Hur mår svensk elithockey?

En analys av den finansiella ställningen i SHL 2016/2017 2 | Hur mår svensk elithockey? Innehåll

Förord ...... 4 01 Sammanfattning ...... 5 02 Analys av SHL ...... 6 03 Analys av SHL:s klubblag ...... 27 03 Växjö Lakers ...... 28 03 HV71 ...... 30 03 Frölunda HC ...... 32 03 Linköping HC ...... 34 03 Brynäs IF ...... 36 03 Skellefteå AIK ...... 38 03 Färjestad BK ...... 40 03 Malmö Redhawks ...... 42 03 Luleå HF ...... 44 03 Djurgårdens IF ...... 46 03 Karlskrona HK ...... 48 03 Örebro HK ...... 50 03 Rögle BK ...... 52 03 Leksands ...... 54 03 Mora IK ...... 56 04 Slutlig analys ...... 58

Bilaga – upplysningar ...... 64

Hur mår svensk elithockey? 3 Förord

Ishockey är en av Sveriges största publiksporter. SHL (Svenska Hockeyligan eller Swedish Hockey League) är den högsta serien i svensk ishockey. Många elitföreningar i SHL bedriver delar av sina verksamheter via ett eller flera aktiebolag. Klubbarna måste ofta ta stora finansiella risker samtidigt som de ska uppfylla verksamheternas ideella mål.

EY har analyserat SHL-klubbarnas årsredo- visningar från de senaste fem åren. Syftet med analysen var att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas ekonomiska förutsättningar och idrottsliga framgångar. Vår förhoppning är att denna rapport ska fungera som ett beslutsunderlag i klubbarnas arbete med att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt – både på kort och lång sikt. Stockholm den 16 september 2017 Carlos Esterling Mikael Bergsten Vi vill passa på att rikta ett stort tack till Ansvarig partner, EY Ansvarig partner, EY Sanna Lindén, Emil Wik, Max Almgren, Sports Business Services Sports Business Services Sverige Sverige Robin Gerbino och Charlotte Pettersson som varit en viktig del i framtagandet av årets SHL-rapport.

Om Sports Business Services Total omsättning: Inkluderar samtliga intäkter som koncernen har, Sports Business Services är ett rikstäckande nätverk med medarbetare alternativt bolaget/föreningen i de fall det inte upprättas en från EY som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med koncernredovisning. Kan exempelvis inkludera avyttringar av tillgångar. EY:s tjänster inom revision, affärsrådgivning, skatt och transaktioner. Nettoomsättning: Inkluderar intäkter direkt hänförliga till Våra medarbetare har erfarenhet från många olika idrottsområden och kärnverksamheten i koncernen alternativt bolaget/föreningen. bland våra kunder finns såväl enskilda idrottare som idrottare från klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med de Publiksnitt: Avser genomsnittligt antal åskådare på hemmamatcher. flesta elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom med Tal inom parentes ( ) : Avser jämförelsetal från föregående år. flera stora idrottsförbund. Avrundningsfel: Rapportens analyser är gjorda i tusental kronor om inte Nyckeltalsdefinitioner annat anges. Det kan i vissa fall leda till avrundningsfel. Dessa anses vara av oväsentlig karaktär och påverkar inte jämförbarheten eller analyserna. Personalkostnader: Avser samtliga personalkostnader för hela koncernen.

Lönekostnader: Lönekostnaderna i analysen ”lönekostnad” är en sammanställning av samtliga anställda, exklusive styrelse och ledande befattningshavare, samt sociala avgifter i det bolag eller den förening som har elitlicensen för spel i SHL. I och med detta isolerar vi kost- naderna i så stor utsträckning som möjligt, så att de endast inkluderar lönekostnader till spelare och ledare.

4 | Hur mår svensk elithockey? O1 Sammanfattning

Den totala omsättningen för de 14 klubbar som spelade i Det finns en risk att lönenivåerna fortsätter att stiga, eftersom Svenska Hockeyligan (SHL) under 2016/2017 uppgår till 1 784 klubbarna kommer att få en högre ersättning från SHL framöver. miljoner kronor. Omsättningen har därmed ökat med 49 miljoner Under 2016/2017 uppgår de totala kostnaderna i SHL till kronor, motsvarande 3 procent, jämfört med 2015/2016. 1 732 miljoner kronor. Det innebär att rörelseintäkterna Den totala nettoomsättningen för 2016/2017 uppgår till 1 överstiger rörelsekostnaderna och på totalnivå redovisar SHL- 701 miljoner kronor. Nettoomsättningen utgör därmed 95 klubbarna ett positivt rörelseresultat om 52 miljoner kronor. procent av den totala omsättningen och har ökat med drygt 2015/2016 uppgick motsvarande rörelseresultat till 77 miljoner 4 procent jämfört med 2015/2016. Den genomsnittliga kronor. De totala rörelseintäkterna innefattar engångsposter nettoomsättningen per lag uppgår för 2016/2017 till 121 som exempelvis realisationsvinster vid avyttring av tillgångar. miljoner kronor och för 2015/2016 till 117 miljoner kronor. Om vi exkluderar engångsposterna redovisar SHL-klubbarna Den totala nettoomsättningen ökar med drygt 4 procent, trots ett negativt rörelseresultat om 31 miljoner kronor under att publiksnittet under grundserien har minskat. Ökningen 2016/2017. Motsvarande rörelseresultat under 2015/2016 av nettoomsättningen är en följd av ökade intäkter från SHL uppgick till minus 25 miljoner kronor. Trots en ökad omsättning som avser tv-rättigheter och centrala sponsoravtal. Intäkterna går SHL-klubbarna totalt sett sämre resultatmässigt. Den totala från SHL ökade med 36 miljoner kronor* under 2016/2017 nettoomsättningen i SHL ökade med drygt 4 procent samtidigt De två största intäktsposterna under såväl 2016/2017 som som rörelseresultatet minskade med 24 procent. Närmare 2015/2016 är intäkter från reklam och sponsring (där intäkter hälften av klubbarna, 43 procent, som spelade i SHL under från SHL ingår) samt intäkter från entrébiljetter. Den största säsong 2016/2017 redovisar ett negativt rörelseresultat. Under posten är intäkter från reklam och sponsring som utgör 43 2015/2016 var motsvarande siffra 36 procent. procent av den totala nettoomsättningen under 2016/2017. Det egna kapitalet i SHL ökade med knappt 26 miljoner Motsvarande andel under 2015/2016 var 42 procent. Den näst kronor och uppgår till 334 miljoner kronor. Om vi bortser från största intäktsposten är intäkter från entrébiljetter som uppgår engångsposter som exempelvis fastighetsförsäljningar har dock till 30 procent av nettoomsättningen under såväl 2016/2017 klubbarnas egna kapital minskat. Kraven på klubbarnas egna som 2015/2016. kapital kommer att skärpas framöver. Licensnämndens krav Om vi ser till nettoomsättning i förhållande till placering finns ökar successivt från 4 miljoner kronor 2017/2018 till det en tydlig korrelation mellan sportsliga framgångar och 10 miljoner kronor 2021/2022. Frågan är om SHL-klubbar med hög nettoomsättning. Detta syns hos SM-finalisterna HV71 negativa rörelseresultat och minskat eget kapital, engångsposter och Brynäs IF som har SHL-ligans högsta nettoomsättningar. undantagna, kommer att klara de nya licenskraven? En annan Motsvarande korrelation finns mellan placering och fråga är om klubbarna i Hockeyallsvenskan får så svårt att uppnå rörelseresultat. De båda SM-finalisterna ligger i topp även de ökade kraven på eget kapital att SHL riskerar att bli en stängd avseende rörelseresultat bland SHL-klubbarna. liga? Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 61 procent. Personalkostnader är därmed klubbarnas överlägset största kostnadspost. Lönekostnaderna ökade med 37 miljoner kronor under 2016/2017 och precis som föregående år ökar lönekostnaderna i år i takt med intäkterna från SHL.

* Svenska Hockeyligan AB:s årsredovisning 2016/2017 Hur mår svensk elithockey? | 5 6 | Hur mår svensk elithockey? Analys av SHL

På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i SHL som helhet. 02 Hur mår svensk elithockey? 7 02

Total nettoomsättning Total nettoomsättning SHL (tkr) 1

Den totala nettoomsättningen i SHL fortsätter att öka i 2 000 000 likhet med de senaste åren. För säsong 2016/2017 uppgick 5 nettoomsättningen till över 1,7 miljarder kronor. Det bör dock 1 700 729 beaktas att ökningen mellan 2014/2015 och 2015/2016 främst 1 632 474 förklaras av att SHL utökades från 12 till nuvarande 14 lag. Årets 1 594 29

1 500 000 1 436 176 ökning på cirka 68 miljoner kronor förklaras av att 10 klubbar 1 376 170 lyckades öka sin nettoomsättning jämfört med föregående år. Den genomsnittlig nettoomsättning per klubb var högre under 2016/2017, men ingen toppnotering då nettoomsättningen per 1 000 000 klubb var högre såväl 2014/2015 som 2012/2013.

Det finns självklart många faktorer som påverkar netto- 6 omsättningen i SHL, bland annat vilka lag som går långt, vilket 500 000 1 5 lag som åker ur, vilket lag som går upp samt hur stor ersättning 132 858 125 10 121 481 för kommersiella rättigheter som ska delas mellan lagen. Om till 119 68 116 60 exempel Modo Hockey, med 134 miljoner kronor i nettoomsättning, skulle räknas in 2015/2016 i stället för Leksands IF, som omsätter 0 79 miljoner kronor, skulle förändringen 2016/2017 vara betydligt ning ning ning ning ning mindre. Den totala nettoomsättningen skulle dock fortfarande tt tt tt tt tt Omsä Omsä Omsä Omsä Omsä uppvisa en liten ökning för 2016/2017. 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Omsättning Snitt per lag

Rörelseresultat Rörelseresultat (tkr) 2 Totalt sett gör klubbarna i SHL ett positivt rörelseresultat på 51,9 (77,3) miljoner kronor. Detta resultat omfattar engångsposter Total nettoomsättning som inte är återkommande och som klassificeras som övriga rörelseintäkter, exempelvis realisationsvinster vid avyttring av tillgångar. Om dessa engångsposter inte räknas in gör klubbarna ett negativt rörelseresultat på minus 31,3 miljoner kronor. Totala kostnader Motsvarande siffra föregående år uppgick till minus 25,3 miljoner kronor.

Rörelseresultat 6 av 14 klubbar gör ett negativt rörelseresultat under 2016/2017. (inkl. övriga Motsvarande siffra föregående säsong var 5 av 14 klubbar. rörelsekostnader) Detta tillsammans med det faktum att rörelseresultatet sett till nettoomsättning är sämre i år, tycks visa på en negativ trend. Det är Rörelseresultat (ex. övriga oroväckande att nästan hälften av klubbarna har löpande kostnader rörelsekostnader) som överstiger de återkommande intäkterna.

-500 000 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000

2016/2017 2015/2016

8 | Hur mår svensk elithockey? 02

Intäktsfördelning Kostnadsfördelning

I likhet med tidigare år utgör intäkter för reklam och sponsring Den största kostnadsposten för klubbarna är precis som tidigare år nästan hälften av nettoomsättningen i SHL. Dessa intäkter uppgår personalkostnader, se diagram 5 och 6. Under 2016/2017 utgjorde för 2016/2017 till 665 miljoner kronor, en ökning med 45 miljoner personalkostnader hela 61 procent av klubbarnas totala kostnader. kronor från föregående säsong. Procentuellt utgör intäkter för Fördelningen av kostnader ser ut som föregående år på samtliga reklam och sponsring 43 procent av den totala nettoomsättningen områden. SHL-klubbarnas totala kostnader ökade endast marginellt under 2016/2017 och 42 procent under 2015/2016. Majoriteten under 2016/2017 jämfört med 2015/2016. Totalt sett ökade av dessa intäkter är ersättning från SHL avseende mediarättigheter kostnaderna med 10 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning och centrala sponsoravtal. med 1 procent eller 700 tusen kronor per lag.

I övrigt ser vi inga större förändringar vad gäller fördelningen av Då personalkostnader står för 61 procent av klubbarnas totala intäkter. Intäkter för entrébiljetter uppgår i likhet med föregående kostnader finns relativt lite utrymme kvar för övriga externa säsong till 30 procent, medan de övriga intäkterna uppgår till kostnader och avskrivningar. Ytterligare analys av klubbarnas 18 procent, en minskning med 1 procentenhet. Intäkterna från personalkostnader finns på sida 17. Vad gäller avskrivningar är servering, kiosk och souvenirer är också oförändrade och står dessa kostnader som förväntat högst för de klubbar som äger sina för 9 procent av den totala nettoomsättningen. arenor inom koncernen (Brynäs IF, Färjestad BK, HV71, Leksands IF och Växjö Lakers). Stora avskrivningar görs årligen på dessa arenor, som är bokförda som en tillgång i koncernens balansräkning. Fördelning av nettoomsättning 16/17 (tkr) 3 De bidrar därmed till en högre kostnadspost i koncernens resultaträkning. 18% 30% Övriga kostnader har minskat marginellt. Kostnader som klubbarna 9 % redovisar i denna post är bland annat kostnader för lokalhyror, leasing och resekostnader samt exempelvis arvode till konsulter, advokater eller revisorer.

Fördelning av totala kostnader 16/17 (tkr) 5 43% 61% Entrébiljetter 36% Reklam och sponsring Servering, kiosker och souvenirer Personalkostnader Övrigt Avskrivningar Övriga kostnader 3% Fördelning av nettoomsättning 15/16 (tkr) 4 19% 30% Fördelning av totala 9% kostnader 15/16 (tkr) 6 61% 36%

Personalkostnader 42% Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring 3% Servering, kiosker och souvenirer Övrigt

Hur mår svensk elithockey? 9 02

Publiksnitt

I graf 7 har vi sammanställt publiksnittet för hemmamatcher i SHL under grundserien och slutspelet. SHL tappade publik under grundserien 2016/2017. Under slutspelet var dock publiksnittet det högsta som noterats på fem år. Exkluderat årets ökning av publik under slutspelet har publiksnittet varit relativt oförändrat under de senaste fem åren. Det är ungefär lika många personer som besöker SHL-arenorna, men med en viss variation mellan grundserie och slutspel.

