Självständigt arbete (30 hp)

Författare Program/Kurs major Gustav Carlsson HOP 18-20

Handledare Antal ord: 19601 Aida Alvinius Beteckning Kurskod: Självständigt arbete 2HO013 masteruppsats, krigsvetenskap ÖKAT HOT – ÖKAD ENIGHET? BILDEN AV SVENSKA CIVIL-MILITÄRA RELATIONER GENOM FÖRÄNDRINGAR I DEN MILITÄRA HOTBILDEN.

ABSTRACT: Rising threats – Increased unity? The narrative of Swedish civil-military relations and changes in military threats. Civilian control over military organizations is a central aspect of democratic states, but is complicated by an inherent pursuit of freedom and autonomy among military organizations. The relationship between civilian government and the military organization is also affected by external factors, such as, military threats to the state in the form of war or threat of war. The effects of military threats on civil-military relations has, primarily, been demonstrated in states at war or undergoing democratization, and raises the question as to how changes in threats affect the civil- military relations of a democratic state in peace as well as how these changes can be investigated. This study aims to investigate, from a structural as well as actor perspective, how changes in external threats to Sweden as a well-established democracy at peace affect its civil-military relations. The study combines two theories of civil-military relations to analyse Swedish civil- military relations. By combining an analysis of government policy documents with narrative analysis of media reporting, the narrative of Swedish civil-military relations is compared with the state's perception of its external military threats. From the results of the study it is concluded that lower degrees of threat entail a narrative of disagreement, while increased threats lead to a narrative of increased conformity. Furthermore, narrative analysis of media reporting appears to be an important complement to other methods for the study of civil-military relations.

Nyckelord: Civil-militära relationer, politisk styrning, civil kontroll, externa hot, mediaanalys, narrativ analys.

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Innehållsförteckning 1. INLEDNING ...... 4 1.1. BAKGRUND ...... 4 1.2. PROBLEMFORMULERING ...... 5 1.3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ...... 6 1.4. CENTRALA BEGREPP OCH DEFINITIONER...... 6 1.5. AVGRÄNSNINGAR ...... 7 1.6. DISPOSITION ...... 8 2. FORSKNINGSÖVERSIKT ...... 9 2.1. TIDIGARE FORSKNING ...... 9 2.1.1. MEDIENARRATIV ...... 13 2.2. STUDIENS INOM- OCH UTOMVETENSKAPLIGA FORSKNINGSBIDRAG ...... 13 3. TEORI ...... 15 3.1. UNDERSÖKNINGENS TEORIER ...... 15 3.1.1. MICHAEL DESCH – A STRUCTURAL THEORY OF CIVIL-MILITARY RELATIONS ...... 15 3.1.2. PETER FEAVER – THE INFORMAL AGENCY THEORY...... 17 3.2. TEORIERNAS ANVÄNDNING I UNDERSÖKNINGEN...... 19 3.3. NYTTJADE TEORIER – MOTIV OCH DISKUSSION ...... 21 4. METOD ...... 23 4.1. VAL AV FALL ...... 24 4.2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ...... 24 4.3. MATERIAL ...... 25 4.3.1. FÖRSVARSBESLUT ...... 25 4.3.2. MASSMEDIA ...... 26 4.3.3. KÄLLKRITISKA ASPEKTER AV NYTTJAT MATERIAL ...... 26 4.4. DEN NARRATIVA ANALYSENS GENOMFÖRANDE I UNDERSÖKNINGEN ...... 27 4.5. REFLEXIVITET, RELIABILITET OCH VALIDITET ...... 29 5. RESULTAT OCH ANALYS ...... 30 5.1 INFÖR 2009 ÅRS FÖRSVARSBESLUT - FRÅN DECEMBER 2004 TILL JUNI 2009 ...... 30 5.1.1 BAKGRUND ...... 30 5.1.2 FÖRSVARSBESLUTEN OM HOT OCH CIVIL-MILITÄRA RELATIONER ...... 31 5.1.3 CIVIL-MILITÄRA RELATIONER I DEN MEDIALA RAPPORTERINGEN ...... 33 5.2 INFÖR 2015 ÅRS FÖRSVARSBESLUT – FRÅN JUNI 2009 TILL JUNI 2015 ...... 40 5.2.1 BAKGRUND ...... 40 5.2.2 FÖRSVARSBESLUTEN OM HOT OCH CIVIL-MILITÄRA RELATIONER ...... 40 5.2.3 CIVIL-MILITÄRA RELATIONER I DEN MEDIALA RAPPORTERINGEN ...... 43 5.3 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN ...... 51 6. SLUTSATSER OCH DISKUSSION ...... 53 6.1. SLUTSATSER OCH SVAR PÅ FRÅGESTÄLLNING ...... 53 6.2. DISKUSSION: UNDERSÖKNINGENS METOD OCH SLUTSATSER ...... 54 6.2.1. UNDERSÖKNINGENS RESULTAT: KONSEKVENSER FÖR FÖRSVARSMAKTEN, POLITIKEN OCH SAMHÄLLET ...... 54 6.2.2. UNDERSÖKNINGENS METOD: KRITIK OCH BIDRAG ...... 58

Sida 2 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

6.2.3. FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ...... 59 LITTERATURFÖRTECKNING ...... 61

Figurförteckning

Figur 1: A Structural Theory of Civil-Military Relations (författarens visualisering)...... 16 Figur 2: The informal Agency Theory (författarens visualisering)...... 19 Figur 3: Samverkan mellan undersökningens teorier...... 20 Figur 4: Undersökningens kombination av narrativ och kvalitativ analys...... 25 Figur 5: Nyttjat material i mediananlysen...... 26 Figur 6: Nyttjade teorier i tematisk indelning och kodning för analys av narrativ...... 28 Figur 7: Mediala narrativ kring civil-militära relationer under den första delperioden...... 33 Figur 8: Mediala narrativ kring civil-militära relationer under den andra delperioden...... 43

Sida 3 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

1. Inledning

1.1. Bakgrund

”Kriget är blott en fortsättning på politiken med andra medel.” (Clausewitz, 1991). Citatet är ett av krigsteoretikern Carl von Clausewitz mest kända och antyder ett förhållande där politikens mål är syftet med krigföringen och att militären som utförare av kriget således är ett instrument för den politiska makten. I demokratiska stater är militären underställd de folkvalda politikerna och har att efterfölja de beslut dessa fattar. Detta förhållande kompliceras av att militären genom sitt våldskapital potentiellt utgör en risk för den stat den har att skydda. Förmågan hos statens ledning att styra sin militär, och militärens lojalitet mot densamma är därför en central frågeställning inom begreppet civil-militära relationer.

En stark och genomgående civil kontroll över militären är dock inte oproblematisk då militära organisationer, såväl som organisationer i allmänhet, eftersträvar en mån av frihet och autonomi avseende sin verksamhet för att uppnå effektivitet (Langfred, 2000). Politisk styrning av militär verksamhet kan beskrivas som en relation mellan begreppen kontroll – autonomi – effektivitet där de olika begreppens inbördes vikt och betydelse kan variera beroende på förändringar inom och utom staten samt i organisationen (Ledberg, 2019).

Den politiska kontrollen av dess militära instrument medför motsättningar som inte alltid framträder i den strukturella beskrivningen av de civil-militära relationerna i officiella dokument. Genom en analys av uttalanden och interaktioner mellan aktörer i form av politiker och militära ledare på högsta ledningsnivå kan ytterligare beskrivningar av motsättningar framträda och tillsammans med det strukturella perspektivet ge en mer holistisk bild av de civil-militära relationerna. Kombinationen av dessa båda perspektiv ger en fördjupad bild som tillförs ytterligare en dimension genom medias beskrivning av, och påverkan på politiska skeenden, konflikter och relationer (Strömbäck, 2014).

Media har en stor genomslagskraft och påverkan på samhällets medborgare såväl som dess institutioner (Strömbäck, 2014). Medias narrativ i rapporteringen påverkar politiken direkt, genom påverkan på enskilda politiker, samt indirekt genom dess skapande av opinion. Den mediala rapporteringen kring ett fenomen beskriver således skeendet samtidigt som det påverkar de aktörer som är inblandade i det samma (Cohen, Tsfati, & Sheafer, 2008; Spencer, 2016). Genom att studera civil-militära relationer ur ett strukturellt- såväl som

Sida 4 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan aktörsperspektiv tillsammans med ett medialt narrativ ges en möjlighet till en djupare förklaring kring hur dessa relationer påverkas av förändringar i militära hot mot en stat.

1.2. Problemformulering

För att en stats försvarsmakt effektivt ska kunna fullfölja sin uppgift beskriver forskningen ett behov av balans mellan militära organisationers strävan mot autonomi och graden av politisk kontroll. Utifrån detta är det rimligt att förändringar i hoten mot en stat påverkar den politiska styrningen av det militära maktmedlet och den civil-militära interaktionen. I tidigare forskning kring förändringar i civil-militära relationer till följd av i interna och externa hot har dessa variationer i hot främst utgjorts av huruvida de undersökta staterna deltar i väpnade konflikter eller genomgår en demokratiseringsprocess. Dock torde påverkan på civil-militära relationer även förekomma till följd av mindre dramatiska variationer i hotbilden hos en stat med ett stabilt styrelseskick.

Ur ett svenskt perspektiv medförde Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning en uppfattning om gradvis minskade spänningar och konventionella militära hot i landets närområde (Edström & Gyllensporre, 2014). En ökad tilltro till internationellt samarbete som källa till ökad ekonomisk tillväxt, såväl som ökad nationell säkerhet, ledde under början av 2000-talet till en reformering av den svenska Försvarsmakten såväl som den svenska säkerhetspolitiken (Agrell, 2010). Den positiva utvecklingen i Sveriges närområde stördes dock av ryska militära interventioner i Georgien och Ukraina vilket aviserade en försämrad omvärldssituation och ett återigen ökat militärt konventionellt hot i Östersjöområdet.

I och med detta tvingades Sverige att omvärdera sin säkerhetspolitik såväl som syftet och funktionen med sin militära organisation (Edström, Gyllensporre, & Westberg, 2019). Utifrån detta uppstår frågan kring hur dessa förändringar påverkade den politiska styrningen av det militära maktmedlet i Sverige samt på vilket sätt den svenska Försvarsmakten reagerade på den politiska styrningen. Vidare uppstår även en utmaning kring hur dessa förändringar kan identifieras och ett behov av nya sätt att studera civil-militära relationer. Från dessa frågor framträder undersökningens syfte och koppling till krigsvetenskapen.

Sida 5 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

1.3. Syfte och frågeställning

Denna undersökning syftar till att, ur ett strukturellt- och aktörsperspektiv, undersöka hur förändringar i externa hot mot Sverige som en stat med välgrundad demokrati och i fred påverkar dess civil-militära relationer.

För att beskriva förändringar i civil-militära relationer till följd av mindre drastiska variationer i hotbilden eftersträvas en mer högupplöst beskrivning av dessa politisk-militära interaktioner. Detta uppnås genom att komplettera en analys av det strukturella perspektivets styrdokument med det mediala narrativet kring försvarsdebatten och dess återgivande av de svenska civil- militära relationerna. Därmed kan förändringar i de civil-militära interaktionerna till följd av variationer i Sveriges uppfattning om dess externa hot identifieras.

Utifrån det strukturella perspektivets styrdokument tillsammans med de mediala beskrivningarna identifieras förekomster av civil-militära interaktioner utifrån två olika teorier kring civil styrning av det militära maktmedlet. För att undersöka förändringar i den strukturella hotperceptionen studeras försvarsbeslut och dess beskrivningar av Sveriges säkerhetspolitiska situation. Utifrån detta kommer följande frågeställning att besvaras:

På vilket sätt påverkades de civil-militära relationerna i det mediala narrativet samt i statliga styrdokument till följd av förändringarna i Sveriges uppfattning om externa militära hot mellan 2005 och 2015? 1.4. Centrala begrepp och definitioner

I undersökningen förekommer ett antal centrala begrepp vilka definieras nedan. Begreppen utvecklas vidare i undersökningens forskningsöversikt, metod- teori- samt analyskapitel.

Civil-militära relationer Begreppet civil-militära relationer (CMR) åsyftar i denna undersökning den politiska styrningen över statens militära maktmedel, såväl som övriga interaktioner mellan den politiska makten och den militära ledningen. Begreppet och definitionen är väletablerad inom forskningsfältet (Ledberg, 2019).

Aktör och struktur I undersökningen utgörs strukturer av samhällets organisationer, myndigheter och grupperingar som internt delar idéer, värderingar och därigenom även beteenden (Johnson, 2001). Denna undersöknings analys av det strukturella perspektivet blir således av statens

Sida 6 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan samfällda syn genom dess styrdokument. Aktörer utgörs i denna undersökning av individer som förvisso ingår i strukturer men analyseras självständigt. Aktörsperspektivet utgörs i denna studie av mediala beskrivningar av individers uttalanden, åsikter och interaktioner.

Den politiska makten I undersökningens narrativa analys av media definieras den politiska makten inte bara som representanter ur sittande regering, utan även av oppositionspolitiker vilka ingår eller har ingått i försvarsberedningen. Detta val motiveras av att dessa politiker deltagit i framtagandet av den rådande politiken samt att de som medlemmar i riksdagen därmed likväl innehar politisk makt.

Den militära organisationen I undersökningens narrativa analys av media representeras den militära organisationen av officerare på högre organisatorisk nivå avseende grad och befattning som intervjuas eller uttalar sig i media inom ramen för sin militära befattning.

Den politiska och militära eliten I undersökningens nyttjade teorier, litteratur samt diskussion används begreppet ”eliter” för att beskriva en krets av individer som innehar den styrande makten i samhällets olika delar och vars ställning medför möjligheter att fatta beslut med stor påverkan på sitt verksamhetsområde samt samhället i övrigt (Mills, 1971). Begreppet används således för att beskriva de högre styrande skikten i den ovan beskrivna politiska makten såväl som i den militära organisationen.

1.5. Avgränsningar

De strukturella styrdokument som analyseras i undersökningen utgörs uteslutande av försvarspropositioner på vilka beslut fattats i riksdagen. Avgränsningen har gjorts på grund av att dessa dokument utgör den samlande politiska viljan vilket även inkluderar den politiska oppositionen.

De analyserade mediala beskrivningarna av interaktionen mellan militären och den politiska makten berör uteslutande den militära och politiska eliten (Mills, 1971). Eventuell rapportering om civil-politisk interaktion på lägre organisatorisk nivå eller utspel och debattinlägg från representanter från dessa lägre nivåer berörs således inte i denna undersökning.

Sida 7 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Undersökningen genomförs uteslutande på öppna dokument och källor. Ingen information som omfattas av sekretess har varit tillgänglig eller nyttjats.

Genom att studera aktörers perspektiv och agerande i relation till det strukturella perspektivets beskrivning av hot förutsätts ett antagande om att dessa olika perspektiv inte agerar oberoende av varandra. Utifrån debatten kring huruvida aktörer och strukturer kan studeras separat eller om dessa måste ses i ett sammanhang, utgår denna undersökning från ett synsätt där dessa perspektiv tillsammans konstruerar ett sammanhang inom vilket de påverkas av varandra (Johnson, 2001).

1.6. Disposition

Undersökningens följande kapitel beskriver tidigare forskning kring civil-militära relationer i syfte att positionera undersökningen och påvisa dess förhållande till identifierad kunskapslucka. Därefter presenteras och diskuteras de i undersökningen nyttjade teorierna. Vidare beskrivs undersökningens genomförande genom att dess metod, operationalisering samt nyttjat empiriskt material presenteras samt diskuteras. I undersökningens efterföljande kapitel genomförs analysen varvid den analyserade perioden delas in upp i två delar som utgör tiden mellan försvarsbeslut. Inom dessa två delperioder presenteras den strukturella beskrivningen av det rådande hotet samt den mediala aktör- och strukturbeskrivningen av de civil-militära relationerna varefter slutsatser dras och resultat presenteras. Sedan genomförs en diskussion och reflektion kring undersökningens resultat samt valen avseende metod, teorier samt empiri. Slutligen presenteras förslag till fortsatt forskning.

Sida 8 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

2. Forskningsöversikt Här presenteras tidigare forskning kring civil-militära relationer och påverkande faktorer på dessa. Dessutom berörs forskning kring mediala källor och narrativanalys. Slutligen beskrivs undersökningens bidrag till den tidigare forskningen.

Översikten utgår från uppfattningen om den civila överheten över det militära instrumentet och beskrivningar av den medföljande paradoxen i och med den militära organisationens potentiella hot mot sin egen civila styrning. Detta leder vidare till forskning kring hur den politiska makten ska säkerställa lydnad från sitt militära instrument och debatten kring ökad civil-militär separering eller inkludering. Utifrån denna motsättning beskrivs forskningen kring hur militär autonomi eller politisk kontroll påverkar de civil-militära relationerna och den militära effektiviteten samt påverkan från externa hot på dessa relationer. Vidare presenteras även forskning kring narrativ och media samt dess påverkan på samhället och politiken.

2.1. Tidigare forskning

Utifrån den demokratiska principen om att makten kommer från folket, medföljer också att den politiska makten ska styra det militära maktmedlet. Denna uppfattning är vedertagen och okontroversiell inom den civil-militära forskningen där en fungerande civil kontroll över militären således anses utgöra starka civil-militära relationer (Ledberg, 2019). Militär inblandning i politiken samt svårigheter för politiska beslut att få genomslag i den militära organisationen utgör därmed svaga civil-militära relationer (Feaver, 2003).

En tidig beskrivning av den militära verksamhetens beroende av politiska beslut för sin relevans och existens framförs av Carl von Clausewitz i hans beskrivning av kriget som ett instrument för politiken och att ett krig således inte kan finnas utan politiska målsättningar (Clausewitz, 1991). Clausewitz (1991) beskrivning av spänningen mellan det politiska styret och dess militär, avseende deras olika roller och drivkrafter i kriget, är därigenom även en tidig beskrivning av civil-militära relationer som forskningsfält. Utifrån den vedertagna uppfattningen om att militären är underställd den politiska ledningen blir en av de centrala frågorna inom forskningen hur den politiska styrningen av militären ska ske.

I den moderna demokratiska staten föreligger en paradox i och med att skyddet av demokratin anförtros militära organisationer som genom nyttjandet av tvångsmakt och våld utgör

Sida 9 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan demokratins antites (Kohn, 1997; Alagappa, 2001; Feaver, 2003). Statens dilemma ligger i att den behöver ha en militär organisation som är tillräckligt stark för att försvara staten, vilket därigenom gör den stark nog att samtidigt utgöra ett hot mot dess styre. Från detta ”väktarens dilemma” berör forskningen vilka drivkrafter och begränsningar som militära organisationer har för att intervenera i det egna landets styre (McMahon & Slantchev, 2015). Balansen av makt mellan politiken och militären tillsammans med hur den civila överheten ska säkerställas är en central frågeställning inom forskningen kring civil-militära relationer (Finer, 1967; Feaver, 1996; Kohn, 1997; Bland, 1999; Feaver, 1999).

