Uppsala universitet Institutionen for informatik och media C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd VT 2021

“We’re not selling”

En studie av r/wallstreetbets

Författare: Daniel Ebeid & Ida Hellgren Handledare: Anne-Marie Morhed Abstract

In the beginning of 2021, the stock of strained and heavily shorted company GameStop rose by almost 2,000 percent. The meteoric rise was caused after users of the subreddit r/wallstreetbets mobilized to buy up stock of the business, hoping that short- sellers would be forced to close their positions, leading to further upside. The purpose of this study is to describe the culture of the subreddit, using Stuart Hall’s (1997) theory of representation to explain how users create meaning. Furthermore, we attempt to explain how the digital nature of the movement affected its structure and organisation, for which Bennett and Segerbergs (2012) framework The logic of connective action is applied. The study used a netnographic approach for data-collection, which was later analyzed using qualitative text- analysis and semiotic-image- analysis. In total, 50 different posts were analyzed which included both texts and memes. Our results indicate that the movement is characterized by the lack of hierarchy and a substantial amount of user- generated content. Narratives and motives have been naturally constructed collectively through the interaction of users rather than enforced by a central authority. A unique feature of the movement is its exclusively digital presence, allowing for fluid participation and individualized framing. The premises and boundaries of activism change as activism becomes more dependent on the digital world. This study offers insight into how digital movements can be constructed and how the digital fundamentally changes the preconditions of activism and mobilization.

Nyckelord Digital aktivism, GameStop, kultur, Wallstreetbets, connective action, representation Innehållsförteckning

1. Inledning 1 1.1 Syfte & frågeställningar 2 1.2 Centrala begrepp 3 1.2.1 Digital aktivism 3 1.2.2 Användargenererat innehåll 3 1.2.3 Kultur 4 1.2.4 Memes 4 1.2.5 Narrativ 5 1.3 Disposition 5

2. Bakgrund 6 2.1 6 2.2 WallStreetBets 7 2.3 GameStop 8 2.4 Blankning 8 2.5 Aktionens händelseförlopp 9

3. Tidigare forskning 19 3.1 Connective action i digital aktivism 19 3.2 Reddit som verktyg för aktivism 21 3.3 Intervjustudier av r/wallstreetbets 22

4. Teoretiskt ramverk 25 4.1 The logic of connective action 25 4.2 The work of representation 28 4.2.1 Memes som visuell retorik 30 4.3 Tillämpning av teorier 31

5. Metod och material 32 5.1 Forskningsdesign 32 5.2 Metodval 32 5.2.2 Semiotisk bildanalys 34 5.2.3 Kvalitativ textanalys 34 5.3 Material & urval 35 5.4 Genomförande 35 5.5 Etiska överväganden 37

6. Resultat & analys 38

6.1 Resultat 38 6.1.1 Resultat observationer 38 6.1.2 Resultat kvalitativ textanalys & semiotisk bildanalys 39 6.2 Organisation och struktur 42 6.3 Kulturen på WSB 46 6.3.1 Motdiskurs och narrativ 48 7. Avslutning 50 7.1 Avslutande diskussion 50 7.2 Analys av metodval 53 7.3 Vidare forskning 54 1. Inledning

Den 29 januari 2021 publicerade Dagens Nyheter en artikel om hur medlemmar på den digitala plattformen Reddit utfört en börskupp med målet att få den sjunkande Gamestop-aktien att stiga i värde (Ewald, Lindkvist & Stiskalo, 2021). Det var medlemmar i r/wallstreetbets, ett subforum för oerfarna investerare, som i början av 2021 mobiliserade sig för att köpa upp aktier i företaget Gamestop. De tog på så sätt en motsatt position i aktien i relation till många finansiella institutioner. Förhoppningen var att priset skulle gå upp tillräckligt mycket för att fonderna skulle täcka sina positioner, och på så sätt pressa priset än högre (ibid.).

I subforumet präglades diskussionerna av hur man ville sätta dit “de onda” hedgefonderna vilka skapat den ekonomiska krisen 2008. Utfallet av aktionen blev att Gamestop-aktien ökade i värde med omkring 2.000 procent (Ewald, Lindkvist & Stiskalo, 2021). Detta ledde bland annat till att aktieköps-appen i slutet av januari 2021 satte stopp för köp av ett antal aktier som på kort tid ökat mycket i värde. En av dem var Gamestop-aktien. Robinhoods handling ledde till politikers engagemang i frågan, då bland annat den amerikanska demokraten Rashida Tlaib lyfte händelsen i ett Twitterinlägg. I inlägget menar politikern att Robinhoods handling kan jämställas med marknadsmanipulation i syfte att skydda hedgefonderna (ibid.).

Dagens digitala verktyg möjliggör för individer att genom digitala medier göra sin röst hörd. Såsom att ställa politiska krav, organisera sig, samt att lyfta och utmana den rådande samhällsdiskursen (Lindgren, 2017). Genom mobilisering och organisering med hjälp av digitala verktyg och sociala medier tillgängliggörs dessutom deltagandet för en större del av befolkningen, då engagemanget inte är geografiskt begränsat (Lindgren, 2017). Att människor genom internetforum mobiliserar sig för att påverka finansiella marknader är ett unikt fenomen och ett nytt uttryckssätt för digital aktivism.

Händelsen särskiljer sig från andra exempel av digital aktivism i avseendet att rörelsen aldrig lämnade den digitala sfären. Andra rörelser, likt den arabiska våren och #occupywallstreet, hade sitt ursprung i digitala medier för att sedan ta sig ut i den fysiska världen. Rörelsen är även unik i den aspekten att deltagandet hade en explicit kostnad. Att delta i aktivism kan ofta kosta i exempelvis juridiska komplikationer eller socialt stigma, men i detta fall fanns en

1 påtaglig ekonomisk risk då deltagarna behövde investera pengar i aktien. Denna form av digital mobilisering har direkta konsekvenser för omvärlden, i form av påverkan på finansiella marknader, samt den ekonomiska risken för de deltagande individerna. Dessa faktorer i kombination med den omfattande nyhetsrapporteringen och närheten i tid betonar vikten av att studera fenomenet.

Studien är en fallstudie av subforumet r/wallstreetbets, där insamling av data kommer att göras genom en netnografi. Det empiriska materialet kommer sedan att analyseras med hjälp av bild- och textanalys i syfte att besvara studiens forskningsfrågor.

Hädanefter kommer r/wallstreetbets att benämnas som WSB. Det är viktigt att varna för att språkbruket på forumet kan ha funkofobiska inslag, något som kan vara anstötligt för vissa läsare. Samtidigt som vi vill understryka att vi inte står bakom språkbruket på subforumet har ett beslut i samspråk med handledare tagits om att inte censurera materialet. Det vulgära språkbruket är en central del av subforumets jargong och censur av empirin riskerar att ge en ofullständig eller manipulerad bild av WSB.

Denna studies forskningsområde är brett, där flera discipliner överlappar. Studien ska dock huvudsakligen betraktas som en inom online communities och internetkultur. Samtidigt undersöker studien viktiga inslag av digital aktivism, och kan således ses som ett bidrag till det forskningsfältet. Studiens huvudsakliga syfte är dock att förstå hur det digitala påverkar rörelsers natur och hur digitala communities skapar mening.

1.1 Syfte & frågeställningar

Syftet med studien är att beskriva kulturen på subforumet r/wallstreetbets samt att undersöka hur rörelsens digitala natur har påverkat dess organisation och struktur.

Frågeställningar Hur har rörelsens digitala natur påverkat rörelsens organisation och struktur? Hur ser kulturen på forumet ut? Har rörelsen ett gemensamt narrativ?

2 1.2 Centrala begrepp

I detta avsnitt beskrivs och förklaras studiens centrala begrepp; digital aktivism, användargenererat innehåll, kultur, memes och narrativ.

1.2.1 Digital aktivism

Uppkomsten av stora aktivistiska rörelser under de senaste 10 åren, såsom Occupy Wall Street och arabiska våren, har lett till att intresset för digital aktivism vuxit inom forskningsfältet media och kommunikation. Gemensamt för många av dessa stora rörelser är att de startade på digitala plattformar. Dagens teknologi utgör ett effektivt verktyg för människor att kommunicera med varandra, vilket också medför möjligheten för aktivistiska rörelser att expandera snabbare. Lindgren (2017) beskriver hur internet kan användas för att driva aktivistiska intressen. Genom internet kan människor bilda och mobilisera rörelser, vilka kan ifrågasätta rådande makt- och samhällsstrukturer. Under de senaste 10 åren har aktivistiska rörelser formats i allt större utsträckning och med allt fler deltagare. Internet är en del av detta då det möjliggör engagemang från fler människor, där digitala plattformar och onlineforum utgör en plats för människor att interagera med varandra och därmed kollektivt lyfta ideer och diskutera frågor av intresse (ibid.). Aktivism på internet tillåter människor att koordinera och organisera sig utan formella organisationers inblandning, vilket ger mer plats åt mänsklig autonomi. Denna typ av kollektivt engagemang kan försvaga statens och vanlig nyhetsmedias makt genom att den ger mer makt åt den enskilda individen. Internet är effektivt för människor att mobilisera rörelser vilka sedan når ut till den verkliga världen, exempelvis genom protester och demonstrationer (ibid.).

1.2.2 Användargenererat innehåll

Framväxten av web 2.0 har inneburit stora möjligheter för internetanvändare att själva producera och publicera innehåll, samt att interagera med varandra (Crowston & Fagnot, 2018). Användargenererat innehåll syftar till innehåll vilket publicerats på en plattform av medlemmar eller av användare. Plattformar som bygger på användargenererat innehåll karaktäriseras bland annat av mängden användare som bidrar med innehåll, vilket de i regel gör

3 obetalt (ibid.). I denna studie används begreppet då det empiriska materialet består av innehåll publicerat och producerat av medlemmar på WSB. Detta innefattar memes, texter och bilder.

1.2.3 Kultur

Begreppet kultur är svårdefinierat. Det finns därmed en mängd olika definitioner och beskrivningar av vad en kultur är och vad en kultur innefattar. Generellt syftar begreppet till en grupp människors levnadsvanor, beteenden och värderingar (Hall, 1997). I denna studie utgår vi från en utveckling av definitionen, med rötter i sociologin och kulturstudier, där fokus ligger på meningsskapande. Det är människor som skapar mening av världen. En förutsättning för meningsskapandet i en kultur är att medlemmarna tolkar och representerar världen på liknande sätt (ibid.).

1.2.4 Memes

En meme är en ide eller ett beteende som sprids mellan människor i en kultur genom imitation och reproduktion. Memes innehåller många gånger symboliska budskap vars syfte är att representera ett specifikt fenomen eller ämne. En meme kan betraktas som en beståndsdel innehållandes kulturella ideer och symboler som överförs mellan människor genom skrift, tal eller andra ritualer. Man kan dra paralleller mellan memes och gener, då även memes replikeras, muterar och reagerar på urvalsprocesser. På 90- talet växte forskningsfältet memetics fram, som undersökte framväxten och spridningen av memes efter evolutionära modeller (Heylighen & Chielens, 2009).

Internetmemes berör samma form av kulturell överföring när den sker på internet. Vad som kan betraktas som en meme kan variera mellan olika communities, och någonting som karaktäriserar internetmemes är dess ständigt förändrande format. I sociala mediers upprinnelse bestod memes vanligtvis av en bildmall med en catchphrase. Sedan dess har produktionen av memes förändrats och memes kan bestå av GIFs, videos eller endast en fras. Många gånger är memes inspirerade av virala sensationer, och de tenderar att ha en relativt kort livslängd (Börzsei, 2013). Memes har således utvecklats till ett paraplybegrepp som innefattar snabbkonsumerat komiskt innehåll. Då internet möjliggör nästan omedelbar spridning av information leder det till att memes snabbt växer fram innan de lika snabbt ersätts av en ny trend. Under 2010- talet har flertalet internetmemes blivit virala, för att några

4 månader senare vara bortglömda. Exempel på memes är Harlem Shake, Damn Daniel och Mannequin Challenge.

1.2.5 Narrativ

Narrativ sammankopplar medlemmar i en grupp genom delade symboler och berättelser och fungerar som ett verktyg för att göra gruppens diskussioner och ritualer sammanhängande. Att ha ett gemensamt ramverk för gruppens mål, verktyg och interaktioner hjälper formeringen av ett ‘vi’. Narrativet sätter gruppen i ett större sammanhang där de exempelvis kan sättas i kontrast till en annan grupp. Ett gemensamt narrativ faciliterar tillit och nätverkande inom en grupp vilket leder till vidare samarbete och en solidifiering av gruppidentitetens kärna (Davis, 2002; Nip, 2004).

1.3 Disposition

Kapitel två inleds med en beskrivning av diskussionsforumet Reddit och det subforum denna studie ämnar undersöka, WSB. Detta följs sedan av en redogörelse av händelseförloppet kopplat till Gamestop-rörelsen. Syftet med kapitlet är bistå läsaren med en gedigen bakgrund till fenomenet vi i studien ämnar undersöka. I kapitel tre presenteras relevant tidigare forskning inom digital aktivism och Reddit som verktyg för aktivism, samt presenteras en tidigare studie av subforumet WSB. Därefter följer en redogörelse av studiens teoretiska ramverk i kapitel fyra.

I kapitel fem presenteras studiens insamling- och analysmetod, samt det urval som ligger till grund för det empiriska materialet. Vidare beskrivs materialet och vårt tillvägagångssätt vid insamling och analys av datan. Kapitel sex innefattar en redogörelse av resultaten, vilka sedan analyseras mot bakgrund av studiens teoretiska ramverk. Detta kopplas sedan till studiens syfte och frågeställningar i kapitel sju. Vidare diskuteras studiens huvudresultat i förhållande till tidigare forskning, samt vilken betydelse resultaten har utifrån en samhällskontext. Detta följs av en reflektion över studiens metodval. Avslutningsvis presenteras förslag till framtida forskning inom området.

5 2. Bakgrund

Kapitlet inleds med en beskrivning av diskussionsforumet Reddit och dess funktioner. Därefter presenteras subforumet WSB. Detta följs av en beskrivning av företaget GameStop och en central börsterm, blankning. Kapitlet avslutas med en redogörelse av aktionens händelseförlopp.

