Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 38 · nummer 2 · 2017 Svensk Mykologisk Tidskrift 7
www.svampar.se
0 Sveriges Mykologiska Förening 0 Föreningen verkar för 0 D - : D7 - 111 0 - D 0 0 = - Redaktion H I J K = 0HLJJKN00<= 5388-7733 = 7 [ 7 Jan Nilsson [ 7 [ 7 ;JJ 111 Omslagsbild 7 6 < ^Coprinellus micaceus _ D G I detta nummer nr 2 2017 C ' 3 2 QCG1% H:CC1 % , papegojskivling, 58 * ? $ `V VR funnen i Sverige 2020 Patrick Björck & Aleksandar Tudzarovski Jan-Olof Tedebrand 7 V R R SMF $ V % 79 H I . R % Sven-Åke Hanson 7 $ % % 22 :H :`1% V].VJ 11, en hypogeisk riska, Jan Nilsson & Mikael Jeppson funnen i Sverige Elna Hultqvist & Mikael Jeppson ? .7 I: i Sverige Jörgen Jeppson & Mikael Jeppson * '3 46 * ? R `7 R R $ 9 =? ; `=? ^? 9V R_ ?8 A% . $$ Thomas Grönlund Harmaja. Svenskt namn saknas. Läs mer i K SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 1 0 ^_7 –6 2017 , papegojskivling, funnen i Sverige 4 J-W ;U-W ? R $ lar intensivt färgade. Riktigt unga svampar var I mitten av oktober 2016 besökte vi en lokal där ärggröna, övergående i mörkrött och bleknande i vi tidigare hittat många intressanta arter, bland tegel till terracotta på utvuxna exemplar. Skivor- annat Pholiota squarrosoides (kryddtofsskiv- na gav ett blågrått intryck på unga exemplar och ling) och Leucoagaricus meleagris. Lokalen är övergick i ockra på spormogna fruktkroppar. ett före detta grustag strax utanför Malmköping Färgskalan skiftade mycket på de exemplar vi i Södermanland som idag, efter att täkten upp- hittade men alla tillhörde samma art. Svampen liknade inget som någon av oss tidigare sett och väckte förstås vårt intresse. En stunds pillande och dissekerande kombinerat med litteraturstud- ! ier ledde oss in på släktet Bolbitius (guldskivling- löv- och barrved, framförallt gran, asp, björk och ar). Fruktkropparna var något bräckliga, foten tall men med en stor andel ädellöv som lind, ek var ihålig och såväl habitus i stort som växtsättet och alm. Flislagrets tjocklek varierar och är < 2 på substratet gjorde att svampen var en uppen- – 50 cm, men är på enstaka platser mer än meter- " % & djupt. Lokalen är alltså ett typexempel på en bio- Bolbitius enligt gängse litteratur sakna arter med top där den människoskapade livsmiljön är stadd den färgskala vi såg. Vi fann dock en från Tjeck- i ständig förändring då nytt timmer kontinuerligt ien nybeskriven art, B. psittacinus, som verkade " vara en perfekt matchning mot vårt fynd. # $ K $ ` $ cirka femtio kvadratmeter i ett drygt hundratal Som ung är svampens hatt konisk och blir i takt exemplar. Fruktkropparna var hos unga exemp- med fruktkroppens mognad välvd till nästin- 2 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) till plan, oftast med en liten, ibland lätt rynkad har även som äldre en grön anstrykning eller umbo, ofta även med strimmig, men aldrig fårad framstår som helt olivgröna. Doft och smak hos hattkant. Hatten är särskilt hos unga fruktkrop- fruktkropparna är svag, inte distinkt, men upp- par något klibbig i väta. Skivorna är vidvuxna, fattas något obehaglig och påminner om jord- på vissa exemplar med en liten nedlöpande an- källare eller inte helt fräscha rotfrukter, rätt lik tydan, relativt täta. Skivfärgen är blågrå, ibland doften hos Amanita citrina * + nästan turkos hos unga exemplar för att sedan bli gråvita och så småningom ockrafärgade. På K $ ` $ äldre exemplar är skiveggen aningen ljusare än Sporer: 6,4 – 9 × 4,1 – 5,5 μm (medel 7,7 × 4,8 skivorna. På ett fåtal äldre exemplar syns anty- μm), elliptiska, något mandelformade, med slät, dan till anastomoser mellan skivorna, men det är / ) ; / ) inget konsekvent karaktärsdrag. Hattens bredd Rostfärgade till orangegula i KOH (3%). varierar hos de utvuxna exemplaren mellan 25 Basidier: fyrsporiga, med enstaka tvåsporiga, och 80 mm. Den är i regel också lätt ojämn, med ca 15,5 – 21 x 8 – /> ? ) ibland något vågig hattkant. Foten är 30 – 60 Cheilocystidier: (15–) 19 – 43 x 7,5 – // ) mm hög, 3 – 8 mm bred, ihålig. Fotens hålighet mestadels utriforma, sällan svullna, med förlängd har hos unga exemplar oftast en tydligt blå ton. @ > ) ' Pleurocystidier: saknas. $ Caulocystidier: />> $ /> ) med en blå anstrykning. Den är något oregelbun- Pileipellis: globosa element, 29 – 33 x 18 – AB ? ) det cylindrisk med en lätt förtjockad bas där vitt Pileocystidier: saknas. mycelludd, ibland även där med blå anstrykning, Söljor: förekommer hos hyferna i tramat. oftast förekommer. Hattens färg varierar extremt mycket både med utvecklingsstadiet och mellan A 7 ? % R V $ olika fruktkroppar. Som ung är färgen blågrön ITS-regionen för nukleärt ribosomalt DNA hos till grön och övergår i mörkröd, ibland nästin- vår kollekt sekvenserades vid Alvalab i Spanien till svart på ännu inte spormogna exemplar som $ ! inte har fullt utvecklad hatt. I takt med att hatten en sekvens bestående av 662 baspar. Tillgäng- öppnar sig förändras också färgskalan från rött liga och representativa ITS-sekvenser av Bol- till orange, ockra och gult. Många fruktkroppar bitius J " tillsammans med vår nya sekvens. Som utgrupp användes Laccaria laccata (laxskivling) och Lactarius rufus (pepparriska). Alignmenten med efterföljande maximum likelihood- och boot- strapanalys gjordes i mjukvaran MEGA 7. Det fylogenetiska trädet med bootstrapvärden pre- / Den fylogenetiska analysen visar att vår kollekt från Sörmland, tillsammans med den tjeckiska typkollekten av B. psittacinus och den enda i Genbank tillgängliga sekvensen av B. callistus, D E bildar en helt egen klad med hundraprocentigt (` _ 5 bootstrapstöd. ^6 _ B. ^6D _ :0 ; 6 = - Ny för Sverige De tre kollekter vars ITS-sekvenser här jämförs, i GenBank. dvs typkollekten av Bolbitius psittacinus från SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 3 Fig. 2. ^? = ?_ D 5 - köping, 2016-10-13, leg. & det. P. Björck & A. Tudzarovski (herb. GB). Foto P. Björck. Tjeckien, kollekten av B. callistus (som B. cal- En ovanlig art som är liten, kan undgå upptäckt listeus) från Nordamerika och vårt svenska fynd, under lång tid. De tre europeiska fyndens geo- bör alltså tillhöra samma art. Namnet B. callis- tus har prioritet, eftersom det går tillbaka till en kanske för en undanskymd tillvaro i biotoper beskrivning gjord av den amerikanske mykolo- som sällan besöks, såsom kärrliknande och gen Peck redan 1874 (som Agaricus callistus). våta miljöer, som de Peck (1874) anger i den Den tjeckiska beskrivningen av B. psittacinus ursprungliga beskrivningen av arten. I Nord- publicerades 2007. I samband med att A. callis- amerika förekommer arten i svämskogar, vid tus Bolbitius av Watling kärr och vattenhål, liksom också på vedrester i (1977), råkade han felaktigt använda epitetet människoskapade miljöer enligt Watling & Mil- callisteus, dvs med ett extra e jämfört med origi- ler (1987). nalet. I en senare publikation (Watling & Miller 1987) hade misstaget rättats till. H 7 $ B. callistus förefaller överallt vara en sällsynt Bolbitus vitellinus är typart för släktet. Denna art. Svampen beskrevs från Nordamerika men art går idag under det äldre namnet B. titubans förekommer uppenbarligen även i Europa. Den (guldskivling). Släktets namn härleds från det har tidigare rapporterats som ett enstaka fynd grekiska bolbiton, kodynga, och syftar förstås på från Krakovski Gozd i Slovenien av Orson K. det saprotrofa levnadssättet. Alla arter i släktet Miller (Watling & Miller 1987). Inräknat holo- växer dock inte på spillning utan olika arter har typen för B. psittacinus i Tjeckien blir vårt fynd olika substratpreferens. Exempelvis förekom- alltså det tredje på den här sidan Atlanten. Fyn- mer vissa arter, som B. reticulatus (hinnskiv- den har ofta gjorts i synantropa, alltså människo- ling), på ved, medan andra arter, som den i skapade, miljöer. Det kan bero på att den goda Sverige nyligen funna B. excoriatus * tillgången på näring i miljöer där ved hanteras guldskivling) föredrar dynga (Örstadius & Lars- gör att fruktkropparna blir större, mer färgstarka son 2013). Artepitetet callistus härleds från och betydligt mer anslående. grekiskans kallistos, som har betydelsen den SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) Fig. 3. (”papegojskivling”). Södermanland, Malmköping, 2016-10-13, leg. & det. P. Björck & A. 0 < ^ G;_ K D 4 ;= vackraste, ett passande namn för denna onekli- % . `V $ gen mycket vackra art, som ingen annan Bol- Vårt fynd av B. callistus är en ny art för Sverige. bitius och knappast heller någon annan svamp, Den mycket stora utseendemässiga variationen liknar i fråga om variabel pigmentering. Det av X X *A>>Y+ psittaci- (2007) nybeskrev den som B. psittacinus. nus betyder papegojliknande och syftar förstås Sekvensdata visar dock att den genetiska varia- också på just denna färgvariation hos arten. tionen är så liten mellan typkollekten av B. psit- tacinus, vårt svenska fynd och B. callistus från I7 RR Nordamerika att de måste anses utgöra samma Bolbitius callistus (Peck) Watling [som ‘callis- art. Namnet B. callistus har prioritet. De geo- R\ ] ^ " _/*_+` ?qA */qYY+ w A M @ Basionym: Agaricus callistus Peck, Ann. Rep. den hos oss, liksom i Nordamerika, kan föra en N.Y. St. Mus. nat. Hist. 26: 59 (1874) [1873] undanskymd tillvaro som saprotrof på död ved i Synonymer: Galera callista (Peck) Sacc., Syll. svämskog och kärrmark och den bör eftersökas fung. (Abellini) 5: 865 (1887) i sådana miljöer. Pluteolus callistus (Peck) Peck, Ann. Rep. Reg. Vi föreslår det svenska namnet "papegojskiv- N.Y. St. Mus. 46: 140 (1894) [1893] ling" med tanke på dess anslående och variabla Bolbitius psittacinus X ~ 6 pigmentering. Czech Mycol. 59(1): 2 (2007) Stort tack till Pablo Alvarado, Irene Andersson, Fyndplats: Södermanland, ǂǍǎnjǷǑNJǏLj, 2016- Mikael Jeppson och Davide Puddu för hjälp med />w/_ "; ~ granskning och synpunkter. * J"+ J " ` '>q_Y@Y / SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 5 Örstadius, L., Larsson, E. 2013. Bolbitius ex- coriatus spillning i Sverige. - skrift _@*A+` A M X K=V Bergvägen 7 Patrick Björck är ekonom = som lärare. Hans stora och gedigna svampin- Patrick är grundare av facebookgruppen Svamp- D (”papegojskivling”). Söder- manland, Malmköping, 2016-10-13, leg. & det. P. ; R Y%R< Björck & A. Tudzarovski (herb GB). Ung fruktkropp. Foto P. Björck. 6 W % Aleksandar Tudzarovski c X ~ ~ 6 A>>Y ~ IT-specialisering inom new, conspicuously coloured Bolbitius spe- bankvärlden. Hans in- cies from the Czech Republic. Czech My- tresse för svamp har de cology ?q */+` / M q = Hausknecht, A., Vesterholt, J. 2012. Bolbitius Fr. och breddats med upp- I: Knudsen, H., Vesterholt J. (Eds.): Funga drag bland annat som Nordica. Agaricoid, boletoid, cyphelloid and gasteroid genera. Nordsvamp, Copenhagen. Peck, C. H. 1874. Descriptions of New Species Mikroskopi och virtuell artbestämning är stora of Fungi. intressen. /` @/ M YA /qYY " - [email protected] tiaceae, 13 and 14. Kew Bulletin 31(3): 587 M?q@ Watling, R., Miller, O. K, Jr. 1987. Observations " ` _> Agaricus callistus Peck. Mycologia Yq*A+` _/> M _/_ 6 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 0 ^_7 –21 2017 9 5 nötkreatur *7` W7 K `` ;, - [ . % `% $ % . 1 R T R% $8 ^0 _ ; - 5 1 as the most abun- < 5 _ 5 is the most common species. 1 1 = 1 1 5 1 1 6 are listed. ? R $ lingarna (Clitocybe), bland pyrenomyceterna till I de skånska sandmarkerna är nötkreatur vanliga exempel Cercophora och bland discomyceterna ; # till exempel Coprotus. spillning, mer eller mindre utspridd i terrängen. Som ett delprojekt vid inventering av rödlistade K $ % R buksvampar i Skånes sandmarker (se Hanson Arbetssätt 2010) har spillning av nötkreatur insamlats för Inledningsvis måste framhållas att denna under- sökning inte genomförts systematiskt. Material Därutöver har spillning även insamlats i andra har sålunda delar av Skåne och i andra biotoper i samband # inte samlats lika mycket under alla årstider med ”vanliga” svampinventeringar. Inventering- (se tabell 2) ar direkt inriktade på spillningssvampar, främst # inte samlats under nätter eller tidiga morgnar basidiomyceter och främst i östra Skåne, har se- vilket torde missgynna fynd av bland annat dan länge bedrivits av Leif Örstadius. Han har små kortlivade arter av bläcksvampar (jfr välvilligt ställt sitt material till förfogande för ] /qBA+ denna uppsats. # samlats utan att hänsyn tagits till substratets Syftet med föreliggande artikel är dubbelt. ålder, något som kan medföra att delar av en ! w rådande succession går förlorad (jfr Kriegl- mulera till ett ökat studium av svampar på spill- /qBA+ ning. I detta fall är ämnesområdet klart avgränsat # samlats mest i samband med nederbördsrika och tillgången till material är nästan obegränsad perioder (gäller särskilt agaricacéer) w # delvis samlats i samband med inventering av # gasteromyceter (gäller särskilt ascomyceter) relevant litteratur (se nedan). Problematiskt är # endast delvis varit föremål för odling i fukt- kammare eller dylikt. bland basidiomyceterna exemplevis trattskiv- SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 7 Som lämplig bestämningslitteratur för ovana personer kan ”Nøgler til coprophile svampe” mindre partier (blottor) som saknar vegetation. *" X /qqq+ P Sanden är dessutom kalkrik men ofta humus- Miscellaneous Substrates” (Ellis & Ellis 1998) och näringsfattig. rekommenderas. Omfattande bestämningsnyck- Som naturbetesmark betecknas övriga relativt P' ' % P *# friska, ogödslade, hävdade betesmarker. De är 2004), senare kompletterad med med några ar- ofta relativt basfattiga, framförallt de i mellersta tiklar (Doveri 2010, 2011, 2014). Även ”Nor- & / dic Macromycetes vol. 3” (Hansen & Knudsen Med lokal avses här ett sammanhängande om- 2000) är användbar, dock endast när det gäller råde med samma biotop. Dock är avståndet operculata discomyceter. För vidare studier kan mellan två lokaler minst 200 meter. På lokaler bland annat följande rekommenderas: Ahmed som är rika på gasteromyceter har insamling */qYA+ " */qB_ A>>?