Väg E6, Delen Pålen – Tanumshede

Väg E6, delen Pålen – Tanumshede MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR ARBETSPLAN objektnr : 85 43 40 20 västra götalands län 2011-03-01 Titel: Miljökonsekvensbeskrivning för arbetsplan. Väg E6, delen Pålen–Tanumshede. Utgivningsdatum: 2011-03-01 Utgivare: Traﬁkverket Kontaktperson: Mikael Rintala, projektledare Uppdragsansvarig: Hans Wiktorson, Ramböll Sverige AB Övrig projektorganisation: se bilaga 2 Tryck: Allmänna Kopieringsbyrån AB, Göteborg Foto: Ramböll Sverige AB om ej annat anges Omslagsfoto: Riksantikvarieämbetet UV Väst Distributör: Traﬁkverket, Box 1170, 462 28 VÄNERSBORG, telefon: 0771-921 921.

2 Innehåll

SAMMANFATTNING 4 9 SAMLAD BEDÖMNING MOT 1 INLEDNING 8 MILJÖMÅL 86 1.1 Vägprojektets bakgrund och syfte 8 9.1 Allmänt 86 1.2 MKB-arbetet 8 9.2 Överensstämmelse med 1.3 Tidigare utredningar och beslut 9 miljökvalitetsmål 86 1.4 Aktualitet 12 9.3 Miljökvalitetsnormer 89 1.5 Mål 12 9.4 Överensstämmelse med projektmål 89 2 OMRÅDESBESKRIVNING 14 10 SAMMANSTÄLLNING AV MILJÖKONSEKVENSER 92 2.1 Landskapsanalys 14 10.1 Allmänt 92 2.2 Lagar och förordningar 16 10.2 Konsekvenser 92 3 PROJEKTBESKRIVNING 17 11 FORTSATT MILJÖARBETE 95 3.1 Nuvarande vägnät 17 11.1 Allmänt 95 3.2 Nollalternativet 19 11.2 Kompletterande tillståndspröv- 3.3 Föreslagen vägutbyggnad 20 ningar 95 3.4 Masshantering 23 11.3 Genomförande av miljöskydds- 4 STUDERADE ALTERNATIV 27 åtgärder 96 4.1 Studerade alternativ 27 11.4 Uppföljning av åtgärder och konse- 5 BEVARANDEINTRESSEN – kvenser 98 NULÄGE OCH KONSEKVENSER 32 12 SAMRÅD I ARBETSPLANESKEDET 99 5.1 Världsarv Tanum 32 KÄLLOR 102 5.2 Kulturmiljö 38 5.3 Naturmiljö 45 Bilagor 5.4 Rekreation och landskapsbild 58 1 Översiktskarta 6 MARKANVÄNDNING OCH 2 Projektorganisation NATURRESURSER – NULÄGE 3 Metodbeskrivning OCH KONSEKVENSER 62 4 Buller nuvarande väg ekvivalentnivå 2010 6.1 Jord- och skogsbruk, berg- och 5 Buller nuvarande väg ekvivalentnivå 2034 grusförekomster 62 6 Buller ny väg ekvivalentnivå 2034 6.2 Yt- och grundvatten 63 7 Buller nuvarande väg maximalnivå 2010, 2034 6.3 Kommunal planering 68 8 Buller ny väg maximalnivå 2034 6.4 Tanum Teleport 69 Separata bilagor 7 HÄLSA OCH SÄKERHET – 1 Landskapsanalys, Ramböll, 2010 NULÄGE OCH KONSEKVENSER 70 2 Kompletterande arkeologisk utredning, 7.1 Buller och vibrationer 70 Riksantikvarieämbetet UV Väst, 2009 7.2 Luftkvalitet 73 3 Fornlämningar från brons- och järnålder 7.3 Säkerhet och barriäreffekter 74 och historisk tid, Riksantikvarieämbetet 7.4 Förorenad mark 75 UV Väst, 2010 4 Fördjupat naturvårdsunderlag, 7.5 Transporter med farligt gods 76 Naturcentrum AB, 2009 8 ÖVRIG MILJÖPÅVERKAN 79 5 Kompletterande naturinventeringar, 8.1 Anpassning till klimatpåverkan 79 Naturcentrum AB, 2010 8.2 Påverkan under byggtiden 79 6 Bottenfaunaundersökningar i Gerumsälven, 8.3 Indirekta och kumulativa effekter 85 Medins Biologi AB, 2010 7 PM – Principförslag vägdagvatten, Ramböll, 2011-01-10 8 PM –Risker med farligt gods-olyckor, Ramböll, 2011-01-14

3 Sammanfattning

Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) speglar sommardygn kan trafiken uppgå till cirka knappt de konsekvenser som uppstår vid utbyggnad av 30 000 fordon per dygn. Olycksriskerna med en motorväg mellan Pålen i söder och trafikplats många direkta fastighetsanslutningar och avsaknad Oppen i norr, en sträcka på cirka 7,5 kilometer. av mitträcke bidrar negativt till trafiksäkerhet, Vägobjektet är beläget i Tanums kommun, Västra tillgäng lighet och framkomlighet. Götalands län. MKB:ns uppgift är att på ett lättill- gängligt sätt visa på positiva och negativa konse- De miljöproblem som kan identifieras längs nuvar- kvenser samt möjliga åtgärder för att mildra miljö- ande väg utgörs i huvudsak av bullerstörningar påverkan. Den ska vidare spegla förhållandena om och barriäreffekter för boende och brukare. Även vägen inte byggs ut, vilket innebär att dagens väg upplevelsen av kulturmiljöerna i vägens omgiv- E6 bibehålls och endast ges normalt underhåll. ning i form av äldre bebyggelse, hällristningar och fornminnen påverkas av den intensiva trafiken. Ett MKB:n är upprättad av Ramböll Sverige AB på drygt tjugotal bostadshus är drabbade av buller uppdrag av Trafikverket och tillhör arbetsplan för över 55 dB(A). väg E6, delen Pålen–Tanumshede. Väg E6, delen Pålen–Tanumshede finns med i den nationella väghållningsplanen för finansiering. Bakgrund Arbetsplanen förväntas bli fastställd under sen- Syftet med att bygga ny väg på denna sträcka är våren 2011. Tidigast möjliga byggstart är årsskiftet framförallt att skapa en kontinuitet för hela väg E6 2011/2012 och med möjlig trafiköppning till som- mellan Danmark och Norge samt att åstadkomma maren 2014. en modern och trafiksäker väg med bättre miljö och framkomlighet.

Väg E6 ingår som del i ett nationellt stamvägnät, det vill säga ett för Sverige strategiskt viktigt vägnät med hög genomgående standard. Utredningar för den aktuella sträckan har pågått sedan 1970- talet men intensiﬁerades under 1990- och 2000-talet. Regeringen lämnade tillåtlighet för sträckan mellan Rabbalshede och Pålen men tog 2006 beslut om att Vägverket på sträckan Pålen–Tanumshede måste utreda möjligheterna att anordna en väg som inte skadar värdena i Världsarv Tanum och som inte innebär en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården.

En ny korridor, Röd 234, deﬁnierades och studerades i en vägutredning 2007 som med efterföljande kompletteringar låg till grund för det beslut om tillåtlighet på sträckan Pålen–Tanumshede som regeringen meddelade i juni 2009.

Trafiken på nuvarande väg har en stor andel genom- fartstrafik och en relativt konstant mängd tung trafik som, beroende på årstid, påverkar trafiken på vägen i hög grad. Antalet tunga fordon är konstant men andelen varierar under året mellan 10 och 35 procent, där den totala trafiken idag varierar mellan Utredningsområdet. 7800 och 9700 fordon per årsmedeldygn. Under ett

4 Vägförslag på två parallella broar över Gerumsälven för att Arbetsplanen omfattar en ny sträckning av väg E6. sedan i en vid båge ansluta till nuvarande väg strax Förslaget innebär att ny väg byggs som en 18,5 me- söder om trafikplats Oppen. ter bred fyrfältsväg med mitträcke. Linjeföringen anpassas till referenshastigheten 110 km/h. Vägen Omhändertagande av vägdagvatten föreslås ske förses med viltstängsel på ömse sidor. I vägförsla- genom översilning av gräsbeklädda vägslänter. get ingår sex broar varav en större med längden Målet är att systemet utformas så att en erforderlig cirka 100 meter över Gerumsälven. En av broarna rinntid om 30 minuter skapas innan föroreningar utformas så att den även ska tjäna som passage för når en känslig del av recipienten. Detta ger möj- större klövvilt. lighet för Räddningstjänsten att hinna fram och ta hand om en förorening i händelse av en farligt Redan i vägutredningen lokaliserades en möjlig gods-olycka. I vissa fall där åtgärderna inte medger plats för en rastplats till området kring Skräddö/ den önskvärda rinntiden har anläggande av för- Ljungbytorp. Denna rastplats föreslås förläggas dröjningsdammar föreslagits. på vägens västra sida med av- och påfarter från de båda körriktningarna. Via en rastplatsbyggnad nås Befintlig väg E6 övergår till lokalväg med hastig- en utblickspunkt över Tanumsslätten via en spång heten 70 km/h, där de oskyddade trafikanterna får som anpassas till funktionshindrade. använda vägrenarna som gång- och cykelbana.

Efter att vägen passerat rastplatsen går den ner i sluttningen vid Fröstorpsdalen och vidare norrut Miljövärden via en cirka 250 meter lång tunnel genom Gerums- En landskapsanalys har utförts för att ligga till berget. Tunneln utformas med ett rör för varje kör- grund för arbetet med arbetsplanen. Landskapets riktning. När vägen passerat genom berget går den egenskaper, värden och möjligheter deﬁnierades

Bild över Tanumsslätten. Snett uppe till vänster syns den gamla vägen mot Tanumshede, väg E6 i bildens mitt och sluttningen och Kornbyberget till höger.

5 och presenterades redan under den inledande inte i området men höga naturvärden finns bland skissfasen. annat knutna till Kornbyberget i områdets östra del med berghedsmiljöer och hällmarker med Den nya vägens sträckning går i östra delen av vildmarks karaktär. Här finns förutsättningar för Världsarv Tanum som också är riksintresse för areal krävande arter bland faunan och signalarter kulturmiljövården. Området är mycket rikt på som motsvarar nyckelbiotoper vad gäller floran. fornlämningar och har en kontinuitet av bosättning Dessutom finns flera värdefulla vattendrag med under 8000 år. Här återfinns hällristningar, bo- stora biologiska värden i form av fisk och botten- platser, gravar men också nutida bosättningar med fauna. gamla anor. De största ansamlingarna av hällrist- ningarna ligger i södra och västra delen av världs- I området finns även en samfälld grundvattentäkt arvsområdet, medan boplatser och gravar förekom- som betjänar ett tjugotal fastigheter vid Gerum– mer i sluttnings- och fastmarkspartier kring hela Fröstorp. I övrigt finns privata vattentäkter till slättområdet. fastigheterna.

Kulturvärdena inom vägens utredningsområde kan främst hänföras geograﬁskt till två sammansatta Miljökonsekvenser kulturmiljöområden, vid Utäng/Ljungbytorp och Stora ansträngningar har gjorts för att minimera Hoghem, samt en agrarhistoriskt intressant miljö vägens negativa påverkan på kulturmiljön i områ- i Fröstorpsdalen. det vid Utäng/Ljungbytorp. Vägen passerar genom området utan att gravar och boplatsområden blir Både Tanumsslätten och Fröstorpsdalen har stora direkt berörda. Även i Fröstorpsdalen kommer landskapliga värden och utgör värdefullt odlings- kulturmiljövärden att påverkas genom intrång landskap. Något riksintresse för naturvård ﬁnns i agrarhistoriska miljöer med gårdslämningar.

Boendemiljön kommer att påtagligt förbättras när huvud- Inom området förekommer ett mycket stort antal fornläm- delen av traﬁken ﬂyttas över till ny väg E6. ningar. Vid förundersökning upptäcktes 30–40 gravar vid Hoghem.

På Kornbyberget, som till delar utgör ett klass 1-objekt på Flera värdefulla vattendrag, här Hovtorpsbäcken, förekom- grund av sina naturvärden, ﬁnns karaktäristiska hällmarker. mer inom området och mynnar samtliga i Anråsälven.

6 Konsekvenserna av intrången bedöms som mått- mer positiv än idag, då mycket av uppmärksam- liga i Utäng- Ljungbytorp och måttliga till stora i heten vid en färd genom området nu måste ägnas Fröstorpsdalen. åt koncentration på trafiken. De nega tiva konsekvenserna av den föreslagna vägens påverkan på I Hoghem kommer vägen att dela ett gravfält med landskaps bilden bedöms bli måttliga och berör stensättningar och 30–40 gravar tas bort. Veten- främst landskapsupplevelsen på nära håll (lokalt). skapliga värden försvinner och konsekvenserna Förändringarna exponeras endast i ringa grad mot av detta bedöms som stora. Det bedöms ändå inte det öppna landskapet på Tanumsslätten. innebära påtaglig skada på riksintresset för kultur- miljövården som helhet. Åtgärder för att skydda miljön Genom att nuvarande väg övergår till lokalväg och Under projekteringen har väglinjen anpassats för genom att rastplatsen med utsikt över Tanumsslät- att i möjligaste mån ta hänsyn till de stora natur- ten tillkommer, vilka båda bidrar till en utveckling och framförallt kulturmiljövärdena som finns inom av världsarvet, bedöms konsekvenserna för kultur- området. miljön sammantaget som acceptabla. Vid fornlämningarna vid Ljungbytorp föreslås en För naturmiljövärdena innebär en ny vägsträck- vägport för att nå en fornborg alldeles öster om den ning ett fysiskt intrång som dessutom skapar nya föreslagna vägen. barriärer för växt- och djurlivet. Vid Källemyr sker ett intrång i en våtmark som utgör en värdefull Alla forn- och kulturlämningar som berörs av väg- naturmiljö och en viktig grodlokal. De negativa byggnationen ska markeras och skyddas med staket. konsekvenserna bedöms som måttliga. En större och flera mindre faunapassager ingår i Några av brantmiljöerna vid Kornbyberget kom- projektet. mer att påverkas fysiskt genom intrång. En mindre del av ett klass 1-objekt (område med höga Återförande sker av bortschaktat material i slänter naturvärden) kommer att skäras av från ett större och dylikt för att bibehålla den naturliga floran i sammanhängande objekt med fragmentering som vägområdet. Delen mellan Hoghem och strax söder följd. Denna del kommer att förlora mycket av sina om trafik plats Oppen på nuvarande väg kommer att värden. Bullerspridning från vägen riskerar att tas ur drift och terrängen kommer att återställas påverka störningskänsliga fågelarter. Vägen kom- likt omgiv ande mark. mer här att påverka höga naturvärden lokalt vilket bedöms medföra måttliga negativa konsekvenser. Dagvatten från vägen kommer att tas om hand Sett i ett större perspektiv och till påverkan på genom att det silas över gräsbeklädda vägslänter hela klass 1-objektet och det intilligg ande stora och i vissa fall via fördröjningsdammar för att öka opåverkade området blir dock bedömningen att de reningsgraden innan det når recipienterna. Vid negativa konsekvenserna blir små till måttliga. den samfällda grundvattentäkten vid Gerum– Frös- torp kommer en lång rad åtgärder att vidtas för att Bullersituationen för de boende kommer att för- förhindra att risk för skada ska uppstå till exempel ändras så att många av fastigheterna utmed nuvar- i samband med en farligt gods-olycka. ande väg kommer att få kraftigt minskade ekvivalenta bullernivåer, med undantag för de bostadshus som ligger allra närmast vägen där maximalnivå- erna kommer att bestå. För fastigheter som idag lig- Samrådsprocessen kring vägobjektet har varit ger öster om nuvarande väg E6 kommer nytt buller unik på så sätt att de av regeringen utpekade samråds instanserna, Riksantikvarie ämbetet, att tillföras genom den nya vägsträckningen. Sju Naturvårdsverket, länsstyrelsen och Tanums fastigheter kommer att få något ökade bullernivåer kommun deltagit på ett mer aktivt sätt än normalt jämfört med idag, men det är bara en av dessa som i vägplaneringsprocessen för att möjliggöra och får en bullernivå strax över gällande riktvärde. arbeta fram en sträckning av väg E6 genom Världsarv Tanum. Genom att ny väg anläggs kommer upplevelsen av det vackra landskapet från befintlig väg att bli

7 1 Inledning

Denna MKB är upprättad av Ramböll Sverige AB Syftet med att bygga ny väg på denna sträcka är på uppdrag av Traﬁkverket. MKB:n tillhör arbets- framförallt att skapa en kontinuitet för hela väg E6 plan för väg E6, delen Pålen–Tanumshede, Tanums mellan Danmark och Norge samt att åstadkomma kommun, Västra Götalands län. en modern och traﬁksäker väg.

1.1 Vägprojektets bakgrund och syfte 1.2 MKB-arbetet Väg E6 ingår som del i ett nationellt stamvägnät, Syftet med arbetsplanen är att juridiskt fastställa det vill säga ett för Sverige strategiskt viktigt väg- ett vägområde. Vägens trafiktekniska standard, nät med hög genomgående standard. Utredningar riksintresse- och miljöfrågor samt andra allmänna för denna sträcka genom norra Bohuslän har pågått intressen redovisas och värderas liksom större sedan 1970-talet och har intensifierats under enskilda intressen. Arbetsplanen ska även omfatta senare delen av 1990-talet med kompletteringar den MKB som enligt väglagen och miljöbalken ska och omtag under 2000-talet. Se vidare avsnitt 1.3 utföras i detta skede. Tidi gare utredningar och beslut. Syftet med MKB är att möjliggöra en samlad Med en vägutredning från 1999 med komplette- bedömning av den planerade vägens inverkan på ringar som grund ansökte Vägverket om tillåtlig- människor och miljö. Arbetet med MKB:n sker hetsprövning för sträckan Rabbalshede–Tanums- parallellt med vägprojekteringen för att möjliggöra hede. Regeringen lämnade tillåtlighet för viss anpassning av vägens utformning och loka- del sträckan Rabbalshede–Pålen, men tog beslut lisering och för att reducera intrång samt annan (2006-09-07) om att Vägverket på sträckan Pålen– miljöpåverkan. Där negativa miljökonsekvenser Tanumshede måste utreda möjligheterna att an- riskerar att uppstå ska MKB:n föreslå åtgärder för ordna en väg som inte skadar värdena i Världsarv att undvika, minska eller avhjälpa dessa. Tanum och som inte innebär en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården. Vid arbetet med MKB:n har bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar och annat besluts- Detta regeringsbeslut gjorde att en uppdatering underlag i miljöbalkens 6 kapitel tillämpats. I de och komplettering av tidigare utredningsmaterial fall där betydande miljöpåverkan kan förväntas ska blev nödvändig. Det efterfrågade materialet redo- MKB:n innehålla en beskrivning av verksamheten, visades i en ny vägutredning med kompletteringar en beskrivning av åtgärder som planeras för att och regeringen beslutade om tillåtlighet för sträck- skador ska undvikas, de uppgifter som behövs för att an Pålen–Tanumshede 2009-06-11. bedöma miljöpåverkan, en redovisning av alternativa platser samt en icke-teknisk sammanfattning. Trafiken på nuvarande väg har en stor andel genom- fartstrafik och en relativt konstant mängd tung MKB:n är upprättad efter Trafikverkets föreskrifter, trafik som, beroende på årstid, påverkar trafiken VVFS 2007:223 och handboken ”Miljökonsekvens- på vägen i hög grad. Andelen tunga fordon varierar beskrivning för vägar, VV publ 2002:40–43”. under året mellan 10 och 35 procent. Olycksrisker- Behandlingen av vägars olika miljöeffekter baseras na med många direkta fastighets anslutningar och också på Vägverkets/Naturvårdsverkets ”Temablad avsaknad av mitträcke bidrar negativt till trafik- till MKB för vägprojekt, VV publ 1995:40”. säkerhet, tillgänglighet och framkomlighet. Inventeringsmaterial och nulägesbeskrivningar Miljöproblemen längs nuvarande väg utgörs i som togs fram i samband med MKB för vägutred- huvudsak av bullerstörningar och barriäreffekter ningen för delen Pålen–Tanumshede har utnyttjats för boende och brukare. Även upplevelsen av och redovisas även i denna rapport. Därtill har kulturmiljöerna i vägens omgivning i form av äldre även betydande kompletteringar och uppdatering- bebyggelse, hällristningar och fornminnen påverkas ar gjorts gällande trafik, natur- och kulturmiljö. av den intensiva trafiken. Ett drygt tjugotal bostadshus är drabbade av buller överstigande 55 dB(A). De möjliga skyddsåtgärder som redovisas i MKB-

8 rapporten är att se som exempel som visar hur extrema väderhändelser i den fysiska planeringen risken för skador kan minskas. Av arbetsplanen i och i samband med infrastrukturprojekt så att inte sin helhet framgår vilka åtgärder som Trafikverket ytterligare risker byggs in i samhället. valt att föreslå och motiven till dessa val. Denna MKB har avgränsats till ett område mellan För att möjliggöra en bedömning av konsekvenser- befintlig väg E6 och föreslagen väglinje. Av karta na i det fall projektet inte genomförs beskrivs ett så i bilaga 1 framgår den föreslagna väglinjen. Buller- kallat nollalternativ. Nollalternativet är ett jämför- beräkningar har gjorts inom de delar av utred- elsealternativ som här valts att spegla förhållan- ningsområdet där trafikomläggningen riskerar att dena vid årtalet 2034 som utgör årtalet 20 år efter orsaka besvärande trafikbuller för boende men trafiköppning. även för påverkan på naturmiljö/friluftsliv.

Konsekvensbedömningar Förutom dessa studier inom utredningsområdet Det i denna MKB redovisade vägförslaget konse- har även möjliga effekter i ett större influens- kvensbedöms i förhållande till ett nollalternativ. område beaktats där det varit motiverat. Det har bland annat varit aktuellt för eventuell påverkan Bedömningar av projektets konsekvenser graderas av värdefulla vattenmiljöer nedströms utrednings- från små över måttliga till stora. Typiskt för små området (se karta figur 5.3:9). MKB:n fokuserar på konsekvenser är att de skadar värden inom ett de miljöaspekter som är av vikt i projektet och som begränsat område och att dessa inte bedöms vara kan påverkas till följd av projektets genomförande. av högsta skyddsvärde eller inte helt går om intet. Härvid har även till exempel transportvägar och Måttliga konsekvenser uppkommer vid kraftigare behov av arbetsytor studerats. skador, värden som utplånas, eller skador som ger systemeffekter, till exempel vandringshinder för fisk. Stora negativa konsekvenser uppkommer om 1.3 Tidigare utredningar och beslut höga miljövärden i princip utplånas eller påverkas så Utredning för väg E6 genom norra Bohuslän har negativt att de i praktiken inte längre kan uppfattas. pågått sedan 1970-talet.

Avgränsningar Lokaliseringsplan 1970–1982 Arbetsplanen behandlar ett utredningsområde I en lokaliseringsplan för huvudvägnätet i norra för del av väg E6 mellan Pålen och Tanumshede Bohuslän, som togs fram mellan åren 1970–1982, i Tanums kommun, Västra Götalands län. Geo- studerades fyra principiellt olika huvudstråk. grafiskt begränsas området av Pålen i söder och För vidare studier rekommenderades att ny väg cirka 500 meter söder om trafikplats Oppen i norr. på delen Munkedal–Vik skulle lokaliseras nära I väster begränsas området av nuvarande väg E6 befintlig väg, väster eller öster därom. Norr om Vik och i öster utgör Kornbyberget begränsning. Denna redovisades endast ett förslag med lokalisering i MKB har avgränsats till att behandla och belysa anslutning till befintlig väg. Arbetet med utred- påverkan, effekter och konsekvenser på: ningsplanen bedrevs av Vägverket i samarbete • kulturmiljö och fornlämningar med representanter för berörda kommuner, läns- • naturmiljö styrelsen och landstinget. Samtliga remissinstanser • rekreation och landskapsbild stödde utredningens rekommendation. • markanvändning och naturresurser • hälsa och säkerhet Vägutredning förbifart Tanumshede 1970-talet • påverkan under byggtiden. På ett avsnitt kring Tanumshede bedrevs i mitten av 1970-talet en utredning parallellt med den Indirekta och kumulativa effekter samt överens- ovan nämnda lokaliseringsutredningen. Utred- stämmelse med nationella miljökvalitetsmål ningen omfattade väg E6, väg 163 och mindre behandlas också i denna MKB liksom klimatför- vägar och avsåg valet mellan alternativen Väst och ändringar. Regeringen har i sin Klimat- och sårbar- Öst. Ut ifrån väg- och trafiksynpunkter bedöm- hetsutredning (SOU 2007:60) fastställt att det är des förslagen som likvärdiga, såväl med avseende nödvändigt att påbörja anpassningen till de klimat- på trafikfunktion som anläggningskostnader. Ett förändringar som nu sker. Det innebär bland annat östligt alternativ bedömdes ha större förtjänster ur att ta hänsyn till klimatförändringar och risker för plan- och exploateringssynpunkt. Båda alternati-

9 ven bedömdes dock få negativa konsekvenser för yttranden. Efter remiss togs inom Vägverket beslut bevarandeintressen som jordbruk, naturvård och om inriktning för vägutredningen i maj 1998. Av kulturminnesvård. detta framgår att Vägverket beslutade att upprätta en vägutredning som ska beskriva effekterna av en Utredningens slutsats blev att den fortsatta plane- 18,5 meters fyrfältsväg i befintlig vägkorridor och i rings verksamheten skulle baseras på en framtida ny sträckning. sträckning av väg E6 öster om Tanumshede. Vägen byggdes ut i början av 1990- talet som en så kall- Vägutredning Rabbalshede–Tanumshede lad 13-metersväg i den rekommenderade sträck- Vägverket upprättade en vägutredning inklusive ningen från Hoghem i söder och förbi tätorten till MKB i april 1999. Utöver förslag till vägåtgärder Knäm. Avsnittet förbi Tanumshede öppnades för kommenterades även andra tänkbara åtgärder som trafik 1992 och resterande avsnitt norr därom 1993. idag kan sägas utgöra resonemang enligt fyrstegs- Ingående broar är förberedda för en vägbredd upp principen, se avsnitt 1.5 Fyrstegsprincipen. Den till 22 meter. sektion som vägutredningen rekommenderade var fyrfältsväg med vägbredden 18,5 meter. Lokaliseringsstudie Forshälla–Svinesund Under åren 1985–1986 genomförde Vägverket en Ett stort antal korridorer studerades där flera kor- lokaliseringsstudie på sträckan Forshälla (söder om ridorer i ytterlägen valdes bort. De kvar varande Uddevalla) till Svinesund vid riksgränsen. Studien alternativen var saml ade kring nuvarande sträck- redovisades i rapportform 1987. I studien rekom- ning och öster därom. Av de detaljstuderade menderades motorväg till trafikplats i Gläborg, där alternativen rekommenderades Röd 23 då det dels väg 162 mot Lysekil ansluter, och motortrafikled rymdes inom de ekonomiska ramar som ställts norrut till Svinesund. upp i Nationell plan för vägtransportsystemet 1998–2007 och dels ansågs medföra mindre intrång Rapport avseende utbyggnadsordning för väg E6 i naturmiljön. Alternativet går öster om nuvar ande Forshälla–Svinesund väg uppe i berget för att sedan gå ned på skrå vid Syftet med rapporten, som utfördes 1995, var att Skräddö och ansluta till befintlig sträckning i höjd analysera och redovisa underlag för ställningstag- med Hoghem. ande till utbyggnadsordning av motorväg för resterande delar av väg E6 i Bohuslän. I denna redovisa- Ett alternativ, Röd 4, bedömdes medföra minst des effekterna av 13-metersväg alternativt motor väg. påverkan på världsarvet och kulturmiljön varför Slutsatserna var bland annat att utbyggnadsstandar- utredningen även rekommenderade detta alterna- den bör vara motorväg hela vägen genom Bohus- tiv om regeringen skulle anvisa de ytterligare 230 län. Den sträckning som var aktuell för utbyggnad miljoner kronor som erfordras för detta alternativ. baserades på Lokaliseringsstudien från 1987. Vägutredning Rabbalshede–Tanumshede – Lokaliseringsstudier, ej dokumenterade Slutrapport Utöver nämnda utredningar har Vägverket bedrivit Vid utställelsen av vägutredningen våren 1999 ytterligare loka liseringsstudier på ett antal avsnitt. inkom flera synpunkter framför allt på hur en ny Den utbyggnadsordning som förordades var Sun- vägdragning påverkar Världsarv Tanum. Under ningeleden, Gläborg–Rabbalshede, Torp–Håby och åren 2000 och 2001 gjordes fördjupade studier sist Rabbalshede–Hogdal. Delen Hogdal–Svine- och inventeringar av fornlämningsmiljöerna samt sund bedömdes inte med hänsyn till den gemen- om klimatologi och bergkvalitet. Utöver detta samma planeringen med Norge. hölls många samråd med myndigheter och kultur- miljöexperter. Detta resulterade i att ytterligare Förstudie Rabbalshede–Hogdal en vägkorridor, Röd Mitt, studerades. Denna En förstudie upprättades 1997. I den före slogs sträckning går parallellt med och öster om såväl mot bakgrund av redovisade problem och världsarvs området som riksintresse området för brister att fortsatt arbete skulle bedrivas i form kulturmiljövården. Korridoren ansluter sedan i en av en väg utredning. mer vinkelrät riktning till nuvarande väg strax norr om Hoghem. Förstudien sändes till länsstyrelsen, berörda kommuner och myndigheter. Sammanlagt inkom 26 Bedömningen gjordes att detta alternativ, Röd Mitt,

10 gav minst intrång och påverkan på världsarvet men föreslog utredningen ett utbyggt enskilt vägnät för gav störst påverkan på naturmiljön i det orörda boende, turisttrafik, fotgängare och cyklister som området vid Kornbyberget. Röd Mitt innebar också till största delen lades väster om nuvarande väg. ett stort överskott av bergmassor. I utredningen redovisades även analyser av påver- Studierna i slutrapporten försökte även att visa kan på världsarvet utifrån gemensamt formulerade på de alternativskiljande konsekvenserna för de projektmål. Utgångspunkterna för dessa mål har aktuella korridorerna. Slutsatsen i denna slutrap- varit intentionerna i ”Förvaltnings- och utveck- port var att vägen bör byggas inom korridor Röd 23 lingsprogrammet för Världsarv Tanum” (Läns styr- med olika former av kompensationsåtgärder för att elsen, 2005). I den sammanställning som gjordes tydliggöra och exponera Världsarv Tanum. i utredningen bedömdes alternativen Röd 1 och Röd 23 medföra påtaglig skada på Världsarv Tanum Ansökan om tillåtlighetsprövning även efter åtgärder. Även de tidigare studerade Utifrån slutrapporten och Vägverkets beslut att alternativen Röd Mitt och Röd 4 behandlades på förorda alternativ Röd 23 inlämnade Vägverket en likartat sätt. ansökan, daterad 2003-06-12 om tillåtlighetspröv- ning enligt MB 17 kap 1 § avseende utbyggnad av Regeringsbeslut 2006-09-07 väg E6 på delen Rabbalshede–Tanumshede. I beslut från 2006-09-07 uppdrog regeringen åt Vägverket ”att utreda möjligheterna att anordna Regeringsbeslut 2005-09-08 en väg mellan Pålen och trafik platsen Oppen vid I sitt beslut, daterat 2005-09-08, meddelar reger- Tanumshede på sätt som inte kommer att hota ingen tillåtlighet för delen Rabbalshede–Pålen. världsarvets värden i Tanum eller påtagligt skada ”För den kvarvarande delen Pålen–Tanumshede kultur miljön i berört område av riksintresse för uppdrar regeringen åt Vägverket att närmare kulturmiljö vården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken”. utreda förutsättningarna att inom tidigare utredda Till detta lades också bland annat att påverkan på korridorer, Röd 1, Röd 23, Röd Mitt och Röd 4, värdefulla naturområden ska beaktas och att sam- anordna en väg mellan Pålen och trafikplats Oppen råd ska ske med länsstyrelsen, Tanums kommun, som inte kommer att hota världsarvets värden i Riks antikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Tanum eller påtagligt skada kulturmiljön i berört område av riksintresse för kulturmiljövården enligt Vägutredning, delen Pålen–Tanumshede 3 kap. 6 § miljöbalken.” I vägutredningen som presenterades för samråd i juli 2007 hade ett ytterligare korridoralternativ, Utredning kring regeringsuppdraget kallat Röd 234, studerats, konsekvensbedömts och En utredning, daterad 2005-11-28, reviderad jämförts med tidigare studerade alternativ Röd 23 2005-12-07, utgjorde samrådshandling i samrådet och Röd Mitt. Röd 234 överensstämmer med Röd med Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Västra 23 i den södra delen, men har en annan sträckning Götalands län, Tanums kommun och andra berörda då vägen söker sig ned från bergsområdet mot myndigheter. Utöver de fyra vägkorridorerna och slätten. I norr sammanfaller alternativet med Röd ett nollalternativ, redogjordes även för världsarvets Mitt. Två alternativa utformningar vid passage kärnvärden sett ur ett tidsdjup på över 8000 år, genom Gerumsberget presenterades. Möjligheter- hot mot världsarvet och möjligheter att utveckla na att anordna en rastplats med utsikt över världs- världsarvet. Det nya i denna utredning, sett ur arvsområdet i korridor Röd 234 redovisades likaså. vägteknisk synpunkt, var att alternativ Röd 1 lik- ställdes med de övriga alternativen och utvecklades Ny ansökan om tillåtlighetsprövning med ett lokalvägnät. Vägverket lämnade vägutredningen för tillåtlighet i mars 2008. Med utgångspunkt från utredningen, I arbetet med denna utredning gjordes även jäm- remissyttranden och Vägverkets bedömning före- för elser mellan alternativen både före och efter det slogs att regeringen skulle lämna tillåtlighet för att åtgärder hade vidtagits för att minska intrång alternativ 234. och annan påverkan. De åtgärder som föreslogs ut- gjordes av ett lokalvägnät med väg 914 i väster som Komplettering inför tillåtlighetsprövning stomme i nord–sydlig riktning. Koppling till denna Regeringskansliet efterfrågade en komplettering väg från väg E6 studerades i tre lägen. Dessutom av handlingen där det skulle framgå hur Gerums-

11 berget skulle passeras. En komplette rande utred- Regeringen fastställde under 2010 ”Nationell plan ning, daterad 2009-03-02 gjordes, där förutsättning- för Sveriges transportsystem 2010–2021”. Enligt arna för tunnel respektive öppen skärning genom denna är delen Pålen–Tanumshede utpekad som berget analyserades. Trots högre kostnader ansåg objekt som ska slutföras under planperioden 2010– Vägverket Region Väst att tunnel alternativet var det 2021. Den i söder angränsande delen Rabbals hede– alternativ som bäst skulle samverka med världs- Pålen öppnades för trafik i juli månad 2010. arvets värden. Remissinstans erna Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet tillstyrkte frågan. Utbyggnadsetappen Pålen–Tanumshede kan tidigast byggstartas 2012 och öppnas för trafik 2014. Regeringsbeslut 2009-06-11 Regeringen beslutade i tillåtlighetsprövningen att vägutbyggnaden skulle ske inom korridor 1.5 Mål 234 med tunnel genom Gerumsberget. Samråd Utöver nedan redovisade lagkrav och nationella med Riks antikvarieämbetet, Naturvårdsverket, mål har även till exempel Barnkonventionen beak- länsstyrelsen och Tanums kommun fordras, så tats. att framförallt värdena inom Världsarv Tanum, riksintresse området för kulturmiljön och hällrist- Nationella mål ningsområdena inte hotas och så att påverkan på landskapsbilden, natur- och kultur miljön så långt Väglagen som möjligt begränsas. Den allmänna väghållningen regleras av väglagen, som behandlar byggande och drift av allmänna Arbetsplan enligt väglagen ska fastställas innan vägar. Det övergripande målet med väghållningen 1 juli 2014, därefter förfaller tillåtligheten för den kan sägas framgå av lagens 13 §: ”Vid byggande av del som inte omfattas av fastställd arbetsplan. väg ska tillses, att vägen får sådant läge och utför- ande att ändamålet med vägen vinnes med minsta Inriktningsbeslut för sträckning vid Utäng/Ljungby- intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att torp hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till Under våren 2010 utfördes några olika studier av natur- och kulturvärden.” Utöver denna övergrip- sträckningsalternativ förbi Utäng/Ljungbytorp ande paragraf regleras den formella hanteringen för att se hur påverkan på framför allt kulturmiljö- av vägutbyggnader med syftet att processen ska värdena i området kan minskas. Här studerades tre säkerställa att andra allmänna och enskilda in- olika sträckningar och till dem även lokalisering av tressen beaktas i ett arbete som fyller högt ställda en rastplats. Dessa studier skickades ut på remiss krav på offentlighet och rättssäkerhet. I väglagen till Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, läns- stadgas också att delar av miljöbalken ska tillämpas styrelsen och Tanums kommun för mottagande av i väg ärenden. synpunkter och förordande av sträckningsalterna- tiv. Samtliga remissinstanser förordade ett östligt Miljöbalken alternativ med en enkelsidig rastplats med tillgäng- Utöver att delar av miljöbalken särskilt ska till- lighet från båda körriktningarna. lämpas vid prövning av vägärenden innehåller den övergripande mål och allmänna hänsynsregler som alltid ska tillämpas, 1–2 kapitlet. I hänsynsreglerna, 1.4 Aktualitet som har till avsikt att bidra till en hållbar utveck- E6 förbinder södra Sverige med Göteborgs- och ling, ställs bland annat krav på: Osloregionen. Vägen har särskilt stor betydelse • tillräcklig kunskap om hälsa och miljö för godstrafiken till och från kontinenten samt • att bästa tillgängliga teknik och nödvändiga för turisttrafik under sommaren. Väg E6 ingår skyddsåtgärder ska användas som del i ett nationellt stamvägnät, det vill säga • lämplig lokalisering ett för Sverige strategiskt viktigt vägnät med hög • hushållning genom återanvändning eller åter- genomgående standard. vinning • val av skonsammaste produkt om alternativ finns. Väg E6 ingår i den Nordiska Triangeln som i sin tur är en prioriterad del av EU:s utpekade transeurope- I kapitel 3 ges de grundläggande bestämmelser na iska transportnätverk (TEN-T). som visar vilka allmänna intressen som har särskilt

12 stor betydelse för samhällsutvecklingen, som till • Hänsynsmålet gällande säkerhet, miljö och exempel riksintressen för naturvård, kulturvård hälsa: och friluftsliv. Där ﬂera riksintressen förekommer, Transportsystemets utformning, funktion och ska en avvägning göras mellan dem. I kapitel 4 användning ska anpassas till att ingen ska dödas förtecknas riksintressen (särskilda bestämmelser) eller skadas allvarligt samt bidra till att miljö- för vissa utpekade områden i landet med hänsyn kvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. till dess natur- och kulturvärden. Samtliga områ- den i detta kapitel är i sin helhet av riksintresse. Miljömål Avsikten med bestämmelserna är att hushålla med Miljökvalitetsmål har beslutats av riksdagen och mark- och vattenområden i landet på ett långsiktigt gäller för hela Sverige. Miljömålen ska främja en och uthålligt sätt och att miljöfrågorna ges tyngd hållbar samhällsutveckling. En hållbar samhälls- i planeringen. Områden som är särskilt känsliga utveckling innebär att nuvarande och kommande ur ekologisk synpunkt ska skyddas. generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja aspekter. en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälso- De 16 miljökvalitetsmålen är: sam och god miljö. En sådan utveckling bygger på • Begränsad klimatpåverkan insikten att naturen har ett skyddsvärde och att • Frisk luft människans rätt att förändra och bruka naturen är • Bara naturlig försurning förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. • Giftfri miljö Vidare ska miljöbalken tillämpas så att: • Skyddande ozonskikt • människors hälsa och miljön skyddas mot skador • Säker strålmiljö och olägenheter • Ingen övergödning • värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och • Levande sjöar och vattendrag vårdas • Grundvatten av god kvalitet • den biologiska mångfalden bevaras • Hav i balans samt levande kust och skärgård • mark och vatten med mera används så att en • Myllrande våtmarker långsiktigt god hushållning tryggas • Levande skogar • återanvändning och återvinning främjas så att • Ett rikt odlingslandskap ett kretslopp uppnås. • Storslagen fjällmiljö • God bebyggd miljö Transportpolitiska mål • Ett rikt växt- och djurliv. I maj 2009 tog riksdagen beslut om de nya transportpolitiska målen enligt regeringens förslag i Nya och ändrade regionala miljömål för Västra propositionen ”Mål för framtidens resor och trans- Götalands län beslutades 2008 av länsstyrelsen porter, prop 2008/09:93”. och för målet ”Levande skogar”, Skogsstyrelsen i Västra Götalands län. Åtgärdsförslagen från 2003, Transportpolitikens övergripande mål är att säker- när det första beslutet om regionala miljömål togs, ställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsik- är uppdaterade liksom miljömålsbedömningarna tigt hållbar transportförsörjning för medborgarna från 2006. och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av: Projektmål Vägverket ska arbeta med projektmål inom många • Funktionsmålet gällande tillgänglighet: områden i vägplaneringen. Projektmål för natur- Transportsystemets utformning, funktion och och kulturmiljö samt friluftsliv ska integreras i användning ska medverka till att ge alla en verksamheten. Utöver rent tekniska mål om vägens grundläggande tillgänglighet med god kvalitet funktion har även miljömål formulerats för projek- och användbarhet samt bidra till utvecklings- tet. Dessa redovisas i avsnitt 9.4 Överensstämmelse kraft i hela landet. Transportsystemet ska vara med projektmål. jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

13 2 Områdesbeskrivning

2.1 Landskapsanalys Sluttningen i öster består främst av morän och bil- Under arbetet med arbetsplanen har inom projek- dar en övergång mellan slätten och bergland skapet. tet gjorts en landskapsanalys. Materialet har ställts Detta är en del av den så kallade Berghemsmorän- samman i en PM Landskapsanalys. Landskaps- en som sträcker sig genom Västra Götaland. Änd- analysens syfte har varit att identifiera betydelse- moränenbestår av stora mängder stenmaterial fulla karaktärer inom olika avsnitt, vilka har legat som matades fram och sköts ihop vid fronten på till grund för utformningen av väganläggningen. inlandsisen. Efter avlagringen har ändmoränen bearbetats av svallande och rinnande vatten. Den fördjupade landskapsanalysen har utförts genom detaljerade studier av kart- och invente- Den relativt flacka sluttningen med morän och ringsmaterial samt flera kompletterande fältstudier. sedimentjordar är idag skogsklädd. Sluttningen, Landskapsanalysen har under arbetsplanens skiss- som historisk strandzon, beboddes tidigt av jägare fas presenterats för samtliga teknikområden hos och fiskare. Här återfinns också spår av tidiga konsulten samt för Trafikverket. Som komplement brukare från såväl brons- som järnåldern. Fram till presentationen har en teknikområdesgemen- till början på 1900-talet hölls sluttningen delvis sam fältvandring genomförts. uppodlad och betad, men då av utmarksboende och torpare. Den fördjupade landskapsanalysen har identifierat karaktäristiska värden och egenskaper i de respek- Gårdarna på slätten kunde då bemästra den bör- tive zonerna för följande teman: Landskapets upp- diga lerjorden. Sambandet mellan och nyttjandet byggnad, Kulturmiljö, Naturmiljö och Upplevel sen av havet, slätten, sluttningen och berglandskapet av landskapet. Analysen är ett gemensamt under- kan upplevas även idag, tack vare det rika fornläm- lag för hela vägprojektet, både för vägutformning, ningsbeståndet och för att slätten brukas och hålls MKB och för gestaltningsprogram. öppen.