För 2016/2017 noteras ungefär 140 färre åskådare per match under grundserien och ungefär 340 fler åskådare per match under slutspelet. 140 färre åskådare per match under 52 omgångar i grundserien är omsättningsmässigt ett relativt stort tapp och ökningen av åskådare som sker under slutspelet är begränsad till de 10 lag som kommer dit. I våra analyser av respektive lag i SHL kan vi se en koppling mellan antalet spelade matcher och klubbarnas omsättning. Omsättningsmässigt är det givetvis lönsamt för klubbarna att nå slutspelet.

Vi ser en nedåtgående trend vad gäller antal åskådare under de två senaste säsongerna. En förklaring är att två av föregående säsongs nykomlingar, Rögle BK och Karlskrona HK, har ett publiksnitt som ligger en bit under det totala genomsnittet. Rögle BK har även minskat sin publik från säsongen innan. Året nykomling, Leksands IF, har däremot ett publiksnitt som är högre än det genomsnittliga för SHL. Publiksnitt per lag går att läsa om på sid 24 i denna rapport.

En fortsatt god trend är att publiksnittet ökar i slutspelet. Under de fem senaste åren har publiksnittet ökat med i genomsnitt 17 procent. För de lag som kommer till slutspel och kämpar om SM-bucklan är varje spelad match ett klirr i kassan.

Publiksnitt 7

8000 3 4 5 8 8 7 11 6 95 6 77 6 66 3 4 7000 6 64 6 6 8 5 98 6 02 5 84 5 70 6000 5 70

5000

4000

3000

2000

1000

0

2016/2017 2015/2016 2014/2015 2013/2014 2012/2013

Snitt per match grundserie Snitt per match slutspel

10 | Hur mår svensk elithockey? 02

Hur mår svensk elithockey? 11 02

Ersättning för kommersiella rättigheter Det senaste året ökade ersättningen per klubb med knappt 10 procent och med nya lukrativa tv-avtal förväntas ersättningen öka Klubbarna i SHL får årligen ersättning från SHL. Säsong ytterligare. 2016/2017 uppgår ersättningen till 396 miljoner kronor eller 28 miljoner kronor per klubb. Det kan jämföras med säsong Ersättningen från SHL står för närmare 23 procent av klubbarnas 2015/2016 då ersättningen från SHL uppgick till totalt 360 totala nettoomsättning, vilket är en ökning med 1 procentenhet miljoner kronor eller 26 miljoner kronor per klubb. Merparten av jämfört med tidigare år. Då omsättningen mellan klubbarna varierar ersättningen är kopplad till kommersiella rättigheter, så kallade blir den procentuella påverkan på nettoomsättningen olika tv-avtal. Därutöver tecknar SHL, för klubbarnas räkning, centrala beroende på klubb. HV71 hade högst nettoomsättning 2016/2017. avtal med sponsorer och samarbetspartner vilka faktureras direkt Ersättningen från SHL stod för drygt 17 procent av lagets av klubbarna. Varumärket SHL ökar i värde och avtalen som nettoomsättning. I Karlskrona HK, som hade lägst nettoomsättning tecknas blir allt mer lukrativa för ligan och i slutändan för 2016/2017, stod SHL:s ersättning för knappt 50 procent av klubbarna. Ersättningen från SHL har ökat med totalt 22 procent nettoomsättningen. Klubbarna är beroende av ersättningen från under de senaste fem åren. Bara under det senaste året uppgår SHL för att kunna bedriva sin verksamhet i samma omfattning som ökningen av ersättningen till knappt 10 procent. tidigare när det gäller kostnader för spelartrupp och personal.

SHL och C More har ingått ett nytt tv-avtal som gäller från Skillnaderna i ersättningsnivåer mellan SHL och Hockeyallsvenskan 2018/2019 till och med 2023/2024. Det tidigare tv-avtalet som är enorm. Säsong 2016/2017 uppgick ersättningen till 28 miljoner tecknades inför 2014/2015 var enligt uppgift värt drygt 325 kronor per klubb vid spel i SHL jämfört med drygt 2 miljoner kronor miljoner kronor per säsong för SHL (1), något som illustreras i per klubb vid spel i Hockeyallsvenskan. Utöver att sponsor- och graf 8. Att ersättningen till respektive klubb minskade under publikintäkter antas minska är det alltså en stor ekonomisk smäll för 2015/2016 beror på att antalet lag utökades från 12 till 14. en klubb att åka ur SHL.

Ersättning kommersiella rättigheter från SHL (tkr) 8

450 000 30 000

400 000 29 000

350 000

28 000 300 000

250 000 27 000

200 000 26 000

150 000

25 000 100 000

50 000 24 000

Säsong 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Totalt inkl. centrala avtal Snitt per klubb totalt inkl. centrala avtal

(1) www.idrottensaffarer.se

12 | Hur mår svensk elithockey? 02

Om en klubb riskerar att behöva kvala sig kvar i ligan under Omsättningen har ökat med i snitt 28 miljoner kronor första säsongen försöker klubben kanske värva in ytterligare kvalitet i säsongen i SHL, och minskat med 34 miljoner kronor första året i spelartruppen till högre kostnader än budgeterat. Detta risktagande Hockeyallsvenskan. kan medföra att klubbar agerar kortsiktigt, utan att beakta de långsiktiga ekonomiska effekterna. Att klubbarna ökar eller tappar olika mycket i nettoomsättning beror bland annat på hur mycket publiksnittet påverkas, hur Alla klubbar får dock inte lika hög ersättning. Säsong 2014/2015 sponsoravtal är skrivna och hur många hemmamatcher som spelas. beslutade SHL-klubbarna gemensamt att införa ett omställ- Ersättningen från SHL är dock den enskilt största orsaken till att ningsbidrag eller en fallskärm för att fallet ned en division skulle bli omsättningen är högre i SHL jämfört med i Hockeyallsvenskan med något mjukare. Det innebär att en klubb som avancerar till SHL en påverkan på mellan 20 och 25 miljoner kronor. Att serie- avstår 25 procent, eller max 6 miljoner kronor, av sin ersättning för tillhörigheten i allra högsta grad avgör vilken kvalitet och kommande säsong. Dessa pengar tillfaller i stället den klubb som omfattning klubbarna kan ha på spelartrupp och verksamhet i degraderas från SHL. Med omställningsbidraget kan klubben övrigt är därmed väldigt tydligt. bibehålla befintlig organisation och spelartrupp i större utsträckning än vad som annars skulle vara möjligt första året efter 1 0 degradering. I år fick därför Leksands IF 6 miljoner kronor mindre i ersättning från SHL. Pengarna tillföll i stället Modo Hockey som Förändring nettoomsättning Procentuell fallskärm. Om Karlskrona HK hade degraderats i stället för Modo vid degradering Minskning (tkr) förändring hockey hade klubben tappat 23 miljoner kronor, motsvarande 40 Djurgårdens IF 2012/2013 44 516 -45% procent av nettoomsättningen. Det kan ställas i relation till klubbens lönekostnad som uppgick till drygt 32 miljoner kronor Modo Hockey 2016/2017 33 953 -25% under 2016/2017. Utöver att en degradering troligen leder till AIK Hockey 2014/2015 32 430 -52% minskade intäkter för exempelvis biljettförsäljning skulle en minskad ersättning från SHL innebära att Karlskrona HK måste sänka sina Rögle BK 2013/2014 31 158 -31% lönekostnader med drygt 70 procent för att täcka den förlorade Leksands IF 2015/2016 29 398 -27% ersättningen. För att illustrera skillnaden i nettoomsättning har vi hämtat in data för de klubbar som avancerat till eller degraderats Snitt 34 291 -36%

från SHL de fem senaste säsongerna. Tabellerna visar förändringen Ingen data har erhållits för Timrå, som degraderades från SHL inför säsongen 2013/2014 i nettoomsättning från ett år till ett annat för de klubbar som flyttats upp eller ned i seriesystemet.

9

Förändring nettoomsättning Procentuell vid avancemang Ökning (tkr) förändring Djurgårdens IF 2014/2015 41 558 83%

Örebro HK 2013/2014 39 930 124%

Rögle BK 2012/2013 29 347 41%

Karlskrona HK 2015/2016 25 648 87%

Malmö Redhawks 2015/2016 24 459 44%

Rögle BK 2015/2016 23 882 31%

Leksands IF 2016/2017 21 569 27%

Leksands IF 2013/2014 18 579 22%

Snitt 28 122 58%

Ingen data har erhållits för Timrå, som degraderades från SHL inför säsongen 2013/2014

(1) www.idrottensaffarer.se Svenska Hockeyligan AB:s årsredovisning för respektive år

Hur mår svensk elithockey? 13 02

Intäktsöversikt

Tabellerna 11 och 12 visar tabellplacering och nettoomsättning för samtliga undersökta klubbar. Under 2016/2017 hade HV71 den högsta nettoomsättningen. HV71 är dessutom den klubb som klättrat flest placeringar i tabellen jämfört med föregående år, då de låg på sjätte plats vad gäller nettoomsättning. Den klubb som har gått motsatt väg och i stället tappat placeringar i tabellen över nettoomsättning är Luleå HF. Föregående säsong omsatte klubben mest, men 2016/2017 ligger Luleå HF på sjätteplats. Vad gäller placering i nettoomsättningstabellen i relation till placering i den sportsliga tabellen (utifrån resultat i grundserien) sticker Växjö Lakers ut under 2016/2017. Trots att Växjö Lakers endast nådde en åttondeplats vad gäller omsättning, slutade de på förstaplats i SHL:s grundserie.

Andra lag som på liknande sätt “överpresterat” under säsongen är Malmö Redhawks och Karlskrona HK. Om vi i stället tittar på vilka lag som placerade sig sämre i den sportsliga tabellen i förhållande till nettoomsättning är det främst Rögle BK som utmärker sig. Fler lag som “underpresterat” i detta avseende är Brynäs IF, Luleå HF och Leksands IF. Klubbarna Frölunda HC, Linköping HC och Djurgårdens IF visar dock att placeringen i nettoomsättningstabellen kan påverka placeringen i den sportsliga tabellen då dessa lag ligger på samma plats i båda tabellerna. Under 2015/2016 överpresterade två klubbar utifrån resonemanget ovan: Skellefteå AIK och Örebro HK. Klubbarna som underpresterade var Brynäs IF och Leksands IF. Även denna säsong slutade tre lag på samma plats i såväl nettoomsättningstabellen som den sportsliga tabellen: Färjestads BK, Malmö Redhawks och Karlskrona HK.

Sammanfattningsvis kan vi se att det tycks finnas en viss korrelation vad gäller nettoomsättning och tabellplacering. Lag som Växjö Lakers under 2016/2017, Skellefteå AIK under 2015/2016 och Brynäs IF under 2015/2016 visar dock att motivation ibland slår klass. De undersökta lagen tycks även ha en god utveckling då 10 av 14 klubbar ökade sin nettoomsättning jämfört med föregående år. Det innebär att den totala nettoomsättningen för SHL ökade med 68 miljoner kronor (motsvarande 4,2 procent).

14 | Hur mår svensk elithockey? 02

1 1

Position Tabellplacering Position föregående år Klubb 2016/2017 Nettoomsättning 2016/2017 (tkr) 1 6 HV71 2 167 478

2 4 Brynäs IF 5 165 133

3 3 Frölunda HC 3 152 218

4 2 Linköping HC 4 147 358

5 5 Färjestad BK 7 145 629

6 1 Luleå HF 9 127 504

7 7 Skellefteå AIK 6 120 038

8 8 Växjö Lakers 1 112 457

9 10 Rögle BK 13 111 907

10 9 Djurgårdens IF 10 106 893

11 13 Leksands IF 14 100 492

12 12 Malmö Redhawks 8 94 158

13 11 Örebro HK 12 92 383

14 14 Karlskrona HK 11 57 081

Totalt 1 700 729

1 2

Tabellplacering Position Klubb 2015/2016 Nettoomsättning 2015/2016 (tkr) 1 Luleå HF 4 147 341

2 Linköping HC 3 146 937

3 Frölunda HC 2 145 730

4 Brynäs IF 10 142 577

5 Färjestad BK 5 142 557

6 HV71 9 141 152

7 Skellefteå AIK 1 132 903

8 Växjö Lakers 6 113 577

9 Djurgårdens IF 7 105 854

10 Rögle BK 11 100 325

11 Örebro HK 8 99 275

12 Malmö Redhawks 12 80 095

13 Leksands IF 18 78 923

14 Karlskrona HK 14 55 228

Totalt 1 632 474

Spelade i Hockeyallsvenskan säsongen 2015/2016 Hur mår svensk elithockey? 15 02

Sponsorkrona per vunnen poäng I likhet med föregående säsong har Örebro HK högst sponsorintäkter i SHL, hela 61,4 miljoner kronor. Klubbens För att se vilken utväxling sponsorer får på sina investerade pengar sponsorintäkter minskade med 11,6 procent jämfört med har vi valt att jämföra totala sponsorintäkter med antal vunna 2015/2016 samtidigt som poängskörden blev 53 poäng. poäng under grundserien. På detta sätt får vi ett mått på vad varje vunnen poäng kostar i sponsorpengar. Vi är medvetna om Det innebär att Örebro HK ökade sin sponsorkrona per vunnen att sponsorer inte bara är intresserade av poäng, utan även av poäng, från 902 tusen kronor till knappt 1,2 miljoner kronor per exempelvis exponering av varumärke och tillgång till affärsnätverk. poäng. Det ska dock tilläggas att Leksands IF fick mindre ersättning Vi anser dock att måttet ändå ger en intressant inblick i skillnaderna från SHL jämfört med övriga lag då laget var nykomlingar. Enligt mellan klubbarna. SHL får nykomlingar 25 procent mindre i ersättning (max 6 miljoner kronor) som i stället tillfaller det lag som åker ur SHL. Om Leksands I topp under de tre senaste säsongerna hittar vi Frölunda HC. IF hade fått lika hög ersättning från SHL skulle klubbens sponsorer Deras sponsorer betalar 458 (392) tusen kronor för varje poäng betalat närmare 1 miljon kronor per vunnen poäng. som laget vinner. Att toppa denna tabell innebär således att antalet sponsorkronor per vunnen poäng är lägre än för de andra klubbarna. Skellefteå AIK, vars segersvit bröts i SHL:s grundserie, har halkat ner två placeringar jämfört med föregående säsong. Sponsorkrona per vunnen poäng 2015/2016 (tkr) 1 4 På andra plats hittar vi i stället Växjö Lakers. Karlskrona HK ligger på tredje plats, vilket är anmärkningsvärt då klubbens Linköping HC 0 sponsorer betalade mest för varje vunnen poäng under föregående Leksands IF 235 säsong. Avancemanget har skett trots att klubben ökade sina Frölunda HC 392 sponsorintäkter med 19 procent jämfört med föregående år. Skellefteå AIK 473 Förklaringen är att klubben mer än fördubblade sin poängskörd – Färjestads BK 555 från 31 poäng under 2015/2016 till 68 poäng under 2016/2017. Växjö Lakers 595 Djurgårdens IF 607 Luleå HF 614 Sponsorkrona per vunnen poäng 2016/2017 (tkr) 1 3 Malmö Redhawks 689 Brynäs IF 726 Linköping HC 0 HV71 744 Frölunda HC 458 Rögle BK 758 Växjö Lakers 493 Örebro HK 902 Karlskrona HK 554 Karlskrona HK 1 022 Skellefteå AIK 578 Färjestads BK 600 HV71 602 Malmö Redhawks 622 Brynäs IF 633 Djurgårdens IF 750 Luleå HF 848 Leksands IF 858 Rögle BK 1 092 Örebro HK 1 158

