UV RAPPORT 2014:61
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien
Västra Götalands län, Bohuslän, Tanums kommun, Tanum socken, Ryland 3:2, 2:22, Tanumshede 1:28, 1:33, 1:34, 1:43, 1:8, 1:11 och 1:35, Tanum 2230, 2231, 2262 och 580 med flera
Betty-Ann Munkenberg
UV RAPPORT 2014:61
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien
Västra Götalands län, Bohuslän, Tanums kommun, Tanum socken, Ryland 3:2, 2:22, Tanumshede 1:28, 1:33, 1:34, 1:43, 1:8, 1:11 och 1:35, Tanum 2230, 2231, 2262 och 580 med flera Dnr 3.1.1-03036-2013
Betty-Ann Munkenberg Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Tel.: 010-480 80 00 Fax: 010-480 82 13 e-post: [email protected] e-post: [email protected] www.arkeologiuv.se
© 2014 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:61
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.
Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Fotot visar några av gravhögarna på Tanum 580. Foto: Betty-Ann Munkenberg. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014 Innehåll
Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Förundersökningarnas genomförande 7 Målsättning 7 Metod och genomförande 7 Förundersökningarna 9 Tanum 2230, stenåldersboplats 9 Tanum 2231, mesolitisk boplats 14 Tanum 2262, boplats 17 Tanum 580, Tanum 671:1 och 2, gravar och Tanum 2238, kokgrop 27 Referenser 35 Administrativa uppgifter 36 Tanum 2230, stenåldersboplats 36 Tanum 2231, mesolitisk boplats 36 Tanum 2262, boplats 36 Tanum 580, Tanum 671:1 och 2, gravar och Tanum 2238, kokgrop 37 Bilagor 38 Bilaga 1. Makroskopisk analys av jordprover från FU, Tanum 2262 och Tanum 2238 38 Bilaga 2. Kalibrerade 14C-dateringar 42 Bilaga 3. Schaktdokumentation Tanum 2262 43 Figur- och tabellförteckning 44 Strömstad
E6
Tanumshede
Grebbestad
Rabbalshede Fjällbacka
Hamburgsund E6
Dingle NORGE
Tanumshede
Munkedal Göteborg
Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur GSD-Översiktskartan, blad 256 Karlstad (skala 1:250 000), och GSD-Sverigekartan.
4 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien Tanumshede tätort ligger i en mycket fornlämningsrik trakt. Redan under tidig stenålder, när området var skärgård, levde människor här. Under hela förhistorien och fram till våra dagar har man bott och begravt sina döda på platsen. Inför detalj- planeläggningen av ortens centrala del har arkeologiska förundersökningar påvisat spår efter bebyggelse under både sten-, brons- och järnålder.
Sammanfattning Inför detaljplaneläggning i Tanumshede utfördes vintern 2013 arkeologiska förundersökningar på eller vid fornlämningarna Tanum 580, 671:1 och 2, Tanum 672:2, Tanum 2238, Tanum 2262, Tanum 2231 och Tanum 2230. Runt fornlämningarna Tanum 580, Tanum 671:1 och 2, Tanum 672:2 och Tanum 2238 berörde förundersökningen mindre ytor. Flertalet av schak- ten visade sig vara tomma på arkeologiskt innehåll eller störda av senare tiders verksamhet. Nära Tanum 2238, en kokgrop, påträffades emellertid sex stolphål och två gropar innehållande bränd lera och keramikskärvor av äldre järnålderstyp. Tre av stolphålen bedömdes som osäkra då färgningarna var grunda och därigenom otydliga i form. Tre dateringar av träkol visade på verksamhet århundradena efter Kristi födelse och vikingatid. Även ett bränt sädeskorn daterades. Detta angav en datering till äldre bronsålder. Inga fortsatta åtgärder anses nödvändiga inom de förundersökta ytorna. Fornlämningarna Tanum 580, 671:1 och 2 och Tanum 672:2 kvarligger inom tidigare begränsning i förhållande till undersökta ytor. Vid förundersökningen av Tanum 2262, begränsades den mer välbevarade delen av fornlämningen till ett 2350 kvadratmeter stort område. I schakten inom detta framkom åtta gropar, två härdar, åtta stolphål, två rännor och ett fyndförande lager. I lagret påträffades drygt 100 slagna flintor, merparten avslag men även två kärnfragment och en atypisk kölformig kärna. Bland flintorna fanns avslag som kan dateras till mesolitikum(jägarstenålder), neo- litikum (bondestenålder) och metalltid (brons- och järnålder). Totalt upp- märksammades 135 slagna flintor, en keramikskärva och ett tiotal fragment av brända djurben. Två träkolprover, ett insamlat i ett kulturpåverkat lager och ett från en härd har daterats. Det förstnämnda visade på vikingatid och härden brann vid århundraden runt vår tideräknings början. Sammantaget tyder resultatet på att området varit befolkat till och från under många tusen år. Fornlämningen har fortsatt lagskydd. På Tanum 2230 hittades en keramikskärva och en kärnyxa, två kärn- fragment, elva avslag (varav två brända) och tre övriga slagna flintor. Ett avslag bedömdes vara metallslaget. Dessutom återfanns en härd på cirka 0,7 meters djup som har daterats till mesolitikum. Eftersom nästan halva fornlämningen har förstörts av sandtäkter och få fynd och anläggningar har påträffats på de intakta ytorna bedöms fornlämningen som undersökt och borttagen i och med förundersökningen. Inom Tanum 2231 finns uppgift om att flintor av mesolitisk karaktär har insamlats i trädgården tillhörande ett torp. Förundersökning genomfördes
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 5 # # # Kålhog # FU-område # Gärpen Bevakningsobjekt # # # Fast fornlämning # ## # Övrig kulturhistorisk lämning Hogar # # Undersökt och borttagen # Vattenverk # Ej kulturhistorisk lämning # # Höjden # # Tanumshede
Hedevallen # ## ## # Idrottsplats 2230 # # # # ## # ## 2231
# Sjukhem # #
## # # # Storemyr # Hedegården #
2262 # # Tanumshede # Museum Djupemyr # # # ## # # # # 671:1 # Hedes Bygdegård 671:2 # gamla tomt # # 580:1 Tanumsälven Sporthall 2238 # #
# # #
# Prästgården
#
Brolunden # # # # # # # # # Kyrkonäs#
# Nytorp Vinbäck # # # # # # # # 0 500 m
Västerby # # # Figur 2. Förundersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan,ind omr blad 65C 1iS Grebbestad och 65C 1iN # Sannäs. Skala 1:10 000. # Holmen # # ### Ängarna # # # # Ulriksdal Blyhällan # 6 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats# under förhistorien Klåvan
# # Krokholmen # # #
# Reningsverk # # # # # ## # # i avgränsande syfte och berörde bergssluttningen nordväst om torpet. Inga fynd eller anläggningar av förhistorisk karaktär påträffades. Bakgrund Inför planeringen av en ny detaljplan för Tanumshede centrum utfördes 2012 en arkeologisk utredning av Rio Kulturkooperativ. Inom nästan hela utredningsområdet framkom lämningar, både från stenålder och från metalltid (Toreld & Östlund 2013). Fornlämningen registrerades i FMIS och fick RAÄ-nr Tanum 2262. På närliggande fastigheter, vid Hotell Tanums gästgiveri, genomfördes 2011 en efterdokumentation av schakt som grävts för rörnedläggning. I schakten fanns en del indikationer på förhistoriska lämningar, bland annat en kokgrop (Swedberg 2011). Denna registrerades i FMIS som Tanum 2238. Därefter har Rio Kulturkooperativ även genomfört en mindre för- undersökning på fastighet Tanumshede 1:125, där det framkom enstaka fragmentariska spår av förhistorisk verksamhet. Tanum 2230 och 2231 på Ryland upptäcktes året innan vid en arkeolo- gisk utredning som även den genomfördes av Rio Kulturkooperativ. Förutom fältarbete bestod utredningen av en genomgång av historiska kartor och arkivuppgifter (Toreld & Östlund 2010). Förundersökningarnas genomförande Målsättning Den övergripande målsättningen är att förse länsstyrelsen med ett bättre kunskapsunderlag inför prövningen av arbetsföretaget enligt 2 kap. 12§ KML. Detta görs genom att i förundersökningen klarlägga fornlämningar- nas fysiska gränser och få en uppfattning om deras ålder, karaktär, tillstånd och komplexitet, så att deras vetenskapliga och pedagogiska potential kan bedömas. Utifrån resultatet presenteras också förslag till preciserade fråge- ställningar. I presentationen av de enskilda platserna redovisas förundersökningens arkeologiska målsättning/syfte för varje enskild fornlämning.
