NORDICOM Medie- och kommunikationsforskning i Norden INFORMATION
NORDEN INIFRÅN OCH UTIFRÅN THE NORDICS – FROM WITHIN AND WITHOUT
Norden som språkfelleskap Norden i medier och kommunikation Hvem tillh rer Norden? What’s Left of the Swedish Model? Minor and Major Differences Interna gränsdragningar Jämf relser och referenspunkter
Redakt rer: Maarit Jaakkola & Catharina Bucht
2018 nr 2 | årgång 40 41 NORDICOM INFORMATION Medie- och kommunikationsforskning i Norden
Redaktör • Editor • Tidskrifen Nordicom-Information är en Maarit Jaakkola, PhD mötesplats för forskningen, politiken och medie- Nordicom, Göteborgs universitet, Sverige och kommunikationsbranschen. Tidskrifen ges [email protected] ut två gånger per år på svenska, norska, danska Biträdande redaktör • Assistant Editor och engelska, både tryckt och i onlineversion. Catharina Bucht, M.A. Varje nytt nummer utgår från ett tema, och Nordicom, Sverige beroende på aktuellt ämne medverkar i varje nummer en mix av skribenter från de olika Layout nordiska länderna. Per Nilsson, Maarit Jaakkola Prenumeration • Subscription Nordicom-Information publiceras digitalt som Anne Claesson, Open Access på http://nordicom.gu.se/sv/ [email protected] publikationer/nordicom-information. Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus 2018 Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsforskning. Vi arbetar
med samla in och förmedla aktuell forskning och fakta som rör medier och kommunikation, för att på så sätt öka kunskapen om mediernas roll i samhället i Norden, Europa och övriga världen.
• The journal Nordicom Information is a meeting place for research, politics and the media and ISSN 0349-5949 communication industry. The journal is published ISBN 978-91-88855-08-4 twice annually in the Nordic languages and in English, in print and online. The content of each issue is thematic, and depending on the topic, our ambition is to achieve a mixture of contributors from all the Nordic countries.
Nordicom Information is published in digital form © 2018 Nordicom och författarna as Open Access at http://nordicom.gu.se/en/ www.nordicom.gu.se publications/nordicom-information.
Nordicom is a Nordic knowledge center for media and communication research. With a starting point in research, Nordicom collects, elaborates and mediates knowledge in order to increase our knowledge about the role of the media in society in the Nordic countries, Europe and the rest of the world.
41 Norden inifrån och utifrån • The Nordics – from within and without
Innehåll • Content
I Introduktion Introduction
3 Maarit Jaakkola Vem tillh r Norden? 5 Johan Strang Mer än mellanmj lk? Min vision f r det nordiska samarbetet
II Det som håller oss ihop The things that unite us
10 Katarina Lundin Att tänka om kring den internordiska språkf rståelsen: den språkliga arenan i Norden och Skandinavien idag 15 Tarmo Malmberg Media Studies in the Nordic Countries: Notes for a Comparative History of Cognitive Styles 29 David Crouch From Fika to Fake News: What’s Lef of the Swedish Model? 34 Maarit Jaakkola Mission: Norden – några exempel på att hitta den nordiska vinkeln och kommunicera dess relevans i dagens värld 46 Cecilie Ravik & Maarit Jaakkola Hvordan skal man fnde rundt i det nordiske politiske landskab? Nordisk samarbejde – en oversigt
III De små skillnaderna The small differences
54 Mads Kæmsgaard Eberholst Den transnationale ofentlighed i Øresundsregionen: #Øresund og #greatercph på Twitter 66 Tiina Räisä Med Sverige som f rebild och varnande exempel: refektioner kring fnska mediers valbevakning 2018 74 Kirsten Ropeid “Kjære norske redakt rer: La oss aldri bli som Sverige!” Forskjeller i journalistikken i de nordiske landa 77 Helena Niskanen Making Cool Scandinavia Hot Amongst American Travelers: How the Nordic Countries’ Lore is Utilized in Marketing
IV Interna gränser Intern boundaries 83 Ari Páll Kristinsson Implications of Ideology: Iceland and the So-Called Nordic Language Community 88 Torkel Rasmussen Sámi Media for Children and Youth: Minority Audiences as an Underrepresented and Problematic Research Field 103 Mikael Hiltunen Skolsvenskan – f r nordisk samh righet: skolan och den antisvenska retoriken i Finland
V Litteratur och bokrecensioner Literature and book reviews
107 Litteratur och forskningsprojekt – Literature and Research Projects 121 Jannie M ller Hartley Birgit R e Mathisen & Lisbeth Morlandst : Lokale medier 124 Ester Appelgren Aske Kammer: Digital journalistik NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 3-4
Norden inifrån och utifrån
Vem tillh r Norden?
