Djurs beteende tolkas ofta utifrån andro- och antropocentriska könsstereotyper. Måns Andersson och Miriam Eliasson visar hur genusforskningen kan bidra med perspektiv på kön som förbättrar förståelsen av djur och deras beteenden.

Hur görs djur? Könsstereotyper och androcentrism i studier av andra arter än Homo sapiens Måns S. Andersson och Miriam A. Eliasson

Människor verkar ha svårt att låta bli att ger, genetiker, etologer, beteendeekologer kategorisera andra människor efter stereo- med flera studerar djur och skapar teorier om typer oavsett gynnsamma förutsättningar för deras beteenden och kulturer.5 Gränserna är att detta skall undvikas.1 Studier visar till inte skarpa, framför allt är ämnesbakgrunden exempel att när försökspersoner, i en experi- blandad i USA, där beteendeekologi till exem- mentsituation, ställs inför uppgiften att upp- pel kan bedrivas av antropologer på institu- skatta mäns och kvinnors längd så under- tioner för psykologi. Forskare som studerar skattar de regelmässigt kvinnors längd.2 djurs beteenden och bidrar till den veten- Även forskare som studerar djur bär med sig skapliga representationen av dem inom dessa den här sortens könsstereotyper, vilket på- discipliner kommer i denna text att benäm- verkar förståelsen av djuren, av processer nas beteendeekologer. som evolutionen och av oss själva som män- Teorier och resultat som utgår från forsk- niskor. 3 ning på djur betraktas i dag till stor del som Den ornitologiskt kunnige som slår upp en konservativ kraft i samhället av bland sparvhök i Bonniers Alla Europas fåglar i annat genusteoretiker, men den skulle kunna färg slås av att honan avbildas som likstor innebära en revolution för tänkandet kring med hannen trots att honorna i verkligheten kön och könsbundna egenskaper. Att plocka är mycket större. Att hannars storlek över- isär och återuppbygga könsbegreppen har drivs är vanligt i fågelhandböcker.4 Den här delvis varit nödvändigt, i synnerhet för dem typen av könsstereotypa representationer av som arbetar med teorier om sexuell selektion. djur lämnas fortfarande ofta oproblematise- Därför är olika genusperspektiv - som kan rade när antropologer, ornitologer, psykolo- bidra med nödvändiga insikter för både teori- 66 I Kvinnovetenskapiig tidskrift 2-3.06

bildning och det praktiska vetenskapliga den hos honor och hannar formats av mer hantverket - självklart relevanta för dessa eller mindre olika evolutionära selektions- vetenskaper. Genusperspektiven kan användas tryck. I många fall har detta drivit fram våld- för att analysera och problematisera hur kön sam konkurrens, som mellan de jättelika val- framställs samt hur beteenden och egenskaper rosshannarna, men även till mer subtilt kon- binds till kön i studier av djur. kurrerande mikrohannar, som hos marulkar.7 Vi tar i denna artikel framför allt avstamp Den andra processen drivs av individers val. i de feministiska analyser av beteendeekolo- Utgångspunkten är, kraftigt förenklat, att om gin, med teoretisk utgångspunkt i könsstereo- den som väljer (ur evolutionärt perspektiv) en typer och androcentrism, som gjorts av bio- partner med vissa egenskaper får mer avkom- logen Marlene Zuk.6 Syftet är att lyfta fram ma än andra, så kommer de föredragna egen- beröringspunkter mellan genusvetenskap skaperna att bli vanligare och vanligare inom och evolutionsbiologi genom att, med exem- arten. Om individer av ett kön i mindre grad pel från fältet sexuell selektion, visa hur är upptagna med att producera eller vårda könsstereotyper reproduceras i forskning om avkomma kommer selektionen inom detta djur, men även att lyfta fram den del av evo- kön att driva på en ökad satsning på att bli lutionsbiologin som inom befintliga teori- vald. Hos varmblodiga ryggradsdjur är det ramar producerar motkunskaper. Dessutom vanligare att honor bedömer hannar och väljer vill vi lyfta fram några nya områden där ett den som verkar lämpligast. Detta kan resul- möte mellan genusvetenskap och - tera i att de som försöker bli valda, i huvud- biologi skulle kunna vara fruktbart och för- sak hannar, utvecklar märkliga egenskaper bättra vår förståelse av djur. som hopplöst långa fjädrar, byggande av dekorerade bon, komplicerade dansupp- Kön och visningar och sång.8 utarbetade förutom teorier Kopplingar mellan beteenden och kön föl- om det naturliga urvalet även teorier om det jer dock inte regler som bestäms av könstill- sexuella urvalet eller sexuell selektion. Teori- hörighet. I stället är det selektionstrycken och erna om det naturliga urvalet är lättolkade, de specifika arternas evolutionära historia har blivit empiriskt väl underbyggda och fått och begränsningar som avgör vilka egenska- ett stort allmänvetenskapligt genomslag. per som dyker upp hos vilket eller vilka kön Däremot har teorierna om det sexuella urva- och i vilken grad beteenden förekommer let varit föremål för stötande och blötande i omväxlande hos olika kön inom samma art. över hundra år, en diskussion som intensifie- Att en art har två kön som finns åtskilda i rats under de senaste tjugofem åren i takt två olika typer av kroppar, det vi till vardags med att det empiriska stödet för delar av teo- kallar kön, är inte heller regel. I stället saknar rierna blivit allt starkare. de flesta arter helt kön, många har fler än ett Sexuell selektion anses fungera i huvud- kön i varje kropp och förmåga till flexibel sak på två sätt. Den första processen drivs av eller dubbel könstillhörighet är utbredd. att konkurrensen om parningstillfällen är Andra arter har en mångfald av kön, som större mellan individer av samma kön, oftast protisten Tetrahymena med sju och slem- det hanliga. Utgångspunkten är att beteen- svampen Physarum med tretton.9 Utveckling, förändring, förnyelse I 67

