Kvartti 2/2015

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Kvartti 2/2015 Neljännesvuosijulkaisu 2/2015 Kvartalspublikation 2/2015 Miesten elinajanodotteessa selkeitä alue-eroja Helsingissä Nuoret: Koulu antaa hyvät valmiudet tulevaisuuteen sisällys / innehåll helsingfors stads faktacentral • city of helsinki urban facts Haastattelussa |Intervju med timo cantell 4 Helsingillä on hyvä “kaupunkiobservatorio” Neljännesvuosijulkaisu | Kvartalspublikation | Quarterly Helsingfors har ett bra ”stadsobservatorium” vesa keskinen Päätoimittaja | Ansvarig redaktör | Editor in Chief 12 Koulu opettaa myös elämää varten HELSINGIN KAUPUNGIN TIETOKESKUS Skolan lär också för livet TIMO CANTELL pl 5500, 00099 Helsingin kaupunki p. (09) 310 1612 sini askelo Toimitus | Redaktör | Editor 22 Mitä Helsingin vaalitulokset kertovat alueittain tarkasteluina? TEEMU VASS Utgivare Vad säger valresultatet ur lokalperspektiv i Helsingfors? HELSINGFORS STADS FAKTACENTRAL jonas sjöblom Käännökset | Översättning | Translations pb 5500, 00099 Helsingfors stad 32 Lähidemokratia Helsingissä – mitä tapahtui demokratiapilottien jälkeen? M AGNUS GRÄSBECK tel. (09) 310 1612 Närdemokrati i Helsingfors – vad hände efter demokratipilotprojekten Kuviot | Figurer | Graphs Publisher netta mäki 42 PIRJO LINDFORS C ITY OF HELSINKI URBAN FACTS Elinajanodotteen kehitys Helsingissä alueittain 1996–2014 Förväntad livslängd i olika delar av Helsingfors 1996–2014 LOTTA HAGLUND (ss. 22–31) p.o.box 5500, fi – 00099 City of Helsinki, Finland eila ratasvuori Visuaalinen ilme | Formgivning | General Layout telephone +358 9 310 1612 59 Miten yksilön tietosuoja toteutuu kunnan tilastoissa ja tutkimuksissa? PEKKA KAIKKONEN Hur uppfylls datasekretessen för enskilda i kommunens statistik och forskning? Tilaukset, jakelu | Beställningar, distribution uutisia Kansi | Pärm | Cover p. | tel. (09) 310 36293 Yksin kaupungissa -sivustolla tutkitaan yksinelämisen erityispiirteitä PEKKA KAIKKONEN [email protected] 68 kaupunkiympäristössä På webbplatsen ”Ensam i stan” utreds särdrag i ensamboendet i stadsmiljö Painoyhteydet | Tryckerikontaktperson Orders by phone, Distribution Liaison with printers telephone +358 9 310 36293 70 summary in english TARJA SUNDSTRÖM-ALKU [email protected] Kansikuva | Pärmbild | Cover Photo issn 0788-1576 (painettu) N VISIT HELSINKI/ issn 1796-7279 (verkossa) JUSSI HELLSTEN /JUSSI HELLSTE /JUSSI I Paino | Tryckeri | Print nk T AMMERPRINT OY | Tampere 2015 Julkaisija VISIT HELSI VISIT kvartti 2/2015 441 878 Painotuote www.kvartti.fi 2/2015 kvartti | 3 haastattelu • intervju uhtikuussa Helsingin kaupungin tietokeskuksen Timo Cantell: johtajana ja samalla Kvartin päätoimittajana aloittanut timo cantell Helsingillä on hyvä näkee uusia mahdollisuuksia kaupunkien Hdigitalisoitumisessa. TIETOKESKUS on virastona ”kaupunkiobserva torio” tässä kehityksessä hyvissä asemissa. Helsingfors har ett bra ”Tämän tapaista tietotaloa kutsuttaisiin eteläisessä Euroopassa ehkä kaupunkiobservatorioksi.” ”stadsobservatorium” ”Me keräämme, tallennamme ja analysoimme kaupunkia koskevaa tietoa ja jalostamme sitä kau- pungin johdon, kaupunkilaisten ja muiden käyt- töön. Näin Helsingin on helpompi hahmottaa kul- loinenkin tilanteensa ja siinä tapahtuvat muutokset.” Cantell huomauttaa, että jo tietokeskuksen -si jainti YMPYRÄTALOSSA on jollakin tapaa symbolinen, koska toimitilojen ikkunoista avautuu lähes 360 as- imo cantell, som i april tillträdde som direktör för Faktacentralen och samtidigt som chefredaktör för Kvartti, ser nya möjligheter i att städer digitaliseras. Som ämbetsverk har TFAKTACENTRALEN en bra utsiktsplats i detta avseende. ”Ett sådant här kunskapshus skulle i södra Euro- pa kanske kallas ett stadsobservatorium.” ”Vi samlar in, förvarar och analyserar informa- U K tion om staden och förädlar den till stadsledning- ens, invånarnas och andras förfogande. På så sätt är det lättare för Helsingfors att få ett begrepp om sitt DSTRÖM-aL N nuläge och de förändringar som sker.” Cantell påpekar att Faktacentralens läge i RUNDA TARJA SUTARJA HUSET på något sätt är symboliskt, i och med att man från våra fönster kan få en nästan 360 graders över- blick av den omgivande staden. 