etta är det sista numret av Nordi- arbeid, gemenskap/fælleskab/felleskap, grann- com-Information i sin nuvarande skap/naboskap/nabolag. Inte helt oväntat form. Tidskrifen startades 1979 som brukar många nordiska medieforskare känna ettD nyhetsbrev f r att sprida information om sig som en del av en stor familj, ”den nordiska medieforskning i de olika nordiska länder- familjen”, som har mycket gemensamt, både na, ofa i form av omfattande rapporter eller på gott och ont som brukligt är i familjer. forsknings versikter, och utvecklades så små- I studierna som producerats i denna fa- ningom till en vetenskaplig tidskrif skriven milj har ”den nordiska modellen” – både med- på skandinaviska språk. Sedan 2015 har tid- ie- och välfärdsmodellen – upptagit en central skrifen kommit ut i form av en akademisk plats, i synnerhet i samhällsvetenskapligt tidskrif med tematiska nummer riktad till en orienterad forskning. Istället f r att bidra till bredare publik i tredje uppgifens anda. Som denna pågående debatt, vilket säkert fer me- en produkt av papperstidsåldern har tidskrif- dierelaterade forskningsprojekt och -publika- ten fyllt sin plats i nästan 40 år. tioner kommer att g ra, har vi i detta nummer I dagens digitaliserade samhälle fnns det valt ett mera pragmatiskt och kommunika- många andra m jligheter att fylla denna upp- tionsbaserat tillvägagångssätt. Den nordiska gif – att sprida information om och analyse- gemenskapen bygger till en stor del på ge- ra, refektera och debattera kring ny nordisk mensam språkf rståelse. När man granskar medieforskning. Vi vet inte fullt ut vilka for- den nordiska kulturella ekonomin så tycker vi mer vår kommunikation och samverkan kom- att mycket leder till språket – språken håller mer att utvecklas till, men vi vet en sak: den grupper ihop och drar dem isär. Därf r står nordiska tankens betydelse kommer inte att språket i fokus i detta nummer. minska. Ett konkret exempel på språkets betydelse Därf r har vi valt Norden som tema f r det i det nordiska forskarsamhället är att om en sista numret av Nordicom-Information. Vi vill dansk, fnlandssvensk, norsk eller svensk fors- låta r ster inifrån och utifrån Norden komma kare skriver en vetenskaplig framställning på till tals. Vi tittar på det som håller ihop oss, sitt eget modersmål blir hen omedelbart f r- och f ljer upp med nyanserna, de små skillna- stådd och mottagen i minst fyra olika länder. derna som fnns i de olika nordiska kulturer- Om däremot en fnsk- eller isländsktalande na. Vi avslutar med att fråga vilka gränser det forskare g r det, når hen en mycket mer be- fnns inom Norden: vilka tillh r Norden, vilka gränsad krets. I värsta fall tas det inte ens exkluderas, och vilka måste anstränga sig f r hänsyn till artiklarna i de transnationella ve- att komma in i gemenskapen. tenskapliga utvärderingarna. Under trycket av internationalisering blir då språkvalet lätt f r icke-skandinaviska fors- Den nordiska forskarfamiljen kare: med engelskan når man ju hela världen. När man tänker på ordet ”nordisk” så asso- Som konsekvens känns det nordiska området cierar man gärna till ord som är varma och som en mindre relevant mellanzon, eventuellt positivt laddade: samarbete/samarbejde/sam- inte värd att satsa på och anstränga sig f r.
