De Byggde Internet I Sverige
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
de byggde internet i sverige Utgiven av: ISOC-SE, Box 7559, 103 93 Stockholm [email protected], www.isoc.se Formgivning och Produktion: Typeman Tryck: Danagårds Grafiska Andra upplagan: September 2009 isbn 978-91-974517-2-7 Förord ISOC-SE ISOC-SE har tagit som sin uppgift att dokumentera Internethistorien och därmed utvecklingen i Sverige. Metoden vi använt är den samma som under den första versionen, en författare har intervjuat ett antal personer som deltagit i utvecklingen under den senaste femårsperioden. Författarna ansvarar för sin text och för återgivandet av intervjupersonernas åsikter. ISOC-SE har valt ut de personer som har intervjuats. Ca 35 ledande personer som under de aktuella åren arbetat med internet i Sverige. Version ett för åren 1983-2002 finns intakt i första delen av boken. På så sätt finns hela perioden dokumenterad. Den som vill läsa vad som hänt de senaste fem åren 2003-2009 kan läsa sista avsnittet på sidorna 158-207. Internet utvecklas snabbt och används av allt fler organisationer och använ- dare. Utvecklingen under de senaste fem åren har varit fenomenal. Vi har i Sverige i slutet på 2009 cirka 900 000 domännamn, en ökning från 100 000 domännamn 2003 och trafiken över våra riksknutpunkter har ökat flerfaldigt. Även kapaciteten i näten har ökat kraftigt. De senaste fem åren har inneburit ändrade förutsättningar i form av nya affärsmöjligheter, ökad myndighetsregle- ring, samt både hot och möjligheter för internets vidareutveckling. Internet är idag en nödvändig samhällsfunktion för många människor och enligt World Internet Institute (WII) finns det sju miljoner internetanvändare i Sverige i åldersgruppen 16-74 år. Av dessa kommer 81 procent åt internet hem- ifrån och 75 procent av befolkningen har tillgång till bredband. Den vanligaste applikationerna är idag e-post med 95 procent. Majoriteten tar del av nyheter, därefter söker man information om tidtabeller, bio, adresser och tv-program, besöker webbsidor med anknytning till hobby eller specialintresse. 78 procent av befolkningen över 16 år använder internetbank. Internet är en vital del för myndigheterna. Medborgarna kan deklarera via internet och söka samhällstjänster 24 timmar per dygn. Vi känner en stolthet över att kunna bidra till en uppdatering av den svenska internethistorien. Den handlar inte om börsbubblor, konflikter, eller skanda- ler som kan ha inträffat utan försöker göra en saklig beskrivning som går på djupet och ger ett erkännande åt insatserna från dem som fortsatt utvecklat den svenska delen av internet, dess infrastruktur, applikationer och användning som är själva förutsättningen för IT-nationen Sverige. Stockholm i september 2009 Östen Frånberg ordförande ISOC-SE de byggde internet i s v e r i g e andra utgåvan Författad av: Inga Hamngren och Jan Odhnoff (1983-2003) Jeroen Wolfers (2004-2009) på uppdrag av ISOC-SE isoc-se 2009 Innehållsförteckning 14 Sammanfattning och läsanvisning 18 Inledning: Idén bakom Internet 1983 till 1996 – ideellt arbete och entusiasm Striden för Internetprotokollet 20 första e-posten till sverige 22 .se registreras 23 så bildades sunet 26 ip tidigt på ericsson 28 sunet väljer ip-protokollet 33 dns och rotnamnsservern 34 tidiga regler för .se 36 nordunet 37 atlantförbindelsen Den första kommersiella Internettjänsten 40 basnät 90 blev swipnet 48 ebone 50 gopher 54 de första webbsidorna 58 ietf-möte i stockholm Omvärlden vaknar 60 politikerna får upp ögonen 63 valet 1994 64 allt fler vill ha domännamn 67 snus – interoperabilitetsmässor 70 sof 72 Rebellen Peter Löthbergs egen berättelse 1997 – 2003 – institutioner och byråkrati tar över 82 internetutredningen 84 isoc-se bildas 86 de nationella knutpunkterna Turbulensen kring .se 90 lavinartad ökning av domännamn 92 iis och nic-se bildas 102 debatt och pressbevakning 105 domännamnsreglerna 113 å, ä och ö i domännamn 114 ii-stiftelsen utökas 119 Internationellt arbete 127 säkerhetsfrågor 131 Utbildningsbehov Regeringens Internetpolitik 136 internet introduceras i politiken 137 it-kommissionen 141 kk-stiftelsen och skolpolitiken 145 finansieringen av sunet 146 infrastrukturen – nät 150 pts 154 Avslutande kommentar 2004 – 2009 – utveckling 5 år 158 Författarens introduktion 160 Internet i Sverige: fler användare, tätare trafik 161 mer konkurrens på bredband 162 sunet ökar hastighet och redundans 163 grid-teknik ger superdatorer över nätet 163 stadsnäten nedåt i värdekedjan 164 ökad förståelse hos företagen 164 operatörerna – låsa in eller öppna upp 166 operatörerna färre och större 166 fler bloggar och domännamnsregisteringar 167 e-handeln ökar 167 hälsa och sjukvård 168 papperslöst och videokonferenser 169 fortfarande digitala klyftor i Sverige 170 Fler användare – ökad hotbild 172 allt bättre säkerhetsmedvetenhet hos de stora aktörerna 175 Integritet i informationssamhället 177 övervakning av medborgarna 178 säkerhet på rotnivå 180 Statens och myndighetens intressen 181 3G-utbyggnaden med stenhård messing 182 Sveriges röst för internet – internet governance 183 toppdomänlagen, inget nytt under solen 184 Ansvaret för olika internetfunktioner 185 