slussen– en plats i ständig förvandling

blick ~ stockholm då & nu 18 Slussen år 2011. Foto: Göran Fredriksson. SSM.

– en plats i ständig förvandling

Slussen har alltid varit en viktig ­knut­ punkt eftersom land- och vattenvägar här korsar varandra. Under år ­hundradens lopp har området genomgått flera stora förändringar och det är svårt att med säkerhet veta hur det en gång har sett ut.

Text: Kerstin Söderlund elt säkert är att Stockholms­ åsen på Södermalmssidan bildar en utlöpare mot norr, mellan de brant stupande Maria- och Katarinabergen. Den sträckte Hsig förbi den nuvarande slussrännan och vidare mot Gamla stan. Också på Gamla stan-sidan har en smal udde skjutit ut från Järntorget mot söder och det är mycket möjligt att den för 1000 år sedan bildat ett smalt näs. Ska vi tro den isländska sagaförfat­ taren Snorre Sturlason (1178–1241) fanns det under vikingatiden en smal landtunga som förband Södermalm med Gamla stan. I Olav den heliges saga berättar han att den norske helgonkung­ en Olav på sin flykt undan den svenske kungen Olov Skötkonung, lät gräva sig Karta över Stockholmtrakten med den nord-sydliga Brunkebergs-/Stockholmsåsen. De gröna partier- genom ett näs. När vattnet bröt igenom na återger mark ovan vattnet cirka 900 e.Kr. På kartan syns den smala landtunga som kan ha förbundit det smala näset tillkom Söderström som Södermalm och Gamla stan (efter Dahlbäck 1987).

i sagan kallas Konungssund. Olav kunde nu sätta segel och fly till havs, undan den svenske kungen. I sagan om Olav den helige får vi också för första gången veta något om hur det såg ut i Stockholmstrakten innan staden tillkommit. Snorre skriver: Det regnade mycket, och över allt Svitjod faller vart rinnande vatten ut i Lögen (gam- malt namn på Mälaren), men från Lögen är en enda älvmynning ut till havet och det så smalt att mången å är bredare. När det är mycket regn och stark snösmältning, då strömmar vattnet så stritt, att det är forsfall genom Stocksundet, dvs Norrström, medan Lögen själv går så långt upp i landet att vida översvämningsområden bildas. Om Söderström står att där kan inte större skepp fara om det inte är den tid när vattnet stiger som mest. Vi kan än i dag känna igen oss i beskrivningen av hur Mälaren stiger Våren 2000 då Mälaren var nära att svämma över Riddarholmens kajer. Foto: Göran Fredriksson. SSM. vid kraftig snösmältning. Senast det