Metod och genomförande Förundersökningsmetoden har varierat något mellan de olika fornlämning- arna, beroende på lämningarnas topografiska läge och vilken ambitionsnivå länsstyrelsen angett i förfrågningsunderlaget. På Tanum 2230, Tanum 2262 och Tanum 580 med flera, som alla skulle undersökas med hög ambitionsnivå som ett led i borttagande, har vi använt grävmaskin. Via maskingrävda schakt, fördelade över förundersökningsom- rådena, har vi avgränsat lämningarna och fått grepp om frekvens och typ av anläggningsspår. Schakten har generellt varit cirka tre meter breda och längden har varierat mellan 4 och 18 meter. För att få en uppfattning om fyndmängd har vi, med maskin skiktgrävt matjorden ner till mineraljor- den. Valda anläggningar har profilgrävt och dokumenterats. Prover, såsom makrofossil och kol som bedömts som relevanta för frågeställningarna har samlats in och analyserats.
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 7 Förundersökningen av Tanum 2231 syftade enbart till att avgränsa forn- lämningen i nordväst och då förundersökningsområdet är bergigt har vi där handgrävt rutor i vegetationsfickor och på bergshyllar med jordlager. De fynd som vi träffat på har dokumenterats genom, beskrivning och i vissa fall fotografering. Därefter har de återdeponerats på samma plats där de hittades. Inom de fornlämningar som vi bedömt som färdiggrävda i och med förundersökningen har merparten av fynden samlats in. All dokumentation, såsom fältinmätningar, beskrivningar och foto har registrerats i Intrasis, projekt UV 2013:187. Inmätning av områden och schakt gjordes med Differential Global Positioning System (DGPS). I övrigt redovisas använda metoder under rubriken ”Resultat” för varje enskild fornlämning.
8 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien Förundersökningarna Tanum 2230, stenåldersboplats Fastighet: Ryland 3:2. Föreslagen åtgärd: inga ytterligare arkeologiska insatser förordas.
Topografi Fornlämning Tanum 2230 ligger mellan Rylandsvägen och ett bergsparti i norra kanten av Tanumshede tätort.Under historisk tid brukades området som utmark, skador i berget norr om platsen visar till.exempel på småskalig stenbrytning (Tanum 2227 och 2229). Lokalen ligger delvis i en flack slutt- ning, cirka 50 meter över havet. Vid den arkeologiska utredningen påträffades slagen flinta och bergart, samt en keramikskärva. Platsen daterades utifrån keramiken till neolitikum. På tomten intill förundersökningsområdet finns uppgifter om fynd av en slipad tjocknackig yxa vilken stödjer en neolitisk datering. Omkring halva fornlämningen är skadad av små sandtäkter. Det historiska kartmaterialet visar att dessa troligen tillkommit någon gång mellan 1783 (storskiftet) och
Figur 3. Översikt över östra delen av Tanum 2230, den del av fornlämningen som är kraftigt skadad av sandtäkter. Foto: Betty-Ann Munkenberg.
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 9 FU-/SU-område # Fornlämning Schakt Härd Störning
Tanum 2223 131 142 129 141
140 128 #
# 130
132 Tanum 2225
144
# 3:89
Tanum 2226
Tanum 2227
#
Tanum 830:1 #
Tanum 2228 #
0 10 m 2:22
Figur 4. Schaktplan Tanum 2230. Skala 1:500.
10 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien Figur 5. Några av de återde- ponerade flintorna i schakt131. Foto: Betty-Ann Munkenberg.
Figur 6. Bilden visar den profilgrävda härden, A143, i schakt 142 som har daterats till mesolitikum. Foto: Glenn Johansson.
1846 (laga skiftet). På ytan finns också tre registrerade gränsmarkeringar (Tanum 2223, 2225 och 2226).
Resultat Tanum 2230 undersöktes med hög ambitionsnivå som ett led i ett eventuellt borttagande. Runt hela boplatsen maskingrävdes schakt, i syfte att säkerställa avgränsningen och komplettera utredningens sökschakt. 235 kvadratmeter, fördelade på nio schakt, drogs inom den 1900 kvadratmeter stora fornläm- ningen. Drygt 800 kvadratmeter, eller 43%, av ytan var dock söndergrävd genom täktverksamhet. Inför förundersökningen fanns förhoppningen att delar av fornlämningen var bevarad under täktgroparnas dumpmassor. Emellertid visade det sig att så inte vara fallet. Sammantaget i schakten påträffades en keramikskärva, en kärnyxa, två kärnfragment och elva avslag (varav två brända) och tre övrigt slagen flinta. Ett avslag bedömdes vara metallslaget. Dessutom återfanns en härd på cirka 0,7 meters djup. Härden mätte 1,2 m i diameter i plan och var 0,3 m djup.
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 11 Norra kanten var störd av ett stenfyllt dräneringsdike. Ett kolprov har ved- artsbestämts till al och daterats till tidigmesolitikum. Dateringen stämmer väl med flertalet av de påträffade flintorna som bedömdes som mesolitiska. Eftersom nästan halva fornlämningen är förstörd av sandtäkter och få fynd och anläggningar har påträffats på de intakta ytorna bedöms fornläm- ningen som undersökt och borttagen i och med förundersökningen. Endast fynden från schakt 142, fyra flintor och en keramikskärva, har samlats in. Detta på grund av att övriga fynd återdeponerades före det att vi insåg att fornlämningen var för fragmentariskt bevarad för att undersökas vidare på ett meningsfullt sätt.
Tabell 1. Tanum 2230, schaktbeskrivningar. Schaktnr Beskrivning
128 0–0,15 m förna, humus 0,15 m– blockig stenig grusig röd sand. Tätt packat med block mot berget Grävdjup cirka 0,5 m
129 0–0,15 m förna, humus 0,15 m– blockig stenig grusig röd sand. Tätt packat med block mot berget Grävdjup cirka 0,5 m
131 0–0,25 m förna, blekjord 0,25 m– grusig sand. Fynd: 4 avslag och 1 övrigt kärnfragment i flinta (inte insamlade, fyra stycken fotade se figur 5 )
132 0–0,2 m förna 0,2–0,3 m sand 0,3 m– grusig sand. Fynd: 2 avslag i flinta varav 1 bränt (inte insamlade)
140 0–0,15 m förna 0,15 m– siltig sand. Fynd: 3 avslag, varav 1 bränt, i flinta (inte insamlade)
141 0–0,2 m förna 0,2 m– siltig sand. Fynd: 3 flintor (inte insamlade). Schaktet drogs vid täktgrop
142 0–0,2 m förna, blekjord 0,2–0,7 m flammig humös sand 0,7 m– sand Fynd: 2 avslag, 1 övrigt slagen med retusch och 1 kärnyxa i flinta, samt 1 liten keramik- skärva (insamlade) Härd A143 1,2 m i diameter och 0,3 m djup låg cirka 0,7 m under mark. Norra kanten stört av stenfyllt dräneringsdike. Kol artbestämt till al och daterat till 7612±59 BP/ 6600–6380 BC kalibrerad ålder med 2 sigma (Ua-31429)
144 Schaktet drogs genom en cirka 4×4 m stor hög med ett 1×1 m kvadratiskt hål i mitten som var cirka 0,4 m djupt. I ytan av högen syntes block i varierande storlek och därunder fanns grusig sand. Högen halverades. Mittgropen visade sig vara stenfodrad och 0,8 m djup, de nedre 0,4 m var packade av mindre stenblock och den plana botten mätte 0,8 m. Fynd: Glasflaska 1 liter, troligen mitten av 1900-talet
Tabell 2. Tanum 2230, tillvaratagna fynd. F-nr Material Sakord Antal Vikt (g) Anmärkning
9 Flinta Kärnyxa 1 65 Atypisk
10 Flinta Avslag 1 2 Borrliknande
11 Flinta Övrigt slagen med 1 112 Retusch längs konvex sida retusch
12 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien F-nr Material Sakord Antal Vikt (g) Anmärkning
12 Flinta Avslag 1 5 Spånliknande
13 Keramik Kärl 1 1 Glättad, bergartsmagrad, gods- tjocklek 0,5 cm
Tabell 3. Tanum 2230, vedartbestämning och koldatering (*).
Vedart A-nr A-typ 14C-datering
Al* A143 Härd 7612±59 BP
Vetenskaplig potential Sett utifrån de fynd som hittats på platsen har den besökts vid flera tidpunk- ter. Det mest substantiella materialet är dock de mesolitiska lämningarna, där framför allt den daterade härden har betydelse för kunskapsuppbyggnaden. I Bohuslän finns endast drygt en handfull lokaler med eldstäder daterade till mesolitikum. På flera av platserna, liksom på Tanum 2230, har få fynd hittats i anslutning till anläggningarna. Att fynd och anläggningar inte alltid ligger på samma plats är något som de flesta arkeologer som jobbar med stenålderslämningar länge misstänkt. Men, materialet är dock fortfarande för litet för att dra några generella slutsatser. Den påträffade härden innebär emellertid en större erfarenhet om var i terrängen och på vilken nivå vi kan förvänta oss bevarade mesolitiska anläggningar.
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 13 Tanum 2231, mesolitisk boplats Fastighet: Ryland 2:22. Föreslagen åtgärd: inga ytterligare arkeologiska insatser inom förundersökningsområdet.