3 Ömsesidig internordisk språkf rståel- verkan vet vi nordbor inte alltid så mycket om se är ingen självklarhet idag, vilket framgår varandra. I breda globala sammanhang disku- av artiklar i detta nummer. En ny generation teras de nordiska länderna ofa som en grupp nordbor f redrar ofa engelska som ett mera och skillnaderna f rsvinner. Alltf r sällan korrekt och icke-exkluderande alternativ. verskrider komparativiteten nations-, språk- Samtidigt har det ändå ett stort värde f r och kulturgränserna. Många transnationel- den nordiska gemenskapen att f rs ka f rvalta la forskningsinsatser – vilket även gäller f r och utveckla blandspråket skandinaviska som antologier Nordicom har givit ut – bygger på kommunikationssätt. Så är vi där igen: Nor- att länderna granskas var f r sig. Djupgående den är ett språkområde och efersom språk är jämf rande forskning f rutsätter tidskrävande kulturbärare handlar det även om identitetsar- insatser f r att systematiskt samla in och bear- bete, både f r individer och i forskningen. De beta information f r att den ska bli jämf rbar. lingvistiska likheterna m jligg r nära samver- Mät- och insamlingsinstrument har inte alltid kan, även om det bara handlar om passiv f r- standardiserats mellan länderna. ståelse av varandras språk. Detta b r också tolkas som en inspireran- de utmaning f r medieforskare, analytiker och alla som är intresserade av medieforskning. Jämf relser med referenser Komparativ forskning och forskningsbaserade Mediemodellen, utbildningssystemet och de jämf rande inblickar beh vs, och vi är långt professionella kulturerna har det f rvisso fors- ifrån färdiga med det arbetet. Vi hoppas att vi kats på ur ett komparativt nordiskt perspektiv. kan st dja detta jämf rande arbete i fortsätt- Komparativitet är dessutom en kande trend i ningen, i nya moderna former. medie- och kommunikationsforskningen – f r Vi tackar våra läsare och vänner och hop- att kunna f rstå sig själv och inse vad som är pas på livlig samverkan på andra plattformar. unikt måste det fnnas jämf relse- och refe- renspunkter. G teborg i november 2018 Under arbetet med detta nummer har det slagit mig att trots en lång tradition av sam- Maarit Jaakkola NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 5-9
Johan Strang Mer än mellanmj lk?
Min vision f r det nordiska samarbetet
Få f reteelser är f remål f r lika många rapporter och utredningar som det nordiska sa- marbetet. Det är som att Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet aldrig kan leva upp till de f rväntningar nordborna har till dem. Medan vissa menar att de är långsamma och byråkratiska organisationer som är dyra i drif och levererar få konkreta resultat, så tycker de mera inbitna skandinavisterna att de är dåliga substitut f r den samnor- diska regering och riksdag man egentligen nskar. Men alla verkar verens om att det nordiska samarbetet kunde och borde vara något mera än det är: mera efektivt, mera f rpliktande, mera dynamiskt, och framf r allt mera synligt. Den stora majoriteten av nordborna har knappt h rt talas om något annat än Nordiska rådets litteraturpris.
