Selskab for Østnordisk Filologis Ostnordische

Home , Scanian dialect

ORGANISATION Anja Blode M.A. [email protected] Dr. Elena Brandenburg [email protected] Dr. Regina Jucknies [email protected]

ADRESS SELSKAB FOR Institut für Skandinavistik/Fennistik Philosophische Fakultät ØSTNORDISK FILOLOGIS Universität zu Köln 4. internationale konference Albertus-Magnus-Platz 50923 Köln 4. Internationale Tagung E-POST [email protected] der Gesellschaft für OSTNORDISCHE INFO PHILOLOGIE MER v 12. - 14. JUNI 2019 Handschrift: Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library, E don. var. 3 8°, 205 E don. var. Handschrift: Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library, SELSKAB FOR ØSTNORDISK FILOLOGIS

4. internationale konference Köln 12. - 14. juni 2019 PROGRAMPROGRAMPROGRAMPROGRAMPROGRAMPROGRAMPROGRAMM

Philosophikum 17.30-19.00 Workshop: Handbok i östnordisk filologi onsdag 12. juni 2019 S 58 19.15 Nämndens möte

8.45-9.15 Registrering

9.15-9.30 Välkomstord: Prof. Dr. Gabriele von Glasenapp torsdag 13. juni 2019 (Vice Dean for Staff, Equality and Diversity) 9.00-10.30 9.30-10.30 Tekstvittnen och lingvistik 1 Paleografi och kodikologi 1 Anna Catharina Horn (Universitetet i Oslo): key note: Bo-A. Wendt (Lunds universitet): Vad är filologi – vem är filolog? Materialitet og kontinuitet i de Louise Faymonville (Stockholms universitet): Riddare, äwintyr och faghra vestgötiske lovene Karl G. Johansson (Universitetet i Oslo): ordh – bruket av ett höviskt ordförråd i fornsvenska texter Miracles and more. The composite manuscript Cod Holm A 110 Anja Ute Blode (Universität zu Köln): 10.30-11.00 Kaffe “Well known, but not known well?” – Recent discoveries in two Old Danish manuscripts 11.00-12.30 Tekstvittnen och lingvistik 2 10.30-11.00 Odd Einar Haugen (Universitetet i Bergen): En felles grammatik for eldre Kaffe nordisk? 1 11.00-12.30 Luca Panieri (Libera Università di Lingue e Comunicazione IULM - Milano): En Paleografi och kodikologi 2 Roger Andersson fælles grammatik for ældre nordisk? 2 (Stockholms universitet): Små tungor ger stor kunskap Joseph M. Sullivan Viveca Rabb (Åbo Akademi): Variation mellan textvittnen av medeltida brev: (University of Oklahoma): Differing attitudes about the En jämförande undersökning av språkbruk från Nådendals kloster expectation of payment in the Eufemiavisor and the Erikskrönika Marita Akhøj Nielsen (Det Danske Sprog- og Litteraturselskab): Old Danish 12.30-14.00 Lunch in print 12.30-14.00 14.00-15.30 Tekstvittnen och lingvistik 3 Lunch Lasse Mårtensson (Stockholms universitet): Morphological variation for the 14.00-15.30 Transmission, adaption och nya medier 1 purpose of textual criticism. The case of Tungulus Andrea Meregalli Juliane Tiemann (Universitetet i Bergen): Historical punctuation in Old Norse (Università degli Studi di Milano): Reconsidering the Old Sune Gregersen (Universiteit van Amsterdam): How ‘can’ becomes ‘have to’: Danish version of the Gospel of Nicodemus Seán Vrieland Middle Danish mughe and its West Germanic parallels (Københavns universitet): Guta saga in translation Jonatan Pettersson (Stockholms universitet): Principerna bakom den 15.30-15.45 Kaffe fornsvenska Moseboksöversättningen 15.30-16.00 15.45-17.15 Tekstvittnen och lingvistik 4/workshop Kaffe Hanne Ruus (Københavns universitet): Access to the universe of ballads. A 16.00-17.00 Transmission, adaption och nya medier 2 textbased network of semantic relations and genre specific features Mikko Kauko Matteo De Franco (Università degli studi di Pavia/Università degli Studi di (Åbo universitet): De bibliska citaten i Mechtilds uppenbarelser Alessandro Palumbo Bergamo): Slavery in Gotland. A cross-disciplinary study of Guta lag (Universitetet i Oslo): Language switching and script Patrick Farrugia (Universitetet i Bergen): A paleographic and orthographic mixing: multilingual landscapes of medieval Scandinavia survey of Codex Runicus, AM 28 8vo 19.00 Konferensmiddag Brauhaus Quetsch, Hauptstraße 7, 50996 Köln 17.15-17.30 Pause PROGRAMPROGRAMPROGRAMPROG

fredag 14. juni 2019

9.00-11:00 Projektpresentation och workshop Patrik Åström/Patrik Granholm (Kungliga Biblioteket Stockholm): Svenska eftermedeltida handskrifter i Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek – ett katalogiserings- och digitaliseringsprojekt