+ X # (2009), Luck-Allen & Cain (1975), Lundqvist speciellt Klammersbäck, Kumlan, Rinkaby (1972) och Yao Yi-Jian (2011). skjutfält och delar av Ripa sandar (se tabell 5). Lokaler Material Med ”Östra Skåne” (tabell 1) avses i denna upp- Föreliggande undersökning baserar sig på 1448 sats de relativt kustnära markerna från gränsen noteringar (inklusive 2 noteringar av myxomy- " + @A Sandhammaren och därifrån västerut till Klint- tillfällen. Ca 50 % av noteringarna har gjorts holmen, ca 3 kilometer väster om Ystad. ”Västra på torrängar och så kallad sandstäpp i östra Skåne” innebär likaledes relativt kustnära mar- Skåne (tabell 1). Insamlingarna har gjorts un- "; /qBA M A>/Y q? ¡ mer än ca tjugo kilometer från kusten räknas till 2000-talet. Cirka 80 % av noteringarna har gjorts ”Mellersta Skåne”. under andra halvåret (tabell 2). Även alla övriga Med torräng/sandstäpp avses hävdade, öppna, förekommande arter har noterats. Kollekter av huvudsakligen trädlösa och väldränerade natur- ¢ £ typer på sand. Nederbörden är låg och solinstrål- Örstadius privata fungarier. ningen är hög. Vegetationstäcket är endast delvis 0 D ^; Y 5 E Y 5 4 Y 5 : Y 5 = lokaler, not = noteringar) 8 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 0 D ^ _ Namn har i första hand angivits enligt Dyntaxa arterna (Doveri 2011) eller efter längre regn- (januari 2017). Coprinus candidatus och C. foe- perioder. tidellus har dock i föreliggande uppsats ersatts __ med Coprinopsis candidata resp. C. foetidella. nötspillning har markerats i artlistan (tabell 3). innefattas i Dyntaxa # w i , men de betraktas här ra typer av spillning men följande arter har upp- ' enbarligen inte tidigare i Europa noterats växa i Dyntaxa har namnen angivits enligt Index på någon typ av spillning: Fungorum. Coprinopsis cordispora, Coprinus Clitocybe agrestis, Coprinellus sclerocystid- ephemeroides och Coprinopsis patouillardii iosus, Coprinopsis echinospora, Coprinopsis ingår i ett dåligt utrett komplex och redovisas i martinii, Crepidotus epibryus (pyttemussling), denna uppsats som Coprinus cordisporus s. lat. Cyathus olla (blygrå brödkorgssvamp), Lyco- *A>>/+ Coprinus perdon lividum (kornig röksvamp), Pholiotina i fyra olika släkten: Coprinellus, Coprinopsis, rugosa och Kotlabea deformis. Coprinus och Parasola. Vid publiceringen av Litteraturuppgifter om förekomster av svampar ! ; *A>>?+ - på nötspillning har hämtats ur följande verk: parna använda Coprinus. ~ */qYA+ " X (1999), Ellis & Ellis (1998), Eriksson (2014), ] % X *A>/>+ # *A>//+ X Arter (2007), Knudsen & Vesterholt (2012), Kriegl- I denna undersökning har således 186 arter steiner (2003), Larsson & Örstadius (2008), ƽ * _+ B/ Ludwig (2001, 2007, 2012), Lundqvist (1972), (44 %), 45 discomyceter (24 %), 56 pyrenomy- ¦ *A>//+ */qYA+ ! ; ceter (30 %) och 4 imperfekter (2 %). Dessutom (2005) och Welt & Heine (2006a, b). A $ ƽ /_ arterna har även noterats i torrängs- eller sand- Basidiomyceter stäppsmiljö i östra Skåne. Jämfört med spillning av kanin och hare (Han- 186 noterade arter kan uppfattas som många på son 2014) är antalet basidiomyceter på spillning ett så pass begränsat substrat, men enligt tillgäng- av nötkreatur påfallande många (81 arter). Den lig litteratur (Doveri 2011, Ellis & Ellis 1998, vanligaste är Clitocybe amarescens (besk tratt- Eriksson 2014, Richardson 2001) kan ytterligare skivling). Detta beror till stor del på att arten är minst ca 160 arter uppträda på nötspillning. En ƽ - och färg. Den vanligaste gruppen är bläcksvam- liggande undersökning kan bero på de faktorer par (Coprinus ! ; A>>?+ _/ som listats under rubriken Arbetssätt. Många av och 305 noteringar (40 % av arterna och 41 % dessa svamparter är uppenbarligen ovanliga och av noteringarna) med Coprinus cordisporus s. l. en del av dem framkommer först vid längre tids och Coprinopsis poliomalla som de vanligaste odling i fuktkammare, exempelvis Chaetomium- arterna. Hos såväl Doveri (2011) som Richard- SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 0 < c ^< Y < 6 ; 7 = Y = 5 0 Y 0 L 6 L 7 Y 5 Y 5 ¬ Y ¬ 5 U Y ^ K5 Y ^ K_ 10 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 11 12 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) son (2001) redovisas Coprinopsis stercorea som Discomyceter den vanligaste arten. Antalet noterade arter av discomyceter är ! " ! # - A@ ¡ ƽ # - $ ! # ! # - mer väl överens med uppgifterna i litteraturen. tina coprophila (klibbhätting) och Psathyrella En förklaring till detta är helt enkelt att antalet purpureobadia har i föreliggande undersökning arter av discomyceter som förekommer på spill- nästan uteslutande noterats på torrängs/sand- ning är färre än antalet pyrenomyceter, något stäppslokaler med högt pH i marken. som bland annat framgår av Doveri (2011) och Conocybe murinacea och Coprinopsis xenobia Eriksson (2014). En bidragande orsak kan dock ƽ vara att discomyceter nästan helt saknas på ma- Sverige. Coprinellus fuscocystidiatus anges en- terial som insamlas vintertid som en följd av att # $ *; A>/Y+ P ; ƽ P de inte tål frost (jfr tabell 2). i Sverige men att så är fallet framgår av Nagy Den artgrupp som är vanligast är Ascobolus (24 % *A>/A+ av noteringarna) tätt följd av Coprotus (23 %). Den art bland discomyceter som har noterats oftast är Cheilymenia granulata (orange dyngskål; tidi- gare Coprobia g.) (tabell 3). Den är i regel en av pionjärarterna på nötspillning och kan vid lämp- lig väderlek förekomma i stor mängd. Doveri SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 13 (2011), Lundqvist (1972) och Richardson (2001) de vanligaste arterna på alla typer av spillning anger Ascobolus immersus och Iodophanus car- (Doveri 2011). Däremot är Delitschia-arterna neus (skär dyngskål) som de vanligaste arterna och Hypocopra-arterna relativt ovanliga, medan " Doveri (2011) anser att Delitschia winteri har arter som visat någon tydlig preferens för torr- ängs/sandstäppslokaler med högt pH i marken. Såväl Doveri (2011) och Lundqvist (1972) som Coprotus glaucellus har inte tidigare rapporte- Richardson (2001) anger Podospora decipiens ƽ och som de vanligaste arterna på detta substrat. Pyrenomyceter Delitschia-arterna, Podospora pauciseta, Pre- Antalet noterade pyrenomyceter är ca 30 % av ussia-arterna och har ƽ " Preussia minima en klar preferens för torrängs/sandstäppslokal- överlägset vanligast både när det gäller antalet er med högt pH i marken. Däremot visar Cer- noteringar och med stor säkerhet även antalet cophora coprophila en viss preferens för marker * _+ # ƽ - med lågt pH. det på kokakor av lämplig ålder. Detta överens- Följande arter har inte tidigare rapporterats som stämmer väl med andra undersökningar (till ƽ ` Cercophora cf. albicollis, exempel Doveri 2011 och Richardson 2001). Preussia alloiomera och % ' > >B M > / rospora. @ ¢ ( # /> >>> Imperfekta svampar fruktkroppar på en enda kokaka. Pilobolus-arterna torde vara betydligt vanligare conicum framstår också som en av de vanligaste än vad som framgår av tabell 4. De är ofta pion- arterna på nötspillning. Av tabell 3 framgår även järarter på spillning. Vid regnig väderlek eller att Podospora-arterna och övriga Preussia- (tidi- vid odling i fuktkammare kan de under kort tid gare ) arter är väl representerade på uppträda i stora mängder. Pilobolus crystallinus nötkreatursspillning. De är uppenbarligen bland har redovisats i tabell 4 endast som jämförelse. 0 E SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 0 J ! _ har ytterligare ett antal imperfekta svam- ƽ - bestämmas beroende på brist på lämplig litteratur. Pilobolus kleinii har inte tidigare rapporte- ƽ Pilobolus oedipus och $ är enligt # $ *; A>/Y+ ƽ ' ! Myxomyceter Två arter av myxomyceter har påträf- fats på nötspillning, nämligen Didymium squamulosum och Lycogala epidendrum (vargmjölk). Lokaler £ ƽ ? # ƽ avspeglar framförallt att antalet besök och insamlingar varit många på de aktuella lo- kalerna samt att de är stora till ytan. Men av dessa lokaler sedan gammalt är kända för att vara rika på svamp. Man kan därför förvänta sig att det på dessa lokaler även En annan faktor som påverkar mängden spillning och därmed även antalet kopro- En del lokaler betas regelbundet och un- der relativt långa perioder, medan andra betas endast under kort tid och/eller med ett fåtal djur. På många lokaler förekom- mer uppenbarligen bete enbart för att &!` - liga lokaler i tabell 5 är sådana som hittills betats under långa perioder och/eller med många djur. Fig. 1. 5 G 5 9 5 D J ¬ SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 15 Fig. 2. 5 G 5 ; 5 D J ¬ Fig. 3. 5 : 5 H 5 D J ¬ 16 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) D 5 5 5 0 5 Foto S-Å. Hanson. Fig. 5. 5 5 6 5 J 5 D K SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 17 Fig. 6. 0 5 5 5 N 5 D J ¬ Fig. 7. 0 5 5 5 N 5 D J ¬ - dius. 18 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) Fig. 8. 5 5 D= 5 ; =H5 D J ¬ D 5 5 E - Fig. 10. , sporer i sporsäckar. 5 5 D J ¬ 5 H = 5 D J ¬ SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) Y & " & /qqB Microfungi on Till Leif Örstadius som välvilligt ställt sitt mate- $ . The Richmond rial till förfogande och för värdefulla kommen- Publishing Co., Slough. wJ " - Eriksson, O. E. 2014. Checklist of the non-li- son, Karin Hjelmér, Ingvar Månsson, Arne chenized ascomycetes of Sweden. $ Ryberg, Jan Svensson, Leif Örstadius och Hans Botanicae Upsalienses _*A+` / M @qq Östling (†) för medverkan vid inventeringarna, Hansen, L., Knudsen, H. (Eds.) 2000. Nordic Mac- till Ove E. Eriksson för uppgifter om substrat, romycetes Vol. 1. Nordsvamp, Copenhagen. £ ! & Hanson, S-Å. 2010. Rödlistade svampar i östra Åsa Kruys, Nils Lundqvist och Thomas Læssøe M för hjälp med artbestämning och till personalen Geastrum-arternas ekologi. - " £ _/*_+` _/ M ?? tjänstvilligt bistått med litteratur. X w« A>/@ ] M W % spillning av kanin och hare. - Ahmed, S. I., Cain, R. F. 1972. Revision of the _?*A+` /? M A_ genera & . Canadian Hausknecht, A. 2009. Conocybe Fayod, Pholio- Journal of Botany ?>` @/q M @YY tina Fayod. Fungi Europaei vol. 11. Edizioni " ~ /qB_ Dun Fungi. An illustrated guide Candusso. to the coprophilous fungi in New Zealand. X £ ¦ ! 2010. Coprinellus radicellus, a new species " ~ A>>? An illustrated guide to the cop- with northern distribution. Mycological Prog- – rophilous Ascomycetes of Australia. " ress 10(3): 363 371. ! X ¦ A>>Y " ] " X £ coprophilen Pilze (4). Coprophilen Pilze im 1999. Nøgler til coprophile svampe. Stencil- Hartschimmelgebiet bei Andech und weitere « ! bayrische Dungpilzfunde. Mycologia Bavar- [http://www.mycokey.com/MycokeyDK/ ica />` _ M B_ #] #' ¢ ] +\ Knudsen, H., Vesterholt, J. (Eds.) 2012. Funga Doveri, F. 2004. Fungi Fimicoli Italici. Associ- Nordica. Nordsvamp, Copenhagen. " ] J " X & /qBA Doveri, F. 2010. Occurrence of coprophilous Studien zur Gattung Coprinus (Pers. ex Fr.) Agaricales in Italy, new records, and compar- ' J " # isons with their European and extraeuropean I. Zeitschrift für Mykologie @B*/+` ? M BB distribution. Mycosphere /*A+` />_ M /@> Krieglsteiner, G.J. (Hrsg.) 2003. Die Großpilze Doveri, F. 2011. Additions to „Fungi Fimicoli Baden-Württenbergs. " _ ` Italici”. An update on the occurrence of cop- " % & ! " ~ Larsson, E., Örstadius, L. 2008. Fourteen cop- in Italy with new records and descriptions. rophilous species of Psathyrella Mycosphere A*@+` __/ M @AY the Nordic countries using morphology and Doveri, F. 2014. An update on the genera Asco- nuclear rDNA sequence data. Mycological bolus and $ with keys and descrip- Research //A` //? M //B? tions of three coprophilous species, new to Luck-Allen, E. R, Cain, R. F. 1975. Additions Italy. Mycosphere ?*/+` B M /_? to the genus Delitschia. Canadian Journal of Dyntaxa. https://www.dyntaxa.se/ Botany ?_` /BAY M /BBY 20 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) Ludwig, E. 2001. Pilzkompendium " / # ! ; " A>>? Coprinus. I: Noordeloos, M. kleineren Gattungen der Makromyzeten mit E., Kuyper, T.W., Vellinga, E.C.: Flora Agar- lamelligem Hymenophor aus den Ordnungen icina Neerlandica ` AA M />q ~ " & - X ¦ A>> " ] - ing IHW-Verlag. ntnis coprophilen Pilze (1). Teil 1: Neue, Ludwig, E. 2007. Pilzkompendium " A # seltene und sonstige Pilze auf Angusrind- übrigen Gattungen der Agaricales mit farbi- # ¦J P! & P gem Sporenpulver (ausgenommen Cortina- Zeitschrift für Mykologie YA*/+` _ M _@ + '!¦J%¦w X ¦ A>> " ] Ludwig, E. 2012. Pilzkompendium " _ coprophilen Pilze (1). Teil 2: Coprophile Pilz- Die größeren Gattungen der Agaricales mit ¦J P! & P ^ % '!¦J%¦w auf verschiedenen Substraten. Zeitschrift für Lundqvist, N. 1972. Nordic Sordariaceae s. lat. Mykologie Y_*A+` A/_ M A@@ $ & A>*/+` / M _Y@ Yao Yi-Jian (compiled) 2011. Fungi of Great ¦ £ X A>/A Britain and Ireland. Ascobolus key. [http:// Phylogeny and species delimitation in the ge- fungi.myspecies.info/content/ascobolus- nus Coprinellus with special emphasis on the key]. haired species. Mycologia />@*/+` A?@ M AY? Noordeloos, M. E. 2011. . Fungi Europaei vol. 13. Edizioni Candusso. Redhead, S. A., Vilgalys, R., Moncalvo, J.-M., R^ _ Johnson, J., Hopple, J.S.2001. Coprinus Pers. ; and the disposition of Coprinus species sensu 256 55 Helsingborg lato. ' ?>` A>A M A@/ Richardson, M. J. 1972. Coprophilous Ascomy- Sven-Åke Hanson är lektor ƽ 5 ^ _ - ?B*/+` _Y M @B Richardson, M. J. 2001. Diversity and occur- rence of coprophilous fungi. Mycological Re- search />?` _BY M @>A stort intresse. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 21 0 ^_7 –27 2017 # 5 5 funnen i Sverige 6Y` K Y*J JW 7Y I7` ;, - # 1 0 # ^ ) is re- ; ¬ ^ &=6 1 _ : 1 1 - Tilia 1 0 1 _ 1 I = ³ ; ^ Ghent, Belgium). This is the northernmost occurrence of # 5 &= 6 0 1 ? R $ I denna luckrika skog hade jag (EH) i oktober Efter en inspirerande föreläsning vid en SMF- A>/_ ; ƽ w workshop på Kinnekulle 2013 om hypogeiska svampar och hade viss förhoppning om återfynd svampar var entusiasmen stor att krafsa efter ; " fruktkroppar i den öländska myllan. Var börjar kom trots att det kändes ganska chanslöst. Jag man när man inte har en tränad hund som nosar höll mig på en yta av cirka 20 m x 75 m och kraf- på rätt ställen? Första valet blev en gles ädel- lövskog där tidigare en del sällsynta spindlings- slumpmässigt kring främst ek, hassel och lind. arter, slöjröksvamp, rodnande klubbsvamp På den barkrattade jorden låg tre fruktkroppar (Cortinarius spp., Lycoperdon mammiforme, som på en linje, troligen på samma rottråd från Clavariadelphus helveticus+ - * / A+ # samlade jag in. Jordmånen på själva fyndplat- cirka 6 ha. Genom sänkan rinner en av Ölands sen är lövtäckt humusrik moränjord på kalkgr- vattenrikaste bäckar, ”Strömmen”. Örtvegeta- und. Absolut närmaste träd var lind och en liten hassel. Fem meter bort fanns skogsek. Vid un- ] / ? M _ dersökning i mikroskop såg jag sterigmer som jorden vilket framgår av den synliga botten i ƽ - kanalen. Följande träd- och buskarter förekom- parna. I övrigt påminde sporformen mycket om mer: hassel, skogsek, lind, ask, asp, lundalm, den bild som fanns vid beskrivningen för släk- björk, hagtorn, getapel, apel, brakved (i fuktiga tet Arcangeliella ~ partier), benved, en, lönn, oxel, Rosa sp., skogs- ipogei, på s 336 (Montecchio & Lazzari 1993). try, skogskornell och slån (Corylus avellana, Jag kontaktade Mikael Jeppson som skickade ( $ ! ! ) ' ' ! mig två artiklar som handlade om släktet ovan Populus tremula, Ulmus minor, Betula, Cratae- samt Zelleromyces och hypogeiska Lactarius- gus, Rhamnus cathartica, Frangula alnus, Euo- arter (riskor) och han misstänkte att det kunde nymus europaeus, Juniperus communis, Acer röra sig om Lactarius stephensii, som tidigare ! $ ! * ' - inte hittats i Skandinavien. För att kunna fastslå losteum, Cornus sanguineus, Prunus spinosa). 