Topografi Cirka 50 meter sydöst om Tanum 2230 ligger Tanum 2231. Själva forn- lämningen är registrerad söder om bergspartiet, där torpet Stenbacken idag ligger. I trädgården, cirka 55 meter över havet, har man funnit rikligt med bearbetad flinta av mesolitisk karaktär. Mellan stenålderslokalerna ligger det bergsparti som under historisk tid brukades som utmark. Som tidigare nämnts finns skador i berget visar på småskalig stenbrytning (Tanum 2227 och 2229). På berget finns också några skålgropar (Tanum 830:1) och tidi- gare stod där en väghållningssten som nu är flyttad till Vitlycke Museum (Tanum 830:2/869:1). Östra delen av berget, längs gamla Riksvägen, utgör det aktuella förundersökningsområdet.
Resultat Området nordväst om Tanum 2231 undersöktes enligt länsstyrelsens direktiv med låg ambitionsnivå, endast i avgränsande syfte. Förundersök- ningsområdet utgjorde ett cirka 2010 kvadratmeterstort område nordväst om den registrerade mesolitiska boplatsen. 16 provrutor handgrävdes i till synes intakta slänter och på platåer med jordlager. Fyra av rutorna var 1×1 meter och resterande mätte cirka 0,6 meter i kvadrat. Rutornas djup varierade mellan 0, 1 och 0,6 meter. Förundersök- ningsområdet visade sig vara mer påverkat av senare tider än vad som syntes ovan mark. Berget var till stora delar skadat av bergstäkter (Tanum 2227 och Tanum 2229). Nedanför berget på en plan yta, gränsande till gamla riksvägen, grävdes två meterrutor vilka visade att området var urgrävt och att massor av diverse slag förts på. Ytan torde även ha använts som sophög. Vi hittade inga fynd eller andra spår som tydde på att den mesolitiska boplatsen fortsatte upp i bergssluttningen.
Tabell 4. Tanum 2231, schaktbeskrivningar. Schaktnr Storlek (m) Lagerbeskrivning
121 0,6×0,6 0–0,1 m torvig humus, mycket rötter och skärvig sten från berget under 0,1 m– berg
122 0,6×0,6 0–0,1 m grästorv, mycket rötter 0,1–0,2 m humus, rötter och kol 0,2 m– skärvig sten, stenigt grus. Fynd: smälta/slagg?
123 0,6×0,6 0–0,1 m mossa, mycket rötter 0,1–0,2 m humus, rötter 0,2 m– berg
124 0,6×0,6 0–0,08 m mossa, mycket rötter 0,08–0,18 m humus, rötter 0,18 m– berg
14 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 131 128 129
# Tanum 2225
130
124 125
123 127 126
Tanum 2229 121 #
122
Tanum 2227 # 151 148 150 153 152 149 # Tanum 830:2 # Tanum 830:1 154
147 146
2:22
FU-/SU-område # Fornlämning Schakt Härd 0 10 m Störning
Figur 7. Schaktplan Tanum 2231. Skala 1:500.
TANUMSHEDE Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 15 Schaktnr Storlek (m) Lagerbeskrivning
125 0,6×0,6 0–0,08 m mossa och grässvål 0,08–0,12 m humus, rötter 0,12 m– berg
126 1×1 0–0,2 m förna, mycket rötter 0,2–0,4 m humus, rötter 0,4 m– berg
127 1×1 0–0,12 m mossa, förna, mycket rötter 0,12–0,2 m humus, rötter 0,2 m– berg
146 1×1 Påförda recenta massor. Grävdjup cirka 0,6 m
147 1×1 Påförda recenta massor. Grävdjup cirka 0,6 m
148 0,6–0,6 0–0,1 m grästorv, förna 0,1–0,15/0,25 m humus, därunder berg
149 0,5×0,5 0–0,1 m grästorv, förna 0,1–0,15/0,2 m humös grusig sand, skärvig sten, påfört? mycket rötter
150 0,6×0,6 0–0,1 m grästorv, förna 0,1–0,2/0,35 m humös med skärvig sten, påfört? mycket rötter
151 0,6×0,6 0–0,05 m grästorv 0,05–0,05/0,2 m humös med skärvig sten, påfört 0,2 m– humus, tätt packade stenblock och stora rötter. Grävdjup 0,3 m
152 0,6×0,6 0–0,05 m grästorv 0,05–0,05/0,2 m humus 0,2 m– humus, tätt packade stenblock och stora rötter. Grävdjup 0,45 m
153 0,6×0,6 0–0,1 m grästorv förna 0,1–0,2/0,35 m humus rötter. Grävdjup 0,35 m
154 0,6×0,6 Påfört stenigt grus. Grävdjup 0,4 m
16 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien Tanum 2262, boplats Fastighet: Tanumshede 1:28, 1:33, 1:34 och 1:43. Föreslagen åtgärd: Särskild undersökning i avgränsat område inom fornlämningen.
Topografi Den registrerade fornlämning Tanum 2262 är belägen på en fornlämnings- rik, långsträckt höjdrygg. På och runt höjden har Tanums centrum vuxit fram. Ortens gästgiveri byggdes i mitten av 1600-talet vid, och till viss del på, ett järnåldersgravfält. Kvar av gravfältet finns öster om gästgiveriet tio övertorvade stensättningar och fem högar, norr om huvudbyggnaden lig- ger två högar och två stensättningar (Tanum 580, 671:1 och 2 och Tanum 672:1 och 2). Fornlämning 2262, cirka 7900 kvadratmeter stor, ligger på tomt- eller parkmark i en svag sluttning norr och öster om de kända gra- varna. Närmare 600 kvadratmeter av fornlämningsytan utgörs av riven eller befintlig bebyggelse. Efter resultatet av den arkeologiska utredningen 2012 kunde områ- det delas in i tre ytor, en nordligt med företrädesvis mesolitiska fynd, en
Figur 8. Anders Kjellin avsöker marken med metalldetektor medan grävmaskinist Henry Christenson tar sig en paus. Foto: Johannes Nieminen.
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 17 SU-område 1:28 FU-område Schakt 177 Anläggning 160 1:248 Störning 190 2:31 187
173
1:33 176
198 212 191
195
192 200
2:32 201
213 168
218 161
170
246 243 238 230
155
234
233
240 229
179 228
172 214
193 194 216 171 1:34 180
227 185
205 206 0 10 m
204 Figur 9. Schaktplan Tanum 2262, förundersökningsområdet. Skala 1:500.
199
18 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien
1:35
182
Tanum 671:1 # 100 101 189 Figur 10. Schaktplan Tanum 188 2262, föreslaget slutundersök- ningsområde. Skala 1:250.
174 175
1:33
197
196
202 203
211
219 221 224 220 226 223 222
225
169
231 239 232 SU-område FU-område 247 Schakt Anläggning 237 Störning 241 235 242 0 10 m
236 central med möjliga huslämningar från metalltid och en östlig med fynd och anläggningar både från mesolitikum och senare perioder. Stora delar av området verkade vara störda av senare tiders markarbeten varför vi i förundersökningen ansåg det viktigt att utreda vad som var intakt och inte.
Resultat Tanum 2262 undersöktes med hög ambitionsnivå som ett led i ett eventu- ellt borttagande. Runt hela undersökningsområdet maskingrävdes schakt, i syfte att avgränsa boplatsen. Drygt 7,5 procent av ytan eller totalt 550 kvadratmeter, fördelade på 35 schakt, grävdes. I hälften av schakten förekom sentida störningar i någon form, allt från dikesgrävningar till urgrävningar med påförda massor. Vid förundersökningen påträffades endast fynd och anläggningar med substans i norra delen av ytan, vilket innebar att den 7300 kvadratmeterstora ytan begränsade till 2450 kvadratmeter. Väster om det föreslagna slutundersökningsområdet framkom tio humösa fläckar i den grusiga sanden. Fyra av dem bedömdes som stenlyft och tre var så tunna att de försvann vid rensning. Kvar fanns en liten grop, A163 och två osäkra härdar, A159 och A244. Lämningarna var så fragmentariska att ytan bedömdes inte kunna bidra med någon ytterligare information. På fastigheterna Tanumshede 1:28 och 1:33 drogs cirka 105 kvadratmeter fördelade på nio schakt. Fyra av dem innehöll förhistoriska lämningar. Allra längst i norr framkom relativt rikligt med slagen flinta. Av det 50-tal flintor som påträffades i schakt 173 kunde avslagen teknologisk främst dateras till mesolitikum men några enstaka bedömdes höra hemma i neolitikum och metalltid. Flintorna låg i vad som uppfattades som ett kulturpåverkat lager. Ett jordprov togs i lagret. Den makroskopiska analysen visade att lagret endast innehöll träkol och ett par små amorfa klumpar som inte har ana- lyserats vidare (se bilaga 1). Kol från ett område i schaktet där kulturlagret (A176) var något kraftigare har artbestämts till al och daterats till vikingatid. Den stora tidsskillnaden mellan dateringen och fyndmaterialet indikerar att den något kraftigare och mer sot och kolfrekventa delen av kulturlagret inte ackumulerats samtidigt som fynden. Möjligen rör det sig om två skilda, men till innehåll relativt lika lager. I schaktet fanns också två stolphål som stratigrafiskt låg under kulturlagret. Det ena (A175) av dessa undersöktes. Stolphålet var 0,35 meter i diameter och 0,25 meter djupt med en fyllning av mörkbrun humös grusig sand. Fem knytnävsstora stenar låg i anlägg- ningens övre del. I schakt 195 påträffades förutom ett par anläggningar och slagen flinta även ett tiotal fragment av brända ben, osteologiskt bestämda till djurben (Leif Jonson muntligen). Även söder om fastighet Tanumshede 1:33, på fastighet Tanumshede 1:43, framkom i schakten anläggningar av förhistorisk karaktär. I trädgården grävdes fyra schakt, totalt 84 kvadratmeter, och i tre av dem fanns anlägg- ningsspår. Det schakt, 218, som hade flest var drygt 15 kvadratmeter stort och innehöll åtta anläggningar mellan 0,2 och 0,9 meter i diameter (A219 t.o.m. A226, se bilaga 3). Två färgningar som överlappade varandra under- söktes (A220 och A221) och dokumenterades i profil. Anläggningarna hade ett stratigrafiskt förhållande som visade att den ena (A220) var äldre än den
20 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien Figur 11. Översikt över nordöstra delen av området där vi hittade flest bevarade anläggningar. Foto: Anders Kjellin.
