DOCSLIB.ORG

FN:S Världstoppmöte Om Hållbar Utveckling

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
FN:S Världstoppmöte Om Hållbar Utveckling Sammansatta utrikes-, miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2002/03:UMJU1 Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2002/03:29 Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling samt sex följdmotioner med 59 yrkanden. I betänkandet behandlas också 52 yrkanden från allmänna motions- tiden 2002. I skrivelsen redovisar och värderar regeringen besluten vid världs- toppmötet i Johannesburg den 26 augusti–4 september 2002. Regeringen redogör för pågående insatser i syfte att nå de mål som ingår i genomförande- planen och pekar på vissa utmaningar som förestår. Dessa gäller såväl arbetet i Sverige som samarbetet inom EU, FN och andra internationella samarbets- organ. Betänkandet följer den disposition som återfinns i skrivelsen och behandlar avsnittsvis frågor som rör globalisering, institutionellt ramverk för hållbar utveckling, förändrade konsumtions- och produktionsmönster, stöd till fattig- domsbekämpning, vatten, energi, hälsa, jordbruk, biologisk mångfald samt kunskap och information om hållbar utveckling. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet finns 32 reservationer och 5 särskilda yttranden. 1 2002/03:UMJU1 Innehållsförteckning Sammanfattning............................................................................................... 1 Innehållsförteckning ........................................................................................ 2 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ................................................................ 4 Redogörelse för ärendet ................................................................................... 7 Bakgrund ................................................................................................... 7 Skrivelsens huvudsakliga innehåll ............................................................. 7 Offentligt seminarium ............................................................................... 8 Utskottets överväganden ................................................................................. 9 Inledning .................................................................................................... 9 Globalisering ........................................................................................... 11 Institutionellt ramverk för hållbar utveckling .......................................... 21 Förändrade konsumtions- och produktionsmönster ................................. 28 Stöd till fattigdomsbekämpning ............................................................... 37 Vatten ...................................................................................................... 49 Energi ...................................................................................................... 57 Hälsa ........................................................................................................ 65 Jordbruk ................................................................................................... 75 Biologisk mångfald ................................................................................. 82 Kunskap och information om hållbar utveckling ..................................... 89 Reservationer ................................................................................................. 95 1. Globalisering (punkt 1) ...................................................................... 95 2. Globalisering (punkt 1) ...................................................................... 96 3. Globalisering (punkt 1) ...................................................................... 97 4. Globalisering (punkt 1) ...................................................................... 98 5. Institutionellt ramverk (punkt 2) ........................................................ 99 6. Institutionellt ramverk (punkt 2) ...................................................... 100 7. Institutionellt ramverk (punkt 2) ...................................................... 101 8. Hållbarhetskommission (punkt 3) .................................................... 102 9. Förändrade konsumtions- och produktionsmönster (punkt 4) ......... 103 10. Förändrade konsumtions- och produktionsmönster (punkt 4) ......... 103 11. Förändrade konsumtions- och produktionsmönster (punkt 4) ......... 