16 | Hur mår svensk elithockey? 02

Personalkostnader i förhållande till totala I föregående års SHL-rapport drog vi slutsatsen att personal- kostnader kostnaderna ökar och därmed utgör en större del av de totala kostnaderna vid flytt från Hockeyallsvenskan till SHL. För vissa Vi har tidigare konstaterat att personalkostnader utgör mer klubbar som avancerat under de senaste åren stämmer detta. än 61 procent av klubbarnas totala kostnader. Det är ett Karlskrona HK, Rögle BK och Malmö Redhawks är några exempel. genomsnitt i nivå med föregående år. Under 2016/2017 uppgick Detta gäller dock inte för Leksands IF, vars personalkostnader personalkostnaderna för de 14 SHL-klubbarna till mer än en miljard endast ökade med 1 procentenhet i förhållande till klubbens totala kronor, en ökning med 51 miljoner kronor från föregående säsong. kostnader. Leksands IF:s personalkostnader ökade visserligen Som redovisas i tabell 15 har Karlskrona HK även i år den största med mer än 16 miljoner kronor jämfört med föregående år, men andelen personalkostnader i förhållande till de totala kostnaderna. klubbens övriga kostnader ökade också markant. Vi ser här en Karlskrona HK var ohotad etta i denna tabell och totalt uppgår likhet mellan Leksands IF, som avancerade till SHL 2016/2017, och klubbens personalkostnader till hissnande 80 procent av de totala Mora IK som har avancerat till SHL inför kommande säsong. kostnaderna. Precis som föregående år ligger även Rögle BK, Mora IK har precis som Leksands IF haft lägre personalkostnader i Örebro HK och Färjestad BK högt upp i denna tabell. Längre ner i Hockeyallsvenskan som nu förväntas öka i samband med klubbens tabellen hittar vi lag som Luleå HF, Frölunda HC och Linköping HC. avancemang till SHL. Det återstår att se hur stor ökningen blir Alla är lag som placerade sig långt ner i denna tabell även under för Mora IK:s del och om personalkostnaderna i SHL som helhet förra säsongen. Med andra ord verkar det vara svårt att bryta kommer att utgöra 61 procent av de totala kostnaderna även under trenden. Klubbar som har stora lönekostnader i förhållande till sina 2017/2018. totala kostnader fortsätter med detta. Det sker inte heller några dramatiska förändringar bland klubbarna som ligger längre ner i samma tabell.

1 5

2016/2017 2015/2016 Karlskrona HK 80% 79%

Rögle BK 66% 63%

Färjestads BK 64% 65%

Örebro HK 66% 64%

Växjö Lakers 61% 61%

Brynäs IF 64% 61%

Malmö Redhawks 63% 61%

HV71 60% 63%

Leksands IF 55% 54%

Djurgårdens IF 58% 59%

Skellefteå AIK 61% 57%

Luleå HF 56% 56%

Frölunda HC 54% 57%

Linköping HC 52% 54%

Totalt SHL 61% 62%

Ej inräknat i summeringen “Totalt SHL” utan finns med i tabell för jämförelse mellan åren.

Hur mår svensk elithockey? 17 02

Lönekostnad Nykomlingen Leksands IF är laget med lägst lönekostnader. Vi har granskat SHL-klubbarnas totala lönekostnad och ställt Lönekostnaderna uppgår till 32,1 miljoner kronor, vilket är 4,4 den i relation till antal vunna poäng i grundserien. Detta har miljoner kronor mindre än Malmö Redhawks som har de näst lägsta vi gjort genom att jämföra antal vunna poäng i grundserien lönekostnaderna. Om vi jämför Leksands IF med Luleå HF som med lönekostnaderna i det bolag eller den förening som har de högsta lönekostnaderna, ser vi att det skiljer 13,6 miljoner har elitlicensen för spel i SHL. Lönekostnader avser i denna kronor. I relation till Leksands IF:s lönekostnader är spelarlönerna sammanställning samtliga anställda, exklusive styrelse och ledande i Luleå HF 42 procent högre. Karlskrona HK, som var nykomling i befattningshavare, samt sociala avgifter. I och med detta isolerar SHL 2015/2016, hade under sin första säsong spelarlöner i nivå vi kostnaderna i så stor utsträckning som möjligt, så att de endast med Leksands IF:s spelarlöner 2016/2017. Vi kan härmed se att inkluderar lönekostnader till spelare och ledare. (1) de två senaste säsongernas nykomlingar i SHL har spelarlöner som ligger i nivå med varandra. Lönekostnad per klubb I likhet med föregående säsong har Luleå HF de högsta lönekostnaderna i SHL med 45,7 miljoner kronor. Detta trots att klubben minskade sina lönekostnader med 2,5 miljoner kronor jämfört med föregående år. Frölunda HC har de näst högsta lönekostnaderna och betalar 26 tusen kronor mindre än Luleå HF. 1 7 Den största ökningen vad gäller lönekostnader står Linköping HC för. Föregående år hade klubben de näst lägsta lönerna i hela SHL. Lönekostnad Antal poäng I år har de i stället den tredje högsta lönekostnaden. Det innebär en 2015/2016 (tkr) grundserie ökning av lönekostnader med 12,2 miljoner kronor. Det ska dock Karlskrona HK 32 212 31 noteras att koncernredovisningen för Linköping HC visar att de Leksands IF 22 432 85 totala personalkostnaderna har minskat med 6 miljoner kronor. Det kan tyda på att det skett en strukturförändring i organisationen i Rögle BK 36 894 62 stället för en markant ökning av spelarlöner. HV71 44 323 75

Brynäs IF 43 507 74

1 6 Malmö Redhawks 34 832 61

Luleå HF 48 135 92 Lönekostnad Antal poäng 2016/2017 (tkr) grundserie Örebro HK 40 072 77 Rögle BK 42 896 47 Växjö Lakers 43 461 87 Leksands IF 32 123 43 Frölunda HC 47 816 104 Örebro HK 39 494 53 Djurgårdens IF 36 847 86 Luleå HF 45 681 70 Färjestad BK 37 931 89 Djurgårdens IF 38 675 70 Linköping HC 33 220 94 Karlskrona HK 36 879 68 Skellefteå AIK 37 908 111 Brynäs IF 44 663 93 Leksands IF spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong Skellefteå AIK 42 928 90

Färjestad BK 41 437 87

Linköping HC 45 627 96

Frölunda HC 45 655 97

Malmö Redhawks 36 474 81

HV71 43 328 98

Växjö Lakers 41 205 99

(1) Siffrorna i denna analys avser inte klubbarnas totala personalkostnader. Siffrorna stämmer därför inte överens med siffrorna för respektive lag på sida 28-57. 18 | Hur mår svensk elithockey? 02

Lönekostnad per vunnen poäng Lönekostnad per poäng 2016/2017 (tkr) 1 8 Lönekostnad per vunnen poäng återspeglar ofta prestationen bättre än den faktiska lönekostnaden. Detta då det skiljer 42 Växjö Lakers 416 procent mellan botten och toppen (i grundserien) avseende löner HV71 442 och 130 procent mellan botten och toppen vad gäller antalet vunna Malmö Redhawks 450 poäng. Seriesegrarna Växjö Lakers ligger i topp och har betalat Frölunda HC 471 minst i lön per poäng under 2016/2017. Detta kan jämföras Linköping HC 475 med 2015/2016 då Skellefteå AIK slutade som seriesegrare och Färjestad BK 476 även hade lägst lönekostnad per vunnen poäng. HV71 tog det Skellefteå AIK största klivet i tabellen över lönekostnad per vunnen poäng. Laget 477 minskade sina lönekostnader från 2015/2016 och tog dessutom Brynäs IF 480 ytterligare 23 poäng. HV71 hamnar därför på andra plats efter Karlskrona HK 542 Växjö Lakers avseende vilket lag som har lägst lönekostnad per Djurgårdens IF 553 vunnen poäng. Bland de lag som betalat minst per vunnen poäng Luleå HF 653 finns även Malmö Redhawks. De betalade 450 tusen kronor per Örebro HK 745 vunnen poäng jämfört med föregående säsong då laget låg över Leksands IF 747 genomsnittet med 514 tusen kronor i lönekostnad per vunnen Rögle BK 913 poäng. 0 200 400 600 800 1 000

I botten av tabellen ligger Rögle BK som skrapade ihop 47 poäng och betalade 913 tusen kronor per vunnen poäng under 2016/2017. Även säsongen innan hamnade Rögle BK långt ner Lönekostnad per poäng 2015/2016 (tkr) 1 9 i tabellen då lagets lönekostnad per vunnen poäng var den näst högsta. Under 2016/2017 betalade Rögle BK hela 318 tusen Leksands IF* 264 kronor mer per vunnen poäng jämfört med 2015/2016. Leksands Skellefteå AIK 342 IF, som samlade ihop minst poäng, betalade näst mest per vunnen Linköping HC 353 poäng tätt följd av Örebro HK. Färjestad BK 426 Djurgårdens IF 428 I genomsnitt betalade klubbarna i SHL 560 tusen kronor per Frölunda HC 460 vunnen poäng under 2016/2017. Det är en ökning med 46 tusen Växjö Lakers 500 kronor per poäng. Åtta klubbar betalade mindre än genomsnittet Örebro HK 520 och sex klubbar betalade mer, vilket kan jämföras med 2015/2016 Luleå HF 523 då förhållandet var det motsatta. Förklaringen är att 2016/2017 Malmö Redhawks 571 var en jämnare säsong poängmässigt jämfört med 2015/2016. Brynäs IF Personalkostnaderna i Växjö Lakers, Frölunda HC, Färjestad BK, 588 HV71 Linköping HC och Skellefteå AIK har legat under snittet två år 591 i följd. I Rögle BK, Örebro HK, Karlskrona HK och Luleå HF har Rögle BK 595 personalkostnaderna legat över snittet två år i följd. Karlskrona HK 1 039 0 200 400 600 800 1 000 1 200

Leksands IF spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong

Hur mår svensk elithockey? 19 02

Lönekostnad versus placering (grundserien) Graf 20 visar att intervallet mellan klubbarnas lönekostnader, som i vår sammanställning avser spelarlöner, inte är så stort. Laget med Graf 20 visar lönekostnader i förhållande till tabellplacering för de högsta spelarlönerna är Luleå HF med 45,7 miljoner kronor klubbarna som spelade i SHL 2016/2017. Tabellplaceringen och laget med de lägsta spelarlönerna är Leksands IF med 32,1 baseras på ett genomsnitt av de senaste tre årens tabellplacering i miljoner kronor. Skillnaden mellan dessa klubbar är 13,6 miljoner grundserien. Lönekostnaderna avser samtliga anställda, exklusive kronor. Som tidigare nämnts ligger flertalet av klubbarnas löner på styrelse och ledning, i den förening eller det bolag som har en nivå som är rättvisande i förhållande till deras tabellplacering elitlicens, samt sociala avgifter. i grundserien. Några lag har underpresterat, medan andra har överpresterat och balansgången där emellan är hårfin. Grafen visar Vi kan se att det finns ett samband mellan lönekostnader och dock ett samband mellan högre lön och slutlig tabellplacering. De slutplacering i grundserien. De klubbar som ligger på eller klubbar som betalar något högre löner har generellt sett slutat nära linjen i graf 20 presterar enligt förväntan sett till deras på en bättre tabellplacering, trots att vi endast har jämfört ett lönekostnader. Klubbar som ligger under linjen presterar över tidsintervall på tre år. förväntan sett till utbetalda löner. Skellefteå AIK och Växjö Lakers är klubbarna som fått ut mest av sina lag givet lönekostnader. Eget kapital Färjestad BK, Örebro HK, Djurgårdens IF, Malmö Redhawks och Leksands IF har också presterat över förväntan de senaste åren sett För att beviljas elitlicens för SHL bör en förening, enligt punkt 10 till lönekostnader. Det ska dock tilläggas att Malmö Redhawks och i Reglemente för Licensnämnd, ha en stabil ekonomi. Med stabil Leksands IF har spelat och placerat sig högt i Hockeyallsvenskan ekonomi menas att den förening eller det idrottsaktiebolag som minst ett av de senaste tre åren. I Hockeyallsvenskan kan lagen söker licens inte befinner sig på obestånd eller har ett eget kapital inte ha en lika hög spelar- och personalbudget som i SHL, eftersom som enligt reviderad årsredovisning är lägre än fyra miljoner kronor. intäkterna för kommersiella rättigheter är lägre. Detta gör att den Om klubbarna inte uppfyller kravet på eget kapital kallas detta för genomsnittliga tabellplaceringen påverkas mindre än förändringen kapitalbrist. En förening eller ett idrottsaktiebolag med kapitalbrist i lönekostnad mellan åren. ska enligt reglementet flyttas ned till Hockeyallsvenskan om inte särskilda omständigheter föreligger. Rögle BK, Brynäs IF och Luleå HF har underpresterat mest i förhållande till slutplacering i grundserien under de senaste tre I graf 21 kan det verka som att Linköping HC inte uppfyller kravet åren. Rögle BK har dock endast spelat i SHL under de senaste på eget kapital. Det stämmer dock inte, eftersom siffrorna i grafen två säsongerna, vilket vi har justerat för i vår beräkning av den avser koncernsiffror (förutom för Örebro HK, Karlskrona HK genomsnittliga tabellplaceringen. och Malmö Redhawks som inte upprättar koncernredovisning).