Jag har själv bidragit till denna långa räcka av Problemet med f rbundsstatstanken var rapporter genom boken Nordiska Gemenska- att den alltf r lätt kunde avvisas som en orea- per – en vision f r samarbetet (2012).1 Bak- listisk nskedr m, så strax f re sommaren grunden var att F reningarna Norden hade 2011 gav Nordiska rådet oss på Centrum f r pressat på Nordiska rådet att bygga vidare Norden-studier (CENS) vid Helsingfors uni- på Gunnar Wetterbergs idé om en nordisk versitet uppdraget att spinna vidare på Wet- f rbundsstat. Wetterberg hade f rst i en in- terbergs f rslag, men f rs ka ge det en mera sändare i Dagens Nyheter 2009 och senare i realistisk och praktisk utformning, som skulle en bok publicerad av Nordiska ministerrådet kunna f rverkligas med utgångspunkt i de ex- 2010 väckt en hel del uppmärksamhet genom isterande nordiska samarbetsformerna. Rap- att f reslå att de nordiska länderna borde gå porten skulle publiceras som Nordiska rådets samman i en f rbundsstat.2 60 års- jubileumsbok i samband med sessio- Enligt Wetterberg skulle de nordiska län- nerna i Helsingfors i oktober 2012. Vi samlade dernas ekonomier ha mycket att vinna på ett en liten referensgrupp på CENS som träfades gemensamt regelverk och gemensam hem- några gånger f r att diskutera upplägget och mamarknad, det skulle också fnnas många de centrala teserna, men det var min uppgif synergier att hämta inom exempelvis forsk- att ordna alla seminarier, g ra alla intervjuer ningen, men framf r allt skulle f rbunds- och framf r allt skriva samman det hela.3 staten ka de nordiska ländernas infytande Vår grundidé var att om det framstod som internationellt, inom EU och genom att knipa orealistiskt med en nordisk f rbundsstat, så en plats i det allt viktigare G20. kunde man istället skapa Nordiska Gemenska- per inom några få utvalda politikområden där Johan Strang, biträdande professor vid det fanns särskilt goda f rutsättningar f r, el- Centrum f r Norden-studier, Helsingfors ler ett speciellt behov av, ett starkare och mera universitet. F rutom rapporten Nordiska f rpliktande nordiskt samarbete. Vi pekade Gemenskaper – en vision f r samarbetet (2012) ligger han också bakom volymen på utrikes- och f rsvarspolitikern, på energi Nordic Cooperation: A European Region in och milj området, och på den sociala sektorn Transition (Routledge 2016). med de stora omställningar och strukturre-
5 Johan Strang former som alla nordiska länder stod inf r. Vi tänkte därf r att man skulle f rs ka ta Tanken var att dessa Nordiska Gemenskaper tillvara det nordiska samarbetets goda erfa- kunde utvecklas till f rbundsstatsaktiga kon- renheter då det gäller att inkludera parlamen- struktioner som leddes av ett ministerråd med ten, olika sakkunniga, specialister, intresseor- myndighet att utforma en gemensam politik ganisationer och folkr relser i samarbetet. inom sitt område. Folkr relserna har haft en viktig roll i den nordiska demokratin, och det nordiska sa- marbetet hade genom åren skapat en ovär- Stoltenbergmodellen derlig undervegetation av institutioner och Vid sidan av Wetterberg så var den nyligen institut som fungerade som pulserande arenor bortgångne norske utrikesministern Torvald f r samnordisk diskussion och maktkamp – Stoltenberg en central inspiration. I februari fundamentala aspekter av en fungerande de- 2009 hade Stoltenberg kommit ut med rap- mokrati. porten Nordisk samarbeid om utenriks- og Därf r f reslog vi att de Nordiska Gemens- sikkerhetspolitikk som hade fått ett enormt kaperna skulle kompletteras med en ordent- genomslag och som länge fungerade som nå- lig satsning på den samnordiska debatten, att got av en manual f r de nordiska f rsvarsmi- man inom de utvalda politikområdena skul- nistrarna.4 De festa av Stoltenbergs f rslag le arrangera