Workshop: E-Learning i östnordisk filologi (Anne-Katrin Heinen, Karolin Pohle, Universität zu Köln)

11:00-11.15 Kaffe

11:15-11.45 Årsmöte (sällskapets medlemmar) – konferensen avslutas

12:30 Guided tour: i den äldsta delen av innerstaden och domkyrkans bibliotek (Erzbischöfliche Diözesan- und Dombibliothek) med handskriftet Cod. 130 onsdag 12. juni 2019 Vad är filologi – Riddare, äwintyr och faghra ordh – bruket av ett vem är filolog? höviskt ordförråd i Bo-A. Wendt fornsvenska texter Lunds universitet/Svenska Akademiens ordboksredaktion

ett inlägg under den senaste generalförsamlingen för Sällskap för öst- Louise Faymonville nordisk filologi förfäktades en snäv förståelse av filologibegreppet, och Stockholms universitet I det finns givetvis allt skäl att inom detta sällskaps ram reflektera närmare kring vad vi egentligen menar med filologi. Alltsedan August Schleicher ufemiavisorna, översatta till svenska i början av 1300-talet, är Sveriges 1850 beskrev filologi och lingvistik som sidoordnade begrepp (inte såsom första skönlitteratur påfolkspråk och de är likaså typiska representan- tidigare det senare som en vanligtvis underordnad del av det förra) har ter för den höviska litteraturen med dess riddare, äventyr och väna det funnits olika bud på hur de skall avgränsas i förhållande till varandra, Edamer. De tre riddarromanerna anses ha influerat produktionen Eriks-av och det har också utvecklats litet traditioner i olika länder. Också den äldre krönikan, där tydliga höviska teman framträder, men de kan också ha haft föreställningen om en vidast möjligt fattad filologi – snarast: språk-, littera - inverkan på andra texter, såväl inhemska som översatta. Eufemiavisorna tur- och till och med kulturstudier överhuvudtaget, om än med kronologisk traderades och reproducerades under drygt två århundraden i Sverige och insnävring – har levt kvar, i Norden inte minst i benämningar på universitet- återfinns i sammanlagt åtta senmedeltida svenska samlingshandskrifter sinstitutioner (i Danmark och Finland) och i tidskriftsnamn, men åtminstone med varierande innehåll. Den äldsta av dem, Cod. Holm. D 4, dateras till på svenska torde den inledningsvis nämnda snäva definitionen, något i första hälften av 1400-talet, medan de yngsta av dessa handskrifter är från stil med: textutgivning samt (därtill hörande) rannsakning av enskilda tex- 1520-talet. Det höviska materialet förvaltas på så vis över tid men i något ters tradering och materialitet och enskilda textställens tolkning, rätt väl olika utföranden och kodikologiska sammanhang. Olika aspekter av det motsvara det gängse bruket. Satt i motsättning till lingvistik kan ett sådant höviska som förekommer i Eufemiavisorna kan också återspeglas i varie- termbruk emellertid lätt problematiseras, eftersom lingvistiken också kan rande omfattning i andra typer av texter, exempelvis genom bruket av ett ges och inte sällan har givits en snäv definition: rannsakning av språket visst ordförråd. I mitt föredrag avser jag presentera preliminära resultat av som system. Jag skall i mitt föredrag bland annat med hjälp av begreppen en analys av bruket av ett höviskt ordförråd, med utgångspunkt i Eufemia- lingvistisk filologi och filologisk lingvistik försöka ringa in de forskningsom - visorna, i senmedeltida fornsvenska texter och utifrån detta diskutera vilka råden som kan urskiljas i det breda gränsland som uppstår mellan en så- motiv som reproducerades och hur den höviska litteraturen och tematiken lunda snävt definierad filologi och en lika snävt definierad lingvistik – utan kan ha uppfattats av dåtidens mottagare. att nödvändigtvis räkna med att därigenom slutgillt kunna svara på frågan i föredragets rubrik.

6 7 datering av disse utviklingene kan man forklare språklige trekk i de utvalgte tekstene i et diakront perspektiv. En felles grammatikk Ettersom de norske og islandske tekstutdragene hovedsakelig er fra 1200- og 1300-tallet, vil det i disse være få avvik i forhold til den underliggende, eldre språknormen. Derimot vil det være større avvik i de danske og svens- for eldre nordisk? ke tekstene, hvorav noen er så unge som fra nærmere 1500. Men også - To tematisk forbundne bidrag disse avvikene, som hver for seg representerer språklige utviklingstrinn, kan føres tilbake til den underliggende normen. I sitt bidrag diskuterer Luca Panieri hovedtrekkene i den fonologiske utvik- Odd Einar Haugen lingen man kan spore i de utvalgte tekstene, og hvordan denne er reflek - Universitetet i Bergen tert i deres ortografi. Odd Einar Haugen diskuterer i sitt bidrag hvordan man kan fremstille den. Luca Panieri Libera Università di Lingue e Comunicazione IULM - Milano