2.1 Reddit

Under de senaste åren har sociala medie-plattformar för nyhetsdiskussioner blivit allt större, dessa karaktäriseras av att de tillåter användarna att publicera innehåll, att interagera, samt att vara med och bestämma över om innehåll är intressant eller inte (Weninger, Avi Zhu & Han, 2013). Nyhetsforumet Reddit är en digital plattform som grundades år 2005 av och . I oktober 2020 hade Reddit cirka 52 miljoner aktiva användare dagligen (Patel, 2020). På plattformen finns tusentals olika subforum, även kallat subreddits, vilka har olika teman och intressen. Namnen på dessa subforum börjar med “r/”, exempelvis r/wallstreetbets. Alla användare kan skapa ett subforum och det är även medlemmarnas uppgift att moderera dessa. medlemmar, så kallade “redditors”, producerar och publicerar inlägg. Innehållet består av “self posts” i form av texter, bilder, videos, eller memes. Inläggen kan även bestå av länkar till externt innehåll. Genom funktionen “up/down vote” kan medlemmarna rösta upp eller ned inlägg beroende på om innehållet det är intressant eller inte. Forumets funktioner bjuder in till interaktion och diskussion mellan medlemmar genom möjligheten att kommentera de publicerade inläggen. Även kommentarerna går att rösta upp eller ned. De inlägg med flest “up-votes” hamnar automatiskt högst upp på communityns sida. Medlemmarna kan tjäna eller förlora “karma points” på externt innehåll (länkar), detta gäller för både inlägg och kommentarer, där up-votes från andra medlemmar genererar karma points, medan down-votes gör att användaren förlorar karma-points. Karma-points är synligt på användarens profil och ger en indikation på hur aktiv användaren är och huruvida denne producerar intressant innehåll. Karma-points är en direkt feedback på det användaren publicerar, vilket uppmuntrar användarna att producera och publicera intressant innehåll. Karma points redovisas separat för kommentarer respektive inlägg (Weninger, Avi Zhu & Han, 2013). Populärt innehåll på forumet når många gånger fler digitala plattformar än Reddit, såsom och Facebook. Samt kan populärt innehåll uppmärksammas via nyhetssajter och tidningar.

6 Reddit är öppet för alla, även icke-medlemmar kan ta del av inlägg på forumet (Anderson, 2015). Dock kan inte icke-medlemmar publicera inlägg, kommentera eller rösta. Personuppgifter, såsom namn och mailadress är inte synligt för andra medlemmar, vilket bidrar till att bibehålla medlemmarnas anonymitet (ibid.). Medlemmar verkar på forumet genom ett användarnamn, vilka börjar med “u/”, som står för user, exempelvis u/LackUsual4089.

Forumet har sedan lanseringen 2012 växt oerhört snabbt, och har idag över 400 miljoner användare.

Figur 1. Statistik över antal Reddit- användare år för år (Dean, 2021).

2.2 WallStreetBets

Subforumet WSB är ett forum för oprofessionella aktiehandlare där användare diskuterar högst spekulativa och riskfyllda aktiehandelsstrategier. Memes är vanligt förekommande i inläggen. Subforumet beskriver sig självt som “like 4chan found a Bloomberg Terminal” (r/wallstreetbets, 2021). Under januari månad orsakade en kollektiv handlingsaktion av medlemmarna på WSB enorma störningar på aktiemarknaden, någonting som väckte mycket stor nyhetsuppmärksamhet. WSB, som grundades 2013, såg även en svindlande ökning i

7 antalet medlemmar, där antalet i december 2020 låg på 1,7 miljoner för att i mars 2021 ha ökat till 9,7 miljoner medlemmar (subredditstats, 2021).

Figur 2. Illustration av antal medlemmar på forumet (subredditstats, 2021)

2.3 GameStop

Företaget GameStop är en börsnoterad återförsäljare av tv-spel och hårdvaror som grundades år 1996 i USA. GameStop har omkring 4000 butiker och är verksam i 10 länder (Gamestop). Företaget har länge varit ledande i branschen men har under de senaste åren kämpat till följd av den växande online-handeln (Helmore, 2021). Likt andra fysiska butiker förvärrades GameStops situation i samband med corona-pandemin, vilket lett till att företaget har för avsikt att stänga 450 av sina butiker under 2021 (ibid.).

2.4 Blankning Innan vi återger tidslinjen för aktionen som orsakade den explosiva ökningen behöver vi förklara hur aktiespekulanter kan tjäna pengar på en akties nedgång. Att satsa på att en aktie kommer gå ner i värde kallas för att blanka (short selling) och går ut på att sälja en aktie man inte har. Det funkar genom att man lånar aktien av sin aktiemäklare för att omedelbart sälja den. Man köper sedan tillbaka aktien och återlämnar den till mäklaren, och kvar har man mellanskillnaden mellan priset för köp och försäljning (Avanza). Nedan illustreras blankning genom ett exempel med apelsiner:

8 Marknadsvärdet för en apelsin ligger på 10 kr. Petra tror att priset på apelsiner kommer att sjunka och går då till butik A och lånar en apelsin med förpliktelsen att lämna tillbaka den. Petra tar apelsinen till butik B och säljer den för det nuvarande marknadsvärdet på 10 kr. Petra har nu 10 kr men en skuld på en apelsin. En vecka senare handlas en apelsin för 8 kr. Petra köper en apelsin för 8 kr och lämnar tillbaka den till butik A. Kvar har Petra 2 kr, vilket är hennes vinst. Hade priset på en apelsin istället gått upp till 12 kr, hade Petra behövt betala 12 kr för att kunna betala tillbaka sin skuld, och gör då istället en förlust på 2 kr.

I börstermer har Petra precis blankat apelsiner. En viktig sak att notera är att antalet blankningar kan överstiga det totala antalet aktier. För att snabbt återgå till exemplet med apelsiner. I följande exempel finns det bara en apelsin. Petra har lånat apelsinen från butik A och sålt den till butik B. Adam går sedan till butik B och lånar apelsinen som Petra precis sålt för att sälja den till en annan butik. Mellan Adam och Petra finns totalt en skuld på två apelsiner, trots att det bara finns en apelsin i cirkulation. Detta är en detalj av mycket stor betydelse för de kommande händelserna då antalet blankningar av Gamestop i början av januari 2021 utgjorde 140 procent av de totala antalet aktier i cirkulation (Sokel-Walker, 2021). Då blankarna måste köpa aktien för att kunna betala tillbaka sin skuld, och i och med det faktum att aktiemarknaden drivs av utbud och efterfrågan, såg några investerare på WSB detta som ett berg av ‘sovande’ efterfrågan som så småningom skulle vakna till en grov brist på utbud.

2.5 Aktionens händelseförlopp I en av de vildaste månaderna någonsin på börsen steg börsvärdet för det ansträngda bolaget Gamestop med hela 1,745 procent. Ökningen satte inte bara företagets öde på sin ända, utan skakade även om andra finansiella marknader och utmanade Wall Streets maktposition (Stokel-Walker, 2021). Den absurda ökningen var ett resultat av motsättningar mellan aktörer som jämförts med David och Goliat (se Wilkins, 2021). På ena sidan återfinns Wall Street- eliten som såg ett bolag gå på knäna, och som ivrigt skulle kapitalisera på företagets nedgång. På andra sidan, ett gäng amatörinvesterare utrustade med mobiltelefoner och appar som organiserat sig genom ett internetforum, angelägna om att ge Wall Street fingret och tjäna en snabb peng på kuppen.

9 Kortfattat kan aktionen sammanfattas som att medlemmarna på forumet tillsammans köpte upp aktierna och pressade på så sätt upp priset. Detta skulle leda till att även blankarna skulle behöva köpa upp aktier för att begränsa sina förluster. Då antalet blankningar överstiger antalet aktier, och i och med det faktum att antalet aktier i cirkulation minskat då forum-medlemmarna köpt upp och hållit aktierna utan avsikt att sälja, skulle detta leda till att blankarna behöver köpa tillbaka aktierna för ett mycket högt pris för att på så sätt kunna betala tillbaka sin skuld. Detta kallas för ‘short squeeze’.

För att få en tydlig överblick över vilka händelser som lett oss hit har vi sammanställt en tidslinje med viktiga händelser, relaterade till r/wallstreetsbets handlingar på börsen relaterat till Gamestop. Tidslinjen medför dessutom ett sammanhang för inläggen på forumen. Aktiekursen vid tidpunkten står inom parentes. Priset avser priset vid börsstängning.

Oktober 2019 Flera aktiemäklare, ledda av Robinhood, byter affärsmodell och tar bort mäklaravgifter. Istället säljer de orderdata till olika firmor. Det innebär i praktiken att de säljer data bestående av vad deras användare köper och säljer. Avsaknaden av mäklaravgifter minskar tröskeln för att investera och antalet icke-professionella investerare ökar (Reuters, 2021). Enligt Gil Shapira, investeringschef på mäklarplattformen Etoro så står privata investerare för ungefär 25 procent av den total handelsvolymen idag jämfört med 10 procent för tio år sedan (Stokel-Walker, 2021)

27 juli 2020 - DeepFuckingValue optimistisk på Gamestop ($4.01) Keith Gill, mer känd som u/DeepFuckingValue på forumet och RoaringKitty på YouTube, börjar lägga upp videos om Gamestop där han berättar varför han anser att aktien är undervärderad. Han belyser det faktum att aktien är tungt blankad. Han berättar även att han investerat i Gamestop sedan juni 2019. Inledningsvis hånas Gill på forumet (Reuters, 2021).

9 december 2020 - Gamestops försäljning rasar ($13.66) Aktien faller 20 procent efter att kvartalsrapporten, som offentliggjorts dagen innan, visar att Gamestops försäljning sjunkit med 30 procent sedan samma period förra året. Detta till stor del då 11 procent av bolagets fysiska butiker fått stänga till följd av pandemin. Samma rapport visar dock att deras internetförsäljning hade ökat med 257 procent. Trots detta förlorar Gamestop 63 miljoner dollar under kvartalet (Thorbecke, 2021).

10 11 januari 2021 - Gamestop tillsätter Ryan Cohen i styrelsen, Gamestop trendar på WSB ($19.94) Ryan Cohen, grundare av e-handelsplatsen Chewy.com, tillsätts i bolagsstyrelsen. Tillkännagivandet inleder diskussioner på WSB där en liten men växande grupp ansåg att Cohens kompetens kunde driva på en digitalisering av Gamestop och att marknaden undervärderade bolaget. Samtidigt observerar allt fler medlemmar det höga antalet blankningar (Reuters, 2021; Thorbecke, 2021).

12 januari - Antalet blankningar minskar ($19.95) Antalet blankade aktier sjunker något efter tillkännagivandet, från 71,2 miljoner den 8 januari till 70,9 miljoner (Reuters, 2021).

13 januari - GameStop rusar, FOMO i WSB ($31.40) Aktien ökar 57 procent och ytterligare 27 procent dagen efter. Media börjar uppmärksamma händelserna och diskussionerna på forumet hettar till. Allt fler medlemmar lägger upp skärmdumpar på sina vinster i aktien vilket leder till att fler investerar i aktien (Thorbecke, 2021).

19 januari - Citron Research kallar köpare av GameStop för ‘suckers’ ($39.36) Citron Research, en aktie- research firma som specialiserar sig på blankningar kallar i en tweet köpare av GameStop för ‘suckers’. Citron Researchs moderbolag, Citron Capital hade blankat bolaget. Citron Research skjuter upp sin rapport om GameStop, som skulle publicerats den 20 januari (ibid.).

11 Figur 3. Tweet av Citron Research (@CitronResearch) (Thorbecke, 2021).

22 januari - GameStop ökar 50 procent konflikten, mellan WSB och hedgefonder trappas upp ($65.01) Samtidigt som kraftmätningen mellan WSB och finansiella institutioner intensifieras fortsätter aktien att öka i värde. Den 23 januari håller Keith Gill en sju timmar lång livestream på YouTube som ses av över 850,000 personer. Media rapporterar nu flitigt om GameStop och forumet (Thorbecke, 2021; Stokel-Walker, 2021).

26 januari - Elon Musk tweet leder till panik bland blankarna ($147.98) Aktien rusar 92 procent. Efter börsstängning tweetar Elon Musk tweeten ‘Gamestonk!!’, ett begrepp som medlemmarna på forumet använder för att referera till GameStop. Han tweetar även ut en länk till forumet. Tweeten leder till att aktien ökar 140 procent efter börsstängning, och inleder den efterföljande handelsdagen på 354.83 dollar. Forumet börjar referera till Tesla- grundaren som ‘Papa Musk’ (Thorbecke, 2021; Reuters, 2021).

12 Figur 4. Tweet av Elon Musk (@elonmusk) (Thorbecke, 2021).

27 januari - Stora blankare stänger sina positioner och rapporterar enorma förluster ($347.51) Citron Capital och Melvin Capital, två av de på forumet mest omtalade blankarna, meddelar att de stänger sina positioner. Citron redovisar en förlust på 100 procent av sin insats i GameStop och källor med insyn i Melvin Capital rapporterar att bolaget förlorat 53 procent av sitt totala kapital bara under januari månad. The Telegraph rapporterar att Melvin Capital totalt förlorat $7 miljarder på GameStop (Thorbecke, 2021; Stokel-Walker, 2021).

28 januari - Mäklarplattformar stoppar köp av GameStop under volatil handelsdag, lagstiftare reagerar samtidigt som aktiviteten på WSB når rekordnivåer ($193.60) Under handelsdagen når GameStop 483 dollar innan flera mäklarplattformar, däribland Robinhood, stoppar sina användare från att köpa aktien. Samtidigt är det fortfarande möjligt att sälja aktierna, vilket leder till ett ökat säljtryck. Aktien når en lägstanivå på 112 dollar innan den stänger handelsdagen på 193 dollar. WSB rasar över att plattformarna fortsatt tillåter försäljning av aktien samtidigt som man hindrat användare från att köpa.

13 Några dagar tidigare hade Melvin Capital fått ett räddningslån på 2.75 miljarder dollar från sitt moderbolag Citadel. Citadel är ett av flera bolag som köper orderdata från Robinhood, och utgör över 40 procent av Robinhoods inkomster (Foxman, Verhage & Woolley, 2018). Narrativet på forumet och i sociala medier var att Robinhood agerat på order från Citadel och andra aktörer för att skydda blankare, någonting Robinhood förnekat. Kort därefter uttryckte lagstiftare och andra politiska figurer från båda sidor av det politiska spektrumet sitt missnöje med plattformarnas agerande. U.S. House Financial Services och Senate Banking committee meddelar att ett förhör ska hållas den 18 februari angående de senaste veckornas aktivitet på börsen (Reuters, 2021; Thorbecke, 2021; Sokel-Walker, 2021).

Figur 5. Tweet av Donald Trump Jr. (@DonaldJTrumpJr) (Thorbecke, 2021).