Jämförelse mellan lönekostnad vs genomsnittlig tabellplacering 2014-2017 (tkr) 2 0

50 000 Luleå HF Frölunda HC

45 000 Brynäs IF HV71 Linköping HC Rögle BK Färjestad BK Skellefteå AIK Örebro HK 40 000 Växjö Lakers

Djurgårdens IF 35 000 Karlskrona HK Malmö Redhawks

Leksands IF 30 000

25 000

20 000

För Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Rögle BK är siffrorna endast baserade på de två senaste åren 20 | Hur mår svensk elithockey? För Leksands IF är siffran endast baserad på spel i SHL under 2016/2017 02

Anledningen till att vi redogör för klubbarnas egna kapital Svenska Hockeyförbundet har dessutom beslutat att höja kravet på på koncernnivå är för att samtliga klubbar måste upprätta klubbarnas egna kapital under en femårsperiod med start från och koncernredovisning från och med nästa år. Reglementet för med 2017/2018. Det kommer att krävas fem miljoner kronor i eget kapitalbrist kommer då att tillämpas på koncernnivå. kapital 2018/2019, sex miljoner kronor 2019/2020, åtta miljoner kronor 2020/2021 och tio miljoner kronor 2021/2022. I dagsläget Som tidigare nämnts upprättar Karlskrona HK, Malmö Redhawks har hälften av SHL-klubbarna ett eget kapital på tio miljoner kronor. och Örebro HK inte koncernredovisningar i nuläget. Alla tre Skärpningen av kravet på eget kapital torde bli en väckarklocka för uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet, men detta kan vara många klubbar. Att vara måna om sin ekonomi är en förutsättning missvisande då det handlar om klubbarnas och inte koncernens för att klubbarna ska kunna behålla sina elitlicenser. egna kapital. Enligt Örebro Elithockey AB:s årsredovisning står klubben inför tuffa prövningar framöver och de behöver ett kapitaltillskott för att klara kravet på eget kapital. Med hjälp av Eget kapital (tkr) 2016/2017 2 1 redovisningstekniska åtgärder har klubbar som inte upprättar koncernredovisning lyckats kringgå reglerna om det egna kapitalet, framför allt genom att skriva upp varumärken. Att enbart titta på

det egna kapitalet i den föreningen eller det idrottsaktiebolag som 108 252 söker elitlicens ger inte en rättvis bild, eftersom det inte inkluderar de elimineringar som sker i koncernredovisningen.

En granskning av de siffror som vi har tillgång till per i dag visar att Färjestad BK toppar vår sammanställning över det egna kapitalet. En fastighetsförsäljning under det senaste räkenskapsåret har gett Färjestad BK ett eget kapital som är nästan dubbelt så stort som 55 957 tvåan Skellefteå AIK:s. Med reservation för Leksands IF visar graf 40 507 21 att toppen utgörs av klubbar med starka sportsliga resultat som

går till slutspel på rutin. I botten av denna tabell hittar vi Rögle BK 25 833 25 471

och Linköping HC. 20 359 14 992 8 086 7 834 7 195 5 909 5 810

Framöver kommer det att ställas tuffare krav på klubbarnas 4 115 3 762 ekonomi i allmänhet och det egna kapitalet i synnerhet. K rs K K ks K C Som tidigare nämnts måste samtliga klubbar upprätta en H ke aw ds B eå AIKHV71 nds IF gle B ta dens IF ebro ona Hdh koncernredovisning från och med nästa år. Detta innebär stora ksa Brynäs IF Luleå HF Rö öping H ölundaxjö HC La går Ör rjes elleft Le rlskr Fr Vä Link förändringar för Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Örebro HK. Fä Sk Djur Ka Klubbarna måste visa goda ekonomiska resultat genom hela Malmö Re koncernen för att klara kraven för elitlicens kommande säsong. Samma sak gäller för de lag som ligger längre ned i tabellen över eget kapital. Pressen att prestera såväl sportsligt som ekonomiskt har kanske aldrig varit större än vad den kommer vara under nästa säsong.

För Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Rögle BK är siffrorna endast baserade på de två senaste åren Källa: Svenska ishockeyförbundet Hur mår svensk elithockey? 21 För Leksands IF är siffran endast baserad på spel i SHL under 2016/2017 02

Soliditet Eftersom vi analyserar koncernbalansräkningar, om sådana upprättas, kan Karlskrona HK:s resultat ses som aningen Soliditet definieras som eget kapital i procent av balans- missvisande. Våra möjligheter till en rättvisare jämförelse omslutningen, det vill säga hur mycket av bolagets tillgångar som förbättras till kommande år när alla klubbar måste upprätta är finansierade via tidigare upparbetade vinster och externt insatt koncernredovisning. kapital i form av aktier. Resterande del av tillgångarna är finansierade via korta eller långa skulder. I både ishockeyklubbar Soliditet 2016/2017 2 2 och andra idrottsklubbar är en stor del av balansräkningen avsättningar för framtida pensionsutfästelser. Dessa ligger ofta % säkrade i en kapitalförsäkring med motsvarande belopp på 22,1

tillgångssidan. En rekommendation till företag generellt brukar 21,2% vara att ha en soliditet runt 30 procent. Med hänsyn till ovan bedöms 30 procent som något högt för ishockeyklubbar. Det är dock svårt att ge en specifik rekommendation, utan att ta hänsyn 16,7% till andra faktorer. 15,4%

I vanliga bolag är det önskvärt att soliditeten inte är alltför hög, då det finns ett avkastningskrav hos delägarna. I idrottsklubbar är det 9,9%

lite annorlunda, eftersom de är majoritetsägda av en förening med 8,7% 8,2% 7,6% medlemmar som inte har några avkastningskrav. Det blir dock allt 7,3% vanligare med externt kapital upp till en röstandel på 49 procent i 6,2% 4,8% 4,1% aktiebolaget (resterande 51 procent måste ägas av föreningen). 3,9% Dessa finansiärer kan ha någon form av långsiktigt avkastnings- 1,8% krav, även om det antagligen inte är det primära syftet med investeringen. K K ks K 1 rs C H aw ds B eå AIK nds IF gle B HV7 Det är två klubbar som sticker ut i detta sammanhang – Färjestad ta ona HK ebro dh dens IF ksa Rö BrynäsLuleå IF HFöping H Ör ölunda HC går rjes elleftrlskr Le Fr äxjö Lake BK och Skellefteå AIK som har en soliditet på över 20 procent, Fä V Link Sk Ka Djur vilket beror på klubbarnas stora egna kapital. Skellefteå AIK:s egna Malmö Re kapital har minskat ordentligt under året, något som påverkat soliditeten negativt. I Färjestad BK är händelseförloppet det motsatta.

För två år sedan gjorde Karlskrona HK ett positivt resultat genom att överlåta elitlicensen till ett aktiebolag. Då ingen koncern- redovisning upprättas påverkar realisationsvinsten från denna transaktion föreningens egna kapital, som innan dess var nästintill noll.

Ingen koncernredovisning upprättas för Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Örebro HK. 22 | Hur mår svensk elithockey? 03

Hur mår svensk elithockey? 23 02

Publiksnitt per SHL-klubb Redhawks spelar sina hemmamatcher i Malmö Arena som har en kapacitet på 12 600 åskådare, medan Örebro HK spelar sina På sid 10 i denna rapport redogjorde vi för det totala publiksnittet i hemmamatcher på Behrn Arena som har en kapacitet på 5 500 SHL under de senaste fem åren. I denna del jämför vi publiksnittet åskådare. Under säsongen har endast Karlskrona HK gjort en per lag i grundserien under de senaste två åren. Vi har även ombyggnation för att utöka sin arenakapacitet. Arenan rymmer inkluderat beläggningsgraden på arenan för respektive lag. nu ytterligare 1 586 åskådare per match. Ombyggnationen förklarar varför Karlskrona HK:s beläggningsgrad minskade med Frölunda HC har för tredje året i rad det högsta publiksnittet på 11 procentenheter, samtidigt som publiksnittet ökade med 877 hemmamatcher i SHL och vinner publikligan 2016/2017 följt av åskådare per match. Djurgårdens IF och Malmö Redhawks. Detta är samma trio som toppade publikligan föregående år. Säsong 2014/2015 knep HV71 Entréintäkter står även denna säsong för 30 procent av SHL- tredjeplatsen, följt av Malmö Redhawks. klubbarnas totala intäkter. Intäkter från servering, kiosk och souvenirer står för ytterligare cirka 10 procent, vilket innebär att Även bottenlagen i denna tabell är oförändrade. Rögle BK och nästan hälften av klubbarnas intäkter kommer från publiken. Två Karlskrona HK har SHL:s lägsta publiksnitt för tredje året i rad. Båda av lagen med högst publiksnitt, Frölunda HC och Malmö Redhawks, dessa lag spelade i Hockeyallsvenskan under 2014/2015. Rögle spelar på arenor som inte primärt är byggda för ishockey. Med en BK har minskat sitt publiksnitt med 515 åskådare, eller 12 procent, kapacitet som inte är anpassad för ishockey blir beläggningsgraden medan Karlskrona HK har ökat sitt publiksnitt med 877 åskådare, lägre. En optimal beläggningsgrad ur ett rent vinstmaximeringssyfte motsvarande 28 procent. anser vi vara runt 90–95 procent och detta stöds av national- ekonomiska principer. Klubbar med lägre beläggningsgrad kan Nykomlingen Leksands IF står för årets största ökning av antalet definitivt öka sina publik- och matchdagsintäkter. De kan locka nya åskådare med 880 åskådare per match. Karlskrona HK kommer på åskådare till arenan, till exempel genom kampanjer eller genom en hedrande andraplats med 877 åskådare per match. Färjestad BK att få en större del av publiken att gå på fler matcher eller köpa har också ökat sitt publiksnitt med 119 åskådare per match. säsongskort. Under 2016/2017 har endast HV71 en optimal För resterande elva lag är statistiken sämre. Samtliga minskade sina beläggningsgrad. Det gäller för klubbarna att identifiera vilka publiksnitt – Malmö Redhawks med så mycket som 873 åskådare åtgärder som krävs för att locka fler åskådare till matcherna, per match. Rögle BK tappade 515 åskådare per match och förslagsvis genom kundundersökningar. Det kan handla om allt kommer på en andraplats. Procentuellt sett ökade Karlskrona HK:s från möjligheten att ta sig till arenan, matcharrangemang och publiksnitt mest, medan Rögle BK:s minskade mest. serveringsutbud till kortare köer eller bekvämligheter som wifi.

Det är tydligt att publiksnittet ökar när klubbar avancerar från Om klubbens beläggningsgrad ligger över 95 procent, vilket var Hockeyallsvenskan till SHL, vilket Leksands IF exemplifierar denna fallet för Örebro HK under 2015/2016 och 2016/2017, kan säsong. Det finns även ett samband mellan bättre sportsliga det tyda på att klubben inte har differentierat sin prissättning resultat och fler åskådare per match. Ett exempel på detta är tillräckligt – både avseende säsongsbiljetter och biljetter till enstaka Karlskrona HK:s publiksnitt som ökade mest i SHL procentuellt matcher. Klubben kan då öka sina intäkter genom att höja priserna sett, samtidigt som laget avancerade från fjortondeplats till årets tills beläggningsgraden sjunker något. Det finns alltid supportrar elfteplats. Totalt 11 av SHL:s 14 lag minskade sina publiksnitt under som går på matcher nästan oavsett vad det kostar, medan andra denna säsong. Därför är det svårt att dra några slutsatser annat än är väldigt priskänsliga. Det gäller för klubbarna att identifiera de som nämns ovan avseende Leksands IF och Karlskrona HK. så många kundsegment som möjligt och att hitta trösklarna i respektive segment. Beläggningsgraden i SHL varierar kraftigt mellan klubbarna, men i genomsnitt uppgår den till 76 procent under 2016/2017. Det är en minskning med tre procentenheter från föregående säsong. Variationen mellan lagen sträcker sig från Malmö Redhawks 54 procent till Örebro HK:s 97 procent. Den främsta orsaken till denna variation är respektive lags arenakapacitet och inte lagens publiksnitt. Malmö Redhawks hade lägst beläggningsgrad även under föregående säsong, men har samtidigt det tredje högsta publiksnittet. Örebro HK har den högsta beläggningsgraden för andra året i rad, trots att publiksnittet är lägre än det genomsnittliga publiksnittet i SHL. Förklaringen är att Malmö

24 | Hur mår svensk elithockey? 02

Publiksnitt och beläggningsgrad 2016/2017 2 3 Publiksnitt och beläggningsgrad 2015/2016 2 4

10 000 120% 9 029 10 000 100% 9 312

100% 8 000 7 725 6 852 6 989 8 000 80% 7 335 6 481 6 537 6 241

6 125 80% 5 701 6 122 5 737 5 425 5 317 6 000 5 610 5 446 5 354 6 000 4 896 60% 4 757 4 686 5 042 4 947 4 857 60% 4 004 4 305 3 790 4 000 4 000 40% 3 127 40%

2 000 2 000 20% 20%

0 0% 0 0% ks 1 K K rs K H ks 1 K K rs K ens IF HV7 ad B eå AIK nds IF H ke ebro ögle BKona H aw edhaw öping HC Brynäs IF Luleå HF ksa R ens IF HV7 ad B eå AIK ölunda HC gård rjest Ör dh ebro ands IFögle BKona H elleft äxjö LaLeke rlskr öping HC Brynäs IF Luleå HF ks R Fr Link Fä V ölunda HC gård rjest Ör xjö La Djur Sk Ka elleft Le rlskr Fr Link Fä Vä Malmö R Djur Sk Ka Malmö Re Beläggningsgrad Beläggningsgrad Publiksnitt Publiksnitt

Hur mår svensk elithockey? 25 26 | Hur mår svensk elithockey? Analys av SHL:s klubblag

På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i varje enskild klubb. 03 Hur mår svensk elithockey? 27 Publiksnitt och tabellplacering 4 957 4 757 5 044 5 021 4 980 O1 10 3 3 6 1 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Växjö Lakers Växjö Lakers gjorde en mycket bra säsong under grundserien. I slutet av räkenskapsåret uppgick koncernens egna kapital till Klubben placerade sig på första plats i tabellen med hela 99 poäng. 20,4 miljoner kronor vilket är en minskning med 25,5 miljoner Publiksnittet sjönk dock och landade till slut på 4 757 (4 947) kronor. Minskningen är en följd av en utdelning på drygt 26,3 åskådare. Detta gav en beläggningsgrad på 83 (86) procent för miljoner kronor till minoritetsintressen. Det minskade egna kapitalet året. Trots den starka grundserien nådde laget bara kvartsfinal påverkar koncernens soliditet som nu ligger på 6,2 (13,0) procent. i slutspelet. De förlorade kvartsfinalen mot Malmö Redhawks med 4-2 i matcher, vilket måste ses som ett misslyckande för grundseriens bästa lag.

