Selskab for Østnordisk Filologis Ostnordische
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
ORGANISATION Anja Blode M.A. [email protected] Dr. Elena Brandenburg [email protected] Dr. Regina Jucknies [email protected] ADRESS SELSKAB FOR Institut für Skandinavistik/Fennistik Philosophische Fakultät ØSTNORDISK FILOLOGIS Universität zu Köln 4. internationale konference Albertus-Magnus-Platz 50923 Köln 4. Internationale Tagung E-POST [email protected] der Gesellschaft für OSTNORDISCHE INFO PHILOLOGIE MER v 12. - 14. JUNI 2019 Handschrift: Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library, E don. var. 3 8°, 205 E don. var. Handschrift: Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library, SELSKAB FOR ØSTNORDISK FILOLOGIS 4. internationale konference Köln 12. - 14. juni 2019 PROGRAMPROGRAMPROGRAMPROGRAMPROGRAMPROGRAMPROGRAMM Philosophikum 17.30-19.00 Workshop: Handbok i östnordisk filologi onsdag 12. juni 2019 S 58 19.15 Nämndens möte 8.45-9.15 Registrering 9.15-9.30 Välkomstord: Prof. Dr. Gabriele von Glasenapp torsdag 13. juni 2019 (Vice Dean for Staff, Equality and Diversity) 9.00-10.30 9.30-10.30 Tekstvittnen och lingvistik 1 Paleografi och kodikologi 1 Anna Catharina Horn (Universitetet i Oslo): key note: Bo-A. Wendt (Lunds universitet): Vad är filologi – vem är filolog? Materialitet og kontinuitet i de Louise Faymonville (Stockholms universitet): Riddare, äwintyr och faghra vestgötiske lovene Karl G. Johansson (Universitetet i Oslo): ordh – bruket av ett höviskt ordförråd i fornsvenska texter Miracles and more. The composite manuscript Cod Holm A 110 Anja Ute Blode (Universität zu Köln): 10.30-11.00 Kaffe “Well known, but not known well?” – Recent discoveries in two Old Danish manuscripts 11.00-12.30 Tekstvittnen och lingvistik 2 10.30-11.00 Odd Einar Haugen (Universitetet i Bergen): En felles grammatik for eldre Kaffe nordisk? 1 11.00-12.30 Luca Panieri (Libera Università di Lingue e Comunicazione IULM - Milano): En Paleografi och kodikologi 2 Roger Andersson fælles grammatik for ældre nordisk? 2 (Stockholms universitet): Små tungor ger stor kunskap Joseph M. Sullivan Viveca Rabb (Åbo Akademi): Variation mellan textvittnen av medeltida brev: (University of Oklahoma): Differing attitudes about the En jämförande undersökning av språkbruk från Nådendals kloster expectation of payment in the Eufemiavisor and the Erikskrönika Marita Akhøj Nielsen (Det Danske Sprog- og Litteraturselskab): Old Danish 12.30-14.00 Lunch in print 12.30-14.00 14.00-15.30 Tekstvittnen och lingvistik 3 Lunch Lasse Mårtensson (Stockholms universitet): Morphological variation for the 14.00-15.30 Transmission, adaption och nya medier 1 purpose of textual criticism. The case of Tungulus Andrea Meregalli Juliane Tiemann (Universitetet i Bergen): Historical punctuation in Old Norse (Università degli Studi di Milano): Reconsidering the Old Sune Gregersen (Universiteit van Amsterdam): How ‘can’ becomes ‘have to’: Danish version of the Gospel of Nicodemus Seán Vrieland Middle Danish mughe and its West Germanic parallels (Københavns universitet): Guta saga in translation Jonatan Pettersson (Stockholms universitet): Principerna bakom den 15.30-15.45 Kaffe fornsvenska Moseboksöversättningen 15.30-16.00 15.45-17.15 Tekstvittnen och lingvistik 4/workshop Kaffe Hanne Ruus (Københavns universitet): Access to the universe of ballads. A 16.00-17.00 Transmission, adaption och nya medier 2 textbased network of semantic relations and genre specific features Mikko Kauko Matteo De Franco (Università degli studi di Pavia/Università degli Studi di (Åbo universitet): De bibliska citaten i Mechtilds uppenbarelser Alessandro Palumbo Bergamo): Slavery in Gotland. A cross-disciplinary study of Guta lag (Universitetet i Oslo): Language switching and script Patrick Farrugia (Universitetet i Bergen): A paleographic and orthographic mixing: multilingual landscapes of medieval Scandinavia survey of Codex Runicus, AM 28 8vo 19.00 Konferensmiddag Brauhaus Quetsch, Hauptstraße 7, 50996 Köln 17.15-17.30 Pause PROGRAMPROGRAMPROGRAMPROG fredag 14. juni 2019 9.00-11:00 Projektpresentation och workshop Patrik Åström/Patrik Granholm (Kungliga Biblioteket Stockholm): Svenska eftermedeltida handskrifter i Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek – ett katalogiserings- och digitaliseringsprojekt Workshop: E-Learning i östnordisk filologi (Anne-Katrin Heinen, Karolin Pohle, Universität zu Köln) 11:00-11.15 Kaffe 11:15-11.45 Årsmöte (sällskapets medlemmar) – konferensen avslutas 12:30 Guided tour: i den äldsta delen av innerstaden och domkyrkans bibliotek (Erzbischöfliche Diözesan- und Dombibliothek) med handskriftet Cod. 130 onsdag 12. juni 2019 Vad är filologi – Riddare, äwintyr och faghra ordh – bruket av ett vem är filolog? höviskt ordförråd i Bo-A. Wendt fornsvenska texter Lunds universitet/Svenska