årliga mässor eller forum som f rverkligades inom ett par år, och redan i skulle skapa uppmärksamhet och nå ver slutet av 2009 skapade f rsvarsministrarna en nyhetstr sklarna i de olika nordiska länder- egen slimmad organisation NORDEFCO f r na. Ett Nordiskt f rsvarsforum, ett Nordiskt att koordinera sitt samarbete. NORDEFCO energi. och milj forum, ett Nordiskt välfärd- stod utanf r Nordiska ministerrådet och be- sforum, och så vidare. Som vi såg det fordrade tungades därf r inte av gamla strukturer och de Nordiska Gemenskaperna en gemensam konsensuskrav. nordisk debatt om de frågor man skulle sa- Problemet med Stoltenbergmodellen var marbeta om, och det var inget man kunde att den saknade en samlande vision och en f rvänta sig att skulle uppstå av sig själv. diskussion av vad det f rdjupade säkerhets- politiska samarbetet skulle innebära f r sa- marbetet inom andra sektorer. Och framf r ”Lika visionär som mellanmj lk” allt saknade den en reflexion kring det de- Så här med några års eferklokhet tror jag att mokratiska fundamentet f r det nordiska sa- det st rsta problemet med rapporten var att marbetet. det här med Nordiska Gemenskaper f rblev Vid den här tiden var fnanskrisen var h - en aningen luddig idé som hade svårt att få gst aktuell och många r ster gjorde gällan- friktion i både den politiska och samhälleliga de att det alltmer komplexa och f rdjupade debatten. Där hade Wetterberg ett ointagligt internationella samarbetet som vuxit fram f rsprång. Inom forskarvärlden var receptio- sedan kalla krigets slut skapade ett demokra- nen god och jag fck en del positiv respons f r tiskt underskott. Medborgarna kände sig inte att ha lyckats forcera fram en medelväg mellan längre delaktiga i beslutsfattandet och de na- Stoltenberg och Wetterberg. Men alla var inte tionella parlamenten fann sig bundna av olika lika vertygade. Seniorerna på Nordisk tidskrif verenskommelser som medborgarna varken tyckte rapporten verkade aningen yrvaken och kunde påverka eller r sta bort. Om Stolten- att f rfattaren borde ha engagerat sig mera bergrapporten saknade en diskussion av dessa med den tillgängliga litteraturen på området.5 frågor, så var det inte mycket bättre ställt med Nordisterna inom F reningarna Norden Wetterbergs vision som riskerade repetera kunde heller inte d lja sin besvikelse ver samma misstag som EU där samarbetet mer att min rapport innebar ett steg tillbaka från eller mindre monopoliserades av regeringarna Wetterberg. De hade nskat en storstilad och och en liten byråkratiskt elit. omfattande f rstudie till en f rbundsstat i stil
6 Mer än mellanmjölk? med det Wetterberg själv hade f rordat i sin Om Nordiska rådet som beställare f rh ll bok, men det var ju inte den beställning jag sig positivt till rapporten var Nordiska minis- hade fått. Den hårdaste kritiken fck jag fak- terrådet till en b rjan mycket mera skeptiskt. tiskt från Wetterberg själv vid ett seminarium Jag hade nämligen kritiserat den hårdare styr- i f rstakammarsalen i den svenska riksdagen ningen av institutionerna (och nedläggnin- där han på sin breda skånska f rklarade att gen av vissa av dem) efersom jag tyckte att ”Om jag får kvittera Strangs kommentarer om detta underminerade f rutsättningarna f r min bok som rigid och artonhundratals, så en samnordisk demokratisk dialog. Och jag skulle jag säga att hans bok är lika visionär hade också pekat på den oklara roll sekre- som mellanmj lk”. tariatet i K penhamn hade som å ena sidan När jag ser tillbaka på boken idag så får m tesarrang r f r ministerråd och ämbet- jag väl erkänna att det knappast är den ver- smannakommittéer, och å andra sidan som gripande visionen som är dess främsta f rt- pådrivare och idéspruta. Som jag såg det var jänst. Snarare är det hur pedagogiskt den går den senare