Landskapet kring Tanumsslätten är varierat och Berglandskapet är ett vidsträckt och kuperat i stora delar typiskt för Bohuslän. Avståndet till sprickdalslandskap med kala hällmarker och magra havet har betydelse, men framförallt de geologiska tallskogar. Historiskt har berglandskapet brukats processerna, som isavsmältning och landhöjning, som utmark och har inte genomgått några större har över tiden gett människan olika förutsättningar förändringar under modern tid. Naturvärdena är till försörjning. Området har använts kontinuerligt höga på grund av orördheten och de vidsträckta under 8000 år. arealerna.

Väster om Tanumsslätten är landskapet mosaik- Den detaljerade gränsen mellan slätt och slutt- artat. Slätten är egentligen ett vidgat dalgångsland- ning har dragits utifrån dagens öppenhet i landskap. Dalgångarna öppnar sig i detta landskaps- skapet, det vill säga i gränsen mellan öppen och avsnitt och bildar ett större sammanhängande igenvuxen/igenplanterad mark. Topograﬁ och slättområde. Flacka och skogsklädda bergspartier markförutsättningar har i denna gränsdragning förekommer inom slätten men de är inte lika fått en underordnad betydelse till fördel för en markanta som i mosaiklandskapet. Slätten är markanvändningsbaserad (och visuell) avgränsning den centrala delen i Världsarv Tanum. Delar av som kan variera över tidsåldrarna. Gränsen mellan Tanums slätten var fram till bronsåldern en skyd- sluttning och berglandskap är däremot oberoende dad havsvik. Allt eftersom landet höjde sig torrla- av tidsålder och varierande markanvändning då des strandängar, vilka användes som betesmarker. den är direkt kopplad till topo graﬁ och jordmån. De landskapliga förutsättningarna med närheten Gränsen mellan sluttning och berglandskap följer till havet och möjlighet till jordbruk på lätta jordar branterna som skiljer moränsluttningen från de gynnade tidig bosättning och välstånd. högre belägna områdena med övervägande ”berg

14 vägkorridor i dagen”. Gränserna för de konstaterade karaktärs- områdena är inlagda på ﬁgur 2.2:2 med en kraftig lila heldragen/streckad linje. ~4000 f. Kr. I landskapsanalysen har vatten/betesmark strandzon jaktmark (vildmark) landskapets egenskaper, värden och möjligheter längs den aktuella väg - korridoren lyfts fram. Denna utgör ett viktigt underlag i arbetet med den nya vägen, som kommer att vara vår tids påtagliga 1700– odlingsmark utmark jaktmark (vildmark) avtryck i landskapet. 1800 e. Kr.

Figur 2.2:1 Gradienten slätt– sluttning–berg har gett olika förutsättningar för bosättning och jordbruk under historien. nutid åkermark produktionsskog vildmark SLÄTT SLUTTNING BERGLANDSKAP Figur 2.2:2 Landskapets karaktärsområden.

SLÄTT

SLUTTNING

BERGLANDSKAP

15 2.2 Lagar och förordningar rennäring, ﬁske och vattenbruk, lägesbundna an- läggningar som vägar och energianläggningar eller Världsarv områden för totalförsvaret. De nämnda intressena UNESCO (FN:s organisation för utbildning, veten- föreslås och beslutas av centrala förvaltningsmyn- skap och kultur) antog 1972 den så kallade världs- digheter i samråd med länsstyrelser och kommuner. arvskonventionen. Den grundas på att vissa natur- och kulturmiljöer utgör oersättliga delar av vår Vissa områden i landet har höga natur- och kultur- gemensamma civilisation och att det är en uppgift värden sammantaget och dessa områden av riks- för hela mänskligheten att bevara och skydda dessa intresse beslutas i riksdagen. Det gäller till exempel för kommande generationer. Sverige underteckna- vidsträckta områden vid våra kuster, obrutna fjäll, de konventionen 1985 och förband sig därmed att de fyra stora älvarna, nationalstadsparker och följa dess bestämmelser och rekommendationer Natura 2000-områden. vilket innebär att: • ge kulturarvet en plats i samhällslivet och Länsstyrelserna bevakar att riksintresseområdena genom särskilda planeringsinsatser och program tillgodoses i samhällsplaneringen. garantera skyddet av detta arv. • initiera och genomföra de rättsliga, vetenskap- Aktuella riksintressen beskrivs i kapitel 5. liga, tekniska, organisatoriska och ekonomiska åtgärder som behövs för att skydda, bevara och Artskydd presentera detta kulturarv. Vissa växt- och djurarter som är hotade eller på • hålla allmänheten informerad om hoten mot annat sätt särskilt skyddsvärda skyddas av Art- detta arv. skyddsförordningen. Aktuella arter beskrivs i avsnitt 5.3. Framtida förvaltning ska enligt världsarvskonven- tionen bygga på respekt för världsarvens förutsätt- Biotopskyddsområden ningar så att deras värden bevaras och förstärks. Vissa mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som Världsarv Tanum påverkas av den planerade väg- annars är särskilt skyddsvärda omfattas av gene- utbyggnaden och beskrivs i avsnitt 5.1. rellt biotopskydd enligt miljöbalkens 7 kapitel. Aktuella biotopskyddade objekt beskrivs i avsnitt Natura 2000 5.3. Natura 2000 är det nätverk av områden som EU:s medlemsländer ska bidra till att skapa enligt två Fornlämningar EG-direktiv, Habitatdirektivet respektive Fågel- Fornlämningar skyddas genom bestämmelserna i direktivet, vilka är bindande. Syftet är att bidra till kulturminneslagen och får inte skadas. I lagen an- bevarandet av den biologiska mångfalden inom ges vad som är en fast fornlämning, vilken utbred- gemenskapen genom att varje land tar ett ansvar ning en sådan har och hur tillståndsprövningen går för att säkra sin del av det gemensamma arv som till. Aktuella fornlämningar beskrivs i avsnitt 5.2. naturen utgör. Inget Natura 2000-område berörs av den planerade vägutbyggnaden.

Riksintresseområden Områden av riksintresse är sådana mark- och vat- tenområden som är så viktiga ur allmänt intresse för vårt lands utveckling att de ska skyddas mot ändrad användning som kan skada intresset. Syftet är att skapa goda miljöer för boende, friluftsliv med mera, genom en lämplig lokalisering av till exempel bebyggelse och anläggningar för infrastruktur samtidigt som natur- och kulturvärden värnas. Områden kan vara av bevarandeintresse för naturvård, kulturvård eller friluftsliv eller nyttjandeintressen som jord- och skogsbruk,

16 3 Projektbeskrivning

3.1 Nuvarande vägnät denna period ha ökat med cirka 10 procent och den tunga trafiken med cirka 7–10 procent. Beräknade Vägens funktion trafikflöden för år 2010 ser då ut som figur 3.1:1 Väg E6 ingår i ett nationellt stamvägnät som är ett visar. strategiskt viktigt vägnät med en standard som genomgående är hög. Trafiken på väg E6, sträckan Trafikflödena är relativt jämnt fördelade i båda Pålen–Tanumshede, utgörs till stor del av genom- riktningar. Trafikmängderna varierar under året fartstrafik och har en stor andel tung trafik som och framförallt under sommarperioden ökar trafi- påverkar trafiken på vägen i hög grad. Vägen ken markant. Under perioden juni–augusti är ök- fungerar som en koppling både regionalt men även ningen för biltrafiken i genomsnitt cirka 50 procent nationellt mellan Sverige, Danmark och Norge. och under de mest belastade dygnen i juli månad kan trafikmängderna öka två till tre gånger. Vägstandard Projektet omfattar väg E6 sträckan Pålen–Tanums- Tung trafik och farligt gods hede som är cirka 7,5 kilometer lång. I norr slutar Den tunga trafiken, som utgjorde cirka 22 procent sträckan strax söder om trafikplats Oppen öster av den totala trafiken på sträckan vid mätningarna om Tanumshede och i söder ansluter vägen till en 2006, är tämligen konstant under året med cirka nyligen ombyggd sträcka av väg E6. Vägbredden 2000 fordon/dygn. Detta gör att andelen tung på sträckan är cirka 9 meter, med undantag från en trafik varierar mellan 10 och 35 procent under året. 2 kilometer lång sträcka närmast Tanumshede som har en bredd på 13–14 meter. Hastighetsbegräns- ningen längs sträckan är 90 km/h med undantag för en drygt kilometerlång sträcka runt korsningen med väg 1003, där hastigheten är begränsad till 70 km/h.

Det finns sex anslutande vägar på aktuell sträcka. I trafikplats Oppen ansluter väg 163, vid Pålen ansluter väg 922 och några hundra meter söder om Oppen ansluter väg 920 från Tanumshede. Även väg 1003 och 1004 ansluter till väg E6 på aktuell sträcka och förbinder vägen med väg 914. Väg 952 ansluter till väg E6 österifrån strax söder om Korn- byberget. Utöver dessa anslutningar finns cirka 15 enskilda vägar som ansluter till väg E6 på sträckan. Det finns även ett tiotal skogsvägar och åkervägar som ansluter till väg E6 här.

Beﬁntlig väg är 7 kilometer lång och kantas av knappt 2 kilo meter viltstängsel. Säkerhetszonerna längs vägen är smala.

Trafikflöde De senaste mätningarna av trafikmängder på sträckan Pålen–Tanumshede är genomförda 2006. För att få en uppfattning om hur stora trafikmäng- derna är idag görs därför en uppräkning av trafik- flödet till år 2010. Uppräkningen görs utifrån anta- ganden gjorda i samråd med Trafikverket utifrån uppmätta värden på E6 från 2006 till och med 2010 Figur 3.1:1 Beräknat trafikflöde (ÅDT) år 2010 utifrån på andra sträckor. Personbilstrafiken bedöms under antagen trafikökning och mätningar från 2006.

17 Trafiken med tungt lastade fordon har ökat avsevärt Den vanligaste olyckstypen som inträffat inom på sträckan de senaste åren. Sedan 2006 antas den studerat område är mötesolyckor, följt av singel- tunga trafiken ha ökat ytterligare med cirka 7–10 pro- olyckor och backnings-/vändningsolyckor, se tabell cent och är idag, år 2010, kring 2100–2200 fordon/ 3.1:1. dygn. Väg E6 är en viktig länk i det nordiska transportsystemet och av den tunga trafiken som trafike- Tabell 3.1:1 Inträffade olyckor mellan 2005 och 2009 rar sträckan är cirka hälften transitgods, det vill säga sorterade efter olyckstyp. godset har varken start- eller målpunkt i Sverige. Olyckstyp Antal

Mötesolycka 5 Väg E6 inom Tanums kommun är en primär trans- portväg för farligt gods och cirka 4–5 procent av de Singelolycka 4 tunga transporterna innehåller farligt gods. Backning/vändning 3

Avsvängandeolycka 1 Gång- och cykeltrafik På grund av den smala vägsektionen är gång- och Älg 1 cykel trafiken längs väg E6 mycket begränsad på Korsandeolycka 1 den aktuella sträckan. Det förekommer dock en del Omkörningsolycka 1 korsande trafik eftersom bebyggelse och målpunk- ter ofta ligger på olika sidor av vägen. Planskilda korsningar finns endast vid Lilla Hoghem och vid Trafiksäkerheten anses vara ett problem på väg trafikplats Oppen där det är möjligt för gång- och E6 Pålen–Tanumshede framförallt på grund av de cykeltrafik att korsa väg E6 i blandtrafik. många plankorsningarna i kombination med den stora andelen tung trafik och dålig sikt i korsnings- Kollektivtrafik punkter. Den regionala busslinjetrafiken som trafikerar väg E6 utgörs av linjerna 870 och 871 (Ström- stad–Uddevalla–Göteborg) med flera turer per dag. Övrig busslinjetrafik utgörs av landsbygdslinjer av mer lokal karaktär och består nästan uteslutande av skolskjutstransporter.

Längs sträckan kan även kollektivtrafik i form av så kallad Närtrafik förekomma som är till för dem som vill resa inom kommunen, mellan landsbygd och kommuncentrum eller närmaste tätort där linje- lagd kollektivtrafik saknas. Närtrafiken körs med mindre fordon samt endast på beställning i förväg. Väst trafik AB ansvarar för all kollektivtrafik i Västra Götaland.

Trafiksäkerhet Genom ett uttag från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) har trafiksäkerhets- situationen inom aktuellt område studerats. Ut- taget gjordes för en femårsperiod från 2005 till och med 2009 och på sträckan Pålen – trafikplats Oppen på väg E6 samt på anslutande vägar. Det har totalt inträffat 16 olyckor under denna period, varav nio stycken har skett utmed väg E6. Av totalt antal inträffade olyckor inom området var 13 stycken lindriga olyckor, två var svåra olyckor och en olycka var en dödsolycka. Var olyckorna har inträffat åter- Figur 3.1:2 Inträffade olyckor på aktuell sträcka från 2005 finns i figur 3.1:2. till och med 2009 samt allvarlighetsgrad.

18 Trafikantupplevelse projektet inte genomförs. Utbyggnadsförslaget Med trafikantupplevelse avses här det visuella jämförs med nollalternativet som här har valts att intrycket av landskapet och vägen, sett från vägen. spegla förhållandena år 2034. Detta årtal har valts Trafikantupplevelsen präglas av utformningen av då det infaller 20 år efter att vägen öppnats. Noll- själva vägrummet tillsammans med utblickar och alternativet innebär att den befintliga vägen, för- synintryck av det omgivande landskapet, vilket utom att den ges normalt underhåll, inte byggs om. man färdas genom. Trafikutveckling Dagens väg E6 på sträckan Pålen–Tanumshede För att kunna beskriva trafiksituationen år 2034 präglas till stor del av det öppna slättlandskapet behöver en prognos över förväntade trafikmängder även om vägen i söder och norr går genom skogs- göras. Underlag för prognoserna utgör Effekt- mark. Möjligheter till utblickar finns över vackra samband för vägtransportsystemet – Gemensamma dalgångar och de kulturhistoriskt värdefulla förutsättningar. Publikationsserien Effektsamband gårdsmiljöerna som kantar vägen på flera ställen. för vägtransportsystemet ska vara ett stöd i plane- Parabolantennerna vid Tanum Teleport utgör ett ringen mot uppsatta mål ur ett samhällsekonomiskt landmärke som syns vida omkring i landskapet. effektivt perspektiv.

Prognoser för år 2034 har beräknats med utgångs- 3.2 Nollalternativet punkt i Strategin för effektivare energianvändning En MKB ska alltid beskriva ett så kallat nollalterna- och transporter, EET, som innehåller styrmedels- tiv, det vill säga vad som händer om det studerade förändringar som krävs för att miljömålen ska

Figur 3.1:3 Trafikflöden (ÅDT) för nollalternativ år 2034, Figur 3.1:4 Prognostiserade trafikflöden på ny väg år 2034. 20 år efter vägens öppnande.

19 kunna uppnås och som ska bidra till att även de 3.3 Föreslagen vägutbyggnad transport- och energipolitiska målen uppnås. Föreslagen vägutbyggnad innebär att väg E6 sträckan Pålen–Tanumshede byggs ut till motorväg, Prognosen utifrån EET-strategins förutsättningar se karta i bilaga 1. ger trafikmängder år 2034, 20 år efter en ny vägs planerade öppnande, som figur 3.1:4 visar. Ett refe- Vägutformning rensalternativ av prognos år 2034 har även beräk- Vägen förslås få en bredd av 18,5 meter med 2+2 nats där hänsyn ej har tagits till EET-strategin med körfält som åtskiljs av en 1,5 meter bred mittremsa marginellt högre trafikmängder som resultat. med räcke. Vägens typsektion visas i figur 3.3:1. Linjeföringen för väg E6 anpassas till referens- Andelen tung trafik år 2034 i ett nollalternativ för- hastigheten 110 km/h. Sträckan mellan Pålen och väntas uppgå till cirka 35 procent. trafikplats Oppen förses med viltstängsel.

Trafiksäkerhet Vägens sidoområde kommer vid bankhöjder över Trafiksäkerhetssituationen kommer att försämras 2 meter att utformas med slänter i lutning 1:2 i jämfört med idag om vägens befintliga utformning kombination med sidoräcke och med flackare bibehålls tillsammans med ökade trafikmängder lutning 1:4 där räcke inte anläggs. Vid skärning i och den stora andelen tung trafik som prognostise- berg och jord utförs släntlutningen i 1:4 och efter rats. Antalet olyckor kommer således att öka. bakslänt i lutning 1:2.

Tillgänglighet Befintlig väg E6 övergår till lokalväg med hastig- Om vägens utformning bibehålls med ökade trafik- heten 70 km/h, där de oskyddade trafikanterna mängder kan tillgängligheten vid utfart för trafik får använda vägrenarna som gång- och cykelbana. från sekundärvägar förväntas försämras. Det finns I söder respektive norr utgår två vägdelar av befint- redan idag svårigheter att ta sig ut på väg E6 på lig väg, se karta i bilaga 1. Övriga lokala vägar utförs grund av dålig sikt och stora mängder lastbilstrafik. 7,0 meter breda. På enskilda vägar varierar bredden Med ökade trafikmängder på väg E6 försämras till- mellan 3,5 och 5,0 meter. gängligheten ytterligare. Speciellt svårt att komma ut på väg E6 är det när färjan i Sandefjord har lagt I söder ansluter vägutbyggnaden till tidigare färdig- till och flödet av antalet lastbilar är stort och tätt. ställd sträcka mellan Rabbalshede och Pålen.

Kommunala planer Vägens sträckning vid cirka 1/000 har inriktats på I avsnitt 6.3 redogörs för den kommunala plane- att behålla så mycket som möjligt av höjdpartiet ringen där konsekvenserna av ett nollalternativ väster om vägen vid 0/900–1/000. beskrivs. Vid cirka 1/000 går vägen i en 3–5 meter djup skär- Miljökonsekvenser ning om cirka 700 meters längd. Vid cirka 1/150 Nollalternativets konsekvenser för miljön beskrivs passeras en enskild väg på bro. Vägen ligger här på inom respektive ämnesområde under rubriken ”Miljökonsekvenser i nollalternativet”. Vidare görs jämförelser mellan nollalternativet och utbygg- nadsförslaget i kapitel 10 Sammanställning av

miljökonsekvenser.

Figur 3.3:1 Typsektion för 18,5-metersväg med 2+2 körfält.

20 bank med en höjd runt 5–6 meter vilket innebär föreslås här släntlutningen 1:2 och att vägen förses att bron kan utföras med full fri höjd. Bron ska med sidoräcken. utformas för att kunna rymma fordon men ska även kunna tjäna som faunapassage. Denna pas- Vid 3/600 korsar vägen en bäck och i 3/650 en sage är viktig inte enbart för viltet utan även för befintlig skogsväg. Vägen ligger här på en cirka friluftslivet i området. Badplatsen vid sjön Grun- 4–5 meter hög bank vilket gör att den tillgängliga devatten kan nås endera via denna enskilda väg fria höjden på bron blir 3,7 meter. Detta bör vara eller den enskilda vägen som går över den nya väg tillräckligt höjdmått för skogsfordon. Den bör E6 i 0/000. Vägen löper uppe på berget öster om även kunna tjäna som faunapassage för till exem- Tanums slätten och korsar Hovtorpsbäcken, som pel rådjur. Den befintliga skogsbilvägen rätas upp förläggs i en trumma, och strax därefter korsas väg något för att erhålla en så vinkelrät anslutning som 952 (Hovtorpsvägen) på bro vid cirka 2/280. För möjligt för att minimera brolängden. att minska kostnaderna för bron föreslås en lokal uträtning av Hovtorpsbäcken, som förläggs i en Vägen går här omväxlande på bank och i skärning trumma och strax därefter korsas väg 952 så att vid randen av branterna vid Kornbyberget och den korsar väg E6 vinkelrätt. Vägen ligger här på en genom det fornlämningstäta område som varit cirka 300 meter lång och 3–6 meter hög bank vilket föremål för ett antal alternativa sträckningsstudier, innebär att även denna passage får full fri höjd. se kapitel 4 Studerade alternativ. Maximal höjd på bergskärningarna runt Skräddö blir cirka 10 meter. Vägen går vidare i en mycket svag kurva på bank över ett mossparti mellan 3/000 och 3/200. Bank- Runt 4/500 anordnas av- och påfart för en plane- höjden varierar här mellan 4–7 meter och banken rad rastplats vid Skräddö, se illustration i figur är cirka 500 meter lång. För att minska intrånget 3.3:2. Redan under vägutredningsskedet identi-

utsikts- punkt

utsikts- punkt Tillgång till naturen P-plats för personbilar 25 st + 1 hkp Gångpassage

Inre trädgård

gångbro våtmark

P-plats för husvagn 5 st Torg

P-plats för bussar 4 st

Väg till fornlämningar våtmark

Servicebyggn. Gångpassage

gångbro Kallmur gångbro Handikappanpassad

våtmark utsikts- punkt

Figur 3.3:2 Illustrationen visar ett möjligt utförande för en rastplats vid Skräddö med möjlighet till utblickar över landskapet.

21 fierades ett läge för en rastplats med möjlighet Cirka 100 meter efter tunneln övergår vägen i två att kunna visa ytterligare en skala av världsarvets ungefär 100 meter långa parallella broar över Ge- samlade värden, nämligen landskapsskalan. För- rumsälven. Broarnas undersida kommer att ligga utsättningarna för detta är att en utblicksplats för- ungefär 10–12 meter över älvbrinken vilket gör att läggs till höjdpartierna sydväst om rastplatsen. För vilt kan röra sig längs båda sidor av älven. målet om möjlighet att kunna uppleva landskapsskalan bedöms dock detta inte vara tillräckligt. För Efter Gerumsälven går vägen i en svag kurva ge- att ytterligare medge goda utblickar över Tanums- nom ett större fornlämningsområde med gravar vid slätten behöver en del av den yngre produktions- Hoghem. Här ligger vägen först i en 3–5 meter djup skogen på sluttningen avverkas/glesas ut, vilket skärning för att sedan övergå till en 3–6 meter hög måste ske i samråd med aktuella fastighetsägare. bank. Därefter sker anslutning till befintlig trafikplats i Oppen. Vid Hoghem finns en enskild väg Rastplatsen, som är föreslagen väster om väg E6, som korsar väg E6. Den enskilda vägen kommer att nås från de båda trafikriktningarna via en körbar stängas av genom vägutbyggnaden och tillträdet bro över väg E6. till de fastigheter som betjänas av vägen kan lösas genom att utnyttja andra riktningar. Vägslingan vid rastplatsen är utformad som en enkelriktad väg där det påverkade området är Väg E6 avses byggas med lätt bergbank, grunda cirka 150×75 meter. För att ge minimal påverkan flacka diken och, på vissa sträckor, utan dräne- på landskapet har slingan passats in i terrängen så ringsledningar för vägkroppen. Det innebär att det att ytterst få skärningar uppstår. I områdets västra mesta av vägdagvattnet kommer att infiltrera direkt del faller vägslingan ner mot en rastplatsbyggnad ned i släntmaterialet och vidare till det krossade varifrån den iordningställda utblickspunkten i stenmaterialet som bygger upp den lätta bergban- väster kan nås via en spång. Spången mot utblicks- ken. I de flesta fall kommer även det vatten som når punkten utförs cirka 100 meter lång och anpassas de grunda dikena att så småningom infiltrera ned för funktionshindrade. till bergbankens stenkrossmaterial där det fortsät- ter att rinna i vägens längdriktning tills det trycks I områdets södra del sker en utfyllnad mot den ut i nederdelen av de partier där vägen går på bank. omgivande naturmarken med en låglutande slänt. Därifrån tar sig det renade vägdagvattnet ut i de na- Inom slingan kommer hällmarken och naturmar- turliga vattendragen. På vissa platser, där ett större ken att bibehållas. Här finns också några små områ- skydd mot omgivningen krävs, tas vägdagvattnet den med våtmarker. om hand i fördröjningsdammar.

Rastplatsen dimensioneras för cirka 25 personbilar Vid 5/500 förläggs en damm väster om vägen som varav några för funktionshindrade i anslutning till skydd för den samfällda grundvattentäkten vid rastplatsbyggnaden, som kommer att rymma 3–4 Gerum–Fröstorp. Mellan 4/425 och 5/600 förses toaletter och i övrigt information för trafikanten vägens båda sidor med ett så kallat högkapacitets- och världsarvsbesökaren. I direkt anslutning till räcke som skydd mot avåkning för fordon med slingan skapas uppställning för fyra långfärdsbus- farligt gods. För att skydda Gerums älven anläggs sar. Likaså tillgodoses behovet för husbilar och fördröjningsdammar i 6/000 och 6/300 på vägens husvagnar med fyra till fem fordon. östra sida. Dammarna nås via parkeringsfickor längs motorvägen. Dessa fickor är till för rädd- Efter rastplatsen fortsätter vägen ned för en slutt- ningstjänstens fordon vid eventuella olyckor med ning i knappt 5 procents lutning och på bank med farligt gods och för löpande underhåll av dammar- höjden 1–4 meter mot Fröstorpsdalgången för att na. sedan i en svag kurva gå i en cirka 250 meter lång tunnel genom Gerumsberget. Tunneln utformas Vid 6/700 anläggs en driftvändplats. I norr ansluter med ett rör per körriktning. Den enskilda väg som den föreslagna vägutbyggnaden till befintlig väg i löper uppe på Gerumsberget kommer att vara 7/500. intakt även efter vägutbyggnaden och området kommer att fungera som en ekodukt (naturlig Trafikbelastning fauna passage). Utbyggnaden av väg E6 Pålen–Tanumshede till motorväg innebär att vägen motsvarar den stan-

22 dard som kan förväntas av en väg som ingår i det 3.4 Masshantering nationella stamvägnätet. De framtida trafikmäng- I projekt av den här storleken är det viktigt ur der som kan förväntas på den nybyggda sträckan många hänseenden att massomflyttningar och och på befintlig väg när den avlastas återfinns i överskott på massor begränsas i omfattning. Det figur 3.1:4. Den tunga trafiken förväntas utgöra finns både samhällsekonomiska och miljömässiga cirka 30 procent av den totala trafiken på väg E6. skäl till detta. I en strävan efter massbalans placeras vägen så att behovet av byggbart material Framkomligheten ökar då kapaciteten och hastig- motsvaras av den volym som schaktas undan i heten ökar. Den ökade hastigheten innebär en väglinjen. Sten- och krossmaterial och vissa morän- något förkortad restid på sträckan. massor och vegetationsjord kan oftast användas i vägprojektet. Torvjordar, lera och stubbar är Trafiksäkerheten kommer att öka avsevärt på den däremot svårare att få användning för. Det blir ett nybyggda sträckan då mötande trafik försvinner överskott trots att massbalans har eftersträvats. och då det inte längre finns några korsningar i plan. Aktuellt projekt Trafikantupplevelse I projektet är beräknat överskott totalt 150000– Den aktuella sträckan kommer till största del att gå 200000 m3. 75 procent av överskottet består av genom barrskogsterräng. Vägen följer den kupera- jord som inte kan användas i vägprojektet. Övriga de terrängen ömsom i skärning och ömsom på delar är berg och matjord, vilket kan vara lättare bank. I skogsterrängen medges endast tillfälliga att använda i eller utanför projektet. Därtill kan en utblickar över Tanumsslätten eftersom vägen ligger volym av 50000 m3 stubbmaterial tillkomma. relativt långt från slättlandskapet. Där vägen går över Skräddöbergets krön från söder sker en över- Överskottsvolymerna uppstår framförallt strax gång från skogslandskap till kulturlandskap med söder om Hovtorpsbäcken, mellan sektion 1/500 vida utblickar över dalgången. Härefter går vägen och 2/000, i Fröstorpsdalen och i Hoghem norr återigen i skogsterräng före anslutningen söder om Gerumsälven. Det är lämpligt från såväl entre- om trafikplats Oppen, där en etablering finns med prenad- som miljösynpunkt att upplagen ligger drivmedels- och näringsställe. lokaliserade i närheten av de platser där de största volymerna uppkommer.

Massorna ska helst inte behöva transporteras långa sträckor och helst inte lastas om eller mellanlagras. Eftersom det under vissa perioder går skytteltrafik med transporter ska E6 undvikas i möjligaste mån. Möjligen kan en enskild fil byggas inom befintligt

Figur 3.3:3 Traﬁkantvy vid Ljungbytorp vid färd söderut. Vägen ligger som här på långa sträckor med skärning i östra sidan och med bank mot sluttningen i väster.

23 24 Prel. volym Fastigheter Plats Miljöaspekter Entreprenad-/logistikaspekter Kommentar (m3) vägområde. En dumper rymmer nästan dubbelt så Grustäkt i Hud – Kärra 2:1 Grundvattenpåverkan måste God tillgänglighet. Täkttillstånd till 2015. mycket som en lastbil, men de får inte köras på det Ferm Grus och Transport AB utredas. Bra läge för södra delen av etappen. Tänkt avslutning och allmänna vägnätet och kan vara olämpliga att köra Täkttillstånd till 2015-07-31. återställningsplan ej känd. på mindre vägar på grund av vikt och bredd. I

Beﬁntlig E6 mellan Hoghem och Oppen kommer att tas ur bruk och läggas igen när föreslagen väg står färdig. Den skärning som beﬁntlig E6 ligger i Ålemyr 90 000 Rungstung 1:2 Kalhygge. Transport (600 meter) längs allmän Arkeologi ej utredd. föreslås fyllas igen och landskapet rekonstrueras. Rungstung 1:3 Förstärkt skogsbilväg till området. väg. Strandskydd enl Lst-GIS. För att kunna utföra detta efter vägbygget krävs Rungstung 1:4 Närliggande torplämning. Bra anslutningsväg. ytor för mellanlagring. En yta strax öster om skär- II Rungstung 2:16 Vattendrag ansluter nedströms till Bra läge för södra delen av etappen. ningen inom Hoghem 1:1 föreslås för detta. (Hovtorp 1:1) Hovtorpsbäcken.

Den kommunala deponin i Tyft ligger utmed väg 163, 6–7 kilometer från Hoghem. Deponin ska Smedstorpet 35 000 Rungstung 2:16 Trivial ung barrskog. Relativt bra tillgänglighet. Arkeologi ej utredd. avslutas och sluttäckas under de kommande åren. Utäng 2:1 Hovtorp 1:1 tidigare åkermark. Bra läge för södra delen av etappen. Flack terräng – svår att anpassa till Rambo AB, som är ett med grannkommunerna Hovtorp 1:1 Flera närliggande bostadsfastigheter. landskapet. samägt kommunalt bolag, driver avfallsanläggning- III en. Enligt Rambo behövs 25000–30000 m3 rena jordmassor till täckningen av deponin.

Lokaliseringsmetod Lycke 60 000 Tanums-Lycke 1:2 Närliggande fornlämningar enligt Bra tillgänglighet via väg mot Lycke Arkeologi ej utredd. I sökandet efter lämpliga ytor har framförallt FMIS. och äldre bruksväg. svackor i terrängen studerats närmare. Det är Miljövärden i mossmark ej utredda. Tallskogssluttning samt igenväxande Bra läge för massor från södra sidan lättare att gömma och anpassa en uppfyllnad till IV mossmark. av Gerums älven/Fröstorpsdalen. omgivande terräng om den läggs i en svacka. Det blir också lite mer volym som ryms inom den yta som påverkas. Tanumsslätten väster om ny väg har undvikits helt beroende på väldsarvsstatusen och betydelsen av ett kontinuerligt boende och bruk- Fröstorp 40 000 Gerum 1:3 och 1:2 Spontant igenväxande åkermark. Bra tillgänglighet via väg mot Lycke Arkeologi ej utredd. ande av marken. Kända fornlämningar, klassade Öppna diken. och äldre bruksväg. Flack terräng – större volymer svåra naturmiljöer och öppna våtmarker har även kunnat Bra läge för massor från södra sidan att anpassa till landskapet. av Gerums älven/Frös torpsdalen. undvikas. Platsbesök har gjorts inom varje område. V Öppna diken. Vissa ytor kunde då avföras på grund av särskilda landskapliga värden.

Efter att dessa moment var gjorda lade sig snön Piskeröd 35 000 Tanums-Backa 1:2 Åker-/betesmark omgiven av skogs- Relativt svårtillgänglig (på västra Arkeologi ej utredd. redan i november 2010, vilket gjorde det omöjligt klädda berg. sidan av beﬁntlig väg E6) – nås via att utföra den arkeologiska utredning som krävs En intilliggande bostadsfastighet. tpl Oppen. För massor från norra sidan av för att kunna bedöma om platserna är lämpliga ur VI Gerumsälven/Frös torpsdalen. kultursynpunkt. Inte heller en naturinventering har kunnat utföras.

Fortsatt arbete Hoghem 75 000 Hoghem 1:1 och Hoghem 3:8 Återställning efter rivning av befint- Mellanupplag krävs. Befintlig vägbank och skogsmark De markägare som kan bli berörda kontaktas av Hoghem 3:12 lig väg E6. Bra läge för massor från norra sidan berörs. Trafikverket. av Gerums älven/Frös torpsdalen. Arkeologi ej utredd i vissa delar. VII En arkeologisk utredning är beställd och ska utföras inom och i närområdet kring de möjliga upplags ytorna. En naturvärdesbedömning ska likaså göras. Dessa utredningar kommer att vara underlag för bedömning av de studerade upplags- Tyft kommunal 30 000 Rambo AB Till avjämning och täckning av Cirka 6–7 kilometer ifrån vägbygget. Rena massor efterfrågas. deponi befintlig deponi. ytornas lämplighet. Transport på E6 och väg 164 – even- Rätt ur samhällsekonomisk tuellt omlastning. synpunkt. VIII Samråd med länsstyrelse och kommun kommer fort löpande att ske i samband med att behovet av upplagsytor blir mer specificerat. 25

4 Studerade alternativ

4.1 Studerade alternativ mellan cirka 3/500 och 5/500 – ett västligt, ett Utgångspunkten för lokalisering av väglinje har centralt och ett östligt sträckningsalternativ, se varit den korridor, Röd 234, som beslutades efter figur 4.1:1, tillsammans med förslag till placering vägutredningen 2007. Då cirka 3 kilometer av den och möjlig utformning av rastplats (se figur 3.3:2). totalt 7,5 kilometer långa sträckan går inom Världs- Följande förutsättningar gäller för de sträckningar arv Tanum/riksintresse för kulturmiljövården med som analyseras i PM: höga värden, har det varit en ständigt pågående process att hitta sträckningsalternativ som kan • Den västra linjen har lokaliserats så att den går minska miljöpåverkan. Under arbetets gång har väster om fornlämningarna vid Ljungbytorp flera studier och PM angående linjesträckning och utan att göra fysiska intrång i dessa. Ett möjligt rastplatslokalisering tagits fram. Nedan ges en mer rastplatsläge har skisserats vid 4/200. kortfattad beskrivning av de olika sträckningar med mera som studerats. • Den centrala linjen är i princip den vägsträck- ning som skisserades i vägutredningen som Sträckning vid 0/500 påverkar delar av fornlämningsmiljön. Förslaget Alternativ sträckning har studerats vid 0/500 för möjliggör det rastplatsläge som skisserats under att undvika fysiskt intrång i bergknallen. Av vägtek- det första skedet av arbetsplaneskedet. niska skäl har den studerade lösningen valts bort på grund av att den medfört för små radier och för • I den östra sträckningen planeras vägen gå öster korta övergångssträckor i förhållande till vad som om det så kallade överhänget och den sam- krävs för God Standard enligt VGU (Vägverkets mansatta fornlämningsmiljön vid Ljungbytorp. planeringsnormer) vid skevning 2,5 procent. Möjliga rastplatslägen har skisserats vid 4/000 och vid 4/300–4/400. Utäng/Ljungbytorp Enligt en PM Alternativa vägsträckningar och Alternativ Väst saknar förankring i landskapet rastplatslägen vid Ljungbytorp, daterad 2010-03-18, och även om det fysiskt inte gör intrång i några reviderad 2010-06-07, har tre alternativ studerats fornlämningar skärs sambanden mellan dessa och slätten av.

Alternativ Central ger bäst förutsättningar för att bygga en rastplats med utsikt över världs- arvet, samtidigt som vägsträckningen är bäst anpassad till landskapets förutsättningar. Dess stora nackdel är att den gör intrång i värdefulla fornlämningsmiljöer.

Alternativ Öst å sin sida är den enda vägsträck- ningen där fornlämningsmiljöerna lämnas orörda och inte skärs av från sambandet med slätten. Sträckningen är sämst från natursynpunkt. En rastplats har studerats i höjd med 4/300–4/400 men bedöms inte ge lika goda förutsättningar som alternativ Central vad gäller utblickar över slättland- skapet från en rastplats. Detta på grund av att en rastplats kring ett östligt alternativ skulle hamna alltför långt från den utblickspunkt som lokaliserades i vägutredningen. ( I detta läge av arbetsplane- arbetet hade inte tanken på en enkelsidig rastplats Figur 4.1:1 Studerade alternativ vid Utäng/Ljungbytorp. med bro över E6 väckts.)