Växjö Lakers omsättning ser ungefär ut som tidigare. Nettoomsättningen minskade med 1,1 miljoner kronor jämfört med föregående år. Även kostnaderna minskade en aning under räkenskapsåret. Koncernens löner minskade med 2,9 miljoner kronor, men precis som i många andra klubbar ökade arbetsgivaravgifterna till följd av högre arbetsgivaravgifter för unga (knappt halva Växjö Lakers trupp är under 26 år). Koncernens resultat blev därför snarlikt föregående år, om vi bortser från försäljningen av restaurang- och cateringverksamheten som skedde under 2015/2016. Koncernen sålde då bolaget som bedrev restaurang- och cateringverksamheten, vilket gav en vinst på 29 miljoner kronor. Koncernens resultat för 2016/2017 ser därför ut att vara mycket sämre än föregående år, vilket det alltså inte är om vi enbart ser till verksamhetens resultat. Växjö Lakers resultat landade till slut på 864 tusen kronor. Ungefär 1,5 miljoner kronor är hänförligt till moderföretaget och 600 tusen kronor till minoritetsintressen.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

22% 19% 31% 31% 34% 0% 35% 61% 0%

61% 46% 8% 8% 44%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

Intäktsfördelningen mellan reklam, sponsring och entrébiljetter har fördelats utifrån 28 | Hur mår svensk elithockey? föregående års fördelningsprocent. Växjö Lakers 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 112 457 113 577 Tabellplacering 1 6 Vunna poäng 99 87

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Semifinal

Arenakapacitet 5 750 5 750

Publiksnitt 4 757 4 957

Beläggningsgrad 83% 86%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 739 847

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 493 595

Hur mår svensk elithockey? 29 Publiksnitt och tabellplacering 6 770 6 587 6 784 6 537 6 481 O2 4 10 5 9 2 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

HV71 Säsong 2016/2017 gick mycket bra rent sportsligt för HV71. Efter I HV71:s fall tycks sportsliga framgångar föda ekonomiska en andraplats i seriespelet gick laget hela vägen till final där de slog framgångar. Föreningen gör ett mycket bättre resultat under Brynäs IF med 4-3 i matcher. Trots det framgångsrika seriespelet 2016/2017 än under 2015/2016. Årets resultat uppgick till 15,2 backade Jönköpingslagets publiksnitt till 6 481 (6 537) åskådare. miljoner kronor för mästarklubben, vilket är en väsentlig förbättring Detta publiksnitt, som för övrigt var det fjärde bästa i SHL, innebar jämfört med föregående års förlust på 607 tusen kronor. Årets en beläggningsgrad på 93 (93) procent. Under slutspelet ökade resultat förbättrar klubbens egna kapital, som ökar till 40,5 (25,3) publikintresset och laget spelade inför slutsålda läktare under sju av miljoner kronor. Klubben fortsätter därmed att bygga sitt egna slutspelets nio matcher. Publiksnittet landade på hela 6 959, vilket kapital, som är bland de starkaste i SHL. Detta ger en soliditet på gav en beläggning på 99,4 procent. 7,6 procent.

HV71 är sedan länge ett stabilt SHL-lag och fördelningen av både intäkter och kostnader är i paritet med tidigare år. Tack vare lagets framgångsrika slutspel ökade intäkterna från entrébiljetter. Sett över hela räkenskapsåret ökade lagets intäkter med 26,3 miljoner kronor, en ökning med hela 19 procent. Kostnaderna ökade med 11,1 miljoner kronor, en ökning med 7 procent. Ökningen av samtliga kostnader kan förklaras av den längre säsongen. Kostnader för varor till restaurang och kiosker ökade, liksom match- och materialkostnader. Även personalkostnaderna ökade under året, vilket till viss del beror på den höjda arbetsgivaravgiften för unga. Mer än hälften av lagets trupp har varit under 26 år de två senaste säsongerna.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

17% 18% 34% 31% 35% 60% 63% 12% 11% 32%

6% 40% 6% 35%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

30 | Hur mår svensk elithockey? HV71 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 167 478 41 152 Tabellplacering 2 9 Vunna poäng 98 75

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) SM-guld Kvartsfinal

Arenakapacitet 7 000 7 000

Publiksnitt 6 481 6 537

Beläggningsgrad 93% 93%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 903 1 137

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 602 744

Hur mår svensk elithockey? 31 Publiksnitt och tabellplacering 9 312 9 029 8 588 9 362 9 087 O3 6 2 2 2 3 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Frölunda HC Frölunda HC lyckades inte upprepa SM-guldet från 2015/2016. På kostnadssidan sänkte Frölunda HC sina personalkostnader med Göteborgslaget gjorde ändå en bra säsong 2016/2017 och slutade knappt 2,5 miljoner kronor, medan övriga externa kostnader ökade på tredje plats i grundserien. Frölunda HC gick vidare till slutspel med 5,9 miljoner kronor. Det måste ses som ett styrkebesked att där de slog ut Skellefteå AIK i kvartsfinal för att sedan förlora Frölunda HC sänker sina personalkostnader, samtidigt som de en semifinalserie mot Brynäs IF. Klubben skördade inte bara kämpar om ligatitlar in i det sista. Precis som många andra lag framgångar i SHL, utan även i Champions Hockey League. Frölunda påverkades Frölunda HC negativt av de höjda arbetsgivaravgifterna HC slog Sparta Prag från Tjeckien i finalen och kunde därmed för unga då klubben har många spelare under 26 år. titulera sig CHL-mästare för andra året i rad. Frölunda HC var även i Årets resultat uppgår till 3,1 miljoner kronor, vilket är en ökning år seriens starkaste lag på läktarna med ett publiksnitt på hela med 2,2 miljoner kronor jämfört med föregående säsong. Frölunda 9 029 åskådare. Det är i genomsnitt drygt två tusen fler åskådare HC ökade koncernens resultat, trots att de misslyckades med per match än det näst bästa laget Djurgårdens IF. Trots att klubbens att ta sitt andra raka SM-guld. Det positiva resultatet betyder publiksnitt är bäst i SHL minskade antalet åskådare med 283 att koncernen bygger upp sitt egna kapital som vid utgången av personer per match under 2016/2017. räkenskapsåret uppgick det till 25,9 (22,8) miljoner kronor. Under året ökade Frölunda HC sin totala omsättning med 7,9 miljoner kronor. Klubben ökade sin omsättning inom samtliga områden, men intäkterna från sponsring och reklam ökade mest. Denna ökning är rimlig med tanke på klubbens framgångar i både SHL och CHL. Trots en nedåtgående trend för publiksnittet ökade klubbens biljettintäkter. En förklaring till ökningen är troligen att laget nådde semifinalspel i SHL. Det innebar fler spelade matcher, vilket genererade mycket intäkter.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

27% 26% 45% 43% 44% 54% 57% 45% 0% 1%

0% 28% 1% 29%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

32 | Hur mår svensk elithockey? Frölunda HC 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 152 218 145 730 Tabellplacering 3 2 Vunna poäng 97 104

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Semifinal SM-guld

Arenakapacitet 12 044 12 044

Publiksnitt 9 029 9 312

Beläggningsgrad 75% 77%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 485 471

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 458 392

Hur mår svensk elithockey? 33 Publiksnitt och tabellplacering 6 287 6 697 5 850 6 125 5 701 O4 5 9 4 3 4 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Linköping HC För tredje säsongen i rad nådde Linköping HC en plats bland topp motsvarande 7,6 procent. Då vi varken i år eller föregående år har fyra i grundserien. Laget lyckades ta 96 poäng, vilket är 2 poäng fått någon intäktsfördelning kan vi inte omvandla detta till kronor mer jämfört med 2015/2016. Trots fler inspelade poäng slutade eller analysera förändringen ytterligare. alltså Linköping HC på fjärde plats, vilket var ett steg nedåt i tabellen. I slutspelet tog det i likhet med föregående säsong stopp Tack vare årets positiva resultat på 4 212 tusen kronor uppgår redan i kvartsfinalen. I år ställdes laget mot silvermedaljörerna koncernens egna kapital per den 30 april 2017 till 3 762 (605) Brynäs IF, en matchserie som Linköping HC förlorade med 4-2. tusen kronor. Från och med 2017/2018 gäller kraven för elitlicens Publiksnittet minskade med ungefär 400 åskådare per match i avseende eget kapital på koncernnivå. Det är en förändring grundserien. Det är Linköping HC:s lägsta publiksnitt på fem år, mot tidigare då kraven gällde den verksamhet som innehade vilket resulterade i en beläggningsgrad på 67 (72) procent. elitlicensen. Under kommande säsong måste Linköping HC göra ett positivt resultat på minst 238 tusen kronor för att uppfylla kraven Finansiellt gör koncernen ett positivt resultat efter skatt på för elitlicens, det vill säga ett eget kapital på lägst 4 miljoner kronor. 4 212 tusen kronor för säsong 2016/2017. Det är en markant förbättring jämfört med 2015/2016 då de redovisade en förlust på 1 085 tusen kronor. Det förbättrade resultatet är i Linköping HC:s fall inte kopplat till sportsliga framgångar då klubben sportsligt haft liknade utfall som tidigare säsonger. Resultatet förklaras istället av att klubben har minskat sina kostnader och har något högre intänkter. Det är en skillnad mot tidigare år då förändringen av intäkter och kostnader följde varandra. Minskningen av koncernens kostnader kommer från minskade personalkostnader. Personalkostnaderna minskade med 6 miljoner kronor,

Fördelning av Fördelning av kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016

47% 45% 52% 54%

1% 1%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader

Vi har inte erhållit någon intäktsfördelning från Linköping HC 34 | Hur mår svensk elithockey? Linköping HC 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 147 358 146 937 Tabellplacering 4 3 Vunna poäng 96 93

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Kvartsfinal

Arenakapacitet 8 500 8 500

Publiksnitt 5 701 6 125

Beläggningsgrad 67% 72%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 765 866

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) N/A N/A

Hur mår svensk elithockey? 35 Publiksnitt och tabellplacering 6 229 5 701 4 999 5 610 5 425 O5 8 4 10 10 5 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Brynäs IF SHL-säsongen 2016/2017 blev Brynäs IF silvermedaljörer. Efter Under 2016/2017 ökade matchintäkterna med 14,3 miljoner en femteplats i grundserien slog Brynäs IF ut Linköping HC i kronor jämfört med föregående säsong. kvartsfinalen med 4-2 i matcher och Frölunda HC i semifinalen med Vad gäller kostnader ökade Brynäs IF:s personalkostnader med 6,9 4-3 i matcher. Trots en snöplig förlust mot HV71 i finalen, som miljoner kronor, samtidigt som övriga externa kostnader minskade avgjordes med förlängning i den sjunde och avgörande matchen, med 4,2 miljoner kronor. Totalt sett ökade kostnaderna med 3,8 bör 2016/2017 betraktas som en sportslig framgång. Under de två miljoner kronor. Årets starka resultat stärkte klubbens egna kapital tidigare säsongerna slutade klubben på tiondeplats i grundserien. som uppgår till knappt 15 miljoner kronor. Det innebär att Brynäs Säsong 2014/2015 slogs de ut i kvartsfinalen med 4-0 i matcher IF ligger över de nivåer som kommer att krävas när licenskraven och 2015/2016 slogs de ut i åttondelsfinalen med 2-1 i matcher. skärps. Trots att Brynäs IF blev femma i grundserien 2016/2017 minskade publiksnittet med nästan 200 åskådare per match. De sportsliga framgångarna ledde till en markant förbättring av resultatet. Säsong 2015/2016 redovisade Brynäs IF en förlust efter skatt på 8,3 miljoner kronor för koncernen och 2016/2017 redovisade klubben ett positivt resultat på 9,8 miljoner kronor. Det förbättrade resultatet på 18,1 miljoner kronor motsvarar en positiv resultatutveckling på 11 procent sett till omsättningen. Intäkterna ökade med 22,6 miljoner kronor jämfört med föregående år, trots att publiksnittet i grundserien minskade med nästan 200 åskådare per match. Detta är ett exempel på korrelation mellan sportslig framgång, det vill säga antalet spelade matcher, och förändring av intäkter. Säsong 2015/2016 spelade Brynäs IF 55 matcher jämfört med 72 matcher 2016/2017.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

15% 17% 18% 30% 33% 24% 64% 61% 25% 27% 6% 6% 38% 36%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

36 | Hur mår svensk elithockey? Brynäs IF 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 65 133 142 577 Tabellplacering 5 10 Vunna poäng 93 74

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Final Åttondelsfinal

Arenakapacitet 7 909 7 909

Publiksnitt 5 425 5 610

Beläggningsgrad 69% 71%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 014 1 206