22 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) belägget för att fortsätta bestämningsprocessen. % ; A>/ ; ¦ ° " ! Gent, efter sekvensering kunnat bekräfta att det rörde sig om L. stephensii. Sannolikt består L. stephensii av ett komplex av närstående arter, men det öländska fyndet bedömdes vara iden- tiskt med typen av L. stephensii (Nuytinck & " + D # ¬ 5 K 5 Högtomta, 2013-10-07. Sporer. Mikrofoto Mi- K $ kael Jeppson. Lactarius stephensii *" + - re hantering hemma och en natt i kyl. Delad leyn in Nuytinck, Verbeken, Delarue & Walleyn, visade sig insidan vara beige till kanelbrun med " " /_*/+` /?/ *A>>@+ ±A>>_\ _ @ # Basionym: Hydnangium stephensii " ~ % Mag. Nat. Hist. Ser. 1, 13: 352 (1844). obehaglig. Vid genomskärning trängde några Synonymer: Octaviania stephensii *" + droppar vit mjölkaktig saft fram närmast peri- & C. Tul., Fungi hypog.: 78 (1851). diet, som var mindre än 3 mm tjockt. Mjölken Arcangeliella stephensii *" + ² smakade kärvt men inte skarpt. Efter cirka 10 Dodge, in Dodge, Ann. Mo. bot. Gdn 18: 463 minuter hade saften torkat in och gulnat. (1931). M // M /_ 3 Zelleromyces stephensii *" + ~ X ± svagt amyloida (gråbruna i Melzer) isolerade 'stephansii'], Mycologia 54(6): 635 (1963) taggar. [1962]. Martellia stephensii *" + ] ~ ² /` @ */qqA+ ?6 Hydnangium monosporum " " På äldre kartor är området markerat som skog, Paris 2: 445 (1888). opåverkad av större mänskliga ingrepp fram Martellia monospora *" + ~ till början av 1900-talet. Då genomfördes ett Pacioni, Docums Mycol. 28(nos 109-110): 9 dikningsarbete och Strömmens lopp rätades (1998). ut till en kanal. Före utdikningen hade bäcken Öland, XǷLjǔǓǖǎ, Högtomta by, 2013-10-07, tillfälligt hög vattenföring under vår och höst & X ¸ *J" J&¦+¹ A>/@w//wA_ *J" kan kanalen fortfarande svämma över och delar GENT). av sänkan vattenfylls. Endast de något högre par- tierna och trädsocklar förblir torra. På sommaren Beskrivning är kanalen oftast torrlagd men fuktiga områden /qB>w - Den insamlade fruktkroppen mätte 1,5 cm i höjd, verkades hårt för att under 10 år ge plats för 2,1 cm i längd och 1,7 cm i bredd. Ytan var slät betande nöt och får. Efter detta har marken inte ; ; betats och endast gallring av sly, framförallt hag- ! torn, slån, och sjuka askar har genomförts för att lång svart ”söm”. Vid sidan av denna fanns en skapa viss luckighet med syfte att gynna storviol naturlig mindre öppning och i denna skymtade som växer i friskare och fuktigare partier med ; - brynkaraktär. bildande ytor. Jag noterade ingen missfärgning till följd av hanteringen på fyndplatsen. Däremot w SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 23 D 4 = = D 6 K _ D D # 5 K ¬ D 6 Hultqvist. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) Fig. 3. # ¬ 5 K 5 K 5 < D - 5 = ; D ^ _ = 5 D 6 K _ hittills fyra arter av sequestrata riskor: Lactari- Y 6 us stephensii och Zelleromyces giennensis som Om man betraktar synonymlistan ovan ser man båda hör hemma i Lactarius subgenus Piperites att Lactarius stephensii har hoppat runt mel- och L. borzianus och Zelleromyces hispanicus, som ingår i Lactarius subgenus Russulares (Ver- Idag har den hamnat i släktet Lactarius (riskor), A>/@ + # Zelleromyces-arterna har ännu inte formellt förts över till Lactarius. även innefattar så kallade sequestrata (gastroida/ + $ *¦ A>>_+ # A7 . < . R=% R $ ƽ - Så gott som alla hypogeiska svampar bildar lingsgrenar i riskornas släktträd. De formar run- ƽ Lactari- dade, fruktkroppar utan tydlig hatt och fot och har us stephensii på Öland, rör det sig sannolikt om ett hypogeiskt levnadssätt. De har, precis som de $ w ovanjordiska riskorna, mjölksaft och sporer med w amyloid reaktion (Vidal 2004). Motsvarande rats från kontinenten (Vidal 2004). De öländska förhållande råder hos de närbesläktade kremlor- exemplaren hade en viss doft, om än inte så på- na (Russula+ * A>>/ A>>@+ X fallande. Hypogeiska arter sprids huvudsakligen $ ƽ *Macowanites med hjälp av däggdjur (gnagare, vildsvin, rådjur, candidus; syn. Elasmomyces krjukowensis; Kers grävlingar) som lokaliserar sitt byte med hjälp 1978), som hör hemma bland kremlorna men av sitt luktsinne. I originalbeskrivningen av arten *" /B@@¹ Hydnangium stephensii) " ; - uppges den ha en svag doft som påminner om laceae. I Europa är de sequestrata arterna i den- Agaricus theiogalus (= småriska, Lactarius tabi- na familj ganska få. Annorlunda är det i andra dus+ J */qB>+ w delar av världen, till exempel i Australien, Nya aktigt sött, som sherry, russin eller mäsk, medan ² ¦ ¦ *A>>_+ i Sydostasien, varifrån många arter beskrivits om konserverad ananas. * A>/@ + ' & SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 25 G R $ ¼ ¦ ° " Fyndet av Lactarius stephensii på Öland var Mieke Verbeken för sekvensering och informa- # ƽ tion om Lactarius stephensii. och var i södra och centrala Europa, norrut till ca 52 N, motsvarande en linje från södra Eng- W % " £ $ - " /B@@ ¦ " land (Erfurt) (Fraiture & Derboven 2004, Gross *A?Y M _AA+ Annals and Magazine of Natural /qB> X ^ /q?@ ] /qBY History /_` @> M _> /qq_ A>>@+ # Fraiture, A., Derboven, P. 2009. Deux nouvelles B> récoltes d’Arcangeliella stephensii, espèce mil. Att Öland hyser lämpliga förutsättningar tubéroïde proche des lactarires. Revue du för en rad sydliga, värmekrävande svampar är Cercle de Mycologie de Bruxelles q` AY M @A dock väl känt och detta gäller naturligtvis även J J ~ ƽ /qB> ¦ ƽ $- " *J + ƽ Hymenogaster bulliardii i " " Mittlandsskogen på centrala Öland (Jeppson & Zeitschrift für Mykologie 2. Molia 2015). Denna art var tidigare inte känd X ^ £ /q?@ " Phil- från norra Europa. Ett varmt och ganska torrt + klimat, kalkberggrund och mullrik jord i luckig of London, ser. B *?>+ A_Y` @Aq M ?@ ädellövskog med visst inslag av mera triviala Jeppson, M., Molia, A. 2015. Två hypogeiska M Elaphomyces de- hypogeiska svampar. cipiens och Hymenogaster bulliardii. _*_+` _ M @/ ; % $ Kers, L. E. 1978. Elasmomyces krjukowensis Kunskapen om de hypogeiska svamparnas (Fungi hypopgaei) found in Sweden. Botani- förekomster och utbredning i landet är hit- ska Notiser /_/` Y? M BA tills mycket ofullständig. I mångt och mycket Kreisel, H. # \ 0 0 - är även deras taxonomi ofullständigt utredd mokratischen Republik &" J ' och bestämningslitteratur baserad på modern Verlag, Jena. artuppfattning saknas, både hos oss och i Europa Miller, S. L., McClean, T. M., Walker, J. F., i övrigt. Studier av typmaterial och jämförande " " A>>/ ~ studier av herbariematerial återstår att göra. I the Russulales including agaricoid, gasteroid detta arbete kommer den moderna DNA-tekni- and pleurotoid taxa. Mycologia q_` _@@ M _?@ &ƽ - Montecchio A, Lazzari, G. 1993. Atlante foto- ƽ . Associazione Mico- " - med en vanlig trädgårdskratta. Man behöver logici, Vicenza. bara lite extra tålamod och en uppövad känsla Nuytinck, J., Verbeken, A, Delarue, S., Walleyn, ƽ R. 2003. Systematics of European sequestrate lactarioid Russulaceae with spiny spore orna- Som svenskt namn på Lactarius stephensii före- mentation. Belgian Journal of Botany 136(2): P ƽ P ƽ - /@? M /?_ liknande utseende, växer hypogeiskt och har vi- # ¦ " ¼ ] sat sig tillhöra riskorna. 1993. Ȯ " J - dens, Kew. 26 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) Verbeken, A., Hampe, F., Wissitrassameewong, H _% _ ] X ] & ! ¦ 2014a. A new angiocarpous Lactarius species 387 32 Borgholm from Thailand. Phytotaxa /B/*_+` /_ M /Y> Verbeken, A., Stubbe, D., van de Putte, K., Eb- 6 - ! ¦ A>/@ unexpected: angiocarpous representatives of och botanik. Hon deltar se- the Russulaceae in tropical South East Asia. Persoonia _A` /_ M A@ ¬ Vidal, J. M. 2004. Arcangeliella borziana and A. 6 stephensii, two gasteroid fungi often mistak- en. A taxonomic revision of Lactarius-related _ 1 sequestrate fungi. Revista catalana de Mico- logia A` ?q M BA Mikael Jeppson J K = 0 Mikael Jeppson är redaktör för SMT och ledamot i SMF:s SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 27 0 ^_7 T 2017 Släktet $ i Sverige IB7` I7` JW 7Y I7` ;, - Y. $ % .7 I: ^; 7 ].7 _ 1 R 8 0 $ I I 1 T 0 = 5 $ 5 $ 5 $ and $ 5 ? R $ Arterna bildar svarta stroman som övervintrar Släktet Rhytisma * ; + $ ! - av Fries (1819) och innefattar arter med ett para- hösten sklerotiseras stromat för att följande vår sitiskt levnadssätt i blad (Eriksson 2014, Lantz bilda apothecier som producerar smala, trådfor- 2011). Släktets fyra nordiska arter är tämligen miga och luftburna ascosporer som i lövsprick- ` Rhytisma acerinum och R. punc- ningen infekterar värdväxtens nyutsprungna tatum på skogslönn och tysklönn (Acer plat- £ ; anoides och A. pseudoplatanus), R. andromedae (Rhytisma acerinum) visas i en schematisk teck- på rosling (Andromeda polifolia), och R. salici- * /A+ num på sälg och viden ( ' spp.). Fries (1819) * /_ – 35). Men först några ord om släktet beskrev även en femte art i släktet, R. empetri på Rhytisma i Sverige och en kortfattad bestäm- kråkbär (Empetrum sp.), men denna räknas idag ningsnyckel till de nordiska arterna. till ett eget släkte (Duplicaria empetri). Tabell 1. Svenska arter av släktet $ ^ = _ C7 R T R | $ ^_ 1. På Acer spp. (lönn) eller & spp (sälg, viden) 2 1. På (rosling) 8 :JR`QIVR:V 2. På Acer spp. 3 2. På & spp.; sporer 60 – 90 x 1,5 – 2 μm 8 :C1H1J%I 3. Sporer 60 – 80 x 2 – 3 μm 8 :HV`1J%I 3. Sporer 30 – 40 x 1,5 – 2 μm 8 ]%JH : %I 28 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) R R Rhytisma andromedae * ; w @+ Rhytisma acerinum * ; w / – 2) * rapporterades av Fries (1819) som ”ganska 5). Sett i relation till mängden fynduppgifter av allmän om hösten på bladen av Acer platanoi- * + R. andromedae vara des”. Fynduppgifter i Artportalen visar att utbred- sällsynt eller kraftigt underrapporterad. ningen av R. acerinum i stort sett följer skogs- lönnens utbredning i Sverige. Den når dock inte Rhytisma punctatum * Y+ * _+ Fries (1819) från Skåne som: ”mindre allmän # ~ på bladen av Acer pseudoplatanus”. Tysklön- om substrat (och då handlar det sannolikt oftast om skogslönn), i ett fåtal fall anges tysklönn. q % £ *£#+ Från Norge rapporterade Eckblad & Torkelsen Kristianstad (Skåne) från 1928 (Hanson & Hägg (1986) att fynden på skogslönn i huvudsak var 2000). Efter att uppenbarligen ha fört en mycket begränsade till de östra delarna av landet, medan anonym tillvaro sedan 1928, har den under sena- fynd längs Västkusten och in i de djupa fjord- * B+ dalarna uteslutande hade gjorts på den inplante- men uteslutande från blad av skogslönn. Från " ¦ likartade utbredningar i Norge. En hypotes som ett (Norwegian Mycological Database och Arts- förklarar detta förhållande, menade Eckblad & observasjoner). Torkelsen, skulle kunna vara förekomsten av två ; Rhytisma salicinum * ; w />+ att dessa i så fall skulle ha olika klimatiska krav * //+ # $ på sin växtmiljö. sälg ( ' ) och andra videarter ( ' + ( ' $ ! " 2 uppe på kalfjället. Nyligen visade Karström (2015) foton på olika stadier i dess livscykel. D J = ^$ ). Foto Jörgen Jeppson. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) D J = ^$ Fig. 3. Skogslönn ( R D H = ^$ - ). Utbredning i landet ). Utbredning i landet ). Utbredning i ^< _ ^< _ ^< _ D H = ($ - Fig. 6. Rosling ( - ). Foto Jörgen ). Utbredning i landet (Art- Jeppson. fakta). 30 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) Fig. 7. $ ^ _ = 5 K 5 9 5 5 9 G ^L_ D 0 4 ^< = _ Fig. 8. $ . Ut- D 0 ^ - D = ^Rhy- ^< _ ). Utredning i landet ). Utbredning ^< _ ^< _ SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 31 D = ^$ ). Foto Jörgen Jeppson. R R WV =? ? 7 Två av Rhytisma-arterna har namngiva anamor- & ; fer (se tabell 1). Konidiesporer bildas under av Jörgen Jeppson. Fotona är tagna i Trollhättan sommar och höst. De saknar dock förmåga att /qBA M /qB@ & gro och deras funktion är hittills okänd (Eckblad * /A+ & Torkelsen 1986). 32 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) D J = ^$ ) 0 I I :=zsn D : = ^ ) med blommor. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 33 D J D 6 = E = - SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) D Fig. 17. I slutet av juni mognar lönnens frukter. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 35 D = = :=juyjrgjw D : = = = 36 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) D : = = - = = 5 D 4 = SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 37 D < J = ( . D ; = 38 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) D :=t{jrgjw Fig. 25. I oktober faller löven. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) D J = = D D SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) :=fw Fig. 28. Vintern kommer med snö som döljer de fallna löven. D = = SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) D 0 5 D J = SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) D = :=fo D G = SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) D - = E D 4 = - SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) Tack till Ove E. Eriksson för genomläsning ? av manuskriptet och till Terhi Pousi för lån av Artfakta [https://artfakta.artdatabanken.se] bilden av Rhytisma punctatum. Artsobervasjoner [www.artsobservasjoner.no] Norwegian Mycological Database. [www.nhm2. W % uio.no/botanisk/nxd/sopp/nsd_e.htm] Dissing, H. 2000. Rhytismatales. I: Hansen, L., Knudsen, H.: Nordic Macromycetes Vol. 1. ¦ M Eckblad, F-E., Torkelsen, A-E. 1986. The genera Jörgen Jeppson Rhytisma and Placuntium in Norway. Agari- Hjortmossegatan 123 ca Y` > M Y_ 0 Eriksson, O. E. 2014. Checklist of the non-li- chenized ascomycetes of Sweden. Acta Uni- Jörgen Jeppson är na- & ! $ turintresserad pensionär Upsalienses 36: 2. ' & /B/q ! Vårtsvampar (Scleromyci) (Fortsättning). rans hjälp dokumentera Kongl. Vetenskaps Academiens Handlingar företeelser inom svam- ser. _*Y+` BY M //A parnas ständigt överraskande värld. X w« X " A>>> Förteckning över " Puggehatten supplement 4. ] A>/? ; *Rhytisma ac- erinum+ M - Mikael Jeppson der ett år? 36(2): J K = ?B M / 0 Lantz, H. 2007. Endofyter i allmänhet och Rhy- tismatales i synnerhet. [email protected] AB*_+` A M // Pris endast 200:-/st Tidigare nummer av SMT och Jordstjärnan Nu kan Du beställa alla tidigare utgåvor av Jordstjärnan, Windahlia och Svensk Mykologisk Tidskrift (t o m 2014). Allt $ ( # håll. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) * '3 0 ^_7 –57 2017 L G = < ^ G _ I. Musseroner och taggsvampar 0G_ G`Y `3 ;, - 6 R 7 $ R % R . > 9 =? ? 1 R 8 I: 7RJVCC%I5 :`HQRQJ R `1H.QCQI:. 