Definitionen av biologiskt kön baserar sig av könsstereotyper och androcentrism. I det på könscellens storlek. Om individer av en följande ges exempel som belyser varför det art producerar två storlekstyper kallas de är väsentligt att tänka efter två gånger innan som producerar den större typen för honor förståelse baseras på upplevd "likhet". och de som producerar den mindre för han- När biologer försökt förstå immunförsva- nar. De flesta organismer undandrar sig vis- ret har det varit en stor fördel att det i huvud- serligen till och med en så enkel dikotom sak fungerar på samma sätt hos fåglar, möss könsindelning, men för ryggradsdjuren räck- och människor. En stor del av kunskapen om er den långt. Övriga egenskaper associeras de vita blodkropparna kommer från studier art- eller gruppvis, och på mer eller mindre av höns. Likheterna har varit en tillgång för goda grunder, till det ena, det andra, eller oss (men inte alltid för hönsen). Likheter blir båda könen. I vissa fall är det oomstridda dock mer problematiska när det gäller att associationer. Få beteendeekologer bestrider förstå djurs beteenden. Dels för att vissa bete- att honor oftare är större än hannar, att alla enden verkar evolveras fram snabbare och däggdjur oavsett kön har njurar och att en med större flexibilitet än till exempel blod- däggdjurshanne inte kan producera en kroppar, men framför allt för att beteenden moderkaka. Andra associationer mellan ger större utrymme för tolkning. Dessa tolk- egenskaper och kön är mindre självklara. ningar lämnas i stort sett alltid oproblemati- Genom att använda modellorganismer försö- serade. ker beteendeekologer skapa generaliseringar Genusvetenskapen har de senaste tre för vilka krafter som driver fram vilka typer decennierna ifrågasatt föreställningar om 10 av beteenden hos ett eller flera kön. De hur vi människor "är". Man har problemati- arter som är modellorganismer, exempelvis serat den bild av oss själva vi producerar med bananflugan och talgoxen, antas svara på hjälp av bland annat biologin, en vetenskap selektionstrycken på ett sätt som är generali- där mannen länge varit norm.11 Forskare serbart till fler arter. Valet av modellorganis- som försökt ta ett samlat grepp på den bete- mer baserar sig dock inte nödvändigtvis på endeekologiska vetenskapen har slagits av deras representativitet, utan på att de är hur påfallande ofta studiet av sexuell selek- praktiskt möjliga att studera och ger forska- tion har inriktats på studier av hannar, deras re intrycket av att relevanta frågor kan besva- dominerande ställning, deras anpassning till ras. Det finns dock en modellorganism som strid, deras ornament och deras spermiers mer än någon annan påverkar uppfattningar och penisars förträffliga funktionalitet. När om hur djur beter sig: människan. det gäller social organisation dominerar stu- dier av hannars relationer till andra hannar Bedräglig likhet och till honor, medan honors relationer till Bilden av människan är i stor utsträckning andra honor i stor utsträckning lämnas där- den modell utifrån vilken djurs beteenden hän.12 tolkas och representeras. Tolkningarna av Sedan sjuttiotalet har beteendeekologin, djuren verkar bygga på omedvetna och samtidigt som teorierna om sexuell selektion underförstådda, så väl som uttalade, före- återupptäckts och omformulerats, dock gått ställningar om likhet som ofta karaktäriseras från att vara ett mansdominerat fält till att bli 68 I Kvinnovetenskapiig tidskrift 2-3.06

