Nordicom Information 2018
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
NORDICOM Medie- och kommunikationsforskning i Norden INFORMATION NORDEN INIFRÅN OCH UTIFRÅN THE NORDICS – FROM WITHIN AND WITHOUT Norden som språkfelleskap Norden i medier och kommunikation Hvem tillhører Norden? What’s Left of the Swedish Model? Minor and Major Differences Interna gränsdragningar Jämfrelser och referenspunkter Redaktrer: Maarit Jaakkola & Catharina Bucht 2018 nr 2 | årgång 40 41 NORDICOM INFORMATION Medie- och kommunikationsforskning i Norden Redaktör • Editor • Tidskrifen Nordicom-Information är en Maarit Jaakkola, PhD mötesplats för forskningen, politiken och medie- Nordicom, Göteborgs universitet, Sverige och kommunikationsbranschen. Tidskrifen ges [email protected] ut två gånger per år på svenska, norska, danska Biträdande redaktör • Assistant Editor och engelska, både tryckt och i onlineversion. Catharina Bucht, M.A. Varje nytt nummer utgår från ett tema, och Nordicom, Sverige beroende på aktuellt ämne medverkar i varje nummer en mix av skribenter från de olika Layout nordiska länderna. Per Nilsson, Maarit Jaakkola Prenumeration • Subscription Nordicom-Information publiceras digitalt som Anne Claesson, Open Access på http://nordicom.gu.se/sv/ [email protected] publikationer/nordicom-information. Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus 2018 Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsforskning. Vi arbetar med samla in och förmedla aktuell forskning och fakta som rör medier och kommunikation, för att på så sätt öka kunskapen om mediernas roll i samhället i Norden, Europa och övriga världen. • The journal Nordicom Information is a meeting place for research, politics and the media and ISSN 0349-5949 communication industry. The journal is published ISBN 978-91-88855-08-4 twice annually in the Nordic languages and in English, in print and online. The content of each issue is thematic, and depending on the topic, our ambition is to achieve a mixture of contributors from all the Nordic countries. Nordicom Information is published in digital form © 2018 Nordicom och författarna as Open Access at http://nordicom.gu.se/en/ www.nordicom.gu.se publications/nordicom-information. Nordicom is a Nordic knowledge center for media and communication research. With a starting point in research, Nordicom collects, elaborates and mediates knowledge in order to increase our knowledge about the role of the media in society in the Nordic countries, Europe and the rest of the world. 41 Norden inifrån och utifrån • The Nordics – from within and without Innehåll • Content I Introduktion Introduction 3 Maarit Jaakkola Vem tillhör Norden? 5 Johan Strang Mer än mellanmjölk? Min vision för det nordiska samarbetet II Det som håller oss ihop The things that unite us 10 Katarina Lundin Att tänka om kring den internordiska språkförståelsen: den språkliga arenan i Norden och Skandinavien idag 15 Tarmo Malmberg Media Studies in the Nordic Countries: Notes for a Comparative History of Cognitive Styles 29 David Crouch From Fika to Fake News: What’s Lef of the Swedish Model? 34 Maarit Jaakkola Mission: Norden – några exempel på att hitta den nordiska vinkeln och kommunicera dess relevans i dagens värld 46 Cecilie Ravik & Maarit Jaakkola Hvordan skal man fnde rundt i det nordiske politiske landskab? Nordisk samarbejde – en oversigt III De små skillnaderna The small differences 54 Mads Kæmsgaard Eberholst Den transnationale ofentlighed i Øresundsregionen: #Øresund og #greatercph på Twitter 66 Tiina Räisä Med Sverige som förebild och varnande exempel: refektioner kring fnska mediers valbevakning 2018 74 Kirsten Ropeid “Kjære norske redaktører: La oss aldri bli som Sverige!” Forskjeller i journalistikken i de nordiske landa 77 Helena Niskanen Making Cool Scandinavia Hot Amongst American Travelers: How the Nordic Countries’ Lore is Utilized in Marketing IV Interna gränser Intern boundaries 83 Ari Páll Kristinsson Implications of Ideology: Iceland and the So-Called Nordic Language Community 88 Torkel Rasmussen Sámi Media for Children and Youth: Minority Audiences as an Underrepresented and Problematic Research Field 103 Mikael Hiltunen Skolsvenskan – för nordisk samhörighet: skolan och den antisvenska retoriken i Finland V Litteratur och bokrecensioner Literature and book reviews 107 Litteratur och forskningsprojekt – Literature and Research Projects 121 Jannie Møller Hartley Birgit Røe Mathisen & Lisbeth Morlandst: Lokale medier 124 Ester Appelgren Aske Kammer: Digital journalistik NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 3-4 Norden inifrån och utifrån Vem tillhr Norden? etta är det sista numret av Nordi- arbeid, gemenskap/fælleskab/felleskap, grann- com-Information i sin nuvarande skap/naboskap/nabolag. Inte helt oväntat form. Tidskrifen startades 1979 som