4 | kvartti 2/2015 2/2015 kvartti | 5 tuntee kaupunkinsa noin 500-vuotisella aikajänteel- spektiv. STADSARKIVET är en del av Faktacentralen, lä. KAUPUNGINARKISTO on osa tietokeskusta, ja sen och i dess magasin finns bland annat det äldsta do- makasiinista löytyy Helsingin kaupungin vanhin kumentet i Helsingfors stad, det vill säga konung Jo- dokumentti, kuningas Juhana III:n erioikeuskirje han III:s privilegiebrev till borgarna i Helsingfors Helsingin porvareille vuodelta 1569. anno 1569. ”Vaikka suurin osa tilasto- ja tutkimustoimin- ”Och trots att största delen av vårt statistik- och nastamme keskittyy nykypäivään, meiltä löytyy forskningsmaterial fokuserar på nuläget har vi ju myös esimerkiksi väestöennuste vuoteen 2050 asti”, faktiskt också till exempel en befolkningsprognos hän huomauttaa. ända fram till år 2050”, påpekar han. ”Katsomme tulevaisuuteen vaikkapa siinäkin, ”Till framtiden ser vi också bland annat i den että meidän tehtävämme kaupungin asiakirjahallin- meningen att vårt åliggande som styrande ämbets- toa ohjaavana virastona on varmistaa myös kaupun- verk för stadens dokumentförvaltning handlar om gin asiakirjojen säilyminen pitkälle tulevaisuuteen, att säkerställa att stadens dokument bibehålls långt vuoden 2050 jälkeenkin. Kyse on kulttuuriperinnön in i framtiden, även efter år 2050. Det handlar om att vaalimisesta.” värna om ett kulturarv.” N Tiedon yhdistelyä ja ymmärtämistä tarvitaan Det behövs kombinering och förståelse av data I/JUSSI HELLSTE Tieto on tänä päivänä sähköisessä muodossa ja sitä Kunskapen finns idag i elektronisk form, och den nk syntyy erilaisin tavoin kuin ennen. uppstår på andra sätt än förr. ”Uskon, että digitalisaatio avaa kaupungeille ja ”Jag tror digitaliseringen öppnar nya möjligheter meillekin uusia mahdollisuuksia”, Timo Cantell to- för staden och för oss”, menar Timo Cantell. VISIT HELSI teaa. I en digitalt uppkopplad stad uppstår det varje Digitaalisesti verkottuneessa kaupungissa niin dag både genom folks verksamhet och stadens ser- ihmisten tekemisistä kuin vaikka kaupungin palve- vice otroliga mängder information via trådlösa ap- teen kaaressa näkymä ympäröivään kaupunkiin. ”Som följd av vår verksamhets natur, alltså ef- luistakin kertyy langattomien laitteiden ja tunnisti- parater och identifikatorer. En del av dessa data står ”Toimintamme luonteesta johtuen, eli koska pal- tersom vi med vår expertis i statistik, forskning och mien kautta uskomattomia määriä tietoa joka päi- till stadens förfogande, men inte alla. velemme tilasto- ja tutkimustiedolla ja tiedon säi- kunskapsförvaring betjänar alla stadens ämbets- vä. Osa datasta on kaupungin käytettävissä, mutta ”Vi vet inte ännu på vilka alla sätt vi i framtiden lyttämisen asiantuntemuksella kaikkia kaupungin verk, har Faktacentralen ett exceptionellt mångsi- ei kaikki. kan utnyttja de växande informationsmassorna till virastoja, tietokeskus on myös poikkeuksellisen digt kontaktnät inom stadsförvaltningen.” ”Emme tiedä vielä, millä kaikilla tavoin voimme stadsbornas bästa.” monipuolisesti verkottunut kaupungin sisällä.” Inom stadsförvaltningen är Faktacentralen jatkossa hyödyntää kasvavia tietomassoja kaupun- ”Faktacentralen måste hela tiden bli bättre på att Kaupungin mittakaavassa tietokeskus on pie- bland de minsta ämbetsverken, men i finländsk och kilaisten hyväksi.” komma åt nya informationsmaterial och göra något nimpiä virastoja, mutta Suomen ja jopa maailman till och med global proportion är ett sådant här kun- ”Tietokeskuksen pitää kehittyä jatkuvasti siinä, nyttigt av all den data som samlas inom staden”, me- mittakaavassa tällainen tietolaitos kaupungin orga- skapsverk