Universitatis Upsalien- sis. Studia Historica Upsaliensia 210. (411 pages). Uppsala 2003. ISSN 0081-6531. ISBN 91-554-5782-7. This dissertation investigates how history is used in historical documentary films, and ar- gues that the maker of such films constantly negotiates between cognitive, moral, and aes- thetic demands. In support of this contention a number of historical documentaries by Swedish historian-filmmakers Olle Häger and Hans Villius are discussed. Other historical documentaries supply additional examples. The analyses take into account both the produc- tion process and the representations themselves. The history culture and the social field of history production together form the conceptual framework for the study, and one of the aims is to analyse the role of professional historians in public life. The analyses show that different considerations compete and work together in the case of all documentaries, and figure at all stages of pre-production, production, and post-produc- tion. But different considerations have particular inuence at different stages in the produc- tion process and thus they are more or less important depending on where in the process the producer puts his emphasis on them.
    [Show full text]
  • De Glömda Kurirerna Den Norska Motståndsrörelsen 1940 - 1945
    De Glömda Kurirerna Den norska motståndsrörelsen 1940 - 1945 Sveriges i början strikta neutralitet gentemot Tysklands ockupation av Norge 1940 - fastlagt på regeringsnivå, är något som landet länge klandrats för. Varför var det lättare att mobilisera stöd åt Finland under det 1;a vinterkriget medan Norge under de första krigsåren blev helt utan officielt stöd. En del av svaret ges i den not som sändes till Sverige 1940 efter invasionen av Norge ; Den tyska regringen förväntar att Sverige iakttar den strängaste neutralitet ; underlåtande av varje slag som rikta sig mot det tyska besättandet av Danmark och Norge, i synnerhet av militär mobilisering Sverige- och uppmarschåtgärder. Men även om Norge inte kunde få hjälp med soldater och vapen - så tummade däremot Sverige på denna s.k. neuralitet genom Tyskland med att tillåta transiterng av både soldater och krigsmateriel över gränsen. Det var inte bara regeringen som höll sig énögt´neutral . Majoriteten av de allra högsta befälen inom flottan och armen var vänligt sinnade gentemot Tyskland på gränsen till viss beundran. Ett exempel på genuint samarbete länderna emellan var avspärrningen av Öresund för att förhindra allierade U-båtar att tränga in i Östersjön. Här delades utläggning och bevakning av spärren lika mellan Sverige och det tysk-ockuperade Danmark. Denna översikt utgör en liten del av historien om de modiga män och kvinnor på båda sidor om gränsen som trotsade ockupationsmakten - och inte följde Sveriges regerings officiella hållning - trots avsevärda risker för liv eller internering för att kunna hjälpa den norska exilregeringen och det norska folket under de 5 krigsåren. Dessa personer representeras av såväl resande kurirer över gränsen, svenskar i gränsområdena som bistod på alla de sätt inklusive mat och logi.
    [Show full text]
  • Programtidningen 2020
    HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BOKMÄSSAN IBLAND BLIR DET INTE SOM MAN TÄNKT SIG För första gången på 35 år kan Bokmässan i Göteborg inte arrangeras i fysisk form. Vi vill tacka alla utställare som skulle ha varit med. Hoppas vi ses 2021! ABF, ACT SVENSKA KYRKAN, ADHDHJÄRTAT, ADLIBRIS, AFRIKAGRUPPERNA, AFTONBLADET HIERTA, AHLANDER AGENCY, ALBERT BONNIERS FÖRLAG, ALBERT ENGSTRÖM-SÄLLSKAPET, ALBUMFÖRLAGET, ALBUS, ALF HENRIKSON-SÄLLSKAPET, ALFABETA BOKFÖRLAG, ALPINA FÖRLAGET I SOLLENTUNA, ANNA-MARIA EKBLAD, ANNORLUNDA KONSULT, ANTIK & ANTIKVARIAT TRANAN, APART FÖRLAG, ARCHE / FREUDIANSKA FÖRENINGEN, ARGASSO BOKFÖRLAG, ARGUMENT FÖRLAG, ARITON FÖRLAG, ARKIV DIGITAL AD, ARKIV FÖRLAG & TIDSKRIFT, ARTEKIA & KATARINAHAMILTON, ARTOS & NORMA BOKFÖRLAG, ASTRID LINDGREN AKTIEBOLAG, ATELJÉ ANN-CHARLOTTE ENGLUND, ATELJÉ PENSELDRAGET, AUREL MARKETING, AXESS, AXIELL, BALLOGRAF, BALTO PRINT, BERGHS FÖRLAG, BESTORIES, BETA