27 Bortval av västlig sträckning arna åter arbetats över för att hitta om möjligt än Vid ett referensgruppsmöte i Tanumshede under skonsammare lösningar. slutet av mars månad 2010 gjordes ett bortval av det västliga sträckningsalternativet. Skälen till De två alternativa sträckningarna har jämförts i detta var följande: en studie ”Jämförelse mellan alternativ i central respektive östlig sträckning med rastplatslägen”, • Terrängomvandling – Alternativet medför daterad 2010-05-07, reviderad 2010-06-07. en mycket hög vägbank, cirka 10–15 meter hög, söder om Skräddö och en vägbank norr I det centrala sträckningsalternativet går vägen i om Skräddö ned mot Fröstorpsdalgången på en 1 000 meters horisontalradie över de gravfält 5–10 meter. Även skärningen genom bergs- och lämningar som ligger i anslutning till det så området i höjd med Skräddö blir upp till kallade överhänget mellan kilometer 4/050 och 20 meter djup. Dessa delar kommer att bli 4/250. Lämningarna kommer att hamna under exponerade och mycket väl synliga från olika vägbanken som här kommer att vara cirka 7–8 delar av Tanumsslätten vilket påverkar upp- meter hög. Avståndet till överhänget blir ungefär levelsen av världsarvet negativt. Den högsta 65 meter mellan bankfot och över hänget. Konse- vägbanken söder om Skräddö harmonierar inte kvenserna av detta är att respektavståndet mellan med omgivande terräng och vägbanken i slutt- fornlämningen och vägen kan anses vara accep- ningen mot Fröstorp kommer att uppfattas som tabelt men att upplevelsen av överhänget, övriga mycket avskärmande i dalgångslandskapet. fornlämningar och samban det med sluttningen går om intet eftersom området blir invallat av den höga • Barriär – De särskilt värdefulla fornlämningarna vägbanken. Det är bland annat detta område vid vid Ljungbytorp påverkas inte av fysiskt intrång Utäng/Ljungbytorp som tillsammans med Skrädde- men kommer genom den höga vägbanken att röds gamla tomt utpekats som unikt i världsarvet/ skärmas av från sambandet med slätt landskapet riksintresset. Åtgärder som att sänka profilhöjden vilket påverkar upplevelsen av den samman- och minska den stora barriäreffekt som detta alter- tagna miljön negativt. Vid sträckningen norr om nativ medför ur aspekten att uppleva sambandet Skräddö kommer intrång att ske i en boplats och mellan samtliga tidssteg i utvecklingen har endast ett område med fossil åker. resulterat i marginella förbättringar bero ende på landskapets topografi och kontinuiteten i väglinjen. • Rastplatsläge – Eftersom vägsträckningen går långt västerut på sluttningen vid Skräddö måste Naturvärdesmässigt innebär detta alternativ en utblickspunkt förläggas väster om vägen på att det går nära bergsbranterna men att direkta de yttre höjderna i området som ligger ungefär intrång i bergsbranterna kan undvikas. Dock finns 5–10 meter lägre än den platå som studerats risk att denna närhet kan leda till en utarmning av i vägutredningen. Här är möjligheten till att lavfloran på grund av luftföroreningar från vägtra- uppleva Tanumsslätten goda. På vägens östra fiken. Likaså kommer trafikbullret att bli så högt i sida kan man nå en tillgänglig utblickspunkt som brantmiljön att häckningsresultatet där äventyras dock medger utblickar enbart åt väster/sydväst för en del fågelarter. eftersom berget vid Skräddö skymmer utblickar mot norr. För att kunna nå en högre platå måste En rastplats vid Skräddö innebär i detta sträck- man här upp 8 meter för att erhålla samma ut- nings alternativ att avståndet mellan parker ings- blicksmöjligheter. Detta påverkar dock tillgäng- möjligheter och den utpekade utsiktsplatsen ligheten mycket negativt för funk tionshindrade. uppgår till 200–300 meter och att höjdskill naden Dessutom är det svårare att kunna lösa kommu- är 9 meter vilket kräver ett rampsystem för funk- nikationen mellan rastplatsens båda sidor vid ett tionshindrade för att klara kraven på tillgänglighet. dubbelsidigt alternativ. Bullernivåer mellan 60–70 dB(A) uppstår vid själva rastplatsen och vid utsikts platsen ligger buller- Jämförelse av central respektive östlig sträckning nivån på 50 dB(A). Efter referensgruppsmötet i Tanumshede återstod alltså två alternativ, dels det centrala sträcknings- I östligt sträckningsalternativ har den geometriska alternativet och dels det östliga. I det skissarbete utformningen bearbetats vidare efter det att PM som följt på detta har de kvarvarande sträckning- Alternativa vägsträckningar och rastplatslägen vid

28 Ljungbytorp färdigställts så att vägen nu ligger som får en bullernivå som skulle kunna påverka de cirka 20 meter väster om det som presenterades i arter som föredrar en relativt ostörd miljö. nämnda PM. Profilen har höjts några meter i den största skärningen vilket delvis skett för att und- Rastplatslägen har studerats vid den så kallade vika alltför stora schakt mängder. fornborgen, 3/700 och vid Skräddö, 4/500. Rast- platsfrågan ses som en mycket viktig del i frågan Vid 4/000 ligger vägens centrumlinje cirka 50 meter om vägsträckningen genom världsarvet och möjlig- öster om överhänget. Risk har påtalats att det vid heten att kunna visa på den så kallade landskaps- sprängning kan uppstå sprickor som kan skada forn- skalan i världsarvet och i samband med Gerums- lämningen. Denna risk bedöms vara liten. Som en slätten. Vid Skräddö har två lägen för en rastplats extra försäkran kommer entreprenören att åläggas studerats. försiktighetsåtgärder i samband med själva spräng- ningen. Av de två studerade lägena (3/700 och 4/500) har bedömningen gjorts att det enbart var läget i 4/500 Vägen går efter 4/000 in i en cirka 700 meter lång som uppfyllde de ställda kraven om god tillgänglig- skärning med ett djup maximalt upp till 10 meter. het och bra utblicksmöjligheter. Här föreslås en Den profilhöjning som gjorts medför att profilen enkelsidig rastplats som är åtkomlig från båda kör- blir något brantare ned mot tunneln genom riktningarna. Avståndet mellan parkeringsplats och Gerums berget än i övriga alternativ. Skräddö berget bedöms uppgå till 100–200 meter beroende på placering och utformning. Parkering- Den föreslagna sträckningen går i kanten av själva en kan anläggas på en nivå som enbart ligger 1–2 världsarvet och kommer endast att beröra ett meter under utsiktspunkten varför till gängligheten mindre bronsåldersröse. Sambandet mellan över- för funktionshindrade blir mycket god i detta alter- hänget och de andra fornlämningarna väster därom nativ. Bullernivån kring parkeringsfunktionen har kommer att kvarstå intakt. I detta alternativ kom- beräknats understiga 55 dB(A) medan bullernivån mer dock passagemöjligheten mellan en fornborg på själva utsikts punkten kommer att ligga under och gravfälten längre ned på sluttningen i höjd med 50 dB(A). 3/600 att brytas av den nya vägen. Möjlighet finns att reducera denna barriäreffekt genom att anlägga Vid Skräddö lokaliserades dels ett läge i ravinen, en vägport med fri höjd cirka 3,7 meter som både söder om den utpekade utblickspunkten, och dels kan tjäna som traktorväg och passage för frilufts- ett läge uppe på hällmarken. Av de remissvar som livet och för mindre vilt. inkommit har beslut tagits om att gå vidare med hällmarksalternativet. Detta alternativ har föror- Naturmässigt är detta sträckningsalternativ något dats av remissinstanserna Länsstyrelsen i Västra sämre för naturvärdena genom att några av brant- Götalands län, Riksantikvarieämbetet och Tanums miljöerna på sträckan 3/700–4/000 kommer att kommun. Länsstyrelsen har samrått med Riks- påverkas fysiskt genom intrång. En utlöpare av antikvarieämbetet och båda instanserna förordar klass 1-objektet vid 4/200 kommer att delas av hällmarksalternativet med motiveringen att det från det större sammanhängande objektet. Konse- blir ett mindre intrång. Man säger också att det kvensen av detta bedöms bli att det som blir kvar är viktigt att ge platsen attraktionskraft och skapa av klass 1-objektet väster om vägen, cirka 150–200 förutsättningar att uppleva Tanumsslätten genom meter i djupled, kommer att förlora mycket av sina ett tilltalande formspråk. För Naturvårdsverkets värden. I denna del är dock objektet redan påver- vidkommande säger man att båda alternativen kat av avverkning. Risk finns att buller från vägtra- kan vara gångbara. I tidigare skeden har man dock fiken kan äventyra häckningsframgången hos vissa framfört synpunkter kring att stor omsorg bör läg- fågelarter. gas för att minimera avverkning av skog, vilket blir innebörden med hällmarksalternativet. En kom pletterande fågelinventering har utförts under våren/försommaren 2010, se avsnitt 5.3 Val av östlig sträckning Naturmiljö. Däremot har de studier som gjorts I de remissvar som hämtats in från Riksantikvarie- av utbredningen av bullret in i det stora, relativt ämbetet, Naturvårdsverket, länsstyrelsen och ostörda klass 1-området Kornbyberget visat att Tanums kommun förordas en östlig sträckning. det endast är en begränsad del av klass 1-objektet Trafikverkets slutsats är att det finns möjlighet att

29 anlägga en rastplats i höjd med Skräddö i ett östligt I det västligaste alternativet måste också Bastemyr sträckningsalternativ. Rastplatsen kan utformas grävas ut för tunneln, att jämföra med den mini- enkel sidig med samtliga funktio ner väster om E6 mala risk för utläckage av våtmarkens vatten som om en körbar bro anläggs över vägen. Via en ter- en tunnel i det östliga läget kan orsaka. Det sist- ränganpassad slinga kan traﬁken därefter ledas nämnda utläckaget kan eventuellt åtgärdas genom alldeles inpå utsiktspunkten vid Skräddö. att utloppet från Bastemyr läggs igen och att man dämmer upp våtmarken så mycket att ett eventuellt Den föreslagna vägsträckningen tangerar den utläckage via tunneln inte innebär lägre vatten- västra gränsen av ett stort opåverkat område enligt nivåer än i dagsläget. Med ett västligt tunnelalter- MB 3 kap 2 §. Området är cirka 20 kilometer brett nativ krävs att en helt ny våtmark anläggs om inte och 30 kilometer långt. Buller påverkan från vägen förlusten av våtmarken kan accepteras. Komplette- måste i detta sammanhang anses bli ytterst margi- rande inventeringar har visat att Bastemyr utgör en nell. värdefull groddjurslokal.

Valet av en östlig sträckning sparar de arkeolog- Sett till landskapsbild hamnar den södra tunnel- iska värdena och till stor del deras sammanhang mynningen närmre Tanumsslätten och riskerar att vid Utäng/Ljungbytorp. Genom anlägg ande av en bli mer exponerad mot rastplatsen vid Skräddö rastplats vid Skräddö ges möjlighet till utblickar än i ett östligt alternativ. Alternativet undviker till över Tanumsslätten och utveck ling av världsarvet. större delar gravfältet i Hoghem (en stor ansam- Sträckningen ger något större intrång i värdefulla ling av gravar i form av stensättningar som är både natur områden jämfört med andra sträcknings- icke synliga och synliga över mark) men vägen alternativ. ligger här i skärning vilket kräver ett bredare vägområde som gör att gravområdet berörs något Gerumsberget och Hoghem i den västra kanten. I ”PM Alternativa vägsträckningar vid Gerums- berget och Hoghem”, daterad 2010-01-13 har ﬂera alternativa vägsträckningar studerats mellan 5/000 och 7/500. Avsikten med studien har varit att undersöka möjligheten att minimera intrånget på gravfältet vid Hoghem, samtidigt som en bra lösning åstadkoms för tunnelpassagen genom Gerums berget med efterföljande bro över Gerums- älven.

Vissa av gravarna är tidigare kända fornlämningar, men under förundersökningen har ﬂera nya påträf- fats och sannolikheten för ytterligare gravar är stor inom ett av RAÄ UV Väst markerat område, se ﬁgur 4.1:2.

Två sträckningar för tunneln genom Gerumsberget har studerats, dels ett västligt och dels ett östligt alternativ, se ﬁgur 4.1:2. I det östliga alternativet har sedan tre sträckningar vid Hoghem studerats - väster om gravfälten, centralt genom gravfälten och öster om gravfälten.

Ett västligt tunnelläge är sämre ur naturvårdssyn- punkt genom att avståndet ned till de värdefullaste delarna av vattendraget blir mindre samtidigt som albården är alltmer värdefull ju längre nedströms man kommer. Figur 4.1:2 Studerade alternativ vid Hoghem.

30 Stödplaceringen för en bro försvåras i detta alter- ställa stabiliteten vid grundläggning av brostöden. nativ genom att ravinen här har sin smalaste botten En omgrävning av Gerumsälven vid brostöden kan inom korridoren. Erosionsskydd måste anläggas bli aktuell. för att säkerställa stabiliteten vid grundläggning av brostöden. Utifrån de studerade aspekterna rekommenderades att vidare studera ett östligt tunnelläge med ett En tunnel i detta läge blir cirka 350 meter lång. centralt sträckningsalternativ. Tunnelns sträckning passerar under en våtmark med fri vattenspegel. På en sträcka av cirka 30 meter under denna saknas bergtäckning varför en permanent betongtunnel måste byggas på den delen. I samband med en preliminär kostnads- bedömning har detta tunnelläge och utförande bedömts medföra runt 65 miljoner kronor mer än motsvarande i ett östligt tunnelläge.

Ett östligt tunnelläge kan medföra tre alternativa sträckningar, dels en västlig, en central genom gravfältet och dels i den östra delen av gravfältet.

Sträckningen väster om gravfältet innebär en av- vikande plan standard som inte är godtagbar för denna typ av väg. Denna sträckning har därför inte studerats vidare.

Då sträckningen går centralt genom området försvinner gravfältets västra del eller förlorar sitt landskapliga sammanhang. Den östra delen av gravfältet har ett högre pedagogiskt värde genom att gravarna där är synliga ovan mark till skillnad från de nyfunna gravarna i områdets centrala del. Detta sträckningsalternativ (centralt) leder till att gravarna i öster till största del kan behållas även om konsekvenserna blir att de kommer att bli avskiljda från området i övrigt. Detta gör att en väg- sträckning i den östra delen av gravfältet innebär större påverkan än att gå centralt genom området. Det senare alternativet innebär en kraftig ökning av överskottsmassor (cirka 80 000 m3) jämfört med att gå centralt genom området. En sträckning öster om gravfältet innebär att ramp erna vid traﬁkplats Oppen måste byggas om i betydande omfattning.

Landskapsmässigt innebär en central sträckning en bättre balans mellan bank och skärning sett till landskapsbilden.

En östlig sträckning för tunnelalternativet innebär en minimal risk för påverkan på Bastemyr. Tunneln i detta alternativ blir cirka 250 meter lång.

Även i ett östligt tunnelläge måste åtminstone erosionsskydd anläggas vid Gerumsälven för att säker-

31 5 Bevarandeintressen – nuläge och konsekvenser

5.1 Världsarv Tanum Nuläge I detta avsnitt beskrivs världsarvets värden och I ”Utredning kring regeringsuppdrag – Åtgärder för påverkan på dessa i ett helhetsperspektiv. Påverkan att minska negativa effekter” (Vägverket februari på de enskilda fornlämningarna och kulturläm- 2006), som gjordes inför arbetet med vägutred- ningarna beskrivs i avsnitt 5.2 Kulturmiljö. ningen beskrevs Världsarv Tanums unika värden i relation till områdets tre skalor: Ett världsarvsområde är en plats, ort eller miljö • Hällristningsskalan som är så värdefull att det är en angelägenhet för • Gårdsskalan hela mänskligheten och som på ett alldeles unikt • Landskapsskalan. sätt vittnar om jordens och människans historia. I världen ﬁnns 911 sådana utsedda miljöer. Världs- Hällristningsskalan visar de detaljerade och lokala arvslistan grundar sig på FN-organet Unescos kon- värdena som kan upplevas inom ett närområde. vention till skydd för världens natur- och kulturarv. Sverige undertecknade konventionen 1985 och Gårdsskalan visar på sammanhangen mellan förhis- har därmed frivilligt åtagit sig att skydda de egna toriska avtryck i landskapet och dagens gårdar och världsarven för all framtid. vägar. Denna skala visar på kontinuiteten i markan- vändning och bosättning. 1994 sattes Tanums hällristningsområde på världs- arvslistan med motiveringen: Landskapsskalan svarar på frågan: Varför ﬁnns detta just här? Havet och slätten, med de omgivande sluttningarna och de gamla kommunikations- ”Tanums hällristningsområde är ett enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet. Motivens variationsrikedom är ett unikt vittnesbörd om livet under europeisk bronsålder. Samspelet mellan den kontinuerliga bosättningen och mark- användningen, såsom det avspeglas i hällristning- arna, gravfälten och landskapet, gör Tanumsområdet till ett enastående exempel på kontinuerlig mänsklig bosättning under åtta tusen år.”

Framtida förvaltning ska enligt världsarvskonven- tionen bygga på respekt för världsarvets förutsätt- ningar så att dess värden bevaras och förstärks.

Förvaltnings- och utvecklingsprogram Länsstyrelsen, Tanums kommun, Västra Göta lands- regionen, Riksantikvarieämbetet och Bohus läns museum tog 2005 gemensamt fram en manage- ment plan för Världsarv Tanums hällristningar. I denna ﬁnns en samlad grundsyn för ett levande och hållbart världsarv och en uttryckt vision och mål för världsarvsarbetet. Visionen är: ”Världs- arvet Tanums Hällristningar – en föregångsmiljö för hållbar utveckling som lockar, underhåller och utvecklar människor, natur och kultur.” I planen ﬁnns framtagna strategier för hur visionen och de uppsatta målen ska uppnås. Ett förvaltnings- råd är tillsatt som ett ledningsorgan för att utveckla området tillsammans med andra aktörer. 5.1:1 Karta över världsarvsområdet, markerat med brun linje.

32 Figur 5.1:2 Den kontinuerliga bosättningen och brukandet av marken är en del av världsarvets värden. Foto: perpixel.se.

Figur 5.1:3 Vy västerut mot havet sedd från Hoghem. Foto: perpixel.se.

33 mönstren, har gett förutsättningarna. Dessa sam- delvis uppodlad och betad. Idag är sluttningen till manhang kan bäst förstås och uppfattas från högt största delen planterad med granskog. Trots detta belägna platser med utsikt över slätten. Områden ﬁnns spår av aktiviteter som väsentligt bidrar till där de landskapliga processerna, som inlandsis och helhetsbilden av världsarvsområdet och framför- landhöjning, kan påvisas är värdefulla för förståel- allt till förståelse och upplevelse av den så kallade sen av den landskapliga skalan. hällristningsskalan.

Utifrån dessa skalor beskrivs det berörda området Berörda värden i gårds- och hällristningsskalan och konsekvenserna av en vägutbyggnad i världs- Gårdarna vid slättens fastmarkspartier och längs arvsområdet. skogskanten i öster har en tydlig koppling till sluttnings- och berglandskapet. Detta kan idag Berörda värden i hällristningsskalan framförallt avläsas i fastighetsbildningarna i öst- Huvuddelen av just hällristningsområdena ligger västlig riktning, men också i de vägar som redan väster och söder om Tanumsslätten samt ett om- under förhistorien förband inlandet med havet. råde vid Fossum i norr. Det område som berörs av Det var först under 1600-talet som den så kall- föreslagen väg ligger främst i sluttningen, i östra lade Kungsvägen byggdes i nord–sydlig riktning. delen av världsarvsområdet, i kanten av det högt Denna väg över Tanumsslätten, som i stort sett belägna berglandskapet. I denna del finner man sammanfaller med nuvar ande E6, är idag en fysisk framförallt gravområden och boplatser samt ett barriär i landskapet, på grund av den täta trafiken. antal gravrösen. Sluttningen som historisk strand- Generellt har järnålderns bebyggelselägen på slätt- zon beboddes tidigt av jägare och fiskare. Här ens fastmarkspartier behållits fram till våra dagar. finns också spåren efter tidiga brukare från såväl Gravskicket har däremot förändrats. Gravarna, brons- som järnåldern. Fram till början av förra deras förhållande till varandra och till omgivande seklet höll torpare och utmarksboende sluttningen miljö, bidrar med kunskap om det samhälle som

Figur 5.1:4 Överhänget med skålgropar i Ljungbytorp. Figur 5.1:6 Stensättning inom gravfältet i Hoghem. Exempel på värde i hällristningsskalan. Foto: RAÄ UV Väst.

Figur 5.1:5 Lämningar efter gårdarna Mon och Aspe lunden Figur 5.1:7 Utblick över Tanumsslätten visar den landskap- i Fröstorpsdalen. Foto: perpixel.se. liga aspekten på världsarvsområdet.

34 skapade dem. I sluttningarna mot slätten åter- finns ett flertal gravfält och boplatser. Däribland kan nämnas områden vid Ljungbytorp och Utäng, ett vid Hoghem och ett vid Präste-Säm norr om Nyare tid 1 500 e Kr – Tanumshede. Alltsedan kristnandet på medeltiden ligger gravarna samlade runt ortens kyrka. Områ- Medeltid 1 050 e Kr det vid Präste-Säm har redan förlorats vid tidigare utbyggnad av E6. Slutundersökningen visade då Yngre järnålder 550 e Kr på lång kontinuerlig användning av området med lämningar alltifrån sten- till järnålder. 0 Områdena i Ljungbytorp och Utäng har en bebyggelsekontinuitet från äldsta bronsålder fram till Äldre järnålder 500 f Kr våra dagar. På berget i nordost möter oss gravrö- sena från äldsta bronsålder och i skogssluttningen Yngre bronsålder 1 100 f Kr nedanför dessa ligger järnålderns gravar i form av högar, stensättningar, resta stenar samt ett unikt klippöverhäng med ett tjugotal skålgropar. Intill Äldre bronsålder 1 800 f Kr ett par av de större gravfälten finns också spår efter bosättning. Strategiskt belägen, högt upp på berget vid Siken, ligger områdets största fornlämning, en fornborg.

Vid Hoghem, norr om Gerumsälven ligger ﬂera förhistoriska boplatser koncentrerade i sluttningen mot slätten. Dagens gårdar i Hoghem bidrar till Yngre stenålder upplevelsen av landskapets långa historia. Öster Bondestenålder 3 900 f Kr om gårdarna ligger ett större gravkomplex med stensättningar från äldre järnålder. Området ligger i en sluttning och stensättningarna är inbyggda i landskapet. Läget i landskapet berättar troligen mer än de enskilda gravarnas innehåll. Idag är en stor del av området skogsplanterat och den historiska dimensionen är svår att uppleva. Gravfältet innefattar framförallt värden i gårdsskalan eftersom det har ett samband med hela Hoghemsmiljön.

Torpetableringarna och spåren av odling i sluttningen vittnar om hur landskapet kontinuerligt brukats under historien fram till början av förra seklet. I Fröstorpsdalen återﬁnns välbevarade lämningar av bebyggelsemiljöer, främst i form av mindre gårdar och åkertegar som relaterar till Äldre stenålder äldre brukningsmetoder. Typen av gårdsbebyggelse Jägar- och samlarstenålder 8 000 f Kr är typisk för Bohuslän, men sambanden mellan bebyggelse och åkermark är här särskilt tydliga och lätta att uppfatta.

Området inlandsisfritt 10 000 f Kr

35 5.1:8 Under äldre stenålder (cirka 8000-4000 f Kr) låg vattennivån 50 meter över dagens havsnivå. Orange linje visar världsarvsområdet och röd linje aktuell vägkorridor.

5.1:9 Under äldre bronsålder (1800-1100 f Kr) låg vattennivån cirka 17 meter över dagens havsnivå.

5.1:10 Dagens strandlinje.

36 Berörda värden i landskapsskalan mer att påverkas och upplevelsen av fornlämnings- Världsarvets landskapsskala visar på de kultur- miljöerna kommer att präglas av vägens närhet. historiska lämningarnas samband med de land- Sambandet med slättlandskapet blir kvar men sam- skapliga förutsättningarna. Genom möjligheten att bandet mellan gravfälten i sluttningen och forn- förstå och uppleva hur landskapet förändras över borgen vid Siken bryts av ny väg. Genom en passage tiden och hur detta gett olika förutsättningar att för skogsbilväg under E6 kan man nå fornborgen, försörja sig i området förbättras framförallt världs- vilket bibehåller sambandet i viss mån. Utsikten arvets pedagogiska värde. En förutsättning för att från fornborgen ger, trots ny väg, en upplevelse av kunna tolka och i landskapet skapa sig en bild av landskapsskalan i världsarvet. Konsekvenserna av det historiska landskapet är framförallt att slätten intrånget är måttliga och påverkar främst hällrist- hålls öppen. Det är väsentligt att det ges möjlighet ningsskalan och i viss mån landskapsskalan efter- att bedriva jordbruk här. Enligt Förvaltnings- och som sambandet med berglandskapet bryts. utvecklingsplanen (2005) finns det ett sextiotal aktiva jordbruksföretag inom världsarvet. I Fröstorp kommer lämningar från en för Bohuslän typisk agrarhistorisk gårdsmiljö att försvinna. Inte Möjlighet att uppleva landskapsskalan och förstå mindre än fyra områden med synliga bebyggelse- de landskapliga sambanden ges vid vissa utsikts- lämningar berörs, två längs västra dalsidan och två platser i högre liggande terräng. Sådana platser i öster. Ett i landskapet tydligt samband mellan finns på östra sidan av Tanumsslätten, såsom på gårdslämningar och tidigare odlade tegar försvin- fornborgen vid Siken och berget ovan Skräddö. De ner. Detta kommer att påverka upplevelsen av är dock besvärliga att ta sig upp till idag. gårdsskalan i Fröstorpsdalen. Landskapsskalan på- verkas något av vägbanken ner mot Fröstorpsdalen. Konsekvenser i nollalternativet Vägen är synlig men inte påtaglig i landskapet och Befintlig väg är en fysisk barriär för boende och kommer att synas främst vid skogsavverkning. besökare i världsarvsområdet redan idag. I ett noll- Konsekvenserna av intrånget i Fröstorpsdalens alternativ kommer trafiken vara ännu tätare och lämningar av gårdsmiljöer är måttliga för världs- svårigheterna att korsa vägen kommer att förvärras. arvet och det är framförallt gårdsskalan som Detta ger sämre förutsättningar för jordbruket och berörs. för dem som bor i området, framförallt längs vägen. Bullerproblematiken kommer att öka. Världsarvets Den äldre vägförbindelsen mellan Vitlycke över värden i både gårds- och landskapsskalan kommer Hoghem till Hagarna och Fossum kommer att att påverkas negativt av ett noll alternativ. Konse- brytas av föreslagen väg. Vägen är idag redan kvenserna av ett nollalternativ är måttliga eftersom bruten vid Hagarna. Vägen från Frös torpsdalen det kan påverka den kontinuerliga bosättningen, upp mot Kornbyberget kommer likaså att brytas vilket också ger sämre förutsättningar att hålla av ny E6. Vägen är idag igenvuxen och svår att landskapet öppet. uppfatta i terrängen. Hur gamla dessa två vägar är kan inte avgöras, men möjligheten att uppleva Konsekvenser i utbyggnadsförslaget kommunikationernas betydelse för utvecklingen Beskrivningen av påverkan och konsekvenser av landskapet försämras. Eftersom värdena redan utgår från världsarvets värden i relation till de tre minskat, genom igenväxning och avbrott, bedöms skalorna hällristningsskalan, gårdsskalan och land- konsekvenserna som måttliga. Det är främst gårds- skapsskalan. Det är dock endast tre kilometer av och landskapsskalan som berörs. ny väg som berör världsarvsområdet. Påverkan på och konsekvenser av ny väg på övriga arkeologiska Att återföra nuvarande E6 till lokalväg gynnar dem och kulturhistoriska miljöer beskrivs under avsnitt som bor utmed vägen och de som besöker området. 5.2 Kulturmiljö. I det avsnittet listas också samtliga Befintlig väg kan som lokalväg erbjuda världsarvs- fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar besökare möjligheten att se området till fots eller som berörs i vägprojektet. med cykel på en mindre trafikerad väg. Bullersitua- tionen och framkomligheten kommer att förbätt- Många intrång i hällristningsskalans värden har ras, vilket kan bidra till förstärkta eller bibehållna kunnat undvikas. värden i gårdsskalan och landskapsskalan. Konse- kvenserna av att befintlig E6 blir lokalväg är mycket Den samlade kulturmiljön vid Ljungbytorp kom- positiva då det främjar ett fortsatt kontinuerligt

37 brukande av slätten och en förbättring av tillgäng- gängligheten i världsarvsområdet för oskyddade ligheten i världsarvsområdet. trafikanter. Markeringen av vägrenen bör göras så tydlig som möjligt för att öka säkerheten. Genom den föreslagna utsiktsplatsen på berget vid Skräddö erbjuds möjligheten att uppleva världs- arvet i landskapsskalan. En utsiktsplats, med god 5.2 Kulturmiljö tillgänglighet för alla, har tidigare inte funnits i I detta avsnitt redovisas de kulturmiljöaspekter världsarvsområdet. Här kan man få en upplevelse av som berörs av ny väg längs hela sträckan, även området som kan bidra till insikter om världs arvet i utanför Världsarv Tanum. Samtliga fornlämningar ett landskapsperspektiv. Detta stärker områdets vär- och kulturlämningar som berörs av vägbyggnaden den. Rastplatsen bidrar till att uppfylla visionen om är förtecknade nedan. Graden av påverkan, som världsarvsområdets utveckling och kan i viss mån inte behöver vara direkta intrång, beskrivs och kon- kompensera andra intrång som ny väg åstadkommer. sekvenserna av påverkan bedöms under rubriken Miljökonsekvenser. Föreslagen väg ger dock direkta och stora intrång i gravfältet vid Hoghem. Gravfältet hör till en sam- Fornlämningar är skyddade enligt Kulturminnes- mansatt kulturmiljö som värderades högt redan lagen (KML) och får inte skadas. Den som på något i vägutredningsskedet. Den samlade kulturhisto- sätt vill ändra en fast fornlämning måste ha läns- riska miljön i Hoghem är dock redan splittrad styrelsens tillstånd. Alla kända fornlämningar och av befintlig E6. Se även avsnitt 5.2 Kulturmiljö. övriga kulturlämningar finns registrerade i forn- Konsekvenser na av intrången i gravfältet i Hoghem minnesinformationssystemet (FMIS). Där finns är stora för världsarvsvärdena i gårdsskalan. inte bara uppgifter om fasta fornlämningar utan även om så kallade övriga kulturlämningar, vilket Störst påverkan på världsarvet sker framförallt kan vara torpgrunder, minnesstenar eller fossil i Hoghem men också i Frös torpsdalen. Viktiga åkermark och liknande. Övriga kulturlämningar värden försvinner eller försvagas. Genom att nu- har ett kulturhistoriskt värde, men skyddas inte varande väg övergår till lokalväg och genom att av KML. Däremot kan de omfattas av andra lagar, rastplatsen tillkommer, som bidrar till utveckling som Skogsvårdslagen eller Plan- och bygg lagen. av världsarvet, bedöms konsekvenserna av före- Länsstyrelsen kan också besluta att en övrig kultur- slagen väg sammantaget ändå som acceptabla. lämning övergår till att bli fast fornlämning.

Miljöåtgärder Nuläge Den föreslagna vägen berör förutom delar av Inarbetade miljöåtgärder världsarvsområdet även ett riksintresseområde för • Genom att lägga väglinjen i östra kanten av kulturmiljövården samt ett antal fornlämningar korri doren har fysiskt intrång i fornlämnings- och kulturhistoriska lämningar. miljön i Ljungbytorp kunnat undvikas. I vägutredningen (2007) utpekades två samman satta • En passage för en skogsbilväg under ny E6 vid kulturmiljöområden som påtagligt l yfter fram land- Siken ger en möjlighet att nå fornborgen. skapets kulturhistoriska särdrag: Hoghems området och sluttningen vid Utäng och Ljungbytorp (se ﬁgur • Byggvägar ska efter byggtiden återställas så att 5.2:1, :2 och :3). Båda visar på en mångtusenårig de ansluter väl till omgivande terräng och återfår bebygg elsekontinuitet. I Fröstorpsdalen ﬁnns också samma bredd och utseende som anslut ande en agrarhistoriskt intressant miljö. Dessa tre utpeka- vägsträckor. de områden ligger inom riksintresset.

Möjliga miljöåtgärder Riksintresse för kulturmiljön • Den agrara miljön kring gårdarna i Fröstorps- Riksintresseområdet Tanumsslätten–Kalleby– dalen bör dokumenteras före rivning, av person Oppen-Fossum [O 52, 54, 56] sammanfaller i stort med rätt kulturmiljökompetens. sett med världsarvsområdet förutom i östra sidan, där riksintresset är något utvidgat och innefattar • Återställning av nuvarande E6 till lokalväg, med även området vid fornborgen vid Siken och västra en meter vägren i båda riktningarna, ökar till- delen av Kornbyberget. Se ﬁgur 5.2:1.

38 Figur 5.2:1 Karta kulturmiljö. 39 Uttryck för riks intresset är: både till brons- och järnålder. Idag är en stor del av området i öster planterat med gran och tall, vilket i nuläget försvårar den visuella upplevelsen av ”Hällristningar vid Kalleby, bland annat “Lurblåsarna“ och “Mannen med vaderna“, rösen och skålgrops- kultur miljön. I samband med förundersökningen, förekomster. Hällristningar vid Oppen-Fossum, då skogen avverkades inom föreslaget vägområde, däribland Fossumshällen med stor figurrikedom, påträffades 35–40 tidigare okända gravar. Grav- skålgropar, rösen, stensättningar, högar och sex fältet Hoghem bedöms ha en hög vetenskaplig gravfält. Vid Tanum 175 hällristnings- och skål- potential och är närbesläktat med en typ av forn- gropsförekomster med bland annat monumentala lämning som uppmärksammats först de senaste ristningar vid Vitlycke, Aspeberget, Tegneby och åren. Landskapet där gravfältet är beläget berättar Litsleby samt Skatteklåvan med landets största kon- mer än de enskilda gravarna. Den pedagogiska centration av skålgropar (900 st). Ett 25-tal rösen potentialen kan bli högre om träden avverkas och och röseliknande stensättningar. I området ingår även: Gravfält och fornlämning- hela gravkomplexet lyfts fram så att gravmiljöns ar från järnåldern. Tanumshede sockencentra läge och dess topografiska variation synliggörs. med tingshus, gästgiveri och magasin. Det öppna odlingslandskapet och den agrara bebyggelsen på Miljön kring Hoghem har redan vid tidigare väg- Tanumsslätten samt det mera småskaliga jordbruks- bygge blivit skadad. Vid breddningen av E6 i början landskapet med ensamgårdar i slättens utkant.” av 1990-talet grävdes en boplats bort och ett par ristningshällar flyttades till Vitlyckemuseet. Fornlämningar Ett flertal arkeologiska undersökningar har utförts Sluttningen vid Utäng och Ljungbytorp har en sedan vägutredningsarbetet startade 1997. Rapport- bebyggelsekontinuitet från äldsta bronsålder fram erna från det arkeologiska arbetet, sedan gällande till våra dagar. På berget i nordöst möter oss de vägkorridor valdes, är listade under kapitlet Källor. stora gravrösena från äldsta bronsålder och i skogs- Flertalet kan läsas via Internet. sluttningen nedanför dessa ligger järnålderns gravar i form av högar, stensättningar och resta stenar. Det fördjupade arkeologiska arbetet i samband Intill ett par av de större gravfälten finns också spår med utredningar för ny E6 har bidragit till en ökad efter bosättning. Strategiskt belägen, högt upp på kunskap om var fornlämningar som inte är synliga berget, ligger områdets största fornlämning, en ovan mark, till exempel boplatser, är belägna. fornborg. I sluttningen mot slätten finns också bebyggelse ruiner, agrara lämningar och stenbrott Vid Hoghem, norr om Gerumsälven, har människor som visar på de senaste århundradenas verksamhet bott i omkring 6000 år. Flera förhistoriska boplat- i området. ser ligger koncentrerade i sluttningen mot slätten. Boplatserna omgärdas av höjdryggar på vilka det Området har ett stort kunskapsvärde i och med att ligger en mängd gravar, både flacka stensättningar det visar på bebyggelseutvecklingen från brons- som knappt är synliga under vegetationen och åldern och framåt. Då gravmiljöerna innefattar olika större och mindre högar, som troligen kan dateras typer av anläggningar och flertalet är synliga ovan

Figur 5.2:2 Lämningar efter gården Mon i Fröstorpsdalen. Figur 5.2:3 En tre meter hög rest sten i sluttningen vid Satellit stationen i bakgrunden. Ljungbytorp. Del av fornlämning Tanum 385:1.

40 mark är även det pedagogiska värdet högt. Upplev- och fossil åkermark av typen tegplöjda parceller, el sen förstärks av det drama tiska landskapet där det vill säga relativt smala ytor som ibland är svagt berget delas av klåvor och bergväggarna bildar välvda och avgränsade av fåror eller diken. Inte överhäng. Inom området finns en boplats med mindre än fyra områden med synliga gårds- eller skålgropar under ett klippöverhäng, Tanum 1771. torplämningar ligger inom det föreslagna väg- Fornlämningen är spektakulär, såtillvida att den området, två längs västra dalsidan (Tanum 1786:1) är unik i sitt slag inom världsarvsområdet, och har och två i öster (Tanum 1785: 1 och 2). De två därigenom ett mycket högt värde. Under förunder- sistnämnda – Mon och Aspelunden – har varit sökningen har boplatsen daterats till tidig romersk bebodda senast. Här återfinns även, utan synliga järn ålder – en relativt okänd period i Tanums- lämningar, det kanske äldsta tomtläget i området, området. redovisat på laga skifteskartan från 1846 (Tanum 1535). Kulturhistoriska lämningar av den här typen Övriga kulturlämningar är visserligen kända i stort antal i andra delar av I Fröstorpsdalen ligger en samlad agrar miljö Bohuslän, men här är det fråga om en ovanligt stor av högt värde. Dalgången är en del av det öppna och variationsrik miljö. Just sambanden mellan odlingslandskapet på Tanumsslätten. Den agrara bebyggelse och fossil åkermark är här särskilt tyd- miljön är här mycket innehållsrik och domineras liga och ger besökaren en möjlighet att leva sig in av lämningar från 1800-talet och första hälften av i hur det en gång kan ha sett ut. Upplevelsevärdet 1900- talet. Här finns flera mindre gårdslämningar och det pedagogiska värdet är högt.

Figur 5.2:4 Karta kulturmiljö utsnitt Utäng–Ljungbytorp .

41 Tabell 5.2:1 Berörda fasta fornlämningar.

Beteckning Beskrivning Anmärkning Typ av intrång

Tanum 808:1 Grav, stensättning Ej återfunnen vid förundersökningen Direkt

Tanum 1821:1 Boplats med kokgropar och ﬂintfynd Västra delen berörs direkt

Tanum 1820:1 Kokgrop Undersökt och borttagen -

Tanum 390:1 Gravfält (dryga 30 kända stensättningar och Inom riksintresseområdet Berörs indirekt högar) Tanum 1910 Gravröse Inom riksintresseområdet Direkt

Tanum 1771:1 och 1771:2 Boplats och klippöverhäng med 22 skålgropar Inom riksintresseområdet Berörs indirekt

Tanum 1796:1 Stensättning Inom riksintresseområdet Direkt

Tanum 214:1 Hällristning bestående av fyra skeppsﬁgurer Inom världsarvsområdet/riksintresseområdet Berörs indirekt och 10 skålgropar Tanum 1906 Boplats Inom världsarvsområdet/riksintresseområdet Direkt

Tanum 1904 Boplats Inom världsarvsområdet/riksintresseområdet Direkt påverkan av ev byggväg

Tanum 2211 Boplats brons-/förromersk järnålder Inom världsarvsområdet/riksintresseområdet Direkt

Tanum 1802 Boplats Inom världsarvsområdet/riksintresseområdet Direkt

Tanum 2213 Gravfält Inom världsarvsområdet/riksintresseområdet Direkt Delar större gravfält i två Tanum 529:1-2/ 8–10 stensättningar Inom världsarvsområdet/riksintresseområdet Berörs indirekt 529:1-6 Tanum 2212 Stensättning (del av Tanum 2213) Inom världsarvsområdet/riksintresseområdet Berörs indirekt

Tanum 1780:1,2 och 3 Stensättningar (del av Tanum 2213) Inom världsarvsområdet/riksintresseområdet Berörs indirekt

Tanum 1803:1 Stensättning (del av Tanum 2213) Inom världsarvsområdet/riksintresseområdet Berörs indirekt

Tanum 2209 Stensättning (del av Tanum 2213) Inom världsarvsområdet/riksintresseområdet Berörs indirekt

Anm. Tanum 638:2 är ett gravfält som är undersökt och borttaget.

Tabell 5.2:2 Berörda övriga kulturlämningar.

Beteckning Beskrivning Anmärkning Typ av intrång

Tanum 1768.1 Bebyggelselämning: Inom riksintresseområdet Direkt intrång i fossil åkermark soldattorp (Källemyr) och fossil åker Tanum 1769.1 Bebyggelselämning: soldattorp och fossil åker Inom riksintresseområdet Berörs indirekt

Tanum 1907 Fyndplats ﬂinta Slutundersökt och borttagen - Inom världsarvsområdet /riksintresseområdet Tanum 1785:2 Bebyggelselämning efter torpet Mon Inom världsarvsområdet /riksintresseområdet Direkt

Tanum 1785:2 Bebyggelselämning efter torpet Aspelunden Inom världsarvsområdet /riksintresseområdet Direkt

Tanum 1535:1 By-/ gårdstomt enl 1846- års karta (bortodlad) Inom världsarvsområdet /riksintresseområdet Direkt

Tanum 1786:1 Bebyggelselämning efter torp/gård Inom världsarvsområdet /riksintresseområdet Direkt

Tanum 1786:2 Härd Inom världsarvsområdet/riksintresse området Direkt

Tanum 1978 Fossil åkermark tegplöjda parceller Inom världsarvsområdet /riksintresseområdet Direkt

Tanum 1813:1 Husgrund Inom världsarvsområdet /riksintresseområdet Direkt

Tanum 1809.1 Husgrund Inom världsarvsområdet /riksintresseområdet Direkt

Tanum 1779:2 Hägnadssystem med stenmurar Inom världsarvsområdet /riksintresseområdet Delar av objektet direkt berörda

Tanum 1790:1 Bebyggd by-/gårdstomt Inom världsarvsområdet /riksintresseområdet Indirekt berörd under byggtiden Lilla Hoghem 1:1

42 Andra miljöer med historia Telia avvecklade all sin satellitverksamhet i början Vägarna berättar mycket om landskapets historia av 2000-talet och avslutade sin verksamhet 2002. och utveckling. Före stormaktstiden på 1600-talet Anläggningen vid Tanum Teleport står kvar som ett gick vägarna främst längs de öst–västliga morän- karaktäristiskt landmärke på Tanumsslätten. och fastmarksryggarna från nuvarande väg 914, som då var huvudväg mellan kyrkbyarna Tanum och Kville. Först under mitten av 1600-talet visas dagens E6-stråk på kartorna. Det öst–västliga rör elsemönstret, längs fastmarksryggarna, fanns även under förhistorien då man rörde sig från boplatserna ut mot havet. Dagens väg från Kustorp, vägen över Gerum mot Lycke och skogsvägen från Gerum över Fröstorp upp till Kornbyberget samt väg en från Hagarna via Hoghem mot Vitlycke är alla gamla kommunikationsstråk.

En modern miljö med visst kulturvärde är parabolantennerna vid Tanum Teleport. Anläggningen har huvudsakligen använts för överföring av telefoni-, data- och TV-traﬁk till andra kontinenter via satel- liter. Under anläggningens storhetstid på 1980- och Figur 5.2:6 Hoghems by ligger karaktäristiskt längs ett 1990-talen hanterades här en stor del av Nordens fastmarkstråk invid slätten. Nuvarande E6 kommer att tele- och datatraﬁk till utomeuropeiska länder. l äggas igen och landskapsformerna kan återskapas.

Figur 5.2:5 Karta kulturmiljö utsnitt Fröstorpsdalen–Hoghem.

43 Påverkan på riksintresset murar och diken kan man i terrängen avläsa hur I arbetet med den nya vägdragningen har marken kan ha brukats. Trafik verket i samråd med länsstyrelsen strävat efter att undvika områden med förhöjda kultur- Den nya sträckningen av väg E6 påverkar visserligen värden i största möjliga mån. Se även avsnitt 4.1. de kulturhistoriska sambanden och indirekt enskilda lämningar vid Utäng-Ljungbytorp, men eftersom det Riksintresseområdet Tanumsslätten–Kalleby– vetenskapliga och pedagogiska värdet för de mer vär- Oppen-Fossum påverkas dock av vägutbyggnaden defulla lämningarna kvarstår bedöms konsekvens- i framförallt Hoghem och Ljungbytorp. Påverkan erna enbart som måttliga. I bedömningen har också på den samlade kulturmiljön i Hoghem och Utäng- hänsyn tagits till den nya vägport som innebär att Ljungbytorp är stor, men bedöms ändå inte för- sambandet mellan fornlämningsmiljön vid Utäng- svaga riksintressets utpekade värden i den omfatt- Ljungbytorp och fornborgen vid Siken kan bibehållas. ningen att det innebär påtaglig skada. De gravfält Konsekvenserna av intrånget i fornlämningsmiljön som var kända när riksintresseområdet konstitu- vid Utäng-Ljungbytorp bedöms som måttliga. erades kommer att finnas kvar. Förutsättningarna för riksintresset har inte förändrats i grunden. En ensamliggande stensättning av ovanligt slag i sluttningen ned mot Fröstorpsdalen kommer att Konsekvenser i nollalternativet slutundersökas och tas bort. Den vetenskapliga po- Varken riksintresseområdet, fornlämningar eller öv- tentialen är hög men den är knappt synlig i den steni- riga kulturlämningar påverkas av ett nollalternativ. ga backen. Hällristningslokalen Tanum 214 kommer inte att beröras direkt av vägen. Försämring av luft- Konsekvenser i utbyggnadsförslaget kvaliteten kring ny väg kan däremot bidra till ökad Sambandet mellan slätten respektive sluttningen vittring i berget och på ristningarna. Konsekvenserna och berglandskapet i Kornbyberget bryts av ny väg. av detta är måttliga till stora men kan avstyras med Vissa, men relativt få, fornlämningar är belägna i lämpliga åtgärder. Se nedan under Möjliga åtgärder. berglandskapet, såsom fornborgen vid Siken och Konsekvenserna för kulturmiljön i sluttningen ned bronsåldersrösen. Ett mindre röse, Tanum 1910, mot Fröstorpsdalen är sammantaget liten. berörs direkt. Sambandet mellan fornborgen, grav- fälten och boplatserna kan behållas genom att den Påverkan på de agrara lämningarna i Fröstorps- äldre vägen mellan fornlämningsmiljön i Utäng– dalen är stora. Det pedagogiska värdet kommer helt Ljungbytorp och forn borgen kan passera under ny att försvinna då sambanden mellan gårds lämningar väg via en vägport. och odlingsmarken inte finns kvar när stora delar av området försvinner. Även två husgrunder, troligen Gravfältet Tanum 390:1 och boplats/ klippöver häng efter torpet Bingarna (Tanum 1809:1 och 1813:1) Tanum 1771:1 och 1771:2 kommer att påverkas in- strax öster om Gerumsälven, försvinner. Nordöstra direkt genom närheten till vägen. Gravfältet avgrän- delen av den fasta fornlämningen Tanum 1906 kom- sas naturligt i nordost (närmast vägen) av ett bergs- mer att beröras direkt av ny väg. I denna del överlag- parti, där föreslagen väg går i skärning. Likaså går ras boplatsen av ruinen från torpet Aspelunden. Det vägen i skärning då den passerar klipp överhänget. berörda området kommer att slutundersökas och tas Detta ger ett visst visuellt skydd och även skydd mot bort. Konsekvenserna av intrånget i Frös torpsdalen buller från vägen. Bullernivån vid klipp överhänget bedöms som måttliga till stora. beräknas till 55–60 dB(A). Större delen av sluttningen ned mot Tanums slätten i Ljungby torp får en Delar av gravområdet i Hoghem (den del som har bullernivå på mindre än 50 dB(A). Upplevelsevärdet beteckningen Tanum 2213) kommer att slutunder- kommer att påverkas negativt vid framför allt klipp- sökas och tas bort. Därigenom försvinner möjligheten överhänget, men det vetenskapliga och pedagogiska för framtida arkeologer att utforska området med värdet behålls eftersom kontakten med sluttningen den samlade kunskap man har då. Den framtida mot Tanumsslätten och intilligg ande fornlämnings- vetenskapliga potentialen försvinner. Stensättning- miljöer finns kvar. arna i östra delen av gravfältet, som har högt pedagogiskt värde kommer att kunna bevaras. De kommer Spår efter odling och eventuell myrslåtter vid torpet däremot att avskiljas från den samlade kulturmiljön Källemyr kommer att försvinna. Lämningarna är i Hoghemsområdet och sambanden i fornlämnings- idag omgivna av granskog, men med hjälp av sten- miljön blir svåra att förstå.