I ett av forskningsfältets grundläggande inlägg anför Samuel Huntington att en separering mellan det civila samhället och den militära organisationen säkerställer en stark civil styrning av det militära maktmedlet och dess officersprofession. Genom denna ”objektiva kontroll” beskriver Huntington en idealbild där den civila sfären är separerad från den militära genom en tydlig fördelning av arbete och ansvar. Separeringen säkerställer att politiken inte tillåts inverka menligt på den militära effektiviteten samtidigt som militären hindras från att påverka politiken (Huntington, 1957). Som en kontrasterande idealbild av militär styrning beskriver Huntington en subjektiv kontroll inom vilken gränsen mellan den militära och civila sfären är mer otydlig och därmed kan leda till en ökad politisering av militären med andra drivkrafter än skyddet mot externa hot som följd (1957).

Morris Janowitz utgör en motpol till Huntington i sitt stöd för Huntingtons subjektiva kontroll genom sin uppfattning om att militären bör integreras i samhället och det politiska ledarskapet. Integrationen säkerställs genom att medborgarna är beredda att delta i samhällets försvar och utgör således inte den professionella kår som Huntington förespråkar (1960). Även Bengt Abrahamsson är skeptiskt till en större militär autonomi enligt Huntingtons ideal, utan anser i stället att denna utveckling bör bromsas (1972). Utifrån en farhåga om att den civila styrningen inte kommer att kunna välja andra vägar än de militära om de påverkas av en stark militär profession som rådgivare och experter, anser inte Abrahamson att en stor militär autonomi är en fungerande form av civil kontroll (1972).

Dessa grundläggande inlägg i debatten kring civil-militära relationer kan sägas representera forskningsfältets första generation inom vilken fokus legat på hur den militära inblandningen i politiken kan undvikas, samt på förekomster av militärkupper i länder under demokratisering som ett uttryck för stabiliteten i den civila kontrollen (Cottey, Edmunds, & Forester, 2002). I och med kalla krigets slut framträdde en andra generation av forskning inom vilken

Sida 10 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan problematiseringen vidgats till att även omfatta frågor kring hur en effektiv löpande kontroll av militär- och säkerhetssektorn ska uppnås (Cottey et al, 2002)

De i den första generationen presenterade idealtyperna för civil kontroll är i nutida forskning mer nyanserade men med en kvarvarande motsättning kring vilken grad av frihet som det militära maktmedlet ska åtnjuta i förhållande till sin civila överhet. Enligt vissa forskare kräver den militära särprägeln avseende uppgifter och ansvar en viss autonomi för att dessa uppgifter ska fullföljas (Kohn, 1997). Utifrån argumentet om den politiska överheten och krigföringen som en del av politiken framförs kritik mot behovet av militär autonomi. Istället lyfts civil inblandning och politisk påverkan på krigföringen fram som ett sätt för politiken att fullfölja sitt ansvar för styrningen över militären (Cohen, 2002).

Forskningen kring graden av kontroll över det militära maktmedlet och därigenom militärens autonomi från den stat den är satt att skydda kan delas in i två huvudsakliga riktningar, professionell och institutionell autonomi. Debatten kring officerskårens professionella autonomi och funktion som intern kontrollmekanism och garant för den civila överheten utgör kärnan i Huntingtons ovan beskrivna idealbilder. Forskningen kring den externa kontrollen och påföljande institutionella autonomin berörs till del inom organisationsteorin och fokuserar där på institutioners autonomi från den politiska makten utan en specifik koppling till militära organisationer (Verhoest, 2004; Yesilkagit & Thiel, 2008). Militära organisationers autonomi och påverkan på det civila samhället undersöks i forskning kring demokratiseringsprocesser där variationer i militär beslutsrätt såväl som påverkan på det politiska ledarskapet inom olika områden av civil-militär integration undersöks (Pion-Berlin, 1992; Cruz & Diamint, 1998; Alagappa, 2001).

I litteraturen föreligger implicit en uppfattning om att ökad grad av politisk kontroll över militären leder till begränsningar i dess effektivitet (Ledberg, 2019; Campell, 2019). Graden av politisk kontroll utan att negativt påverka det militära uppdraget, balanseras mot graden av militär frihet som kan ges utan att den politiska överheten riskeras blir således central (Feaver, 2003). Kopplingen mellan militär autonomi och militär effektivitet är inte självklar, även om forskning har påvisat positiva effekter avseende konventionell krigföring inom politiska system som ger större konstitutionell frihet till sin militära organisation (Egnell, 2006; Avant, 2007).

Sida 11 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Forskningen utgår från att militära organisationer strävar mot autonomi i utförandet av sina uppgifter (Campell, 2019). I och med statens mekanismer för kontroll riskerar militärens strävan till autonomi att leda till en motsättning och olika typer av reaktioner hos inom den militära organisationen. Dessa reaktioner beskrivs av vissa forskare genom användandet av ramverket ”Principal – agent”. (Avant 1993; Feaver, 2003). Enligt denna modell uppdrar politiken till militären att upprätthålla ett försvar och kontrollerar därefter att så sker. Militären svarar på uppgiften och kontrollen genom att antingen agera enligt den politiska viljan, eller att undandra sig arbetet om uppgiften är tillräckligt impopulär och den politiska kontrollen inte är tillräckligt stark. Processen är föränderlig över tid och kan påverkas av strukturella förändringar i statens externa hot (Feaver, 2003).

Strukturella hot kan enligt forskningen påverka de civil-militära relationerna på flera sätt. Ett externt hot mot en stat förväntas ena de politiska åsikterna med de militära prioriteringarna. Det politiska ledarskapet antar då ett mer realistiskt synsätt på internationella relationer, vilket stämmer överens med den militära uppfattningen och leder till färre motsättningar och konflikter. Genom detta leder ett externt hot mot staten till starkare civil-militära relationer medan ett mindre hot mot staten leder till svagare relationer i och med att konflikterna ökar när den militära organisationen bibehåller ett realistiskt synsätt samtidigt som politiken antar med liberala värden (Desch, 1999).

Forskningen kring civil-militära relationer är till stora delar baserad på amerikanska förhållanden samt på stater med outvecklade demokratiska styrelseskick eller under pågående demokratisering (Kuehn, 2008; Ångström, 2013; Ledberg, 2019). Inom ramen för intervjustudier kring Försvarsmaktens förankring i samhället har dock relationen mellan det civila styret och den militära organisationen i Sverige undersökts. Resultaten pekar på brister i förtroende mellan den politiska och militära eliten vilka förklaras med oförståelse för varandras situation, perspektiv och roller samt en militär strävan efter långsiktiga beslut i konstrast mot kortsiktiga politiska utspel. Den militära kulturen beskrivs vidare leda till en motvilja hos officerare att engagera sig i den offentliga försvarsdebatten samt en förväntan att politiska beslut genomförs utan öppet motstånd (Brandow, Jonsson & Sohlberg, 2013; Wallenius, Berglund & Brandow, 2014; Wallenius, Brandow & Berglund, 2018).1

1 Rapporterna från Försvarshögskolan gjordes på uppdrag från Försvarsmakten.

Sida 12 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

2.1.1. Medienarrativ

Beskrivning och analys av narrativ för att klarlägga och beskriva politiska skeenden är vanligt förekommande i forskningen. (Spencer, 2016). Mediala källor används inom forskningen för att självständigt, eller tillsammans med andra källor, beskriva ett händelseförlopp inom ramen för till exempel fallstudier (Feaver, 2011; Dwyer, 2015; Gustavsen, 2016). Narrativ analys av mediala källor används inom forskningen för att beskriva de mediala budskapen och hur dessa påverkas av exempelvis särskilda händelser, kriser och konflikter (Speer, 2017; Nilsson & Enander, 2020). En inom forskningen föreliggande grundsats är att media har en påverkan på opinion såväl som beslutsfattare och därigenom på besluten inom alla områden och även inom krigföring (Ruffa, Dandeker, & Vennesson, 2013; Strömbäck, 2014). Anlyser av medial rapportering används även för att beskriva hur denna återger civil-militära relationer (Sarvaš, 2000; Weiss, 2019).

2.2. Studiens inom- och utomvetenskapliga forskningsbidrag

Utifrån tidigare forskning är det rimligt att tro att en stat som upplever ett ökat externt militärt hot borde vara benägen att ge sin militära organisation en större frihet för att skapa ökad militär effektivitet. Externa hot borde dessutom stärka samsynen och minska konflikterna mellan den politiska styrningen och det militära maktmedlet. Utöver detta pekar tidigare forskning på att militära organisationer eftersträvar en lägre grad av kontroll från sin politiska överhet samt att begränsningar i denna frihet kan leda till reaktioner från den militära organisationen. Vidare bör dessa civil-militära relationer till stor del återspeglas genom det mediala narrativet och därmed bidra med ett perspektiv på dessa relationer som andra källor inte kan ge.

Tidigare forsknings fokusering på amerikanska förhållanden samt på stater under demokratisering gör att denna undersökning ger ett inomvetenskapligt bidrag till den krigsvetenskapliga forskningen genom att nyttja teorier kring hur civil-militära relationer påverkas av externa hot på en fallstudie om Sverige som ett land i fred och med välutvecklad demokrati. Undersökningens inomvetenskapliga bidrag till forskningen ligger vidare i nyttjandet av narrativanalys av medial rapportering för att analysera Sveriges civil-militära relationer. Undersökningen ger även ett breddat vetenskapligt bidrag genom nyttjandet av en innovativ kombination av narrativ- och tematiks analys. Genom att nyttja denna metod på en stat i fred presenteras en mer högupplöst bild av hotens påverkan på den politiska styrningen

Sida 13 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

än tidigare forskning som främst värderat hot utifrån staters deltagande i militära konflikter. Användandet av teorierna för att analysera både strukturellt- såväl som aktörsperspektiv genom narrativanalys utgör i sig dessutom ett bidrag till forskningen.

Genom en studie av ett relativt sentida fall ger undersökningen ett utomvetenskapligt bidrag i form av en beskrivning kring hur svenska civil-militära relationer skulle kunna påverkas av framtida förändringar i den externa hotmiljön. Denna kunskap är av vikt för att, baserat på detta, kunna skapa politiska styrningsmodeller som förebygger de negativa effekterna av förändringar i hoten på den civila kontrollen över den militära organisationen. Vidare bidrar kunskapen till att förbereda Försvarsmakten på hur dess inneboende drivkrafter mot ökad autonomi påverkar de civil-militära relationerna och vilka reaktioner på politisk kontroll som kan uppstå inom Försvarsmakten.

Sida 14 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

3. Teori I undersökningen används två teorier tillsammans för att analysera de civil-militära relationerna som de presenteras i det mediala narrativet samt i strukturella styrdokument. Inledningsvis ges en djupare presentation av teorierna och dess användningsområden. Därefter förklaras teoriernas tillämpning i denna undersökning. Slutligen motiveras och diskuskuteras valet av teorier.

3.1. Undersökningens teorier

3.1.1. Michael Desch – A Structural Theory of Civil-Military Relations

I boken Civilian Control over the Military för Michael Desch fram en teori kring hur externa och interna hot påverkar styrkan i civil-militära relationer (Desch, 1999). Teorin utgår från att hoten påverkar tre övergripande nationella aktörer – militären, den civila styrningen och det övriga samhället.

Desch refererar till Kenneth Waltz (1979) i sin tes om att statens främsta intresse i dess säkerställande av sin egen överlevnad i konkurrens med andra. Externa hot leder därför till en reaktion från staten för att hantera konkurrensen från andra internationella aktörer och balansera det hot som aktören utgör. Desch pekar på socialisering och emulering (efterlikning) av värderingar och normer till andra aktörer som ett sätt för den hotade staten att ingå i ett sammanhang som skapar ökad säkerhet (Desch, 1999). Teorin har genom detta en strukturell syn på staters agerande i förhållande till externa och interna hot, och förutsätter således en realistisk syn på internationella relationer inom ett anarkiskt internationellt system (Nye Jr, Welch, & Bynander, 2011).

Desch gör ett grundläggande antagande om att statens perception om rådande strukturella faktorer i form av hot påverkar det civila ledarskapet, egenskaperna hos de militära institutionerna, enigheten hos de statliga institutionerna, metoderna för civil kontroll samt likheter mellan civila och militära idéer och kulturer. Då Desch ser civil-militär enighet som nödvändig för den militära effektiviteten i en försvarsmakt orienterad mot en extern fiende, anser han att externa hot bör medföra att civila institutioner blir mer samlade mot det externa hotet. Detta får civila beslutsfattare att utöva en mer objektiv kontroll i större omfattning och därmed lita på militärens förmåga att leda krig. Vidare anser Desch att ett externt hot minskar eventuella motsättningar inom den militära organisationen samt gör att militären är mindre

Sida 15 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan benägen att ge sig in i nationell politik, i synnerhet om den upplever att den får tillräckliga resurser för sitt uppdrag. Interna hot inom en stat har enligt Desch hypotes istället en negativ påverka på styrkan i civil-militära relationer, då det ökar risken för militär inblandning i den politiska processen.

Utgående från grundsynen om att militären ska underkasta sig den civila styrningen definierar Desch starka civil-militära relationer som att den civila viljan får genomslag över den militära vid motsättningar. I en situation där den militära preferensen får genomslag över den civila föreligger enligt teorin svaga civil-militära relationer. Desch teori gör gällande att en stat som upplever ett externt hot samtidigt som den saknar interna hot, har förutsättningar för ett starkt civilt styre över sin militärmakt. Detta då en utmanande extern hotmiljö leder till att civila och militära idéer sammanstrålar i realistiska synsätt på internationella relationer. I en miljö med ett mindre externt hot kommer civila liberala värden att framträda och hamna i konflikt med den rådande militära realistiska synen på internationella relationer, vilket försvårar/försämrar den civila kontrollen.

Figur 1: A Structural Theory of Civil-Military Relations (författarens visualisering).

Sida 16 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

3.1.2. Peter Feaver – The informal Agency Theory.

Enligt Feaver är civil-militära relationer en strategisk interaktion där politiken ska säkerställa att militären gör det den ska. I sin bok Armed Servants - agency, oversight and civil-military relations presenterar Feaver en teori kring denna interaktion som utgår från det analytiska ramverket Principal (uppdragsgivare) – Agent (Feaver, 2003). Ramverket utgår ifrån att uppdragsgivaren har ett ansvar för uppföljning av att de till agenten delegerande uppgifterna genomförs. Enligt forskningen kring denna modell använder uppdragsgivaren ett antal olika mekanismer för att styra och övervaka agenten. Agenten kan reagera på denna övervakning och styrning genom att antingen work (arbeta) eller shirk (undandra). Forskningen kring modellen är delad i två olika läger. En sida beskriver att agenten arbetar när den övervakas och undandrar sig när så inte sker. Den andra sidan hävdar att monitorering är ineffektivt och att arbete säkerställs genom en hög kvalité hos agenten samt genom att föra agentens preferenser så nära uppdragsgivaren som möjligt.

I sin militära applikation av ramverket nyttjar Feaver båda sidorna av forskningen. Här bedöms graden av arbete efter hur mycket preferenserna hos agenten och uppdragsgivaren sammanstrålar samt i vilken grad agenten misstänker att denne kommer att bli upptäckt och straffad om denna undandrar sig. Uppdragsgivaren (politiken) uppdrar till agenten (militären) att upprätthålla ett försvar och har sedan att kontrollera att så sker, och därigenom minska riskerna med delegationen av uppgiften. Graden av övervakning måste balanseras så att den inte upplevs som obefintlig, men samtidigt inte begränsa militären och således förlora den ursprungliga vinsten med delegationen.

Teorin sammanfattar de olika politiska övervaknings- och kontrollmekanismerna som olika grader av inskränkningar i autonomi och handlingsfrihet för militären. Politiken kan säkerställa lydnad och lojalitet genom tillsättning av högre militär personal samt genom att skapa en militär kultur och professionalism som ökar militärens följsamhet mot politiken. Vidare kan politiken använda en tredje part för att övervaka militärens agerande och uppgiftslösande. Denna part kan vara intressegrupper, media och andra myndigheter. Utnyttjande av intern rivalitet inom militären samt användning av institutionella aktörer med mandat att hindra icke önskvärda agerande hos militären kan också öka den politiska kontrollen. De mer inträngande mekanismerna beskrivs som ökad storlek och betydelse hos civila institutioner inom den militära organisationen, politiska utfrågningar och krav på rapporter samt begränsningar i den ursprungliga delegationen till myndigheten genom

Sida 17 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan fråntagande av ansvar och mandat samt politisk överträdelse av traditionella gränser för autonomin för att styra i detaljer.

Feaver hävdar att militären i viss utsträckning oftast delar politikens vilja, men samtidigt inte vill utsättas för negativ inblandning i sin verksamhet. Vidare behöver inte militären dela politikens uppfattning i enskilda beslutsfrågor och kan därmed vilja påverka politiken och besluten i sin riktning. Militären kan således ha incitamentet och möjligheter att svara strategiskt på de politiska besluten genom att undandra sig. Beslutet för militären att undandra sig blir dock en balans mellan hur illa de tycker det politiska beslutet är och sannolikheten för att bli påkomna och det efterföljande straffet. Denna process är föränderlig över tid och påverkas till exempel av hur de externa hoten förändras varvid staten måste överse sina modeller för kontroll.

Undandragandet i denna teori är en bred palett av olika avvikelser. Det kan vara en militärkupp, en icke auktoriserad militär insats eller en massaker mot civila vilka alla är tydliga exempel på militärt agerande som går emot civil vilja. Dock är uttrycket oftast mer otydligt och kan innebära felaktiga och överdrivna uppgifter om kostnader för en politiskt beslutad reform, försök till påverkan på politiska beslut och försök att slippa effekter av opopulära beslut genom att försena implementeringen. När agenten arbetar enligt denna teori innebär det att agenten agerar på det sätt som uppdragsgivaren önskar, eller på det sätt som agenten tror att uppdragsgivaren önskar.

Politiska bestraffningar av militären kan enligt teorin bestå i en drastiskt ökad kontroll på ett sätt som militären motsätter sig samt genom minskad budget och institutionella fördelar. Bestraffningar kan även bestå i avsättande av personal samt offentlig tillrättavisning av militära befattningshavare eller att denna förlorar tillgång till den politiska ledningen.

Sida 18 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Figur 2: The informal Agency Theory (författarens visualisering).