104 12. Förändrade konsumtions- och produktionsmönster (punkt 4) ......... 105 13. Förbud mot HA-oljor (punkt 5) ....................................................... 106 14. Privatbilism (punkt 6) ...................................................................... 106 15. Fattigdomsbekämpning (punkt 7) .................................................... 107 16. Fattigdomsbekämpning (punkt 7) .................................................... 107 17. Fattigdomsbekämpning (punkt 7) .................................................... 108 18. Fattigdomsbekämpning (punkt 7) .................................................... 109 19. Skuldavskrivningar och demokratiska respektive ekonomiska reformer (punkt 8) ........................................................................... 110 20. Vatten som mänsklig rättighet (punkt 11) ....................................... 111 21. Effektivare vattenanvändning (punkt 12) ........................................ 112 2 NNEHÅLLSFÖRTECKNING I 2002/03:UMJU1 22. Energi (punkt 13) ............................................................................. 112 23. Energi (punkt 13) ............................................................................. 113 24. Energi (punkt 13) ............................................................................. 114 25. Energi (punkt 13) ............................................................................. 115 26. Energi (punkt 13) ............................................................................. 116 27. Hälsa (punkt 14) ............................................................................... 117 28. Hälsa (punkt 14) ............................................................................... 117 29. Biologisk mångfald (punkt 16) ......................................................... 118 30. Kunskap och information om hållbar utveckling (punkt 17) ............ 119 31. Kunskap och information om hållbar utveckling (punkt 17) ............ 120 32. Kunskap och information om hållbar utveckling (punkt 17) ............ 120 Särskilda yttranden ....................................................................................... 123 1. Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling ............. 123 2. Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling ............. 128 3. Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling ............. 129 4. Fattigdomsbekämpning ...................................................................... 130 5. Jordbruk ............................................................................................. 131 Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag ........................................................... 132 Skrivelsen ............................................................................................... 132 Följdmotioner ......................................................................................... 132 Motioner från allmänna motionstiden 2002 ........................................... 136 Bilaga 2 Protokoll från offentligt seminarium ............................................................ 141 Externa medverkande ............................................................................. 141 Deltagande ledamöter ............................................................................. 145 Sammansatta utrikes-, miljö- och jordbruksutskottets seminarium om uppföljningen av FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg ................................................................ 146 3 2002/03:UMJU1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Globalisering Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ7 yrkandena 2 och 9, 2002/03:MJ8 yrkande 6, 2002/03:MJ9 yrkande 1, 2002/03:MJ10 yrkan- dena 2 och 7, 2002/03:U293 yrkande 3, 2002/03:U294 yrkande 19, 2002/03:U298 yrkandena 11 och 12, 2002/03:U310 yrkandena 2, 11 och 15 samt 2002/03:MJ315 yrkande 17. Reservation 1 (m) Reservation 2 (fp) Reservation 3 (c) Reservation 4 (mp) 2. Institutionellt ramverk Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ7 yrkandena 1 och 3, 2002/03:MJ10 yrkandena 9 och 25, 2002/03:MJ11 yrkande 1, 2002/03:U239 yrkande 3, 2002/03:U263 yrkande 10, 2002/03:U310 yr- kandena 10, 13 och 16, 2002/03:U324 yrkande 9 och 2002/03:MJ428 yr- kande 48. Reservation 5 (kd) Reservation 6 (fp, c) Reservation 7 (mp) 3. Hållbarhetskommission Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ8 