44 Vägen mellan Vitlycke och Fossum över Hoghem byggvägar och hur de ska utformas, så att minsta kommer att brytas av ny väg. Det blir därmed möjliga intrång görs i värdefulla miljöer. Väg- svåra re att uppleva de äldre kommunikations- entreprenören får endast använda de vägar som stråkens samband med de historiska miljöerna. föreslås i bygghandlingen.

Boplatsområdet Tanum 1802 och 2211 kommer att • Sprängningsarbeten i närheten av fornlämning genomkorsas av föreslagen väg. Boplatserna ligger Tanum 1771:1 (överhänget) ska göras med stor i anslutning till mindre våtmarker. Troligen är det försiktighet. Entreprenören ska kunna garantera boplatser som använts under såväl brons- som tidig att inte någon påverkan uppkommer. järnålder. Boplatserna är inneslutna i produktionsskog och syns inte ovan mark. De har därför lågt pedagogiskt värde medan det vetenskapliga värdet är högt. 5.3 Naturmiljö

Den framtida vetenskapliga potentialen försvinner Allmänt delvis i Hoghemsområdet. Den nya vägen bildar också En allmän introduktion till naturmiljöaspekter i en barriär i området som gör det svårare att förstå vägprojekt ﬁnns i bilaga 3 till denna MKB. I bilagan sambandet mellan kvarvarande fornlämningarna i den ges bland annat en kort beskrivning till hur hot- sammansatta fornlämningsmiljön. Konsekvenserna är bilden ser ut i landet och hur vägnätet påverkar sammantaget stora för kultur miljön. den biologiska mångfalden i landskapet. Vidare beskrivs generellt biotopskydd, nyckelbiotoper, Miljöåtgärder artskyddsfrågor samt den naturvårdsklassning som använts i projektet. Inarbetade åtgärder • En vägport föreslås under ny väg vid 3/650. Metodik Denna gör det möjligt att nå fornborgen nerifrån Utgångspunkt för kartläggning och ytterligare in- fornlämningsmiljön i Ljungbytorp. venteringar av områden med förhöjda natur värden har varit den beﬁntliga kunskap som funnits hos • Lilla Hoghem får en anslutning till Hoghems by länsstyrelsen, skogsstyrelsen, Tanums kommun då bron rivs och ersätts med en ny väg. samt information från boende (se Källor).

Möjliga åtgärder Med det som grund har ett omfattande naturvårds- • Alla fornlämningar och kulturlämningar som inte underlag tagits fram. Inventeringsarbetet har bedri- slutundersöks eller borttages, men kan be röras av vits under hela vägplaneringsprocessen. I samband vägbyggnationen, ska markeras och skyddas med med vägutredningen gjordes en naturmiljöinvente- hjälp av staket i terrängen under byggnadstiden. ring som omfattade de i vägutredningen redovisade Detta ska ske i samråd med arkeologisk expertis. korridorerna. Under arbetet med arbetsplanen har ett fördjupat naturvårdsunderlag tagits fram för • Hällristningen Tanum 214 skyddas i samråd med den här aktuella vägkorridoren, Röd 234. länsstyrelsen för att förhindra ökad vittring på grund försämrad luftkvalitet invid ny väg. Under framtagandet av arbetsplanens MKB 2010 har kompletterande inventeringar gjorts. • Kulturlämningarna i Fröstorpsdalen och Källemyr inventeras och dokumenteras på plats Resultatet av dessa inventeringar utgör därför en av person med expert kunskap i ämnet. sammanfattning av kända naturvärden i området.

• Miljön kring gården Lilla Hoghem (Tanum I separat bilaga 4 finns det naturvårdsunderlag 1790:1) och dess byggnader bör skyddas under som gjordes 2009 inför arbetet med en arbetsplan. byggtiden, eftersom gårdens läge i sluttningen Vidare finns separat bilaga 5 och bilaga 6 för de för- och dess samband med byn Hoghem bidrar till djupade naturinventeringar som Trafikverket låtit förståelse för sammanhangen i kulturlandskapet. göra under själva framtagandet av arbetsplanens MKB. Följande kompletterande naturinventeringar • I samråd med arkeologisk expertis och med läns- har gjorts: styrelsen utreds vilka vägar som är lämpliga som

45 ”Kompletterande naturinventeringar utmed E6 eller mindre grad av nybyggnad av väg E6. För mer Pålen–Tanumshede (Världsarvet). Underlag för detaljerade beskrivningar av respektive område arbetsplan”. Naturcentrum 2010-11-02. Rapporten hänvisas till det naturvårdsunderlag som återfinns i behandlar: de separata bilagorna 4–6. • Groddjursinventering i potentiella lekvatten • Biotopkartering i fem mindre vattendrag Värdefulla naturmiljöer i utredningsområdet • Kvalitativa elfisken i tre vattendrag • Fördjupad inventering vid Hoghem Berghedslandskapet • Fågelinventering vid Siken/Fröstorp. Berglandskapet är ett vidsträckt och kuperat sprickdalslandskap. På höjder och platåer går ”Bottenfaunaundersökning i Gerumsälven 2010. berget i dagen. Det finns rikligt med små bäckar Undersökning med anledning av ny vägdragning och våtmarker av olika typer. Hällmarksskogen E6, Pålen–Tanumshede”. Medins Biologi AB, på Kornbyberget (område 8) är av vildmarks- 2010-04-23. karaktär då rationellt skogsbruk förekommit mycket sparsamt. Här finns förutsättningar för ”Geografiskt högupplöst mark/vegetationsbeskriv- areal krävande arter som tjäder, varg och lo. Flera ning i området kring planerad tunnel genom bestånd i detta landskap hyser signalarter och har Gerumsberget och bro över Gerumsälven”. värden mot svarande Skogsstyrelsens nyckelbio- Ramböll Sverige AB, 2010 (biläggs ej). topinventering. Vid inventeringen 2007 påträffa- des bland annat en ny art för Sverige; lavarten I följande avsnitt beskrivs översiktligt de förhöjda Parmotrema chinense. naturvärden som finns inom utredningsområdet. Barrskogsmiljöer med inslag av våtmarker Nuläge Bergssluttningarna öster om Tanumsslätten är Området för den föreslagna väglinjen ligger i idag beskogade med planterad granskog. Det är slutt ningen mellan Tanumsslätten och skogsland- ett modernt produktionslandskap med gran- och skapet öster därom. De största naturvärdena inom tallplanteringar med få eller inga naturvärden. detta område är Kornbyberget, Hovtorpsbäcken Enstaka områden med naturvärden finns, i form och Gerumsälven, vilka bland andra beskrivs i det av småvatten och kärr eller i anslutning till äldre följande. Området omfattas inte av riksintresse för bebyggelselämningar. naturvård och det finns heller inte några skyddade områden i form av Natura 2000-områden eller Lövskogsmiljöer naturreservat. I berghedslandskapets sprickdalar, bland annat runt sjön Siken (del av område 8), finns inslag av I tabell 5.3:1 har ett antal områden beskrivits ekdominerade lövskogsmiljöer, med inslag av asp, kort fattat. Det är land- och vattenmiljöer i och gran och björk. Vegetationsridåerna kring bäck- i anslutning till väglinjen som påverkas i högre arna har också stora naturvärden.

Figur 5.3:1 Hällmarker i klass 1-objektet (område 8). Figur 5.3:2 Hällmark vid rastplatsen.

46 Våtmarker och småvatten Sjöar och vattendrag På den aktuella vägsträckan finns gott om små våt- Hela området avvattnas via olika biflöden till marker som ligger i skogsmark (område 2, 3, 4, 6 Anrås älven, som rinner ut i havet strax norr om och 12). Två relativt nyanlagda dammar finns vid Fjällbacka, se figur 5.3:7. Anråsälven avvattnar en gården Fröstorp (område 10). De sistnämnda om- stor del av Tanums kommun och är ett mycket fattas av det generella biotopskyddet. Våtmarkerna viktigt havsöringförande vattendrag, samtidigt som och småvattnen har generellt sett stor betydelse för den också är kraftigt påverkad av exploaterande grod- och kräldjur. verksamheter, bland annat utsläpp från avlopp, omgrävningar och trädröjning ar. Genom Gerums- Ängs- och hagmarker älven, Hovtorpsbäcken och Anråsälvens södra gren Tanumsslätten är dokumenterat som ett regionalt (Trätte landaån) kommer vattnet från den föreslag- och nationellt sett värdefullt odlingslandskap, na vägen så småningom att nå Anråsälvens nedre främst utifrån sina kulturvärden som en åkerdomi- delar. nerad och mycket vidsträckt odlingsbygd med en unik koncentration av monumentala hällristningar Där Anråsälven rinner ut i havet, cirka 1,1 mil av internationellt intresse. Det är ont om naturliga nedströms den aktuella vägutbyggnadens södra ängs- och hagmarker i området. Två betesmarker del, ligger naturreservatet Rödhammarsfjorden- med höga naturvärden och partier med ängsvege- Veddökilen. Det är ett marinbiologiskt värdefullt tation finns vid Hoghem (område 14). vattenområde med reproduktions- och uppväxt- platser för fisk samt rast- och näringsplatser för Längs befintlig väg E6 finns avsnitt med vägkanter fågel. Hela Tanumskusten är av riksintresse för som har en värdefull flora, bland annat med inslag naturvård (NRO 14037, Fjällbacka och Grebbestads av slåttergynnade arter (område 15 och 16). kust och skärgård), där bland annat kustområdets och havets flora och fauna utgör riksvärden.

Figur 5.3:3 Lövskog vid Siken. Figur 5.3:5 Våtmark sydost om Björneröd (område 2).

Figur 5.3:4 Brant med ek (del av område 8). Figur 5.3:6 Källemyr (område 6).

47 Alla de större bäckarna i utredningsområdet har stora naturvärden och är mycket intressanta ur fisksynpunkt. Tidigare nådde havsvandrande fisk, såsom havsöring, lax och sannolikt också havs- nejonöga och flodnejonöga, främst upp i Anrås- älvens södra gren. Efter borttagandet av ett par vandringshinder i vattensystemets norra gren har dessa arter numera möjlighet att nå förbi vägkorri- doren i Gerumsälven (område 13) och även en bit upp i Hovtorpsbäcken (område 5) och dess biflöden. I vattendragen finns en del naturliga och skapade vandringshinder, både partiella och definitiva. Vissa av dessa bör vara ganska lätta att åtgärda, för att underlätta fiskens vandringar. Uppströms de definitiva vandringshindren, i Gerumsälven, Pulsebäcken, Korpbäcken och Hovtorpsbäcken, förekommer även stationär öring där ny väg E6 föreslås korsa vattendragen. Ål förekommer i Anrås älven från havet och långt upp i vatten systemet.

Utmed ﬂera av vattendragen växer värdefulla lövträdsbårder genom slättlandskapet och vid Gerums älven (område 13) kantas vattendraget av alar även genom skogen förbi Gerumsberget. Figur 5.3:8 Hovtorpsbäcken (område 5).

Figur 5.3:7 Anråsälvens vattensystem.

48 Grundevatten och Korpbäcken omfattas av strand- prövning är korallrot, vanlig groda och mindre skyddsbestämmelserna. vattensalamander (nationellt fridlysta) samt åkergroda (fridlyst samt skyddad genom art- och Fauna och faunarörelser habitatdirektivet). Områden där skydda de groddjur finns som riskerar att påverkas av vägbyggnaden Vilt är område 2, 6 och 12. Korallroten finns i område 6. Området är mycket viltrikt. Kornbybergets storlek Ytterligare samråd kan krävas angående fågelarter och att det är så opåverkat gör det betydelsefullt för som förekommer i brantmiljöerna vid Kornby- arealkrävande arter som föredrar en ostörd miljö. berget. För ytterligare information om skyddade Vid inventering har spår noterats av rådjur, älg, arter som förekommer i området, se separat hare, grävling och tjäder. Spår av lodjur och möjli- bilaga 5. gen varg har också påträffats men det behöver inte innebära att arterna har fasta revir inom området. Biotopskyddade miljöer De biotoper i den aktuella väglinjen som bedöms De stora faunarörelserna i öst–västlig riktning sker omfattas av generellt biotopskydd är: via Gerumsberget och Skuggeberget, se karta i figur • öppna diken, stenmurar och åkerholmar kring 5.3:9, och via mind re stråk längs höjdryggar och Aspelunden strax nordost om Fröstorp. I anslut- vattendrag västerut i slättlandskapet. För rådjur ning till torp lämningen vid Aspelunden finns sker kortare rörelser under dygnet i kanten av också några odlingsrösen. sluttningen mellan skog och öppen jordbruksmark. • några spridda öppna diken vid Hoghem och norrut. Norr om gårdarna i Hoghem finns gott Grod- och kräldjur om äldre stenmurar. En inventering av potentiella groddjurslokaler har gjorts i området under våren 2010 (se separat Miljökvalitetsnormer för vatten bilaga 5). Inventeringen visar att det längs den Vattenmyndigheten Västerhavet har beslutat om aktuella sträckan finns flera lokaler som har stora miljökvalitetsnormer för samt liga yt- och grund- värden för groddjur (område 2, 4, 6, 10 och 12). vattenförekomster i distriktet. Miljökvalitetsnor- merna anger krav på vattnets kvalitet i flera olika Övrigt avseenden. Vattenkvaliteten bedöms utifrån en De öppna, solbelysta bergsområdena kan vara mängd olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som värde fulla för nattfjärilar och andra insekter. Här mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. De finns också goda förutsättningar för hackspettar grundläggande kvalitetskraven syftar till att alla och till exempel nattskärra. Förekomst av fyra vatten förekomster ska uppnå minst god yt- eller fågelarter av särskilt intresse har kunnat konsta- grundvattenstatus eller god ekologisk potential teras genom den kompletterande inventering av senast 2015. I vissa områden ges en tidsfrist till fågelfaunan som gjorts i området kring Siken under 2021 för att uppnå dessa mål. 2010 (se separat bilaga 5). Nattskärra (NT, nära hotad) och hämpling (VU, sårbar) finns med i den I området berörs fyra vattenförekomster: svenska rödlistan över hotade eller hänsynskräv- • Anrås älven – mynningen i havet till St Anrås ande arter. Spillkråka och trädlärka är listade i (EU-ID SE651746-124225) fågeldirektivet. • Tanumsälven (EU-ID SE652151-124320) • Biflöde till Gramseälven–Ryk till Utäng (EU-ID SE651503-134366) Artskydd • Anråsälven övre delen inklusive Trättelandaån I området förekommer ett antal arter som är och Hudälven upp till Kustorp hotade och/eller skyddas genom Artskyddsför- (EU-ID SE651029-124710). ordningen. Förordningen anger både de arter som skyddas genom EU:s fågeldirektiv respektive art- För bedömning av möjligheterna att uppfylla de och habitatdirektiv och de arter som omfattas av fastställda miljökvalitetsnormerna, se kapitel 9. nationella eller regionala fridlysningsbestämmelser. För ianspråktagande av miljöer där skyddade arter Övrigt finns, krävs dispens från Artskydds förordningen. På sträckan 0/000–0/130 finns en förekomst av De arter som bedöms bli aktuella för en artskydds- ljungögontröst. Vid arbete med föregående etapp

49 Tabell 5.3:1 Värdefulla naturmiljöer i utredningsområdet. har denna uppmärksammats som en artrik vägkant. 1. Biflöde till Trättelandaån. Litet vattendrag vars uppströms delar domineras av strömmande vatten medan de nedre domineras av lugn- Befintlig skogsjord från projektet används när nya flytande vatten och mjukbottnar. Vattenmiljöerna har små eller mått- liga värden som strömvattenmiljöer. Klass 2–3. (Objekt Biflöde till vegetationsytor i vägområdet ska etableras. Genom Trättelandaån i källa 2.) Trättelandaån nedströms biflödet är mycket att använda den befintliga skogs jorden med dess betydelsefull för havsöringens reproduktion och har förekomst av lax, fröer kan en naturlig vegetation återskapas, som havsöring, ål, elritsa, stor spigg, gädda och skrubbskädda. 2. Litet vatten sydost om Björneröd, med vissa värden för groddjur. ansluter väl till omgivningen. Inköpt matjord får Klass 3. (Objekt 18 i källa 1 och objekt 1 i källa 2.) inte läggas i slänter eller diken inom vägområdet, 3. Utängs kvarndamm och Bonemyr. Damm och anslutande våtmarker. eftersom den är för näringsrik och saknar naturligt Värdefull kärlväxtflora och fågelfauna. Klass 2. (Objekt 20 i källa 1.) förekommande fröer. Den befintliga skogsjorden är 4. Småvatten ovanför Utängs kvarndamm. Damm i halvöppen skogsmark med värden för groddjur. Förekomst av åkergroda. Klass 3. relativt näringsfattig vilket kan gynna svagväxande (Objekt 19 i källa 1.) örter. Grässådd ska därför undvikas i ytterslänter 5. Hovtorpsbäcken. Medelstort vattendrag. Kraftigt fall vid kvarnlokaler och bankslänter i största möjliga mån och bara nedströms ny väg E6 utgör vandringshinder. Bäcken har många partier med lekbottnar och uppväxtplatser. Stationär öring, elritsa utföras i mittremsan och där erosionsproblem kan och ål förekommer i vattendraget. Nedströms befintlig väg E6 finns uppstå. För att den befintliga skogsjorden ska räcka gott om öring, sannolikt havsvandrande. Bäcken kantas av blandskog, med gott om död ved av värde för insekter och svamp. Värdefullt för till, föreslås endast ett tunt jordlager på slänterna. fågelfauna. Klass 1–3 (olika delsträckor). (Objekt Hovtorpsbäckens huvudfåra källa 2, A1 i källa 4.) Nya näringsfattiga och torra miljöer inom väg- 6. Våtmark öster om Utäng, Källemyr. Förekomst av myrlilja och korallrot. Ganska god förekomst av åkergroda och en del vanlig groda samt området kan bidra till en ökad artrikedom som mindre vattensalamander. Sannolik övervintringsmiljö för groddjur. gynnar mångfalden i landskapet. Att vägkanterna Klass 3. (Objekt 21 i källa 1, objekt 2 i källa 2.) regelbundet slås kan även gynna vissa örter. Om 7. Korpbäcken. Vattendrag med svagt – kraftigt strömmande, me- andrande lopp. God beskuggning och bottnar med förutsättning befintlig jord används på rätt sätt i projektet, kan för lek och bottenfauna finns fläckvis. Goda förutsättningar som det i viss mån ses som en kompensationsåtgärd för lek- och uppväxtmiljö för öring, nejonöga och ål. Rikligt med öring, sannolikt havsvandrande. Uppströms vandringshinder, nedströms ianspråktagna ytor. ny väg E6, finns stationär öring. Bäcken kantas av gamla träd. Gott om död ved. Övre delen skogsravin med döende och döda alar och flera signalarter. Hasselsnok kan finnas. Klass 1–2. (Objekt 10 i källa 1, objekt Korpbäcken i källa 2.) / 8. Kornbyberget. Ett mycket stort och kuperat bergsområde med inslag av branter, lövskogar, hällmarker och våtmarker. Betydelsefullt för arealkrävande arter som föredrar en ostörd miljö. Värdefull miljö för fågellivet, med förekomst av bland annat nattskärra, spillkråka, trädlärka och hämpling. Klass 1. (Objekt 16 i källa 1.) 9. Pulsebäcken. Litet vattendrag med potentiella reproduktions- och livsmiljöer för strömvattenlevande fisk, till exempel öring och elritsa. Sannolikt mindre värde för ål och nejonöga. Vandringshinder ned- ströms ny väg E6 som lätt kan åtgärdas. Uppströms vandringshindret finns stationär öring. Klass 2–3. (Objekt Pulsebäcken i källa 2, objekt D1 i källa 4.) 10. Dammar vid Fröstorp. Nyanlagda dammar med förekomst av större och mindre vattensalamander, åkergroda och vanlig groda. Klass 2. (Objekt 3 i källa 2, objekt 15 i källa 4.) 11. Aspelunden. Grova lövträd vid torplämning samt öppna diken, åkerholme och odlingsrösen. Bestånd av äldre hassel i norra delen av området. Klass 3. (Objekt 14 i källa 1.) 12. Bastemyr. Litet kärr med naturvärden och stort värde för groddjur. Individrik förekomst av åkergroda och vanlig groda. Tänkbar före- komst av salamandrar. Klass 3. (Objekt 13 i källa 1, objekt 4 i källa 2.) ) 13. Gerumsälven. Mycket fint vattendrag som domineras av relativt lugnflytande vatten med inslag av strömsträckor och kortare, fors- ande delar. Dessa sträckor har höga värden för fisk och bottenfauna. Källor angivna i tabell 5.3:1: Strax öster om befintlig E6 ligger mycket fina lek- och uppväxt- 1. Fördjupat naturvårdsunderlag för arbetsplan E6 delen Pålen– områden. Sumpskog/strandskog med inslag av alar och död ved. Klass 2–3 (olika delsträckor). (Objekt 7 och Gerumsälven i källa 1, 3.) Tanumshede (Världsarvet). Naturcentrum AB 2009-01-29. 2. Kompletterande naturinventeringar utmed E6 Pålen–Tanumshede 14. Hoghem. Betesmarker med höga naturvärden. Hällar med rik före- (Världsarvet). Naturcentrum AB 2010-11-02. komst av den rödlistade arten strutskinnlav. Vägskärningar längs befintlig väg med botaniska värden. Klass 3. (Objekt Hoghem i källa 2.) 3. Bottenfauna i Gerumsälven 2010. Undersökning med anledning av ny vägdragning E6, Pålen–Tanumshede. Medins Biologi AB 15. Slänter med ängsflora. Betecknat som hänsynsobjekt i Trafikverkets 2010-04-23. arbetsmaterial kring vägkanter i norra Bohuslän. (Värdefulla väg- 4. Väg E6, delen Pålen–Tanumshede. Vägutredning med MKB. kanter i källa 1.) Samrådshandling. Vägverket 2007-07-13. 16. Artrik vägkant med förekomst av ljungögontröst. (Objekt Pålen, Hud 5. Trafikverkets arbetsmaterial kring vägkanter i norra Bohuslän. i källa 5.)

50 Figur 5.3:9 Karta naturvärden. 15

51 Konsekvenser i nollalternativet sig på ungefär samma sätt som idag i området. Naturvärdena i området påverkas mest av den Trafiken på befintlig väg E6 kommer dock succes- framtida markanvändningen samt av mer storskali- sivt att öka, vilket innebär att väg E6 kommer att ga processer som till exempel klimatförändringar, bli en allt större barriär för faunan. För de djur som kvävenedfall, försurning med mera. trots allt försöker ta sig över vägen ökar risken att dödas genom trafikolycka. Risken för försämrad vattenkvalitet i de vattendrag som korsas av väg E6 kommer att öka i takt med Konsekvenser i utbyggnadsförslaget ökad trafik, dels genom ökad risk för farligt gods- Allmänt sett är nybyggnad av en stor väg alltid ett olycka men i viss grad också på grund av ökade betydande fysiskt intrång som dessutom skapar diffusa utsläpp från vägen. nya barriärer för växt- och djurlivets rörlighet och spridningsmöjligheter. Eventuella avverkningar i värdefulla delar av skogsmarken kommer att innebära en betydande påver- Väg E6 avses byggas med lätt bergbank, med gräs- kan på naturvärdena där, men man kan också räkna beklädda slänter och grunda, flacka, gräsbeklädda med att den generella och särskilda hänsynen inom diken samt, på vissa sträckor, utan dräneringsled- skogsbruket kommer att göra att särskilt värdefulla ningar för vägkroppen. Det innebär att det mesta miljöer som rasbranter, våtmarker och skog när- av vägdagvattnet kommer att infiltrera direkt ned i mast sjöar och vattendrag kommer att lämnas kvar. slänt materialet. I de flesta fall kommer så småning- I området runt Kornbyberget står äldre hällmarks- om vattnet att infiltrera ned till berg bankens sten- tallskog på marker med låg produktionsförmåga, krossmaterial där det fortsätter att rinna i vägens vilket gör den mindre intressant att avverka. längdriktning tills det trycks ut i nederdelen av de partier där vägen går på bank. Därifrån tar sig det Utan en utbyggnad av E6 kommer faunan att röra renade vägdagvattnet ut i de naturliga vattendragen.

Figur 5.3:10 Biotopskyddsobjekt vid Fröstorpsdalen–Hoghem.

52 De föroreningar som förekommer i vägdagvattnet kommer ny väg att beröra områdets allra östligaste bedöms genom denna konstruktion fastläggas i del. Vägen går på bank i en torrare del av våtmark- relativt hög grad i de gräsbeklädda vägslänterna, i en, vilket innebär ett litet fysiskt intrång i objektet. vägdikena samt i den lätta bergbankens bergkross- Vägen ändrar inte våtmarkens hydrologiska förut- material. sättningar och därmed kvarstår i stort våtmarkens funktion för vattenhållning och biologisk mångfald. För att ytterligare skydda den samfällda grund- Konsekvenserna av att en begränsad yta av objekt- vattentäkten i Fröstorpsdalen och Gerumsälven et försvinner och att arter därmed får ett minskat kommer dammar att anläggas för omhändertag- livsutrymme, bedöms som små. ande av vägdagvatten. Andra skyddsåtgärder är högkapacitetsräcken, tät mittremsa, uppsamlings- Hovtorpsbäcken passeras med trumma, med brunnar, kantstöd med mera (se vidare under av- strand passage för mindre djur. Omgrävning av snitt 6.2). Detta ger inte bara en förstärkt rening av vattendraget kommer att ske på en kortare sträcka i diffusa föroreningar utan ger också en möjlighet att anslutning till passagen över bäcken. Omgrävning- samla upp föroreningar från en farligt gods-olycka. en ger en förkortning av vattendraget och kommer att innebära viss förlust av den befintliga livsmiljön. Genom de föreslagna dagvattenlösningarna bedöms Omgrävningen kan också ge grumlingseffekter risken för biologiska skador på fisk och andra vat- vilka kan innebära negativa livsvillkor för fisk och tenlevande organismer i de nedströms liggande bottenfauna. Förutsatt att omgrävningen sker med vattendragen, orsakade av diffusa dagvattenutsläpp stort hänsynstagande bedöms de negativa konse- eller en farligt gods-olycka vid ny väg E6, bli liten kvenserna för växt- och djurlivet i och kring vatten- och de negativa konsekvenserna små. draget bli måttliga och till stor del övergående.

Vid våtmarken sydost om Björneröd (område 2) Vägen kommer att passera våtmarken Källemyr

Figur 5.3:11 Stort opåverkat område enligt MB 3 kap 2 §.

53 (område 6) som är en värdefull naturmiljö och en Några av brant miljöerna vid Kornbyberget viktig grodlokal, med förekomst av åkergroda, vanlig (område 8) på sträckan 3/700–4/000 kommer att groda och mindre vattensalamander. Vägen skär påverkas fysiskt genom intrång. En ut löpare av klass genom sumpskog och sedan på bank i kanten på 1-objektet vid 4/200 kommer att delas av från det den öppna våtmarken. Tryckbank ska anläggas och större sammanhängande objektet. Konsekvensen kalkcementpelare (KC-pelare) kommer att användas av detta bedöms bli att det som blir kvar av klass som stabiliseringsåtgärd vid passagen av våt marken. 1-objektet väster om vägen, cirka 150–200 meter Korpbäcken som rinner genom våtmarken kommer i djupled, kommer att förlora mycket av sina vär- att passera vägen i trumma. En kortare del av bäcken den. I denna del är dock objektet redan påverkat av kommer att grävas om, vilket leder till en förkort- avverkning. De fysiska intrången i brantmiljöerna ning av vattendraget och viss förlust av den befint- kan leda till minskat livsutrymme för växter och liga livsmiljön. djur och kommer att påverka höga naturvärden lokalt. Vägbullret kommer att spridas längre in i Området utgörs av en mycket fuktig mossmiljö och klass 1-objektet än idag. Risk finns att buller från terrängen där väglinjen passerar Källemyr utgör en vägtrafiken kan äventyra häckningsframgången hos lågpunkt i terrängen. Vägen går på bank och väg- vissa fågelarter. Flera av de arter som förekommer diken kommer inte att anläggas. Anläggandet av inom området anses störningskänsliga och riskerar vägen bedöms därmed inte ge några utdränerande att påverkas av ökat buller och bullerspridning. Ett effekter på våtmarken. Dragningen leder till frag- exempel är tjädern som påverkas negativt av trafik- mentering av våtmarken, vilket kan leda till minskad buller på flera hundra meters håll. Skogshöns kan artrikedom och ändrade förutsättningar för arters visa en minskning på 70 procent intill större vägar förmåga att förflytta sig och sprida sig. upp till ett avstånd av 300–500 meter. Tjädern är också ett exempel på en art som är beroende av flera Området fungerar som fortplantningsområde och olika typer av skogs miljöer inom sitt hem område. troligen också som övervintringsområde för grod- Konsekvenserna bedöms som måttliga. djur. Tillkomsten av vägen kan innebära en barriär och trafikfälla för de djur som under våren besöker Ny väg E6 tangerar den västra gränsen av ett stort den öppna vatten ytan längre västerut för lek. Kon- opåverkat område enligt MB 3 kap 2 § (se figur sekvenserna av det kan bli att fler groddjur blir 5.3:11). Området är cirka 20 kilometer brett och påkörda och dödade när de passerar vägen, vilket 30 kilometer långt. kan innebära en decimering av populationen. Grod- passage kan behöva anläggas under ny väg för att De negativa konsekvenserna av vägen på hela bibehålla detta stråk. Grodpassage och utformning- klass 1-objektet och det opåverkade området en av denna kommer att studeras vidare i bygghand- bedöms som små till måttliga då vägen går i den lingsskedet. yttersta kanten på dessa områden.

För att förhindra eller minska påverkan på ﬁsk och Rastplatsen kommer att anläggas i ett område med groddjur i och nedströms Källemyr ska särskilda hällmarker. Det aktuella området ligger inte inom försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra att klass 1-objektet som beskrivits ovan, men är ändå av uppslammad lera och kalk/cement sprids ut i myr- samma slag som det. En del av de arter som är typis- miljön och vattendraget. Exempel kan vara invall- ka för berghedslandskapet nyttjar eller förekommer ning av arbetsområdet och/eller uppsamlingsmöjlig- också inom den hällmarksdel som ligger inom rast- heter genom sedimenteringsdammar. platsområdet. Anläggandet av vägen och rastplatsen skapar en fragmenteringseffekt för denna typ av Den fridlysta arten korallrot kan beröras av väg- miljöer, som för en del arter kan komma att innebära förslaget. Arten kommer att försvinna från denna sämre möjligheter att nyttja hällmarksdelarna i rast- lokal om vägen dras över dess växtplats. De negativa platsområdet. De negativa konsekvenserna bedöms konsekvenserna av intrånget och åtgärderna kring dock som små, framförallt eftersom motsvarande Källemyr bedöms som måttliga. vegetationstyp i stor omfattning ﬁnns kvar orörd på Kornbyberget. Vid Korpbäcken (område 7) skär ny väg genom hän- synsområde runt bäcken, som passeras med trumma. Vid Aspelunden (område 11) kommer ny väg att göra De negativa konsekvenserna bedöms som små. intrång i torpmiljön. Borttagande av biotop skyddade

54 objekt, bestående av öppna diken och stenmurar, Åtgärder för att förhindra att föroreningar eller kommer att bli nödvändigt. De negativa konsekvens- farligt gods-olycka påverkar Gerumsälven kommer erna bedöms som måttliga. att göras, i form av bland annat fördröjnings dammar och högkapacitetsräcken. Risken att Bastemyr dräneras genom tunnelbygget bedöms som mycket liten, då berget i bergteknisk Vid 6/700 kommer en liten våtmark att beröras av undersökning betecknats som tätt. vägdragningen. Vägen går i skärning och det finns risk för att hydrologin i våtmarken kommer att Vägen passerar över Gerumsälven på två cirka påverkas i större eller mindre utsträckning. Mark- 100 meter långa parallella högbroar, vilket kommer förhållandena kommer att bli torrare och våt mark en att leda till fri passage under broarna för faunan riskerar därmed att på sikt att växa igen. Om den på ömse sidor om älven. Eftersom broarna utförs inte dräneras ut helt får den mer en karaktär av utan brostöd i vattnet kommer de inte att ge några sumpskog, vilket innebär att våtmarken behåller en negativa konsekvenser för fiskens lek-, uppväxt- och del av sina naturvärden, även om växtligheten för- vandringsmöjligheter. Avverkning av albården under ändras. Våtmarken har allmänna värden men är inte broarna innebär en negativ påverkan på naturvär- uppmärksammad i naturinventeringen. De negativa den, genom att vattendraget under det närmaste konsekvenserna bedöms som små. året får en sämre beskuggning och nedfall i form av insekter och löv. Vid 7/000 passerar vägen genom en våtmark, som inte heller är dokumenterad i naturinventeringen. Omgrävning av Gerumsälven kan bli nödvändig vid Vägen går på bank genom våtmarken, som kommer broarna, för att uppnå nödvändig stabilitet i sam- att fragmenteras av det fysiska intrånget. De nega- band med grundläggning av brostöd. En omgräv- tiva konsekvenserna bedöms som små. ning kommer att innebära förlust av den befintliga livsmiljön. Omgrävningen kan ge grumlingseffekt- Objekt som omfattas av det generella biotopskyd- er vilka kan innebära negativa livsvillkor för fisk det finns redovisade på figur 5.3:10. De objekt som och bottenfauna. De högsta biologiska värdena i behöver tas bort eller som påverkas är stenmurar Gerums älven finns inte där broarna passerar älven utan nedströms mot befintlig väg E6.

De biologiska värdena i nedströms liggande vatten- miljöer kommer att påverkas av grumling, så länge arbetena pågår. Erosionsskydden innebär också ett fysiskt intrång i bottnarna, genom övertäck ning av beﬁntliga bottnar på de berörda avsnitten, vilket ger tillfälliga eller permanenta skador på ﬁsk och bottenfauna. Bottnar och strandbrinkar återställs på ett sådant sätt att de efterliknar nuvarande förhållanden. De negativa konsekvenserna bedöms vara måttliga.

Figur 5.3:12 Torpmiljön i Aspelunden med stengärdesgård. Figur 5.3:13 Biotopskyddat dike.

55 och öppna diken vid Aspelunden och Hoghem. För- För att minska antalet djur som letar sig upp på lust av denna typ av element i jordbrukslandskapet vägen och för att minimera de negativa barriär- innebär att viktiga uppehållsplatser försvinner för effekterna kommer faunapassager att anläggas på växter och djur och att den biologiska mångfalden flera platser. Faunapassagerna utformas med sådana utarmas. Trafikverket avser att söka dispens från mått att förutsättningarna för att de verk ligen de generella biotopskyddsbestämmelserna för de används blir goda. Det är viktigt att förhållandena objekt som påverkas eller behöver tas bort. Kom- mellan höjd, bredd och längd på passagerna medger pensation för förlorade biotopskyddsobjekt kan en hög grad av öppenhet, för att attrahera djuren. Ett göras genom att återuppbygga liknande miljöer. antal mindre trummor kommer också att anläggas. I första hand planeras detta ske inom vägområdet, Dessa ska utformas så att de inte utgör vandrings- där Trafikverket har rådighet över marken. I andra hinder för fiskar och andra vattenorganismer. hand kan andra marker bli aktuella, förutsatt att överenskommelse kan göras med berörda mark- Varje passage som anläggs kommer inte att vara ägare. Anläggningen av sedimenteringsdammar idealisk för alla typer av djur, men det kommer att vid Gerumsälven och vid södra tunnelmynningen finnas många passagemöjligheter längs sträckan. kan delvis betraktas som en kompensation för de Gerumsälvens och Gerumsbergets funktion som sträckor och öppna diken som kommer att behöva naturliga passager kommer att finnas kvar. kulverteras vid Aspelunden. Den nya vägen kommer att innebära en barriär vars Förslag till kompensation ges under Inarbetade och effekt kan mildras med väl utformade faunapassager. Möjliga åtgärder. Befintlig väg E6 saknar helt faunapassager. Det vilt som nyttjar gränsområdet mellan det öppna odlings- I Hoghem kommer befintlig E6 att läggas igen efter landskapet och skog kommer att påverkas negativt utbyggnaden av ny E6. Det innebär att den ängs- och faunapassager kan inte fullt ut kompensera för artade floran i de branta vägslänterna kommer att en begränsning som vägen utgör. Vägens barriär- försvinna. De negativa konsekvenserna bedöms som effekt bedöms dock inte medföra att utbytet mellan små, då de förekommande arterna finns kvar i de olika populationer minskar i sådan utsträckning att angränsande betesmarkerna. Floran i vägkanterna det påverkar arters fortlevnad, utan det är snarare längs befintlig väg E6 kan påverkas negativt om skötseln av vägkanterna blir mindre intensiv längs sträckan, efter utbyggnaden av ny E6.

Faunafrågor Utbyggd väg E6 kommer att ha tillräckligt mycket traﬁk för att vara en stor barriär och farlig för djuren att passera. Viltstängsel kommer att sättas upp längs sträckan, vilket ökar barriäreffekten för faunan ytterligare.

Figur 5.3:14 Bastemyr på Gerumsberget. Figur 5.3:15 Ett stråkande parti i Gerumsälven.

56 enskilda individer som påverkas negativt i exempel- • En faunapassage kommer att anläggas i 1/150, vis sitt födosök. Mängden vilt som riskeras att dödas där den nya vägen passerar på bro över en av trafiken bedöms minska eftersom ny väg anläggs enskild väg. Denna passage kommer att utfor- med viltstängsel. mas så att den fungerar både som enskild väg och som passage för djur, genom att ett brett Med hänsyn till de faunapassager som planeras att utrymme lämnas vid sidan av den enskilda vägen. anläggas, bedöms de negativa konsekvenserna för faunan i området som små till måttliga. • Den nya vägen korsar Hovtorpsbäcken i 2/200 (område 5). Passagen utformas med en trumma, Artskydd med en eller två strandpassager, vilket ger god För korallrot finns risk att dess växtplatser här för- framkomlighet för småvilt. svinner, antingen på grund av direkt intrång eller genom att de hydrologiska förhållandena förändras. • Bro över lokalväg 952 i 2/280 utformas som en Exakt position för arten är dock osäker. Korallrot vägport, men kommer troligen också att funge ra är visserligen ingen ovanlig art i Sverige som helhet, som en passage för djur. men är vanligare i norra Sverige och förekommer i södra landet ofta bara som enstaka exemplar på • Bro över skogsbilväg i 3/650 kommer troligen sina växtplatser. Det finns alltså en risk att arten helt också att fungera som en passage för djur. försvinner i närområdet för vägen och de negativa konsekvenserna av detta bedöms som måttliga. • Viltstängsel kommer att finnas längs hela Prövning enligt Artskyddsförordningen bedöms bli väg sträckan. Vid rastplatsen i 4/500 kommer aktuell. viltstängsel och färister på rastplatsslingan att göra att vilt inte kan ta sig in i trafiksystemet via Konsekvenserna för groddjuren i området har be- rastplatsen. skrivits ovan. Även här bedöms en dispensprövning enligt Artskyddsförordningen bli aktuell, för åker- • Valet i vägutredningen att dra vägen i tunnel groda, vanlig groda och mindre vattensalamander. genom Gerumsberget innebär att Gerumsberget kvarstår som en naturlig faunapassage (ekodukt). Trummor och broar ska utformas så att de inte utgör vandringshinder och skyddsåtgärder vidtas för att • Broarna över Gerumsälven kommer att ge möj- förhindra att föroreningar når de värdefulla vatten- lighet till fri passage för faunan, på ömse sidor dragen. Utifrån det bedöms de negativa konsekvens- om älven. erna för fisk och bottenfauna bli små. Erosionsskydd i Gerumsälven ska utformas så att de negativa • Torrtrummor för mindre vilt kommer att anläg- miljökonsekvenserna minimeras. Ingen artskydds- gas. Lägen för dessa studeras i bygghandlings- prövning bedöms bli aktuell. skedet.

Miljöåtgärder • Viltstängsel längs sträckan ska säkras även för mindre djur, genom en nedre del med finmaskigt Inarbetade åtgärder nät. • Med hänsyn till avvägningen mot de tungt väg- ande kulturmiljövärdena i området har anpass- • Bottnar och strandbrinkar återställs på ett sådant ning av vägen gjorts för att i möjligaste mån sätt att de efterliknar nuvarande för hållanden. begränsa intrång i värdefulla naturmiljöer. • Borttagna stenmurar flyttas eller byggs upp som • Vägdagvattnet från utbyggd väg E6 föreslås tas rösen i vägens närhet. omhand i gräsbeklädda slänter och grunda väg- diken samt i den lätta berg bankens stenkross- • Hänsyn tas till artrik vägkant på sträckan 0/000– material, för att skydda värdefulla vatten drag 0/130 (lokal för ljungögontröst). nedströms väg området. Vidare föreslås renings- och fördröjningsdammar vid 5/500, 6/000 • Befintlig skogsjord (med dess fröer) ska användas och 6/300. när nya vegetationsytor i vägområdet etableras.