Figur 12. Några av de återdeponerade flintorna i schakt 173. Foto: Betty-Ann Munkenberg.
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 21 andra. Den makroskopiska analysen av fyllningen i A220 innehöll bland annat alkottar och kvistar som tydde på risbränning (se bilaga 1). Kol från en ränna i området daterades vid den arkeologiska utredningen 2012 och gav en datering till äldre bronsålder. Vid förundersökningen 14C-analyserades kol från en förmodad härd i schakt 218. Veden som utgjordes av ek visade en datering till århundradena runt Kristi födelse. Dateringarna och att några av de framkomna anläggningarna överlagrade varandra tyder på återkom- mande bosättning/verksamhet på ytan. I förundersökningens undersökningsplan ställdes tre specifika frågor. Finns det en eller flera boplatser inom området? Utifrån koldateringar och fynd användes platsen till och från under princip hela förhistorien. Mäng- den anläggningar och spår är trots detta relativt få. Anledningen till detta kan vara flera. Antingen kan verksamheterna ha varit av sådan art att de inte lämnat många spår eller så har besöken på platsen varit tillfälliga och enstaka under de olika tiderna. Sannolikt har även moderna tiders aktivite- ter förstört många av de förhistoriska spåren. Möjligheterna att tidmässigt och fysiskt särskilja lämningarna inom ytan kräver tid för jämförelser och reflektion och fler naturvetenskapliga analyser än vad som var beräknat för i förundersökningen. En annan fråga i undersökningsplanen var om det finns det spår efter gravar eller ceremonier i samband med gravläggningar? Frågan torde kunna besvaras negativt. Inget i förundersökningen kan explicit tolkas som rituellt betingat. Något som också ansågs viktigt var att utreda vilka ytor som är störda av modern verksamhet och vilka som är ostörda. Fullt ut har detta tyvärr inte varit möjligt. Många av störningarna är mycket lokala även inom relativt små ytor. Framkomna störningar har dock noterats och mätts in.
Tabell 5. Tanum 2262, schaktbeskrivningar. Schaktnr Beskrivning
155 0–0,25 m matjord 0,25 m– stenig grusig sand. Grävdjup 0,35 m
160 0–0,3 m matjord (3 avslag och 2 övrig slagen flinta) 0,3 m–0,95 m flammigt grus 0,95 m– kompakt stenig grov sand. Grävdjup 0,95 m
161 0–0,3 m matjord 0,3 m– stenig grusig sand. Grävdjup 0,35 m
168 Stört av ledningsdragning och påförda massor
170 0–0,3 m matjord 0,3 m– stenig grusig sand. Grävdjup 0,35 m Stört av ledning? i östra hörnet
171 0–0,4 m matjord 0,4 m–0,55 m (SV) silt 0,4–0,4 m blockig, stenig grusig sand. Grävdjup 0,55/0,4 m
172 0–0,35 m matjord 0,35 m– stenig grusig sand, enstaka mindre block. Grävdjup 0,55 m
22 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien Schaktnr Beskrivning
173 0–0,2/0,55 m matjord 0,2/0,55 m–0,55/0,58 m gråsvart kulturlager? (fyndförande) 0,55/0,58 m– röd stenig grusig sand Grävdjup 0,6 m Fynd: 50 stycken avslag och övrigt slagna (1 kärna kölformig?) Ett par avslag troligen metallslagna (återdeponerat). 1 keramikskärva. (insamlad, enligt T. Brorssons bedömning metalltid). Mot V fortsätter det fyndförande lagret in under asfalterad P-plats (på cirka 0,1 m djup under asfalten).
177 0–0,35 m matjord 0,35 m–0,55 m gråbrun stenig grusig sand, (8 avslag + 2 övrig slagen flinta) 0,55 m– röd grusig sand Grävdjup 0,6 m. De sista två m i V endast grävt till cirka 0,45 m, d.v.s. det fyndförande lagret grävdes inte
179 0–0,35 m matjord 0,35 m–0,4 m humös sand (mörkare än matjorden) 0,4 m– stenig grusig sand. Grävdjup 0,6 m
180 0–0,3 m matjord 0,3 m– blockig stenig grusig sand, Grävdjup 0,45 m
185 0–0,3 m matjord 0,3 m– blockig stenig grusig sand. Grävdjup 0,45 m
187 V hörnet av schaktet: 0–0,2 m matjord 0,2 m–0,4 m ljus sand 0,4–0,65 m flammig humös blockig stenig grusig sand (fyndförande) Grävdjup 0,7 m Cirka 2 m på mitten av schaktet endast grävt ner till fyndförande lager som här var stört av nedgrävd vattenledning cirka 0, 4 m bred. I övrigt: 0–0,3 m matjord 0,3 m–0,5/0,6 m flammig humös stenig grusig sand (fyndförande). Grävdjup 0,65 m. Recent nedgrävning i schaktkanten (A189) Fynd: 11 avslag (2 neolitiska), 2 kärnfragment (1 plattformsavslag) och 5 övrig slagen flinta (återdeponerat i påse)
191 Helt söndergrävt, påfört material (diken, gropar etc.)
192 0–0,5 m matjord 0,5–1 m strimmig grusig sand, vattenavsatt
193 0–0,5 m matjord 0,5 m– grå ljus stenig silt. Grävdjup 0,75 m
194 0–0,2 m sandigt grus, påfört 0,2–0,5 m matjord 0,5 m– stenig grusig sand. Grävdjup 0,55 m
195 0–0,5 m matjord 0,5 m–0,55 m humöst lager, fyndförande (A196 och A197, 6 övrigt slagna och ett tiotal brända djurben vid A196). 0,55 m– grusig sand. Grävdjup 0,58 m. Störning i N kanten (A198)
199 0–0,3 m matjord 0,3 m– stenig grusig sand. Grävdjup 0,35 m. Stört i båda ändar
200 0–0,5 m matjord 0,5 m– grusig sand
201 0–0,3 m matjord 0,3 m– grusig sand. Grävdjup 0,5 m Fynd: 2 flintavslag
204 0–0,3 m matjord 0,3 m– stenig grusig sand, stråk av silt. Grävdjup 0,4 m. Schaktet 2 m i NÖ husgrund. Huset revs på 1960-talet
206 0–0,3 m matjord 0,3 m – röd grusig sand. Grävdjup 0,4 m Fynd: 2 flintavslag och 2 övrigt slagen i matjorden och i lagergränsen
216 0–0,35 m matjord 0,35 m– grusig sand. Grävdjup 0,45 m. Stört av ledningsdragning
218 0–0,35 m matjord 0,35 m– grusig sand Grävdjup 0,45 m. 8 anläggningar A219 t.o.m. A226
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 23 Schaktnr Beskrivning
227 0–0,4 m matjord 0,4 m– grusig sand. Grävdjup 0,45 m
228 0–0,4 m matjord 0,4 m– grusig sand. Grävdjup 0,45 m
229 0–0,4 m matjord 0,4 m– grusig sand. Grävdjup 0,45 m
230 0–0,35 m matjord 0,35 m– grusig sand (A231 och A232) Grävdjup 0,45 m. V schaktänden cirka 2 m: 0–0,35 m matjord 0,35 m– 0,45 m grusig sand 0,45 m– stenig grusig sand. Grävdjup 0,5 m
233 0–0,5 m matjord, de nedre 0,1 m något mörkare 0,5 m– grusig sand. Grävdjup 0,6 m
234 0–0,4 m matjord 0,4 m– stenig grusig sand (A235 och A236). Grävdjup 0,5 m
238 0–0,25 m matjord, delar av schaktet påfört med grusig humus 0,25 m– stenig grusig sand. Grävdjup 0,45 m. Störning cirka 0,8 m bred (A239)
240 0–0,25 m matjord, delar av schaktet påfört med grusig humus 0,25 m– stenig grusig sand. Grävdjup 0,45 m. Störning cirka 0,8 m bred (A242 forts på A239) plus störning cirka 0,7 m bred (A241)
243 0–0,25 m matjord 0,25 m– stenig grusig sand. Grävdjup 0,35 m. Störning cirka 1 m bred (A245)
246 0–0,5/0,6 m sandig matjord 0,5/0,6 m– grusig sand. Grävdjup drygt 0,7 m. I botten vattenavsatt kolinblandad oregel- bunden färgning. Plattformskärna (kölformig?) i matjorden, inte insamlad
Tabell 6. Tanum 2262, anläggningsbeskrivningar (även recenta). A-nr A-typ Lagerbeskrivning
156 Stenlyft Utgår, stenlyft djup cirka 0,03 m
157 Utgår Utgår, inget djup
158 Stenlyft Utgår, stenlyft 0,02 m djup
159 Härd Härd? Oregelbunden 0,6×0,4 m 0,06 m djup. Fyllning: svart grusig sotig sand
162 Utgår Utgår, inga nedgrävningskanter och ringa djup
163 Grop Grop 0,4 m i diameter och 0,14 m djup
164 Utgår Utgår, inget djup
165 Stenlyft Utgår, stenlyft
166 Stenlyft Utgår, stenlyft
174 Stolphål? Inte undersökt förmodat stolphål 0,3 m i diameter
175 Stolphål 0,35 m i diameter och 0,25 m djupt. Fyllning: mörkbrun humös grusig sand, fem knytnävsstora stenar i övre delen
176 Kulturlager Kolbemängd humös grusig sand, fyndförande. Ved- och makroanalys. Kol från al daterat till 1116±30 BP, 860–1020 AD kalibrerad ålder med 2 sigma (Ua-31434)
178 Härd 0,5 m i diameter. Fyllning: sotig sand med sten (storlek cirka 0,1 m), ett par skörbrända
181 Dike Recent. 0,5 m brett fyllt med stenig matjord
186 Dike Recent. Kabel? 0,5 m brett
188 Dike Recent. Vattenledning enligt tidigare markägare
24 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien A-nr A-typ Lagerbeskrivning