14 Figur 6. Tweet- tråd av demokraten Alexandria Ocasio-Cortez (@AOC) (Thorbecke, 2021)

Robinhoods agerande utlöser ett raseri på forumet och antalet kommentarer når nästan 400,000 och samtidigt som över 68,000 inlägg görs på forumet (subredditstats, 2021).

15 Figur 7. Antalet kommentarer per dag på WSB (subredditstat, 2021).

Figur 8. Antalet inlägg per dag på WSB (subredditstats, 2021).

16 29 januari - SEC väger in, handelsplattformarna måste tillåta handel av GameStop ($325) SEC, den amerikanska värdepappers- och börskomissionen, meddelar att de noggrant följer och utvärderar de senaste dagarna extrema volatilitet i vissa värdepapper. Myndigheten nämner inga specifika aktier eller aktörer men betonade att de vid behov skulle agera för att skydda privatinvesterare om misstanke av manipulativ handelsaktivitet skulle visa sig. Robinhood börjar tillåta mindre köp aktien men handeln är fortfarande kraftigt begränsad.

2 februari - GameStop tappar mer än hälften av sitt marknadsvärde, finansministern kommenterar ($90) Aktien faller 60 procent och forumet fylls av skärmdumpar där användare gjort stora förluster. Finansminister Janet Yellen begär samtal med lagstiftare och myndigheter för att diskutera volatiliteten på börsen och om vidare åtgärder behövs (Reuters, 2021).

18 februari - USA:s representanthus håller förhör samma dag som GamesStop kraschar ($40.59) USA:s representanthus håller förhör med aktiva aktörer, däribland Keith Gill och representanter från Robinhood, Citadel, Melvin Capital och Reddit. Samtidigt faller GameStop till 40 dollar, det lägsta priset aktien handlats för sedan 21 januari (ibid.). De kommande månaderna skulle volatiliteten i aktien vara fortsatt hög och aktien handlas den 10 juni 2021 för 302 dollar. Nedan visas en graf med aktiens prisutveckling.

17 Figur 9. Graf över GameStops- aktiens ($GME) värdeutveckling. Varje spalt motsvarar en handelsdag, där en röd spalt visar att aktien tappat i värde under dagen medan en grön visar på uppgång.

18 3. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning inom aktivism på internet, studier av den digitala plattformen Reddit och WSB. Den presenterade forskningen knyter ann till denna studie genom gemensamma metodval och teorier, samt att de studerar digitala miljöer.

3.1 Connective action i digital aktivism

Andersson (2018) studerade rörelsen #sistabriefen, en rörelse som uppkom i samband med #metoo rörelsen. #sistabriefen är en svensk förgrening av metoo-rörelsen och inriktar sig specifikt på ojämlikhet, övergrepp och sexuella trakasserier inom kommunikationsbranschen (ibid), där kvinnor, transpersoner och icke-binära inom branschen engagerat sig. Den sociala rörelsen baseras delvis på deltagarnas och medlemmarnas egna vittnesmål om oförrätter de upplevt i arbetslivet. #sistabriefen har en Facebookgrupp där medlemmarna kan dela med sig av sina upplevelser och få information om rörelsens planerade aktiviteter, såsom träffar i verkliga livet. Rörelsens mål är att påverka branschorganisationer och aktörer till förändring (ibid). Anderssons (2018) studie av #sistabriefen syftar att undersöka hur digitala rörelser kan bidra till förändring. För att undersöka detta kombinerade Andersson (2018) digital etnografi, observationer offline, innehållsanalys av #sistabriefens Facebookgrupp samt intervjuer med medlemmar av #sistabriefen. Forskaren gick med i Facebookgruppen #sistabriefen 2017 och började redan då den digitala etnografin genom att ta del av det publicerade innehållet i gruppen (ibid).

Som komplement till intervjuerna genomförde Andersson även en innehållsanalys för att identifiera normer i gruppen, samt för att undersöka hur innehållet användes för att organisera rörelsen. Genom kodning av datan identifierade Andersson (2018) framträdande teman i rörelsen, bland annat solidaritet och organisationsstruktur.

Andersson (2018) har i studien bland annat använt Segerberg & Bennetts (2012) teori “The Logic of Connective Action”, en teori som även kommer att tillämpas i denna studie (se beskrivning av teorin i avsnitt 4.1). Anderson (2018) använder teorin för att undersöka hur rörelsen #sistabriefen använt digitala verktyg för att mobilisera och organisera sig. Bennett och Segerberg (2012) har introducerat tre olika typer av aktivistiska rörelser, baserat på i vilken

19 grad digitala medier spelar för rörelsens existens, upprätthållande, aktiviteter och grad av centralisering. Genom observationer samt intervjuer med medlemmar i rörelsen kunde Andersson (2018) identifiera vilken kategori av aktivistiska rörelser #sistabriefen hamnar inom. Studien fann att Facebook utgör det huvudsakliga verktyget för rörelsens medlemmar att organiseras och mobiliseras. Vidare menar Andersson (2018) att rörelsen hamnar under kategorin “organizationally enabled networks”. Utöver vikten av det digitala verktyget är även andra utomstående organisationer och aktörer delaktiga i #sistabriefen, såsom Google (ibid), ett karaktärsdrag för “organizationally enabled networks”. Vidare fann Andersson (2018) att #sistabriefen dessutom kan klassificeras inom logiken för “the collective action”, detta då formella organisationer var involverade i rörelsens mobilisering. Genom samarbetet med andra organisationer lyckades rörelsen #sistabriefen utforma en strategisk plan för jämlikhet inom branschen. Vilket resulterat i att rörelsen är en hybrid mellan the connective action och the collective action, vilket har bidragit till upprätthållandet av rörelsen (ibid).

I studien fann Andersson (2018) att #sistabriefen har en hierarkisk ordning, där Facebookgruppens administratörer utgör ledarna för rörelsen. Detta då de tar emot medlemmarnas historier, i form av exempelvis google-dokument, för att sedan publicera dessa i gruppen, utan att medlemmen som skickat in sin historia kan identifieras (ibid). Administratörerna verkar också för att upprätthålla aktiviteten inom rörelsen, både den externa och den interna. Vidare identifierade forskaren också att dessa administratörer fungerar som en länk mellan rörelsen och media, samt mellan rörelsen och politiker. Baserat på dessa resultat menar Andersson att den hierarkiska ordningen varit av betydelse för rörelsen #sistabriefen, samt dess förmåga att expandera (ibid).

Andersson (2018) har undersökt hur den sociala rörelsen #sistabriefen mobiliserats med hjälp av digitala verktyg, dock verkar rörelsen och undersökningen både online och offline. Då denna studie syftar att undersöka den digitala rörelsen WSB ämnar den fylla en kunskapslucka gällande rörelser av enbart digital natur. Vidare är det intressant att se huruvida Bennett och Segerbergs (2012) teori “the connective action” är applicerbar på ett fenomen som endast är tillgängligt och verkar online.

20 3.2 Reddit som verktyg för aktivism

Manikonda et al. (2018) undersökte hur olika sociala medier använts av #MeToo- rörelsen. I studien analyserades inlägg på Twitter under hashtagen #metoo och på Reddit under forumet r/metoo för att sedan jämföra de olika typerna av inlägg. Resultaten visade att trots att inläggen liknade varandra i avseendet att de mestadels visade en positiv inställning gentemot rörelsen, så rådde det signifikanta skillnader i innehåll. Inläggen på Twitter var mer ytliga, och gick framförallt ut på att visa stöd för rörelsen och uppmuntra andra att delta. Inläggen på Reddit var betydligt mer personliga och innehöll många gånger detaljerade berättelser om övergrepp. Detaljer såsom vilken relation de hade till gärningspersonen, hur övergreppen gick till och hur de skadats emotionellt av händelserna identifierades på Reddit, men inte i samma utsträckning på Twitter. Författarna sammanfattar resultatet som att Reddit-inläggen fokuserar mer på individers egna upplevelser av sexuella övergrepp. Medan inläggen på Twitter istället berör aktuella händelser inom rörelsen och åsikter kring hur kvinnorättsfrågor ska adresseras. Författarna menar att detta kan bero på att den teckengräns som finns på Twitter försvårar detaljerade berättelser.

En annan faktor att ta hänsyn till är individens förutsättningar att nå ut till andra användare. På Twitter följer användaren andra användare, på Reddit följer användaren istället forum. På Twitter når ett inlägg endast användarens följare och för att inlägget ska ha möjligheten att spridas krävs det att andra användare delar vidare inlägget. Att posta på Reddit kan istället liknas vid att sätta upp informationsblad på anslagstavlor där alla inlägg syns för besökande användare, oberoende av användarens tidigare bidrag. På Reddit är man således inte lika beroende av att sedan tidigare ha byggt en närvaro på plattformen. Detta möjliggör formerandet av rörelser enligt Bennett & Segerbergs (2012) logic of connective action då tröskeln för deltagande blir lägre samtidigt som det lämnar stort utrymme för personlig probleminramning.

Buyokozturk et al. (2018) fann dock att Reddit var ett dåligt verktyg för mobilisering. I studien av Gamergate, en rörelse som var kritisk mot politisk korrekthet i spelindustrin, fann forskarna att sättet användarna interagerar på skapar barriärer för tre grundläggande faktorer hos en rörelse; konstruktionen av ett narrativ och en kollektiv identitet, probleminramning och rörelsens avgränsning. Dessa barriärer försämrar förutsättningarna för rörelser att bli framgångsrika, enligt författarna.

21 Studien gick ut på att samla in inlägg från två tidpunkter. Författarna samlade in data i rörelsens upptakt och sedan igen sex månader senare, detta för att undersöka hur rörelsen förändrats. De fann att rörelsen hade svårt att konstruera ett gemensamt narrativ. Författarna attribuerar detta till att Reddit som plattform möjliggör utspädda diskussioner där fokus ständigt skiftar mellan olika ämnen. Vid den första datainsamlingen fann man att det huvudsakliga narrativet är att konsumenten bestämmer. Medlemmarna i forumet försäkrade sig om att om de tillsammans bojkottade dessa spelföretag skulle de behöva anpassa sig efter forumets krav. Vid andra datainsamlingstillfället hade det huvudsakliga narrativet istället skiftat till jämställdhet för män och anti-censur. Samma inkonsekvens återfanns i rörelsens probleminramning, där flertalet probleminramingar vid andra insamlingstillfället hade fragmenterat rörelsen. Med en spretig probleminramning och ett ständigt skiftande narrativ fanns det inte heller någon tydlig avgränsning för vilka frågor rörelsen försökte påverka. Fragmenteringen gjorde det även svårt att avgöra vem som faktiskt tillhörde gruppen, där motsättningar i åsikter gjorde det svårt för medlemmarna att identifiera sig med varandra.

Författarna förklarar att Reddits struktur främjade motsättningar mellan användare och att detta satte käppar i hjulet för rörelsens mobiliseringsförsök. Trots att Reddit tillgängliggjorde deltagande i rörelsen ledde inte detta till ökat samarbete. Tvärtom ledde deltagandets flytande natur till okoncentrerade diskussioner och uppkomsten av oförenliga narrativ och probleminramningar.

3.3 Intervjustudier av r/wallstreetbets

WSB karaktäriseras av sin barnsliga jargong, lingvistiska stil, sina löjeväckande upptåg och medlemmarnas smått överdrivna hängivenhet. I sina intervjustudier av WSB fann Boylston et al. (2020) att medlemmarna menade att forumets lekfulla miljö, i form av memes och ‘shitposts’ var det som gav forumet sitt värde. Trots att huvudaktiviteten på forumet tycks vara aktiehandel menade många deltagare att de huvudsakligen använde forumet för att skriva och läsa lekfulla inlägg, och en deltagare menade att man spenderade mer tid på att skriva ‘bra shitposts’ än att leta upp aktietips.

22 “They spend more time analyzing comments and coming up with really good shitposts than they do actually looking at good stock points.” (Boylston et al., 2020, s. 14)

Shitposting innebär att man lägger upp till synes godtyckliga inlägg som inte nödvändigtvis har någon koppling till något faktiskt diskussionsämne. Inläggen är ofta ironiska i sin natur (Urban dictionary, 2018). Shitposts är av medvetet låg kvalitet, i det avseende att de ofta är estetiskt oförfinade och provocerande.

Boylston et al. (2020) menar att en stor del av subforumets framgång är den höga omsättningen av ämnen. Aktiemarknadens oförutsägbarhet gör att inläggen och memesen på forumet kraftigt varierar och det är omöjligt att förutse vad forumet kommer att reagera på under en dag. Men oavsett ämne eller typ av inlägg kännetecknas forumet av sitt hämningslösa språk. Inläggen har ofta funkofobiska inslag, och ord som ‘autists’ och ‘retard’ återfinns nästan i regel i inläggen. Orden används i dubbel bemärkelse, och en person kan kalla sig själv eller andra för autist oavsett om personen visar upp en ofattbar vinst eller en absurd förlust. En av deltagarna i studien liknade det kontroversiella språket med att spela i ett sportlag, där man blir retad och kallad öknamn, men att det inte är någonting man tar seriöst. Trots det vulgära språkbruket så är atmosfären på forumet lekfull och icke-aggressiv. En deltagare menade att forumets språkbruk och återkommande upptåg gav känslan av att WSB var en liten och stängd gemenskap, trots att forumet vid tiden hade över en miljon medlemmar. Boylston et al. (2020) menar att det faktum att man ofta uppmuntrar förluster på tusentals dollar i kombination med det grova språkbruket är avskräckande för majoriteten av aktiehandlare. Flera deltagare tyckte att det var bra att kulturen var avskräckande, då det håller personer med fel attityd borta och att detta är en bidragande faktor till forumets gemenskap.

Pretentiöst beteende, så som exempelvis konservativa eller överseriösa investeringsråd möts av hån. En person som föreslår en riskminimerande strategi kan till exempel kallas för boomer. Boylston et al. (2020) menar att forumet har en avsmak för seriösa investerare som ser sin framgång i de finansiella marknaderna som en produkt av deras egna arbete. Ett genomgående tema i intervjuerna, och någonting som är betydande för att förstå varför forumet mobiliserade sig i januari 2021, är uppfattningen att aktiemarknaden är riggad. Framgångarna och motgångarna på marknaden beror inte på den enskilda investerarens kunskap utan på aktiemarknadens slumpmässighet. Författarna menar att detta cyniska förhållningssätt leder till

23 att medlemmarna förminskar sina egna framgångar på marknaden. Ett praktexempel på detta är en användare vars konto vuxit till över $10.2 miljoner (!). Inlägget bestod av en skärmdump och titulerades “NEW HIGHSCORE!!!” (u/WSBgod, 2020). I inlägget återfinns kommentarer som “Thus, we’ve entered the era of the eight-figure retard” och “Your autism is evolving”.