i en stads organisation en ovanlighet. miten päästään uusiin tietoaineistoihin käsiksi ja nar Cantell. nisaatiossa on suoranainen harvinaisuus. Enligt Cantell vittnar detta om Helsingfors stads hyödynnetään kaupungille kertyvät aineistot”, Can- ”I framtiden kommer det högst troligen att bli Cantellin mukaan tämä kertoo Helsingin pitkä- långvariga satsning på styre genom kunskap. tell sanoo. allt viktigare att producera ny information genom aikaisesta panostuksesta tiedolla johtamiseen. ”Helsingfors är bland de främsta städerna i att ”Tulevaisuudessa varmasti korostuu erilaisten ja att kombinera olika slags information från olika in- ”Helsinki on tiedon hyödyntämisessä eturivin utnyttja kunskap”, säger han. eri tahoilta tulevien aineistojen yhdistely uuden tie- stanser, likaså att experter inom den offentliga sek- kaupunkeja”, hän sanoo. För fyra år sedan firade Faktacentralen sitt hund- don tuottamista varten. Julkisella sektorilla toimivi- torn allt mera samarbetar med företag, högskolor Tietokeskus vietti neljä vuotta sitten satavuotis- raårsjubileum: dess föregångare Helsingfors stads en asiantuntijoiden yhteistyö yksityisten yritysten, och forskningsinstitut.” juhliaan; sen edeltäjä kaupungin tilastokonttori pe- statistiska kontor grundades 1911. yliopistojen ja tutkimuslaitosten kanssa on yhä tär- Att samla ihop en massa data är inte ett självän- rustetiin vuonna 1911. ”En del av Helsingfors stads statistiska material keämpää.” damål, utan det skulle också gälla att allt mera ge ”Osa Helsingin kaupungin tilastoaineistojen har ännu längre anor i och med att de första började Datan kerryttäminen ei ole kaikki kaikessa, vaan klarhet och insikter i olika stadsfenomen och vad de kaarista ulottuu tätäkin kauemmaksi, koska ensim- uppgöras redan på 1800-talet.” pitäisi tuottaa yhä enemmän
Recommended publications
  • Helsingfors Områdesvis Helsinki by District
    HELSINKI ALUEITTAIN Helsingfors områdesvis 2008 Helsinki by District Helsingfors stads faktacentral City of Helsinki Urban Facts Helsingin kaupungin tietokeskus PL 5500, 00099 Helsingin kaupunki, p. (09) 310 1612 Helsingfors stads faktacentral PB 5500, 00099 Helsingfors stad, tel. (09) 310 1612 City of Helsinki Urban Facts P.O.Box 5500, FI-00099 City of Helsinki, tel. +358 9 310 1612 www.hel.fi/tietokeskus Tilaukset / jakelu p. (09) 310 36293 Käteismyynti Tietokeskuksen kirjasto, Siltasaarenk. 18-20 A Beställningar / distribution tel. (09) 310 36293 Direktförsäljning Faktacentralens bibliotek, Broholmsgatan 18-20 A Orders / distribution tel. +358 9 310 36293 Direct sales Library, Siltasaarenkatu 18-20 A S-posti / e-mail [email protected] HELSINKI ALUEITTAIN Helsingfors områdesvis 2008 Helsinki by District Helsingin kaupungin tietokeskus Helsingfors stads faktacentral Helsinki City of Helsinki Urban Facts Helsingfors 2008 Julkaisun toimitus Pekka Vuori Redigering Tea Tikkanen Editors Päivi Selander Käännökset Magnus Gräsbeck Översättningar Translations Kansi Tarja Sundström-Alku Pärm Cover Tekninen toteutus Otto Burman Tekniskt utförande Tea Tikkanen Technical Editing Pekka Vuori Valokuvat Helsingin kaupungin tietokeskus / Raimo Riski Foton s. 28 Helsingin kaupungin kuvapankki / Comma Image Oy Photos Kartat © Kaupunkimittausosasto - Stadsmätningsavdelningen, Helsinki -Helsingfors 055/2006 Kartor © Affecto Finland Oy, Karttakeskus, Lupa L7698/08 Maps ISBN 978-952-223-234-2 painettu ISBN 978-952-223-235-9 verkossa Helsinki alueittain 2008 Helsingfors områdesvis Helsinki by District Esipuhe 5 4. Pohjoinen suurpiiri - Norra stordistriktet 104 Förord 6 401 Maunulan peruspiiri - Månsas distrikt 108 Preface 7 402 Länsi-Pakilan peruspiiri - Västra Baggböle distrikt 112 403 Tuomarinkylän peruspiiri - Domarby distrikt 116 Helsinki vuonna 2008 8 404 Oulunkylän peruspiiri - Åggelby distrikt 120 Helsingfors år 2008 19 405 Itä-Pakilan peruspiiri - Östra Baggböle distrikt 124 Helsinki in 2008 23 5.