0 ) (NT), & (NT), Tri- (VU) and (VU) are reported from an area of nutrient- 1 0 5 ^ G = _5 =6 G ^ 1 _ < 1 1 5 1 6 1 0 1 < 6 5 D 1 - < 5 1 1 ) 5 & , and < 1 1 1 5 1 6 0 G = 6 5 1 1 < 0 1 1 < 1 < 1 < 1 0 - der threat of thinning and subsequent clear-felling. Based on the presence of valuable and 5 < ? R $ ligger längst upp i det höjdområde som kallas Denna artikel handlar om ett område kring Sto- Alefjäll och som tillsammans med Vättlefjäll i ra Gettjärnet i Västra Götaland med oväntade sydväst och Risveden i norr utgör en av de gröna svampfynd av signalarter och rödlistade arter: kilar som utgår från Göteborg. Området ligger jättemusseron ( ), lakrits- strax ovanför högsta kustlinjen. Markerna kring musseron ( ), blå taggsvamp Stora Gettjärnet är magra, sura och jordlagren (Hydnellum caeruleum), dropptaggsvamp (Hyd- tunna. På många håll dominerar 80 – 100-årig nellum ferrugineum), zontaggsvamp (Hydnel- självföryngrad tallskog men inslaget av våt- lum concrescens), motaggsvamp ( marker är stort och i dem växer mestadels glas- squamosus), blomkålssvamp ( ) björk (Betula pubescens) och tall (Pinus sylvest- och röktuvskivling (Lyophyllum fumosum). ris). Några av våtmarkerna är emellertid öppna Stora Gettjärnet ligger i den västra delen av med stort inslag av typiska västsvenska arter Lerums kommun, på gränsen till Ale kommun, som klockljung (Erica tetralix) och myrlilja J * /+ ; (Narthecium ossifragum). Väst och nordväst om SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) * '3 J ; har en skogsbilväg anlagts norrifrån fram till den senast 1974. Senaste branden var enligt uppgift nordvända branten som utgör en nyckelbiotop så kraftig att det mesta av veden brann upp lik- * A A+ # som förnalagret på de torrare höjdpartierna. Där- skett för en så kallad basväg genom nyckel- efter har självetablering av framför allt björk och biotopen i den del där brandtickan förekommit tall skett och nu växer ung tall- och björkskog som mest frekvent. Samtidigt planerar Svenska på höjderna och däremellan går stråk av öppna Kraftnät att anlägga en ny stor kraftledning ge- våtmarker. Lövinslaget är på sina håll stort och nom bl a Alefjäll och en av sträckningarna som på vissa platser är björken det dominerande träd- föreslogs var genom Stora Gettjärnsområdet. slaget. I den norra delen av området ändrar sko- Efter protester ser det nu ut som att Svenska gen karaktär och blir mer grandominerad även Kraftnät avser att i första hand försöka bygga om inslaget av tall, björk (Betula sp.), asp (Popu- kraftledningen utanför området, men frågan är lus tremula), ek (Quercus sp.) och rönn ( $ långt ifrån avgjord. aucuparia) också är relativt stort. Höjdområdet Som svar på dessa hot gick Göteborgs Svamp- avgränsas norrut av nordvända branter och lod- klubb, Naturskyddsföreningen i Ale och Lerums ytor med nedanförliggande våtmarker och en bäck. Naturskyddsförening i maj 2016 till länssty- I branten är mikroklimatet mycket fuktigt och det relsen med ett förslag till naturreservatsbildning växer en del grov gran (Picea abies), men fram- * A¹ ; + # för allt ligger det en hel del grova granlågor i utanför den sydöstra delen av reservatsområdet denna miljö. Här förekommer sedan 2007 bland * A¹ - annat brandticka (Pycnoporellus fulgens), en art je). Senare under hösten 2016 fann vi betydande som kommer att behandlas separat i en senare mängder av skyddsvärda svampar som Göte- artikel. borgs Svampklubb presenterade för länssty- Österut blir markerna mer mosaikartade med relsen. En hel del förekomster av jättemusseron, 80 – 100-årig talldominerad skog på höjderna blå taggsvamp, dropptaggsvamp, motaggsvamp och våtmarker i sänkorna. Här liksom på de allra och zontaggsvamp noterades även inom skydds- zonen. ; naturskogsartat utseende. I7 R ? R De ovannämnda hoten om gallring och efter- 9 $ . % $ `V R följande slutavverkning i stora delar av områ- $ G R $ det gjorde att författaren tillsammans med Leif En betydande del av det drygt 100 ha stora områ- Danielsson, Olof Holmstrand och ytterligare det hotas av gallringsåtgärder med efterföljande några personer från naturskyddsföreningarna i slutavverkning och som en förberedelse för detta Lerums och Ale kommuner började titta lite när- D G = - ^ _ en mil nordost om Göteborg. ; AA ; J - mäteriet. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) * '3 D E = ; ^ _ ; ^ _ A ¬ ; G = = G = G = H = 7 G - H = 7 G < ; 7 AA ; J mare på ett större område kring Stora Gettjärnet. vi funnit jättemusseronen 2015, utan i hela det Anledningen var bl a att ta reda på var tjädern drygt kvadratkilometer stora området som före- ( ) kunde ha sin spelplats ef- * A ; + - tersom vi hade stött på ganska mycket tjäder i ƽ ¿ dessa marker genom åren och vi kände till en stort antal jättemusseroner utan även stora mäng- gammal spelplats som legat i områdets sydöst- der blå taggsvamp och motaggsvamp, relativt ra utkant. Vi hittade så småningom den nu ak- många dropptaggsvampar och zontaggsvampar tuella spelplatsen, som ligger inom det område samt ett exemplar vardera av lakritsmusseron som vi senare föreslog som naturreservat. Flera och blomkålssvamp. Invid en av jättemusseron- tuppar spelade på denna plats 2016 och det var erna växte också en art av släktet Lyophyllum. mycket tjäderspillning i markerna över huvud Arterna i släktet är svårbestämda men troligen taget. Genom dessa skogsturer fann vi en natur- handlar det i detta fall om den i landet tämligen typ som skiljde sig en hel del från granskogen ovanliga röktuvskivlingen (Lyophyllum fumos- med brandticka i norr. Skogen är mer öppen och um). domineras av tall på magra marker med tunna I tabell 1 framgår de mängder av respektive art jordlager. Hällen går här och var i dagen men som har hittats i området under främst 2016 oftare ligger den täckt under ett tunt jordtäcke. (2015 års fruktkroppar har endast tagits med i Den 26 september 2015 hittade Leif Danielsson sammanställningen i de fall de utgjort en lokal och författaren fyra stora exemplar av jättemus- som inte hyste fruktkroppar under återbesöket seron vid Stora Gettjärnets norra spets. Helgen 2016). Även antalet mycel har uppskattats. Som därefter noterade vi ytterligare ett par jättemus- utgångspunkt för detta har fruktkroppar som seroner ca 10 meter ifrån de första, ett exemplar stått längre än 10 m från närmaste exemplar av ett 50-tal meter norr om dessa och ett trasigt samma art noterats som ett eget mycel. I regel exemplar ett par hundra meter längre västerut. har avståndet varit betydligt större och i många Den sistnämnda växte i den unga brandskogen fall har andra markförhållanden som är mindre och här hittade vi också det första exemplaret av lämpliga för arten (främst blötare våtmark) legat motaggsvamp. som en barriär mellan fynden. Framför allt är det Följande år, dvs hösten och förvintern 2016, stora antalet jättemusseroner och blå taggsvamp gjorde vi nya besök, inte bara på de platser där anmärkningsvärt. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) * '3 0 < G = - H H Blå taggsvamp (Hydnellum caeruleum - NT) både tall och gran. Förekomsten i Stora Gettjärn- Fig. 3 – 5 sområdet framgår av tabell 1. I Västsverige är blå taggsvamp sällsynt med en- dast ett tiotal lokaler väster om en linje mellan Zontaggsvamp (Hydnellum concrescens) ] " % ² * ?+ ' som förekommer inom stora Gettjärnsområdet. J ; @ Omfattningen framgår av tabell 1. Dropptaggsvamp (Hydnellum ferrugineum) Motaggsvamp ( 4 - NT) Dropptaggsvampen är en skoglig signalart som Fig. 6 – 8 också hör hemma i de magra barrskogsdomin- Arten bildar ektomykorrhiza med tall och är erade markerna. Den bildar ektomykorrhiza med D ; ^) _ D Thomas Grönlund. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) * '3 D ; ^) _ D G = - 5 ; AA ; J tallnaturskog. I södra Sverige är den sällsynt * B+ - skat kraftigt på grund av skogsbruksåtgärder. I Stora Gettjärnsområdet förekommer den mesta- dels i hällmarksmiljöerna och på marker med ; * Y+ ! påminner om den blå taggsvampens. D ; ^) - _ ^< _ D 0 6 ^& _ G = K = 6 D 0 G 50 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) * '3 Fig. 7. Motaggsvamp (& ). Artens utbredning i Stora G = ^) ). = 5 0 ; AA ; J Jättemusseron (Tricholoma colossus - VU) Fig. 9 – 12 Jättemusseronen är en sällsynt och rödlistad art, mot vilken hoten anses ha ökat. I 2005 och 2010 års rödlistor bedömdes den som NT, medan den A>/? ! *~ + ~ ovanlig i övriga Europa och rödlistad i 18 eu- % minskande (Fraiture & Otto 2015). Vid en när- mare titt på utbredningen av jättemusseron i Stora Gettjärnsområdet ser man en stor koncen- Fig. 8. Motaggsvamp (& - tration utmed Stora Gettjärnets östra och norra _ ^< _ * //+ X ; de noterade mycelen och 78 % av alla fruktkrop- och kanske inte varje år och därför bara iakttas par. Dessa stränder är solexponerade och utgörs där många människor besöker skogen (Artfak- av tunna jordlager, här och var med den nakna ta). Normalt hittar man endast några få frukt- hällen uppstickande. Närmast sjön dominerar kroppar av jättemusseron på en växtplats, men medelgrov till grov tall med inslag av gran. Sko- J ; - gen är naturskogsartad och träden har gott om tag från denna regel i landet. I september 2012 grenar som sitter lågt på stammen, vilket skvall- hittades 90 exemplar av jättemusseron vid sjön rar om en uppväxt i öppnare miljö. Kommer man Gömmaren i Huddinge kommun (Artportalen). bara ett par tiotal meter upp från strandkanten ' ƽ blir skogen mer sluten och med en större andel exponerad, tallbevuxen sjöstrand, dvs i en miljö gran. Det är bara inom ett 20-tal meter från sjön som av allt att döma är väldigt lik miljön vid som jättemusseronerna växer. I denna miljö, i Stora Gettjärnet. anslutning till jättemusseronerna, växer också Relativt många exemplar av jättemusseron växer några exemplar av dropptaggsvamp. också i de nordöstra delarna av Stora Gettjärns- Jättemusseronen bildar ektomykorrhiza med området. Även här dominerar naturskogsartad tall och är känd från Skåne till Pite Lappmark, tallskog på tunna jordlager och en del naken men har koncentrationer av fynd kring Stock- häll, men andelen våtmark är här större mellan J * /A+ # fastmarkspartierna. Precis som vid Stora Gettjär- förklaras med att svampen uppträder enstaka nets stränder ligger fyndplatserna i relativt sol- SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 51 * '3 D G = = ^ _ 6 5 ^( ). Foto Thomas Grönlund. D = ^ _ G = - det. Foto Thomas Grönlund. 52 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) * '3 D I ^ _ D G = E c G = 5 ; AA ; J exponerade miljöer med ett varmt mikroklimat. I samma miljö, och inte sällan nära varandra, växer gott om blå taggsvamp, motaggsvamp och dropptaggsvamp, men också en del zontagg- svamp och ett exemplar av lakritsmusseron. D I ^Tricholoma ). Utbredning i landet (Art- fakta). Lakritsmusseron (Tricholoma apium – VU) Fig. 13 – 14 Laktritsmusseronen är knuten till tall och förekommer på torra och magra lokaler i äldre tallbestånd med lång skoglig kontinuitet. Den är D J ^Tri- ). Utbredning i Fig. 13. Lakritsmusseron ( _ D G = ^< _ ; AA ; J SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 53 * '3 £ £ * /@+ Blomkålssvamp (Sparassis crispa) ha missgynnats kraftigt av slutavverkningar av Fig. 16 kontinuitetsskogar. Arten är rödlistad och skoglig Vid basen av en relativt grov tall i delområde 4 signalart. I Stora Gettjärnsområdet har vi noterat växte en stor fruktkropp av signalarten blom- den i form av en fruktkropp i den föreslagna kålssvamp. Endast några decimeter från denna * A /_+ $ " Röktuvskivling (Lyophyllum fumosum) skogar, oftast tallnaturskogar och olika restbio- Fig. 15 toper där det förekommer biologiskt gamla träd. Invid en av jättemusseronerna i områdets nord- Den står ofta invid gamla träd. västra del växte ett tiotal fruktkroppar tätt ihop av en art av släktet Lyophyllum. Arterna i släktet `V =% .? - är svårbestämda men troligen handlar det i detta Varför förekommer alla dessa exklusiva arter i fall om den i landet tämligen ovanliga röktuv- Stora Gettjärnsområdet och varför i sådan män- skivlingen. Mer om detta släkte och ingående À arter går att läsa i Larsson & Sundberg (2010). Enligt den häradsekonomiska kartan från 1890 – 1897 var större delen av området då skoglös mark, troligen betad hed. Vi har hittat ett tio- tal urgamla stängselstolpar av ek där uppe, på Fig. 15. Röktuvskivling (# - D ; ^& - _ ^< _ _ ^< _ SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) * '3 vilka det sitter rester av en mycket gammal, vilka inledningsvis saknar mykorrhiza. Detta slät, grov järntråd. Heden har varit betad men sker emellertid sannolikt bara sällsynt och spo- måste däremot inte ha varit helt trädlös. I den radiskt. Det troligen helt dominerade sättet för norra delen av området, dvs den nordvända dessa mykorrhizasvampar är istället att ”klättra” branten och höjdryggen ovanför denna, an- över på självsådda tallplantors rötter, enligt Ni- ger den häradsekonomiska kartan att det växte tare & Högberg (2012). Möjligheten för tallfröna barrskog. Motaggsvamparna, de blå taggsvam- att gro underlättas av måttliga markstörningar. parna, dropptaggsvamparna, samtliga jättemus- Trenden i dagens skogsbruk är att föryngring av seroner, lakritsmusseronen, röktuvskivlingen, våra skogar sker genom plantering, men sanno- - likt missgynnar det ovannämnda skyddsvärda parna hittades däremot i de områden som angetts arter kraftigt, eftersom kultiverade trädplantor som hedmark på 1890-talet. Samtliga dessa ar- redan vid utplanteringen är fullt infekterade med ter bildar ektomykorrhiza med tall, förutom konkurrenskraftiga svampar. blomkålssvampen som istället är en parasit och Min hypotes är att de ovanligt rika förekomsterna vednedbrytare på tall. De är alltså beroende av av bl a jättemusseron, blå taggsvamp och kanske J ; främst förekomma i äldre skogar med kontinu- har att göra med att heden aldrig var trädfri och itetskaraktär. Detta tyder på att heden i området därtill stördes lagom mycket, eller alternativt, i visserligen var trädfattig men inte trädlös. San- kombination med att det under en period av ti- dig igenväxning av hedlandskapet i området har så har möjligen dessa svamparter kunnat sprida funnits osedvanligt goda möjligheter för dessa sig in i området från närliggande talldominerade svamparter att sprida sig, dels med sporer, men skogar. kanske framför allt genom mycelspridning till Nitare & Högberg (2012) skriver om tagg- nyuppkomna frösådda tallplantor. Mycket talar svampskogar där många olika rödlistade mark- för att den störning som regelbundet uppkom- taggsvampar ur släktena ! 