en vetenskap där kvinnor tar mer plats. Detta att få avkomma kan tas som exempel: verkar, framför allt inom primatologin, "Where one sex invests considerably more intressant nog ha skett parallellt med att than the other, members of the latter will honor i större utsträckning börjat betraktas compete among themselves to mate with som mer avgörande för de evolutionära pro- members of the former".16 I formuleringen cesserna. Resultaten har inte låtit vänta på sig av denna teori finns tolkningsutrymme bland utan forskarna har fått upp ögonen för en annat för betydelsen av "investering", "kon- tidigare dold komplexitet i sociala struktu- kurrera" och hur mycket som utgör "avse- rer.1? Det verkar vara så att vi människor värt mer". Elasticiteten i teorier om beteende identifierar oss med djur, och då möjligen är svåra att undkomma, men ett genus- mer med dem vi uppfattar tillhöra vårt eget perspektiv kan minimera inflytandet av köns- kön, vilket i sin tur påverkar forskningen stereotypt tänkande på teoribildning och kring evolutionen av djurs beteenden. Med resultattolkning. detta i åtanke borde kvinnors plats i svensk Från första början betraktades Darwins beteendeekologi, valen av studieobjekt, bety- teorier om att honor väljer hannar som bisarra, delsen av förebilder och institutioners orga- många skrattade åt dem eller gick i aggressiv nisation, definitionerna av god vetenskap polemik mot påståendet att honor skulle vara och förutsättningarna för formulering av nya kapabla att fatta så svåra beslut. Den ameri- teorier, studeras vidare med genusteoretiska kanska beteendeekologen Marlene Zuk utgångspunkter. T4 menar att det kan ha varit en anledning till att Forskares föreställningar om hur vi män- denna del av Darwins idéer om sexuellt urval niskor fungerar påverkar val av teorier, stu- inte slog igenom, eftersom den förutsatte att dieobjekt, experimentuppställningar och de honor var något annat än passiva mottagare sätt på vilka resultat tolkas.15 Men effekter- av livets frö. I stället kom forskningens fokus na av de egna värderingarna är svåranalyse- att ligga på hur hannar, till exempel genom rade när studier görs över artbarriärer. Dess- att stångas, gör upp om vem som skall få para utom har beteendeekologer ofta problem sig med honorna. Inte förrän på 6o-talet, tret- med att skapa experimentuppställningar som tio år efter det att Fisher formulerat tydliga är biologiskt relevanta samtidigt som de pro- teorier om detta, började beteendeekologer ducerar entydiga resultat. Exempelvis har uppmärksamma att hannar ofta ägnar könsskillnader som syns i en experimentell extremt mycket tid åt att visa upp sig för situation ingen självklar evolutionär rele- honor, medan den direkta konkurrensen mel- vans. Studierna är inriktade på att analysera lan hannar inte verkar helt avgörande.1? svaga krafter som verkar under evolutionära Biologistudenter fick under 1950-80- tidsperspektiv. Många av teorierna och talen lära sig att honor hos red-winged black- modellerna inom ämnet är dessutom inte bird Agelaius phoeniceus valde revirhävdande matematiskt utan språkligt formulerade och hannar som skyddade dem medan de själva därmed ovanligt långa, otydliga och tolk- pysslade om ungarna. Under 70-talet gjordes ningsbara för att vara naturvetenskapliga. försök att minska en population av red- Trivers banbrytande teorier om hur beteen- winged blackbird, eftersom arten är vanlig den påverkas av könens olika kostnader för och ofta betraktas som ett besvärande skade- Utveckling, förändring, förnyelse I 69