Den militära agentens val av agerade grundas enligt Feaver på tre faktorer:

- Uppfattning om politiska beslut. Agenten har en övertygelse kring vilka politiska beslut som är rätt och därmed bör följas och genomföras. Den militära organisationen kan vara villig att riskera sitt liv, men inte på felaktiga grunder. De hot som militären upplever vill de kunna hantera från en fördelaktig position/situation. Med detta medföljer en inneboende logik för militären att överdriva hot för att inte överraskas. - Hur militärens agerande uppfattas. Den militära professionen har en grundläggande moralisk uppfattning och söker erkännande och legitimitet för sitt agerande. Den moraliska övertygelsen leder i demokratier till att militären underkastar sig det civila styret och är därmed en faktor i valet av agerande. - Hur den civila kontrollen genomförs. Oaktat vad militären uppdras att genomföra vill den göra det med så stor autonomi från politiskt styrning som möjligt. Militären eftersträvar autonomi avseende beslut, implementering och agerande inom sitt ansvarsområde.

3.2. Teoriernas användning i undersökningen.

För att undersöka de civil-militära relationerna i statliga styrdokument samt i det mediala narrativet kring försvarsdebatten nyttjas de två teorierna tillsammans. De båda teorierna berör variationer i de civil-militära relationerna till följd av strukturella förändringar där Desch teori gör en tydligare koppling mellan externa hot och dess påverkan på den civila kontrollen. Här används Desch teori för att mäta relationen mellan det mellan det externa strukturella hotet

Sida 19 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan och narrativet kring styrkan eller svagheten i den politiska styrningen utifrån civil-militära motsättningar eller enighet. Samtidigt nyttjas Feavers teori för att analysera narrativ om mekanismerna i den civil-militära relationen.

Figur 3: Samverkan mellan undersökningens teorier. Teorierna grundas i huvudsak på amerikanska förhållanden och konstitutionella system. Dock anser båda författarna att deras teorier ska kunna appliceras på andra fall än det amerikanska, vilket även Desch till del gör i sin bok (Desch, 1999). Utifrån detta måste dock appliceringen av teorierna i undersökningen anpassas till att kunna användas i en svensk fallstudie. Teorierna används för att analysera periodens försvarsbeslut såväl som den mediala rapporteringen av den undersökta periodens försvarsdebatt genom att fyra olika frågor ställs:

1. Framkommer ett narrativ om enighet och samsyn, eller konflikt och avvikande uppfattningar, mellan det politiska styret och Försvarsmakten?

För att identifiera mediala narrativ kring styrkan i den civil-militära relationen undersöks uttryck för enighet och samsyn eller oenighet och konflikt. En medial bild av civil-militär enighet påvisar således en stark civil styrning samtidigt som oenighet pekar på det motsatta. Utgående från Desch teori används begreppen militära- eller civila preferenser samt realistiska eller liberala synsätt till grund för beslut inom försvars- och säkerhetspolitik för att indikera statusen på relationen.

Sida 20 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

2. Framkommer ett narrativ kring ökad eller minskad politisk kontroll och övervakning? 3. Framkommer ett narrativ om politisk bestraffning?

För att identifiera mediala narrativ kring civila mekanismer för styrning, övervakning och bestraffning undersöks uttryck för detta genom ett antal olika begrepp. Genom bland annat kraftigt minskad budget och offentlig kritik mot militära befattningshavare indikeras politisk bestraffning av militären. Rörande uttryck för ökad eller minskad styrning och övervakning indikeras dessa genom begrepp som förändringar i beslutsrätt och handlingsfrihet, krav på återrapportering, politisk detaljstyrning och kortsiktiga beslut.

4. Framkommer ett narrativ där Försvarsmakten upplevs undandra eller arbeta?

För identifiering av mediala narrativ avseende Försvarsmaktens reaktioner på de civila mekanismerna undersöks uttryck för undandragande genom narrativ kring hur Försvarsmakten levererar felaktiga underlag, tvingar politiken till beslut samt motarbetar eller vägrar genomföra politiska beslut. Narrativ kring begreppet arbeta bedöms inte återfinnas. Detta genom att detta får anses vara norm och därigenom inte föranleda medial rapportering.

3.3. Nyttjade teorier – motiv och diskussion

Undersökningens val av teorier motiveras av ambitionen att relatera civil-militära relationer till ett externt hot och samtidigt analysera interaktionen mellan politiken och militären på ett mer högupplöst sätt. Som beskrivet kombineras teorierna för att kunna analysera kopplingen ett mellan externt hot och förändringar i civil-militära relationer samtidigt som en beskrivning av dessa interaktioner med en högre nivå av detaljer möjliggörs. Kombinationen av teorierna blir även metodologiskt lämplig i förhållande till undersökningens analys av både struktur- såväl som aktörsperspektiv.

Kritik kan anföras mot teoriernas kategoriska och strukturella indelning i en civil och militär sfär, där viss sentida forskning istället anför att dessa gränser inte är så tydliga, utan istället kan utgöras av civil-militära normer som är mer rörliga och situationsberoende (Ångström, 2013). Denna typ av kategoriska indelning av civila och militära sfärer inom forskningsfältet kan dock främst sägas utgöra en utmaning i kvantitativa undersökningar vilket medför svårigheter i att definiera förekomst av demokratisk kontroll, vilket då ofta hanteras binärt genom att mäta huruvida demokratisk kontroll råder eller inte (Ångström, 2013). Teorierna nyttjas av sina författare, såväl som i denna undersökning, i fallstudier, vilket möjliggör att på

Sida 21 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan ett bättre sätt klarlägga eventuella gränser mellan de civil-militära sfärerna (Desch, 1999; Feaver, 2003). Undersökningens fokus på uttalanden från de civila och militära eliterna motiverar vidare valet av teorier som separerar dessa sfärer.

Teorierna, såväl som forskningsfältet i sin helhet, har som tidigare nämnts, fokuserat på amerikanska konstitutionella förhållanden (Ångström, 2013; Ledberg, 2019). Detta gör att teoriernas lämplighet i fallstudier av andra länder kan ifrågasättas. Detta omhändertas genom undersökninges ovan beskrivna anpassning och operationaliseing av teorierna. Appliceringen av teorierna på nya kategorier av fall är dessutom nödvändig för undersökningens bidrag till forskningen. Det kan vidare anföras att Feavers utgångspunkt i att militären agerar på politisk styrning utifrån ett egenintresse är en generalisering och förenkling av de individuella drivkrafterna hos militära beslutsfattare och personal. Feaver medger detta och framhåller att många militära professionsinnehavare i själva verket har en moralisk grundsyn utöver strävan efter makt och autonomi. Enligt Feaver ska teorins utgångspunkt kring de militära drivkrafterna ses som en startpunkt från vilken förändring ska identifieras (Feaver, 2003).

Slutligen kan teorierna kritiseras för att genom sin ålder inte representera den senaste forskningen inom området. Teorierna representerar den andra generationens forskning i ett forskningsfält där en tydlig tredje generation förefaller saknas och där antalet teorier som kan operationaliseras för att användas i denna typ av undersökning är begränsade. Teoriernas applicering på nutida forskning och skeenden bidrar samtidigt med ett helhetsperspektiv och har valts då de tidigare tillämpats i fallstudier. Vidare gör kombinationen av teorierna, tillsammans med nyttjandet av narrativ analys, att teorierna används på ett nytt sätt och därigenom bidrar till nutida forskning inom ett forskningsfält där ytterligare forskning är önskvärd och nödvändig (Brooks, 2019).

Sida 22 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

4. Metod

För att uppnå undersökningens syfte och besvara dess frågeställning genomförs en kvalitativ fallstudie som är deduktiv i sin design. I undersökningen genomförs en narrativ samt kvalitativ analys för att tolka materialet. Analysen av materialet innefattar såväl den narrativa analysens framtagande av mening tillsammans med en tolkande ansats för att lyfta fram underliggande budskap (David & Sutton, 2016). Utifrån undersökningens analys av aktör och struktur görs det grundläggande ontologiska antagandet om en värld där subjekt och objekt är sammanlänkande och att verkligheten skapas i interaktionen mellan dessa. Undersökningens tolkande av empirin inom den narrativa analysen medför det epistemologiska antagandet om att undersökningens resultatet till del inte kan separeras från forskaren och att kunskapen skapas i detta sammanhang. Utifrån detta antar undersökningen en interpretivistisk ontologisk och epistemologisk vetenskaplig utgångspunkt (Della Porta & Keating, 2008).

Undersökningens fördjupade analyser av mediala narrativ kring civil-militära interaktioner under en specifik period medför en komplexitet vilket gör fallstudien lämplig (David & Sutton, 2016). Vidare medför analysen av det strukturella- såväl som aktörsperspektivet en mer holistisk ambition vilket ytterligare styrker valet av fallstudie (Denscombe, 2009). Förutom att utforska fenomen inom det enskilda fallet är en fallstudie lämplig för att klargöra egenskaper som kan appliceras på ett större antal fall (Della Porta & Keating, 2008), vilket möjliggör undersökningens inom- och utomvetenskapliga bidrag.

Strävan att undersöka fallet på djupet medför att det material som nyttjas måste vara innehållsrikt och nyanserat. En kvalitativ undersökning av materialet gör att dessa detaljer kan identifieras och eventuella tvetydigheter och motsättningar kan klarläggas (Denscombe, 2009). Insamlande och analys av kvalitativa data kan kritiseras för att i viss mån påverkas av forskaren som därmed riskerar att påverka undersökningens resultat (Denscombe, 2009). Transparens kring metoder för insamling av material samt under vilka premisser analysen genomfördes är av vikt för att minska denna problematik.

Fallstudien, såväl som det kvalitativa material som nyttjas, medför utmaningar avseende dess trovärdighet i skapandet av generaliserbara slutsatser (Denscombe, 2009). Härvid blir valet av undersökningens material och fall av vikt då detta måste kunna representera liknande fall på vilka de framtagna slutsatserna ska kunna appliceras, då detta är en del av underökningens ambition (George & Bennet, 2005). I valet av fall medföljer även faran i att forskaren väljer

Sida 23 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan ett fall efter önskat utfall eller att fallet inte är självständigt avseende påverkan från andra faktorer än de som inkluderas i fallet (George & Bennet, 2005).

4.1. Val av fall

För att undersöka hur förändringar i den strukturella beskrivningen av den externa hotbilden påverkar de svenska civil-militära relationerna i det mediala narrativet har perioden mellan 2004 och 2015 års försvarspolitiska inriktningsbeslut valts. Fallet inkluderar därigenom även 2009 års försvarsbeslut. Då försvarsbesluten används för att beskriva statens perception av den externa hotmiljön avgränsas perioden utifrån dessa. Vidare påverkas perioden och fallet av två händelser som drastiskt förändrade Sveriges uppfattning om den externa hotmiljön inom en relativt kort tidsperiod (Edström, Gyllensporre, & Westberg, 2019). Det valda fallet representerar således en demokratisk småstat som under fred genomgår förändringar i sin perception kring den externa hotmiljön.

4.2. Tillvägagångssätt

I undersökningen av de civil-militära relationerna kompletteras kvalitativa studier av det strukturella perspektivets statliga styrdokument med aktörsperspektivets narrativ (figur 4). För att beskriva dynamiken i de civil-militära relationerna och för att därmed kunna identifiera uttryck från de nyttjade teorierna genomförs en narrativanalys av den mediala rapporteringen kring försvarsdebatten under perioden. Genom analys av denna rapportering klarläggs aktörernas åsikter, uttalanden och meningsskiljaktigheter samt hur den civil-militära interaktionen presenteras av media. Utifrån detta dras slutsatser kring hur de civil-militära relationerna, genom de civila och militära eliterna, påverkas av förändringar i den externa hotmiljön.

Sida 24 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Figur 4: Undersökningens kombination av narrativ och kvalitativ analys.

Narrativet är berättelsen kring verkligheten genom vilket mottagare av narrativet både får förståelse för det beskrivna samt påverkas i sitt beteende och agerande (Berger, 1997). Narrativen hos media och samhällets eliter har en påverkan på opinionen och individuella politiker och bidrar därmed till att forma den förda politiken (Spencer, 2016). En diskussion kring innebörden av att analysera material som samtidigt påverkar det fenomen som undersöks förs i undersökningens avslutande kapitel.

4.3. Material

4.3.1. Försvarsbeslut

Regeringens försvarspropositioner är underlag för riksdagsbeslut och är ofta resultaten av kompromisser mellan olika politiska uppfattningar och efter dialoger med Försvarsmakten (Noren Bretzer, 2017). Eventuella civil-militära motsättningar som föregått framtagandet av propositionen framkommer således troligen inte till fullo. Dock innebär detta att försvarsbesluten återspeglar statens samlade politiska syn på rådande säkerhetspolitiska läge och inriktning av försvarspolitiken. I undersökningen används därför försvarspropositioner som primärkällor för beskrivning av de militära hoten mot Sverige såväl som beskrivningar av förändringar i de civil-militära relationerna under den analyserade perioden. Genom detta utgör hotnivån statens perception av hotet och inte nödvändigtvis vilket hot Sverige som stat de facto utsattes för.

Sida 25 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

4.3.2. Massmedia

Insamling av data från massmedia har genomförts genom sök i mediearkivet (Retriver, 2020). Sökningen har avgränsats till svenska tryckta källor inom kategorierna ”storstadspress”, ”prioriterad landsortspress”, ”nyhetsbyråer” samt ”pressmeddelanden”. Dessutom har web- innehåll från svensk radio och tv inkluderats i sökningen. Sökord har varit kombinationer av ”Försvarsmakten” och ”regeringen” med olika böjningsformer. Sökresultat, urval samt fördelning mellan mediekällor presenteras i figur 5. Urvalet innefattar såväl artiklar, debattinlägg samt analyser. Artiklar har i vissa fall utelämnats från analysen trots relevant innehåll då samma narrativ framkommit i andra samtida artiklar. Det analyserade materialet utgör primärkällor i förhållande till den mediala narrativanalys som genomförs i undersökningen.

Figur 5: Nyttjat material i mediananlysen.

4.3.3. Källkritiska aspekter av nyttjat material

Även om försvarspropositionen som tidigare nämnts är en produkt av politiska kompromisser är dess funktion i denna undersökning att beskriva politikens syn på hot såväl som de civil- militära relationerna. Som detta utgör den primärkälla och bedöms inte begränsas av problematik kring tendens eller oberoende (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2012). Propositionerna och de efterföljande försvarsbesluten är skapade och fattade i anslutning till det skeende som denna undersökning studerar varvid tveksamheter kring

Sida 26 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan samtidighet inte föreligger. De i undersökningen granskade propositionernas äkthet styrks av att de är hämtade från regeringens hemsida (Esaiasson, et al, 2012).

Nyttjandet av mediala källor kräver en medvetenhet kring eventuellt tendensiösa framställanden (Esaiasson, et al, 2012). Samtidigt innehar medier i demokratiska system en hög grad av oberoende avseende förhållandet mellan journalisten och ämnet som undersöks i denna studie. Den digitala tillgången på artiklarna från de respektive nyhetssidorna styrker dess äkthet samtidigt som fallets relativa närhet i tid tillsammans med att artiklarna skapades samtidigt som det skeende de beskriver styrker dess samtidighet (Esaiasson, et al, 2012).

4.4. Den narrativa analysens genomförande i undersökningen

I undersökningen genomförs en narrativanalys som kombineras med en tematisk analys där de nyttjade teorierna kategoriseras och kodas. Tematisk analys har tidigare främst använts i induktiva studier där modellen används för att identifiera, analysera och tolka meningsmönster (Clarke & Braun, 2017). I denna undersökning används modellen deduktivt där de nyttjade teorierna analyserats för att delas in i teman, kategorier och därefter koder (figur 4). Genom detta angreppssätt tillför den tematiska indelningen en struktur till narrativanalysen genom en tydlig operationalisering av teorierna och samtidigt ger transparens avseende undersökningens genomförande.

Sida 27 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Figur 6: Nyttjade teorier i tematisk indelning och kodning för analys av narrativ.

Utgångspunkten för utformningen av den narrativa analysen är undersökningens nyttjande av de två teorierna och de från teorierna framtagna frågeställningarna (kapitel 3.2). Dessa frågeställningar har delats in i tre teman: ”Styrning, kontroll och bestraffning”, ” Status på relationer” och ”Hur agerar Försvarsmakten?”. Den tematiska indelningen används sedan för det initiala urvalet av artiklar från det totala sökresultatet. Respektive tema delas därefter in i två kategorier vilka representerar utfall i förhållande till temat. Utifrån kategorierna har koder tagits fram som används för analysen av det framtagna materialet. Koderna används i analysen genom att dess påståenden och budskap eftersöks i materialets narrativ.

Exempelvis tolkas artikeln ”Modernt försvar får hård kritik” (2005-11-11, DN) som att presentera ett narrativ som motsvarar koderna ”Tvingar politiken till beslut” och ”FM motarbetar eller vägrar genomföra politiska beslut”. Därigenom ger artikeln ett utfall i

Sida 28 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan kategorin 3:2 ”undandra” inom tema 3 ”hur agerar Försvarsmakten?” vilket därmed indikerar en reaktion från den militära organisationen på den politiska styrningen enligt undersökningens tillämpning av de nyttjade teorierna.

4.5. Reflexivitet, reliabilitet och validitet

En kvalitativ undersökning om narrativ riskerar att påverkas av författarens förförståelse och yrkesmässiga positionering inom ämnet tillsammans med risken för en omedveten strävan mot vilket resultat analysen av materialet ska uppnå. Reflexivitet i form av medvetenhet om denna förförståelse tillsammans med återkommande reflektion hos författaren kring sin egen påverkan på undersökningen blir av vikt för att öka undersökningens reliabilitet (Alvesson & Sköldberg, 2017). I denna undersökning motverkas detta dessutom genom kombinationen av en tematisk analys och kodning av teorin tillsammans med narrativanalysen. Genom denna överlappning av metoder skapas en så tydlig och transparent operationalisering som möjligt för att minimera problematiken med reliabilitet vid kvalitativa analyser (Denscombe, 2009). Den tematiska analysen möjliggör en tydligare användning av undersökningens teori och minskar inslaget av tolkning till förmån för en mer beskrivande analys. Därigenom ökas underökningens validitet ytterligare. Genom att i undersökningens analys återge citat ur det analyserade materialet ges läsaren möjlighet att följa författarens tolkningar och själv göra tolkningar av materialet.

Sida 29 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

5. Resultat och analys I analysen delas den undersökta perioden upp i två delar vilka innefattar tiden fram till två olika försvarsbeslut. Uppdelningen görs för att öka transparensen i analysen, underlätta läsningen samt för att på ett naturligt sätt koppla aktörsperspektivets mediala narrativ kring civil-militära relationer till den strukturella uppfattningen om den externa hotmiljön genom de olika försvarsbesluten. Inledningsvis beskrivs statens uppfattning av den rådande militära hotbilden, och hur denna påverkas och förändras under den analyserade perioden. Därefter analyseras försvarsbesluten såväl som de mediala källornas återgivande av försvarsdebatten, för att påvisa förekomst av teorierna i de civil-militära relationerna. Slutligen presenteras en sammanfattning av resultaten.

