Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL 2018/2019 Innehåll
01 Förord ...... 3 02 Sammanfattning ...... 4 03 SHL:s bidrag till den svenska statskassan ...... 5 04 Analys av SHL ...... 7 05 Analys av SHL:s klubblag ...... 29 05 Frölunda HC ...... 30 05 Djurgårdens IF ...... 32 05 Färjestad BK ...... 34 05 Luleå HF ...... 36 05 Skellefteå AIK ...... 38 05 Malmö Redhawks ...... 40 05 Växjö Lakers ...... 42 05 HV71 ...... 44 05 Rögle BK ...... 46 05 Örebro HK ...... 48 05 Brynäs IF ...... 50 05 Linköping HC ...... 52 05 Mora IK ...... 54 05 Timrå IK ...... 56 06 Slutlig analys ...... 59
Bilaga – upplysningar ...... 64
2 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Förord 01
Ishockey är en av Sveriges största publiksporter. SHL (Svenska Vi vill passa på att rikta ett stort tack till Sanna Lindén, Emil Hockeyligan eller Swedish Hockey League) är den högsta Wik, Erik Martinsson, Charlotte Pettersson, Marcus Danielson, serien i svensk ishockey. Många elitföreningar i SHL bedriver Luca Gerbino, Therese Höjlund och Michael Öster som varit en delar av sina verksamheter via ett eller flera aktiebolag. viktig del i arbetet med årets SHL-rapport. Klubbarna måste ofta ta stora finansiella risker, samtidigt som de ska uppfylla verksamheternas ideella mål. Stockholm den 13 september 2019 EY har för fjärde året i rad analyserat SHL-klubbarnas årsredovisningar. Syftet med analysen är att identifiera Carlos Esterling Mikael Bergsten eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar Ansvarig partner, EY Ansvarig partner, EY och ekonomiska förutsättningar. Vår förhoppning är att denna Sports Business Services Sports Business Services rapport ska fungera som ett beslutsunderlag i klubbarnas i Sverige i Sverige arbete med att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt – både på kort och lång sikt.
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 3 Sammanfattning 02
Den totala nettoomsättningen i SHL uppgick till 1 902 Vi har även i år noterat att SHL-klubbarna tenderar att miljoner kronor under 2018/2019. Det är en ökning med investera en stor del av sina ökade rättighetsersättningar i 204 miljoner kronor, motsvarande 12 procent, jämfört med spelartrupperna för att kunna konkurrera bättre. Den totala 2017/2018. Nettoomsättningen är klubbarnas återkommande rättighetsersättningen till klubbarna ökade som tidigare intäkter och utgör 98 procent av klubbarnas totala intäkter. nämnts med 163 miljoner kronor (44 procent), samtidigt som Den genomsnittliga nettoomsättningen per klubb uppgår lönekostnaderna ökade med 71 miljoner kronor (7 procent). för 2018/2019 till 136 miljoner kronor och för 2017/2018 Det totala egna kapitalet i SHL ökade med 75 miljoner till 121 miljoner kronor. Den största delen av de fjorton kronor (motsvarande 24 procent) och uppgår till totalt 388 undersökta klubbarnas nettoomsättning utgörs av intäkter miljoner kronor. 13 av 14 klubbar klarade licenskravet på 5 från rättighetsersättningar. Rättighetsersättningarna står för miljoner kronor i eget kapital under 2018/2019. Svenska 28 procent av den totala nettoomsättningen och uppgår enligt Ishockeyförbundet har dock beslutat att denna gräns ska klubbarnas årsredovisningar till 530 miljoner kronor. Det är en höjas successivt under de kommande åren. År 2022 krävs 10 ökning med 163 miljoner kronor som till stor del förklaras av miljoner kronor i eget kapital, en gräns som 9 av 14 klubbar det nya tv-avtalet som började gälla från 2018/2019. klarar i dagsläget. Den näst största delen av nettoomsättningen är intäkter från entrébiljetter. Dessa står för 22 procent av den totala nettoomsättningen och ökade med 36 miljoner kronor. Ökningen förklaras av att publiksnittet på hemmaplan i såväl grundserie som slutspel ökade med 3 respektive 13 procent. Klubbarnas marknadsintäkter utgör den tredje största delen av nettoomsättningen och uppgår till 21 procent.
Om vi ser till lönekostnad i förhållande till placering finns det ett samband mellan ekonomiska förutsättningar och sportslig prestation. Klubbarna med hög lönekostnad placerar sig ofta högt upp i serietabellen. Det finns dock Personalkostnader utgör vissa undantag, till exempel Brynäs IF och HV71. Brynäs IF “ hade näst högst lönekostnad och HV71 hade fjärde högst 60 procent av den totala lönekostnad i SHL, men de slutade ändå på elfte respektive kostnadsmassan och är åttonde plats i grundserien. De totala kostnaderna för 2018/2019 uppgår till 1 870 miljoner kronor. Det motsvarar klubbarnas överlägset största en ökning på 184 miljoner kronor eller 11 procent jämfört kostnadspost. med föregående säsong. De totala kostnaderna är lägre än de återkommande intäkterna, vilket innebär att SHL- klubbarna tillsammans gör ett positivt rörelseresultat på 74 miljoner kronor. Personalkostnader utgör 60 procent av den totala kostnadsmassan och är klubbarnas överlägset största kostnadspost.
4 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 SHL:s bidrag till den 03 svenska statskassan
Denna analys baseras på uppgifter från klubbarna avseende sociala avgifter och löneskatt på pensionskostnader samt inbetald källskatt, mervärdesskatt, reklamskatt och andra punktskatter*. Analysen visar att klubbarnas bidrag till statskassan kan uppskattas till 588 miljoner kronor. Det är mer än vad SHL-klubbarna får från tv-rättigheter (530 miljoner kronor) respektive försäljning av entrébiljetter (414 miljoner kronor). Inbetalda skatter och avgifter står för 31 procent av klubbarnas totala nettoomsättning, vilket är ett förhållandevis stort bidrag till den svenska statskassan. Den egentliga summan är dock betydligt högre. Klubbarna skapar även sysselsättning och skatter till statskassan i nästa led genom exempelvis restaurangverksamhet och souvenirförsäljning. Ytterligare kapital till statskassan genereras också via affärer med leverantörer och andra intressenter.
SHL 2018/2019 (siffror i tkr) 1
1 200 000 1 077 473
1 000 000 931 332
800 000
588 497 600 000 530 449
413 810 388 376 400 000
200 000
0 Lönekostnader Intäkter för reklam Inbetalda skatter Intäkter för tv- Intäkter för Eget kapital och sponsring och avgifter till rättigheter entrébiljetter statskassan
*Då vi inte fått uppgifter från tre av klubbarna har vi utgått från deras årsredovisningar för att få fram inbetalda arbetsgivaravgifter, källskatter och löneskatter på pensionskostnader. Övriga skatter som mervärdesskatt, reklamskatt och andra punktskatter har vi beräknat med hjälp av ett genomsnitt på de uppgifter som klubbar med liknande verksamhet och ekonomisk storlek har lämnat.
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 5 6 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 04
Analys av SHL På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i SHL som helhet.
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 7 04
Total nettoomsättning I detta avsnitt har vi analyserat den totala nettoomsättningen för de klubbar som spelade i SHL under 2017/2018 och 2018/2019. Nettoomsättningen är klubbarnas återkommande intäkter och utgör 98 procent av klubbarnas totala intäkter. Den totala nettoomsättningen för klubbarna i SHL under 2018/2019 uppgick till 1 902 miljoner kronor (1 698 miljoner kronor för 2017/2018). Det motsvarar en ökning på drygt 204 miljoner kronor eller 12 procent. Nettoomsättningen i snitt per lag uppgår till 136 miljoner kronor (121 miljoner kronor SHL-klubbarnas totala för 2017/2018). Högst nettoomsättning under 2018/2019 “ har Färjestad BK med drygt 186 miljoner kronor. Lägst nettoomsättning under 2018/2019 nettoomsättning har Timrå IK med 75 miljoner. Klubbarnas uppgick till 1 902 miljoner. Det totala nettoomsättning har ökat successivt under de senaste fyra räkenskapsåren. 2015/2016 uppgick nettoomsättningen motsvarar en ökning på drygt 204 till 1 688 miljoner. Det innebär att omsättningen har ökat med 214 miljoner kronor eller 13 procent under denna miljoner kronor eller 12 procent. fyraårsperiod. Årets omsättningsökning på 12 procent är den högsta ökningen under denna period.
Det finns en rad olika faktorer som påverkar nettoomsättningen i SHL. Några exempel är vilka lag som går långt i slutspelet, vilket lag som åker ur serien, vilket lag som går upp och hur stor ersättning för kommersiella rättigheter som ska delas mellan lagen.
Se avsnittet “Nettoomsättning versus placering” på sida 16 för ytterligare analys av klubbarnas nettoomsättning.
Total nettoomsättning och snitt per klubb 2
2 000 000 1 901 874 200 000 1 687 910 1 700 729 1 697 990
1 500 000 150 000 120 565 135 848 121 481 121 285 1 000 000 100 000
500 000 50 000
0 0
Nettoomsättning Snitt per klubb
8 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 04
Rörelseresultat På klubbnivå gör 6 av 14 klubbar ett negativt rörelseresultat. Motsvarande siffra för 2017/2018 var 7 av 14 klubbar. Nästan Rörelseresultat inklusive engångsposter hälften av klubbarna har därmed löpande kostnader som är Totalt sett gör klubbarna i SHL ett positivt rörelseresultat på högre än de återkommande intäkterna. Om vi räknar med 74 miljoner kronor under 2018/2019. Det kan jämföras med klubbarnas övriga intäkter gör 10 av 14 klubbar ett positivt 20 miljoner kronor under 2017/2018. Resultatet inkluderar resultat. Motsvarande siffra föregående år var 9 av 14 klubbar. engångsposter som klassificeras som övriga rörelseintäkter, till exempel realisationsvinster vid försäljning av tillgångar.
Rörelseresultat exklusive engångsposter Vid exkluderar av engångsposter uppgår klubbarnas rörelseresultat till knappt 31 miljoner kronor, jämfört med minus 21 miljoner kronor 2017/2018. Klubbarna i SHL gör därmed ett positivt rörelseresultat efter tre år i rad med ett negativt rörelseresultat.
Rörelseresultat 2018/2019 (nettoomsättning - totala kostnader i tkr) 3
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
-
-5 000
-10 000
-15 000
Rörelseresultat 2018/2019 (total omsättning - totala kostnader i tkr) 4
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
-
-5 000
-10 000
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 9 04
Intäktsfördelning marknadsintäkter ligger Frölunda HC med 45 miljoner kronor. Timrå IK är med sina 7 miljoner kronor den klubb som har lägst I årets rapport har vi använt en annan fördelning av marknadsintäkter. klubbarnas nettoomsättning jämfört med tidigare rapporter. Detta blev möjligt, eftersom flertalet klubbar har Övriga intäkter är den fjärde största intäktskällan. Hit redovisat rättighetsersättningar från SHL separat under räknas intäkter från olika sidoverksamheter, loge, konferens, räkenskapsåret 2018/2019. Med rättighetsersättningar ersättning från NHL i samband med spelarövergångar, avses mediarättigheter och centrala sponsoravtal. Den medlemsintäkter, bidrag och andra intäkter som exempelvis största skillnaden jämfört med föregående år är att hyra. Totalt sett uppgår de övriga intäkterna till 20 procent rättighetsersättningarna, i och med det nya tv-avtalet, av nettoomsättningen, vilket kan jämföras med 21 procent står för den största delen av nettoomsättningen i SHL. föregående år. I pengar räknat har dock de övriga intäkterna Rättighetsersättningarna står för 28 procent, motsvarande ökat med nästan 29 miljoner kronor. Luleå HF:s övriga intäkter andel föregående år var 22 procent. Intäkterna från uppgår till drygt 61 miljoner kronor, vilket är högst i ligan. rättighetsersättningarna uppgår till 530 miljoner kronor, Malmö Redhawks övriga intäkter uppgår till 7 miljoner kronor, vilket är en ökning med 163 miljoner kronor. Den näst största vilket är lägst i ligan. intäktskällan är entrébiljetter som står för 22 procent av den Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer har ökat med totala nettoomsättningen. Även om entrébiljetternas andel nästan 13 miljoner kronor och uppgår till 9 procent av den har minskat med 1 procentenhet jämfört med föregående år, totala nettoomsättningen. Föregående år stod de för 10 har intäkterna i pengar räknat ökat med drygt 36 miljoner procent av nettoomsättningen. Här ligger Färjestad BK i topp kronor. Frölunda HC har liksom tidigare år högst publiksnitt. med 46 miljoner kronor. I botten ligger Växjö Lakers med 0 Deras intäkter från entrébiljetter uppgår till 76 miljoner kronor, kronor, vilket tyder på att dessa intäkter troligtvis redovisas vilket är den högsta siffran bland lagen i SHL. Lägst intäkter under någon annan rubrik i årsredovisningen. från entrébiljetter har Mora IK. Deras entréintäkter uppgick till knappt 12 miljoner kronor. Totalt sett har nettoomsättningen ökat med 236 miljoner kronor jämfört med föregående år och de ökade Den tredje största intäktskällan är marknadsintäkter. rättighetsersättningarna står för 69 procent av denna ökning. Marknadsintäkterna står för 21 procent av den totala nettoomsättningen jämfört med 24 procent 2017/2018. I pengar räknat har marknadsintäkterna minskat med drygt 5 miljoner kronor jämfört med föregående år. I topp vad gäller
5 6
Fördelning av nettoomsättning 2018/2019 Fördelning av nettoomsättning 2017/2018
20% 21% 23% 22%
9%
10%
21% 24% 22% 28%
Entrébiljetter Marknadsintäkter Rättighetsersättning Servering, kiosk & souvenirer Övrigt
10 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 04
Sidoverksamheter Samtliga hockeyklubbar i SHL består av en koncern. I flertalet av dessa koncerner finns dotterbolag eller intressebolag vars verksamheter fokuserar på annat än renodlad hockey. Sammanställningen nedan visar hur många sidoverksamheter inom SHL som bidrar med intäkter till de totala intäkterna inom ligan. Vi har tittat på samtliga klubbars nuvarande sidoverksamheter (som återfinns i aktiebolagsform) och respektive årsredovisning från 2017/2018. Detta då siffror för 2018/2019 inte finns att tillgå. Vår granskning visar att nettoomsättningen i sidoverksamheterna uppgår till totalt 375 Sidoverksamheter utgör en miljoner kronor. Summan kan ställas i relation till klubbarnas “ totala nettoomsättning för 2017/2018 som uppgick till 1 förhållandevis stor andel av 666 miljoner kronor. Sidoverksamheternas andel uppgår därmed till 23 procent. Det bör dock beaktas att en del av klubbarnas återkommande nettoomsättningen kan vara intern och i sådana fall elimineras intäkter. Sidoverksamheternas i koncernen. Sidoverksamheternas resultat uppgår till totalt 1,4 miljoner kronor, vilket kan jämföras med klubbarnas andel av klubbarnas totala totala resultat på 1,3 miljoner kronor. Även om bidraget nettoomsättning uppgår till 23 på sista raden inte är så stort utgör sidoverksamheterna en förhållandevis stor andel av klubbarnas återkommande procent. intäkter. I tre klubbar står sidoverksamheterna för över 40 procent av nettoomsättningen. Det innebär att dessa sidoverksamheter i vissa fall är väsentliga för att klubbarna ska klara licenskravet. Vi kan dock ställa oss frågan om klubbarna har rätt fokus eller om det finns risk för energitapp i klubbar där sidoverksamheterna inte bidrar med ett positivt resultat till koncernen.
