Johan Martinsson & Ulrika Andersson
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
SVENSKA TRENDER 1986-2018 Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.) Innehållsförteckning SAMHÄLLSTRENDER POLITISKA TRENDER Inställning till miljö, jämställdhet och alkohol 49 Bedömning av Sveriges ekonomi 2 Politiskt intresse, diskuterat politik, 25 Inställning till rättigheter och lika värde 50 Bedömning av den egna ekonomin 3 partimedlemskap och deltagit i demonstration Inställning till straff och begränsningar 51 Partisympati 26 Bedömning av utvecklingen i Sverige 4 Partiövertygelse 27 Förtroende för samhällsinstitutioner: MEDIETRENDER Polisen, domstolarna och försvaret 5 Partiledarpopularitet: Regelbunden nyhetsanvändning 53 Kungahuset och svenska kyrkan 6 Vänsterpartiet 28 Morgontidning: regelbunden läsning och 54 Bankerna, storföretagen, de fackliga 7 Socialdemokraterna 29 prenumeration organisationerna och Riksbanken Centerpartiet 30 Regelbundet lyssnande på public service-radio 55 respektive kommersiell radio Riksdagen, kommunstyrelserna, regeringen och de 8 Folkpartiet 31 Regelbundet lyssnande på Sveriges radio 56 politiska partierna Kristdemokraterna 32 9 Regelbundet tittande på olika tv-kanaler 57 EU-parlamentet, EU-kommissionen och FN Moderaterna 33 10 Tekniktillgång i hushållet 58 Radio/tv och dagspress Miljöpartiet 34 11 Internetanvändning 59 Sjukvård, universitet/högskolor & grundskola Sverigedemokraterna 35 12 Användningsområden på internet 60 Förtroende för yrkesgrupper Ideologisk vänster-höger-placering 36 Regelbunden bokläsning 61 Bedömning av regeringens arbete 37 Fritidsaktiviteter: Nöjd med hur demokratin fungerar 38 SVERIGE OCH OMVÄRLDEN 14 Bio, teater och restaurang Förtroende för svenska politiker 39 Minska biståndet till utvecklingsländerna 63 Sport/idrott, friluftsliv, motion 15 Minska försvarsutgifterna 64 16 Bett till Gud, besökt gudstjänst POLITISKA SAKFRÅGOR Åsikter om EU-medlemskapet 65 17 Viktiga samhällsproblem 41 Alkoholvanor Inställning till att införa Euro 66 18 Kärnkraftsopinion 42 Mellanmänsklig tillit Åsikter om svenskt medlemskap i NATO 67 Nöjd med livet 19 Satsa mer än idag på olika energikällor 43 Minska den offentliga sektorn 44 Vad svenskar oroar sig för: BAKGRUNDSFAKTORER Inställning till privatisering av den offentliga sektorn 45 Subjektiv klass 69 Arbetslöshet och ekonomisk kris 20 Införa sex timmars arbetsdag 46 Sysselsättning 70 Miljöförstöring och förändringar i jordens klimat 21 Ta emot färre flyktingar 47 Föreningsmedlemskap 71 Terrorism och organiserad brottslighet 22 Vinstutdelning ska inte tillåtas i skattefinansierad 48 23 Sociala klyftor och ökat antal flyktingar vård, skola, omsorg Svenska trender 1986-2018 SOM-institutet Resultat SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att Resultaten från SOM-undersökningarna presenteras årligen i bokform. Därtill genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier inom ämnesområdet publicerar institutet temaböcker, och löpande rapporter publiceras från särskilda Samhälle, Opinion och Massmedia. Institutet drivs i samarbete mellan Institutionen forskningsprojekt. Samtliga publikationer finns också tillgängliga på SOM-institutets för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga hemsida (www.som.gu.se). Datafiler från undersökningarna finns lagrade hos institutionen vid Göteborgs universitet. Svensk Nationell Datatjänst (SND) och går att beställa med ett års fördröjning (www.snd.gu.se). Organisation Finansiering SOM-institutet leds av föreståndare Johan Martinsson. SOM-institutets styrgrupp består av professor Sverker Jagers, Statsvetenskapliga institutionen (GU), professor SOM-institutets undersökningar är ett gemensamt åtagande för ett flertal Gunnel Hensing, Institutionen medicin (GU) samt docent Monica Löfgren Nilsson, forskningsprojekt vid Göteborgs universitet samt även vid Chalmers, Stockholms prefekt på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (GU). universitet, Örebro universitet, Uppsala universitet, Mittuniversitetet, Sahlgrenska akademin och Södertörns högskola. SOM-institutet åtar sig även mindre samverkansprojekt i den mån de sammanfaller med den inriktning som forskningen Den nationella SOM-undersökningen har vid institutet. Exempel på samverkansparter är Västra Götalandsregionen, Statskontoret, Energimyndigheten, och Sveriges Television. Varje år svarar mellan 10 000 och 20 000 svenskar på SOM-institutets frågor som rör allt från politik och massmedier till ämnen som livsstil, hälsa och fritidsvanor. Den nationella SOM-undersökningen är den mest omfattande undersökningen och har genomförts varje höst sedan 1986 med ett slumpmässigt urval personer boende i Sverige. Från och med 2008 års undersökning är åldersintervallet 16–85 år Mätningarna genomförs som flera delundersökningar med olika inriktningar. 