5.1 Inför 2009 års försvarsbeslut - från december 2004 till juni 2009

Undersökningens första delperiod gav sammanfattningsvis en bild av en gradvis ökad politisk kontroll av Försvarsmakten med ökande politisk-militära motsättningar. Motsättningarna och oenigheten rörde främst neddragningar av försvarsbudget samt skillnader i uppfattningarna kring de militära hoten mot Sverige. Förändringar i den säkerhetspolitiska situationen medförde dock en ökad enighet kring synen på de militära hoten mot Sverige med en ökad politisk-militär enighet som följd.

5.1.1 Bakgrund

Periodens första del berör vägen fram till 2009 års försvarsbeslut vilket riksdagen fattade beslut om den 16 juni 2009. Delperioden tar avstamp i 2004 års försvarsbeslut, vilket berörde förändringar av Försvarsmaktens verksamhet och ekonomiska ramverk under perioden 2005 – 2007 (Regeringen, 2004). 2004 års försvarsbeslut fattades under en socialdemokratisk minoritetsregering, med Leni Björklund som försvarsminister. Efter 2006 års val tillträdde en borgerlig majoritetsregering under statsminister Fredrik Reinfeldt med Mikael Odenberg som försvarsminister (Edström & Gyllensporre, 2014). Odenberg kom efter meningsskiljaktigheter rörande regeringens inriktning av försvarspolitiken att avgå och efterträdas av Sten Tolgfors som ledde försvarsdepartementets arbete fram till 2009 års försvarsbeslut. Försvarsmaktens överbefälhavare (ÖB) var vid periodens början Håkan Syrén, som efterträddes av Sverker Göranson i mars 2009 (Försvarsmakten, 2020).

Sida 30 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Perioden innebar en fortsatt försvarsreform från det tidigare invasionsförsvaret till ett insatsförsvar (Edström & Gyllensporre, 2014). Detta innebar bland annat sänkningar av försvarsbudgeten och hantering av underskott i Försvarsmaktens finanser (Agrell, 2010).

5.1.2 Försvarsbesluten om hot och civil-militära relationer

Militära hot mot Sverige – Från tro på fred och samarbete till ökad osäkerhet Den militära hotbilden mot Sverige under perioden mellan 2004 och 2009 års försvarsbeslut innebar sammanfattningsvis en ökad osäkerhet avseende ryska ambitioner och agerande. Förändringen orsakades till stor del genom den ryska interventionen i Georgien i mitten av 2008.

Regeringen gjorde i 2004 års försvarsproposition bedömningen att:

”Ett enskilt militärt väpnat angrepp i alla dess former från en annan stat direkt mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid (minst en tioårsperiod).” (Regeringen, 2004, s. 25).

Vidare ansågs förändringar i konflikttyper mot att huvudsakligen vara inomstatliga leda till mer komplexa och asymmetriska hot, mot vilka internationell samverkan och krishantering ansågs vara viktiga säkerhetsinstrument. Svenska bidrag till denna typ av insatser upplevdes stärka internationell fred såväl som svensk säkerhet (Regeringen, 2004). Det ryska militära hotet som under kalla kriget varit dimensionerande för svensk säkerhetspolitik var nu borta. Rysslands utveckling präglades enligt regeringen istället av en ekonomiskt motiverad orientering mot EU samt strävan mot utvecklade relationer med NATO (Regeringen, 2004).

Under perioden ökade dock osäkerheten kring den tidigare positiva ryska utvecklingen, vilket fick sin kulmen i och med Rysslands militära intervention i Georgien i augusti 2008. Det ryska militära ingripandet skedde till följd av kvarvarande interna spänningar i Georgien efter dess självständighet 1991. En bidragande anledning till det ryska angreppet var även Georgiens ambition att ansluta sig till NATO, vilket skulle påverka Rysslands inflytande i området negativt (German, 2009). Det ryska ingripandet skedde med föregivandet att utgöra en fredsoperation och avgjordes inom två dagar. Det efterföljande fredsavtalet återspeglade till stor del ryska intressen (Edström, Gyllensporre, & Westberg, 2019).

Kriget i Georgien ledde till att försvarsdepartementet tvingades till en fördjupad analys, vilket försenade framtagandet av 2009 års försvarsproposition som ursprungligen skulle presenterats

Sida 31 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan redan i mitten av 2008 (Edström & Gyllensporre, 2014). I propositionen beskrevs ryska ambitioner att, även med militära medel, återta sin roll som stormakt. Även om den ryska förmågan att genomföra större militära operationer utanför dess närområde tonades ned, betonades den sänkta ryska tröskeln till militärt våld tillsammans med rysk strävan mot en multipolär värld med ett realpolitiskt synsätt (Regeringen, 2009).

I propositionen bedömdes fortfarande ett enskilt militärt angrepp mot Sverige som osannolikt även om risken för kriser och incidenter med militära maktmedel i närområdet nämndes mer uttalat. Ett Ryssland med stormaktsambitioner framhålls som en källa till oro tillsammans med snabbheten med vilken kriget i Georgien utvecklades. I linje med föregående försvarsproposition var dock det militära hotet endast en del i en bredare säkerhetssyn där terrorhot, klimatförändringar, IT-hot och spridning av massförstörelsevapen beskrevs som potentiella säkerhetshot mot Sverige (Regeringen, 2009).

Civil-militära relationer i de statliga styrdokumenten De ur teorierna framtagna koderna och kategorierna används här för att identifiera förändringar mellan delperiodens båda försvarsbeslut.

Sammanfattningsvis ger variationen mellan de båda försvarsbesluten en bild av ökad politisk styrning och övervakning avseende Försvarsmaktens ekonomiska situation tillsammans med en generell ambition mot lägre grad av detaljstyrning. Vidare ges en bild av ökad enighet i 2009 års försvarsbeslut i relation till tidigare beslut. Försvarsbesluten, eller skillnader mellan dessa, ger ingen indikation på att Försvarsmakten bestraffas, undandrar eller är oeniga.

I förhållande till 2004 års försvarsbeslut framgår att 2009 års beslut innebär en ökad politisk styrning och övervakning i och med regeringens tillsättande av en ytterligare myndighet som ska överta en del av Försvarsmaktens ansvar och uppgifter.

”[…] uppdrag till Försvarsmakten att med stöd av Ekonomistyrningsverket genomföra åtgärder i syfte att förbättra och säkerställa Försvarsmaktens interna styrning och kontroll.” (Regeringen, 2009, s. 6).

I 2009 års försvarsbeslut framgår samtidigt en ambition till en utveckling mot mer uppdragsorienterad styrning av Försvarsmakten, vilket indikerar en minskad politisk detaljstyrning.

Sida 32 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

”Ett av resultaten som Styrutredningen vill uppnå är att Regeringskansliets arbetssätt förskjuts från rutinmässig detaljstyrning till strategisk styrning.” (Regeringen, 2009, s. 105).

2009 års försvarsbeslut ger en bild av ökad enighet genom inslag av militära motiv och realistisk syn på närområdet som grund till inriktningen av Försvarsmakten i förhållanden till 2004 års beslut.

”Det militära försvaret ska enskilt och tillsammans med andra försvara Sverige och främja vår säkerhet, både i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Hela Sverige ska försvaras.” (Regeringen, 2009, s. 8).

”Vårt försvar utformas med en bredare hotbild som utgångspunkt.” (Regeringen, 2004, s. 12).

Vidare ger 2004 års försvarsbeslut fler indikationer på kommande nedläggningar och neddragningar i förhållande till 2009 års beslut som dock beskriver rationaliseringar och effektiviseringar utan att dessa medför avveckling av verksamhet.

”För att möjliggöra utveckling krävs en omfattande avveckling av materiel och personal.” (Regeringen, 2004, s. 12).

5.1.3 Civil-militära relationer i den mediala rapporteringen

Figur 7: Mediala narrativ kring civil-militära relationer under den första delperioden.

Politisk styrning, övervakning och bestraffning Under periodens första del framträdde sammanfattningsvis en bild av ökad politisk styrning och kontroll i och med en medial rapportering om Försvarsmaktens besparingar som ett myndighetsansvar till att under delperiodens senare del istället beskriva en Försvarsmakt

Sida 33 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan under politisk detaljstyrning. Rapportering om finansministerns kraftiga neddragningar av försvarsbudgeten medförde ett narrativ om politisk bestraffning. Ett narrativ om bestraffning samt politisk detaljstyrning framstod även i och med försvarsminister Tolgfors kritik av överbefälhavaren i media samt rapporteringen kring minskningarna i Försvarsmaktens handlingsfrihet avseende sina finanser.

Vägen fram till 2009 års försvarsbeslut innehöll ett antal perioder av medial rapportering kring Försvarsmaktens ekonomiska situation och regeringens hantering av denna. Den mest påtagliga ekonomiska utspelet skedde i juli 2007 när den moderata finansministern Anders Borg meddelade att försvarsbudgeten skulle minskas med fyra miljarder kronor under innevarande beslutsperiod (2007-07-12, TT). Medias rapportering beskrev att den ekonomiska neddragningen var okänd för Försvarsmakten.

”Beskedet om att det ska sparas fyra miljarder kronor om året på försvarsbudgeten kom som en överraskning för Försvarsmakten”(2007-07-12, DN).

”Vi inväntar med intresse framtida styrsignaler från regeringen, säger ÖB till TT” (2007-07-12, TT).

”Finansministerns besparingar inom försvaret får förödande effekter, enligt ÖB Håkan Syrén. Men både finansminister Anders Borg och försvarsministern tiger”(2007-07- 24, TT).

Narrativet om en kraftig minskning av budgeten kan tolkas som en politisk bestraffning av militären. Bilden förstärks genom den uteblivna militära delaktigheten eller den politiska motiveringen.

Rapporteringen kring politikens hantering av Försvarsmaktens ekonomiska situation och presenterade även en bild av förändringar i den politiska styrningen och militära friheten.

Till följd av 2004 års försvarsbeslut stod Försvarsmakten inför ekonomiska besparingar och Försvarsmakten förväntades överlämna ett förslag på neddragningar för att hålla budget (2005-05-03, DN). Sparförslaget uteblev dock. Istället krävde överbefälhavaren riktlinjer från regeringen kring vilken inriktning försvaret skulle ha (2005-05-05, DN; 2005-05-06, SvD). Något offentligt svar från regeringen uteblev dock fram till att försvarsutskottets vice ordförande Tone Tingsgård (S) uppgav att hon utgick från att Försvarsmakten skulle klara sina sparkrav:

Sida 34 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

”- De har fått en budget, de ska fixa den. Det vill till att vi följer det här väldigt noga.” (2005-05-24, DN).

En ordväxling på Svenska Dagbladets debattsida inleddes med att Allan Widman anförde att Försvarsmaktens besparingar och hantering av ekonomi inte var tillräcklig.

”Förklaringen ligger i att vi har för många kaserngrindar. Ty bakom varje sådan grind måste det finnas matsalar, bensinmackar, mässar och personalorganisationer.” (2007- 10-28, SvD).

I ett svar på inlägget framförde generalmajor Sverker Göransson att Widman förenklade problematiken och drog fel slutsatser om försvaret (2007-11-05, SvD). I den avslutande repliken från Widman framförde han att generalerna förväntade sig för mycket information och att den långsiktighet som Försvarsmakten tidigare åtnjutit var borta.

"Försvarsmakten kommer aldrig mer att kunna räkna med att ha alla sina framtida uppgifter utredda och fastställda" (2007-11-12, SvD).

År 2008 inleddes med rapportering kring en ekonomiskt ansträngd situation i Försvarsmakten vilken Försvarsmakten velat hantera genom omfördelning av medel mellan budgetposter i försvarsbudgeten (2008-01-12, TT). Försvarsminister Sten Tolgfors var överraskad över den uppkomna situationen.

” – Jag har inte sett vare sig precisa siffror på underskottet i driftbudgeten eller preciseringar av vad det får för konsekvenser, säger en irriterad försvarsminister som nu kommer att begära en detaljredovisning.”

” – Vi kommer nu att be Ekonomistyrningsverket om en uppföljning. Vi har redan sagt att Försvarsmakten måste bli bättre på uppföljning och analys.” (2008-01-12, SvD).

I media framträdde en bild där Försvarsmaktens högre företrädare ville ha frihet att överföra medel från materiel- till verksamhetskontot för att på så sätt mildra effekterna av det uppkomna underskottet (2008-01-12, TT). Försvarsminister Sten Tolgfors gick i media till öppen kritik mot överbefälhavarens planer och underkände önskemålet om omfördelning av ekonomiska medel.

"– kortsiktiga besparingar kan inte lösa långsiktiga problem vi vill ha fram strukturella åtgärder säger försvarsministern”. (2008-04-03, SvD).

Sida 35 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

I och med rapportering om att överbefälhavaren krävdes på nytt sparpaket växte ett medialt narrativ om ett ”försvar under tvångsförvaltning” fram (2008-04-04, SvD; 2008-04-11, SvD).

”Försvarsminister Sten Tolgfors inhopp i försvarets ekonomi innebär en politisk helomvändning där myndigheten sätts under tvångsförvaltning […] Försvarsmakten och försvarsdepartementet tillsammans arbeta med underlag för en ekonomisk färdplan för balansering av Försvarsmaktens ekonomi", kungjorde Sten Tolgfors i onsdags.” (2008-04-04, SvD).

Bilden förstärktes ytterligare efter rapportering om att Ekonomistyrningsverkets (ESV) rapport som beställts av försvarsministern föreslog att den ekonomiska makten skulle fråntas överbefälhavaren och ges till Försvarsmaktens generaldirektör (2008-05-17, SvD) samt att månatliga rapporter från ESV angående Försvarsmaktens ekonomi skickades till regeringen (2008-05-13, SvD). Narrativet om en politisk detaljstyrning återkom under rapporteringen kring Försvarsmaktens framtagande av beslutsunderlaget inför 2009 års försenade försvarsbeslut där Försvarsdepartementet rapporterades ändrat i myndighetsinterna detaljer samt granskat Försvarsmaktens rapporter innan dessa lämnat myndigheten (2009-01-30, SvD; 2009-01-31, SvD).

Försvarsmakten undandrar? Sammanfattningsvis innehöll det mediala narrativet vissa indikationer på att Försvarsmakten undandrog genom att dels tvinga fram politiska beslut avseende ekonomiska förändringar och anskaffande av materielsystem samt att inte efterleva fattade politiska beslut rörande att avsluta utvecklingen av ett ledningssystem.

Ett medialt narrativ som indikerade att Försvarsmakten undandrog sig framkom i och med rapportering kring kritik från statskontoret mot Försvarsmaktens satsning på nätverksbaserat försvar (NBF). En bild presenterades av att Försvarsmakten tvingade igenom anskaffning av ett ledningssystem (2005-11-11, SvD).

” – Man bedriver detta som att NBF är den enda vägen, och det finns inget utrymme för att regeringen ska fatta ett annat beslut” (2005-11-11, DN).

Rapporteringen kring Försvarsmaktens ekonomiska underskott innehöll till viss del indikationer kring undandragande. Genom beskrivningar av Försvarsmaktens konsekvensbeskrivningar om man inte fick överföra ekonomiska medel från olika

Sida 36 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan budgetposter framkom en bild av att det av politikerna beordrade insatsförsvaret var hotat (2008-01-15, DN; 2008-01-23, TT; 2008-02-02, SvD).

”Det betyder att man kommer att tvingas sänka ambitionsnivån. Men exakt hur är inte klart. Det kan röra sig om minskad flygtid för Jaspiloter, längre beredskapstid för de förband som Sverige anmält för tjänst åt EU och Nato, och ändrade villkor för Nordic Battle Group” (2008-01-13, DN).

Eniga eller oeniga? Rörande beskrivningar av civil-militär enighet och oenighet i det mediala narrativet under perioden fram till 2009 års försvarsbeslut kan dessa sammanfattas som initialt präglade av oenighet för att övergå i större enighet efter det ryska intervenerandet i Georgien. Oenighet kring besparingar och hotbild övergår till en beskrivning av åsikter som grundas på en mer gemensam uppfattning om de grundläggande faktorerna för försvars- och säkerhetspolitiken.

I den återkommande rapporteringen kring den politiska styrningen av Försvarsmaktens ekonomi framstod även ett narrativ kring öppen militär oenighet rörande politiska beslut under delperioden. Den presenterade konflikten gällde främst en militär motsättning mot besparingar och ett överlämnande av ansvar till politiken att bestämma vilka delar av organisationen som skulle strykas till följd av de beordrade besparingarna (2005-05-04, DN; 2005-05-06, SvD; 2005-05-23, DN).

” – Försvaret kan inte styra utvecklingen själv. Vi har uppdragsgivare och ställer krav på politikerna, säger han. [överbefälhavaren]” (2005-05-04, DN).

”Ytterligare reduktioner får förödande konsekvenser genom att bottenplattan för hela förmågor raseras. – Vi är inne i ett omfattande reformarbete som inte är slutfört. Att då göra ytterligare reduceringar går inte utan att uppdragsgivaren talar om vilka förändringar av resultatet man vill ha, säger Syrén till TT.” (2007-07-24, TT).

I det ovan beskrivna narrativet av politisk detaljstyrning av Försvarsmaktens ekonomi framstod även en beskrivning av öppen kritik från överbefälhavarens mot försvarsministern avseende hur denna hanterade styrningen av Försvarsmakten samt påståenden om att Försvarsmakten inte varit tydlig med den ekonomiska situationen.

”Försvarsmakten har fört diskussioner med regeringen om bristen på pengar 2008 i tio månader, säger ÖB Håkan Syrén” (2008-01-13, TT).

Sida 37 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

”ÖB Håkan Syrén anlade igår moteld i riktning mot politikerna och sade att krisen inte var någon överraskning. – Jag anser att vid upprepade tillfällen anmält att det sker en succesiv fördyring” (2008-01-14, SvD).

”ÖB Håkan Syrén är djupt oroad av den ekonomiska situation som försvaret befinner sig i och han begär ett definitivt slut på alla alexanderhugg i verksamheten.” (2008-03- 01, SvD).

Inför 2009 års försvarsbeslut presenterades vidare en oenighet mellan den militära och den politiska uppfattningen om det rådande säkerhetsläget och hotbilden mot Sverige.

”Försvaret reviderar sin syn på Ryssland. Förändringen innebär att försvaret vill satsa mer militära resurser i Sverige från att tidigare ha prioriterat de internationella militära insatserna.” (2007-02-14, DN).