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 633 726

Hur mår svensk elithockey? 37 Publiksnitt och tabellplacering 5 225 5 030 4 686 5 196 5 042 O6 1 1 1 1 6 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Skellefteå AIK Skellefteå AIK fick nöja sig med en sjätteplats i grundserien från 42,0 miljoner kronor till 31,6 miljoner kronor. Intäkterna från 2016/2017 efter att ha slutat som seriesegrare fyra säsonger i rad. servering, kiosker och souvenirer minskade också. Enligt intäkts- I slutspelet åkte Skellefteå AIK ut i kvartsfinalen där laget ställdes fördelningen stod sponsorintäkterna för en större del av de totala mot Frölunda HC. För Skellefteå AIK innebar 2016/2017 att en intäkterna under denna säsong, 43 procent jämfört med 39 procent sex år lång finalsvit bröts. Skellefteå AIK:s publiksnitt sjönk med föregående år. Förklaringen är inte ökade sponsorintäkter, utan cirka 350 åskådare per match och beläggningsgraden i Skellefteå minskade intäkter från övriga områden. Kraft Arena minskade från 87 procent 2015/2016 till 81 procent under 2016/2017. För första gången på fem år hamnade klubbens Jämfört med övriga SHL-klubbar överpresterade Skellefteå AIK sett publiksnitt i grundserien under 5 000 åskådare. till lönekostnader per vunnen poäng. Klubben har även det näst högsta egna kapitalet. Det egna kapitalet för koncernen uppgår för Finansiellt var 2016/2017 inget glädjeår för Skellefteå AIK. 2016/2017 till 56 miljoner kronor, jämfört med 71 miljoner kronor Koncernens resultat efter skatt slutade på minus 17,2 miljoner föregående år. Även fast Skellefteå AIK:s egna kapital är näst kronor, vilket kan jämföras med 2015/2016 då resultatet efter högst i SHL visar årets siffror hur snabbt den finansiella ställningen skatt var plus 4,2 miljoner kronor. Förklaringen till förändringen på kan förändras. Klubben står nu inför utmaningen att vända årets 21,4 miljoner kronor är att koncernens intäkter minskade med resultatutveckling. Om klubben misslyckas kan det egna kapitalet 12,8 miljoner kronor, samtidigt som personalkostnaderna steg med vara förbrukat inom drygt tre år. 10 miljoner kronor.

Skellefteå AIK:s siffror för 2016/2017 visar, i likhet med övriga klubbar, hur stor betydelse antalet matcher har för intäkterna. Intäkterna från entrébiljetter minskade med 25 procent,

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

15% 13% 32% 36% 41% 26% 61% 57% 16% 16%

3% 2% 43% 39%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

38 | Hur mår svensk elithockey? Skellefteå AIK 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 120 038 132 903 Tabellplacering 6 1 Vunna poäng 90 111

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Final

Arenakapacitet 5 801 5 801

Publiksnitt 4 686 5 042

Beläggningsgrad 81% 87%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 864 640

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 578 473

Hur mår svensk elithockey? 39 Publiksnitt och tabellplacering 6 209 5 963 5 992 6 122 6 241 O7 2 5 7 5 7 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Färjestad BK Färjestad BK slutade på sjunde plats i tabellen efter att laget åkte Då Färjestad BK:s kostnader ökade mer än nettoomsättningen ut i kvartsfinalen mot HV71med 4-0 i matcher. Publiksnittet ökade borde klubben redovisa ett negativt resultat, särskilt med tanke på med 2 procent, från 6 122 åskådare per match till 6 241 och föregående års resultat på 59 tusen kronor. Årets resultat räddas således ökade även beläggningsgraden från 74 procent till dock av att klubben sålt en fastighet för ungefär 43 miljoner kronor. 76 procent. Klubben gör därför ett starkt positivt resultat på 38,5 miljoner kronor. Till följd av detta redovisar Färjestad BK 108,3 miljoner Fördelningen av klubbens kostnader ser näst intill oförändrad kronor i eget kapital, vilket är det överlägset högsta på koncernnivå ut jämfört med föregående år. Totalt ökade Färjestad BK:s bland samtliga klubbar i SHL. kostnader med 8,7 miljoner kronor. Ökningen beror främst på personalkostnaderna som ökade med 4,3 miljoner kronor, motsvarande 5 procent. Klubbens nettoomsättning ökade med 3 miljoner kronor, motsvarande 2 procent. Den ökade nettoomsättningen förklaras främst av fler åskådare, vilket ökade försäljningen av entrébiljetter och försäljningen inom arenaområdet (souvenirer, servering och kiosker). Även sponsorintäkterna ökade, troligen till följd av lagets förbättrade tabellplacering under föregående säsong.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

24% 17% 26% 16% 32% 30% 64% 65%

4% 23% 5% 23% 35% 36%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

40 | Hur mår svensk elithockey? Färjestad BK 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 145 629 142 557 Tabellplacering 7 5 Vunna poäng 87 89

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Kvartsfinal

Arenakapacitet 8 250 8 250

Publiksnitt 6 241 6 122

Beläggningsgrad 76% 74%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 013 910

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 600 555

Hur mår svensk elithockey? 41 Publiksnitt och tabellplacering 5 794 5 667 6 258 7 725 6 852 O8 21 13 15 12 8 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Malmö Redhawks Malmö Redhawks slutade på en imponerande åttondeplats under Årets resultat är positivt och uppgår till 52 tusen kronor, vilket är årets säsong, vilket är en klar förbättring jämfört med föregående en väsentlig skillnad mot förlusten på 7,9 miljoner kronor under års tolfte plats. Klubben tog sig dessutom vidare till semifinal där föregående år. Eget kapital är i princip oförändrat och uppgår till de mötte HV71 som sedan vann SM-guldet. Publiksnittet minskade 5,8 miljoner kronor. dock från 7 725 åskådare per match till 6 852 åskådare per match. Säsong 2015/2016 var klubbens första säsong i SHL sedan uttåget Notera att siffrorna ovan avser aktiebolaget, som innehar 2004/2005. elitlicensen, då föreningen inte har upprättat någon koncernredovisning. Intäkterna ökade med 14 miljoner kronor, motsvarande 18 procent. Intäkterna för entrébiljetter ökade med 5,6 miljoner kronor och intäkterna från reklam och sponsring med 8,4 miljoner kronor. Ökningen förklaras av att klubben tog sig till såväl slutspel som semifinal. Det innebar 13 fler spelade matcher jämfört med föregående år, motsvarande 25 procent. Intäkter från reklam och sponsring är klubbens viktigaste inkomstkälla och uppgår till 53 (52) procent av klubbens nettoomsättning.

Klubbens kostnader ökade med 12,3 miljoner kronor, motsvarande 14 procent. Detta förklaras främst av ökade personalkostnader på 9,5 miljoner kronor. Den totala kostnadsökningen är rimlig med tanke på att omsättningen ökade då klubbens säsong var längre än föregående år. Personalkostnaderna står för 63 (61) procent av klubbens totala kostnader och är därmed klubbens största kostnad.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

1% 1% 46% 47% 36% 38% 63% 61%

53% 52% 1% 1%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

42 | Hur mår svensk elithockey? Malmö Redhawks 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 94 158 80 095 Tabellplacering 8 12 Vunna poäng 81 61

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Semifinal 12

Arenakapacitet 12 600 12 600

Publiksnitt 6 852 7 725

Beläggningsgrad 54% 61%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 737 809

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 622 689

Hur mår svensk elithockey? 43 Publiksnitt och tabellplacering 5 184 5 090 5 021 5 354 4 896 O9 3 6 8 4 9 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Luleå HF Inför årets säsong hade Luleå HF ambitionen att vinna serien efter Kostnadssidan har samma fördelning som föregående år. Den föregående års fjärdeplats. Efter en mindre lyckad säsong lyckades största posten är personalkostnader som uppgår till 56 procent. laget knipa en slutspelsplats i sista omgången. Luleå HF spelade Däremot lyckades klubben minska sina totala kostnader med 20,2 åttondelsfinal (play-in till slutspel) mot Malmö Redhawks, men miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning på 13 procent. förlorade två raka matcher och åkte ut. Procentuellt sett minskade alltså kostnader och intäkter lika mycket.

Den tunga säsongen syns inte minst på publiksnittet som minskade Trots att kostnaderna minskade lika mycket som intäkterna är med 9 procent, vilket ledde till att klubben tappade omsättning. resultatet efter skatt negativt även i år och uppgår till 4,9 (1,6) Intäkterna minskade totalt sett med 19,8 miljoner kronor, miljoner kronor. Förklaringen till den stora skillnaden i resultat är motsvarande 13 procent. Nästan hälften av minskningen förklaras föreningens försäljning av bostadsrätter under föregående år med av lägre publikintäkter. Färre åskådare per match påverkade även en vinst på 4,3 miljoner kronor. Föreningen sålde bostadsrätter intäkterna från servering, kiosk och souvenirer som backade med även under detta år, men inte med lika stor vinst. Eget kapital 3 miljoner kronor. Det faktum att Luleå HF föregående år nådde är dock fortsatt intakt och uppgår till 7,8 (13) miljoner kronor. semifinal och därmed spelade fler matcher är en bidragande Klubben har stramat åt budgeten med ungefär 6 miljoner kronor till orsak till minskningen av de totala intäkterna. Klubbens största nästa säsong som en direkt följd av årets negativa resultat. inkomstkälla är fortfarande reklam och sponsring. Efter föregående års prestation ökade reklam- och sponsorintäkterna från 56,5 miljoner kronor till 59,3 miljoner kronor.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

17% 20% 31% 42% 42% 35% 56% 56% 5% 38% 2% 2% 47% 7%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

44 | Hur mår svensk elithockey? Luleå HF 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 127 504 147 341 Tabellplacering 9 4 Vunna poäng 70 92

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Åttondelsfinal Semifinal

Arenakapacitet 6 300 6 300

Publiksnitt 4 896 5 354

Beläggningsgrad 78% 85%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 079 939

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 848 614

Hur mår svensk elithockey? 45 Publiksnitt och tabellplacering 6 184 6 142 7 924 7 335 6 989 10 17 15 9 7 10 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Djurgårdens IF Säsong 2016/2017 slutade Djurgårdens IF på tionde plats jämfört Klubbens kostnader ökade totalt sett med 4,7 miljoner kronor, med föregående års sjunde plats. Laget spelade åttondelsfinal och motsvarande 4 procent. Detta beror på att personalkostnader och play-in (bäst av tre matcher) mot ärkerivalen Färjestad BK. övriga kostnader ökade något. Personalkostnaderna uppgår till 58 Djurgårdens IF förlorade två av tre matcher, vilket innebar att (59) procent av klubbens totala kostnader. säsongen var över. Resultatet efter skatt är positivt även i år och uppgår till 1,8 (0,8) Den något tyngre sportsliga säsongen innebar att publiksnittet miljoner kronor. Eget kapital är intakt och uppgår till 8,1 (5,3) minskade med 346 åskådare per match. Det ska dock noteras att miljoner kronor. klubben, trots minskningen, har det näst högsta publiksnittet på hemmaplan efter Frölunda HC. Med ett sämre publiksnitt minskade publikintäkterna i samband med match (entré samt servering, kiosk och souvenirer) med totalt 4,7 miljoner kronor. Den totala nettoomsättningen ökade ändå med 1 miljon kronor, vilket motsvarar en marginell ökning på 1 procent. Denna ökning förklaras främst av att intäkterna för reklam ökade med 3,3 miljoner kronor och att ersättningen för spelare i NHL ökade med 4,7 miljoner kronor. Intäkter från reklam och sponsring uppgår till 49 (46) procent av den totala nettoomsättningen och är således klubbens viktigaste inkomstkälla.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

13% 15% 29% 34% 42% 38% 58% 59% 7% 7%

0% 3% 49% 46%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

46 | Hur mår svensk elithockey? Djurgårdens IF 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 106 893 105 854 Tabellplacering 10 7 Vunna poäng 70 81

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Åttondelsfinal Kvartsfinal

Arenakapacitet 8 094 8 094

Publiksnitt 6 989 7 335

Beläggningsgrad 86% 91%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 881 738

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 750 607

Hur mår svensk elithockey? 47 Publiksnitt och tabellplacering 3 127 2 890 3 018 4 004 2 820 11 26 17 14 14 11 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Karlskrona HK Under sin andra säsong i SHL slutade Karlskrona HK på elfte plats procent. Under 2016/2017 har läktaren i Karlskrona HK:s arena i tabellen. Det är tre placeringar bättre än föregående säsong byggts om. Arenan rymmer nu 1 586 fler åskådare än tidigare år, då laget slutade på sista plats i ligan. Laget fördubblade antalet vilket troligen är en förklaring till det ökade publiksnittet. Den ökade inspelade poäng, samtidigt som lönekostnaderna ökade med arenakapaciteten påverkar dock beläggningsgraden negativt. Under endast 9 procent jämfört med föregående år. Som en följd av denna säsong sjönk beläggningsgraden från 90 till 79 procent. detta minskade lönekostnaden per vunnen poäng med 50 procent, medan sponsorkrona per vunnen poäng minskade med 46 procent. De totala kostnaderna ökade med 3,9 miljoner kronor, motsvarande 6 procent. Ökningen utgörs främst av fortsatt stigande Moderföreningen Karlskrona Hockey Klubb upprättar inte någon personalkostnader, totalt 7 procent under detta räkenskapsår. koncernredovisning och i slutet av föregående räkenskapsår Personalkostnader står för den största delen av de totala flyttades elitverksamheten till ett aktiebolag. Vi jämför därför kostnaderna. Personalkostnaderna uppgår till 80 (79) procent moderföreningens årsredovisning från 2015/2016 och och även i år har Karlskrona HK ligans högsta personalkostnader aktiebolagets årsredovisning från 2016/2017. Det finns procentuellt sett. verksamhet i moderföreningen, men i mycket mindre omfattning än tidigare. I år omsätter moderföreningen 6,3 miljoner kronor, För säsong 2016/2017 redovisar Karlskrona HK en förlust på 6,1 jämfört med 55,2 miljoner kronor under föregående räkenskapsår. miljoner kronor och ett eget kapital på 5,9 miljoner kronor. Som tidigare nämnts flyttades elitverksamheten till ett aktiebolag i Om vi jämför de årsredovisningar där elitlicensen ligger ökade slutet av föregående år. Det innebar en ökning på tillgångssidan i nettoomsättningen med 1,8 miljoner kronor och uppgår i år till form av varumärket. De nya kraven på elitlicens som börjar gälla 57,1 miljoner kronor. Säsong 2014/2015 spelade Karlskrona nästa år ställer Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Örebro HK HK sin sista säsong i Hockeyallsvenskan. Avancemanget till inför större utmaningar. Då måste dessa klubbar också upprätta en SHL skapade ett uppsving för publiksnittet som ökade med konsoliderad koncernredovisning. Det ska bli intressant att se hur 1 184 åskådare per match jämfört med sista säsongen i klubbarnas egna kapital står sig koncernmässigt och om klubbarna Hockeyallsvenskan. Jämfört med första säsongen i SHL ökade klarar av de nya licenskraven. Detta diskuteras vidare på sid 62. publiksnittet med 887 åskådare per match, motsvarande 28

