Hur Görs Djur? Könsstereotyper Och Androcentrism I Studier Av Andra Arter Än Homo Sapiens Måns S
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Djurs beteende tolkas ofta utifrån andro- och antropocentriska könsstereotyper. Måns Andersson och Miriam Eliasson visar hur genusforskningen kan bidra med perspektiv på kön som förbättrar förståelsen av djur och deras beteenden. Hur görs djur? Könsstereotyper och androcentrism i studier av andra arter än Homo sapiens Måns S. Andersson och Miriam A. Eliasson Människor verkar ha svårt att låta bli att ger, genetiker, etologer, beteendeekologer kategorisera andra människor efter stereo- med flera studerar djur och skapar teorier om typer oavsett gynnsamma förutsättningar för deras beteenden och kulturer.5 Gränserna är att detta skall undvikas.1 Studier visar till inte skarpa, framför allt är ämnesbakgrunden exempel att när försökspersoner, i en experi- blandad i USA, där beteendeekologi till exem- mentsituation, ställs inför uppgiften att upp- pel kan bedrivas av antropologer på institu- skatta mäns och kvinnors längd så under- tioner för psykologi. Forskare som studerar skattar de regelmässigt kvinnors längd.2 djurs beteenden och bidrar till den veten- Även forskare som studerar djur bär med sig skapliga representationen av dem inom dessa den här sortens könsstereotyper, vilket på- discipliner kommer i denna text att benäm- verkar förståelsen av djuren, av processer nas beteendeekologer. som evolutionen och av oss själva som män- Teorier och resultat som utgår från forsk- niskor. 3 ning på djur betraktas i dag till stor del som Den ornitologiskt kunnige som slår upp en konservativ kraft i samhället av bland sparvhök i Bonniers Alla Europas fåglar i annat genusteoretiker, men den skulle kunna färg slås av att honan avbildas som likstor innebära en revolution för tänkandet kring med hannen trots att honorna i verkligheten kön och könsbundna egenskaper. Att plocka är mycket större. Att hannars storlek över- isär och återuppbygga könsbegreppen har drivs är vanligt i fågelhandböcker.4 Den här delvis varit nödvändigt, i synnerhet för dem typen av könsstereotypa representationer av som arbetar med teorier om sexuell selektion. djur lämnas fortfarande ofta oproblematise- Därför är olika genusperspektiv - som kan rade när antropologer, ornitologer, psykolo- bidra med nödvändiga insikter för både teori- 66 I Kvinnovetenskapiig tidskrift 2-3.06 bildning och det praktiska vetenskapliga den hos honor och hannar formats av mer hantverket - självklart relevanta för dessa eller mindre olika evolutionära selektions- vetenskaper. Genusperspektiven kan användas tryck. I många fall har detta drivit fram våld- för att analysera och problematisera hur kön sam konkurrens, som mellan de jättelika val- framställs samt hur beteenden och egenskaper rosshannarna, men även till mer subtilt kon- binds till kön i studier av djur. kurrerande mikrohannar, som hos marulkar.7 Vi tar i denna artikel framför allt avstamp Den andra processen drivs av individers val. i de feministiska analyser av beteendeekolo- Utgångspunkten är, kraftigt förenklat, att om gin, med teoretisk utgångspunkt i könsstereo- den som väljer (ur evolutionärt perspektiv) en typer och androcentrism, som gjorts av bio- partner med vissa egenskaper får mer avkom- logen Marlene Zuk.6 Syftet är att lyfta fram ma än andra, så kommer de föredragna egen- beröringspunkter mellan genusvetenskap skaperna att bli vanligare och vanligare inom och evolutionsbiologi genom att, med exem- arten. Om individer av ett kön i mindre grad pel från fältet sexuell selektion, visa hur är upptagna med att producera eller vårda könsstereotyper reproduceras i forskning om avkomma kommer selektionen inom detta djur, men även att lyfta fram den del av evo- kön att driva på en ökad satsning på att bli lutionsbiologin som inom befintliga teori- vald. Hos varmblodiga ryggradsdjur är det ramar producerar motkunskaper. Dessutom vanligare att honor bedömer hannar och väljer vill vi lyfta fram några nya områden där ett den som verkar lämpligast. Detta kan resul- möte mellan genusvetenskap och evolutions- tera i att de som försöker bli valda, i huvud- biologi skulle kunna vara fruktbart och för- sak hannar, utvecklar märkliga egenskaper bättra vår förståelse av djur. som hopplöst långa fjädrar, byggande av dekorerade bon, komplicerade dansupp- Kön och evolution visningar och sång.8 Charles Darwin utarbetade förutom teorier Kopplingar mellan beteenden och kön föl- om det naturliga urvalet även teorier om det jer dock inte regler som bestäms av könstill- sexuella urvalet eller sexuell selektion. Teori- hörighet. I stället är det selektionstrycken och erna om det naturliga urvalet är lättolkade, de specifika arternas evolutionära historia har blivit empiriskt väl underbyggda och fått och begränsningar som avgör vilka egenska- ett stort