djur. Med stöd från US Fish and Wildlife Ser- en alltid korrigerar den här typen av schema- vice började biologen Olin Bray sterilisera tisk förförståelse av kön. Tvärtom antyder revirhävdande hannar. Tanken var att efter- Kokko och Jennions i en analys av teorier om som ett stort antal honor häckar inom en polygami att könsstereotyper påverkar teori- hannes revir så borde det räcka med att steri- bildningen så kraftigt att logiska paradoxer lisera revirhävdande hannar. Till Brays för- reproduceras utan att uppmärksammas.20 våning gick häckningarna inte alls sämre.18 Genusperspektiv kan då användas för att Först när DNA-tekniken utvecklats kunde identifiera könsstereotypa antaganden i Bray få ordning på dessa resultat. Med hjälp teori- och modellkonstruktion. Dessutom av så kallad PCR-teknik kunde man ta reda kan genusperspektiv bidra med insikter om på vilka hannar i populationen som var fäder att när det hos modellorganismen finns svå- till vilka ungar och det visade sig att honorna righeter med att få kunskap om båda könen, parade sig med flera hannar.T9 Det som Bray till exempel för att honorna i högre grad hål- uppfattat som ett polygynt parningssystem ler sig gömda eller är kamouflerade, och där- (en hane, flera honor) dolde något mycket med är mycket svårare att upptäcka, så finns mer intressant, som också sedermera gjorde risken att man fyller i kunskapsluckorna med Bray berömd. könsstereotyper eller betraktar kunskapen Numera betraktas polygami snarare som om honor som generellt sett mindre viktig. regel än undantag. De tidigare tvåsamma fågelhonorna har börjat framstå som synner- Vilse i stamträdet ligen sexuellt aktiva. DNA-teknik har även Det är en vanlig föreställning att "hona" är visat att fågelhonor kan sortera spermier och lika med det kön som tar hand om ungar. därmed har kontroll över när det skall bli Visserligen är det vanligt hos de arter där det ungar och med vem. Vad är då sensmoralen? förekommer individer av honkön att de också Jo, Bray, liksom många andra, använde står för yngelvården, men det är inte på något modellorganismer och metoder som inte sätt en regel. Hanlig yngelvård förekommer medgav att honornas beteende observerades. hos en del primater, såsom marmosettapor, Han utgick från stereotypa föreställningar och hos många insekter, fåglar och groddjur. I om honligt beteende och förutsatte att hans de fall någon förälder tar hand om fiskyngel, observationer av hannarna gav tillräcklig så är det i allmänhet en hanne. När det gäller information för att förstå artens sexuella marmosettaporna måste dock hannarna beteenden. ibland lämna ifrån sig ungarna för att honan Brays experiment genererade otvetydiga skall kunna ge di, när det gäller diandet finns resultat som tvingade honom att ifrågasätta det inget handlingsutrymme.21 Men att bara sin ursprungliga modell, men tyvärr är honor ger di innebär alltså inte att de måste ta empirin ofta inte så tydlig som i hans fall. Det hand om ungarna. Hos tångsnällan, som sim- vore angeläget att undersöka om den typ av mar runt på den svenska västkusten, bär han- tankemönster som gav upphov till Brays narna äggen i en ficka på magen och verkar ursprungliga experimentdesign fortfarande föredra dominanta honor, medan de orna- är vanliga. Man kan inte utgå från att den menterade honorna konkurrerar om och visar inomvetenskapliga eller tekniska utveckling- upp sig för sina tilltänkta partners.22 70 I Kvinnovetenskapiig tidskrift 2-3.06

I vissa fall är det synnerligen svårt att honan utföra den största delen av arbetet identifiera vilka beteenden som i huvudsak är med ruvning och passning av ungar under kopplade till vilket eller vilka kön. Genus- resten av häckningen. Hos ett antal vadare är blindhet kan bidra till att förstärka proble- dock förhållandet det motsatta och här har men med att se var sådana kopplingar finns dessutom honorna selekterats mot att få färg- och inte finns. Det är värt att testa om en rik fjäderdräkt medan hannarna blivit mer genusblind beteendeekolog löper större risk kamouflagefärgade, något beteendeekologer att koppla evolutionärt centrala beteenden kallar "omvända könsroller" (begreppet till hannar och inte till andra kön, eller att ge "omvända könsroller" är löst definierat, har beteenden som förekommer hos hannar den omvända betydelsen hos till exempel fis- högre evolutionärt värde, medan beteenden hos kar och reproducerar i sig en binär beteende- honor betraktas som irrelevanta. Beteende- norm). Jacob Höglund och Jobs Karl Larsson ekologisk teori, så väl som empiri, visar att ville ta reda på hur stamträdet för dessa fåg- beteenden undandrar sig tvärsäker koppling lar såg ut och när genetiken bakom den par- till kön. Vissa beteenden är mycket, andra tiella beteendeförskjutningen uppstått, histo- något, vissa inte alls, könsbundna. riskt sett. Resultaten blev ganska häpnads- Man behöver inte klättra långt i vårt eget väckande. Förskjutningen verkar ha selekte- genetiska stamträd innan man får ett upp- rats fram vid åtminstone två skilda tillfällen. lysande exempel. Liberaliseringen av den Det visade sig dessutom att en del av arterna västerländska synen på sexualitet har sam- med "omvända könsroller" var mer släkt med manfallit med den gradvisa upptäckten av arter där honorna gör det mesta av jobbet med dvärgschimpansen, bonobon, en modern och ungarna, än de var släkt med andra arter där lättaccepterad apa. Bonobos har mycket sex, hannarna gör detta arbete.24 Resultatet stäl- med sig själv och med andra, kors och tvärs ler mycket av tänkandet kring genetiken för över ålders- och könsgränser.23 Föreställ- könskopplade beteenden på huvudet. Slut- ningen att våra genetiskt närmaste släktingar satsen är att genetiskt släktskap inte alls är de som står oss närmast även beteende- garanterar beteendemässigt släktskap. Detta mässigt verkar rimlig vid ett första påseende. är även precis vad som förutsägs av beteende- Dock kan sådana resonemang leda till pro- ekologisk teori; att miljön, i samspel med blem. De studier som gjorts på vanliga schim- kön, snarare än kön i sig, avgör beteendet. panser visar att de, till skillnad från bonobos, Vi kan alltså inte med utgångspunkt från verkar använda sex för reproduktionsända- genetiskt släktskap säga att det vi tror oss mål till större del, men de befinner sig, gene- veta om människor är till hjälp när vi skall tiskt sett, på ett i det närmaste identiskt förstå de genetiska komponenterna bakom avstånd från oss människor. beteenden hos schimpanser och marmosetter. Två populationsbiologer i Uppsala har Till de genetiska komponenterna kommer kommit fram till resultat som också antyder dessutom vad som kallas fenotypisk plastici- att genetiska släktskapsresonemang kan stäl- tet. Plasticiteten medger att en individ har la till problem för analyser av beteenden. Hos mer eller mindre stor förmåga och frihet att vadare är det vanligen så att hannarna upp- bete sig på olika sätt och utveckla olika egen- vaktar honorna och om de parar sig får skaper inom genetikens ramar. Utrymmet Utveckling, förändring, förnyelse I 71