Sidoverksamheter Antal
Restaurang/Konferens/Evenemangsverksamhet 9 Arena/Fastighetsverksamhet 8 Skolverksamhet 2 Reklamverksamhet 2 Konsultverksamhet 2 Affärsutveckling 2 Merchandise 2 Sjukvård 1
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 11 04
Kostnadsfördelning SHL-klubbarnas största kostnadspost är precis som tidigare år personalkostnader, vilket får anses rimligt eftersom klubbarnas verksamheter bygger på spelare, ledare och övrig personal. Under 2018/2019 stod personalkostnaderna för 60 procent av klubbarnas totala kostnader. Motsvarande siffra föregående år var 61 procent. Andelen övriga kostnader uppgår till 37 7 procent jämfört med 36 procent året innan. Avskrivningarnas Fördelning av kostnader 2018/2019 andel uppgår till 3 procent, vilket är samma andel som föregående år. 37% Färjestad BK har med sina drygt 101 miljoner kronor de högsta personalkostnaderna i SHL. Lägst personalkostnader har Timrå IK med 50 miljoner kronor. Om vi i stället tittar på högst andel personalkostnader i förhållande till totala 60% kostnader hamnar Mora IK i topp med 68 procent. Lägst andel personalkostnader i förhållande till totala kostnader, 52 procent, har Linköping HC och Luleå HF. 3%
Kostnaderna för avskrivningar är generellt sett högre i de klubbar som äger sina arenor inom koncernen, det vill säga Brynäs IF, Färjestad BK, HV71, Luleå HF, Mora IK och Växjö 8 Lakers. Varje år gör klubbarna stora avskrivningar på sina arenor. Det finns dock undantag, vilket kan förklaras av att Fördelning av kostnader 2017/2018 arenan är helt avskriven sedan tidigare. Arenorna är bokförda som en tillgång i koncernens balansräkning och bidrar därmed 36% till en högre kostnadspost i koncernens resultaträkning om klubben fortfarande gör avskrivningar. Totalt sett har avskrivningarna ökat med drygt 7 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det motsvarar en procentuell ökning på 16 61% procent.
Övriga kostnader ökade med 89 miljoner kronor, vilket 3% motsvarar drygt 14 procent. Kostnader som klubbarna redovisar under denna post är bland annat kostnader för lokalhyror, leasing, resor och arvode till konsulter, advokater eller revisorer. För ytterligare analys av klubbarnas Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader personalkostnader, se respektive lag längre fram i rapporten.
Totalt sett har kostnaderna ökat med 184 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 11 procent eller 13 miljoner kronor per lag.
12 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 04
Publiksnitt respektive lägst snitt. Toppnoteringen på 6 024 åskådare är från 2014/2015. Under årets säsong nådde snittet nästan upp I diagram 9 har vi sammanställt publiksnittet för till samma nivå med drygt 5 828 åskådare. Bottennoteringen hemmamatcher i SHL under grundserien och slutspelet. på 5 669 åskådare uppmättes under 2017/2018. Hur Under grundserien ökade publiksnittet med 159 åskådare, publiksnitten faller ut mellan olika år beror självklart på flera motsvarande 3 procent, jämfört med säsongen innan. Även faktorer, till exempel vilka lag som spelar i SHL och slutspel under slutspelet ökade publiksnittet, men i detta fall med samt hur lagens arenakapacitet ser ut. 912 åskådare. Detta motsvarar en ökning på 13 procent. En förklaring till ökningen under slutspelet är att i år tog sig För klubbarna är det av största vikt att grundserien drar publik, både Frölunda HC och Djurgårdens IF hela vägen till final. eftersom slutspelet är begränsat till åtta lag. Våra analyser Båda dessa lag hade vid ett par tillfällen fullsatt på sina visar att det finns en koppling mellan antalet spelade matcher arenor, framförallt under finalserien lagen emellan. Dessutom och klubbarnas omsättning, så givetvis är det lönsamt för har båda klubbarna tillgång till arenor med stor kapacitet. klubbarna att nå slutspel. Publiksnitt per lag går att läsa om på Djurgårdens IF spelade vissa matcher i Ericsson Globe som sid 26-27 i denna rapport. rymmer 13 850 åskådare under ishockeymatcher och Frölunda HC spelade på en arena med kapacitet för 12 044 åskådare.
Ökningen under grundserien kan delvis förklaras av att Karlskrona HK, som åkte ur SHL förra säsongen, hade ett publiksnitt på 3 557 åskådare, medan nykomlingen Timrå IK hade ett publiksnitt på 3 932 åskådare. Ökningen kan även förklaras av att klubbar som Frölunda HK, Timrå IK, Luleå HF och Malmö Redhawks ökat sitt publiksnitt med över 400 åskådare jämfört med föregående säsong. Föregående säsong minskade några klubbar sina publiksnitt markant, till exempel Karlskrona HK med minus 447 åskådare och Malmö Redhawks med minus 378 åskådare. Under 2018/2019 hade ingen klubb så stora nedgångar avseende publiksnittet. Störst nedgång hade Brynäs IF med 149 åskådare. Sett över en femårsperiod har publiksnittet varit relativt oförändrat med en varians på som mest 355 åskådare mellan säsongen med högst
Publiksnitt 9
9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2018/2019 2017/2018 2016/2017 2015/2016 2014/2015
Snitt per hemmamatch i grundserie Snitt per hemmamatch i slutspel
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 13 04
Ersättning för kommersiella rättigheter exempelvis rättighetsersättningen för 45 procent av klubbens nettoomsättning, medan motsvarande siffra för Färjestad BK Klubbarna i SHL får varje år en ersättning från SHL som avser är 21 procent. kommersiella rättigheter och centrala avtal. Under 2018/2019 trädde det nya tv-avtalet i kraft och ersättningen uppgick då till Skillnaderna i ersättningsnivåer mellan SHL och totalt 530 miljoner kronor. Det motsvarar 38 miljoner kronor Hockeyallsvenskan är mycket stora. Under 2017/2018 gav per klubb, vilket är en ökning med 44 procent jämfört med spel i Hockeyallsvenskan endast drygt 3 miljoner kronor per föregående säsong. Föregående säsong uppgick ersättningen klubb, medan spel i SHL gav 29 miljoner kronor per klubb. Att till 367 miljoner kronor och 26 miljoner kronor per klubb.¹ åka ur SHL är en stor ekonomisk smäll, eftersom ersättningen till klubben minskar. Klubbens sponsor- och publikintäkter Merparten av ersättningen är kopplad till kommersiella förmodas också minska. Klubbar som riskerar att behöva kvala rättigheter, så kallade tv-avtal. Därutöver tecknar SHL för sig kvar i ligan kanske chansar genom att värva ytterligare klubbarnas räkning centrala avtal med sponsorer. Varumärket kvalitet till spelartruppen till högre kostnader än budgeterat. SHL ökar i värde och avtalen som tecknas blir allt mer lukrativa Detta risktagande kan medföra att klubbar agerar kortsiktigt, för ligan och i slutändan för klubbarna. utan att beakta de långsiktiga ekonomiska effekterna. Det nya avtalet mellan SHL och C More gäller från säsong Alla klubbar får dock inte lika hög ersättning. SHL- 2018/2019 till säsong 2023/2024. Enligt tidigare uppgifter klubbarna beslutade gemensamt om att införa ett så kallat om detta avtal skulle varje klubb få cirka 45–50 miljoner omställningsbidrag från och med 2014/2015 för att fallet kronor per säsong beroende på hur väl klubbarna uppfyller ned en division skulle bli något mjukare. Det innebär att en vissa incitamentsprogram². Således kan vi konstatera att årets klubb som avancerar till SHL avstår 25 procent, eller max faktiska ersättning per klubb på 38 miljoner kronor inte riktigt 6 miljoner kronor, av sin ersättning för kommande säsong. nådde upp till detta. Summan tillfaller i stället den klubb som degraderas från SHL. Som vi konstaterade i avsnittet om intäktsfördelning på sida Den klubben kan då i större utsträckning behålla befintlig 10 står rättighetsersättningen för 28 procent av klubbarnas organisation och spelartrupp under sitt första år efter totala nettoomsättning och är därmed klubbarnas största degradering. Ett exempel på detta är Timrå IK som 2018/2019 inkomstkälla. Föregående år var rättighetsersättningen fick 6 miljoner kronor mindre i rättighetsersättning än klubbarnas tredje största inkomstkälla. Hur stor andel av varje genomsnittet i SHL. Pengarna tillföll Karlskrona HK som klubbs nettoomsättning som ersättningen står för varierar flyttades ned från SHL till Hockeyallsvenskan. dock, eftersom klubbarna omsätter olika mycket. I Mora IK står
Ersättning kommersiella rättigheter från SHL 1 0
600 000 50 000 537 004
500 000 45 000 349 536 395 640 399 559 360 008 38 357 400 000 40 000
300 000 35 000 29 128 28 540 200 000 28 260 30 000 25 715
100 000 25 000
0 20 000 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019
Totalt inkl. centrala avtal Snitt per klubb
¹ I denna analys är inte omställningsbidraget (i samband med degradering till Hockeyallsvenskan) inräknat. ² https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/P3eLGJ/shl-klubbar-kan-fa-ytterligare-miljoner
14 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 04
En kommande förändring som hockeydistrikten i Sverige och Svenska Hockeyligan AB fattat beslut om är att från och med 2020/2021 gäller direktnedflyttning för den klubb som slutar sist i SHL. Klubbarna i Hockeyallsvenskan kommer att kvala om denna SHL-plats i ett traditionellt slutspel. Omställningsbidraget mildrar nedflyttningar något, men det kan bli förödande för klubbar att åka ur SHL och gå miste om nästan 30 miljoner kronor i intäkter. De måste många gånger kompensera intäktsbortfallet genom att minska sina personalkostnader och göra sig av med spelare och ledare eller sänka deras löner. För att illustrera skillnaden i nettoomsättning har vi hämtat in Serietillhörighet avgör kvaliteten data för de klubbar som avancerat till eller degraderats från “ SHL under de sex senaste säsongerna. Tabellerna 11 och 12 på klubbarnas spelartrupper visar hur nettoomsättningen förändras från ett år till ett annat och omfattningen på klubbarnas i de klubbar som flyttat upp eller ned i seriesystemet. Under den första säsongen i SHL ökar omsättningen med i snitt 64 verksamheter i övrigt. procent eller 29 miljoner kronor. För klubbar som ramlar ur den högsta serien är den genomsnittliga minskningen under det första året 33 procent eller 30 miljoner kronor.
Att klubbarna ökar eller tappar olika mycket i nettoomsättning beror till stor del på exempelvis hur publiksnittet påverkas, hur sponsoravtal är skrivna och antalet hemmamatcher. Ersättningen från SHL är dock den enskilt största orsaken till att klubbarnas omsättning är högre i SHL än i Hockeyallsvenskan. Att serietillhörighet i allra högsta grad avgör vilken kvalitet och omfattning klubbarna kan ha på spelartrupp och verksamhet i övrigt är därmed väldigt tydligt.
