Snabbprotokoll 2010/11:83, Onsdagen Den 6 April-Kl. 09.00
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Riksdagens protokoll 2010/11:83 Onsdagen den 6 april Protokoll Kl. 09.00 – 20.28 2010/11:83 1 § Val till Valprövningsnämnden Talmannen meddelade att till kammaren hade inkommit protokoll från valberedningen avseende val av ordförande och ersättare för ordfö- randen i Valprövningsnämnden. Vidare hade överlämnats gemensamma listor för val av sex ledamöter och sex suppleanter i Valprövningsnämnden. En promemoria med före- slagna namn hade delats ut till kammarens ledamöter. Företogs val av sex ledamöter och sex suppleanter i Valprövnings- nämnden. Sedan den gemensamma listan godkänts av kammaren befanns föl- jande personer, för tiden till dess nytt val till nämnden skulle äga rum, valda till ledamöter i Valprövningsnämnden Ola Sundell, f.d. riksdagsledamot Pia Nilsson (S) Marianne Kierkemann, f.d. riksdagsledamot Björn von Sydow (S) Martin Andreasson, f.d. riksdagsledamot Helene Petersson i Stockaryd (S) suppleanter i Valprövningsnämnden Ulf Grape, f.d. riksdagsledamot Caroline Helmersson Olsson (S) Kerstin Lundgren (C) Ola Nilsson, organisationschef Tommy Bernevång Forsberg, kommunpolitisk sekreterare Leif Pettersson (S) 1 Prot. 2010/11:83 Företogs val av ordförande och ersättare för ordföranden i Valpröv- 6 april ningsnämnden. Enligt ett enhälligt förslag av valberedningen valdes, för tiden till dess nytt val skulle äga rum, till ordförande i Valprövningsnämnden justitierådet Marianne Eliason ersättare för ordföranden i Valprövningsnämnden justitierådet Per Virdesten 2 § Justering av protokoll Justerades protokollet för den 31 mars. 3 § Avsägelse Talmannen meddelade att Lars Elinderson (M) avsagt sig uppdraget som suppleant i kulturutskottet. Kammaren biföll denna avsägelse. 4 § Ledighet Talmannen meddelade att Ann Arleklo (S) ansökt om ledighet under tiden den 6 april–6 maj. Kammaren biföll denna ansökan. Talmannen anmälde att Christin Hagberg (S) skulle tjänstgöra som ersättare för Ann Arleklo. 5 § Anmälan om fördröjt svar på interpellation Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse: Interpellation 2010/11:299 Till riksdagen Interpellation 2010/11:299 Konsekvenser för Sveriges ekonomi vid fler sjukdagar av Elin Lundgren (S) Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 26 april 2011. 2 Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang. Prot. 2010/11:83 Stockholm den 4 april 2011 6 april Socialdepartementet Maria Larsson (KD) Enligt uppdrag Marianne Jenryd Expeditionschef 6 § Hänvisning av ärenden till utskott Föredrogs och hänvisades Proposition 2010/11:118 till finansutskottet Motioner 2010/11:A10, A11 och A9 till arbetsmarknadsutskottet EU-dokument KOM(2011)142 till finansutskottet Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 27 maj. KOM(2011)126 och 127 till civilutskottet Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 31 maj. 7 § Förnyad bordläggning Föredrogs och bordlades åter Kulturutskottets betänkande 2010/11:KrU7 Näringsutskottets betänkanden 2010/11:NU8 och NU13 Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2010/11:AU5 Trafikutskottets betänkanden 2010/11:TU13 och TU16 8 § Ändringar i skuldsaneringslagen m.m. Ändringar i skuldsaneringslagen Föredrogs m.m. civilutskottets betänkande 2010/11:CU9 Ändringar i skuldsaneringslagen m.m. (prop. 2010/11:31). Anf. 1 HANNAH BERGSTEDT (S): Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till punkterna 1, 2 och 4 i utskottets betänkande och avslag på reservationerna i dem. Jag yrkar också bifall till reservation nr 2 i punkt 3. I höstas landade regeringens proposition Bättre möjlighet till skuld- sanering på civilutskottets bord. Propositionen innehåller två förslag som Socialdemokraterna ställer sig bakom. Det gäller möjligheten för företa- gare som är aktiva att fortsätta bedriva företag och få skuldsanering samt 3 Prot. 2010/11:83 förslaget om att skuldernas ålder inte särskilt ska beaktas när man tittar 6 april på möjligheten till skuldsanering. Det är mycket bra eftersom det är vik- tigt att man snabbt får möjlighet till skuldsanering – ju snabbare desto Ändringar i bättre. skuldsaneringslagen Här tar dock hyllningskören slut eftersom det inte finns något mer att m.m. hylla. Möjligheten till skuldsanering blir inte så mycket bättre med rege- ringens förslag. Förslagen är för få. Av den utredning som tog fram för- slag bidde det knappt en tumme. I höstas kom det en dom i Högsta dom- stolen som gör att de förslag som regeringen lägger fram riskerar att bli i princip verkningslösa. Domen fastställde att den som ska kunna komma i fråga för skuldsanering inte ska kunna betala sina skulder på 15 år i stäl- let för den praxis som har gällt hittills. Det skulle innebära att färre får möjlighet till skuldsanering. På vilket sätt är det bättre? Propositionens namn blir ett hån mot alla dem som behöver skuldsanering. De flesta svenskar är skuldsatta. Vi har lån på hus, bilar och studier. Vi uppmuntras att ta lån eftersom konsumtionssamhället bygger på det, men det är skillnad på att vara skuldsatt och att vara