En Förrådsstatistisk Underbökning Av Torvmarkerna Inom Götaland Och Svealand Utom Dalarna

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING

SER. C. Avhandlingar och uppsatser. N:o 274.

ÅRSBOK 9 (1915): N:o 10.

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNINGS

FORSLAG TILL EN FÖRRÅDSSTATISTISK UNDERBÖKNING AV TORVMARKERNA INOM GÖTALAND OCH SVEALAND UTOM DALARNA

UTARBETAT

AXEL GAVELIN OCH IJENNART VON POST

- ·- ·- ...... ·--·-

· SVERIGEs GEOLOGISKA UNDERSÖKNING

SER. c. Avh a ndlin gar o ch uppsat se r. N:o 274.

ÅRSBOK 9 (1915): N:o 10.

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNINGS

FORSLAG TILL

EN FÖRRÅDSSTATISTISK UNDERBÖKNI NG AV TORVMARKERNA INOM GÖTALAND OCH SVEALAND UTOM DALARNA

UTA RBET AT

AXEL GA V EI~ I N OCH LENNART VON POST

STOCKHOLM 1916 KUl\0 1•. BOKTRYC KE RIET. l'. A . NORSTEDT & SÖNER 161290

FORO RD.

Föreliggande förslag till en fönådsstatistisk undersökning av Sveriges torvmarker, vilket den l april detta år av Kungl. Lantbruksstyrelsen och Sveriges Geologiska Undersökning· med gemensam tillstyrkande skrivelse överlämnades till Kungl. .Yiaj:t, har vid Sveriges Geologiska Undersökning utarbetats under sarnarbete mellan undertecknad och Undersökningens torvgeolog, statsgeologen L. von Post. Utom på Undersök• ningens kartmaterial g rundar sig förslaget på de torvgeolo giska arbeten, vilka sedan 1908 utförts vid Undersökningen av statsgeologen von Post och särskilt på de försöksarbeten för en allmän torvinventering, vilka bedrivits under åren 1912, 1913, 1914 och 1915 av statsgeologen von Post med biträde av extra geologerna f-il. lic. R. Sancl egren , fil. mag. B. E:son Halden och fil. kand. F. Jonzon. Stockholm i april 1916.

AxEL GAVELIN. INNEHÅLL~ Sid. 3 Historik • o •• o ••••••••• Grundprinciperna för inventeringsförslaget 4 Inventerings förslaget a1 år 1912 . . . . 7 Äldre beräkningar av torvrnäugder oc h undersökningar av torvmarker 9 Svenska Mosskulturföreningens principiella invändningar mot S. G. U:s inve nteringsförslag ...... 11 Försöksinventeringen 1912- 191 ö ...... 18 Preliminär redogörelse för resultaten av undersökningen av torvmarkerna inom Kronobergs län ...... 19 Undersökningsmetodens noggrannhetsgrad 28 Sttmm anfattning 41 Kostnadsberäkning 42 3

Underdånigt förslag rörande en förrådsstatistisk undersökning av torvmarkerna inom Götaland och Svealand utom Dalarna.

Med anle

Yrlmnde p ft Genom det pågående världskriget har vårt lands br-~tnsle- oförtövad ut- f k . - d l k · · k l h f redning råga omnnt 1 ett sär e es ~nt ls t äge, oc rågan om ut- rörandelands torvvä-rl nyttJan• d et av vao r a m• hems ka b räns1 e- oc l1 energi" l;:ä 11 or ]1ar tillgängar. Llivit mer än vanligt aktuell. Rikselagens revisorer funno sig också fördenskull föranlåtna att i sin berättelse av den 30 nov. 19 15 kraftigt understryka önskvärdheten av orn edel bara åtgärder för torvtillgångamas rationella tillgodogörande. Bl. a. framhålles den stora betydelsen av, att en inventering av torvtillgångarna i vårt land oförtövat konuner till stånd, enär ju »kännedomen om torvtillgångarnas omfattning samt deras fördelning på olika trakter tydligtvis är den främsta förutsättningen för ett planmässigt tillgodogörande av samrn a tillgångar». 1 det underdåniga yttrande, Sveriges Geologiska Undersökning tillsammans med Kungl. Lantbruksstyrelsen med anledning av dessa riksdagens revisorers uttalanden på nådig 13 befallning den h 2 1915 avgav, meddelades, att Sveriges Geologiska Undersökning inom ramen av sin ordinarie ar betsplan fortsatt de förberedande undersökningarna i och f'ör en py plan till inventering av landets torvtillgångar, men att bearbetningen av det insamlade materialet icke fort skridit så långt, att en dylik plan omedelbart kunde fram läggas. I avvaktan på en dylik plan har emellertid i den föreslagna riksstaten för år 1917 på Undersökningens under dåniga förslag upptagits 20,000 kronor för påbörjande aY den avsedda inventeringen. Sedan det vid försöksinventeringen insamlade materialet i så stor utsträckning genomarbetats, att ytterligare fasta håll punkter erhållits såväl beträffande inventeringens allmänna planläggning som rörande kostnaderna för densamma, får jag i underdånighet i ärendet anföra följande:

Grundpr~n-c1per for Det har från börJ"an av dc förberedande utrcdninno-a rua för s. G. ~:s in- en inventering av la:ndets torvbränsletillgånga r stått som en vcntermgs- . • - . . . " förslag. grundprmc1p, att denna m ventermg, för att kunna erhalla bestående värde, dels icke fin ge inskränka sig till en utred ning av enbart »bränntorvcn», utan måste omfatta all torv jäm- FÖR~TJAG TILL UNDERSÖKNI NG A V TOlWMARKER. 5 vä l sådan, som f. n. lämpligast utnyttjas genom ströbered• ning eller odling, dels att principerna för dess planläggning och utförande icke finge dikteras uteslutande av den nuva rande uppfattningen av de olika torvslagens lämpligaste an vändningssätt. Den totala torvmängden måste uppdelas icke på vad som med nuvarande exploateringsmöjligheter kan betecknas såsom brånntorv, strötorv och odlingstorv utan på naturliga torvslag med angivna biologiska, kemiska och fy sikaliska egenskaper. Bleve en dylik förutsättningslös ut redning genomförd, vore en fast och av dc tillfälligt rådande exploateringsmöjligheterna oberoende grundval vunnen, på vilken sedermera kalkyler kunde baseras, allteftersom de skilda exploateringsmöjligheternas utveckling fortskrede. En alla torv- Vid en förrådsstatistisk undersöknino·o sådan som den nu marker om- ifrågavarande är det tvenne spörsmål, vilka uppställa sig fattande undersökning t1"ll b esvaran d c. J). e1 s ga··11 er d et att möJ . ·1· 1 gast noga fi xera· prak tisk t totaltillgångell samt dennas allmH,nna fördelning på skilda ontförbar trakter, torvslag och mosstyper. Dels bör inventeringen kunna utpeka de för tillgodogörande ur olika synpunkter liim pliga förekomsterna. Det fi,r uppenbart, att båda dessa spörsmål bäst och fullständigast besvaras genom en under- sökning av var och en av landets samtliga torvmossar. En dylik utredning måste emellertid betecknas såsom praktiskt omöjlig att genomföra. Ty såsom det i Sveriges Geologiska 9 Undersö knin g ~ tidigare underdåniga skrivelser (av den /It 1912 och 3/J2 1912) påpekats, skulle en undersökning av landets sammanlagt mer än 5,600,000 har omfattande torvmarker kräva en till millioner kronor uppgående kostnad. Ä ven om det vore möjligt att anskaffa l 00 kompetenta för• rättningsmän, skulle undersökningen kräva en tid av minst 20 år och enbart för fältarbetena draga. en kostnad av mer H,n 100,000 kronor pr år. Skall en torvinventering kunna genomföras på rimlig tid och Uppdellling .., '·' av utred· för rimlig kostnad, måste densamma begränsas, så att endast ningcu . en del av landets torvmarker bliva undersökta. Men i så fall blir det icke möjligt att efter en och samma undersökningsplan SVERIGES GEOWGISKA U:\T DE R SÖ K~IN G .

behandla de båda ovau angivna huvudspörsmålen. En un dersökning av ett urval av de med hHn syn till läge, storlek o. s. v. för exploatering lämpligaste mossarna kommer att giva ett alltför ensidigt och ojämnt material för beräknande av de totala torvmängderna, medan å andra sidan en urvals lös undersökning icke med tillfredsställande effektivit et kan väntas anvisa exploateringsvärda mossar. Inventeringens båda huvudsyften bliva fördenskull bäst t illgodosedda, om inven teringen uppdelas i tvenne från varandra i viss mån fl'ista ende utredningar, av vilka den ena finge till uppg ift att skaffa en allsidig och möjligast detaljerad förrådsstatistisk överblick över hmdets torvtillgångar, den andra hade a t t uppsöka de i första hand exploateringsväl'da mossama. Samarllete Med hänsyn till nödvändigheten av eri dylik uppdelning mellan . f b . l . f' d l . s. G. u. oeh och 1 sy te att åväga nnga en p anmäss1g öl' e m ng av ar- statinegeujörer.ns torv- be t et mellan statens f'or.. an.. d ama• 1et d'1spom · bla , arJ Jetse ] ra f' ter uppdrog Kungl. Lantbruksstyrelsen på sin tid på Sveriges Geolo giska Undersöknings förslag åt Förste torvingenjören att med Undersökningen överlägga bl. a. rörande den av Unelersök• ningen planerade torvinventeringen. Å en konferens, som på grund härav hölls den 4 april 1912, biträdde Förste torv ingenjören i princip Sveriges Geologiska Undersöknings in venteringsplan samt beslöts, att ett förslag till inventerings plan skulle utarbetas, enligt vilken Sveriges Geologiska Un dersökning skulle handhava den översiktligt hållna, förräds statistiska torvmarksundersökningen, medan statens torvin genjörer i anslutning till denna skulle ur emLhanda syn punkter undersöka i första hand stat en tillhörig:t större mos sal'. Genom ett under den följande sommaren företaget fäl'tförsök skulle, såsom också skedde, Sveriges Geologiska Undersöknings i utkast föreliggande plan ytterligare utarbe tas, varvid i och för u ppnåencl e av likformighet mellan torv ingenjörernas och Undersökningens arbeten en r epresenta nt för de förra skulle deltaga i Sveriges Geologiska Undersök ni~ gs försöksinve ntering. Sedan försöksarbetet enligt Uncler sökningens mening konstaterat el en föresla.gn n, metodens än- FÖHSLAG TILL UN DERs ÖKNING AV TORVMARKER. 7 darnålsenlighet och i stort sett bekräftat de på förhand upp gjorda kostnadsberäkningarna, ansåg sig Sveriges Geologiska Undersökning kunna framlägga sin ovannämnda plan för en översiktsundersökning av de syd- och mellansvenska torv mossarnas torvmängd och beskaffenhet. På Kungl. Lantbruks styrelsens underdåniga förslag förelades riksdagen därjämte en plan för detaljundersökning av st[Ltens mossar, avsedd att utföras i anslutning till den generell a inve nteringen.

Sedan båda dessa förslag, likvn,l under framhållande av ::>.G. li:s nya . . . inventerings- önskvärdheten att en torvmventenng komme t1ll stånd, av förslag i riksdarren 'LV!'