1 1 1 2
Förändring nettoomsättning Förändring nettoomsättning vid avancemang vid degradering
Ökning (tkr) Procentuell förändring Minskning (tkr) Procentuell förändring + - Snitt 28 720 64% Snitt 29 562 33%
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 15 04
Nettoomsättning versus tabellplacering Det tycks finnas en viss korrelation mellan nettoomsättning och tabellplacering, men ibland slår motivation faktiskt klass. Tabellerna 13 och 14 illustrerar nettoomsättning Därför bör vi inte dra alltför stora växlar på sambandet mellan och tabellplacering för samtliga klubbar som ingår i sportslig prestation och ekonomiska förutsättningar. Vi bör undersökningen. 2018/2019 ökade klubbarnas totala också ta hänsyn till att klubbar som går långt i slutspelet också nettoomsättning med drygt 236 miljoner kronor till totalt spelar fler matcher, vilket ger högre intäkter. Ett exempel är 1 902 miljoner kronor. Färjestad BK hade den högsta Djurgårdens IF som spelade 19 matcher i slutspelet när de tog nettoomsättningen efter att ha klättrat två placeringar sig till final, vilket innebar högre intäkter jämfört med andra från föregående års tredjeplats. Vad gäller placering i lag som inte tog sig vidare. nettoomsättningstabellen i relation till placering i den sportsliga tabellen (utifrån resultatet i grundserien) är det ett lag som sticker ut: Malmö Redhawks. Trots att Malmö Redhawks ligger på tolfte plats vad gäller nettoomsättning, slutade de på sjätte plats i SHL:s grundserie. Med hänsyn till klubbens ekonomiska förutsättningar, kan detta tolkas som en sportslig ”överpresentation”. Om vi tittar på det omvända förhållandet i stället, det vill säga sportslig “underprestation”, är det HV71, Brynäs IF och Linköping HC som sticker ut. Dessa lag ligger på fjärde, femte och sjätte plats vad gäller nettoomsättning, men slutade alla på den undre tabellhalvan i SHL:s grundserie.
16 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 04
1 3
Position föregående år avseende Tabellplacering - Nettoomsättning Position Klubb nettoomsättning grundserie 2018/2019 2018/2019 (tkr) 1 Färjestad BK 3 1 185 544
2 Frölunda HC 5 3 173 685
3 Luleå HF 6 2 171 392
4 HV71 1 8 164 014
5 Brynäs IF 2 11 158 233
6 Linköping HC 4 12 147 745
7 Djurgårdens IF 10 4 143 022
8 Rögle BK 8 9 126 945
9 Skellefteå AIK 7 5 126 409
10 Växjö Lakers 9 7 123 179
11 Örebro HK 11 10 112 771
12 Malmö Redhawks 12 6 108 031
13 Mora IK 13 13 85 792
14 Timrå IK 14 14 75 112
1 4
Tabellplacering - Nettoomsättning Klubb Position avseende nettoomsättning grundserie 2017/2018 2017/2018 (tkr) HV71 1 8 157 308
Brynäs IF 2 10 154 939
Färjestad BK 3 4 151 304
Linköping HC 4 9 142 839
Frölunda HC 5 3 138 259
Luleå HF 6 7 127 582
Skellefteå AIK 7 5 126 044
Rögle BK 8 11 124 189
Växjö Lakers 9 1 123 919
Djurgårdens IF 10 2 112 220
Örebro HK 11 12 100 062
Malmö Redhawks 12 6 96 305
Mora IK 13 13 68 570
Timrå IK 14 15 42 441
Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 17 04
Sponsorintäkter per vunnen poäng innebär att sponsorintäkterna per vunnen poäng är lägre än i klubbarna i botten av tabellen. Längst ner hittar vi Brynäs För att se vilken utväxling sponsorer får på sina investerade IF, Linköping HC och Örebro HK. I dessa klubbar har alltså pengar har vi valt att jämföra totala sponsorintäkter (reklam sponsorerna fått betala mest per vunnen poäng. Örebro HK och sponsring samt rättighetsersättningar) med antal vunna och Brynäs IF har hamnat bland tabellens tre bottenlag de poäng i grundserien. På detta sätt får vi ett mått på vad varje senaste två åren. Förklaringen är främst att de vunnit relativt vunnen poäng kostar i sponsorpengar. Vi är medvetna om att få poäng i förhållande till sponsorintäkter de senaste två sponsorer inte bara är intresserade av poäng, utan även av allt säsongerna. från exponering av varumärken till ingångar i affärsnätverk. Detta mått ger ändå en intressant inblick i skillnaderna mellan Sponsorintäkterna i samtliga klubbar uppgår till i snitt klubbarna. 67 miljoner kronor. Frölunda HC är klubben med högst sponsorintäkter, 83 miljoner kronor, vilket är långt över I topp under 2018/2019 hittar vi Färjestad BK följt av genomsnittet. Med 38 miljoner kronor är Timrå IK klubben Luleå HK och Djurgårdens IF. Att ligga i topp i denna tabell med lägst sponsorintäkter.
Sponsorintäkter per vunnen poäng 2018/2019 1 5
Färjestad BK 654
Luleå HF 725
Djurgårdens IF 773
Skellefteå AIK 779
Växjö Lakers 843
Timrå IK 872
HV71 887
Frölunda HC 904
Rögle BK 910
Mora IK 936
Malmö Redhawks 948
Örebro HK 956
Linköping HC 958
Brynäs IF 961
- 200 400 600 800 1 000 1 200
Sponsorintäkter per vunnen poäng 2017/2018 1 6
Timrå IK 99
Växjö Lakers 528
Djurgårdens IF 592
Färjestad BK 620
Skellefteå AIK 634
Linköping HC 746
HV71 755
Frölunda HC 764
Luleå HF 764
Malmö Redhawks 771
Mora IK 788
Brynäs IF 793
Örebro HK 928
Rögle BK 1 116
- 200 400 600 800 1 000 1 200
Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong
18 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 04
Personalkostnader i förhållande till totala kostnader Även om vi exkluderar Timrå IK:s ökning av personalkostnader har de totala personalkostnaderna i SHL ökat med nästan 61 Tidigare i rapporten har vi konstaterat att personalkostnaderna miljoner kronor. (totala kostnader för personal enligt resultaträkningen) står för i genomsnitt 60 procent av klubbarnas totala kostnader. Malmö Redhawks och Rögle BK är dock två exempel som Totalt uppgår personalkostnaderna för samtliga SHL- visar att det går att skära ned på personalkostnaderna utan klubbar till 1 115 miljoner kronor. Det är en ökning att försämra den sportsliga prestationen. Malmö Redhawks med cirka 87 miljoner kronor motsvarande 8 procent minskade sina personalkostnader med nästan 11 miljoner jämfört med föregående säsong. Under 2018/2019 har kronor motsvarande 15 procent, men slutade likt föregående personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna i SHL säsong på sjätte plats i serietabellen. Rögle BK minskade sina minskat med 1 procentenhet. personalkostnader med nästan 5 miljoner kronor motsvarande 6 procent, men klättrade under 2018/2019 från elfte till Under de två senaste säsongerna har Mora IK haft högst andel nionde plats. Linköping HC och Luleå HF är lagen med lägst personalkostnader i förhållande till totala kostnader. Deras andel personalkostnader i förhållande till övriga kostnader. andel uppgår till hela 68 procent, vilket är betydligt högre än genomsnittet på 60 procent. Om vi istället tittar på vilken Det återstår att se om personalkostnaderna fortsätter att vara klubb som står för den största ökningen av personalkostnader den största kostnadsposten och om kostnaderna i absoluta tal mellan de två senaste säsongerna är det Timrå IK. De gick fortsätter att öka. från 24 miljoner kronor i personalkostnader till 50 miljoner kronor, en ökning på 26 miljoner motsvarande 110 procent. Förklaringen är att Timrå IK spelade i Hockeyallsvenskan under 2017/2018 och i SHL under 2018/2019.
1 7
2018/2019 2017/2018 Brynäs IF 66% 65%
Djurgårdens IF 61% 57%
Frölunda HC 56% 58%
Färjestad BK 58% 59%
HV71 62% 62%
Timrå IK 62% 59%
Linköping HC 52% 56%
Luleå HF 52% 57%
Malmö Redhawks 57% 65%
Mora IK 68% 68%
Rögle BK 62% 66%
Skellefteå AIK 60% 59%
Växjö Lakers 60% 60%
Örebro HK 67% 67%
Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 19 04
Lönekostnad 76 miljoner kronor. I och med uppflyttningen från Hockeyallsvenskan till SHL står Timrå IK för den största Vi har granskat SHL-klubbarnas totala lönekostnad och dess ökningen av lönekostnader. Som tidigare nämnts är avkastning i form av vunna poäng i grundserien. Detta har de ekonomiska förutsättningarna i Hockeyallsvenskan vi gjort genom att jämföra antal vunna poäng i grundserien inte lika gynnsamma som i SHL (se tidigare avsnitt om med lönekostnaderna i respektive koncern. Lönekostnader personalkostnaderna). avser i denna sammanställning kostnaden för samtliga anställda, inklusive styrelse och ledande befattningshavare, samt sociala avgifter och pensionskostnader.
Lönekostnad per klubb Under 2018/2019 har Färjestad BK ligans högsta lönekostnad med drygt 99 miljoner kronor. Timrå IK med 42 miljoner kronor har ligans lägsta lönekostnad. Genomsnittet i SHL ligger på 77 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner högre än föregående år. Genomsnittet under 2018/2019 exklusive Timrå IK uppgick till dryga
1 8 1 9
Total lönekostnad Antal poäng Total lönekostnad Antal poäng Lagnamn 2018/2019 (tkr) grundserie Lagnamn 2017/2018 (tkr) grundserie Färjestad BK 98 545 101 Brynäs IF 95 245 70
Brynäs IF 97 021 69 Färjestad BK 89 901 87
Frölunda HC 94 042 92 HV71 88 684 81
HV71 90 687 80 Frölunda HC 82 477 94
Djurgårdens IF 81 578 86 Linköping HC 79 526 78
Linköping HC 79 853 67 Rögle BK 78 104 61
Luleå HF 78 636 101 Skellefteå AIK 73 798 87
Skellefteå AIK 77 666 84 Växjö Lakers 73 420 116
Växjö Lakers 75 448 82 Luleå HF 72 674 81
Örebro HK 74 167 69 Djurgårdens IF 69 182 95
Rögle BK 72 630 75 Malmö Redhawks 66 683 86
Mora IK 58 403 60 Örebro HK 66 167 58
Malmö Redhawks 56 933 82 Mora IK 46 711 51
Timrå IK 41 864 44 Timrå IK 23 510 99
Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong
20 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 04
Lönekostnad per vunnen poäng för den största ökningen av lönekostnad per vunnen poäng Lönekostnad per vunnen poäng är något som ofta i och med uppflyttningen till SHL. Rögle BK är den klubb återspeglar prestationerna mer än de faktiska som lyckats minska lönekostnaden per poäng mest jämfört lönekostnaderna. Bland klubbarna i SHL skiljer det 135 med föregående säsong tack vare fler vunna poäng och procent mellan botten och toppen vad gäller lönekostnad lägre lönekostnader. I genomsnitt uppgick SHL-klubbarnas och 130 procent mellan botten och toppen vad gäller lönekostnader till 997 tusen kronor per vunnen poäng antalet vunna poäng. Färjestad BK och Luleå HF slutade på under 2018/2019. Det kan jämföras med föregående år första respektive andra plats i den sportsliga tabellen med då lönekostnaden per vunnen poäng uppgick till 970 tusen 101 intjänade poäng. kronor (exklusive Timrå IK som inte spelade i SHL denna säsong). Placeringen i den sportsliga tabellen i kombination med lönekostnader på drygt 79 miljoner kronor ger Luleå HF den näst lägsta lönekostnaden per poäng. Luleå HF:s lönekostnader ligger i nivå med genomsnittet i SHL, men är lägre än Färjestad BK:s dryga 99 miljoner kronor i lönekostnader.