Uppgifterna bemöttes av försvarsminister Odenberg som avfärdade en påstådd förändring i hotbilden och förtydligade att säkerhetspolitiken inte utformas av Försvarsmakten utan av regering och riksdag (2007-02-20, DN). Rapporteringen om motsättningar och oenighet återkom i och med att Försvarsmakten presenterade olika framtidsscenarier i sin perspektivplanering vilket möttes av kritik från politiker i försvarsberedningen men offentligt försvarades av högre befattningshavare inom Försvarsmakten (2007-05-21, SvD; 2007-05-22, SvD; 2007-05-26, SvD; 2007-06-12, SvD).

” – Jag kan inte se hur Sverige inom ett år skulle behöva avvärja begränsade militära angrepp. Den typen av skrivningar är panikskapande, kritiserar Allan Widman.” (2007-05-21, SvD).

”Låt oss hoppas att även sittande försvarsberedning slutligen redovisar en mer realistisk bedömning av hot och försvarsbehov - Anders Brännström” (2007-05-26, SvD).

Försvarsminister Odenberg såväl som Försvarsberedningens ordförande Håkan Juholt tonade ner oenigheten och förtydligade att Försvarsmaktens perspektivplan inte indikerade någon ökad hotbild (2007-06-18, SvD; 2007-06-22, SvD). Juholt gick dessutom till hårt angrepp mot Brännström, vilket gav en bild av att politiken förtydligade sitt tolkningsföreträde och bestämmande.

Sida 38 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

”Många stjärnor på uniformen ger ingen rätt att vara så slarvig med formuleringarna. […] tolkar jag det endast som uttryck för en intern dragkamp om resurser inom Försvarsmakten och uttryck för en längtan tillbaka till det som en gång var.” (2007- 06-01, SvD).

Det mediala narrativet kring en skillnad mellan politiken och militären avseende hotbild framstod även i rapporteringen kring överbefälhavarens underlag till besparingar inom Försvarsmakten. I underlaget gjorde Försvarsmakten en annan bedömning av hotbilden än vad försvarsberedningen gjort och samtidigt underkände den insatsorganisation som beslutats. Underlaget underkändes av försvarsminister Sten Tolgfors (2008-05-16, TT).

"Sten Tolgfors anser också att det är anmärkningsvärt att ÖB nu gör en annorlunda säkerhetspolitisk bedömning än för bara några månader sedan." (2008-05-16, SvD).

”– Det är intressant och det är också anmärkningsvärt att försvarsberedningen, som har en mycket stark traditionell tyngd i Sverige, där finns riksdagspartierna, där finns militär expertis, där finns säkerhetspolitisk expertis och de har i bredast möjliga enighet gjort en helt annan bedömning än den ÖB idag presenterar." (2008-05-22, SR).

I och med den fördjupade analysen av det rådande säkerhetspolitiska läget som den ryska interventionen i Georgien medförde framträdde ett medialt narrativ om ökad enighet i de civil-militära relationerna i och med att Försvarsmakten framställdes som positiva till en ny omvärldsanalys (2008-09-09, SvD; 2008-09-10, SvD). I en debattartikel presenterade samtliga partiledare i regeringen att inga militära förband skulle läggas ned genom att ekonomiska medel tilläts överföras från materielkontot till verksamhetskontot i försvarsbudgeten (2008-09-13a, SvD). I och med det framstod en bild av Försvarsmakten som vinnare i och med den nedåtgående trenden i försvarsbudgeten bröts och att ett mer realistiskt synsätt präglade försvarspolitiken (2008-09-13b, SvD; 2008-09-15, SvD).

” […] inför kommande vägval måste det även finnas beredskap att tillföra mer resurser. Behoven måste styra pengen, inte tvärtom.” (2008-09-15, SvD).

”Idag söker regeringen inte längre strid med försvarsvännerna. En orsak är sannolikt att kriget i Georgien har påverkat den svenska opinionen i försvarsvänlig riktning.” (2009-03-20, SvD).

Sida 39 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

5.2 Inför 2015 års Försvarsbeslut – från juni 2009 till juni 2015

I perioden mellan 2009 och 2015 års försvarsbeslut var motsättningen mellan politiken och militären inte lika tydlig som i föregående delperiod. De motsättningar som förekom avsåg främst ekonomiska ramar i relation till Försvarsmaktens uppgifter. Motsättningen var istället tydligare inom politiken varvid Försvarsmakten framträdde som mer passiv. En underliggande bild av enighet kring att Sveriges militära förmåga skulle ökas förelåg, vilken förtydligades och stärktes i och med att incidenter i Sverige och dess närområde förstärkte bilden av en förändrad hotbild. Den politiska kontrollen och övervakningen var heller inte lika tydlig i denna delperiod i förhållande till den föregående, istället framkom vissa indikationer kring en ökad frihet för Försvarsmakten.

5.2.1 Bakgrund

Periodens andra del utgår från 2009 års försvarsbeslut och sträcker sig fram till att riksdagen fattade beslut om 2015 års försvarsproposition den 16 juni samma år. 2009 års försvarsbeslut innebar en fortsatt reformering av Försvarsmakten mot ett insatsförsvar med fokus på användbarhet och tillgänglighet (Regeringen, 2009). 2010 års riksdagsval innebar en borgerlig minoritetsregering med Fredrik Reinfeldt som statsminister i ytterligare en mandatperiod. Sten Tolgfors fortsatte som försvarsminister fram till mars 2012 varefter han ersattes av Karin Enström (Edström & Gyllensporre, 2014). Sverker Göransson var fortsatt Försvarsmaktens överbefälhavare fram till periodens slut (Försvarsmakten, 2020a).

Perioden medförde ytterligare motsättningar rörande ekonomiska utmaningar för försvarsmakten samt en reformering av dess personalförsörjningssystem i och med att värnplikten lades vilande (Försvarsmakten, 2020b).

5.2.2 Försvarsbesluten om hot och civil-militära relationer

Militära hot mot Sverige – bilden av osäkerhet och ökade hot befästs. Den militära hotbilden mot Sverige under perioden mellan 2009 och 2015 års försvarsbeslut innebar sammanfattningsvis en fördjupad osäkerhet och en uppfattning om ett ökat militärt hot till följd av ryskt agerande i Ukraina, samt uppmärksammade incidenter i Sveriges närområde

Sida 40 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Som tidigare beskrivet innehöll 2009 års försvarsbeslut formuleringar om en fortsatt låg sannolikhet för ett militärt angrepp mot Sverige inom överskådlig framtid. Trots en ökad medvetenhet kring Ryssland som en stat med stormaktsambitioner och lägre tröskel för militärt våld, beskrevs en bredare säkerhetssyn där det militära hotet endast utgjorde en begränsad del (Regeringen, 2009).

Vägen fram till 2015 års försvarsbeslut medförde dock en fortsatt ökad osäkerhet kring rysk militär förmåga och intention, vilket fördjupades, bland annat genom 2014 års ryska intervention i Ukraina. Under hösten 2013 blossade motsättningar upp efter att Ukrainas president vägrat att underteckna ett frihandelsavtal med EU. Efter att presidenten i februari 2014 flytt landet lämnade ryska styrkor på Krim sina förläggningar och ockuperade halvön, vilken sedan inkluderades i ryska federationen (Cimbala, 2014). Händelserna följdes av stigande spänningar i den ukrainska regionen Donbass vilket ledde till väpnad konflikt mellan ukrainsk militär och ryskstödda milisgrupper (Edström, Gyllensporre, & Westberg, 2019). Under perioden inträffade två uppmärksammade incidenter vilket bidrog till den svenska uppfattningen om det militära hotet. Den 29 mars 2013 genomförde ryskt strategiskt bombflyg simulerade angrepp mot svenskt territorium utan att formellt kränka svenskt luftrum. Incidenten fick stor uppmärksamhet då ingen svensk incidentberedskap sattes in för att identifiera flygplanen (Holmström, 2013-03-21; Dahl, 2018). I mitten av oktober 2014 genomförde Försvarsmakten en ”underrättelseoperation” mot misstänkt främmande undervattensverksamhet i Stockholms skärgård (Försvarsmakten, 2014).

Det ryska agerandet i Ukraina präglade 2015 års försvarsbeslut och den framtida inriktningen av Försvarsmakten genom en tydlig fokusering mot svenskt territorium och dess närområde. Vidare innebar försvarsbeslutet ett trendbrott i och med en substantiell ökning av försvarsanslaget (Regeringen, 2015). Ett enskilt angrepp mot Sverige bedömdes även i detta försvarsbeslut som osannolikt, medan risken för att Sverige indirekt drogs med i en väpnad konflikt beskrevs som ökad.

”Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats […] Det går inte att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Kriser eller incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå och militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas. Rysslands aggression mot Ukraina innebär att risken för dessa har ökat, även i vårt närområde.” (Regeringen, 2015, s. 46).

Sida 41 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Civil-militära relationer i de statliga styrdokumenten De ur teorierna framtagna koderna och kategorierna används här för att identifiera förändringar mellan den andra delperiodens båda försvarsbeslut.

Sammanfattningsvis framkommer i skillnaden mellan 2009 och 2015 års försvarsbeslut en bild av något minskad grad av politisk styrning genom mindre fokus på ekonomiska ramar tillsammans med en strävan mot mindre politisk detaljstyrning. Vidare ges en bild av ökad politisk-militär enighet genom att den internationella situationen i närområdet och därigenom uppfattning om en ökad hotbild, framställs som grund för bedömanden och beslut. I försvarsbesluten ges ingen indikation på att Försvarsmakten bestraffas, undandrar eller är oeniga.

2015 års försvarsbeslut ger en bild av ett fortsatt fokus på en fungerande myndighetsförvaltning med ekonomisk balans i fokus.

”En effektiv och ändamålsenlig statlig förvaltning är ett ständigt överordnat mål.” (Regeringen, 2015, s. 118).

Samtidigt är 2009 års ambitioner kring strategisk styrning mer konkretiserade i 2015 års försvarsbeslut och ger där en bild av minskad politisk kontroll avseende politisk inblandning i myndighetsfrågor samt i grad av detaljstyrning.

” […] en mer strategisk styrning ger sammantaget Försvarsmakten möjlighet att i högre grad definiera vilka åtgärder som är mest ändamålsenliga för att lösa sina uppgifter.” (Regeringen, 2015, s. 117).

”Försvarsmakten bör ha ett tydligt inflytande över de resurser och processer som påverkar den operativa förmågan i krigsförbanden” (Regeringen, 2015, s. 117).

I förhållande till 2009 års försvarsbeslut ger 2015 års beslut en bild ökad enighet genom fler militära motiv för fattade beslut och än mer realistisk syn på internationella relationer.

”Den enskilt viktigaste målsättningen i den kommande försvars-inriktningsperioden 2016 t.o.m. 2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och den samlade operativa förmågan i totalförsvaret.” (Regeringen, 2015, s. 12).

Denna bild förstärks vidare av den relativt kraftiga utökningen av försvarsanslaget.

Sida 42 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

”I ljuset av det försämrade säkerhetspolitiska läget, och utvecklingen av den operativa förmågan som Försvarsmakten redovisat, föreligger ett behov av att ytterligare förstärka försvarsekonomin[…]” (Regeringen, 2015, s. 9).

5.2.3 Civil-militära relationer i den mediala rapporteringen

Figur 8: Mediala narrativ kring civil-militära relationer under den andra delperioden.

Politisk styrning, övervakning och bestraffning Sammanfattningsvis medförde den mediala rapporteringen ett övergripande narrativ kring en fortsatt hög grad av politisk kontroll och begränsad handlingsfrihet för Försvarsmakten. Exempel på bestraffning förekom rörande rapportering kring tillrättavisning av överbefälhavaren.

Den mediala rapporteringen kring Försvarsmaktens vilja att lägga ned anläggningar med fortifikatoriskt skydd till förmån för implementeringen av ett nytt ledningssystem fortsatte under perioden efter 2009 års försvarsbeslut. I rapporteringen framkom ett narrativ kring att politiken detaljstyrde militären och att Försvarsmakten tvingades till eftergifter. (2011-04-07, TT).

”Militären ska revidera sina planer för stridsledning och övervakning. Den ordern gav försvarsminister Sten Tolgfors ÖB på onsdagen.” (2010-06-23, TT).

”Beslutet är ett svidande nederlag för Försvarsmaktens ledning som i flera år har försökt lägga ned Hästveda. (2011-04-07, SvD).

Sida 43 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Liknande narrativ uppstod i och med rapporteringen kring att Försvarsmakten omplacerade helikoptrar från den pågående internationella insatsen i Somalia till upprättandet av den Nordiska stridsgruppen. (2010-07-16, SvD). försvarsminister Tolgfors underkände beslutet och begärde att Försvarsmakten reviderade beslutet (2010-07-16, TT).

” – De får titta på detta en gång till, säger Sten Tolgfors.” (2010-07-17, SvD).

I och med att Riksrevisionen presenterade en rapport kring regeringens hantering av Försvarsmaktens framträdde ett narrativ om lång och systematisk detaljstyrning från Försvarsdepartementet (2012-03-15, SR). Rapporteringen rörde perioden 2009-2011 och fördjupade tidigare beskrivningar av Försvarsmakten som en myndighet med lägre autonomi rörande beslut än andra myndigheter samt en misstro mellan den politiska nivån och Försvarsmakten (2012-03-15, TT; 2012-03-17, SvD; 2012-03-18, DN).

”Försvarsmakten och Försvarets materielverk, som normalt bereder ett ärende av detta slag, misstros och hålls utanför. Dessa myndigheter reduceras till svarscentraler när departementet behöver information om sakförhållanden.” (2012-03-18, DN).

”Fram träder bilden av en regering som detaljstyr informellt, utan öppenhet och klara ansvarsförhållanden.” (2012-03-18, DN).

Rapportering kom att fokusera på försvarsminister Tolgfors och dennes informella detaljstyrning utöver formella styrdokument (2012-03-30, SvD). Genom detta beskrevs Försvarsmakten som att ha förlorat sin insyn i sin egen verksamhet och som en avvikelse ifrån normal svensk myndighetsstyrning (2012-04-30, SvD).

”[…] tjänstemän kan vittna om hur Tolgfors satt den informella styrningen av departementets underställda myndigheter i system. Departementet har varit långt inne i myndigheterna och grottat med detaljer, ibland i gemensamma arbetsgrupper. Detta i stället för att styra formellt genom regleringsbrev och anslag så att ansvarsfördelningen blir tydlig.” (2012-03-30, SvD).

Uppgifterna ledde till att Regeringen och försvarsministern anmäldes till KU för ministerstyre, något Tolgfors senare nekade till (2012-03-21, TT; 2012-05-03, TT).

Med Karin Enström som försvarsminister fortsatte rapporteringen med ett narrativ kring politisk detaljstyrning över Försvarsmakten. Rapporteringen utgick från en framställan från överbefälhavaren om ytterligare ekonomiska medel för att uppnå sina uppgifter (2012-04-28,

Sida 44 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

SvD). Genom tillsättandet av en politisk grupp för att se över Försvarsmaktens behov kvarstod bilden av politisk inblandning i myndighetsfrågor (2012-06-14b, TT).

”Försvarsanslagen avgörs inte främst av långsiktiga hotbilds- bedömningar för Sverige, utan av kortsiktiga behov hos finans- departementet.” (2012-06-18, SvD).

Processen kring Försvarsmaktens ökade ekonomiska behov mynnande inte ut i ökade ekonomiska resurser utan ett krav på detaljerade underlag till grund för framtida nedskärningar (2013-02-03, SvD).

”Uppgifter på den detaljnivån är helt irrelevanta för regeringen. Signalen är: Trots att ni nu håller budget så misstror regeringen er” (2013-02-03, SvD).

Tidigare underlag rörande det ekonomiska underskottet möttes med skepsis från försvarsministern som krävde bättre underlag (2013-02-28, DI). Med uttalanden kring att politiken behövde en bättre styrning av Försvarsmakten, tillsammans med ifrågasättande kring hur underlaget skulle tas fram, bekräftades narrativet om bibehållen hög nivå av detaljstyrning av myndigheten.

”På materielsidan där de stora kostnadsökningarna ligger kommer det att behövas en förbättrad styrning av Försvarsmakten för att få bättre kontroll på kostnaderna, säger Karin Enström.” (2013-02-28c, TT).

”Ingen myndighet hålls så hårt i regeringens ledband som Försvarsmakten […] skulle kunna beskrivas som en mjuk form av institutionaliserat ministerstyre […] omöjligt att veta om svaret, som landade på Karin Enströms bord i går, är Försvarsmaktens bedömning eller om räkningen för den framtida ekonomin är resultatet av en ”förhandling” mellan departement och myndighet.” (2013-03-01a, SvD).

Ett narrativ kring ökad politisk styrning tillsammans med minskad handlingsfrihet för Försvarsmakten framkom även i anslutning till politisk vilja att gruppera fasta militära förband på Gotland trots överbefälhavarens uttalade motstånd (2014-03-05, Aftonbladet; 2014-03-12, DN).

”Försvarsministern lyssnar inte på sin viktigaste militära rådgivare.” (2014-03-13, DN).

Sida 45 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

”ÖB Sverker Göranson har ansett att pengarna kan användas bättre än till en permanent styrka. Hultqvist påpekar att flera partier vill ha en permanent militär närvaro på ön.”( 2015-03-12, TT).

Avseende teorins definition av bestraffning förekom media rapportering kring tillrättavisning av överbefälhavaren efter felaktiga underlag från Försvarsmakten. (2011-09-19, TT).

”Tolgfors (M) blev mycket irriterad över faktafelet och sade efter mötet med ÖB Sverker Göranson att han inskärpt vikten av korrekta siffror.” (2011-08-20, Sydsvenskan).

Försvarsmakten undandrar? Den mediala rapporteringen medförde sammanfattningsvis ett narrativ om att Försvarsmakten undandrog sig i anslutning till politiska beslut rörande avbrytande av ett materielprojekt samt antal soldater som myndigheten fick anställa.

Rapporteringen inför 2009 års försvarsbeslut kring motsättningar rörande Försvarsmaktens implementering av ett nytt ledningssystem återkom under andra delperiodens första del med ett narrativ om att Försvarsmakten bröt mot order i och med fortsatt etablering av systemet (2009-07-01, SvD). I en replik svarade generalmajor Anders Brännström att det inte rörde sig om en implementering, utan ett framtagande av underlag för beslut i riksdagen (2009-07-03, SvD). Allan Widman svarade på Brännströms replik genom att ifrågasätta Försvarsmaktens lojalitet avseende att invänta politiskt fattade beslut.

”Då regeringen ännu inte godkänt något sådant är frågan i SvD (1/7), om myndighetens makthavare är beredda att underordna sig de folkvaldas beslut, mycket berättigad. Bara ÖB kan ge besked.” (2009-07-07, SvD).

Ett narrativ kring att Försvarsmakten vägrat lyda order framstod även avseende antal yrkesanställda soldater, där myndigheten anklagades för ordervägran vid två olika tillfällen.