    [Show full text]
  • Ympäristö Menee Ihon Alle?
    Marja Kurenniemi, Elisa Törmänen Ympäristö menee ihon alle? Kaupunkirakenteen ja asuinalueiden laadun yhteys alueelliseen kuolleisuuteen Helsingissä Aiheita 26/2003 ISBN 951-33-951-33-1224-0 ISSN 1236-9845 Stakesin monistamo, Helsinki 2003 KUVAILULEHTI Julkaisun päivämäärä Tekijät Julkaisija Marja Kurenniemi, Elisa Törmänen Stakes Kustantaja Stakes Julkaisun nimi Ympäristö menee ihon alle? Kaupunkirakenteen ja asuinalueen laadun yhteys kuolleisuuteen Helsingissä Julkaisun sarja ja numero Aiheita 26/2003 Tiivistelmä Selvityksessä tarkastellaan kaupunkiympäristön vaikutusta kuolleisuuteen. Lähtökohtana on Tapani Valkosen ja Timo M. Kauppisen artikkeli Miesten kuolleisuuden alue-erot ja sosiaalinen segregaatio pääkaupunkiseudulla (Kvartti 1/2001). Elinajan odote vaihtelee suuresti osa-alueiden välillä. Kuolleisuuserot pienenivät 70%, kun tutkijat vakioivat kuusi elinikään vaikuttavaa tekijää: ikä, koulutus, sosioekonominen asema, perhetyyppi, asunnon hallintaperuste ja asumistiheys. Jäljelle jääneet kuolleisuuserot eivät siis johdu sellaisista aluetta kielteisesti leimaavista tekijöistä kuten ahtaat asunnot, vuokralla asuminen, köyhyys ja työttömyys, alhainen koulutus, katkonaiset ihmissuhteet, ei myöskään asukkaiden vanhuus. Havaintojemme mukaan Helsingin peruspiireissä kuolleisuus oli keskiarvoa korkeampi alueilla, joita leimasi epäpuhdas ilma, suuret liikenneväylät, puistojen, viheralueiden ja avoimien rantojen niukkuus, liikennemelulle altis avonainen korttelirakenne sekä teollisuusalueiden ja asuinalueiden lomittuminen. Raideliikenteen
    [Show full text]
  • Vironniemen Peruspiiri
    101 Vironniemen peruspiiri I ESTNÄS finns Helsingfors och Finlands administrativa centrum. År 1640 flyttades Helsingfors från Vanda åminne ut på Estnäs. I Kronohagen ligger stadens kejserliga empirecentrum: Senatstorget med bl. a. Storkyrkan, Universitetet och Statsrådsborgen. Gloet är hjärtat i Helsingfors centrum. Skatuddshamnen har livlig passagerartrafik, och de gamla magasinen har omändrats för modernare bruk. I Skatuddens östra ända byggdes i början av 1980-talet ett nytt bostadsområde. Vid Tölöviken håller stadsbilden på att förändras starkt: området håller på att bli en kulturknutpunkt med bl.a. Museet för nutidskonst Kiasma, Musikhuset och ett medborgartorg. Vironniemellä on Helsingin ja koko Suomen hallinnollinen ja taloudellinen keskus. Nykyisen Helsingin kasvu alkoi, kun Vantaanjoen suulle perustettu vanha kaupunki siirrettiin vuonna 1640 Vironniemelle. 1800-luvun puoliväliin asti Helsingin rakennettu alue rajoittui lähes kokonaan Vironniemeen ja siitä jonkin verran etelään. Historia näkyy myös alueen nykyisissä rakennuksissa, joista neljäsosa on valmistunut 1700-1800-luvuilla. The district of VIRONNIEMI is the administrative and financial centre Kruununhaassa on Helsingin vanha empirekeskusta, of Helsinki and Finland. In 1640, Senaatintori ja sen ympärillä tuomiokirkko, yliopisto, Helsinki was moved from its old valtioneuvoston linna sekä lukuisat muut valtakunnan location in Vanhakaupunki to the arvokkaimmat julkiset rakennukset. isthmus of Vironniemi. The blocks Kruununhaka on myös 7 000 asukkaan kaupunginosa. of Kruununhaka have many of the nation’s spiritual and secular Kluuvi on Helsingin kaupallinen ydinkeskus. Rautatieasema, sanctuaries: the Senate Square, the pääposti, suurimmat tavaratalot, tärkeimpien liikepankkien ja Lutheran Cathedral, the University, useiden suuryritysten pääkonttorit sekä monet yliopiston the Government Palace etc. Kluuvi rakennukset sijaitsevat Kluuvissa. Asukkaita Kluuvissa on vain is Helsinki’s commercial centre.