Lägst lönekostnad per vunnen poäng har Malmö Redhawks med 694 tusen kronor. Högst lönekostnad per vunnen poäng har Brynäs IF med 1 406 tusen kronor. Timrå IK står
Lönekostnad per poäng 2018/2019 2 0 Lönekostnad per poäng 2017/2018 2 1
Malmö Redhawks 694 Timrå IK 237
Luleå HF 779 Växjö Lakers 633
Växjö Lakers 920 Djurgårdens IF 728
Skellefteå AIK 925 Malmö Redhawks 775
Djurgårdens IF 949 Skellefteå AIK 848
Timrå IK 951 Frölunda HC 877
Rögle BK 968 Luleå HF 897
Mora IK 973 Mora IK 916
Färjestad BK 976 Linköping HC 1 020
Frölunda HC 1 022 Färjestad BK 1 033
Örebro HK 1 075 HV71 1 095
HV71 1 134 Örebro HK 1 141
Linköping HC 1 192 Rögle BK 1 280
Brynäs IF 1 406 Brynäs IF 1 361
- 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 - 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600
Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 21 04
Lönekostnad versus placering i grundserien som ligger under linjen presterar över förväntan sett till utbetalda löner. Växjö Lakers, Djurgårdens IF, Luleå HF, Figur 22 visar lönekostnaderna i klubbarna som spelade Skellefteå AIK och Malmö Redhawks är klubbarna som fått ut i SHL 2018/2019 i förhållande till deras genomsnittliga mest av sina lag med hänsyn till lönekostnader. Varken Timrå tabellplacering i grundserien de två senaste åren. IK eller Mora IK har nått några högre sportsliga placeringar i Lönekostnader avser i denna sammanställning genomsnittlig grundserien. Under föregående säsong spelade dock Timrå kostnad för samtliga anställda, inklusive styrelse och IK i Hockeyallsvenskan med en betydligt lägre budget och ledande befattningshavare, samt sociala avgifter och sämre ekonomiska förutsättningar än övriga SHL-klubbar. I pensionskostnader. Hockeyallsvenskan kan klubbarna inte ha en lika hög spelar- Korrelationskoefficienten har ett värde mellan -1 och 1, där 0 och personalbudget som i SHL givet storleken på intäkterna anger inget samband, 1 anger maximalt positivt samband och för kommersiella rättigheter. Därmed påverkas inte Timrå -1 maximalt negativt samband. Vi kan i denna analys se att IK:s genomsnittliga tabellplacering i samma utsträckning som det finns ett samband mellan lönekostnader och slutplacering klubbens lönekostnader. i grundserien. Korrelationskoefficienten i analysen uppgår Vår analys visar att Brynäs IF, HV71 och Färjestad BK har till -0,6, det vill säga närmare -1 än 0. Därmed innebär underpresterat vad gäller lönekostnader i förhållande sambandet att ju högre lönekostnad en klubb har, desto lägre till slutplacering i grundserien. Enligt denna analys kan tabellplacering (dvs ettan i tabellen är lägst). även Örebro HK, Linköping HC och Rögle BK sägas ha De klubbar som ligger på eller nära linjen i figur 22 presterar underpresterat. enligt förväntan med hänsyn till deras lönekostnader. Klubbar
Brynäs IF
Linköping HC
Rögle BK Örebro HK
Mora IK
Timrå IK
2 2
Genomsnittlig lönekostnad vs genomsnittlig slutplacering i grundserien 2017/2018 - 2018/2019
15 14 13 12 11 10 9 8
22 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 04
Figur 22 visar att intervallet mellan klubbarnas lönekostnader är förhållandevis stort. Färjestad BK har de högsta lönekostnaderna med drygt 98 miljoner kronor. Lägst lönekostnader har Timrå IK med knappa 42 miljoner kronor. Lönekostnaderna i flertalet av klubbarna ligger på en nivå som är rättvisande i förhållande till deras tabellplacering i grundserien. Några lag har underpresterat, medan andra har överpresterat och balansgången däremellan är hårfin. Grafen visar dock ett samband mellan högre lön och slutlig tabellplacering. Sett till de två senaste säsongerna får klubbarna som betalar ut en något högre lön generellt en bättre tabellplacering.
120 000
100 000 Färjestad BK HV71 Frölunda HC
80 000 Djurgårdens IF Skellefteå AIK Luleå HF Växjö Lakers
Malmö Redhawks 60 00
40 00
20 000
7 6 5 4 3 2 1
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 23 04
Eget kapital Eget kapital kan sägas utgöra en organisations egna medel. Det består främst av tillskjutna medel från intressenter, För att beviljas elitlicens i SHL bör en förening, enligt punkt som exempelvis medlemmar, ägare och bidragsgivare samt 10 i ”Reglemente för Licensnämnd”³, ha en ”stabil ekonomi”. tidigare års ackumulerade driftsöverskott (vinster) eller Detta innebär att den förening eller det idrottsaktiebolag driftsunderskott (förluster). Den klubb som har högst eget som söker licens inte får befinna sig på obestånd eller ha ett kapital är Färjestad BK med 117 miljoner kronor. Det är mer eget kapital enligt reviderad årsredovisning på koncernnivå än dubbelt så mycket som HV71, klubben med näst högst eget som är lägre än 5 miljoner kronor per den 30 april 2019. Om kapital. Det bör i detta sammanhang nämnas att Linköping kravet på eget kapital inte uppfylls kallas det för ”kapitalbrist”. HC, Örebro Hockey och Timrå IK har genomfört nyemissioner. En förening eller ett idrottsaktiebolag som inte uppfyller Nyemissionerna har gett klubbarna 9 miljoner kronor, 5 kravet ska enligt reglementet flyttas ned om inte särskilda miljoner kronor respektive 2 miljoner kronor i tillskott. På så omständigheter föreligger. Svenska Ishockeyförbundet har vis har klubbarna ökat det egna kapitalet med sammanlagt 16 även bestämt att denna gräns ska höjas successivt till och med miljoner kronor. Detta bör ställas i relation till föregående år då 2022 (se figur 23). de totala tillskotten (både aktieägartillskott och nyemissioner) uppgick till totalt 42 miljoner kronor för alla 14 klubbar. I år 2 3 har tillskotten alltså minskat med 62 procent.
År SHL-förening Förening i Samtliga klubbar i SHL klarar licenskravet på 5 miljoner kronor Hockeyallsvenskan i eget kapital med undantag för Malmö Redhawks som har ett 2019 5,0 mkr 2,0 mkr eget kapital på 14 tusen kronor. Klubben har dock beviljats 2020 6,0 mkr 2,5 mkr dispens av licensnämnden4. Som tidigare nämnts kommer gränsen för det egna kapitalet att höjas successivt. Per den 30 2021 8,0 mkr 3,0 mkr april 2020 förväntas SHL-klubbarna ha ett eget kapital på 6 2022 10,0 mkr 4,0 mkr miljoner kronor. Utöver Malmö Redhawks måste även Mora IK öka sitt eget kapital under det kommande räkenskapsåret för att klara licenskravet. Samtliga klubbar i SHL upprättar koncernredovisning. Tidigare Pressen att prestera såväl sportsligt som ekonomiskt har kunde klubbarna kringgå reglerna om eget kapitalet med kanske aldrig varit större i SHL. 2022 krävs 10 miljoner kronor hjälp av redovisningstekniska åtgärder – framför allt genom i eget kapital. I nuläget har 9 av 14 klubbar mer än 10 miljoner att skriva upp varumärken. Bilden av dessa klubbars egna kronor i eget kapital. Övriga klubbar bör börja tänka på kapital blev då missvisande, eftersom de inte inkluderade de framtiden redan nu för att kunna behålla sina elitlicenser. elimineringar som sker i koncernredovisningen.
Eget kapital 2 4
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
³ http://www.swehockey.se/globalassets/svenska-ishockeyforbundet/om-forbundet/namnder-och-kommitteer/licensnamnden/licensregler-for-shl-ha-he-och-sdhl-2017-06-17.pdf 4 https://www.hd.se/2019-07-15/dispens-raddar-redhawks-shl-sasong.
24 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 04
Soliditet balansomslutningen och de senaste årens resultat är snarare en soliditet på 10 procent. Det är dock svårt att ge en specifik Soliditet definieras som andelen eget kapital av rekommendation utan att även beakta andra faktorer. balansomslutningen, det vill säga hur mycket av bolagets tillgångar som är finansierade via tidigare upparbetade Vanliga bolag vill inte ha en allt för hög soliditet, då det finns vinster och externt insatt kapital i form av aktier. Resterande ett avkastningskrav hos delägarna. I idrottsklubbar är det lite del av tillgångarna är finansierade via korta eller långa annorlunda, eftersom de är majoritetsägda av en förening skulder. I såväl ishockeyklubbar som andra idrottsklubbar med medlemmar som inte har några avkastningskrav. Det blir utgör avsättningar till framtida pensionsutfästelser en stor dock allt vanligare med externt kapital upp till en röstandel del av balansräkningen. Pengarna ligger ofta säkrade i en på 49 procent i aktiebolaget (resterande 51 procent måste kapitalförsäkring med motsvarande belopp på tillgångssidan. ägas av föreningen). Dessa finansiärer kan ha någon form av Det bör beaktas att klubbarna i SHL har spelat i den högsta långsiktigt avkastningskrav, även om det antagligen inte är det serien olika länge, vilket har inneburit olika ekonomiska primära syftet med investeringen. förutsättningar att göra stora pensionsavsättningar. Färjestad Som vi ser i tabellen har endast 6 av 14 klubbar en soliditet BK och Brynäs IF har spelat under samtliga 44 SHL-säsonger. på 10 procent eller mer: Färjestad BK, Skellefteå AIK, Det syns på deras pensionsavsättningar som uppgår till 330 Djurgårdens IF, Mora IK, Rögle BK och HV71. I föregående års miljoner kronor respektive 190 miljoner kronor. Om vi tittar rapport klarade 4 av 14 lag denna gräns. Malmö Redhawks är på pensionsavsättningarna i Örebro HK och Mora IK som den klubb som har lägst soliditet. endast har spelat sex säsonger vardera är avsättningarna betydligt lägre, 45 miljoner kronor respektive 23 miljoner kronor. Som en följd av detta har dessa klubbar också lägre balansomslutning än de lag som spelat länge i SHL. Totalt har de 14 lagen i SHL pensionsavsättningar på cirka 2,4 miljarder kronor, varav årets totala pensionsavsättning uppgår till 176 miljoner kronor. Endast 6 av 14 klubbar har en En rekommendation för företag generellt brukar vara att ha “ en soliditet på runt 30 procent. Vi bedömer dock att detta soliditet på 10 procent eller mer. är något högt för ishockeyklubbar. Ett mer rimligt mått med hänsyn till klubbarnas storlek på eget kapital, den totala
Soliditet 2 5
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 25 04
Publiksnitt per SHL-klubb 14 klubbar har minskat sina publiksnitt på hemmamatcher under 2018/2019. Resterande 9 klubbar har ökat sina På sida 13 redogör vi för det totala publiksnittet på publiksnitt. Den totala ökningen är likt föregående år större hemmamatcher i grundserien i SHL under de senaste fem än den totala minskningen. Det innebär att det totala åren. På nästföljande sidor har vi jämfört respektive lags publiksnittet på hemmamatcher i grundserien ökade under publiksnitt på hemmamatcher i grundserien under de senaste 2018/2019 jämfört med föregående säsong. Läs mer om två åren. Vi har även inkluderat beläggningsgraden på denna analys på sida 13. Föga förvånande är det fortsatt arenorna för respektive lag. tydligt att publiksnittet ökar för klubbar som avancerar Frölunda HC är likt föregående år fortsatt ohotad etta med från Hockeyallsvenskan till SHL. Detta är något som Timrå det högsta publiksnittet och vinner därmed publikligan IK exemplifierar under denna säsong och Mora IK under 2018/2019. Årets största ökning står Timrå IK för. Tack föregående säsong. vare sitt avancemang till SHL ökade klubben sitt publiksnitt Beläggningsgraden i SHL varierar kraftigt mellan klubbarna, med 871 åskådare. Trots ökningen har klubben det lägsta men i genomsnitt uppgick den till 81 procent under publiksnittet i SHL med 3 932 åskådare. Efter Frölunda HC 2018/2019. Det är en ökning med 3 procentenheter jämfört kommer Djurgårdens IF som under säsongen passerade med föregående säsong. Variationen mellan lagen sträcker Färjestads BK. Djurgårdens IF ökade sitt publiksnitt med drygt sig från Malmö Redhawks 55 procent till Örebro HK:s och 186 åskådare. Tätt efter Djurgårdens IF kommer Färjestads HV71:s 94 procent. Utöver HV71 och Örebro HK har även BK med ett publiksnitt på 7 231 åskådare. Denna topptrio Djurgårdens IF och Mora IK en beläggningsgrad på minst har ett publiksnitt på hemmamatcher som är högre än 7 000 90 procent. Mora IK har behållit en hög beläggningsgrad åskådare. efter klubbens ökning av publiksnittet under föregående Malmö Redhawks har den största arenakapaciteten och säsong. Samtidigt har klubben den lägsta arenakapaciteten placerar sig strax efter topptrion med 6 888 åskådare i i SHL. Det är alltså inte enbart lagens publiksnitt som avgör publiksnitt. Det är en förbättring med 414 åskådare jämfört beläggningsgraden, utan den styrs till stor del av respektive med föregående säsong. klubbs arenakapacitet. Malmö Redhawks fortsätter att ha den lägsta beläggningsgraden, trots att klubben har det fjärde Timrå IK har lägst publiksnitt i SHL. Därefter följer Mora IK högsta publiksnittet. Den låga beläggningsgraden förklaras av och Rögle BK, som även fanns bland klubbarna med lägst att deras arena har den största kapaciteten av alla klubbarna i publiksnitt föregående säsong. Jämfört med föregående SHL. Malmö Arena har en kapacitet för 12 600 åskådare, vilket säsong har Timrå IK och Rögle BK ökat sina publiksnitt med kan jämföras med exempelvis Mora IK:s arena som rymmer 871 åskådare respektive 355 åskådare. Mora IK har i stället 4 500 åskådare. minskat sitt publiksnitt med 48 åskådare. Endast 5 av SHL:s
26 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 04
Under denna säsong har det inte skett någon ombyggnation En beläggningsgrad som är högre än 95 procent kan indikera av SHL-klubbarnas arenor som har påverkat deras kapacitet. att klubbens prissättning av säsongsbiljetter och biljetter till Jämförbarheten mellan 2018/2019 och 2017/2018 får enstaka matcher inte är tillräckligt differentierad. Klubben därför anses vara hög. kan då öka sina intäkter genom att höja priserna till dess att beläggningsgraden sjunker något. Det kommer alltid att finnas Entréintäkter står för 22 procent av SHL-klubbarnas totala vissa supportrar som går på matcher oavsett vad det kostar, intäkter och med ytterligare 9 procent från servering, kiosk medan andra supportrar är mer priskänsliga. Det gäller för och souvenirer kan vi räkna ut att nära en tredjedel av klubbarna att identifiera så många kundsegment som möjligt klubbarnas intäkter kommer från publiken. Malmö Redhawks och att hitta trösklarna i respektive segment. Klubbarna som och Frölunda HC har arenor med en åskådarkapacitet som ligger mellan 90–95 procent i beläggningsgrad är Örebro väsentligt överträffar de andra SHL-lagens. Dessa arenor är HK, HV71, Mora IK och Djurgårdens IF. Med undantag för inte enbart byggda för ishockey och ger därför klubbarna Djurgårdens IF som tillkom i år, låg dessa klubbar inom samma en lägre beläggningsgrad. En rimlig beläggningsgrad som intervall under föregående säsong. Därefter följer Rögle BK klubbarna ur ett nationalekonomiskt perspektiv skulle med en beläggningsgrad på 88 procent. kunna sträva efter är 90–95 procent. Klubbar med en lägre beläggning än så, kan öka sina publik- och matchdagsintäkter, främst genom att locka nya åskådare till arenan. Det kan exempelvis ske genom kampanjer eller genom att få en större del av publiken att gå på fler matcher eller köpa säsongskort.