”Försvaret vägrar lyda riksdagens order om yrkessoldater. […] - Det där är inte upp till Försvarsmakten att avgöra, säger Juholt” (2010-12-27, DN).

”Hon [försvarsminister Enström] beskyllde Försvarsmakten för att ”glida på målet” genom att 2019 vilja anställa fler soldater än vad som slogs fast i 2009 års försvarsbeslut. […] ÖB vill öka antalet med 2 000 personer.” (2013-03-21, SvD).

Sida 46 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Eniga eller oeniga? Perioden mellan 2009 och 2015 års försvarsbeslut innefattade sammanfattningsvis ett medialt narrativ kring initial oenighet genom motsättningar kring ekonomiska medel samt politiska beslut som fattades med andra motiv än militära. Dock framstod ett narrativ kring civil-militär enighet i anslutning till militära incidenter samt vid säkerhetspolitiska händelser vilka föranledde en förändrad uppfattning kring det militära hotet mot Sverige.

I media presenterade försvarsminister Tolgfors en bild av enighet genom att se till realistiska och militära motiv i och med att åter fokusera på försvaret av Sverige genom skapandet av ett starkare försvar och med det ett behov av ökade anslag (2010-07-02, SvD; 2010-07-11, SvD).

Knappt ett år senare rapporterades dock återigen om uppkomna brister i ekonomin med efterverkningar i personalförsörjningen (2011-05-06, SvD). ett medialt narrativ kring brister i Försvarsmaktens ekonomi växte fram under året och fokuserades kring anskaffningen av nya generationen av JAS Gripen samt kostnaden för personalförsörjningen av yrkesförsvaret (2011-10-26, TT; 2011-10-27, Sydsvenskan). I rapporteringen kring Försvarsmaktens framtida ekonomi framstod motsättningarna föreligga inom politiken, samtidigt som en bild av enighet presenterades mellan Försvarsmakten och regeringen kring beslut med militära motiv (2012-01-31, Expressen, 2012-03-01, DN).

”Sten Tolgfors välkomnar ÖB:s underlag. Det är bra att han ännu en gång understryker att Gripen är kärnan i det svenska luftförsvaret och kommer så att vara.” (2012-02-29, TT).

Bilden av enighet förstärktes vidare genom tillsättningen av en officer som försvarsminister i och med Karin Enström. Genom utnämningen ansågs politiken och Försvarsmakten kommer närmare varandra. (2012-04-19, SvD).

”Med Karin Enström får Sverige för första gången en försvarsminister som är yrkesofficer. Hennes karriär skapar förväntningar i Försvarsmakten.” (2012-04-19, SvD).

I och med ytterligare rapportering kring Försvarsmaktens ökade ekonomiska behov framstod dock istället ett narrativ kring oenighet (2012-04-27b, TT).

”Karin Enström (M) tycker att det är för tidigt att dra sådana slutsatser” (2012-04-27a, TT).

Sida 47 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

I den fortsatta rapporteringen framkom uppgifter om att regeringen inte avsåg att gå Försvarsmakten ekonomiskt till mötes och att den planerade anskaffningen av nya Gripen skulle ske inom oförändrade anslag (2012-06-14a, TT; 2012-06-15, SvD). Narrativet kring oenighet blev tydligt i och med att överbefälhavaren offentligt beskrev konsekvenserna av regeringens beslut, vilket avfärdades av försvarsministern.

”Försvaret kan tvingas välja bort försvarsgrenar som marinen, flygvapnet eller armén om inte anslaget höjs, varnar Sveriges ÖB Sverker Göranson. Det är inte ovanligt att myndigheter vill ha mer pengar, kontrar försvarsministern.” (2012-07-01, TT).

Vidare gav regeringen en inriktning om antalet Gripenplan för anskaffning som låg betydligt lägre än vad Försvarsmakten angivit som behov. (2012-08-25, TT; 2012-08-28, SvD). Samtidigt aviserade försvarsministern ökningar i försvarsanslaget för att täcka kostnaderna vid Gripenköpet, varvid ett narrativ kring försiktig enighet mellan försvarsmaktsledningen och regeringen framträdde (2012-09-20, GP).

”Försvarsmakten välkomnar anslagsökningen men det finns de som inom försvarsledningen hävdar att i vart fall de närmaste tio åren är underfinansierade.” (2012-09-21, TT).

Narrativet kring enighet växte i och med rapporteringen kring att Försvarsmakten fick anskaffa ett nytt luftvärnssystem (2012-12-27, TT).

Ett narrativ kring en oenighet mellan politiken och militären blev dock återigen uppenbar i och med överbefälhavarens utspel kring hur länge landet skulle kunna försvaras. Samtidigt repeterades budskapet om brister i ekonomin och konsekvenser om anslaget inte höjdes.

” – Vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.” (2013-01-02, SvD).

”Du sade i somras att utan mer pengar måste man lägga ner en försvarsgren, gäller det fortfarande? – Ja, svarar ÖB.” (2013-01-02, SvD).

Försvarsministern bemötte överbefälhavarens uttalande genom att anse sig nöjd med försvarsförmåga och tona ner hotbilden mot Sverige.

Sida 48 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

”Försvarsminister Karin Enström (M) är nöjd med att Sverige kan försvara en del av landet i en vecka mot ett begränsat militärt angrepp. […] vi ska komma ihåg att vi i dag inte kan se något enskilt militärt hot mot Sverige.” (2013-01-19, DN).

Trots detta kvarstod en bild av oenighet genom en motsättning och misstro mellan regeringen och överbefälhavaren. Narrativet om en politisk-militär motsättning fördjupades än mer när statsminister Reinfeldt en tid senare betecknade försvaret om ett särintresse (2013-02-03, DN).

” […] en maktkamp mellan ÖB och regeringen. I potten ligger ÖB:s jobb och trovärdigheten för regeringens försvarspolitik. Samtidigt finns det tecken från regeringskansliet på starkt missnöje med ÖB:s uttalande.” (2013-01-26, DN).

” […] bagatelliserade han Sveriges klena försvarsförmåga och reducerade Försvaret till ett i raden av särintressen. (2013-01-30, SvD).

Narrativet kring oenighet rörande regeringens svar på Försvarsmaktens besked om framtida ekonomiska behov fortsatte genom försvarsministerns krav på mer detaljerade underlag samt rapportering om öppen strid mellan försvarsministerns och Försvarsmakten (2013-02-28b, TT; 2013-03-01b, SvD). Bilden av en motsättning befästes i och med att Försvarsmaktens ekonomiska önskemål bemöttes med ytterligare sparkrav och hot om nedskärningar i personal. (2013-03-13, TT).

”Regeringens förtroende för ÖB är kört i botten […] Förhållandet mellan Försvarsmakten och regeringen är värre än någon säger sig minnas […] ÖB gick långt över gränsen och agerade som en politiker, sade man i regeringskansliet: Han gjorde egna tolkningar av de politiska besluten.” (2013-04-27, DN).

I anslutning till debatten kring den civil-militära motsättningen rapporterade media även om incidenten med ryskt flyg som övade anfall mot Sverige och kritik mot bristande svensk beredskap (2013-04-23, DN; 2013-04-23, SvD). Efter rapporteringen framträdde istället ett narrativ kring ökad politisk-militär enighet i och med att statsministern uppgavs vilja öka försvarsanslaget tillsammans med att oppositionen framställde Ryssland som ett militärt hot (2013-05-06, TT; 2013-05-28, SvD). Trots vissa motsättningar kring nivåerna på budgetökningarna växte narrativet om en enighet kring ökade försvarsfinanser. (2013-09-08, TT; 2014-01-12, TT).

Sida 49 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

”Det blir inga flera nedskärningar av Sveriges försvar. Det är en majoritet av riksdagens partier nu ense om. […] Överbefälhavaren, ÖB, Sverker Göranson välkomnar de nya signalerna.” (2014-01-15, SvD).

I och med Rysslands angrepp mot Ukraina framstod ett tydligt narrativ kring civil-militär enighet i den mediala rapporteringen. Tidigare krav på besparingar tonades ned och ökade försvarsanslag aviserades. (2014-03-05, SvD).

” – Jag arbetar för att successivt höja anslagen och stärka Sveriges försvarsförmåga. Det här ger oss anledning att ytterligare se över hur man kan snabba upp tempot i de här förstärkningarna, säger Karin Enström.” (2014-03-06, SvD).

”Finansminister Anders Borg vill vässa och utöka Sveriges försvar, vilket kräver kraftigt höjda försvarsanslag.” (2014-03-20, SvD).

”Inom kort ska Försvarsmakten svara regeringen hur en halv miljard kronor ska kunna sparas. Men redan nu signalerar försvarsminister Karin Enström (M) att besparingarna inte ska få påverka den svenska försvarsförmågan.” (2014-05-28, TT).

Försvarsmaktens underrättelseoperation i Stockholms skärgård medförde också ett narrativ kring ökad politisk enighet genom fokus på militär förmåga uttryck av politiskt förtroende för Försvarsmakten. (2014-10-17, TT).

”Regeringen har fullt förtroende för Försvarsmakten i den pågående ubåtsjakten, säger försvarsminister Peter Hultqvist” (2014-10-14, TT).

”Allan Widman (FP) att han fått en fullvärdig information om händelserna. Om det här visar sig vara främmande undervattensverksamhet i Sverige, så måste vi ta höjd för detta. Då måste vi satsa mera pengar i närtid på incidentberedskapen, säger han.” (2014-10-20b, TT).

”Försvarsmakten välkomnar däremot budgeten och säger att den gör skillnad.” (2014- 10-23, TT).

Även om den efterföljande rapporteringen kring framtida försvarsbudgeten innehöll avvikande uppfattningar kring om tillförda medel skulle vara tillräckliga saknades uteblev det narrativ kring konflikt mellan politiken och Försvarsmakten som präglat tidigare rapportering

Sida 50 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

(2014-12-16, TT). Motsättningarna framstod i stället ligga inom politiken, men med en övergripande enighet kring ett starkare försvar genom ökade anslag.

”Försvarsminister Peter Hultqvist (S) medger att dagens anslag inte räcker till politikernas försvarsambitioner, men vill inte spekulera i prislappen. ÖB Sverker Göranson varnar för riskerna om anslagen inte höjs.” (2015-01-12, TT).

” – Jag känner glädje och tillfredsställelse över att ha varit med att etablera en relation av närhet, förtroende och konstruktivt utbyte mellan regeringskansliet och Försvarsmakten, sade Peter Hultqvist” (2015-01-13, SvD.)

”Det krävs fyra miljarder kronor mer i försvarsanslag om Sverige ska kunna få ett så pass bra försvar som ledande politiker anser, meddelar Försvarsmakten. […] Ordföranden i riksdagens försvarsutskott Allan Widman (FP) anser att politikerna nu måste få fram de här pengarna.” (2015-01-23, TT).

”Partierna bjuder nu över varandra i försvarsförhandlingarna. Regeringen vill under åren 2016-2020 satsa drygt 6 miljarder, Moderaterna 10 miljarder och Folkpartiet 17 miljarder kronor.” (2015-03-18, TT).

5.3 Sammanfattning av resultaten

Politisk kontroll, övervakning och bestraffning I jämförelsen mellan 2004 och 2009 års försvarsbeslut, såväl som i det mediala narrativet i samma period, framstod de civil-militära relationerna som präglade av ökande politisk styrning och övervakning tillsammans med en begränsad handlingsfrihet för Försvarsmakten. Den ökade kontrollen rörde främst hanteringen av Försvarsmaktens ekonomi vilket inkluderade en ökad övervakning genom rapporteringskrav till en annan myndighet. I det mediala narrativet presenterades även en bild av politiskt bestraffning genom öppen och offentlig kritik mot överbefälhavaren från försvarsministern.

I skillnaden mellan 2009 och 2015 års försvarsbeslut framträdde en bild av något minskad grad av politisk styrning genom mindre fokus på ekonomiska ramar tillsammans med en strävan mot mindre politisk detaljstyrning. Samtidigt gav det mediala narrativet under samma period en bild av bibehållen grad av politisk kontroll och begränsad handlingsfrihet för Försvarsmakten. Ett narrativ kring bestraffning framkom och med rapportering kring politisk tillrättavisning av överbefälhavaren.

Sida 51 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Försvarsmakten undandrar? Inga beskrivningar rörande undandragande av Försvarsmakten framträdde i de statliga styrdokumenten. Dock medförde det mediala narrativet beskrivningar om undandragande i och med att Försvarsmakten beskylldes för att tvinga igenom anskaffning av ett ledningssystem samt i ett senare skede gå emot politisk styrningar rörande avveckling av det samma. Narrativ kring undandragande framstod även rörande Försvarsmaktens konsekvensbeskrivningar inför aviserade budgetneddragningar samt i samband med politiska beslut om begränsningar i antal anställda soldater.

Enighet och oenighet De tre analyserade försvarsbesluten beskrev en gradvis och kronologisk ökande bild av civil- militär enighet genom en förändrad hotbild till grund för besluten. Det mediala narrativet beskrev samtidigt en initialt övervägande oenighet mellan politiken och Försvarsmakten. Oenigheten rörde främst Försvarsmaktens ekonomi tillsammans med skillnader i synen på hotbilden mot Sverige. I och med det ryska internerandet i Georgien övergick oenigheten till ett narrativ om ökad enighet. Rapportering kring oenighet förekom även efter kriget i Georgien, men bilden av ökad enighet kvarstod och fördjupades för att slutligen befästas i och med kriget i Ukraina och den förändring i hotuppfattning som detta medförde.

Sida 52 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

6. Slutsatser och diskussion

6.1. Slutsatser och svar på frågeställning

Utifrån analysens resultat presenteras här slutsatser för att besvara undersökningens frågeställning, återkoppla till de nyttjade teorierna samt undersökningens syfte.

Undersökningen syftade till att, ur ett strukturellt- och aktörsperspektiv, undersöka hur förändringar i externa hot mot Sverige som en stat med välgrundad demokrati och i fred påverkar dess civil-militära relationer genom att svara på frågan:

På vilket sätt påverkades de civil-militära relationerna i det mediala narrativet samt i statliga styrdokument till följd av förändringarna i Sveriges uppfattning om externa militära hot mellan 2005 och 2015?

En grundläggande slutsats utifrån undersökningens resultat är att förändringar i den svenska uppfattningen om externt militärt hot påverkade de civil-militära relationerna i såväl det mediala narrativet som de statliga styrdokumenten. Uttrycken för denna påverkan kan sammanfattas i följande slutsatser kopplade till den undersökta periodens variationer i beskriven hotbild.

- Ett lägre externt militärt hot gav i större omfattning ett medialt narrativ om oenighet i form av avvikande uppfattningar mellan Försvarsmakten den politiska nivån såväl som politiska företrädare. Vidare sammanföll den lägre graden av hot med en bild av ökad politiskt styrning och kontroll såväl i det mediala narrativet som i statliga styrdokument.

- Graden av politisk styrning och kontroll kan inte entydigt sägas leda till att Försvarsmakten undandrog. Även om den mediala rapporteringen innehöll narrativ om sådana reaktioner till följd av politisk styrning framträder inget genomgående mönster i undersökningen.

- Ett ökat externt militärt hot medförde ett tydligt medialt narrativ om ökad enighet mellan företrädare för Försvarsmakten och politiken. Även i de statliga styrdokumenten framträdde en gradvis ökad enighet i och med förändringarna i hotbilden. I de statliga styrdokumenten framträdde en bild av minskad politisk kontroll

Sida 53 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

i och med ett ökat militärt hot. Denna minskning framstod inte i det mediala narrativet, där bilden av den politiska styrningen och kontrollen var oförändrad.

Undersökningens resultat och slutsatser kan således till del sägas gå i linje med de nyttjade teoriernas antaganden. Feavers beskrivning av militärens (agenten) reaktion på politikens (uppdragsgivarens) styrning och övervakning i relation till risken för bestraffning stöds inte fullständigt genom undersökningens resultat, även om förhållandet mellan politisk styrning och militärt undandragande (shirking) har framträtt i det mediala narrativet (Feaver, 2003). Desch teori om att ökade externa militära hot leder till starkare civil-militära relationer genom ökad enighet stödjs dock i det undersökta mediala narrativet samt i statliga styrdokument (Desch, 1999). I undersökningar av förändringar i civil-militära relationer i stater med välgrundad demokrati och i fred till följd av förändringar i externa militära hot kan således Desch teori sägas vara tillämplig. Feavers antaganden i sin teori ges dock inte fullt stöd i denna undersöknings resultat. Indikationer på förekomsten av teorierna i undersökningens resultat berörs vidare i den följande diskussionen.

6.2. Diskussion: undersökningens metod och slutsatser

I diskussionen kommer undersökningens resultat, slutsatser och metod att beröras i förhållande till dess bidrag till, och konsekvenser på, det civil-militära forskningsfältet samt den svenska Försvarsmaktens interaktion med politiken och samhället. Diskussionen syftar vidare till att även kritiskt värdera undersökningens resultat och nyttjad metod.

6.2.1. Undersökningens resultat: konsekvenser för Försvarsmakten, politiken och samhället

Sammanfattningsvis stödjer undersökningens resultat delar av de nyttjade teorierna. Vidare pekar undersökningen på positiva effekter rörande förtroendet mellan politiken och militären som inte identifierats i tidigare forskning. Definiering och presentation av uppfattningen om hotet har en stor påverkan på de civil-militära relationerna. Detta gör att tilldelning av mandatet för denna presentation är centralt. Utifrån detta kommer att mediala narrativ är av vikt för att fullt ut analysera och förstå påverkan på civil-militära relationer i Sverige.

Undersökningens resultat påvisar att en uppfattning om en ökad extern hotbild ger ökad enighet mellan den politiska makten och den militära organisationen. Detta är även överensstämmande med Desch teori och tidigare fallstudier (1999). I sin teori förklarar Desch

Sida 54 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan den ökade enigheten och därigenom stärkta civil-militära relationerna med att den politiska ledningen antar en mer realistisk syn på de internationella relationerna och den omgivande säkerhetssituationen och därmed kommer närmare det militära synsättet. Således antas den militära organisationen ha en konstant uppfattning om en hotande omvärld vilket leder till enighet först när den politiska makten antar samma synsätt.

Vidare antar Desch (1999) att ökade externa hot leder till en mindre kontrollerande styrning av militären från den politiska makten genom att militären ges ett ökat förtroende i utövandet av sin kärnuppgift. I undersökningens resultat rörande graden av politisk kontroll framträder i en delad bild där analysen av de statliga styrdokumenten påvisar en minskad kontroll i och med förändringar i hotbilden medan det mediala narrativet inte ger samma bild. Detta kan sägas till del stödja tidigare forskning kring förtroendet mellan svenska politiker och representanter ur Försvarsmakten, där en skillnad mellan försvarsbeslutens kompromisser och enskilda politikers strävan mot att göra politiska utspel beskrivs (Wallenius et al, 2018). I samma forskning framträder dock ingen beskrivning av ett förbättrat förtroende och ökad enighet mellan politiken och militären till följd av förändringar i hot på det sätt som till del framträder i denna undersökning.