Boylston et al. (2020) menar att en stor del av aktiviteten av medlemmarna på forumet har mer gemensamt med spelande än aktiehandel. Ett praktexempel på detta är fenomenet YOLO, varvid en användare tar hela eller en stor del av sina besparingar i en enda riskfylld satsning. Forumet är fullt av exempel på YOLOs där användare antingen förlorat allt eller gjort en livsförändrande summa pengar.

24 4. Teoretiskt ramverk

I detta kapitel presenteras studiens teoretiska ramverk. För att analysera rörelsens struktur och organisation kommer denna studie att använda sig av Bennett & Segerbergs (2012) ramverk The theory of connective action. För att studera och förstå internetkulturen på forumet kommer Stuart Halls (1997) representationsteori att tillämpas.

4.1 The logic of connective action

Digitala teknologier, och sociala medier i synnerhet, har fundamentalt förändrat hur vi människor kommunicerar. De har radikalt förändrat hur vi får tillgång till information och hur vi interagerar med sociala och politiska frågor. Detta har i sin tur har påverkat hur sociala rörelser formeras och upprätthålls. Med sociala medier har tidigare marginaliserade röster fått komma till uttryck. Detta i kombination med det faktum att sociala medier alltid har öppet, är förmågan att dela nyheter inte längre exklusiv för konventionell media. Istället kan vem som helst med tillgång till internet dela med sig av aktuella händelser i realtid. Även om teknologiska framsteg ofta utnyttjats av olika sociala rörelser har sociala medier fullkomligt förändrat hur aktivism tar sig till uttryck (Rosenbaum & Bouvier, 2020).

För att förstå vilken påverkan digitala medier har på aktivism formulerar Bennett & Segerberg (2012) det teoretiska ramverket the logic of connective actions. Författarnas ramverk sätts i kontrast mot det mer välkända the logic of collective action, vilket de menar är bristfällig för att beskriva nutida aktivism.

The logic of collective action betonar det organisatoriska dilemmat som uppstår när en hierarkisk organisation eller rörelse behöver engagera individer till handling. Detta uppstår där kostnaden för deltagande är högre än det marginella bidrag som handlingen resulterar i. Problematiken är särskilt märkbar i större rörelser där det enskilda bidraget inte är lika märkbart. Detta leder ofta till att vissa deltagare åker snålskjuts på andras bidrag. Ramverket betonar behovet av en formell, hierarkisk organisation i syfte att engagera och koordinera handlingar. Ramverket betonar även behovet av en kollektiv identitet, vilken är baserad på ett

25 gemensamt mål. Att behöva hålla vid en kollektiv identitet och mål medför att trösklarna för deltagandet är höga. Även om användandet av digitala medier kan minska de organisatoriska kostnaderna och effektivisera kommunikationen i dessa centraliserade rörelser så förändrar de inte nödvändigtvis det fundamentala i hur rörelsen ser ut eller hur aktivismen kommer till uttryck (Bennett & Segerberg, 2012).

Författarna menar att nutida aktivism ser annorlunda ut. Centralt för the logic of connective action är synen av att digitala medier utgör organiserande agenter. Då digitala medier tillåter snabbare och effektivare spridning av information, leder det till att grupper snabbare kan formeras genom en cykel av distribution och reaktion. Dessa digitala grupper växer i takt med att cykeln fortsätter. Vidare medför avsaknaden av en central organisation att dessa grupper ofta präglas av ständigt förändrande och röriga förhållanden (Bennett & Segerberg, 2012; Rosenbaum & Bouvier, 2020). Deltagandet kännetecknas i dessa rörelser av självmotivation snarare än externa incitament, där individens bidrag delas, och erkänns, av andra deltagare som sedan delar med sig av sina egna bidrag (Bennett & Segerberg, 2012). Denna typ av innehållsskapande kallas för “peer production”, där deltagare frivilligt och tillsammans bidrar till ett ömsesidigt värdefullt projekt. Ett exempel på ett nätverk som följer denna princip är Wikipedia. Deltagare i dessa nätverk belönas genom personligt erkännande av sina bidrag (ibid.).

Deltagandet kan således anpassas utefter hur involverad man vill vara, där vissa kanske bara använder en hashtag en gång medan andra är långt mer engagerade (Rosenbaum & Bouvier, 2020).

Bennett & Segerberg (2012) menar att nutida aktivism karaktäriseras av ett mer personifierat deltagande, där sociala rörelser mer går ut på att dela personliga uppfattningar och erfarenheter än att sträva efter ett gemensamt mål. Där känslor tidigare ansetts vara irrelevanta i politiska sammanhang har de fått en central roll i digital aktivism och Rosenbaum & Bouvier (2020) lyfter #MeToo och den arabiska våren som exempel på digitala rörelser där affekt drivit diskursen.

Sammanfattningsvis menar Bennett & Segerberg (2012) att digitala medier tillåter formeringen av mer flexibla rörelser. Digitala medier erbjuder en infrastruktur som leder till att organiseringen av grupper sker naturligt och oberoende från en central aktör. Vidare försvinner

26 behovet av en kollektiv identitet och gemensamt mål. Deltagandet kan personifieras och rörelserna är decentraliserade i sin natur. Författarna menar att nutida rörelser inte längre kännetecknas av the logic of collective action i det avseende att de inte är beroende av centraliserade organisationer för att engagera och mobilisera. Istället kan aktivism beskrivas genom the logic of connective action, där självmotiverat engagemang tillåts genom lösa, informella relationer sanktionerade av digitala plattformar. Centralt är synen av att nutida aktivism är mer individualiserad och teknologiberoende än tidigare.

Slutligen presenterar Bennett & Segerberg (2012) tre typer av aktivistiska rörelser. De skiljer sig i vilken roll och inflytande digitala medier har för rörelsens existens, upprätthållande och aktiviteter, samt rörelsens grad av centralisering. Ändamålet är att genom analysen av WSB kunna identifiera om subforumet faller inom någon av de beskrivna rörelserna.

● Organizationally brokered collective action: Rörelser som kretsar kring en eller flera centraliserade organisationer. Digitala verktyg används i begränsad utsträckning, ofta i form av en Facebook sida eller mail-lista där kommunikationen är en-till-flera och möjligheten för interaktion är låg. Digitala medier används för att effektivisera kommunikationen, men förändrar inte nödvändigtvis förutsättningarna för deltagande. Syftet med rörelsen är att formulera ett tydligt kollektivt mål och känslomässigt engagera deltagare till handling. Här utgår rörelsen från, och är beroende av, den centrala organisationen. ● Organizationally enabled connective action: Utgörs av ett löst nätverk av organisationer som sponsrar flertalet aktioner kopplade till en huvudfråga. Deltagare tillåts och uppmuntras personifiera sitt engagemang. Digitala medier är djupt integrerat i rörelsen och är en förutsättning för att rörelsen ska växa. Användandet av digitala medier ger förutsättningarna för en mer individualiserad form av aktivism, där deltagare kan bidra utefter vad de finner lämpligt. Här tar inte den den centrala organisationen stor plats, men är nödvändig för rörelsens uppkomst och upprätthållande. Detta möjliggör en mer personifierad probleminramning. ● Crowd enabled connective action: Kompakta nätverk där digitala medier utgör den organisatoriska knutpunkten. Karaktäriseras av avsaknaden av en formell organisation, där digitala medier istället fungerar som en organiserande agent. Deltagande är högst individualiserat. Detta resulterar i bildandet av en dynamisk rörelse som reagerar på externa händelser och som uppvisar förändring över tid. Personlig probleminramning är centralt.

27 4.2 The work of representation

Stuart Hall är en förgrundsgestalt inom cultural studies och sociologi, och har även bidragit med mycket forskning inom medie- och kommunikationsvetenskapen. I den här studien används Stuart Halls representationsteori i analysen av det empiriska materialet. Detta då studien ämnar att undersöka hur kulturen på forumet formas och upprätthålls genom skriftspråk, bilder och symboler. Hall (1997) menar att representation är länken mellan meningsskapande, språket och kulturen. Vidare definierar författaren representation enligt:

“Representation means using language to say something meaningful about, or to represent, the world meaningfully, to other people.” (Hall, 1997, s.15)

Hall (1997) skriver att representation är nödvändigt för meningsskapandet i en kultur. Representation kan bestå av bilder, tecken/symboler och språket, vilka delas mellan medlemmar i en kultur. Författaren presenterar tre olika teoretiska perspektiv av representationens betydelse i kulturer, det avsiktliga, det reflektiva och det konstruktivistiska synsättet (ibid.). Det sistnämnda perspektivet kommer att appliceras vid analysen av denna studies empiriska material.

Meningsskapande & representation Hall (1997) menar att mening skapas utifrån hur människan tolkar ting. Författaren tar upp ett exempel om kors i relation till kristendomen. I praktiken är det endast två pinnar som korsar varandra. Pinnarnas mening skapas sedan i människans huvud, där vi inom kristendomen kan tolka att pinnarna är en kristen symbol för Jesus korsfästelse. Det är genom representation människan kan tolka världen, där det finns två olika system för representation. Den ena processen handlar om hur vi tolkar och skapar mening kring företeelser i världen, där vår konceptualisering av världen överensstämmer med tinget. Det kan exempelvis vara för objekt eller människor, men även för företeelser vi inte kan registrera med våra sinnen, såsom kärlek och död. Genom konceptualiseringen, vilket är våra mentala representationer av företeelser, utvecklar vi system där koncepten kan sättas i relation till varandra. Vidare menar Hall att vi genom koncept skapar mening, men för att kunna förmedla meningen behöver vi det andra systemet för representation, nämligen språket. Språket är avgörande för meningsskapandet. Det språkliga systemet innefattar inte bara det skriftliga eller muntliga språket, utan innefattar

28 också exempelvis symboler, bilder och kroppsspråk. Det är dessa två processer som tillsammans gör det möjligt att skapa mening inom en kultur (ibid.).

Språket & representationen Att vi har liknande mentala representationer (koncept) och relationer mellan koncepten (mentala konceptkartor) är en förutsättning för att kunna skapa mening inom en kultur. Utöver detta bör vi dela den språkliga förmedlingen av dessa mentala representationer. Ett delat språk innebär inte nödvändigtvis att individerna talar samma modersmål, utan handlar snarare om möjligheten att göra sig förstådd. Att de kan förmedla mening genom representation. Språket i form av visuella bilder och ikoniska symboler kan ha tydliga kopplingar till företeelsen de ämnar referera till. Det skriftliga och muntliga språket, som utgörs av så kallade “indexical symbols”, har dock sällan konkreta kopplingar till företeelsen det ämnar representera. Hall (1997) tar upp följande exempel:

“The letters T, R, E, E do not look anything like trees in nature, nor does the word ‘tree’ in English sound like ‘real’ trees (if indeed they make any sound at all!). The relationship in these systems of representation between the sign, the concept and the object to which they might be used to refer is entirely arbitrary. ” (Hall, 1997, s.21)

Delade koder Koder är det som enligt Hall (1997) utgör länken mellan koncept och språk. Koderna kan variera mellan olika kulturer och språk. Viktigt att poängtera dock är att dessa koder är ständigt föränderliga, de kan vara stabiliserade i en kultur, men inte satta i sten.

Konstruktivistiska angreppssätt inom representation Hall (1997) tar upp två konstruktivistiska angreppssätt inom representation, det semiotiska och det diskursiva. Det semiotiska angreppssättet syftar att undersöka hur tecken, signs, och språket skapar mening inom kulturen. Författaren skriver att lingvistikern Saussure är förgrundsgestalten inom det semiotiska angreppssättet inom representation, där det är språket som skapar mening (ibid.). Hall (1997) skriver att Saussures teori bygger på två beståndsdelar, the signifier och the signified. The signifier syftar till den faktiska formen av något, exempelvis ett ord eller en bild, medan the signified sedan utgör konceptet vi har i våra huvuden för den faktiska formen av något, såsom ett ord eller en bild. Representation skapas i relationen mellan

29 the signifier och the signified (ibid.). The signifier kan exempelvis vara en bild på en bil eller ordet “bil” skrivet i en bok vilket kopplas till konceptet eller idén vi har om vad en bil är, the signified. På så vis kongruerar the signifier och the signified med varandra och skapar mening. Hall (1997) menar att detta meningsskapande kräver att en kultur har delade kulturella koder och språkliga koder. Vidare finns det inga givna kopplingar mellan the signifier och the signified, utan kopplingen är slumpartad (ibid.).

I och med att koderna är föränderliga öppnar detta upp för tolkning, där meningen hos ett budskap kan tolkas olika beroende på mottagaren. Den initierade meningen med ett budskap överensstämmer inte nödvändigtvis med mottagarens tolkning (Hall 1997).

Vidare lyfter Hall (1997) hur Roland Barthes bidragit till semiotiken. Barthes har studerat populärkultur utifrån ett semiotiskt angreppssätt. Barthes utgår från Saussures teori om the signifier och the signified, men adderar denotation och konnotation till analysen. Denotation utgör den beskrivande nivån, det objektiva konceptet av den faktiska formen, vad det är vi ser i en bild. Konnotation är den tolkande nivån där kulturella värderingar, ideologi och personliga associationer tas i beaktning, vilka kan variera beroende på vem mottagaren är (ibid.).

Det diskursiva angreppssättet till representation fokuserar på produktionen av kunskap och mening genom diskursen (Hall, 1997). Stort fokus ligger på det diskursiva sammanhang som en text befinner sig i. Förgrundsfiguren för detta angreppssätt är Michel Foucault, och hans definition av diskurs sträckte sig även utanför språket. Centralt för Foucault var ämnet om makt och kunskap, och hans ideer kretsar kring frågan vems intressen som språk, representation och makt opererar för (ibid.). Tankesättet liknar det av Karl Marx, som menade att det kapitalistiska systemet reflekteras i tankar och ideer i samhället, vilket i syn tur gynnar den styrande klassen och förstärker det rådande systemet. På samma sätt menar Foucault att diskursen reflekterar det historiska och kulturella sammanhang som den befinner sig i.

4.2.1 Memes som visuell retorik

Likt tecknade karikatyrer härrör memes från förmågan att dekonstruera komplexa ideer och koncept till lekfulla symboliska bilder. För att förstå en meme krävs således en kulturell förståelse för de representationella seder som associeras med en specifik grupp (Huntington, 2013). Enligt Halls (1997) konstruktionistiska syn av representation skapar människor mening

30 genom användandet av kulturellt relevanta koncept och symboler. I detta inkluderas både semiotik och diskurs som sätt att konstruera mening.