    [Show full text]
  • From Stockholm to Tallinn the North Between East and West Stockholm, Turku, Helsinki, Tallinn, 28/6-6/7/18
    CHAIN Cultural Heritage Activities and Institutes Network From Stockholm to Tallinn the north between east and west Stockholm, Turku, Helsinki, Tallinn, 28/6-6/7/18 Henn Roode, Seascape (Pastose II, 1965 – KUMU, Tallinn) The course is part of the EU Erasmus+ teacher staff mobility programme and organised by the CHAIN foundation, Netherlands Contents Participants & Programme............................................................................................................2 Participants............................................................................................................................3 Programme............................................................................................................................4 Performance Kalevala..............................................................................................................6 Stockholm................................................................................................................................10 Birka...................................................................................................................................11 Stockholm...........................................................................................................................13 The Allah ring.......................................................................................................................14 The Vasa.............................................................................................................................15
    [Show full text]
  • Music Tastes Helsinki's Preferences from Bach to Beyoncé
    3/2015 City of Helsinki Urban Facts Coworking An urban scenario for the future of work Life Expectancy Increase in Helsinki but area disparities remain Music Tastes Helsinki’s preferences from Bach to Beyoncé Contents city of helsinki urban facts Interview with TIMO CANTELL 4 ▶ The digitised city is a goldmine of data and information Quarterly PIA HOUNI & HELI ANSIO Editor in Chief Publisher 10 ▶ Coworking spaces – creative sparks in the urban milieu TIMO CANTELL CITY OF HELSINKI URBAN FACTS p.o.box 5500, PEKKA MUSTONEN: Editor fi – 00099 City of Helsinki, 22 ▶ Helsinki’s potential as a travel destination for young people TEEMU VASS Finland telephone +358 9 310 1612 ELINA ESKELÄ: Translations 36 ▶ Skilled migrants face difficulties with housing in Helsinki LINGONEER OY (pp. 10 – 21, 44–76) Orders by phone, Distribution telephone +358 9 310 36293 NETTA MÄKI: Graphs [email protected] 44 ▶ Changes in life expectancy by district in Helsinki 1996–2014 PIRJO LINDFORS issn 0788-1576 (in print) TUULA JORONEN: General Layout issn 1796-7279 (online) 58 ▶ Somalis in Finland have entrepreneurship potential PEKKA KAIKKONEN VESA KESKINEN & JERE JÄPPINEN: Cover 66 ▶ From Bach to Beyoncé – examining musical preferences in Helsinki PEKKA KAIKKONEN Liaison with printers TARJA SUNDSTRÖM-ALKU Cover Photo MARJA VÄÄNÄNEN Print TAMMERPRINT Oy | Tampere 2015 3/2015 www.kvartti.fi/en 441 878 www.kvartti.fi/en Painotuote MARJA VÄÄNÄNEN MARJA • interview | text: teemu vass The digitisation of cities can open up The digitised city is a unforeseen opportunities from which we must learn to benefit, says Timo Cantell, goldmine of data new editor-in-chief of Kvartti and director and information at City of Helsinki Urban Facts since April.
