Till Statsrådet Och Chefen För Utrikesdepartementet
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
SOU 1999:20 Till statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Regeringen bemyndigade genom beslut den 13 februari 1997 chefen för Utrikesdepartementet att tillkalla en kommission med uppgift att skapa största möjliga klarhet i vad som kan ha hänt i Sverige när det gäller egendom av judiskt ursprung som förts hit i samband med judeförföljelserna före och under andra världskriget (dir. 1997:31). Med stöd av nämnda bemyndigande utsågs den 21 februari 1997 f.d. landshövdingen Rolf Wirtén till ordförande i kommissionen. Samma dag förordnades som ledamöter docenten Nina Einhorn, professorn Boel Flodgren, f.d. justitierådet Per Jermsten, advokaten Lennart Kanter, fil. dr Helène Lööw och ambassadören Krister Wahlbäck. Som sakkunniga förordnades samma datum fil. dr. Paul A. Levine och docenten Alf W. Johansson. Den senare entledigades på egen begäran från uppdraget den 17 april 1997. Den 11 april 1997 för- ordnades som sakkunniga även direktören Salomo Berlinger, f.d. ambassadören Sven Fredrik Hedin, professorn Mats Larsson, riks- arkivarien Erik Norberg, f.d. bankdirektören P.G. Persson, avdelningsdirektören Hans Seyler, dr Israel Singer, direktören Göran Strömgren, docenten Kersti Ullenhag, avdelningsdirektören Göran Wikell och f.d. ambassadören Eric Virgin. Den 14 december 1998 entledigades Sven Fredrik Hedin på egen begäran från sitt uppdrag. För att som experter biträda kommissionen förordnades den 11 april 1997 kanslirådet Bertil Ahnborg och departementsrådet Berndt Fredriksson. Fr.o.m. den 14 april 1997 anställdes huvudsekreteraren i kommis- sionen hovrättsassessorn Gertrud Forkman och sekreteraren fil. dr Ingrid Lomfors, vars anställning på hennes begäran varade endast t.o.m. den 14 december 1998. Fr.o.m. den 1 februari 1998 anställdes som sekreterare även hovrättsassessorn Peder Bjursten. Kommissionens uppdrag skulle enligt direktiven redovisas senast den 1 mars 1998. Den 11 december 1997 biföll regeringen en begäran från kommissionen om förlängd uppdragstid. Därvid bestämdes att uppdraget skulle redovisas senast den 30 november 1998. Samtidigt fick SOU 1999:20 kommissionen tilläggsdirektiv, som innebar att kommissionen med förtur skulle utföra och redovisa den del av uppdraget som avser Riksbankens guldaffärer (dir. 1997:148). Den 9 juli 1998 överlämnade kommissionen med anledning av tilläggsdirektiven sin interimrapport Naziguldet och Riksbanken (SOU 1998:96). En begäran från kommissionen om ytterligare förlängd uppdragstid till den 1 mars 1999 bifölls av regeringen den 29 oktober 1998. Uppdraget har krävt omfattande arbete, som utförts under tidspress. Härmed överlämnas kommissionens slutrapport Sverige och judarnas tillgångar. Kommissionen avser att senare publicera ett antal forsknings- rapporter, vilka författats av uppdragstagare anlitade för att ta fram underlag till kommissionens bedömningar. Stockholm den 3 mars 1999 Rolf Wirtén Nina Einhorn Lennart Kanter Boel Flodgren Helène Lööw Per Jermsten Krister Wahlbäck /Gertrud Forkman /Peder Bjursten SOU 1999:20 5 Innehåll Förkortningar .......................................................................... 11 Sammanfattning....................................................................... 13 1 Inledning ........................................................................ 41 1.1 Regeringens uppdrag till kommissionen............................ 41 1.2 Rapportens uppläggning .................................................. 42 1.3 Perspektiv på kommissionens uppdrag ............................. 43 1.3.1 Introduktion ........................................................ 43 1.3.2 Förtränga, förneka och bekänna........................... 45 1.3.3 Vittnenas ”strid för minnet” ................................. 49 1.3.4 Det svenska opinions- och forskningsläget ........... 51 2 Det historiska sammanhanget ........................................ 57 2.1 Introduktion .................................................................... 57 2.2 Judarna i Europa ............................................................. 59 2.2.1 Historisk bakgrund.............................................. 59 2.2.2 Judarnas ställning under nazitiden........................ 61 2.2.3 Flykt och plundringar .......................................... 63 2.2.4 Tillgångar till Sverige? ........................................ 64 2.3 Nazismens rasideologi och föreställningsvärld .................. 65 2.3.1 Bakgrund ............................................................ 65 2.3.2 Antisemitismen.................................................... 66 2.3.3 Antisemitismens ursprung.................................... 67 2.3.4 Den antisemitiska diskursen................................. 