Det kan då fråaas : Är en utrednina med detta svfte verk- Äldre lJeräk- 0.. b · J ninO'ar av ligen behövlig? Ar icke vår kännedom om landets to1·v- torv~narks arcaler och marker ur de angivna synpunkterna nu tillräcklig? torvmängder. Redan vår kännedom om de svenska torvmarkernas areal är ännu i denna stund i hög grad otillfredsställande. De siffror, som vanligen plägat anföras, äro H. Steinmetz' år 1897 offentliggjorda arealuppgifter för vattensjuk mark inom Sveriges olika län. Dessa uppgifter kunna emellertid icke ens anses approximativt riktiga. Detta har sin naturliga förklaring däri, att begreppet »vattensjuk mark» j u å ena sidan innefattar ej blott torvmarker utan jämväl i betydande utsträckning över• svämningsmarker, som uppbyggas av andra jordslag, t. ex. lera och sand, medan å andra sidan utdikade torvmarker falla utanför denna rubrik. Också har det visat sig, att uppmät• ning av torvmarksarealerna å de geologiska kartbladen i vissa lO f'VBlUGES GEOLOGISKA U.NDERSÖKNING. fall, t. ex. inom :Malmöhus och Södermanlands län, givit mer än dubbelt så höga torvmarksarealsiffror som de, Steinmetz anfört. För de landsdelar, dl:tr geologiska kartor föreligga, låter sig torvmarksarealen rätt exakt bestämmas genom uppmät• ning å dessa kartor. Däremot giva såväl de topografiska kartorna som de ekonomiska på grund av principerna för deras klassifikation av marken föga tillfredsställande värden. Geoloo·iska kartor förelio·o·a nu i olika skalor uto·i vna eller i o u o ' "=" koncept, för så gott som hela Göta- och Svealand, med undantag av Dalarna och Värmland. För det senare land skapet har emellertid försökstaxeringen av skogarna givi t en mossarealsiffra, vars absoluta säkerhet kunnat fixeras till ±.5.76 %, men vars sannolika fel är endast ±1.29 %. För Dalarna och Norrland däremot finnes f. n. ingen möjlighet att med något anspråk på precision angiva torvmarkernas utsträckning. Medan sålunda torvmarksarealerna inom hela Götaland och större del en av Svealand numera låta sig någorlunda säkert bestämmas, kunna torvkvantiteterna på grund av från• varon av allmäno·o iltiao·a siffror för torvens medelmäktio ·het icke ens inom någon del av landet fix eras. Den för landets torvtillgång oftast anförda siffran är 4 milliarder ton lufttorr bränntorv inom Göta- och Svealand. Denna siffra baserar sig på ett den 23 december 1868 till Eders Kungl. Maj:t av dåvarande Chefen för Sveriges Geolo gisim Undersökning, Professor Axel Erdmann, ingiven beräk lling av bränntorvstillgångarna inom sagda landsdelar. Varje vid ifrågavarande tidpunkt geologiskt karterad kvadratmil av land et innehöll nämligen i medeltal ungefär 2,670 tunnland ( = 11.52 kvkm. pr kv.-nymil land) mossar, varav 2,118 tunn land ( = 9.14 kvkm. pr kv.-nymil land) voro kartlagda som torvdy, d. v. s. kunde betraktas såsom >> innehållande god och tjenlig bränntorf». Då vidare de vid de geologiska uncler sökningarna verkställda borrningarna givit en medelmäktig• het hos bränntorvmossarna av minst 6 fot ( = c:a 2 m.), kunde v:n:j e kvad1·atmil anses innehålla i medeltal ungefär 711,648,000 FÖH8LAG TrLL tJNDERSÖKNING A\" TORVMARKER. 11 kubikfot ( = 16.3 millioner kbm. pe kv.-ny milland) rå bränn torv. Enligt Erdm:mns beräklling borde härav efter 7 5 % M " drag för intorkning· och avfall erhållas 177,912,000 kubikfot ( = 4.1 millioner kbm. pr kv.-nymil ]and) lufttorkad vara. :\1ed avrundning av den Erdu:annska arealsiffran till 10 % brHnntorvareal samt under antagande, att varje hektar bränn• torvmosse :w 2 m. djup giver 2,250 ton lufttorkad bränntorv, erhålla Alf Larsson och E. W allgren för Göta- och Svea land den nyss angivna siffran, 4 milliarder ton, motsvarande 36 milliarder kbm., rå torv. En på likartade grunder år 1900 u1förd beräkning ay Chefen för Sveriges Geologiska Undersökning, Professor A. E. Törnebohm, gav omkring 300 millioner ton lufttorr bränntorY

i Sveri2e~ söder om Dalälven. Prof. Törnebobin utt:J•rår här från ett antaget medeldjup hos mossarn:t av 2 m. (,·arav dock endast 1.4 m. vore br~1nntorv) och antager 2,800 to11 utbyte per har mosse samt en för bränntorvtäkt tillg11nglig lliOSs areal av 108,000 har. Efter Larssons -och Wallgrens ber:ik ning av bränntorvsutbytet finge emellertid den Törnebohmska siffran ändras till 160 millioner ton bränntorv. I denna siffra äro endast mossar av mer än 100 har ytvidd medräknade. Då emellertid enligt all erfarenhet dc bästa bränntorvarea• lerna under nutida exploateringsbetingelser j u st äro dc sturrv bland de av Törnebohm undantagna, är det tydligt, att hans siffra icke ger en riktig bild av bränntorvtillgången i södra och mellersta Sverige. Den på den Erdmannska beräkningen grundade uppgiften, c:a 36 milliarder kbm. råtorv i Sven och Götaland, angiver måhända storleksordningen av den totala torvmassan i dessa landsdelar. Emellertid hava i dessa kalkyler ingen hänsyn kunnat tagas till de skilda torvslagens olika användbarhet, än mindre till dessas fördelning på olika trakter. Ej heller torde de vid den geologiska karteringen särskilda slagen av torvmark, )) torvdy)) och )) mosstorv)) i verk ligheten korrekt angiva mossarnas användbarhet för brHnn torvsberedning. Dessa bestämningar hä.nföra sig nämligen huvudsakligen till ytlagrens beskaffenhet, och alla de mossar, 12 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING. i vilka »torvdy» förekommer täckt av »mosstorv», komma allt så, att betecknas som icke dugliga för bränntorvsberedning. Ehuru de anförda uppgifterna, om hänsy n tages till de i varj e fall angivna utgångsantagandena, väl må anses någor lunda korrekta, om ock deras felamplitud icke står att fix era, måste det sä,gas, att den kunskap, de förmå att giva om land ets verklign t illgång på för olika syften användbar torY, iir ytterst ofullständig redan för de områden de giilla, n~i m ligen för södra och mellersta Sverige. Utst r ~ickas de an vända beräkningsgrunderna, såsom någon gång skett, jämYäl till Norrland, erhållas siffror, so m på intet sätt kunna väntas motsvara de ve rkliga förhållandena. I norra Sverige kan den totala bränntorvstillgången ännu i denna stund knappast ens gissningsvis angivas. Tidigare Om alltså icke ens försöken att på o-rundvalen av vår undersök- o ningar över Huvarande kännedom om landets torvmossar bestämma den natorvmas samrmkean-r- l. a llt f"ore fi ntl 1' ga t orvma.. ng d en k unna anses l e d a t'll1 narm.. e l - sättning. sevis tillfredsställanek resultat, måste det betecknas som fullständigt outförbart att utan omfattande undersökningar i fältet framlägga kvantitetsuppgifter för de skilda tory slagen, vare sig för landet i dess helhet eller för dess skilda delar. Visserligen har Svenska Mosskulturföreningen genom sina länsundersökningar lämnat värdefulla bidrag till den kvalitativa kännedomen om våra torvslag och deras utbred ning i skilda landsdelar. Men Föreningens torvgeologiska verksamhet har endast avsett att utreda, h mu enskilda mos sat· i de undersökta distrikten kunna och böra tillgodogöras efter nuvarande tarvindustriella metoder och efter nuvaranJe exploateringsmöjligheter, samt i vilken mån och för vilka ändamål desamma redan tagits i anspråk. Däremot låter sig Föreningens material icke användas vid en beräkning av landets torvtillgångar en ligt den av Sveriges Geologiska Un dersökning h ~Lv d ade principen. Vid Sveriges Geologiska Undersöknings rekognoscerings nrbeten hava borrningar i de karterade distriktens torvmossar under olika tider växlande utsträckning företagits. Da FÖRSLAG TILL U ~DER S ÖKNI~G AV TORVMARKEH.. 13

emellertid vid de vanliga kartarbetena ingen ingående och systematisk bes Ul.mnin g av torvslagen kunnat ifrågakomma, och bm:rningarna icke hell er kunnat tillräckligt likformigt fördelas över mossarna, kan ej heller detta material läggas till gmnd för en beräkning av de förefintliga kvantiteterna av olika torvslag. För vissa områden, Bohuslän, Halland, Blekinge, Småland samt Gävleborgs län hava genom Under- .sökningens försorg under 1870- och 80-talen samt början av 1890-talet utförts systematiska torvunclersölmingar. :\l en dessa undersökningar hålla icke heller de, särskilt vad torv slagsbestämningarna angår, måttet inför nutidens väsentligt skärpta ki'av på precision och detalj ering. Ej heller torde de för exakta kvantitetsberäkningar nödvändiga mäktighets talen kunna erhållas ur detta material. Kvantitativa undersökningar hava utförts av statens torv ingenjörer och andra torvexperter över ett betydande antal enskilda mossar, vilka dock tillsammans utgöra endast en mycket ringa del av landets totala areal torvmark. Men dessa undersökningar hava dessutom föranletts av enskilda torvindustriidkares mer eller mindre tillfälliga krav och äro av denna orsak alltför ojämnt fördelade över landet för att kunna brukas som underlag för en generell kvantitetsberäk• ning. Vidare äro torvingenjörerna av lätt insedda skäl för• hindrade att betunga rekvirenterna med andra undersök ningar än dem, som för tillfället krävas, och deras för all mänhetens räkning företagna mass undersökningar måste därför till planläggning, omfattning och metod helt och hållet anpassas efter torvindustriens nuvarande ställning. Såsom också, bl. a. av Svenska ::VIosskulturföreningen, fram hållits, är det möjligt att, åtminstone vad torvbränslet be träffar, vid de industriella metodernas utveckling en väsent• ligt ny frågeställning för den praktiska torvundersökningen kan framkomma, mot vars skärpta och mera nyanserade krav undersökningsdokument av den hittills vanliga typen icke komma att svara. Vid en allmän och av industriens tillfälliga behov oberoende inventering måste väsentligt dju- 14 SVglUGES GEOLOfHS KA UKD ERSÖ !\KING. pare synpunkter göras gällande och undersökningen drivas aysevärt mera allsidigt, än vad som vanligen kan ske vid expertutredningar med på förhand bestämt praktiskt syfte mål. Detta har också av Statens förste torvingenjör vid u_pprepacle tillfällen uttalats. Den nuvaran- Utan överdrift kan alltså säo·as att det för närval'ande de känne- '"' ' domen om icke är möjligt att på grundvalen av vare sig facklitteraturen marlandetsker ottorv-ill- e ll er o ff ntl' 1g a oe h ancl ra t1'11 ga·· ngl' 1 ga arJ n · v ens approxima-· rärkl ig. tivt berHkna vårt lands totala torvtillgång, än mindre att fördela denna på olika. landsdelar och torvslag.