2018 hade varje delundersökning ett urval om 3 500 personer. Kontakta oss: De återkommande huvudfrågorna i de nationella SOM-undersökningarna gäller Seminariegatan 1b Tel: +46 31 786 3300 politiskt beteende, medievanor och livsstil samt attityder till massmedier, politik och Box 710 Mejl: [email protected] offentlig service. Dessutom ställs regelbundet frågor om energi, miljö, hälsa och 405 30 Göteborg Webb: www.som.gu.se kultur. 1 BEDÖMNING AV SVERIGES EKONOMI Sveriges ekonomi jämfört med hur den var för tolv månader sedan 100 90 80 70 60 50 Procent 40 32 30 21 20 19 Försämrats 18 Förbättrats 10 0 År Kommentar: Svarsalternativen är "klart förbättrats"; "förbättrats något"; Frågeformulering: “Hur har enligt din mening nedanstående "förblivit ungefär densamma"; "försämrats något"; " klart försämrats". ekonomiska förhållanden förändrats under de senaste 12 månaderna? Procentbasen utgörs av samtliga svarande. Den svenska ekonomin” Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986–2018 [email protected] www.som.gu.se 2 BEDÖMNING AV DEN EGNA EKONOMIN Den egna ekonomin jämfört med för tolv månader sedan 100 90 80 70 60 50 Procent 40 30 24 24 Förbättrats 20 18 15 Försämrats 10 0 År Kommentar: Svarsalternativen är "klart förbättrats"; "förbättrats något"; Frågeformulering: “Hur har enligt din mening nedanstående "förblivit ungefär densamma"; "försämrats något"; " klart försämrats". ekonomiska förhållanden förändrats under de senaste 12 månaderna? Procentbasen utgörs av samtliga svarande. Din egen ekonomiska situation” Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986–2018 [email protected] www.som.gu.se 3 100 BEDÖMNING AV UTVECKLINGEN I SVERIGE 90 80 70 60 54 Åt fel håll 50 Procent 39 40 30 30 24 Åt rätt håll 20 10 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 År Kommentar: Svarsalternativen är "åt rätt håll", "åt fel håll" samt "ingen Frågeformulering: “Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige uppfattning". Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. går åt rätt håll eller åt fel håll?” Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012–2018 [email protected] www.som.gu.se 4 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER Polisen, domstolarna och försvaret 100 80 60 +52 +56 Polisen +37 40 +40 Domstolarna 20 +13 +23 Försvaret 0 Balansmått -20 -40 -60 -80 -100 År Kommentar: Svarsalternativen är “mycket stort förtroende"; "ganska Frågeformulering: “Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket stort förtroende"; " varken stort eller litet förtroende"; "ganska litet följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?” förtroende" samt "mycket litet förtroende”. Balansmått avser andelen som svarat ’mycket’ eller ’ganska stort förtroende’ minus andelen som Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986–2018 svarat ’mycket’ eller ’ganska litet förtroende’. Balansmåttet kan variera mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och -100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Procentbasen utgörs av de som har besvarat frågan. [email protected] www.som.gu.se 5 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER Kungahuset och svenska kyrkan +100 +80 +60 +41 +40 +20 +13 +20 Kungahuset +8 Svenska Kyrkan 0 Balansmått -20 -40 -60 -80 -100 År Kommentar: Svarsalternativen är “mycket stort förtroende"; "ganska Frågeformulering: “Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket stort förtroende"; " varken stort eller litet förtroende"; "ganska litet följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?” förtroende" samt "mycket litet förtroende”. Balansmått avser andelen som svarat ’mycket’ eller ’ganska stort förtroende’ minus andelen som Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1994–2018 svarat ’mycket’ eller ’ganska litet förtroende’. Balansmåttet kan variera mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och -100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. [email protected] www.som.gu.se 6 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER Bankerna, storföretagen, de fackliga organisationerna och riksbanken 100 80 +62 60 +46 40 +40 Riksbanken 20 +8 +2 Storföretagen 0 +1 Bankerna ±0 De fackliga organisationerna -6 Balansmått -20 -40 -60 -80 -100 År Kommentar: Balansmåtten bygger på procentberäkningar bland Frågeformulering: “Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket personer som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet kan variera följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?” mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och -100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Fem svarsalternativ: “mycket Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986–2018 stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende". [email protected] www.som.gu.se 7 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER Riksdagen, kommunstyrelserna, regeringen och de politiska