yrkande 1. Reservation 8 (fp, kd, c, mp) 4. Förändrade konsumtions- och produktionsmönster Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ8 yrkande 2, 2002/03:MJ9 yr- kande 6, 2002/03:MJ10 yrkandena 12–15, 2002/03:MJ11 yrkande 2, 2002/03:K432 yrkande 17 och 2002/03:U293 yrkande 1. Reservation 9 (m) Reservation 10 (fp) Reservation 11 (kd) Reservation 12 (mp) 5. Förbud mot HA-oljor Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ10 yrkande 10. Reservation 13 (kd) 6. Privatbilism Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ9 yrkande 9. Reservation 14 (m) 4 TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT U 2002/03:UMJU1 7. Fattigdomsbekämpning Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ8 yrkande 7, 2002/03:MJ9 yr- kandena 4, 5 och 8, 2002/03:MJ10 yrkandena 3–6 och 17, 2002/03:U239 yrkande 2, 2002/03:U310 yrkandena 12 och 14 samt 2002/03:U313 yr- kandena 3
Load more

Recommended publications
  • Rollen Som Språkrör - Kvinna Och Grön I Politiken
    Rollen som språkrör - kvinna och grön i politiken Intervju: Heidi Olsson Marianne Samuelsson Språkrör 1992-1999, riksdagsledamot och gruppledare. denna text är hämtad från boken maskrosbarn- miljöpartiets första 20 år. red: mikael h nyberg gröna böcker 2001 Miljöpartiet har redan från början haft kvotering som princip, vi har i jämställdhetens namn haft två språkrör, ett kvinnligt och ett manligt och vi har varit duktiga på att lyfta fram unga kvinnor till ledande positioner. På papperet ser partiet ut att vara ett jämställt parti där kvinnor och män jobbar på samma villkor, där kvinnorna åtnjuter samma respekt som männen. Men hur är det i verkligheten? En som kanske bättre än många andra kan svara på det är tidigare språkröret Marianne Samuelsson. Hon gick med i partiet 1982 och har som enda miljöpartist suttit i riksdagen alla de tre perioder som partiet varit representerat. Miljöpartiet har alltid sagt sig vara mån om att kvinnor ska ha minst lika mycket makt som männen. Ändå är männen överrepresenterade bland de ”tunga” företrädarna, till exempel Per Gahrton, Birger Schlaug, Kjell Dahlström, Håkan Wåhlstedt och Peter Eriksson. I de fyra stora kommuner vi sitter/suttit i regeringsställning är det fyra män som är eller har varit kommunalråd. Varför? - Att det är fler män på tunga poster beror dels på att partiet internt inte jobbar lika aktivt för att få fram kvinnor i ledande positioner, och dels på att kvinnor inte prioriterar politiskt arbete lika mycket. Sen resonerar kvinnor och män olika när de bestämmer sig för att engagera sig politiskt. Det märkte jag inte minst när jag blev vald till språkrör 1992.
    [Show full text]
  • Vilka Bär Ansvar?
    Kapitel 15: VILKA BÄR ANSVAR? “Nu beskrivs den allvarliga situation, Avsnitt som skapades av politiker som Bengt Westerberg (fp), Mona Sahlin(s), Carl a) Moderaterna Bildt(m), Ingvar Carlsson(s) som ‘en ödesfråga för Sverige och alla som bor b) Socialdemokraterna här att hitta strategier för att leva till- sammans i det mångkulturella samhäl- c) Folkpartiet let’ (Aftonbladet 27 okt). Hade det inte varit lämpligt att ta upp det temat för d) Miljöpartiet 20 år sedan?” e) Småpartierna “Sent ska syndaren vakna står det i bi- beln. Så vad händer nu, när de fariséer f) Intresseorganisationer som slagit sig för bröstet och utropat sig själva till godhetens apostlar kan g) Godhetsorganisationer se vad de ställt till med? Hur hanterar de insikten att verkligheten inte stäm- h) Journalister som grupp mer med kartan som de ritade upp? Jo, i brist på bättre fortsätter de sin i) TV och radio nedlåtande uppfostran av de trilska svenskar som sett att kejsaren inte har j) TT och dagstidningar några kläder.” k) Övriga media Ian Wachtmeister l) Kolumnister och krönikörer m) Biskopar, präster, mm n) Författare, musiker och skådespelare o) Läkare och annan vårdpersonal p) Fackliga företrädare q) Byråkrater och tjänstemän r) Forskare och “experter” “Det är förvisso ett oerhört svek de se- s) Yrkesdebattörer naste generationerna västerlänningar har gjort sig skyldiga till. Politikerna t) Militanter och profitörer först och främst, men givetvis även folkflertalet genom sitt tysta medg- u) Invandrare ivande. Men det hade inte gått utan en massiv hjärntvätt från massmedia.” v) Svenskarna “Om vi lägger alla sexualmoraliska as- x) Giganterna pekter åt sidan så kan vi hursomhelst konstatera att P-pillret mycket väl kan visa sig vara Västerlandets självmord- spiller, dess cyanidampull.