57 Möjliga åtgärder 5.4 Rekreation och landskapsbild • Omläggning av fellagda trummor, som idag ut- gör vandringshinder för ﬁsk. Nuläge Dessa värden i landskapet behandlas här under sam- • Restaurering av utdränerad våtmark vid 0/250 ma rubrik eftersom de har att göra med upplevelsen (dränerad vid utbyggnad av tidigare etapp). av landskapet. Rekreationsvärdena i berört område har främst att göra med upplevelse av skogsmiljön, • Grodpassage kan anläggas vid Källemyr. Ut- tillgänglighet och landskapstypernas variationer. formningen av grodpassage och omfattningen Påverkan på speciﬁka kulturmiljöer och upplevelsen av fångstarmar bör i så fall studeras närmare i av dem redovisas under avsnitt 5.1 och 5.2. kommande bygghandlingsskede. Södra delen av berört område, öster om Björneröd • Som kompensationsåtgärd för påverkan på och Smedstorpet i anslutning till badsjön Grunde- Källemyr kan ytterligare våtmark skapas vid rast- vatten tycks vara mer använt för promenader och platsen. Här kan också en modell av en grodpas- cykling än området norröver. Här ligger också något sage med fångstarmar visas för allmänheten på ett mer bostadsbebyggelse. De vägar som leder upp i illustrativt sätt. den högre liggande terrängen vid Ljungby och Frös- torp har likaså betydelse för det lokala friluftslivet. • Anläggande av lekvatten för groddjur öster om ny väg E6 vid Källemyr. Det tongivande intrycket av landskapet i det be- rörda området är kontrasterna mellan den ofta täta och mörka produktionsskogen i sluttningen och de glesbevuxna och ljusa hällmarkerna. Gränserna mellan dessa landskapstyper är som tydligast mitt

Beﬁntlig Ny E6 E6

Figur 5.4:1 Föreslagen väg följer den storskaliga riktningen i landskapet och ligger i övergången mellan den skogklädda sluttningen och det kargare berglandskapet. Vy från VR-modell.

58 på sträckan. Klyftorna och branterna är dramatiska i Konsekvenser i utbyggnadsalternativet berglandskapet, vilket ger en spännande landskaps- Mellan Pålen och Ljungbytorp styrs vägen av högre upplevelse. bergspartier. Vägen följer landskapets storskaliga riktning längs moränsluttningens möte med berg- Berglandskapet, med dess speciella karghet och terrängen. karaktäristiska vegetation, är annars den främsta tillgången i landskapet. Det är också från dessa öpp- Landskapsbilden kommer framförallt att förändras nare och höglänta partier man kan få utblickar över lokalt där den föreslagna vägen går in i den drama- omgivande landskap och mot slätten i väster. tiska berglandskapsterrängen öster om Ljungbytorp– Skräddö. Viktiga hänsynstaganden har gjorts för att Landskapets struktur har framförallt en nordsydlig spara kulturmiljön i Ljungbytorp, vilket fört med sig riktning med moränsluttningen längs den åtfölj ande en del bergskärningar på östra sidan av vägen och bergsbranten. Tvärs denna huvudriktning går vatten- dubbelsidiga lägre skärningar mellan Ljungbytorp dragen och slättens morän- och fastmarksryggar. och Skräddö. Dessa skärningsslänter kan komma att bli synliga från slätten efter skogsavverkning, se Konsekvenser i nollalternativet figur 5.4:7. Landskapsbilden kommer inte att påverkas i ett nollalternativ. För friluftsliv och rekreation kommer Det öppna landskapet i Fröstorpsdalen kommer att ett nollalternativ försämra möjligheten att röra sig förändras genom direkta intrång. Den 1–5 meter som oskyddad trafikant längs befintlig E6 med en höga väg banken ned mot Fröstorpsdalgången kom- ökande trafik. Därmed minskar också tillgänglig- mer, framförallt vid skogsavverkning, att kunna heten i viss mån till de mindre vägarna som leder upp levas från dalgången men kommer knappt att upp till skogsmarkerna i öster. Konsekvenserna av bli synlig från Tanumsslätten. Se figur 5.4:8 och :9. detta bedöms som små. Konsekvenserna av påverkan på landskapsbilden är måttlig eftersom de inre delarna av den öppna

Figur 5.4:2 En mindre grusväg leder till badplatsen vid Figur 5.4:4 Mötet mellan sluttningens granskogar och Grundevatten. hällmarkerna skapar intressanta kontraster i landskapet.

Figur 5.4:3 Hällmarksterrängen och det i stort sett orörda Figur 5.4:5 En liten rävunge på skogspromenad. Kornbyberget är en tillgång även för friluftslivet.

59 dalgången riskerar att växa igen och av att odlings- skapet lokalt vid Ljungbytorp. Påverkan på land- landskapet också minskar genom direkta intrång. skapsbilden sett från Tanumsslätten är liten.

Områden öster om vägen kommer att få en bullerpå- Miljöåtgärder verkan som kan förändra upplevelsen av opåverkad Ett system av enklare vägar leder fram till de före- natur. Inom ett avstånd av 200–500 meter från ny slagna passagerna över/under E6 vid Ljungbytorp. väg uppkommer bullernivåer på över 45 dB(A). Se Dessa passerar även intressanta kulturmiljöer som bilaga 4. Trots att Kornbyberget betraktas som stort överhänget och rastplatsen. Skyltning och upprust- opåverkat område är värdena inte främst kopplade ning av dessa vägar ligger utanför Traﬁkverkets till tysthet utan snarare till att det är ett väglöst land åtagande. som i stort sett inte påverkats av modernt skogsbruk. Inarbetade åtgärder De föreslagna parallella broarna över Gerumsälven • Tre vägportar, en bro över E6 samt tunneln i ligger 10–12 meter över älven. De två brobanorna Gerumsberget minskar vägens barriäreffekt för kommer att ha var sitt stöd som står mitt för var- det rörliga friluftslivet. andra. Området kring broarna kommer lokalt att påverkas av schakter och byggvägar med mera. • Den föreslagna vägens plan och proﬁl mellan Konsekvenserna av detta mildras med hjälp av åter- Skräddö och Fröstorp medger en rastplats som ställningsarbeten där naturen ges förutsättningar att är tillgänglig från båda riktningarna, som inte återhämta sig. Kring området växer tät granskog och medför alltför höga bankar eller skärningar som broarna kommer att vara dolda sett från omgivande är exponerade mot det öppna slättlandskapet. öppna marker. Däremot kommer det södra tunnel- Bankslänten mot väster föreslås ha lutningen 1:4 påslaget att vara väl synligt från delar av Fröstorps- för att ansluta mjukt till omgivningen. dalen och från vissa utsikter på rastplatsen. Påslagen med förskärning och portaler kommer att ges en • I stället för en djup bergskärning genom berget i omsorgsfull utformning som framförallt kan upp- Gerum valdes tunnelalternativet i samband med levas från vägen men också från rastplatsen. regeringens tillåtlighetsprövning.

Föreslagna vägportar möjliggör kontakt med • Rastplatsen vid Skräddö erbjuder vackra rastytor skogsmarkerna öster om ny väg. Ny E6 kan däremot i hällmarksterrängen och information om plats- upplevas som en barriär i skogslandskapet för dem ens omgivningar. En utsiktplats i väster kommer som följer mindre stigar eller rör sig fritt i markerna. att presentera världsarvsområdets landskapliga I norra delen är barriäreffekten något mindre efter- aspekter. som tunneln medger en passage på Gerumsberget norr om Fröstorp, där också en äldre väg mot Lycke • Sidoområdena ska kläs med avbanad jord från kommer att ligga kvar. skogsmarken så att en naturlig vegetation kan etableras. Detta skapar även bra och naturliga Konsekvenserna för friluftslivet bedöms samman- övergångar till omgivande natur. taget som små. Möjliga åtgärder Konsekvenserna av påverkan på landskapsbilden är • En grind eller öppning i viltstängslet på östra sammantaget måttliga och berör främst landskaps- sidan av rastplatsbron tillgängliggör Kornby- upplevelsen lokalt i Fröstorpsdalen och i bergland- bergets natur för friluftslivet.

Figur 5.4:6 Föreslagna parallella broar över Gerumsälven. Broarna omges av skog och kommer inte att kunna ses från omgivningarna.

60 Figur 5.4:7 Från Tanumsslätten, som här vid Ljungbytorp, kommer övre delen av vissa bergskärningar längs vägen att kunna uppfattas. Vy från VR-modellen.

Figur 5.4:8 Fröstorpsdalgången sedd från nuvarande väg E6. Vägbanken kommer i detta perspektiv inte att visuellt skärma av dalgången. Vy från VR-modellen.

Figur 5.4:9 Vy från VR-modell mot ny väg från Tanum Teleport. Bank och skärningar påverkar framförallt Fröstorpsdalgång- en lokalt. Övre delen av bergskärningarna blir synliga och banken skär av den inre delen av dalgången.

61 6 Markanvändning och naturresurser – nuläge och konsekvenser

6.1 Jord- och skogsbruk, berg- och • Rungstung 2:16 och 1:3 får beﬁntliga tillfarter till grusförekomster marken avskurna av ny väg.

Nuläge • Fastigheterna Utäng 2:1>1 och Rungstung 1:2/1:4 Öster om planerad ny väg E6 utgör skogsbruk den får befintlig tillfart till markområdena öster om dominerande markanvändningen inom området planerad ny väg avskuren. som berörs av vägutbyggnaden. Även på västra sidan är skogsbruket dominerande men jordbruks- • Gerum 3:11>8, 5:1>1 och 6:4>1 har i nuläget mark ansluter till skogen cirka 300 meter väster om åtkomst till sina respektive marker öster om planerad vägsträckning. Fastigheterna är långsmala planerad ny väg via en befintlig skogsväg över och har sin utbredning till övervägande del i öst– fastigheterna. västlig riktning. Åtkomsten till skogen sker via enskilda vägar/skogsvägar med tillfart inom den • För Fröstorp 1:3, som även berörs i fråga om egna fastigheten samt från allmän väg 952. jordbruksmark (se avsnitt Jordbruk ovan), kommer markåtkomsten öster om planerad ny Jordbruk väg att skäras av med ny vägsträckning. I Fröstorpsdalen berörs, inom fastigheten Frös- torp 1:3, ett begränsat område aktiv jordbruksmark • Tillfarten till fastighet Fossum 2:6>1 sker i om cirka 12000 m2 av vägutbyggnaden. En yta om nu läget via enskild väg som ansluter till befintlig cirka 5000 m2 aktiv jordbruksmark, sydväst om ny väg E6 vid Hoghem. Avståndet från tomtgräns väg, tas i anspråk av damm för vägdagvatten samt till befintlig väg E6 är cirka 600 meter. omledning av vattendrag. På fastigheten Fröstorp 1:3 finns också en cirka 13000 m2 yta jordbruks- Berg- och grusförekomst mark som i dagsläget inte brukas men som berörs Enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU, av ny väg. finns en naturgrustäkt/bergtäkt med krossbergs- produktion i närområdet. Den är belägen cirka en Skogsbruk kilometer sydost om vägområdet för den planerade Den planerade väg E6 går till övervägande del ge- nysträckningen av väg E6. Täkten berörs således nom skogsterräng. Ett begränsat område om cirka inte direkt av den nya vägen. 8000 m2 inom berörda fastigheter Fröstorp 1:3 och 1:10>11, nordost om planerad väg, är föreslaget som Konsekvenser i nollalternativet tillfällig upplagsplats i samband med tunnelbygget. Inga åtgärder planeras att genomföras. Om väg- förslaget inte genomförs kommer situationen att Åtkomst till skogsmarken kommer att tillförsäkras vara ungefär densamma som i dagsläget för jord- genom under-/överfarter och viss komplettering av och skogsbruksnäringen. Jordbruks- och skogs- befintliga skogsvägar. marken kan komma att påverkas, både positivt och negativt, av markägarnas intressen, omvärldens Ett tiotal skogsfastigheter kommer att ha oföränd- ekonomi, marknadens prisfluktuationer på produk- rad eller något längre körsträcka för att nå och ter och regler för bidrag. kunna bruka sin mark. Konsekvenser i utbyggnadsförslaget Nedanstående fastigheter kommer att påverkas i För de fastighetsägare vilka får oförändrad eller större utsträckning och få längre körsträckor/änd- endast något längre körsträcka till sina marker rade tillfarter till sina respektive marker: blir konsekvenserna små. För de fastighetsägare för vilka planerad ny väg E6 innebär att de får sina • På fastighet Björneröd 1:3>1 har markägaren fastigheter och tillfartsvägar avskurna av den nya anlagt en privat terrängcykelbana. Tillgänglig- vägen innebär det dock måttliga till stora konse- heten till banan kommer att försvinna när ny väg kvenser. I vissa fall kommer åtkomsten till marken E6 byggs. med nya tillfartsvägar innebära en omväg och

62 längre körsträcka jämfört med nuläget. en förlängning av skogsvägen från fastigheten Gerum 1:2>2 föreslagen. Förlängningen dras i Den nya vägens sträckning går nästan till uteslut- gränsen mellan fastigheterna Gerum 1:3>6 och ande del genom skogs- och hällmark och följakt- Fröstorp 1:10>11, vidare över Gerum 3:2>5 och ligen kommer vägutbyggnaden att ta markarealer ansluter till befintlig sträckning av skogsväg på i anspråk. En översiktlig beräkning visar att väg- fastigheten Gerum 3:11>8. Denna väg går i sin området, inklusive rastplatsen och ombyggnaden befintliga sträckning vidare mot och över Gerum av väg 952, tar cirka 450000 m2 i anspråk. Av detta 5:1>1 och 6:4>1. utgör rastplatsen cirka 40000 m2. Runt rastplatsen är tanken att spara så mycket naturlig vegeta- • För fastigheten Björneröd 1:3>1 har olika lös- tion som möjligt. Det vill säga i realiteten kommer ningar skisserats för tillgängligheten till mark- inte all skog inom vägområdet runt rastplatsen att erna öster om föreslagen väg E6. Samråd med avverkas. fastighetsägaren kommer att ske kontinuerligt under bygghandlingsskedet. De minskade skogsarealerna och i vissa fall upp- styckade skogsmarkerna kan innebära att det på vissa fastigheter finns risk att möjligheten att 6.2 Yt- och grundvatten bedriva rationellt skogsbruk försvåras. Nuläge Miljöåtgärder Marknivåer utmed sträckan varierar mellan cirka +30 och +110 meter över havet (möh). Terrängen Inarbetade åtgärder sluttar generellt mot väster och därför sker också • Utäng 2:1>1 och Rungstung 1:2/1:4: En ny port, det storskaliga yt-, terräng- och grundvatten flödet med en fri höjd på 3,70 meter, är föreslagen på åt samma håll. Lokalt kan andra förhållanden före- befintlig vägsträckning under ny väg E6. komma.

• Rungstung 2:16 och 1:3: För fastigheterna krävs Marken består av tunna moränlager på urberget en ny anslutande skogsväg från den befintliga men även stora partier med kala berghällar före- vägen på fastigheten Hovtorp 1:1>2. En möjlig- kommer utmed sträckan. I dalgångarna som het är att anlägga en sådan väg i den kraftled- passeras (Fröstorp) förekommer mäktiga jordlager ningsgata som korsar fastigheterna öster om ny av främst lera, ställvis med skikt av friktionsjord- väg E6. En ny tillfart enligt förslaget innebär en lager inlagrat i leran. Leran underlagras oftast av förlängd körsträcka med cirka 600 respektive tunnare friktionslager/bottenmorän över berg- 900 meter. grunden. I övergången mellan dalgångar och höjderna förekommer lokalt svallat, permeabelt • Åtkomst till Fröstorp 1:3 ges via föreslagen jordmaterial i form av silt, sand och grus. förlängning av skogsvägen över fastigheten Frös torp 1:10>11. Utmed och i närheten av ny vägsträcka förekom- mer sjöar, bäckar/åar, våtmarker och grundvatten- • Tillfartsvägen till Fossum 2:6>1 är föreslagen att resurser i jord och berg. Ingen ytvattentäkt för rivas sydväst om och fram till nysträckningen dricksvatten finns i området. av ny väg E6. Ny tillfart är därför föreslagen att anordnas norrifrån via väg 163. Med den nya Grundvattenbildning sker framförallt på höjderna föreslagna tillfartsvägen blir avståndet från och där det finns permeabla jordlager. Sluttning- tomtgräns och fram till anslutning till väg E6 arna, bäckar, våtmarker och Tanumsslätten utgör (via väg 163) cirka 2 kilometer. utströmningsområden för grundvatten och sam- lingspunkter för ytvatten. Naturliga källor före- kommer med stor sannolikt på ett antal platser Möjliga åtgärder längs sluttningen ned mot Tanumsslätten utmed • Befintlig väg som ger åtkomst till fastigheterna hela vägsträckan. En äldre källa som är i bruk åter- Gerum 3:11>8, 5:1>1 och 6:4>1 är föreslagen att finns nedströms planerad rastplats på fastig heten rivas i vägsträckningen för ny väg E6. För att Gerum 6:4. Vattendrag och våtmarksområden tillförsäkra markägarna tillträde till marken är beskrivs utförligare i avsnitt 5.3 Naturmiljö.

63 Grundvattenresurser förekommer i anslutning het (främst jordbruk), nedfall och trafik. Påverkan till genomsläppliga jordlager i svallzonen mellan från trafik bedöms dock i dagsläget vara försumbar Tanumsslätten och höjdområdena öster om för de identifierade brunnarna. Det handlar mest befintlig väg E6. Dessutom förekommer samman- om lokal trafik till fastigheterna i det egna området. hängande större områden med friktionsmaterial vid mark ytan utmed befintlig väg E6 i höjd med Påverkan på enskilda vattentäkter är också beroen- dalgången vid Fröstorp. de av brunnens konstruktion, placering och skötsel. Fält inventering av privata dricksbrunnar har ut- Inga kommunala dricksvattentäkter förekommer förts inom ramen för arbetsplanen under 2009 och i området idag, varken som yt- eller grundvatten- 2010. Ytterligare undersökningar kommer att göras täkter. Dricksvattenförsörjningen utmed sträckan under vintern 2010/2011. Vid brunnsinventering sker med enskilda dricksvattentäkter koncentrera- mäts nivåer på grundvattnet i brunnen och vatten- de till området runt Hovtorpsbäcken, Ljungbytorp, prov tas för analys. Fröstorp och Hoghem, se figur 6.2:1. Såväl ägarna till den samfällda grundvattentäkten I dalgången vid Fröstorp finns också en samfälld i Gerum–Fröstorp som Trafikverket är angelägna grundvattentäkt som försörjer cirka 20 fastig heter att vägdagvatten från ny väg E6 inte ska påverka och djurbesättningar i Fröstorp och i Gerum väster kvantitet eller kvalitet på densamma. Enligt Vatten- om befintlig väg E6. Vattentäktens fulla kapacitet direktivet får inte grundvattenresursers eller ytvat- är inte utredd, men förbrukningen uppskattas vara tenresursers status försämras, vilket i det här fallet 15–25 m3/dygn, baserat på antalet anslutna för- innebär att dagvattnet från vägen inte får förorena brukare, inklusive djurbesättningar. Vattentäkten till en sämre vattenkvalitet än dagens förhållande. är anlagd i friktionsmateriallager under lera och Man måste alltså kunna visa på ett system för dag- den bedöms ha sin huvudsakliga tillrinning från vattenhantering som säkerställer vattenkvaliteten höjdområdet sydost om brunnen. Vattentäkten är och statusen på vattendrag och vattentäkt. artesisk, vilket innebär att grundvattentryckytan är belägen ovanför markytan, när uttag inte sker. Konsekvenser i nollalternativet Vatten kvaliteten i täkten har analyserats och be- Trafikmängderna förväntas fortsätta att öka fram- dömts vara mycket god. över. Ökade trafikmängder utan vägförbättringar kommer sannolikt att öka antalet olyckor med På sådana platser där jordlagren är täta (lera, tät farligt gods. Utan skyddsåtgärder kommer detta att morän och silt) är det naturliga skyddet högre mot medföra att risken för negativ påverkan på natur infiltrering av förorening till mark och grundvatten. och miljö ökar, så även risken för kontaminering av Där jordlagren är mer permeabla (sand och grus) markmiljöer samt yt- och grundvatten. I förläng- är skyddet sämre. Här måste naturen få hjälp med ningen kan detta få negativa konsekvenser på växt- skyddet genom olika åtgärder. och djurliv samt på förutsättningarna för skogs- och jordbruksverksamheten i området. Det kan De speciella förhållandena utmed sträckan med också försämra livskvaliteten för boende i området. betydande områden med tunna jordlager och kala berghällar skapar snabb avrinning från terrängen Påverkan på våtmarker, enskilda vattentäkter, ytvat- vid häftiga regn. Vattnet hinner inte magasinera så tendrag och grundvattenresurser i området bedöms lång tid i de tunna jordlagren och hinner heller inte öka måttligt i nollalternativet. Påverkan är kopplad buffras med basiska joner i någon högre utsträck- till ökning av trafikbelastningen vilket skapar högre ning. Det ökar betydelsen av våtmarkerna för naturlig belastning av föroreningar i luft och vatten samt rening och magasinering av vattnet. Samtidigt kan en ökad risk för olycka med transport av farligt man förvänta sig att de minsta vattendragen är försur- gods. Alternativet medför ökad risk för att ytvatten, ningspåverkade där de kommer att korsa ny väg E6. grundvatten, dricksvattentäkter våtmarker samt När vattendragen kommer ut i åkerlandskapet buffras djur- och växtliv skadas av föroreningarna. vattnet och är där mindre försurningspåverkat. Om vägbyggnationen inte genomförs uppkommer Idag går trafiken på väg E6 över Tanumsslätten. inte någon risk för påverkan och konsekvenser Grundvattenresurser, våtmarker och ytvattendrag under något byggskede. Däremot finns liknande belastas idag med påverkan från befintlig verksam- risker under reparationsarbeten.

64 Figur 6.2:1 Karta yt- och grundvatten. 65 Sammantaget bedöms nollalternativet medföra av våtmarker, yt- och grundvatten samt läckage och måttliga negativa konsekvenser i förhållande till spill av sediment, oljerester och andra föroreningar nuläget. kan negativt påverka djur, växter, människa och vattenmiljöer. Byggvatten bör samlas upp och till- Konsekvenser i utbyggnadsförslaget låtas sedimentera i diken, dammar och containrar. Med ny väg minskar risken för generell påverkan Krav på utsedd miljökontrollant, miljö- och kvali- på befintliga vattendrag, våtmarker, grundvatten- tetsrutiner med kontrollprogram under byggskedet förekomster och några av de enskilda vattentäkterna minskar risken för påverkan och konsekvenser. (närmast befintlig väg E6). Detta på grund av att den Förutsatt att åtgärderna utförs på rätt sätt, bedöms nya vägen blir säkrare, hastigheten jämnare, risken de negativa konsekvenserna bli små till måttliga. för olyckor minskar samt att åtgärder görs för att rena och omhänderta vägdagvatten. Åtgärder görs En olycka med läckage av farligt gods som sker vid också för att minska spridningen av föroreningar vid Pålen, Hovtorp, Källemyr, Fröstorp eller Gerums- en eventuell trafikolycka med läckage av farligt gods. älven kan innebära snabbt läckage av föroreningar till jordlager, yt- och grundvatten. Med föreslagna Genom Gerumsberget kommer att drivas en cirka skyddsåtgärder ges Räddningstjänsten större 250 meter lång tunnel. Geologiska och bergtek- möjligheter att kunna omhänderta läckage utmed niska förhållanden beskrivs i separata bilagor. Den sträckan innan de når yt- och grundvatten. Åtgärd- utförda bergtekniska undersökningen har omfattat erna är i huvudsak: bland annat sex kärnborrningar. Största delarna av • gräsbevuxna flacka och grunda diken borrkärnorna visar på sprickfattig granit. Läckage- • gräsbeklädda slänter faktorn har varit liten i större delarna av kärnorna • täta dammar med avstängningsmöjlighet. och många sektioner med läckagefaktorn noll- registrerades (läckagefaktorn 1 är gräns för ”tätt Dessutom utförs speciella åtgärder för att skydda berg”). Dock förekommer ett antal begränsade den samfällda grundvattentäkten i Gerum–Frös- partier utmed kärnorna där berget är uppsprucket torp. Åtgärder görs för vägdagvatten på sträckan och kan vara vattenförande. uppströms vattentäkten med bland annat: • motgjutna kantstöd En tektonisk zon med uppsprucket berg samman- • uppsamlingsbrunnar faller med den markant jordfyllda sänkan, det så • tät ledning kallade Yxhugget som finns i ytan vid Bastemyr • högkapacitetsräcken (sektion 5/910–5/930). I den zonen motsvarar • tät mittremsa uppmätta värden av läckagefaktorn en hydraulisk • informationsskyltar förbi vattentäkten konduktivitet på 1,7–2,2×10-6 m/s. Den här sträckan • separering av terräng och vägdagvatten av tunneln kommer att utföras som en tät betong- • avledning till tät damm för rening. tunnel med ett täthetskrav nära noll. Det bedöms att ett täthetskrav på 5 l/min och 100 meter tunnel Med ny väg minskar risken för föroreningssprid- (för varje rör) för resterande delen av tunneln kom- ning vid olycka och därmed också konsekvenserna mer att säkerställa yttre miljökrav med acceptabel av en olycka. Dammar och gräsklädda slänter och påverkan på grundvattenförhållanden. grunda, flacka diken har också den positiva inverkan att de samlar upp föroreningar från vägdag- På grund av det förväntade ökade trafikflödet vatten (tungmetaller, gummi och oljerester), som och den högre hastigheten förväntas påverkan annars skulle nå yt- och grundvatten. Dammar och bli ökade föroreningshalter i luft och vatten från de täta slänterna och dikena förutsätts skötas och avgaser, däckslitage, oljor och bränslen. Risken för underhållas väl så att slammet, gräset och de upp- olycka med farligt gods bedöms minska på grund samlade föroreningarna tas om hand på ett hållbart av en mer trafiksäker väg. Risken för dränering sätt. av yt- och grundvatten bedöms öka med den nya vägen. Konsekvenserna av den nya vägen avgörs av Uppströms vattentäkterna vid Ljungbytorp byggs de skydd som anläggs, deras lägen och utformning. en rastplats som utrustas med toaletter. Avloppet från toaletterna kommer att renas på plats i en Under byggskedet kommer schaktarbeten att ris- reningsanläggning och utsläpp från reningsanlägg- kera påverkan på yt- och grundvatten. Dränering ningen kommer att ske till en mindre våtmark och

66 därefter till en mindre bäck i skogen. Anläggningen Miljöåtgärder utformas med hög reningseffekt och därefter sker ytterligare naturlig rening genom uppehåll i våt- Inarbetade åtgärder mark och genom bäckens passage genom skogen. • Brunnsinventering har utförts för att förbättra möjligheterna till bedömning av risk för och Vägförslaget medför en större risk för spridning av grad av påverkan. föroreningar till grundvattentäkten i Gerum–Frös- torp jämfört med nollalternativet. Dammens utform- • På samtliga sträckor utförs vägen med gräs- ning i dalgången och Pulsebäcken samt de samlade bevuxna slänter och grunda, ﬂacka vägdiken åtgärderna bedöms motverka risken för förorening för att öka reningsgraden på vägdagvattnet. av vattentäkten. Genom dessa åtgärder bedöms de negativa konsekvenserna av utbyggnaden som små. • Vägdagvattendammar dimensioneras med lång uppehållstid för sedimentering och utrustas med De negativa konsekvenserna av vägbygget på våt- tät botten och avstängningsmöjlighet. markerna bedöms bli små till måttliga. • Spol- och brandvatten från tunneln genom Av tabell 6.2:1 framgår vilka våtmarker som kom- Gerumsberget renas i damm med extra lång mer att påverkas av ny väg och konsekvensen av uppehållstid. den nya vägen. • Utmed område för grundvattenbildning till den Tabell 6.2:1 Våtmarker utmed sträckan och typ av samfällda grundvattentäkten i Gerum–Fröstorp påverkan. samlas vägdagvattnet upp med motgjutna kant- stöd, tät mittremsa, uppsamlingsbrunnar och Sektion Påverkan tät ledning och leds till damm för rening. Hög- 0/250 Mindre våtmark öster om ny väg har redan påverkats av väg- kapacitetsräcken monteras för att förhindra att bygge för sträckan innan men försök bör göras för att återställa fordon kör av vägen och välter vid en olycka. den i byggskedet.

0/730 Våtmark väster om ny väg kommer att få ett tillskott av vägdagvatten. • Vägdagvatten får lokalt passera genom långa sträckor med våtmarker, diken och skogsterräng 0/880 Våtmark öster om ny väg kommer att få ett tillskott av väg- dagvatten. före utsläpp till vattendrag.

1/340 Våtmark väster om ny väg kommer att få ett tillskott av vägdagvatten. • Broarna över Gerumsälven utrustas med kant- balkar, uppsamlingsbrunnar och ledningar för 1/670 Våtmark väster om ny väg kommer att få ett tillskott av vägdagvatten. att leda vägdagvatten till rening i damm innan utsläpp till Gerumsälven. 2/150 Våtmark väster och öster om ny kommer att få ett tillskott av vägdagvatten. • Rastplatsens avloppsvatten renas med effektiv 2/950– Våtmark väster och öster om ny väg kommer att få ett tillskott 3/150 av vägdagvatten samt påverkas av omgrävning av beﬁntlig bäck reningsanläggning före utsläpp till omgivande och av förstärkningsarbeten för vägbank. naturmark. 4/110 Mindre våtmark öster ny väg kommer att påverkas av skärning för ny väg och riskerar att dräneras. • Kontrollprogram för dricksvattenbrunnar och 6/700 Våtmark öster om ny väg kommer att påverkas av skärning för energibrunnar upprättas för mätning av nivåer ny väg och riskerar att dräneras. och vattenprovtagning innan, under och efter 7/000 Våtmark kommer att påverkas av förstärkningsarbeten för byggskede. vägbank. • Processvatten från tunneldrivning men även Förslag till avvattning av ny väg, omhändertagan- annat vatten under byggskedet ska samlas upp det av vägdagvattnet och värden i våtmarker och och renas innan utsläpp till vattendrag. vattendrag har närmare beskrivits i Rambölls ”PM – principförslag vägdagvatten”, som ﬁnns i • Särskild miljöansvarig hos beställare och separat bilaga 7. entreprenör ska tillse att miljökontrollprogram upprättas och efterlevs under byggtiden. Avrapportering till beställare och myndighet

67 ska göras med jämna mellanrum. Kontinuerlig Ett av de utpekade områdena tangerar vägkorridor- uppföljning av miljökontrollprogrammet ska ske en för utbyggnad av väg E6, i den södra delen, se under byggskedet så att det kan uppgraderas om karta i figur 6.3:1. I vindkraftsplanen anges ett antal behovet finns. riktlinjer för nyetablering och samordning med de sex befintliga verken inom området. Tanums Möjliga åtgärder kommun ser för delar med nyetablering av vind- • Befintliga vandringshinder för fisk nedströms i kraft längs befintlig/ny sträckning av väg E6 i en höjd med 3/250 och 3/620 bör åtgärdas. miljö som redan är eller kommer att bli bullerstörd. I dagsläget finns kapacitetsbrister i eldistribu- tionsnätet. En utbyggnad av vindkraften inom kom- 6.3 Kommunal planering munen förutsätter en ökad kapacitet inom kraftled- ningsnätet (se figur 6.3:1). Nuläge Konsekvenser i nollalternativet Översiktsplanering En utbyggnad av handels- och industriområdet vid Tanums kommun har en Översiktsplan (ÖP) för Oppen är trolig även om väg E6 inte byggs ut. kommunen i sin helhet som antogs i maj 2002. ÖP:n aktualitetsförklarades 2004 och i september Konsekvenser i utbyggnadsförslaget 2010. Vid den senaste aktualitetsförklaringen be- Vägutbyggnaden av väg E6 står inte i strid med slutade kommunfullmäktige att arbetet med att ta någon del i de ovan nämnda kommunala planerna fram en ny ÖP ska inledas under följande mandat- avseende översiktsplanering, detaljplanering och period, det vill säga 2010–2014. vindkraftsutbyggnad och innebär därför heller inga konsekvenser. I ÖP är angivet att det finns mark reserverad för en vägkorridor för utbyggnad av väg E6. Dess- Miljöåtgärder utom anges att beredskap bör finnas för eventuella Inga åtgärder föreslås. ny lokaliseringar av bostäder, arbetsplatser och service vid ny väg E6.

&+ Beträffande vindkraft se nedan under avsnittet & Vindkraftsplanering. 4 + - &% " + + Detaljplanering Utbyggnaden av väg E6 berör inte något detalj- planerat område direkt. ' ( " Vindkraftsplanering

Tanums kommun har tagit fram ett tematiskt till- 4 lägg till ÖP 2002 med temat Vindkraft (2009). I vindkraftsplanen anges ett antal områden inom # kommunen som lämpliga respektive olämpliga för vindkraftetablering. Områdena har pekats ut utifrån ett antal kriterier, så som exempelvis närhet till bebyggelse och infrastruktur (risk för buller, reﬂexverkan, skuggrörelser och annan störning), " vindförhållanden, närhet till tysta områden, riksintressen, landskapsbild, natur- och kulturmiljö, upplevelsevärden med mera.

I vindkraftsplanen har Tanums kommun gjort ett < <<< principiellt ställningstagande angående att hålla världsarvsområdet fritt från vindkraftetablering. Figur 6.3:1 Karta ÖP.

68 6.4 Tanum Teleport Tanum Teleport var tidigare utpekat som riks- Tanum Teleport som är en anläggning för satellit- intresse för kommunikation men i och med överförd kommunikation byggdes i början av Telias avveckling av verksamheten har Post- och 1970-talet. Den är belägen cirka 4 kilometer sydost Telestyrelsen upphävt riksintresset med motive- om Tanumshede och utgör ett landmärke längs ringen att anläggningen inte längre är avgörande beﬁntlig väg E6. I nuläget ﬁnns tre av de ursprung- för svensk telekommunikation. Detta skedde 2006. ligen fem antennerna kvar, till stor leken upp till Därmed anses vägutbyggnaden inte medföra några cirka 30 meter i diameter. konsekvenser för anläggningen.

Anläggningen användes fram till början av 2000- talet för att överföra telefoni-, data- och tv-traﬁk till andra kontinenter och som mest sysselsattes ett trettiotal personer under 1980- och 1990-talen. Teknikutveckling inom telekommunikationsområ- det har gjort att anläggningen blivit omodern och Telia som drev den beslutade i början av 2000- talet att lägga ner verksamheten. En verksamhet för bredbandsdistribution startades 2004, av två tidigare anställda, och drevs fram till 2008 då verksamhet en upphörde.

Figur 6.4:1 Tanum Teleport utgjorde fram till 2008 riksintresse för kommunikation. Idag ligger verksamheten nere och två av antennerna har avyttrats.

69 7 Hälsa och säkerhet – nuläge och konsekvenser

7.1 Buller och vibrationer och inlärnings förmågan. Irritation eller störning av trafikbuller är dock inte enbart en fråga om ljud- Allmänt nivå. Människor reagerar mycket olika på ett och När man talar om buller används ofta begreppen samma ljud, vilket också beror på rådande omstän- ekvivalent ljudnivå (LAeq), som är den genomsnitt- digheter när man utsätts för ljudet. liga ljudnivån under en given tidsperiod, vanligtvis ett dygn, och maximal ljudnivå (LAmax), som är den Vägtrafikbuller orsakas främst av motorer och hög sta förekommande ljudnivån under en viss däckens kontakt med vägbanan. För vägtrafikbuller period. Exempel på ljudnivåer visas i figur 7.1:1. är 6 procent av utsatta personer mycket störda vid 55 dB(A). Ekvivalent nivå fungerar relativt bra som mått om bullerkällan är en starkt trafikerad trafikled med I tabell 7.1:1 nedan sammanfattas de av Riksdagen någor lunda jämnt flöde. Maximal nivå ger ett bätt- antagna riktvärdena för trafikbuller som bör till- re mått på bullerpåverkan från en mindre trafikled lämpas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad där enstaka fordon kan ge en avsevärd störning, av trafikinfrastruktur. I de fall utomhusrikt värdena särskilt nattetid. När man använder maximal nivå inte kan minskas med tekniskt möjliga och eko- som mått avses den bullernivå som inte får över- nomiskt rimliga åtgärder ska inrikt ningen vara att skridas mer än fem gånger per natt. inomhusnivåerna inte överskrids.

Vägtrafikbuller består av flera oönskade ljud, och Tabell 7.1:1. Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör inte av enstaka rena toner. En liten stegring av överskridas vid nybyggnad av bostäder eller nybyggnad/ bullernivån kan öka störningen högst påtagligt. Om väsentlig ombyggnad av trafikleder. antalet fordon på en väg fördubblas ökar ljudnivån Utrymme Högsta trafikbullernivå dB(A) med 3 dB(A), vilket nära nog upplevs som en för- Ekvivalentnivå Maximalnivå dubbling av störningen. För varje decibel starkare Inomhus 30 45 (nattetid) buller ökar störningarna med 20 procent (i medel Utomhus (frifältsvärde) per person). Vid fasad 55 På uteplats 70 Buller är i första hand en hälsofråga. Sömnstör- ningar på grund av buller kan med tiden ge allvar- När det gäller bedömning av inomhusnivåer kan en liga hälsoeffekter. Påverkan på sömn har konstate- vanlig fasad med tvåglasfönster schablonmässigt rats vid ljudnivåer över 45 dB(A). Risken för antas dämpa 25 dB(A) av vägtrafikbullret. sömn störningar ökar med antalet bullertillfällen. Långvarig exponering kan leda till ökad stress som Metodbeskrivning innebär förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Ekvi valent och maximal ljudnivå från väg trafik - Även om man inte upplever sig som störd kan man buller har beräknats enligt Nordisk beräknings– påverkas negativt. Buller är dessutom både stör- modell, rev 1996, i datorprogrammet SoundPLAN ande och irriterande, vilket kan ge koncentrations- 7.0. Beräkningar har gjorts 2 meter över marknivå. svårigheter och därmed påverka både prestations- Vägtrafikbullret har beräknats med avseende på

Figur 7.1:1 Exempel på ljudnivåer.

70 nuvarande och framtida trafik på befintlig och Om E6 blir kvar i nuvarande läge, och trafiken ökar planerad väg E6. enligt gjorda prognoser, ökar de dygnsekvivalenta ljudnivåerna i omgivningen med 1–2 dB(A), till stor Beräkningsresultaten redovisas i tabell och på del beroende av den förväntade mycket kraftiga kartor som visar bullerspridningen i området. ökningen på den tunga trafiken. Antalet bostadshus Se tabell 7.1:2 respektive bilagor 4–8. I buller- som får minst 65 dB(A) vid någon fasad blir sju spridningsberäkningen ingår fasadreflexer i stycken. byggnader, vilket ger upp till 3 dB(A) högre ljud- nivå precis framför fasaderna, men utomhusrikt- Frekvensen av vibrationsstörningar kommer att värdet avser frifältsvärdet, vilket är ljudnivå utan öka med ökad tung trafik. Detta leder till ökade fasad reflex i varje byggnads ”egna” fasad. sömnstörningar nattetid.

Den nordiska beräkningsmodellen anges vara giltig Konsekvenser i utbyggnadsförslaget upp till cirka 300 meter från bullerkälla. Beräk- För utbyggnadsförslaget har trafiken år 2034 prog- ningsresultatet förutses i allmänhet ha en nog- nostiserats, se figur 3.1:4. Beräkningsresultaten kan grannhet på ±3 dB-enheter vid 50 meters avstånd ses på bilaga 6 som redovisar bullerspridningen i från bullerkälla, vid 200 meter från bullerkälla är ekvivalent ljudnivå vid två meters höjd över mark. noggrannheten ±5 dB-enheter. Maximala ljudnivåer redovisas på bilaga 8. Maxi- För fastigheter längs befintlig väg E6 gäller malnivåerna är desamma för nuvarande väg år 65 dB(A) som riktvärde för ekvivalent bullernivå. 2010 och nollalternativet år 2034, och redovisas Detta då vägen inte kommer att genomgå väsentlig endast för nuläget 2010. ombyggnad utan enbart mindre justeringar i samband med korsning med väg 920 mot Tanumshede. När ny E6 byggs minskar trafiken kraftigt längs nuvarande vägsträcka och skyltad hastighet sänks till Nuläge 70 km/h. Avståndet till gränsen för 55 dB(A) blir Vid nuvarande E6, baserat på trafiksiffror för år omkring 50 meter, på två meters höjd över mark. 2010 (se figur 3.1:1), är avståndet till gränsen där riktvärdet vid mindre ombyggnad av väg under- Avståndet till gränsen för nybyggnadsriktvärdet för skrids, 65 dB(A) ekvivalentnivå, omkring 30–80 maximal nivån 70 dB(A) utomhus längs nuvarande meter från vägmitt, beräknat på två meters höjd E6, och således även nollalternativet, är som mest över marknivån. omkring 65 meter från vägmitt, på två meters höjd över marknivå. När hastigheten sänks på lokalvä- Vid sju hus är ekvivalentnivåerna över 65 dB(A), gen efter att ny väg E6 tagits i bruk minskar maxi- vilket är nivån för Trafikverkets första åtgärdsetapp malnivån från fordonen och avståndet till gränsen mot buller vid befintliga bostadshus. Dessa sju hus för 70 dB(A) hamnar då som mest på cirka 55 meter, har också maximalnivåer över nybyggnadsnivån 70 räknat från vägmitt på nuvarande väg. dB(A). Vibrationer vid bostadshus nära befintlig väg E6 Vid fastigheter som ligger nära väg E6 förekommer kommer att kvarstå, men blir avsevärt mindre vibrationer då tunga fordon passerar. frekvent förekommande.