5 ! mit i området genom bränder, tramp från tam- Phellodon, Bankera och Hydnum ofta växer boskap mm starkt har bidragit till gynnsamma tillsammans och inte sällan i stor rikedom och förutsättningar för spridning av dessa arter. nära varandra. Framför allt skogsbruket har nu gjort att dessa skogar, som även hyser t ex ho- ; % $ tade musseroner, nu är starkt hotade i hela Eu- Gemensamt för de ovannämnda svamparna är ropa. Efter att ha uppmärksammat att särskilda att de i litteraturen brukar beskrivas som arter ansamlingar av dessa arter inte helt sällan stod som företrädesvis växer på magra, sura marker på platser som i äldre tid varit starkt påverkade med tunna jordlager eller i sandtallskogar. Hu- av mänsklig aktivitet som orsakat markstörnin- musanrikningen får inte ha blivit för stor och gar, formade Nitare och Högberg hypotesen att skogen inte alltför tät, t ex genom invandring dessa arters begränsade förekomst i landskapet av gran, för då har dessa arter svårt att konkur- till stor del berodde på att de är konkurrens- rera mot andra, trivialare arter som kommer in. svaga vid själva etableringstillfället. När de väl De påverkas negativt av såväl skogsavverknin- har etablerat sig är de troligen mycket konkur- gar som spontan igenväxning när de ekologiska rensstarka och långlivade i denna miljö, men för störningsfaktorerna uteblir (Nitare 2016). att lyckas med nyetableringen krävs att sporerna I Stora Gettjärnsområdet är det ganska ovanligt hamnar på nakna rötter, fria från konkurrerande att dessa arter växer på platser med ett högt och svampmycel av trivialare arter såsom t ex örsopp välutvecklat blåbärsris (Vaccinium myrtillus), ( $ ), pepparriska (Lactarius rufus) inne i blåtåtelmiljöernas centrala delar eller i och vårtöra ( ). Sådana röt- hög och grov ljung (Calluna vulgaris). Många $ - SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 55 * '3 platsen, men då i regel i utkanten, eller i form ger nämnvärt ökat utrymme för de redan gamla av tanigare exemplar som växte glesare. I några träd som blir kvar att utveckla sina kronor och fall (dock liten andel av växtplatserna) var emel- därmed tillväxa snabbare. Åtgärden är snarare lertid ljungen och bärriset förhållandevis välut- ett första steg i en slutavverkning av skogen. vecklad där jättemusseronen och den blå tagg- Konsekvenserna av en oförsiktig gallring är att svampen växte. Emellertid har jag mestadels äldre träd, som hyser mykorrhiza av jättemus- noterat dem i barrmatta med inslag av renlavar seroner, blå taggsvamp, lakritsmusseron, mo- (Cladonia ssp.), kvastmossa (Dicranum ssp., i # regel vågig kvastmossa, Dicranum polycetum), försvinner med värdträden och sannolikheten för väggmossa (Pleurozium schreberi), lingon (Vac- en återetablering är liten även med kvarställda cinium vitis-idaea) och glest med kråkbär (Em- frötallar, eftersom återetablering genom sporer petrum nigrum). sannolikt är mycket ovanligt förekommande. En För Stora Gettjärnsområdets jättemusseroner efterföljande slutavverkning minskar ytterligare och taggsvampar räcker det alltså inte på lång sannolikheten för överlevnad av de gamla my- sikt att skydda området genom reservatsbildning celen. och lämna det för fri utveckling. Man måste I april 2017 inkom en slutavverkningsanmälan också säkerställa att en lätt eller måttlig störning på totalt ca 16,5 ha direkt söder om det föreslag- sker i dessa marker, t ex genom bränning, skogs- na reservatet, vilket inkluderar den av förenin- bete eller möjligen genom mycket försiktig och garna föreslagna skyddszonen och skogen på naturvårdsinriktad plockhuggning. Emellertid ] ; * A+ har det slagit mig hur vildsvinen drar fram och X - Y vis och inte över stora sammanhängande arealer, Ett stort tack till Leif Danielsson och Olle Holm- men ganska frekvent. Ofta hittar man hjort- strand som medverkade i sökandet efter dessa ƽ *Elaphomyces ssp.) och ibland också smal skyddsvärda svampar i området och för ge- svampklubba (Elaphocordyceps ophioglossoi- mensamma ansträngningar att försöka få områ- des) på dessa uppbökade platser. Kan det vara det skyddat som naturreservat. Vidare ett stort så att vildsvinen kan stå för den störning som tack till medlemmarna i Göteborgs Svampklubb ovannämnda svamparter behöver? som jag kunnat diskutera dessa fynd med och till Mats Lindqvist, ordförande i Göteborgs Svamp- Länsstyrelsen har i maj 2017 återkommit med klubb, som medverkat i diskussionerna med svar till föreningarna om att de instämmer i att länsstyrelsen. Anders Dahlberg och Michael området har en skyddsvärd funga, men att de ] ~ ¦ " inte i nuläget kan prioritera området för om- vid länsstyrelsen i Västmanland län och Johan rådesskydd då naturvärdet inte är tillräckligt Nitare vid Skogsstyrelsen har bidragit med kun- stort eller akut hotat. Länsstyrelsen tror inte att skap om dessa arters ekologi och utbredning. Jo- svampvärdena kommer att skadas av gallringen han Nitare har dessutom läst och kommenterat eftersom den genererar en form av störning som ett tidigt utkast till artikeln. Tack ska ni ha för istället skulle kunna gynna arterna, samt att det er stora kunskap och för att ni bidrog till att jag & kunde skriva denna artikel. Ett särskilt tack till slutavverkning skulle kunna anpassas till de Mikael Jeppson för alla diskussioner om ar- höga svampvärdena genom en fröträdsställning tikelns utformning och praktisk hjälp med kar- ; tor. Slutligen vill jag tacka Johan Jannert och och utebliven markberedning, menar länssty- Marie-Louise ”Mille” Fagerström vid länssty- relsen. Därmed kan man säkra trädkontinuiteten. relsen i Göteborg för ett gott bemötande vid Min egen uppfattning i frågan är, att skogen de diskussioner som hållits mellan Göteborgs redan står glest och att en gallringsåtgärd inte Svampklubb och länsstyrelsen under 2017, även 56 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) * '3 om jag helst hade sett att Stora Gettjärnsområdet ? hade kunnat skyddas som naturreservat. Artfakta [artfakta.artdatabanken.se] Artportalen [www.artportalen.se] W % Fraiture, A., Otto, P. (ed.). 2015. Distribution, ecology and status of 51 macromycetes in Y. 9 V % R & M &' - ; gramme. 53: 58 – 61. = Larsson, E., Sundberg, H. 2010. Lyophyllum shimeji M Thomas är utbildad Sverige. 31(2): ekolog vid Göteborgs 11 – 19. universitet och arbetar Nitare, J. (red.) 2000. M = " ) . 0 = Skogsstyrelsens förlag. Jönköping (4:de upp- lagan 2010). = K - Nitare, J. 2006. M . Skogsstyrelsen (folder, 6 s. ). 0 ¦ A>/ M ; med rödlistade mykorrhizasvampar. H < 37(2): 93 – 99. K Nitare, J., Högberg, N. 2012. Svenska arter av sig alltmer för svamp, inte minst som indikatorer fjälltaggsvampar ( + M rapport. 33(3): 2 – 49. [email protected] ; D7 1 * BokenB "Jordstjärnor". I hurh du artbestämmer jordstjärnor samt beskriver de i 66 K 5 5 ; nningar saknas inte heller. ;; 0 X 0 AA 44 7 7 DD D7 1 111 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 57 C ' 3 0 ^_7 –78 2017 Om ängens svampar inför rödlistan 2020 I ` LYA 0737, `3 ;, - 9 R `% $ 1 R T % 78 0 1 1 - 1 H J : ? R $ *" Hösten 2017 inleds det spännande arbetet med A>/A £ A>//+ « - att ta fram nya svenska rödlistor 2020. Vid grammet för svampar i ängs- och betesmarker ~ # ! (Jordal 2011) har under de senaste åren gett bestående av Tommy Knutsson, Michael Kriko- mycket ny kunskap om våra ängssvampar. Den rev och Elisabet Ottosson som leder framtagan- mykologiska kunskapen hos våra vänner på läns- det av svampdelen i rödlistan 2020. Till sin hjälp styrelser runtom i landet har ökat kraftigt. Men har de expertkommittén för svampar och alla and- ännu är ängssvamparnas levnadssätt okänt. An- ra svampvänner. Det är främst tre svampgrupper # P på rödlistan: mykorrhizasvampar, vedsvampar och misstankar om att vaxskivlingar möjligen och ängssvampar. Den svenska rödlistan har följande kategorier med internationella förkort- är inte visat ordentligt ännu.” En av de senaste ningar: nationellt utdöd (RE), akut hotad (CR), X ^ *A>/_+ *&¦+ *!+ *¦+ livskraftig (LC). = RG % . Denna artikel är ett försök att lyfta fram en del Agrarhistorikerna Janken Myrdal och Mats Mo- fakta, frågeställningar och åtgärdsförslag för just rell har i en populärt skriven bok sammanfattat ängssvamparna, främst genom några minnes- det svenska jordbrukets historia från stenålder glimtar från Medelpad och Jämtland. Jag har till nutid (Myrdal & Morell 2011). De berät- även med egna ögon kunnat följa landskapets tar om åkerns och slåtterängens uppkomst, om förändring och ängsarternas tillbakagång i min ; - egen hembygd sedan barndomen på 1950-talet. " " beskrivning av 1930-talets jordbrukstopp fram till dagens välfärdssamhälle, alltmer storskaliga *] + J" *J + £ *£ + jordbruksdrift på en global jordbruksmarknad, * + ! *! + w tning till större städer. Efter 1995 formas svenskt $ R R G - jordbruk av den gemensamma jordbrukspoliti- SMF startade hösten 2011 projekt Vaxvakt som *~+ &! syftar till inventering och övervakning av ängs- svampar och även av skogsvaxskivlingar (Hyg- rophorus). Här är viktigt att uppgifter levereras in till Artportalen [www.artportalen.se]. Två in- 58 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) C ' 3 på landsbygdsutveckling, miljö och biologisk mångfald inom ”pelare 2”. Den svenska håll- ningen har varit att styra över mer till pelare 2 i landsbygdsprogrammet. Även Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) vill övergå till mer stöd av typ 2, åtminstone under förutsättning att det &!w ' - &! q ; per år i jordbruksstöd. Den nyvalde franske presidenten Emmanuel Macron vill ha kvar de &!w ; A # stora möjligheter för varje enskilt land att ytterli- gare gynna exempelvis ekologiskt jordbruk och artrika naturbetesmarker i sina årliga budgetar och sina nationella landsbygdsprogram. Här i Sverige tar Näringsdepartementet fram sjuåriga landsbygdsprogram där miljöersättningar till naturbetesmarker ingår, nuvarande programmet D J 0 1 A>/@ M A>A> ; HR RG $ = RR | ? R R $ R G % H SMF:s hedersmedlem Siw Muskos har, efter ut- Idag börjar även gamla, artrika ängslandskap i kast av Håkan Lindström, gjort nedanstående " $ teckning som visar hur det äldre odlingslandska- - pet kunde se ut i främst norra delen av Sverige na. Detta drabbar hårt den biologiska mång- /B>>w * A+ ] falden i dessa gamla, vackra kulturlandskap. Det betade på skogen utanför gärdesgården, slåtter be- sägs att bara tre personer begriper den krångliga drevs vid bäckstränder, myrar och sjökanter. Sto- ; &!¿ % ; w ra delar av inägan, även gårdstunet, var lieslagen &!w äng medan de gödslade åkrarna var små. Ängarna dialog där alla medborgare uppmanas säga sin sköttes med slåtter i senare delen av juli och efter- &!` ; - bete några veckor i augusti-september då de små tik CAP (Common Agriculture Policy). Där fjällkorna släpptes in från skogen. Det optimala kan vi alla vara med i diskussionen. Europeiska vore givetvis att efterlikna forna tiders ängstradi- organisationer för natur och miljö, exempelvis tion i varje trakt. Men största hotet idag är igen- " £ & - växning. Enbart bete under eftersommar och höst der upprop och sända in synpunkter, se [https:// eller maskinella metoder kan då accepteras. www.living-land.org/actnow]. % A>/Y w ~ /q?Y &! hagmarker. Vår största samlade areal av natur- och syftade då enbart till att öka matproduk- *J tionen. CAP har reviderats i omgångar. De- A>/@+ ! A>>> - lar av stöden har förts över till satsningar på lingslandskap till världsarv. Mykologiveckan landsbygdsutveckling och biologisk mångfald. 2017 äger rum hos Tommy Knutsson och hans ~ botanistkompisar på just Öland. Då blir det i grunden och styra över ännu mer från produk- tillfälle att närmare studera ängssvampar i de tionsstöd inom ”pelare 1” i CAP till satsningar gamla vackra kulturlandskapen på Öland. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) C ' 3 Fig. 2. Det äldre odlingslandska- 0 1 ] R $ ? R `% ? $ P */qqq+ # & */q?> M AA 2016) omkom i en drunkningsolycka (Rune vaxskivlingar skulle anses ha ”internationell be- 2017). Rald lyfte i den danska svampförening- P ] " ] ens tidskrift Svampe fram vaxskivlingar som ett liknande schema i fältguiden som SMF gett indikatorer på värdefulla ängar (Rald 1985). ut om ängssvampar och de klassar även ängarna ' q M / $ $ *" besök resulterade i klassningen ”mycket god lo- Persson 2012). kal för vaxskivlingar, regionalt värdefull äng”. /Y M _A $ 6 $ % G vid många besök så klassade Rald ängen som $ . =R ”särskilt bra lokal för vaxskivlingar, nationellt # $ svampar inom våra lokala svampföreningar och botaniska föreningar från Skåne till Lappland. ] " Tidskrift om ”Värdefulla naturbetesmarker i P *" A>>?+ X - hävd och fynd av intressanta ängssvampar. I $ - betesmarken Skogshejdan med 36 arter, vilket enligt det danska schemat skulle innebära en äng av internationell betydelse. Troligt är att antalet ängssvampar är högre i södra Sverige än i norra Sverige. Den särpräglade fungan på torra, betade sandhedar i östra Skåne har uppmärksammats i artiklar här i SMT av Sven-Åke Hanson och Mi- kael Jeppson (Hanson 2016, Hanson & Jeppson 2005). Fig. 3. Erik Rald för svampnoteringar vid skrivbordet. Foto Fleming Rune. 60 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) C ' 3 6 $ % G R färjan till Sundsvall och Medelpad. Hela gänget K $ X; " £ - Kurt-Anders Johansson och hans kamrater i genhet medan värdparet for ut till sommarstu- Västgötabergens Svampklubb har i olika sam- gan. Vi guidade sedan våra gäster runt till äng- manhang lyft fram ängar, ängsvård och ängs- ar och skogar under några minnesvärda dagar. svampar i västra Sverige. Inför mykologiveckan Rundturen avslutades med besök vid den högt 1992 i Sjuhäradsbygden i Västergötland skrev belägna, vackra fäbodvallen Granbodåsen, där Roger Pihl en artikel om ängssvampar på hästbe- " * över dalar och skogar. TV-programmet Mitt i 1992). Han redovisar 33 arter vaxskivlingar, Naturen sände hösten 2001 program från Gran- bland annat dadelvaxskivling (Hygrocybe spadi- bodåsen och visade färgprakten med rödskivling- cea+ ! ar och vaxskivlingar. (NT) praktvaxskivlingen (H. splendidissima), vilket med de danska kriterierna innebär en äng av internationell betydelse. 6 $ I R Y% R ? $ ? R Vid mykologihelgen 2013 berättade Frida Turander om en märklig ansamling av säll- synta ängssvampar på Malmbackarna i Hagfors kommun, Värmland, med bland annat 28 olika $ // ; w svampar såsom Clavaria greletii w ersvamp (Clavaria pullei). Frida slåttrar själv några hektar äng och har även ett tjugotal får. D E - I $ ? $ R 7 K 9 Sedan slutet av 1970-talet har botanistgänget i K= J Medelpad intresserat sig för gamla ängar. Foto Katarina Lundmark. Exkursioner till ängar har även ägt rum under alla $ G 7R / " ; /qBA – 2016. År På Granbodåsen har vi funnit 23 olika arter /qB@ - vaxskivlingar, vilket enligt det danska sche- fonden (WWF) som användes till att uppmuntra mat innebär att det är en äng av internationell de sista hackslåttbönderna att fortsätta lieslå X eller beta sina ängar. Vi skrev text till särskilda *!+ *Entoloma ; £ bloxamii) och E. pallens w tillverka skyltarna, som sattes upp vid Natur- !w ƽ skyddsföreningens tio frivilliga ”ängsreservat”. (Ramariopis crocea+ # (Clavaria zollingeri). Thomas Læssøe och Erik runtom i socknarna, liksom många insatser med Rald samlade 1986 sammetsmusseronerna Der- slåtterbalken som länsstyrelsen lånade ut. moloma josserandii var. phaeopodium och D. pseudocuneifolium på torrbackarna där även H ] R R $G kopparäggsvamp (Bovista tomentosa) håller & ƽ till. Scharlakansröda vaxskivlingar (Hygro- 1986 följde Erik Rald och andra danska mykolo- cybe punicea) växer under goda svampår bland ger , samt holländaren Machiel Noordeloos, med blåblommande sena fältgentianor (Gentianella SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 61 C ' 3 campestris var. campestris) och hamnar ibland i *Mycena epipterygia) en läcker svampstuvning på kvällsmackor under var vanlig och enligt Eef typisk för kalkängar. " ; Många rödskivlingar är också samlade vid Gam- ¦ X; - melbodarna, bland annat Entoloma velenovskyi. brev från Erik Rald med dels kopior ur hans dag- bok om fynden från besöket i Medelpad, dels en 9 ?