    [Show full text]
  • Pdf, 413.43 KB
    1 ELECTION STUDY 1998 STAGE A AND B PRE- AND POSTELECTION INTERVIEWS Translated from Swedish to English by Anders Widfeldt Interviewer number Respondent number Time of interview Month:____________________________ Day:_______________________________ Duration of interview (no. of minutes):________ For queries and information about the1998 Election Study, please contact the election research team in Göteborg: Sören Holmberg 031 - 773 12 27, e-mail [email protected] Per Hedberg 031 - 773 11 99, e-mail [email protected] The Election Studies Programme Department of Political Science Göteborg University Box 711 SE 405 30 Göteborg STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN GÖTEBORGS UNIVERSITET 2 INTRODUCTION We have been commissioned to undertake an impartial interview study of this year’s election. Before the questions I would like to inform you that the answer will only be used for statistical analysis. No outsider will get to know how any individual has answered our questions. I am of course under obligation to observe confidentiality. Question 1 How often do you read news and articles about politics in the daily press? SHOW CARD 1. READ OUT ALTERNATIVES 1 never reads news and articles about politics 3 2 occasionally reads news and articles about politics 3 often reads news and articles about politics 4 reads what there is in the newspaper of news and articles about politics every day 7 other answer:_______________________________________________ 8 DK/refusal Question 2A-C When you read about politics in the daily papers: How much do you then read of: SHOW CARD 2. REPEAT QUESTION FOR EVERY AREA. 1 reads practically everything 2 reads quite a lot 3 does not read a lot 4 reads nothing/almost nothing 8 DK/refusal ___ A.
    [Show full text]
  • Johan Martinsson & Ulrika Andersson
    SVENSKA TRENDER 1986-2018 Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.) Innehållsförteckning SAMHÄLLSTRENDER POLITISKA TRENDER Inställning till miljö, jämställdhet och alkohol 49 Bedömning av Sveriges ekonomi 2 Politiskt intresse, diskuterat politik, 25 Inställning till rättigheter och lika värde 50 Bedömning av den egna ekonomin 3 partimedlemskap och deltagit i demonstration Inställning till straff och begränsningar 51 Partisympati 26 Bedömning av utvecklingen i Sverige 4 Partiövertygelse 27 Förtroende för samhällsinstitutioner: MEDIETRENDER Polisen, domstolarna och försvaret 5 Partiledarpopularitet: Regelbunden nyhetsanvändning 53 Kungahuset och svenska kyrkan 6 Vänsterpartiet 28 Morgontidning: regelbunden läsning och 54 Bankerna, storföretagen, de fackliga 7 Socialdemokraterna 29 prenumeration organisationerna och Riksbanken Centerpartiet 30 Regelbundet lyssnande på public service-radio 55 respektive kommersiell radio Riksdagen, kommunstyrelserna, regeringen och de 8 Folkpartiet 31 Regelbundet lyssnande på Sveriges radio 56 politiska partierna Kristdemokraterna 32 9 Regelbundet tittande på olika tv-kanaler 57 EU-parlamentet, EU-kommissionen och FN Moderaterna 33 10 Tekniktillgång i hushållet 58 Radio/tv och dagspress Miljöpartiet 34 11 Internetanvändning 59 Sjukvård, universitet/högskolor & grundskola Sverigedemokraterna 35 12 Användningsområden på internet 60 Förtroende för yrkesgrupper Ideologisk vänster-höger-placering 36 Regelbunden bokläsning 61 Bedömning av regeringens arbete 37 Fritidsaktiviteter: Nöjd med hur demokratin fungerar
    [Show full text]
  • Barnafödandets Politik - En Analys Av Partiernas Argumentation I Nativitetsfrågan 1997-2003
    Thalberg, Sara Barnafödandets politik - En analys av partiernas argumentation i nativitetsfrågan 1997-2003 Arbetsrapport/Institutet för Framtidsstudier; 2003:11 ISSN 1652-120X ISBN 91-89655-41-9 Barnafödandets politik - En analys av partiernas argumentation i nativitetsfrågan 1997-2003 Sara Thalberg Sammanfattning Från att tidigare ha haft bland de högsta födelsetalen i Europa sjönk i slutet av 1990-talet barnafödandet i Sverige till rekordlåga nivåer. Denna nedgång förde återigen upp frågor om barnafödande och familjepolitik på den politiska dagordningen och efter krisårens nedskärningar förefaller de politiska partierna nu vilja satsa på barnfamiljerna. I denna rapport analyserar och jämför jag de politiska partiernas engagemang i frågan. Anser man att de låga födelsetalen är ett problem och i sådant fall varför? Vilka orsaker anges i debatten och vilka åtgärder förespråkar man? Min genomgång visar att det inte finns någon tydlig blockskillnad i hur man ser på födelsetalen, socialdemokraterna är det parti som mest explicit framställt det låga barnafödandet som ett problem men även krisdemokraterna har engagerat sig i frågan. Folkpartiet och moderaterna däremot verkar inte nämnvärt oroade av den demografiska utvecklingen. M Från att tidigare ha haft bland de högsta födelsetalen i Europa sjönk i slutet av 1990-talet barnafödandet i Sverige till rekordlåga nivåer. Mycket tyder på att det finns ett samband mellan synen på det låga barnafödandet och på arbetskraftsinvandring då de sistnämnda partierna är de mest positiva till arbetskraftsinvandring medan socialdemokraterna och kristdemokraterna är de mest negativa. I fråga om orsaker och åtgärder finns dock en ganska markant skillnad mellan de politiska blocken. För socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet kopplas barnafödande i hög utsträckning till arbete, att födelsetalen har sjunkit förklarar man bl.a.