    [Show full text]
  • Helsingin Tietokeskuksen Kyselyt Vuosilta 2003
    Peruspiirit laitettuna järjestykseen koetun turvallisuuden mukaan Lähde: 2003 2006 2009 2012 2015 Helsingin tietokeskuksen 1 Östersundom 1 Östersundom 1 Lauttasaari 1 Taka-Töölö 1 Länsi-Pakila 2 Lauttasaari 2 Länsi-Pakila 2 Länsi-Pakila kyselyt vuosilta 2 Tuomarinkylä 2 Taka-Töölö 3 Tuomarinkylä 3 Laajasalo 3 Östersundom 2003-2015 3 Munkkiniemi 3 Kulosaari 4 Länsi-Pakila 4 Munkkiniemi 4 Vanhakaupunki 4 Pitäjänmäki 4 Lauttasaari 5 Suutarila 5 Itä-Pakila 5 Vironiemi 5 Laajasalo 5 Itä-Pakila 6 Taka-Töölö 6 Lauttasaari 6 Itä-Pakila Katja Vilkama, Henrik Lönnqvist, 6 Vironniemi 6 Tuomarinkylä 7 Vironniemi 7 Vanhakaupunki 7 Ullanlinna Jenni Väliniemi-Laurson, Martti 7 Lauttasaari 7 Vironmiemi 8 Itä-Pakila 8 Ullanlinna 8 Tuomarinkylä 8 Länsi-Pakila 8 Kampinmalmi 9 Vanhakaupunki 9 Tuomarinkylä 9 Munkkiniemi Tuominen (2014) Erilaistuva 9 Reijola 9 Munkkiniemi 10 Laajasalo 10 Taka-Töölö 10 Oulunkylä pääkaupunkiseutu – 10 Kulosaari 10 Ullanlinna 11 Pitäjänmäki 11 Reijola 11 Suutarila sosioekonomiset erot alueittain 11 Haaga 11 Vanhakaupunki 12 Munkkiniemi 12 Kampinmalmi 12 Reijola 2002-2012 12 Itä-Pakila 12 Pitäjänmäki 13 Oulunkylä 13 Maunula 13 Taka-Töölö 13 Vanhakaupunki 13 Suutarila 14 Kulosaari 14 Pitäjänmäki 14 Latokartano sivu 60: 14 Ullanlinna 14 Laajasalo 15 Haaga 15 Vallila 15 Kulosaari ”Turvattomuuskokemusten 15 Oulunkylä 15 Jakomäki 16 Reijola 16 Vironniemi 16 Myllypuro alueelliset erot näyttävät siis 16 Suutarila 16 Reijola 17 Ullanlinna 17 Kulosaari 17 Herttoniemi 17 Puistola 17 Haaga 18 Herttoniemi 18 Vartiokylä 18 Puistola tuottavan,
    [Show full text]
  • Den Segregerade Staden En Nordisk Översikt Den Segregerade Staden En Nordisk Översikt Moa Tunström Och Shinan Wang
    Den segregerade staden En nordisk översikt Den segregerade staden En nordisk översikt Moa Tunström och Shinan Wang Nord 2019:006 ISBN 978-92-893-6001-2 (PRINT) ISBN 978-92-893-6002-9 (PDF) ISBN 978-92-893-6003-6 (EPUB) http://dx.doi.org/10.6027/Nord2019-006 © Nordiska ministerrådet 2019 Layout: Agnete Schepelern och Frederik Storm Foto: Jonas Jacobsson / Unsplash Det nordiska samarbetet Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland. Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa. Det nordiska samarbetet vill stärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner. Nordiska ministerrådet Nordens Hus Ved Stranden 18 DK-1061 Köpenhamn www.norden.org Ladda ner och beställ nordiska publikationer: www.norden.org/nordpub 2 Den segregerade staden Innehåll 5 Förord 6 Segregationen utmanar den nordiska självbilden 8 De många indikatorerna 16 Vilka är egentligen segregerade? 18 Bostadspolitikens betydelse 27 Bostäder för flyktingar och asylsökande 28 Grannskapseffekter och den byggda miljöns utformning 30 Diskriminering och stigmatisering 32 Hela staden är segregerad 34 Kartor och figurer 36 Referenser 3 4 Förord De nordiska länderna är lika varandra på många sätt. De är perifera och glesbefolkade välfärds- stater som domineras av små och medelstora städer. Det finns också likheter när det gäller den urbana segregationen och det är en fråga som kommit att bli omdebatterad och ofta rela- terad till välfärd, socioekonomiska orättvisor och invandring.