Då framstH1ler sig frågan: Ar den av Sveriges Geologiska Undersökning framförda, planr:m den för ändamålet läm p liga? Vid frågans behandling före fl'amläggandet av den nådiga propositionen till 1913 års riksdag a:nfördes a.v Svenska Ylosskulturförcningen en del invändningar emot den då förc slagna inventeringen liksom ock senare av några talare vid H.rendets handläggning i riksdagen. Sven ska. ~'lo ss kulturför e ning e ns anmärkningar voro dels av princi- 1\iossknltnr- . föreningens piell natur, dels uttryckte de tvivelsmål angående den före- invändningarprincipi ell a. s l agna meto d ens e ffe k t·lVl 't . e t . E'1 n l'1g t Mr oss k u lt unörr . enmgens. ~otS .G:U:s meniu o· uttryckt i dess stvrelses elen 28 nov. 1912 till mventenn gs- c-' · J förslag av Eders Kuno-1. MaJ·:t ino-ivna underdåniga skrivelse, borde är 1912 samt 0 o '-- bemötan de av vid inventeringen vissa mossar på förhand kunna uteslutas, dessa. nämligen dels de, som äro odlade, eller som vid Mosskultur föreningens snart över hela. södra delen av landet utförda lrmsunclcrsökningar befunnits hålla hög kvävehalt och därför ntpekats såsom odlingsvärda, dels alla torvmossar med mindre ytvidd än 20 har. Den förra gruppen borde enligt Före ningens uppfattning reserveras för mossodlingen och, även om deras torvlager vore av större mäktighet, icke få räknas som bränntorvsjordar. Å mossar av den senare gruppen kunde fabriksdrift i större skala icke komma i fråga, då nämligen »arbetslinjens i allmänhet ringa längd, mossens hastiga utgrävning och torkfältens snabbt minskade storlek ieke medger nedläggande aY större kostnader i företaget», FÖRS.LAG 'l'ILI, UN DERBÖ KNING AV TORVMARKER. 15 och fördenskull dessa mossar väl »till en tid kunde vara av betydelse för den närmaste orten men icke spelade någon roll för land et i dess helhet». Om dessa inskränkningar gjordes, bleve antalet sådana mossar, som kunde komma i fråga för bränsleberedning, icke större än att det vo re möjligt att i detalj undersöka dem alla på ungefär samma tid, som den Sveriges Geologiska Undersökning beräknat för linjeinventeringen, och erhålla en fullt besti:i.mcl uppgift rörande bränsleförrådet j syd- och 1n ellan-Sv e riges torvmar k er. Såsom Sveriges Geologiska Undersölming inför Eders Kungl. .Yl aj:t i underdånighet tidigare framhållit, kan Undersöknin gen för sin del icke ansluta sig till den åskådning, som framträder i Svenska Mosskulturföreningens nu antydda för• slag. Väl måste det betecknas som en upprörande mi sshus hållning, om storn. mängder kväve spolieras genom en på kvä,·erika torvslag baserad bränntorvstillverkning, och väl är det obestridligt, att elen nutida fabriksmässiga bränntorvs industrien icke kan ekonomiskt utnyttj a de minsta torv markerna. Men om också de torv bränsletekniska metoder, vilka avse att vid sidan av bränslet tillvarataga torvens kvä• vehalt, ännu icke förmått arbeta sig fram till ekonomisk lösning, torde möjligheten icke kunna förnekas, att en dylik lösning inom en mer eller mindre nära liggande fra.mtid kan uppnås. Och när så skett, kommer det med säkerhet att befinnas lämpligt att å mäktigare och lättare dränerbara kväverika torvmarker, även sådana som nu ligga under kultur, industriellt utnyttja en större eller mindre del av torven för att sedermera odla de kvarlämnade bottenlagren. Att det inom vårt land finnes torvmarker, där detta är möj• ligt, har redan framgått av Sveriges Geologiska Undersök• nings förundersökningar för en torvinventering och skall längre fram i denna skrivelse ytterligare visas. Vad åter de små mossarna angår, ligger den väsentligaste svårigheten · för deras ekonomiska utnyttjande, torkfältens snabbt min skade storlek, just i det moment i den nuvarande bränntorv- 2-t6t29o. s. G. U. Se1 ·. C. :Y:o 274. 16 SVERIG ES GEOLOGISKA UNDERSÖKNI:\G. tillverkningen, som utgör det största hindret för dennas ut veckling till storindustri, nämligen nödvändigheten att luft torka torven. Om detta hinder undanröjes genom en för• ädlingsmetod, som gör lufttorkningen överflödig ·- den un der utexperimenterande varande våtkolningsmetoden arbetar på denna linje - böra också småmossarna kunna ekono miskt utnyttjas av storindustrien, helst då de, såsom ofta är fallet, ligga i g rupper och deras torv lätt kan transpor teras till en centralt anlagd fabrik. Vidare får den national ekonomiska betydelsen av en omfattande, på dessa torv marker grundad hemindustri, vilken viil genom lämpligt upplysningsarbete borde kunna framkallas, icke förbises. Det skulle innebära ett betänkligt avsteg från den förut• sättningslöshet, som enligt Sveriges Geologiska Undersöknings mening bör vara grundprincipen vid alla statens förråds statistiska utredningar, att på det sätt, som Mosskulturför• eningen antytt, begränsa utredningen rörande vårt lands torvtillgångar med hänsyn till exploateringskonj unkturer, om vilkas fortvaro det icke är möjligt att yttra sig, men vilka, åtminstone delvis, äro betingade av de nutida torvbränsle• industriella metodernas jämförelsevis låga utvecldingsgrad. I en till Kungl. Lantbruksstyrelsen den 11 dec. 1912 ingiven P. M. sa mmanfattar Mosskulturföreningens föreståndare för• eningens förslag i torvinventeringsfrågan sålunda: »l) Det gäller att se till, vad som kan göras av de för kultur mindrevärdiga och således nu för det mesta öde• liggande torvmarkerna. För att vinna tid uteslutas de smärre. 2) De större undersökas var för sig, varvid man tar reda på de olika mossarnas kvantiteter av olika torvslug och d~tr med också deras bruksvärde. Härigenom skulle man få veta, vad vi i första hand hade av för industri användbar torv och vad som med an ledning härav borde vidtagas av staten». Grundtanken i detta förslag är just den, som erhållit ut tryck i den jä,msides med Sveriges Geologiska Undersök- FÖRS.LAG TLLL UN DEHSÖKNING AV TORVMARKER. 17 nings plan för en översiktlig utredning framlagda planen för den detaljundersökning av större, i första hand staten tillhöriga mossar, vilken äJ' avsedd att i samarbete med Sveriges Geologiska Undersölming utföras av statens torv ingenjörer. De j)rincil)iella nnmärlminaar vilka under fråo·ans fortsatta Yrl; auden y ä o ' o en n1era In- behandling fmmkommo, gällde huvudsakligen den planerade gäe ud ~ utred: . f . l . . k d f mug au den 1 un d ersö lmmgens om attmng. v·1ssa ta are 1 n s agen ör- 1912 ärs för- slao- mena d e d en forcs.. l agna mv· en t enngen· to 1· 1va u t an JJe t y d e lse, o avsedda. då allenas t klumpsumman för hela det undersökta området erhölle önskvärd noggrannhet, medan länssiffrorna i allmän• het bleve behäftade med osäkerhet, större ~Ln l O %, och i de massfattigaste länen t . o. m. bleve myeket osäkra. Under föruts ~Lt tning att linjeinventeringsmetoden över huvud taget är användbar, ligger det i öppen dag, att man, såsom också tidigare framhållits, genom förtätning av linjesystemet kan erhålla vilken noggrannhet man önskar. Vill man uppställa som generell fordran, att länssiffrorna skola erhålla en sä• kerhet av ungefär 10 %, får undersökningens omfattning för varje län avvägas därefter. Härmed följ er också automatiskt en väsentlig ökning av säkerheten hos områdets totalsiffra. Det mera omfattande förslag, Sveriges Geologiska Under sökning nu går att framlägga, är så avpassat efter denna fordran, att säkerheten hos siffran för den totala kvantiteten råtorv i de m ossrikare länen väl kan bliva 8tÖ1Te än 1 O %, men icke, om de allra massfattigaste länen undantagas, bör nämn• vä'l·t unclerst1:qa detta värde. Ehuruväl de enskilda torvslagen, särskilt de kvantitativt mindre betydande, självfallet bliva bestämda med mindre noggrannhet än totalmängden torv, är enligt Sveriges Geologiska Undersöknings förmenande härmed gränsen nådd för vad som rimligen kan fordras beträffande pre cision hos en förrådsstatistisk undersö kning av detta slag. Det arbete och elen kostnad, som statsmaktema möjligen kunna finna lämpligt att därutöver nedlägga pä utredning av våra torvtillgångar, anser Undersökningen böra inriktas på Uell andra av den allm~1nna inventeringsplanens huvudmoment, 18 SVillRIGES GEOLOGISKA UNDEHSÖKNIKG. nämligen på detaljundersökniugar av enskilda mossar. Å andra sidan finner Undersökningen, att den nu föreslagna ut vidgningen av den först planerade förrådsstatistiska över• siktsundersökningen, utöver vad densamma tidigare vågat sätta i fråga, givetvis kommer att medföra en högst väsentlig och synnerligen önskvärd höjning av ntredningens värde. s. G. U:s för- Frågan om linjeinventeringsmetodens effektivitet och den sö ksi~v e n t e-

slagits, ger Undersökningens försöksinventering ett enligt Undersökningens mening fullt tillfredsställande underlag åt planen för den södra och mellersta Sverige omfattande för• rådsstatistiska torvutredningen. Det undersökta lin ies)rstemet o·enom Kronobero·s li:tn för- Preliminär . o o redogörelse löper i riktning 0-W på latituderna 56° 34', 56° 46', 56° 58' fiir resultaten o o av den för- OC h 57 10' N . b r., d . v. s. me d ett avstan(J me ll an 1li1.J. . erna rädsstatis- under- av 22.2 km. Det omfatta!' i sin helh et från länSO"ränn s till sokmt!sk~ng en av länsO"räns i runt tal 431 km., varav 59.6 km. enliot den i torvmarkerna , o , . _, . 0 inom Krono- fältet utförda mätmogen gå över torvmark. Enligt denna bergs län. skulle länets torvmarksareal, räknad i procent av hela ytan (inbegripet sjöar), utgöra 13.s % (eller 137,000 har). En uppm ~itning å rekognosceringskartorna (i skala l : 100,000) till de i skalan l : 200,000 utgivna geologiska kartbladen för l1inet har givit 131,273 har eller 13,2 %. Skillnaden utgör 5, 727 har eller 4.4 % av kartans värde. På grund av den lilla skalan är emellertid kartans mossareal i detta fall icke fullt säker. En antydan om dess felaktighet ger skillnaden . mellan de av linjesystemet skurna mossarnas i fältet upp mätta linjes umma 59,648 m. och den för samma system å kartan avlästa, 56,400 m., en skillnad motsvarande O. s ~~ av länets hela areal och 5.s % av kartans torvareaL Emedan fältundersökningarna i förening med i det följande anförda linjeuppmätningar å kartorna visat, att den genom linje metoden i fältet erhållna arealsiffran i detta fall är riktigare än den, som framO'ått o·euom planimetrerirJO" av kartorna c LJ n ' lägges den förstnämnda till grund för kvantitetsberälmingar- na, och arealen torvmark i Kronobergs län antages därför till 137,000 hm· elle1· 13.8 % av länets hela an:al. De uppborrade torvmarksprofilernas medelmäktighet (totala profilarean 146,852 kvm. dividerad med totala profillängden 59,648 m.) har befunnits vara 2.46 m. \ v detta värde och länets torvareal, 13.s % av hela arealen eller 137,000 har, erhålles för länets totala råtorvmassa värdet 3.87 milliarde1 · kbm. Vid fältundersökningen, som utförts med den noggrannhet, ett verkligt fastställande av profilernas utseende i de an- 20 SVElUGES GEOLOGISKA UNDEHSÖKNING. vända skalorna (längd l : 2,000, höjd l : 200) fordrat, hava de tMvslag särskilts, vilka man vid vetenskapliga torvmosse undersökningar numera plägar urskilja, ntimlig<~ n i detta fall lergyttja, alggyttja och detritusgyttja, bladvasstorv, fräken• torv och agtotv, högstan·torv, lågstarrtorv, brunmasstorv och kärrdy, alkärrtorv, björkkärrtorv, björkmasstorv och tallmoss torv, starrmosstorv, vitmasstorv och tuvdunstorv samt över• gångsformer mellan dessa. Då det emellertid knappast ur praktisk synpunkt kan väntas bliva behövligt att uppdela torven i alla dessa torvslag, hava dessa vid bearbetningen tills vid are sammanförts i 5 klasser, nämligen vitm osstorv, skogsto1·v, dytorv, 1'o t.flltto1·v och pyttja. Skulle det emeller tid i framtiden ut en eller annan synpunkt befinnas önsk• ligt, kan en ann an begränsning av klasserna eller ytterligare uppdelning utan svårighet företagas å det förefintliga ma terialet. Brunmosstorven, so m inom länet spelar en synner ligen oväsentlig roll, har förts samman med rotfilttorvldassen. Det i:i,r självfallet, att för andra områden, där nya torvklasser uppträda, dessa kunna i må,n av behov särskilj as. Så böra t. ex. givetvis kalkgyttja, brumnosstorv, agtorv o. s. v. redovisas i egna klasser, så snart de uppträda i större omfattning. De resp. klassernas mäktighetstal för torvslagen i fråga, tänkta utbredda som jämntjocka lager över hela torvarealen, hava uträk• nats på enahanda sätt som totalm äktigheten och befunnits vara: för vitmasstorven 1.37 m. » skogstotven 0.66 ))

>> elytorven 0.12 )) '' rotfilttorven 0.20 )) » gyttjan 0.11 >t Res p. klassers avrundade kvantitetstal bliva, om länets torvareal sättes till 137,000 har eller l 3.s % av hela arealen: för vi trnosstorven l .ss milJ iarder h. b m.