allmänvetenskapligt genomslag. per som dyker upp hos vilket eller vilka kön Däremot har teorierna om det sexuella urva- och i vilken grad beteenden förekommer let varit föremål för stötande och blötande i omväxlande hos olika kön inom samma art. över hundra år, en diskussion som intensifie- Att en art har två kön som finns åtskilda i rats under de senaste tjugofem åren i takt två olika typer av kroppar, det vi till vardags med att det empiriska stödet för delar av teo- kallar kön, är inte heller regel. I stället saknar rierna blivit allt starkare. de flesta arter helt kön, många har fler än ett Sexuell selektion anses fungera i huvud- kön i varje kropp och förmåga till flexibel sak på två sätt. Den första processen drivs av eller dubbel könstillhörighet är utbredd. att konkurrensen om parningstillfällen är Andra arter har en mångfald av kön, som större mellan individer av samma kön, oftast protisten Tetrahymena med sju och slem- det hanliga. Utgångspunkten är att beteen- svampen Physarum med tretton.9 Utveckling, förändring, förnyelse I 67 Definitionen av biologiskt kön baserar sig av könsstereotyper och androcentrism. I det på könscellens storlek. Om individer av en följande ges exempel som belyser varför det art producerar två storlekstyper kallas de är väsentligt att tänka efter två gånger innan som producerar den större typen för honor förståelse baseras på upplevd "likhet". och de som producerar den mindre för han- När biologer försökt förstå immunförsva- nar. De flesta organismer undandrar sig vis- ret har det varit en stor fördel att det i huvud- serligen till och med en så enkel dikotom sak fungerar på samma sätt hos fåglar, möss könsindelning, men för ryggradsdjuren räck- och människor. En stor del av kunskapen om er den långt. Övriga egenskaper associeras de vita blodkropparna kommer från studier art- eller gruppvis, och på mer eller mindre av höns. Likheterna har varit en tillgång för goda grunder, till det ena, det andra, eller oss (men inte alltid för hönsen). Likheter blir båda könen. I vissa fall är det oomstridda dock mer problematiska när det gäller att associationer. Få beteendeekologer bestrider förstå djurs beteenden. Dels för att vissa bete- att honor oftare är större än hannar, att alla enden verkar evolveras fram snabbare och däggdjur oavsett kön har njurar och att en med större flexibilitet än till exempel blod- däggdjurshanne inte kan producera en kroppar, men framför allt för att beteenden moderkaka. Andra associationer mellan ger större utrymme för tolkning. Dessa tolk- egenskaper och kön är mindre självklara. ningar lämnas i stort sett alltid oproblemati- Genom att använda modellorganismer försö- serade. ker beteendeekologer skapa generaliseringar Genusvetenskapen har de senaste tre för vilka krafter som driver fram vilka typer decennierna ifrågasatt föreställningar om 10 av beteenden hos ett eller flera kön. De hur vi människor "är". Man har problemati- arter som är modellorganismer, exempelvis serat den bild av oss själva vi producerar med bananflugan och talgoxen, antas svara på hjälp av bland annat biologin, en vetenskap selektionstrycken på ett sätt som är generali- där mannen länge varit norm.11 Forskare serbart till fler arter. Valet av modellorganis- som försökt ta ett samlat grepp på den bete- mer baserar sig dock inte nödvändigtvis på endeekologiska vetenskapen har slagits av deras representativitet, utan på att de är hur påfallande ofta studiet av sexuell selek- praktiskt möjliga att studera och ger forska- tion har inriktats på studier av hannar, deras re intrycket av att relevanta frågor kan besva- dominerande ställning, deras anpassning till ras. Det finns dock en modellorganism som strid, deras ornament och deras spermiers mer än någon annan påverkar uppfattningar och penisars förträffliga funktionalitet. När om hur djur beter sig: människan. det gäller social organisation dominerar stu- dier av hannars relationer till andra hannar Bedräglig likhet och till honor, medan honors relationer till Bilden av människan är i stor utsträckning andra honor i stor utsträckning lämnas där- den modell utifrån vilken djurs beteenden hän.12 tolkas och representeras. Tolkningarna av Sedan sjuttiotalet har beteendeekologin, djuren verkar bygga på omedvetna och samtidigt som teorierna om sexuell selektion underförstådda, så väl som uttalade, före- återupptäckts och omformulerats, dock gått ställningar om likhet som ofta karaktäriseras från att vara ett mansdominerat fält till att bli 68 I Kvinnovetenskapiig tidskrift 2-3.06 en vetenskap där kvinnor tar mer plats. Detta att få avkomma kan tas som exempel: verkar, framför allt inom primatologin, "Where one sex invests considerably more intressant nog ha skett parallellt med att than the other, members of the latter will honor i större utsträckning börjat betraktas compete among themselves to mate with som mer avgörande för