Huntington (2013) menar att memes i demokratiska samhällen ofta används som en form av visuell retorik där semiotik och diskurs vävs samman för att konstruera mening. Huntington menar att när man betraktar memes som diskurs och analyserar de semiotiska elementen kan man bättre förstå hur memes kan användas som ett retoriskt verktyg. Centralt för Huntingtons syn av memes som visuell retorik är att memes är mer än bara internethumor, de är ett verktyg för opinionsbildning.

4.3 Tillämpning av teorier

Valet av teorier baseras på tidigare forskning med liknande forskningsintresse, och teorierna bedöms komplettera varandra väl. För att förstå hur rörelsens digitala natur har påverkat rörelsens struktur och organisation kommer Bennett & Segerbergs (2012) teori the logic of connective action att tillämpas. Teorin beskriver hur digitala medier förändrar förutsättningarna för mobilisation och erbjuder ett konkret ramverk i form av beskrivningar av tre typer av digitala rörelser. Efter analys av WSB är syftet att kunna kategorisera forumet i en av beskrivningarna.

Stuart Halls (1997) teori om representation används för att förstå hur kulturen på forumet ser ut och hur meningsskapandet sker. Teorin tillämpas för att få en förståelse för användarnas gemensamma konceptkartor och hur dessa ser ut. Huntingtons (2013) ramverk om memes som visuell retorik används som utgångspunkt i den semiotiska bildanalysen för att få en djupare förståelse för de diskurser som drivs på forumet, och hur dessa förmedlas genom användargenererade bilder.

31 5. Metod och material

Detta kapitel inleds med en presentation av studiens forskningsdesign. Därefter följer en redogörelse av metodvalen. Efter detta presenteras urvalet och det empiriska materialet. Detta följs av en beskrivning av genomförandet samt en diskussion av bedömningskriterier kopplat till studien. Avslutningsvis behandlas forskningsetiska överväganden kopplat till metoden.

5.1 Forskningsdesign

Den här studien är en beskrivande fallstudie av det specifika fenomenet WSB. Fallstudien syftar att undersöka fenomenet i dess naturliga kontext med ändamålet att beskriva forumets internetkultur, samt att undersöka hur rörelsens digitala natur har påverkat dess organisation och struktur. Syftet med en fallstudie är att belysa ett visst fall samt att identifiera säregna drag hos det studerade fenomenet (Bryman, 2018).

Konstruktivismen är en utgångspunkt där synen på världen präglas av att världen är i ständig förändring, där kulturen skapas och genomgår förändringar genom människan (Bryman, 2018). Studien av WSB bygger på kvalitativa metoder, där tolkningar av datan är centralt för att besvara studiens öppna forskningsfrågor. Kvalitativa och tolkande metoder är vanligt förekommande inom den konstruktivistiska ontologiska traditionen (Bryman, 2018). Vidare har kvalitativa fallstudier många gånger ett induktivt förhållande mellan teori och forskning (ibid.). Detta är applicerbart på studien av WSB, då forskningsfrågorna är öppna och fria från antaganden, vilka kan revideras utefter analysen av datan.

5.2 Metodval

5.2.1 Netnografi

Etnografiska studier kan erbjuda en förståelse för normer, kulturer och beteenden (Bryman, 2018) och bedöms av den anledningen vara förenlig med studiens forskningsfrågor. Etnografier online, även kallat netnografi, är en form av etnografi som kan användas för att studera kollektiv online (Bryman, 2018; Kozinets, 2010). Därav bedöms metoden vara lämplig för att

32 att undersöka subforumet WSB. Netnografin utgör i denna studie en introduktion till forskningsobjektet. Målet är att genom observationer kunna bilda en uppfattning om vilket slags innehåll som publiceras på subforumet. Samt att undersöka subforumets struktur och hur medlemmarna organiseras.

Fältanteckningar är en central del vid etnografier och observationer (Bryman, 2018), vilket det även är vid netnografier (Kozinets, 2010). Fältanteckningar bör vara detaljerade beskrivningar samt inkludera forskarens egna reflektioner (Bryman, 2018).

Även om etnografier vanligtvis implicerar deltagande observation, kan denna anses vara naturalistisk, då observationen av deltagarna sker i den naturliga miljön som avses att studeras utan någon påverkan från observatörerna. Då observationen dessutom sker i en digital miljö undviker vi observer influence, vilket innebär att deltagarnas beteende påverkas av observatörens närvaro. Insamlingen av datan är informell, det vill säga att vi på förhand inte bestämt de aspekter av forumet som studeras. Istället dokumenteras det som anses vara intressant för att besvara forskningsfrågan. Samtidigt som detta erbjuder en större flexibilitet ökar risken för confirmation bias. Det innebär att forskaren betonar fynd som bekräftar ens förutfattade meningar samtidigt som man förringar de som går emot (Goodwin & Goodwin, 2016). Då vår studie inte har en riktad hypotes, utan snarare har en förklarande och beskrivande frågeställning anses detta dock inte vara ett hot mot reliabiliteten.

Tillträdet till fältet kan vara en svårighet vid observationsstudier (Bryman, 2018). Dock innebär forumets digitala och öppna miljö att vi har kontinuerlig tillgång till fältet, och detta betraktas av den anledningen inte vara ett problem. Forumet är öppet för alla, och även personer utan ett Reddit- konto kan läsa inläggen som publiceras på forumet. Styrkorna med vår applicering av observation som insamlingsmetod är således att vi undviker svårigheter med att få tillgång till fältet och att observatörens påverkan på deltagarna blir obefintlig, då observatören intar en passiv roll.

Forskare kan i etnografier av digitala miljöer inta en smygande roll (Bryman, 2018; Kozinets, 2010), det vill säga att man håller sig dold i samband med observationerna. Detta är den roll vi avser att ha i våra observationsstudier. Bryman (2018) beskriver dock hur detta sällan uppskattas av medlemmarna. Vidare kan en observatör som innehar en smygande roll, utan aktivt deltagande, enkelt missa aspekter. Såsom erfarenheter och deltagarnas personliga

33 upplevelse (Kozinets, 2010). Detta är att betrakta som svagheter med vår tillämpning av metoden.

5.2.2 Semiotisk bildanalys

För att analysera bilderna och memsen används metoden semiotisk bildanalys. Roland Barthes har utvecklat en analysmetod som syftar att analysera bilden utifrån två nivåer, den första nivån är den denotativa och den andra nivån den konnotativa (Hall, 1997; Hansen och Machin, 2019). Denotationen kan förklaras som en beskrivande analys av det vi ser, såsom människor, objekt eller färger. Steg två i analysen är den konnotativa delen, vilken grundar sig i vilka associationer som väcks av bilden (Hall, 1997; Hansen och Machin, 2019). Exempelvis kan olika färger associeras med känslor, glada människor kan förmedla en känsla av gemenskap etc. Även vinkeln som bilden är tagen ifrån kan väcka associationer, där vissa vinklar exempelvis kan ge en känsla av auktoritet (ibid.). Då den konnotativa analysen försöker beskriva vilka känslor och associationer som väcks av bilden, och kan därmed variera beroende på vem mottagaren är.

5.2.3 Kvalitativ textanalys

Att koda data är en vanlig analysmetod vid kvalitativa studier. För att analysera texterna har vi valt Lindgrens (2017) trestegsprocess för bearbetning av kvalitativ data; kodning, tematisering och slutligen summering. Lindgren (2017) betonar att det är en iterativ process där man hela tiden rör sig mellan processerna. Syftet med kodningen är att reducera datamaterialet genom att identifiera återkommande centrala ämnen och kategorisera dessa (ibid.). Olika typer av information kan ofta ha samma substans eller innebörd, och kategoriseras då tillsammans. Koderna tematiseras sedan genom att baka ihop samhöriga koder. Detta görs i syftet att få en överblick över viktiga teman som dyker upp i datamaterialet. Den tredje nivån, summering, innefattar verifiering av teman och koder samt slutsatser (Lindgren, 2017). Summeringen kan göras efter att mättnad i teman och koder uppstått. Genom att undersöka om identifierade temana kan återfinnas i empirin verifierar man fynden och kan på så sätt förebygga omotiverade slutsatser (ibid.).

34 5.3 Material & urval

Reddit är ett forum som är öppet för allmänheten att ta del av, även icke-medlemmar har därmed tillgång till forumets innehåll. Studiens empiriska material innefattar fältanteckningar från observationer av forumet WSB, samt inlägg från forumet. Inläggen består av både texter, bilder och memes. Urvalet har baserats på de inlägg som erhållit flest up-votes under 2021. Detta då up-vote funktionen ger en indikation på hur stort stöd ett inlägg fått av medlemmarna på forumet. De inlägg med flest up-votes kan därför tolkas vara mer representativa för forumet än de inlägg med få up-votes. Då funktionen up-vote ger producenten “karma points”, vilket syftar till i vilken utsträckning en medlem bidragit med intressant innehåll (se avsnitt 2.1). För att möjliggöra att placera in inläggen i ett kronologiskt sammanhang kopplat till Gamestop har insamlingen avgränsats till inlägg publicerade under 2021. Tidslinjen över händelseförloppet har beskrivits i avsnitt 2.3. Anteckningarna består av observationer av forumets funktioner och uppbyggnad, samt övergripande iakttagelser av kulturen på forumet. Totalt samlades 50 inlägg in med mellan 122 000 och 314 000 up-votes, insamlingen pågick tills dess att mättnad uppstod. Inläggen består av en kombination av bilder, memes och texter. Videor har exkluderats i insamlingen till följd av studiens tidsbegränsning.

5.4 Genomförande

Observationer av subformet WSB utgjorde det första steget i denna studie och fungerade som en introduktion till forumet, dess innehåll och funktioner. Redan under de inledande observationerna fördes noggranna fältanteckningar med reflektioner och fynd kopplat till forskningsfrågorna.

Under de inledande observationerna fann vi att memes och bilder utgör centrala delar av innehållet på forumet. Det har därmed varit av stor vikt att analysera bilderna och memesen, då de erbjuder ytterligare kontext för de diskussioner som förs på forumet.

Insamling och analys av inläggen skedde parallellt. Genom att sortera flödet på forumet utefter “top” och “this year” visas de inlägg som har genererat flest up-votes under 2021. Under insamlingen arbetade vi oss uppifrån och ned, det vill säga att vi startade med det inlägg som

35 fått flest up-votes och följde sedan flödet nedåt. Inläggen sparades ned i ett gemensamt google docs-dokument genom screenshots från forumet. Vidare anonymiserade vi inläggen vid insamlingen genom att beskära bilderna på sådant sätt att användarnamnen inte kom med. Insamlingen skedde parallellt med analyserna och fortgick till dess att mättnad uppstod och inga fler relevanta teman kopplat till studiens syfte kunde identifieras. Detaljerade fältanteckningar har gjorts under hela studiens gång.

För att analysera det empiriska materialet använde vi kvalitativ textanalys och semiotisk bildanalys. 50 av de 50 inläggen innehöll någon typ av text, många av dem i kombination med bilder. Vidare har inlägg där användare publicerat tweets (inlägg från Twitter) på forumet analyserats som texter och inte som bilder. Vid analysen av text använde vi oss av Lindgrens (2017) trestegsprocess. Det inledande steget i textanalysen var kodningen, där vi noggrant läste igenom texterna för att utvinna centrala ämnen. För att säkerställa kongruens i tolkningen av datan kodade vi de första 10 inläggen tillsammans. Vi övergick sedan till att enskilt koda 10 inlägg var för att sedan tillsammans, i steg två, identifiera teman. Koderna har tematiserats genom att kategorisera samhöriga koder. Tematiseringen skedde genom en induktiv process, det vill säga att teman växte fram genom kodningen. Det fanns inga förutbestämda koder eller teman. I de sista 20 inläggen kunde inga nya teman identifieras utan fynden stärkte endast de redan identifierade temana, vilket indikerade att mättnad uppstått. Summeringen och analysen av datan utgick sedan från den tematiska sammanställningen.

Memes och bilder analyserades genom en semiotisk bildanalys. 19 av 50 inlägg innehöll bilder vilka bestod av fler komponenter än enbart text. Samtliga av dessa 19 inlägg analyserades genom denotation och konnotation parallellt med textanalysen. Genom den semiotiska bildanalysen möjliggjordes kodning och tematisering även av bilderna. Då bild- och textanalysen skedde parallellt med varandra analyserade vi även 5 av bilderna tillsammans för att säkerställa kongruens i tolkningen av datan. Resterande av bilderna analyserades individuellt parallellt med textanalysen.

För att möjliggöra bedömning av kvalitativa studier finns det ett antal kriterier anpassade för dessa. Extern reliabilitet är ett av kriterierna, vilket syftar till huruvida en studie kan replikeras. Vid studier av exempelvis samhällen eller grupper kan detta försvåras då dessa kan förändras med tiden. Extern reliabilitet vid etnografiska studier kan ändå uppnås genom att forskaren vid replikationen av en studie kan inta samma position i relation till studieobjektet som i

36 originalstudien (Bryman, 2018). Detta kriterium kan på så vis uppnås i studien av WSB, då forumet sträcker sig över tid och rum, vilket möjliggör att samma data kan analyseras vid ett senare tillfälle. Vidare har vi intagit en passiv och icke- deltagande roll, vilket underlättar en replikation av studien då ingen relation till deltagarna har utvecklats. Kriteriet ‘intern validitet’ innebär huruvida forskarnas tolkning av datan kongruerar, exempelvis vid kodning och tematisering (Bryman, 2018). För att förebygga omotiverade skillnader i tolkandet av data har vi inledningsvis tillsammans kodat och tematiserat, samt analyserat bilderna genom denotation och konnotation. Detta övergick sedan till individuellt arbete. I denna studie var möjligheten att studera objektet under en lång tid begränsad, dock har insamling och analys av datan pågått tills dess att mättnad uppstått och inga nya relevanta teman kunde identifieras. Bryman (2018) lyfter även kriteriet gällande extern validitet i kvalitativa studier, det vill säga om resultaten går att generalisera. Detta är något författaren menar kan vara svårt att uppnå i fallstudier, vilket är relevant med studien av WSB, då den inte ämnar vara representativ för andra fall. Studien syftar endast till att utveckla förståelsen för ett specifikt fenomenet.