Feavers teori kring hur den politiska kontrollen påverkar militärens agerande kunde som tidigare nämnt inte tydligt påvisas, även om förekomst av politisk bestraffning och undandragande identifierades (Feaver, 2003). Den tidigare forskningen såväl som de nyttjade teorierna tar en utgångspunkt i att det civila styret ska utgöra en överhet över den militära organisationen. I undersökningens resultat framträdde inget som antydde att så inte var fallet under den analyserade tidsperioden.

Narrativ kring undandragande presenterar dock en bild av att Försvarsmakten inte fullt ut lydde det som regering och riksdag beslutat. Det kan naturligtvis anföras att denna typ av agerande kan anses naturligt i relationen mellan en svensk myndighet och dess regering, där gränsen mellan myndighetens rätt till självbestämmande och regeringens kontroll kan ibland kan upplevas som otydlig (Bäck, Larsson, & Erlingsson, 2015). Dock pekar tidigare forskning på att den militära organisationen ur denna synvinkel innehar en särställning. En väl fungerande demokratisk kontroll över det militära maktmedlet är av central betydelse, vilket gör att ett medialt narrativ om något annat tillstånd i den politik-militära interaktionen, oaktat bakgrund eller omfattning, kan leda till en urholkning av allmänhetens förtroende för en fullständig politisk makt över det militära instrumentet.

Sida 55 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Utifrån undersökningens resultat dras slutsatsen att förändringar i hotbilden påverkar de svenska civil-militära relationerna. Genom detta blir mandatet att definiera och offentligt presentera hotbilden av vikt i och med det mediala narrativets påverkan på opinionen. Denna mediala beskrivning av hotet påverkar den förda politiken direkt och indirekt och därigenom även statusen i de civil-militära relationerna. I analysen av den mediala rapporteringen återfinns ett antal motsättningar och oenighet mellan den politiska styrningen och Försvarsmakten kring hur hotbilden ska definieras.

Dessa motsättningar återfinns både i det strukturella perspektivet såväl som aktörsperspektivet där vissa parter kan antas ha ett intresse av att vilja påverkan narrativet kring den beskrivna hotbilden för att därigenom kunna påverka försvarspolitiken i olika riktningar. Utöver att detta motiverar undersökningens studie av både aktörs- och strukturperspektivet belyser slutsatsen även aktörsbundna drivkrafter inom interaktionen mellan den politiska processen och media som kan behöva ytterligare problematisering inom den krigsvetenskapliga forskningen.

Inom ett flertal av de analyserade debatterna deltar officerare på hög organisatorisk nivå med åsikter som i flera fall står i motsättning till det politiska narrativet. Genom detta framträder en bild av svenska officerares delaktighet i den offentliga debatten som står i tydlig kontrast till Huntingtons idealbild om den apolitiske officeren (Ledberg, 2019). Detta resultat antyder vidare att vissa officerare på högre nivå inte, på det sätt som presenterats i tidigare forskning, låter sig begränsas av kulturella faktorer när det gäller att delta i den offentliga försvarsdebatten, (Wallenius et al, 2018).

Utifrån den beskrivna debatten i tidigare forskning kring den militär-civila separeringen tillsammans med en strävan mot att officerskårens politiska påverkan ska minimeras följer gränsdragningsproblematiken kring skillnaden mellan militär rådgivning och inblandning i politiken. Undersökningens kategoriserar oenighet som en öppen motsättning av politiska beslut vilket inte nödvändigtvis kan anses råda då en militär befattningshavare som inom ramen för sin expertis uttalar sig i media. Dock framträder bilden av oenighet när ett medialt utspel görs på grund av att den föreslagna åtgärden eller förespråkade beslutet inte genomfört av politiken. Vidare spelar den politiska reaktionen och eventuella repliken en roll i avgörandet kring huruvida rapporteringen kan sägas ge en bild av civil-militär oenighet och ett indirekt försök påverka politiken genom opinionen.

Sida 56 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Undersökningens koppling av de beskrivna variationerna kring civil-militära relationer i statliga styrdokument och mediala narrativ i förhållande till förändringarna i den uppfattade hotnivån kan eventuellt kritiseras för att inte fullt isolera orsak och verkan. Det kan anföras att undersökningens utfall kan förklaras av andra påverkansfaktorer än externa hot mot landet och att till exempel skiften i regering samt förändringar inom andra politikområden påverkar de undersökta civil-militära relationerna. Undersökningens kombination av metoder medför dock att analysen av de statliga dokumenten kan kompletteras med den narrativa analysens beskrivning av försvarsdebatten. Genom denna triangulering styrks observationerna inom den ena delen av empirin med observationer från den andra.

Samma kritik kan anföras mot att mediala narrativ kring konflikter och motsättningar mellan politiska och militära beslutsfattare kan grundas på andra faktorer än förändringar i den politiska styrningen. Ett narrativ kring politisk bestraffning eller civil-militära motsättningar skulle istället kunna sägas grundas i personliga relationer eller behov av politiska signaleffekter. Även om sådana faktorer inte fullt kan uteslutas påverkar dock inte bakomliggande faktorer det narrativ som framkommer i rapporteringen. Inflytande av andra påverkansfaktorer än förändringar i det externa hotet mot Sverige går inte fullt ut att utesluta, men framträder inte i den mediala bevakningen av försvarsdebatten och försvarspolitiken, en debatt som oaktat bakomliggande faktorer, har en påverkan på den efterföljande förda politiken.

I den mediala analysen framträdde vid några tillfällen ett narrativ kring civil-militär enighet tillsammans med en oenighet inom politiken. I denna rapportering presenterades en bild av motsättningar mellan opposition och regering samtidigt som enighet rådde mellan regeringen och Försvarsmakten. Utifrån undersökningens inkluderande av oppositionspolitiker som representanter för den politiska makten kan därmed en gränsdragningsproblematik sägas uppstå kring vad som i analysen tolkas som att Försvarsmakten exempelvis undandrar eller huruvida oenighet råder. I analysen har den politiska vilja företrätts av regeringens eller oppositionens vilja, när dessa varit samstämmiga. I händelse av en konflikt inom politiken har regeringens vilja företrätt politiken i den genomförda analysen. Försvarsmakten har att göra vad politiken beordrar, oaktat vilka motsättningar som ligger bakom besluten

Det undersökta fallet innehöll perioder utan medial rapportering kring den civil-militära interaktionen. Denna avsaknad av rapportering kan dels tolkas som att Försvarsmaktens verksamhet förflöt i enlighet med den politiska styrningen och att därigenom ingen

Sida 57 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan motsättning fanns till grund för medial rapportering eller att rapportering från andra områden prioriterades. Dock kan denna mediala tystnad även betyda att eventuella motsättningar hölls dolda eller att ärenden vilka omfattades av sekretess avhandlades. Således kan de civil- militära relationerna påverkat av externa faktorer utan detta kan identifieras genom analys av medial rapportering eller statliga styrdokument.

6.2.2. Undersökningens metod: Kritik och bidrag

Undersökningen ger sammanfattningsvis ett metodologiskt bidrag till det krigsvetenskapliga forskningsfältet genom att påvisa hur narrativ analys av medial rapportering kan nyttjas för att beskriva ett krigsvetenskapligt skeende. Undersökningen bidrar även till forskningsfältet genom sin kombination av narrativ- och tematisk analys i dess deduktiva ansats.

Undersökningens användning av en analys av det mediala narrativet för att bidra med ett ytterligare perspektiv av de svenska civil-militära relationerna kan kritiseras för att inte återge en objektiv bild av det beskrivna skeendet. I och med den mediala drivkraften i att söka och beskriva en dramaturgi, vilket ofta kräver en motsättning, kan kritik anföras mot medial rapportering som en källa till information (Berger, 1997). Samtidigt är det mediala narrativet i Sverige intressant att beskriva och analysera utifrån dess grundlagsskyddande oberoende från granskning och politisk påverkan, tillsammans med dess påverkan på det samhälle som beskrivs (Strömbäck, 2014).

Mediala narrativ är nämligen inte bara en berättelse om ett skeende, utan har genom sin påverkan på samhällets medborgare som aktörer, även en påverkan på det sammanhang som det beskriver (Spencer, 2016). Det mediala narrativet påverkar politikerna och de militära beslutsfattarna och således den förda politiken direkt, samtidigt som dess inflytande på opinionen medför en indirekt påverkan på politiken. Den mediala rapporteringen kring den politiska och militära eliten har därigenom en påverkan på de civil-militära relationerna samtidigt som det mediala narrativet även beskriver dessa interaktioner.

Genom det mediala narrativets direkta och indirekta påverkan på beslutsfattarna och politiken bidrar en analys av detta narrativ till studier av samhället och därigenom även de krigsvetenskapliga aspekterna av detta. Narrativanalysen i kombination med andra metoder bidrar vidare till en holistisk bild vilken innefattar det strukturella perspektivet såväl som aktörsperspektivet och ytterligare fördjupar beskrivningen av det undersökta fenomenet. I undersökningen påvisas skillnader mellan statliga styrdokument och det narrativ som

Sida 58 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan presenterades i media. Genom denna skillnad framstår svårigheten med att analysera de civil- militära relationerna utifrån uteslutande strukturella styrdokument och processer samtidigt som undersökningens nyttjandet av en narrativ analys av den mediala rapporteringen motiveras ytterligare.

Framtagandet av de underliggande budskapen i den mediala rapporteringen kräver tolkning inom den narrativa analysen. Detta medför, som tidigare nämnts, ett krav på reflexivitet och transparens för att öka undersökningens reliabilitet. Med en ambition till ett mer innovativt angreppssätt strävar undersökningen att balansera svagheterna i den narrativa analysens tolkning med en tematisk analys vilken tillför analysen en tydligare struktur och transparens. Denna triangulering av analytiska verktyg utgör vidare en del av undersökningens bidrag genom ett försök till nya sätt att studera krigsvetenskapliga ämnen.

Undersökningens avgränsning till att undersöka relationen mellan politik och militär endast utifrån eliternas interaktion utelämnar övriga grupper i samhället och i den militära organisationen. Dessa grupperingar och individer behöver nödvändigtvis inte dela elitens uppfattningar, budskap och drivkrafter samt kan även ha interaktioner som därmed inte analyseras i denna undersökning. Då forskningsfältet såväl som de nyttjade teorierna inriktas mot den politiska styrningen av det militära maktmedlet framstår dock denna avgränsning som relevant, varvid utelämnandet av övriga grupper inte anses utgöra ett problem.

6.2.3. Förslag till fortsatt forskning

I denna undersökning studerades påverkan från förändringar i externa hot mot Sverige på landets civil-militära relationer vilka undersöktes genom analys av statliga styrdokument och medial rapportering. Framtida forskning kring vilken påverkan förändringar i den externa hotmiljön har på demokratiska stater i fred skulle kunna göras genom att kombinationer av ytterligare metoder.

Fortsatt deduktiv forskning utgående från de i denna undersökning nyttjade teorier kan genomföras genom ytterligare kombinationer av metoder. Ytterligare triangulering av metoder kan innefatta intervjustudier i kombination med narrativ analys av mediala källor samt enkätstudier med ett större urval. Detta skulle ytterligare bidra till att identifiera förändringar i civil-militära relationer i förhållande till hotnivån och fortsatt pröva de nyttjade teorierna

Sida 59 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

För att ytterligare fördjupa kunskapen om relationer mellan hot och förändringar i civil- militära relationer i Sverige kan en motsvarande fallstudie med en annan tidsperiod göras. Genom detta kan alternativa påverkansfaktorer och förklaringar identifieras eller avfärdas. Vidare kan även en motsvarande fallstudie fördjupas till att även innefatta lägre organisatoriska och politiska nivåer för att därigenom kunna identifiera eventuella skillnader i interaktionen mellan dessa nivåer till följd av variationerna i hot.

Även om resultaten från denna undersökning påvisade ett narrativ kring att Försvarsmakten undandrog sig den politiska syrningen vid ett antal tillfällen kunde inga direkta kopplingar mellan detta och några särskilda politiska beteenden eller ageranden identifieras. Ytterligare forskning rörande vilka politiska beteenden som leder till dessa reaktioner från den militära organisationen är av intresse för den ökade kunskapen kring civil kontroll över det militära maktmedlet. Fortsatt forskning inom ämnet med en induktiv ansats utgående från exempelvis Grounded Theory skulle vidare kunna bidra med att identifiera andra strategier och reaktioner i de civil-militära relationerna än i denna undersökning nyttjade teorierna. Genom detta skulle även särdrag i de svenska militära-politiska relationerna kunna identifieras.

Utgående från denna undersöknings nyttjade av mediala källor samt problematiserande kring medial påverkan på civil-militära relationer kan vidare forskning kring maktfördelningen mellan militären, media och politiken bidra till forskningen. Här skulle undersökningar kring fördelningen av makt tillsammans med vem som äger rätten satt skapa narrativet vid olika tidpunkter och nivåer av hot vara högst intressant. Detta skulle ge ett inom- som utomvetenskapligt bidrag kring vilken påverkan externa hot har på opinionen och därigenom politiken relaterat till externa strukturella påverkansfaktorer.

Sida 60 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Litteraturförteckning Abrahamsson, B. (1972). Militärer, makt och politik. Stockholm: Prisma. Agrell, W. (2010). Fredens illusioner - Det Svensa nationella försvarets nedgång och fall 1988 - 2009. Stockholm: Atlantis. Alagappa, M. (2001). Coercion and Governance: The Declining Political Role of the Military in Asia. Stanford University Press. Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion - vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Avant, D. (1993). The Institutional Sources of Military Doctrine: Hegemons in Peripheral Wars. International Studies Quarterly, 409-430. Avant, D. (2007). Political Institutions and Military Effectiveness: Contemporary United States and United Kingdom. i R. S. Brooks, Creating Military Power : The Sources of Military Effectiveness (ss. 80-105). Stanford, Calif: Stanford University Press. Berger, A. A. (1997). Narratives in Popular Culture, Media and Everyday life. Thousand Oaks: SAGE Publications . Bland, D. L. (1999). A Unified theory Of Civil-Military Relations. Armed Forces & Society, 7-26. Brandow, C., Jonsson, E., Sohlberg, J., Wallenius, C., & Larsson, G. (2013). Försvarsmaktens syn på sin förankring i samhället. Karlstad: Försvarshögskolan. Brooks, R. A. (2019). Integrating the Civil – Military Relations Subfield. Annual Review ofPolitical Science, 379–398. Bäck, H., Larsson, T., & Erlingsson, G. (2015). Den Svenska politiken. Malmö: Liber. Campell, P. (2019). Military autonomy: its origins, limits, and the politico-military dialect of war. Defence studies, 277-296. Cimbala, S. (2014). Sun Tzu and Salami Tactics? Vladimir Putin and Military Persuasion in Ukraine, 21 February–18 March 2014. The Journal of Slavic Military Studies, 359- 379. Clarke, V., & Braun, V. (2017). Thematic analysis. The Journal of Positive Psychology Dedicated, 297-298. Clausewitz, C. v. (1991). Om kriget. Stockholm: Bonniers. Cohen, E. A. (2002). Supreme command - Soldiers, statesmen, and leadership in wartime. New York: Anchor Books. Cohen, J., Tsfati, Y., & Sheafer, T. (2008). The Influence of Presumed Media Influence in Politics: Do Politicians' Perceptions of MediaPower Matter? The Public Opinion Quarterly, 331-344.

Sida 61 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Cottey, A., Edmunds, T., & Forester, A. (2002). The Second Generation Problematic: Rethinking Democracy and Civil-Military Relations. Armed Forces & Society, 29(1), 31-56. Cruz, C., & Diamint, R. (1998). The new military autonomy in Latin America. Journal of Democracy, 115-127. Dahl, A.-S. (2018). Strategic Challenges in the Baltic Sea Region - Russia, Deterrence and Reassuarance. Washington DC: Georgetown University Press. David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskapligmetod (1:4 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Della Porta, D., & Keating, M. (2008). Approaches and Methodologies in the Social Sciences. Cambridge: Cambridge University Press. Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur. Desch, M. C. (1999). Civilian control of the military : the changing security environment. Baltimore: Johns Hopkins University Press. Dwyer, M. (2015). Peacekeeping abroad, trouble making at home: Mutinies in West Africa. African Affairs, 206-225. Edström, H., & Gyllensporre, D. (2014). Svensk försvarsdoktrin efter kalla kriget. Stokholm: Santérus Academic Press. Edström, H., Gyllensporre, D., & Westberg, J. (2019). Military strategy of small states - Responding to external shocks of the 21st century. New York: Routhledge. Egnell, R. (2006). Explaining US and British performance in complex expeditionary operations: The civil-military dimension. Journal of Strategic Studies, 1041-1075. Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik. Feaver, P. (1996). The Civil-Military problematique: Huntington, Janowitz and the Question of Civilian Control. Armed forces & Society, 23(2), 149-178. Feaver, P. (1999). Civil-Military Relations. Annual review of political science, 2, 211-241. Feaver, P. (2003). Armed Servants - agency, oversight and civil-military relations. Cambridge: Harvard university press. Feaver, P. (2011). The Right to Be Right - Civil-Military Relations and the Iraq Surge Decision. International Security, 35(4), 87-125. Finer, S. (1967). The man on horseback - The Role of the Military in Politics. Oxford: Alden Press. Försvarsmakten. (den 17 Oktober 2014). Misstänkt undervattensverksamhet i Stockholms skärgård. Hämtat från forsvarsmakten.se:

Sida 62 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/10/misstankt- undervattensverksamhet-i-stockholms-skargard/ Försvarsmakten. (den 30 01 2020a). Alla våra överbefälhavare. Hämtat från Fösvarsmakten.se: https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var- historia/artiklar/alla-vara-overbefalhavare/ Försvarsmakten. (den 21 April 2020b). Värnplikt. Hämtat från Forsvarsmakten.se: https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/varnplikt/ George, A. L., & Bennet, A. (2005). Case studies and Theory development in the Social Sciences. Cambridge: Harvard university. German, T. (2009). David and Goliath: Georgia and Russia’s Coercive Diplomacy. Defence Studies, 224-241. Gustavsen, E. (2016). The construction of meaning among Norwegian Afghanistan veterans. International Sociology, 21-36. Huntington, S. P. (1957). The Soldier and the State - The Theory and politics of Civil.Military Relations. Harvard: Harvard university press. Janowitz, M. (1960). The professional soldier - A social and political portrait. New York: Free press. Johnson, B. (2001). Aktörer, strukturer och sociala konstruktioner. Statsvetenskaplig tidskrift, 97-114. Kohn, R. H. (1997). How democracies control the military. Journal of Democracy, 8(4), 1-13. Kuehn, D. (2008). Democratization and civilian control of the military in Taiwan. Democratization, 870-890. Langfred, C. W. (2000). The paradox of self‐management: individual and group autonomy in work groups. Journal of Organizational Behavior, 563-585. Ledberg, S. (2019). Officeren staten och samhället - ett professionsperspektiv . Lund: Nordic Academic Press. McMahon, B. R., & Slantchev, B. L. (2015). The guardianship dilemma: Regime security through and from the armed forces. American Political Science Review, 109(2), 297- 313. Mills, C. W. (1971). Makteliten. Stockholm: Rabén & Sjögren. Nilsson, S., & Enander, A. (2020). “Damned if you do, damned if you don’t”: Media frames of responsibility and accountability in handling a wildfire. Journal of Contingencies and Crisis Management, 69–82. Noren Bretzer, Y. (2017). Sveriges politiska system. Lund : Studentlitteratur. Nye Jr, J. S., Welch, D., & Bynander, F. (2011). Att förstå internationella konflikter. Harlow: Prentice-Hall.