68 2.3.5 Bojkottaktioner.................................................... 72 2.3.6 Konfiskeringar som ”återbetalning” ..................... 72 2.4 Sveriges politik mot Nazityskland .................................... 73 2.4.1 Flyktingpolitiken ................................................. 73 2.4.2 Neutralitetspolitiken ............................................ 85 2.4.3 Handelspolitiken.................................................. 96 2.4.4 Opinionen och regeringen .................................... 108 6 Innehåll SOU 1999:20 3 Kommissionens arbete ................................................... 119 3.1 Introduktion .................................................................... 119 3.2 Definitioner och avgränsningar......................................... 119 3.2.1 Egendom av judiskt ursprung............................... 119 3.2.2 Rövat guld .......................................................... 121 3.2.3 Herrelösa tillgångar............................................. 122 3.2.4 Avgränsningar i övrigt......................................... 123 3.3 Hypoteser........................................................................ 125 3.4 Metoder........................................................................... 128 3.4.1 Inledande planering ............................................. 128 3.4.2 Arbetsformer....................................................... 128 3.4.3 Studiebesök......................................................... 130 3.4.4 Forskningsuppdrag.............................................. 130 3.4.5 Rapportförfattande .............................................. 130 3.5 Källor.............................................................................. 130 3.5.1 Offentliga svenska arkiv ...................................... 131 3.5.2 Enskilda svenska arkiv ........................................ 133 3.5.3 Utländska arkiv ................................................... 136 3.5.4 Direktkontakter ................................................... 137 3.5.5 Litteratur m.m..................................................... 139 4 Danaarv och herrelösa tillgångar................................... 141 4.1 Allmänt om ”danaarv” och ”herrelösa tillgångar” ............. 141 4.1.1 Banktillgångar..................................................... 141 4.1.2 Försäkringar........................................................ 142 4.1.3 Övrigt ................................................................. 143 4.1.4 Preskription......................................................... 144 4.1.5 Arkiveringsrutiner ............................................... 145 4.1.6 Sekretess m.m. .................................................... 145 4.2 Överenskommelser m.m. på 1940-talet............................. 146 4.2.1 Washingtonöverenskommelsen............................. 146 4.2.2 Den svenska avvecklingen av tyskt flyktkapital .... 147 4.3 Utredningar på 1960-talet ................................................ 148 4.3.1 Inledande förslag och diskussioner ....................... 148 4.3.2 Bankföreningens och Bankinspektionens åtgärder149 4.3.3 Utredningar om försäkringar................................ 153 4.3.4 Utredningar om herrelösa tillgångar av annat slag 154 4.4 Kommissionens kompletterande utredningar ..................... 155 4.4.1 Banktillgångar..................................................... 155 4.4.2 Försäkringar........................................................ 158 4.4.3 Depositioner hos utlandsmyndigheter m.fl. ........... 162 4.4.4 Övrigt ................................................................. 165 4.5 Sammanfattande slutsatser............................................... 166 SOU 1999:20 Innehåll 7 4.5.1 Danaarv .............................................................. 166 4.5.2 Övriga herrelösa tillgångar i banker ..................... 167 4.5.3 Övriga herrelösa tillgångar i försäkringsbolag m.m. ................................................................... 169 4.5.4 Allmän slutsats.................................................... 170 5 Affärsverksamhet........................................................... 173 5.1 Inledning ......................................................................... 173 5.2 Ariseringen av näringslivet i Nazityskland........................ 176 5.2.1 Valutaregleringen blev ett ariseringsinstrument .... 176 5.2.2 Diskriminerande lagar tvingade fram utträng- ningen ................................................................. 180 5.3 Varuhandeln mellan Sverige och Nazityskland.................. 183 5.3.1 Introduktion ........................................................ 183 5.3.2 Mycket talar för att ariserad egendom av judiskt ursprung stannade i Nazityskland ........................ 184 5.3.3 Under kriget kombinerade regeringen handels-