inom ramarna är inte alltid så lätt att defini- att kunna göra bra biologisk forskning finns era. Det verkar otroligt att generna skulle det skäl att vara vaksam inför tolkningar av medge att schimpanser börjar flyga till Got- djur där könsstereotyper kan förekomma, land för att lägga ägg, men bevisligen medger men biologisk forskning har inga teoretiska och möjliggör de att apors könskopplade eller begreppsliga instrument för att identifi- beteenden kan variera stort även om geneti- era sådana. Det har däremot genusvetenska- ken är oförändrad. Tag bara det klassiska, pen. Genusteoretiska kunskaper kan hjälpa hemska, psykologiska experimentet med beteendeekologer att identifiera risker med rhesusmakakhonor som tvingades växa upp att genetiska samband övertolkas utifrån utan kontakt med annat än en ståltrådsapa. föreställningar om mänskliga könsroller. Som vuxna visste de inte hur de skulle göra för att ha sex med en hanne. Om de insemi- PMS eller rationalitet? nerades artificiellt och fick ungar visste de Beteendeekologisk teori förutsäger att en sedan inte vad de skulle göra med dem. uppsättning beteenden, såsom val av partner Makakernas genetik medgav alltså att evolu- och vård av ungar, på ett lagbundet sätt före- tionärt fundamentala beteenden föll bort, för kommer som ett mer eller mindre samman- att den kulturella kontexten för deras utveck- hållet paket. Hos valrossar har honor fått 2 ling saknades. 5 detta paket och om de evolutionära krafter- Om makakexemplet kan tyckas konstrue- na förändras faller delar eller hela paketet rat finns det också naturlig variation. Hos över på hannar. Vissa teoretiker utanför fäl- den sjustråliga smörbuken varierar det tet lyfter istället fram de könskopplade egen- reproduktiva beteendet över parnings- skapernas rörlighet mellan könen som exem- säsongen. Tidigt på säsongen konkurrerar pel på att naturen är queer och att anything hannarna om att para sig med honorna, sent goes hos djuren precis som hos oss.2-8 Båda på säsongen konkurrerar honorna om han- infallsvinklarna verkar bära med sig proble- narna.2-6 Hos många vårtbitararter varierar met att den egna identiteten spiller över på parningsstrategierna mellan olika populatio- studieobjektet. Den första infallsvinkeln är ner. I vissa konkurrerar hannar om honor, i delvis rimlig, vissa egenskaper kommer alltid andra konkurrerar honor om hannar, en vari- tillsammans. Hos däggdjuren förekommer ation som verkar bero på födokvalitén.27 Här exempelvis spermier och testiklar alltid till- avgör alltså resurstillgången när ett beteende sammans, men hur är det med könskopplade kopplas till än det ena, än det andra könet. egenskaper och beteenden? Leder kulturella En genusvetenskaplig utmaning vore att normer till att vissa beteenden övertolkas och undersöka om det vid studier av könskopp- grupperas med utgångspunkt från hur vi lade beteenden som skapas i interaktionen uppfattar oss själva? Forskare gör det bevis- mellan gener och miljö läggs mer tyngd på ligen när de studerar människor och då har fixerande gener än vad som är rimligt. Är ändå studieobjekten en viss möjlighet att benägenheten mindre att hänvisa till inom- säga ifrån. artlig genetisk variation och fenotypisk Anledningen till att en mängd egenskaper plasticitet, som kan förklara skillnader, just som aggressivitet, jakt, påtvingad sex, fysisk vid studier av denna typ av beteenden? För styrka och spatial förmåga med flera kopplas 72 I Kvinnovetenskapiig tidskrift 2-3.06