>> skogstorven . 0.90 >>

>> elytorven . 0 . 16 >> »

>> rotfilttorven . 0.27

» g)rttjan . 0 . 16 >> FÖRSLAG TII,L UNDERBÖKNING AV 'fORVMARKER. 21

Torvslagens verkliga medelmäktighet, d. v. s. resp. torv slags profilarea dividerad med detsammas sammanlagda pro fillängd, blir: för vitmasstorven 2.05 m. » skogstorven l.o3 )>

)) )) d ytorven . O. in )) rotfil t torven O.so ))

)) gyttjan . 0.67 ))

A v dessa 5 torvklasser har gyttjan f. n. ingen industriell anv~indning och kommer, då den i regel bildar mossarnas bottenlager, sällan i fråga för odling. Rotfilttorven och dy torven, till vilken den förmultnade starrtorven räknats, hava vanligen hög kvävehalt och giva sålunda, när de bilda moss ytan - i vilken utsträckning detta är fallet, låter sig lätt å profilmaterialet avgöras - god odlingsjorcl, men hava, sär skilt clytorven, dessutom god användning för bränsleberecl ning. Skogstorven är i växlande grad kvävehaltig, men bil dar mera sällan nwssytan. Den kan odlas, men ger god bränntorv, ehuru den på grund av sin otillräckliga samman hållning mindre väl lämpar sig för beredning medelst ma skinformrnetoden. Då den emellertid vanligen överlagras av vitmosstorv, kan den genom uppblandning med denn a dock oftast am-ändas j Li mväl för detta ändamål. Inom det geolo giska begreppet vitmasstorv falla tvenne ur industriell syn punkt vitt skilda torvslag. Ä r denna torv nH.mligen föga förmultnad, erhålles torvströ, är den starkt förrn ultnad, ger elen på grund av sin låga askhalt den förnämsta bränntorven. Ofta förekomma dessa utbildningsformer tillsammans, så att strötorven, den s. k. yngre vitrnosstorven, täcker bränntorven, den s. k. äldre vitmosstorven, och skilj es från denna genom en skarpt markerad gräns. Detta är fallet i 40 bland de 104 av linjesystemet berörda mossar, i vilka vitmasstorv iakttagits. I de övriga 64 vitmosstorvförande torvmarkerna finnes ingen sådan gräns, utan torv av olika förmultnings• g-rad förekommer mera regellöst blandad, om ej, såso m någon 22 SVERIGEs GEOLOGISKA UNDERSÖKNING. gång är fallet, hela torvmassan har bränntorvs- eller strö• torvskaraktär. Denna så att säga blandade vitmasstorv utgör c:a 2/ 5 av hela klassen eller c:a 0.75 milliarder kbm. Resten, 3/s eller omkring l.t milliarder kbm., förekommer alltså upp delad i skilda. lager av strötorv och hränntorv, den förra uppgående till c:a 0.4 milliarder kbm., den senare till c:a 0.7 milliarder kbm. Om såsom bränntorv efter nuvarande exploateringsmöjlig heter räknas den äldre vitmosstorven, skogstorven och dy torven, erhålles som totalsumma för länets bränntorvsförråd omkring 1.8 milliarder kbm. Det är därvid att märka, att ytterligare en mindre, icke närmare fixerad mängd för bränsleberedning användbar torv finnes inom rotfilttorvldassen och i de oregelbundet sammansatta vitmosstorvlagren, vilka tillhopa innehålla c:a l milliard kbm. rätorv. Av för torv ströberedning duglig torv förefinnes 0.4 milliarder kbm., den i de odelade vitmasslagren befintliga reserven oräknad. A v hela torvmassan förekornmer ungefär 1/ 2o eller omkring 0.2 milliard kbm. i mossar eller mossdelar med mindre djup än l m. Denna torvmängd bör efter nutida möjlighet för fabriksmässigt ekonomiskt tillgodogörande avdragas från den totala torvmängden. Givetvis låter sig detta avdrag fördelas på de skilda torvklassema, men en dylik förd elning har f. n. icke medhunnits. Angående de uppställda torvklassernas fördelning på olika djup under mossytan giver bifogade tabell l en statistisk överblick. Av de i tabellerna redovisade 2,878 observatio nerna, vilka uttagits efter samma metod som de, vi lka ligga till grund för de efterföljande statistiska tabellerna över vit masstorvens förrn nitningsgrad sam t ö vet· st u bbfrekvensen, komrna 1,450 eller 50.3 % på vitmosstorven, 810 eller 28.1 % på skogstorven, 148 eller 5.t % på dytorven, 244 eller 8.5 % på rotfilttorven samt 226 eller 7.9 % på gyttjan. Fördel• ningen motsvarar alltså rätt väl resp. torvslags relativa fre kvenstal eller för vitmasstorven 55.8 ~;. , för skogstorven 26.8 %, för elytorven 4.9 %, för rotfilttorven 8.1 % och för gyttjan J<' ÖRSLAG 'fiLL UNDERsÖKN ING AV TORV)L\R.KER. 23

4. 5 % av hela torvmängden. En uppdelning av materialet på torvmarker av olika storleksordning är med ledning av kartan jämväl möjlig att erhålla.

Den föreliagande torvmassans eaenskaper låta sia, var förstatistisk be- e ~ b handlin"' av sig eller på olika sätt kombinerade, statistiskt diskuteras torvslagens. . f l . k l Il d k . ·e.,.enskaper 1 genom b e h an d lmg av ä tia ttage ser e er av un crsö mngar ~n s lu tning å de hemförda proven. Som exempel må anföras ' vad som t~llJtat deniva kvan-utred- hittills framkornmit genom dylik behandling av visrnoss- nin gen . torvens förmultningsgrad och förekomsten av för torvupp tagningen hinderlig fast ved (stubbar) i de olika torvklasserna. Torvens förmultningsgrad har i fältet bestämts efter en metod, analog med de av statens torvingenjörer för ända• målet brukade, och angivits medelst en l 0-gradig skala, i vilken l betecknar fullständigt oförmultnad torv, 5-6 halvförmult• nad och 10 helt destruerad sådan. Vid den sistnämnda för• multningsgraden låta sig av de torvbildande växterna endast enstaka frön okulärt igenkännas; under mikroskopet visar sig massan innehålla endast helt enstaka igenkännliga fragment av torvbildarens vegetativa delar. Vad vitmasstorven angår, beteckna förmultningsgraderna 1-5 praktiskt sett torvströ, 6-10 bränntorv. Utexperimenteranuet av en metod att å hemförda torvprov exakt bestämma torvens förmultningsgrad utan den subjektivitet, som i viss mån vidlåder den använda fältmetoden, har av Sveriges Geologiska Undersöknings torv geolog påbörjats. För att fastställa ·den relativa frekvensen av torv, tillhö• rande de båda nu angivna grupperna, har med ledning av fältanteckningarna en statist.ik: ut[~rb e tat s . Därvid har för• farits sålunda: Ur de föreliggande borrningsprotokollen har en serie borrningar utvalts, med ett inbördes avstånd av möjligast nära 100 m. I va1je sådan borrning har, då vit masstorv förekommit, förmultningsgraden antecknats för varje halv meter av det genomborrade lagret. På detta sätt har erhållits ett systern av observationer, inalles 1,452 stycken, 24 SVERIGES G EOLOG I SKA UNDERSÖKKJNG. som likformigt furdelar sig över länets hela kvantitet av vit mosstorv. 649 (eller 44.7 %) av dessa observationer falla inom vitmosstorvlager utan regelbunden uppdelning, 803 (eller 55.s %) i mossar med skilda lager av äldre och yngre vitmosstorv. Procenttalen för de bägge masstypernas vit mosstorvmängd, jämförda med sammanlagda kvantiteten av denna torvklass, äro resp. 4 1.6 % och 58.4 %. Den åsyftade' likformigheten i observationeruas fördelning har sålunda vi~at sig vara ganska väl uppnådd. Inom de tvådelade vitmass torvlagren komrna 315 observationer eller 39.2 % av hela antalet för denna massgrupp (803) på den yngre, 48~ eller t>O. s % på äldre vitmosstorven. De bägge torvslagens relativa kvantitetstal äro 39.2 % resp. 60.s %. Observationernas för• delning motsvarar i detta fall exakt resp. torvslags relativa mängd. Resultatet av den utförda beräkningen framgår av bifogade tabell 2. Det har alltså visat sig, dels att något mer än hälften av den odelade vitmasstorven lämpar sig för bränntorvsbered• ning, dels ock att den yngre Yitmosstorven i de tvådelade mossarna i avgj ort övervägande grad verkligen har den låga förmultningsgrad, som krl:i.ves för framstH.llning av torvströ och torvmull, samt att den äldre vitmasstorven i lika över• vä.gande grad ~1g n ar sig för beredning av torvbränsle. Det är givetvis av vikt att lära känna den detaljerade fördel ningen av strötorv och bränntorv inom de odelade vitmass torvlagren för att verkligen· kunna avgöra, i hur u stor ut sträckning denna torvgrupp låter sig för det ena och det andra syftet utnyttjas. En dylik utredning har icke med hunnits, men kan med det föreliggande materialet när som helst företagas. Förmultningsgradens fördelning på de 10 graderna inom äldre och yngre Yitmosstory visas av bifogade tabell 3. En sammanräkning av grundsiffrorna i denna tabell ger för yngre vitmasstor ven den genomsnittliga förmult11ingsgraden 4. 2 och för den äldre 7. 6. FÖRSLAG TILL UNDERSÖKNING AV 'l'ORVMARKEl~. 25

För att erhålla ett mått på talrikheten av stubbar, vilkas närvaro, som bekant, väsentligt försvårar torvupptagningen och bl. a. i hög grad inskränker möjligheten att anvn,nda grävmaskiner för torvens upptagande, har en sammanställning av förekomsten av fast ved företagits i de resp. torvklasserna utom gyttjan, i vilken förekomsten av stubbar på grund av jordartens bildningssätt är utesluten, efter enahanda metod som vid behandlingen av vitmasstorvens förmultningsgrad. ::\Iaterialet, som omfattar 2,652 observationer, fördelar sig på de 4 behandlade torvklasserna enligt bifogade tabell 4, som jämväl åskådliggör den fasta vedens frekvens i olika fall. Den »fasta ved», so m behandlats, är endast sådan, som märk• bart hindrat eller omöjliggjort torvborrens nedförande. De helt murkna stubbarna av al och björk, som massvis före kounna i vissa slag av skogstorv, men som icke hindra tor vens uppgrävning, äro sålunda icke här medtagna. Detta förklarar det i förstone överraskande låga frekvenstalet för stubbar i skogstorven, i vilken inom länet den övervägande mängden stubbar tillhöra denna sistnämnda kategori. Det är Yidare att märka, att verkliga stubblager på grund ax torvmarkernas byggnad äro väsentligen mindre vanliga inom Kronobergs län än inom vissa andra delar av vårt land, där dylika mer eller mindre regelbundet ingå i mossarnas lager följd. Angående reglerna för stubbarnas förekomst inom rand partier res p. centraldelar av torvmarkerna, kan ur iakt tagelsematerialet behövlig kännedom vinnas. Det nu anförda må vara tillräckligt för att belysa deu grad av detaljering, det genom den tilltänkta förrådsstatis tiska torvundersökningen sarnmanförda iakttagelsematerialet medgiver. På enahanda sätt som det, på vilket härovan för• multningsgrad och stubbfrekvens behandlats, låter sig givetvis varje egenskap hos torven statistiskt bearbetas, t. ex. torvens askhalt, kolhalt, kvävehalt, kalkhalt, vattenhalt, kalorital, koherens, absorbtionsförmåga, halt av sega fibrer, massbott narnas beskaffenhet o. s. v. 26 SVERIGES GEO LOGISKA UNDERSÖKNING.

Undersökning Ehuru den nu autydda kvalitativa undersö knirwen av våra av hemfö rda . . C> torprov i torvslag 1 v1ssa dela,r kommer att utg öra ett upprepande av ~ ; ~$ \~1~ 8 ~ ~~: det omfattande ~ c h betydelsefulla arbete av denn a art, Sve_n ska .. ve11tc:m gen Mosskulturföremu aen under årens lopp utfört är det hkväl onsjtvard. - b ' Tillgo do,gö- i och fö r den statistiska behandlingen önskvärt, att en dylik, ran eavaldre l o u 1dersök- at vara av b egränsad om f attmn· g, k onnner t1'11 st å n d· 1 d'1r e k t ningar. anslutning till den kvantitativa torvmarks undersökningen. Svenska Mosskult urföreningens rika analysmaterial, liksom övrigt tillgängligt material, bör givetvis jämväl i största, möjliga utsträckning sammanarbetas med det, som genom torvinventeringen kommer till stånd. Torvmarkerna inom Kronobergs län visa ingen bestämd skillnad i sin genom snittliga sammansättning inom olika delar av länet. Sedan ett större, av olikartade delar sammansatt område genom fo rskats, kan och bör emellertid torvmarkernas typväxling ävensom de regionala växlingarna i torvlagrens frekvens och deras genom fältbestämningar eller analyser fastställda egen simper kartografi skt åskådliggöras på ett sätt, som fullt na t urtroget avs peglar dc verkliga förhallandena. l!'as ~ ställan( l e Jämte den i numeriska uttryck formulerade kunskap om av ?lika torv- m ~ rkstyp ~ r torvrnarkerna, som genom statistiska sammanställningar av ocförh lrJkt dessashnJer o l'l1m s l ag f ramar b e t as, st å g1· vetv1· s en ra d l· Cl ;:e ov1'l r t1· ga npp- ~~i~~"'~~~~t\ lysningar att erhålla direkt ur primärmaterialet. Bl. a. ka n rl}n"ae_ för det för att planmässigt organisera torvmarkernas tillgodo- oJ ·a anda- mlil. gö i'an d e ur s k' l' ld a synpun l\:t er bl1' va av v1 'k t att k änna d e olika, med avseende på torvmassans lagerbyggnad urskiljbara typer av torvförekomster, landet ha,r att uppvisa. Den pla nerade översiktsutredningen kornmer att innebära ett bety dande steg framåt även i detta hänseende. Ett exempel på vad redan de utförda försök sarbetena härvidlag givit må anföras. Som bekant, hava sä rTskilt i yskland och Holland stor artade kolonisationer a.v vi ssa av vitmasstorv uppbyggda torvmarker kommit till stånd. Dessa torvmarker, som han en betydande ytvidd, in nehålla både yngre och äldre Yi t- FÖHI'LAO TILL UK DKRSÖK NING AV TORVMARK ER. 27 mosstorv och i:i,ro i regel lätta att torrlägga. Man har då efter en på förhand noga uppgjord plan av den yngre torven tillverkat torvströ, av den äldre bränntorv, samt kvarlämnat ett jämförelsevis tunt skikt av torv (vanligen skogstorv) å den elj est avtorvade och torrlagda mossbottnen. Härigenom hava, ypperEga åkermarker skapats av land, som förr varit rent impediment. Genom att kolonisterna garanterats av sättning för den av dem själva årligen uppgrävda torven vid de å mossarna anlagda torvströ- och bränntorvfabrikerna, har mossområdenas uppodling kunnat gå hand i hand med av torvningen. Systemet, som j u kräver stor fasthet i organisa tionen och i vissa faJl givit rent av glänsande resultat, har givetvis avsevH.rt större utsikter att kunna med framgång genomföras i de delvis överbefolkade länder, där det hittills praktiserats, iln i vårt glest befolk ade fäclerneslancl. l många fall borde det emellertid även här kunna. tillämpas för vin nande av n:· åkermark. Man har visse digen förmenat, att. för detta systern lämpliga torvmarker icke förefunnes hos oss. De mer eller mindre direkta förarbeten för e11 förråds• statistisk torvmarksundersökning, vilka Sveriges Geologiska. Undersökning utfört, hava emellertid givit vid handen, att elylika torvmarker verkligen, och t. o. m. i ieke ringa ut sträckning, förekomma. Dagsmosse vid Omberg är en dylik, å vilken inom en nu av oväxtlig vitmasstorv intagen areal av c: a 300 har intill minst 4 n1. torv kan på detta sätt tillgodo göras, c:a 2. m. som torvströ och 2 m. som bränntorv. Den härigenom blottlagda torvytan komme att ligga ungefär på samrna höjd över den angränsande sjön Tåkern som de nu med framgång odlade torvmarkerna omkring själva högmos• sen och komme att helt bestå av lika god odlingstorv som dessa. Rönneholrns mosse vid Ringsjön (mer än 400 har) är en annan. Här kan genom avschaktande av yngre och äldre vitrnosstorv till en sammanlagd mäktighet av intill 4 ~ ~ . 5 m. en kalk- och kväverik torvyta på betryggande höjd över Ringsjön och Rönneå friläggas för åkerbruket. Den s. k. Flomossen vid Dättern, öster om Hunneberg, är ännu ett exem- 28 S VEl~IG E i' GEOJ.OGISKA UN DERSÖKNING.