Publiksnitt och beläggningsgrad 2018/2019 2 6
12 000 100%
10 000 80% 8 000 60% 6 000 40% 4 000
2 000 20%
0 0%
Publiksnitt Beläggningsgrad
Publiksnitt och beläggningsgrad 2017/2018 2 7
12 000 100%
10 000 80% 8 000 60% 6 000 40% 4 000
2 000 20%
0 0%
Publiksnitt Beläggningsgrad
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 27 28 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 05
Analys av SHL:s klubblag
På följande sidor går vi igenom den finansiella ställningen i i varje enskild klubb.
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 29 9 087 9 312 9 029 9 667 071 10
2 2 3 3 3 0 1 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
Frölunda HC
Frölunda HC följde upp förra säsongens tredje plats i utan även högre intäkter från servering, kiosk och souvenirer. grundserien genom att återigen placera sig på plats tre med Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer ökade med totalt 92 poäng under denna säsong. I slutspelet tog laget cirka 800 tusen kronor. Övriga intäkter ökade med 3 miljoner sig till final och vann över Djurgårdens IF med 4–2 i matcher. kronor och intäkter från reklam och sponsring ökade med Därmed var SM-guldet tillbaka i Göteborg igen. Frölunda HC drygt 11 miljoner kronor jämfört med 2017/2018. är den SHL-klubb som har flest titlar i Champions Hockey Frölunda HC:s totala verksamhetskostnader ökade med 27 League. Under 2018/2019 tog klubben sin tredje seger i miljoner kronor under säsongen. Övriga kostnader ökade med turneringen efter vinst mot EHC Red Bull München i finalen. drygt 16 miljoner kronor, medan personalkostnaderna ökade Sportligt sett var säsongen lika framgångsrik som 2015/2016, med drygt 12 miljoner kronor. Årets resultat är positivt och med vinst både i SHL och CHL, och laget fortsätter att locka uppgår till nästan 9 miljoner kronor. Det är en stor ökning mycket publik till sina matcher. Publiksnittet ökade till 10 071 jämfört med föregående årsresultat på 110 tusen kronor. åskådare, vilket var 404 åskådare fler per match jämfört med Koncernen har ett eget kapital som i år uppgår till 35 miljoner förra säsongen. Beläggningsgraden ökade från 80 procent till kronor. 84 procent.
Nettoomsättningen ökade med 35 miljoner kronor jämfört med föregående säsong. Ökningen beror främst på att intäkterna från entrébiljetter ökade med 20 miljoner kronor. I och med att Frölunda HC har många åskådare på sina matcher påverkas intäkterna när laget tar sig tillslutspel i både SHL och i CHL. Fler matcher ger inte bara högre entréintäkter,
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
7% 7%
1% 42% 1 44% 44% 40%
56% 58%
48% 0% 0% 52%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
30 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Frölunda HC 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 180 694 145 128 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 173 685 138 259 Arenakapacitet: 12 044 Totala verksamhetskostnader (tkr) 172 171 144 916 Publiksnitt: 10 071 Beläggningsgrad: 84% Lönekostnader (tkr) 94 042 82 477 Rörelseresultat (tkr) 1 514 -6 657
Årets resultat (tkr) 8 559 110
Eget kapital (tkr) 34 538 25 979 2017/2018 Tabellplacering 3 3 Arenakapacitet: 12 044 Vunna poäng grundserien 92 94 Publiksnitt: 9 667 Beläggningsgrad: 80% Slutplacering SM-guld Kvartsfinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 022 877
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 904 764
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 31 7 924 7 335 6 989 7 169 355 7
9 7 10 2 4 0 2 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
Djurgårdens IF
2018/2019 slutade Djurgårdens IF på en fjärdeplats i Klubbens verksamhetskostnader ökade med drygt 21 miljoner grundserien, två placeringar sämre än fjolårets andra plats. kronor eller 19 procent. En bidragande orsak till ökningen Laget tog sig hela vägen till final i slutspelet där Frölunda HC är att personalkostnaderna ökade med drygt 17 miljoner vann med 4–2 i matcher. Den sportsliga framgången innebar kronor, från 65 miljoner kronor till lite mer än 82 miljoner att publiksnittet ökade med 186 åskådare till 7 355 åskådare kronor. Personalkostnaderna utgör 61 procent av de totala per match. Beläggningsgraden för klubben uppgick till 91 kostnaderna. Klubbens övriga kostnader ökade med 4 miljoner procent, vilket är en ökning jämfört med föregående års kronor och avskrivningarna ökade med 35 tusen kronor. beläggningsgrad på 89 procent. Djurgårdens IF gör ett positivt resultat på nästan 4 miljoner Klubbens nettoomsättning ökade med 27 procent jämfört kronor. Det egna kapitalet uppgår till drygt 27 miljoner kronor, med föregående år och uppgick till 143 miljoner kronor. Till vilket ger klubben en soliditet på 14 procent. följd av det ökade publiksnittet och framgångarna i slutspelet ökade intäkterna från entrébiljetter med 11 miljoner kronor. Djurgårdens IF ökade även intäkterna från reklam och sponsring med lite mer än 10 miljoner kronor, till drygt 66 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning på 18 procent. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer ökade med 486 tusen kronor. Övriga intäkter uppgick till drygt 24 miljoner kronor, en ökning med nästan 9 miljoner kronor. Ökningen av övriga intäkter beror främst på att ersättningarna för spelare i NHL ökade med drygt 8 miljoner kronor.
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
17% 14%
39% 43% 35% 34%
2% 2% 57% 61%
46% 50% 0% 0%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
32 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Djurgårdens IF 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 144 649 113 132 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 143 022 112 220 Arenakapacitet: 8 094 Totala verksamhetskostnader (tkr) 135 672 114 258 Publiksnitt: 7 355 Beläggningsgrad: 91% Lönekostnader (tkr) 81 578 69 182 Rörelseresultat (tkr) 7 350 -2 038
Årets resultat (tkr) 3 870 781
Eget kapital (tkr) 27 432 23 356 2017/2018 Tabellplacering 4 2 Arenakapacitet: 8 094 Vunna poäng grundserien 86 95 Publiksnitt: 7 169 Beläggningsgrad: 89% Slutplacering Final Semifinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 949 728
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 773 592
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 33 5 992 6 122 6 241 7 233 7 231
7 5 7 4 1 0 3 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
Färjestad BK
I grundserien avancerade Färjestad BK tre tabellplaceringar – ökade med 12 miljoner kronor, vilket motsvarar 14 procent. från förra säsongens fjärde plats till en första plats. Efter sju Avskrivningarna ökade med 830 tusen kronor eller 14 spelade matcher mot Djurgårdens IF åkte laget ut i semifinal procent. efter förlust med 3–4 i matcher. Färjestad BK gör i år ett positivt resultat på 10 miljoner Publiksnittet i grundserien är i nivå med föregående säsong kronor. Likt tidigare år har Färjestad BK ligans starkaste egna och har endast minskat med två åskådare, från 7 233 kapital. Det egna kapitalet uppgår till 117 miljoner kronor åskådare till 7 231. Detta har inte påverkat beläggningsgraden och soliditeten ligger på 20 procent. Under året har byte av som ligger kvar på 88 procent. Försäljningen av entrébiljetter redovisningsprinciper haft en negativ effekt om 2 miljoner ökade med 38 procent, från 26 miljoner kronor till 36 miljoner kronor på klubbens egna kapital. kronor. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer ökade med cirka 9 miljoner kronor, vilket är en ökning med 26 procent jämfört med föregående säsong. Intäkterna från reklam och sponsring ökade med 12 miljoner kronor och uppgår till drygt 66 miljoner kronor. Räkenskapsårets nettoomsättning uppgår till 186 miljoner kronor. Det är en ökning med 34 miljoner kronor eller 23 procent.
Klubbens totala verksamhetskostnader ökade med 25 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 16 procent. Ökningen beror delvis på att de övriga kostnaderna ökade med 20 procent eller drygt 11 miljoner kronor. Personalkostnaderna
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
20% 19% 23% 17% 38% 37%
58% 59%
25% 24% 36% 4% 4% 36%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
34 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Färjestad BK 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 187 123 156 467 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 185 544 151 304 Arenakapacitet: 8 500 Totala verksamhetskostnader (tkr) 175 506 151 051 Publiksnitt: 7 231 Beläggningsgrad: 85% Lönekostnader (tkr) 98 545 89 901 Rörelseresultat (tkr) 10 038 253
Årets resultat (tkr) 10 179 529
Eget kapital (tkr) 116 525 106 346 2017/2018 Tabellplacering 1 4 Arenakapacitet: 8 500 Vunna poäng grundserien 101 87 Publiksnitt: 7 233 Beläggningsgrad: 85% Slutplacering Semifinal Kvartsfinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 976 1 033
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 654 620
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 35 5 021 5 354 4 896 4 947 5 363
8 4 9 7 2 0 4 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
Luleå HF
Under säsongen avancerade Luleå HF fem placeringar personalkostnaderna ökade med drygt 6 miljoner kronor och i grundserietabellen – från sjunde till andra plats. övriga externa kostnader med 11 miljoner kronor. Dessutom Tabellplaceringen innebar en direktkvalificering till slutspelet ökade avskrivningarna med cirka 5 miljoner kronor till följd av och en kvartsfinal där klubben slog ut Växjö Lakers med 4–1 i större teknikinvesteringar i arenan. matcher. I semifinalen förlorade dock klubben mot Frölunda HC Årets resultat efter skatt är positivt och uppgår till 17 miljoner med 1–4 i matcher. kronor, vilket är en ökning med 16 miljoner kronor jämfört Publiksnittet ökade under säsongen med 416 åskådare och med föregående säsong. Klubben har ett positivt eget kapital uppgick till 5 363. Detta medförde att beläggningsgraden på 26 miljoner kronor. ökade från 79 procent till 85 procent. Även nettoomsättningen ökade under säsongen, från 128 miljoner kronor till 171 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 34 procent. Ökningen beror främst på att intäkterna från entrébiljetter, restaurang och kioskverksamhet ökade med totalt cirka 9 miljoner kronor. Rättighetsersättningarna ökade med 11 miljoner kronor och övriga intäkter med drygt 24 miljoner kronor.
Klubbens kostnader ökade inte i samma utsträckning som intäkterna utan endast med 17 procent. Därmed förbättrades rörelseresultatet med 22 miljoner kronor. De totala rörelsekostnaderna uppgår till 150 miljoner kronor och ökningen på drygt 22 miljoner kronor beror främst på att
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
16% 16% 30% 36% 43% 41%
52% 57%
6% 5% 43% 5% 2% 48%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
36 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Luleå HF 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 171 467 129 754 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 171 392 127 582 Arenakapacitet: 6 300 Totala verksamhetskostnader (tkr) 150 147 128 538 Publiksnitt: 5 363 Beläggningsgrad: 85% Lönekostnader (tkr) 78 636 72 674 Rörelseresultat (tkr) 21 245 -956
Årets resultat (tkr) 17 078 1 316
Eget kapital (tkr) 26 229 9 150 2017/2018 Tabellplacering 2 7 Arenakapacitet: 6 300 Vunna poäng grundserien 101 81 Publiksnitt: 4 947 Beläggningsgrad: 79% Slutplacering Semifinal Åttondelsfinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 779 897
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 725 764
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 37 5 030 5 042 4 686 4 642 4 532
1 1 6 5 5 0 5 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
Skellefteå AIK
2018/2019 slutade Skellefteå AIK på femte plats i sponsorintäkter ökade däremot med 10 miljoner kronor, från grundserien, samma placering som under fjolåret. I slutspelet 55 miljoner kronor till 65 miljoner kronor. Trots årets negativa gick Skellefteå AIK till kvartsfinal där laget ställdes mot resultat uppgår klubbens egna kapital till 45 miljoner kronor, Djurgårdens IF. I kvartfinalen åkte Skellefteå AIK ut efter vilket är tredje högst i SHL. förlust med 2–4 i matcher. Klubbens publiksnitt minskade med 119 åskådare per match jämfört med föregående säsong. Det ledde till att beläggningsgraden minskade från 80 procent till 78 procent.