løpet av september 2018 ble første bind av Le lingue nordiche nel me- dioevo publisert, både som Open Access (http://omp.novus.no/index. I php/novus/catalog/book/2) og som ordinær, trykt bok. Dette bindet, som var et samarbeidsprosjekt mellom én norsk og fire italienske filologer, gir en allmenn innføring i den språklige utviklingen av de nordiske språke- ne foruten et utvalg av kortere tekster fra perioden 1200–1500 på dansk, gutnisk, svensk, norsk og islandsk, supplert med parallelle oversettelser til italiensk. På SØF-konferansen i oktober 2017 la Odd Einar Haugen frem de prinsip- pene man hadde lagt til grunn for normaliseringen av ortografien i tekstene, og Luca Panieri skisserte oppbyggingen av et fellesnordisk glossar for alle språkene. De to vil nå gå i gang med et bind 2, som skal innehol- de nettopp et slikt glossar og dessuten grammatiske skisser for de eldre nordiske språkene. Målgruppen er primært den samme som for det første bindet, nemlig italienske studenter, men prosjektet turde ha en videre in- teresse enn som så. Glossaret tar utgangspunkt i det fellesnordiske språktrinnet etter at synko- pering, brytning og apokope er gjennomført frem mot ca. 800. Det virker fornuftig å ta utgangspunkt i den språkstrukturelle tilstanden på denne tiden, naturlig nok med alle de forbehold man må ta som følge av det fragmenterte kildegrunnlaget. Vi antar at det er gjennomførlig å gå kort gjennom utviklingen av lyd- og formverk og således kommentere utviklingen i de enkelte språkene (hva enten det er særutviklinger eller utviklin- ger som er felles for to eller flere språk). Gjennom den allment aksepterte

8 9 Variation mellan textvittnen Morphological variation for av medeltida brev the purpose of textual - En jämförande criticism undersökning av språkbruk - The case of Tungulus från Nådendals kloster Lasse Mårtensen Viveca Rabb Stockholms universitet Åbo Akademi n the present paper, I will discuss the relevance of morphological variation for the purpose of textual criticism for texts preserved in Late et senmedeltida skriftspråket kännetecknas av stor variation i bruket Medieval Swedish manuscripts. The presentation takes its point of de- av såväl ortografi, morfologi som syntax, inom samma text, men I parture in an on-going investigation of the A-redaction of Tungulus, pre- även mellan olika textvittnen av samma text. En språklig granskning D served in four manuscripts dating from the latter half of the 15th century av olika versioner av samma text i medeltida brevmaterial har utförts t.ex. and the beginning of the 16th (SKB D 4a, SKB D 3, LStB 1a and SKB K av Hagland (1976) och Andersson (1997). De undersökte skillnaden mel- 45). In discussions of textual criticism regarding e.g. West Norse material, lan original och avskrift i några norska respektive svenska brev. Anders- morphological features usually carry little importance. However, the Swe- son diskuterar sitt material (1997: 17) utifrån grundtanken att de språkliga dish language changed considerably during the Late Middle Ages, and skillnaderna mellan original och avskrift kan visa vilka typer av språkdrag one could expect that the language norm of the scribes from the latter som speciellt lämpar sig för forskning av språkförändring i medeltida hand- part of the 15th century could vary greatly from that of the exemplars. The skrifter. Haglands och Anderssons studier är dock mig veterligen unika i question is to what degree the scribes followed their own language norm skandinaviskt sammanhang, och de har båda material från 1300-talet. Mitt regarding morphology in such cases, and to what degree they copied lan- syfte är att undersöka två brev från 1400-talet, skrivna på svenska och be- guage forms from the exemplar. The morphology in the textual witnesses varade i två textvittnen vardera. Hur skiljer sig versionerna åt, och vilka containing the A-redaction displays a large amount of morphological va- slutsatser kan man eventuellt dra? riation, as could be expected. What is striking, however, is that the textual Det finns 131 bevarade brev som är skrivna och daterade i Nådendal mel- witnesses largely follow each other in this aspect, i.e. they have the case lan åren 1441 och 1533. Breven är främst avfattade på svenska och är declined forms and the non-case declined forms in the same places. This skrivna av Nådendalsmunkar (Walta 2012). Mitt material består av brevet indicates that the language variation present in these manuscripts is due DF 4136 från år 1487 tillsammans med en odaterad domboksavskrift/möj- to the scribes following their exemplars, rather than the result of them fol- ligtvis utkast, samt DF 3909 från år 1482 tillsammans med en avskrift från lowing their own linguistic norm, with the possible exception of the oldest tidigast år 1490. Originalen till dessa texter förvaras alla i svenska Riksar- textual witness, D 4a. kivet. I det första (i två versioner) stadfästs en överenskommelse mellan Nådendals kloster och Jöns av Herttula angående mark i Reso. I det andra brevet (också i två versioner) stadfäster Karin Pedersdotter från Masku sin försäljning av mark i Rimito till klostret.