uppgifen essentiell och mitt f rs- igenom det officiella nordiska samarbetets lag var att man skulle ha ett litet sekretariat struktur och analyserar de olika delarnas f r de administrativa uppgiferna och skapa styrkor och svagheter. Nordiska Gemenska- en separat samnordisk tankesmedja f r den per kunde fungera som en lärobok f r envar substantiella. Under sessionerna i Helsingfors som ska b rja jobba inom det nordiska, och 2012 fck jag därf r ofa h ra ”jaså, det är du mycket i analysen håller fortfarande streck. som vill lägga ned ministerrådet”. Det politiska genomslaget uppfattade jag Men bland personalen på sekretariatet i själv i b rjan som något av en besvikelse. Nor- K penhamn var det många som tyckte diag- diska rådet f rs kte visserligen g ra verklig- nosen var riktig och ministerrådets inställ- het av vissa konkreta f rslag, som exempelvis ning till min rapport ändrades också snabbt den om årliga nationella parlamentsdebatter då Dagfnn H ybråten tillträdde som gene- om det nordiska samarbetet, eller den om att ralsekreterare 2013. Han gjorde mycket f r f rs ka få in ett demokratiskt inslag i f rsvars- att accentuera ministerrådets roll som pådri- samarbetet, vilket man gjorde i form av run- vare och tankesmedja, exempelvis genom att dabordssamtal till vilka man bj d in f rsvars- grunda en liten analysenhet och genom att ministrar, kommend rer, medlemmar från genomf ra fera sektorsvisa Stoltenbergrap- f rsvarsutskotten och några forskare. Det var porter på exempelvis hälsosektorn, arbets- väl ett steg på vägen, men det var fortfarande marknadsområdet och energifrågan.7 Hur stor en bra bit ifrån de nordiska f rsvarsforum jag roll min rapport spelade f r detta tänkande hade f reslagit. vet jag inte, men den pekade i varje fall i sam- På CENS f rde vi faktiskt diskussioner ma riktning. med det finska f rsvarsministeriet om att ordna ett sådant forum inom ramen f r de- ras NORDEFCO-ordf randeskap 2013, men Det nordiska klistermärket planen st p på att det inte fanns några pengar En fråga som rapporten behandlade aningen f r det inom det nordiska f rsvarssamarbe- styvmoderligt var den om det nordiska varu- tet. Detta bekräfade vår analys om att Stol- märket. Sedan 2012 då Nordiska Gemenskaper tenbergmodellen kanske var efektiv, men att kom ut har omvärldens intresse f r Norden den kom till korta då det gällde institutionell formligen exploderat. Nordiska tv-serier, och demokratisk f rankring. Något intresse skådespelare och deckarf rfattare har nått f r att åtgärda detta finns inte på f rsvars- en global publik och de nordiska ländernas ministerierna. Då Torvald Stoltenberg själv framgångar i olika rankinglistor har väckt 2014 f reslog att man skulle skapa ”en nordisk en internationell nyfikenhet som effektivt f rsvars- och säkerhetskommission” f r att ta utnyttjas, inte bara av våra ledande f retag, nästa steg i samarbetet f ll det f r d va ron.6 utan också av påpassliga f rfattare till b cker
7 Johan Strang som Te Nordic Teory of Everything, Te Art det visar sig att grannlandet valt att handskas of Hygge: How to Bring Danish Cosiness into med centrala utmaningar som populismen your Life, Lagom: Te Swedish Art of Balanced eller fyktingfrågan på ett annat sätt vergår Living eller Päntsdrunk: Te Finnish Path to f rvirringen i f rakt. Relaxation.8 Jag tror att det kunde vara skäl att f r- Också Nordiska ministerrådet har velat s ka vara känslig inf r de olika betydelser surfa på denna våg och man har därf r lanse- Norden har i olika kontexter och inte bara rat olika brandingprogram och brandingstra- blint lita på att allt som får stämpeln ”nordisk” tegier f r att bidra till de nordiska ländernas automatiskt blir demokratiskt, moraliskt, synlighet runt om i världen. I min rapport vil- ekovänligt, fredligt, eller