ihop är kanske till stor del att de ingår i en av grupper av modellorganismer som har en schematisk bild av ett av våra egna kön. viss typ av beteendestrukturer och att forska- Ingen missade väl vilket kön det handlade re på ett ibland alldeles makalöst sätt kan om? Huruvida forskare lyfter fram dessa undgå att se honlig konkurrens.32 kopplingar mellan beteenden och kön även John Marzluff och Russ Balda publicera- hos djur och grupperar beteenden efter de 1992. en studie av dominans bland tall- mänskliga könsstereotyper är angeläget att skrikhannar. Men trots att det verkligt undersöka mer ingående i ett genusperspektiv. aggressiva beteendet och slagsmålen till över- Om de prediktiva modellerna skapas med väldigande del förekom mellan honor avfär- utgångspunkt i könsstereotyper och sedan dade de detta som fågelvärldens motsvarig- testas på ett empiriskt material som väljs och het till PMS. Marzluff och Balda utgick från tolkas efter samma stereotyper, blir sannolik- att hannarna hade rationella skäl för att upp- heten att hypoteserna skall förkastas liten. rätta hierarkier, medan honorna led av okon- Vissa beteendeekologer försöker aktivt trollerbara hormonsvallningar.33 Det är bryta upp det könsstereotypa tänkandet och givetvis fullständigt orimligt att anta att denna ansats resulterar i kunskap som tidi- honor skulle riskera att skada sig bara för att gare varit osynlig. Patricia Adair Gowaty har de har "PMS". I ett evolutionärt perspektiv påverkat beteendeekologisk forskning på selekteras den typen av meningslöst beteende många plan, från att troligen varit avgörande snabbt bort. Exemplet är missvisande när det för den språkliga upprensningen i begrepps- gäller att ge en generell bild av hur beteen- apparaten under 8o-talet, till att även stude- deekologisk forskning ser ut i dag, men det ra mycket aggressiva honor hos fågelarten synliggör hur en schematisk och androcent- östsalia vilka slåss in till döden om boplatser risk perception av omvärlden predisponerar när dessa är en bristvara.29 för fokus på hannar och organisation av värl- Hos trastsångare tar honorna, vilka inom den efter könsstereotyper. ett revir delar en hane, kål på andra grupp- Nya teoretiska ansatser har förut visat sig medlemmars ungar genom att flyga till deras förändra de resultat som produceras med bon och kasta ut deras ägg.3° Detta är heller utgångspunkt från samma empiriskt studera- inget undantag, honlig reproduktiv aggres- de verklighet. Ett exempel från beteende- sion finns hos flertalet djurgrupper, från bin ekologin är den förändrade synen på herita- till vargar.31 Hur kommer det sig att alfa- bilitet, arvbarhet, av vissa karaktärer. Herita- hannens aggressivitet trots detta betraktas bilitet har fundamental betydelse för teorier- som den huvudsakliga och över artgränserna na om evolution och sexuell selektion. Nu- generaliserbara formen av aggression? I dag tida modeller för sexuell selektion kräver, för finns det många hyllmeter att läsa om kon- att fungera, att vissa typer av egenskaper, kurrens och alfor bland hannarna, däremot beteenden eller utseenden är heritabla och att avsevärt mindre om samma sak bland honor. de som har dessa egenskaper har större san- Delvis beror det på att den typen av köns- nolikhet att få mycket avkomma. Först på skillnader ofta är synnerligen påtagliga, men 80-talet utvecklades teori som medgav att säkert också för att beteendeekologer base- den här typen av heritabilitet kunde finnas. rar de generaliserande modellerna på studier Två finska forskare beslutade sig femton år Utveckling, förändring, förnyelse I 73