5.5 Etiska överväganden

Två av de mest centrala etiska dilemman kopplat till studien är informationskravet och samtyckeskravet. Bryman (2018) skriver att det är viktigt att deltagarna i en studie informeras om studiens syfte och uppbyggnad, informationskravet. Vidare lyfter författaren att deltagarna bör få information om att deltagandet är frivillig och att de därav kan dra sig ur studien om de vill, samtyckeskravet. En etnografi som bedrivs inom den digitala sfären gör det möjligt för forskaren att inta en roll där en relation till studiens deltagare inte är nödvändig, vilket kan medföra att ett informerat samtycke blir problematiskt. Studien av WSB är en netnografisk undersökning där deltagarna inte får möjligheten att ge samtycke. Detta då subforumet har cirka 10 miljoner medlemmar och att få informerat samtycke av dessa skulle vara en nästintill omöjlig uppgift. Informerat samtycke kopplat till insamling av data på nätet kan skapa ett etiskt dilemma enligt AoIR (2020), främst data av privat eller personligt slag. Då denna studie utförs på ett forum där deltagarna inte har någon privat information tillgänglig för andra användare kan endast den data som samlas in kopplas till deltagarnas användarnamn på forumet. Vid lagring av datan från forumet kommer inte användarnamnen att tas med, då denna studie inte intresserar sig för vem som har publicerat vad.

37 6. Resultat & analys

Kapitlet inleds med en presentation av studiens resultat, vilka sedan analyseras mot bakgrund av studiens teoretiska ramverk. Segerberg & Bennetts teori, the logic of connective action, används för att analysera resultaten kopplade till subforumets organisation och struktur. Vidare appliceras Stuart Halls representationsteori på de resultat som rör kulturen på WSB. Avslutningsvis analyseras resultaten i relation till Huntingtons (2013) teori om memes som visuell retorik och opinionsbildare.

6.1 Resultat

6.1.1 Resultat observationer Genom observationerna av subforumet framkom det att medlemmarna i hög grad använder ett vulgärt och säreget språk i innehållet de producerar. Vidare kräver stora delar av innehållet på WSB att mottagaren har förkunskap om de ämnen som diskuteras, samt en förståelse för kontexten. Detta blev tydligt då uppsatsförfattarna påbörjade studien med olika förkunskaper om studieobjektet. En av uppsatsens författare hade intresserat sig för subforumet och GameStop-händelsen innan studien påbörjades, och kunde i högre grad förstå innehållet och kontexten. Medan den andra uppsatsförfattaren introducerades för forskningsobjektet under de inledande observationerna, vilket resulterade i svårigheter att förstå det subforumets medlemmar kommunicerade.

Gällande subforumets och rörelsens organisation och struktur identifierades ingen central ledare, utan medlemmarna tycktes gemensamt mobilisera sig genom att uppmana varandra till handling. Vidare delar medlemmarna med sig av personliga bidrag till rörelsen, såsom att de köpt upp billboard-platser eller donerat produkter de köpt från GameStop. Innehållet på forumet är i hög grad användargenererat och de reagerar på externa händelser både genom text och memes.

38 Fältanteckningar - kultur Fältanteckningar - Organisation & struktur

Säreget/vulgärt språk Användargenererat innehåll Innehållet kräver att mottagaren har Personliga bidrag (ex. billboards) förkunskap och en förståelse för kontexten Avsaknad av central ledare Reddit som organiserande agent Reagerar kollektivt på externa händelser Frivilligt deltagande Mobilisering via uppmaning till handling

Tabell 1. Fältanteckningar

Tabellen ovan är en sammanställning av våra fältanteckningar under netnografin. I vänstra spalten visas sammanställningen av de anteckningar som rör kulturen på forumet. I den högra spalten redogörs sammanställningen av anteckningar kopplat till rörelsens organisation och struktur.

6.1.2 Resultat kvalitativ textanalys & semiotisk bildanalys De koder som identifierades genom bild- och textanalysen slogs samman till tre övergripande teman: kulturen på WSB, narrativ, reaktioner vid publicitet.

Kulturen på WSB - rör, som namnet beskriver, hur kulturen på forumet ser ut. Under detta tema identifierades koderna såsom kamratskap, underdogs och risktagande. Det framgår också att medlemmarna använder forumet för att uppmuntra varandra till handling. Vidare identifierades också att de har en sentimental koppling till Gamestop och detta bland annat motiverar aktionen.

Narrativ - Under temat narrativ samlades de koder som var kopplade till medlemmarnas motiv i aktionen. Det framgår tydligt i inläggen att medlemmarna betraktar sig själva som förkämpar för Gamestop och att Wall Street och media utgör antagonisterna. Medlemmarna lyfter gärna dessa roller i relation till maktskillnader, marknadsmanipulation och korruption.

Reaktioner vid publicitet - Medlemmarna på forumet reagerar i hög grad på när forumet och

39 rörelsen blivit uppmärksammat i media eller av högprofilerade personer. Hur medlemmarna väljer att vinkla inlägget, antingen genom hyllning eller förkastning, varierar beroende på hur forumet och händelsen porträtteras.

Reaktioner vid Kultur på WSB Narrativ TEMA: publicitet Kamratskap (10) Wall Street - antagonist (9) Nyhetsrapportering (7) Risktagande (13) Media - antagonist (7) Offentligt stöd (10) Stötta Gamestop (6) WSB - förkämpe (5) Högprofilerade personer

KODER Ihärdighet (6) Maktskillnader (9) (6) Underdogs (6) Marknadsmanipulation (5) Filantropi (3) Korruption (4) Uppmaning till handling (7)

Tabell 2. Lista koder och teman.

Tabellen redovisar de koder som kategoriserats inom samma tema. Siffrorna inom parenteserna representerar i hur många inlägg respektive kod förekom.

Nedan följer ett exempel från studiens kvalitativa textanalys.

Inlägg CLASS ACTION AGAINST ROBINHOOD. Allowing people to only sell is nr: 5 the definition of market manipulation. A class action must be started, Robinhood has made plenty of money off selling info about our trades to the hedge funds to be able to pay out a little for causing people to loose money now. LEAVE ROBINHOOD. They don't deserve to make money off us after the millions they caused in losses. It might take a couple of days, but send Robinhood to the ground and GME to the moon.

Koder Marknadsmanipulation, Wall Street-antagonist, stötta , WSB-förkämpe, ihärdighet, maktskillnader.

Kultur på WSB (tema): stötta gamestop, ihärdighet Teman Narrativ (tema): Marknadsmanipulation, Wall Street-antagonist, WSB-förkämpe, maktskillnader

40 Tabell 3. Exempel kodning och tematisering.

Nedan följer ett exempel från studiens semiotiska bildanalys.

Figur 10. Inlägg på WSB. Användargenererat innehåll föreställandes en bild på Keith Gill.

Denotation: Bilden är ett grafiskt porträtt av en man som ser allvarsam ut. Han har blicken riktad bort från kameran och hans överkropp är vinklad i samma riktning som blicken. Bilden har texten ‘HOLD’ i gult. Bakgrunden är delad där högra halvan är röd och den vänstra är blå, bildens ram är gul. Kroppen är färgad i en mörk färg vilket framhäver mannens ansikte och hans seriösa blick.

Konnotation: Bilden är ett porträtt av en poserande Keith Gill (DFV) med en röd bandana. Vinkeln som bilden är ritad ifrån (nerifrån från sidan) för tankarna till omslaget av en actionfilm och kan signalera kampen som forumet WSB befinner sig i. Begreppet HOLD är en uppmaning att hålla sina positioner och används frekvent av medlemmarna för att säga att man inte ska sälja

41 sina GameStop-aktier. Porträttet visar hur forumets förgrundsfigur uppmanar medlemmarna att hålla sina positioner och spelar mycket på narrativet om en kamp.

Koder: WSB - förkämpe, ihärdighet

Resultaten från det empiriska materialet analyseras med hjälp av studiens teoretiska ramverk i de efterföljande avsnitten. I avsnitt 6.2 analyseras fynden som rör den första forskningsfrågan, hur har rörelsens digitala natur påverkat rörelsens organisation och struktur?. I avsnitt 6.3 hanteras forskningsfrågan hur kulturen på forumet ser ut? och i 6.3.1 frågan har rörelsen ett gemensamt narrativ?

6.2 Organisation och struktur

Resultaten indikerar att forumet inte har någon formell hierarki och inte heller har någon koppling till någon utomstående organisation. Således karaktäriseras forumet av en avsaknad av formella aktörer. Istället tycks forumet ha uppkommit naturligt då människor med gemensamma värderingar och intressen hittat till varandra genom Reddit, och Reddit har således fungerat som en organiserande agent. Även själva mobilstationen tycks ha skett naturligt, utan påtryckningar från centrala aktörer. Istället tycks mobilisationen ha tagit form genom en cykel av distribution och reaktion där användare genom interaktioner med varandra mobiliserat sig för att köpa upp aktierna.

Bennett & Segerberg (2012) beskriver hur nutida aktivistiska rörelser blivit allt mer oberoende av formella organisationer där digitala medier istället utgör den organisatoriska knutpunkten. Detta har sänkt trösklarna för deltagandet, då deltagare inte längre behöver förhålla sig till en kollektiv identitet eller probleminramning. Detta möjliggör ett mer individualiserat deltagande, där bidrag till rörelsen blir mer varierat och personifierat då medlemmarna drivs av självmotivation snarare än externa incitament.

I vår analys av WSB fann vi, baserat på ovan nämnda fynd, att forumet föll väl in i Bennetts & Segerbergs beskrivning av digitala rörelser. I deras redogörelse av de tre olika typer av digitala rörelser fann vi att forumet överensstämde bäst med crowd enabled connective action. Vi fann även att rörelsen var mycket dynamisk och regerade kollektivt på externa händelser. Detta, som

42 ofta manifesterade sig i den stora mängden användargenererat innehåll, ledde till en ständigt varierad sinnesstämning på forumet. Användarna på forumet lyckas ideligen att producera innehåll som speglar mediala händelser. Memesen som publiceras har ofta retoriska inslag och används ofta på det sätt som Huntington (2013) beskriver, där man använder kollektiv kunskap om symboler för att förmedla ståndpunkter. Nedan följer tre exempel på hur användarna på forumet skapat innehåll i form av memes på tre olika händelser. De första två bilderna är reaktioner på när media rapporterar att blankarna stängt sina positioner och rapporterat om deras förluster. Den tredje bilden är från kongressförhöret med Vlad Tenev, medgrundare av Robinhood, 18 februari.

Figur 11. Inlägg från WSB. Laddades upp efter att media rapporterat om att blankarna stängt sina positioner. Bilden förmedlar en skepsis mot mediers rapportertering, och texten antyder att media och blankarna är i maskopi (se kap. 2.5, 27 januari). (Bilaga 1).

43 Figur 12. Inlägg från WSB. Laddades upp efter rapporterna om blankarnas förluster fått medial uppmärksamhet. Antyder att gruppen är ihärdiga och att aktionen ännu inte är över (se kap. 2.5, 27 januari). (Bilaga 1)

Figur 13. Inlägg från WSB. Laddades upp efter kongressförhöret med Vlad Tenev, 18 februari. I förhöret undvek han frågor, någonting som forumet retat honom för. (Bilaga 1)

Peer production, som Bennett & Segerberg (2012) beskriver som ett system där användare frivilligt och tillsammans bidrar till ett ömsesidigt värdefullt projekt och där bidrag belönas med personligt erkännande, är tydligt närvarande. Det finns inga krav på att bidra, men deltagare bidrar ändå självmotiverat i olika utsträckning till innehållet på forumet. Exemplet

44 nedan visar en person som hyrt en billboard med texten “WE’RE NOT SELLING”. Personen belönades inte med mer än personlig uppskattning och uppmuntran i kommentarsfältet. Keith Gill, u/DeepFuckingValue, är ett annat exempel på en person som på forumet konstant hyllats för sina tidiga insatser i rörelsen. I vårt material fann vi ett flertal inlägg där Gill hyllades genom inlägg och memes, och han har idag en särskild ställning på forumet.

Figur 14. Inlägg från WSB. Exempel på personifierat bidrag där en användare hyrt en billboard för att förmedla forumets ståndpunkt. Indikerar hängivenhet och ihärdighet. (Bilaga 1)

Figur 15. Inlägg från WSB. Hyllning till u/DeepFuckingValue och ett exempel på belöning av peer production. (Bilaga 1)

45 Vi fann att rörelsen har en kollektiv probleminramning, någonting som Bennett & Segerberg menar inte är karaktäriserande för digitala rörelser. Ett återkommande narrativ i inläggen var det av WSB som förkämpe och media tillsammans med Wall Street som antagonist. Inläggen spelade ofta på hur eliten utnyttjar systemet och dess skeva maktbalans till deras fördel på bekostnad av vanliga människor. Forumet har en avsky för vad de anser att dessa aktörer gjort och ett framträdande motiv i flera av inläggen, som exemplet nedan, var att rörelsens aktioner på aktiemarknaden var ett sätt att sätta dit dem.

Figur 16. Inlägg från WSB. Förmedlar forumets motiv som idealistisk snarare än ekonomisk. (Bilaga 1)

Den kollektiva probleminramning tycks dock ha uppkommit gemensamt och utan utomstående påtryckningar. Det är ingen organisation eller formell aktör som formulerat ett mål eller aktionsplan, utan deltagarna tycks genom interaktioner med varandra funnit en gemensam probleminramning. Detta är ett exempel på hur digitala medier kan ersätta funktionerna av en centraliserad organisation och agera som en organiserande agent.

6.3 Kulturen på WSB

För att undersöka kulturen på WSB har Halls (1997) representationsteori applicerats på resultaten från det empiriska materialet. På WSB återfanns användandet av uttryck såsom “Apes” och “Underdogs” i inläggen när medlemmarna refererar till subforumet och dess användare. I fältanteckningarna från studien framkommer det tydligt hur användarna på forumet har ett säreget språk och att ämnena de diskuterar och innehållet de producerar kräver

46 att mottagaren har både förkunskap samt en förståelse för sammanhanget. I studien fann vi att samtliga inlägg var på engelska, åtskilliga med slang. En delad språklig förmedling är enligt Halls (1997) teori en nödvändig förutsättning för att skapa mening inom en kultur. Vidare innehöll alla de analyserade inläggen någon form av internt uttryck eller förkortning, såsom “tendies”, “yolo” och “gamecock”. Mot bakgrund av Stuart Halls (1997) teori om representation tyder detta på att medlemmarna i WSB har delade mentala konceptkartor, språk och koder. Uttrycken och förkortningarna på forumet är det Hall (1997) benämner “indexical symbols”, de har ingen faktiskt koppling till företeelsen de representerar. Uttrycken får mening genom det delade språket och gemensamma konceptkartor. Ett exempel på detta är användandet av uttrycket “tendies”, ett slangord för chicken tenders (friterad kyckling) (SlangIt, 2021) och översätts i sammanhanget på forumet till vinster i aktieköp. Uttryckets mening varierar därmed beroende på mottagaren och dennes mentala konceptkarta och kulturella koder.