10 11 Historical Punctuation in How ‘can’ becomes ‘have to’: Old Norse Middle Danish mughe and its West Germanic parallels Juliane Tiemann Universitetet i Bergen Sune Gregersen Universiteit van Amsterdam he regularization of punctuation in Old Norse medieval manuscripts has not been the centre of attention, not even in paleographic stu- his paper reports on an ongoing project on the history of the Ger- Tdies. It has been pointed out that the punctuation in handwritten manic modal verbs. Specifically, I will discuss a semantic change from material depended greatly on the scribe’s preference, and often shows possibility to necessity in Middle Danish and a number of West Ger- multiple possibilities of interpretation. Nevertheless, those marks did not T manic languages. In early Middle Danish, the modal verb mughe expres- appear in just any random pattern, but are used due to prosodic and rhe- sed possibility, with both dynamic (‘can, be able to’) and permissive (‘may, torical principles, and to clarify grammatical structures. Thus, they indicate be allowed to’) uses (Bjerrum 1966: 53; Hansen & Heltoft 2011: 785). The the division of a discourse into logical units and indicate different pauses two meanings both occur in (1): used in speech. Bearing in mind that the texts mostly were read aloud, punctuation shows crucial information with a focus on the end of a clause (1) oc trøstær han sich til thær ofnæ at han ma utæn kunæ wæræ. tha ma that provides a location for new information. According to this, punctua- han hennæ ut af garthæ sciutæ i særki enæ oc mættæl (c1300 ErL; Bjerrum tion marks function as visual cues for Information Structure. 1967: 35) For my analysis of the punctuation system in selected texts of 13th century ‘And if he is confident after this that hecan live without a wife, then he may Old Norse law manuscripts, I adopt Lucas’ rationale (1971) and his functio- expel her from the house in nothing but her smock and mantle’. nal division into expository and elocutionary. In this way elocution, prosody and syntax are combined by visual markers showing the relation between In late Middle Danish, however, the modal force changed from possibility syntactic distinctions and speech. to necessity (‘must, have to’), but only in dynamic uses, such as (2):

(2) wdger worde seg mannelege ok slogh xx i hæll aff them tha war han so trøtther at han motthæ giffue segh fangen (1480 KMagnus; Obe 2013: 151) ‘Ogier defended himself valiantly and killed twenty of them; then he was so tired that he had to surrender’.

Hence, mughe came to express dynamic necessity alongside permission, a situation which continues in Modern Danish måtte. In my paper I will discuss the possible reasons for this change and compare it to similar chan- ges in German (Diewald 1999) and English (Yanovich 2016).

12 13 Access to the universe of Slavery in Gotland ballads - A cross-disciplinary study of - A textbased network of Guta lag semantic relations and genre Matteo de Franco specific features Università degli studi di Pavia/Università degli Studi di Bergamo y research intends to carry out an in-depth linguistic study con- Hanne Ruus cerning the old Gutnish lexicon regarding slavery and emerging Københavns universitet Mfrom Guta Lag. In this legal text probably, composed during the 13th century, we can find several provisions regarding slaves which attest various lexemes indicating both male and female slave (such as ambatn, he extreme orthographic variation and the meaning are the main ofrels and þrel). Moreover, some of these provisions are preserved only in obstacles for present day Danes who want to read and understand the so-called Codex B, the more recent manuscript containing the Gutnish the original versions of the Danish ballads in the handwritten manu- T version of Guta Lag. On the basis of these textual and linguistic data I scripts from the second half of the 16th century. We have coped with the intend to investigate the legal status of slavery, which was in force on the orthographic variation by including an orthographically neutral version clo- island of Gotland during the Middle Ages. The goal of this study will be se to present day spelling. This version of a ballad is displayed next to the primarily reached by analyzing uses of each lexeme in the text in order to source version. In the neutral version most of the words and phrases are define the salient meaning they convey. Secondarily these lexemes will be similar to Modern Danish, many have a meaning close to Modern Danish, compared with the equivalent forms attested in the other Germanic lan- but some are false friends and quite a few are unknown nowadays. guages, above all the Nordic ones, in order to highlight the linguistic and The understanding of the ballads is facilitated by giving access to semantic cultural contacts which took place inside these areas. Finally provisions relations and features of the false friends and unknown words and phrases. found in Guta Lag will be compared with the similar provisions found in The linking of words and relations are displayed as networks, e.g. frue the other medieval Swedish laws in order to bring out the peculiarity of the ’married woman’, jomfru ’unmarried woman’, mø ’unmarried young wo- juridical condition of slaves on Gotland. man’ are linked as co-hyponyms to kvinde which is linked to epithets like stolt, væn, fager. From a current ballad stanza like

Thager i nw Falckor Louffmanndzønn, tager I nu Folkvard Lovmandsøn, och | ruller hannom wdj enn thønde, og ruller hannum udi en tønde, Giffuer | agtt paa Frwer oc Iomfruer, giver agt på fruer og jomfruer, huilcke falckor | monne best wnnde, hvilke Folkvard monne bedst unde,

fruer og jomfruer will be linked to the hyponymy and to 39 other occurren- ces of fruer og jomfruer.