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

5% 25% 13% 29% 17% 20% 4% 1% 3% 80% 1% 79%

66% 57%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

48 | Hur mår svensk elithockey? Karlskrona HK 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 57 081 55 228 Tabellplacering 11 14 Vunna poäng 68 31

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) 11 Kvar i SHL efter kvalserie

Arenakapacitet 5 050 3 464

Publiksnitt 4 004 3 127

Beläggningsgrad 79% 90%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 767 1 544

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 554 1 022

Hur mår svensk elithockey? 49 Publiksnitt och tabellplacering 5 446 5 317 3 618 5 027 5 148 12 18 11 6 8 12 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Örebro HK Säsong 2016/2017 gjorde Örebro HK sin fjärde raka säsong i SHL som krävs enligt licensreglerna. Efter denna säsong uppgår det och slutade på tolfte plats i grundserien. Det var tre placeringar egna kapitalet till strax över 7 miljoner kronor. För att stärka det sämre än föregående säsong då laget slutade på en nionde plats egna kapitalet och fortsätta uppfylla licenskraven har Örebro HK efter play-in i slutspelet. De senaste åren har Örebro HK toppat fått ett ovillkorat aktieägartillskott på 15,6 miljoner kronor från beläggningsgraden bland SHL-klubbarna. I år minskade dock moderföreningen. Örebro Elithockey AB tog över elitverksamheten beläggningsgraden från 99 procent till 97 procent. Förklaringen är från moderföreningen inför säsongen 2015/2016 genom en flytt publiksnittet som sjönk från 5 446 åskådare per match till 5 371 av varumärket om 33,1 miljoner kronor. Detta blev då en tillgång åskådare per match i grundserien. hos aktiebolaget och ökade kapitalet i moderföreningen.

Omsättningen minskade med 7 procent jämfört med 2015/2016 Från och med juni 2017 gäller nya regler för elitlicens (se vidare och uppgår till 92 (99) miljoner kronor. Fördelningen av intäkterna kommentar om dessa på sidan 62) som ställer klubben inför skiljer sig något från föregående säsong, främst vad gäller stora utmaningar. Karlskrona HK och Malmö Redhawks står inför entrébiljetter samt reklam och sponsring. Klubbens sponsorintäkter samma utmaningar, både vad gäller att upprätta konsoliderad minskade med 9,5 miljoner kronor och biljettintäkterna ökade med koncernredovisning och att uppfylla kapitalkraven på koncernnivå 2,6 miljoner kronor. för att bibehålla elitlicensen. Örebro HK skriver i sin årsredovisning att de behöver ett kapitaltillskott på 7 miljoner kronor under Kostnaderna ökade dock mer än intäkterna, på totalnivå med kommande säsong för att uppfylla licensnämndens krav. 6 miljoner kronor eller 5,8 procent. Kostnadsfördelningen ligger i nivå med förra säsongen, men ökningen utgörs främst av ökade Då föreningen Örebro HK inte upprättar koncernredovisning avser personalkostnader på 5,5 miljoner kronor. Örebro HK redovisar siffrorna vi analyserat enbart aktiebolaget Örebro Elithockey AB där därför en förlust på 12,6 miljoner kronor efter skatt. Föregående elitlicensen finns. år redovisade klubben en förlust på 3,5 miljoner kronor. Då uppgick klubbens egna kapital till strax över 4 miljoner kronor vilket är vad

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

6% 7% 28% 23% 30% 31% 0% 0% 66% 64%

4% 5%

66% 70%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

50 | Hur mår svensk elithockey? Örebro HK 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 92 383 99 275 Tabellplacering 12 8 Vunna poäng 53 77

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) 12 Åttondelsfinal

Arenakapacitet 5 500 5 500

Publiksnitt 5 317 5 446

Beläggningsgrad 97% 99%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 251 815

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 1 158 902

Hur mår svensk elithockey? 51 Publiksnitt och tabellplacering 5 446 5 317 3 618 5 027 5 148 13 12 19 16 11 13 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Rögle BK Under Rögle BK:s andra säsong sedan återkomsten till SHL Klubbens totala kostnader ökade med 17 procent och uppgår till backade laget två placeringar i tabellen och slutade på trettonde 113 miljoner kronor. plats. Det innebar att säsongen var slut efter grundserien. Lagets Klubben försämrade sitt resultat efter skatt. I år gör Rögle BK beläggningsgrad minskade till 75 (85) procent, vilket främst beror en förlust på 999 tusen kronor jämfört med föregående år då på publiksnittet som minskade från 4 305 åskådare per match till resultatet var positivt och uppgick till 2 523 tusen kronor. Det egna 3 790 åskådare. Förra säsongens höga tryck på läktaren kan kapitalet är i nivå med föregående år och uppgår till 4 115 förklaras av att det var lagets första säsong i SHL sedan (4 114) tusen kronor. Tack vare föregående års positiva resultat återkomsten till den högsta ligan. Som nämnts ovan var även lagets och ett kapitaltillskott på 1 miljon kronor klarar klubben gränsen på placering bättre under föregående säsong jämfört med denna. 4 miljoner kronor i eget kapital. Nettoomsättningen ökade med 12 procent jämfört med föregående säsong och uppgår till 112 (100) miljoner kronor. Den främsta anledningen till den högre omsättningen är ökade reklam- och sponsorintäkter som ökade med 9 procent och utgör 46 procent av klubbens nettoomsättning. Övriga intäkter ökade i samma utsträckning, men utgör endast 16 procent av de totala intäkterna. Kostnaderna ökade dock mer än intäkterna denna säsong. Det gäller främst Rögle BK:s personalkostnader som uppgår till 75 (64) miljoner kronor, vilket är en ökning med 11 procent.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

14% 16% 38% 39% 33% 36% 0% 0% 67% 63%

0% 1% 46% 47%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

Intäkter från servering, kiosker och souvenirer ingår i Entrébiljetter då de inte 52 | Hur mår svensk elithockey? särredovisas i Rögle BK:s årsredovisning Rögle BK 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 111 907 100 325 Tabellplacering 13 11 Vunna poäng 47 62

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvar i SHL efter kvalserie 11

Arenakapacitet 5 051 5 051

Publiksnitt 3 790 4 305

Beläggningsgrad 75% 85%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 568 1 008

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 1 092 758

Hur mår svensk elithockey? 53 Publiksnitt och tabellplacering n n n ens ka ens ka ens ka 14 ll sv ll sv ll sv 4 576 5 737 Hoc keya Hoc keya Hoc keya

13 7 11 18 14

2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Leksands IF Säsong 2016/2017 blev en tuff återkomst till SHL för Leksands IF. Att antalet matcher påverkar nettoomsättningen är något som vi Laget slutade sist i grundserien och förlorade daladerbyt mot Mora sett även hos andra klubbar, däribland Brynäs IF. IK i play-off. En degradering till Hockeyallsvenskan var därmed ett faktum. Det råder inga tvivel om att spel i SHL lockar mer publik Koncernens kostnader ökade med 28,1 miljoner kronor. Den än spel i Hockeyallsvenskan oavsett klubbens resultat. Leksands största bidragande faktorn till ökningen är personalkostnaderna IF:s publiksnitt ökade med 1 160 åskådare per match jämfört med som steg med 16,3 miljoner kronor. Det motsvarar en löneökning 2015/2016 då laget spelade i Hockeyallsvenskan. Tegera Arenas med 41 procent på ett år. Leksands IF lyckades dock generera ett beläggningsgrad ökade därmed från 60 procent till 75 procent. positivt resultat och har ett eget kapital inom koncernen på 25,8 Finansiellt gjorde Leksands IF ett positivt resultat på 45 tusen miljoner kronor, det fjärde högsta egna kapitalet inom SHL. Klubben kronor. Det är en försämring jämfört med föregående år då upprättar redan koncernredovisning och tillhör därför inte den koncernens resultat var 4,1 miljoner kronor. Leksands IF:s skara klubbar som står inför stora utmaningar på grund av de nya omsättning ökade med 21,6 miljoner kronor jämfört med tidigare elitlicenskraven. säsong, främst på grund av ökade sponsor- och reklamintäkter. De ökade sponsor- och reklamintäkterna påverkar även fördelningen av intäkter. Föregående år stod sponsor- och reklamintäkter för 25 procent av nettoomsättningen, i år landade siffran på 37 procent. Övriga intäkter ökade med 16,9 miljoner kronor.

Det ska noteras att Leksands IF, trots tillströmningen av publik till hemmamatcherna, endast ökade sin biljettförsäljning med 3,6 miljoner kronor. Förklaringen är troligtvis att laget spelade 66 matcher under 2015/2016 för att ta sig upp i SHL, jämfört med 58 matcher under den senaste säsongen.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

21% 29% 33% 40% 38% 31% 55% 54% 13% 11% 5% 8% 37% 25%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

54 | Hur mår svensk elithockey? Leksands IF 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 100 492 78 923 Tabellplacering 14 18 Vunna poäng 43 85

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Nedflytt till Allsvenskan Uppflytt till Elitserien

Arenakapacitet 7 600 7 600

Publiksnitt 5 737 4 576

Beläggningsgrad 75% 60%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 236 461

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 858 235

Hur mår svensk elithockey? 55 Publiksnitt och tabellplacering 3 099 2 710 2 924 3 062 2 658 15 8 6 7 6 1 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Mora IK – vägen till SHL Säsong 2016/2017 var en sportslig framgång för Mora IK. Efter Mora IK hade motsvarande intäkter på 18,1 miljoner kronor. nio års väntan lyckades laget säkra spel i SHL genom att vinna SHL-klubbarna hade i snitt 35,8 miljoner kronor i intäkter daladerbyt mot Leksands IF. Efter att ha vunnit grundserien i från biljettförsäljning, vilket kan jämföras med Mora IK:s 10 Hockeyallsvenskan ställdes Mora IK mot serietvåan BIK Karlskoga. miljoner kronor. Även kostnaderna är betydligt högre i SHL än i I bäst av fem matcher skulle det avgöras vilket lag som skulle få Hockeyallsvenskan. I SHL uppgick klubbarnas personalkostnader till möta Leksands IF som slutade sist i SHL. Mora IK vann mötet mot i snitt 75,4 miljoner kronor och i Mora IK till 21,3 miljoner kronor. BIK Karlskoga med 3-0 i matcher och säkrade sedan sin plats i SHL Även icke finansiellt kan vi se att spel i SHL lockar en betydligt genom att vinna mot Leksands IF med 4-2 i matcher. större publik. Säsong 2016/2017 hade lagen i SHL ett publiksnitt på 5 700 åskådare per match, jämfört med Mora IK:s publiksnitt Finansiellt sett slutade 2016/2017 i nivå med 2015/2016. på 3 062 åskådare per match. Rögle BK hade säsongens lägsta Koncernen visade upp ett positivt resultat om 433 tusen publiksnitt i SHL, 3 790 åskådare per match, vilket ändå är 728 fler kronor, vilket var något mindre än föregående säsong då åskådare per match jämfört med Mora IK. klubben hade ett positivt resultat om 1 857 tusen kronor. Eftersom nettoomsättningen i stort sett var oförändrad mellan Mora IK:s koncern har dock ett eget kapital på 5 miljoner kronor, säsongerna, finns förklaringen bland klubbens kostnader. Klubbens vilket är bättre än många av klubbarna i SHL. Det innebär att personalkostnader ökade med 5 miljoner kronor och uppgick till Mora IK uppfyller kraven för elitlicens kommande säsong. 21,3 miljoner kronor under säsong 2016/2017. Samtidigt lyckades klubben minska övriga kostnader med nästan 3 miljoner kronor, vilket är en av anledningarna till att koncernen kunde gå med vinst.