189 Störning Recent nedgrävning tegel, plastpenna m.m.
190 Störning Ungefärlig utbredning för riven byggnad
196 Stolphål Stolphål/grop i ytan cirka 0,25 m i diameter, humös sand sten
197 Ränna 0,2 m bred ränna av humös sand. Snitt genom rännan visade att den var cirka 0,05 m djup och hade en skålformad bottenprofil
198 Störning Störd yta, omrörd
202 Stolphål 0,25 m i diameter
203 Grop Diffus, oregelbunden cirka 0,9×0,7 m i plan och 0,25 m djup. Gråbrun hu- mös sand
205 Störning Ungefärligt område för hus som revs på 1960-talet
207 Brunn Brunnslock
208 Brunn Brunnslock
209 Brunn Brunnslock
210 Brunn Brunnslock
211 Brunn Brunnslock
212 Störning Befintlig byggnad
213 Störning Befintlig byggnad
214 Störning Befintlig byggnad
217 Dike. Recent
219 Grop Rund grop, i ytan ljus gråbrun humös grusig sand
220 Stolphål Rund 0,5 m i diameter 0,2 m djup, mörk gråbrun humös grusig sand. Överlagras av A221
221 Grop Grop 0,42 m i diameter. 0,12 m djup. Fyllning: Ljus gråbrun humös grusig sand. Överlagrar A220
222 Stolphål Stolphål? I ytan cirka 0,15×0,2 m. Mörk gråbrun humös grusig sand. Skärs av A221
223 Grop Grop/stolphål, i ytan oval cirka 0,35×0,45 m, mörk gråbrun humös grusig sand
224 Grop Grop/stolphål i ytan rund cirka 04 m i diameter ljus gråbrun humös grusig sand
225 Ränna 0,4 m bred. Snitt genom rännan visade på ett djup av 0,2 m och fylld av mörk gråbrun humös grusig sand. Syntes övergå i A226
226 Härd Härd/grop? 0,9 m i diameter gråsvart humös grusig sotig sand. Ved- och makroanalys. Kol från ek har daterats till 1977±30 BP/50 BC–80 AD kalibre- rad ålder med 2 sigma (Ua-31435)
231 Stolphål Stolphål? i ytan 0,25 m i diameter humös sand
232 Grop Osäker anläggning, utflyt från diffus ränna/dike (inte inmätt) som syntes rakt över schaktet?
235 Stolphål Stolphål? I ytan humös sand, sten
236 Grop Grop? 0,35×>0,4 m (anläggningen fortsätter utanför schaktet). Humös san och 4 knytnävsstora stenar i ytan
237 Dike Recent. Dränerings- tegelrör i botten
239 Dike Recent. Cirka 0,8 m brett
241 Dike Recent. Cirka 0,7 m brett
242 Dike Recent. Fortsättning på A239, cirka 0,8 m brett
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 25 A-nr A-typ Lagerbeskrivning
244 Härd Härd? 0,5 m i diameter och 0,09 m djup. Fyllning: svart humös sandig silt, kol
245 Dike Recent. Cirka 1 m brett
247 Dike Recent. Dräneringsdike forts. från A237
Tabell 7. Tanum 2262, vedarsbestämningar och koldateringar(*).
Vedart A-nr A-typ 14C-datering
Ek* A226 Grop/ränna 1977±30 BP
Al* A176 Kulturlager 1116±30 BP
Vetenskaplig potential Trots att området för fornlämningen kraftigt begränsats och att det arkeolo- giska innehållet synes fragmentariskt är lokalen utifrån sin geografiska kon- text mycket värdefull. De hittills genomförda arkeologiska insatserna tyder på at att området sannolikt varit bebott i alla tider. Detta om något pekar på platsens betydelse över tid. Lämningarna från de olika perioderna har självklart sina specifika frågeställningar. Osäkert är dock om lämningarnas kvalitet är av sådan art att särskilda, kronologiskt specifika, frågor kan ställas. Platsen potential torde istället ligga på det kulturhistoriska planet, dvs. när har man varit där och vad har man haft för sig? Hur har verksamheten på platsen förhållit sig till andra kända lokaler i Tanumsområdet?
26 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien Tanum 580, Tanum 671:1 och 2, gravar och Tanum 2238, kokgrop Fastighet: Tanumshede 1:8, 1:11 och 1:35. Föreslagen åtgärd: ingen.
Topografi Förundersökningsområdet ligger på en fornlämningsrik, långsträckt höjd- rygg. På och runt höjden har Tanums centrum vuxit fram. Arkivuppgifter talar om att över hundra gravar legat på åsen mellan Tanums prästgård och Ulvesked, det vill säga till stor del där tätorten ligger idag. Flertalet av gravarna var dock förstörda redan i mitten av 1800-talet när A.E. Holm- berg skrev Bohusläns historia (se Toreld & Östlund 2013). Ortens gästgiveri byggdes i mitten av 1600-talet, till viss del på järnåldersgravfältet. Kvar av gravfältet finns öster om gästgiveriet tio övertorvade stensättningar och fem högar, norr om hotellets huvudbyggnad ligger två högar och en stensätt- ning (Tanum 580, 671:1 och 2 och Tanum 672:1 och 2). En arkeologisk kontroll och efterdokumentation vid rörnedläggning runt gästgiveriet visade att det finns partier som inte blivit störda av markarbeten under historisk
Figur 13. Pia Svenson rensar fram anläggningar i ett av schakten på hotellets parkeringsplats. Foto: Marianne Lönn.
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 27 194 180 FU-/SU-område 171 181 # Fornlämning 1:34 185 Schakt 186 Anläggning Störning 1:25
199
1:35 Tanum 672:2 #
Tanum 671:1 100
101 184 1:8 120 215 108
Tanum 2238 103 119 Tanum 671:2 117 104
1:11
102
0 10 m
Figur 14. Schaktplan över Tanum 580 med flera. Skala 1:500. 1:11 FU-/SU-område Schakt Anläggning Störning 107 112 114 109 110 113 116 111 115 5 m 1:8 0
Figur 15. Anläggningsplan Tanum 2238. Skala 1:200.
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 29 tid (Swedberg 2011). Under parkeringsplatsen påträffades till exempel en kokgrop, Tanum 2238.
Resultat Tanum 580 med flera undersöktes med hög ambitionsnivå som ett led i ett eventuellt borttagande. Förundersökningarna berörde tre ytor, totalt 1830 kvadratmeter runt bebyggelsen som inrymmer Hotell Tanum gästgiveri. Undersökningen av den östra, cirka 400 kvadratmeter stora ytan närmast gravfält 580, skulle genomföras som en antikvarisk kontroll. I förunder- sökningen drogs emellertid ett mindre schakt på drygt 7 kvadratmeter på ytans bästa läge för förhistoriska lämningar (S102). Ytterligare omkring 70 kvadratmeter grävdes runt fornlämningarna Tanum 671:1 och 2. Ingenting av arkeologiskt intresse framkom i något av schakten.