Konsekvenser i nollalternativet Den nya vägsträckningen innebär att vägtrafik- Till år 2034, som är jämförelseår för nollalterna- buller sprids över områden som nu är relativt tysta. tivet (nuvarande E6) och utbyggnadsalternativet, Terrängen är kraftigt kuperad och i vissa avsnitt förväntas framförallt den tunga trafiken att öka medför det att trafikljuden skärmas av, medan de kraftigt på befintlig väg, från 24–28 procent till sprids långt över andra delar. I nästan hela området 35–40 procent av totala trafikmängden, se figur mellan nuvarande och planerad E6 kommer ljud- 3.1:3. Detta medför att bullernivåerna kring dagens nivåerna från trafik att överstiga 45 dB(A). väg ökar om E6 kvarstår i samma läge som i dag. Avståndet till gränsen för 55 dB(A) blir som mest Längs nya E6, blir avståndet till gränsen för maxi- 450 meter. malnivån 70 dB(A) som mest drygt 70 meter, vid två meters höjd över markytan.

71 Ekvivalent och maximal ljudnivå, som frifältsvärde Maximalnivån, som beror av förekomst av tunga vid fasad, har också beräknats för beﬁntlig bostads- fordon samt hastighet och inte av antalet fordon, bebyggelse längs aktuell sträcka. Beräkningarna har är densamma för nuvarande E6 år 2010 och noll- utförts för en punkt mitt på varje fasad, vid varje alternativet år 2034, och redovisas därför i samma våningsplan. I tabell 7.1:2 redovisas högsta fasad- kolumn. värde för varje bostadshus på respektive fastighet. I beräkningen har inte eventuella beﬁntliga eller planerade bullerskydd ingått.

Tabell 7.1:2 Beräknade bullernivåer, som frifältsvärde, utomhus mitt på fasad, två meter över mark. Maximalnivåerna för nuvarande E6 och nollalternativet är desamma, redovisas därför i samma kolumn.

Maxnivå Ekvnivå Ekvnivå Ekvnivå Nu, 2010/ Maxnivå Sida om Nu, 2010 Nollalt, 2034 Ny E6, 2034 noll 2034 Ny E6, 2034 beﬁntlig E6 Fastighet (dBA) (dBA) (dBA) (dBA) (dBA) Anmärkning V Hud 1:13 53,49 55,51 49,47 57,54 55,53 Två boningshus V Hud 1:14 51 52 48 55 53 V Hud 1:6 52 54 47 54 53 Ö Björneröd 1:3 54 56 49 52 50 Ö Björneröd 1:2, 1:3 59 61 50 62 60 Ö Hovtorp 1:2 67,66 67,69 54,54 72,74 70,72 Två boningshus Ö Björneröd 1:4 56 58 47 56 54 Ö Björneröd 1:11 56 57 48 55 53 Ö Björneröd 1:8 53 54 49 53 51 Ö Björneröd 1:6 53 55 53 52 51 Ö Björneröd 1:7 54 56 48 54 51 Ö Björneröd 1:9 51 52 53 52 51 Ö Hovtorp 1:4 50 52 53 50 51 Ö Hovtorp 1:1 71 72 58 79 77 V Hovtorp 1:1 60 62 50 65 63 Ö Hovtorp 1:5 60 62 50 63 61 Ö Hovtorp 1:6 57 59 48 59 57 Ö Utäng 2:1 56 58 46 57 57 Ö Utäng 1:8 40 42 56 36 56 Ö Utäng 1:9 60 61 49 65 63 Ö Rungstung 1:3 68 70 57 79 77 V Rungstung 2:16 65 66 54 72 70 V Rungstung 2:15 52 54 45 55 54 Ö Ljungbytorp 1:6 65 67 53 73 71 Ö Ljungbytorp 1:3 56,56 57,58 46,48 59,59 57,57 Två boningshus V Ljungby 1:7 69 70 57 77 75 V Ljungby 1:5 49 52 43 52 50 Ö Ljungby 3:1 51 53 43 52 50 V Gerum 6:4 55 56 46 55 53 Ö Fröstorp 1:10 50 52 51 49 48 V Fröstorp 4:2 50,51 52, 52 46,48 49,50 48,48 Två boningshus V Fröstorp 4:9 55 57 50 59 58 Ö Gerum 4:6 49 51 50 48 46 Ö Gerum 4:5 49 50 49 47 46 Ö Gerum 4:7:1 49 51 47 46 44 Ö Gerum 4:7:2 48 49 49 45 45 Ö Gerum 4:4 56 58 48 56 54 Ö Hoghem 1:1 53 55 54 53 52 V Hoghem 3:8 58 60 49 64 55 V Hoghem 3:16 52 53 49 53 53 V Hoghem 3:4 48 49 46 49 49 Ö Fossum 2:6 41 42 49 48 47

72 Efter utbyggnaden av E6 kvarstår fortfarande tre Miljöåtgärder hus längs lokalvägen med ekvivalentnivåer på 57–58 dB(A) mot någon fasad. Jämfört med dags- Inarbetade åtgärder läget har trafikbuller nivån dock minskat kraftigt, • Fönster- och fasadåtgärder föreslås för de från ekvivalentnivåer kring 70 dB(A). Dessa fastig- fem bostadshus där maximalnivån överstiger heter utsätts även för höga maximalbullernivåer, 70 dB(A). 75–77 dB(A), vilket kan innebära risk för höga momentana nivåer inomhus, bero ende på nuva- Möjliga åtgärder rande fasaders skick, och om till exempel sov- och • Bullerstörningarna kan minskas med vallar, vardagsrumsfönster finns i dessa fasader. Utöver skärmar, lokala skärmar vid uteplatser eller att dessa tre beräknas fyra hus ytterligare få maximal- vägen beläggs med bullerreducerande asfalt. nivåer på 70–72 dB(A), medan ekvivalentnivån vid Vägtrafikbuller är hastighetsberoende varför en dessa hamnar under 55 dB(A). hastighets sänkning inverkar positivt på buller- nivåerna. Flera åtgärder kan kombineras. Där Ett bostadshus som ligger öster om planerad väg avskärmning av vägen inte är tekniskt eller E6 beräknas få 56 dB(A) ekvivalent nivå vid mest ekonomiskt möjlig kan skydd av uteplats ordnas utsatta fasad. Även om det ligger strax över nybygg- för att boendemiljön ska bli godtagbar. nadsriktvärdet, innebär detta en klar försämring jämfört med en ekvivalent bullernivå på 40 dB(A) från nuvarande väg. Väster om den nya sträck- 7.2 Luftkvalitet ningen finns det inte så närbelägna bostadshus att något får ekvivalenta nivåer över 55 dB(A) eller Allmänt maximalnivåer över 70 dB(A). Däremot förändras Generellt domineras föroreningsutsläppen från situationen för flera av de fastigheter som ligger vägtrafiken av kolväten (CH), kolmonoxid (CO) och

öster om nuvarande E6, som i dag alltså nås av kväveoxider (NOX) samt partiklar (PM10). Halterna trafikbuller västerifrån. När den nya vägsträck- varierar beroende på närhet till trafiken och väder- ningen är byggd kommer trafikljud att kunna höras situationen. I vissa fall kan halterna bli så höga att från två håll, och vid vissa fastigheter, bland annat i de påverkar människors hälsa negativt. Björneröd, Hovtorp, Gerum och Hoghem, kommer det dominerade vägtrafikbullret att komma öster- Miljökvalitetsnormer finns framtagna för kvävedi- ifrån istället. oxid (NO2) och partiklar och gäller som årsmedel-, respektive dygnsmedelvärde. (För kvävedioxid De sammantagna konsekvenserna innebär att med finns även timmedelvärde). Normen för årsmedel- två parallella vägsträckningar ökar bullerspridning- värde är satt för att begränsa långtidsexponeringen en i landskapet jämfört med dagens situation med och appliceras på människors vistelse i och runt en väg. Vid bostadsfastigheterna längs nuvarande sina bostäder. Miljökvalitetsnormens värden för E6 förbättras bullersituationen kraftigt för de flesta timme och dygn tillämpas på platser och samman- vilket innebär en stor och positiv konsekvens. Inget hang där människor vistas under kortare tid. av bostadshusen kommer att ha ekvivalent ljud- nivå över ombyggnadsriktvärdet 65 dB(A), men för Metodbeskrivning vissa kan maximala ljudnivåer inomhus i sov- och En kontroll av luftkvaliteten har därför utförts för vardagsrum bli för höga. För att fastställa maximal- nuläge, nollalternativ och utbyggnadsalternativ. nivåer inomhus krävs en mätning av fasadernas Kontrollen har gjorts med hjälp av nomogram- ljudisolering. metoden (Trafikverkets metod) och den ger en första, grov och översiktlig uppskattning av förore- De fastigheter som är belägna en bit öster om ningshalterna. nuvarande väg kommer att kunna höra det dominerande vägtrafikbullret från motsatt håll när nya väg Sannolikt kommer emissionerna att vara lägre år E6 är byggd, även om ljudnivåerna håller sig under 2034 på grund av förbättrad förbränning i fordon riktvärdena för ny bebyggelse, med undantag av och införande av andra bränslen samt hårdare krav fastigheten Utäng 1:8 som kommer att få ekvivalent på utsläpp från fordonstrafiken. bullernivå om 56 dB(A). Konsekvenserna av detta bedöms som små och negativa.

73 Nuläge Nuläge Kontroll har gjorts för den närliggande bebyggel- Längs med vägen finns cirka 20 korsningar på sen längs med väg E6. Resultatet av beräkningarna den aktuella sträckan. Fyra av dessa utgör kors- visar att normvärdena klaras med god eller mycket ning med allmän väg, väg 952, 1003, 1004 och 920. god marginal för såväl kvävedioxid som partik- Övriga korsningar sker med enskilda vägar eller lar. Ingen annan verksamhet finns i området som in- och utfarter till fastigheter. Några av dessa påverkar luftkvaliteten förutom jordbruket. Detta ligger i mycket ogynnsamma lägen där vägens måste dock anses vara så naturligt i ett öppet och profil innebär att siktsträckorna enbart uppgår till betat jordbrukslandskap att dess bidrag i samband 80–100 meter. Samtliga av dessa passager måste med naturgödsling är ytterst marginellt. ske i plan vilket innebär en stor säkerhetsrisk för oskyddade trafikanter. En planskildhet finns vid Konsekvenser i nollalternativet Hoghem där en enskild väg passerar på bro över Se nuläge. väg E6. Denna färdigställdes då vägen byggdes om 1992 på sträckan Hoghem – trafikplats Oppen. Konsekvenser i utbyggnadsförslaget Kontroll har gjorts för bebyggelsen närmast Riskerna är mycket stora både i samband med föreslagen vägutbyggnad. Inga bostadshus ligger svängningsrörelser in såväl som ut på vägen och så nära den nya sträckningen att normvärdena vid passage av densamma. Den stora andelen tunga överskrids. fordon är dessutom koncentrerad till vissa perioder under dygnet då trafiken från linjen Sandefjord– Miljöåtgärder Strömstad passerar området.

Inarbetade åtgärder På sträckan finns fyra lägen med busshållplatser. • Inga miljöåtgärder föreslås. Dessa är lokaliserade främst till korsningarna med de allmänna vägarna. Vid Ljungbytorp sammanfaller busshållplatsens läge med de ogynnsamma 7.3 Säkerhet och barriäreffekter siktsträckorna som orsakas av vägens profil. Inga Utöver de fall där vägen utgör ett direkt hinder separata gång- och cykelbanor finns i vägens närhet eller risk finns även säkerhetsfrågor i form av utan de oskyddade trafikanterna måste samsas med risk för översvämning och skred. Med hänsyn till övriga trafikslag. marklagrens beskaffenhet inom vägområdet är skred risker i slänter små då lerjordar till största Konsekvenser i nollalternativet delen saknas. Det är enbart i områden kring vat- Säkerhetsrisken och barriäreffekten för boende tendragen, till exempel Gerumsälven, som risk för och oskyddade trafikanter kommer att öka till skred föreligger. Dessa kommenteras nedan under följd av att trafiken på väg E6 ökar, främst andelen Konsekvenser i utbyggnadsförslaget. tunga fordon.

Några översvämningsrisker utmed nuvarande väg Konsekvenser i utbyggnadsförslaget E6 är inte kända. En utbyggnad av väg E6 i området innebär en ny barriär i landskapet. Höjd standard med en bredare Säkerhets- och barriäreffekter som berör männi- väg med mitträcke och viltstängsel, jämfört med skors boendemiljö finns där vägen och vägtrafiken nuvarande väg, innebär att vägens barriäreffekt i begränsar framkomligheten genom att utgöra ett landskapet som helhet ökar. Men planerade plan- direkt hinder eller en risk för till exempel olyckor skilda passager under vägen kommer samtidigt vid transport av farligt gods. En säkerhetsrisk kan att innebära en förbättring avseende framkomlig- också till exempel vara gångpassager över vägen. het och säkerhet. Den nuvarande vägen kommer Trafiksäkerhetsbrister i närmiljön skapar barriär- även i fortsättningen att utgöra en barriär men för effekter som påverkar människors rörlighet och de kringboende kommer avlastningen av trafiken möjligheter att nå skola, arbete, service och när- från nuvarande väg E6, som övergår till att bli rekreation på ett säkert och bekvämt sätt. Dessa lokalväg, bli en mycket stor positiv förändring. Den brister påverkar inte enbart genom fysiska restrik- bedömda trafiken på lokalvägen kommer att uppgå tioner utan skapar också en otrygghet hos de till cirka 2000 ÅDT istället för de 10000 upp människor som bor och verkar längs vägen. till 30000 ÅDT som förväntas i nollalternativet

74 beroende på årstid. Dessutom kommer andelen ytterligare portar eller broar kunna anläggas. tung trafik, som kommer att använda den lokala Med hänsyn till väg E6 profil har det dock vägen, minska och mest bestå av bussar i kollek- bedömts innebära så stora kostnader att det inte tivtrafik och leveransfordon till och från de kring- är försvarbart ur ett samhällsekonomiskt per- liggande fastigheterna. spektiv. En port i 5/100 skulle dessutom inne- bära risk för påverkan på den samfällda grund- Vägrenarna på den blivande lokalvägen, nuvarande vattentäkten vid Gerum–Fröstorp. väg E6, kommer att upplåtas enbart för oskyddade trafikanter vilket ökar säkerheten och tryggheten i första hand för dem som måste använda den lokala 7.4 Förorenad mark vägen till och från sin bostad men även för dem som passerar genom området. Framkomligheten Nuläge kommer att öka markant på den lokala vägen, lika- Trafikverket har sammanställt de platser utmed så tillgänglig heten till fastigheterna vilket innebär planerad väg E6 där risk för markföroreningar stora positiva konsekvenser. före ligger. Längs redan utbyggd sträckning finns en nedlagd bensinstation på fastighet Hud 1:19 som Sammantaget innebär en utbyggnad av väg E6 att sanerats av SPIMFAB 1999. Vid Tanum Teleport på konsekvenserna av barriäreffekterna inom området Fröstorp 1:3 finns risk att plåtar eller kablar i kop- blir små och positiva. par och bly påträffas i marken runt antennerna.

Vid en översvämning av Gerumsälven stiger vatten- Delar av befintlig E6 kommer att rivas. De berörda ståndet som mest till +17,7 meter HHW100. Normalt delarna anlades cirka 1991. Vägverkets underhålls- vattenstånd är MW +15,5 meter. Effekterna av detta data för vägar har i området sin första registrering är att vattenytan inte når upp till den föreslagna 1991 och inga uppgifter om vägsträckan finns i bron över älven. Konsekvenserna av en översväm- äldre arkiv. Risken att påträffa tjärasfalt i dessa ning innebär att djur tillfälligt inte kan använda de vägsträckor är därför liten. strandbrinkar som finns runt älven normalt utan istället måste söka sig längre upp på Gerumsberget. Konsekvenser i nollalternativet Risker finns vid en översvämning att älvens meand- Nollalternativet bedöms inte medföra några konse- rande lopp förändras. Detta har tagits med i beräk- kvenser för omgivningen. ningen vid brostödens placering. Älvens brinkar kommer även att förses med erosionsskydd. Konsekvenser i utbyggnadsförslaget Utbyggnadsförslaget bedöms inte medföra några Miljöåtgärder konsekvenser för omgivningen.

Inarbetade åtgärder Miljöåtgärder • De åtgärder som arbetats in är vägportar som förläggs i sektionerna 1/150, 2/280 och 3/650. Inarbetade åtgärder Vid rastplatsen 4/500 anläggs en körbar bro för • Identifierade områden med risk för förorening att medge kommunikation mellan rastplatsen, utreds i bygghandlingsskedet. belägen väster om den utbyggda vägen, och de olika trafikriktningarna. • Under schaktarbeten hålls uppmärksamhet på förekomst av föroreningsindikation. Eventuell • Den rivna vägbron vid Hoghem kommer att förorening kommer att tas omhand miljöriktigt. ersättas med en körbar väg ovanpå utfyllnaden av den del av väg E6 som kommer att utgå. För • Eventuell tjärasfalt kommer att hanteras i fastigheten Fossum 2:6 kommer tillträdet istället enlighet med Vägverkets publikation 2004:90: att ske via en förlängning av den enskilda vägen Hantering av tjärhaltiga beläggningar. Eventuell från nordöst som leder fram till fastigheten. tjärasfalt planeras om möjligt att återanvändas inom projektet. Möjliga åtgärder • För att helt ersätta dagens förhållande avseende • De vägdikesmassor som uppkommer vid rivning tillgänglighet till enskilda fastigheter skulle av befintliga vägar är planerade att återanvändas

75 på den nya vägen enligt rekommendationer i 85 fordon/dygn. Bedömningen är gjord utifrån in- Vägverkets publikation 2007:101: Hantering av venteringar som utförts på nationell nivå av Rädd- vägdikesmassor. ningsverket. Av dessa står petroleumprodukter (ADR-klass 3) för cirka 60 fordon/dygn, 10 fordon/ dygn (ADR-klass 1, 2 och 5) och övriga transporter 7.5 Transporter med farligt gods uppgår till 15 fordon/dygn. ADR står för ett gemensamt europeiskt klassificeringssystem (klass 1–9) Allmänt för transporter av farligt gods på vägar. Olyckor brukar definieras som oönskade händelser med plötsliga förlopp som kan medföra skada på Sannolikheten för en farligt gods-olycka blir en människor (tredje man), miljö och/eller egendom. gång per 12 år och sett till farligt gods-olycka med I arbetsplanen för vägutbyggnaden har riskerna för utsläpp av petroleum blir denna cirka en gång per driftskedet beskrivits för människa och miljö. 44 år. För utsläpp från drivmedelstank är beräk- ningen en gång per 12 år. Risk kan betraktas som en sammanvägning av sanno likheten för att en negativ händelse (olycka) Idag ligger tio bostadshus inom 100 meter från inträffar och dess konsekvenser. Risken kan nuvarande väg. Av dessa finns fem av husen inom minskas genom att åtgärder vidtas som är olycks- intervallet 0–30 meter. förebyggande eller skadebegränsande, så kallade säkerhetshöjande åtgärder. Konsekvenser i nollalternativet

I MKB-processen behandlas risker med farligt Människa och hälsa gods avseende människa och miljö. Arbetet med Nollalternativet innebär att vägen blir kvar i be- riskhantering har omfattat en riskidentifiering fintlig sträckning och att inga åtgärder genomförs. samt en bedömning av konsekvenserna. Förslag Transporterna med farligt gods kommer att fort- till möjliga åtgärder ges. Riskidentifieringen är en sätta köra som i nuläget och avstånd mellan bostä- viktig del av arbetet. Arbetet med riskhantering har der och väg förändras inte. Jämfört med nuläget dokumenterats i en PM – Risker med farligt gods- ökar risknivåerna för människa och hälsa eftersom olyckor, 2011-01-14, Ramböll Sverige AB. sannolikheten för en olycka ökar med förväntad ökad trafikmängd. Tio bostadshus kommer att I denna utredning har skyddsobjekten varit män- befinna sig inom 100 meter från vägen varav fem niska och hälsa, naturmiljö samt vattenresurser. inom intervallet 0–30 meter. Riskobjekt utgörs av transporter med farligt gods och utsläpp av drivmedel från tunga fordons driv- Naturmiljö och vattenresurser medelstankar. Vid bedömningen av åtgärdsbehov Sannolikheten för en olycka ökar jämfört med har även påverkan från vägdagvatten vägts in. nuläget eftersom trafikmängderna bedöms öka. För naturmiljö och vattenresurser är det en olycka med I beräkningarna av sannolikheten för en olycka petroleumprodukter som är mest sannolik och som med farligt gods har hänsyn inte tagits till att har den huvudsakliga påverkan på vattenmiljön. utformningen av vägens sidområde kan påverka Sannolikheten för att en olycka sker med utsläpp av sannolikheten för utläckage i samband med en petroleum från tankar med farligt gods har beräk- olycka. nats till cirka en gång per 39 år. För utsläpp från drivmedelstankar är motsvarande beräkning en Nuläge gång per 11 år. Transporter med farligt gods måste i nuläget köra på väg E6 där de blandas med lokaltrafiken. Det Vägen passerar över Trättelandaån, Hovtorpsbäcken, innebär risker för de människor som bor och vistas Korpbäcken, Pulsebäcken och Gerums älven, vilka i närheten av vägen. Även natur och vattenresurser har höga naturvärden. Vissa av dessa är kulverterade kan förorenas i samband med en olycka med far- vid vägens passage men Hovtorpsbäcken passeras ligt gods. på bro. Inga andra skyddsåtgärder finns än väg- räcken. Vägen bedöms inte ligga inom något område Det bedömda antalet fordon med farligt gods som med grundvattenuttag eller värdefulla grundvatten- trafikerar den aktuella vägsträckan uppgår till cirka tillgångar. Den samfällda grund vattentäkten vid

76 Gerum–Fröstorp ligger cirka 800 meter öster om ska kunna stoppa ett utsläpp innan det når recipi- nuvarande väg och cirka 10–12 meter högre och har enten. Sträckor på över 450 meter förekommer sitt tillrinningsområde österut. bara på ett fåtal platser på den aktuella vägsträckan.

De mindre vattendragen som vägen korsar idag är Längst i söder föreslås vägdagvattnet rinna av redan belastade av vägdagvatten genom närheten fritt och infiltrera genom vägbanken och vidare till väg E6. Jämfört med nuläget ökar riskerna för till våtmarkerna väster om vägen. Då avstånden naturmiljö och vattenresurser eftersom sannolik- till närmsta bäck är relativt långt bedöms detta heten för en olycka ökar med förväntad ökad tillsammans med den diffusa avrinningen nedför trafikmängd. vägbanken och genom våtmark ge lång uppehålls- tid innan en förorening når Hovtorpsbäcken med Konsekvenser i utbyggnadsalternativet dess höga limniska värden. Området bedöms dock som relativt svårsanerat vid ett större utsläpp av Människa och hälsa föroreningar vid en olycka på grund av avsaknaden Utbyggnadsalternativet innebär att väg E6 får hö- av diken eller dammar. gre standard och ny sträckning öster om nuvarande väg. Trafiken på väg E6 behöver då inte blandas Efter den föreslagna rastplatsen går vägen i skärning med lokaltrafiken. Inget bostadshus kommer att och därefter på bank på sluttningen mot Fröstorps- ligga inom 100 meter från vägen jämfört med de dalgången. Längs sträckan passeras flera mindre drygt tio i nuläget/nollalternativet. Genom att den bäckar som avrinner ned mot Pulsebäcken och nya vägen byggs kommer huvuddelen av farligt vidare till Gerumsälven. Den enskilda dricksvatten- gods-transporterna att nyttja den nya sträckningen. täkten och de höga naturvärdena i Pulsebäcken På lokalvägen kommer i första hand endast trans- motiverar att vägen på denna sträcka utformas med porter till fastighet erna att ske vilket kraftigt mins- tät mittremsa, täta kantstöd, rännstensbrunnar och kar risken för dem som bor nära dagens väg. täta ledningar för effektiv uppsamling av vägdag- vatten och eventuellt utläckande föroreningar vid en Naturmiljö och vattenresurser olycka. Dessutom förses hela sträckan med högkapa- Sannolikheten för en olycka med utsläpp av petro- citetsräcken för att förhindra avåkning. leum från farligt gods-tankar beräknas till cirka en gång per 39 år. För utsläpp från drivmedelstankar Vattnet leds vidare till en damm med mycket stor är motsvarande beräkning en gång per 11 år. volym (850 m3) och som har möjlighet till avstäng- ning. Dammens volym har dimensionerats så att Ett petroleumutsläpp vid en olycka med far- den endast i undantagsfall bräddar (10 eller 20 ligt gods eller utsläpp från drivmedelstankar på års återkomsttid). Vid en eventuell bräddning får tunga fordon kan, beroende på var det inträffar vattnet rinna över en översilningsyta innan det når längs den nya vägsträckningen, nå flera recipien- Pulsebäcken. Bäcken i sig rinner genom landskapet ter, bland annat Trättelandaån, Hovtorpsbäcken, på cirka 5 meter mäktig tät lera. Pulsebäcken och Gerumsälven. Utsläppet kan ge skador på naturvärden. Förorening kan även ske Vägdagvattnet från områdena kring södra och nor- av grundvattentillgången för den samfällda grund- ra tunnelskärningarna vid Gerumsberget leds till vattentäkten vid Gerum–Fröstorp. Bedömningen en damm på norra sidan av tunneln. Diken utförs för naturvärde na har gjorts utifrån den tid som täta och dammen utförs enligt samma principer Räddningstjänst en behöver för att hinna stoppa som den som beskrivits ovan. De föreslagna åtgär- ett utsläpp. Här har den kritiska uppehållstiden derna ger goda förutsättningar att kunna samla upp uppskattats till 30 minuter. ett utsläpp från en olycka innan det når Gerums- älven. Även på älvens norra sida föreslås en damm Dikena föreslås i arbetsplanen utformas som flacka, med samma uppgift som beskrivits ovan. gräsbevuxna diken, vilket innebär att rinntiderna i dikena blir längre än för traditionella diken. Ut- På den resterande sträckan upp mot trafikplats släppspunkterna för dagvattnet är planerade i ett Oppen får vägdagvattnet rinna av diffust från relativt stort antal punkter på grund av terrängen. vägytan och infiltrera i bank och omgivande mark. Med en bedömd rinnhastighet om 0,25 m/s krävs Genom att vattnet passerar genom våtmarker en sträcka om 450 meter för att Räddningstjänsten erhålls så långa rinntider att åtgärderna bedöms

77 tillräckliga för att rena vägdagvattnet. I händelse av eventuell olycka med farligt gods kan bäckarna i området nås för uppsamling av läckage.

Sammantaget bedöms att de negativa konsekvenserna blir små för naturvärden och vattenresurser längs ny väg E6 med de i arbetsplanen föreslagna åtgärderna med bland annat dammar på känsliga sträckor. Rening av det normala vägdagvattnet åstadkoms för de allra flesta delsträckorna med de flacka, gräsbevuxna diken som föreslås i arbetsplanen. Vid vattentäkten finns risk för infiltration till grundvattenmagasinet om inte åtgärder vidtas. För att förhindra att en vägtrafikolycka eller dag- vattenavrinning ger infiltration av föroreningar till grundvattenmagasinet föreslås i arbetsplanen att vägsträckan mellan rastplatsen och skärning mot tunneln förses med högkapacitetsräcken, kantstöd och uppsamling av vägdagvatten i sedimenterings- damm.

Miljöåtgärder

Inarbetade åtgärder • Flacka gräsbevuxna diken. I gräsbevuxna diken renas det normala vägdagvattnet genom ﬁltre- ring, sedimentation och biologiskt upptag i växtligheten. Genom att de är ﬂacka i botten blir rinntiden längre än för traditionella diken.

• Dammar för rening av vägdagvatten utförs med sedimentering, erosionsskydd, rensgaller vid utlopp, tät botten och slänt. Damm arna utförs så att en uppehållstid på minst 20 timmar erhålls och förses med avstängningsmöjlighet för att förhindra att ett utsläpp vid en olycka når recipienten.

• Räddningstjänsten har informerats om lägen och funktion på dammar.

• Högkapacitetsräcken på ömse sidor om vägen för att minska risken för avåkning.

Möjliga åtgärder • För att ytterligare öka uppehållstiden i diken går det att i lågpunkterna anlägga en vall (dämme) med relativt genomsläppligt material, som dagvattnet måste rinna genom. Detta för att skapa extra tid för handlingsutrymme vid en farligt gods-olycka.

78 8 Övrig miljöpåverkan

8.1 Anpassning till klimatpåverkan ska ges en ny dragning. Såväl den nya bäckfåran Hösten 2007 presenterade regeringen sin Klimat- som den befintliga behöver erosionsskyddas. och sårbarhetsutredning (SOU 2007:60) och fastställde nödvändigheten av att påbörja anpass- Vid 0/–150, på den tidigare etappen av väg E6, är ningen till de klimatförändringar som sker. Utred- befintliga erosionsskydd inbyggda i systemet för ningen säger att den fysiska planeringen bör anpas- omhändertagande av vägdagvattnet. Den nya sas efter de framtida riskerna och innehåller också vägsträckningens avvattning kommer i denna en lista med åtgärder och förslag på hur sårbarhe- sektion att kopplas till befintligt system. Visst ten för översvämningar, ras, skred och erosion kan erosionsskydd kan bli aktuellt i dikena. minskas. Bland annat sägs att ”Anpass ningar av transportinfrastrukturen till ett förändrat klimat För övriga åtgärder i systemet för omhändertag- bör ingå i de transportpolitiska målen. Medel till ande av vägdagvatten se avsnitt 5.3 Naturmiljö, klimatanpassning av transportinfrastrukturen bör 6.2 Yt- och grundvatten samt PM – principförslag avsättas. Riskerna, framförallt i väg- och järnvägs- vägdagvatten (separat bilaga 7). näten, bör kartläggas och åtgärder genomföras.” (Ur Sammanfattningen i Klimat- och sårbarhets- utredningen SOU 2007:60.) 8.2 Påverkan under byggtiden Byggandet av en väg medför ett omfattande arbete Det är viktigt att beakta klimatförändringsproble- med sprängningar, transporter, massförflyttningar men i den fysiska planeringen, inte minst i västra och byggnation av vägbroar och portar. Den på- Sverige där framtidsscenarier säger att vi kommer verkan som vägbyggnadsarbetena medför består att få en ökad nederbörd med ökad avrinning som av avgasutsläpp, buller och vibrationer, stoft och följd. De stabilitetsproblem som råder på många damm samt grumling av vattendrag. Byggandet kan håll i Västra Götaland är också angelägna att beakta generera överskottsmassor och fasta restprodukter i samhällsplaneringen. som måste tas om hand.

I samband med vägprojekt och vid beräkningar av Vid upprättande av arbetsplan är det inte möjligt kapacitet i system för dagvattenhantering måste att exakt redovisa hur en entreprenör tänker hänsyn tas till framtida nederbörd och avrinning bedriva arbetena med vägens utbyggnad. Restrik- så att kapaciteten dimensioneras för att kunna tioner för att skydda värdefulla områden kommer möta de framtida behoven. Även prognostiserade att skrivas in i entreprenadkontrakt. Vid upprätt- extrema väderförhållanden, till exempel med ande av bygghandlingar kommer behovet av skydd lokala häftiga regn/skyfall, ställer ökade krav på att preciseras. dagvattenhanteringen i infrastrukturen. Områden närmast intill det permanenta vägområ- I vägförslaget för väg E6 ingår att genomföra det kommer att behövas för olika ändamål under grunda gräsklädda diken och dammar för rening, byggtiden. I arbetsplanen fastställs sådana områ- fördröjning och inﬁltration. Vilka trummor som den med tillfällig nyttjanderätt och kan avse ytor behöver bytas ut kommer att avgöras i bygghand- för tillfällig uppläggning av massor samt uppställ- lingsskedet. Dammar för vägdagvatten som ligger i ning av bodar och maskiner. Ibland behöver man skredkänsliga miljöer kommer att erosionsskyddas. också använda mark utanför de fastställda områ- dena vilket kräver tillstånd från markägaren och i Gerumsälven ligger i en ravin i ett skredkänsligt vissa fall från länsstyrelsen. område och här krävs därför stabilitetsåtgärder i form av erosionsskydd vid brostöden. De mindre För den aktuella sträckan bedöms byggtiden till bäckar som rinner ut i älven och som påverkas av cirka 2,5 år. Påverkan på den närmaste omgivning- vägutbyggnaden behöver också åtgärdas med ero- en kan tillfälligt bli stor under själva bygg tiden. sionsskydd, dels bäcken vid 6/300 norr om broarna Denna påverkan kan också leda till bestående över Gerumsälven och dels den bäck som avvattnar konsekvenser eller konsekvenser under en längre Bastemyr. Bäcken som avvattnar myren, vid 6/000 tid. Dessa konsekvenser behandlas i kapitlen 5–7.

79 Här beskrivs endast de konsekvenser som uppstår ter till och från byggarbetsplatsen kan ske på ett under byggtiden och kort tid därefter. I kapitel 11 sådant sätt att störningarna på trafiken på befint- beskrivs hur kontrollen kommer att ske av att risk- liga vägar blir så små som möjligt. reducerande åtgärder genomförs. Boendemiljö Under byggskedet kommer schaktarbeten att riske- Transporter till och från byggarbetsplatsen kan ge ra påverkan på yt- och grundvatten. Dränering av upphov till köbildning med risk för ökande buller våtmarker, yt- och grundvatten samt läckage och och vibrationer för de närboende utmed befint- spill av sediment, oljerester och andra föroreningar liga vägar. Försämrad framkomlighet till följd av kan negativt påverka djur, växter, människa och byggtrafik kan innebära fler trafikolyckor med risk vattenmiljöer. Byggvatten bör samlas upp och till- för såväl personskador som utsläpp till mark och låtas sedimentera i diken, dammar och containrar. vatten. Krav på utsedd miljökontrollant och miljö- och kvalitetsrutiner med kontrollprogram under bygg- Antalet bostadshus inom området för den nya skedet minskar risken för påverkan och konse- sträckningen är begränsat och konsekvenserna för kvenser. Påverkan och konsekvenser av byggskedet boendemiljön under byggtiden bedöms som små. förväntas, rätt utfört, bli negativt små till måttliga i Inget bostadshus kommer att ligga närmre den förhållande till nollalternativet. nya vägen än 100 meter. Trots detta kan störningar uppstå till följd av buller, damm och utsläpp samt Konsekvenser i nollalternativet sprängningsarbeten vid tunneln genom Gerums- Inom ramen för nollalternativet genomförs inga berget. I anslutning till större bergskärningar kan åtgärder utöver normalt underhåll varför dessa buller uppstå till följd av krossning av berg. Avstån- konsekvenser kan undantas. det till närmast liggande bostadsfastighet uppgår till cirka 350–500 meter, varför detta inte bedöms Konsekvenser i utbyggnadsalternativet påverka de kringboende i nämnvärd omfattning.

Trafik Vibrationer kan uppstå till följd av sprängnings- Väg E6 är idag periodvis högtrafikerad, främst och pålningsarbeten. Vid sprängning kan vibra- under semestermånaderna men även under året tions skador uppstå på fastigheter som ligger då transporter från färjelinjen Sandefjord–Ström- närma re än 100–150 meter. Skador från tryckvågor stad når området. En byggnation i ny sträckning i luften kan också uppstå inom cirka 250 meter från innebär att störningarna på befintlig väg E6 blir sprängningsplatsen. begränsade och mest kommer att omfatta området kring nu varande infart via väg 920 till Tanums- Förslag till åtgärder hede. Delen av befintlig väg mellan Hoghem och För bullerstörningar under byggtiden gäller att de Oppen kommer att tas ur bruk och infarten till väg i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från 920 byggs om för att återgå till den sträckning som byggarbetsplatser angivna riktvärdena inte över- vägen hade före tidigare vägombyggnad 1992. Detta skrids. Arbeten ska i huvudsak ske under dagtid. kommer att innebära vissa problem, dock enbart i Arbetsvägar föreslås dammbindas. Likaså föreslås anslutningspunkterna. Byggnadsmässigt kommer att massor vattnas vid behov vid lastning och loss- dessa åtgärder att ta relativt kort tid varför några ning för att minska spridning av damm. Fastigheter större störningar inte förutses. i nära anslutning till byggarbetsplats ska besiktigas före byggstart. Ökade transporter till och från byggarbetsplatsen kan under byggtiden medföra försämrad framkom- Åtgärder ska vidtas så att skador på fastigheter inte lighet på befintliga vägar. uppstår. Vibrationsmätning bör utföras där risk för påverkan bedöms. Förslag till åtgärder När ny väg E6 ansluts till nuvarande väg vid Oppen Kulturmiljö kan vägen mellan Hoghem och Oppen läggas igen. Hela området är mycket tätt vad gäller representa- En kortare trafikomläggning kan bli aktuell. Trafik- tion av fornlämningar och kulturmiljöer i övrigt. omläggningen bör styras till de perioder under året Vid arbeten är det därför av största vikt att arbe - då trafiken är som lägst. Det är viktigt att transpor- tena sker med vaksamhet och skonsamhet så att

80 Figur 8.2:1 Karta byggvägar. 81 inga ytterligare skador på kulturmiljöer uppstår än Faunapassager ska finnas även under byggskedet. de som beskrivits i avsnitt 5.2 Kulturmiljö. Försik- Här ska även behovet av fångstarmar i samband med tig sprängning ska utföras så att inte fornlämningen permanenta och tillfälliga grodpassager bedömas. vid det så kallade överhänget skadas. Områden för tillfällig nyttjanderätt under bygg- Ett normalt drivande av en utbyggnad av väg som tiden fastställs på en cirka 10 meter bred remsa den på den aktuella sträckan medför ofta att flera utanför det permanenta vägområdet. För att er- angreppspunkter längs den nya sträckningen krävs hålla liknande flora som före vägutbyggnaden ska då byggnationen kan ske i flera etapper och med avbaningsmassor som schaktats av läggas tillbaka olika entreprenörer. I detta fall har möjliga ar- på samma ställe inom väg området. Arbetsområ- betsvägar lokaliserats men konsekvenserna av att det och etableringsområden ska återställas efter anlägga vissa av dessa i befintliga skogsvägar skulle arbetets färdigställande. Återställandet är viktigt inne bära mycket stor skada på kulturmiljövär- och har betydelse inte bara för floran utan har även dena. Därför har beslut tagits inom Trafikverket att betydelse för landskapsbilden och trafikanternas arbetena enbart ska bedrivas i en etapp vilket gör upplevelse av landskapet. att behovet av angreppspunkter längs sträckningen kan minska. Samtliga föreslagna arbetsvägar utgörs Vattendrag/vattentäkter av befintliga vägar eller skogsbilvägar vilka kan Inom området finns ett flertal mindre bäckar och behöva breddas/förstärkas. vattendrag samt den större Gerumsälven. Samtliga av dessa ingår i Anråsälvens vattensystem och myn- Förslag till åtgärder nar så småningom ut i havet i samma punkt. Vid ar- Vid anläggande av arbetsvägar och upplagsytor och beten i eller nära vattendragen kan dessa påverkas före arbeten av vilket slag det må vara ska kontakt genom grumling från dränerings- och vägdagvatten tas med miljöansvarig inom Trafikverket för att som rinner ut till vattendrag eller diken. Avståndet lokalisera fornlämningarna. Värdefulla lämningar till havet och de skyddsåtgärder som kommer att ska hägnas in och inmätning och utsättning ska vidtas för att minska grumling, sedimenttransport ske av värdefulla kulturmiljöer som inte får skadas och föroreningar gör att inga konsekvenser bedöms i samband med vägutbyggnaden. Upplagsplatser i uppstå i havet till följd av vägutbyggnaden. kulturmiljön ska återställas på ett sådant sätt att marken kan brukas igen. För tillfälliga upplags- Ett antal enskilda vattentäkter och en större privat platser med mera under byggtiden ska arkeologisk vattentäkt finns inom området. Inga skador förvän- utredning genomföras innan arbetena påbörjas. tas på vare sig vattendragen eller vattentäkterna eftersom vattnet från vägen renas naturligt under Naturmiljö transporten dit. Naturmiljön vid Kornbyberget innehåller höga naturvärden. Även de vattendrag som kommer att Vid anläggandet av tunneln genom Gerumsberget korsas är värdefulla. Vid Ljungbytorp/Skräddö kommer stora mängder vatten hanteras dels ge- finns värdefull hällmarksvegetation. Viltrörelser nom att grundvatten läcker in i tunneln och dels förekommer från Kornbyberget och utmed vat- genom att vatten används vid borrning och spol- tendragen över slättlandskapet mot den mötande ning av sprängda massor för att undvika damning skogen i väster. På Gerumsberget kan arbetsvägar vid utlastning. Vattnet som rinner ut ur tunneln påverka värdefulla groddjurslokaler vid Bastemyr under arbetsskedet kan förorenas av exempelvis genom att dess vandringsvägar skärs av. cementrester, sprängmedelsrester, borrkax och olja. Dessa föroreningar kan ge upphov till högt pH, Förslag till åtgärder partikulärt material och höga kvävehalter. Även Intrånget i bergsbranterna vid Kornbyberget ska sprängstensmassor från bland annat tunnelarbetet minimeras. Värdefulla naturmarkspartier ska kan läcka kväve från rester av sprängämnen så att skyddas genom staket. Hällmarksvegetationen bör kvävehalterna ökar i grundvattnet och närliggande sparas så långt möjligt i samband med anläggandet vattendrag. av rastplatsen vid Skräddö. Inmätning och utsätt- ning ska ske av värdefulla naturmiljöer som inte får Bergab, Berggeologiska Undersökningar AB, har skadas i samband med vägutbyggnaden. utfört en berggeologisk och bergteknisk undersök- ning som bland annat omfattar optisk analys av

82 sulfidmineral och svavelhaltanalys från borrkärnor. dena i utjämningsmagasinet samt i det vatten som Resultatet av dessa undersökningar är att det en- avrinner från magasinet måste kontrolleras under bart är i två av borrkärnorna (0/400 och 4/670) där arbetets gång. Parametrar som behöver kontrol- andelen sulfidmaterial dominerar. I övriga borrkär- leras är till exempel pH, kväve (total och fraktio- nor finns ingen förekomst eller så är andelen ringa ner) och grumlighet. pH behöver kontrolleras ofta, eller underordnad. helst dagligen, dels för att extremt höga och låga pH-värden i sig är skadliga för limniska ekosystem Två av proverna (4/595 och 4/670) uppvisar och dels för att ett förhöjt pH-värde innebär att de förhöjda halter. Fyra prover (0/400, 1/495, 4/315 kväverester som härrör från sprängämnen då fö- och 5/997) uppvisar något förhöjda svavelhalter. religger som ammoniak vilket är direkt toxiskt för Bedömningarna utgör nummer 2 respektive 3 på en framförallt fisk och allra känsligast är laxfisk. femgradig skala, där 5 står för kraftigt förhöjd halt. För att minska mängden kväve som läcker vid Förslag till åtgärder sprängning och från upplagda sprängstensmassor För att förhindra påverkan på vattenmiljön bör kan förebyggande åtgärder vidtas till exempel grumlat vatten från schaktarbeten inte ledas direkt genom att inte ladda fulla hål och samla upp till befintliga vattendrag eller våtmarker. Där den rester från sprängningsutrustningen i täta kärl. På naturliga reningen via översilningsdiken inte känsliga platser är det möjligt att använda speciella bedöms räcka till anläggs fördröjningsdammar för sprängmedel som inte medför kväveläckage. utjämning av vattenflöden och sedimentering av eventuella föroreningar. Särskild försiktighet ska Med hänsyn till risken för kväveläckage är det av iakttas vid arbeten nära vattendrag/vattentäkter så viktigt att inte upplag av sprängsten sker i nära att eventuella utsläpp från entreprenadmaskiner anslutning till vattendragen, i annat fall behöver i form av läckage och dylikt inte uppstår. Vatten- även detta vatten omhändertas. kvaliteten i recipienterna kontrolleras under byggtiden. Risk för försurning av känsliga vattendrag till följd av förhöjda svavelhalter i bergmaterialet uppstår Vid arbeten i vattendrag som påverkar dess botten enbart i samband med stora bergupplag eller långa ska bottnar och vegetation i strandkanten åter- och höga bergskärningar. Det är enbart i 4/670 där skapas i samma skick som före ingreppet. Detta är en sådan skärning förekommer som det finns risk dock inte möjligt vad gäller till exempel albårder för försurning. Risken för påverkan på delflödet till vilka har en längre uppväxttid än själva byggtiden Pulsebäcken bedöms som ringa. för att kunna återställas. Denna etablering bedöms få ske på ett naturligt sätt. Naturresurser Inom det aktuella området finns produktionsskog Det dränerings- och processvatten som uppstår på sluttningarna och på Gerumsberget samt i vid byggandet av tunneln genom Gerumsberget området norr om Gerumsälven. Jordbruksmark måste omhändertas så att partikulärt material och förekommer i Fröstorpsdalen. Delar av jordbruks- eventuella oljeföroreningar kan avskiljas. Ett för- marken kommer att tas i anspråk med tillfällig nytt- dröjningsmagasin gör det möjligt att till exempel janderätt. Detta innebär skördebortfall under drygt höja eller sänka pH-värdet om vattnet från tunneln två år samt att skog kommer att avverkas innan den skulle vara av sådan kvalitet att det kan skada reci- nått optimal avverkningsålder. pientens ekosystem. Det är viktigt att det material som avsätts på bottnen i fördröjningsmagasin som Ett antal enskilda vattentäkter och en större sam- används för att avskilja föroreningar från tunnelns fälld grundvattentäkt finns inom området. Inga dränerings- och processvatten rensas när tunneln skador förväntas på vattentäkterna eftersom vatt- är färdig. Om magasinet fylls till 50 procent eller net från vägen renas naturligt under transporten mer med sediment under byggskedet måste dam- dit. men också rensas under arbetets gång. Sedimentet definieras som förorenade massor och ska omhän- Förslag till åtgärder dertas enligt särskild ordning. Magasinet måste Efter byggtiden återställs den ianspråktagna således anläggas så att det är lätt att rensa från marken till jordbruks-/skogsmark. ackumulerat material. De vattenkemiska förhållan-

83 Verksamheter Vid uppställningsplatser för fordon krävs åtgärder Vid passagen av Gerumsberget kommer tunneldriv- för att förhindra förorening av mark och vatten ning att utföras där berget kommer att angripas från bland annat petroleumprodukter. från Fröstorpsdalen. Till detta läge kommer troligen en stor del av bodar och uppställningsplatser Förslag till åtgärder att lokaliseras. Strax norr om bergets höjdrygg Vid sprängning ska berget täckas så att inte spräng- finns ett försvagat parti av berg där urschaktning av sten slungas ut och förorsakar skada på naturmark, jordmassor kommer att ske för att kunna bygga en kulturmark eller fast egendom. Skyddsåtgärder betongtunnel i detta läge. Det bortschaktade mate- mot föroreningar av mark, yt- och grundvatten rialet kommer att återfyllas efter det att betong- ska vidtas vid bland annat anläggandet av bodar, tunneln gjutits färdig. för varing av kemikalier, sprängmedel, bränsle med mera samt uppställningsplatser. För att kunna bygga vägen fordras material utifrån, till exempel sten, grus, asfalt och krossmaterial. Innan bergmassor från berg som har brutits i Under byggtiden behöver såväl fordon som driv- området kan användas för vägbyggnation ska berg- medel ställas upp och byggmaterial mellanlagras. massornas eventuella sulfidhalt bedömas gentemot Detta kommer bland annat att ske längs nuvarande den bedömning som gjorts vid bergkartering under del av väg E6 mellan Hoghem och trafikplats arbetsplaneskedet. Oppen där vägen senare kommer att grävas upp och terrängen fyllas ut. Behov av arbetsvägar och Drivmedel ska förvaras i cisterner som är godkända uppställningsytor redovisas på karta i figur 8.2:2. från miljö- och säkerhetssynpunkt. Påfyllning av

Figur 8.2:2 Karta över arbetsområdet och arbetsvägar runt tunneln och bron vid Gerumsberget.