PEDAGOG, BJÖRKÅFRIHET, BLADH BY BLADH, BLAKE FRIEDMANN, BLUE PUBLISHING, BNT SCANDINAVIA, BOD – BOOKS ON DEMAND, BODYCOACH – DIN GUIDE TILL SEXUELL HÄLSA, BALANS OCH HARMONI!, BOKFABRIKEN, BOKFÖRLAGET ANTHROPOS, BOKFÖRLAGET ARENA, BOKFÖRLAGET ATLAS, BOKFÖRLAGET DAIDALOS, BOKFÖRLAGET EKARNE, BOKFÖRLAGET FORUM, BOKFÖRLAGET HEDVIG, BOKFÖRLAGET KORPEN, BOKFÖRLAGET LANGENSKIÖLD, BOKFÖRLAGET MAX STRÖM, BOKFÖRLAGET NYA DOXA, BOKFÖRLAGET ORDSPÅR, BOKFÖRLAGET OPAL, BOKFÖRLAGET POLARIS, BOKFÖRLAGET PONTES, BOKFÖRLAGET STOLPE, BOKFÖRLAGET THORÉN & LINDSKOG, BOKINFO NORDEN, BOK- KLIPPET, BOK-MAKAREN, BOKSALEN, BOKVÄNNEN ESB, BONA SIGNUM, BONNIER
    [Show full text]
  • Svante Löfgren Om 80 År Med Press & Radio
    HEMMA FÖR GOTT Svante Löfgren Om 80 år med press & radio Svante Löfgrens intervju med Ho Chi Minh 1953 öppnade vägen för en fransk fred i Indokina och blev ”hans livs scoop” – och resan till Afrika fem år tidigare tillsammans med foto-grafen Lennart Nilsson ”hans livs äventyr”. 89 år gammal blickar han nu tillbaka i sin tjugofjärde bok – Hemma för gott. 1936 debuterade Svante Löfgren som skribent i Djursholms Tidning. Han har medverkat i bland andra Idrottsbladet, GT, Nya Dagligt Allehanda, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet – och var i mer än 20 år Expressens korrespondent i Paris, Författarens möte med general Giap i Hanoi som konstnären Berlin, Bonn och Los Angeles. Han har Sidney Lévin tolkat det. också varit en uppskattad röst i Sveriges Radio och bland annat gjort 347 inslag för programmet ”Vardags”. Hemma för gott – om 80 år med press & radio Svante Löfgren ISBN 978-91-633-1211-3 © Svante Löfgren Innehåll 25 Pappas Algeriet blir generalernas 317 Förord... 8 26 Tyskland – vårt goda grannland 324 1 Noaks ark och den gula paviljongen 9 27 Nixon II ett misstag 346 2 Faster Ellen i Argentina 22 28 Svenska mellanspel 365 3 Göteborg med tjinne & fotboll 32 29 Genève & Vaduz till vardags 368 4 Handelstidningen dog 1930 39 30 Adolf Lundin – guld, olja & gas 383 5 Den småländske ryttaren 56 6 Djursholm – de öppna grindarnas stad 61 7 Vita strumpor & Reinhard Heydrich 75 8 Jungman på Idrottsbladet 90 9 Min beredskap var god 100 10 Innan världsbranden tändes 118 11 Budapest – Cortina – Belgrad – Allehanda 132 12 Stockholm i krig 140 13 Vid radiochefens rådsbord 168 14 Då Spanien rev Pyrenéerna 172 15 Europa räddat igen 188 16 Att upptäcka Nordamerika 207 17 Karibiska vibrationer 221 18 Bongo, Bongo, Kongo..
    [Show full text]
  • Kopi Fra DBC Webarkiv
    Kopi fra DBC Webarkiv Kopi af: Arbejdspapir : Introduction and participant projects : facts, fiction, and purpose Dette materiale er lagret i henhold til aftale mellem DBC og udgiveren. www.dbc.dk e-mail: [email protected] Introduction and Participant Projects Facts, fiction, and purpose Scandinavian crime fiction has been a success, in Scan­ dinavia as well as internationally. New genres of crime fiction have emerged in books and films, on televi­ sion and computers. Facts about crime are present­ ed in journalism. How can the relationship between facts and fiction be described? What role does the me ­ diatiza tion play? What do the places of crimes mean? In what ways is crime fiction a part of media culture? Such questions will be the focus of the project. Crime Fiction and 30 % of the Danish population watched episode 14 of Unit One, Crime Journalism in broad­­­casted on DR 1 on April 8, 2001. The introduction went: “While a number of local police officers are on a routine task in Scandinavia an area with many immigrant families, they are contacted by a www.krimiforsk.aau.dk ter rified young girl. In the girl’s flat, a tragedy awaits; along with a shocking con fession. It looks like a domestic scene in con­ nection with a forced marriage – but is that the whole truth?” Working paper As of autumn 2000, Ekstra Bladet ran a number of reports on the no. 2 reality behind the fictions ofUnit One. Episode 14 was not unique © The Project in its reliance on reality, neither in reality nor in the genre of re­ porting, which is apparent from the following: “Honour kill ing.