senare för att testa vilken effekt de nya teori- da könsroller" och "spermiekonkurrens" erna hade haft på de resultat som publicerats producerar en könad språklig kontext som inom fältet. Rauno Alatalo och hans kollegor omöjliggör vissa förståelser och tolkningar. visade 1997 att när väl sådana teorier om Könsstereotypt och androcentriskt tänkande heritabilitet formulerats så började de publi- kan angripas genom att rensa upp i teori- och cerade resultaten förändras. Heritabili- begreppsapparaten. Det är nödvändigt för tetsvärdena i publicerade artiklar gled lång- biologer att under utbildningen nöta in en del samt från blygsamma 0.37 till påtagliga teorier och exempel som belyser hur forska- 0.67.34 Alatalo et al. menar att detta rimligt- re bevisligen tenderar att göra felaktiga vis var resultatet av selektiv publicering, observationer när de arbetar med beteende gammal eller ny. Samma typ av studier som och kön. Det vore lämpligt för biologer att tidigare gav resultat som pekade åt ena skaffa sig en betingad reflex som bereder för hållet, gav nu resultat som pekade åt det genustänkande så fort kön diskuteras. andra; de nya teorierna antydde en ny verk- lighet. De visar alltså att teorier och tolk- Den svenska horisonten ningsmönster styr de empiriskt producerade Ytligt sett verkar genusperspektiven ha svag resultaten. Genusvetenskapliga analyser förankring i svensk beteendeforskning om skulle kunna visa huruvida liknande proces- djur, vilket dock kan bero på att vi till stor del ser påverkar produktion av kunskap om kön sluppit den polarisering i ett science-war där hos djur. De tolkningsmönster som styr kun- Snow och Wilson spelade avgörande roller i skapsproduktionen om kön är dock inte lika USA under 60- och 70-talen.3 5 Numera är lätta att påvisa som de Alatalo et al. fann genusperspektiven integrerade på en hand- påverkade heritabilitetsforskningen. Genus- full laboratorier, möjligen just på grund av vetenskaplig teori kan vara till hjälp när det att könsstereotyper och androcentrism ver- gäller att identifiera vilka strukturer och tan- kar ha präglat den amerikanska beteende- kemönster som ligger bakom selektiv publi- forskningen tydligare. cering. Urvalet sker på ett flertal nivåer, valet Den utveckling som pågår i dag inom att studera vissa organismgrupper, val av beteendeekologisk forskning, där många nu experimentuppställningar, valet att fästa vikt studerar beteenden som exempelvis ömse- vid vissa beteenden men inte andra och valet sidigt partnerval, har hjälpts på traven både att arbeta vidare med publiceringsbara resul- av samhällsförändringar och av andra veten- tat medan till exempel ickesignifikanta resul- skaper, däribland genusvetenskapen.36 tat, oavsett styrka, ofta lämnas därhän. Genusvetenskapen sitter i dag på ett antal Det är väsentligt att försöka göra sig med- angreppssätt som skulle kunna vara en guld- veten om antropocentriska perspektiv i stu- gruva för de beteendeekologer som vågar sig diet av djur. Just androcentrism och katego- på att prova dem. I många fall är beteende- risering efter könsstereotyper är troligen de ekologiska och genusvetenskapliga teorier antropocentrismer som mest riskerar att för- dessutom påfallande lika. Båda vetenskaper- sämra möjligheterna att producera använd- na har utifrån sina egna problemställningar bar kunskap om bland annat sexuell selek- ägnat mycket skarpsinnigt tänkande åt kön, tion. Användande av begrepp som "omvän- sexualitet och kulturella respektive biologis- 74 I Kvinnovetenskapiig tidskrift 2-3.06

ka krafter som gör att olika beteenden åter- Evolved, Harvard University Press 1981; finns hos ett eller flera kön. Ett utbyte av tan- Patricia Adair Gowaty: "Sexual Natures: kar har alla förutsättningar att leda fram till How Feminism Changed Evolutionary Bio- kunskap som inte kan produceras på annat logy", Signs, vol. 28, 2003:3 ; Zuk, 2002. sätt. 7 Angus J. Bateman: "Intra- in Drosophila", Heredity, vol. 2, 1948; Robert Vi vill tacka Tora Holmberg, Hans Temrin, L. Trivers: "Parental Investment and Sexual Charlotta Kvarnemo, Hillevi Ganetz och två Selection", Sexual Selection and the Descent anonyma granskare för kommentarer till tidi- of Man, 1871-1971, Bernard Campbell gare versioner av denna artikel. (red.), Aldine Press 1972; Malte Andersson: Sexual Selection, Princeton University Press Noter 1994. 1 Sandra Lipsitz Bem: "Gender Schema Theo- 8 Andersson, 1994. ry and Its Implications for Child Develop- 9 Laurence D. Hurst och William D. Hamil- ment: Raising Gender-Aschematic Children ton: "Cytoplasmic Fusion and the Nature of in a Gender-Schematic SocietyJournal of the Sexes", Proceedings of the Royal Society Women in Culture and Society, vol. 8, of London B, vol. 247, 1992:1320. 1983:4; Thomas E. Nelson, Michele L. 10 Andersson, 1994. Acker och Melvin Manis: "Irrepressible Ste- 11 Hrdy, 2002. reotypes", Journal of Experimental Social 12 Se Zuk, 2002. Psychology, vol. 32, 1996:1; Patricia G. 13 Sarah B. Hrdy: Mother Nature, Vintage Devine: "Stereotypes and Prejudice - Their 2000. Automatic and Controlled Components", 14 Londa Schiebinger: Has Feminism Changed Journal of Personality and Social ScienceHarvard University Press 1999, Psychology, vol. 56, 1989:1. s. 186-190; Hrdy, 1981; Ullica Segerstråle: 2 Monica B. Biernat, Melvin Manis, och Tho- Defenders of the Truth: The Battle for Scien- mas E. Nelson: "Stereotypes and Standards ce in the Sociobiology Debate and Beyond, of Judgment", Journal of Personality and Oxford University Press 2000. Social Psychology, vol. 60, 1991:4. 15 Schiebinger, 1999. 3 Marlene Zuk: Sexual Selections: What We 16 Trivers, 1972, s. 172. Can and Can't Learn about Sex from Ani- 17 Zuk, 2002, s. 7-9. mals, University of California Press 2002; 18 Olin E. Bray, James J. Kennelly och Joseph Anne Fausto-Sterling: Myths of Gender, L. Guarino: "Fertility of Eggs Produced on Basic Books Inc. 1985. Territories of Vasectomized Red-Winged 4 Bertel Bruun, Håkan Delin, och Lars Svens- Blackbirds", Wilson Bulletin, vol. 87, son: Alla Europas fåglar i färg, Bonnier 1975:2. Alba 2000; Paul Greenwood och Jonathan 19 Zuk, 2002, s. 61-69. Adams: "Sex and Size and Books on Birds", 20 Hanna Kokko och Michael Jennions: "It New Scientist, 22 nov, 1984. Takes Two to Tango", Trends in Ecology 5 Zuk, 2002. and Evolution, vol. 18, 2003:3. 6 Sarah B. Hrdy: The Woman That Never 21 Zuk, 2002, s. 53. Utveckling, förändring, förnyelse I 75