84 drivmedel ska ske på ett sådant sätt att eventuellt Utbyggnaden väntas dock inte medföra några änd- spill förhindras nå mark och vatten. rade resmönster med överflyttning av trafikanter mellan olika trafikslag. En särskild miljöplan som reglerar de faktorer som kan innebära miljöstörningar ska upprättas av Kumulativa miljöeffekter entreprenören. Miljökrav i entreprenadförfrågan Kumulativa effekter innefattar både direkta och kommer att ligga till grund för en sådan miljöplan. indirekta miljöeffekter (se ovan). Utöver den planerade verksamhetens effekter ska också tidigare och Byggnationen sker inom ett mycket känsligt land- pågående verksamheter samt verksamheter inom skap. De metoder som föreslås har dock valts för att en överskådlig framtid inkluderas. minimera intrången och antalet transportvägar i området. Temporära konsekvenser bedöms framför Miljöåtgärder allt uppstå inom naturmiljöer och vid vattendrag I samband med planering och utbyggnad av bostä- samt för landskapsbilden i de områden där skog der och verksamhetsområden krävs detaljplan och måste avverkas för att medge iordningställande eventuellt miljöbedömningar, vilket kan reglera av arbetsvägar och upplagsytor. miljöpåverkan.

8.3 Indirekta och kumulativa effekter

Allmänt Med indirekta miljöeffekter avses bland annat: • Miljöpåverkan genom sekundär exploatering. • Miljöpåverkan genom ändrad traﬁk på andra väg avsnitt på grund av att aktuellt vägprojekt givit systemeffekter i form av ändrad tillgänglig- het eller förändrat färdmedelsval. • Andra förändringar av miljöpåverkan orsakade av aktuellt vägprojekt.

Sekundär exploatering Den nya vägutbyggnaden kommer att öka attrak- tionskraften och sannolikheten för att översikts- planens intentioner med utbyggnad av nya verk- samhetsområden och bostadsområden förverkligas. Om det byggs nya verksamheter leder det troligen till ett större transportarbete. De ökade transporterna innebär inga nämnvärda försämringar av luftkvaliteten från hälsosynpunkt men bidrar till växthuseffekten och innebär ökade utsläpp av försurande och gödande ämnen till luft. Nya verk- samhets- och bostadsområden kan innebära att områden med förhöjda natur-, kultur- och frilufts- livsvärden tas i anspråk.

Ändrade resmönster På den aktuella sträckan för ny väg E6 finns inga nya trafikplatser planerade. En mindre ökning av trafiken mot trafikplatserna i söder respektive norr (Rabbalshede och Oppen) är därför att vänta längs lokalvägen (gamla vägsträckningen) för att trafikanterna ska kunna komma ut på ny väg E6.

85 9 Samlad bedömning mot miljömål

9.1 Allmänt 9.2 Överensstämmelse med miljökvalitets- Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitets- mål mål (miljömål) för en hållbar samhällsutveckling. En hållbar samhällsutveckling innebär att nuvaran- Mål för utsläpp till luft de och kommande generationer ska tillförsäkras en De nationella målen för en god luftmiljö finns hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska under målen för: och ekologiska aspekter. • Begränsad klimatpåverkan • Frisk luft De miljömål som i första hand berörs av arbets- • Bara naturlig försurning planen är: • Skyddande ozonskikt. • Begränsad klimatpåverkan • Frisk luft Samtliga dessa mål syftar till att minska utsläppen • Bara naturlig försurning av föroreningar till luft som påverkar vårt klimat, • Giftfri miljö människors hälsa, övergödning genom utsläpp av • Ingen övergödning kväveoxider och så vidare. Flera av målen har visat • Levande sjöar och vattendrag sig svåra att nå och den största källan till förore- • Grundvatten av god kvalitet ningar är biltrafiken. Lyckas vi begränsa trafiken • Myllrande våtmarker och dess utsläpp av kväveoxider, koldioxid, kol- • Levande skogar väten och partiklar kommer flera av ovan uppräk- • Ett rikt odlingslandskap nade miljömål få en positiv utveckling, det vill säga • God bebyggd miljö medverka till att miljömålen uppnås. • Ett rikt växt- och djurliv. Trafikverkets miljömål Nya och ändrade regionala miljömål för Västra Vägtrafiken måste bidra till att klimatmålen upp- Götalands län beslutades 2008 av länsstyrelsen fylls. och för målet ”Levande skogar” av Skogsstyrelsen i Västra Götalands län. Åtgärdsförslagen från 2003, I dåvarande Vägverkets regleringsbrev (2010) från när det första beslutet om regionala miljömål togs, regeringen anges att utsläppen ska minska med är uppdaterades liksom miljömålsbedömningarna 90000 ton genom Vägverkets egna åtgärder under från 2006. Tanums kommun har inga lokala miljö- 2010. mål men målsättningen för kommunens miljö- arbete utgår från de nationella miljökvalitetsmålen. Påverkan Arbetsplanens syfte är att möjliggöra en utbyggnad De fyra målen ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk av väg E6 till motorvägsstandard i ny sträckning. Ge- luft”, ”Bara naturlig försurning” och ”Skyddande nom att förbättra framkomligheten kan det leda till ozonskikt” sammanfaller till stor del varför de ett jämnare trafikflöde men också högre hastigheter redovisas ihop under rubriken ”Mål för utsläpp till vilket innebär något högre utsläppsnivåer. Vägens luft”. Målen för ”Ingen övergödning”, ”Myllrande omlokalisering innebär en något längre sträcka men våtmarker”, ”Giftfri miljö” samt ”Levande sjöar bedöms inte leda till omfördelning av dagens trafik och vattendrag” redovisas under rubriken ”Mål för eller påverka trafikmängden nämnvärt. utsläpp till dag- och ytvatten”. ”Ett rikt växt- och djurliv”, ”Ett rikt odlingslandskap” samt ”Levande FÖRENLIGHET MED MILJÖMÅL skog” redovisas ihop under rubriken Mål för land- Biltrafiken inom området kommer inte att öka nämn- och vattenmiljöer. God bebyggd miljö redovisas för värt men nysträckningen av vägen leder till något sig. längre total körsträcka i regionen. Därför bedöms vägutbyggnaden inte bidra till att miljömålen för Nedan redovisas överensstämmelse med de natio- utsläpp till luft uppnås. nella målen.

86 Mål för utsläpp till dag- och ytvatten Mål för land- och vattenmiljöer Utsläpp till vatten omfattas av följande nationella Av de nationella miljökvalitetsmål som behandlar miljömål: ekosystem och hållbart nyttjande av ekosystem i • Bara naturlig försurning olika typer av miljöer är följande relevanta i det här • Giftfri miljö sammanhanget: • Ingen övergödning • Levande skogar • Levande sjöar och vattendrag • Ett rikt växt- och djurliv • Grundvatten av god kvalitet • Ett rikt odlingslandskap • Myllrande våtmarker. • Levande sjöar och vattendrag • Myllrande våtmarker. Vägdagvattnet kan vara starkt förorenat av fasta partiklar, metaller och oljerester. Kraftigt förorenat Det nationella miljömålet för Levande skogar anger dagvatten kan också uppkomma i samband med att skogars och skogsmarkers värde för biologisk olycka och/eller i form av släckvatten vid brand. Det produktion ska skyddas samtidigt som den biolog- är därför viktigt att rena dagvattnet innan det avleds iska mångfalden bevaras, kulturmiljövärden och vidare till recipienter och vid händelse av olycka sociala värden värnas. bör det dessutom finnas möjlighet till att kunna samla upp föroreningarna så att utsläpp till reci- Miljömålet om ett rikt växt- och djurliv anger att pienter förhindras. För att motverka stora momen- den biologiska mångfalden ska bevaras och nytt- tana flöden som kan orsaka översvämningar eller jas på ett hållbart sätt, både för nuvarande och överbelastning av dagvattensystemen är det också kommande generationer. Arternas livsmiljöer ska viktigt att minska mängden dagvatten samt se till att värnas så att en långsiktig fortlevnad och livskraf- fördröja avrinningen så att utjämnade flöden erhålls. tiga bestånd med tillräckligt stor genetisk variation erhålls. Människor ska ha tillgång till en god natur- Det är också viktigt att dagvattnets rörelse i land- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, både skapet bibehålls eller återskapas så att våtmarker som grund för hälsa och som grund för god livs- och vegetation får fortsatt god vattenförsörjning. kvalitet och välfärd.

Trafikverkets miljömål Miljömålet om ett rikt odlingslandskap anger att Att säkra dricksvattnets kvalitet i vattentäkter längs odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde vägarna är en prioriterad uppgift för Trafikverket. för biologisk produktion och livsmedelsproduktion Senast 2010 ska alla stora dricksvattentäkter längs ska skyddas samtidigt som den biologiska mång- det statliga vägnätet uppfylla svenska normer för falden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. dricksvatten av god kvalitet. För miljömålet om Levande sjöar och vattendrag Påverkan gäller att inlandsvattnen ska vara ekologiskt håll- Dagvattnet från väg E6 kommer enligt arbetsplanen bara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. att omhändertas för rening i grunda diken och i för- Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, dröjningsdammar som bidrar till att fördröja flödena kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och så att fastläggning och sedimentation kan ske innan vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt dagvattnet leds vidare till respektive recipient. som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Den i arbetsplanen föreslagna utformningen kan Miljö målet för myllrande våtmarker säger att leda till en så god rening av dagvattnet att belast- våtmarker nas ekologiska och vattenhushållande ningen på recipienterna inte ökar och att vatten- funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla rörelserna i landskapet bibehålls. Dock innebär våtmarker bevaras för framtiden. vägutbyggnaden att en våtmark kommer att dräne- ras ut. Traﬁkverkets miljömål Traﬁkverket riktar sina insatser och åtgärder till FÖRENLIGHET MED MILJÖMÅL fyra områden: Vägutbyggnaden bedöms i huvudsak vara förenlig 1. Fastställa, tillämpa och följa upp mål för natur- med miljömålen för en god vattenmiljö. och kulturmiljö och friluftsliv i alla vägprojekt och vid drift och underhåll av vägar.

87 2. Åtgärder på vägars barriäreffekt för djur och Traﬁkverkets miljömål friluftsliv, bristfälliga alléer, viktiga kultur- Till år 2020 har ingen i sin boendemiljö buller- miljöer och kulturobjekt. nivåer överstigande: • 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus 3. Ersätta förlorade eller minskande livsmiljöer • 45 dB(A) maximalnivå nattetid för hotade arter och göra intressanta natur- och • 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) kulturmiljöer tillgängliga vid rastplatser och • 70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning information. till bostad.

4. Satsa på fördjupad utbildning, forskning och Påverkan utveckling. Genom utbyggnad av väg E6 skapas bättre boen- demiljö för boende utmed dagens vägsträckning. Påverkan Såväl risken för olyckor och allvarlig skada som Exploatering av naturmark innebär ett intrång och buller, vibrationer och risken för olyckor från påverkan för de växter och djur som lever inom transport av farligt gods minskar. området. Det kan också medföra att områden utanför själva arbetsplaneområdet påverkas genom För att få en bra resurshushållning ska massbalans ändrade avrinningsförhållanden, störningar i form eftersträvas inom vägområdet när det gäller sten- av ljus och buller med mera. material för grundläggning.

Förslaget kommer att medföra intrång i områden Vid Hoghem kommer ett större gravfält att på- som är skyddsvärda från naturvårdssynpunkt, verkas genom direkt intrång vilket medför att påverka biotopskyddade objekt samt inverka på områdets vetenskapliga värde försvinner. Vid omgivningen på ett sådant sätt att även områden Utäng-Ljungbytorp har direkt intrång i de mycket utanför arbetsplanen riskerar att påverkas negativt. höga kulturmiljövärdena kunnat undvikas genom Exploateringen av skogs- och odlingsmarken inne- ﬂyttning av vägens sträckning under arbetsplane- bär ett intrång och att vissa markägare får delar av skedet. Detta område bedöms som det mest beva- sin skogsmark avskuren av den nya vägen. Fortsatt randevärda och pedagogiskt intressanta och bidrar nyttjande och tillgänglighet till marken kommer att tillsammans med skapandet av en rastplats till säkerställas via underfarter och nya tillfarts vägar möjligheten att bevara och utveckla världsarvet. där så krävs. Av den ringa odlingsmarken som berörs kommer den del som är belägen öster om ny väg inte att vara odlingsbar efter vägutbyggnaden. FÖRENLIGHET MED MILJÖMÅL Under förutsättning att riktvärden för buller och att massbalans eftersträvas, bedöms arbetsplanen vara FÖRENLIGHET MED MILJÖMÅL förenlig med de intentioner som anges i miljö målet. Vägutbyggnaden bedöms inte uppfylla miljömålen För riksintresset för kulturmiljövården innebär vägen då skyddsvärda naturområden kommer att beröras stora negativa konsekvenser som gör att miljömålet och vissa värden gå förlorade. inte uppfylls, men sett till Världsarv Tanum bedöms miljömålet uppfyllt genom möjligheten att uppleva landskapsskalan i världsarvet. God bebyggd miljö Det nationella miljömålet anger att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och SAMLAD BEDÖMNING UTIFRÅN MILJÖMÅLEN hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska Genomförandet av arbetsplanen bedöms vara för- enligt med de nationella och regionala miljömålen tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anlägg- för luft, dag- och ytvatten samt bebyggd miljö. ningar ska lokaliseras och utformas på ett miljö- Arbetsplanen bedöms däremot inte uppfylla anpassat sätt och så att en långsiktig god hushåll- miljö målen för Ett rikt växt- och djurliv samt ning med mark, vatten och andra resurser främjas. Lev ande skogar. För målet om Ett rikt odlingsland- I miljömålet ingår också mål om minskat buller och skap bedöms intrånget i odlingsmarken bli så ringa minskande avfallsmängder. att det inte bedöms stå i strid med miljömålet. För målet om God bebyggd miljö bedöms miljömålet vara uppfyllt med undantag av intrånget i fornläm- ningarna vid Hoghem.

88 9.3 Miljökvalitetsnormer Även de föroreningar som flyter på vattenytan kom- I området berörs fyra vattenförekomster: Anrås- mer att kunna avskiljas i sedimentationsdammarna. älven – mynningen i havet till St Anrås (EU-ID SE651746-124225), Tanumsälven (EU-ID SE652151- Vattenlösliga föroreningar som till exempel salt 124320), Biflöde till Gramseälven – Ryk till Utäng reduceras däremot inte alls i samma omfattning (EU-ID SE651503-134366) och Anråsälven övre och kommer att nå vattenförekomsterna. delen inklusive Trättelandaån och Hudälven upp till Kustorp (EU-ID SE651029-124710). De två Vägen blir mer trafiksäker vilket minskar risken förstnämnda har idag måttlig ekologisk status och för en farligt gods-olycka och risken för allvarliga god kemisk ytvattenstatus. De två sistnämnda har konsekvenser av en eventuell farligt gods-olycka god ekologisk status och god kemisk ytvatten- kommer att minska i och med att dammar med av- status. Kvalitetskraven som framgår av bilaga till stängningsmöjlighet kommer att anläggas, där tid Vattenmyndighetens beslut anger att god ekolo- ges att sanera ett eventuellt utsläpp innan det når gisk status ska uppnås till 2021 och att god kemisk vattenförekomster. ytvatten status ska kvarstå 2015, för Anråsälven och Tanums älven. För de två andra vattenförekom- SAMLAD BEDÖMNING UTIFRÅN MILJÖ- sterna ska god ekologisk status och god kemisk KVALITETSNORMER yt vattenstatus kvarstå 2015. I Anråsälven och Ur flera aspekter bedöms situationen med hante- Tanumsälven har övergödning angetts som orsak ring av föroreningar till yt- och grundvatten för- till att god ekologisk status inte kan nås till 2015. bättras med den nya vägen, i och med att flera olika typer av skyddsåtgärder kommer att vidtas. Potentiell påverkan på vattenförekomster från väg Sammantaget görs bedömningen att vägprojektet Byggande av ny väg innebär generellt att föroren- inte kan antas äventyra möjligheten att uppfylla ingar från vägbanan når vägdikena och kan därifrån miljökvalitets normen för vattenförekomsterna i det i olika hög grad transporteras vidare ut i recipient- aktuella området. erna. En stor del av föroreningarna fastläggs dock i dikena och i vägslänterna. En farligt gods-olycka har bedömts vara det allvarligaste hotet mot 9.4 Överensstämmelse med projektmål vattenkvaliteten i recipienterna, men sammanlagt I vägutredningen formulerades bland annat rent bedöms denna risk vara avsevärt mindre i utbygg- tekniska funktionsmål (kapacitet, framkomlighet, nadsförslaget jämfört med dagens väg. trafiksäkerhet, boendemiljö med mera) för projektet som att det ska byggas en motorväg mellan På längre sikt kommer det att bli mer trafik på Pålen till trafikplats Oppen med referenshastig- detta system än dagens väg. Det blir också större heten 110 km/h. Dessutom har det formulerats mål hårdgjorda ytor än idag, vilket ger en lite ökad att åstadkomma en rast- och informationsplats vid belastning av avrinnande föroreningar på längre Skräddö. I samband med arbetet med arbetsplanen sikt. Utan skyddsåtgärder skulle en ny väg kunna har vissa av de mål som togs fram i vägutredningen medföra att uppnåendet eller bibehållandet av god bearbetats och nya mål ställts upp för att kunna status äventyras eller innebära betydande miljö- utveckla världsarvet och samtidigt mildra negativ påverkan, främst om en farligt gods-olycka inträf- miljöpåverkan. Dessa mål kan delas i två delar, en far. I projektet har föreslagits olika åtgärder för att som avser själva vägrummet och en som avser det motverka detta (se nedan). område som vägen påverkar.

Åtgärder för att säkerställa att miljökvalitetsnormen A Mål för vägrummet uppfylls för vattenförekomster 1. Skapa en attraktiv och tillgänglig utsiktsplats I arbetsplan och MKB för har Trafikverket före- varifrån landskapet inom världsarvsområdet är slagit att flacka diken ska anläggas längs sträckan exponerat och möjlighet finns att visa världs- samt att dagvattendammar ska anläggas vid tre arvet. platser. Sedimentationsdammarna utförs med avstängningsmöjlighet. 2. Det lokala vägsystemet ska bidra till ökad till- gänglighet till världsarvet och inte skära sönder Alla partikelburna ämnen kommer att reduceras odlingslandskapets struktur. kraftigt med de dagvattenlösningar som föreslås.

89 3. Utformning av bergskärningar, bankar och mer att utformas så att de inte bryter odlingsland- etablering av vegetation ska samverka med skapets struktur. Målet anses därför uppfyllt. landskapets karaktär med största hänsyn till landskapets natur- och kulturvärden. Mål A3. Målet bedöms inte helt uppfyllt då fokus för vägens sträckning inom korridoren har varit att B Mål för området som vägen påverkar undvika de värdefulla fornlämningar som ﬁnns vid 1. Världsarv Tanums värden och kontinuiteten i sluttningen i Ljungbytorp. Detta har lett till låsning- bosättningen ska bevaras, vårdas och utveck- ar avseende vägens sträckning både i plan och proﬁl las. De insatser som bäst tillgodoser Världsarv som inte fullt samverkar med landskapets karaktär Tanums behov och möjligheter ska främjas men vad avser hänsyn till landskapets natur- och i vägprojektet. kulturvärden har stor omsorg ägnats åt en skonsam sträckning som minimerar intrång i dessa värden. 2. Genom en effektiv masshantering ska alla massor i första hand hanteras inom väg- 9.4.2 Överensstämmelse med mål för området projektet utan att detta försämrar de landskap- som vägen påverkar liga värdena och förståelsen av landskapet. Mål B1. Den största ansträngningen för att tillgodose detta mål har gjorts kring vägsträckningen vid 3. Rimliga åtgärder för att minska barriäreffekter Ljungbytorp där vägen lokaliserats så att det blir för brukare och bullerstörningar för boende ska möjligt att spara de unika fornlämningarna i detta vidtas. område för framtiden.

4. Faunapassager ska, i antal och utformning, Vad gäller vägsträckningen strax norr om Hoghem tillgodose faunans behov av rörelser för fort- uppnås inte detta mål då vägen går igenom ett levnad och utveckling. större område med ett trettiotal gravar. Anläggan- det av en rastplats vid Skräddö bidrar dock i hög 5. Kvaliteten och uttaget på dricksvatten i befint- utsträckning till måluppfyllelse genom att en helt lig täkt och brunnar ska inte försämras. ny möjlighet uppstår att visa på landskapet som en del av världsarvets värden. Här ges möjligheten att 6. De hydrologiska förutsättningarna i värdefulla utveckla en bredare och mer informativ tolkning våtmarker ska vara oförändrade. Nya vand- och presentation av det förhistoriska landskapet. ringshinder ska inte skapas i värdefulla vattendrag, inte heller ska vattenkvaliteten försämras. Redan regeringens beslut om tillåtlighet för korri doren som vägsträckningen ligger inom har 9.4.1 Överensstämmelse med mål för väg- bedömts uppfylla detta mål trots intrång i vissa rummet natur- och kulturmiljövärden. Mål A1. Målet bedöms tillfullo uppfyllt genom att rastplatsen har lokaliserats till en av de få utblicks- Mål B2. Genom att vägens utbyggnad föreslås ske punkter som finns på högre höjder inom världs- i en och samma etapp blir masshanteringen inom arvet. Åtgärder planeras för att öka utblicken från projektet mer effektiv. Ett överskott av massor har denna punkt dels genom att placera utsiktspunkten konstaterats och studier har gjorts för att kunna så långt ut i landskapet som möjligt och dels genom använda dessa till modellering av landskapet utan viss avverkning av skog på sluttningen. Härifrån att försämra dess värden. Utläggningen av över- finns också möjlighet till anläggande av strövstigar i skottsmassor i samband med vägområdet har inte området för att ta del av de unika fornlämningarna varit möjlig i någon större utsträckning. Däremot söder om rastplatsen. I samband med anläggningen har andra platser i närområdet lokaliserats som planeras också information om världsarvets värden. möjliga för bearbetning av landskapet med över- skottsmassor. Sträckan på befintlig väg E6 mellan Mål A2. Genom trafikavlastningen på nuvarande Hoghem och anslutningspunkten för ny väg E6 väg E6, som kommer att övergå till lokalväg med kommer att grävas upp och den befintliga berg- gång- och cykeltrafik på vägrenarna, kommer till- skärningen kommer att fyllas upp och återställas gängligheten och framkomligheten på vägen att till omkringliggande marknivåer och med vegeta- öka för såväl fordonstrafikanter som för oskydda de tion från platsen. Målet kan därigenom åtminstone trafikanter. De få nya byggvägar som planeras kom- till stor del sägas vara uppfyllt.

90 Mål B3. De flesta av de korsande enskilda och del genom att vägen läggs på bank genom våt- allmänna vägarna kommer att ha kvar sin funktion mark där den hydrologiska funktionen till så stor även efter det att vägen är utbyggd genom att de del som möjligt kommer att finnas kvar. På vissa förs genom portar under ny väg E6. Detta gör att ställen finns idag vandringshinder för fisk i värde- barriäreffekten för brukarna och de kringboende fulla vattendrag. Vattenkvaliteten kommer inte att kanske inte minskas men i alla fall är oförändrad. försämras, genom att allt vägdagvatten silas över I något fall kommer nuvarande brukningsvägar gräsbevuxna diken eller leds i ett tätt system till behöva ändras och stängas med omväg som följd fördröjningsdammar innan utsläpp sker till reci- för brukarna. Målet motverkas inte av vägens pienter. utbyggnad även om en minskning av barriäreffek- ten inte kan sägas uppnås. SAMMANTAGEN BEDÖMNING UTIFRÅN PROJEKTMÅL Bullersituationen kommer att förbättras kraftigt Sett till de uppställda målen för själva vägrummet för dem som bor kring nuvarande väg. Ingen av kan dessa sägas vara uppfyllda, med undantag av fastigheterna kommer att beröras av bullervärden samverkan med landskapets karaktär då undvikande över riktvärdena. Däremot kommer några av de av intrång i fornlämningar runt Ljungbytorp lett till fastigheter som idag ligger klart under riktvärde- låsningar avseende vägens sträckning i plan och na (55 dB(A) ekvi valentnivå) att komma upp profil, som inte fullt samverkar med landskapets till värden strax över 50 dB(A) och i ett fall 56 karaktär. Dock har stor omsorg ägnats åt att mini- dB(A), vilket kan upplevas störande. Detta delmål mera intrång i landskapets natur- och kulturvärden. avseende bullerstörningar kan sägas vara uppfyllt. De mål i området som vägen påverkar kan sägas vara uppfyllda helt eller till viss del. Det är i första Mål B4. Utmed sträckan planeras ett antal möjlig- hand målet om att minska barriäreffekter som inte heter där faunan kan passera vägen. Behovet har helt uppfylls, då viss barriäreffekt kvarstår för vissa brukare av skogs- och jordbruksmark. tillgodosetts för såväl det större viltet som för småvilt. Möjlighet finns fortfarande för djuren Målet om de hydrologiska förutsättningarna uppfylls att passera över Gerumsberget, eftersom en också till viss del. tunnel anläggs. Likaså kommer fri passage att finnas längs med Gerumsälvens båda strandbrinkar. En större port i söder planeras för det större viltet där portens proportioner medför ett acceptabelt öppenhetsindex (ett slags mått på djurens benägenhet att använda passagen). I övrigt planeras trummor för det mindre viltet. Målet anses uppfyllt genom att utbyggnadsförslaget kommer att minska dödligheten för faunan vid passage av den nya vägen. Detta genom att viltstängsel och faunapassager kommer att anläggas.

Mål B5. Ett ﬂertal skyddsåtgärder planeras för att kvaliteten och uttaget på den vattentäkt som är belägen vid Fröstorp, och som betjänar ett knappt tjugotal fastigheter, inte ska försämras. De aktuella åtgärderna är att ta hand om vägdagvattnet och leda det till fördröjningsdammar så att eventuella föroreningar eller utsläpp i samband med olyckor med farligt gods kan tas om hand. Längs vägen planeras också så kallade högkapacitetsräcken som skydd mot avåkning. Möjligheter till en reserv- vattentäkt har studerats öster om den planerade vägen. Detta mål kan därför sägas vara uppfyllt.

Mål B6. Detta mål bedöms vara uppfyllt till viss

91 10 Sammanställning av miljökonsekvenser

10.1 Allmänt Knappt tre kilometer av den nya vägens sträckning Syftet med föreliggande kapitel är att ge en sam- passerar genom Världsarv Tanum. Stora ansträng- lad bild av vägprojektets miljökonsekvenser ningar har gjorts för att mildra konsekvenserna och sam tidigt peka på de punkter där de största av detta. Bland annat har vägens direkta intrång konsekvens erna uppstår. Detta sker dels på en i fornlämningsmiljöerna inom den sammansatta karta, figur 10.2:1 Sammanfattning av geografiska kulturmiljön i Utäng-Ljungbytorp kunnat undvikas. miljökonse kvenser, dels genom tabell 10.2:1 och 10.2:2, där de samlade konsekvenserna för varje Vägens sträckning vid Ljungbytorp medför att geografiskt område och ämnesområde samman- naturvärdena i randen till Kornbyberget påverkas. fattas kortfattat. För att ge en snabbare överblick I ett lokalt perspektiv bedöms de negativa konse- över hur allvarliga konflikterna bedöms bli har en kvenserna bli måttliga eftersom klass 1-objektet färgskala använts på kartan, där rött står för de all- fragmenteras och att de karakteristiska bergsbrant- varligaste konsekvens erna och grönt för de största erna till viss del påverkas genom intrång. Sett i positiva konsekvens erna. ett större perspektiv görs bedömningen att den negativa konsekvensen av vägen är liten till måttlig. Vidare har möjligheten till att mildra negativa Det är endast ett mycket litet område som berörs konsekvenser genom de i MKB:n föreslagna åt- jämfört med hela Kornbyberget och ett stort opå- gärderna bedömts i skalan liten–måttlig–stor. Tabell 10.2:1 Sammanvägda geografiska konsekvenser. Den föreslagna vägutbyggnaden innebär betydande (La=Landskapsbild, Ku=Kulturmiljö, Na=Naturmiljö, förbättringar inom flera sakområden men samtidigt Fri=friluftsliv, Bu=Bullersituation, Hä=Hälsa, Sä=Säkerhet, negativa konsekvenser inom andra. Några av de Va=Vattenfrågor, Nr=Naturresurser, By=Byggtiden) bedömda störningarna är av tillfällig art, så som Nr Konsekvenser Betydelse Konsekvens- störningar under byggtiden men några kommer bedömning också att vara permanenta (irreversibla). 1 Hovtorpsbäcken. Påverkan på Va, Na, Ku, Liten–måttlig bäcken vid omgrävning och kulver- By negativ konse- tering. Intrång i boplats. kvens 10.2 Konsekvenser 2 Källemyr. Fragmentering av Va, Na, Ku Måttlig negativ våtmark genom vägens sträckning konsekvens De största positiva konsekvenser som en väg- samt påverkan genom stabilise- utbygg nad kommer att medföra i detta område är ringsåtgärder. Intrång i fornlämning. att säkerheten för boende och trafikanter väsentligt 3 Kornbyberget–Ljungbytorp. Na, Bu, La, Måttlig negativ Intrång i klass 1- objekt samt opåver- Ku konsekvens kommer att förbättras. Dessutom kommer upplev- kat område. Intrång i bergsbranter. elsen av att färdas genom världsarvet på lokalvägen Indirekt påverkan på fornlämnings- område. att bli mer positiv då säkerheten till följd av den 4 Ljungbytorp–Skräddö. Anlägg- La, Na, Ku, Stor positiv kraftigt minskade trafiken, och främst då de tunga ande av en rast plats innebär nya Fri konsekvens fordonen, ökar och trafikantens koncentration möjligheter för förståelsen och upplevelsen av världsarvet. Intrång istället kan läggas på det omgivande landskapet i hällmarksmiljö. och kulturmiljön. För många av de kringliggande 5 Fröstorpsdalen. Risk för påverkan Hä Liten negativ fastigheterna längs nuvarande väg E6 kommer på tillrinningsområde till vattentäkt. konsekvens buller situationen att förbättras kraftigt genom att 6 Fröstorpsdalen. Intrång i jordbruks- Nr, Ku, Na, Måttlig–stor mark, agrara miljöer samt historisk La, By negativ konse- trafiken på vägen kommer att minska från cirka väg. Intrång i biotopskyddsobjekt. kvens 7800–9700 fordon per årsmedeldygn till cirka Påverkan på landskapsbilden. 1500 fordon per dygn. Effekterna av den nya vägen 7 Gerumsälven. Risk för påverkan på Na, Ku, By Måttlig negativ värdefullt vattendrag. Erosions- konsekvens är att de berörda fastigheterna öster om nuvarande skydd. Intrång i kulturhistorisk väg kommer att klara riktvärdena men kommer lämning. ändå, jämfört med dagens situation, i några fall få 8 Hoghem. Intrång i stort gravfält Ku Stor negativ högre ekvivalent bullernivå. Sammantaget ses ändå samt boplats. Bryter historisk väg. konsekvens bullersituationen som en stor positiv konsekvens 9 Tanumsslätten. Stor avlastning av Bu, Sä, La, Stor positiv trafik, ökad tillgänglighet och säker- Ku konsekvens för de boende tillika med att tillgängligheten och het. Minskat buller. Större upplev- säkerheten kommer att öka. else av landskapet och kulturmiljön.

92 Figur 10.2:1 Sammanfattning av geografiska miljö konsekvenser. 93 verkat område som ligger öster om den föreslagna olika bevarandevärdena bedöms kulturmiljön vara vägsträckningen, men bullerspridningen från den mest avgörande och att konsekvenserna bedöms bli nya vägen kommer att påverka området i större stora även om många åtgärder vidtagits för att minska grad än enbart det fysiska intrånget. påverkan och konsekvenser. Detta förstärks också av yttrandena från Naturvårdsverket, Riksantikvarieäm- Skapandet av en rastplats vid Skräddö utgör en stor betet och länsstyrel sen om de alternativa sträcknings- positiv konsekvens då den på ett unikt sätt kom- studier som utfördes under våren 2010. mer att ha möjlighet att förmedla den landskapliga aspekten på världsarvet. För världsarvet innebär den nya vägen en negativ påverkan genom intrång i känsliga fornlämnings- Vägen kommer att göra intrång i agrara lämningar i områden. Då nuvarande väg övergår till lokalväg Fröstorpsdalgången. Denna påverkan tillsammans och rastplatsen med utsikt över Tanumsslätten med några delar av ett äldre vägsystem, intrång i tillkommer, vilka båda bidrar till en utveckling av biotopskyddsobjekt och påverkan på landskaps- världsarvet, bedöms konsekvenserna för kulturmil- bilden gör att intrången medför måttliga till stora jön och världsarvet sammantaget som acceptabla. negativa konsekvenser. Vad gäller påverkan på ytvattenkvalitet har bedöm- I Hoghem har boplatser och gravfält med stensätt- ning gjorts både för påverkan från vägdagvatten ningar påträffats som ingår i den utpekade samman- och från eventuell farligt gods-olycka. I ett noll- satta kulturmiljön. Stensättningarna är ofta dolda alternativ blir påverkan från vägdagvatten större under markytan. Föreslagen väg delar gravområdet jämfört med nuläget till följd av ökad trafik. I ut- i två delar. Den östra delen med synliga gravar, som byggnadsförslaget bedöms påverkan dock som därför har ett högra pedagogiskt värde, har kunnat positiv till följd av de föreslagna åtgärderna. undvikas. Vägen berör ett område med 30–40 gravar och två boplatser som kommer att slutundersökas Beträffande påverkan från en eventuell farligt och tas bort. Konsekvenserna av detta bedöms som gods-olycka bedöms påverkan i ett nollalternativ stora då vetenskapliga värden förloras och de delar bli större än i nuläget till följd av ökad trafik. Även av gravfältet som bevaras avskiljs från sitt samman- i utbyggnadsförslaget bedöms denna påverkan vara hang. Det bedöms ändå inte innebära påtaglig skada negativ, då hastigheten i trafiksystemet ökar trots på riksintresset för kulturmiljövården som helhet. att vägen blir säkrare och förses med skyddsräcken i större omfattning jämfört med idag. Allmänt sett är en vägutbyggnad alltid ett fysiskt Tabell 10.2:2 Ämnesområdesvis utvärdering av miljö- intrång som dessutom skapar barriäreffekter dels konsekvenser. Båda alternativen jämförs med nuläget för människor och dels för växt- och djurlivets som getts värde 0. rörlighet och spridningsmöjligheter. Utbyggd väg E6 kommer att ha så mycket trafik så att den Intresseområde Utbyggnadsförslag Nollalternativ blir en stor barriär för djuren att passera. Genom Naturmiljö – 0 att viltstängsel sätts upp längs hela sträckan ökar Kulturmiljö –– 0 barriäreffekten betydligt för faunan. För att minska Rekreation och friluftsliv – 0 vägens barriäreffekter för växt- och djur livet kom- Landskapsbild – 0 mer både små och stora faunapassager att anläggas Buller + – på ett antal platser. Vibrationer + – Säkerhet och barriäreffekter + – Vägens sträckning ligger i en korridor som överens- Luftkvalitet + – stämmer med kommunens översiktsplan, ÖP 2002. Jord- och skogsbruk – 0 I tabell 10.2:2 bedöms de olika ämnesområdenas för- Grundvatten 0 0 ändring i utbyggnadsförslaget med + eller –, där plus Grus och berg 0 0 (+) innebär förbättringar i jämförelse med ett nollal- Förorenad mark 0 0 ternativ och nuläget. Minus (–) innebär en försämring Överskottsmassor – 0 av miljöförhållandena. I samband med bedömning Ytvattenkvalitet* +/– –/– av kulturmiljö har två minustecken (––) redovisats. Miljöpåverkan under byggtid – 0 Detta för att markera att vid en vägning mellan de *Vägdagvatten/farligt gods-olycka.

94 12 Samråd i arbetsplaneskedet

Under arbetet med arbetsplanen har samråd upplevde att rastplatsen inte i tillräcklig omfatt- kring MKB-frågor hållits med myndigheter, sär- ning tagit hänsyn till landskapet och de speciella skilt Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, värden som finns i detta område. läns styrelsen och Tanums kommun, och berörd allmänhet, både enskilda markägare och lokala Vid referensgruppens tredje möte 31 augusti 2010 sammanslutningar, till exempel Gerums–Fröstorps var frågan om sträckningsalternativ förbi Ljungby- vattenförening. torp avgjord då samtliga remissinstanser i juni ut- talat sig positiva till ett östligt sträckningsalterna- En redogörelse för tidigare planeringsskeden finns tiv som räddar fornlämningarna vid Ljungbytorp. i avsnitt 1.3 Tidigare utredningar och beslut. Under detta möte diskuterades istället två nya alternativ till rastplatslokalisering i ett dalgångs- Referensgrupp alternativ vid Skräddö (framtaget av Nyréns arki- Ett första referensgruppsmöte (Riksantikvarie- tekter AB) och ett hällmarksalternativ vid Skräddö ämbetet, Naturvårdsverket, länsstyrelsen och som tagits fram av Trafikverket/Ramböll. Dessa Tanums kommun) hölls 21 januari 2010. Vid detta lägen har tagits fram till det östliga sträcknings- möte konstaterades att samrådet med de av reger- alternativ som samtliga remissinstanser under ingen utpekade parterna är ett villkor för beslu- senvåren 2010 har förordat ska ligga till grund för tet om tillåtlighet för vägutbyggnaden. Likaså är arbetsplanen. Vid mötet beslutades att de utredda hanteringen av överskottsmassor av intresse och rastplatsalternativen skulle tillställas Riksantikva- Naturvårdsverket vill se en plan för hantering av rieämbetet, Naturvårdsverket, länsstyrelsen och dessa massor. Tanums kommun meddelade ett Tanums kommun för beslut. En lista med för- och intresse för överskottsmassor i samband med en nackdelar för de olika alternativen hade tagits fram företagsetablering vid Tanums Näringslivspark i och skickades med underlagsmaterialet. Natur- anslutning till trafikplats Oppen. vårdsverket framförde önskemål om att eventuella frågor kring artskydd borde utredas innan arbets- Riksantikvarieämbetet framförde efter referens- planen ställs ut. gruppsmötet i januari 2010 ett önskemål om att Trafikverket skulle studera hur ett östligt alterna- Ett fjärde möte med referensgruppen hölls 21 de- tiv vid Ljungbytorp skulle kunna rädda de peda- cember 2010 i form av ett telefonmöte. Mötet hölls gogiska värdena i området. Dessutom ville man med Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen, Tanums omarbeta den då föreslagna rastplatsutformningen kommun, Trafikverket och konsulten. Naturvårds- så att landskapsanalysen mer kunde ligga till grund verket hade tidigare meddelat att man inte såg för själva utformningen av rastplatsen med inrikt- behov av att medverka i den fortsatta processen. ning på förståelsen för att man befinner sig i ett Material kring rastplatsen vid Skräddö hade distri- världsarv. buerats till deltagarna i förväg.