Koncernens resultat efter skatt blev en förlust på knappt 8 miljoner kronor. Det kan jämföras med 2017/2018 då resultatet efter skatt var en förlust på cirka 4 miljoner kronor. Att resultatet försämrats beror främst på att koncernens totala verksamhetskostnader har ökat mer än intäkterna. Skellefteå AIK:s siffror visar, precis som för övriga klubbar, hur stor betydelse antalet spelade matcher har för klubbens intäkter och finansiella resultat i stort. Intäkterna från entrébiljetter minskade från 31 miljoner kronor till 25 miljoner kronor. Det kan bero på att klubben denna säsong spelade färre matcher jämfört med föregående år då de gick till final. Som en följd av detta minskade även intäkterna från servering, kiosker och souvenirer med drygt 1 miljon kronor. Klubbens reklam- och
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
14% 16% 20% 25% 37% 38% 14%
59% 60% 15%
3% 3% 52% 44%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
38 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Skellefteå AIK 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 126 409 126 044 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 126 409 126 044 Arenakapacitet: 5 801 Totala verksamhetskostnader (tkr) 134 016 131 059 Publiksnitt: 4 523 Beläggningsgrad: 78% Lönekostnader (tkr) 77 666 73 798 Rörelseresultat (tkr) -7 607 -5 015
Årets resultat (tkr) -7 787 -3 712
Eget kapital (tkr) 45 433 52 031 2017/2018 Tabellplacering 5 5 Arenakapacitet: 5 801 Vunna poäng grundserien 84 87 Publiksnitt: 4 642 Beläggningsgrad: 80% Slutplacering Kvartsfinal Final Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 925 848
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 779 634
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 39 6 258 7 725 6 852 6 474 888 6
15 12 8 6 6 0 6 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
Malmö Redhawks
Malmö Redhawks följde upp föregående års sjätteplacering främst på att klubbens personalkostnader minskade med i grundserien med att återigen komma sexa i årets drygt 11 miljoner kronor. Övriga kostnader ökade med drygt upplaga av SHL. Klubben knep den sista direktplatsen till 7 miljoner kronor, vilket främst förklaras av att reklam- och kvartsfinalrundan med 82 vunna poäng. Växjö Lakers hade lika sponsorkostnader ökade med 4 miljoner kronor. många poäng, men Malmö Redhawks hade bättre målskillnad Klubben redovisar ett positivt resultat på drygt 14 och hamnade därför före i tabellen. I slutspelet blev de miljoner kronor. Cirka hälften av resultatet kommer från blivande svenska mästarna Frölunda HC för svåra och de aktivering av uppskjuten skatt. Föregående år redovisade besegrade Malmö Redhawks med 4–1 i matcher. klubben ett negativt resultat på drygt 12 miljoner kronor Under årets säsong ökade publiksnittet från 6 474 åskådare till efter att jämförelsesiffrorna räknats om enligt de nya 6 888 åskådare, vilket är en ökning med i snitt 414 åskådare redovisningsprinciperna. per match. Redovisningen enligt de nya principerna har minskat det egna Nettoomsättningen ökade med totalt cirka 12 miljoner kronor kapitalet med drygt 19 miljoner kronor, från ett positivt eget jämfört med föregående säsong. Ökningen beror främst på att kapital på 5 miljoner kronor till ett negativt på 14 miljoner intäkterna från reklam och sponsring ökade med 11 miljoner kronor. Årets egna kapital uppgår till 14 tusen kronor. kronor. Trots att publiksnittet ökade under säsongen minskade Ändringen av redovisningsprinciperna följer regelverket K3 intäkterna från entrébiljetter med 300 tusen kronor. i Svenska Ishockeyförbundets redovisningshandbok. Bolaget Hockeyprojekt i Skåne AB har klassificerats som ett företag Klubbens totala verksamhetskostnader minskade under för särskilt ändamål och konsoliderats i koncernredovisningen, säsongen. Kostnaderna uppgick till drygt 104 miljoner kronor även om detta bolag formellt sett inte är ett dotterbolag. jämfört med drygt 109 miljoner kronor under föregående år. Siffrorna från föregående år har därför justerats i enlighet med På grund av ändrade redovisningsprinciper som tillämpades denna klassificering för att åren ska bli jämförbara. under detta räkenskapsår minskade verksamhetskostnaderna för 2017/2018 med drygt 2 miljoner kronor. Motsvarande justering av intäkterna för samma period uppgår till 400 tusen kronor. Årets minskning av verksamhetskostnader beror
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
6% 6% 21% 24% 35% 43% 1% 1%
57% 65%
0% 72% 69% 0%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
40 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Malmö Redhawks 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 112 357 98 331 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 108 031 96 305 Arenakapacitet: 12 600 Totala verksamhetskostnader (tkr) 104 494 108 517 Publiksnitt: 6 888 Beläggningsgrad: 55% Lönekostnader (tkr) 56 933 66 683 Rörelseresultat (tkr) 3 537 -12 212
Årets resultat (tkr) 14 394 -11 592
Eget kapital (tkr) 14 -14 381 2017/2018 Tabellplacering 6 6 Arenakapacitet: 12 600 Vunna poäng grundserien 82 86 Publiksnitt: 6 474 Beläggningsgrad: 51% Slutplacering Kvartsfinal Semifinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 694 775
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 948 771
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 41 4 980 4 947 4 757 4 658 4 691
3 6 1 1 7 0 7 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
Växjö Lakers
Förra årets seriesegrare och svenska mästare lyckades med cirka 2 miljoner kronor. Ökade personalkostnader och inte försvara förstaplatsen denna säsong. Klubben slutade en sämre placering i tabellen ledde till att lönekostnaden per på en sjundeplats i grundserien och fick möta Örebro HK i vunnen poäng ökade från 633 till 920 tusen kronor. åttondelsfinalen. Där vann Växjö Lakers med 2–0 i matcher, Årets resultat är i nivå med föregående år och uppgår till vilket ledde till kvartsfinal. I kvartsfinalen åkte klubben ut, efter knappt 5 miljoner kronor. Klubbens egna kapital uppgår till 30 att ha förlorat mot Luleå HF med 1–4 i matcher. miljoner kronor. Nettoomsättningen uppgick likt föregående år till 123 miljoner kronor, medan den totala omsättningen ökade med 3 miljoner kronor. Ökningen av den totala omsättningen beror främst på vinster från försäljningar av anläggningstillgångar. Publiksnittet ökade med 33 åskådare jämfört med föregående säsong och uppgick till 4 691 åskådare per match. Därmed ökade klubbens beläggningsgrad med 1 procentenhet.
Under 2018/2019 ökade klubbens verksamhetskostnader med 4 miljoner kronor och uppgick till 132 miljoner kronor. Ökningen förklaras huvudsakligen av att personalkostnaderna ökade med knappt 2 miljoner kronor och övriga externa kostnader, främst kopplade till fastighetskostnader, ökade
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
19% 19% 33% 25% 33% 32%
0% 0% 60% 60%
7% 7% 56% 49%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
42 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Växjö Lakers 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 141 858 138 661 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 123 179 123 919 Arenakapacitet: 5 750 Totala verksamhetskostnader (tkr) 132 117 128 439 Publiksnitt: 4 691 Beläggningsgrad: 82% Lönekostnader (tkr) 75 448 73 420 Rörelseresultat (tkr) -8 938 -4 520
Årets resultat (tkr) 4 864 4 997
Eget kapital (tkr) 30 220 25 356 2017/2018 Tabellplacering 7 1 Arenakapacitet: 5 750 Vunna poäng grundserien 82 116 Publiksnitt: 4 658 Beläggningsgrad: 81% Slutplacering Kvartsfinal SM-guld Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 920 633
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 843 528
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 43 6 784 6 537 6 481 6 621 6 550
5 9 2 8 8 0 8 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
HV71
HV71 slutade på åttonde plats i grundserien, vilket är samma tillsammans med över 3 miljoner kronor, medan övriga placering som förra säsongen. I åttondelsfinalen besegrade kostnader ökade med 500 tusen kronor. klubben först Rögle BK med 2–0 i matcher, men förlorade HV71 gör ett positivt resultat efter skatt på 8 miljoner kronor. sedan mot Färjestad BK med 3–4 i den matchserien. Klubbens egna kapital uppgår till 55 miljoner kronor, vilket är Publiksnittet minskade från 6 621 till 6 550 åskådare per näst högst i SHL. match i grundserien. Därmed minskade beläggningsgraden från 95 procent till 94 procent. Klubbens nettoomsättning ökade däremot med nästan 7 miljoner kronor och uppgick till 164 miljoner kronor. Ökningen förklaras främst av att intäkterna från reklam och sponsring ökade med nästan 10 miljoner kronor eller 16 procent. Intäkterna från entrébiljetter ökade med knappt 3 miljoner kronor, samtidigt som intäkterna från servering, kiosk och souvenirer ökade med 1 miljon kronor. Klubbens övriga intäkter minskade dock med 7 miljoner kronor, vilket motsvarar 15 procent.
HV71:s totala verksamhetskostnader ökade med nästan 4 miljoner kronor. Fördelningen av klubbens verksamhetskostnader är i princip oförändrad från föregående säsong. Personalkostnader och avskrivningar ökade
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
24% 20% 32% 33% 21% 30%
62% 61% 12% 6% 6% 11% 39% 43%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
44 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 HV71 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 164 014 157 308 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 164 014 157 308 Arenakapacitet: 7 000 Totala verksamhetskostnader (tkr) 151 111 147 309 Publiksnitt: 6 550 Beläggningsgrad: 94% Lönekostnader (tkr) 90 687 88 684 Rörelseresultat (tkr) 12 903 9 999
Årets resultat (tkr) 7 916 7 062
Eget kapital (tkr) 55 486 47 570 2017/2018 Tabellplacering 8 8 Arenakapacitet: 7 000 Vunna poäng grundserien 80 81 Publiksnitt: 6 621 Beläggningsgrad: 95% Slutplacering Kvartsfinal Åttondelsfinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 134 1 095
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 887 755
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 45 5 610 4 305 3 790 4 069 4 424
16 11 13 11 9 0 9 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
Rögle BK
2018/2019 slutade Rögle BK på en nionde plats i grundserien. lyckades minska sina personalkostnader med nästan 5 miljoner Det är klubbens bästa placering sedan återkomsten till SHL kronor och samtidigt göra ett bättre sportsligt resultat jämfört 2015/2016. Placeringen innebar att klubben fick spela med föregående säsong. Lönekostnaden per vunnen poäng åttondelsfinal i årets slutspel. I åttondelsfinalen slogs laget minskade från 1 280 tusen kronor till 968 tusen kronor. ut direkt med 0–2 i bäst av tre matcher mot HV71. Klubbens Klubbens övriga kostnader ökade dock, framför allt rese- och publiksnitt ökade med 355 åskådare per match jämfört med träningskostnader som ökade med knappt 2 miljoner kronor föregående säsong. Detta innebar att beläggningsgraden på och reklam- och sponsorkostnader som ökade med 1 miljon arenan ökade från 81 procent till 88 procent. kronor. Totalt sett ökade klubbens övriga kostnader med 4 miljoner kronor under året. Rögle BK redovisar ett positivt Nettoomsättningen ökade med knappt 3 miljoner kronor, från resultat på drygt 3 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 124 miljoner kronor till 127 miljoner kronor. Den främsta 300 tusen kronor under föregående år. Årets resultat innebär förklaringen är att intäkterna från entrébiljetter ökade med att klubben redovisar ett eget kapital på nästan 8 miljoner nästan 2 miljoner kronor. De övriga intäkterna ökade med kronor. drygt 2 miljoner kronor, varav offentliga bidrag ökade med 400 tusen kronor.
Rögle BK:s totala verksamhetskostnader var i nivå med året innan och minskade endast med 400 tusen kronor. Klubben
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
16% 15% 18% 17% 37% 34%
12%
13% 62% 66%
0% 1% 54% 55%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
46 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Rögle BK 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 126 945 124 189 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 126 945 124 189 Arenakapacitet: 5 051 Totala verksamhetskostnader (tkr) 123 466 123 901 Publiksnitt: 4 424 Beläggningsgrad: 88% Lönekostnader (tkr) 72 630 78 104 Rörelseresultat (tkr) 3 479 288
Årets resultat (tkr) 3 379 263
Eget kapital (tkr) 7 757 4 378 2017/2018 Tabellplacering 9 11 Arenakapacitet: 5 051 Vunna poäng grundserien 75 61 Publiksnitt: 4 069 Beläggningsgrad: 81% Slutplacering Åttondelsfinal 11 Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 968 1 280
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 910 1 116
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 47 5 148 5 446 5 317 5 143 5 178
6 8 12 12 10 1 0 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
Örebro HK
Örebro HK gjorde sin sjätte raka säsong i SHL och avancerade Klubbens totala verksamhetskostnader ökade med 11 två placeringar i grundserietabellen –från tolfte till tionde miljoner kronor och uppgår för 2018/2019 till cirka 118 plats. De senaste säsongerna har Örebro HK haft den miljoner kronor. Klubbens överlägset största kostnadspost är högsta beläggningsgraden i SHL och 2018/2019 är inget personalkostnader, vilka utgör 67 procent av klubbens totala undantag, även om de i år delar förstaplatsen med HV71. verksamhetskostnader. Under året ökade personalkostnaderna Beläggningsgraden på 94 procent är oförändrad jämfört med med 7 miljoner kronor motsvarande 10 procent. Klubbens föregående åroch publiksnittet ökade marginellt från 5 143 till övriga kostnader ökade med 3 miljoner kronor motsvarande 9 5 178 åskådare. procent.