pel, och genom försöksinventeringen hava flera dylika mossar påvisats inom de av detta arbete berörda områdena. Det kan med visshet förväntas, att en efter samrna princip genomförd undersökning av hela södra och mellersta Sverige skulle väsentligen öka li stan å torvrnarker, vilkas byggnad och avdikningsmöjligheter gjorde dem tj~Lnliga för kombinerat tillgodogörande efter det tysk-holländska systemet. 0Yer huvud taget måste den fördjupade och preciserade känne dom om dc svenska torvmarkema, som en dylik undersök• ning skulle medföra, giva betydelsefulla uppslag för exploa tering efter kombinerade metodet' av den mängd av torvmarker, om vilka å ena sidan olika industrier, å den andra mossod lingen redan för ni:i.rvarande konkurrera eller hindrande gå i vägen för varandra. Jag vågar med hänvisning till de nu gjorda antydningarna rörande innehållet i den förrådsstatistiska torvutredningens avsedda res ultat anse, att en dylik utredning skulle bliva aY stor betydelse för torvsakens vidare utveckling och genom den fasta grund, den skulle komma att giva åt det fortsatta arbetet, jämna vägen för våra torvmossars planmässiga till godogörande. J ag kan icke heller underlåta att framhålb, att vårt land därjämte i det arkiv av exakta massprofiler med tillhörande systematiskt insamlade provserier, som genom undersökningen komme att sammanföras, skulle komma att äga ett enastående medel att jämväl i framtiden hävda den rangställning såsom ett av föregångslanden på den veten skapliga torvmosseforskningens område, detsamma sedan mer Hn två årtionden innehat'.

Diskl ssio n av Det återstår nu att avo·öra med vilken grad av noo·O". rann- un ersök· o ' ~:>r.-> nin psmeto- het de anförda siffrorna angiva torvtillgång::~rn a, inom Krono de s noo-- gra nhets· bergs län. rad. Vid första påseend et kan man tycka, att en bestämning enligt den använda linjemetoden av torvmarksarealerna och av de olika torvslagens genomsnittsmäktigheter skulle bliva behH.ftad med mycket stora och okontrollerbara fel. Så är FÖRSLAG TILL UNDE RSÖKNING AV TORVMARKER. 29 emellertid icke förhållandet. U n der de två sista årtiondena har man inom olika naturvetenskapliga forskningsgrenar i allt större utsträckning använt principiellt samma metod för bestämningar av ytor och volymer och därvid genomgående kommit till det resultat, att metoden giver överraskande goda resultat. Särskilt föreligger från undersökningar i såvtil teoretiskt som praktiskt syfte rörande sammansättningen av bergarter och malmer ett mycket stort material, belysande metodens ändamålsenlighet och noggrannhetsgrad. På ett sätt, som mycket liknar det vid torvinventeringen av Kronobergs län använda förfaringssättet, har linjemetoden funnit användning vid den försökstaxering av Värmlands skogar, som utförts av den för detta ändamål av Eders Kungl. Maj:t tillsatta kommissionen och för vilken redogö relse i ett utförligt betänkande avgivits den 5 maj 1914. De föreliggande resultaten av Värmlandstaxeringen äro av ett visst värde vid bedömandet av den noggrannhet, so m tillkommer cle a. v Sveriges Geologiska Unelersökning utförda inventeringsförsöken av torvtillgångarna inom Kronobergs län. Framför allt lämna emellertid åtskilliga av resultaten från Värmlandstaxeringen, jämförda med Undersökningens invent.eringsförsök, god ledning för planläggandet av en hela landet omfatta.nde torvinventering. Den omständigheten, att elen genom Sveriges Geologiska Noggr~nn- · l" · · t · f l . J, hete n v1d be- un d ersö 1\:nings InJCinven ermg unna torvarea en Inom \ro- stämningen no bergs län uppgår till 13.s % av hela arealen, medan upp- av ~~~~~r ea mätningen å kartorna anger torvarealen till 13.z %, bevisar visserligen, att bes tämningen av area.len enligt linjemetoden i föreliggande fall fungerat fullt tillfredsställande, desto mera som genom fältundersökningarna utrönts, att vid de för utgivning i liten skala avsedda kartrekognosceringarna inom detta hin åtskilliga smärre mossar utelämnats, varigenom elen verkliga torvarealen bör vara något litet större, än den kartorna an- gtva. (Genom uppmätning på ka?'tO?'na av det i fältet uncler- sökta linjesystemet blir torvarealen 13.o ~1. av länets areal eller O. s % mindre än den genom uppmätning i fältet av 30 SVERfGES GEOLO

Gruppindelning av inventeringslinjerna i Kronobergs län.

Grupp l Mossmark Avvikelse Jngäcndc linjeru as lägen. l i % av to- i % av me- N:o talareale n. deltal et.

l. 57' 13', 57' l ', 56' 49', 56' 37', 56' 25' 12.8 - 0.7 2. 57' 10', 51) 58', 56' 46', 5(t 84', .j() 22' J.'J. O -0.5 3. 57' 7', 56' 55', 56' 43', 56' 31' 14.1 + O.r. • i 4. 57' 4', 56' 52', 56'40', 56' 28' 13.8 i + 0.3 5. 57' 11' 30", 56' 59' 30", 56' 47' 30'', tl6' 35'30", 56' 23' 30" 12.2 -1.3 6. 57' 8' 30", fl6' f>6' 30'', 56' 44' 30", h6' 32' 30'' 13.fi l ±O o 7. 57' 5' 30", 56' 53' 30'', 56' 41' 30", 56' 29' 30" 14.0 l + 0. 5 8. 57' 2' 30", 56' 50' HO", 56' 38' 30", [)6' 26'30" 14.4 + 0.9 9. l 57' 12', 57' 0', 56'48', 56' H6', 56' 24' . 12.8 -0.7 10. 57' 9', 5o' 57', 56' 45', 56' 33' 13.6 + 0.1 l 11 . 57' 6', 56' 54', 56'42', f>6' 30' 14.2 + 0.7 12. 57' 3', 56' 51 ', 56' 39', 56' 27' 13.6 l 4 0.1 ' Medeltal 13.5 l FÖRSLAG TILL UNDERBÖKNING A Y 'L'ORVMARKER. 31 Det geuom planimetrering erhållna v1l rdet 13.2 % avviker sålunda blott ·- 0.3 % ifrån medeltalet. T betraktande av att en del s m ~1 rr e mätningsfel oundvikligen måste hava före• kommit, framför allt vid torvmarkslinjernas uppmätning på kartan, men även, fastän sannolikt i mindre grad, vid plani metreringen, synes denna överensstämm else vara så god, som man rimligen kan begära, samt lämna ett nytt bevis till de många förut kända på att man verkligen genom uppmätning av linjelängder genom en serie ytclernent kan bestämma sam manlagda ytan av dessa element i förh ållande till summan av en annan serie ytelement (i detta fall totalarealen), sorn skäres av samma linjesystem. Kring det med planimetervärdet nära sammanfallande me deltalet gruppera sig de olika bestämningarna symmetriskt med nära lika många och lika stora avvikelser åt båda hållen. Blott en bestämning avviker 1. 3 % (ellet· med 9.63 % av mass arealen) från medeltalet, tre falla mellan medeltalet och 0.1 % (d. v. s. under 0.7 5 % av mossarealen) och 6 eller hälften mellan 0.5 ,-; (3.7 % av mossarealen) och medeltalet. De funn lt värdenas gruppering visar, att man på dem hn tillämpa sannolikhetskalkylen. Man erhåller såsom medel talets »medelfeh ( =-o det tal, för vilket utsikten, att det er hållna res ultatet skaU avvika med högst en gång medelfelet, förhåller sig som 3 mot l) 0.1 9 % eller l.4o % av torva realen. Såsom medelfel för varje enskild grupp erhålles v1l rdet 0.67 r. eller 4 . 96 % av torvarealen. Det sannolika felet blir 0.45 % eller 3. 3 % av toTvm·ealen, och praktiskt taget absoluta säker heten (389 mot l) faller inom värdet 2 % av totalarealen, resp. 14.ss % av torvarealen. Det visar sig alltså, att mat1 genom ei1 bestämning enbar·t efter linjemetoden med det av Geologiska Undersökningen använda avståudet (:22.2 km.) mellan linjerna ernått ett värde på torvarealen, vars sannolika fel uppgått till 3.3 % av torvarealen, som med hög grad av sannolikhet haft mindre fel än l O % och som med praktiskt taget f ull visshet varit mindre än 15 %. I verkligheten kan emellertid torvarealen 3 - 161290_ S. G. U. Ser. C. N:o 2i 4. 32 SVElUGES GEOLOGISKA UNDERSÖ l(Nir\G. sägas vara bestämd med betydligt större säkerhet. Av de i fi:iltet gjorda rekognosceringarna och uppmätningarna, jäm• förda med mätningar av samma linjer ·på kartan samt platJi metreringen, framgår å ena sidan, att kartorna, å vilka pla nimetreringen utförts, visserligen utan mera avsevärda fel angiva den verkliga torvarealen, men att denna dock enligt kartorna är något för låg, och att i detta fall den genom linjemätning i fältet erhållna större mossarealen måste vara den riktigare. Om man tager det genom linjemetoden er hållna värdet 137,000 har (eller 13.s % av hela arealen), kan man nog påstå, att felet vid bestämningen av torvmarks arealen inom Kronobergs län understiger 5 %. Diskussionen av felamplituderna och säkerheten vid be stämmandet av torvarealen medelst linjemetoden har förts något vidlyftigare, än vad som varit nödvändigt för att fast ställa den noggrannhet, varmed torvarealen inom Kronobergs län blivit bestämd. Det har emellertid synts önskligt att praktiskt belysa linjemetodens noggrannhetsgrad vi.d areal bestämningar av detta slag, i synnerhet som kunskapen här• om är nödig för inventeJ"ingens planläggning och utförande i trakter (norra Sverige), över vilka användbara geologiska kartor ännu saknas och komma att saknas under den tid, som den föreslagna inventeringen skulle komma att om fatta. För hela Götaland och Svealand utom Dalarna bör man, genom kritisk, kombinerad användning av såväl kartmateria let so m fältundersökningsresultaten enligt linjemetoden, kunna erhålla synnerligen säkra värden för torvmarksarealerna inom de olika länen och andra områden av dessas storleksordning. Beträffande norra Sverige förhåller det sig åter så, att detta på grund av sin mera regelbundna geografiska beskaffenhet i högre grad läropar sig för undersökning enligt linjemetoden än södra och mellersta Sverige. Ett bevis för att så är för• hållandet lämnar redan Värmlandstaxeringens resultat, i det att för norra Värmland, som i flera hänseenden mera liknar Norrland, medelst linjemetoden ernåtts betydligt minch·e san..: FÖRS:LAG TILL UNDERSÖKNING AV TORVMAltKER. 33