Referensgruppens andra möte hölls 23–24 mars Deltagarna uttryckte sig positivt överlag om det 2010 i fält för att bättre kunna studera alternativa redovisade förslaget till rastplatslokalisering och sträckningar samt rastplatsens läge och utformning. utformning. Förvaltningsrådet för världsarvet har Mötet kunde då samfällt konstatera att ett västligt delgivit sina synpunkter och är i stort positiva till alternativ vid Ljungbytorp kunde utgå men att man konceptet. Bland annat har diskuterats att berika ytterligare var tvungen att studera förutsättning- rastplatsen med den hällristning som sprängdes arna för ett centralt respektive östligt alternativ. bort när väg E6 byggdes förbi Hoghem. Riks anti- Samtidigt ställdes krav på att undersöka möjliga kvarieämbetet skulle föredra att den läggs tillbaka lägen och utblickar för en rastplats och att detta vid Hoghem i samband med att vägen där tas bort material skulle skickas till de utpekade samråds- och marken kommer att återställas till ursprungligt parterna som underlag för beslut om sträckningsal- utseende, men menar samtidigt att det är bättre ternativ. Riksantikvarieämbetet var kritisk mot den att visa den vid rastplatsen än att den ska ligga i utformning av rastplats som redovisats för alterna- ett förråd. tiv vid Ljungbytorp enligt central sträckning. Man

99 Vid mötet redogjordes också för MKB-arbetet bör behandlas i MKB men att en avgränsning bör och att ett koncept har inlämnats till Trafikverket kunna göras då detta inte anses vara en fortsatt och länsstyrelsen för synpunkter. Även tidplanen viktig fråga eftersom riksintresset för kommunika- för det fortsatta arbetet med arbetsplanen gicks tion för anläggningen har upphävts av Post- och igenom. Telestyrelsen och att verksamheten vid anlägg- ningen inte pågår längre. Länsstyrelsen anser dock Länsstyrelsen att de kvarvarande parabolerna utgör landmärken Under arbetets gång har fem möten hållits med och är intressanta för kulturmiljön då de speglar en länsstyrelsen om inriktningen och upplägget kring form av kommunikation i området. Om dessa inte MKB-arbetet. Resultatet av länsstyrelsens syn- efterfrågas på marknaden kanske det går att hitta punkter har blivit att Trafikverket föranstaltat om en intressent som är villig att förvalta dem. ytterligare naturinventeringar, bland annat avseende skyddade arter. Inventeringar av grod- och Länsstyrelsen har varit kritisk till det av kräldjur har utförts liksom inventering av fågel- Trafikverket först framförda förslaget till rastplats- arter. Även vattendragens bottenförhållanden och lokalisering för ett centralt sträckningsalternativ arter har inventerats. strax söder om Skräddö och dess utförande då detta berör ett värdefullt område med gravar Vid ett tidigt möte med länsstyrelsen 9 december och resta stenar. Länsstyrelsen uppmanade 2009 beslutades om ett centralt alternativ som Trafikverket att tänka nytt och okonventionellt i hög grad skulle utradera fornlämningarna vid för att hitta den bästa lösningen för världsarvets Ljungbytorp men efterhand har detta inriktnings- värden. Vid ett senare möte utfördes en fältvand- beslut rivits upp och resulterat i att andra alterna- ring för att se och bedöma påverkan på fornläm- tiv noggrant studerats. ningarna i området.

Vid Ljungbytorp har tre olika sträckningsalternativ Övriga studerats. Av dessa har två tagits bort med hänsyn Vid ett möte i Tanum i oktober 2009 presenterades till dels mycket stor påverkan på landskapet, dels vägförslaget för sakägare och övriga intressenter att många av de värdefulla fornlämningarna vid som ett led i den lagstiftade beslutsprocessen. Ljungbytorp skulle komma att raseras. Ett östligt Kallelse till detta möte hade gått ut via kungörelse alternativ har valts som sparar fornlämningarna. och annonsering i lokalpress.

Länsstyrelsen har uppmanat Trafikverket att på ett Vid ett möte med Förvaltningsrådet för Världsarv detaljerat sätt undersöka de olika sträckningsalter- Tanum diskuterades mycket kring lokalisering och nativen vid Ljungbytorp för att alla samrådsparter utformning av rastplatsområdet. Förvaltnings rådet skulle få del av ett jämförbart beslutsunderlag. har tagit fram mål för att bevara och utveckla Detta skulle senare kunna infogas i MKB som världsarvet. I dessa ingår att berättelsen och studerade alternativ. platsen ska samspela, att rastplatsen ska vara ett minne genom sin arkitektoniska utformning Även vid Hoghem har flera alternativ studerats till tillsammans med landskapet och att rastplatsen följd av utbredningen av ett stort fornlämnings- ska locka till återbesök av världsarvet och norra område. Ett västligt och ett östligt alternativ har Bohuslän. Vid detta möte diskuterades också hur studerats. Det västliga har valts bort på grund av man bäst kan få rådighet över sluttningen för att stora kostnadsökningar för tunneldrivning genom hindra igenväxning så att utblickar även fortsatt är Gerumsberget och risk för korridorutvidgning. möjliga. Vid mötet beslutades att Förvaltningsrådet I det östliga alternativet har tre delsträckor stude- ställer kompetens till förfogande i samband med rats, av vilka det västligaste och det östligaste har upprättandet av idéskisser för rastplatsen och dess valts bort på grund av ett mycket stort massöver- utformning. skott samt intrång i gravfältet vid Hoghem. Kvar finns ett alternativ som i princip klyver gravfälts- Två möten har hållits med Gerum-Fröstorps området i två delar. vatten förening. Vid dessa tillfällen har information inhämtats om den vattentäkt som betjänar Även verksamheten vid Tanum Teleport har disku- ett tjugotal fastigheter. Från Trafikverkets sida terats. Länsstyrelsen har därvid ansett att frågan har information lämnats om vilka undersökningar

100 som gjorts av befintliga förutsättningar för att dammen vid 5/500 läcker vatten till grundvattnet kunna göra bedömningar av eventuell påverkan på eller svämmar över vid stora nederbördsmängder. vattentäkten. Man var också orolig för att eventuell förekomst av sulfidhaltigt berg ska påverka vattentäkten. Möte med Räddningstjänsten Tanumshede hölls i november 2010. På mötet informerade Räddnings- tjänsten om rutiner vid utryckning, tillgängliga resurser, kapacitet med mera. Räddningstjänsten anser inte att det finns behov av en vattenreservoar för släckning av brand i tunneln då utryckning sker med tankbilar men framförde synpunkter angåen- de utformning av rör för vattenanslutning i tunneln.

Ett sakägarmöte hölls enligt väglagen med berörda fastighetsägare i september 2010. Vid detta tillfälle gavs en samlad bild av vägförslaget och dess konsekvenser. Information om vattenverksamheten gavs. Samtliga sakägare gavs därefter möjlighet till enskilda samtal. Vid dessa framfördes synpunkter främst kring enskilda vägars anslutning till fastigheter och åtkomst till skogsmarker som berörs av vägutbyggnaden. Viss oro framfördes också för stora intrång i skogsfastigheter.

Samrådsmöte har hållits med ledningsägarna Skanova, Telenor Sverige AB, Vattenfall AB och Fortum angående ledningar i området. Under sam- rådet gjordes genomgångar av berörda ledningar. Fortsatt samråd kommer att ske under bygghandlings- och byggskedet.

Traﬁkverket har samrått med aktuella fastighets- ägare om lösningar för beﬁntliga ägovägar som påverkas av den föreslagna vägutbyggnaden. Dessa samråd kommer att fortsätta under bygghandlingsskedet.

Ett möte har även hållits med ägaren till Tanums Maskinstation. Vid detta tillfälle förde man från ägarens sida fram vikten av att satellitanläggningen inte skulle störas från den elektronik som finns i moderna bilar. Man ville därför att väg E6 vallas in med ett 5–6 meter högt stängsel som ska skärma av eventuella störningar. För närvar ande pågår ingen verksamhet med satellitkommu nikation varför Trafikverket påpekade att det är de förutsättningar som finns när vägen byggs som gäller för hur vägen och dess vägområde utformas. Man ville även att den fördröjningsdamm som föreslås i 5/500 tas bort och att vägdagvattnet istället leds genom tunneln och tas om hand i en fördröjningsdamm som är belägen norr om tunneln innan utsläpp sker i Gerumsälven. Ägaren befarade att det finns risk att

101 12 Samråd i arbetsplaneskedet

101 Källor

Kulturmiljövård Naturvård Arkeologi på Huds moar. Förundersökning inför (Ytterligare källor ﬁnns i materialet från Natur- ny E6, Rabbalshede–Pålen. Reviderad upp- centrum AB och Medins Biologi AB.) laga 2006-01-16, Håkan Petersson, Bohusläns museum rapport 2005:91. Fördjupat naturvårdsunderlag för arbetsplan E6 delen Pålen-Tanumshede (Världsarvet). Natur- Tillbaka till Huds moar. Förundersökningar inom centrum AB, 2009-01-29. E6-sträckan Rabbalshede–Pålen. Marianne Lönn, UV Väst Rapport 2005:27. Kompletterande naturinventeringar utmed E6 Pålen– Tanumshede (Världsarvet). Underlag för arbets- Fler nyfunna fornlämningar längs E6, alternativ plan. Naturcentrum, 2010-11-02. Röd 234, i Tanums världsarv. Riksantikvarie- ämbetet UV Väst, Betty-Ann Munkenberg och Bottenfaunaundersökning i Gerumsälven 2010. Per Connelid, Arkeologisk utredning Rapport Undersökning med anledning av ny vägdrag- 2007:13. ning E6, Pålen-Tanumshede. Medins Biologi AB, 2010-04-23. Kompletterande arkeologisk utredning i Tanums världsarv längs planerad E6. Riksantikvarieäm- http://www.artdata.slu.se, uppgifter från Artdata- betet UV Väst, Betty-Ann Munkenberg, Arkeo- banken. logisk utredning Rapport 2009:27. www.gis.lst.se, GIS-data från länsstyrelsen. Fornlämningar från brons- och järnålder och historisk tid längs E6 genom Tanums världs- www.vattenkartan.se, uppgifter om vattendrag. arv. Betty-Ann Munkenberg, UV Väst Rapport 2010:13. Vilda djur och infrastruktur – en handbok för åtgärder. Vägverket, Banverket, 2005. Riksantikvarieämbetets hemsida http://www.raa.se Mailkontakter Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list Sverker Thoresson (boende i området). www.tanum.se/bygga_bo Hydrogeologi PM – Principförslag vägdagvatten, Ramböll, Förorenad mark 2011-01-10. Teknisk PM/Förekomst av sulﬁdmineral, Bergab 2010-11-05. PM – Vattenverksamhet, Ramböll, 2011-01-17.

Mailkontakter Rening av vägdagvatten. Preliminära råd vid Uffe Schultz, Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen dimensionering av enklare reningsanläggningar. Västra Götalands län, MIFO och EBH-databaser. Vägverket, 1998. Publikation 98:009.

Farhad Darabian på Traﬁkverket, Asfaltliggaren. Vägdagvatten, råd och rekommendationer för val av miljöåtgärder. Vägverket, 2004. Publikation Ingvar Olofsson, Tanums kommun, info om fastig- 2004:195. heter med risk för förorening. Riktlinjer för utredning och projektering av lösningar för behandling av vägdagvatten och föroreningar vid olyckor med farligt gods. Vägverket, 2006.

Hydraulisk dimensionering. Vägverket 2008, VVMB 310, Publikation 2008:61.

102 Risker med farligt gods Vägtraﬁkbuller. Åtgärdsprogram 2009 och framåt. Översiktsplan för Göteborgs kommun, fördjupad för Remissversion, 2008-07-17. sektorn farligt gods. Göteborgs kommun, 1999. Bullerskyddsåtgärder – allmänna råd för Vägverket, Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järn- publikation 2001:88. vägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Länsstyrelsen i Stockholms län, Fördjupningsdokument miljö, Mindre buller 2000. Publ 2000:01. 2008–2017. VV publikation 2007:47.

PM – Risker med farligt gods-olyckor. Ramböll, Övrigt 2011-01-14. Väg E6, delen Pålen–Tanumshede. Vägutredning med MKB. Vägverket, 2007-07-13. Buller Buller i planeringen – Planera för bostäder i områ- Väg E6, delen Pålen–Tanumshede. Beslutshandling. den utsatta för buller från väg- och spårtrafik. Vägverket, 2008-01-07. Boverket, Allmänna råd 2008:1. Jämförelse mellan alternativ, väg E6 Pålen–Tanums- Miljöhälsorapport 2009. Socialstyrelsen. Artikelnr hede. Trafikverket, 2010-06-07. 2009-126-70. PM Alternativa vägsträckningar och rastplatslägen Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik vid Ljungbytorp. Trafikverket, 2010-06-07. – riktlinjer och tillämpning. Banverket Dnr S02-4235/SA60. 2006-02-01. Antagen i februari PM Alternativa vägsträckningar vid Gerumsberget 2007. och Hoghem. Vägverket, 2010-01-13.

Miljökonsekvensbeskrivning och hälsa. Några föro- PM Landskapsanalys, väg E6 Pålen–Tanumshede. reningskällor – beskrivning och riskbedömning. Traﬁkverket, 2010-03-18. Socialstyrelsen 2004. Artikelnr: 2004-123-29. Tidigare utredningar och beslut enligt avsnitt 1.3 i Ljudboken, en kunskapsportal som har tagits fram denna MKB. inom projektet Ljudlandskap för bättre hälsa, ﬁnansierat av MISTRA, 2006–2007: http:// Kjell Markström, Telemar, info om Tanum Teleport. www.ljudlandskap.acoustics.nu/index.html Arne Berg, byggnadsinspektör, Tanums kommun. Regeringens proposition ”Infrastrukturinriktning för framtida transporter”, 1996/97:53.

Samlad information om omgivningsbuller (inklusive vägtraﬁk- och järnvägstraﬁkbuller och riktlinjer), riktvärden, förordningar med mera. Naturvårdsverket: http://www.naturvardsver- ket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/ Buller/

Nedan angivna källor återfinns genom Vägverkets/ Trafikverkets hemsida (obs, mitt i brytperiod där internetadresser och länkar kan komma att ändras, nedan angiven sida återfanns 2010-08-30, sök annars via www.trafikverket.se). http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och- halsa/Halsa/Buller-och-vibrationer/Dokument- och-lankar-om-buller/

103

Bilaga 2 Projektorganisation

Denna MKB har upprättats av Ramböll Sverige AB i Göteborg, för Traﬁkverket.

Traﬁkverket Mikael Rintala Projektledare Rune Andersson Biträdande projektledare Mats Lindqvist Miljöspecialist Kerstin Larsson Beställarstöd/miljöspecialist, arkeologi Mats Christiansson Geoteknik till och med maj 2010 Susanne Sjöcrona Geoteknik från och med juni 2010 Joseﬁna Lenning Gestaltning Eva-Lisa Anderson Gestaltning från och med maj 2010 Håkan Sandström Markförhandlare

Ramböll Sverige AB Hans Wiktorson Uppdragsledare Jerker Hedman Biträdande uppdragsledare Lars Fredén MKB-samordnare Thomas Grönlund MKB-handläggare naturmiljö till och med september 2010 Lena Åsander MKB-handläggare naturmiljö från och med oktober 2010 Katharina Nyström MKB-handläggare landskap och kulturmiljö samt gestaltning Eva-Lisa Anderson Gestaltning till och med april 2010 Olov Sjöbergh MKB-handläggare hydrogeologi Per Sander MKB-handläggare riskanalys Monica Waaranperä Buller Thomas Bähr Entreprenadsakkunnig och kostnadskalkyler

Länsstyrelsen i Västra Götalands län Gunnar Wockatz Samhällsbyggnadsenheten till och med december 2009 Hans Ringstedt Samhällsbyggnadsenheten från och med december 2009 Charlotte Lindström Naturvårdsenheten Lars Jacobzon Kulturmiljöenheten Susanne Axelsson Kulturmiljöenheten Ulf Gustafsson Enheten för skydd och säkerhet Sten Wolme Miljöskyddsenheten Rolf Hansson Vattenvårdsenheten

Tanums kommun Kenneth Eriksson Samhällsbyggnadschef Ulf Björkman Kanslichef

Riksantikvarieämbetet Karin Schibbye Betty-Ann Munkenberg

Naturvårdsverket Kyriakos Zachariadis Jörgen Sundin

1 Bilaga 3 Metodbeskrivning

Metod vid miljöbeskrivning delar av värdet går förlorat) respektive stora Här ges en kort allmän genomgång av hur miljö- (huvuddelen av värdet går förlorat) konsekven- värden och miljöstörningar beskrivs. Texten ger en ser. Bedömningen grundar sig både på miljöns/ bakgrund till de urval och bedömningar som gjorts företeelsens eller objektets enskilda värde samt i arbetsplanens MKB. dess värde i ett större sammanhang.

Landskapsbild Naturmiljö Konsekvenserna för landskapsbilden beror på De allra flesta skogar, våtmarker och odlingsland- främst tre faktorer: visuella intryck, betraktarens skap är idag kraftigt omvandlade av människan och åsikter om vägen och hur många som ser vägen. uppvisar en trivial flora och fauna. Men det finns ett antal områden som hyser en större mångfald De visuella intrycken beror på vägens förmåga att arter och naturtyper. Nedanför fjällkedjan utgör samspela med landskapet och förmåga att ”smälta dessa områden en mycket liten, men värdefull, in” i landskapet vad avser former, strukturer med andel av den totala landarealen. mera. Det kan röra sig om mer eller mindre opåverkade Konsekvenserna för landskapsbilden påverkas i skogs- och våtmarksområden, vika utgör tillflykts- hög grad av de individuella åsikterna om vägen och ort för arter och naturtyper som kraftigt missgyn- landskapet i övrigt. Denna bedömning är svår att nats av dagens skogsbruks- och dikningsmetoder. göra och beror på många faktorer såsom betraktarens hemvist, behov av förkortad restid, ideologi Det rör sig också om miljöer i kulturlandskapet. etcetera. Dessa miljöer har i hög grad präglats av mänsklig påverkan, men här har övergången från det äldre Antalet personer – betraktare – som lägger märke bondesamhällets mark användning till dagens bruk- till ingreppet, samt den geografiska yta som påver- ningsmetoder missgynnat många växter och djur. kas, har också betydelse. Man talar om ingreppets exponering. I detta sammanhang har också tiden Långtifrån alla värdefulla naturtyper är kartlagda. betydelse. Konsekvensen är större för en boende Det kan vara till exempel blandskogar, mindre som får sin utsikt förändrad än en bilist som vid våtmarker, geologiska bildningar värdefulla enstaka tillfälle passerar förbi. restbio toper med liten yta och så vidare. För att tillfredsställande beskriva naturvärden, och konse- Konsekvensen för landskapsbilden kan delas upp i kvenserna av planerade ingrepp i naturmiljön, görs två skilda delar: därför kompletterande fältbesök. Fältarbetet syftar • Hur landskapet upplevs från en plats var som till att identifiera områden som hyser värdefull helst i landskapet. Hur trafikanter upplever natur samt att bedöma deras känslighet för ingrepp. landskapet. Denna konsekvens redovisas normalt inte som en effekt på miljön, utan som en Naturvärdesbedömning är ingen exakt vetenskap. trafikantupplevelse. I varje enskilt fall måste en lång rad aspekter bedö- mas, värderas och vägas mot varandra. Indelningen • Landskap och kulturmiljö samspelar ofta. Inom i naturvärdesklasser är en bedömning som bygger kulturmiljövården strävar man idag efter att på känd kunskap om varje område ställd i relation bevara hela miljöer. Många gånger är våra mest till naturvårdens samlade erfarenheter om natur- värdefulla ”landskapsbilder” även skyddsvärda värden i regionen och landet. kulturmiljöer. Konsekvensernas omfattning (för landskaps- Skyddsvärda miljöer har delats in i följande klasser: bild, natur- och kulturmiljö samt friluftsliv och • Klass 1 – Högsta naturvärde rekreation) har i denna arbetsplan graderats i • Klass 2 – Mycket högt naturvärde en tregradig skala: små (endast en liten del av • Klass 3 – Högt naturvärde värdet går förlorat), måttliga (icke obetydliga

1 Skalan motsvarar i princip den som till exempel ”Rödlistan” är en förteckning över arter som be- används vid länsstyrelsens inventeringar. döms löpa risk att försvinna från landet. Arterna placeras i kategorier som speglar försvinnande- Vid klassiﬁceringen är områdenas biologiska värden risken. avgörande. Det biologiska värdet bedöms i första hand med utgångspunkt från vilka arter eller art- grupper som noterats eller sedan tidigare är kända, RÖDLISTADE ARTER men även med utgångspunkt från lämpliga substrat Kategorier: och biotoper. I de fall geologiska värden ingår i RE – Nationellt utdöd bedömningen anges detta särskilt. Viktiga kriterier CR – Akut hotad vid urval och värdering är följande: EN – Starkt hotad VU – Sårbar • Biotoper med stor artrikedom och rödlistade NT – Nära hotad arter (se nedan om ”Rödlistan”). Kategorin DD – Kunskapsbrist, omfattar arter där kunskapen är så dålig att de inte kan placeras • Hög ekologisk funktion till exempel områden i någon kategori. Det betyder att med tillräcklig som är viktiga reproduktionsområden, rastplat- kunskap skulle arten i fråga kunna höra hemma ser, uppväxtmiljöer och spridningskorridorer. i vilken kategori som helst – från Livskraftig till Akut hotad, eller till och med Nationellt utdöd. • Naturliga eller kulturskapade biotoper med lång Kategorin LC – Livskraftig, rör arter som inte kan kontinuitet till exempel naturskogar, högmossar placeras i någon av ovanstående kategorier. eller naturbetesmarker.

• Miljöer och arter som är ovanliga i landskapet Många växt- och djurarter skyddas genom natio- för övrigt. nella och internationella bestämmelser, genom Artskyddsförordningen. • Områden som är opåverkade av mänskliga ingrepp. Detta gäller inte alltid, till exempel Vissa typer av biotoper, exempelvis stengärdes- odlingslandskapet där viss form av skötsel är en gårdar, omfattas av generellt skydd enligt biotop- förutsättning för naturvärdenas bevarande. skyddsbestämmelserna i miljöbalken. Arbetsföre- tag som kan skada naturmiljön får inte utföras • Mångformiga miljöer eller miljöer som bidrar inom sådana biotoper. Länsstyrelsen kan, om till att skapa mångformighet i ett för övrigt ensi- särskilda skäl ﬁnns, efter prövning lämna dispens digt landskap. från biotopskyddsbestämmelserna.

• Områden med särpräglade, särskilt tydliga eller Skogsstyrelsen inventerar och redovisar nyckel- vetenskapligt intressanta geologiska formationer. biotoper, det vill säga någorlunda enhetliga och avgränsningsbara livsmiljöer som har en avgörande betydelse, en nyckelroll, för den hotade och säll- synta delen av skogens ﬂora och fauna. Begreppet har i sig ingen juridisk innebörd.

Natura 2000 är det nätverk av områden som EU:s medlemsländer ska bidra till att skapa enligt två EG-direktiv, Habi tatdirektivet respektive Fågel- direktivet, vilka är bind ande. Syftet är att bidra till bevarandet av den biologiska mång falden inom gemenskapen genom att varje land tar ett ansvar för att säkra sin del av det gemensamma arv som naturen utgör. I bilagor till ovanstående direktiv listas de art er och naturtyper för vilka områden ska pekas ut.

2 Som medlem i EU har Sverige åtagit sig att se till på lyktstolpar och dylikt och vågar för den skull att naturtyperna och arterna har gynnsam bevar- inte lägga sitt bo nära vägen. andestatus, det vill säga att de finns kvar i en lång- siktigt hållbar omfattning genom att vidta bevar- Spridning av föroreningar till mark och vatten från andeåtgärder. Ett särskilt tillstånd krävs om man vägtrafiken påverkar växt- och djurlivet negativt. vill utföra åtgärder som kan påverka natur miljön Groddjur är mycket känsliga för denna typ av i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt. vattenföroreningar. Det har vidare konstaterats att Tillstånd får lämnas endast om verksamheten eller halten tungmetaller i den vägnära vegetationen kan åtgärden inte kan skada de förtecknade naturtyp- vara så stor att den innebär ett hot mot växtätande erna i Natura 2000-området, eller där denna inte fåglar och däggdjur, vilket innebär ännu större innebär en störning som på ett betydande sätt kan faror för rovdjuren eftersom en del gifter ackumu- försvåra bevarandet i området av de arter som leras högre upp i näringskedjan. avses skyddas. I de fall verksamheten inte kan til låtas kan den under vissa förutsättningar bli Såväl nationellt som internationellt räknas den föremål för rege ringens prövning. pågående förlusten av biologisk mångfald som ett av våra allra största miljöproblem. Det svenska vägnätet har sexfaldigats sedan andra världskriget och en så omfattande exploatering Vägar kan också ha positiv inverkan på naturvärden. får naturligtvis konsekvenser för växter och djur Vägrenar utgör ofta viktiga restbiotoper i odlings- men också för andra naturvärden, som till exem- landskapet och kan också fungera som spridnings- pel geologiska strukturer. Vi vet idag att trafiken korridor, inte minst för den naturliga ängsfloran. antagligen är den allvarligaste negativa faktorn för biologisk mångfald efter skogs- och jordbruk. Regionala och lokala myndigheter har genomfört inventeringar för att lokalisera områden med Vägar påverkar växt- och djurlivet genom fragmen- för höjda naturvärden, däribland våtmarksinven- tering, störning och förorening, trafikdöd, skapan- teringar, lövskogsinventeringar, ängs- och hag- det av barriärer samt en rad indirekta effekter. Det marksinventeringar med mera. I myndig heternas allt tätare infrastrukturnätet tillsammans med inventeringar delas i regel skyddsvärda miljöer upp bland annat förändringar inom de areella näring- i klass 1–3. arna gör att viktiga livsmiljöer styckas upp i så små enheter att stress och lokalt utdöende av arter Kulturmiljö uppkommer. Tillsammans med den barriäreffekt Kulturminnesvård är att värna om fysiska minnen som vägar skapar, minskar också utbytet av gener av tidigare generationer, spår av mänsklig verksam- mellan dessa småytor, vilket leder till inavel som i het i alla former. Kulturmiljövård är att värna om sin tur minskar förutsättningarna för livskraftiga helheterna, landskapet, sammanhangen. Kultur- populationer. minneslagen (KML) skyddar våra fornlämningar och fornfynd. Den reglerar hur byggnader och Ny forskning visar att minst 10 miljoner fåglar miljö er kan förklaras som byggnadsminnen. Lagen dödas i trafiken varje år, liksom 10 procent av ger ett speciellt skydd åt landets kyrkor. Den för- älgstammen. Bland grävlingarna är trafiken den bjuder utförsel ur landet av äldre kulturföremål. största enskilda dödsorsaken och dödstalen är så stora i förhållande till den totala populationen i I KML 2 kap 1 § skyddas fasta fornlämningar. Fasta landet att grävlingens existens på sikt kan vara fornlämningar är ”lämningar efter människors verk- hotad. Andra djurgrupper och arter som är hårt samhet under forna tider, som har tillkommit genom drabbade av trafikdöden är grod- och kräldjuren äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna”. samt igelkotten. Riksantikvarieämbetet handlägger frågor av betyd- Många arter störs av närheten till en väg, till exem- else för hela landet. Ämbetet arbetar med rådgiv- pel av buller och ljussken. Grodor har svårt att höra ning, forskning, vård, information och utbildning. varandra under lekperioden om lekdammen ligger Ämbetet har det kulturhistoriska ansvaret för för nära en starkt trafikerad väg och en del fågelar- Sveriges kyrkor och för de byggnader som ägs av ter, som till exempel vissa vadarfåglar, ser ett hot i staten, statliga byggnadsminnen. att kråkor och rovfåglar får utmärkta utsiktsplatser

3 På regional nivå är det länsstyrelserna som har växtlighet som förekommer längs vägen. myndighetsansvar. De ansvarar för regional planering. Deras kulturmiljöenheter, under ledning av För luftkvaliteten i utomhusluft gäller miljökvali- läns antikvarierna, ansvarar för kulturmiljövården tetsnormer enligt MB 5 kap. De anger förorenings- i länen. nivåer som männi skor, natur och miljö kan utsättas för utan påtagliga olägenheter. Idag finns normvär- Kulturmiljövårdens myndigheter och institutioner den för kvävedioxid, svaveldioxid, bly och inand- kartlägger vad vi bör bevara. Riksantikvarieämbe- ningsbara partiklar. tet, länsstyrelser, kommuner och museer inventerar och dokumenterar fornlämningar, bebyggelse och Lavar har visat sig vara känsliga för luftförorening- miljöer. ar. Träd i tätorter och längs större trafikleder upp visar oftast en tydligt utarmad lavflora till följd Friluftsliv och rekreation av lokala luftföroreningar. And ra typer av vegeta- Friluftslivsintresset avser skydd av naturkvaliteter tionspåverkan, till exempel skogsskador orsakade för rekreation och friluftsliv. Med friluftsliv avses av lokala föroreningar från vägtrafik förekommer vistelse i naturen för naturupplevelse, fysisk akti- sällan i Sverige. vitet eller avkoppling. Till väsentliga naturkvaliteter för friluftslivet hör bland annat variationen i Vid mycket höga halter förekommer även skador landskapet. Även anläggningsbaserade aktiviteter, på människan, till exempel irritation i luftvägarna till exempel motorsport, ridning, bollspel, skytte och i ögonen. Även kroniska skador kan uppstå, etcetera ingår i friluftslivsintresset. vid föroreningshalter avsevärt över gällande rikt värden. Känsliga personer, till exempel astma- Riksobjekten för friluftslivet är områden som har tiker, kan dock påverkas redan vid måttligt för- så stora friluftslivsvärden på grund av särskilda höjda halter av luftföroreningar. Flera hundra av de natur- och kulturkvaliteter och tillgänglighet för årligen inträffande cancerfallen anses vidare bero allmänheten, att de är eller kan bli attraktiva för på föroreningar från vägtrafik. besökare från hela eller stora delar av landet eller utlandet. Många olika landskapstyper ska finnas Ett flertal faktorer påverkar halten av en viss avgas- representerade. Kriterier för friluftsintresset är att komponent till exempel avstånd, höjd, antal fordon, något eller några av följande förutsättningar ska typ av fordon, körmönster, klimat, topografi, vege- vara goda. Det gäller förutsättningar för positiva tation invid väg med mera. upplevelser vid • natur- eller kulturstudier Regionala konsekvenser av luftföroreningar har • vandring eller långfärder på skidor inflytande över områden vars storlek omfattar från • strövtåg, cykelturer eller skidåkning några kvadratmil till att täcka delar av en kontinent. • bad, båtsport, kanoting eller skridskofärder Bilavgaser ger kanske de allvarligaste miljöeffekt- • fritidsfiske, jakt, bär- eller svampplockning. erna på regional nivå.

Luftföroreningar Luftföroreningar som har konsekvenser på global Utsläpp av luftföroreningar från fordon som trafi- nivå karaktäriseras av att de omsätts eller bryts ned kerar vägar har konsekvenser på lokal, regional och mycket långsamt. Fordonsavgaser innehåller metan global nivå. och koldioxid, ämnen som tillhör de så kallade växthusgaserna. Lokala effekter på grund av till exempel en väg kan uppstå om halterna av luftföroreningar med Den förväntade ökningen av andelen katalysator- direkta effekter blir mycket höga. Komponenter renade fordon kommer att minska luftförorening- i fordonsavgaser som kan påverka växtligheten i arna från biltrafiken, framförallt på lokal och närområdet kring en väg är dels partikelbundna regional nivå. föroreningar som till exempel blysalter och PAH (polyaromatiska kolväten), dels gasformiga kom- Vibrationer ponenter som kolväten och kväveoxider. Omfatt- Vägtrafik kan ge upphov till vibrationer, främst på ningen av de lokala effekterna beror dels på för- grund av ojämnheter i vägbanan. Vibrationer från o reningskoncentrationen, dels på vilken typ av vägtrafik kan vara ett problem, främst där tung

4 trafik färdas på vägar med en undergrund av lös mindre, men även sådana massor kan i vissa fall lera och där avståndet till känsliga byggnader är behöva placeras permanent. mindre än cirka 100 meter. Pågående och framtida markanvändning redovisas Vibrationer kan subjektivt medföra stressreaktio- på en översiktlig nivå i lagstadgade kommunala ner och förorsaka störning. Det kan emellertid vara översiktsplaner. I dessa framgår även restriktioner svårt att särskilja störningar av buller och stör- för markanvändning, som till exempel riksintresse- ningar av vibrationer. Vägtrafik och vägbyggnads- områden, naturreservat med mera. För att ytter- arbete kan ge upphov till skador på byggnader. De ligare styra bebyggelsens omfattning och utförande viktigaste faktorerna förför störningens storlek är kan områdesbestämmelser upprättas. I detalj regle- vägens och byggnadens undergrund, vägens jämn- ras markanvändningen i tätbebyggelse av bland het, fordonsmängd, fordonshastighet, avståndet till annat detaljplaner. vägen och byggnadens grundläggningssätt. För att Trafikverket ska kunna genomföra en plane- Hushållning med naturresurser rad vägutbyggnad krävs normalt att den överens- Hushållningen avser att säkra ett långsiktigt ut- stämmer med kommunens översiktsplan. Om den nyttjande av förnyelsebara och icke-förnyelsebara berör detaljplanelagt område får arbetsplanen inte naturresurser. Enligt förarbetena till naturresurs- strida mot bestämmelserna i detaljplanen annat än lagen kan hushållning med naturresurser tolkas om det är att betrakta som en mindre avvikelse. mycket brett och motsvara målsättningen om lång- siktigt hållbar utveckling. Denna hushållning ska Vattenföroreningar bedömas utifrån sociala, ekologiska och samhälls- Opåverkade vattensystem är i vår natur en för- ekonomiska aspekter. utsättning för växt- och djurliv med naturlig sam- mansättning och mångfald. Opåverkade vatten- De naturresurser som är grundläggande för pro- system har vidare stor betydelse för människan för duktionen och som ofta är relevanta att ta upp i exempelvis vattenförsörjning och rekreation. samband med MKB för vägprojekt kan hänföras till följande intressen: Föroreningar som kan spridas med vattnet från • Mark och vatten för areella näringar (jord- och vägen är bland annat slitageprodukter från vägen skogsbruk, fiske, rennäring, jakt). samt halkbekämpningsmedel, främst salt. Även • Vattenförsörjningsintressen. nedfall från avgaser, främst bly, kan påverka vägens • Material, täkt- och deponeringsbehov, ofta närmaste omgivning. grus hushållningsintressen. • Energi/bränslen med hänsyn till energihushåll- Vägen kan också påverkan den naturliga vatten- ningen och den globala påverkan som har betyd- omsättningen, oftast genom ökad dränering av else för utnyttjande av jorden. yt- och grundvatten. Vid djupa vägskärningar kan naturliga vatten förande lager skäras av eller ge Utöver den direkta påverkan som ianspråktagandet upphov till dränering av kringliggande brunnar. av mark innebär påverkas ofta möjligheterna till ett rationellt utnyttjande av skogs- och jordbruksmark Lokalt kan dessutom erosion uppträda vid bort- om ägorna delas och därigenom blir svårskötta. ledande av dagvatten.

Utbyggnaden av en väg kräver i sig tillgång till Trafikverket har som väghållare det direkta an- resurser. Till vägbyggnaden åtgår högklassiga svaret för det statliga vägnätets miljöpåverkan, material som naturgrus eller krossat berg. I de inklu sive påverkan på yt- och grundvatten. För flesta vägprojekt uppkommer också överskotts- hantering av vägdagvatten innebär detta (utdrag ur massor, oftast jordmaterial som inte kan användas Trafikverkets publikation nr 2004:195): till vägbyggnad och sällan är intressanta för an- • Grundvatten ska skyddas mot skador av infiltre- dra ändamål. Inom ramen för vägprojektet pekar rat dagvatten och utsläpp i samband med olyckor. Trafikverket normalt ut områden som är tänkbara för placering av sådana massor. I de fall det uppstår • Ytvatten ska skyddas mot föroreningar. överskott av material som är användbart för andra byggnadsändamål är placeringsproblemet oftast

5 • Vägsaltets inverkan på vattentäkter ska minska Ibland görs medvetna grundvattensänkningar för och på sikt upphöra. att kunna anlägga till exempel broar och portar. Väg anläggningens påverkan på grundvatten upp- • Vid planering och projektering av nya vägar och står framförallt som en bieffekt av skärningar. åtgärder utefter befintliga vägar ska risker, sår- barhet och värde utredas för såväl grundvatten Förorenad mark som ytvatten. När ny väg ska anläggas utförs ofta omfattande markarbeten med schakt av jord, berg och gammal I MKB-processen identifieras vattenresurser, risk asfalt samt omhändertagande, återanvändning och för påverkan på dessa av vägförslaget samt lämp- bortforsling av massorna. Om massorna är rena kan liga åtgärder för att skydda dem. de användas fritt inom uppdraget. Är de förorenade på något sätt ska de hanteras olika beroende på Yt- och grundvattenresurserna nära vägar påverkas typ och halten av föroreningar. Trafikverket har bland annat av föroreningar från vägdagvatten, egna rekommendationer för omhändertagande av mark-, vatten- och luftföroreningar samt läckage förorenad mark, vägdikesmassor och gammal asfalt av miljöfarliga ämnen i samband med trafik- som kan innehålla stenkolstjära med olika höga olyckor. Redan mycket små halter av till exempel halter av PAH (polycykliska aromatiska kolväten). petroleum produkter (olja, bensin, diesel) i vatten Det finns även nationella riktlinjer och föreskrifter kan uppfattas av människans smak- och luktorgan. med rikt- och gränsvärden som styr hur förorenad mark ska tas om hand. I vägdagvatten kan följande ämnen förväntas i olika höga koncentrationer: koppar, zink, bly, kadmium, Jord och berg som är förorenade kan också ha spritt PAH, fosfor, kväve, natriumklorid (vägsalt) och föroreningar till omkringliggande yt- och grund- platina. Ämnena kommer bland annat från avgaser, vatten. Vid anläggandet av ny väg måste därför såväl oljor, korrosion, däck, vägbanor, katalysatorer, jord, berg och vatten som är förorenat tas om hand. halkbekämpning och bromsbelägg. Vid korta häf- tiga regn bildas de högsta föroreningskoncentratio- Trafikbuller nerna och därmed den största miljöbelastningen. Buller definieras som oönskat ljud och upplevelsen av denna är därför i hög grad individuellt betingad. Det är viktigt att undersöka om anläggandet av ny Beräkningar visar att cirka 1,6 miljoner människor i väg förändrar yt- och grundvattenflöden så att flora, Sverige är utsatta för störande vägtrafikbuller. Buller fauna, bäckar, dammar, våtmarker, vattentäkter och från gator och hårt belastade trafikleder med tung grundvattenförekomster påverkas negativt. Vid trafik svarar för merparten av störningarna. djupa skärningar kan vattenförande lager skäras av och dräneras. Detta kan även medföra att om- Vägtrafikbullret kommer både från motorerna och kringliggande brunnar och naturliga källor sinar. från däcken. Vid hastigheter över 50–70 km/h Skyddsvärda objekt kan i anläggningsskedet skadas dominerar däcksljuden. genom läckage av miljöfarliga ämnen. Under byggtiden kan transporter, arbetsmaskiner Anläggandet av nya ledningar, skärningar, diken, och sprängning orsaka buller störningar som kan schakter, vägbankar och underfarter kan göra vara mycket störande även om de är tillfälliga. att vattendelare för såväl yt- som grundvatten för flyttas. Installation av vertikaldränering Bullerstörningar beror på mottagarens/miljöns och djupstabilisering med hjälp av till exempel känslighet och på bullrets karaktär. Buller kan orsa- kalkcement pelare kan också påverka och förändra ka minskad trivsel, sömnstörningar och i värsta fall grundvattnet så att till exempel ett tidigare ut- ohälsa i bostadsområden samt kraftigt försämrade strömningsområde förvandlas till ett inströmnings- rekreationsvärden och naturupplevelser i parker område. En sådan förändring medför också större och grönområden. risk för spridning av föroreningar. Anläggande av anläggning för infiltration av vägdagvatten kan få Trafikbullernivåer kan beräknas eller mätas med negativa konsekvenser för kvaliteten på värdefull hjälp av standardiserade metoder. Vanligen anger grundvattenförekomst om det görs på fel sätt och man trafikbuller nivåer i form av ett vägt medel- på fel plats. värde över ett dygn (ekvivalentnivå). I vissa fall

6 är det motiverat att också ange toppvärden, till exempel vid enskilda fordonspassager (momen- tannivå). Måttenheten är dB(A) (decibel A, där A betyder att man använt ett ﬁlter som efterliknar örats upplevelse).

Bullerutbredningen från en väg påverkas av ﬂera faktorer, dels sådana som påverkar bullerkällans styrka, dels sådana som påverkar utbredningen av bullret.

Bullerkällan påverkas av traﬁkmängd, hastighet, andel tunga fordon, vägens lutning och belägg- ningstyp.

Bullerutbredningen påverkas av vägens nivå i för- hållande till omgivningen, mottagarens nivå, övriga terrängförhållanden, markslag och väderlek.

Traﬁkverket, Box 1170, 462 28 VÄNERSBORG. Besöksadress: Vassbottengatan 14. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.traﬁkverket .se