14 15 A Paleographic and Orthographic Survey of Codex Runicus, AM 28 8vo

Patrick Farrugia Universitetet i Bergen

Codex Runicus is a runic manuscript written in the Scanian variety of Old Danish; aside from some small sections of notes and marginalia, the entire manuscript has been written in runes. The manuscript dates to c. 1300, and contains the Skånske Lov or Scanian Law, as well as lists of kings and other fragmentary works. Three scribes were involved in the production of the manuscript, though the first of these three scribes was responsible for writing out almost two thirds of the leaves. While the manuscript is fasci- nating for scholars and tattoo artists alike, a thorough paleographic and torsdag orthographic study of it has never been undertaken. As such, I will present an analysis of the rune forms, contextualizing them within both contempo- 13. juni 2019 ranous script forms in the Latin alphabet, as well as within older forms of the futhark. This project explores how a scribe presumably used to writing the Latin alphabet with a stylus would adapt to using an alphabet (futhark) designed to be carved into wood, stone, and bone. It is not obvious how a scribe would use this original futhark, influenced by both the younger (me - dieval) and King Valdemar runes, to spell; orthographic correlations between the various futharks and the latin alphabet are often problematic and inconsistent, and I will elucidate how this is no less true in Codex Runicus. In this presentation, I will argue that Codex Runicus is more than just a transliteration of a latin-alphabet exemplar into runes, but rather an example of interplay between latin alphabet and runic writing traditions.

16 Materialitet og kontinuitet Miracles and More i de vestgötiske lovene - The Composite Manuscript Cod Holm A 110 Anna Catharina Horn Universitetet i Oslo Karl G. Johansson Universitetet i Oslo mitt foredrag vil jeg fra et materialfilologisk perspektiv undersøke og dis- kutere forholdet mellom de to manuskriptene som inneholder de to vest- n our quest to understand the use and functions of manuscripts in the litera- Igötske lovene Äldre Västgötalagen (ÄV), overlevert i manuskriptet B 59 te culture of the Middle Ages the composite manuscript can often provide (ca. 1290), og Yngre Västgötalagen (YV), overlevert i manuskriptet B 58 (ca. new and relevant information. Cod Holm A 110 is a good example of this 1305). Diskusjonen knyttet til relasjonen mellom de to lovene har de siste I kind of manuscript. The codex as it is extant today contains nine texts: årene blitt vekket til live igjen etter at Göran B. Nilsson (2011; 2012) har løftet frem nye perspektiver på tilblivelsen av YV, der han argumenterer for Sermo angelicus at ÄV har vært satt sammen som en arbeidsbok til bruk ved utarbeidelsen Järteckensbok av den nye (2011: 53). Med dette reises spørsmålet om i hvilken grad Apostlagärningarna YV Birgittas uppenbarelser de to lovhåndskriftene også kan relateres til hverandre gjennom skrivernes Helga manna lefverne bruk av grafiske, strukturerende virkemidler som initialer, rubrikker, inn - Heliga Birgittas lefverne holdsfortegnelser eller bruk av litterae notabiliores for tekstorganisering. Three legends: Barbara, Juliana, Sylvester Man kunne forvente at skriveren av YV har videreført visse strukturerende Three legends: Clara, Franciscus, Blasius elementer fra ÄV til YV, samtidig som han kan ha tilført innovative stiltrekk. Nichodemusevangeliet I foredraget presenteres en komparativ studie av de to manuskriptenes My contention is that the composition of these texts, miracles, saints lives, re- visuelle utforming og tekstorganisering der disse problemstillingene søkes velations of Birgitta and other texts relevant for monastic reading and bound belyst. together at the Vadstena monastery in the first decades of the fifteenth century deserves more attention. In earlier research it has been argued that the composition of the manuscript has taken place in stages. The first three texts are considered to be the work of one scribe and form one unit, while Helga manna lefverne and Heliga Birgittas lefverne seem to form another. The remaining texts may form more than one production unit. It is interesting, however, that the layout of the pages and the text on the page as well as the palaeography indicate that the scribes involved are relatively closely related in time and space. It is relevant, therefore, to take a closer look at the composition of the manuscript as a whole, its choice of texts related to the production units and the combination of texts to form the extant manuscript, or usage unit. In my paper I will provide a preliminary study of this highly interesting composite manuscript.