nolikt fel (pr mil mossmark) vid bestämningarna av rooss- Noggrann marksarealen, än som skulle varit möjligt att ernå genom v~~ts;:~~e!_ enbart linjemetoden inom Kronobergs län . ning av torv- siagens mäk- Betr~1ffande den noggrannhet, varmed mossarnas medel- tighet. djup samt medelmäktigheten av de olika torvslagen kunnat bestäm mas, må först erinras därom att, såsom i det föregående framhållits, borrningarna efter undersökningslinjerna fö retagits så tätt, att man kan anse sig känna de olika profilareorna med den noggrannhet, de använda skalorna med- giva. En omsorgsfullt utförd och kontrollerad planimetrering av de genom linjeinventeringen undersökta moss-snitten giver (efter division av moss-snittens sammanlagda area med sam manlagda mosslängden) ett medeldjul-l för mossarna inom Kronobergs län av 2.46 m. För att erhålla praktiska mått på den noggrannhetsgrad, som kan tilläggas detta tal hava följande förfaringssätt tillämpats. l:o. Profilareorna sammanställdes i följd efter varandra och delades i 40 möjligast lika långa delareor (vardera alltså representerande i genomsnitt en mosslängd av c:a 1,500 m.). Av udda och jämna antalet delareor bildades så två nära lika långa grupper, den ena representerande en mosslängd av 30,624 m., den andra :29 ,024 m. Gruppen av det udda antalet delareor gav såsom värde på medeldjupet 2.45 m., gruppen av det jämna antalet delareor gav 2.47 m. 2:o. Moss-snitten sammanställdes i följd efter varandra och mossarnas djup uttogos på punkter med regelbundet 100 m. avstånd från varandra, varigenom erhölls 593 st. be stämningar av mäktigbeten hos de undersökta mossarna. Så• som medeltal av dessa erhölls 2.46 rn. 3:o. T. o. m. vid uttagande av varannan av de 593 ovan nämnda bestämningarna, eller vid bildandet av 2 serier be stämnin gar med 200 meters nvstånd mellan varje observa tionspunkt, erhöllos värdena 2.45 m. i ena serien och 2.47 111. 1 den andra. 4:o. Samma bestämningar indelades därpå i 20 grupper, 34 SVERIGES GEOLOGI SKA UNDEHSÖK NING. var och en omfattande 30 mätningar (utom 7 som omfattade 29), alla nu på 2 km:s avstånd från varandra.. På de 20 grupperna kommo lika många positiva som negativa avvikel ser, och den för dem alla gällande »medela.vvikelsem beräk nad enli gt sannolikhetskalkylen var O.on m. och alltså sanno lika felet = O. o4 m. 5:o. P å moss-snitten, ordnade på samma sätt som förut, uttogos 1,196 djupbestämningar på 5.0 m. avstånd från varandra samt så, att alla punkter lågo 25, resp. 7 5 m. från de i 2:o uttagna, varigenom alltså detta system av djupbestämningar blev fullt oberoende av systemen i 2:o- 4:o. Såsom medelvärde aY dessa bestämningar erhölls 2.44 m. · 6:o. Bestämningarna enligt 5:o indelades därpå i 15 grup per, vardera omfattande 80 bestämningar på regelbundet 7 50 meters avstånd från varandra. Ä ven här växlade positiva och negativa avvikelser regelbundet, och det enligt sannolik hetskalkylen beräkn ade »rnedelfelet» utgjorde 0.046 m. (så le des sannolika felet nu = O.o3 m.). 7:o. Man skulle a priori kunna tycka, att de enskilda linjerna, t. o. rn. dc båda längre på 56°34' och 56°46', äro fö r korta för att var för sig kunna giva några ens tiiJnä.r melsevis riktiga värden på medeldjupet inom hela området. Det visar sig emellertid, att om man sammanslår de båda nordligaste, var för sig tydligtvis alltför korta linjerna till en enda (den nordligaste linjen blir då endast relativt obe tydligt massfattigare än var och en av dc båda sydligare) och fö r varje linje berHknar medeldjupet av de planimctrerade snitten, så erhållas :

För sydligaste linjen 56'34' med en mo ss markslängd av 21.262 m. merlelclj u pet 2.44 nL , mellanlinjen 56'46' , 21.208 m. 2,52 m. > linjen 56'i'>8' + 57'10' > 17,178 m. 2 .42 m.

Således giYa redan var och en av dessa linjer vlird en för medeldjupet, Yilka blott med resp. - 2 cm. , + 6 cm. och - 4 cm, avvika från medeldjupet enligt hela inventeringen. JiÖHSLAG TilL UN DEHSÖKNING AV 'fORV)

Det anförda synes mig ådagalägga, att det ur hela inven teringsmaterialet framgående medeldjupet, 2.46 m. , är att be trakta såsom fullt tillförlitligt. Särskilt övertygande måste det ju verka, att mall redan med ofantligt mycket färre (men likformigt fördelade) bestämningar av mossarnas djup än de faktiskt föreliggande kan ernå ett värde på medeld j u pet efter undersökningslinjerna, som antingen fullständigt överensstäm• mer med eller blott med en eller annan centimeter avviker ifrån det verkliga medeldj u pet. A v det sätt, på vilket moss snitten framgå genom området, synes man då med hög grad av visshet kunna sluta, att vä·rdet 2.46 m. bö1· vam ett till Täckl(qt titlfö1'litligt vänle pcZ nwssrmws medeldjup inom K?'onobergs län. I betraktande av de för varje undersökningsmetod av torv.,. mossarna gemensamma oundvikliga fel, som uppstå vid själva u p p mätningarna av borrprofilerna i fältet, och vilka nog kunna uppgå till 5 cm., vill det synas, som om man nästan skulle kunna negligera ett fel av några cm. i det tal, som anger mossarnas medeldjup inom ett visst område. Vill man emellertid, för att hålla hela beräkningen på säkra sidan, i kalkylen inrycka ~1ven det fel med avseende på medelmäk• tighetens bestämmande, som riml~ytvis skulle kunna tänkas, så hava utförda beräkningar övertygat mig om, att felet i bestämningen av medeldjupet på grund av den använda linje metoden med stor sannolikhet ej uppgår till mer än 2 ~~ och med säkerhet icke överstiger 5 %. Om emellertid felet i arealbestämningen icke kan uppgå till mer än högst 5 %, och felet i ·bestämningen av torvens medelmäktighet ej heller överstiger 5 %, så föreligger ännu högre grad av säkerhet för att felet i bestämningen av torv kvantiteten skall ullderstiga eller uppgå till högst 10 %. (I själva verket är sannolikheten lika stor för att vid bestäm ningen av torvkvantiteterna felen i arealbestämningarna och i mäktighetsbestämningarna skola gå åt olika håll och däJ'i genom upphäva eller förminska Yarandra, som att de skola gå åt samma håll och därigenom adderas.) 36 SVERIGES GEOLO GISKA UNDERSÖKNING.

Noggr~~u- De möJ"lio·a felen vid bestämnino·arn·a av de oiika tm·vslagens heten v1d o o kv~uti~etsb e- inbördes mängde1' bliva naturligtvis, uttryckta i procent av stammng av . de skilda varJe ens k'1lt torvs l ag, re l at1vt· större än d et procent1s· 1m f elet torvslagen. v1'd b es t"ammngen ' av h el a t orv l\:Van t't1 e t en, oc h d e bl'1va re l a- tivt taget större, ju mindre del ett visst torvslag utgör av hela torvmängden, d. v. s. ju mindre betydelse det har inom om rådet. Av det föregående framgår, att inom Kronobergs län vitmasstorven och skogstorven äro de ojämförligt viktigaste torvslagen, utgörande den förra c:a 56 %, den senare c:a 27 % eller tillsammantagna 83 % av länets hela torvkvantitet. Dessa båda torvslag förekomma tydligen spridda över området med ungefär samma grad av likformighet som torvmarkerna i det hela. Utförda sannolikhetsberäkningar synas då ådagalägga, att de i den använda linjemetoden grundade felen vid be stämningen av vitmasstorvens och skogstorvens mängder ej kunna uppgå till mer än 10-15 % av den förras och 15-20 % av den senares. Sannolikt äro felen för dessa torvslag mindre. Dytorven, rotfilttorven och gyttjan utgöra blott respektive c:a 5 %, 8 % och 4 % av totala torvmängden. Det inses där• av lätteligen, att felen i kvantitetsbestämningama av dessa torvslag måste bliva stora, nä1· de uttryckas i procent av re spektive torvarter. Med hänsyn till den relativt ringa be tydelse, som dessa torvslag just på grund av de små mäng• der, med vilka. de ingå i områdets mossar, hava inom länet, synes man dock böra kunna nöj a sig med de funna värdena såsom i alla händelser angivande den riktiga storleksord ningen och i praktiskt hänseende tillräckligt upplysande. Det torde få tagas för givet, att man även vid inventering efter mycket mera detaljerade och kostsamma metoder än den av Sveriges Geologiska Undersö kning föreslagna icke skulle finna det löna omkostnaderna att med särskilt stor precision bestämma procenttalen för torvslag, so m utgöra så ringa delar av hela torvmä.ngden, som de sistnämnda tre torv arterna bilda i Kronobergs län. FÖRSLAG TILL UNDERSÖKNING AV TORVMARKER. 37

Enlioto Geoloo·iskao Undersökningens~ förrn enande har genom grAllndlännrun er o~ r inventerin()'sförsöket i Kronobergs län den totala torvkvanti- uppgörandet o . . . av den nya teten och de ohka torvslagen bhv1t bestä,mda med den nog- iuventerings- grannhetsgrad, som man torde kunna begära av en dylik planen. regional översiktsinventering för ett enskilt län. I det före- gående har dessutom genom exempel visats, hurusom genom denna undersö kning även de relativa mängderna av torv med olika humifieringsgrad, olika frekvens av fast ved etc. kunnat bestämmas samt framhållits, att det insaml ade materialet medgiver ernåendet av liknande, för området i stort giltiga vär- den beträffande en hel rad andra viktiga egenskaper bos torvslagen och mossmarkerna inom länet. Vid uppgörandet av föreliggande plan till en hela södra och mellersta Sverige omfattande torvinventering har Undersökningen letts av den principen, att för samtliga större länen böra erhållas värden av ungefär samma noggrannhetsgrad so m de genom inven teringsförsöken inom Kronobergs län erhållna. För större, naturligt avgr änsade områden, bliva de erhållna värdena mycket säkrare. Sålunda kornmer t. ex. framförandet av inventeringen med samma linjetäthet som inom Kronobergs län över hela det småländska höglandet inklusive därmed sarn- hörande delar av angränsande landskap att fö r detta naturliga område giva ännu mycket säkrare värden än de för Kronobergs län erhållna på totala torvmängden, kvantiteterna av de olika torvslagen och övriga statistiska data be trnJl:'ande torvmarkerna och deras beskaffenhet. För detaljplanläggning och kostnadsberäkning för en hela landet omfattande torvinventering enligt den av Sveriges Geologiska Undersölming föreslagna metoden lämna vissa av resultaten av den utförda taxeringen av Värmlands skogar mycket goda hållpunkter. Av Värmlandstaxeringen har fram gått, att mede0felet i bestämningen av en längdenhet av ett 1;isst slags nw1·k ii?' till storlelcen be1·oende av den stöTte elle1· mind1·e likformighet, varmed if?·ågavarande 1/W?'kslag är td b?·ett inom, det taa;erade om1·ådet, men att de tta fel äT ohero- 38 SVERrGES HEOLOGISKA UNDERSÖKN ING.