    [Show full text]
  • 41064 Läraranvisning Textview
    Forum Samhällskunskap 123 Läraranvisning Textview Verksnummer: 41064 Den här läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade boken skiljer sig från originalboken och hur ni kan arbeta med den. Pedagogisk anpassning gör läromedel tillgängliga för elever med synnedsättning genom att visuellt beroende innehåll omarbetas. Målet är att elever med svår synnedsättning/blindhet ska kunna använda läromedlet på samma sätt som sina klasskamrater. De anpassade uppgifterna ska ha samma pedagogiska innebörd som förlagan och eleven ska vara lika självgående som de övriga i klassen. Plocka upp eventuella svällpappersbilder så snart du kan och förvara pärmarna stående. Svällpappersbilderna kan klibba ihop och den tryckta punktskriften, i exempelvis innehållsförteckning och nycklar, riskerar att plattas till om de förvaras liggande. Den tillfälliga lukt, som kan förekomma då svällpappersbilderna är nytryckta, hinner också avta tills de ska användas av eleven. Har du frågor, eller vill dela med dig av dina synpunkter på den pedagogiska anpassningen av denna bok, mejla till [email protected]. Behöver du komma i kontakt med försäljningen går det bra att mejla till [email protected] eller ringa på tel. 020-23 23 00. Trevlig läsning! Läraranvisning Titel: Forum Samhällskunskap 123 Författare: Krister Brolin, Lars Nohagen ISBN: 978-91-523-3344-0 Innehåll Generella förändringar av boken ............................................................... 1 Sidspecifika förändringar ..........................................................................
    [Show full text]
  • 20210225 Bilagor
    Bilaga 1 till verksamhetsberättelsen 2020 från Liberalerna Danderyd Föreningens stadgar Ett bra Danderyd bättre! Bilaga 1 till styrelsens verksamhetsberättelse 2020 i Liberalerna Danderyd Föreningens stadgar den 1 januari 2021 § 1 Sammansättning och ändamål n) (har utgått enligt årsmötesbeslut den 21 februari 2013) Föreningen består av medlemmar i Liberalerna inom Dande- o) Fastställande av kandidatlista eller kandidatlistor till ryds kommun, vilka inte begärt annan anslutningsform, samt kommunfullmäktige efter förslag av nomineringskommit- andra medlemmar, vilka särskilt begärt att få tillhöra tén. föreningen. Året före allmänt val beslutar årsmötet om regler för Föreningens uppgift är att samla personer med liberal provval och tidpunkt för nomineringsmötet under valåret. samhällsåskådning till gemensamt arbete och uppträdande, p) Övriga eventuellt förekommande val att genom upplysning väcka intresse för samhällsfrågor, att r) Verksamhetsplan och budget främja en demokratisk utveckling samt att verka för val av s) Rapport från fullmäktigegruppen Liberalernas kandidater till politiska förtroendeuppdrag. t) Motioner och förslag från styrelsen u) Övriga frågor § 2 Avgifter och partistöd Föreningens medlemmar erlägger enligt 2017 års landsmötes- Tidpunkt för årsmötet skall meddelas medlemmarna minst beslut den årsavgift som partistyrelse eller partiråd bestämmer. sex veckor i förväg. (Beslut av årsmötet den 21 februari 2019.) Det kan ske genom Danderydsliberalen, via www.dan- Föreningen är mottagare av kommunalt partistöd och deryd.liberalerna.se eller vanlig skriftlig information. beslutar om dettas användning. Motioner till årsmötet skall för att upptas till behandling ha inkommit till styrelsen senast fyra veckor före årsmötet. § 3 Organ Motionerna och styrelsens yttrande över dem jämte sty- Föreningens organ är relsens förslag skall vara tillgängliga för medlemmarna senast a) årsmötet två veckor före årsmötet via föreningens hemsida, b) medlemsmötet www.danderyd.liberalerna.se.