20 blick ~ stockholm då & nu hart intill gick Söderström på den tiden och så Välbeställda bodde på Skeppsbron gingo två murar ut från tornet vid Norrström En av de första Stockholmsborgare och till tornet vid Söderström. Den ena muren vi känner till namnet är Godeke van västantill och den andra östantill och mellan Memel. Han var en handelsman av murarna var staden. Murarna har kring­ tysk börd och bodde på 1280-talet gärdat höjdplatån på Stadsholmens på Stadsholmens sydspets, intill mitt. De omtalas första gången år 1288, Söderström. Det var nog ingen slump men bör ha uppförts innan dess. Tornet att han bodde just här, vid den medeltida­ som bevakade Norrström ingick i den stadens ekonomiska nav med de stora medeltida borgen och fanns kvar till den in- och utrikeshamnarna Kornhamn och förödande slottsbranden år 1697. Platsen Kogghamn. Den sistnämnda låg innanför Blyplomb med kogg som har suttit på en bal med för tornet vid Söderström ska sökas strax södra delen av nuvarande Skeppsbron. kläde, en viktig importvara under medeltiden. Plomben kan dateras till 1500-talets början ovanför Järntorget, men säkra spår av Under 1400-talet, när de skriftliga källor­ och visar att klädet kommit från Amsterdam. det södra tornet har ännu inte påträffats. na börjar flöda rikligare, är det just i detta Blyplomben hittades i Söderström i samband med schaktningarna för tunnelbanan på 1950- område som vi finner flertalet av stadens talet. Foto: SSM. Från havsvik till insjö mest välbeställda köpmän. Omkring år 1300 e.Kr. hade landhöj­ I början av 1300-talet förlorade hände var våren år 2000, då Mälarens ningen medfört att Mälaren omvand­ det äldsta tornet vid Söderström sin vatten ­yta steg så mycket att det var nära lats från en Östersjövik till en insjö. betydelse som försvarsanläggning. att Riddarholmens kajer översväm­ Strömmar uppstod på ömse sidor om Brofästena vid den viktiga södra infar­ mades och man började fundera på att Stadsholmen. Det försvårade sjöfarten ten till staden kom i stället att försva­ stänga Gamla stans tunnelbanesta­ in och ut ur Mälaren och gjorde att ras av ett inre och yttre porttorn. Inre tion. Uppgiften om litet vattendjup man blev tvungen att lasta om varor på Söderport låg på Gamla stansidan, vid i Söderström är också trovärdig. År 1594 holmen. Slussplan i Järntorgsgatans förlängning. var utflödet så litet att skeppen strandade Vattenvägarna var långt fram Yttre Söderport stod på Södermalms i Söderström. Man fick antingen lasta ur i tiden de viktigaste kommunikations­ nordligaste udde, det vill säga något en del varor eller i yttersta nödfall lägga lederna. För de som färdades land­ söder om den nuvarande Slussrännan. ner genom Norrström. När den första vägen i nord-sydlig riktning fanns den Tornen omtalas år 1409 respektive år Slussen stod färdig år 1642 tilläts endast smalaste passagen över Mälaren vid 1427, men är troligen äldre. fartyg upp till 5 fots (1,5 m) djup att pas­ Stockholm. Under medeltiden myn­ sera. nade Göta landsvägen, det vill säga Utsatt område vägen söderut mot Götalandskapen, Området vid Söderström var mycket Strategiskt läge vid nuvarande Södermalmstorg. utsatt under de många striderna kring Under 1000-talet gjorde landhöjningen Förbindelsen vidare norrut gick via Stockholm på 1400- och 1500-talen. att den enda kvarvarande segelleden Söderbro, Västerlånggatan och Norrbro. Invånarna på Södermalm förde en mellan Östersjön och Mälaren gick via Byggandet av Stockholms broar krävde ­osäker tillvaro och kungamakten förbe­ Stadsholmen. Holmen kom därmed att stora arbetsinsatser och var redan på höll sig rätten att bränna eller beordra få ett strategiskt läge, vilket brukar fram­ 1200-talet en riksangelägenhet som reg­ rivning av deras hus. Under vissa perio­ hållas som en starkt bidragande orsak till lerades i de medeltida lagarna. På upp­ der rådde totalt byggförbud och orsaken att Stockholm anlades på denna plats. maning av fogden på Stockholms slott var att man ville förhindra att fientliga När Olaus Petri skrev sin svenska kröni­ skulle inte bara Stockholms innevånare, trupper förskansade sig strax utanför ka under 1500-talets första hälft beskrev utan också befolkningen i ett ganska stadsportarna. han stadens grundläggning med följande vidsträckt område i Uppland, bidra med Under perioden pågick också ett ord: Två torn byggdes först, ett vid Norrström arbetsinsatser. Första gången Norrbro intensivt arbete med att reparera och där slottet nu är, ett annat vid Söderström och Söderbro omtalas i de skriftliga käl­ förbättra försvarsanläggningarna vid där nu Svartmunkaklostret ligger, ty där lorna är år 1288 respektive år 1289. Söderström. Vid mitten av 1500-talet

blick ~ stockholm då & nu 21 Från vänster: Kristian II:s trupper tågade in genom Söder­port år 1520 efter att Stockholm kapitulerat. Den sönder- skjutna tornhuven på Yttre Söderport vittnar om att belägrarna haft k­ anoner på Södermalm. Detalj av »Blodbadstavlan« Koppar­stick av Padt-Brugge år 1676 efter försvunnet original från 1500-talets ­första hälft. Foto: SSM.

Skulpterad kalksten med stor vapen- sköld, där riksvapnet, inklusive Vasaättens sköld, hålls upp av flanke- rade lejon. Efter kontinentala förebilder krönte stenen Yttre Söderport och sattes upp på Johan III:s tid. Stenen påträffa- des vid schaktningar på östra sidan av Södermalmstorg år 1932. Foto: SSM.

Söderport från omkring 1570-talet. Södra infarten till staden försvaras nu av ett komplex av murar och torn. Ytterst finns det nya porttornet och rondellen samt den delvis vattenfyllda vallgraven som Gustav Vasa lät uppföra. Detalj från kolorerat stick av Frans Hogenberg. Foto: SSM.