ende av mm·kslagets stöl're ellel' mindre täthet och det ta.t: . emde områdets absolutrz storlek. Detta dock under den naturliga förut s~Lttning , att tax eringslinjerna fördelas symmetriskt över området. Tillämpat på torvinventeringen betyder detta, att om man förvissat sig om, att inom ett område torvmarkerna förekomma med ungefär samma grad likformighet som inom det undersökta Kronobergs län, så bör man för att inom det förstnämnda området ernå samrna noggrannhet undersö ka en lika stor sammanlagd torvmarkslängd som inom Kronobergs län. Om förstnämnda området är lika stort som Kronobergs län, men torYmarkerna ligga mycket glesare än inom det sistnämnda, måste därför inventeringslinjerna dragas i motsvarande grad tätare. Vore åter området under i övrigt likartade omstän• digheter mycket rikare på torvmark än Kronobergs län, kunde man taga ännu längre avstånd mellan linjerna än de 22.2 km., som utgöra avstånden inom K ron o bergs län. Då Krono bergs län tillhör våra massrikaste län i södr·a och mellersta Sverige, och flertalet andra län är betydligt mossfattigare, inses, att man i regel behöver förlägga inventeringslinjerna tätare, än som skett inom Kronobergs län, för att för ett område av motsvarande areal erhålla samma noggrannhet som inom detta län. Ville man åter för ett mindre område av samma beskaffenhet som Kronobergs län ernå i procent uttryckt samma noggrannhet, finge man med hänsyn till om rådets ringa areal framgå med större linjetäthet, oaktat torv frekvensen och likformigheten i övrigt vore densamma. Härav skulle kunna följ a, att inventeringsko stnaden för de minsta och massfattigaste länen blevo oproportionerligt stor i förhållande till deras verkliga torvinnehåll och i för• hållande till inventeringskostnaderna för de större och torv rikare områdena. Utan höjning av kostnaden skulle emel lertid en större likformighet i bestämningarnas fördelning och säkerhet uppnås, om man i stället för den administra tiva indelningen valde en uppdelning av landet i naturligt begränsade områden, som i allmänhet erhölle länens storleks- .FÖRSLAG 'fiLL UNDJ:

.Beg räm;n ing I torvinven terin o·sförslauet0 a v år 1912 föreslo0o· Sveri ues . o . • • . ? uv den för- Geologiska Undersökmng, att mventermgen till en börJan rädsstutis- s k u lle 1ns. 1{fans .. k a 1.g t"ll1 S venge. so··d er om 61 N . br.· N· u l1" l{ - tiskaventeringens torvin- som då anser Undersöknino·en att den allmänna utrednirwen första del till o ' c Göta- och rörande norra Sveriges torvtillgångar bör anstå, till dess Svealand . . . utom Dalar- genom arbetet 1 södra och mellersta Sverige ytterligare erna. _ farenhet vunnits, på vilken en detaljerad plan för norra Norrland . Sverige kan uppbyggas med större säkerhet, än vad som nu är fallet. Dels emedan större delen av Dalarna med hänsy ll till naturbeskaffenheten är att räkna till Norrland, dels eme'- dan geologiska kartor alldeles saknas för detta landskap, synes det lä.mpligt att uppskjuta utredningen av torvtill gångarna även inom Kopparbergs län, till dess man är fär- dig att behandla övriga delar av norra Sverige. Redan nu torde visserligen kunna sägas, att större delarna av norra Sverige i följd av sin mera enhetliga geografiska beskaffenhet i väsentligt högre grad lämpar sig för behandling medelst linjemetoden än södra och mellersta Sverige. Sålunda kan man t. ex. med visshet pår äkna, att även ett mycket glest linjesystem för den norrländska skogsregionen skall komrna att giva fullt tillfredsställande värden för såväl torvmarkernas areal sori1 torvens mäktighet. Huru linjesystemet skall an bringas inom olika delar av K on· land, låter sig emellertid säkrare avgöras, då erfarenheterna från in venteringen i södra och mellersta Sverige förelio-boua. P å boT und av ,.-,o·J· orda över- slagsberäkningar anser sig dock Unelersökningen kunna ut- tala den uppfattningen, att utredningen av norra Sveriges toevtillgångar skall komma att kräsa ungefär samma tid och draga en kostnad av samma storlekso rdning som inven teringen i södra och mellersta Sverige. 40 SVERI GES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING.

Linjesyste Genom att beakta i det föregående ::mförda förhållanden mets omfatt n~ng inom ~et samt med tagen hänsyn till de medelfel i arealbestämningen fores lagna w- . . . venterings- pr m1l mossmark, som funmts genom Värmlandstaxermgen, omAvvikerädet.l se-r genom S venges· G eo1 og1s · ]m U n d erso··k mngs· t orvmventenngs-· · frän 1912 ärs försök i Kronobero·s län och o·enom prövnino- (på planimetriskt fö rslag. o c o uppmätta kartor) :w linjemetoden på med hänsyn till torvmarkernas fördelning olika beskaffade områden har Sveriges Geologiska Undersökning kommit till den uppfattningen, att den, genom att vid sidan av linjemetoden även använda planimetreringen på de geologiska kartorna, kan genomföra inventeringen av södra och mellersta Sveriges utom Dalarna torvtillgångar genom att i fältet undersöka en sammanlagd torvlängd av c:a 900 km. I inventeringsförslaget av den 9 nov. 1912 föreslogs för Sverige söder om 61 ° N. be. ett linjesystem om sammanlagt 4,140 km. traktprofil, motsvarande ungefär 400 a. 500 km . torvmarksprofiL Såsom redan nämnts, var detta system till sin omfattning så avvägt, att det för hela området i fråga borde giva siffran för hela torvkvantiteten med en säkerhet av ungefär l O ~L I det nu framlagda förslaget hava ford ringarna så till vida skärpts, att siffrorna. för varje ]än eller därmed jämförligt område erhåller samma säkerhet som den förut för hela inventeringsområdet eftersträvade. Den nyss anförda siffran, 900 km. torvmarksprofil eller en ungefär dubbelt så lång torvmarkslinje, som den, som 1912 års förslag avsåg att undersöka, motsvarar denna skärpta fordran. Då det för inventeringsarbetets noggranna utförande er fordras fönättningsmän med vetenskaplig skolning, och lämp• liga sådana endast i begränsad utsträckning torde kunna för itndamålet förvärvas, har det ansetts lämpligt att icke utöka antalet årligen arbetande rekognoscörer utan att i stället, med bibehållande av det tidigare avsedda personantalet, utsträcka arbetet över 5 f1 r i stället för 3, såsom förra gången föreslogs. Detta är jämväl så till vida iindamålse nligt, so m ett force rande av arbetet skull e göra det nödvändigt att ökaf den ör FÖRSJ,AG TILL UNDERSÖKNING AV TORVMARKER. 41 hearbetningen fast anställda personalen, ävensom minska möj ligheten för ledaren att effektivt övervaka fältarbetet.

Sammau Sveriges Geologiska Undersöknings härmed f ramlagda under fattning, dåniga försla,q ?'Ömnde en fön·ådsstatistislc utredning av sto?' leken och beskaffenheten av södm och nullersta Sveriges torv tillgångar kan sammanf attas sålunda: Undm·sökningso mrådet begränsas till en bö1jan till Göta och S vealand utom Kopparbe?'gs län och planläg,qes sede1·mem fö?' ?W?'1'a Sve1·ige. Genom undersökning av ett linjesystem av sammanlagt .900 lon. to?'V? Jwrkspro.fil samt genom användande av bifmt liga geologiska kartor fastställes Olm·ådets totala kvantitet av rcZto·rv ävensom mängderna av va1· och en av de huvud klasse?·, i vilka torven kan befinnas böm uppdelas. Linje systemets täthet avgöres inom varje undersökningsom1·åde av to?'V?IW?'ks_{?'ekvensen ävensom om1·ådets stoTlek. Av undersök nin.'-}slinjema skola endast moss-snitten i detalj uppmätas, medan fastma?·ksdelama blott så tillvida ?'ekognosceras, att man övertygm· sig, att inga stö?Te torvmarker utelämnatö å ka1·tan. Linjesystew ets totala längd ä?' så avvägd, att för va1·je undersökningsområde, synnerligast om i stället fö?' länsindel ningen viiljes en mot denna m~jligast nära svamnde uppdel ning av landet i naturligt begränsade områden, siffmn /ö?' totala miingden ?'åto?·v e1·håtle1· en säkerhet av omk?·ing 10 %. Fö1· de enskilda to1·vklasserna bli?· säke1·heten mindre, i den mån den absoluta mängden av to?·vklassen i j'Tåga minskas, d. v . s. Ju mind1·e ?'Oll samma to1·vklass spelm· i områdets torvmm·ke?'. Till fältundersökningen fogas unde1·sökninpar å laborato1·iet ur alla behövliga synpunkter av hemfö?·da torvprov, vilka ut ta.IJGS så, att de möjligast Jämnt fördela sig över hela unrler sökningsmatel·ialet. D etta bearbetas statist1:su såväl i sin helhet som uppdelat p:l unde?'sökningsom?·åden . H ä1·vid till godogöres i största möjliga utsträckning redan fö?·efint ligt undersökningRmate?·ial. Till ?'edogöreisen för to?·v nw,rkenws 42 SVELUGES GEOLOGISKA UNDEHSÖKNING.

torvinnehåll bö1· fogas 111 öjligast exakta uppgifter, i vilken grad och fä?' vilka ändamål tor·vma?'kema Tedan tagits i anspråk. Dessa uppgifter böra kunna erhcztlas f1 ·ån Svenska M osslcultwföreningen, vars tm·vgeo log i ska verksamhet va1·it imiktad bl. a. just pcZ denna sak, samt bet?·ä.ff'ande toruindu st?·iema dessutom f1'ån statens to1·vingenjörer. Undersöle ningen fördelas pcZ å1·en 1917, 1918, 1919, 1.920 och 1921. Da,qböclcema med bo?Tningsprotokoll och avvägninga1', tm·v mm·ksp?·ofilerna och rekognosce1·ingskartorna ä? ,ensom de hemfä?'• da proven 1n. m. sammanföras till ett förreEdsstatistiskt to?"L" m·kiv, vilket fä?'vams hos Sveriges Geologiska Unde1·söknin,q, och å vilket i framtiden, allt eftersom nya fnZqeställningar uppkomma, vilka icke vid den fö?·sta bearbetningen kunnat fönlfses, nya undrrsölcningar kunna utföras. [ närmaste anslutning till Sveriges Geologiska Undersök• llings allmänt hållna förrådsstatistiska utredning, företagas genom statens torvingenjörers försorg efter en jämsides med Sveriges Geologiska Undersöknings förslag av Kungl. Lant bruksstyrelsen till Eders Kungl. Maj:t ingiven plan för detalj undersökningar av enskild a mossar i direkt syfte att anvisa för bränsleberedning efter olika metoder lämpliga före• komster.

Kostnads be- Sveri o·es Geolocrislm0 U ncl ersölmin o·s försöksinventerin 0o· om- räkning och , ? · l:"l • kostnadsplan. fattar 1 allt 99 km. torvmarksprofil och har. enhgt reseräk- ningarna (inklusive hantlangning) dragit en kostnad av 4,295 kr. 92 öre, vartill för mera försigkomna rekognoscörer kom mit ett extra fältarvode av 2 kr. pr dag, utgörande samman lagt 554 kronor, eller tillhopa 4,849.92 kr. Beräknas dags kostnaden efter reser~tlmingarnas totalsumma erhålles 11 h. 10 öre. Arbetstiden omfattar, om tiden för övning och inspektion samt helg- och regndagar medräknas, 387 dagar. Vid faststållandet av dagskostnaden för den föreslagna torv inventeringen bör till den nyssnämnda summan, som alltså motsvarar resereglementets 5:te klass, läggas ett extra fält• arvode, so m utgår f. o. m. andra arbetssommaren och grad- FÖ HSLA G 'l'lLL UNDERSÖKNING AV 'l'ORVMARKER. 4:\

vis höj es, så att den 4:de och 5:te året kan uppgå till 4 kr. pr dag. J medeltal blir . fältarvodet 2. 5o kr. pr dag. Dags kostnaden blir alltså 13.6o kr. eller, om den med hänsyn till stigande skjutstaxor och hantlangarekostnader avrundas uppåt, 14 kr. pr dag och rekognoscör. Under försöksinventeringeu har i medeltal 0. 25 km. mossprofil av varje rekognoscör medhunnits pr dag, motsvarande 2. 3 km. traktprofil pr reseräkningsdag eller något mer än 3 km. pr effektiv arbetsdag. Kostnaden pr kilorn eter torvmarks profil blir efter denna beräkningsgrund 56 kr. Då utöver det redan rekognoscerade för Göta- och Svealand utom Dalarna kräves omkring 800 km. torvmarksprofil, kostar linjesystemets upprekognoscering 44,800 kr. På ovan anförda skäl synes arbetet böra utsträckas över 5 år, under vilka i medeltal 7 förrättnin gs m ~in årligen arbeta ungefär 100 dagar vardera. För ledarens inspektionsresor kräves 2,000 kr. pr år eller 10,000 kr.; för utrustning, expenser m. m. 1,500 kr. pr år eller 7,500 kr. För komplettering av eventuellt mindre till fredsställande utförda linjepartier m. m. beräknas c:a l O r. av sammanl agda fältarbetskostnaden eller 6,000 kronor. För bearbetningen behöves vid ledarens sida en under hela tiden för inventeringen fast anställd assistent, vars arvode torde böra såttas till 2,400 kr. · pr år, och för till fälliga biträden och expenser för bearbetning beräknas 2,000 kr. pr å1·. För utförande av analyser å de insamlade proven behöves en laborant med ett arvode av 2,400 kr. pr år och till expenser för laboratoriet l ,000 kr. pr år. Totala kost naden blir 107,300 kr. eller avrundat 108,000 kr., vilken summa lämpligen torde böra fördelas på de fem undersök• nings ~ r e n så, att den i statsverkspropositionen äskade summan, 20,000 kr., utgår för l 917 samt kr. 22 ,000 för vart och ett av åren 1918-1921. Efterfölj ande kostnadsplan utvisar de beräknade kostna derna för en förrådsstatistisk undersökning av torvmarkerna i Götaland och Svealand utom Dalarn(l . 44 8VElUGES GEOLOGfSKA UNDERSÖKNJNG.