Tanum 2238 Runt kokgropen, Tanum 2238, avbanades cirka 100 kvadratmeter. Flertalet av schakten inom ytorna visade sig vara tomma på arkeologiskt innehåll eller störda av senare tiders verksamhet. Nära kokgropen påträffades emellertid sex stolphål och två gropar innehållande keramikskärvor av äldre järnål- derstyp (Torbjörn Brorsson muntligen). Tre av stolphålen bedömdes som osäkra då färgningarna var grunda och därigenom otydliga i form. Det bäst bevarade stolphålet, A109, var stenskott, mätte i plan 0,5 meter i diameter och var 0,3 meter djupt (figur 16). Det innehöll keramik, bränd lera, ett par brända benfragment, glasade smältor och några fröer av åkerogräs och naket korn. Dessutom innehöll den makroskopiska analysen från stolphålet A105 fröer av svinmålla. Mängden antyder att man har samlat eller odlat målla (se bilaga 1). I stolphålet fanns också en hel del träkol samt träkol av al och björk. Det senare har daterats till romersk järnålder. En nästan sam- tida datering gav kolet av salix insamlat i kokgropen, A107 (Tanum 2238). Vedartsbestämningen visade också förekomst av ek, medan det insamlade jordprovet inte innehöll några fröer (se bilaga 1). Ytterligare två anläggningar 14C-daterades. I vedartsprovet från den fyndrikaste gropen på ytan, A111, med bränd lera och keramikskärvor från minst två kärl, hittades ett frö av korn (sort gick inte att avgöra) som har daterats till äldre bronsålder. I övrigt innehöll provet träkol av hassel, björk och ek. Ett jordprov insamlat från gropen innehöll ett frö av naket korn (se bilaga 1). Den fjärde dateringen gjordes på björkkol som insamlades i en grop, A110, med fynd av en flinta och bränd lera. Dateringen visade yngre järnålder. Den makroskopiska analysen visade att gropen även innehöll en enbärskärna och ett agnfragment av speltvete. Det senare kan indikera tröskning av säd (se bilaga 1). De skilda dateringarna, trots relativt likartade anläggningar med ett enhetligt fyndmaterial, visar platsens popularitet genom årtusendena. Mest anmärkningsvärt är stolphål A109 och grop A111 som innehållsmässigt var mycket lika, med keramik, bränd lera, glasade smältor och enstaka fröer av naket korn. Dateringarna från anläggningarna (korn och björkkol) visar dock en diskrepans på 1500 år, vilket sannolikt inte daterar anläggningarna
30 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien Figur 16. Det stenskodda stolphålet A109 urgrävt. Foto: Pia Svensson.
utan enbart proven. Att några brända sädeskorn letar sig in i en yngre kon- text ter sig märkligt men inte omöjligt, speciellt inte om platsen varit flitigt frekventerad och marklagren rörts om. Faktum kvarstår dock att det daterade sädeskornet visar på mänsklig aktivitet i området under äldre bronsålder. En specifik fråga som ställdes inför förundersökningen var om det fanns bevarade spår efter gravar eller ceremonier? Helt klart är att inga spår efter gravar påträffades. Möjligen var groparna, stolphålen och kokgropen spår efter ceremonier. Det som talar för detta är att två av 14C-dateringarna och förmodligen även keramiken är samtida med gravarna på området (vilket i sin tur innebär att även de flesta av anläggningarna bör tillhöra samma period). Uteslutas kan dock inte att anläggningarna är resterna efter en intill gravområdet liggande bosättning. Typen av anläggningar och även innehållet talar för detta. En eventuell undersökning av den hittills orörda (vad vi vet) ytan med gräsmatta framför hotellets huvudbyggnad kan kanske ge svar. Inga fortsatta åtgärder anses dock nödvändiga inom de förundersökta ytorna. Fornlämningarna Tanum 580, 671:1 och 2 och Tanum 672:2 kvar- ligger inom tidigare registrerade begränsningar.
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 31 Tabell 8. Tanum 580 med flera, schaktbeskrivningar. Schaktnr Fornlämning Beskrivning
100 Tanum 580 m.fl. Östprofil: 0–0,2 m gräs och humus 0,2–0,5 m sand (beige med rostfläckar) 0,5 och neråt brun sandig humus och stenblock (storlek 0,2–0,85 m). Blocken syntes ligga strukturerade, men lucker humus runt dem tydde på fyllnadsmassor Norrprofil: 0–0,15 m gräs och humus 0,15–0,2 sandlins 0,2–0,9 m brun sandig humus och stenblock 0,9 m– sand (orört) Fynd: glas, porslin, metallskrot m.m. (återdeponerat) Grävdjup drygt 1 m. Marken sluttar kraftigt mot Ö
101 Tanum 580 m.fl. 0–0,3 m matjord i undre delen små block ganska tätt (stenläggning i trädgården?) 0,3–0,55 stenig grusig sand, i Ö schaktväggen (vid husväggen) cirka 0,6 m bred och 0,55 m djup störning 0,55– ljus stenig siltig sand. Inga fynd eller anläggningar
102 Tanum 580 m.fl. 0–0,05 m grässvål 0,05–0,6 m lucker humus, stenblock, tegel 0,6 m– stenig grusig sand i en 0,5 m bred remsa längs södra kanten av schaktet. I övrigt stört. Grävdjup cirka 0,8 m
103 Tanum 580 m.fl. 0–0,03 m grässvål 0,03–0,28 m brun humös sand 0,28 m– sand (orörd)
104 Tanum 580 m.fl. 0–0,2 m matjord 0,2–0,35 stenig brun humös sand, störning i form av sandlinser etc. 0,5 m längs östra långsidan recent nedgrävning (kabel/sladd). 0,3 m i V kanten stört av gångväg–kanten av asfalt 0,35 och ner stenig grusig sand Grävdjup cirka 0,4 m
108 Tanum 2238 0–0,05 m grus 0,05–0,14 m sand 0,14–0,25 m fyllning med sten och tegel 0,25–0,5 m humös sand med knytnävsstora stenar 0,5 m– blockig, stenig sand (orört)
117 Tanum 2238 0–0,08 m grus 0,08–0,28 m brun blockig, stenig sand 0,28 m– stenig sand, därunder lera
119 Tanum 2238 0–0,1 m grässvål 0,1–0,4 m påförd humus med stenplattor och tegel 0,4 m–sand, ojämn yta med stenlyft i botten
120 Tanum 2238 0–0,6 grässvål 0,06–0,48 m humös siltig sand 0,48 m– lera
Tabell 9. Tanum 580 med flera, anläggningsbeskrivningar. A-nr A-typ Beskrivning
107 Kokgrop 1,17 m i diameter. 0,41 m djup. Inga tydliga lager, strimmigt, övrig doku- mentation förkommen. Foto visar kolinblandat bottenlager och håligheter efter skörbränd/skärvig? sten Ved- och makroanalys: kol av salix har daterats till 1777±31, 130–340 AD kalibrerad ålder med 2 sigma (Ua-31430)
109 Stolphål Stenskott stolphål 0,5 m i diameter och 0,3 m djupt Fyllning: silt med skörbränd sten, brända ben, keramik och bränd lera Ved- och makroanalys: kol av björk har daterats till 1851±31BP, 80–40 AD kalibrerad ålder med 2 sigma (Ua-31431)
32 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien A-nr A-typ Beskrivning
110 Grop Dokumentationen förkommen. Utifrån foto bedöms gropen ha varit cirka 1×1 m och 0,4 m djup Fynd: bränd lera, flinta Ved- och makroanalys: kol från björk gav dateringen 1278±36BP, 650–840 AD kalibrerad ålder med 2 sigma (Ua-31435)
111 Grop Grop 0,9 m i diameter och cirka 0 2 m djup Fyllning: silt med ”ett skimmer” av kol och bränd lera Fynd: bränd lera, keramik och fragment av brända ben. Ved- och makroanalys: sädeskorn har daterats till 3267±32BP, 1630–1450 BC kalibrerad ålder med 2 sigma (Ua-31433)
112 Stolphål Osäker tolkning då endast den 0,36 m i diameter stora färgningen var 0,08 m djup Fyllning: silt med fragment av bränd lera, kol. Vedartsanalys
113 Stolphål Osäker tolkning då endast den 0,34 (N–S)×0,22 m ovala färgningen var 0,04 m djup Fyllning: ljusbrun silt med fragment av bränd lera Vedartsanalys
114 Stolphål Osäker tolkning då endast den 0,27 (N–S)×0,2 m ovala färgningen var 0,04 m djup Fyllning: silt, sot/kol? Vedartsanalys
115 Stolphål Grop, 0,3 m i diameter och 0,09 m djup plus stolphål, cirka 0,2 m i dia- meter och 0,14 m djupt. Gropen överlagrade stolphålet och tillsammans mätte de 0,38 m i diameter i plan Fyllning stolphål: Brunbeige fläckig silt Fyllning grop: 0–cirka 0,05 m lerig silt sot, kol och bränd lera 0,05–cirka 0,07 m gul sand 0,07–cirka 0,09 m gulbrun sand
116 Stolphål Stolphål nästan 0,3 m i diameter och 0,13 m djupt Fyllning: sand
Tabell 10. Tanum 580 med flera, fyndlista. F-nr Material Sakord Antal Vikt (g) Anmärkning
1 Keramik Kärl 2 35
2 Keramik Kärl 8 34
3 Keramik Kärl 13 26 Flera spjälkade
4 Bränd lera 40 170
5 Bränd lera 15 6
6 Bränd lera 11 10
7 Ben 2 1
8 Flinta Övrig slagen 1 5 Avslagsliknande, event bruks- retusch på ”eggen”
Tabell 11. Tanum 2238, vedarsbestämningar och koldateringar(*).