    [Show full text]
  • Ett Diplomatiskt Misslyckande: Fallet Raoul Wallenberg Och Den Svenska Utrikes- Ledningen”
    Till statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Regeringen bemyndigade genom beslut den 18 oktober 2001 chefen för Utrikesdepartementet att tillkalla en kommission med uppgift att utreda och värdera hur den svenska utrikesledningen har agerat i Wallenbergärendet (dir. 2001:71). Med stöd av nämnda bemyndigande utsågs den 19 oktober 2001 landshövdingen Ingemar Eliasson till ordförande i kommissionen. Den 7 december 2001 förordnades som ledamöter professor Kristian Gerner, professor Christer Jönsson, fil. dr. Birgit Karlsson, och fil. dr. Gudrun Persson. Som sakkunniga förordnades samma datum professor Hans Fredrik Dahl samt professor Klaus Törnudd. För att som experter biträda kommissionen förordnades fil. mag. Olof Kronvall, fil. lic. Ulf Larsson, fil. dr. Paul Levine, fil. kand. Magnus Petersson, fil. kand. Lars Ulfving och professor Kent Zetterberg Som sekreterare förordnades den 19 oktober 2001 fil. dr. Johan Matz. Kommissionens uppdrag skulle enligt direktiven redovisas senast den 31 december 2002. Den 28 november 2002 framställde kom- missionen en begäran om mer tid för utredningsarbetet. Den 9 januari 2003 biföll regeringen en begäran från kommissio- nen om förlängd uppdragstid. Därvid bestämdes att uppdraget skulle redovisas senast den 10 mars 2003. Härmed överlämnas kommissionens rapport ”Ett diplomatiskt misslyckande: Fallet Raoul Wallenberg och den svenska utrikes- ledningen”. Stockholm i februari 2003. Ingemar Eliasson Johan Matz Innehåll Sammanfattning ................................................................ 17 Summary
    [Show full text]
  • En Sammanfattning Av Jane Horneys Liv
    En sammanfattning av Jane Horneys liv GÖRAN PERSSON, 20 oktober 2017 Om Jane Horney hade levt idag hade hon varit 99 år gammal. I verkligheten blev hon bara 26. På natten den 18-19 januari 1945 avrättades hon av danska motståndsrörelsen i något som kallades för ”berättigad krigshandling”. Jane anklagades för att var angivare, spion och arbeta för tyska intressen. Hon förtalades grovt det sista året av sitt liv och har fortsatt att smutskastas i flera årtionden efter sin död. Idag vet vi att danskarnas anklagelser emot henne var falska och att det som motståndsrörelsen kallade för ”avrättning” i själva verket var ett mord organiserat in i minsta detalj av den danska militära säkerhetstjänsten. Först nu när tiden har mognat, och den danska motståndsrörelsens aktörer för evigt lämnat scenen, kan man se ”fallet Jane Horney” med andra ögon. På ett tydligare sätt än förut kan man skönja motivbilden, de mänskliga svagheterna och de missriktade ambitionerna som ledde fram till tragedin. De mycket extraordinära förhållanden som rådde i ockupationsårens Danmark tog verkligen fram de bästa – eller sämsta – sidorna hos de människor som levde på den tiden. Den som sätter sig in i Jane Horneys liv och hennes kärleksfulla handlingar gentemot sina medmänniskor kan man inte komma fram till annat än att hon glänser som en äkta pärla i jämförelse med gråstenarna i sin omgivning. Hennes gränslösa hjälpsamhet emot sina medmänniskor påminner om orden i Jesu bergspredikan ”om någon vill ställa dig inför rätta och ta din livklädnad, så låt honom få din mantel också.” Generositet, omtanke och lojalitet var grunddragen i hennes personlighet.