Rekognosce1·ing av 800 km. to? ·v mm·kspr~fil a 56 kr. pr km. . . kr. 44,800.- Rese- och ttaktamentsersättning för ledm·ens ?'esor unde?' 5 år a. 2,000 kr. pr år . . . . )) l 0,000.- Expenser för utntstm:ng samt unde?·!tåll och förnyelse av denna åt 7 rekognoscörer under 5 år, fö?' arbetska1·t o1·, rit- och sk?·iv111ateTial fö?' fältm·betet, föT glaskärl till torvp1·uu, f?·ak ter 111 . 111. a' 1,500 kr. pr år kr. 7,500.- Reserv för ofö?·utserlda lcolllplette?·in.qar av fält- undersö kningen )) 6,000.·- ATvode för en byTåassist en t under 5 år a 2,400 kr. pr år )) 12,000.- Arvode fö? ' en laborant under 5 år a 2,4oo kr. pr år )) 12,000.- Expenser fö?' bearbetning av fältmateTialet a 2,000 kr. pr år )) 10,000.- Expense1· för lab01·a toriet 1,000 kr. pr år )) 5,000.- a ------Summa kronor 107,300.-

För år 1917 kr. 20,000. )) » 1918 kr. 21,825.-, avrundat )) 22,000.

)) )) 1919 )) )) )) )) 22,000.

l· )) 1920 )) )) )) )) 22,000.

:> )) 1921 )) )) )) 22,000.- Tillhopa kronor 108,000.-

I omkostnaderna . för torvinventeringen har intet belopp upptagits för tryckning av undersökningens resuliat, då kostnaderna härför icke kunna närmare fixeras, förrän mate rialet åtminstone till större delen kan överblickas, och sättet för dess överskådliga återgivande i 1ryck låter sig avgöras. Det härför behövliga anslaget torde lämpligast kunna be- FÖRSLAG TILL UNDERSÖKNING AV TORVMARKER. 45 stämmas, sedan fältarbetet och den första bearbetningen blivit i det närmaste slutförda.

Med stöd av det anförda får jao- i under- Underdånig . • b an hä llan om dåmghet anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes proposition till 1916 ärs t1'11 mnevaran· d e å rs ri'k s d ag av ]ata' na' d'I g pro- · riksdag. position om beviljandet av ett anslag av l 08,000 kronor för en förrådsstatistisk undersökning

i enlioo·het med. förberörda förslao·o av torvrnarkerna i Götaland och Svealand utom Dalarna, att utföras under åren 1917-1921, samt att av detta anslag ett belopp av 20,000 kronor måtte anvisas för arbetenas bedrivande under år 1917.

Stockholrn den 24 mars 1916.

Underd ånigst AXEL GAVEL IN.

K. E. Saltlst?'ÖIIl.

.lo. l . :; Tabell 1. Torvklasserna s fördelning på olika djup i torvmossarna inom Kr on obergs iän .

'"'C "' v. Yit mosstorv Y ngre Äldre ,., 1 vitmosston vi tmosstorv o: . . . ~ 1 mossar 1 mossar 1 mossar u: c::; ~]· \) , R G Hel;~ Djup utan skilda med ski ld a med skilda t 0 1. , ·t 0 tAlt1 t . tt' l > ~ 1ager av lage r a.v lager ay l \.og~' · ' or' · · or\· Y ._1:1.. 1 t.on 'massnn. o "' nn drr äldre och äldre och äldre och "' 0 yngre yngre yngre ~ ~ mossytan vitmosstorv. vitmosstorv. vitmosstorv. · c c ~ . . . . ~ ~ 1 meter. (649 obs. ) (323 ol.Js.) (478 ol.Js.) (810 ol.Js.) (148 olJs.) (244 ol.Js.) (226 ol.Js.) (2,878 oLs. 1 ti ~

Obser-1.~ Ol.Jser-~ ObSef-1 l Obser- l l Ohser· l l Obser- Obser- j l Ol1ser- 1 f;;

1 ;6 ~·· ;6 ~L ~: vat io- %. l vatio- . vatio· %. vatio- %. vat io· i vatio- . \'atio- . l vatio· 1 %. ner. ner. ner. ner. uer. 1 ner. ner. l ner 2:

0 O~O·r, 196 30·2 l l i\0 40 3 29 6·1 l 110 J3·G 47 l 31·7 28 11·7 l fl 2·~l 545 18·o ;; O·o- l·o 150 23·1 89 27·:, 66 J3·R 122 , 15· 1 ill 20·9 39 16·o :W 8·0 517 17·9 :>- 1 l ·o- 1·n 104 15·7 61 18-~JS;J 17·4 123 15·2 19 12·K 46 Uh · 19 S·± 455 J5·H < J ·5-- 2·0 64 9·0 il4 10·:. 90 18·>< ~)6 11·!1 14 9-5 3G 14· R 29 12·>< i\6il 12·r, ::i 2'o-2·ii ;12 4·9 ö 2·5 S(i 18·o 78 9·,; J 3 s·" 27 u ·o 2;3 JO 2 1 267 9·s ::o 1 ;.>,·:;-3· 11 26 4·o 1 1 o·s il8 12-3 92 11-B 11 l 7'4 18 7·-1 26 ll' ii ' 232 8· 1 <

il· O- il i\ 22 B 4 ~- 27 f:r7 66 8·1 7 4·7 18 7·4 3 1 13·7 171 i)· g ~

il·fi-4·u 18 2·R ~- - 16 3·~ 41 en 4 27 15 6·2 28 12'4 122 4·;J ::o 4·o- 4· n 14 2 2 -- - s 1"7 30 G·r. 2 1·a 6 % 1G 7"1 76 2·H [;; 4· n- frn JO 1·5 -~ - 6 1"3 24 H o - il 1'2 8 3·r; 51 l ·H ;o fy O-

7·~- ~·ö J 0·2 l - - 2 0·2 ~·- l O·,t l 0·4 ' 5 0·2 h - Hn - l ------4 I ·;; l 4 l 0·1 , t;·o- ti·n ------l 0·4 l ' O·oB :::i 00"'"'

Tabell 2. Vitmosatorven s förmultningsgrad inom Kronoberg s lä n.

( 1,4 5:2 observationer. )

~lossarmed skilda lager av y ngre odl äldre vitmosstorv. Cll l\{ossar mcll od.clat vitmoss - turvlager. -r- ""' Yngre vitmosstorY. Ä Id re vitmosstorv. åi

t') o l<'örmult Förmult• Förmult Förmult• Förmult• Förm ult ui ngsgrad ningsgrad niö c tioner. IO!Jscr- tioner. ;Obser- tione r. O!Jser-~- Oboer- IQ!,scr- · Obser- ~ 1 l:) vatio- %. vatio- %. , vatio- 9h. vat io- %. ~;. vatio- %. l va.tio-~ !:'j 1 ner. ner. l ner. ner. uer. ner. o:""tn ;:; ,_,z n.-, Inv enteringsli njen 66° 34' l ;.)t) 39 29 94 71 146 124 8f1 22 16 2;)1 26 11 206 89 ~ lnv cnteringslinjen 66o 46' 172 4J 26 128 74 88 76 86 12 1J 19J :N 12 169 88

lnv enteri ugslinjen 66' 68' 149 62 35 97 l 66 79 71 90 8 lO 62 8 ];) 54 87

InvcntCI'i ngslinjen 57° lO 196 116 59 79 41 2 2 100 o o l 2 u O 2 lUO

Kronobergs län 649 251 38·7 / 39S 61'3 ' 31ö 27;~86·7 42 113·31 488 58 11-v 430 SS·1 , Tabell 3 . De 10 förmul tn in g sgra der nas fr e k vens in o m vitmosstorvlag r en i mo ssa r i Kronoberg s l ä n med s kild a l a ge r av ä ldr e o c h yngre v itmosstor v. (803 observationer.)

"j o j O" o' F ö r m Il l t n Il e" :; o J' a d o: w ;;: 00 ~>- -< ::= i :O<+ > ö'-<+l" l 2 3 -1 ::i 6 7 8 9 lO " ;::1 '"'~ t< '6. [ous. ' '6. ' Ous. %. OIJ:;. %. Obs. ~t. Ob:-:;. ?6 ,Ous. i ?6. :ous. [ '"· luus ?"· 10bs. . [obs. %. t< l l l l cz 146 o l o l 5 34 1 22 l 15.1 46 31.:> 51 J4.n 1 15 10.3, 5 3.4 2 1.4 o o o o ö o 00 ,r '""'"'"'"""i'"" ' 34'. ;;: ~ lnventcringslinjell 56' 46' . 88 7 l 7.0 1 18 20 ,, l 20 l 22 8 l l J2. G 20 ' )l2.1 ' 7 s.o ;1 il. il 1 1. 1 l ! ll , o o ' 00 o l l l o : i ... S · · · - •o - 1 . ;::: lnvenknngsllllJCII o6 <18 . 79 o l o l l W.9 22 27.ft1 25 31.r; 4 6.1 2 2:J l l.il l 1.3 o o z 13 16" ~ > 1 i z ~ Invcntcringslinjen5r JO' . 2 o o o o 2 : 100 o o o o o o l o o l o o o o o o -·

1 > .:! 2'>. , , m; öO.:; 2H <1 >:l Kronobergs län 3Hi 7 :! 3li 1u '>5 i r;·'' 7!1 i S.s 10 3.~ 4 1.3 2 o.n o o l o>-'

~ ~ 1 > 1 ~ finvCJJteringsli nj eJJ56 ' 34' . 2i.ll o o o : o l l 0.4 il 1.3122 l \J: , 30 l Ul il9 16.9 81 i\ ö 63 22.9 1 2 0.9 ~ ..."--'. l t-j ~ l.lnventcringsliDjen f>6' 46' . l9i3 1 0.:> il l.G 1 o.:, :j 2.n l 1-l 7 s 17 8.s ao 1G.oj 47 24.:> 4tl l 24.!1 ;n 14 l ~

l 1 ~{lnventering:;linjen56' 58' . 62 o o o o o l o l l.G 7 11U 4 6.:, 9 14.o j 24 38. 7 16 25.8 l l

~·"j 2 l 1 GO l o ~- o o 1 [5o o 1 o ~llnvrntc ring~linjen57' 10' . o o o o o o o o o o l l l ·< h ro no bergs lä n 488 1 0.2 3 O.G 2 O..J , !l 1.\1 43 S.s 5:! , lO.t; 7S Hi 1511 HU 117 :!4 3tl (;·J ~ o~

'l'abell 4. Frekvensen av fast ved i olik a torvklasser inom Kronobergs län . (2,652 observationer.)

Ul < t"l lcl~euppdelad . Yngre . Äldre Skoo-storv. Dytorv. Rottllttorv. v1tmosstorv. v1tmosstorv. v1tmosstorv. " ~ - t'i ------1 -- 1 --- _J_--- Ul 1 Hela Antal Hela 1 Antal Hela Anta l Hela l A n ta l l Hela Antal Hela A n tal t t observa- t t observa- t 1 t observa- t. 1 t observa- t 1 t obsen •a- t 1 t observa- an a 1e tioner an a 1e tioner 1 an a e tioner an a e tioner an a e t ioner an a e t ioner or otbserva- för fast otbserva-~förfast otbserva- för fast iothserva-Iför .fastfotbserva- för fast\ot~serva-för. fast S? !Ollel'. d \Olle!'. l l JOner. d 10\lCI'. j IOllCl'. d JOner. d ve . ve r . ve . v er . 1 v e . ve . ~ l l l l > r. 3Y. 148 228 27 452 ;.JS 28 l 2!1 o Y: Inv enteringslinjen 56' 34' L s l o t;j ., t': 172 u;:, 7 188 71i o 126 o :::: l'n vl·nteringsli njcu !16° 46' ~4 o UJ l " o : ;) l.i''., 7 70 ;J ;)\) o (j l) o ln VI'll trri ngslin,icH :16° f:>H' 14\J 79 L !7, ;! \) 00 ;! f, o 29 o !7, T 2 1 uv~nkringslin.ii'H:,7" 10' 195 l l o el

Krono!Je1·gs län H4!1 13 3:m 1 47S 41 810 35 HS 1 244 o

.:1 .1 !}6 0 S. t; r1~ 4 ,, 0 o 6 Il~ Fr ek venstal för r:"t ved :!.o ~6 '6