Vedart A-nr A-typ 14C-datering
Ek, salix sp* A107 Kokgrop 1777±31 BP
Al, björk* A109 Stolphål, stenskott 1851±31 BP
Björk* A110 Grop 1278± BP
Hassel, björk, ek (skalkorn*) A111 Grop 3267±32 BP
Ek (kärnved), hassel A112 Stolphål –
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 33 Vedart A-nr A-typ 14C-datering
Lövträd (cf Alnus sp) A113 Stolphål –
Björk A114 Stolphål –
Vetenskaplig potential Området på åsen med de fornlämningar som där är kända, både genom arkivuppgifter och arkeologiska undersökningar, utgör en viktig vetenskaplig källa. Detta trots att lämningarna generellt sett är fragmentariskt bevarade. Den vetenskapliga potentialen finns i nuläget mer i området som sådant än i de undersökta anläggningarna, även om dessa givetvis kan bidra med exempelvis dateringar och vissa intressanta analysresultat, såsom det stora fyndet av svinmållafrön. Romersk järnålder, som de undersökta anlägg- ningarna i huvudsak representerar, är dessutom en relativt okänd period i Tanums historia. Emellertid är platsen, på grund av sitt läge i en mycket fornlämningsrik bygd, framför allt given i landskapsanalyser. Eftersom den kvarvarande fornlämnings- och kulturmiljön också har ett pedagogisk värde, där gravhögarna tydliggör platsens identitet i förhistorisk tid och gästgiveriet samhällets betydelse under historisk tid, bör eventuell fortsatt exploatering genomföras med stor hänsyn.
34 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien Referenser Toreld, A. & Östlund, A. 2010. Ryland Skogen. Arkeologisk utredning. Kulturhistoriska rapporter 79. Rio kulturkooperativ. Toreld, A. & Östlund, A. 2013. Postvägen Tanumshede 1:43 m fl Tanum socken och kommun. Arkeologisk utredning. Kulturhistoriska rapporter 161. Rio kulturkooperativ. Swedberg, S. 2011. Efterdokumentation av Tanum 580 och 671. Rapport 2011:6. Rio kulturkooperativ.
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 35 Administrativa uppgifter Tanum 2230, stenåldersboplats Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-03036-2013. Länsstyrelsens dnr: 431-12588-2013. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12661. Intrasisprojekt: UV2013:187. Undersökningstid: 18–19 november 2013. Projektgrupp: Betty-Ann Munkenberg och Glenn Johansson. Underkonsulter: Stene Entreprenad & Lantbruk AB, Ångströmlabora toriet, Uppsala Universitet. Exploateringsyta: 1900 kvadratmeter. Undersökt yta: 235 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan 65C 1iN Sannäs. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Fynd: fynd med Fnr 9–13 kommer att slutförvaras på Bohusläns museum.
Tanum 2231, mesolitisk boplats Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-03036-2013. Länsstyrelsens dnr: 431-12588-2013. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12662. Intrasisprojekt: UV2013:187. Undersökningstid: 14–19 november 2013. Projektgrupp: Betty-Ann Munkenberg och Glenn Johansson. Exploateringsyta: 2000 kvadratmeter. Undersökt yta: Drygt 8 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan 65C 1iN Sannäs. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Fynd: –.
Tanum 2262, boplats Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-03036-2013. Länsstyrelsens dnr: 431-12588-2013. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12663. Intrasisprojekt: UV2013:187. Undersökningstid: 26–28 november 2013. Projektgrupp: Betty-Ann Munkenberg, Glenn Johansson, Johannes Nieminen och Anders Kjellin. Underkonsulter: Stene Entreprenad & Lantbruk AB, Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet. Exploateringsyta: 7900 kvadratmeter. Undersökt yta: 550 kvadratmeter/löpmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan 65C 1iN Sannäs. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Fynd: inga fynd samlades in.
36 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien Tanum 580, Tanum 671:1 och 2, gravar och Tanum 2238, kokgrop Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-03036-2013. Länsstyrelsens dnr: 431-12588-2013. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12664. Intrasisprojekt: UV2013:187. Undersökningstid: 13–15 november 2013. Projektgrupp: Betty-Ann Munkenberg, Marianne Lönn och Pia Svensson. Underkonsulter: Stene Entreprenad & Lantbruk AB, Ångströmlabora toriet, Uppsala Universitet. Exploateringsyta: 1830 kvadratmeter. Undersökt yta: 175 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan 65C 1iS Grebbestad och 65C 1iN Sannäs. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 profilritning i skala 1:20 Fynd: fynd med Fnr 1–8 kommer att slutförvaras på Bohusläns museum.
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 37 Bilagor Bilaga 1. Makroskopisk analys av jordprover från FU, Tanum 2262 och Tanum 2238 Jens Heimdahl
Metod Provtagningen utfördes av arkeologerna under den pågående undersök- ningen, och proverna preparerades av Maria Paring enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Det finare minerogena materialet samt förkolnade och färska växtrester dekanterades under kontinuerlig vattentillförsel och våtsiktades genom en maskvidd på 0,25 millimeter. Inför analysen våtsik- tades proverna åter i samma siktstorlek, och rensades från rottrådar. Efter floteringen förvarades provet fuktigt till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7 till 100 gångers för- storing. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben med mera har eftersökts.
Tanum 2262 Bakgrund och syfte Under den arkeologiska förundersökningen av lämningarna vid Tanum 2262 insamlades två jordprover från en grop/stolphål samt ett prov från ett kultur- lager, för makroskopisk analys i syftet att bedöma potentialen för eventuella framtida analyser. Lämningen var av boplatskaraktär. Provtagningen syftade även till att undersöka huruvida det makroskopiska innehållet kan avslöja något om platsen funktion eller ekonomi.
Källkritiska aspekter Provet är taget i en begravd markhorisont under 1,3 meter lager av matjord och sand. Då provet visade sig innehålla oförkolnade (recenta) växtrester i form av rottrådar och levande daggmaskkokonger, kan den provtagna markhorisonten fortfarande betraktas som aktiv. Den provtagna jorden är sålunda att betrakta som påverkad av biologisk aktivitet (bioturbation), det vill säga färskt biologiskt material har kontinuerligt förts ner och blandats med de äldre arkeologiska lämningarna. Därför är det rimligt att bara knyta förkolnat botaniskt material till den arkeologiska lämningen. Oförkolnat växtmaterial som hittas i jorden kan visserligen vara spår efter äldre växtsam- hällen, men de kan inte särskiljas från de yngre växtresterna i en modernare fröbank och därför har ingen hänsyn till detta material tagits i tolkandet av den arkeologiska lämningen, utan endast i tolkandet av de postdepositionella processer som påverkat lämningen i efterhand.
Resultat, diskussion och slutsatser Proverna innehöll endast organiskt material i form av träkol och ett par små amorfa (oformliga) klumpar av förkolnat material. Inga förkolnade frukter/fröer eller benfragment hittades som kan kasta ljus över huruvida anläggningarna använts för till exempel matlagning. Amorfa klumpar
38 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien
176 220 Tanum 2262 A
Lager
Kontext/anmärkning Grop/stolphpål
Träkol ●● ●● Pinnar/kvistar/ris/knoppar ● Förkolnat material Alkotte (Alnus glutinosa) ●● Klumpar ●
kan bildas genom en mängd processer. I boplatsmiljöer kan de vara spår av bränd mat eller brända fragment av avföring, men det kan också röra sig om till exempel brända hartser eller annat material som uppstått vid förbränning av ved. Utifrån ett prov är det svårt att bedöma potentialen för framtida studier av materialet. Gropen/stolphålet A220 innehåller uppenbarligen spår av någon form av risbrand, vilket i sig utesluter en funktion kopplad till matlagning eller hantverk här högre brandtemperaturer eftersträvats. Bränt ris brukar sna- rast påträffas i samband med röjningar, eller i samband med att byggnader brunnit, där till exempel tak eller väggkonstruktionen varit uppbyggd av ris, eller där foder i form av ris förvarats.