    [Show full text]
  • Memories of My Town Memories of My Town the Identities of Town Dwellers and Their Places in Three Finnish Towns
    Pirjo Korkiakangas & Pia Olsson & Pia Pirjo Korkiakangas Edited by Anna-Maria Åström, Anna-Maria by Edited Memories of My Town My of Memories Memories of My Town The Identities of Town Dwellers and their Places in Three Finnish Towns Edited by Anna-Maria Åström, Pirjo Korkiakangas & Pia Olsson studia fennica ethnologica 8 isbn xxx-xxx-xxx-xxx-x xx.xx www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Ethnologica Studia Fennica Ethnologica 8 MEM_nimio.indd 1 2.6.2004 15:45:19 The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica. Two additional subseries were formed in 2002, Historica and Litteraria. The subseries Anthropologica was formed in 2007. In addition to its publishing activities, the Finnish Literature Society maintains research activities and infrastructures, an archive containing folklore and literary collections, a research library and promotes Finnish literature abroad. Editorial board Anna-Leena Siikala Rauno Endén Teppo Korhonen Pentti Leino Auli Viikari Johanna Ilmakunnas oa.finlit.fi Editorial Office SKS P.O. Box 259 FI-00171 Helsinki www.finlit.fi Memories of My Town The Identities of Town Dwellers and Their Places in Three Finnish Towns Edited by Anna-Maria Åström, Pirjo Korkiakangas & Pia Olsson Finnish Literature Society • Helsinki MEM_nimio.indd 3 2.6.2004 15:45:27 Studia Fennica Ethnologica 8 The publication has undergone a peer review.
    [Show full text]
  • Helsinki Art Nouveau to Post Modernism
    Helsinki Art Nouveau to Post Modernism Your ticket is non-transferable and non-refundable. No refund can be given for non-used portions. Travel Baggage allowance Passports We advise you to check the baggage allowances Please ensure your 10 year British Passport is not carefully as you are likely to be charged the excess out of date and is valid for a full three months if you exceed the weight limit. Maximum weights beyond the duration of your visit. EU, Andorra, for single bags apply. Liechtenstein, Monaco, San Marino or Switzerland valid national identification cards are also With Norwegian your ticket includes one hold bag acceptable for travel to the Baltic States. of up to 20kg plus one cabin bag no bigger than 55 x 40 x 23cm and a personal bag (handbag or Visas computer case) no bigger than 25 x 33 x 20 cm. Visas are not required for British and EU nationals to enter Finland. For all other passport holders Please contact the airline for further information. please check the visa requirements with the http://www.norwegian.com appropriate embassy. Labels Finnish Embassy: Please use the luggage labels provided. It is useful 38 Chesham Place, London SW1X 8HW. to have your home address located inside your Tel: (020) 7838 6200. suitcase should the label go astray. E-mail: [email protected] Website: http://www.finemb.org.uk Opening hours (visa section): Mon-Wed 1000-1200. Departure Tax (appointments necessary) The departure tax is included in the price of your flight tickets. Special Requests Tickets and Flight Times If you haven’t already, please notify Travel Editions of any special requests as soon as possible to allow Included with your detailed itinerary is an e-ticket, sufficient time to make the necessary which shows your flight reference number.