    [Show full text]
  • World War II at 24 Frames a Second – Scandinavian Examples
    World War II at 24 Frames a Second – Scandinavian Examples ULF ZANDER World War II shows no sign of fading away. A large number of books and articles are still being published at the same time as memories of the war intermingle with present day politics. Events and processes that be- gan before the outbreak of the war and had effects on Europe long after 1945 are, in many respects, still at the core of most, if not all, European politics. The Molotov–Ribbentrop Pact, the German-Soviet non-aggres- sion agreement from August 1939, is a vivid example of a European Lieu de mémoire. It is, the German historian Stefan Troebst writes, one of several central points of a memory culture dealing with one of the greatest catastrophes in human history (2009: 249–256). Despite, or perhaps because of, simplified divisions between credi- ble historical research, on the one hand, and subjective memories, on the other, collective memory and memory culture have been concepts at the core of historical research during the last decades. One of the more am- bitious attempts to define memory culture takes as its starting point the ongoing struggle between what is included and what is excluded from dominating narratives of the past. This is at the same time a construction of memories and a struggle for meaning. Seen in this way, collective memory is both an important part of a construction process which aims to find meaning in a chaotic diversity and an ideological conflict in which history is used in order to win advantages in the present or in the near future.
    [Show full text]
  • Oversigt Over Hovedgrupperne I Dokumentarkivet. 01
    Oversigt over hovedgrupperne i dokumentarkivet. 01 Mellemkrigstiden og 2. verdenskrig i almindelighed 02 Den 9. april 1940 03 Illegal presse 04 Illegal radio (nyhedsformidling) 05 Kongehuset, regeringen, myndigheder og politiske partier 06 Enkeltbegivenheder 06A Alsang og algang 06B Kommunistinterneringerne og antikominternpagten 06C Strejkerne i august 1943 06D Den 29. august 1943 og undtagelsestilstanden 06E Aktionen mod jøderne i oktober 1943 06F Oberst Paludan-Müller 26/5 1944 06G Folkestrejken i København 1944 06H Aktionen mod politiet 19/9 1944 06J 2 minutters stilhed og lignende protestformer 07 Modstandsbevægelsen i almindelighed 08 Sabotage og likvideringer 09 Bevæbning og udrustning 10 Flyangreb og nedstyrtninger 11 Forbindelsen med SOE (og OSS) 12 Ruterne til Sverige 13 Norge 14 Sverige og danske i Sverige 15 Danske i Storbritannien 16 Danske i USA 17 Finland og danske i Finland 18 Grønlsnd 19 Færøerne 20 Island 21 Danske i andre lande 22 Efterretningstjenesten 23 Dansk samarbejde med tyskerne og dansk nazisme 24 Tyskerne i Danmark 25 Dagliglivet 26 Gestapo 27 Terror 28 Fængsler og fangelejre i Danmark 29 Danske i Tyskland (tysklandsarbejdere m.v.) 30 Fængsler og koncentrationslejre uden for Danmark 31 Dansk Røde Kors 32 Svensk Røde Kors 33 Andre hjælpeorganisationer 34 De danske søfolk 35 Befrielsen 36 De faldne 37 Frihedsmuseet 38 Andre museer og arkiver i Danmark 39 Museer og arkiver i andre lande 40 Efterkrigstiden i Dsnmark 41 Andre besatte lande 42 Portrætter og biografier 43 Orderer og hæderstegn 44 Malerier, tegninger, figurer m.v. 45 Dokumenter of ukendt oprindelse 46 Efterkrigsforeninger 47 Bibliografier og kildefortegnelser Mellemkrigstiden og 2. verdenskrig i almindelighed 1A Mellemkrigstiden.
    [Show full text]
  • Making Memories the Politics of Remembrance in Postwar Norway and Denmark
    Department of History and Civilization Making Memories The Politics of Remembrance in Postwar Norway and Denmark Clemens Maier Thesis submitted for assessment with a view to obtaining the degree of Doctor of History and Civilization of the European University Institute July 2007 EUROPEAN UNIVERSITY INSTITUTE Department of History and Civilization Making Memories The Politics of Remembrance in Postwar Norway and Denmark Clemens Maier Thesis submitted for assessment with a view to obtaining the degree of Doctor of History and Civilization of the European University Institute Examining Board: Professor Bo Stråth (EUI) Professor Heinz-Gerhard Haupt (EUI) Professor Anette Warring (Roskilde University) Professor Øystein Sørensen (University of Oslo) © 2007, Clemens Maier No part of this thesis may be copied, reproduced or transmitted without prior permission of the author Maier, Clemens, (2007), Making Memories: The Politics of Remembrance in Postwar Norway and Denmark European University Institute DOI: 10.2870/37104 TABLE OF CONTENTS INTRODUCTION................................................................................................................... - 1 - MEMORY, HISTORY AND COMPARISON................................................................... - 15 - 1. Collective Memory Versus History Culture ................................................................ - 15 - 2. Comparing Memory Cultures ..................................................................................... - 35 - I. THE ORIGIN AND AGENTS OF BASIC NARRATIVES
    [Show full text]