Vidare framkommer det tydligt att det finns en säregen jargong på forumet, vilken uppmuntras genom att deltagarna reagerar på varandras inlägg och kommentarer med up-votes och kommentarer. Det krävs att deltagarna förstår de representationella sederna (Huntington, 2013) och har samma typ av språk och mentala konceptkartor (Hall, 1997) för att dels förstå meningen i inläggen och diskussionerna på forumet, men också för att själva kunna delta och bidra med uppskattat, intresseväckande innehåll.

Figur 17. Inlägg från WSB (Bilaga 1)

47 Memsen har analyserats genom en semiotisk bildanalys, med diskurs som utgångspunkt enligt visuell retorik (se avsnitt 4.2.1) för att förstå hur dessa används som ett retoriskt verktyg. För att förstå memen ovan krävs det att mottagaren delar mental konceptkarta med producenten. Utifrån en denotation skildrar bilden en tecknad man och en tecknad kvinna vilka talar med gemener respektive versaler. Genom en förståelse för forumets kultur och bildens sammanhang får bilden en annan mening. Bilden på mannen används ofta i sammanhang för att skildra att meningsmotståndare är känslosamma, därav användandet av caps lock och utropstecken i bilden av kvinnan. Medan mannen, vars åsikt ofta representerar producentens, svarar lugnt och behärskat. Bilden syftar till medlemmarnas köp av Gamestop-aktier, där “We must make them pay” refererar till hur medlemmarna håller fast vid deras aktier trots att de ökat eller minskat i värde för att stå fast vid deras mål, att sätta dit hedgefonderna. Kvinnan är istället endast känslomässigt engagerad i den eventuella vinsten från aktieköpet. För att förstå bildens mening krävs det således att mottagaren förstår de kulturella koderna och språket (Hall, 1997). Genom att även analysera bildens semiotiska element utifrån ett diskursivt angreppssätt kan vi också identifiera en motdiskurs, där inläggen förmedlar en kritik mot hedgefonderna. Detta diskuteras vidare i avsnitt 6.3.1.

6.3.1 Motdiskurs och narrativ

Som nämnt i föregående avsnitt råder det en genomgående känsla av gemenskap på forumet. Gemenskapen förstärks av det språkbruk som frekvent används för att understryka forumets utgångsläge som underdog. Men självbilden som underdog är bara en del av ett större narrativt sammanhang som kommer till uttryck i inläggen. I materialet identifierades en motdiskurs som konstruerar verkligheten utifrån användarnas premisser och som ofta står i strid med den diskurs som råder utanför forumet.

Forumet beskriver Wall Street, media och staten som antagonister i maskopi med varandra för att skydda varandras intressen. I kontrast till detta målar de upp forumet som en förkämpe i underläge, och man belyser gärna de maktskillnader som råder mellan aktörerna. Man använder sig vanligtvis av memes för att förmedla denna bild, ett exempel på hur användarna använder memes i retoriska och opinionsbildande syften i enlighet med Huntingtons (2013) teori. Inlägg där användare använder sina vinster i filantropiska syften är vanliga, där exempelvis en användare donerade Nintendo Switches till ett barnsjukhus.

48 Figur 18. Inlägg från WSB. En användare som använt sina vinster för att donera spelkonsoler till ett barnsjukhus. Visar hur forumet inte gör detta för ekonomiska incitament och hur vinster går till filantropiska syften. (Bilaga 1)

I analysen fann vi att medlemmarna gärna använder uttalanden från högprofilerade personer för att stärka sina premisser. Man delar frekvent med sig av tweets från verifierade konton som stöttar forumet eller uppmärksammar Wall Streets marknadsmanipulation. Motdiskursen genomsyrar forumet och kan vara en bidragande faktor till den gemenskap som upplevs på forumet.

49 7. Avslutning

Detta avsnitt inleds med en kort sammanfattning av studien för att senare diskutera resultatet i förhållande till tidigare forskning och det teoretiska ramverket. I kapitel 7.2 analyseras metodvalen och avsnittet avslutas med förslag till framtida forskning i kapitel 7.3.

7.1 Avslutande diskussion

Syftet med studien är att beskriva kulturen på subforumet r/wallstreetbets samt att undersöka hur rörelsens digitala natur har påverkat dess organisation och struktur. En netnografi av forumet WSB har utförts med målsättningen att besvara studiens följande tre frågeställningar: - Hur har rörelsens digitala natur påverkat rörelsens organisation och struktur? - Hur ser kulturen på forumet ut? - Har rörelsen ett gemensamt narrativ?

Studiens empiriska material innefattar fältanteckningar från observationer av forumet WSB, samt data i form av 50 inlägg från forumet. Genom en kvalitativ textanalys samt en semiotisk bildanalys har det empiriska materialet analyserats. Därefter har resultaten analyserats med hjälp av Segerberg och Bennetts teori the logic of connective action (2012), samt Stuart Halls representationsteori (1997).

WSB sammanfaller mycket väl med Bennett & Segerbergs beskrivning av digitala rörelser som spontant uppkomna genom en cykel av distribution och reaktion. Vi fann då att forumet överensstämde bra med det Bennett & Segerberg beskriver som crowd enabled connective action då deltagandet på forumet är högst individualiserat. Innehållet på forumet består nästan exklusivt av användargenererat innehåll och användarna väljer själva vilka bidrag de värdesätter och lyfter fram. Rörelsen har ingen central ledare som bedömer bidrag eller avgör vad som ska göras. Istället sker detta kollektivt och utan externa påtryckningar. Det är Reddit som plattform som utgör en organisatorisk agent och medlemmarna tycks ha sökt sig till forumet genom liknande intressen och värderingar.

I studien identifierades ett flertal säregna karaktärsdrag hos rörelsen. Det är tydligt att deltagarna ser sig själva som underdogs och att den bilden bekräftas i innehållet de producerar. Medlemmarna på WSB har ett säreget språk där de använder begrepp och formuleringar som

50 inte nödvändigtvis är enkla att begripa för utomstående personer. Därav kan tolkningen av forumets innehåll och dess budskap variera beroende på mottagaren, då meningen inom en kultur bygger på att medlemmarna har delade koder, vilket kräver gemensamma mentala konceptkartor och ett delat språkbruk (Hall, 1997).

Vidare framkom det i text- och bildanalysen att WSB har ett tydligt gemensamt narrativ, där Wall Street, media och staten utgör antagonisterna vilka forumet ämnar bekämpa. Medlemmarna betonar ofta maktskillnader och orättvisor. Deltagarna positionerar sig därmed mot den rådande samhällsdiskursen och använder forumet för opinionsbildning.

Andersson (2018) undersökte i studien #sistabriefen hur digitala rörelser kan bidra till förändring och använde likt vår studie Segerberg och Bennetts (2012) teori “The Logic of Connective Action”. Syftet var att analysera #sistabriefens användning av digitala verktyg för att mobilisera och organisera rörelsen och Andersson (2018) fann att digitala verktyg var centralt för mobiliseringen och organiseringen av rörelsen. Detta var något som återfanns i WSB, men rörelserna skilde sig åt i många andra aspekter. Bland annat fann Andersson (2018) att rörelsen #sistabrifen har en hierarkisk ordning och att gruppadministratörerna utgör rörelsens ledare. Detta är intressant då även Reddits subforum styrs av moderatorer, vilka fyller en motsvarande funktion till administratörer på Facebook. I studien av WSB fann vi dock ingen hierarkisk ordning och moderatorerna tycktes inte ha intagit en roll som ledare för subforumet.

Studien av Manikonda et al. (2018) undersöker användningen av sociala medier i #MeToo-rörelsen. Syftet med studien är att jämföra inlägg på Twitter med hashtagen #MeToo med Redditforumet r/metoo. Författarna fann bland annat att inläggen på Reddit i betydligt högre grad innehöll personliga berättelser (ibid.). Manikonda et al. resultat sammanfaller till viss del med våra resultat då vi fann stora mängder användargenererat innehåll. Dock skiljer de sig resultaten åt i form av vilket slags innehåll som identifierades. I studien av WSB identifierades inga personliga berättelser och en förklaring till detta skulle kunna vara att det är två subforum som berör olika ämnen, där personliga berättelser får större utrymme i diskussionerna på r/metoo än på r/wallstreetbets. En annan förklaring kan vara att vi i studien av WSB valde att basera vår data på de inlägg med flest up-votes under året. Det är möjligt att inlägg med personliga berättelser inte genererade up-votes och ett annat urval hade kunnat ge ett annat resultat.

51 Till skillnad från Buykozturk et al. (2018) resultat i studierna av Gamergate, antyder vårt resultat att Reddit faktiskt är plattform som faciliterar framgångsrik decentraliserad mobilisation. Reddits up- votesystem gör det enkelt att bygga självgående nätverk som bygger på peer production då användarnas bidrag belönas genom ökad synlighet. WSB lyckades dessutom, till skillnad från Gamergate, konstruera ett kollektivt narrativ. Skillnaden i resultat mellan de båda rörelserna kan attribueras till flera faktorer. Till skillnad från Gamergate existerade WSB redan innan mobilisationen, och en kultur på forumet var således redan etablerad. Kulturen på WSB kan ha minskat friktionen mellan användare i konstruktionen av ett narrativ i samband med mobilisiationen. Trots att majoriteten av medlemmarna på forumet gick med efter att mobilstationen påbörjats behövde de förhålla sig till den redan etablerade kulturen. Likt Boylston et al. (2020) drar vi slutsatsen att den avskräckande kulturen leder till att färre medlemmar ifrågasätter normerna på forumet, då endast de som är bekväma med kulturen faktiskt blir medlemmar överhuvudtaget. Gamergate hade däremot ingen historia och således ingen etablerad kultur eller identitet. När forumet sedan försöker mobilisera sig och skapa ett narrativ finns det ingen gemensam utgångspunkt mellan användarna vilket ökar frekvensen av oförenliga narrativ. Det är dock viktigt att poängtera att studien om Gamergate jämförde inlägg vid två olika tidpunkter, medan denna studie analyserat inlägg under en given tidsperiod. Det är möjligt att analys av WSB vid ett senare skede skulle visa samma tecken av fragmentering.

Boylston et al. (2020) beskriver WSB i sina intervjustudier, och belyser hur forumet har en hög omsättning av diskussionsämnen. Trots att vi i denna studie studerat forumets innehåll snarare än forumets medlemmar finner vi samma resultat. Forumets dynamiska och oförutsägbara diskussioner leder till ständigt föränderligt temperament som skiftar beroende på mediala händelser. Likt Boylston fann vi även att forumet präglas av ett hämningslöst språk.

Rörelsen är, från vad vi kunde hitta, den största i sitt slag i att vara enbart digital. Både mobiliseringen och aktionerna skedde i det digitala rummet utan förutsättning för fysiska möten. Trots att finansiell aktivism ofta har vänster- ideologiska inslag karaktäriseras forumet av en total avsaknad av ideologi. Motiven handlar inte om att förändra existerande marknadssystem utan snarare att utnyttja systemet av en öppen marknad för att hämnas mot de som profiterat på det. Aktionen är inom- kapitalistisk snarare än antikapitalistisk.

52 WSB är även ett exempel på vad som kan ske när tillräckligt många ifrågasätter rådande maktstrukturer och som tack vare digitala medier tillåts mobilisera sig. Forumets nästan 10 miljoner medlemmar hade kunnat sitta i varsitt hörn och haft dessa föreställningar utan att kunna agera på dem. De trösklar för mobilisering och deltagande som sänkts tack vare digitala medier gjorde det dock betydligt lättare för dessa personer att hitta varandra.

Världen har under en period nu övergått och anpassats till det digitala. Vi betraktar digitala pengar som giltliga monetära medel och digitala relationer värderas som likvärdiga de vi har i verkligheten. Väsentliga beståndsdelar av vårt samhälle såsom pengar och kommunikation har nästan helt övergått till att vara beroende av digital infrastruktur. På senare år har andra mindre väsentliga beståndsdelar, såsom konst och kultur, övergått till en digital infrastruktur i form av trendande NFTs. r/wallstreetbets är ett praktexempel på hur ännu en sådan beståndsdel, aktivism och mobilisering, allt mer rör sig mot och gör sig beroende av det digitala.

Denna studie erbjuder en inblick i en unik digital rörelse och breddar förståelsen för hur sammanslutningar på digitala medier kan se ut. r/wallstreetbets är arketypen av den nya sortens aktivism. En exklusivt digital rörelse, helt utan koppling till den fysiska omvärlden, som gemensamt drivs av och för medlemmarna.

7.2 Analys av metodval

Valet av netnografi som forskningsmetod i studien har fungerat bra då studiens forskningsfrågor har blivit besvarade. Netnografin har bidragit till en förståelse av forumet och rörelsens narrativ och kultur. Dessutom möjliggjorde observationerna en beskrivning av rörelsens digitala natur. En fördel med netnografin var också Reddits digitala och öppna miljö, vilket gjorde det möjligt att vi i studien hade kontinuerlig tillgång till vårt fält. En aspekt som försvårade vår undersökning var forumets begränsade funktioner att filtrera och sortera innehållet. Det var inte möjligt att filtrera efter datum vilket ledde till att urvalet baserades på flest up-votes under 2021. Urvalet kan av den anledningen inte påstås vara representativt för de inlägg som typiskt läggs upp på forumet. Istället representerar urvalet vilka inlägg som medlemmarna gillar. Vidare intog vi en passiv observerande roll, vilket medfört att vi inte kunnat tolka någon data rörande deltagarnas personliga upplevelser och erfarenheter av rörelsen och forumet. Att komplettera netnografin med intervjuer skulle kunna bidra till en

53 djupare och bättre förståelse av forumet. Dessutom hade insamling och analys av kommentarerna på inläggen kunnat bidra med ytterligare aspekter till studien, samt till förståelsen av forumets internetkultur.

Informerat samtycke är ett av de forskningsetiska problem vi behövt överväga i studien, detta då vi studerade fältet genom en passiv observerande roll. Eftersom att WSB har omkring 10 miljoner medlemmar insåg vi att det inte fanns någon möjlighet att få informerat samtycke från samtliga. Vidare innehöll inget av det material vi samlade in privat eller personlig data från medlemmarna. För att skydda medlemmarna valde vi att vid lagringen av inläggen utesluta användarnas användarnamn. Ett annat etiskt problem var urvalet i relation till det höga antalet medlemmar och inlägg på forumet. På grund av forumets omfattning kan därmed studiens resultat tolkas vara en generalisering av forumet och dess medlemmar.

