Örebro Första Baptistförsamling 150 År
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ÖREBRO FÖRSTA BAPTISTFÖRSAMLING 150 år DEL II Örebro Första Baptistförsamling 2004 1 © Författarna och Örebro Första Baptistförsamling Varje författare ansvarar för uppgifterna i sin uppsats. I övrigt gäller upphovsrättslagen. Omslagets bild: Fotograf Torbjörn Arvidson 2004 Bilder, om fotograf ej är angiven: Folkrörelsearkivet, ArkivCentrum i Örebro län Grafisk form: Ewa Attebo Pääbo, Pääbo Consulting Group AB, Linköping Satt med: Palatino Linotype Tryck: Örebro Universitets reproenhet, 2004 ISBN 91-631-5304-1 2 Örebro Första Baptistförsamling 150 år (1854 - 2004) Del II Innehållsförteckning Sidan Uppsatser: Baptister i näringsliv och samhälle 5 Lars Ernestam Rockpoet i Betel - Ingemar Olsson på 70-talet 47 Ingemar Olsson 70-talets Jesuskonferenser i Betelkyrkan 53 Ulla Östersjö-Jansson Intervjuer med förutvarande och nuvarande församlingsmedlemmar 57 Uppsatsförfattare 179 3 Baptister i näringsliv och samhälle av Lars Ernestam Inledning Betel är den äldsta frikyrkoförsamlingen i Örebro. Den samlade fri- kyrkan i Örebro har från den ringa begynnelsen 1854 utvecklats till en stor folkrörelse med många församlingar verksamma i kyrkor över hela staden. Avsikten med denna uppsats är att i någon mån belysa Örebro Första Baptistförsamlings och några enskilda medlemmars betydelse för Örebros utveckling under de 150 år frikyrkorörelsen funnits i staden. Syftet är inte att i första hand beskriva församlingslivet utan medlemmars engagemang i näringsliv, i politik och i andra samhällsangelägenheter. Olle Bergström 1 redovisar i en uppsats fakta kring frikyrkorörelsens uppkomst och utveckling i Örebro. I den visas frikyrkornas sammanlagda medlemstal fram till år 1980. 1 Bergström Olle, Från Betelkapellet till Sörbykyrkan s.18. 5 År Folkmängd Frikyrko- Medlemmar i Örebro tätort medlemmar procent av befolkningen 1890 17.152 1.373 8,0 1940 54.021 4.773 8,7 1980 83.134 4.700 5,7 Ungefär hälften av det totala antalet frikyrkliga år 1890 var med- lemmar i Örebro Baptistförsamling. Vid de senare redovisade åren hade fler församlingar bildats och baptistförsamlingens medlemsantal var des- sa år ungefär 500 till 600 personer. Statistiken i Bergströms uppsats går endast fram till år 1980. Frikyr- kornas procentuella andel av Örebros innevånare har minskat sedan detta år, men det framgår av tillgängliga uppgifter att frikyrkornas medlemsan- tal är ganska oförändrade inför 2000-talet. Uppsatsen kommer nästan uteslutande att behandla de första 100 åren och är koncentrerad till personer som varit verksamma i Örebro (Första) Baptistförsamling. Utvecklingen i exempelvis ”Vasakyrkan” tor- de vara ganska likartad med utvecklingen i ”Betel.” En sammanställning av alla frikyrkoförsamlingars samhällskontakter skulle bli en för stor uppgift i detta sammanhang. Detta borde vara en uppgift för forskningen om Örebros historia. Anledningen till den valda tidsepoken är, att det var under denna tid som den industriella verksamheten påbörjades och utvecklades i Örebro. Samtidigt kom det demokratiska genombrottet, där medlemmar i försam- lingen var särskilt aktiva. Bakgrund Sverige 1850 – nya rörelser växer fram Mitten av 1850-talet var den tid när det gamla skråsamhället bröts upp. Handel tilläts utanför stadens gränser och Örebro började växa för att så småningom bli ett industrisamhälle. Försöken att förändra det gamla ståndssamhället för att uppnå större frihandel och även en representationsreform hade en stark plattform i Örebro. I mitten av 1800-talet hade den liberala s.k. reformrörelsen tre stora möten Örebro. Det stora målet då var att ersätta den gamla riks- dagen med de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder med en ny riksdag. Detta mål uppnåddes år l866, då vi fick tvåkammarriksdagen. 6 Målet allmän rösträtt för både män och kvinnor nåddes däremot inte förrän långt in på 1900-talet. Det är intressant att konstatera att reformrörelsen också engagerade sig för religionsfrihet. Motioner med dessa önskemål lämnades i samband med reformrörelsens möten. 2 Frågorna om politisk, ekonomisk frigörelse och religionsfrihet förenades. Detta fick betydelse för frikyrkofolkets engagemang i politiskt arbete. Den tidiga baptismen i Sverige kom mycket tidigt att sympatisera med den liberala folkrörelsen, som tillsammans med flera liberala tid- ningar konsekvent ställde upp för religionsfriheten. Professor Gunnar Westin tar upp dessa frågeställningar i sin historik om baptistsamfundet. Han skriver bl.a. ”När Adolf Drake hade startat Wecko-Posten 3 i slutet av 1860-talet hade han tydligt angett, att den skulle vara en tidning för frihet och liberala reformer, en tidning för frisinnade kristna; alltså till skillnad från den inomkyrkliga väckelserörelsens konservativa tidning Wäktaren. WP visade redan tidigt