Nettoomsättningen ökade med 13 procent jämfört med Trots att nettoomsättningen ökade har årets resultat 2017/2018 och uppgick till cirka 113 miljoner kronor. försämrats med 256 tusen kronor och Örebro HK redovisar en Fördelningen av intäkterna skiljer sig något från föregående förlust på 4 miljoner kronor. Under året genomförde klubben säsong. Intäkterna från entrébiljetter ökade med 2 miljoner en nyemission som ökade det egna kapitalet med 5 miljoner kronor, motsvarande 8 procent, och intäkterna från reklam kronor. Det egna kapitalet uppgår nu till drygt 6 miljoner och sponsring ökade med 12 miljoner kronor eller 23 kronor. procent. Övriga intäkter minskade dock med 4 miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning på 31 procent. Reklam- och sponsorintäkter fortsätter att vara klubbens största inkomstkälla och står för 58 procent av den totala nettoomsättningen.
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
8% 13% 31% 24% 31% 11% 23%
9% 67% 67% 2% 2%
58% 54%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
48 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Örebro HK 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 114 032 102 028 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 112 771 100 062 Arenakapacitet: 5 500 Totala verksamhetskostnader (tkr) 117 881 107 206 Publiksnitt: 5 178 Beläggningsgrad: 94% Lönekostnader (tkr) 74 167 66 167 Rörelseresultat (tkr) -5 110 -7 144
Årets resultat (tkr) -4 175 -3 919
Eget kapital (tkr) 6 414 6 088 2017/2018 Tabellplacering 10 12 Arenakapacitet: 5 500 Vunna poäng grundserien 69 58 Publiksnitt: 5 143 Beläggningsgrad: 94% Slutplacering Åttondelsfinal 12 Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 075 1 141
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 956 928
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 49 4 999 4 5 610 5 425 5 380 5 231
10 10 5 10 11 1 1 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
Brynäs IF
Under 2018/2019 slutade Brynäs IF på elfte plats i SHL och Klubben redovisar ett positivt resultat på drygt 1 miljon kronor, missade precis den sista slutspelsplatsen i hård kamp med vilket kan jämföras med förlusten på 919 tusen kronor som Örebro HK. klubben redovisade under föregående år. Rörelseresultatet uppgår till drygt 6 miljoner kronor. Resultatet efter finansiella Publiksnittet i grundserien minskade något jämfört med poster stannar dock på lite mer än 1 miljon kronor till följd av föregående år och laget lockade i snitt 149 åskådare färre räntekostnader på 5 miljoner kronor. Det egna kapitalet ökade per match. Intäkterna från entrébiljetter minskade också, från i och med årets resultat och uppgår till drygt 15 miljoner drygt 27 miljoner kronor till drygt 22 miljoner kronor. Totalt kronor. sett ökade dock nettoomsättningen med lite mer än 3 miljoner kronor under året. Detta förklaras främst av att intäkterna från reklam och sponsring ökade med nästan 11 miljoner kronor.
Verksamhetskostnaderna har likt nettoomsättningen ökat under året. Totalt sett ökade kostnaderna med nästan 2 miljoner kronor, från 150 miljoner kronor till 152 miljoner kronor. Detta motsvarar en ökning på 1 procent. Ökningen beror främst på att personalkostnaderna ökade från knappt 98 miljoner kronor till drygt 100 miljoner kronor. Övriga kostnader och avskrivningarna minskade marginellt jämfört med föregående år.
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
28% 29% 23% 14% 23% 18%
66% 65% 6% 6% 21% 23% 42% 36%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
50 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Brynäs IF 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 158 233 154 939 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 158 233 154 939 Arenakapacitet: 7 909 Totala verksamhetskostnader (tkr) 151 957 150 382 Publiksnitt: 5 231 Beläggningsgrad: 66% Lönekostnader (tkr) 97 021 95 245 Rörelseresultat (tkr) 6 276 4 557
Årets resultat (tkr) 1 150 -919
Eget kapital (tkr) 15 304 14 113 2017/2018 Tabellplacering 11 10 Arenakapacitet: 7 909 Vunna poäng grundserien 69 70 Publiksnitt: 5 380 Beläggningsgrad: 68% Slutplacering 11 Kvartsfinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 406 1 361
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 961 793
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 51 5 850 6 125 5 701 5 688 6 079
4 3 4 9 12 1 2 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
Linköping HC
2018/2019 slutade Linköping HC på tolfte plats i grundserien Under slutet av räkenskapsåret gjorde klubben en riktad med 67 vunna poäng och missade därmed slutspel. Trots en nyemission på 9 miljoner kronor som registrerades efter sämre tabellplacering än föregående år ökade publiksnittet räkenskapsårets utgång. Nyemissionen stärkte det egna med 391 åskådare och uppgick till 6 079 åskådare per match. kapitalet som nu uppgår till cirka 11 miljoner kronor.
Klubbens omsättning ökade med 5 miljoner kronor, främst till följd av ökade rättighetsersättningar och intäkter från sjuk-, hälso- och friskvård. Trots detta presenterar Linköping HC ett fortsatt negativt resultat efter skatt. Klubbens negativa resultat ökade med 1 miljon kronor, vilket resulterade i en förlust på 2 miljoner kronor. Det negativa resultatet beror främst på att hyres- och lokalkostnader ökade med cirka 6 miljoner kronor och övriga externa kostnader med cirka 5 miljoner kronor. Även om de totala kostnaderna ökade har personalkostnadernas andel minskat med 4 procentenheter. Personalkostnaderna uppgår därmed till 80 miljoner kronor. Lönekostnaden per vunnen poäng landade på 1 192 tusen kronor, vilket kan jämföras med 1 020 tusen kronor föregående säsong.
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
10% 11% 33% 33% 47% 43%
52% 56% 14%
43% 41% 1% 1% 15%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
52 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Linköping HC 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 147 745 142 839 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 147 745 142 839 Arenakapacitet: 8 500 Totala verksamhetskostnader (tkr) 154 246 142 738 Publiksnitt: 6 079 Beläggningsgrad: 72% Lönekostnader (tkr) 79 853 79 526 Rörelseresultat (tkr) -6 501 101
Årets resultat (tkr) -2 048 -1 175
Eget kapital (tkr) 11 216 4 289 2017/2018 Tabellplacering 12 9 Arenakapacitet: 8 500 Vunna poäng grundserien 67 78 Publiksnitt: 5 688 Beläggningsgrad: 67% Slutplacering 12 Kvartsfinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 192 1 020
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 958 746
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 53 2 710 2 924 3 062 4 118 4 070
19 20 15 13 13 1 3 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
Mora IK
2018/2019 var Mora IK:s andra säsong i SHL efter Ökningen av omsättningen förklaras främst av att reklam- och uppflyttningen 2016/2017. Likt föregående säsong slutade sponsringsintäkterna ökade med 16 miljoner kronor, medan klubben på en trettonde plats i grundserien. Placeringen intäkterna från entrébiljetter minskade med knappt 1 miljon innebar att laget även i år fick kvalspela för att hålla sig kvar kronor. Minskningen av intäkter från entrébiljetter beror på att i SHL. I det avgörande playoff-spelet ställdes klubben mot klubbens publiksnitt har minskat med 48 åskådare per match. Leksands IF, vilket var en repris på föregående års playoff. Mora IK har dock en fortsatt hög beläggning på arenan, Denna gång lyckades Leksands IF besegra Mora IK med 4–1 i 90 procent, jämfört med 91 procent föregående säsong. matcher, vilket betyder att Mora IK spelar i Hockeyallsvenskan Verksamhetskostnaderna följde intäkterna och ökade med nästa säsong. 18 miljoner kronor. Ökningen kan främst kopplas till att Mora IK ökade både sin omsättning och sina personalkostnaderna ökade med knappt 12 miljoner kronor verksamhetskostnader under 2018/2019. och övriga kostnader med 6 miljoner kronor. Ökningen av de Omsättningen ökade med 17 miljoner kronor, medan övriga kostnaderna utgörs bland annat av hyreskostnader på verksamhetskostnaderna ökade med knappt 18 miljoner knappt 1 miljon kronor, resekostnader på drygt 1 miljon kronor kronor. Det innebär att årets resultat hamnar på minus 230 samt transferkostnader och utbildningsbidrag på cirka 700 tusen kronor, vilket kan jämföras med föregående års positiva tusen kronor. resultat på 320 tusen kronor. Det egna kapitalet har således minskat något och uppgår till 5 miljoner kronor.
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
14% 19% 20% 18% 32% 31%
2% 3% 68% 69% 0% 0%
65% 59%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
54 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Mora IK 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 85 792 68 570 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 85 792 68 570 Arenakapacitet: 4 500 Totala verksamhetskostnader (tkr) 86 021 68 259 Publiksnitt: 4 070 Beläggningsgrad: 90% Lönekostnader (tkr) 58 403 46 711 Rörelseresultat (tkr) -229 311
Årets resultat (tkr) -230 320
Eget kapital (tkr) 5 125 5 356 2017/2018 Tabellplacering 13 13 Arenakapacitet: 4 500 Vunna poäng grundserien 60 51 Publiksnitt: 4 118 Beläggningsgrad: 92% Slutplacering 13 13 Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 973 916
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 936 788
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 55 2 857 2 490 3 036 3 061 3 932
22 22 20 15 14 1 4 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 Publiksnitt och tabellplacering
Timrå IK
Nykomlingen Timrå IK, som var tillbaka i den högsta serien personalkostnaderna för att klubbarna bättre ska kunna klara för första gången sedan 2013/2014, slutade på en fjortonde omställningen till spel i SHL. Även de övriga kostnaderna plats i årets SHL. Sista platsen i serien betydde kvalspel för att ökade under året och gick från lite mer än 16 miljoner kronor undvika nedflyttning till Hockeyallsvenskan. I kvalet förlorade till drygt 31 miljoner kronor. Ökningen beror dels på att dock klubben med 3–4 i matcher mot IK Oskarshamn, vilket hyreskostnaderna ökade med 3 miljoner kronor samt att rese- innebär att återkomsten till SHL endast varade en säsong. och träningskostnaderna ökade med drygt 3 miljoner kronor. Generellt sett ökade samtliga övriga kostnader under året. Finansiellt sett lyckades klubben öka sin nettoomsättning från drygt 42 miljoner kronor till 75 miljoner kronor. Det motsvarar Klubben gör ett positivt resultat på 657 tusen kronor. Det en ökning på nästan 33 miljoner kronor eller 77 procent. Av är en minskning med drygt 7 miljoner kronor jämfört med denna ökning står intäkter från entrébiljetter för 4 miljoner föregående säsong då klubben gjorde ett positivt resultat på kronor och intäkter från reklam och sponsring för nästan drygt 7 miljoner kronor. Klubben redovisar ett eget kapital på 29 miljoner kronor. Ökningen av intäkter från reklam och nästan 7 miljoner kronor, vilket är en ökning med nästan 3 sponsring kommer huvudsakligen från rättighetsersättningen miljoner kronor. Cirka 2 av dessa 3 miljoner kronor kommer som ökade med nästan 29 miljoner kronor. från en nyemission som genomfördes under året.
Verksamhetskostnaderna ökade också väsentligt och mer än fördubblades jämfört med föregående säsong. De totala verksamhetskostnaderna uppgick till nästan 82 miljoner kronor jämfört med drygt 40 miljoner kronor under föregående år. Den främsta anledningen till ökningen är att personalkostnaderna ökade med nästan 26 miljoner kronor. Precis som hos många andra nykomlingar ökar
Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 2018/2019 2017/2018 2018/2019 2017/2018
23% 21% 27% 38% 40% 42%
62% 59% 5%
0% 1% 8% 23% 51%
Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer
56 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 Timrå IK 2018/2019 2017/2018 Total omsättning (tkr) 82 928 48 877 2018/2019 Nettoomsättning (tkr) 75 112 42 441 Arenakapacitet: 6 000 Totala verksamhetskostnader (tkr) 81 664 40 362 Publiksnitt: 3 932 Beläggningsgrad: 66% Lönekostnader (tkr) 41 864 23 510 Rörelseresultat (tkr) -6 552 2 079
Årets resultat (tkr) 657 7 229
Eget kapital (tkr) 6 683 4 025 2017/2018 Tabellplacering 14 15 Arenakapacitet: 6 000 Vunna poäng grundserien 44 99 Publiksnitt: 3 061 Beläggningsgrad: 51% Slutplacering 14 15 Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 951 237
Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 872 99
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 57 58 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 06
Slutlig analys
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 59 06
Organisationsstruktur i elitidrottsklubbar Att leda och styra en organisation som bygger på frivillighet och starkt engagemang i en miljö med klassiska kommersiella För att Svenska Hockeyförbundets licensnämnd ska bevilja krav kräver ett speciellt synsätt. Det måste råda balans mellan elitlicens måste bolaget eller föreningen som ansöker ha en ”eldsjälar” och ”kostymer”. Framgången ligger med andra ord i stabil ekonomi, god organisation, ungdomsverksamhet i rimlig mixen mellan sport- och affärskompetens. omfattning samt en arena med tillräcklig kapacitet och kvalitet. Med stabil ekonomi menas att den förening eller det aktiebolag Vi anser att många SHL-klubbar har kommit långt i sin strävan som söker licens måste ha minst fem miljoner kronor i eget att skapa moderna ”Sports Business Offices” med en blandning kapital. Klubben får inte heller vara på obestånd, det vill av sport- och affärskompetens. Vi menar också att klubbarna säga inte kunna betala sina skulder. Undantaget är tillfälligt måste fortsätta arbetet med att utveckla och anpassa sina obestånd. Om klubben inte uppfyller dessa krav kan det bli styr- och ledningsmodeller till de förutsättningar som råder i aktuellt med degradering från SHL. elitidrottsklubbar.