$R R ? $ utskrift på skrivmaskin med alla fynddata. Vid Vi noterade även vid Gammelbodarna att ängens beskedet om Eriks bortgång tog vi fram brevet kärlväxter, liksom fager vaxskivling och and- och mindes stunderna tillsammans de där höst- ra ängssvampar, etablerat sig på gamla lägdor dagarna 1986. För varje art angav Erik om han (slåttervallar) som inte plöjts eller gödslats på tagit foto, gjort beskrivning, om arten var ny för "; Medelpad, om belägg deponerats i C (Köpen- från Norge av hövallar som varit ogödslade och hamn) osv. Det stod exempelvis: oplöjda i 30 år och där ängsarter vandrat in. Eef berättade exempel från Holland där 15 år var till- ”Camarophyllus colemannianus, Borgsjö kyr- räckligt för etablering av ängssvampar på förut ka, minneslund, coll. ER, C, ny för Mpd bearbetad åkermark. Anders Janols skriver i sin Dermoloma josserandii, Borgsjö, Gammelbo- bok om ängssvampar i Dalarna (Janols 2012) darna, coll. ER, C, Ny för Mpd om ”lindor” och menar då en sporadiskt brukad Hygrocybe turunda, Borgsjö, Granbodåsen, åker i en äng, men även äldre separata åkrar av coll. ER, foto ER, beskr. ER, Ny för Mpd”. större areal. Här i de norrländska landskapen ut- gör utmagrade, lägdor en stor del av det öppna 6 $ K $ =V odlingslandskapet men har ännu föga beaktats 1987 vid naturvårdande satsningar. & " ; /qBY som handlade om vaxskivlingar. Vi hade med I $ 6 $ T ?? $ R $? oss holländaren Eef Arnolds, som nyligen har Eef Arnolds vandrade sakta över de steniga ängs- gett ut ett imponerande praktverk i 3 delar om backarna den där höstdagen 1995. Han tog svampar i den holländska provinsen Drenthe (Ar- upp och visade korallvaxskivling (Hygrocybe A>/?+ ~ constrictospora), hänsynskrävande (NT) på om svampar i gräsmarker, hedar, våtmarker och rödlistan, en liten art med speciella färger i gult kulturmarker. Johan Nitare har recenserat hela och rött som han själv beskrivit. Totalt är 20 serien i Svensk Mykologisk Tidskrift 2015(3). arter vaxskivlingar noterade vid ängsreservatet J ¦ X ` ? ?$R bland de stora stenblocken på hackslåtten sprack " " molnen upp och solen värmde. Sonja berättade J " - intressanta saker för oss om Lapplands höga fjäll sjöveckan 1995 tillsammans med Eef Arnolds, och om samernas liv. "; ; ] ; & Vid kvällens genomgång utnämnde Eef fager w vaxskivling till ”Queen of meadow”, ängens logisk höjdpunkt. Även vägdikena var slått- drottning, eftersom den var en så dominerande rade och räfsade. Varje grässtrå var viktigt ta ängssvamp vid Gammelbodarna. Han nämnde tillvara. Vi såg mer än tjugo grupper av fager att Hygrocybe aurantiosplendens bara fanns vaxskivling (Hygrocybe aurantiosplendens), kvar på en enda lokal i Holland. Eef visade även hänsynskrävande (NT) på rödlistan, som prydde en karta över Holland och berättade att bara ¿ # A> M _> - cirka 200 hektar ängsmark fanns kvar. Han höll par i varje grupp. Sonja fann grålila kragskiv- föredrag om kvävenedfallet över ängar och sko- ling ( ) mitt ute på ängen. Den gar, som påverkar fungan negativt. 62 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) C ' 3 H A T 6 $ G 7RR K % % ? $ ? R Erik Malm var särskilt intresserad av vaxskiv- Erik Rald, liksom Eef Arnolds och Johan Nitare, lingar på ängar och i skogar. Han intresserade " ; /qBY sig även för ängarnas kulturhistoria och hävdtra- brunkullaängar i fagra jämtländska bygder, se dition. Åke Strid berättar om Eriks begravning Nils Forsheds akvarell som han målat åt Läns- en mild decemberdag när ”gräsmattorna vid * ?+ /> kyrkan var översållade av gula och orange vax- $ " skivlingar som tycktes vilja säga farväl till sin och Önsta i Oviken socken, en bra notering vid beskyddare.”(Strid 2001). ett enda besök. Vid Önsta blev det livliga diskus- sioner om Hygrocybe marchii, ett omdiskuterat 9 ?R= . G 7 taxon. Erik Malm tog bilder av ”marchii”. Han Helene Öhrling vid länsstyrelsen och författaren " H. marchii har vid köksbordet i Gammelbodarna bandin- i artikeln ”Vaxskivlingar i litteraturen” (Malm ; " ; " - 1996). Funga Nordica (2012) inkluderar idag man och Anders Westling (Tedebrand & Öhrling H. marchii i honungsvaxskivling (Hygrocybe 2009). Rune berättade att de lyckligaste stunder- reidii). na i livet var när han lieslog hackslåtten, hust- run Vega räfsade ihop gräset, barnen stojade och ; G % % ? $ W svalorna for in och ut ur ladugården. Men An- & ders och Rune berättade även om fattigdomen i Änge i Lockne socken, Jämtland. Fyra med- trakten för hundra år sedan som tvingade många lemmar från Västgötabergens Svampklubb, att emigrera till Amerika. Hela landskapet ut- £ nyttjades för slåtter och bete. Man grävde djupa " ; /qqY - diken och odlade upp åkrar på bottenlösa myrar förekomst av fältgentiana (Gentianella campes- för att få mat för dagen. Idag veckohandlar deras tris). Rolf-Göran Carlssons fynd av skålsvam- barnbarnsbarn på ICA supermarket i Ånge. pen Arpinia fusispora beskrivs i Jordstjärnan D ?D ? < = D och vackra landskap i Jämtland. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 63 C ' 3 1998(2) med en utsökt akvarell av Erhard Lud- wig på tidskriftens framsida (Carlsson & An- dersson 1998). Gruppen fann även ett tjugotal rödskivlingar, bland annat det första nordiska fyndet av Entoloma ianthinum. De noterade vid detta enda besök 16 olika arter av vaxskivlingar, bland annat brun ängsvaxskivling (Cuphophyl- lus colemannianus), hänsynskrävande (NT) på rödlistan, och svartfjällig vaxskivling (Hyg- rocybe turunda). Lars Lundberg, nestor inom jämtländsk mykologi och mottagare av SMF:s Guldkniv 2017, ringde upp och berättade om svampfynden för markägaren, som blev mäkta D L < 4 5 - = * -himlen. Foto Lennart Vessberg. A $ ? $ G R R ? $ Fig. 6. Brunkulla. Akvarell av Rolf Lid- berg. Gräsmattorna vid Alnö kyrka vilar direkt på kalk- sten. Här plockar Hjördis Lundmark stolt fjäll- | R? $ skivling (Macrolepiota procera) om höstarna, en # % &/@ sydlig matsvamp som hoppar upp på alnökalken. " ; w Råabäcken, en kalkfuktäng med majviva (Pri- som preliminärt fått heta Clavaria asperulispo- mula farinosa) och älväxing ( ). ra ! w X ; & - Dalsland 2012 samlade våra slovakiska vän- nan spännande naturtyp är ängar och naturbeten % ] - på kalksten. Kalkklipporna på och kring Alnön Clavaria atrofusca. En tredje bland annat backsmörblomma (Ranunculus poly- snarlik art, Clavaria greletii, är avbildad och anthemos) och vårstarr (Carex caryophyllea). beskriven i Anders Janols bok om ängssvam- X #  rapporten från mykologiveckan i Timrå 2014 på ! [www.myko.se]. Havet värmer och bästa svamp- Jokkmokk 2011 diskuterades olika former av ; # w *Clavaria amoenoides). Ivona betade strandängarna och hagmarkerna vid fågel- ] lokalen Stornäset hyser bland annat mörk blod- ; #¦~w w vaxskivling (Hygrocybe phaeococcinea). svamparna på gamla magra gräsmarker. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) C ' 3 ! A>/@ mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne), Granbo och hans hästbetade kalkklippor mot ha- *&¦+ X vet vid Hörningsholm på Alnön där olika små Sundin bor mitt i det botaniska eldoradot runt knepiga rödskivlingar började dyka upp. John den gamla alnövulkanen, som spydde upp kalk jobbar vid länsstyrelsen och är ansvarig för ; X ; länets naturreservat. Anne Molia grävde med kärlväxter och svampar vid havsnära kalkstens- ; ƽ £ Hymenogaster gångar, bland annat klockmurkla (Verpa conica) lycoperdineus i en gles betad lövskog på klip- och rutlåsbräken (Botrychium matricariifolium). porna. John skjutsade oss med båt ut till reser- vatet Långharsholmen, en botanisk pärla i havet. A ? R ? ? $ R * Grönnopping (Entoloma incanum) växte rikligt Vissa partier på gamla grässvålar med en ansam- på Långharsholmens fårbetade kalkstensklippor ling av sällsynta arter kan ha varit hävdade un- ; * B+ % ] - der århundraden, kanske årtusenden. Vid gamla £ - järnåldersbyn Vigge i Stöde socken (numera X + w utredda grupper, se rapporten från mykolo- gert, stenigt ängsparti på diabasmark med kanske giveckan i Timrå [www.myko.se]. Just torrängar ! w på öppen kalksten verkar vara särskilt artrika svampar med Johan Nitare som ledare, fann vi vad gäller sällsynta ängssvampar. Länsstyrelsen /qBq $ *Hyg- och Sundsvalls kommun har planer på att lyfta rocybe spadicea+ *Euphrasia fram och förstärka Alnöns unika natur- och kul- ȭ subsp. ȭ ), starkt hotad (EN), turvärden bland annat genom ökat bete. senare har rodnande lutvaxskivling (Hygrocybe På alnökalkens torrängar är även sällsynta rök- ingrata+ *!+ - svampar funna, bland annat liten jordstjärna seron ( :# 2 - (Geastrum minimum) och liten diskröksvamp podium), starkt hotad (EN), noterats i samma (Disciseda candida+ ! * + steniga ängsparti. svenska rödlistan. Här kan man även se rariteten Fig. 8. Grönnopping (* _ J D 9 4 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 65 C ' 3 D ^ _ K - vat. Foto Lennart Vessberg. Anders Janols föreslår i mail ”att sådana här under senhösten. Min gräsmatta anlades kring små hotspots på ängar med skyddsvärda arter, 1860. Jag har sedan 1985 skött ett magert om- som inte längre kan få en bra hävd, borde skötas råde genom sen lieslåtter i september och räfs- genom traditionell lieslåtter, räfsas perfekt och ning. Dessförinnan hade gräset slagits med gärna efterbetas. Dessa ängsplättar skulle bli en gräsklippare sedan ungefär 1960. På denna del sorts nyckelbiotoper på ängen. Om ingen lokal av gräsmattan har jag idag cirka 130 exemplar lösning kan hittas skulle Länsstyrelsens slåtter- av låsbräken (Botrychium lunaria) och även grupp ha en mycket viktig uppgift i skötseln av orkidén brudsporre (Gymnadenia conopsea), dessa ”blomrutor” som vi populärt kallar dem liksom färggranna rödskivlingar och vaxskiv- när vi argumenterar för den här typen av fortsatt lingar under senhösten. Grupper med blodvax- eller återupptagen traditionell hävd”. skivling visar sig på många andra ställen i mina gamla gräsmattor. Y R ? $ * Många av ängens kärlväxter och svampar kan Medelpad och Jämtland/Härjedalen har en fasci- alltså leva kvar på sparlåga nere i marken. Det ; i många olika naturtyper, från de solbelysta vårt land som har latenta skatter nere i marken strandängarna vid havet till de vindpinade fjäll- $ ¿ £ - hedarna mot norska gränsen. Håkan Lindström, *Clavaria stra- Hjördis Lundmark och många andra bor på minea+ *!+ gamla bondgårdar och torp där färgglada ängs- gräsmatta vid Österåsens hälsohem i Sollefteå. svampar visar sig på tidigare lieslagna gårdstun Siw Muskos har ögonvaxskivling (Cuphophyl- lus virgineus var. fuscescens) i sin bara 40 år 66 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) C ' 3 gamla, men härligt utmagrade villagräsmatta i ] % $ R $ ?6 ? $ Matfors. Mats Karström har på sin tomt i Vuol- Här i Medelpad stämde Håkan Lindström och lerim funnit brun jordtunga (Geoglossum hake- ƽ /qB@ lieri+ *Clavaria amoenoides), Iggesunds bolag (nuvarande Holmen) vid del- *Clavaria asperulospora sensu $ " lato) och skruvbusksvamp ( - tuberosa). Mats och Sonja Kuoljok berättar i rendera torpets hackslåttmark för 1 kr om året Svensk Mykologisk Tidskrift 2015 om långsam vaxskivling (Hygrocybe salicis-herbaceae), som skildes. En regnig dag tog vi bort ett hektar med bland annat växer på gamla gårdstun (Karström planterade julgranar. Vi betalade torparens son & Kuoljok 2015). Mats har även gjort det enda för att han återupptog slåttern. Tjugo år senare fyndet i Sverige av orangebrun vaxskivling (Hyg- J « rocybe hygrocyboides) på en gårdsplan nära Jok- ?>>> P" P - ~ backarna lyste av ängssvampar om höstarna. Det * A>/_+ verkar gå bra att restaurera torra, gamla gräs- Hårt trampade gårdstun på kalkmark hyser sin marker som inte hävdats på 20-30 år. särskilda uppsättning av ängssvampar. På hem- " ; w ? $ R * mykologer krupit omkring. Där växer bland annat Sundsvall och många andra större kommu- knubbig hårjordtunga ( ; ) ner tar idag fram frilufts- och naturvårdsplaner på sin nordligast kända lokal i landet. På tunet där man på olika sätt vill stärka den biologiska fann Erik Malm en varietet av broskvaxskivling mångfalden. Man skriver in mål i planerna om (Gliophorus laetus), som han fotograferade. Våra att börja sköta lämpliga delar av sina enorma områden med monotona gräsmattor som artrika med ängsmark. Den svenska hembygdsrörelsen ! borde inte bara uppmärksamma hus och föremål i Sundsvall förra hösten kunde vi peka på stora ¿ - grupper med blodvaxskivling och andra ängs- berg sade att ” markerna runt oss är vår främsta svampar. Färggranna ängssvampar skulle kunna historiebok”. bli en attraktion under senhösten i parkerna, när blommorna vissnat bort. ; ? R $ ? % $ ? * Vill man inte lieslå så bör det gå utmärkt att stäl- R $ $ . 7$`? la gräsklipparen på olika höjd och klippa i vanlig Kraftledningsgator och vindkraftsparker med ordning några gånger. Men använd gräsuppsam- öppna gräsmarker kan även, med rätt skötsel, bli ¿ ~ ~ hemvist för många ängsarter, vilket bör kunna Janols skriver i mail: ”Handjagare med uppsam- skrivas in i remisser och tillstånd. En del gamla # - pare av handjagarstorlek som är motordrivna. växter och svampar trivs. De är dock inte lika smidiga som handjagaren”. Många använder idag röjsnöre men då gäller det 7 $ R R R `V ? $ R att räfsa noga eftersom gräset hackas sönder i småbitar. Anders Janols tipsar om att fyrkantigt Kyrkogårdarna anlades ofta på ängsmark och # kan hysa grässvålar som under hösten lyser av mindre förstörande än det runda snöret. Lätta gula, röda och blå ängssvampar. Erik Rald sam- traktorer med slåtterbalk och uppsamlare är ett lade hösten 1987 många ängssvampar i den tidi- rationellt alternativ för plana gårdstun, parker " ; och ängsområden. bland annat slemvaxskivling (Hygrocybe gluti- SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 67 C ' 3 nipes), en liten, citrongul, starkt klibbig art. P] M ¦ P skriven bok (Carlsson & Hultengren 2009) om lavar, mossor, svampar och annan mångfald på kyrkogårdarna. Dåvarande ärkebiskopen Anders Wejrud skriver i förordet: ”Jag hoppas boken P Vi naturvårdare borde alla hjälpas åt att tala med kyrkans folk på olika nivåer om att värna kyrko- gårdarnas biologiska mångfald samt be dem ƽ ] ¿ A G . $ ? $ $ ? Idag blir förnaskikten allt tjockare i våra skogar P P w Fig. 10. Gunilla Kärrfelt samlar ängssvampar bland skapet. Vi vet idag att många av skogens mark- 9 - svampar, bland annat på sandhedar, gynnats av bodarna i Borgsjö. Foto Lennart Vessberg. skogsbete och skogsbrand som blottlagt mine- ängssvampar i Sverige (Janols 2012) och utgår raljorden. Jag har kunnat konstatera att de mest då från beräkningar av Johan Nitare och John hotade marksvamparna på en kalktallhed i Me- "; # delpad sitter som trädda på ett pärlband i kanten ! X ; ; A>> av en tusenårig pilgrimsled genom heden, bland samlades rödskivlingarna Entoloma huijsmanii annat rosaskivig vaxskivling (Hygrophorus ca- och E. langei som nya för landet. De växer enligt lophyllus+ ! ; Funga Nordica på gräs- och hedmarker och bör etablerar sig istället gran och granens marksvam- räknas in bland ängssvamparna. Därtill notera- par (Tedebrand 2010). Men utan markblottor des några nya rödskivlingar för landet på jämt- och jorderosion i gamla grässvålar försvinner ländska ängar 2016. Summan ängssvampar är även många kärlväxter och marksvampar i än- idag kring 160 arter i Norge och Sverige (Jordal gar och naturbetesmarker. Naturvårdsbränning A>/+ av ängsmarker kan vara en tänkbar metod för att få bort tjocka förnaskikt och för att skapa blot- W? % ? $ tor med mineraljord (Persson & Larsson 2013). # Anders Janols skriver i mail: ”Jag instämmer andra naturtyper som av och till dyker upp i helt i detta stycke. Jag praktiserar själv tidig och ängs- och hagmarker. Kring midsommartid bru- snabb avbränning på några mycket steniga partier kar vi här i Medelpad plocka läckra vårmusse- i ängsytor som jag restaurerar på min tomt. I år roner dels på gräsmattor och gamla ängar, dels i slog blåsipporna ut på de avbrända ytorna tre da- kalkrika gråallundar. Smörbrynta vårmusseroner ¿ ¿ med eftertanke och försiktighet, kanske främst i Särskilt intressant är att en del marksvampar från restaureringssyfte”. fjällen växer på magra ängar ända ner till havet [ ? $ C $ . längs norrlandskusten, bland annat fjällkremla Sverige (Russula nana), liten sillkremla (R. oreina), lapp- hätting (Galerina psedomycenopsis) och Mela- ¦ noleuca subbrevipes. De kortsnaggade ängarna (Nitare 1988). Anders Janols anger 151 arter av har vissa ekologiska likheter med fjällhedarna. 