22 blick ~ stockholm då & nu Järngraven vid 1800-talets början. Här tar järnbärarna en paus. De bar stångjärnen på axeln som skyddades av en kudde. Målningen är tillskriven Johan Fredrik Julin. Foto: SSM. uppfördes ytterligare ett torn med i dag kan man skymta en liten rest av Gatorna rätades ut vallgrav på Södermalmssidan och den tidigare så mäktiga vallgravsmuren Under 1600-talet genomfördes gatu­ gamla Yttre Söderport började då kal�­ när den gröna tunnelbanelinjen lämnar regleringar som medförde stora för­ las Mellantornet. Arbetet med det nya Slussen på väg norrut. ändringar, framför allt på Norrmalm tornet och vallgraven pågick under flera Rondellen låg där den runda blå och Södermalm. Gamla krokiga gator år och krävde stora arbetsinsatser. Under byggnaden i Slussenkarusellen står och gränder rätades ut och en mängd ett enda år, 1548, gick det åt över 10 000 i dag. Byggnaden kallas vanligen för äldre byggnader revs och ersattes dagsverken. Det nya yttre tornet, Gustav Kolingsborg, men bär kvartersnamnet av nya. Under detta århundrade får Vasas rondell, utgjordes av ett kraftigt Södre torn, till minne av sin föregång­ Södermalmstorg liksom Göt- och kanontorn och väster om detta ett fyr­ are. Vid ombyggnaden av Slussen på Hornsgatan sin nuvarande utformning kantigt porttorn. När Slussen byggdes 1930-talet påträffades också den sten och många av de byggnader som än i dag om på 1930-talet dokumenterades och med »riksens vapen« som Johan III finns i området kring Södermalmstorg borttogs betydande delar av rondellen låtit sätta upp ovanför porten i det nya kom att uppföras. Det gäller bland annat och den stenklädda vallgraven, men än yttre tornet på 1570-talet. den byggnad som sedan 1930-talet

blick ~ stockholm då & nu 23 Röda Slussen under kraftig vårflod. Mälarens vattenyta stod då 279 cm över Saltsjöns. Oljemålning av Anders Holm år 1780. Foto: SSM. inrymmer Stadsmuseet och som ritats då började kallas Järngraven. Vid gra­ förbi Södra stadshusets flyglar och in av Tessin den äldre och den yngre. vens mynning mot Mälarsidan lossades i en ännu bevarad tunnel som mynnar De gamla befästningarna hade också skutor med stångjärn från Bergslagen. vid Medb­ orgarplatsen. blivit omoderna. År 1637 fick de två Stångjärnen bars sedan genom graven av Kristinaslussen kom att ersättas av äldsta tornen stryka på foten, bland järnbärarna till bryggor på Saltsjösidan flera slussanläggningar. År 1755 invig­ annat för att ge plats för det första sluss­ för att lastas på skepp för vidare färd mot des Polhemsslussen. Den var djupare än bygget, Kristinaslussen. Den byggdes av kontinenten. Sammanbindningsbanan sin föregångare och hade fyra parställda holländare och invigdes år 1642. Under för järnvägen var klar år 1871 och den torn i rött tegel som innehöll vindbryg­ medel ­tiden låg Järnvågen vid Järntorget gamla ­vallgraven fick då en ny använd­ gornas maskineri, vilket gav upphov i Gamla Stan, men flyttade år 1662 till ning. Närmast Riddarfjärden kom tågen till namnet Röda slussen. Båda dessa den yttre vallgraven på Södermalm som att gå i vallgraven för att sedan fortsätta slussar låg söder om den nuvarande

24 blick ~ stockholm då & nu slussrännan och delar av Polhemsslussen innebar också att en ännu ny sluss, Karl Stan och Södermalm. Följden blev stän­ finns ännu kvar. Johansslussen, byggdes söder om Nils diga trafikstockningar, det så kallade Ericsons sluss. Betydande delar av den »Slusseneländet«. Efter långa diskus­ »Slusseneländet« sistnämnda finns kvar, dold under trap­ sioner och många förslag, som bland År 1852 var det dags att inviga nästa porna upp från Karl Johans torg till annat innebar rivningshot för den bygg­ sluss, konstruerad av Nils Ericson. Den Slussplan. Sedan år 1935 tjänar den som nad som i dag inhyser Stadsmuseet, fick låg närmare Gamla stan och hade gjorts en extra avtappningsränna för Mälaren. problemen sin lösning på 1930-talet ännu större och bredare för att kunna Under 1900-talets första decen­ genom Tage William-Olssons och uppfylla krav från ångbåtstrafiken. nier ökade trafiken till lands snabbt. Gösta Lundborgs genialt utformade Även denna sluss blev snart för trång Massor av spårvagnar, bussar, bilar och klöverbladsformade trafikapparat. och år 1895 kom ett förslag om en ny fotgängare orsakade trängsel på gator Trafikapparaten var sannolikt den för­ och större slusskanal. Den kom aldrig och broar vid Söderström. Trafiken sta i sitt slag i Europa. Tillsammans med att byggas och problemen för större skulle också samsas med den korsande KF-husen och nya Katarinahissen utgör båtar att ta sig in i Mälaren fanns kvar sjötrafiken – som medförde broöpp­ den en av Sveriges första storskaliga och tills Hammarbykanalen öppnades år ningar – och dessutom bemästra de konsekvent gestaltade funktionalistiska 1926. 1930-talets stora ombyggnad stora nivåskillnaderna mellan Gamla bebyggelsemiljöer.

Ombyggnaden av Slussen på 1930-talet. Foto: Oscar Blad. SSM.

blick ~ stockholm då & nu 25