Tanum 2238 FU Bakgrund och syfte Under den arkeologiska förundersökningen av lämningarna vid Tanum 2238 togs fyra jordprover ur olika anläggningar för makroskopisk analys. Lämningen består av lämningar av boplatskaraktär, huvudsakligen från romersk järnålder, men ligger inklämd i ett gravfält från ungefär samma period. Därför är det också möjligt att anläggningarna hör till gravfältet. Syftet med de makroskopiska analyserna av jorden var att utröna om det makroskopiska innehållet kan tillföra något om husens och anläggningarnas funktion och platsens miljö, samt att ur denna aspekt bedöma lämningens potential inför en eventuell framtida slutundersökning. Analysen har utförts under februari–mars 2014.
Källkritiska aspekter Provet är taget i en biologiskt aktiv markhorisonter och innehöll färska (recenta) växtrester från markförna i form av rottrådar och färsk fröbank (främst pyramidsuga). Den provtagna jorden är att betrakta som påverkad av biologisk aktivitet (bioturbation), det vill säga färskt biologiskt material har av marklevande organismer kontinuerligt förts ner och blandats med de äldre arkeologiska lämningarna. Därför är det rimligt att bara knyta förkol- nat botaniskt material till den arkeologiska lämningen. De icke förkolnade växtmakrofossil som hittades i proverna kan visserligen vara spår efter äldre
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 39 växtsamhällen, men de kan inte särskiljas från de yngre växtresterna i den moderna fröbanken och därför har generellt ingen hänsyn till detta material tagits i tolkandet av de arkeologiska lämningarna, utan endast i tolkandet av de postdepositionella processer som påverkat lämningarna i efterhand.
Resultat och kommentar I bifogade tabell har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala om 1–3 punkter, där: • 1 punkt innebär förekomst av enstaka (cirka 1–5 stycken) fragment i hela provet. • 2 punkter innebär att materialet är vanligt – att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. • 3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar.
Tanum 2238 Anläggning (A) 107 109 110 111
Kontext/anmärkning Grop 1 Grop 6 Stolphål Kokgrop
Träkol ●●● ●● ● ●● Förkolnat material Strån och örtdelar ●● Agnfragment, spelt (Triticum spelta) ● Glasade/sintrade smältor ●● ●● Oorganiska lämningar Slaggliknande smälta ● Tot ident frukter & fröer 0 111 1 3 Förkolnad frukt/frö lat. Knaggelstarr-typ Carex flava-type 1 Sädeskorn (ospec.) Cerealiea indet 1 Svinmålla-typ Chenopodium abum-type 105 Åkerbinda Fallopia convolvulus 1 Enbärskärna Juniperus communis 1 Naketkorn Hordeum vulgare ssp. nudum 2 1 Åkerspergel Spergula arvensis 1 Kråkvicker Vicia cf. cracca 2
Resultat Tre av proverna innehåller spår av tillagning av vegetabilier, både odlade och kanske också insamlade. Dessa typer av spår kan i sig både höra hemma i en boplatsmiljö, men också i en rituell gravmiljö där de kan utgöra spår efter tillagning av kommunions måltider. Två av proverna innehåller också mine- ralsmältor av ett slag som uppstår vid högtemperaturbränder, till exempel vid metallhantverk, eller vid husbränder där lerklining sintras. Det finns också fall där vissa typer av matlagningskonstruktioner ger upphov till liknande smältor, till exempel när lera använts i ugnar eller gropar som föruppvärmts med höga temperaturer innan tillagningen, men detta är ovanligare. Överlag är denna typ av smältor vanligare på boplatser än i gravfältsmiljöer, vilket
40 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien kan tala för att åtminstone två av anläggningarna hör till denna typ av miljö snarare än gravfältet. Kokgrop, A107. Detta material bestod bara av träkol och innehöll inga spår av matlagning. Det utesluter inte tolkningen som kokgrop, men beläg- ger den heller inte. Stensatt stolphål, A109. I detta tillsynes ensamliggande stensatta stolphål påträffades glasade smältor tillsammans med spår av matlagning i form av förkolnad säd och en del åkerogräs som förmodligen hänger samman med denna. Spannmålet består av naket korn, vilket var ett sädesslag på tillba- kagång under äldre järnålder, och vanligare under bronsåldern. I provet påträffades också en stor mängd förkolnade fröer av svinmålla, ett normalt sett svårtolkad art som förekommer som åker- och boplatsogräs, men som är ätlig till alla delar inklusive fröerna. När det påträffas i massförekomst i en matlagningskontext som detta vill jag tolka det som ett spår av att man tillagat denna växt. Den kan antingen ha insamlats vild, men det är också möjligt att man odlat den. Grop, A110. I denna grop påträffades ett agnfragment av speltvete, en enbärskärna samt mycket lite träkol. Materialet kan tolkas som spår av matlagning, agnfragment kan tolkas som att materialet avsatts i närheten av en plats där man tröskat säd, men när de förekommer som enstaka på detta sätt är en sådan tolkning osäker. Grop, A111. Detta prov innehåller i likhet med A109 spår av matlag- ning (naket korn) och glasade smältor, vilket kan tolkas som att dessa två anläggningar hänger samman, kronologiskt eller rumsligt. I materialet påträffades också en smälta som tolkats som slagg, vilket kan tyda på när- het av metallhantverk.
Referenser Wasylikowa, K. 1986. Analysis of fossil fruits and seeds. I: Berglund, B.E. (red.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. S. 571–590.
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 41 Bilaga 2. Kalibrerade 14C-dateringar
Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 BRronkamsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]
T2230 A143 7612±59BP
T2238 A111 3267±32BP
T2238 A109 1851±31BP
T2238 A107 1777±31BP
T2238 A110 1278±36BP
T2262 A226 1977±30BP
T2262 A176 1116±30BP
10000 Cal BC 5000 Cal BC CalBC/CalAD Calibrated date
42 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien Bilaga 3. Schaktdokumentation Tanum 2262
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien 43 Figur- och tabellförteckning Figurer Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur GSD-Översiktskartan,
blad 256 Karlstad (skala 1:250 000), och GSD-Sverigekartan...... 4 Figur 2. Förundersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan,
blad 65C 1iS Grebbestad och 65C 1iN Sannäs. Skala 1:10 000...... 6 Figur 3. Översikt över östra delen av Tanum 2230, den del av fornlämningen som är
kraftigt skadad av sandtäkter. Foto: Betty-Ann Munkenberg...... 9
Figur 4. Schaktplan Tanum 2230. Skala 1:500...... 10
Figur 5. Några av de återdeponerade flintorna i schakt131. Foto: Betty-Ann Munkenberg...... 11 Figur 6. Bilden visar den profilgrävda härden, A143, i schakt 142 som har daterats
till mesolitikum. Foto: Glenn Johansson...... 11
Figur 7. Schaktplan Tanum 2231. Skala 1:500...... 15 Figur 8. Anders Kjellin avsöker marken med metalldetektor medan grävmaskinist
Henry Christenson tar sig en paus. Foto: Johannes Nieminen...... 17
Figur 9. Schaktplan Tanum 2262, förundersökningsområdet. Skala 1:500...... 18
Figur 10. Schaktplan Tanum 2262, föreslaget slutundersökningsområde. Skala 1:250...... 19 Figur 11. Översikt över nordöstra delen av området där vi hittade flest bevarade
anläggningar. Foto: Anders Kjellin...... 21 Figur 12. Några av de återdeponerade flintorna i schakt 173.
Foto: Betty-Ann Munkenberg...... 21 Figur 13. Pia Svenson rensar fram anläggningar i ett av schakten på hotellets
parkeringsplats. Foto: Marianne Lönn...... 27
Figur 14. Schaktplan över Tanum 580 med flera. Skala 1:500...... 28
Figur 15. Anläggningsplan Tanum 2238. Skala 1:200...... 29
Figur 16. Det stenskodda stolphålet A109 urgrävt. Foto: Pia Svensson...... 31
Tabeller
Tabell 1. Tanum 2230, schaktbeskrivningar...... 12
Tabell 2. Tanum 2230, tillvaratagna fynd...... 12
Tabell 3. Tanum 2230, vedartbestämning och koldatering (*)...... 13
Tabell 4. Tanum 2231, schaktbeskrivningar...... 14
Tabell 5. Tanum 2262, schaktbeskrivningar...... 22
Tabell 6. Tanum 2262, anläggningsbeskrivningar (även recenta)...... 24
Tabell 7. Tanum 2262, vedarsbestämningar och koldateringar(*)...... 26
Tabell 8. Tanum 580 med flera, schaktbeskrivningar...... 32
Tabell 9. Tanum 580 med flera, anläggningsbeskrivningar...... 32
Tabell 10. Tanum 580 med flera, fyndlista...... 33
Tabell 11. Tanum 2238, vedarsbestämningar och koldateringar(*)...... 33
44 Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien
Tanumshede Centrum – en välbesökt plats under förhistorien Tanumshede tätort ligger i en mycket fornlämningsrik trakt. Redan under tidig stenålder, när området var skär- gård, levde människor här. Under hela förhistorien och fram till våra dagar har man bott och begravt sina döda på platsen. Inför detaljplaneläggningen av ortens centrala del har arkeologiska förundersökningar påvisat spår efter bebyggelse under både sten-, brons- och järnålder.