överskuldsatt. Att låna är alltid att ta en risk. Vi förväntas kalkylera med vad vår ekonomi ska tillåta att vi lånar. Det är rimligt. De allra flesta klarar av det. Vilka är det då som behöver skuldsanering? Överskuldsättning får förmodligen många att tänka på TV3:s Lyxfällan. Det handlar om över- konsumtion av lyxprylar och slarv med ekonomin som går att rätta till med försäljning och nya rutiner. Så ser inte verkligheten ut. De allra flesta som är i behov av skuldsanering är människor som inte kan betala sina skulder på många år och som råkat ut för livet. Det är sådant som kan drabba oss alla som arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa eller dödsfall. Jag har sedan i höstas blivit kontaktad av många människor som blot- tat sig och trots skam och skuldkänslor velat delge sin historia för att berätta att de är helt vanliga människor som vill göra sitt allra bästa för att göra rätt för sig. Låt mig ge några exempel: Huset var för dyrt, men båda hade arbete. Det skulle ge oss mindre restid till jobbet och mer tid för familj och barn. Det vi inte kalkylerade med var att Anders skulle få cancer. På mindre än tre månader stod jag ensam med två barn och ett deltidsjobb. Jag hade inte råd. Huset fick säljas till underpris och jag stod ensam kvar med skulderna. Så skriver Karin som önskar att hennes ansträngningar till fler arbets- timmar skulle märkas åtminstone lite i lönekuvertet. För henne har varje krona betydelse. Ett fåtal människor kalkylerar med sådana här situationer eller har en buffert för det. Vi socialdemokrater efterlyser en översyn av utsöknings- balken. Redan för ett år sedan inkom Kronofogdemyndigheten till rege- ringen med förslag om förenklad löneutmätning. Dagens system med löneutmätning har flera nackdelar. I dag finns inga incitament för den som är överskuldsatt att öka sina inkomster. Vi vill att regeringen ska återkomma med förslag som gör att det lönar sig att arbeta även för den som har skulder. Inte ens det vill regeringen göra. Vad hände med att det ska löna sig att arbeta? Mia blev sjuk av sitt jobb och började plugga på högskola. Hennes 4 sambo jobbade. Med två barn var det lite tufft, men det gick att få ihop. En dag kom hennes sambo hem och berättade att han hade träffat en Prot. 2010/11:83 annan. Livet briserade. Mia klarade inte av sina studier, och hennes sjuk- 6 april dom blev värre. Hon klarade faktiskt inte av livet alls. Studieskulderna växte. Varannan vecka har hon barnen. Då kan de inte göra läxorna ef- Ändringar i tersom Mia inte har tillgång till dator. Barnen kan inte delta i sina fritids- skuldsaneringslagen aktiviteter eftersom Mia saknar bil, och där hon bor finns det ingen kol- m.m. lektivtrafik. Kronofogden räknar med att 400 000–600 000 personer i Sverige är överskuldsatta. Hur många barn som lever i överskuldsatta familjer är oklart liksom hur många barn som lever i hushåll som genomgår skuldsanering. Vi har alldeles för dåliga kunskaper om hur överskuld- sättning drabbar barnen och om det utanförskap det innebär. Det krävs inte alltför mycket kunskap om livet för att förstå vad detta kan innebära. Det är barn som till syvende och sist inte får samma möjligheter som andra att växa och utvecklas. Barn väljer inte sina föräldrar. Vad hände med talet om att minska utanförskapet? Detta om något handlar om att minska utanförskap. I vårt förslag lyfter vi särskilt fram behovet av en översyn av barns och ungas situation i överskuldsatta fa- miljer. Fattigdom är nämligen något som riskerar att gå i arv. Hans skriver så här: Jag startade ett litet företag. Under uppbyggnads- skedet tog jag lån med vårt hus som säkerhet. När 90-talskrisen kom fick banken kalla fötter och sade upp lånet vilket slutade med att huset såldes på exekutiv auktion. Efter försäljningen stod jag kvar med skulder på nära 600 000 kr. Eller slutade och slutade: 20 år senare kämpar Hans fortfarande med sina skulder. Han avslutar sitt brev: Jag är i dag 63 år och har några år kvar i arbetslivet. Men om min situation inte förändras orkar jag helt enkelt inte längre. Med det förslag som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänster- partiet har lagt fram skulle fler få möjlighet att komma tillbaka till ett liv där det lönar sig att arbeta eller där det rentutav lönar sig att leva. Många överskuldsatta mår nämligen så dåligt att de hotar med att ta sitt liv och andra gör det också. Antalet fall som kronofogdemyndigheterna hanterar där människor hotar eller verkställer hot att ta sitt liv har ökat. Ohälsan bland dem som lever på obestånd är betydande. Det gäller framför allt stressrelaterade sjukdomar och psykisk ohälsa. Dödligheten är 30 gånger större hos den som är skuldsatt. Det leder givetvis till ett enormt personligt lidande, men det drabbar också familjen och får så klart samhällsekonomiska konsekvenser. Vad får skuldsaneringen för effekter? Vad handlar det om? Ska män- niskor inte ta ansvar? Har man skaffat sig en skuld får man lov att betala. Det är självklart. Men när lagen kom till var det redan då uttalat att den skulle ha en rehabiliterande effekt och hjälpa människor tillbaka.