    [Show full text]
  • Traffic Safety at Pedestrian Zebra Crossings
    TRAFFIC SAFETY AT PEDESTRIAN ZEBRA CROSSINGS Liikenneturvallisuuden pitkän aikavälin tutkimus- ja kehittämisohjelma LINTU-julkaisuja 7B/2007 TRAFFIC SAFETY AT PEDESTRIAN ZEBRA CROSSINGS Long-term research and development programme for road safety LINTU-Reports 7B/2007 This report has been published only as an electronic version LINTU research programme Contact person: Leif Beilinson Ministry of Transport and Communications PO Box 31 00023 GOVERNMENT, Finland Tel. +358 9 16002 Coordinator: Annu Korhonen Linea Konsultit Oy Ruoholahdenkatu 8 00180 HELSINKI, Finland Tel. +358 9 720 64264 ISBN 978-952-201-759-8 (electronic version) Helsinki 2007 KUVAILULEHTI Julkaisun päivämäärä 21.12.2007 Tekijät (toimielimestä: toimielimen nimi, puheenjohtaja, sihteeri) Julkaisun laji Eero Pasanen Tutkimus Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto Toimeksiantaja Liikennesuunnitteluosasto LINTU-tutkimusohjelma Toimielimen asettamispäivämäärä Julkaisun nimi Suojateiden turvallisuus - Traffic safety at pedestrian zebra crossings Tiivistelmä Suomalaiset autoilijat noudattavat suojateiden väistämissääntöjä selvästi huonommin kuin kuljettajat esi- merkiksi Englannissa, Saksassa tai Ruotsissa. Englannissa ja Saksassa merkitään suojateitä vain vähäliiken- teisille kaduille, mikä epäilemättä vähentää houkutusta sääntörikkomuksiin. Sen sijaan Ruotsissa suojatieti- heys on edelleen samaa suuruusluokkaa kuin Suomessa, vaikka 1.5.2000 toteutettuun väistämissäännön täs- mennykseen liittyen noin 15 % suojateistä poistettiin. Ruotsissa autoilijoiden suojatiekäyttäytyminen koheni
    [Show full text]
  • Planning Principles for Makasiiniranta and Olympiaranta Urban Environment Committee
    Planning principles for Makasiiniranta and Olympiaranta Urban Environment Committee 30 March 2021 Preparation Workgroup Detailed Planning: Janne Prokkola, Unit Manager Marjaana Yläjääski, Leading Architect Traffic Planning: Pekka Nikulainen, Traffic Engineer Urban Space and Landscape Planning: Anu Lamminpää, Landscape Architect Strategic Urban Planning / Technical and Economic Planning: Mikko Juvonen, Team Manager Kati Immonen, Team Manager Land Property Development and Plots: Mia Kajan, Senior Specialist Building Conservation: Sakari Mentu, Architect Communication and Interaction: Anu Hämäläinen, Interactivity Planner City Executive Office / centre Sirpa Kallio, Project Director City Museum: Johanna Björkman, Researcher Other cooperation: Port of Helsinki Ltd City Museum Wholesale Market PLANNING PRINCIPLES FOR MAKASIINIRANTA AND OLYMPIARANTA 2 Reports and decisions regarding the planning of the area: Tähtitornin vuori ja Ullanpuistikko, Hoito- ja kehittämissuunnitelma (Maintenance and develop- ment plan for Tähtitorninvuori and Ullanpuistikko) (City of Helsinki, 2011) Kauppatori, Kaupunkirakennehistorian selvitys (Market Square, report on the history of the urban structure) (Arkkitehtitoimisto Okulus, 2016) Kauppatorin ympäristön kehittämisen kokonaissuunnitelma (Overall plan for the development of the Market Square) (City of Helsinki, 2015) Kauppatorin alueen suunnitteluperiaatteet (Planning principles for the Market Square area) (City Planning Committee, 2016) Kauppatori ja Makasiinirannan alue, liikenteellinen ja kaupallinen selvitys
    [Show full text]
  • Is There Room for Families in the Inner City? Life-Stage Blenders
    Housing Studies ISSN: 0267-3037 (Print) 1466-1810 (Online) Journal homepage: http://www.tandfonline.com/loi/chos20 Is There Room for Families in the Inner City? Life- Stage Blenders Challenging Planning Johanna Lilius To cite this article: Johanna Lilius (2014) Is There Room for Families in the Inner City? Life-Stage Blenders Challenging Planning, Housing Studies, 29:6, 843-861, DOI: 10.1080/02673037.2014.905673 To link to this article: https://doi.org/10.1080/02673037.2014.905673 Published online: 14 Apr 2014. Submit your article to this journal Article views: 850 View Crossmark data Citing articles: 16 View citing articles Full Terms & Conditions of access and use can be found at http://www.tandfonline.com/action/journalInformation?journalCode=chos20 Housing Studies, 2014 Vol. 29, No. 6, 843–861, http://dx.doi.org/10.1080/02673037.2014.905673 Is There Room for Families in the Inner City? Life-Stage Blenders Challenging Planning JOHANNA LILIUS YTK Land Use Planning and Urban Studies Group, Department of Real Estate, Planning and Geoinformatics, Aalto University, Finland (Received January 2013; accepted March 2014) ABSTRACT This paper addresses the phenomenon of families returning to inner cities. With evidence from the first qualitative study done on families residing in inner-city Helsinki, it demonstrates that urban living reduces the sharp divide between life before having children and family life. Urban parents stay in the city much for the same reasons they first moved there: because they are attracted to population density, good amenities and good public transport. Living in the city enables a lifestyle where different life stages blend into each other.
    [Show full text]