18 19 »Well known – but not Små tungor ger stor known well?« kunskap – Recent discoveries in two

Old Danish manuscripts Roger Andersson Stockholms universitet

Anja Blode nder arbetet med katalogiseringen av den så kallade C-samlingen av Universität zu Köln medeltidshandskrifter i Uppsala universitetsbibliotek (1988–95) upp- Umärksammades ett antal mindre pappersstycken med påskriven text esearchers have known the two manuscripts in the Royal Library of som på olika ställen bundits in i handskrifter, främst predikosamlingar från Copenhagen, which contain two Old Danish variants of the Annales Vadstena kloster. Den kodikologiska term som ofta används för sådana är RRyenses, for a long time. Mostly, the historiographical content of the- lingulae, ett ord som egentligen betyder ’små tungor, landremsor, skorem- se manuscripts has been dealt with and the other texts, laws and charters, mar’. Av naturliga skäl har inte dessa kunnat beskrivas i detalj i katalogen. were ignored. By focusing on individual texts within a composite manu- För föredraget har jag detaljgranskat ett tjugotal lingulae i handskriften C script, the researchers have narrowed their view and left out other inte- 312, skriven i Vadstena vid 1400-talets mitt. Materialet visar sig ha bety- resting aspects of the individual manuscript. This even led to the fact that dande intresse i åtminstone tre avseenden. the contents of the manuscript were partly not completely known. Further- 1) Det är vanligt att latin och fornsvenska växlar, varför materialet har po- more, the watermarks, fragments or inserted seals have not yet been ex- tential att ge ökad belysning till senmedeltidens tvåspråkighet. amined either. The lecture therefore focuses on individual aspects that go 2) Flera av exemplen tycks ha en direkt relation till predikan på folkspråket, beyond a pure text analysis and deal with topics within these manuscripts inte sällan i form av utkast eller strukturangivelser till stöd för minnet. that have not yet been considered by researchers. The focus is on the two 3) Flera av dem innehåller vad som förefaller vara informella meddelanden fragments in the manuscript Ny kgl Samling 606 8°. These are new text mellan klosterbröder. witnesses of the Vita Sancti Erici and the Rotulus Pugillaris of Augustinus Dessa ’små tungor’ ger oss följaktligen en unik inblick i en textuell och de Dacia. Only a small number of text witnesses of both texts have been kommunikativ verklighet som vi annars har endast begränsade möjligheter handed down. The two fragments can thus at least slightly supplement the att komma åt. Flera viktiga frågeställningar i modern filologisk forskning textual tradition. The results will be put forward for discussion. aktualiseras av detta begränsade material: fornsvenskans ställning i för- hållande till latinet, muntligt och skriftligt, privat och offentligt, folkligt och lärt.

20 21 another should be conditional on receiving something in return from that Differing Attitudes about the other person. In stark contrast to Herr Ivan and many courtly texts, however, the Erikskönika does not reject the notion of an expectation of pay- Expectation of Payment in ment for service. As Corinne Peneau has recently shown - and my entire presentation is inspired by her insightful observations - the Erikskrönika even goes as far as condoning, without significant criticism, the behavior the Eufemiavisor and the of noble subordinates who demand payment from their lords for services performed. Indeed, in suggesting that noble vassals have a right not just Erikskrönika to expect but also to demand payment, the Erikskrönikan is perhaps giving us a window into how payment for service worked in the real world as opposed to the idealized world of romances like Herr Ivan. For its part, Joseph M. Sullivan Flores och Blanzeflor shifts the focus away from the recipient of payment University of Oklahoma and toward the recipient of service and, specifically, to that individual’s responsibility to insure that service is compensated fully. Thus the hero, his presentation discusses very differing attitudes towards expecta- Flores, sees that those who have aided him with help and, especially, with tion of payment for service in two of the Eufemiavisor, namely, Herr their advice receive ample reward. In so doing, Flores och Blanzeflor, itself Ivan and Flores och Blanzeflor, and in the Erikskrönika. The presen- something of a romance of counsel, is partaking in the larger medieval dis- T course surrounding counsel-giving that maintained that counselors receive tation argues: 1) that the Herr Ivan poet firmly rejected the idea that one should expect, reward when they give good advice. or accept, payment for service; 2) that the Flores och Blanzeflor poet suggests that one should receive reward for service and, especially, for good counsel; and 3) that the Erikskrönika author suggests that it is, in fact, honorable to demand payment for service performed. In these three closely related East Norse texts, as across much of high and late medieval European courtly literature, the issues of what is appro- priate payment for service and how far one should go in asking for payment constitute major themes. Indeed, although medieval culture was, as historians have long observed, characterized by an economy-of-exchange mentality - which implied that one could rightfully expect commensura- te payment for any service performed - medieval authors rarely articulate such a straightforward attitude toward payment for service. For example, Arthurian romance authors frequently suggest that the ideal knight should refuse payment for service and, moreover, that he should not expect service from anyone else as a precondition for bestowing his favor. This is, for instance, the case in Herr Ivan, which rejects the idea of payment for service much more comprehensively than had its main exemplar text, Chré- tien de Troye’s Yvain. Indeed, Herr Ivan goes so far as to completely reject the conditional, that is, that one’s love for, friendship with, or service for