Sida 63 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Pion-Berlin, D. (1992). Military Autonomy and Emerging Democracies in South America. Comparative Politics, 83-102. Regeringen. (den 29 Januari 2004). Proposition 2004/05:5 - Vårt framtida försvar. Hämtat från Regeringen.se: https://www.regeringen.se/contentassets/6a2fe3ec956f4f65983e507614adec32/proposi tion-2004055---vart-framtida-forsvar Regeringen. (den 29 januari 2009). Proposition 2008/09:140 - Ett användbart försvar. Hämtat från Regeringen.se: https://www.regeringen.se/contentassets/1236f9bd880b495f8a9dd94ce1cb71de/ett- anvandbart-forsvar-prop-200809140 Regeringen. (den 29 Januari 2015). Proposition 2014/15:109 - Försvarspolitisk inriktning - Svergies försvar 2016-2020. Hämtat från Regeringen.se: https://www.regeringen.se/49c857/contentassets/266e64ec3a254a6087ebe9e41380681 9/proposition-201415109-forsvarspolitisk-inriktning--sveriges-forsvar-2016-2020 Retriver. (den 10 - 21 februari 2020). Retriver. Hämtat från Retriver - mediearkivet: https://web-retriever-info- com.proxy.annalindhbiblioteket.se/services/archive/nextPage Ruffa, C., Dandeker, C., & Vennesson, P. (2013). Soldiers drawn into politics? The influence of tactics in civil-military relations. Small Wars and Insurgencies, 322-334,. Sarvaš, Š. (2000). The Nato enlargement debate in the media and. European Security, 113- 126. Speer, I. (2017). Reframing the Iraq War: Official Sources,Dramatic Events, and Changes in Media Framing. Journal of Communication, 282–302. Spencer, A. (2016). Romantic narratives in international politics. Manchester: Manchester University Press. Strömbäck, J. (2014). Makt, Medier och Samhälle - en introduktion tll politisk kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Wallenius, C., Berglund, A. K., & Brandow, C. (2014). Den politiska nivåns syn på försvarets folkförankring. Karlstad: Försvarshögskolan. Wallenius, C., Brandow, C., Berglund, A. K., & Jonsson, E. (2018). Anchoring Sweden’s Post-conscript Military: Insights From Elites in the Political and Military Realm. Armed Forces & Society, 1-20. Waltz, K. N. (1979). Theory of International Politics. Long Grove: Reading. Weiss, T. (2019). Between NATO and a hard place: defence spending debate in Germany and Czechia. European Security, 193-211. Verhoest, K. P. (2004). The Study of Oraganisational Autonomy: A Conceptual Review. public administration and development Public, 101-118.

Sida 64 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Yesilkagit, K., & Thiel, V. S. (2008). Political influence and Bureaucratic Autonomy. Public Organization Review. Ångström, J. (2013). The changing norms of civil and military and civil-military relations theory. Small Wars and Insurgencies, 224-236.

Källor i media2 Stenberg, E. (2005-05-03). Alla bitar inte på plats i bygget av nya försvaret. Dagens Nyheter [DN]

Stenberg, E. (2005-05-04). Försvaret saknar över en halv miljard kronor. Dagens Nyheter [DN]

Stenberg, E. (2005-05-05). Fler officerare än väntat kvar. Dagens Nyheter [DN]

Mellberg, F. (2005-05-06). Försvaret kräver nya besked från regeringen. Svenska Dagbladet [SvD].

Stenberg, E. (2005-05-23). Fler officerare än värnpliktiga. Dagens Nyheter [DN]

Stenberg, E. (2005-05-24). Försvaret klarar inte sparmål. Dagens Nyheter [DN].

Stenberg, E. (2005-11-11). Modernt försvar får hård kritik. Dagens Nyheter [DN].

Billger, O. (2005-11-11). Hård kritik mot miljardprojekt. Svenska Dagbladet [SvD].

Stenberg, E. (2007-02-14). Ny syn på Ryssland kan ändra svenskt försvar. Dagens Nyheter [DN].

(2007-02-20). Odenberg förnekar försök att tysta officerare. Dagens Nyheter [DN].

Brors, H. (2007-03-05). Rysskräck bakom oro för gasledning. Dagens Nyheter [DN].

Stenberg, E. (2007-03-29). Försvaret saknar 100 miljoner. Dagens Nyheter [DN].

Holmström, M. (2007-05-21). Hård kritik mot ÖB:s hotbild. Svenska Dagbladet [SvD].

Arvidsson, C. (2007-05-22). Försvarspolitikerna har fått panik. Svenska Dagbladet [SvD].

2 Samtliga artiklar är hämtade från https://web-retriever-info- com.proxy.annalindhbiblioteket.se/services/archive/search.

Källor utan namngiven författare är inte undertecknade med namn utan till exempel med: ”ledarredaktion”, ”TT” eller ”SvD”. Sida 65 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Brännström, A; Bäckman (2007-05-26). Heder åt ÖB för nya hotbilden. Svenska Dagbladet [SvD].

Juholt, H. (2007-06-01). Generaler slarvar med hotbilden. Svenska Dagbladet [SvD].

Arvidsson, C. (2007-06-08). Politikerna måste våga lätta lite på mössorna. Svenska Dagbladet [SvD].

Ericsson, J. (2007-06-12). Första försvarslinjen ligger utomlands. Svenska Dagbladet [SvD].

Odenberg, M. (2007-06-18). Nordens Försvar förbättras. Svenska Dagbladet [SvD].

Juholt, H. (2007-06-22). Bred samsyn om vägvalet. Svenska Dagbladet [SvD].

(2007-07-12). Borgs utspel överraskning för Försvaret. Svenska Dagbladet [SvD].

(2007-07-12). Beskedet om att det ska sparas fyra miljarder kronor om året på försvarsbudgeten kom som en överraskning för Försvarsmakten. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2007-07-12). Försvarsmakten tycker inte att det finns något utrymme att göra besparingar i sina materielinköp. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2007-07-12). Försvarsmakten inte förvarnad om Borgs besparingar. Dagens Nyheter [DN].

(2007-07-24). ÖB: Nya besparingar förödande. Dagens Nyheter [DN].

(2007-07-24). Finansministerns besparingar inom försvaret får förödande effekter, enligt ÖB Håkan Syrén. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Wolodarski, P. (2007-07-26) Peter Wolodarski: Anders Borg måste backa. Dagens Nyheter [DN].

Widman, A. (2007-10-28). Lägg ner fler regementen. Svenska Dagbladet [SvD].

Göranson, S. (2007-11-05). Förenklingar och fel slutsatser om försvaret. Svenska Dagbladet [SvD].

Widman, A. (2007-11-12). Vi har olika syn på verkligheten. Svenska Dagbladet [SvD].

Holmström, M. (2008-01-12). Tolgfors startar granskning. Svenska Dagbladet [SvD],

(2008-01-12). Försvaret saknar miljardbelopp. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Sida 66 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Jonsson, G. (2008-01-13). Försvaret saknar drygt en miljard. Dagens Nyheter [DN].

(2008-01-13). ÖB: Penningbrist ingen överraskning. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2008-01-14). ÖB erkänner otydlighet om kris. Svenska Dagbladet [SvD].

(2008-01-15). Oförsvarligt. Dagens Nyheter [DN].

(2008-01-23) Försvaret vill flytta 850 miljoner. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Holmström, M. (2008-02-01). Tolgfors kritiserar ÖB:s sparförslag. Svenska Dagbladet [SvD].

Holmström, M. (2008-02-02). Administration gav försvarets kris. Svenska Dagbladet [SvD].

Mellgren, F. (2008-03-01). ÖB kräver besked om försvarsbudgeten. Svenska Dagbladet [SvD].

Holmström, M. (2008-04-03). Tolgfors ger ÖB underkänt. Svenska Dagbladet [SvD].

Holmström, M. (2008-04-04). Ett försvar under tvångsförvaltning. Svenska Dagbladet [SvD].

Holmström, M. (2008-04-11) ÖB krävs på nytt sparpaket. Svenska Dagbladet [SvD].

(2008-04-25). Inte en gång till, Tolgfors. Svenska Dagbladet [SvD].

Tolgfors, S. (2008-05-13). Nytt samarbete löser försvarskrisen. Svenska Dagbladet [SvD].

(2008-05-16). Tolgfors kritisk till sparplan. Svenska Dagbladet [SvD].

(2008-05-16). ÖB underkänner politikernas hotbild. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Holmström, M. (2008-05-17). Upptrappat ordkrig om försvarets ekonomi. Svenska Dagbladet [SvD].

Arvidsson, C. (2008-05-17). Försvarsminister med faiblesse för dressyr. Svenska Dagbladet [SvD].

(2008-05-22). Hotbilden splittrar i försvarsdebatten. Sveriges Radio [SR].

Holmström, M. (2008-09-09) Försvarsbeslut först nästa år. Svenska Dagbladet [SvD].

Johannisson, E. (2008-09-10). Blandad reaktion på försvarsbeslutet. Svenska Dagbladet [SvD].

Sida 67 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Moore, M; Ericsson, J. (2008-09-11). Försvarets slagkraft måste stärkas. Svenska Dagbladet [SvD].

Holmström, M. (2008-09-13a). Inga militära förband läggs ned. Svenska Dagbladet [SvD].

Holmström, M. (2008-09-13b). Försvaret är vinnaren. Svenska Dagbladet [SvD].

Holmström, M. (2008-09-15). Borg-Tolgfors-linjen har fallit. Svenska Dagbladet [SvD]

Holmström, M. (2009-01-30). Förband stryks i sista minuten. Svenska Dagbladet [SvD].

Holmström, M; el Mahdi, Josef. (2009-01-31). Alltför få förband vid kris enligt ÖB. Svenska Dagbladet [SvD].

Eriksson, G. (2009-03-20). Regeringen tar försvarsnotan på politisk kredit. Svenska Dagbladet [SvD].

(2009-07-01). Ordervägran är ingen bra idé för försvaret. Svenska Dagbladet [SvD].

Brännström, A. (2009-07-03). Försvarsmakten tar bara fram underlag för beslut i riksdagen. Svenska Dagbladet [SvD].

Widman, A. (2009-07-07). Frågan om ordervägran är mycket berättigad. Svenska Dagbladet [SvD].

(2010-06-23). Militär nedläggning kan stoppas. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Arvidsson, C. (2010-07-02). M gör en Björklund. Svenska Dagbladet [SvD].

Tolgfors, S. (2010-07-11). Så stärker vi försvaret av Sverige. Svenska Dagbladet [SvD].

Holmström, M. (2010-07-16) Piratjägare mister helikoptrar. Svenska Dagbladet [SvD].

(2010-07-16). Tolgfors kräver förklaring. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Holmström, M. (2010-07-17). Regeringen vill ha kvar helikoptrarna. Svenska Dagbladet [SvD].

(2011-04-07). Försvaret får kapitulera. Svenska Dagbladet [SvD].

(2011-04-07). Hemligt bergrum räddas av regeringen. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Holmström, M. (2011-05-06). Försvaret tvingas dra i bromsen. Svenska Dagbladet [SvD].

Sida 68 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Westerberg, O. (2011-08-20). Försvaret ÖB uppkallad -efter siffermiss. Sydsvenskan.

Optiz, C. (2011-09-19). ÖB uppkallad efter sifferblunder. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2011-10-26). ÖB: Försvaret behöver mer pengar. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2011-10-27). Nya fordon efterlyses ÖB: Mer pengar till försvaret nödvändigt. Sydsvenskan.

(2012-01-31). Kunskap är makt. Expressen.

(2012-02-29). ÖB vill ha fler JAS-plan. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Stenberg, E. (2012-03-01). Försvaret - Uppdaterat Jas kräver hjälp från annat land. Dagens Nyheter [DN].

(2012-03-15). Regeringen sparade åt försvaret – blev dyrt. Sveriges Radio [SR].

(2012-03-15). Brister i försvarsbesparingar. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Persson, D. (2012-03-17). Oförsvarlig hantering av Försvarsmakten. Svenska Dagbladet [SvD].

Wolodarski, P. (2012-03-18). Peter Wolodarski: En värld av hemligstämplar, toppstyrning och dunkla beslut. Dagens Nyheter [DN].

(2012-03-21). Tolgfors KU-anmäls. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Holmström, M. (2012-03-30). Försvarsministern föll på eget grepp. Svenska Dagbladet [SvD].

Holmström, M. (2012-04-19). M väljer ett säkert kort. Svenska Dagbladet [SvD].

(2012-04-27a). Försvaret vill ha mer pengar på sikt. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2012-04-27b). Försvaret vill ha tre miljarder mer. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2012-04-28). ÖB kräver två extra försvarsmiljarder. Svenska Dagbladet [SvD].

Birgersson, K. (2012-04-30). Ämbetsman med alltför lång rollista. Svenska Dagbladet [SvD].

(2012-05-03). Tolgfors förnekar ministerstyre. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2012-06-14a). Inga anslag till köp av Super-Jas. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2012-06-14b). Regeringen utreder försvarets behov. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Sida 69 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

(2012-06-15). Försvaret skär ned. Svenska Dagbladet [SvD].

Kärrholm, F. (2012-06-18). Fel strategi för försvaret. Svenska Dagbladet [SvD].

(2012-07-01). ÖB: Välj mellan marinen och armén. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Arvidsson, C. (2012-08-28). Regeringens Super-Jas lyfter inte försvaret. Svenska Dagbladet [SvD].

(2012-08-25). Sverige köper nya Super-Jas. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Enström, K. (2012-09-20). Satsningar i budgeten stärker försvaret. Göteborgs Posten [GP].

(2012-09-21). Ingen gökungeeffekt, tror ministern. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2012-12-27). Armén får köpa nya luftvärnsrobotar. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Holmström, M. (2013-01-02). Försvar med tidsgräns. Svenska Dagbladet [SvD].

Stenberg, E. (2013-01-19). Enström ser inget hot mot Sverige. Dagens Nyheter [DN].

Stenberg, E. (2013-01-26). Spelet bakom ÖB-bråket. Dagens Nyheter [DN].

(2013-01-30). Ett särintresse bland andra? Svenska Dagbladet [SvD].

Holmström, M. (2013-02-03). Envig utan vinnare i slaget om försvaret. Svenska Dagbladet [SvD].

(2013-02-28b). Kraftig obalans. Tidningarnas Telegrambyrå [TT]

(2013-02-28c). Enström: Krävs bättre styrning. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Enström, K. (2013-02-28). Debatt: Försvaret måste precisera sig. Dagens Industri [DI].

Arvidsson, C. (2013-03-01a). Mer pengar eller ännu mindre svenskt försvar. Svenska Dagbladet [SvD].

Holmström, M. (2013-03-01b). Öppen strid om försvaret. Svenska Dagbladet [SvD].

Stenberg, E. (2013-03-01c). Försvaret slår larm om underskott på miljarder. Svenska Dagbladet [SvD].

(2013-03-13). Nya försvarsnedskärningar på gång. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Holmström, M. (2013-03-21). ÖB fick salva från Enström. Svenska Dagbladet [SvD].

Sida 70 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

Holmström, M. (2013-03-21). Ryskt flyg övade anfall mot Sverige. Svenska Dagbladet [SvD].

Kärrman, J; Larsson, M; Löfgren, E. (2013-04-23). Bristerna i beredskapen okända för försvarspolitiker. Dagens Nyheter [DN].

Åkerman, M; Holmström, M. (2013-04-23). Bristande beredskap får kritik i flera läger. Svenska Dagbladet [SvD].

Stenberg, E. (2013-04-27). Sprickan har aldrig varit djupare. Dagens Nyheter [DN].

(2013-05-06). Reinfeldt vill öka försvarsanslag. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Hultqvist, P; Ahlin, U; Lindestam, Å. (2013-05-28). Inse att Ryssland har förändrats. Svenska Dagbladet [SvD].

(2013-09-08). Mer pengar till Försvarsmakten. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2014-01-12). Reinfeldt slår tillbaka om försvaret. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Holmström, M. (2014-01-15). Inga nedskärningar i försvaret. Svenska Dagbladet [SvD].

Eriksson, G. (2014-03-05). Ett omslag M inte hade räknat med. Svenska Dagbladet [SvD].

Karlsson, J. (2014-03-05). Nu vädjar partierna om att militären återvänder till Gotland. Aftonbladet.

Åkerman, M. (2014-03-06). Enström vill rusta upp i ändrat läge. Svenska Dagbladet [SvD].

Göransson, S. (2014-03-12). "Vår försvarsstyrka hänger inte på skyddet av Gotland". Dagens Nyheter [DN].

Stenberg, E. (2014-03-13). Ewa Stenberg: Hultqvist kör över sin viktigaste militära rådgivare. Dagens Nyheter [DN].

Fröberg, J; Holmström, M. (2014-03-20) Borg vill förstärka försvaret. Svenska Dagbladet [SvD].

(2014-05-28). Nertonade sparkrav på försvaret. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2014-10-14). ÖB: "Det här är för djävligt". Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2014-10-17). Försvarsinsats i Stockholms skärgård. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Sida 71 av 72

Gustav Carlsson Självständigt arbete HOP 18-20 Försvarshögskolan

(2014-10-20a). Wallström: Fullt förtroende. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2014-10-20b). Widman: Dra politiska slutsatser. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2014-10-23). Försvarsmakten välkomnar budgeten. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2014-12-16) Försvaret: Pengarna räcker inte. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2015-01-12) Försvaret behöver flera miljarder. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Eriksson, G. (2015-01-13). Hultqvist kan skärpa tonen. Svenska Dagbladet [SvD].

(2015-01-23). Försvaret: Fyra miljarder mer per år, Tidningarnas Telegrambyrå [TT],

(2015-03-12). Sex miljarder till försvaret. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

(2015-01-18). Budgivning i försvarssamtal. Tidningarnas Telegrambyrå [TT].

Sida 72 av 72