coolt. Sina värsta le jag närmast betona att Norden är intressant uttryck tar detta sig i den infantila retoriken av olika anledningar i olika delar av världen, om ”nordiska värderingar” som tutas ut som och att det inte är någon god idé att från K - en självklarhet även om den politiska debatten penhamn f rs ka planera hur regionen ska i varje nordiskt land ger hur många skäl som marknadsf ras i Buenos Aires, Sydney eller helst till en kritisk självrefektion kring vilka Hong Kong. I sitt senaste brandingprogram värderingar vi verkligen representerar. har Nordiska ministerrådet r rt sig åt detta Framf r allt skulle jag nska att våra politi- håll genom att utlysa medel f r samarbetspro- ker i allmänhet – och Nordiska ministerrådet jekt mellan nordiska ambassader och lokala i synnerhet – skulle intressera sig lite mind- akt rer runt om i världen.9 re f r det nordiska varumärket och lite mera Branding är numera en essentiell del av f r det nordiska samarbetet. F r om vi inte hur man g r utrikespolitik, och det är säkert samarbetar så kommer vi inte att ha något en god idé att de nordiska länderna samarbe- gemensamt nordiskt varumärke att utnyttja tar om detta när man vill sälja bacon, papper, i framtiden. olja eller (obeväpnade) pansarfordon, eller när Den nordiska modellen bygger inte på man vill få en plats i FNs säkerhetsråd. Men några medf dda ”nordiska värderingar” och jag tror att det b rjar vara på sin plats att h ja den vilar inte på någon gemensam nordisk ett varningens fnger f r att man håller på att genetisk disposition. Snarare är den ett re- reducera Norden till ett varumärke. sultat av nordiskt samarbete, av att vi f rt en Idag verkar Norden intressera främst som likadan och ofa gemensam politik på en lång ett attribut eller en namnlapp som man kan rad områden. I långt ver 100 år har akt rer klistra på saker f r att de ska verka coolare, i de nordiska länderna systematiskt jämf rt medan intresset f r de andra nordiska länder- med varandra, haf gemensamma m ten, ska- na eller f r det nordiska samarbetet är mera pat gemensamma institutioner, och på så sätt begränsat. Vi utgår gärna ifrån att det är vår har våra samhällen formats i konstant samspel egen version av Norden som är den viktiga med varandra. och intressanta, och blir lätt f rvirrade då Faran är att vi håller på att bli så upptagna det visar sig att den nordiska modellen inte med att f rklara f r världen att vi är bäst, att vi alltid innebär gratis skolluncher eller stora gl mmer de jämf rande praktiker som hjälpt satsningar på vindkraf eller elbilar. Och om oss nå toppen av dessa rankinglistor.
Noter 5. Sundelius & Wiklund (2012). 1. Strang (2012). 6. Nordisk råd (2014). 2. Wetterberg (2010). 7. K nberg (2014); Nielson (2016); Ollila (2017); Ár- 3. I gruppen ingick Henrik Stenius, Larserik Hägg- nason (2018). man, Pauli Kettunen, Pia Letto-Vanamo och Bo 8. Partanen (2016); Jackson & Larsen (2016); Dunne Stråth. (2017); Rantanen (2018). 4. Stoltenberg (2009). 9. Se www.thenordics.com.
8 Mer än mellanmjölk?
Referenser Partanen, Anu (2016). Te Nordic Teory of Everything: Árnason, Árni Páll (2018). Viden som virker i prak- In Search of a Better Life. New York: Harper Collins. sis: Styrket nordisk samarbejde på socialområdet. Rantanen, Miska (2018). Päntsdrunk (Kalsarikänni): K penhamn: Nordiska ministerrådet. Te Finnish Path to Relaxation (Drinking at Home, Dunne, Linnea (2017). Lagom – The Swedish Art of Alone, in Your Underwear. New York: Harper Col- Balanced Living. London: Gaia. lins. Jackson, Jonny & Larsen, Elias (2016). Te Art of Hyg- Stoltenberg, Torvald (2009). Nordisk samarbeid om ge: How to Bring Danish Cosiness into your Life. utenriks- og sikkerhetspolitikk. [Online.] Tillgäng- Chichester: Summersdale Publishers lig på