7.3 Vidare forskning

WSB är på många sätt en unik miljö som utgörs av flera olika faktorer. Forumets invecklat sammansatta komponenter gör miljön mycket svåranalyserad och vi har av den anledningen behövt avgränsa studien en hel del. En intressant aspekt som vår studie inte undersöker är den om individernas uppfattning om forumet och deras personliga motiv. Detta perspektiv hade kunnat fångats genom djupintervjuer och skulle kunna bredda förståelsen för hur individen förhåller sig till kollektivet. Man hade kunnat undersöka psykologiska aspekter såsom förhållandet mellan den individuella identiteten och den kollektiva. Man skulle även kunna få en djupare insyn av forumets självbild. Materialet som vi analyserade talade mycket om Wall Street, media och staten som onda och manipulerande, men förklarar inte varför denna bild finns. Intervjuer hade kunnat ge en inblick i medlemmarnas personliga erfarenheter av dessa aktörer och varför de motiverades till aktion trots den enorma ekonomiska risken de tog.

På grund av arbetets omfattning och Reddits filtreringsbegränsningar valde vi dessutom att bara analysera de inlägg med mest up-votes. Det finns en risk att dessa inlägg är mer representativa för forumets sentiment och åsikter än för de inlägg som finns på forumet. Framtida forskning på forumet skulle således istället kunna analysera de inlägg som läggs upp vardagligen för att få ett bredare perspektiv för det som diskuteras på forumet dagligen. Då vi var mer intresserade av forumet i relation till Gamestop, och då studien påbörjades en signifikant period efter händelserna valde vi dock att begränsa urvalet.

54 Referenslista

Anderson, K.E. (2015), "Ask me anything: what is Reddit?", Library Hi Tech News, Vol. 32 No. 5, pp. 8-11.

Andersson, M. (2018). #MeToo: A case study of #sistabriefen. Uppsala Universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353873

Avanza. Vad är blankning och hur fungerar det? https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/aktier/vad-ar-blankning-hur-funger ar-det.html [2020-05-10]

Bennett, W. L., & Segerberg, A. (2012). The logic of connective action: Digital media and the personalization of contentious politics. Information, communication & society, 15(5), 739-768.

[Bewitzz]. (1 november 2019). Guy looses $50k swinging during earnings on Robinhood. [Video]. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=d80ahvRSV8E [2021-03-27]

Boylston, C., Palacios, B., Tassev, P., & Bruckman, A. (2021). WallStreetBets: Positions or Ban. arXiv preprint arXiv:2101.12110.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (tredje upplagan ed.). Liber

Buyukozturk, B., Gaulden, S., & Dowd-Arrow, B. (2018). Contestation on Reddit, Gamergate, and movement barriers. Social Movement Studies, 17(5), 592-609.

Börzsei, L. K. (2013). Makes a Meme Instead. The Selected Works of Linda Börzsei, 1-28.

Crowston, K., & Fagnot, I. (2018). Stages of motivation for contributing user-generated content: A theory and empirical test. International Journal of Human-Computer Studies, 109, 89-101.

55 Davis, J. (2002). Narrative and social movements: The power of stories. In Davis, J. (Ed.), Stories of change: Narrative and social movements. (pp. 3-30). Albany, NY: SUNY Press.

Dean, B. (2021). Reddit Usage and Growth Statistics: How Many People Use Reddit in 2021?. Backlinko. https://backlinko.com/reddit-users [2021-06-10]

Ewald, H., Lindkvist, H., & Stiskalo, S. (29 januari 2021). Så fick nätkulturen aktiemarknaden att skälva. Dagens nyheter. https://www.dn.se/kultur/sa-fick-natkulturen-aktiemarknaden-att-skalva/ [2021-05-15]

Foxman, S. Verhage, J. & Woolley, S. (15 oktober 2018). Robinhood Gets Almost Half Its Revenue in Controversial Bargain With High-Speed Traders. Bloomberg News. https://www.bloomberg.com/news/articles/2018-10-15/robinhood-gets-almost-half-its-r evenue-in-controversial-bargain-with-high-speed-traders [2021-05-04]

Gamestop. About GameStop. https://news.gamestop.com/about-gamestop [2021-05-20]

Goodwin, C. J., & Goodwin, K. A. (2016). Research in psychology methods and design. 7 uppl. John Wiley & Sons.

Hall, S. (red.). (1997). Representation: cultural representations and signifying practices. London: Sage in association with the Open University

Hansen, A., & Machin, D. (2019). Media and communication research methods. 2 uppl. Red Globe Press.

Hayes, A. (19 mars 2021) Leverage. Investopedia. https://www.investopedia.com/terms/l/leverage.asp []

Helmore, E. (27 januari 2021). How GameStop found itself at the center of a groundbreaking battle between Wall Street and small . . [2021-05-06] https://www.theguardian.com/business/2021/jan/27/gamestop-stock-market-retail-wall-s treet

56 Heylighen, F., & Chielens, K. (2009). Cultural evolution and memetics. Encyclopedia of complexity and systems science, 3205-3220.

Huntington, H. E. (2013). Subversive memes: Internet memes as a form of visual rhetoric. AoIR Selected Papers of Internet Research.

Kozinets, Robert V. (2010). Netnography: doing ethnographic research online. Los Angeles, Calif.: SAGE

Langlois, L. (22 januari 2019). Trader says he has ‘no money at risk,’ then promptly loses almost 2,000%. Market Watch. https://www.marketwatch.com/story/trader-says-he-has-no-money-at-risk-then-promptl y-loses-almost-2000-2019-01-22 [2021-03-27]

Lindgren, S. (2017). Digital media society. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.

Manikonda, L., Beigi, G., Liu, H., & Kambhampati, S. (2018). Twitter for sparking a movement, reddit for sharing the moment:# metoo through the lens of social media. arXiv preprint arXiv:1803.08022.

Nip, J. (2004). The queer sisters and its electronic bulletin board: A study of the internet for social movement mobilization. Information, Communication & Society, 7(1), 23–49.

Ongweso, E. (6 november 2019). A Robinhood Exploit Let Redditors Bet Infinite Money on the Stock Market. VICE https://www.vice.com/en/article/gyz9kj/a-robinhood-exploit-let-redditors-bet-infinite-m oney-on-the-stock-market [2021-03-24]

Patel, S. (1 december 2020). [Elektronisk]. Reddit Claims 52 Million Daily Users, Revealing a Key Figure for Social-Media Platforms. . Tillgänglig: https://www.wsj.com/articles/reddit-claims-52-million-daily-users-revealing-a-key-figur e-for-social-media-platforms-11606822200 [Hämtad 2021-03-27]

57 [r/wallstreetbets]. (2021). wallstreetbets. Reddit. https://www.reddit.com/r/wallstreetbets/

Researchers, Aoir, (2020). Internet Research: Ethical Guidelines 3.0. https://aoir.org/reports/ethics3.pdf

Reuters Staff (18 februari 2021). Timeline: The GameStop battle - how it unfolded for the key players testifying. Reuters. https://www.reuters.com/article/us-retail-trading-gamestop-timeline-idUSKBN2AI0IQ

Rosenbaum, J. E., & Bouvier, G. (2020). Twitter, social movements and the logic of connective action: Activism in the 21st century–an introduction.

Shakti franzke, A. Bechmann, A. Zimmer, M. & M.Ess, Charles. Association of Internet Researchers (2020). Internet Research: Ethical Guidelines 3.0.

SlangIt. (11 februari 2020). Tendies. https://slangit.com/meaning/tendies

Stokel-Walker, C. (22 mars 2021). GameStop: the oral history of r/WallStreetBets' meme stock bubble. GQ Magazine. [2021-04-10] https://www.gq-magazine.co.uk/lifestyle/article/gamestop-stock-oral-history

Subredditstats. (2021). r/wallstreetbets. https://subredditstats.com/r/wallstreetbets [2021-03-22]

[thesinner6666]. (26 april 2018). Shitposting. Urban Dictionary. https://www.urbandictionary.com/define.php?term=Shitposting

Thorbecke, C. (13 februari 2021). GameStop timeline: A closer look at the saga that upended Wall Street. ABC News. https://abcnews.go.com/Business/gamestop-timeline-closer-saga-upended-wall-street/st ory?id=75617315 [2021-04-12]

[u/1R0NYMAN]. (11 januari 2020). I don’t know when to stop… [Forum- inlägg]. Reddit. https://www.reddit.com/r/wallstreetbets/comments/aeqcvt/i_dont_know_when_to_stop/

58 [u/GraphicDevotee]. (2 december 2019). Robinhood makes a statement in wallstreetbets, gets banned. [Forum- inlägg]. Reddit. https://www.reddit.com/r/investing/comments/e4ww4e/robinhood_makes_a_statement_ in_wallstreetbets/

[u/WSBgod]. (10 mars 2020). NEW HIGH SCORE!!! [Forum- inlägg]. Reddit. https://www.reddit.com/r/wallstreetbets/comments/fgg4fg/new_high_score/

Weninger, T., Avi Zhu, X. & Han, L. (2013). An exploration of discussion threads in social news sites: A case study of the Reddit community. 10.1145/2492517.2492646.

Wilkins, A. (27 januari 2021). GameStop locked in David-and-Goliath battle between Wall Street and Reddit. Metro. https://metro.co.uk/2021/01/27/gamestop-in-david-and-goliath-battle-between-wall-stre et-and-reddit-13973143/ [2021-04-12]

59 Bilaga 1 Figurer

Figur 10. Inlägg på WSB. Användargenererat innehåll föreställandes en bild på Keith Gill.

Figur 11. Inlägg från WSB. Laddades upp efter att media rapporterat om att blankarna stängt sina positioner. Bilden förmedlar en skepsis mot mediers rapportertering, och texten antyder att media och blankarna är i maskopi (se kap. 2.5, 27 januari).

60 Figur 12. Inlägg från WSB. Laddades upp efter rapporterna om blankarnas förluster fått medial uppmärksamhet. Antyder att gruppen är ihärdiga och att aktionen ännu inte är över (se kap. 2.5, 27 januari).

Figur 13. Inlägg från WSB. Laddades upp efter kongressförhöret med Vlad Tenev, 18 februari. I förhöret undvek han frågor, någonting som forumet retat honom för.

61 Figur 14. Inlägg från WSB. Exempel på personifierat bidrag där en användare hyrt en billboard för att förmedla forumets ståndpunkt. Indikerar hängivenhet och ihärdighet.

Figur 15. Inlägg från WSB. Hyllning till u/DeepFuckingValue och ett exempel på belöning av peer production.

Figur 16. Inlägg från WSB. Förmedlar forumets motiv som idealistisk snarare än ekonomisk. (Bilaga 1)

62 Figur 17. Inlägg från WSB

Figur 18. Inlägg från WSB. En användare som använt sina vinster för att donera spelkonsoler till ett barnsjukhus. Visar hur forumet inte gör detta för ekonomiska incitament och hur vinster går till filantropiska syften.

63 Bilaga 2 Arbetsfördelning

Vi har under hela uppsatsens gång haft nästintill daglig kontakt via Zoom för att diskutera skrivprocessen. Vi har båda varit lika involverade i alla uppsatsens delar, då vi tillsammans arbetat fram innehållet, läst igenom, diskuterat och gjort ändringar. Daniel har bidragit med en övervägande del i bakgrund-avsnitten som rör forumet wallstreetbets och händelseförloppet kring GameStop. Detta då Daniels intresse för händelsen ligger till grund för uppsatsidén. Samarbetet har fungerat väldigt bra trots att vi endast har haft digitala möten. Vi upplever båda att vi har bidragit med lika mycket engagemang och tid i uppsatsen och att arbetsfördelningen varit jämn.

64 Pressrelease Fem myror är fler än fyra elefanter Världen har under en period nu alltmer övergått till det digitala. Vi betraktar digitala pengar som giltliga monetära medel och digitala relationer värderas som likvärdiga de vi har i verkligheten. Väsentliga beståndsdelar av vårt samhälle såsom pengar och kommunikation har nästan helt övergått till att vara beroende av digital infrastruktur. På senare år har andra mindre väsentliga beståndsdelar, såsom konst och kultur, övergått till en digital infrastruktur i form av trendande NFTs. r/wallstreetbets är ett praktexempel på hur ännu en sådan beståndsdel, aktivism och mobilisering, allt mer rör sig mot och gör sig beroende av det digitala.

Studenter i medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik vid Uppsala Universitet har i en fallstudie studerat forumet som gjorde stora rubriker under januari månad 2021. När medlemmarna på Redditforumet Wallstreetbets gemensamt köpte upp aktier i det ansträngda bolaget GameStop i syfte att orsaka ekonomisk skada hos de hedgefonder som tungt blankat aktien.

I studien framkommer det hur forumet Wallstreetbets präglas av diskussioner kring hur media, staten och Wall Street är i maskopi med varandra. Medlemmarna tycks ha utsett sig själva till förkämpar för att motverka dessa skeva maktförhållanden mellan eliten och den “lilla” människan. Detta gör de genom att tillsammans mobilisera en aktion för att skaka marknaden, vilket satt forumet Wallstreetbets på kartan. Medlemmarna är skickliga producenter av uppseendeväckande innehåll, vilket genomsyras av ett vulgärt språk och klyftiga iakttagelser.

Studien visar hur digitala medier till stor del kan ersätta de verktyg som centrala aktivistiska organisationer erbjuder. Där mobilisation och aktivism tidigare varit beroende av en hierarkisk ordning för mobilisering har nu digitala medier ersatt den funktionen genom att agera organisatorisk knutpunkt. Människor med liknande intressen, värderingar och mål hittar varandra genom digitala medier, och behöver således inte en organisation, vilket r/wallstreetbets är ett praktexempel av. Detta leder till att forumet är en hierarkilös och dynamisk rörelse, som kollektivt reagerar på mediala händelser och som delar ett gemensamt narrativ.

65 Denna studie erbjuder en inblick i en unik digital rörelse och breddar förståelsen för hur sammanslutningar på digitala medier kan se ut. r/wallstreetbets är arketypen av den nya sortens aktivism. En exklusivt digital rörelse, helt utan koppling till den fysiska omvärlden, som gemensamt drivs av och för medlemmarna.

Daniel Ebeid & Ida Hellgren “We’re not selling”: En studie av r/wallstreetbets Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet

66