brukar många nordiska medieforskare känna Dett nyhetsbrev för att sprida information om sig som en del av en stor familj, ”den nordiska medieforskning i de olika nordiska länder- familjen”, som har mycket gemensamt, både na, ofa i form av omfattande rapporter eller på gott och ont som brukligt är i familjer. forskningsöversikter, och utvecklades så små- I studierna som producerats i denna fa- ningom till en vetenskaplig tidskrif skriven milj har ”den nordiska modellen” – både med- på skandinaviska språk. Sedan 2015 har tid- ie- och välfärdsmodellen – upptagit en central skrifen kommit ut i form av en akademisk plats, i synnerhet i samhällsvetenskapligt tidskrif med tematiska nummer riktad till en orienterad forskning. Istället för att bidra till bredare publik i tredje uppgifens anda. Som denna pågående debatt, vilket säkert fer me- en produkt av papperstidsåldern har tidskrif- dierelaterade forskningsprojekt och -publika- ten fyllt sin plats i nästan 40 år. tioner kommer att göra, har vi i detta nummer I dagens digitaliserade samhälle fnns det valt ett mera pragmatiskt och kommunika- många andra möjligheter att fylla denna upp- tionsbaserat tillvägagångssätt. Den nordiska gif – att sprida information om och analyse- gemenskapen bygger till en stor del på ge- ra, refektera och debattera kring ny nordisk mensam språkförståelse. När man granskar medieforskning. Vi vet inte fullt ut vilka for- den nordiska kulturella ekonomin så tycker vi mer vår kommunikation och samverkan kom- att mycket leder till språket – språken håller mer att utvecklas till, men vi vet en sak: den grupper ihop och drar dem isär. Därför står nordiska tankens betydelse kommer inte att språket i fokus i detta nummer. minska. Ett konkret exempel på språkets betydelse Därför har vi valt Norden som tema för det i det nordiska forskarsamhället är att om en sista numret av Nordicom-Information. Vi vill dansk, fnlandssvensk, norsk eller svensk fors- låta rster inifrån och utifrån Norden komma kare skriver en vetenskaplig framställning på till tals. Vi tittar på det som håller ihop oss, sitt eget modersmål blir hen omedelbart för- och följer upp med nyanserna, de små skillna- stådd och mottagen i minst fyra olika länder. derna som fnns i de olika nordiska kulturer- Om däremot en fnsk- eller isländsktalande na. Vi avslutar med att fråga vilka gränser det forskare gör det, når hen en mycket mer be- fnns inom Norden: vilka tillhör Norden, vilka gränsad krets. I värsta fall tas det inte ens exkluderas, och vilka måste anstränga sig för hänsyn till artiklarna i de transnationella ve- att komma in i gemenskapen. tenskapliga utvärderingarna. Under trycket av internationalisering blir då språkvalet lätt för icke-skandinaviska fors- Den nordiska forskarfamiljen kare: med engelskan når man ju hela världen. När man tänker på ordet ”nordisk” så asso- Som konsekvens känns det nordiska området cierar man gärna till ord som är varma och som en mindre relevant mellanzon, eventuellt positivt laddade: samarbete/samarbejde/sam- inte värd att satsa på och anstränga sig för. 3 Ömsesidig internordisk språkförståel- verkan vet vi nordbor inte alltid så mycket om se är ingen självklarhet idag, vilket framgår varandra. I breda globala sammanhang disku- av artiklar i detta nummer. En ny generation teras de nordiska länderna ofa som en grupp nordbor föredrar ofa engelska som ett mera och skillnaderna försvinner. Alltför sällan korrekt och icke-exkluderande alternativ. överskrider komparativiteten nations-, språk- Samtidigt har det ändå ett stort värde för och kulturgränserna. Många transnationel- den nordiska gemenskapen att försöka förvalta la forskningsinsatser – vilket även gäller för och utveckla blandspråket skandinaviska som antologier Nordicom har givit ut – bygger på kommunikationssätt. Så är vi där igen: Nor- att länderna granskas var för sig. Djupgående den är ett språkområde och efersom språk är jämförande forskning förutsätter tidskrävande kulturbärare handlar det även om identitetsar- insatser för att systematiskt samla in och bear- bete, både för individer och i forskningen. De beta information för att den ska bli jämförbar. lingvistiska likheterna möjliggör nära samver- Mät- och insamlingsinstrument har inte alltid kan, även om det bara handlar om passiv för- standardiserats mellan länderna. ståelse av varandras språk. Detta bör också tolkas som en inspireran- de utmaning för medieforskare, analytiker och alla som är intresserade av medieforskning. Jämfrelser med referenser Komparativ forskning och forskningsbaserade Mediemodellen, utbildningssystemet och de jämförande inblickar behövs, och vi är långt professionella kulturerna har det förvisso fors- ifrån färdiga med det arbetet. Vi hoppas att vi kats på ur ett komparativt nordiskt perspektiv. kan stödja detta jämförande arbete i fortsätt- Komparativitet är