22 23 Old Danish in print Reconsidering the Old Danish version of the Marita Akhøj Nielsen Det Danske Sprog- og Litteraturselskab Gospel of Nicodemus

he art of printing was not only revolutionary with regard to communi- cation in late medieval Europe but it also fundamentally altered the Andrea Meregalli Tconditions for text production. In Denmark the earliest printers were Università degli Studi di Milano itinerant artisans carrying out commissioned work, mostly for the Church and the university in Copenhagen. Consequently, the earliest printed he wide tradition of Evangelium Nicodemi (EN) in Europe includes an books that we know of are in Latin, and not until after 1500 did the prin- Old Danish poetic version in knittelvers (beginning of the 14th cen- ting of texts in Danish gain ground. It was crucial for the printers‘ financial tury), a fragment of which is preserved in the manuscript Stockholm, income that they were able to sell their products and therefore they had T Kungliga Biblioteket, A 115 (ca. 1325; Scanian dialect), now consisting of to make the books as inviting as possible. It is the aim of this paper to two leaves, once the middle sheet of a quire. The 103 lines contain a porti- throw light on the strategies utilized by the various printers to make their on of the text corresponding to the conclusion of Acta Pilati and the begin- texts accessible, both in terms of typographical refinements and linguistic ning of Descensus Christi ad inferos (EN XIV.3-XVII.3). Brøndum-Nielsen’s modernization. 1955 edition offers a detailed investigation of the codex and its linguistic traits, as well as some stylistic features of the text. His analysis is extensive and accurate, and later scholarship has relied on his results (cf. especially Wolf and Hoffmann in Izydorczyk 1997). On the other hand, recent research on the Latin and vernacular traditions of EN have largely enriched our knowledge of its reception and circulation (cf. the essays in Izydorczyk 1997; Bullitta 2014 on Old Swedish; Masser 1978 and 1987 on the German area). On the backdrop of these new data, the aim of this paper is to recon- sider the relation of the Old Danish text with other traditions – especially comparing it with the Low German versions, which also include poetic ren- derings (checking Brøndum-Nielsen’s hypothesis of a Low German source), and contrasting it with the later Old Swedish translation –, in order to shed new light on its origins and its position within the European context.

24 25 Guta saga in Translation Principerna bakom den fornsvenska Seán Vrieland Københavns universitet Moseboksöversättningen

uta saga is best known from the manuscript Stockholm, Royal Li- brary, B 64, the only extant manuscript to preserve the tale in its Jonatan Pettersson Gentirety in the Old Gutnish language. However, four additional ma- Stockholms universitet nuscripts preserve the text — either in part or in whole — in translation: one in German (Cod. Holm. B 65), two in Danish (Copenhagen, Royal Lib- rary, GKS 408 4to and NKS 2414 4to), and one in Swedish (Cod. Holm. D nder första halvan av 1300-talet översätts de fem Moseböckerna till 2). While each of these texts have been edited (Schlyter 1852, Ljunggren fornsvenska, och översättningen finns bevarad i två handskrifter, en 1959), they have received relatively little attention as they do not diverge Ufrån början av 1400-talet och en daterad 1526. Det är välbekant att greatly from the text found in B 64. Nevertheless, the four manuscripts översättningen är löslig och varierande och att den innehåller kommen- appear to form two branches of the text which are independent from the tarer av varierande längd, men det har inte kartlagts på ett detaljerat sätt Old Gutnish text as found in B 64. i tidigare forskning. Diskussionen om översättningen har främst gällt hur This paper takes its point of departure in the versions of Guta saga dess språk vittnar om ett visst dialektalt och regionalt ursprung och vilken preserved only in translation and addresses the following questions: individ som kan tänkas ligga bakom den. Den senast bedrivna forsknin- 1. What do the material aspects of the manuscripts add to our gen av större omfattning har också föreslagit ett institutionellt ursprung i understanding of the stemma? Dominikanorden, eventuellt koordinerat i Norge och Sverige. I min egen 2. From which language is each manuscript translated, and is it the original tidigare forskning har jag tolkat dem som del av en tidig våg av folkspråkig translation or a copy? bibelöversättning i Europa, där de nordiska översättningarna följer tätt på 3. What gaps in the Old Gutnish text can be filled by these translations? de europeiska impulserna och samtidigt avviker på intressanta sätt. Jag From a broader perspective, this paper addresses questions of establis- vill också se den svenska Moseboksöversättningen i sammanhang med hing stematic relations of translated texts, such as what types of variation den västsvenska riksdelens hovliv från omkring 1320-talet, men vi saknar may be considered useful for determining groupings of manuscripts. förmodligen möjligheter att nå någon visshet om det faktiska historiska sammanhanget. I föredraget kommer jag att göra en mer samlad redovis- ning av resultat från en analys av återgivningen och kommentarerna i hela översättningen (ej de övriga delarna i textsamlingen som går under nam- net Medeltidens bibelarbeten 1) samt presentera vad jag uppfattar som principerna bakom det textskapande arbetet. Det leder också naturligt till en tolkning av vilken slags läsare och läsning den kan ha varit tänkt för.