intresse för arbetarfrågorna, men den var emot socialismen, emedan den ansåg denna icke alls före- träda ”den sanna frihetens sak”, den skulle leda till att ”alla en- skilda rättigheter skola uppslukas av vad statens gemensamma väl kräver.” Samtidigt proklamerade WP å andra sidan sin strävan att gentemot ”de konservativa politiska åsikterna” inom kyrkan verka för ett liberalt samhällsskick.” Baptistförsamlingarna kom redan från början att ha ett utpräglat demokratiskt styrelsesätt med styrelse, beslutande församlingsmöten, protokoll och ordnade räkenskaper. Kvinnorna deltog dock enligt tidens sed den första tiden inte i den formella beslutsprocessen. Baptisterna tog aktiv del i samhällsdebatten och redan 1879 kom, som senare redovisas i uppsatsen, den förste baptisten Folke Andersson från St. Mellösa in i riks- dagen. Han fick under åren flera efterföljare bland andra några med- lemmar i Örebro (Första) Baptistförsamling. Enligt Gunnar Westin kom en förändring att inträffa inom delar av frikyrkorörelsen efter den s.k. nya rörelsens inträde i början av 1900-talet. ”Att syssla med samhällsreformer, politik och andra ”världsliga” frågor var vid den tiden ganska otänkbart för John Ongman, Carl Hedeen, Lewi Pethrus och O.L. Björk,” skriver Gunnar Westin. 4 Dessa förändringar i synsättet påverkade dock inte medlemmarna i Örebro Första Baptistförsamling. De har varit ett av de mest tydliga 2 Lönroth, s.213f. 3 Westin, s.146f. 4 Westin, s.415. 7 exemplen på det samhällsengagemang som Adolf Drake redovisade i Wecko-Posten. Baptismen kommer till Örebro Det var alltså i ett samhälle, där förändringens vindar blåste, som en liten grupp av människor bildade Örebro Baptistförsamling år 1854. Vid 1840-talets slut hade staden en folkmängd, som uppgick till 4227 personer och som fördelade sig på följande sätt. 5 Civil – Militär Ecleastika klasserna med familjer 252 Handlande, Fabriksidkare. Hantverkare m.fl. med betjäning Gesäller och lärlingar l 580 Diverse stadsboer, hvaribland ur tjenst gångne, som nedlagt sin rörelse. Enkor med egna hushåll m.fl. 1 400 Tjenstefolk 695 Underhållne fattige och fosterbarn 300 --------------------------------------------------------------------------------------------------- Summa 4 227 Bland de första baptisterna saknades nästan helt de ledande skikten i samhället. Inga akademiker, statliga tjänstemän eller militära befälsperso- ner fanns med bland de första baptisterna. Några av kolportörerna var dock utbildade lärare. Där fanns inte heller framstående personer från handel och näringsliv. Handlanden A.G.Kumlin var ett undantag. Kumlin var dock aldrig medlem i baptistförsamlingen. Han var ordförande i Örebro Missions- förening, i vilken Örebro Baptistförsamling ingick jämte medlemmar av olika evangeliska kyrkobekännelser. Han stod ändå församlingen nära på många sätt. Han hade god ekonomi och var den egentlige byggherren till det första kapellet på Köpmangatan 31. Kumlin ställde också upp med borgen och underhåll för att stödja kolportörer, som ställdes inför rätta. Han löste bl.a. ut predikanten Hanner, som en gång hamnade i fångtornet på Örebro slott. 6 Även om inga så kallade ståndspersoner anslöt sig till baptisterna kan nämnas att bland sympatisörerna fanns en tid greve Fredrik Kalling på Myrö. Han tog som sin uppgift att hålla ordning bland stökiga perso- 5 Lönroth, s.41. 6 Lönroth, s.274f. 8 ner, bland andra elever i läroverket, som störde församlingens samman- komster. 7 Staden, som år 1854 hade drabbats av en förödande brand, växte och det gjorde också församlingen. Flera av de nya medlemmarna kom från landsbygden runt om Örebro. Andra kom från orter över hela landet. ”Läsarna” var flitiga och skötsamma och för många började en klassresa, där de stegvis klättrade uppåt på den så kallade samhällsstegen. Från en första anställning som skoarbetare eller handelsbiträde kun- de nästa steg bli skomakare med egen verkstad eller handelsman. När fa- brikerna utvecklades blev flera frikyrkliga arbetare förmän eller arbetsle- dare. Flera personer kom också att från en ringa början bli företagare och några av dem storföretagare, som tog aktiv del i stadens och landets poli- tiska utveckling. Utmärkande för nästan alla personer från den första och andra baptistgenerationen är att de kom från materiellt sett enkla förhål- landen. I bästa fall fanns folkskola i bagaget. Innan jag beskriver några förgrundsgestalter inom samhälle och när- ingsliv i Örebro Baptistförsamling, vill jag göra en utvidgning av ämnet och berätta om den förste baptisten i riksdagen. Han kom från Stora Mellösa. Baptismen i Östernärke, en stor folkrörelse Mellan åren 1854 och 1858 var, med undantag av en liten grupp i Viby, baptistförsamlingen i Örebro den enda frikyrkoförsamlingen i Närke. I Stora Mellösa hade en stor grupp ”läsare” samlats kring den inom baptismen så välkände