    [Show full text]
  • Sven Wimnell 26 Oktober 2014: Budgetpropositionen 2015. Människornas Levnadsförhållanden. Regeringen. Myndig- Heter. Sammanf
    Utredningen innehåller 8 kapitel. Sven Wimnell 26 oktober 2014: Innehållsförteckning finns på sidorna 2-3. Budgetpropositionen 2015. Människornas Klicka på symbolen för sidminiatyrer längst upp till vänster på första levnadsförhållanden. Regeringen. Myndig- sidan, då kommer en vänstermarginal med miniatyrer av alla sidor. heter. Sammanfattningar om budgeten. Kapitlrubrikerna är i rött. Klicka på sidan för önskat kapitel. Tidningskommentarer. Bugetdebatten. 4 1. Budgetpropositionen 2015 http://wimnell.com/omr36-39zzq.pdf 18 2. Människornas levnadsförhållanden 39 3. Regeringen och departementen 109 4. Förteckning över myndigheter inom departementens verksamhetsområden 163 5. Budget för 2015: Ett Sverige som håller ihop. Regeringens sammanfattningar. 178 6. Några tidningskommentarer om statsbudgeten och annat 244 7. Innehåll i några tidigare utredningar 278 8. Debatt med anledning av budgetpropositionens avlämnande -341 342 Tillägg om ministrarnas ansvarsområden. -360 Sven Wimnell 26 oktober 2014: Budgetpropositionen 2015. 19 Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga Människornas levnadsförhållanden. Regeringen. Myndigheter. avseendena igång av människornas verksamheter: Sammanfattningar om budgeten. Tidningskommentarer. Individernas viljor. Bugetdebatten. Kollektiva viljor. (Politik). http://wimnell.com/omr36-39zzq.pdf Handlingar för kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar) Handlingar för psyket Innehåll 19 Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller : Sida A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll. 4 1. Budgetpropositionen 2015 A1+A2 6 Budgetpropositionen för 2015 är en stor politisk händelse. B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll. B1+B2 8 2006-2014 Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn 19 Individer och samhällen planerar framtiden: 9 Förslag till riksdagsbeslut Hur var det ? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna 9 TV-avgiften avskaffas för privathushåll Hur är det ? Riktiga kunskaper om rådande förhållanden. 9 Systemet för pensionärernas bostadstillägg.
    [Show full text]
  • Svenska Väljares Politiska Kunskaper 1985-2014.Pdf
    Rapport Valforskningsprogrammet Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet 2018:7 2018.10.09 www.valforskning.pol.gu.se Svenska väljares politiska kunskaper 1985–2014 Per Hedberg Sören Holmberg Henrik Oscarsson Valforskningsprogrammets rapportserie Sedan 1950-talet genomför forskare knutna till Valforskningsprogrammet i Göteborg empiriska undersökningar av hur den svenska demokratin mår och utvecklas. Rapport- serien är vår viktigaste publikationskanal för att bidra till kunskapsförsörjningen till samhället. Målsättningen är att sprida grundläggande fakta och forskningsresultat som rör val och väljarbeteende till en bred publik av forskare, studenter, journalister, politiker och allmänhet. The Swedish National Election Studies Program working report series Since the 1950s, the researchers associated with the Swedish National Election Studies Program at the Department of Political Science, University of Gothenburg, conducts empirical research on the well-being and development of the Swedish democracy. The working report series is our main publication outlets. The aim is to publish basic facts and research results about elections and voting behavior to a broad audience of researchers, students, journalists, politicians and the public. Party abbreviation V=Left Party, S=Social Democratic Party, C=Center Party, L=The Liberals, M=Conservative Party, KD= Christian Democratic Party, MP=Swedish Green Party, SD=Sweden Democrats, FI=Feminist Initiative, ND=New Democracy Citering: Hedberg, Per, Sören Holmberg och Henrik Oscarsson (2018).