internetföreningarna missar de yngre 186 icann släpper toppdomänerna fria? 187 Sverige säkrar roten 188 IPv6, var god dröj 189 Nya applikationer – musik, film och tv på nätet 190 ip-telefoni, skype och streaming 191 wikipedia mot susning 192 fildelning och the pirate bay-rättegången 194 behöver vi var sitt VPN? 194 google – världsbiblioteket 195 creative commons – en ny upphovsrätt 196 Användbarhet – internet allt enklare att använda 196 användarna blir publicister – bloggandet tar fart 197 nästa steg: sänd din egen tv 198 Sociala Medier –från Lunarstorm till Bambuser 199 facebook och twitter 200 sociala medier – ökad öppenhet och transparens 200 minskar medias makt? 201 ordens betydelse – sökmotoroptimering 201 en ny offentlighet 201 det digitala sopberget 203 Mobilt Internet 206 Internet med förbehåll i framtiden 208 Tidsaxel 214 Persongalleri 218 Ordförklaringar 228 ISOC-SE Förord ISOC-SE isoc-se har under en längre tid sett behovet att berätta Internets his- toria i Sverige innan kunskap går förlorad och de viktiga källorna försvinner. På initativ av Hans Wallberg beslöts hösten 2002 att engagera två oberoende författare för att skriva den svenska Internethistorien med hjälp av tillgänglig dokumentation men framför allt med användning av de levande källor som fortfarande finns mitt ibland oss. Metoden blev att intervjua ett 35-tal ledande personer som arbetat med Internet i Sverige för att få fram en så bra belysning som möjligt av vad som hänt. Det handlar många gånger om färgstarka personer med bestämda åsikter som i boken också har fått komma fram genom direkta citat. Författarna har därigenom kunnat sätta lite mer färg på berättelsen och citaten ger texten liv. Det är alltså inte en strikt neutral och inte heller en entydig och i alla delar korrekt bild som tecknas av den svenska utvecklingen. Författarna tar inte ställning för den ena eller andra åsikten utan låter framställningen spegla de många perspektiv man kan ha på det som hänt. Författarna ansvarar för sitt verk och för återgivandet av intervjupersoner- nas åsikter. ISOC-SE har bidragit med förslag om intervjupersoner och med bakgrundsdokumentation men har inte tagit någon del i uppläggningen av intervjuerna, själva skrivarbetet eller analysen. ISOC-SE avser i det kommande att på motsvarande sätt belysa andra frågor genom att ge ett uppdrag till oberoende författare och ge ut deras verk med copyright ISOC-SE. Vi känner en viss stolthet över att ha bidragit till att vi nu fått en svensk Internethistoria som inte handlar om e-handels- och börsbubblor utan som går på djupet och ger ett erkännande åt insatserna från dem som lagt grunden till den svenska delen av Internet och byggt upp den infrastruktur som varit och fortfarande är själva förutsättningen för IT-nationen Sverige. stockholm oktober 2003 Östen Frånberg ordförande isoc-se Författarnas förord vi har valt att kalla historien om den svenska delen av Internet ”De byggde Internet i Sverige” därför att vi lagt tonvikten vid pionjärerna, deras insatser och versioner av historien. Det gör att det finns gott om citat i texten, som förhoppningsvis blir mer levande på det viset. Någon objektiv sanning finns som bekant inte. Den tekniska utvecklingen har inte varit lätt att beskriva på ett sätt så att även tekniskt obevandrade kan förstå. Vår ambition är att berätta inte enbart för ”de redan frälsta” utan för en intresserad allmänhet. Internet vimlar av för många obegripliga förkortningar som vi har haft ambitionen att förklara men som samtidigt tynger framställningen. För att underlätta förståelsen har vi lagt in faktarutor och bifogar en lista på förklaringar av ord och förkort- ningar. Vi vill tacka alla de 35 personer som vi talat med för deras öppenhet och beredvillighet att låta sig intervjuas. Ett särskilt tack till Jan Berner som hjälpt till med att få bättre struktur i skildringen av den tekniska utvecklingen. Inga Hamngren och Jan Odhnoff 14 de byggde internet i sverige Sammanfattning och läsanvisning historien om internet i sverige spänner över en relativt kort tidsrymd, knappt 20 år (om fem års förhistoria tas med). Men den är tät av händelserika och viktiga utvecklingssteg. Ändå var det länge en för allmänheten mycket undanskymd historia. Vi har valt att göra vår historieskrivning uppdelad i två tidsperioder. Den första från 1983 till 1996 präglades av entusiasm och närmast ideella arbetsinsatser. Den andra från 1997 till 2003 karaktäriserar vi i korthet med att institutioner och byråkrati tar över för att skapa stabilitet och kontinuitet. Den första tiden av pionjärinsatser är väsentligen koncentrerad till tiden före 1991, det år då kommersiella Internettjänster började erbjudas i Sverige och det blev litet bredd på verksamheten. Men det första steget vi fokuserar på är att Björn Eriksen på Enea Data för 20 år sedan lyckades ta emot ett e-brev från Amsterdam. Detta kunde mycket väl ses som en fotnot i historien om det inte var så att Eriksen tog flera steg vidare. Han utvecklade e-posten och några år senare registrerade han landskoden .se. Han fick ett personligt ansvar av den organisation i USA som delade ut landskoder som toppdomäner att förvalta se-domänen så som han fann lämpligt.