Det är en stor utmaning att leda en elitidrottsklubb. Det gäller att kunna kombinera och balansera kommersiell logik med ideell logik. De sportsliga målen är ofta kortsiktiga samtidigt som det finns krav på att verksamheten ska vara långsiktigt hållbar. Konsekvensen av att misslyckas sportsligt är extremt stor och förutsättningar kan bokstavligen förändras över en natt.
60 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 06
liksom vissa kostnadsposter, specificeras av vissa klubbar, men inte av andra. Ytterligare en iakttagelse är att flertalet Samband mellan ekonomisk förutsättning och klubbar inte lämnar någon upplysning om löner avseende sportslig prestation kontraktsanställda. Det innebär att den totala lönekostnaden Denna rapport innehåller flera analyser som visar att kan skilja sig väsentligt mellan klubbarna, beroende på hur klubbarnas ekonomiska förutsättningar har en viss påverkan många bolag och andra typer av verksamheter som ingår på den sportsliga prestationen. Det framgår till exempel på i respektive koncern. Detta är nödvändigtvis inte fel, men sida 22-23, och i figur 22, att det finns ett samband mellan det blir svårare att jämföra klubbarnas ekonomi och mindre lönekostnad och slutplacering i grundserien. De klubbar som transparent för den externa läsaren. har råd att rekrytera de bästa spelarna (som också kostar mest Svensk Elitishockey har tagit fram en redovisningshandbok i lön) får ofta utdelning i form av bra tabellplaceringar. med anvisningar för att förbättra jämförbarhet och Det finns dock undantag som visar att även klubbar med transparens. Syftet har också varit att skapa enhetliga förhållandevis låga lönekostnader kan sluta högt i tabellen. Två redovisningsprinciper för att få fram ett rättvisande eget exempel är Djurgårdens IF och Malmö Redhawks som slutade kapital. Exempelvis har både Malmö Redhawks och Färjestads på fjärde respektive sjätte plats i årets grundserie, trots att de BK räknat om jämförelsesiffrorna i årsredovisningen enligt endast har den åttonde respektive tolfte högsta lönekostnaden dessa nya riktlinjer, vilket minskade deras egna kapital med i ligan. 19 miljoner kronor respektive 2 miljoner kronor. Handboken fastställdes i mars 2018 och likt Svenska Ishockeyförbundet rekommenderar vi den till alla klubbar – särskilt eftersom Jämförbar redovisning klubbarna förväntas följa denna handbok till fullo per årsboksluten 30 april 2019. Samtliga klubbar i SHL upprättar koncernredovisning för räkenskapsåret 2018/2019. Det anses ge en mer rättvisande bild av det egna kapitalet då bland annat koncerninterna transaktioner elimineras. Koncernredovisningar förbättrar även jämförbarheten mellan klubbarna.
Som vi tidigare nämnt bedriver klubbarna sina hockeyverksamheter i olika organisationsformer. Nio av fjorton klubbar har sin elitlicens och därmed hockeyverksamheten i föreningsform. Resterande fem lag bedriver verksamheten i aktiebolagsform. Redan där blir jämförbarheten något svår. Jämförbarheten försvåras ytterligare av att lagen redovisar intäkter och kostnader på olika sätt. Tretton av fjorton lag redovisar till exempel rättighetsersättningar separat. Det fjortonde laget redovisar dessa ersättningar tillsammans med intäkter från reklam och sponsring. Även andra typer av intäkter som NHL-ersättningar och serveringsintäkter
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 61 06
Hur mår SHL? Framtida utmaningar för SHL
Resultat Fortsatta krav på eget kapital
Nettoomsättningen för i SHL-klubbarna i vår rapport uppgår Per den 30 april 2019 uppgick licensnämndens krav på eget till totalt 1 902 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning på kapital till 5 miljoner kronor. Samtliga klubbar, bortsett från 236 miljoner kronor eller 14 procent jämfört med föregående Malmö Redhawks, klarar denna gräns. Licenskraven kommer år. 28 procent av nettoomsättningen utgörs av intäkter från dock att höjas successivt fram till 2022 då gränsen är 10 rättighetsersättningar, en ökning med 6 procentenheter från miljoner kronor i eget kapital (se figur 23). I nuläget klarar föregående år. Intäkterna från rättighetsersättningar uppgår nio av fjorton klubbar denna gräns enligt senast fastställda till 530 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 163 årsredovisning (se figur 28 nedan). Det återstår att se om miljoner kronor. Intäkterna från entrébiljetter ökade med 36 de nya licenskraven kommer att resultera i större vinster hos miljoner kronor, medan marknadsintäkterna minskade med klubbarna eller större aktieägartillskott för att ha tillräckligt drygt 5 miljoner kronor. med eget kapital.
De totala kostnaderna uppgår till sammanlagt 1 870 miljoner Antal lag i SHL som i nuläget klarar kravet 2 8 kronor. Det är en ökning med 184 miljoner kronor eller 11 på eget kapital (årtal inom parentes) procent, det vill säga något mindre än ökningen av klubbarnas nettoomsättning. Personalkostnaderna står för 60 procent 14 13 av de totala kostnaderna, vilket är en minskning med 1 12 procentenhet från föregående år. I pengar räknat ökade dock 12 lönekostnaderna med 87 miljoner kronor under 2018/2019. 10 9 Om vi ser till det totala rörelseresultatet (exklusive övriga 9 rörelseintäkter) gjorde SHL:s 14 lag en sammanlagd vinst 8 på 31 miljoner kronor. Detta är första gången på fyra år som
klubbarnas totala rörelseresultat är positivt. 6 På individuell nivå gör sex av fjorton klubbar ett negativt rörelseresultat. Det innebär att nästan hälften av klubbarna 4 har löpande kostnader som överstiger de återkommande 2 intäkterna.
Eget kapital 0 5 mkr (2019) 6 mkr (2020) 8 mkr (2021) 10 mkr (2022) Det egna kapitalet i klubbarna har ökat med 75 miljoner kronor eller 24 procent jämfört med föregående år och Ökad rättighetsersättning från SHL uppgår till totalt drygt 388 miljoner kronor. Ökningen på 75 miljoner kronor utgörs av 58 miljoner kronor från årets Det nya tv-avtalet mellan SHL och C More som trädde i kraft resultat, det vill säga vinster i klubbarna, och 16 miljoner 2018/2019 innebar att rättighetsersättningen till varje klubb kronor från nyemissioner. Resterande 1 miljon kronor ökade med i snitt 9 miljoner kronor – från 29 miljoner kronor avser mindre poster som till exempel transaktioner med 2017/2018 till 38 miljoner kronor 2018/2019. Ersättningens minoritetsägare, uppskjutna skatteeffekter, effekter vid byte storlek kan variera beroende på hur väl klubbarna uppfyller av redovisningsprincip, övriga poster, utdelning från fonder vissa kriterier i ett nytt incitamentsprogram. För att få ta del och andra korrigeringsposter. Soliditeten för klubbarna i SHL av de extra miljoner som SHL kan dela ut måste klubbarna uppgår till totalt 9 procent, vilket är en ökning med 1 procent uppfylla krav på exempelvis samhällsansvar i form av CSR- från föregående år. projekt samt viss kvalitet vad gäller kameraplattformar och möjligheter till bra tv-sändningar. Förhoppningsvis kan incitamentsprogrammet leda till att klubbarna får ännu bättre anseende i sina hemstäder och att intresset för SHL som liga ökar.
62 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 06
Klubbarna gör generellt sett ett bättre resultat jämfört med föregående år, till stor del tack vare den ökade rättighetsersättningen från SHL. Tillsammans gör klubbarna ett positivt resultat på 58 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 2017/2018 då resultatet uppgick till 1 miljon kronor. Om det gamla tv-avtalet fortfarande hade gällt, skulle dock klubbarna ha gjort ett negativt resultat på 106 miljoner kronor under 2018/2019. Vi kan också se att klubbarnas lönekostnader ökade med 71 miljoner kronor under 2018/2019. Det motsvarar en generell löneökning på 5 miljoner kronor per klubb, vilket kan ställas i relation till den ökade rättighetsersättningen på 9 miljoner kronor per klubb som nämns ovan. Vi tror att de ökade ersättningsnivåerna och kravet på eget kapital och samhällsansvar är positivt för svensk ishockey. Klubbarna får möjlighet att stärka sina finanser och incitament att lägga pengar på rätt saker. Vår förhoppning är att det kommer skapa långsiktigt hållbara elitidrottsklubbar som också investerar de ökade rättighetsersättningarna klokt.
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 63 07
Bilaga – upplysningar
Vi har baserat vår rapport på koncernsiffror för respektive Total omsättning: Inkluderar samtliga intäkter i koncernen. klubb. Detta har vi gjort för att kunna visa klubbens finansiella Kan exempelvis inkludera avyttringar av tillgångar. ställning på ett rättvist sätt, utan att koncerninterna Nettoomsättning: Inkluderar intäkter direkt hänförliga till transaktioner inkluderas åt något håll. I många fall finns det kärnverksamheten. också flera bolag kopplade till en klubb, utöver den juridiska enhet som har elitlicensen för spel i SHL. Syftet med dessa Publiksnitt: Avser genomsnittligt antal åskådare på bolag är att på ett eller annat sätt stödja elitverksamheten och hemmamatcher. på sikt generera intäkter och vinster till denna. Marknadsintäkter: Avser enbart intäkter från reklam och andra partnerintäkter. Därmed är rättighetsersättningen från SHL inte inräknad i detta nyckeltal. Om Sports Business Services Avrundningsfel: Rapportens analyser är gjorda i tusental Sports Business Services är ett rikstäckande nätverk kronor om inte annat anges. I förekommande fall kan det med medarbetare från EY som stödjer idrottsföreningar, därför inträffa avrundningsfel. Dessa anses vara av oväsentlig förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom karaktär och påverkar inte jämförbarheten eller analyserna i revision, redovisning, skatt, transaktioner och rådgivning. hög grad. Våra medarbetare har en bred erfarenhet från många olika idrottsområden och bland våra kunder finns såväl enskilda idrottare som klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med majoriteten av elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom med flera stora idrottsförbund.
Nyckeltalsdefinitioner
Verksamhetskostnader: Avser samtliga kostnader från koncernens verksamhet som inte direkt hör till en speciell vara. Vanliga kostnader är till exempel löner och andra personalkostnader, lokalhyra, marknadsföringskostnader och avskrivningar.
Personalkostnader: Avser samtliga personalkostnader i hela koncernen.
Lönekostnader: Lönekostnaderna i analyserna av ”lönekostnad per poäng” och ”lönekostnad per placering” avser en sammanställning av samtliga anställda inklusive styrelse och ledande befattningshavare, pensionskostnader samt sociala avgifter för koncernen som helhet. Kostnader för inhyrda spelare och andra konsultavtal ingår också i denna post.
64 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 07
Siffrorna i rapporten har hämtats från nedanstående källor, I vår granskning har vi jämfört åren på totalnivå och utgått från vilket måste beaktas när jämförelser görs. de klubbar som spelade i SHL under säsongen 2018/2019. Vi har därmed inte tagit hänsyn till uppflyttade respektive Brynäs IF: Koncernredovisning Brynäs IF 2018/2019 nedflyttade lag bortsett från analyserna på sida 8, sida 13 Djurgårdens IF: Koncernredovisning Djurgårdens IF och sida 15. I dessa analyser har vi använt data för de faktiska Ishockeyförening 2018/2019 klubbar som deltagit i SHL under respektive säsong.
Frölunda HC: Koncernredovisning Frölunda Hockey Club 2018/2019
Färjestad BK: Koncernredovisning Färjestad Bollklubb Ideell Förening 2018/2019
HV71: Koncernredovisning HV71 Ideell förening 2018/2019
Karlskrona HK: Koncernredovisning Karlskrona Hockey Klubb 2018/2019
Linköping HC: Koncernredovisning Linköpings Hockey Club ideell förening 2018/2019
Luleå HF: Koncernredovisning Luleå Hockeyförening 2018/2019
Malmö Redhawks: Koncernredovisning IF Malmö Redhawks Ishockey AB 2018/2019
Mora IK: Koncernredovisning Mora IK 2018/2019
Rögle BK: Koncernredovisning Rögle BK 2018/2019
Skellefteå AIK: Koncernredovisning Skellefteå AIK Hockey 2018/2019
Timrå IK: Koncernredovisning Timrå IK 2018/2019
Växjö Lakers: Koncernredovisning Växjö Lakers Hockey, VLH 2018/2019
Örebro HK: Koncernredovisning Örebro Hockey Klubb 2018/2019
Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 | 65 66 | Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
EY | Assurance | Tax | Transactions | Advisory
Om EY EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i.
EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person.
© 2019 Ernst & Young AB. All Rights Reserved. ey.com/se
EY material on this page has been prepared for general informational purposes only and is not intended to be relied upon as accounting, tax, or other professional advice. Please refer to your advisors for specific advice.