Akademiens ordboksredaktion ett inlägg under den senaste generalförsamlingen för Sällskap för öst- Louise Faymonville nordisk filologi förfäktades en snäv förståelse av filologibegreppet, och Stockholms universitet I det finns givetvis allt skäl att inom detta sällskaps ram reflektera närmare kring vad vi egentligen menar med filologi. Alltsedan August Schleicher ufemiavisorna, översatta till svenska i början av 1300-talet, är Sveriges 1850 beskrev filologi och lingvistik som sidoordnade begrepp (inte såsom första skönlitteratur påfolkspråk och de är likaså typiska representan- tidigare det senare som en vanligtvis underordnad del av det förra) har ter för den höviska litteraturen med dess riddare, äventyr och väna det funnits olika bud på hur de skall avgränsas i förhållande till varandra, Edamer. De tre riddarromanerna anses ha influerat produktionen Eriks-av och det har också utvecklats litet traditioner i olika länder. Också den äldre krönikan, där tydliga höviska teman framträder, men de kan också ha haft föreställningen om en vidast möjligt fattad filologi – snarast: språk-, littera - inverkan på andra texter, såväl inhemska som översatta. Eufemiavisorna tur- och till och med kulturstudier överhuvudtaget, om än med kronologisk traderades och reproducerades under drygt två århundraden i Sverige och insnävring – har levt kvar, i Norden inte minst i benämningar på universitet- återfinns i sammanlagt åtta senmedeltida svenska samlingshandskrifter sinstitutioner (i Danmark och Finland) och i tidskriftsnamn, men åtminstone med varierande innehåll. Den äldsta av dem, Cod. Holm. D 4, dateras till på svenska torde den inledningsvis nämnda snäva definitionen, något i första hälften av 1400-talet, medan de yngsta av dessa handskrifter är från stil med: textutgivning samt (därtill hörande) rannsakning av enskilda tex- 1520-talet. Det höviska materialet förvaltas på så vis över tid men i något ters tradering och materialitet och enskilda textställens tolkning, rätt väl olika utföranden och kodikologiska sammanhang. Olika aspekter av det motsvara det gängse bruket. Satt i motsättning till lingvistik kan ett sådant höviska som förekommer i Eufemiavisorna kan också återspeglas i varie- termbruk emellertid lätt problematiseras, eftersom lingvistiken också kan rande omfattning i andra typer av texter, exempelvis genom bruket av ett ges och inte sällan har givits en snäv definition: rannsakning av språket visst ordförråd. I mitt föredrag avser jag presentera preliminära resultat av som system. Jag skall i mitt föredrag bland annat med hjälp av begreppen en analys av bruket av ett höviskt ordförråd, med utgångspunkt i Eufemia- lingvistisk filologi och filologisk lingvistik försöka ringa in de forskningsom - visorna, i senmedeltida fornsvenska texter och utifrån detta diskutera vilka råden som kan urskiljas i det breda gränsland som uppstår mellan en så- motiv som reproducerades och hur den höviska litteraturen och tematiken lunda snävt definierad filologi och en lika snävt definierad lingvistik – utan kan ha uppfattats av dåtidens mottagare. att nödvändigtvis räkna med att därigenom slutgillt kunna svara på frågan i föredragets rubrik. 6 7 datering av disse utviklingene kan man forklare språklige trekk i de utvalg- te tekstene i et diakront perspektiv. En felles grammatikk Ettersom de norske og islandske tekstutdragene hovedsakelig er fra 1200- og 1300-tallet, vil det i disse være få avvik i forhold til den underliggende, eldre språknormen. Derimot vil det være større avvik i de danske og svens- for eldre nordisk? ke tekstene, hvorav noen er så unge som fra nærmere 1500. Men også - To tematisk forbundne bidrag disse avvikene, som hver for seg representerer språklige utviklingstrinn, kan føres tilbake til den underliggende normen. I sitt bidrag diskuterer Luca Panieri hovedtrekkene i den fonologiske utvik- Odd Einar Haugen lingen man kan spore i de utvalgte tekstene, og hvordan denne er reflek - Universitetet i Bergen tert i deres ortografi. Odd Einar Haugen diskuterer i sitt bidrag hvordan man kan fremstille den. Luca Panieri Libera Università di Lingue e Comunicazione IULM - Milano løpet av september 2018 ble første bind av Le lingue nordiche nel me- dioevo publisert, både som Open Access (http://omp.novus.no/index. I php/novus/catalog/book/2) og som ordinær, trykt bok. Dette bindet, som var et samarbeidsprosjekt mellom én norsk og fire italienske filologer, gir en allmenn innføring i den språklige utviklingen av de nordiske språke- ne foruten et utvalg av kortere tekster fra perioden 1200–1500 på dansk, gutnisk, svensk, norsk og islandsk, supplert med parallelle oversettelser til italiensk. På SØF-konferansen i oktober 2017 la Odd Einar Haugen frem de prinsip- pene man hadde lagt til grunn for normaliseringen av ortografien i teks- tene, og Luca Panieri skisserte oppbyggingen