Om vi jämför Mora IK med SHL-klubbarna ser vi stor skillnad – både finansiellt och icke finansiellt. SHL-klubbarnas sponsor- och reklamintäkter uppgick till i snitt 51,3 miljoner kronor, medan

Fördelning av Fördelning av Fördelning av netto- Fördelning av netto- kostnader 2016/2017 kostnader 2015/2016 omsättningen 2016/2017 omsättningen 2015/2016

18% 28% 17% 33% 44% 54% 56% 46% 5% 5%

0% 49% 0% 45%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter

Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

56 | Hur mår svensk elithockey? Mora IK 2016/2017 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) 36 706 36 752 Tabellplacering 15 20 Vunna poäng 105 78

Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Uppflytt till Elitserien Hockeyallsvenskan

Arenakapacitet 4 514 4 514

Publiksnitt 3 062 2 924

Beläggningsgrad 68% 65%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 203 209

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 173 211

Hur mår svensk elithockey? 57 Slutlig analys

58 | Hur mår svensk elithockey? 04 Hur mår svensk elithockey? 59 05

Vikten av bolagsstruktur Ökad SHL-ersättning – ökade personalkostnader Som vi belyste i föregående års rapport är de höga personal- För att Svenska Hockeyförbundets licensnämnd ska bevilja elitlicens kostnaderna den främsta anledningen till att klubbarna i SHL måste bolaget eller föreningen som ansöker ha stabil ekonomi, kämpar med sin ekonomi. Personalkostnaderna står för 61 god organisation, ungdomsverksamhet i rimlig omfattning samt procent av de totala kostnaderna i SHL. Under 2016/2017 en arena med tillräcklig kapacitet och kvalitet. Med stabil ekonomi ökade personalkostnaderna med 51 miljoner kronor, varav menas att den förening eller det aktiebolag som söker licens måste lönekostnaderna stod för 37 miljoner kronor av ökningen. Samtidigt ha minst fyra miljoner kronor i eget kapital. Klubben får inte heller ser vi att SHL gjorde en förlust på 31 miljoner kronor sett till det vara på obestånd, det vill säga inte kunna betala sina skulder. totala rörelseresultatet (exklusive övriga rörelseintäkter). Ökad Undantaget är tillfälligt obestånd. Om klubben inte uppfyller dessa omsättning eller ökad ersättning från SHL leder alltså inte till ett krav kan det bli aktuellt med degradering från SHL. (1) bättre resultat, utan snarare till ökade lönekostnader och ett sämre resultat. Under säsong 2016/2017 spelade 14 klubbar i SHL. Sju av dessa bedriver sin elitverksamhet i aktiebolag som är dotterbolag till Högre lönekostnader ökar inte ligans kvalitet moderföreningen. De övriga sju klubbarna har fortfarande sin Även i år kan vi dra slutsatsen att när klubbarnas intäkter ökar elitverksamhet registrerad i moderföreningen. till följd av högre ersättning från SHL, så ökar också klubbarnas lönekostnader. Alla klubbar får lika hög ersättning, förutom Skillnad mellan aktiebolag och förening nykomlingar som får en något lägre ersättning. Detta innebär i Den största skillnaden mellan att bedriva en verksamhet i stort sett att klubbarnas köpkraft ökar lika mycket. Konsekvensen aktiebolag jämfört med i en förening är möjligheten att sprida av allt mer lukrativa tv-avtal är alltså högre lönekostnader. Det ägandet och ta in externt kapital. Föreningen måste dock fortsatt är inte troligt att högre lönekostnader ökar ligans kvalitet på kort äga minst 51 procent av rösterna i aktiebolaget. Kortsiktigt sikt då utbudet av arbetskraft är väldigt begränsat. Det är snarare möjliggör detta att kapital tillskjuts bolaget. Långsiktigt är den så att de som redan spelar i SHL får högre lön – antingen av sitt ekonomiska effekten mer osäker, då externa investerare kan kräva nuvarande lag eller av ett nytt lag som i och med ökad ersättning avkastning på sitt insatta kapital i form av aktieutdelningar. Detta kan betala högre lön. Om ett lag väljer att lägga dessa pengar på kan påverka bolagets egna kapital negativt. något annat än spelarlöner riskerar de en sämre spelartrupp än sina Det finns ytterligare en skillnad mellan att bedriva elitverksamheten konkurrenter. i ett bolag jämfört med i en förening – aktiebolaget är momspliktigt och ska betala utgående moms på all momspliktig försäljning. Samtidigt får bolaget dra av ingående moms på inköp. En stor del av klubbens kostnader utgörs dock av lönekostnader och sociala avgifter som inte är belagda med moms. Komplicerat att värdera elitlicenser Tidigare har överlåtelser av elitlicenser mellan föreningar och aktiebolag fått en bokföringsmässig effekt. Elitlicensen har överlåtits från föreningen till aktiebolaget till ett överenskommet värde. I de klubbar som senast överlät sina licenser har värdet motsvarat ungefär ett års intäkter för tv-rättigheter plus exempelvis balanserade spelarutgifter. I samband med överlåtelsen har klubben skapat ett bokföringsmässigt värde som inte funnits tidigare. Att värdera elitlicenser är komplicerat och har utnyttjats för att stärka klubbarnas kapital. I och med kommande licenskrav, där samtliga klubbar ska upprätta koncernredovisning, får överlåtelser av elitlicenser inte samma bokföringsmässiga effekt och värderingsproblematiken blir därmed en mindre fråga.

(1) Reglemente för licensnämnden, Svenska Ishockeyförbundet

60 | Hur mår svensk elithockey? 05

Införande av lönetak? Det nya tv-avtalet som träder i kraft 2018/2019 innebär att Årets och föregående års rapport visar att ökade intäkter inte ersättningen till SHL ökar med minst 45 procent jämfört med leder till ökade vinster för klubbarna, utan snarare till ökade ersättningen för 2016/2017. I föregående års rapport föreslog vi lönekostnader och ökade förluster. Det aktualiserar frågan om att en del av klubbarnas SHL-ersättning skulle avsättas till en fond. hur klubbarnas ekonomi ska förbättras? Kan ett lönetak vara det Med hänsyn till årets ekonomiska utveckling i SHL tror vi ännu mer enda sättet att hålla löneutvecklingen på en sund och hållbar nivå? att detta är rätt väg att gå. På lång sikt kan det leda till en bättre Fördelen med lönetak är att det bromsar löneutvecklingen vilket och stabilare ekonomi för klubbarna, vilket i förlängningen bidrar med stor sannolikhet skulle förbättra klubbarnas ekonomi. En mer till att utveckla svensk ishockey i rätt riktning. Det kan ses som att stabil och hållbar ekonomi kan ger ett större överskott som kan klubbarna sitter på dubbla stolar då de både äger SHL och kan styra användas till ungdomsverksamhet och utveckling av egna talanger. hur intäkterna ska fördelas. Det torde dock finnas incitament för Överskottet kan även användas till att locka fler åskådare, genom att så stor del av intäkterna som möjligt ska tillfalla klubbarna. Det att exempelvis sänka entrépriserna. Nackdelen med lönetak är gäller särskilt de klubbar vars ekonomi behöver ett större tillskott. att konkurrenskraften minskar i förhållande till utländska ligor Säsong 2016/2017 redovisade närmare hälften av klubbarna, 43 med högre spelarlöner. På kort sikt kan detta leda till en sämre procent, ett negativt rörelseresultat. Vi menar därför att flertalet av kvalitet i ligan. Oavsett vilket kan vi konstatera att utvecklingen av klubbarna behöver förbättra sina resultat. spelarlöner har en stor inverkan på klubbarnas välmående. Frågan om spelarlöner bör tas på allvar, inte minst mot bakgrund av att många klubbar står inför stora ekonomiska utmaningar.

Fondera en del av SHL-ersättningen Med ökad ersättning från SHL, ökade lönekostnader, ökat negativt rörelseresultat för ligan och nya licenskrav är det viktigare än någonsin att varje klubb tar ansvar för sin ekonomi och utveck- lingen av svensk ishockey. SHL tar redan i dag ansvar genom att avsätta en del av intäkterna till olika centrala satsningar.

Hur mår svensk elithockey? 61 05

Nya krav på eget kapital Vi har i denna sammanställning inte tagit hänsyn till att tre klubbar Årets nykomling är Leksands IF och under föregående säsong inte upprättar koncernredovisning, utan utgått från den finansiella avancerade Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Rögle BK till SHL information som finns tillgänglig för 2016/2017. i samband med att ligan utökades från 12 till 14 lag. Av dessa fyra klubbar har alla utom Leksands IF ett eget kapital som ligger på gränsen till licensnämndens krav på 4 miljoner kronor. Sett till ligan Krav på eget kapital som helhet klarar 13 av 14 klubbar kravet på 4 miljoner.

4 Nykomlingarna Karlskrona HK och Malmö Redhawks har inte 2017/2018 13 upprättat koncernredovisning, något som krävs av licensnämnden till kommande säsong. När koncernredovisning saknas är det svårt 5 att få en rättvisande bild av det egna kapitalet i jämförelse med 2018/2019 övriga klubbar som upprättar koncernredovisning. Vi välkomnar 12 licensnämndens krav på koncernredovisning, då det underlättar 6 jämförelser av klubbarnas finansiella information. Det ger även en 2019/2020 mer rättvisande bild av respektive klubbs resultat och ställning, 10 då bland annat interna försäljningar inom koncernen elimineras. Vi önskar också en standardiserad uppställning av intäkter och 8 2020/2021 kostnader som SHL-klubbarna måste följa i sin externa redovisning. 8 En sådan uppställning skulle öka jämförbarheten samt göra specifika intäkts- och kostnadsposter mer transparenta för den 10 externa läsaren. 2021/2022 7 Licensnämndens nya krav avseende eget kapital på koncernnivå kommer att implementeras stegvis under en femårsperiod. Det första steget är ett krav på 4 miljoner kronor, därefter ökar kravet Krav i mkr Antal klubbar som klarar kravet årligen till 5, 6 och 8 miljoner kronor för att 2021/2022 uppgå till 10 miljoner kronor. Vi har sammanställt hur många av SHL- klubbarna som, utifrån eget kapital per 30 april 2017, kommer att klara dessa krav. Som graf 24 visar kan vi se att antalet klubbar som klarar dessa krav med sitt nuvarande egna kapital minskar från år till år. Säsong 2021/2022, då kravet är 10 miljoner kronor, uppfyller endast sju SHL-klubbar licensnämndens krav.

62 | Hur mår svensk elithockey? 05

Stängd liga med nya kapitalkrav på klubbar i SHL? att öka. Tillsammans med de nya kraven för elitlicens innebär Utifrån tidigare resonemang samt vetskapen om att nykomlingar detta utmaningar för de flesta av klubbarna. För att klara dessa generellt sett har det tuffast att hålla sig kvar i SHL kan vi ställa oss utmaningar bör klubbarna se över sin hantering av intäkter från frågan: Hur många klubbar från Hockeyallsvenskan har kapacitet SHL. Klubbarna bör även se över hur de upprättar sina budgetar. och förutsättningar för att spela i den högsta ligan? Vad gäller den Vi vet att publiksnittet på hemmamatcher i grundserien fortsätter ersättning som klubbarna får i SHL respektive Hockeyallsvenskan att minska, även om publiksnittet under slutspelet är det högsta ser vi en markant skillnad. I SHL fick klubbarna 28 miljoner på fem år. Vi vet också att intäkterna från entrébiljetter minskade kronor vardera 2016/2017, förutom nykomlingen Leksands IF för ungefär 40 procent av klubbarna under 2016/2017. Vi menar som fick 22 miljoner kronor. För samma säsong fick klubbarna att siffrorna talar sitt tydliga språk – klubbarna kan inte budgetera i Hockeyallsvenskan knappt 2 miljoner kronor. Detta innebär en med att komma till slutspel och finalspel. Klubbar som når slutspel väsentlig skillnad i intäkter och denna skillnad ser inte ut att minska ökar sina intäkter. Dessa intäkter bör dock ses som ett extra tillskott när det nya avtalet mellan SHL och C More träder i kraft. Avtalet, till kassan, inte som en budgetpost. Klubbarna bör med andra som sträcker sig från 2018/2019 till 2023/2024, uppskattas ord tillämpa försiktighetsprincipen vid sin budgetering. Några av ge minst 42 miljoner kronor till klubbarna i SHL under säsong klubbarna i SHL nämner detta i sina årsredovisningar. De skriver att 2018/2019. Det kan jämföras med de dryga 2 miljoner kronor som klubben följer en försiktig princip vid budgetering av intäkter och att klubbarna i Hockeyallsvenskan får för samma säsong. Med dessa de inte inkluderar intäkter från ett eventuellt slutspel. förutsättningar riskerar SHL att bli en stängd liga, utom för de lag som redan befinner sig där.

Budgetera inte med slutspel! Vi har tidigare belyst problematiken med ökade lönekostnader och att SHL-klubbarnas totala kostnader överstiger totala rörelseintäkter. Det leder till ett negativt resultat som fortsätter

Hur mår svensk elithockey? 63 Bilaga – upplysningar

Vi har i så stor utsträckning som möjligt baserat vår rapport på koncernsiffror för respektive klubb. Detta för att kunna visa klubbens finansiella ställning på ett rättvist sätt, utan att koncerninterna transaktioner inkluderas åt något håll. I många fall finns det också flera bolag kopplade till en klubb, utöver den juridiska enhet som har elitlicensen för spel i SHL. Syftet med dessa bolag är att på ett eller annat sätt utgöra ett stöd till elitverksamheten och på sikt generera intäkter och vinster till denna.

Siffrorna i rapporten har hämtats från Rögle BK: Koncernredovisning Rögle BK nedanstående källor, vilket måste tas i beaktning 2016/2017 när jämförelser görs. Skellefteå AIK: Koncernredovisning Skellefteå AIK Hockey 2016/2017 Färjestad BK: Koncernredovisning Färjestad Bollklubb Ideell Förening 2016/2017 Växjö Lakers: Koncernredovisning Växjö Lakers Hockey, VLH 2016/2017 HV71: Koncernredovisning HV71 ideell förening 2016/2017 Örebro HK: Årsredovisning Örebro Elithockey AB 2016/2017 Karlskrona HK: Årsredovisning Karlskrona Hockeyklubb 2016/2017 Kursiverad stil anger vilka klubbar som inte upprättar koncernredovisning. För dessa klubbar, Leksands IF: Koncernredovisning Leksands IF Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Örebro HK, Ishockey AB (publ) 2016/2017 har vi använt årsredovisningen i den förening Linköping HC: Koncernredovisning Linköpings eller det bolag som innehar elitlicensen. Hockey Club ideell förening 2016/2017 I vår granskning har vi jämfört åren på totalnivå Luleå HF: Koncernredovisning Luleå och utgått från de klubbar som spelade i SHL Hockeyförening 2016/2017 under 2016/2017. Vi har därmed inte tagit Malmö Redhawks: Årsredovisning Malmö hänsyn till MoDo Hockey som spelade i SHL under Redhawks Ishockey AB 2016/2017 2015/2016. Mora IK: Koncernredovisning Mora IK 2016/2017

64 | Hur mår svensk elithockey? Hur mår svensk elithockey? 65 Anteckningar

EY | Assurance | Tax | Transactions | Advisory

Om EY EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i.

EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person.

© 2017 Ernst & Young AB. All Rights Reserved. ey.com/se

EY material on this page has been prepared for general informational purposes only and is not intended to be relied upon as accounting, tax, or other professional advice. Please refer to your advisors for specific advice.