    [Show full text]
  • Snabbprotokoll 2007/08:68, Onsdagen Den 20 Februari-Kl. 09.00
    Riksdagens protokoll 2007/08:68 Onsdagen den 20 februari Protokoll Kl. 09.00 – 12.48 2007/08:68 16.00 – 16.19 1 § Justering av protokoll Justerades protokollet för den 14 februari. 2 § Val till styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Företogs val av två suppleanter till styrelsen för Stiftelsen Riksban- kens Jubileumsfond. Valet avsåg tiden den 20 februari–31 oktober 2008. Kammaren valde i enlighet med valberedningens förslag till suppleanter i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Inger Österdahl, professor Bo Molander, professor 3 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser: Interpellation 2007/08:390 Till riksdagen Interpellation 2007/08:390 Förbud mot industriellt framställda trans- fetter av Jan Lindholm (mp) Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 11 mars 2008. Skälet till dröjsmålet är utrikes tjänsteresa. Stockholm den 15 februari 2008 Jordbruksdepartementet Eskil Erlandsson (c) Enligt uppdrag Mats Wiberg Expeditions- och rättschef 1 Prot. 2007/08:68 Interpellation 2007/08:391 20 februari Till riksdagen Interpellation 2007/08:391 Föräldrar som inte orkar med sin föräldra- roll av Monica Green (s) Interpellationen kommer att besvaras den 7 mars 2008. Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang. Stockholm den 13 februari 2008 Socialdepartementet Göran Hägglund (kd) Enligt uppdrag Marianne Jenryd Expeditions- och rättschef Interpellation 2007/08:399 Till riksdagen Interpellation 2007/08:399 Krav på samordnad information om före-
    [Show full text]
  • Fakta Om Folkvalda Riksdagen 2014–2018 Fakta Om Folkvalda
    Fakta om folkvalda Riksdagen 2014–2018 Fakta om folkvalda Riksdagen 2014–2018 ISBN: 978-91-88607-12-6 ISSN: 0283-4251 Tryckeri: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017. (Tryck pocketversion: Riksdagsförvaltningen, enheten riksdagstryck, Stockholm 2017) © Riksdagsförvaltningen 2017 Mångfaldigandet av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag förbjudet utan medgivande av Riksdagsförvaltningen. Merparten av porträttbilderna har tagits av Melker Dahlstrand och Riksdagsförvaltningen. Statsråden har fotograferats av Kristian Pohl och Ninni Andersson. Redaktion: Riksdagsförvaltningen, Riksdagsbiblioteket. Fakta om folkvalda Riksdagen 2014–2018 Uppgifterna i biografin bygger främst på information från ledamöterna själva och avser perioden den 1 januari 2015 till 31 december 2016. De ledamöter som har lämnat sitt uppdrag under denna tidsperiod har därför ingen numrerad plats angiven. Innehåll Förord ............................................................5 Talmän och vice talmän sedan 1971 .........407 Inledning .......................................................6 Ledare för riksdagspartierna sedan 1971 .................................................408 Talman och vice talmän ................................7 De svenska regeringarna 1986– ................409 Riksdagens ledamöter ...................................9 Riksdagsvalet 2014 ....................................417 Mandatfördelning valkretsvis ...................418 Statsråd utan egen plats i riksdagen .........373 Riksdagsvalen 1976–2014 .........................419
    [Show full text]