22 Anders Berglund och Gunilla Rosenqvist: notheron (Ruppel) (Cichlidae)", Behaviour, "Male Pipefish Prefer Dominant over Att- vol. 132, 1995:11-12. ractive Females", Behavioral Ecology, vol. 32 Zuk, 2002, s. 23. 12, 2001:4. 33 Marcy F. Lawton, William R. Gerstka och 23 Randall L. Susman: The Pygmy Chimpan- Craig ). Hanks: "The Mask of Theory and zee: Evolutionary and Behavior. the Face of Nature", Feminism and Evolu- Plenum 1984; Takayoshi Kano: The Last tionary Biology, Boundaries, Intersections Ape: Pygmy Chimpanzee Behaviour and and Frontiers, Patricia Adair Gowaty (red.), Ecology, Stanford University Press 1992. Chapman 8c Hall 1997. 24 Zuk, 2002, s. 96-106. 34 Rauno V. Alatalo, Johanna Mappes och 25 Harry F. Harlow och Margaret K. Harlow: Mark A. Elgar: "Heritabilities and Para- "Social Deprivation in Monkeys", Scientific digm Shifts", Nature, vol. 385, 1997:6615. American vol. 207, 1962: nov. i Zuk, 2002, 35 Charles P. Snow: "The Two Cultures", New s. 47-51. Statesman, okt. 6, 1956; Edward O. Wilson: 26 Elisabet Forsgren, Trond Amundsen, Åsa A. On Human Nature, Harvard University Borg och Jens Bjelvenmark: "Unusually Press 1978. Dynamic Sex Roles in a Fish", Nature, vol. 36 För en översikt se Patricia Adair Gowaty: 429, 2004:6991. "Sexual Natures: How Feminism Changed 27 Darryl T. Gwynne: "Food Quality Controls ", Signs, vol. 28, Sexual Selection in Mormon Crickets by 2003:3. Altering Male Mating Investment", Ecology, vol. 74, 1993:5; Darryl T. Gwynne Nyckelord och Leigh W. Simmons: "Experimental beteendeekologi, etologi, evolutionsbiologi Reversal of Courtship Roles in an Insect", könsstereotyper, sexuell selektion, zoologi Nature, vol. 346, 1990:6280. 28 Joan Roughgarden: Evolution's Rainbow: Keywords Diversity, Gender and Sexuality in Nature animal behaviour, animals, ecology, ethology and People, University of California Press evolution, gender, sexual selection, 2004. 29 Patricia Adair Gowaty: "Principles of Fema- Summary les' Perspectives in Avian Behavioural Ecolo- "Gender stereotypes and androcentrism in gy", Journal of Avian Biology, vol. 28, behavioural ecology" by Måns S. Andersson, 1997:2. Ph D, Department of Gender Studies, Uppsala 30 Bengt Hansson, Staffan Bench och Dennis University and Miriam A. Eliasson, Ph D Candi- Hasselqvist: "Infanticide in Great Reed date at Karolinska Institutet and National Insti- Warblers: Secondary Females Destroy Eggs tute of Working life, Stockholm. of Primary Females", Animal Behaviour, vol. 54, 1997:2- The field of evolutionary ecology in general and 31 Sigal Balshine-Earn och Brendan J. behavioural ecology in particular is often regar- McAndrew: "Sex-Role Reversal in the ded as an androcentric science where sexual Black-Chinned Tilapia, Sarotherodon Mela- stereotypes pervade. In this article the authors 76 I Kvinnovetenskapiig tidskrift 2-3.06

review some of the evidence for this notion and suggest that behavioural ecology still is suffer- ing from such gender bias. The criticism so far has mainly been centred on howthese problems affect the understanding of humans. Here the authors focus on how it can produce mis- conceptions of animals and animal behaviour. In particular the authors discuss why gender perspectives are relevant to theory production, experiment design and the choice of study species. It is suggested that sexual stereotypes and androcentrism are not a necessary part of behavioural ecology, and that the field has the potential of producing knowledge that could revolutionize some of the thinking around sex and gender.

Måns S.Andersson Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet Box 634 SE-751 26 Uppsala [email protected]

Miriam A. Eliasson Arbetslivsinstitutet SE-113 91 Stockholm [email protected]