68 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) C ' 3 Y R $ ? 7G .% toloma scabrosum på ängen vid Julåsen och nu ? $ senast 2016 vid den läckra ängen Kullbodarna i ! Inocybew " ; /qBq " ; ; ƽw en trådskivling långt ifrån träd, mitt ute på ängar, ; ƽ *Hydnobolites cere- bland annat vid Finnsjön, Julåsen och Vigge. Stig briformis) under lind ( ) i de varma Jacobsson och Thomas Kuyper gav den namnet mulljordarna intill de höga bergsstupen. I fuktig, Inocybe calida. Nu har Ellen Larsson granskat svart mulljord under älgört (Filipendula ulmaria) en av calida-kollekterna och säger att namnet och nordisk stormhatt (Aconitum lycoctonum) i idag bör vara Inocybe humilis, en art som Jules guckuskomarker norr om Getberget i Torp sock- Favre beskrivit från Alperna. Favre var myko- w log i Schweiz som skrev ett klassiskt arbete svamparna Clavulinopsis laeticolor och ljus om fjällsvampar (Favre 1955). Han visade att *Clavulinopsis subtilis). fjällsippa och viden växte i samliv med många svampar. Ellen Larsson fann själv Inocybe hu- $ `V . milis J " £ Evidensbaserad naturvård förutsätter kunskap guidade under mykologiveckan i Timrå 2014. om markhistoriken och det biologiska kultur- Troliga kompisar ute på ängarna är de pyttesmå $ w buskarna av björk (Betula) eller viden ( '). miljöer har under årtusenden formats av skogs- Ellen säger i mail att ”även ormrot (Polygonum brand och skogsbete. Efter brandens och betets viviparum) är en viktig ektomykorrhiza-partner upphörande har frodvuxna granar de senaste för många svampar. Jag har mest erfarenhet ?> M />> $ - från alpina miljöer där många Inocybe-arter, men även arter inom andra släkten såsom Rus- ƿ # ; sula, växer tillsammans med ormrot. De svamp- har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen därför i w omgångar tagit bort granar i hassellundarna vid hagmarker nere i skogsland och kustområde där Siljeberget och även vid Vattjomåsen i Tuna - socken. Häromåret kom en stor grupp naturvår- # dande tjänstemän vid Skogsstyrelsen, under led- växa i samliv med björk och Salix i närheten.” ning av Johan Nitare, på studiebesök till Silje- " J ; " ; Hon lade den 2/9 1989 upp en kollekt av ”Inocybe diskuterades sakkunnigt vid vandring i has- calida” från ängen i Vigge på utställningsbordet sellundarna. Gransanering i artrika lundmiljöer och angav på fältblanketten: ”fårbetad äng, small borde vara en högt prioriterad uppgift inom Betula 1 dm, Polygonum viviparumP¿ naturvården de närmaste decennierna, till gagn bland annat för ängssvamparna. $ ? % RR =V R ?$ R 7 `V $ ! - ? $ par i de kalkrika lundarna vid Siljeberget, ett syd- ! $ X vägar och skogsvägar under 1900-talet har frag- och många utposter av mellaneuropeiska menterat skogarna och missgynnat skogens arter svamparter. Danska svampgänget och Machiel men samtidigt skapat en ny biotop för många ¦ av ängarnas arter (Grundström & Tedebrand svamptoppen 1986 och fann bland annat röd 2012). En bilfärd sommartid på Öland, Gotland larvklubba (Cordyceps militaris) och Entoloma och i Jämtland är en skönhetsupplevelse med scabrosum, liksom många sydskandinaviska prunkande, slåttrade vägkanter och vackra, marksvampar. Noordeloos har även funnit En- ; w SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) C ' 3 ar, vaxskivlingar och även lerskivlingar, såsom stinklerskivling (Camarophyllopsis foetens) och gulfotad lerskivling (C. micacea) i kalkrika, mossiga, gräsbevuxna vägkanter. Rödskivlingen Entoloma xanthochroum är samlad dels i kalk- mull i kanten av en skogsväg, dels på fäboden ] *Clavaria ro- sea+ $ ängar. Karene slog, kvinnfolka raka ! är täckt av myrmarker (Lidberg & Lindström 2010). Jämtland har socknar, exempelvis Ham- merdal, där mer än hälften av arealen är myr *£ /q_B+ ! - giveckan i Hamra, Härjedalen 2006, besökte vi en blöt, översilad sluttning med 300 hektar slåt- Fig. 11. 0 cf. = termyr vid Sølendet i Røros kommun, Norge, se D K Hamrarapporten på [www.myko.se]. Sommartid Erik Rald exempelvis myrjordtunga (Geoglos- = /A - sum glabrum) och myrvaxskivling (Hygrocybe nat blodnycklar (Dactylorhiza incarnata var. coccineocrenata) bland utblommade sumpnyck- cruenta) och brunkulla (Gymnadenia nigra). lar (Dactylorhiza majalis subsp. lapponica) ute På skyltar kan man läsa om hur slåttern fordom X " ; " gick till: ” karene slog, kvinnfolka raka”. Hela Petersson rapporterar rikligt med ”sumpägg” un- sluttningen var vitprickig av sumpäggsvamp der goda svampår i jämtländska kalkkärr. (Bovista paludosa). Även surare myrtyper hyser speciella rödskiv- $ X $ ? Lindström har samlat Entoloma sphagneti på Just slåttrade kalkkärr verkar vara favoritplats ; £ för många rödskivlingar. Vi noterade vid Sølen- X det ansamlingar av svårbestämda rödskivling- som vi preliminärt kallar Clavaria cf. tenuipes ar på nästan varje kvadratmeter av den svarta ute på fattigkärret Stentärnsmyrorna i norra Me- blöta kärrjorden. Vi lyckades sätta namn på * //+ % ] - sepiarödling (Entoloma jubatum) och hagnop- ten för närmare studium. ping (Entoloma turci). Den del av sluttningen som inte slåttrades var bevuxen med björk och A7 $ _? = R ? '-snår och här dominerade skogens typiska Hamrafjället, Mittåkläppen och Torkilsstöten är marksvampar. blomsterfjäll i Härjedalen som får botanister att Myrslåtter förekom i Jämtland och Medelpad rysa av hänförelse. Svampvänner i Sundsvalls fram till slutet av 1800-talet. Det är troligt att Mykologiska Sällskap och Östersunds Mykolo- även många ängssvampar gynnades av myrslåt- giska Förening hjälptes åt att ordna mykolo- tern. Idag börjar björk och tall växa in på my- giveckan i Hamra, Härjedalen 2006. Svamptill- rarna i takt med ett varmare och torrare som- gången var god och vi fann många ängssvampar, marklimat. Men vi ser fortfarande ängssvampar både i renbetade fjällbjörkskogar och vid idyl- i främst kalkmyrar i Medelpad och Jämtland. liska gamla fäbodområden, se Hamrarapporten. ! Hygrocybew " ; /qBY Det stora fäbodområdet nedanför Mittåkläppen 70 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) C ' 3 Fig. 12. - K 5 K = Foto Pierre-Arthur Moreau. är en natur- och kulturhistorisk pärla som borde sjökläppen. Här fann vi bland annat ängsvaxskiv- uppmärksammas mer. Fyra nya rödskivlingar ling (Cuphophyllus pratensis) och blånopping för Sverige noterades: Entoloma huijsmanii, E. (Entoloma chalybaeum). langei, E. olidum och E. pernitrosum. |7 $ $ ? . . R 6 $ G R . R ] Ett gäng vältränade mykologer vandrade även eller vilda djur i fjällhedar, gräsmarker och skogar från vårt basläger upp på Hamrafjällets topp, ] " som pryds av fjällsippans underbara kalkhedar. uppmaning samlade vi harlortar under mykolo- Där kröp bland annat Ellen Larsson, Håkan giveckan 2006 bland Härjedalens högfjäll. Mike Lindström och den franske kännaren av alpina - svampar, Pierre-Arthur Moreau omkring som kammare, 37 olika arter dyngsvampar på harlor- förtjusta småbarn och samlade sällsynta, alpina tarna. Vår egen specialist på dyngsvampar, Nils svampar bland utblommade fjällsippor. Pierre- Lundqvist, kommenterade sakkunnigt Mikes in- Arthur gladdes särskilt åt fyndet av Chromosera tressanta lista i Hamrarapporten. xanthochroa * /A+ Torkilsstötens fjällsippshedar samlades kalkvax- ] V R G R ` % R R skivling (Hygrocybe calciphila), lappvaxskiv- * ling (Cuphophyllus cinerellus) och violfotad Kalfjällen är egentligen ett kulturlandskap vaxskivling (Chromosera lilacina). Lappvax- präglat av renbete. Renbetet är av stor och skivling har, namnet till trots, belagts av Thomas avgörande betydelse för att hindra pågående Læssøe ”in acid red ”, i myr vid Got- igenväxning och förbuskning. Den klimatför- ; ! ändring och uppvärmning som nu sker med mer åren har Ellen Larsson och andra fjällmykologer frodvuxna fjäll kan på sikt bli ett hot mot kalfjäl- inventerat de avlägsna, högt belägna kalkhe- lens och fjällhedarnas speciella ekosystem. Det darna inom Padjelanta nationalpark med många spännande svampfynd. ; ! i fjällvärlden har vi även kunnat konstatera att =V ? % . R renarnas bete i fjällbjörkskogarna har en positiv ! X ; A>> - påverkan på ängs- och hagmarkssvampar, som venterades även sura fjällhedar på fjället Svan- gynnas av täta grässvålar med stagg och andra SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 71 C ' 3 gräs istället för högörter i skogsgläntorna. Renar- I ? $ nas vinterbete på fjällnära lavbevuxna tallhedar Cirka 60 arter inom Entoloma är hittills note- är även gynnsamt för sporetableringen av många rade på ängsmarker i Dalarna, Jämtland och Me- marksvampar, vilket vi kunde konstatera under *£ /qqA A>/A urgamla tallar vid Pärlälven under mykolo- + ! Entolomaw " ; giveckan 2011 i Jokkmokk. Våra renskötande 1985 med kännaren Machiel Noordeloos rådde samer vore värda naturvårdspris för sina insatser årtiondets svamptopp. På hackslåttängar i Me- för att sköta och bevara fjällhedarnas biologiska delpad och på brunkullans ängar i Jämtland sam- ¿ # lades 48 arter inom Entoloma, varav 10 arter nya fjällnära områden ger även vinterbete åt renarna för Sverige. och borde lämnas ifred. upp mot hälsingegränsen, anlagda på 1600-talet, Y VR $ har lieslåtter av ängar levt kvar in i sen tid. Rödskivlingar är den i särklass artrikaste och X även knepigaste svampgruppen på gamla ängar. samlats isabellnopping (Entoloma carneogrise- Det är få som klarar av att sätta namn på ar- um), E. incarnatofuscescens, ockranopping (E. terna ute i fält. Holländaren Machiel Noorde- kervernii), slåtterrödhätting (E. pratulense), EN loos har gjort en pionjärinsats med att inventera på rödlistan och rosennopping (E. roseum), EN och beskriva europeiska arter inom Entoloma på rödlistan och Entoloma speculum. Machiel (Noordeloos 1992, 2004). Han har ofta besökt Noordeloos och övriga vänner av ängssvam- Norge och Sverige och talar utmärkt norsk- par fascinerades 1985 särskilt av Kerstin Finn- svenska. Med sin vänliga framtoning har han bergs vackert belägna skogstorp vid Finnsjön, även blivit en kär gäst vid många svampveckor i där staggängarna nere vid sjön pryddes av rara " ; *Clavaria tillsammans med bland annat Sundsvall Mykos zollingeri+ - £ mande fältgentianor. Kerstins ängsbackar besök- Mauri Korhonen. Entoloma lidbergii tes även i juni 1988 under en kurs för norrlän- efter ”trollkonstnären” Rolf. Den kallar vi lokalt i ! & Medelpad för trollrödskivling. En annan rödskiv- ledare, och i september 1989 under en kurs om ling som Noordeloos funnit, bland annat på en ängssvampar, med Johan Nitare som ledare. " ; Entoloma korhonenii var. korhonenii. %R . VR $ ”Entoloma juditha” blev provisoriskt namn på en stor rödskivling med grön ƽ # " Machiel Noordeloos och Roy Watling år 1993. Den växte på bondparet Axel och Judith Jonssons gamla välvår- J " - sjö. Inför TV-kameror blev 85-åriga ; X frågan om hon hade förslag till namn på den nya arten. Judith såg glatt och frejdigt rakt in i kameran och sade: ”Den ska heta Juditha”. Numera heter Judiths rödskivling Entoloma arane- D < ? ? H J I : osum f. robustum. Noordeloos berät- 72 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) C ' 3 top i mellersta Norrland” (Lindström 1980). Vid Entoloma i Europa (Noordeloos 2004). Färtorpet i norra Medelpad samlade Håkan ten- nvaxskivling (Cuphophyllus canescens), sårbar C R=% R7 $ J QCQI: *!+ # Även bland ängssvampar blir det stora ändringar $ av namn och släktskap när svampforskarna pil- natur beskrivs i detalj, utmärkta att bläddra ige- lat klart i svamparnas DNA. Norska mykologer nom inför våra svenska mykologiveckor. Ängar- genomför med moderna fylogenetiska metoder na och deras kärlväxter beskrivs utförligt i land- A>/? M A>/Y *£ £ inom Entoloma " 2010), som vi brukar dela ut som pris för ”Da- Dima, Machiel Noordeloos och ryskan Olga P " ; & ; & " ; * /q>q+ Entoloma-gänget guidades runt på gamla ängar att ängsväxter såsom brunkulla (Gymnadenia i Jämtland och Medelpad under svampveckan i nigra) och fältgentiana (Gentiaenlla campestris " ; A>/ $ - var. campestris) försvunnit eller minskat kraftigt " £ X de senaste hundra åren. Samma negativa tendens kalla stormvindar från fjällen hade reducerat äng- arnas svampar, men resultaten från den norska av det öppna odlingslandskapet i Medelpad har på Entoloma-studien blir utmärkt faktaunderlag in- hundra år planterats med skog eller spontant växt för kommande nordiska rödlistor. igen med bland annat gråallundar (Grundström & Tedebrand 2010). Johan Nitare skrev en banbrytande artikel om C $ ? $ . ? $ jordtungor (Nitare 1988) och var även med Håkan Lindström uppmärksammade ängssvam- P P*£ parna redan på 1970-talet och skrev en banbry- 1992) som fyllde ett helt nummer av tidskriften PX M - D ?I ? ^* f. 6 _ D 1 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 73 C ' 3 & Persson 2012). Svampklubben Skogsriskan i Dalarna, som bildades 1986, har betytt mycket för naturvård i skogar och ängar. Irene Anders- son och Anders Janols har i föreningens tidskrift Skogsriskan lyft fram ängssvamparna. Läns- styrelsen i Dalarna har publicerat ett läckert praktverk av Anders Janols om ”Ängssvampar # w A>>Y M 2010” som är lite av en lärobok om ängssvam- par och om gamla unika kulturmiljöer. På sidan D K J = 45 har Anders en naturvärdespyramid för ängs- H J 5 D J - svampar, dels på silikatmark, dels på kalkmark. art Vessberg. $ - miden. Praktverket om Dalarnas ängssvampar Jordstjärnan. Vi försökte lyfta fram kännetecken £ # - för varje rödskivling och vaxskivling i några sida, men boken kan även beställas från dalar- korta meningar. I slutet av 1980-talet initierade [email protected]. Nätverket ”Svenska Kul- ! & ¦ turlandskap” har även värdefull info om gamla inventering av ängs- och hagmarker, som ägde ängs- och hagmarker [www.svenskakulturlands- rum 1988-1992. En kurs för norrländska inven- kap.se]. Hjalmar Croneborg, SMF:s ordförande, " ; är samordnare för nätverket. ! & ¦ ' w hed till ängar i järnåldersbygd, medeltida bygd $ % RV  ' VR med akvarell och text i boken ”Ängar” (Ekstam "; $ - /qBB+ miljön för 132 olika ängssvampar. De betonar « /qq? # " P w särskilt värdet av de exklusiva ängssvampar, P * ` " - 2010) som betytt mycket för att öka kunskapen betesmarker, och inte i vägkanter och andra om nordiska vaxskivlingar på gamla gräsmarker. * A>/+ "; - Idag utgör ängarnas och naturbetesmarkernas naren av ängssvampar och har skrivit många ar- biologiska mångfald en växande artgrupp på tiklar, se litteraturlistan. Han har även föreslagit rödlistor i många länder. Svenska rödlistan 2015 ett system för klassning av värdefulla ängar, där upptar 24 arter rödskivlingar inom Entoloma och även andra svampgrupper än vaxskivlingar tas 22 arter vaxskivlingar inom Hygrocybe (som * /qqY+ "; - gärdsprogrammet för svampar i ängs- och hag- Hygrocybe också bl a Chromosera, Cuphophyl- lus , Neohygrocybe, Gliophorus och Gloioxan- mycket ny kunskap om ängssvamparna (Jordal thomyces). De ”ängsunika arterna”, som nästan 2011). ; w Jordbruksverket gav 2002 ut en skrift om marker, knackar på dörren till rödlistan 2020. En ”Svampar i Odlingslandskapet” med texter av sådan spännande rödskivling är Entoloma anati- Annchristin Nyström och Arne Ryberg samt il- num, som liknar stornopping (Entoloma griseo- lustrationer av konstnären Nils Forshed och cyaneum) men har mer svartbrun, konisk hatt mykologen Erhard Ludwig (Nyström & Ry- # A>/ berg 2002). SMF har även tagit fram en fält- Olga Morozova vid den 12 hektar stora, stagg- guide till svampväkteriet ”Vaxvakt” med text ] " ; ] " ] *" SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) C ' 3 J QCQI: :J:J%I G % G 7RR arten hittade jag första gången 1994. Clavaria R greletii hittades redan 1990 på en kortklippt yta Anders Janols skriver i mail: ”Rodnande lutvax- på en av mina tomter av Irene Andersson och den skivling, sepiavaxskivling och blårödling är nog ; # de enda, av de ängssvampar som jag har erfarenhet ] A>// P ; hävdade fodermarkerna. Men i min hemby Tuna- `V $ `V R R G7$R Hästberg fann jag blårödling även på gammal En tvärpolitisk landsbygdskommitté har lagt igenvuxen, numera lieslagen vägstump. Svart- fram 75 olika förslag för att stärka svensk landsbygd. Man har sneglat lite på Norge, där toppängar i Dalarna: en igenvuxen odlingsväg bygderna i periferin är levande ända upp på med sviktande hävd, en numera balkslagen linda fjällsluttningarna. som efterbetas med får, två gårdstun som slåt- Enligt en ny livsmedelsstrategi ska den inhems- tras med snöre samt ett svagt nötbetat fornminne. ka matproduktionen öka i Sverige fram till 2030. Praktvaxskivling har jag funnit i starkt skuggad, Strategin innehåller även skrivningar om ökad något igenslyad svagt nötbetad björkhage, på ekologisk produktion och ökad betesbaserad gårdstun, på gammal linda och även på fram till produktion av nötkött. nyligen starkt igenvuxen stig i gammalt slåtter- och beteslandskap. Entoloma anatinum hittade A =V R $ R jag på en av de kortklippta brunnsbackarna på min . ?6 R . R=% * föräldragård redan 1997. Jag bestämde den första Nuvarande regering har även stärkt upp arbetet året och har sedan hittat den varje år utom två. Jag med de 16 svenska miljömålen. Två av målen A>/? E. handlar om ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett nigroviolaceum , av vilken vi har två fyndplatser i rikt växt- och djurliv”. Inget av de två målen Dalarna, båda på naturlig fodermark. Den senare klaras enligt senaste årliga utvärderingen. För Fig. 16. * . Foto Anders Janols. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 75 C ' 3 - # ket under 2016 ett regeringsuppdrag att före- ängarna blir reservat med skötselplaner. Årliga slå förändringar inom Landsbygdsprogrammet. kurser ordnas i lieslåtter. Restaurering sker av Åtgärdsförslagen presenterades den 20 oktober igenvuxna gamla ängsområden. 2016 och man anser att de kan genomföras från 1/1 2018. Förslagen innebär bl a höjd ersättning % ` ? $ ? R med 1000 kr/ha för skötsel av betesmarker och R slåtterängar med särskilda värden. Idag täcker " ; _? M ? ¡ - Hävdade ängs- och hagmarker förutsätter en ak- en för ersättningen. Men det krävs starkt tryck tiv landsbygdspolitik och en levande landsbygd. utifrån om Jordbruksverkets förslag ska bli verk- Jordbrukets lönsamhet bör stärkas långsiktigt i A>/Y enlighet med förslagen i livsmedelsstrategin, bland annat genom svenskmärkning och mer $ % K ? lokal upphandling och lokal förädling. Ideella Våren 2016 ordnade biologen Maria Danvind insatser av hembygdsvänner och naturvårdare vid Naturskyddsföreningens regionala kansli i bör uppmuntras. Miljöersättningar till skötsel av Sollefteå och lokala botanister ett helgseminari- gamla artrika gräsmarker måste höjas och fören- " w klas, samhället bör betala för naturvårdsnyttan. och hagmarker ska klaras i framtiden. Lantbru- Även gamla grässvålar som inte hyser värdefulla karnas Riksförbund (LRF) var med och bidrog kärlväxter men sällsynta och hotade ängssvam- ! J ~ par bör uppmärksammas. Den ökande häststam- Janols berättade initierat om kreativa satsningar men bör framöver bidra mer till god hävd av i Dalarna på fortsatt hävd av gamla artrika gräs- värdefulla gräsmarker. Lägdor (slåttervallar) på " X £ mager mark, som inte plöjts och gödslats på länge, bidrog med fakta och funderingar om läget för bör inventeras och miljöersättning bör kunna brunkulla (Gymnadenia nigra) och fältgen- tiana (Gentianella campestris var. campestris). Anna Hessle från Sveriges Lantbruksuniversitet I $ $ $ ? $ R . menade att den ökande häststammen bör kunna . $ ` R - Det är sedan tjugo år tillbaka tradition vid den betesmarker. Lantbrukare som sköter om gamla stora årliga Flora- och Faunakonferensen på gräsmarker från kust till fjäll berättade om sina ! ; glädjeämnen och problem bland annat rovdjur. frågas ut om svensk naturvård. SMF-ordförande Hjalmar Croneborg ställde våren 2017 konkreta 9 V ` % % `V ? $ frågor på scenen till miljöminister Karolina Skog Länsstyrelsernas lantbruks- och ängsfolk är om svensk naturvård, bland annat om framtiden viktiga aktörer för ett rikt odlingslandskap ute för våra ängs- och hagmarker. Svaret blev att " ¦ regeringen med program för landsbygdsutveck- Nordlund, länsstyrelsen Jämtland, och Annika ling och livsmedelsstrategi vill öka efterfrågan Carlsson, länsstyrelsen Västernorrland. Anni- och stärka lönsamheten inom svenskt jordbruk. ka och hennes slåttergrupp vid länsstyrelsen i Karolina Skog lät aningen tveksam till höjda Härnösand för idag en ojämn kamp mot växande miljöersättningar för skötsel av ängs- och hag- hav av blomsterlupiner (Lupinus polyphyllus) marker. Det är inte lätt i en samlingsregering att ; få igenom alla sina önskemål. Här borde hela Man försöker även skapa spridningskorridorer, den ideella naturrörelsen i samlad front trycka gröna infrastrukturer, i landskapet där ängar- på regeringen om höjda miljöersättningar i kom- nas och betesmarkerna fjärilar, blommor, fåglar mande statsbudgetar och i de landsbygdspro- 76 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) C ' 3 gram som tas fram av näringsdepartementet. Favre, J. 1955. Les chamignons supérieurs de la Regeringen har de senaste åren kraftigt höjt zone alpine du Parc nationale Suisse. Ergebn. anslagen för skydd av våra sista naturskogar. Det ? " & " ; " 5 borde nu även vara dags att bättre ersätta lant- (33). brukare för den stora naturvårdsnytta de utför i Gunnarsson, T. (red.) 2014. En guide till Ölands ¿ ' " "w ! Grundström, S., Tedebrand, J-O. 2010. Gråal- Y lundar i Medelpad - en särpräglad norrländsk X; ~ "; naturtyp. 104(5): Jordal för många insiktsfulla kommentarer till _>Y M _/? artikeln. Nils Forshed, Anders Janols, Jonas Lid- Grundström, S., Tedebrand, J-O. 2012. Våra berg, Sylvia Lidberg, Katarina Lundmark, Läns- artrika vägkanter. styrelsen i Jämtland, Pierre-Arthur Moreau, Siw />*/+` ?? M ?B Muskos, Kill Persson, Fleming Rune, Håkan X ^ X ] J ƾ J A>/_ Sundin och Lennart Vessberg tackas för bildlån. The diverse habitats of Hygrocybe - peeking into an enigmatic lifestyle. Mycosphere 4 (4): W % YY_ M YqA Arnolds, E., Chrispijn, R, Enzlin, R. (red.). 2015. X w« A>/ " Een ecologische atlas van Paddenstoelen in M - Drenthe. Deel 2: Grasslanden, heiden, mo- manfattning av 21 års inventeringar. erassen en culturland. Stichting Paddestoelen _Y*A+` ?? M BA # %"¦ qYBwq>wB/_>Aqw_wY Hanson, S-Å., Jeppson, M. 2005. Gasteromy- " ] A>>? M - i Skåne. 26(2): manställning av elva års inventeringsarbete. _B M @B A*A+` / M B_ " ] ] A>/A Ängssvam- Janols, A. 2012. Ängssvampar i Dalarna. Läns- par. Mykologiska publikationer 4. Sveriges styrelsen i Dalarna, rapport 2012: 10. Mykologiska Förening. " /qqY $ " # A>/> 5 $ " 2nd Norge. ! #¦ /qqYw # - ' ¦ & M tet for Naturforvaltning. vol. 1. Foreningen til Svampekundskabens " A>// @ Fremme. % $ A>// M A>/? - Carlsson, R-G., Andersson, L. 1998. Arpinia port 6423. Naturvårdsverket. fusispora Hohmeyer funnen i Sverige. Jord- " & ; J J A>/ X > /q*A+` q M /? ¦ - Carlsson, Å., Hultengren, S. (red.). 2009. Kyrko- way. Agarica _Y` ? M _A % " Naturvårdsverket, Karström, K., Kuoljok, S. 2015. Långsam vax- ] ¦ ~" skivling (Hygrocybe salicis-herbaceae) - en Collinder, E. 1909. ) ! ' - förbisedd nordlig hagvaxskivling. _*A+` A M B ' " Norrländskt handbibliotek £ /q_B $ Acta A ! Botanici Fennica 21. Helsingfors. & ! ~ ' ¦ /qBB Larsson, E., Jacobsson, S., A., Stridvall. 2011. Ängar. Naturvårdsverket. LTs förlag. Stock- 5 ! ' holm. " Mykologiska publikationer 3. Sveriges Mykologiska Förening. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 77 C ' 3 Lidberg, R., Lindström, H. 2010. Medelpads w A>/> ! - Flora "'w ! torna allt längre - rapport från den artrika £ X /qB> X M - Lombäcksheden i Medelpad. - nande biotop i mellersta Norrland. _/*A+` A> M Aq Y@` A/B M _> " # X /qqq Lindström, H., Nitare J., Tedebrand, J-O. 1992. /qqB M < w Ängens svampar. En sammanfattning av svampe. @>` _ M @@ 1980-talets inventeringar i Medelpad. Jord- > /_*A+` _ M ?@ Malm, E. 1996. Vaxskivlingar i litteraturen. R* ` Y R G R S > /Y` AY M @_ = A " ] ¦ - 852 53 Sundsvall son, O. 2013. " Fakta. [email protected] Myrdal, J., Morell M. 2011. ; " ) TXXX Y0 [XXX" Nor- I L 0 - ~ %"¦ qYBq/B??>q?> ; = Nitare, J. 1988. Jordtungor, en svampgrupp på Hans specialintresse är gamla ängsmarker och tillbakagång i naturliga fodermarker. deras svampar. Han är ledamot i ArtDatabankens BA` _@/ M _B 6 Noordeloos, M. E. 1992. Entoloma s.l. Fungi Euro- paei 5. Saronno, Italia. H Noordeloos, M. E. 2004. Entoloma s.l. supple- mento. Fungi Europaei 5A. Candusso, Alas- sio. Nyström, A & Ryberg, A. 2002. - lingslandskapet. Jordbruksverket, Jönköping. Persson, K., Larsson, K. 2013. Naturvårdsbrän- ning och ängssvampar. _@*A+` AY M _@ Pihl, R. 1992. Presentationer av två naturtyper i Södra Älvsborg. S > /_*/+` A_ M _B Rald, E. 1985. Vokshatte som indikatorsarter for mykologisk værdifulde overdrevslokaliteter. //` / M q Rune, F. 2017. Erik Rald (1950-2016). Y?` /? M /Y < 6 - Strid, Å. 2001. Erik Malm 1925-2000. S > - lingar vid * R ; = D 7 1 nan A/ */+` @> M @@ Muskos w X A>>q " ; " J - na och Anders Westling, Granboda 28 augusti 2009. 78 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) SMF Elias Fries svampplanscher I ` =JY` JW 7Y I7` Elias Fries (1794 – 1878) lät under sin verksam- SMF har under en tid arbetat med att fotografera ma tid avmåla ett stort antal svampar. En del av de Fries-planscher som förvaras i Evolutions- av dessa publicerade han i sina planschverk ! # w Icones Selectae Hymenomycetum I & II och ar som utförts under Elias Fries överinseende Sveriges Ätliga och Giftiga Svampar, medan utan också om akvareller och tuschteckningar merparten har förblivit opublicerade. Idag för- som dåtidens europeiska mykologer sänt till varas dessa Fries-planscher i Naturhistoriska Fries för artbestämning. Dokumentationsarbetet Museet i Stockholm (merparten) och i Evolu- ! ! Jan Nilsson med hjälp av personal vid Evolu- Kew Gardens i London. Det handlar i huvud- tionsmuseet, främst Svengunnar Ryman. Arbetet är nu i slutskedet och det återstår endast mindre olika konstnärer under Elias Fries överinseende. justeringar av det digitala materialet. I nuläget Strid (1994) har sammanställt en förteckning har mer än 1500 planscher avfotograferats. över Fries-planscherna och ger en detaljerad re- Materialet kommer att i digital form tillställas dogörelse för deras historik. Evolutionsmuseet men kommer också att göras tillgängligt för SMF:s medlemmar. Sverige har i Fries-planscherna ett unikt mykologiskt kul- turarv. Bildtext, se nästa sida. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) SMF Som ett exempel visas (se föregående sida) W % !_? Y :\ 2 Fr. Strid, Å. 1994. A catalogue of fungus plates Svampen är insamlad vid Reymyra (=Rejmyre) painted under the supervision of Elias Fries. i Östergötland. Den karaktäristiska handstilen Swedish Museum of Natural History, Stock- tillhör Elias Fries själv, men svampen har sam- holm. lats av Hampus von Post som under en del av sitt liv var bosatt i Rejmyre. Sannolikt är det Jan Nilsson & Mikael Jeppson även von Post som har målat akvarellen. Fries beskrev arten som ny för vetenskapen 1863 och en bearbetning av målningen publicerades 1867 % X % qB 3. Svampen är idag känd som Entoloma viridans (Fr.) P. Karst. och har, efter fyndet i Östergöt- ƽ * " /qB? - spektive 2001 av Leif och Anita Stridvall; herb. J"¹ ~ + SMF har tagit fram en ny skrift om mikroskopering av stor- svasvampar.m InnInnehållete bygger på det tidi- ggareare utgivna kompendiet SVAMP- STUDIERSTUD MED MIKROSKOP, som nu äärr sslutsålt.l En ny och omarbetade ddedenn enklast på SMF:s web-butik, wwwwww.svampar.se. Pris: 150:- 80 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) Styrelse Hjalmar Croneborg G 5 9<00K< Elisabet Ottosson Inga-Lill Franzén K 5 0LA9KLJ Maj Thulin kassör Z < ;= 5 JI=G ;HL = Lars-Göran Hellsten K 5 5 I¬=9¬4:=G Ellen Larsson 9 5 Michael Krikorev Mattias Andersson L 6 _ 6 J 1 5 44 Henrik Sundberg Magnus Källberg 6 5 0 5 J:=9¬4:=G = E5 44 Jeanette Södermark Elisabeth Bååth E 5 0: H ;= = 5 6 = www.svampar.se 0 \ \ :==6KJJ Björck, Patrick, Tudzarovski, Aleksandar: Bolbitius callistus5 = 5 Sverige - Bolbitius callistus found in Sweden ...... 2 Grönlund, Thomas: L G = < = ^ G _ : Unexpected mycological records around the lake “Stora Gettjärnet”, SW Sweden. I: Hydnellum, Sarcodon and Tricholoma ...... 46 Hanson, Sven-Åke: 9 5 Coprophilous fungi in Southern Sweden – species on cattle dung ...... 7 Hultqvist, Elna, Jeppson, Mikael: Lactarius stephensii5 5 i Sverige - Lactarius stephensii found in Sweden ...... 22 Jeppson, Jörgen, Jeppson, Mikael: Rhytisma i Sverige - The genus Rhytisma (Ascomycota, Rhytismataceae) in Sweden ...... 28 Nilsson, Jan, Jeppson, Mikael: 6 D - Elias Fries' fungus plates - a unique mycological heritage ...... 79 Tedebrand, Jan-Olof: L H Grassland fungi in Sweden – a survey ...... 58 Tricholoma colossus5 ^= _ < 6 J 1 0 7 H 5 = H 7 H 5 L 7 < G : 7 <