26 27 De bibliska citaten i Language switching and Mechtilds uppenbarelser script mixing: multilingual landscapes of Mikko Kauko medieval Scandinavia Åbo universitet

echtilds uppenbarelser är författad av mystikern Mechtild av Ha- ckeborn som levde i klostret Helfta (Eisleben) på 1200-talet. Den Alessandro Palumbo Universitetet i Oslo latinska texten översattes till fornsvenska av Jöns Budde år 1469. MOckså tyska och nederländska versioner finns bevarade. Den fornsvenska tolkningen har bevarats i Codex Holmiensis A13 som diskuterats av Laurén n my presentation, I will outline a new project whose aim is to investi- (1972). gate the encounter between the Latin and the native vernacular written Buddes tolkning innehåller många citat på latin. Citaten är oftast ur Bibeln Iculture in medieval Scandinavia, through phenomena of language and men formuleringen är inte alltid exakt identisk med formuleringen i Vul- script switching in epigraphic sources. The spread of Latin is a pivotal point gata. Den enklaste förklaringen till skillnaderna är att Bibeln citerades ur in the development of all European literate societies. Scandinavia repre- minnet, men det finns också andra tänkbara förklaringar. sents a unique case where Latin and the Roman script encountered an 800 I mitt föredrag kommer jag att redogöra för vilka delar av Bibeln som cite- year old native tradition based on the local vernacular and the runic script. rades och varför. Jag jämför Buddes version med den latinska förlagan och From being monolingual and monoscriptal, parts of the Scandinavian so- med formuleringarna i Vulgata. I vissa fall är citaten olika långa eller olika cieties became multilingual and multiscriptal. formulerade hos Budde än i den latinska Mechtild-texten eller i Vulgata. I mitt föredrag diskuterar jag vad skillnaderna kan bero på. By combining epigraphic methods with multimodal and sociolinguistic I Kauko (2015) har jag visat att Budde hade som syfte att undervisa nunnor analyses within a linguistic landscape perspective, the project will aim to både i sakinnehållet och i latin. Nunnorna behövde kvinnliga förebilder, determine: vilket påverkade valet av texter som Budde översatte. I mitt föredrag redo- 1) the medieval writers’ multilingual and multiscriptal proficiency; gör jag för hur de latinska Bibel-citaten bidrog till dessa syften. 2) the status relationship between the Latin and runic written tradition; 3) the ideological presuppositions and purposes of the use of different languages and scripts.

28 29 Svenska eftermedeltida handskrifter i Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek – ett katalogiserings- och digitaliseringsprojekt

Patrik Åström / Patrik Granholm Kungliga Biblioteket Stockholm fredag pokindelningar är arbiträra och styr tanken. Därför har en stor och viktig textcorpus producerad efter 1530 men i organiskt samband 14. juni 2019 Emed medeltidens textproduktion aldrig fått den uppmärksamhet den förtjänar. Forskningen på dessa handskrifter är relevant för historia, rätts-, språk-, bok-, och konsthistoria, men försvåras eftersom kataloger med uppgifter om handskrifternas innehåll och utförande saknas. De mer väl- bekanta handskrifterna från medeltiden har katalogiserats inom projektet TTT, ”Text till tiden”. Projektet syftar till att komplettera det arbetet med en komplett katalog över ca 235 eftermedeltida handskrifter vid Kung- liga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek samt att fulldigitalisera ett representativt urval. Dessa yngre handskrifter har länge negligerats av forskningen, bland annat för att de tillkommit i den brytningstid då boktry- cket infördes. Men eftersom de två medierna fortsatte att samexistera under lång tid och i parallella diskurser är det viktigt att tillgängliggöra även 1500- och 1600-talets handskriftsproduktion, och därigenom möjliggöra jämförande studier av bägge medietyperna, deras egenart och ömsesidi- ga påverkan. INFO MER

31 Workshop E-Learning i östnordisk filologi

Anne-Katrin Heinen / Karolin Pohle Universität zu Köln

ftersom Institutionen för skandinavistik och fennistik i Köln har flera års erfarenhet och expertis angående nya tekniker inom elektronisk Eundervisning kommer vi att presentera de olika möjligheter en e-le- arningskurs i östnordisk filologi har att erbjuda. Vi ämnar att sammanföra kurser, material och metoder i Skandinavien för första gången.

E-learning har utvecklats i Köln sedan 2013. Institutets framgångsrika in- novationsprojekt har precis fått fortsatt finansiering från universitetet i Köln för att intensifiera internationellt samarbete och för att utveckla nya kurser. I workshopen ingår information om teknisk infrastruktur (e-plattformen ILI- AS), rättigheter (digital rights management), tillgodoräkning av poäng och betyg för studenterna samt konkreta idéer om hur man skulle kunna ut- vidga det internationella nätverk som redan finns genom konferensdelta- garnas institutioner i bl.a. Köpenhamn, Stockholm, Uppsala, Lund, Bergen och Åbo. Workshoppens mål är att planera en gemensam föreläsningsse- rie med internationella docenter och studenter från alla institutioner som finns inom nätverket.